Statsutskottets utlåtande Nr 21.
3
Nr 27.
Ankom till riksdagens kansli den 4 mars 1927 kl. 1 e. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj ds i statsverkspropositionen
under fjärde huvudtiteln, avd. Lantförsvaret,
gjorda framställning i fråga om anslaget
till avlöning åt personal vid staber och truppförband
m. fl. jämte i ämnet väckta motioner.
(l:a avd.)
I den till riksdagen avlåtna, den 4 januari 1927 dagtecknade propositionen
angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1927—1928 har
Kungl. Maj:t, under åberopande av det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för samma dag, i avseende å fjärde huvudtiteln
(punkt 5) föreslagit riksdagen
dels godkänna de vid statsrådsprotokollet fogade förslag till stater för
generalitetet, arméfördelningsstaber, militärbefäl och inspektioner, generalstaben,
artilleristaben, kommendantskapet i Boden, rullföringsbefälhavare med
biträden, bataljonsläkare vid fältläkarkåren samt fältläkarstipendiater, krigsskolan,
krigshögskolan, artilleri- och ingenjörhögskolan, ridskolan, skjutskolan
för infanteriet och kavalleriet, artilleriets skjutskola, underofficersskolan m. m.,
truppförband av infanteriet, kavalleriet och artilleriet, överstelöjtnanter och
majorer vid kavalleriregementena, artilleriets fabriker och tyganstalter, officerare
och underofficerare med vederlikar m. fl. vid fortifikationen, ingenjörkårerna
och fälttelegrafkåren, officerare och underofficerare med vederlikar
m. fl. vid trängen, trängkårerna, intendenturkåren, gamisonssjukhusen i Stockholm,
å Karlsborg och i Boden, arméns sjuksköterskekår samt polispersonalen
i Boden och å Karlsborg, att gälla under budgetåret 1927—1928 från
den tidpunkt, Kungl. Maj:t må äga att bestämma,
dels medgiva, att intill nyssnämnda tidpunkt nu gällande stater under
avlöningsanslaget må äga tillämpning,
dels godkänna de i en vid åberopade statsrådsprotokollet fogad »Förteckning
över i stat icke uppförda arvoden m. m.» under rubriken »A. Arvoden
till ordinarie befattningshavare med avlöning från anslag under fjärde huvudtiteln,
lantförsvaret, m. fl.» upptagna arvoden,
dels minska ordinarie förslagsanslaget till avlöning till personal vid staber
och truppförband m. fl., nu 32,150,000 kronor, med 5,250,000 kronor till
26,900,000 kronor.
4
Statsutskottets utlåtande Nr 27.
Motioner.
dels ock medgiva, att under budgetåret 1927—1928 må, efter Kungl. Maj:ts
beprövande, beredas fyllnad till furirs av första klassen löneförmåner åt
därav förtjänta, vid truppförbanden anställda beställningsmän med avlöning
såsom furirer av andra klassen, vilka genomgått vederbörliga utbildningskurser
och som eljest icke kunna komma i åtnjutande av sådan avlöning i
följd därav, att endast beställningar av lägre grad av den kategori beställningsmän,
de tillhöra, finnas i vederbörliga stater uppförda, allt under förutsättning
att genom vakanser i manskapsbeställningarna å vederbörligt truppförbands
stat inbesparas erforderliga medel för beredande av berörda avlöningsfyllnad.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade
statsrådsprotokollet sid. 8—48.
I samband med detta anslag har utskottet till behandling upptagit följande
till utskottet remitterade motioner, nämligen
inom första kammaren:
nr 5 av herrar M. Fehr och G. Kohb, vilka hemställt, att riksdagen ville
besluta sådan begränsning av de år 1925 beslutade regementsindragningar
och kaderbeskärningar inom truppförbanden, att hela årskontingenten vapenföra
värnpliktiga — med de undantag som betingas av sociala skäl — må
kunna erhålla utbildning i fred;
nr 9 av herr J. Karlsson i Yästerås, vilken hemställt, att riksdagen ville
dels hos Kungl. Maj:t hemställa om en skyndsam utredning av luftvärnsfrågan
samt framläggande för riksdagen av de förslag i ämnet, vartill utredningen
kan föranleda;
dels för sin del uttala, att i avbidan på resultatet av denna utredning
och därpå stödda beslut beträffande Västmanlands regemente icke några
åtgärder böra vidtagas, som kunna föregripa en eventuell anpassning av
detta regemente eller del därav till en luftvärnsorganisation;
dels ock vid fastställandet av försvarsbudgeten taga behörig hänsyn till
den inverkan i ekonomiskt avseende, som ett bifall till denna motion kan
föranleda;
nr 78 av herr 0. Eergqvist, vilken hemställt, att riksdagen måtte besluta
att utöka antalet av till linjetjänst uttagna värnpliktiga vid Norrbottens regemente
med 140 man och antalet underbefäl med 6 furirer — 2 av l:a och
4 av 2:a klassen;
nr 129 av herr E. Lithander m. fl., vilka hemställt, att riksdagen måtte
besluta, att av Smålands husarregemente skall under hänvisning till de förhållanden,
som av chefen för generalstaben anförts, tills vidare bibehållas
en skvadron och av Smålands artilleriregemente en blandad division utöver
de truppförband, som i 1925 års försvarsordning upptagas, ävensom att skvadronen
och divisionen må organiseras i enlighet med vad chefen för generalstaben
i förevarande avseende föreslagit i sin underdåniga skrivelse den 15
september 1926, samt
Statsutskottets utlåtande Nr 27. 5
att riksdagen må besluta de höjningar av Kungl. Majrts äskanden under
fjärde huvudtiteln, som härav må kunna föranledas;
nr 130 av herr N. Wohlin, vilken hemställt, att riksdagen måtte besluta,
att utöver det av 1925 års riksdag beslutade antalet artilleritruppförband
Upplands artilleriregemente skall bibehållas och organiseras såsom ett motorlastat
lätt arméartilleriregemente, i överensstämmelse med det förslag beträffande
organisation, fast anställd personal, värnpliktiga m in., som uppgjorts av
generalfälttygmästaren och inspektören för artilleriet och som finnes såsom
bilaga fogat vid förevarande motion, eller med de ändringar i samma förslag
som vederbörande utskott må finna lämpliga;
nr 131 av herr Nils Anton Nilsson m.fl., vilka hemställt, att riksdagen måtte
besluta, att den slutliga indragningen av Skånska dragonregementet skall
tills vidare anstå, samt att riksdagen må besluta de höjningar av Kungl.
Maj:ts äskanden under fjärde huvudtiteln, som härav må kunna föranledas;
inom andra kammaren:
nr 21 av herr L. L. Lorichs, vilken gjort samma framställning som i motionen
nr 9 i första kammaren:
nr 39 av herr C. Lovén, vilken hemställt, att det till Stockholm förlagda
kavalleriregementet måtte erhålla en ökning av musikkåren med 9 man, så
att numerären fastställes till i Kungl. Maj:ts proposition nr 50/1925 föreslagna,
eller 21 man, så fördelade, som i bilaga till motionen finnes angivet,
varjämte musikelevernas antal måtte bestämmas till 5;
nr 145 av herr P. Nilsson i Bonarp m. fl., vilka gjort samma framställning
som i motionen nr 131 i första kammaren samt
nr 147 av herr I). Pettersson i Bjälbo m. fl., vilka gjort samma framställning
som i motionen nr 129 i första kammaren.
I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina framställningar,
får utskottet hänvisa till motionerna.
Ordinarie förslagsanslaget till avlöning till personal vid staber och
truppförband m. fl. har i riksstaten för budgetåret 1926—1927 upptagits med
32,150,000 kronor. Anslaget har beräknats sålunda:
A. Avlöningsförmåner, upptagna i vederbörliga stater kronor 30,730,310: 50
B. Kallortstillägg ............................................................ » 66,000: —
C. Arvoden för upprätthållande av veterinärvården
vid vissa infanteritruppförband............................. » 6,000: —
D. Felräkningspenningar.............................................. » 19,400: —
E. Arvoden åt sergeanter, kommenderade såsom bi
träden
hos regementsintendenter........................... » 11,497:50
F. Hyresbidrag åt vissa furirer ................................... » 33,750: —
G. Anställningspenningar................................................ » 60,000: —
H. Dagavlöning åt indelt manskap .............................. » 53,948:40
I. Kostnader för musikelever....................................... » 9,300: —
Anslagsberäkningen
för
budgetåret
1926-1927.
Statsverks
propositionen
1927.
6
J.
K.
L.
M.
N.
Statsutskottets utlåtande Nr 27.
Ersättning åt vissa löntagare i följd av arméns
omorganisation......................................................... kronor
Gottgörelse för tjänstebästar................................... »
Stipendier för underlättande av officer srekryteringen
i Boden..................................................................... »
Yissa arvoden m. m................................................ »
Oförutsedda utgifter för uppehållande tillfälligtvis
av vissa befattningar m. m.................................. »
500: —
250,165: —
16,000: —
829,279: —
12,000: —
Summa kronor 32,098,150: 40
Sistnämnda summa bar — med hänsyn till att de nya avlöningsstaterna
beräknats komma att träda i kraft först den 1 november 1926 — ansetts
böra ökas med tillhopa 992,983 kronor, utgörande beräknad avlöning för
tiden 1 juli—31 oktober 1926 för dels det antal manskapsbeställningar, varmed
det i kungl. brev den 31 juli 1925 angivna antalet beställningar överstege
det i förut omförmälda stater upptagna antalet beställningar, dels ock
det antal besatta officers- och underofficers- samt motsvarande beställningar
vid armén, som funnes utöver det i nyssnämnda stater upptagna antalet beställningar.
A andra sidan har avdrag ansetts kunna göras med dels 700,000
kronor, utgörande beräknad ersättning iör tjänstebostäder, dels 244,800 kronor
för beräknade vakanser i manskapsgraden. Det därefter återstående beloppet,
32,146,333 kronor 40 öre, har avrundats till 32,150,000 kronor.
De förslag till avlöningsstater, Kungl. Maj:t nu framlagt, äro bragta i
överensstämmelse med härordningsbeslutet, i den mån avvikelse därifrån
icke föranletts av beslut utav 1926 års riksdag om jämkning i organisationen
eller eljest påkallats av särskilda skäl.
I regel borde de nya staterna träda i kraft den 1 januari 1928. Det syntes
emellertid departementschefen vara lämpligt, att, liksom beträffande staterna för
innevarande budgetår, Kungl. Maj :t måtte äga befogenhet att bestämma tidpunkten
för de nya staternas ikraftträdande, och syntes intill denna tidpunkt de för
närvarande gällande staterna fortfarande böra äga tillämpning. I likhet med
vad beträffande anslagsberäkningen för innevarande budgetår varit förhållandet,
hade särskilda medel under avlöningsanslaget beräknats för bestridande
av den ökade kostnad, som föranledes av ifrågavarande förskjutning av tiden
för de nya staternas ikraftträdande.
Av departementschefens yttrande till statsrådsprotokollet framgår, att
från ett flertal militära myndigheter framställningar inkommit angående
ändrad benämning å vissa av de truppförband, som äro avsedda att ingå i den
nya försvarsorganisationen. Sedan frågan varit föremål för utredning inom
generalstaben, har chefen för generalstaben den 30 november 1926 avgivit
utlåtande i ämnet. Då i några fall dylik namnändring syntes departementschefen
böra komma till stånd, hade han ansett sig böra i sammanhang
med truppförbandsstaterna upptaga frågan härom till behandling. I
statsrådsprotokollet har härvid anförts följande:
Statsutskottets utlåtande Nr 27.
» Enligt 1 y25 års härordningsbeslut äro Yästgöta och Bohusläns regementen
avsedda att sammanslås till Yästgöta-Bohus regemente. Såsom blivande
förläggningsort för det sammanslagna regementet avses Uddevalla.
Chefen för generalstaben har anfört, att då det föreslagna Yästgöta-Bohus
regementes inskrivningsområde omfattade endast de landsdelar, vilka för
närvarande inginge i Göteborgs och Bohus inskrivningsområde, skäl syntes
föreligga för att regementet i Uddevalla bibeliölle namnet Bohusläns regemente.
Med hänsyn till att Yästgöta regemente och Skaraborgs regemente
intill början av detta århundrade vapenövats å samma plats, Axevalla hed,
skulle en sammanslagning av dessa båda regementen kunna anses mera berättigad
än en sammanslagning av Yästgöta och Bohusläns regementen.
Samma namnförslag i avseende å det till förläggning i Uddevalla avsedda
truppförbandet har framförts av chefen för Yästgöta regemente.
1 enlighet med vad sålunda föreslagits förordar jag, att namnet Bohusläns
regemente bibehålies å det till Uddevalla förlagda truppförbandet.
Enligt härordningsbeslutet äro Jönköpings och Kalmar regementen avsedda-
att sammanslås till Smålands regemente med förläggning till Eksjö.
Chefen för generalstaben har anfört, att benämningen Smålands regemente
syntes mindre lämplig. Kegementets inskrivningsområde, Norra Smålands
inskrivningsområde, komme att bestå av nuvarande Jönköpings inskrivningsområde
och huvuddelen av nuvarande Kalmar inskrivningsområde. Yärnpliktiga
från de områden, vilka nu tillhörde Jönköpings och Kalmar regementen,
komme sålunda att ingå i det nya regementet. Denna omständighet
syntes bland annat tala för att regementet benämndes Jönköpings-Kalmar
regemente.
Jämväl härutinnan biträder jag generalstabschefens mening.
Vidare skall enligt härordningsbeslutet Livgardet till häst sammanslås
med Livregementets dragoner till Livregementets dragoner med bibehållen
förläggning till Stockholm.
Chefen för generalstaben har härom anfört, att, därest det gällde att med
hänsyn till regementenas traditioner välja mellan namnen Livgardet till häst
och Livregementets dragoner, företräde måste obetingat givas åt sistnämnda
regementes namn. Det syntes emellertid generalstabschefen, att även Livgardets
till häst traditioner borde såvitt möjligt bevaras, i vilket syfte någon
av följande regementsbenämningar kunde sättas i fråga:
Livregementet till häst,
Livregementets gardesryttare,
Livregementet — gardet till häst, samt
Livregementets dragoner, Konungens livgarde till häst.
Av dessa namn syntes det generalstabschefen, att företräde borde lämnas
åt det sistnämnda.
Jag finner mig emellertid böra förorda benämningen Livregementet till
häst för ifrågavarande kavalleriregemente.
Enligt härordningsbeslutet skall till Jönköping förläggas Arméartilleriregementet,
vilket regemente skall övertaga Smålands artilleriregementes
etablissemang därstädes.
Chefen för generalstaben har icke ifrågasatt någon namnändring beträffande
Arméartilleriregementet.
Jag anser mig emellertid böra giva min anslutning till ett av chefen för
Smålands artilleriregemente framfört förslag, att sistnämnda regementes
namn måtte överflyttas på det i den nya härorganisationen ingående, till
Jönköping förlagda artilleri truppförbandet.
Slutligen skall enligt härordningsbeslutet det till Karlsborg förlagda artilleritruppförbandet
erhålla benämningen Luftvämsartilleriregementet.
8
Statsutskottets utlåtande Nr 27.
I. fråga om detta truppförband biträder jag chefens för generalstaben
mening, att detsamma bör benämnas Karlsborgs artilleriregemente.»
I anslutning till vad sålunda anförts samt till Kungl. Maj:ts förslag beträffande
uppdelning av Svea livgarde i två truppförband, skulle benämningarna
å de i den nya härorganisationen ingående truppförbanden bliva följande:
-
Infanteriet.
Svea livgarde,
Göta livgarde,
Livregementets grenadjärer,
Livgrenadj ärregementet,
Upplands regemente,
Skaraborgs regemente,
Södermanlands regemente,
Kronobergs regemente,
Jönköpings-Kalmar regemente,
Dalregementet,
Hälsinge regemente,
Älvsborgs regemente,
Hallands regemente,
Bohusläns regemente,
Norrbottens regemente,
Västerbottens regemente,
Värmlands regemente, >
Jämtlands fältjägarregemente,
Norra skånska infanteriregementet,
Södra skånska infanteriregementet,
Västernorrlands regemente,
Gotlands infanterikår.
Kavalleriet.
Livregementet till häst, Skånska kavalleriregementet,
Livregementets husarer, Norrlands dragonregemente.
Svea artilleriregemente,
Göta artilleriregemente,
Vendes artilleriregemente,
Norrlands artilleriregemente,
Gotlands artillerikår,
Artilleriet.
Norrbottens artillerikår,
Smålands artilleriregemente,
Karlsborgs artilleriregemente,
Bodens artilleriregemente.
Svea ingenjörkår,
Göta ingenjörkår,
Svea trängkår,
Göta trängkår,
Ingenj örtrupperna.
Fälttelegrafkåren,
Bodens ingenjörkår.
Trängtrupperna.
Norrlands trängkår,
Skånska trängkåren.
Intendentur trupperna.
Första intendenturkompaniet, Tredje intendenturkompaniet.
Andra intendenturkompaniet,
1926 års riksdag anförde i sin skrivelse nr 4, att det syntes riksdagen,
att, i samband med en i utsikt ställd undersökning rörande organiserandet
av Svea livgarde och dess uppdelning i tvenne särskilda truppförhand, även
frågan om permanent förläggning till Vaxholm av de såsom fästningsbesättning
avsedda kompanierna ur Svea livgarde borde undersökas; och ansåg
Statsutskottets utlåtande Nr 27. 9
på grund härav riksdagen sig böra hos Kungl. Maj:t begära närmare utredning
av denna fråga.
I särskilda skrivelser den 29 oktober och den 2 november 1926 hava
chefen för fjärde arméfördelningen och kommendanten i Vaxholms fästning
inkommit med yttranden i denna fråga, varöver sedermera cheferna för generalstaben
och marinstaben ävensom arméförvaltningen var för sig avgivit utlåtande.
Departementschefen har i ärendet anfört i huvudsak följande:
»Vad först angår frågan om permanent förläggning till Vaxholm av de för
fästningen avsedda infanterikompanierna, hava, såsom av den lämnade redogörelsen
framgår, de militära myndigheterna uttalat delade meningar rörande
de med en sådan förläggning förenade fördelar och olägenheter ur utbildnings-,
krigsberedskaps- och mobiliseringssynpunkt. För egen del har jag
kommit till den uppfattningen, att ur nämnda synpunkter övervägande
skäl tala för en dylik förläggning. Till förmån för denna lösning av förläggningsfrågan
kan ock anföras, att densamma icke torde medföra några
engångskostnader, under det att helt säkert betydande sådana kostnader
skulle uppstå, därest man i stället valde det av chefen för fjärde arméfördelningen
förordade alternativet, som innebär, att trupperna under övningarna
inom fästningsområdet skulle förläggas å logementsfartyg. Härtill
kommer, att underhållskostnaderna för trupperna bliva avsevärt större vid
en tillfällig förläggning.
Chefen för generalstaben har visserligen mot en permanent förläggning
i Vaxholm framhållit, att vissa svårigheter därigenom komme att uppstå
beträffande handhavandet av garnisonstjänsten i Stockholm. Därest ifrågavarande
tjänst begränsas till det oundgängligen nödvändiga, torde emellertid
under vanliga förhållanden icke några mera betydande svårigheter uppstå
för densammas bestridande på ett nöjaktigt sätt. För särskilda tillfällen
torde, såsom också kommendanten i Vaxholms fästning antytt, den möjligheten
stå öppen att för garnisonstjänst anlita trupp ur eu till Vaxholm förlagd
infanteribesättning.
På grund av vad nu anförts finner jag mig böra förorda, att ett infanteridetachement
— organiserat på sätt i det följande närmare angives — ständigt
förlägges till Vaxholm.
Det torde böra beaktas, att genom den av mig förordade lösningen av
förläggningsfrågan de förluster, som skulle komma att drabba Vaxholms
stad till följd av beslutet om försvarsväsendets omorganisation, komma att i
väsentlig mån mildras.
Det ena av ifrågavarande truppförband, Svea livgarde, bör organiseras
såsom normalregemente; det andra, Göta livgarde, bör omfatta det för Vaxholm
avsedda detachementet —i det följande benämnt fästningsbataljonen —
samt stridsvagnsbataljonen och garnisonskompaniet.
Staten för Svea livgarde bör upptaga samma antal beställningar, som
fastställts för normalregemente, med tillägg av dels en vapenhantverkarfurir
av 2. klassen, avsedd för skjutskolan för infanteriet och kavalleriet, dels en
pensionerad officer, avsedd för tjänstgöring vid avdelningen för värnpliktsoch
landstormsärenden. A staten torde även böra uppföras den för Svea
livgarde enligt 1925 års härordningsbeslut beräknade musikpersonalen. Därjämte
böra för regementet beräknas 1 regementsintendent och 1 förrådsförvaltare.
Vad beträffar staten för Göta livgarde, synes i första hand böra avgöras,
huru fästningsbataljonen bör vara organiserad. Organisationen av Krono
-
10
Statsutskottets utlåtande Nr 27.
bergs regementes detachement i Karlskrona torde härvid böra tjäna såsom
förebild. Yissa avvikelser äro dock betingade av särskilda omständigheter.
Vid uppgörandet av förslaget till stat för Göta livgarde bär icke ansetts
nödigt att beräkna något tillägg för utom regementet beordrad personal i
enlighet med de grunder, som av försvarsrevisionen angivits. Ehuru även
vid Göta livgarde ett visst behov av dylik personal måste anses föreligga,
har jag dock, då det här gäller endast en uppdelning av det beslutade truppförbandet
Svea livgarde, ansett det vara möjligt att tillgodose Göta livgardes
behov av personal, utan att något tillägg av här ifrågavarande slag beräknas.
Härvid har hänsyn också tagits till den omständigheten, att det fast anställda
manskapets utbildning torde komma att äga rum i Stockholm och sålunda
synes kunna i väsentlig mån anslutas till motsvarande utbildning vid Svea
livgarde.
I överensstämmelse med vad av mig sålunda förordats torde personalbehovet
för Göta livgarde böra beräknas sålunda:
Officerare. |
Under- office- rare. |
Underbefäl. |
Sjukvårds- manskaxi. |
KH O |
Vapen- hantverkar manskap. |
< |
O: |
hj ct> tf Öl. o’ |
||||||||||||||
Överste. |
Överstelöjtnant. |
Majorer. |
Kaptener. |
zn tf er* P e-t- O M =3 O 12= cd o -1 p 3 |
P tf* tf PT P cd |
Sergeanter. |
Furirer av 1. klass. |
Furirer av 2. klass. |
Korpraler. |
Vicekorpraler. |
Volontärer. |
Furir ar 2. klass. |
Korpraler. |
Volontär. |
Gfi P crq P H « CD pr o ►tf EL |
Furirer av 2. klass. |
Vicekorpral. |
Verkmästare. |
apenliantverkare. |
P® tf- 00 ■< P PT g p: tn 1 c® |
o >-t p & O tf tf CD 3 ts O CD P CD |
|
Begements-staben..... |
i |
i |
i |
1 |
i |
3 |
i |
i |
4 |
|||||||||||||
Stridsvagns- bataljonen |
i |
2 |
6 |
2 |
4 |
3 |
6 |
8 |
8 |
12 |
i |
i |
1 |
|||||||||
Grarnisons- kompaniet |
_ |
_ |
_ |
1 |
2 |
1 |
1 |
2 |
4 |
4 |
4 |
6 |
||||||||||
Fästnings- bataljonen |
— |
— |
i |
4 |
7 |
4 |
5 |
7 |
13 |
12 |
12 |
18 |
1 |
i |
i |
i |
i |
i |
— |
i |
l |
2 |
Summa |
i |
i |
2 816 |
8 |
13 |
13 |
23 |
24 |
24 |
36 |
1 |
2 |
i |
i |
2 |
i |
i |
i |
l |
7 |
Härtill komma 1 regementsintendent och 1 förvaltare, upptagna å staten
för intendenturkåren.
I jämförelse med 1925 års härordningsbeslut innebär det av mig nu framlagda
förslaget följande personalökning: 1 överste, 1 major, 1 kapten, 1 subalternofficer,
3 fanjunkare, 4 sergeanter, 6 pensionerade underofficerare, 2
furirer av 1. klassen, 1 furir av 2. klassen, 6 beställningsmän av olika grader,
1 vapenhantverkare, 1 förrådsvaktmästare, ävensom (å intendenturkårens stat)
1 regementsintendent och 1 förvaltare.
Den av mig föreslagna organisationen torde komma att för tiden efter
genomförd ny försvarsordning medföra en ökning i avlöningskostnaderna
med omkring 100,000 kronor, medan under det närmaste budgetåret merkostnaden
inskränker sig till omkring 10,000 kronor, utgörande avlöning till
beställningshavare i manskapsgraden.»
Kungl. Maj:ts förslag i övrigt beträffande de särskilda staterna framgår
närmare av statsrådsprotokollet sid. 12—20 och 35—42. I fråga om arméns
sjuksköterskekår är dock särskilt att märka, att Kungl. Maj:t har föreslagit
en betydande utökning av personalen i förhållande till det antal eller 31, som
beräknats bliva erforderligt enligt 1925 års beslut i försvarsfrågan.
Statsutskottets utlåtande Nr 27.
11
Vid fastställandet av detta antal utgick man ifrån den beräkningsgrunden,
att varje regemente eller kår borde tilldelas en sjuksköterska med undantag
dock för de till Stockholm, Karlsborg och Boden förlagda truppförbanden,
vilkas behov i detta hänseende förutsattes bliva tillgodosett genom garnisonssjukhusen
å respektive orter. Departementschefen har nu ansett sig
böra tillstyrka en ökning med tillhopa 8 sköterskor, därav 3 sjuksköterskor
för truppförbanden, 4 sjuksköterskor för garnisonssjukhusen, av vilka 2 äro
avsedda för militärsjukhuset i Eksjö samt 1 för vartdera garnisonssjukhuset
i Linköping och i Skövde, samt 1 sjuksköterska, avsedd att handhava skötseln
av röntgeninstrumentarium vid Västernorrlands regementes sjukhus. A
staten borde alltså för nästkommande budgetår upptagas 39 sjuksköterskor.
Av denna ökning följer, att den å staten upptagna, enligt härordningsbeslutet
till 5,580 kronor beräknade anslagsposten för arvodestillägg åt de ordinarie
sjuksköterskorna bör höjas till 7,020 kronor.
Medelsbehovet under avlöningsanslaget har av Kungl. Maj:t beräknats på
följande sätt:
A. Avlöningsförmåner unde* de särskilda staterna............................... |
Summa kronor 23,476,064 |
50 |
B. Kallortstillägg, förslagsvis............................................................... |
59,350 |
—1 |
G. Arvoden för upprätthållande av veterinärvården vid vissa truppför- |
5,000 |
|
band........................................................................................... |
— |
|
D. Felräkningspenningar, förslagsvis ................................................... |
17,700 |
— |
E. Arvoden å 50 öre pr dag åt sergeanter, kommenderade såsom biträ- |
9,500 |
|
den hos regementsintendenter, förslagsvis .................................... |
— |
|
E. Hyresbidrag å 225 kronor åt förslagsvis 150 furirer .. ..................... |
33,750 |
— |
G. Anställningspenningar å 50 kronor åt förslagsvis 1,100 volontärer .... |
55.000 |
— |
H. Dagavlöning och dagavlöningstillägg åt indelt manskap, förslagsvis... |
137,000 |
— |
I. Kostnader för musikelever............................................................. |
12.450 |
—| |
J. Gottgörelse för tjänstehästar, förslagsvis ....................................... |
148,000 |
—1 |
K. Stipendier å 2,000 kronor för underlättande av officersrekryteringen |
16,000 |
|
i Boden....................................................................................... |
— |
|
L. Ekiperingshjälp, förslagsvis .......................................................... |
68,550 |
—1 |
M. Vissa arvoden m. in...................................................................... |
i 2 / ,121 |
— |
K. Oförutsedda utgifter m. m............................................................. |
30,000 |
— |
Summa kronor |
24,795,485 |
50 |
Tillkommer avlöning till det nu befintliga manskapet, i vad numerären |
776,360 |
|
tjänst under senare halvåret 1927 .......................v....................... |
||
Tillkommer beräknad avlöning för tiden 1 juli—31 december 1927 för det |
||
tagna antalet beställningar .......................................................... |
2.238.330 |
|
Tillkommer beräknade kostnader! för tiden 1 juli—31 december 1927 för |
||
arvoden m. m.» intagna förteckningen.......................................... |
45.000 |
|
Tillhopa kronor |
27,855,175 |
50 |
Avgår beräknad ersättning för tjänstebostäder............ kronor 700,000: — Avgår för beräknade vakanser i manskapsgraden ...... » 186.600: — Avgår för beräknad ersättning från respektive landsting |
||
till vissa militära sjukhus ................................. » 70.000: — |
956,600 |
— |
Återstå kronor |
26,898,575 |
50 |
eller i avrundat tal 26,900,000 kronor. |
12
Statsutskottets utlåtande Nr 27.
Utskottets
yttrande.
I ovanstående anslagsberäkning ingår den beräknade kostnaden för ekiperinghjälp,
hvarom innevarande års riksdag fattat beslut i samband med
frågan om definitivt antagande av avlöningsreglemente för officerare m. fl.
Utskottet, som först till behandling upptager de motion svis väckta frågorna
om vidtagande av vissa mera genomgripande ändringar i 1925 års
riksdags beslut beträffande organisationen av arméns truppförband, vill erinra
om att åtskilliga spörsmål av likartad innebörd som de nu framställda
behandlats av 1926 års riksdag. Riksdagen ansåg sig emellertid icke kunna
godkänna de då motionsvis gjorda yrkandena, enär därigenom en väsentlig
rubbning skulle åstadkommas i beslutet rörande den nya härorganisationen.
Då enligt utskottets mening de skäl, som föranlett 1926 års riksdag att avvisa
förslagen om förändringar i denna organisation, allt fortfarande föreligga,
har utskottet ansett sig böra avstyrka den av herrar Pehr och Kobb
väckta motionen I: 5, avseende viss begränsning av de beslutade regementsindragningarna
m. m., den av herr Bergqvist väckta motionen I: 78 om ökning
av antalet till linjetjänst uttagna värnpliktiga samt antalet underbefäl vid
Norrbottens regemente samt den av herr Wohlin väckta motionen I: 130
rörande bibehållandet av Upplands artilleriregemente.
Ej heller de motionsvis framställda yrkandena om uppskov med indragningen
av vissa truppförband har utskottet ansAt sig kunna tillstyrka, då
härigenom en väsentlig avvikelse skulle ske ifråga om grunderna för genomförandet
av den nya härorganisationen. På grund härav synas såväl motionerna
av herr Lithander m. fl. och av herr D. Pettersson i Bjälbo m. fl.
(1:129 och II: 147) om förlängd övergångstid för genomförande av 1925 års
försvarsordning beträffande Smålands husarregemente och Smålands artilleriregemente
som motionerna av herr Nils Anton Nilsson m. fl. och herr P.
Nilsson i Bonarp m. fl. (1:131 och II: 145) om anstånd med indragningen av
Skånska dragonregementet icke böra föranleda någon riksdagens åtgärd.
Yad därefter beträffar det motionsvis framställda yrkandet om utredning
av frågan om luftvärnets organisation samt Västmanlands regementes organiserande
med hänsyn härtill (I: 9 och II: 21), har utskottet, som förutsätter
att spörsmålet om organiserandet på lämpligaste sätt av landets luftvärn
blir föremål för utredning utan att särskild framställning härom göres av
riksdagen, icke ansett skäl föreligga att i skrivelse till Kungl. Maj:t begära
sådan utredning eller att i anledning härav föreslå bibehållandet av Västmanlands
regemente.
I detta sammanhang har utskottet ansett sig böra behandla även den av
Kungl. Maj:t i anledning av framställning från 1926 års riksdag upptagna
frågan om förläggning av den för Vaxholms fästning avsedda infanteribesättningen.
Kungl. Maj:ts förslag, som avser att uppdela Svea livgarde på
två regementen, varigenom Göta livgarde skulle bibehållas med förläggning
av staben, garnisonskompaniet och stridsvagnsbataljonen i Stockholm och en
för fästningstjänst avsedd bataljon i Vaxholm, anser utskottet sig böra tillstyrka.
Utskottet, som icke nu kan bedöma, huru den i staterna upptagna
Statsutskottets utlåtande Nr 27.
13
personalen lämpligast bör fördelas å de båda livgardesregementena, har ansett,
att Kungl. Maj:t bör bemyndigas att, därest så visar sig erforderligt, vidtaga
jämkningar i fördelningen av personalen å regementena i fråga. Beträffande
den för garnisonstjänsten i Stockholm erforderliga personalen utgår utskottet
givetvis från att även ur Svea livgarde trupp för framtiden kommer
att beordras för sådant ändamål samt att fästningsbataljonens förläggande
till Yaxholm icke får föranleda krav på ökning av truppförbanden i Stockholm
för garnisonstjänstens bestridande. Förslaget att den för stridsvagnsbataljonen
vid Göta livgarde avsedda personalen endast skulle erhålla arvoden och alltså
kvarstå med lön vid de truppförband, varifrån den kommenderats till tjänstgöring
vid stridsvagnsbataljonen, finner sig utskottet böra biträda, men synes
det utskottet icke vara uteslutet att, då vissa svårigheter kunna förväntas
uppstå genom denna anordning, modifikationer i framtiden kunna bliva erforderliga.
Utskottet övergår därefter att behandla de förslag, som beröra de särskilda
staterna för truppförhanden m. fl.
Utskottet har då först velat något närmare ingå på spörsmålet om den
lämpligaste benämningen av truppförbanden. Det synes nämligen utskottet,
som om tvekan kan råda, huruvida Kungl. Maj:ts förslag härutinnan i fråga
om vissa truppförband kan anses vara de ur alla synpunkter lämpligaste.
Detta gäller enligt utskottets mening närmast namnen Jönköpings—Kalmar
regemente, Livregementet till häst och Smålands artilleriregemente. Yad
det först nämnda truppförbandet angår, torde vissa skäl tala för att detsamma
i likhet med flertalet övriga infanteritruppförband erhåller namn i överensstämmelse
med inskrivningsområdet, vilket benämnes Norra Smålands inskrivningsområde.
Yad beträffar namnet Livregementet till häst, synes det
utskottet, som om historiska skäl talade mot att ifrågavarande kavalleritruppförband
erhåller denna benämning. Detta namn torde nämligen med lika rätt
kunna tillkomma Livregementets husarer, vilket truppförband är del av det
äldre livregementet. Utskottet anser för sin del det kunna ifrågasättas, huruvida
icke det regemente, som skall bildas genom sammanslagning av Livgardet till
häst och Livregementets dragoner, borde benämnas Livregementets gardesdragoner.
Yad slutligen Smålands artilleriregemente angår, synas förväxlingar
kunna uppstå, därest, såsom av Kungl. Maj:t föreslagits, arméns tunga artilleriregemente,
det nuvarande Positionsurtilleriregementet, nu erhåller namnet
Smålands artilleriregemente. Däremot synes hinder icke möta för att, sedan
någon tid gått och möjligheten till förväxlingar icke på samma sätt som nu
förefinnes, giva arméns tunga artilleriregemente namnet Smålands artilleriregemente.
Om utskottet alltså hyser viss tvekan, huruvida Kungl Maj:ts
förslag till namn å ovannämnda truppförband kunna anses vara de lämpligaste,
har utskottet dock icke ansett sig böra i detta hänseende föreslå
några ändringar i de framlagda staterna. Utskottet har nämligen ansett,
att ifrågavarande namnfrågor böra underkastas förnyat övervägande av Kungl.
Maj:t, och synes det därefter böra tillkomma Kungl. Maj:t att meddela beslut
i ämnet.
14
Statsutskottets utlåtande Nr 27.
På grund av riksdagens beslut beträffande nytt definitivt avlöningsreglemente
för officerare, underofficerare och civilmilitär personal erfordras viss
ändring i staterna ifråga om musikledarna vid ett flertal truppförband, i det.
att samtliga musikdirektörer skola placeras i andra lönegraden för officerare
(O 2). Utskottet har emellertid icke i anledning härav ansett det vara av
behovet påkallat att vid detta utlåtande foga de ändrade staterna utan föreslår,
att Kungl. Maj:t bemyndigas att vidtaga de lindringar i staterna, som
sålunda erfordras.
Beträffande staten för artilleristaben, som redan bragts i överensstämmelse
med härordningsbeslutet, är att märka, att den upptager bland annat 3 löjtnantsbeställningar.
Generalfälttygmästaren och inspektören för artilleriet
hade, enligt vad som framgår av statsrådsprotokollet (sid. 14), anfört, att ifrågavarande
löjtnanter under vissa förhållanden kunde komma i sådan befordringstur,
att de skulle kunna bliva förbigångna av kamrater inom vapnet, något
som med hänsyn till officerarnas vid artilleristaben högre kvalifikationer icke
vore lämpligt. Till förebyggande av ett sådant förhållande bleve generalfälttygmästaren
nödsakad antingen att föreslå nämnda officerare till uttransport
till truppförband eller att föreslå uttransport av kaptener ur artilleristaben
för att bereda plats till befordran för löjtnanterna. För bibehållande
av kontinuiteten i tjänstgöringen inom artilleriinspektionen och artilleridepartementet
skulle dylika ombyten emellertid bliva synnerligen ofördelaktiga,
varjämte en sådan anordning på grund av därmed förenade flyttningskostnader
även skulle ställa sig oekonomisk för staten. Generalfälttygmästaren
ansåge sig därför böra föreslå, att ifrågavarande 3 löjtnantsbeställningar
utbyttes mot 3 beställningar för kaptener eller löjtnanter. Med hänsyn
till vad generalfälttygmästaren och inspektören för artilleriet anfört,
har departementschefen tillstyrkt den jämkningen beträffande förevarande
stat, att i stället för nämnda 3 löjtnantsbeställningar upptagas 8 beställningar
för kaptener eller löjtnanter. Utskottet har icke velat motsätta sig den sålunda
föreslagna anordningen, men förutsätter, att å ifrågavarande beställningar
endast i undantagsfall placeras kaptener och att vid inträffande vakans
utjämning sker genom anställandet av löjtnanter.
Den av Kungl. Maj:t föreslagna ökningen av antalet vid armén fast anställda
sjuksköterskor, varav en avses för tjänstgöring såsom röntgensköterska
vid Västernorrlands regementes sjukhus, anser sig utskottet böra tillstyrka.
Det i motionen II: 39 av herr Loven gjorda yrkandet om ökning av
musikkåren vid det till Stockholm förlagda kavalleritruppförbandet finner
sig utskottet icke kunna tillstyrka, bland annat av det skälet, att någon erfarenhet
ännu icke vunnits rörande ändamålsenligheten av den genom 1925
års riksdags beslut i fråga om denna musikkår fastställda organisationen.
I övrigt hava de av Kungl. Maj:t framlagda -statförslagen icke givit utskottet
anledning till särskilt uttalande.
Vad beräkningen av medelsbehovet under detta anslag beträffar, torde visserligen
någon mindre jämkning kunna anses piäkallad av riksdagens beslut
rörande musikdirektörernas ställning i löneliänseende, men med hänsyn till
Statsutskottets utlåtande Nr 27.
15
anslagets storlek har utskottet ej funnit skäl föreslå någon sådan. Utskottet,
som icke funnit anledning till erinran mot den av departementschefen verkställda
anslagsberäkningen, har alltså ansett sig böra förorda, att arméns avlöningsanslag
upptages med det av Kungl. Maj :t föreslagna beloppet, 26,900,000
kronor.
På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att riksdagen må
a) avslå- den av herrar Fehr och Kobb väckta motionen
I: 5 om begränsning av de beslutade regementsindragningarna
m. m.;
b) avslå de av herrar J. Karlsson och Loricks väckta motionerna
I: 9 och II: 21 angående skrivelse till Kungl. Maj:t
om utredning av luftvärnsfrågan samt bibehållandet av Västmanlands
regemente;
c) avslå de av herrar Lithander m. fl. och Pettersson i
Bjälbo väckta motionerna I: 129 och II: 147 om förlängd
övergångstid för genomförandet av 1925 års försvarsordning
beträffande Smålands husarregemente och Smålands artilleriregemente
;
d) avslå den av herr Wohlin väckta motionen I: 130 om
bibehållande av Upplands artilleriregemente;
e) avslå de av herrar Nils Anton Nilsson m. fl. och Nilsson i
Bonarp m. fl. väckta motionerna I: 131 och II: 145 om anstånd
med indragningen av Skånska dragonregementet;
f) med avslag å den av herr Bergqvist väckta motionen
I: 78 och den av herr Loven väckta motionen II: 39 samt
med bifall till Kungl. Maj:ts förslag godkänna de vid statsrådsprotokollet
över försvarsärenden den 4 januari 1927 fogade förslag
till stater för generalitetet, arméfördelningsstaber, militärbefäl
och inspektioner, generalstaben, artilleristaben, kommendantskapet
i Boden, rullföringsbefälhavare med biträden, bataljonsläkare
vid fältläkarkåren samt fältläkarstipendiater, krigsskolan,
krigshögskolan, artilleri- och ingenjörhögskolan, ridskolan,
skjutskolan för infanteriet och kavalleriet, artilleriets
skjutskola, underofficersskolan m. m., truppförband av infanteriet,
kavalleriet och artilleriet, överstelöjtnanter och majorer
vid kavalleriregementena, artilleriets fabriker och tyganstalter,
officerare och underofficerare med vederlikar m. fl. vid fortifikationen,
ingenjörkårerna och fälttelegrafkåren, officerare och underofficerare
med vederlikar m. fl. vid trängen, trängkårerna, indenturkåren,
garnisonssjukhusen i Stockholm, å Karlsborg och
i Boden, arméns sjuksköterskekår samt polispersonalen i Boden
och å Karlsborg, att gälla under budgetåret 1927—1928
från den tidpunkt, Kungl. Maj:t må äga att bestämma, dock
att Kungl. Maj:t i förenämnda stater må göra de jämkningar,
16
Statsutskottets utlåtande Nr 27.
som betingas av riksdagens beslut om avlöningen till musikdirektörer
vid vissa truppförband;
g) medgiva, att intill nyssnämnda tidpunkt nu gällande stater
under avlöningsanslaget må äga tillämpning;
h) godkänna de i en vid förenämnda statsrådsprotokoll fogad
»Förteckning över i stat icke uppförda arvoden m. m.» under
rubriken »A. Arvoden till ordinarie befattningshavare med avlöning
från anslag under fjärde huvudtiteln, lantförsvaret, m. fl.»
upptagna arvoden;
i) minska ordinarie förslagsanslaget till avlöning till personal
vid staber och truppförband m. fl., nu 32,150,000 kronor,
med 5,250,000 kronor till 26,900,000 kronor;
j) medgiva, att under budgetåret 1927—1928 må, efter Kungl.
Maj:ts beprövande, beredas fyllnad till furirs av första klassen
löneförmåner åt därav förtjänta, vid truppförbanden anställda
beställningsmän med avlöning såsom furirer av andra klassen,
vilka genomgått vederbörliga utbildningskurser och som eljest
icke kunna komma i åtnjutande av sådan avlöning i följd därav,
att endast beställningar av lägre grad av den kategori beställningsmän,
de tillhöra, finnas i vederbörliga stater uppförda,
allt under förutsättning att genom vakanser i manskapsbeställningarna
å vederbörligt truppförbands stat inbesparas erforderliga
medel för beredande av berörda avlöningsfyllnad.
Stockholm den 4 mars 1927.
På statsutskottets vägnar:
S. H. KYARNZELIUS.
Närvarande: Se under utlåtandet nr 26.
Statsutskottets utlåtande Nr 27.
IT
Reservationer:
vid punkt a) av herrar A. F. Vennersten, J. L. Widell, C. P. V. Nilsson
i Gränebo, 0. Bergqvist, C. G. V. Hammarskjöld, A. Wtklund, P. Nilsson i
Bonarp, P. M. Olsson i Blädinge, B. F:son Holmgren och G. Strindlund,
vilka anfört följande:
»Vid 1926 års riksdag väcktes i båda kamrarna motioner med yrkande,
att riksdagen måtte besluta dels att i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa
om en allsidig utredning rörande vårt lands behov av försvarsanstalter ur
strategisk synpunkt och med hänsyn till olika krigsfall, dels att med hänsyn
härtill beslutet om den under andra perioden avsedda övergången till
den nya härordningen tillsvidare icke skulle träda i verkställighet. Motionerna
avstyrktes emellertid av statsutskottet, ehuru med reservation av nio
ledamöter, som yrkade bifall, och blevo avslagna av båda kamrarna.
Då vi förra året anslöto oss till motionärernas och reservanternas nyssberörda
yrkande, är naturligt, att vi i princip dela den uppfattning om otillräckligheten
av 1925 års härordning, som kommit till uttryck i motionen
I: 5, och önskat kunna yrka bifall till motionärernas hemställan om beslut
rörande viss begränsning av de beslutade regementsindragningarna och kaderbeskärningarna.
Med hänsyn till det långt framskridna stadium, i aii föiberedelserna
för genomförandet av de nämnda indragningarna och beskärningarna
numera befinna sig, torde emellertid vid innevarande riksdag ifiagavarande
motion svårligen kunna föranleda annan åtgärd än beslut om skrivelse
till Kungl. Maj it om utredning i frågan. Eu dylik utredning anse vi
i hög grad påkallad. Den erfarenhet, som hittills kunnat vinnas rörande
verkningarna av 1925 års härordningsbeslut, torde till fullo ha"\ a ådagalagt,
att den nya härordningen måste betraktas såsom synnerligen otillfredsställande
såväl i och för sig som i förhållande till de kostnader, den medför.
Yi hemställa alltså,
att riksdagen må med anledning av herrar Fehr och Kobbs
motion I: 5 besluta att i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla,
att Kungl. Maj:t täcktes skyndsamt verkställa utredning rörande
den begränsning av de 1925 beslutade regementsindragningarna
och kaderbeskärningarna inom truppförbanden, som må erfordras
för att hela årskontingenten värnpliktiga — med de undantag,
som betingas av sociala skäl — må kunna erhålla utbildning''
i fred.»
vid punkt c). Samma ledamöter som reserverat sig vid punkt a) hava
anfört följande:
>De i utskottets utlåtande under punkterna b), d) och e) behandlade
motionerna I: 9 och II: 21, I: 130, I: 131 och II: 145 samt den under
punkt f) behandlade motionen I: 78, samtliga avseende vissa förändringar
och utvidgningar av 1925 års härorganisation, synas oss var för sig varda
Bihang till riksdagens protokoll 1927. fl samt. 20 höft. (Nr 20 27.) 498 27 -
18
Statsutskottets utlåtande Nr 27.
allt beaktande. Då man emellertid under nuvarande förhållanden torde
sakna varje utsikt att vinna riksdagens bifall för någon större utvidgning
av 1925 års härorganisation, hava vi nödgats inskränka oss till att yrka bifall
till det uti motionerna 1:129 och IT: 147 framställda förslaget om bibehållande
tillsvidare av eu skvadron av Smålands husarregemente och en
blandad division av Smålands artilleriregemente, då detta förslag synes oss
i förhållande till kostnadsökningen medföra den största vinsten för försvaret
och dessutom kan genomföras utan några svårigheter av organisatorisk natur.
Beträffande de övriga motionsvis framställda förslagen torde höra nämnas,
att, därest den utredning, om vilken vi under punkt a) hemställt, av riksdagen
beslutas, nu berörda förslag torde komma under omprövning.
Motiveringen till de i motionerna I: 129 och IT: 147 framställda förslagen
är av följande lydelse:
I underdånig skrivelse den 15 september'', 1926 angående övergången till
1925 års härordning i vad rör organisationen under utbildningsåret 1927—
1928 anför chefen för generalstaben bl. a. följande:
»För fullgörande av vissa internationella uppdrag, vilka i samband med
vårt medlemskap i Nationernas förbund måste vara föremål för hänsynstagande
vid försvarsorganisationens bestämmande, synes det ändamålsenligt
att beräkna en särskild styrka, vilken icke ingår i arméfördelningarna, för
användning utom rikets gränser. Det synes ligga närmast till hands att
härför främst avse östra brigaden. Densamma torde också lämpligen böra
komma till användning för neutralitetsskydd i de fall, då icke större delar
av krigsmakten för ändamålet erfordras. I brigaden ingå endast två infanteriregementen
men icke några specialtrupper. Vid en ev. användning för ovan
angivet ändamål måste brigaden emellertid förstärkas med truppförband ur
andra vapenslag, främst kavalleri och artilleri. På grund av den med hänsyn
till den moderna stridens krav ringa styrkan av i arméfördelningarna ingående
specialtrupper, åtminstone vad nyssnämnda truppslag angår, kan det icke
vara möjligt eller lämpligt att för brigadens förseende med förband ur nyssnämnda
truppslag minska arméfördelningarnas tillgång på dylika. Det synes
då vara mest lämpligt att — åtminstone under övergångsperioden och intill
dess de förpliktelser, vilka enligt N. F:s pakt kunna åligga eller åläggas oss,
blivit närmare utredda — för här ifrågavarande ändamål bibehålla delar av
de kavalleri- och artilleriregementen, vilka tillhöra den nuvarande II arméfördelningen
(den blivande östra brigaden) — förslagsvis en skvadron Smålands
husarregemente och en blandad division Smålands artilleriregemente.
För nedbringande av de med en dylik anordning uppstående kostnaderna
torde böra undersökas, huruvida det kan befinnas erforderligt att för dessa
kvarstående delar av K. 4 och A. 6 anordna särskild förvaltning eller om de
i detta avseende kunna anslutas till I. 21 resp. arméartilleriregementet.
Med hänsyn till vad ovan anförts, bör för K. 4 och A. (i bestämmas ett
förlängd övergångstid, innebärande bibehållandet t. v. av eu skvadron Smålands
husarregemente och en division Smålands artilleriregemente bestående
av två kanon- och ett haubitsbatteri. I nedan angivna förslag till stater för
dessa förband har förutsatts, att desamma i förvaltningsavseende äro underställda
ovan angivna regementen ur infanteriet och artilleriet.»
De synpunkter, vilka av chefen för generalstaben sålunda framlagts, synas
oss icke kunna lämnas utan beaktande. En naturlig konsekvens av 1925 års
riksdagsbeslut att utöver de i arméfördelningarnas normalt ingående fyra
infanteriregementena skulle ytterligare bibehållas två regementen av detta
Statsutskottets utlåtande Nr 21.
19
truppslag var sammanförandet av dessa sistnämnda till eu särskild enhet —
östra brigaden. Då densamma lika naturligt måste avses för särskilda uppgifter
vare sig av den art, som av chefen för generalstaben förutsatts, eller
av operativ natur vid landets försvar, synes det lika ofrånkomligt, att den
beredes erforderlig tillgång till specialtrupper, vilket enligt chefens för
generalstabens mening icke är möjligt genom en minskning av i arméfördelningarna
ingående förband ur kavalleriet eller artilleriet. Det torde nämligen
vara obestridligt, att brigaden i fråga utan tillgång till kavalleri för spaningen
och utan artilleriets eldunderstöd för striden måste komma att ställas inför
nära nog oövervinneliga svårigheter under ett krig. I varje fall måste infanteriregementena
utan ovan antydda medverkan från kavalleri och artilleri komma
att lida avsevärt större förluster än vad eljest skulle bliva fallet. Främst med
hänsyn till dessa omständigheter vilja vi förorda ett bifall till den av chefen
för generalstaben gjorda framställningen.
Men även ur fredssynpunkt torde bristen på specialtrupper vid östra
brigaden komma att visa sig vara förenad med avsevärda olägenheter med
hänsyn såväl till utbildningens bedrivande som till tillgodoseendet av den till
östra brigadområdet hörande befolkningens intressen. Sagda område omfattar
i stort sett det nuvarande II. arméfördelningsområdet. Intet av de andra
arméfördelningsområdena beröres så starkt som detta av de beslutade truppförbandsindragningarna.
Av inom II. arméfördelningsområdet nu förlagda
truppförband skola nämligen två infanteriregementen och ett kavalleriregemente
försvinna, under det att endast eu ingenjörkår tillkommer. Praktiskt
taget kommer därigenom inom området i fråga icke att förläggas något beridet
truppförband. Arméartilleriregementet skall nämligen i sin helhet
motoriseras, och beträffande trängen kommer en stor del av dess formationer
likaledes att motoriseras.
Främst ur rent militär synpunkt innebär detta eu olägenhet. Med hänsyn
till önskvärdheten att kunna utnyttja de värnpliktigas särskilda anlag och
utbildning samt att på grund härav kunna placera varje man på den med
hänsyn till hans kvalifikationer lämpligaste befattningen eller truppslaget,
är det nämligen av väsentlig betydelse och innebär en avgjord fördel, om de
olika specialtruppförbanden fördelas ungefär likartat inom landets olika
delar. I fråga om kavalleri och fältartilleri blir detta enligt nu föreliggande
beslut icke fallet. Härtill kommer också att de värnpliktiga, som från ifrågavarande
område kunna uttagas till sådana vapenslag, t. ex. kavalleriet
och fältartilleriet, få fullgöra sin tjänstgöring mycket långt ifrån hemorten
— ett förhållande, som givetvis innebär eu väsentlig olägenhet för dem och
deras anhöriga.
Härtill kommer vidare att svårigheter måste uppstå för anordnandet av
sa,mövningar mellan östra brigadens infanteriregementen samt kavalleri och
fältartilleri annat än vid de relativt sällsynta tillfällen, då de deltaga i större
fälttjänstövningar. Anordnandet av dylika samövningar, vilkas betydelse
dock på grund av världskrigets erfarenheter väsentligen ökats, skulle nämligen
i andra fall på grund av transporternas längd komma att medföra så
högst avsevärda kostnader, att de endast sparsamt torde kunna komma i
fråga.
Det torde, som motsats härtill höra erinras om att just inom den nuvarande
II. arméfördelningen samövningar mellan de olika truppslagen kunnat
äga, ruin utan användande av de kostsamma järnvägstransporterna annat
än i jämförelsevis obetydlig utsträckning.
För att avlägsna dessa missförhållanden synes det av chefen för generalstaben
framlagda förslaget om bibehållandet av en blandad division ur Smålands
artilleriregemente och en skvadron ur Smålands husarregemente an
-
20
Statsutskottets utlutande Nr 21.
visa 6n ur såväl militär som ekonomisk synpunkt lämplig väg. Då det är
av vikt att beslut i denna fråga fattas, innan de ovan berörda truppförbanden
hunnit indragas samt innan i samband därmed nu befintlig personal
och hästar skingrats, hava vi velat förelägga riksdagen till prövning det av
chefen för generalstaben framlagda förslaget.»
I vad motionärerna sålunda anfört kunna vi till alla delar instämma. Enligt
verkställda beräkningar komma vid fullt genomförd organisation kostnaderna
för motionärernas förslag, därest kostnaderna för mathållning och
furagering beräknas efter de i årets statsverksproposition angivna grunder,
att uppgå till 589,330 kronor, varav på avlöningsanslaget 230,000 kronor.
Under nästkommande budgetår komma emellertid kostnaderna beräknade
enligt ovan angivna grunder att uppgå till endast 196,870 kronor, varav
46,870 kronor utgöra avlöningskostnader. Visserligen skulle härvid ökningen
å ordinarie avlöningsanslaget uppgå till 115,000 kronor, medan åter anslaget
till avlöning åt å övergångsstat uppförd personal skulle kunna minskas med
68,130 kronor, varigenom nettoökningen blir nämnda belopp, 46,870 kronor.
Då emellertid båda ifrågavarande anslag äro av förslagsanslags natur, hava
vi ansett oss kunna beräkna denna nettoökning under förevarande anslag,
vilket efter avjämning bör höjas med 50,000 kronor till 26,950,000 kronor.
Vi hava låtit uppgöra härvid fogade förslag till stater för Smålands husarskvadron
och Smålands artilleriregementes fältdivision (Bil. A och B).
På grund av vad sålunda anförts hemställa vi,
att riksdagen må med anledning av herrar Lithanders och
Petterssons i Bjälbo motioner I: 129 och II: 147
a) besluta, att utöver den år 1925 beslutade härorganisationen
skall tillsvidare bibehållas en skvadron av Smålands
husarregemente och en blandad division av Smålands artilleriregemente,
b) godkänna bifogade förslag till stater för Smålands husarskvadron
och Smålands artilleriregementes fältdivision.»
vid punkt d) av herr C. G. V. Hammarskjöld;
vid punkt e) av herr C. G. V. Hammarskjöld:
vid punkt f) av herr O. Bergqvist;
vid punkt i). Samma ledamöter, som reserverat sig vid punkt a), hava
anfört följande:
»I anslutning till vad i vår under punkt c) avgivna reservation yrkats,
hemställa vi,
att riksdagen må minska ordinarie förslagsanslaget till avlöning
till personal vid staber och truppförband m. fl., nu
32,150,000 kronor, med 5,200,000 till 26,950,000 kronor.»
Statsutskottets utlåtande Nr 27.
21
Bil. A.
Förslag till
Stat
för »Smålands htisarskvadron».
Löneplan |
Löneplan |
||||
och lönc- |
och löne- |
||||
grad enligt |
An- (al. |
grad enligt |
|||
tal. |
vederbör- |
vederbör- |
|||
ligt avlö- |
ligt avlö- |
||||
nings- |
nings- |
||||
reglemente. |
reglemente. |
||||
Officerare. |
Manskap. |
||||
Ryttmästare........ Löjtnanter......... Underlöjtnant (fänrik)..... |
1 2 1 |
O. 3 ''0. 1 |
Furir av 1. klassen . . • ... Furirer av 2. klassen..... Korpraler.......... |
1 4 6 |
Ma. 5 |
Underofficerare. |
Volontärer.......... Sjukvårdsryttare....... |
45 1 |
Ma. 1 |
||
Fanjunkare.......... |
1 |
Uo. 3 |
Hovslagarkorpral....... |
1 |
Ma. 3 |
Sergeanter.......... |
. 2 |
Uo. 2 |
. Ilo vsTägarryf före....... |
1 |
Ma. 1 |
Anmärkningar. (Se Livregementets husarers stat.) ’
Bil. B.
Förslag till
Stat
för »Smålands artilleriregementes fältdivision».
(Smålands artillerikår.)
Löneplan |
Löneplan |
||||
och löne- |
och löne- |
||||
grad enligt |
grad enligt |
||||
tal. |
vederbör- |
An- tal. |
vederbör- |
||
ligt avlö- |
ligt avlö- |
||||
nings- |
nings- 1 |
||||
reglemente. |
reglemente.: |
||||
Officerare. |
Konstaplar.......... |
,0 |
Ma. 3 |
||
Överstelöjtnant........ Kaptener........... Löjtnanter.......... Underlöjtnanter och fänrikar . |
1 4 |
0. 5 |
V olontärer.......... Sjukvårdskonstapel...... |
20 1 |
Ma. 1 |
7 2 |
0. 2 0. 1 |
Sjukvårdsartillerist...... Hovslagarkonstapel...... Hovslagarartillerist...... |
1 1 1 |
Ma. 1 i |
|
Underofficerare. |
Hantverkskonstapel...... |
1 |
Ma. 3 |
||
Hantverksartillerist...... |
1 |
Ma. 1 |
|||
Styckjunkare......... |
2 |
Uo. 3 |
|||
Sergeanter .......... |
6 |
Uo. 2 |
|||
Manskap. |
Pensionerad personal, |
||||
Furirer av 1. klassen..... |
5 |
Ma. 5 |
Expeditionsunderoffieer, arvode |
1 |
- |
Furirer av 2. klassen..... |
9 |
Ma. 4 |
Yapenunderofficer, arvode . . . |
1 |
Anmärkningar. (Se Norrbottens artillerikårs stat.)