Statsutskottets utlåtande Nr 128.
1
Nr 128.
Ankom till riksdagens kansli den 20 maj 1927 kl. 11 f. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts förslag angående reglering
av reservpersonalens avlönings- och pensionsförmåner m. m.
jämte i ämnet väckta motioner.
(l:a avd.)
Under punkterna 11 och 80 av fjärde huvudtiteln i den till riksdagen
avlåtna, den 4 januari 1927 dagtecknade propositionen angående statsverkets
tillstånd och behov under budgetåret 1927—1928 har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att, i avvaktan på den proposition angående reglering av
reservpersonalens pensions- och avlöningsförmåner m. m., som kunde komma
att avlåtas till riksdagen, beräkna ordinarie förslagsanslaget till arméns
personal över stat till 880,000 kronor och ordinarie förslagsanslaget till
marinens reservpersonal till 120,000 kronor.
Sedermera har Kungl. Maj:t i en till riksdagen avlåten, den 18 mars 1927
dagtecknad proposition (nr 227), vilken för förberedande behandling hänvisats
till statsutskottet, under åberopande av det vid propositionen fogade
utdrag av statsrådsprotokollet över försvarsärenden för samma dag, föreslagit
riksdagen
dels godkänna de av departementschefen i berörda statsrådsprotokoll förordade
grunder för avlöning till reservpersonalen under tjänstgöring,
dels besluta, att pensionen skall utgöra för förtidsavgången och i reserven
utnämnd officer (likställd) 900 kronor samt för förtidsavgången och i reserven
utnämnd underofficer (flaggkorpral) 672 kronor,
dels godkänna vad departementschefen med avseende å pensionernas utgående
i övrigt föreslagit,
dels i riksstaten för budgetåret 1927—1928 upptaga ordinarie förslagsanslaget
till arméns personal över stat med oförändrat belopp, 380,000
kronor.
dels ock öka ordinarie förslagsanslaget till marinens reservpersonal, nu
117,000 kronor, med 3,000 kronor, till 120,000 kronor.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade
statsrådsprotokollet.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft följande inom
riksdagen väckta motioner, nämligen
dels en inom första kammaren av herr E. A. Enhörning väckt motion,
nr 330, däruti hemställts, att riksdagen ville besluta, att all reservpersonal,
vare sig vederbörande redan fyllt 39 år eller redan helt fullgjort all militär
Bihang till riksdagens protokoll 1927. 0 samt. 55 höft. (Nr 128—129.) 1
Motioner.
2
Statsutskottets utlåtande Nr 128.
Kungl. Maj:ts
förslag.
fredstjänstgöring, må medgivas rätt att uppbära en gång för alla ett kapitaliserat
värde av densamma enligt hittills gällande bestämmelser tillkommande
pension, utgörande för officer 768 kronor och för underofficer 672 kronor;
dels en inom samma kammare av herr M. N. Fehr väckt motion, nr
334, däri hemställts, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla
om förslag till nästa års riksdag angående de ytterligare åtgärder,
som kunna anses erforderliga i syfte att dels säkerställa det såsom erforderligt
beräknade årliga tilloppet av nya reservofficerare vid armén, dels motverka
den starka avgången från reservofficershanan;
dels ock tvenne likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr O. A. E. Lithander, nr 335, och den andra inom andra
kammaren av herr H. K. V. Bäcklund m. fl-, nr 453, häruti hemställts,
att riksdagen med anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 227 angående
reglering av reservpersonalens avlönings- och pensionsförmåner m. m. måtte
medgiva,
att officer eller underofficer i reserven, vilken fullgjort honom åliggande
tjänstgöringsskyldighet men å vilken de i propositionen nr 227 till innevarande
års riksdag angivna pensionsbestämmelserna icke skola bliva tilllämpliga,
skall vara berättigad att efter uppnådda 40 års ålder utbekomma
i stället för honom tillkommande pensionsförmåner ett mot dessas efter 5
procent kapitaliserade värde svarande belopp,
att, därest dylik officer eller underofficer avlider, innan han uppnått den
för rätt till pension stadgade levnadsålder, till hans efterlevande anhöriga
eller annan rättsinnehavare skall utbetalas ett mot pensionsförmånernas vid
tiden för dödsfallet efter 5 procent kapitaliserade värde svarande belopp,
att officer eller underofficer i reserven, vilken till följd av skada eller
sjukdom, som ådragits utom tjänstgöringen, icke kunnat fullgöra honom
åliggande tjänstgöringsskyldighet, skall vara berättigad att av reservpensionen
uppbära så stort belopp, som svarar mot av honom fullgjord tjänstgöring,
med rätt för honom eller, därest han avlider, innan han uppnått
den för rätt till pension stadgade levnadsålder, hans efterlevande anhöriga
eller annan rättsinnehavare att i stället för pensionsförmånerna utbekomma
ett mot dessas efter 5 procent kapitaliserade värde svarande belopp,
samt att arméns reserver tillhörande förtidsavgången personal för sig och
efterlevande tillerkännes samma rätt att utbekomma pensionens kapitaliserade
värde, som tillerkännes övrig personal i reserven.
I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina framställningar,
får utskottet hänvisa till motionerna.
I fråga om reservpersonalens avlöningsförmåner under tjänstgöring har
departementschefen anslutit sig till ett av försvarsväsendets lönenämnd avgivet
förslag, som i stort sett går ut på att bringa nu gällande föreskrifter i
närmare överensstämmelse med 1921 års avlöningsreglementen för den aktiva
militärpersonalen.
Statsutskottets utlåtande Nr 128.
3
Vad pensionsförmånerna angår, har departementschefen i överensstämmelse
med av pensionskommittén och lönenämnden framlagda förslag tillstyrkt,
att reservpensionen skall bestämmas till 900 kronor för officer eller
vederlike samt 672 kronor för underofficer. I övrigt har departementschefen
endast förordat en mindre jämkning i 1925 års riksdags beslut i denna del.
Departementschefen har vidare framlagt förslag om villkoren för de nya
förmånernas tillämpande på redan i reserven anställd personal.
Anslagen till arméns personal över stat och till marinens reservpersonal
hava av Kungl. Maj:t i riksstaten för budgetåret 1927 — 1928 beräknats till
380,000 kronor, respektive 120,000 kronor. Häri har någon ändring nu
icke blivit ifrågasatt.
Kungl. Maj:ts förslag beträffande avlöningsförmånerna under tjänstgöring
för reserven tillhörande personal har utskottet ansett sig böra tillstyrka.
Vad därefter angår pensionsförmånerna för reservpersonalen, vill utskottet
erinra om att riksdagen i samband med den nya försvarsorganisationens
antagande beslöt, att förtid savgången och i reserven utnämnd personal
skulle efter uppnådda 55 års ålder erhålla pension, officer med 600
kronor och underofficer med 400 kronor. Enligt de hittills gällande bestämmelserna
utgör reservpensionen 300 kronor för officer och 200 kronor
för underofficer. Förutom pensionstillägg erhåller emellertid reservpensionstagare
för närvarande vissa pensionsförhöjningar enligt 192a års kungörelse
angående ny pension. Sammanlagt uppgår reservpensionen med såväl pensionstillägg
som pensionsförhöjningar till 768 kronor för officer och 672
kronor för underofficer. Därest såväl pensionstillägg som pensionsförhöjningar
medgåves å de av riksdagen i beslutet om den nya försvarsorganisationen
fastställda pensionsbeloppen, skulle reservpensionen för officer uppgå
till 996 kronor och för underofficer till 792 kronor. Kungl. Maj:t föreslår
nu, att pensionsbeloppen skola bestämmas till 900 kronor för officer och 672
kronor för underofficer. Dessa pensioner skulle anses såsom nyreglerade och
varken pensionstillägg eller pensionsförhöjning ifrågakomma. Med hänsyn
till vad sålunda anförts beträffande pensionsbeloppen och i beaktande av
angelägenheten av att tillgodose behovet av reservbefäl, har utskottet icke
ansett sig böra ifrågasätta någon ändring i Kungl. Maj:ts förslag härutinnan.
I fråga om kapitalisering av pensionens värde medgav 1925 års riksdag
beträffande i reserven utnämnd personal ävensom i fråga om flottans reserv
tillhörande förtidsavgången personal dels att därest beställningshavare, vilken
fullgjort honom åliggande tjänstgöringsskyldighet, avlede, innan han uppnått
den för rätt till pension stadgade levnadsålder, skulle till hans efterlevande
anhöriga eller annan rättsinnehavare utbetalas ett mot pensionens vid tiden
för dödsfallet efter 5 procent kapitaliserade värde svarande belopp, och dels
att den, som fullgjort sin tjänstgöringsskyldighet, skulle vid viss tidpunkt,
olika i olika fall, äga utbekomma i stället för pensionen ett mot dennas
efter 5 procent kapitaliserade värde svarande belopp. Härutinnan har
Utskottets
yttrande.
4
Statsutskottets utlåtande Nr 128.
Kungl. Maj:t na icke ifrågasatt någon ändring. I motionerna 1:335
och II: 453 har emellertid yrkats, att förtidsavgångna vid arméns reserver
skulle likställas med vid flottan förtidsavgången personal beträffande rätt
att utbekomma pensionens kapitaliserade värde. Den år 1925 beslutade
skillnaden mellan å ena sidan förtidsavgången personal vid armén och kustartilleriet
och, å andra sidan, dylik personal vid flottan grundar sig på ett
av försvarsrevisionen i detta hänseende framlagt förslag. Att nu på grund
av ett motionsvis framfört yrkande göra ändring i vad 1925 års riksdag
i förevarande avseende beslutat, anser sig utskottet icke kunna tillstyrka,
men förutsätter att Kungl. Maj:t har sin uppmärksamhet riktad på det i
motionen framförda spörsmålet.
I förenämnda motioner I: 335 och II: 453 har därjämte yrkats, att den,
vilken till följd av skada eller sjukdom, som ådragits utom tjänstgöringen,
icke kunnat fullgöra honom åliggande tjänstgöringsskyldighet, skulle vara
berättigad att av reservpensionen utfå så stort belopp, som svarade mot av
honom fullgjord tjänstgöring med rätt för honom eller, därest han avlede,
innan han uppnått den för rätt till pension stadgade levnadsålder, hans
efterlevande anhöriga eller annan rättsinnehavare att i stället för pensionsförmånerna
utbekomma ett mot dessas efter 5 procent kapitaliserade värde
svarande belopp. Då fall kunna förekomma, där det skulle vara obilligt,
om vederbörande av angivna orsak skulle gå miste om varje pensionsförmån,
anser utskottet lämpligt att i så måtto tillmötesgå motionärerna, att
utskottet föreslår, att Kungl. Maj:t må äga bereda vederbörande dylik förmån
i fall, där så med hänsyn tagen till den tjänstgöring, som fullgjorts, finnes
skäligt, varvid dock som villkor torde böra uppställas, att hindret för tjänstgöringsskyldighetens
fullgörande i övrigt skall hava oavbrutet förelegat ocli
vara av militärläkare vederbörligen styrkt.
Vad därefter beträffar frågan om de nya avlöningsförmånernas tillämpande
i fråga om redan i reserven anställd personal, har utskottet icke
haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag härutinnan. Ej heller föranleder
vad av Kungl. Maj:t föreslagits beträffande tillämpningen av de
nya pensionsförmånerna å den nuvarande reservpersonalen någon erinran,
utom såvitt avser personal, som för närvarande icke är underkastad någon
fredstjänstgöringsskyldighet och i följd härav ej heller tillförsäkrad pension.
Sistnämnda förhållande äger rum i fråga om dels sådana i flottans och
kustartilleriets reserver utnämnda officerare, som genomgått sjökrigsskolan,
men icke vunnit anställning på aktiv stat, dels nämnda reserver tillhörande
förtidsavgången personal, dels ock slutligen i samma reserver utnämnda
underofficerare.
I fråga om nyssnämnda i flottans och kustartilleriets reserver utnämnda
officerare ävensom den samma reserver för närvarande tillhörande förtidsavgångna
personalen förutsattes av Kungl. Maj:t såsom villkor för de
nya pensionsförmånernas tillgodonjutande allenast, att vederbörande skall
befinna sig i den ålder, att han blir skyldig i reserven fullgöra åtminstone
Statsutskottets utlåtande Nr 128.
5
en repetitionsövning. Det torde emellertid vara befogat att beträffande sådan
hithörande personal, vars fredstjänstgöringsskyldighet i reserven skulle begränsa
sig till endast en repetitionsövning vid flottan eller två repetitionsövningar
vid kustartilleriet, ytterligare i förevarande hänseende uppställa
den fordran, att vederbörande före de ändrade bestämmelsernas ikraftträdande
på aktiv stat eller i reserven fullgjort tjänstgöring under viss, ej alltför
kort tid. Härutinnan synes lämpligen böra krävas, av personal tillhörande
flottans reserv minst 3 års och av personal tillhörande kustartilleriets reserv
minst 2 års föregående tjänstgöring på aktiv stat eller i reserven.
Beträffande de nuvarande till kategorien i reserven utnämnda hänförliga
underofficerarna i flottans och kustartilleriets reserver utgöras dessa av
sådant manskap, som i samband med eller efter avgången från fast anställning
utnämnts till underofficerare i reserven utan skyldighet att därstädes
underkasta sig någon utbildning eller annan fredstjänstgöringsskyldighet.
De förhållanden, under vilka denna personal sålunda inträtt i reserven,
synas böra föranleda därtill, att densamma ställes utanför de nya
bestämmelsernas tillämpningsområde.
I fråga därefter om de i motionerna 1:330 och 335 samt II: 453 framställda
yrkandena om medgivande för den äldre reservpersonal, som ej är
avsedd att innefattas under de nya pensionsbestämmelserna, av rätt för sig
eller efterlevande att utfå pensionens kapitaliserade värde anser utskottet,
att dessa yrkanden icke böra föranleda till någon riksdagens åtgärd. I likhet
med Kungl. Maj:t håller nämligen utskottet före, att man i förevarande
sammanhang bör begränsa sig till sådana åtgärder, som må erfordras för
att för framtiden säkerställa tillgången på reservbefäl.
Vidkommande den av Kungl. Maj:t verkställda beräkningen av anslagen
till arméns personal över stat och till marinens reservpersonal har utskottet
intet att häremot erinra. De av utskottet föreslagna jämkningarna beträffande
reservpersonalens pensionsförmåner torde icke inverka på anslagsberäkningen.
Ifrågavarande anslag böra således i riksstaten för budgetåret 1927—1928 upptagas
med de av Kungl. Maj:t föreslagna beloppen, 380,000 kronor, respektive
120,000 kronor.
I övrigt har departementschefens yttrande icke givit utskottet anledning
till särskilt uttalande.
Vad slutligen beträffar den i motionen 1:334 gjorda framställningen angående
ytterligare åtgärder i syfte att säkerställa det såsom erforderligt
beräknade årliga tilloppet av nya reservofficerare vid armén och för att
motverka den starka avgången från reservofficersbanan, har utskottet velat
framhålla, att genom de av utskottet här ovan tillstyrkta förändringarna i
nu gällande avlönings- och pensionsbestämmelser reservpersonalens ekonomiska
förmåner för framtiden avsevärt förbättras. Utskottet, som anser
lämpligt, att någon erfarenhet vinnes rörande de förbättrade förmånernas
inverkan på reservbefälsrekryteringen, är därför icke berett att tillstyrka
det motionsvis framlagda förslaget om ytterligare åtgärder för säkerställande
6
Statsutskottets utlåtande Nr 128.
av reservofficersrekryteringen vid armén. Givetvis förutsätter utskottet
dock, att Kungl. Maj:t det oaktat ägnar denna fråga sin uppmärksamhet.
På grund av vad sålunda anförts, får utskottet hemställa,
I) att riksdagen må
a) godkänna de av departementschefen i statsrådsprotokollet
över försvarsärenden den 18 mars 1927 förordade
grunder för avlöning till reservpersonalen under
tjänstgöring;
b) besluta, att pensionen skall utgöra för förtidsavgången
och i reserven utnämnd officer (likställd) 900
kronor samt för förtidsavgången och i reserven utnämnd
underofficer (flaggkorpral) 672 kronor;
c) godkänna vad departementschefen i avseende å pensionernas
utgående i övrigt föreslagit, dock med iakttagande
av vad utskottet här ovan anfört;
d) i riksstaten för budgetåret 1927—1928 upptaga
ordinarie förslagsanslaget till arméns personal över stat
med oförändrat belopp 380,000 kronor;
e) öka ordinarie förslagsanslaget till marinens reservpersonal,
nu 117,000 kronor, med 3,000 kronor till
120,000 kronor;
II) att herr Lithanders motion 1:335 och herr Bäcklunds
m. fl. motion II: 453, i vad desamma icke må
anses besvarade genom vad utskottet härom anfört, icke
må till någon riksdagens åtgärd föranleda;
III) att herr Enhörnings motion 1:330 icke må av
riksdagen bifallas;
IV) att herr Fehrs motion 1: 334 icke må till någon
riksdagens åtgärd föranleda.
Stockholm den 20 maj 1927.
På statsutskottets vägnar:
S. H. KVARNZELIUS.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar S. II. Kvarnzelius, A. C. Lindblad, A. F. Venncrslcn,
J. L. Widell, C. P■ V. Nilsson i Gräneho, O. Bergqvist, A. Pers, E. A. Hallin, C. I. Asplund,
E. A. Bergström, C■ Johansson i Hälsingborg och D. A. Petrcn;
från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, A. Wiklund, C. It. Jansson i
Falun, L. J. Carlsson-Frosterud, O. Olsson i Kullenbergstorp, A. A:son Törnkvist i Karlskrona,
P. M. Olsson i Blädinge, E. Kristensson i Göteborg, It. F.son Holmgren, S. Persson i Fritorp,
J. Olofsson i Digernäs och K. S. V. Ward.