Statsutskottets utlåtande Nr 10.
1
Nr 10.
Ankom till riksdagens kansli den 8 februari 1927 kl. 4 e. m.
Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1927—1928 av utgifterna
under riksstatens tionde huvudtitel, innefattande
anslagen till handelsdepartementet.
(3:e avd.)
Departementet.
l:o) Uti den till riksdagen den 4 januari 1927 avlåtna propositionen
(nr 1) angående statsverkets tillstånd och behov för budgetåret 1927—1928
har Kungl. Maj:t i avseende å tionde huvudtiteln, innefattande anslagen
till handelsdepartementet, föreslagit riksdagen (punkt 1 av det vid propositionen
fogade statsrådsprotokollet över handelsärenden nämnda dag) att
dels från och med den 1 juli 1927, med uteslutande av den å handelsdepartementets
ordinarie stat uppförda registratorsbefattningen i lönegraden
B 22, å samma stat upptaga en registratorsbefattning i lönegraden
B 15;
dels från och med samma tidpunkt till övergångsstat överföra nuvarande
registratorsbefattningen i departementet;
dels godkänna följande ordinarie stater för handelsdepartementet, att
tillämpas från och med den 1 juli 1927:
A. Ordinarie avlöningsstat.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ......... kronor 104,300
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.,
förslagsanslag ........................................................................ » 21,800
Förslagsanslag kronor 126,100.
B. övergångsstat.
Avlöningar, förslagsanslag ............................................... kronor 10,700;
dels ock, vid bifall härtill, minska det ordinarie förslagsanslaget till
handelsdepartementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli, nu 144,000
kronor, med 7,200 kronor till 136,800 kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 1 och 2 i statsrådsprotokollet.
* Hänvisar till punkt i statsrådsprotokollet.
Bihang till riksdagens protokoll 1927. 6 samt. 10 höft. (Nr 10.)
Departementets
avdelning
av
Kungl. Majli*
kansli.
[i*.]
i
Utskottets
yttra nde.
2 Statsutskottets utlåtande Nr 10.
Den av 1926 års riksdag godkända staten för handelsdepartementet har
följande utseende:
A. Ordinarie avlöningsstat.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag............ kronor 112,000
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m., förslagsanslag
.................................................................................... » 21,800
Förslagsanslag kronor 133,800.
B. övergångsstat.
Avlöningar, förslagsanslag ............................................................ kronor 10,200.
I samband med den av Kungl. Maj:t föreslagna förändringen i avseende
å registratorsbefattningens i handelsdepartementet lönegradsplacering har
den å departementets ordinarie avlöningsstat uppförda anslagsposten till
avlöningar åt ordinarie tjänstemän ansetts höra minskas med ett belopp
av 7,668 kronor eller, i runt tal, 7,700 kronor till 104,3oO kronor.
Med nämnda belopp, 7,668 kronor, skulle i stället enligt Kungl. Maj:ts
förslag det å övergångsstaten uppförda anslaget till avlöningar till en
början ökas. Sistnämnda anslag var avsett till beredande av avlöning åt
två å övergångsstat uppförda befattningshavare, nämligen en andre kanslisekreterare
och en expeditionsvakt. Sedan emellertid ifrågavarande kanslisekreterare
numera förflyttats till annat statsdepartement, kan anslaget
minskas med ett belopp av 7,212 kronor, motsvarande lön till samme befattningshavare.
Å övergångsstaten skulle alltså vara uppförda den nuvarande
registratorn och förenämnde expeditionsvakt med avlöning av respektiv©
7,668 och 2,988 kronor eller tillhopa 10,656 kronor. Med sistnämnda belopp,
avrundat till 10,700 kronor, har alltså anslaget å övergångsstaten ansetts
böra upptagas för nästkommande budgetår.
I samband med Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet till behandling
förebaft en inom första kammaren av fröken Kerstin Hesselgren
väckt, till utskottet remitterad motion, nr 74, däri hemställts, att riksdagen
ville besluta sådan ändring i Kungl. Maj:ts förslag angående löneställningen
för registratorerna i s ta tsde par te m en ten, att registratorstjänsterna
varda uppförda i lönegraden B 17.
I fråga om de skål, motionären anfört till stöd för sitt förslag, får utskottet
hänvisa till motionen.
Kungl. Maj:ts förevarande förslag innebär, såsom nämnts, bland annat,
att den å handelsdepartementets ordinarie stat uppförda, i lönegraden B 22
placerade registratorsbefattningen skulle överflyttas å övergångsstat och
att !i dess ställe skulle å departementets stat upptagas en dylik befattning
i lönegraden B 15.
Under titeln »För flera huvudtitlar gemensamma frågor», punkt 1, bar
chefen för finansdepartementet i samband med lämnad redogörelse för det
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
3
fortsatta besparingsarbetet inom statsförvaltningen upptagit frågan om
ändrad löneetällning för registratorema i samtliga de departement, å vilkas
stater dylika tjänster finnas uppförda. Det har synts utskottet lämpligt
att, då utskottet nu avgiver det första utlåtandet angående något av
nämnda departement, angiva sin principiella ställning till berörda fråga.
Utskottet vill då till en början erinra om följande:
Vid genomförandet från och med år 1918 av lönereglering för statsdepartementen
— varvid de nuvarande förste och andre kanslisekreterarbefattningarna
tillkommo — erhöllo registratorema i avlöningshänseende en
mellanställning mellan dessa befattningar.
Kungl. Maj:ts då framlagda förslag grundade sig på ett av 1902 års
löneregleringskommitté avgivet utlåtande.
I detta utlåtande yttrade löneregleringskommittén i fråga om registratorernas
arbete, att kommittén ansåge, att detta i flertalet fall vore av ganska
maktpåliggande och ansvarsfull beskaffenhet. I deras egenskap av
mellanhänder mellan departementen och allmänheten syntes av dem fordras
en hög grad av omdöme, och en intim kännedom från deras sida om
arbetet inom departementet vore givetvis av stort värde ej endast för
allmänheten utan i särskild grad även för departementens egna tjänstemän.
Kommittén ansåge, att de i avlöningshänseende borde jämställas
med aktuarierna i Svea hovrätt och den av registratorema i nedre justitierevisionen,
med vars tjänst ej vore förenat ett särskilt tilläggsarvode.
Då ny lönereglering genomfördes från och med år 1922 i statsdepartementen,
hänfördes registratorema till lönegraden B 14 (nuvarande lönegraden
B 22), under det att förste kanslisekreterarna placerades i lönegraden
B 16 (nuvarande lönegraden B 26) och andre kanslisekreterarna i lönegraden
B 13 (nuvarande lönegraden B 21). Begistratorerna bibehöllo alltså
sin förutvarande mellanställning mellan nyssberörda befattningshavare.
I det förslag, som av Kungl. Maj :t framlades till 1926 års riksdag i fråga
om vissa personalindragningar vid statsdepartementen, ifrågasattes icke
någon nedflyttning i lönegrad av registratorsbefattningarna.
Såsom nämnts, har Kungl. Maj:t nu föreslagit en nedflyttning av registratorstjänsterna
från lönegraden B 22 till lönegraden B 15.
I sitt i ärendet avgivna utlåtande har allmänna civilförvaltningens lönenämnd,
med framhållande av att frågan om registratorernas i statsdepartementen
tjänsteställning och lönegradsplacering enligt nämndens mening
nära sammanhängde med motsvarande spörsmål beträffande registratorer
och kassörer vid de till allmänna civilförvaltningen hörande centrala ämbetsverken,
erinrat, att nämnden i utlåtande den 13 oktober 1926 i anledning
av en av lantmäteristyrelsen gjord framställning rörande anslagen
till sagda styrelse för budgetåret 1927—1928 hemställt, att Kungl. Maj:t
måtte verkställa en allmän utredning rörande lönegradsplacering av bemälda
befattningshavare inom de centrala verken. Nämnden har vidare
såsom sin mening framhållit, att det ur olika synpunkter syntes vara
4
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
lämpligast, att den av nämnden sålunda ifrågasatta utredningen komme
att omfatta jämväl registratorerna i statsdepartementen. Därest emellertid
frågan om förändrad löneställning för sistnämnda registratorer vore
av den brådskande natur, att den borde behandlas oberoende av, huru
avlöningsförhållandena för redogörare och registratorer inom de centrala
ämbetsverken komme att definitivt ordnas, har nämnden ansett mest ändamålsenligt,
att registratorerna i statsdepartementen även vid en allmän
nedflyttning i lönegrad dock tilldelades en sådan löneställning, att för
befattningarna kunde förvärvas tjänstemän med tillräcklig utbildning för
att åt dem fortfarande skulle kunna uppdragas även de till överflyttning
på andra befattningshavare tilltänkta göromål. Enligt nämndens mening
funnes så mycket större skäl härför, som genom de senaste indragningarna
i departementen hyråpersonalen starkt reducerats. Lönenämnden har ansett
att registratorerna i statsdepartementen icke borde sättaa lägre å löneskalan
än i lönegraden B 17.
Av det sålunda anförda framgår, att lönenämnden funnit sig höra förorda
en omedelbar förändring av registratorernas i statsdepartementen
lönegradsplacering endast under förutsättning av att frågan härom kunde
anses vara av den brådskande natur, att den borde behandlas fristående
för sig och sålunda oavsett huru avlöningsförhållandena för redogörare
och registratorer inom de centrala ämbetsverken komme att definitivt
ordnas. Lönenämnden synes sålunda hava varit av den uppfattningen, att
ett nu fattat beslut om registratorernas i statsdepartementen lönegradsplacering
skulle kunna föregripa den av lönenämnden förordade allmänna
utredningen rörande lönegradsplacering av bemälda befattningshavare
inom de centrala verken. Till denna mening ansluter sig ock utskottet
och detta desto hellre, som — då samtliga registratorstjänster i departementen,
med undantag av två, för närvarande äro besätta med ordinarie
innehavare — någon större besparing genom den föreslagna åtgärden nu
icke skulle ernås. Den genom registratorstjänsternas nedflyttning i lönegrad
uppkommande besparingen för budgetåret 1927—1928 utgör sålunda
allenast i runt tal 4,800 kronor. Utskottet, som alltså funnit sig icke böra
nu tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag om ändrad lönegradsplacering för
registratorerna i statsdepartementen, förutsätter emellertid, att vid eventuell
uppkommande vakans å de nu med ordinarie innehavare besatta befattningarna
sådan icke må tillsättas, förrän frågan om registratorernas
löneställning i förvaltningen i övrigt blivit slutligen prövad och avgjord.
Under hänvisning till det sålunda anförda och då vad Kungl. Maj:t
under förevarande punkt i övrigt föreslagit riksdagen icke givit utskottet
anledning till erinran, får utskottet alltså hemställa,
att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts förevarande
förslag och med avslag å fröken Hesselgrens
ovanberörda motion 1:34
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
5
a) godkänna
departementet,
1927:
följande ordinarie stater för hagelsatt
tillämpas från och med den 1 juli
A. Ordinarie avlöningsstat.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsanslag ................................... kronor 112,000
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare
m. m., förslagsanslag » 21,800
Förslagsanslag kronor 133,800.
B. Övergångsstat.
Avlöningar, förslagsanslag....................... kronor 3,000
samt
b), vid bifall härtill, minska det ordinarie förslagsanslaget
till handelsdepartementets avdelning av Kungl.
Maj.ts kansli, nu 144,000 kronor, med 7,200 kronor
till 136,800 kronor.
2:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning och under Departme»-hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 3) i ämnet innehåller, hem- tets
ställer utskottet, [2.]
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
budgetår ägt rum, till upprätthållande av handelsdepartementets
verksamhet, utöver det ordinarie anslaget,
för budgetåret 1927—1928 anvisa ett extra förslagsanslag
av 15,900 kronor.
Centrala verk med underlydande stater.
3:o) Med anledning av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt Kommers4)
och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 4—8) i ämnet ve^samhet.
innehåller, får utskottet hemställa [4.]
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
budgetår ägt rum, till upprätthållande av kommerskollegii
verksamhet, utöver det ordinarie förslagsanslaget,
för budgetåret 1927—1928 anvisa ett extra anslag
av 56,100 kronor.
6
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
Arvode åt en
assistent vid
sprängämnesinspektionen.
[5.3
Statens
elektriska
inspektion.
[6.3
Utskottets
•yttrande.
4:o) På grund av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 5) och under hänvisning
till vad statsrådsprotokollet (sid. 8) i ämnet innehåller, hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
budgetår ägt rum, till arvode åt en assistent vid sprängämnesinspektionen
för budgetåret 1927—1928 anvisa
ett extra anslag av 6,048 kronor.
5:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 6) att
dels i stället för det å riksstaten uppförda ordinarie förslagsanslaget till
inspektionen över elektriska anläggningar för belysning eller arbetsöverföring,
31,500 kronor, uppföra ett ordinarie förslagsanslag till »Statens
elektriska inspektion» med nämnda belopp,
dels ock besluta, att uti den till avlöningsreglementet för befattningshavare
vid statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande den civila
statsförvaltningen, hörande t jänste förteckningen må under tionde huvudtiteln,
med uteslutande av vad nu beträffande förenämnda inspektion är
infört, införas följande:
Avlöning och
Verk och befattningar lönegrad enligt
löneptaen
Statens elektriska inspektion.
Statsinspektör över elektriska starkströmsanläggningar ..................... B 27.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 9 och 10 i åberopade statsrådsprotokollet.
Utskottet, som ej haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, får
alltså hemställa,
att riksdagen må
a) i stället för det å riksstaten uppförda ordinarie
förslagsanslaget till inspektionen över elektriska anläggningar
för belysning eller arbetsöverföring, 31,500 kronor,
uppföra ett ordinarie förslagsanslag till »Statens elektriska
inspektion» med nämnda belopp;
samt
b) besluta, att uti den till avlöningsreglementet för
befattningshavare vid statsdepartement och vissa andra
verk, tillhörande den civila statsförvaltningen hörande
tjänsteförteckningen må under tionde huvudtiteln, med
uteslutande av vad nu beträffande förenämnda inspektion
är infört, införas följande:
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
7
Avlöning och
Verk och befattningar lönegrad enligt
löneplanen
Statens elektriska inspektion.
Statsinspektör över elektriska starkströmsan
läggningar.
....................................................... B 27.
6:o) Med anledning av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt
7) och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 10) i ämnet
innehåller, får utskottet hemställa,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
Artoden åt två
assistenter vid
statens
elektriska inspektion.
[7.1
budgetår ägt rum, till arvoden åt två assistenter vid
statens elektriska inspektion för budgetåret 1927—1928
anvisa ett extra anslag av 12,096 kronor.
7:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 8) att till anordnande
av förhandskontroll å fartygs sjövärdighet för budgetåret 1927—1928 an- tygs sjövärvisa
ett extra anslag av 204,750 kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 11—14 i åberopade statsrådsprotokollet.
Till anordnande av förhandskontroll å fartygs sjövärdighet har riksdagen
för budgetåret 1926—1927 anvisat ett extra anslag av 200,800 kronor att
användas enligt i huvudsak följande fördelning:
Arvoden till 6 förste fartygsinspektörer å 5,950 kronor .... kronor
» » 18 andre » å 3,600 » .... »
Ortstillägg till i Stockholm stationerade fartygsinspektörer,
andre fartygsinspektören i Luleå och andre fartygsinspek
tören
i Umeå............................................................................... »
Rese- och traktamentsersättning till fartygsinspektörerna .... »
Ersättning för skrivmaterialier, lokalhyra och andra kontorskostnader
åt fartygsinspektörerna, kostnaderna för
överdragskostymer inberäknade................................................ »
Ersättning till skrivhjälp åt fartygsinspektörerna ................ »
» » vikarier för fartygsinspektörerna och skrivbiträdena
....................................................................................... »
Sakkunniga biträden vid förrättningar inom Sverige............ »
Ersättning för sakkunnig extra arbetshjälp ............................ »
35,700
64,800
1,600
47,550
» 28,650
» 11,200
» 2,000
» 1,000
............... » 8,300
Summa kronor 200,800.
Kungl. Maj:ts nu föreliggande förslag innebär förhöjning av dels anslagsposten
till ersättning för skrivmaterialier, lokalhyra m. m. med 2,400
kronor till 31,050 kronor, dels anslagsposten för ersättning till skrivhjälp
8
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
Utskottets
yttrande.
Navigations
skolorna.
[9.]
åt fartygsinspektörerna med 1,350 kronor till 12,550 kronor, dels oek anslagsposten
till ersättning för sakkunnig extra arbetshjälp med 200 kronor till
8,500 kronor.
Utskottet, som icke velat motsätta sig de av Kungl. Maj:t föreslagna
förhöjningarna av nu nämnda, i förevarande anslag ingående anslagsposter
och i övrigt icke haft något att erinra mot anslagets beräkning, får alltså
hemställa,
att riksdagen må till anordnande av förhandskontroll
å fartygs sjövärdighet för budgetåret 1927—1928 anvisa
ett extra anslag av 204,750 kronor.
8:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 9) att, med godkännande
av ny stat för navigationsskolorna i riket, att tillämpas från och
med den 1 juli 1927, höja det ordinarie anslaget till navigationsskolorna,
nu 168,500 kronor, med 2,500 kronor, till 171,000 kronor.
Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 14—17 i
stats rådsprotokollet.
Det ordinarie anslaget till navigationsskolorna är i riksstaten för budgetåret
1926—1927 upptaget med 168,500 kronor. Av detta anslag äro enligt
den för navigationsskolorna gällande staten 86,300 kronor avsedda till löner
åt föreståndare och ordinarie lärare, 61,140 kronor till arvoden åt extra
lärare, 9,850 kronor till böckers, undervisningsmateriels och andra inventariers
underhåll och förökande samt till utgifter för bränsle, lyshållning
m. m., 1,200 kronor till arvode åt en särskild examensförrättare i vissa
klasser, 9,000 kronor till extra lärarkrafter vid behov, vikariatsarvoden
m. m., varjämte till Kungl. Maj:ts disposition ställts ett belopp av 1,010
kronor.
Kungl. Maj:ts nu framlagda förslag innebär, att kostnaderna för en av
Kungl. Maj:t medgiven utökning av undervisningstimmarnas antal vid
navigationsskolorna, vilka kostnader — numera uppgående till ett årligt
belopp av 3,525 kronor — hittills bestritts av den i staten för navigationsskolorna
ingående anslagsposten till extra lärarkrafter vid behov, vikariatsarvoden
m. m., hädanefter skulle utgå av de i staten ingående
avlöningsmedlen till extra lärare. Dessa medel, nu tillhopa 61,140
kronor, skulle på grund härav enligt Kungl. Maj:ts förslag ökas med
nyssberörda belopp 3,525 kronor. Med hänsyn till den avbelastning från
anslagsposten till extra lärarkrafter vid behov, vikariatsarvoden m. m.,
av utgifter till motsvarande belopp, som härigenom skulle uppkomma,
samt för avrundning av statens slutsumma har emellertid en nedsättning
av samma anslagspost med 1,025 kronor ansetts kunna förordas. Anslagsökningen
skulle således stanna vid 2,500 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
9
Då det av Kungl. Maj:t framlagda förslaget till stat för navigationsskolorna
icke givit utskottet anledning till erinran, får utskottet alltså
hemställa,
att riksdagen må, med godkännande av stat för
navigationsskolorna i riket av den lydelse, bilaga A
vid detta utlåtande utvisar, att tillämpas från och med
den 1 juli 1927, höja det ordinarie anslaget till navigationsskolorna
nu 168,500 kronor, med 2,500 kronor, till
171,000 kronor.
9:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 10) att
dels från och med den 1 juli 1927 bestämma antalet ordinarie befattningshavare
vid lots- och fyrstaten på följande sätt:
Bejakning Lönegrad
Distriktsbefäl och personal & distriktsexpeditlonerna.
3 lotskaptener........................................................................................ 13
3 » 12
7 lotslöjtnanter ....................................................................................... 11
6 expeditionsbiträden........................................................................... 6
3 kontorsbiträden................................................................................... 2
Lotspersonal.
18 överlotsar ............................................................................................... 10
19 lotsförmän å l:a klass lotsplats ....................................................... 9
27 » » 2:a » » 7
329 lotsar » l:a » » 6
84 » » 2:a » » 5
41 lotsförmän » 3:e » » 5
45 lotsar » 3:e » » 4
Personal å fyrskepp och fyr samt & gasstation.
12 fyrmästare å l:a klass fyrskepp ........................................................ 10
1 distriktsfyrmästare.......................................................................... 10
26 fyrmästare å l:a klass fyr ................................................................ 10
1 » » gasstation...................................................................... 10
6 » » 2:a klass fyrskepp ................................. 8
36 » » 2:a » fyr .................................................................. 8
2 » » 3:e » fyrskepp ..................... 6
19 » » 3:e » fyr ................................................................. 6
24 fyrvaktare » l:a » fyrskepp ......................................................... 5
27 » » l:a » fyr .................................................................. 5
Utskottets
yttrande.
Lotsoch
fyrinrättningen.
[10.]
10
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
Befattning
Lönegrad
1 fyrvaktare å gasstation.................................
8 » » 2:a och 3:e klass fyrskepp.......
47 » » 2:a » 3:e » fyr...............
98 fyrbiträden å fyrskepp, fyr och gasstation .
5
4
4
3
Personal å lotsverkets ångfartyg.
1 befälhavare
7 maskinister
... 11
... 8;
dels godkänna av chefen för handelsdepartementet förordade förslag
till avlöningsstat för lotsstyrelsen, till avlöningsstat för lots- och fyrstaten
ävensom till omkostnadsstat för lots- och fyrinrättningen, att tillämpas
från och med den 1 juli 1927;
dels ock vid bifall till vad sålunda föreslagits, höja det ordinarie förslagsanslaget
till lots- och fyrinrättningen, nu 5,784,065 kronor, med 185,430
kronor till 5,969,495 kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 18—33 i statsrådsprotokollet.
Å riksstaten för budgetåret 1926 — 1927 är det ordinarie förslagsanslaget
till lots- och fyrinrättningen, såsom nämnts, uppfört med ett belopp av
5,784,065 kronor.
Från berörda anslag bestridas utgifterna för följande stater, nämligen:
avlöningsstat för lotsstyrelsen, avlöningsstat för lots- och fyrstaten, övergångs-
och indragningsstat för lots- och fyrstaten, pensionsstat för lotsstyrelsen
samt lots- och fyrstaten ävensom omkostnadsstat.
Av ifrågavarande stater slutar avlöningsstaten för lotsstyrelsen å 183,850
kronor, avlöningsstaten för lots- och fyrstaten å 4,250,000 kronor, övergångsoch
indragningsstaten för lots- och fyrstaten å 6,075 kronor, pensionsstaten
för lotsstyrelsen samt lots- och fyrstaten å 317,000 kronor samt omkostnadsstaten
å 1,027,140 kronor.
Avlöningsstaten för lotsstyrelsen har för budgetåret 1926—1927 följande
utseende:
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag kronor 154,400
Vikariatsersättningar, förslagsanslag .................................. » 6,000
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m...... » 23,450
Enligt Kungl. Maj:ts nu framlagda förslag skulle med hänsyn till behovet
av ökad arbetskraft inom lotsstyrelsen anslagsposten för avlöningar till ickeordinarie
befattningshavare ökas med 2,050 kronor till 25,000 kronor. I de
båda övriga anslagsposterna har någon ändring icke ifrågasatts.
Vad avlöningsstaten för lots- och fyrstaten beträffar, har till belysande
av de belopp, varmed de för budgetåret 1925—1926 anvisade, i denna stat
ingående särskilda förslagsanslagen tagits i anspråk under samma budgetår,
Förslagsanslag kronor 183,850.
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
11
i statsrådsprotokollet intagits följande uppställning, angivande i första sifferkolumnen
de olika anslagen och i andra sifferkolumnen de under budgetperioden
bestridda utgifterna ur respektive anslag:
Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsanslag ..................................... |
kronor |
2,760,000: — |
2,863,059: |
8 1 |
Lotspersonalens andel i lotspenningar, |
» |
920,000: — |
1,066,748: |
77 |
Vikariatsersättningar, förslagsanslag |
» |
25,000: — |
32,184: |
5!» |
Avlöningar till icke-ordinarie befatt-ningshavare m. m., förslagsanslag |
» |
325,000: — |
578,736: |
1 7 |
För skötsel av fyrar utan ständig be-vakning, förslagsanslag |
» |
40,000: — |
47,951: |
0 4 |
Kost eller kostpenningar till personalen |
» |
100,000: — |
132,197: |
5 5 |
För betjäning av livräddningsanstal-terna, förslagsanslag ..................... |
» |
10,000: — |
13,454: |
1 8 |
Summa kronor |
4,180,000: — |
4,734,332: |
1 1. |
I den för budgetåret 1926—1927 gällande staten äro ovannämnda förslagsanslag
upptagna med respektive 2,760,000, 960,000, 25,000, 325,000, 40,000,
130.000 och 10,000 kronor eller sammanlagt med 4,250,000 kronor.
Vad nu ifrågavarande stat angår, har Kungl. Maj:t föreslagit indragning
från och med budgetåret 1927—1928 av fyra tjänster, nämligen två lotsbefattningar,
därav en å l:a och en å 3:e klass lotsplats, samt en fyrmästarbefattning
och en fyrbiträdesbefattning, båda å 2:a klass fyr och har med
hänsyn härtill och de beräknade utgifterna å anslagsposten för avlöningar
till ordinarie tjänstemän denna post ansetts kunna nedsättas till 2,660,000
kronor.
Anslagsposten för avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.
har däremot med hänsyn till belastningen å posten under budgetåret
1925 — 1926 föreslagits att höjas med 50,000 kronor eller till 375,000
kronor.
Även anslagsposterna för skötsel av fyrar utan ständig bevakning och
för betjäning av livräddningsanstalterna hava, såsom av det förestående
framgår, visat sig otillräckliga och hava med hänsyn härtill och väntad
ytterligare stegring av belastningen posterna föreslagits till uppförande
med 48,000 respektive 12,000 kronor.
Beträffande anslaget till lotspersonalens andel i lotspenningar är att
märka, att i det av chefen för finansdepartementet framlagda förslaget
till beräkning av inkomsterna å riksstaten för budgetåret 1927 1928
inkomsttiteln Lotspenningar upptagits med ett från 2,400,000 kronor till
2.700.000 kronor förhöjt belopp. Då å utgiftssidan anslaget till lotspersonalens
andel i lotspenningar bör sättas till 40 procent av inkomsttitelns
belopp eller sålunda, vid bifall till chefens för finansdepartementet nyss
-
12
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
berörda förslag, till 1,080,000 kronor, föranledes härav i avlöningsstaten
för lots- och fyrstaten en ändring, som med icke mindre än 120,000 kronor
höjer slutsumman av lotsverkets anslag. Denna anslagshöjning är
emellertid av rent hokföringsmässig natur och ökar icke statsverkets kostnader
för lots- och fyrväsendet. Då inkomsttiteln höjes med 300,000 kronor,
medan i avseende å utgiftsanslaget ökningen inskränker sig till
120,000 kronor, uppstår fastmera i budgethänseende en nettovinst för statsverket
av 180,000 kronor.
I övriga å denna stat uppförda anslagsposter har någon ändring icke
ifrågasatts.
Vid bifall till vad sålunda föreslagits skulle alltså för budgetåret 1927
—1928 avlöningsstaten för lots- och fyrstaten erhålla följande utseende:
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ...... kronor
Lotspersonalens andel i lotspenningar, förslagsanslag...... »
Vikariatsersättningar, förslagsanslag ........................... »
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.,
förslagsanslag................. »
För skötsel av fyrar utan ständig bevakning, förslagsanslag
....................................................................... »
Kost eller kostpenningar till personalen å fyrskepp m. m.,
förslagsanslag ........................................................ »
För betjäning av livräddningsanstalterna, förslagsanslag »
2,660,000
1,080,000
25.000
375.000
48.000
130.000
12.000
Summa förslagsanslag kronor 4,330,000.
I fråga om övergångs- och indragning sstaten för lots- och fyrstaten innebär
Kungl. Maj:ts förslag, att denna stat skulle minskas med 120 kronor
eller från 6,075 kronor till 5,955 kronor. Denna jämkning har emellertid
ansetts icke böra föranleda framläggande av förslag till ny stat för riksdagens
godkännande.
I pensionsstaten för lotsstyrelsen samt lots- och fyrstaten har någon
ändring icke ifrågasatts.
Vidkommande slutligen omkostnadsstaten framgår de i denna stat ingående,
för innevarande budgetår beviljade anslagsposterna samt nettoutgiftema
å de för budgetåret 1925—1926 anvisade posterna av följande tablå:
Till konsumtionsartiklar för fyrar, mistsignalstationer
och livräddningsstationer, förslagsanslag.
.............................................................. kr. 150,000 165,043:9 7
» reparation och underhåll av byggnader vid
lots- och fyrplatser samt livräddningsstationer,
båkar och andra anstalter, vilka icke
här nedan särskilt upptagas, ävensom dithörande
inventariepersedlar, förslagsanslag » 125,000 237,087:82
» fyrskeppens reparation, rustning, utläggning
och intagning, driftkostnader ävensom
dithörande inventariepersedlar, för»
slagsanslag........................................................ » 186,000 261,702:91
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
13
Till lotsverkets ångfartygs och tjänstefartygs
underhåll och komplettering, rustning och
driftkostnader ävensom dithörande inven
-
tariepersedlar, förslagsanslag...................... bidrag till underhåll, komplettering och drift |
kr. |
178,000 |
230,640: |
12 |
av båtar vid lotsplatser ....................... bojars och prickars anskaffning, underhåll. |
» |
80,000 |
51,599: |
14 |
utsättning och intagning, förslagsanslag |
» |
100,000 |
114,592: |
42 |
för lotsstyrelsen, förslagsanslag ................... kontorshyror och expenser inom lotsdistrik- |
» |
25,000 |
34,320: |
1 8 |
ten, förslagsanslag ............................... grundräntor, jordskyld, ersättning för ved- |
» |
60,000 |
101,543: |
44 |
brand, förslagsanslag .............................. rese- och traktamentskostnader m. m., för- |
* |
5,000 |
7,102: |
89 |
slagsanslag .............................................. uppehållande av issignaltjänsten m. m., för-slagsanslag (nytt anslag från och med bud- |
» |
60,000 |
66,171: |
85 |
getåret 1926-1927) ................................. utbildande av personal för gnisttelegrafe- |
» |
28,000 |
— |
|
ring, förslagsanslag ..................................... |
» |
3,500 |
— |
|
extra utgifter, förslagsanslag...................... bestridande av Sveriges bidrag till under-håll av en fyr å Kap Spartel, förslags- |
» |
25,000 |
24,686: |
1 5 |
anslag ........................................................... bidrag från Sverige för uppförande och |
» |
1,080 |
||
slagsanslag ........................................................ |
» |
560 |
— |
|
Summa kr. |
1,027,140 |
1,294,490: |
8 9 |
Enligt Kungl. Maj:ts nu framlagda förslag skulle de fyra första i staten
ingående posterna med hänsyn till beloppens otillräcklighet höjas med respektive
10,000, 50,000, 29,000 och 22,000 kronor eller till 160,000, 175,000, 215,000
och 200,000 kronor. Vidare skulle anslagsposterna för skrivmaterialier och
expenser, ved m. m. för lotsstyrelsen samt till kontorshyror och expenser inom
lotsdistrikten ökas med respektive 2,500 och 10,000 kronor eller till 27,500
och 70,000 kronor. I övriga anslagsposter, med undantag av posten till bidrag
till underhåll, komplettering och drift av båtar vid lotsplatser, som föreslagits
att nedsättas med 20,000 kronor till 60,000 kronor, har någon ändring ej
ifrågasatts.
Anslaget till lots- och fyrinrättningen skulle alltså enligt Kungl. Maj:ts
förslag för budgetåret 1927—1928 upptagas med (185,900 + 4,330,000 + 5,955 +
317,000 + l,13u,640 =) 5,969,495 kronor. Höjningar skulle göras i anslagsposterna
till lotsstyrelsen med 2,050 kronor, till lots- och fyrstaten med 80,000
kronor och till omkostnadsstaten med 103,500 kronor, medan minskning
skulle göras i anslagsposten till övergångs- och indragningsstaten med 120
kronor. Sammanlagt skulle anslaget alltså ökas med (2,050 + 80,000 +103,500
—120) 185,430 kronor.
14
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
Utskottet, som funnit sig höra tillstyrka Kungl. Maj:ts under förevarande
punkt i skilda hänseenden framlagda förslag, får alltså hemställa,
att riksdagen må
a) från och med den 1 juli 1927 bestämma antalet
ordinarie befattningshavare vid lots- och fyrstaten på
följande sätt:
Befattning Lönegrad
Distriktsbefäl och personal ä distriktsexpeditionerna.
3 lotskaptener ................................................................ 13
3 » ................................................................. 12
7 lotslöjtnanter .............................................................. 11
6 expeditionsbiträden................ 6
3 kontorsb iträden ...................................................... 2
Lotspersonal.
18 överlotsar ................................................................... 10
19 lotsförmän å l:a klass lotsplats ........................... 9
27 » » 2:a » » 7
329 lotsar » l:a » » 6
84 » » 2:a » » 5
41 lotsförmän » 3:e » » 5
45 lotsar » 3:e » » 4
Personal å fyrskepp och fyr samt å gasstation.
12 fyrmästare å l:a klass fyrskepp ............................ 10
1 distriktsfyrmästare ................................................... 10
26 fyrmästare å l:a klass fyr .................................... 10
1 » » gasstation ........................................... 10
6 » » 2:a klass fyrskepp ............................ 8
36 » » 2:a » fyr .................................... 8
2 » » 3:e » fyrskepp ............................ 6
19 » » 3:e » fyr ...................................... 6
24 fyrvaktare » l:a » fyrskepp ........................... 5
27 » » l:a » fyr........................................ 5
1 » » gasstation ......................................... 5
8 » » 2:a och 3:e klass fyrskepp............... 4
47 » » 2:a » 3:e » fyr ................. 4
98 fyrbiträden å fyrskepp, fyr och gasstation ....... 3
Personal å lotsverkets ångfartyg.
1 befälhavare ................................................................ 11
7 maskinister .............................................................. 8;
b) godkänna av chefen för handelsdepartementet i
statsrådsprotokollet över handelsärenden den 4 januari
1927 förordade förslag till avlöningsstat för lotsstyrelsen,
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
15
till avlöningsstat för lots- och fyrstaten ävensom till
omkostnadsstat för lots- och fyrinrättningen, att tillämpas
från och med den 1 juli 1927;
samt
c) vid bifall till vad sålunda föreslagits, höja det
ordinarie förslagsanslaget till lots- och fyrinrättningen,
nu 5,784,065 kronor, med 185,430 kronor till 5,969,495
kronor.
10:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 11) att
dels till säkerhetsanstalter för sjöfarten å riksstaten för budgetåret 1927
—1928 anvisa ett extra reservationsanslag av 316,800 kronor,
dels medgiva, att av det överskott å sammanlagt 125,317 kronor 99 öre,
som efter arbetenas avslutande visat sig hava uppstått å olika under tiden
från och med år 1914 till och med budgetåret 1925—1926 till säkerhetsanstalter
för sjöfarten anvisade anslagsposter, må för anordnande av dylika
säkerhetsanstalter, i enlighet med vad av departementschefen förordats,
tagas i anspråk ett belopp av 100,000 kronor,
dels ock medgiva, att av nyssnämnda överskott må till täckande av å
en dylik anslagspost uppkommen brist tagas i anspråk ett belopp av 4,991
kronor 55 öre.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 34—49
i åberopade statsrådsprotokollet.
För innevarande budgetår har det extra reservationsanslaget till säkerhetsanstalter
för sjöfarten fastställts till 496,000 kronor. Av detta anslag
har avsetts ett belopp av 200,000 kronor för färdigställande av ett nytt
fyrskepp i stället för det förolyckade fyrskeppet Fladen; återstoden 296,000
kronor har beviljats till tjugufem utav de trettiotvå övriga arbeten, som
lotsstyrelsen förordade till utförande under innevarande budgetår.
Det av Kungl. Maj:t för budgetåret 1927—1928 för ändamålet i fråga
nu äskade anslaget är avsett att användas enligt följande fördelning:
Nytt maskineri och radiotelegraf å samt delvis ombyggnad
av fyrskeppet nr 25 Finngrundet........................................... kronor 235,000
Dysboj med förankringsgods vid Bredgrund ........................... » 7,900
Lys- och ljudboj med förankringsgods utanför Hävringe .... » 13,000
Lys- och ljudboj med förankringsgods vid grundflaket Fladen » 13,000
Införande av agabelysning å Segerstads fyr............................ » 18,000
Anskaffande av en ny fyrapparat och en ny fyrlanternin
för Söderarms fyr .................................................................... » 32,500
Förändring av Falsterbo fyrs fyrapparat och förstärkning
av ljusstyrkan å Djurstens fyr.............................................. » 13,500
Fortsatt förändring av fyrkaraktär å fyrar, visande fast sken » 12,000
Om- och tillbyggnad av fyr- och lotsuppassningshuset å
Köpmanholm vid Furusunds lotsplats ............................... » 12,000
Säkerhetsanstalter
för
sjöfarten.
[11.]
16
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
Utskottets
yttrande.
Ny mistsignaleringsapparat å Hållö fyrplats i Bohuslän .... kronor 30,000
Anordnande av en fyr å norra Kanholmen vid farleden
Sandhamn—Stockholm ........................................................... » 3,400
Anordnande av en fyr å skäret Lång-Bertil i västra delen
av Lindalssundet i farleden Sandhamn—Stockholm ........ » 4,000
Förbättring av bostadsförhållandena vid Söderarms fyrplats » 14,000
Flyttning av Krikeudde fyr och uppförande av en ny, obevakad
fyr .................................................................................... » 8,500
Summa kronor 416,800.
Enligt vad statsrådsprotokollet utvisar, finnes för närvarande å reservationsanslaget
till säkerhetsanstalter för sjöfarten en behållning av 125,317
kronor 99 öre. Enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle efter riksdagens medgivande
av berörda överskottsmedel ett belopp av 4,991 kronor 55 öre användas
för täckande av en av lotsstyrelsen anmäld brist å en anslagspost,
avseende ett numera avslutat arbete, samt av återstoden, 120,326 kronor 44
öre, ett belopp av 100,000 kronor tagas i anspråk för anordnande av vissa
av de säkerhetsanstalter, som Kungl. Maj:t nu föreslagit till utförande.
I sammanhang med Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet till
behandling förehaft
dels en inom första kammaren av herr I. Hj. E. Pauli väckt motion, nr
101, däri hemställts, att riksdagen måtte för anordnande av fyrbelysning i
farleden Tenholmen—Stenskär vid Hermansö samt uppsättande av en fyr
å Oxskär i bohuslänska skärgården för budgetåret 1927—1928 anvisa ett
extra reservationsanslag av 42,500 kronor,
dels ock en inom andra kammaren av herr O. W. Lövgren i Nyborg
väckt motion, nr 215, däri hemställts, att riksdagen måtte bevilja ett extra
anslag å 35,000 kronor för budgetåret 1927—1928 till förbättring av hamnen
vid Malörens lotsplats i Bottenviken.
I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina förslag, får
utskottet hänvisa till motionerna.
Vid den granskning, utskottet ägnat de av Kungl. Maj:t under förevarande
punkt framställda anslagskraven, vilka så gott som samtliga avse
tillvaratagande av för sjöfarten och lotsväsendet betydelsefulla önskemål,
har utskottet funnit sig höra tillstyrka, att medel för de olika ändamålen
anvisas. Då utskottet ej heller haft något att erinra emot de äskade
anslagsbeloppen samt sättet för deras bestridande, har utskottet sålunda
funnit sig höra utan ändring biträda Kungl. Maj:ts förslag.
Vad angår den inom första kammaren väckta motionen om anslag för
anordnande av fyrbelysning i farleden Tenholmen—Stenskär vid Hermansö
samt uppsättande av en fyr å Oxskär, har utskottet inhämtat, att
17
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
lotsstyrelsen liar för avsikt att framdeles begära medels anvisande för utförande
i huvudsak av samma anordningar, motionären föreslagit. Denna
fråga har emellertid hittills ansetts böra ställas efter andra såsom mera
viktiga ansedda frågor. Utskottet anser sig icke kunna i sakens nuvarande
läge tillstyrka motionen, helst som lotsstyrelsen snarligen torde
(inkomma med förslag i frågan.
Vidkommande slutligen det inom andra kammaren motionsvis framförda
yrkandet om anslag för förbättring av hamnen vid Malörens lotsplats i
Bottenviken är, såsom statsrådsprotokollet utvisar, frågan om anslag för
detta ändamål upptagen å den av lotsstyrelsen uppgjorda planen för utförande
av nödvändiga förbättringar och nyanskaffningar till säkerhetsanstalter
för sjöfarten. Departementschefen har emellertid ansett frågan
om anslag för ändamålet höra anstå i avbidan på undersökning, huruvida
icke de föreslagna arbetena skulle kunna utföras på väsentligt enklare
sätt än som ifrågasatts, varigenom den beräknade kostnaden skulle kunna
nedbringas. Då det enligt utskottets mening måste anses angeläget, att
kostnaden så långt möjligt är begränsas, finner sig utskottet ock för närvarande
böra förorda uppskov med arbetet i fråga.
Utskottet hemställer alltså,
I) att riksdagen må
a) till säkerhetsanstalter för sjöfarten å riksstaten
för budgetåret 1927—1928 anvisa ett extra reservationsanslag
av 316,800 kronor,
b) medgiva, att av det överskott å sammanlagt
125,317 kronor 99 öre, som efter arbetenas avslutande
visat sig hava uppstått å olika under tiden från och
med år 1914 till och med budgetåret 1925—1926 till säkerhetsanstalter
för sjöfarten anvisade anslagsposter,
må för anordnande av dylika säkerlietsanstalter, i enlighet
med vad av chefen för handelsdepartementet
i statsrådsprotokollet över handelsärenden den 4 januari
1927 förordats, tagas i anspråk ett belopp av
100,000 kronor,
c) medgiva, att av nyssnämnda överskott må till
täckande av å eu dylik anslagspost uppkommen brist
tagas i anspråk ett belopp av 4,991 kronor 55 öre;
II) att herr Paulis ovanberörda motion 1:101, icke
må vinna riksdagens bifall; samt
III) att herr Lövgrens i Nyborg motion, 11:215, ej
heller må av riksdagen bifallas.
ll:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 12) att
dels från och med den 1 juli 1927 bestämma antalet ordinarie befattningshavare
hos patent- och registreringsverket på följande sätt:
Bihang till riksdagens protokoll 1927. 6 sand. 10 höft. (Nr 10.) 2
Patent- och
registreringsverket.
[12.]
2
18
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
Befattning Lönegrad
1 generaldirektör................................................................................... A 3
6 byråchefer ........................................................................................ B 30
19 byrådirektörer.............................................................................. B 28
4 förste byråingenjörer.....v.............................................................. B 24
1 bibliotekarie....................................................................................... B 24
1 sekreterare........................................................................................... B 24
5 byråingenjörer .............................................................................. B 21
1 kassör och räkenskapsförare.............................................................. B 21
3 notarier ............................................................................................ B 21
1 kansliskrivare...................................................................................... B 11
1 eldare och maskinist........................................................................ B 7
1 förste expeditionsvakt .................................................................... B 7
6 kanslibiträden.................................................................................... B 7
5 expeditionsvakter................................................................................ B 5
15 kontorsbiträden.................................................................................... B 4
2 skrivbiträden ..................................................... B 2;
dels godkänna följande stat för patent- och registreringsverket, att tilllämpas
från och med den 1 juli 1927:
Stat.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ............ kronor 502,800
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare, vikariats
ersättningar
m. m., förslagsvis ......................................... » 128,000
Renskrivning och skrivmaterialier, fastighetens underhåll,
bränsle, lyse, renhållning och städning samt inventariers
anskaffande och underhåll m. m., förslagsvis ................. » 72,000
Publikationer, efter avdrag av influtna prenumerationsavgifter
och dylikt, kungörelser, böcker och tidskrifter
samt hindningskostnader, förslagsvis................................. » 179,860
Återställda registreringsavgifter, förslagsvis........................ » 12,000
Bidrag till patentunionens internationella byrå i Bern, förslagsvis
........................................................................ » 3,200
Avlöning åt en å övergångsstat uppförd registrator ........ » 6,400
Pensioner åt avskedade tjänstemän, förslagsvis ............ »_31,440
Reservationsanslag kronor 935,700;
dels ock, vid bifall härtill, höja det ordinarie reservationsanslaget till
upprätthållande av patent- och registreringsverkets verksamhet, nu 928,700
kronor, med 7,000 kronor till 935,700 kronor, att direkt utgå av patentoch
varumärkes- samt registreringsavgifters medel.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 50—54 i statsrådsprotokollet.
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
19
Den av riksdagen för innevarande budgetår godkända staten för patentoch
registreringsverket har följande utseende:
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis.................... kronor 499,800
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare, vikariatser
sättningar
m. m., förslagsvis.................................................... » 128,000
Renskrivning och skrivmaterialier, bränsle,, lyse, renhållning
och städning samt inventariers anskaffande och underhåll
m. m., förslagsvis............................................................... » 75,000
Publikationer, efter avdrag av influtna prenumerationsavgifter
och dylikt, kungörelser, böcker och tidskrifter samt
bindningskostnader, förslagsvis................................................ » 179,860
Återställda registreringsavgifter, förslagsvis............................ » 12,000
Bidrag till patentunionens internationella byrå i Bern, förslagsvis
........................................................................................ » 3,200
Avlöning åt en å övergångsstat uppförd registrator ............ » 6,400
Pensioner åt avskedade tjänstemän, förslagsvis........................ » 24,440
Reservationsanslag kronor 928,700,
att direkt utgå av patent- och varumärkes- samt registreringsavgifters medel.
De av Kungl. Maj:t nu föreslagna ändringarna i den för ämbetsverket
gällande staten avse dels höjning av anslaget till avlöningar till ordinarie
tjänstemän med 3,000 kronor eller från 499,800 kronor till 502,800 kronor
samt av anslaget till pensioner åt avskedade tjänstemän med 7,000 kronor
eller från 24,440 kronor till 31,440 kronor, dels ock minskning av anslaget
till renskrivning och skrivmaterialier m. m. med 3,000 kronor eller från
75,000 kronor till 72,000 kronor. Därjämte föreslår Kungl. Majrt, med hänsyn
till att utgifterna för den åt verket upplåtna fastigheten avföras under
sistnämnda anslagspost, att postens benämning kompletteras med orden
»fastighetens underhåll».
Den ifrågasätta höjningen av anslaget till avlöningar till ordinarie
tjänstemän är föranledd därav, att befattningen såsom värmeledningsskötare
inom verket, vilken hittills besatts genom kontrakt för ett år i sänder,
nu föreslås till uppförande å ordinarie stat under benämningen eldareoch
maskinistbefattning i lönegraden B 7. Samtidigt skulle emellertid,
såsom nämnts, enligt Kungl. Maj:ts förslag anslagsposten till renskrivning
och skrivmaterialier m. m. minskas med samma belopp, då ersättningen
för skötseln av värmeledningen hittills bestritts från denna anslagspost.
Höjningen av anslaget till pensioner åt avskedade tjänstemän är föranledd
därav, att en befattningshavare vid verket väntas avgå under
löpande budgetår med ett pensionsbelopp av i avrundat tal 7,000 kronor.
20 Statsutskottets utlåtande Nr 10.
Utskottet har ej haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag och
hemställer alltså,
att riksdagen må
a) från! och med den 1 juli 1927 bestämma antalet
ordinarie befattningshavare hos patent- och registreringsverket
på följande sätt:
Befattning Lönegrad
1 generaldirektör........................................................ A 3
6 byråchefer............................................................... B 30
19 byrådirektörer........................................................ B 28
4 förste byråingenjörer............................................ B 24
1 bibliotekarie ......................................................... B 24
1 sekreterare ............................................................ B 24
5 byråingenjörer.................... B 21
1 kassör och räkenskapsförare................................ B 21
3 notarier ................................................................... B 21
1 kansliskrivare ........................................................ B 11
1 eldare och maskinist ............................................ B 7
1 förste expeditions vakt............................................ B 7
6 kanslibiträden ....................................................... B 7
5 expeditionsvakter.................................................... B 5
15 kontorsbiträden .................................................... B 4
2 skrivbiträden ....................................................... B 2;
b) godkänna följande stat för patent- och registreringsverket,
att tillämpas från och med den 1 juli 1927:
Stat.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsvis............................................. kronor 502,800
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare,
vikariatsersättningar
m. m., förslagsvis ................................ » 128,000
Renskrivning och skrivmaterialier, fastighetens
underhåll, bränsle, lyse, renhållning
och städning samt inventariers
anskaffande och underhåll
m. m., förslagsvis ............................... » 72,000
Publikationer, efter avdrag av influtna
prenumerationsavgifter och dylikt,
kungörelser, böcker och tidskrifter
samt bindningskostnader, förslagsvis » 179,860
Återställda registreringsavgifter, förslagsvis
.................................................... » 12,000
Statsutskottets utlåtande Nr 10. 21
Bidrag till patentunionens internationella
byrå i Bern, förslagsvis ........... kronor 3,200
Avlöning åt en å övergångsstat uppförd
registrator................................................ » 6,400
Pensioner åt avskedade tjänstemän, förslagsvis
................................................... » 31,440
Reservationsanslag kronor 935,700;
samt
c) vid bifall härtill, böja det ordinarie reservationsanslaget
till upprätthållande av patent- och registreringsverkets
verksamhet, nu 928,700 kronor, med 7,000
kronor till 935,700 kronor,
att direkt utgå av patent- och varumärkes- samt
registreringsavgifters medel.
12:o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag angående anslag till täckande DyrtidstMägg
av kostnader för dyrtidstillägg åt befattningshavare vid patent- och re- ''^^urtreringih
gisterlingsverket (punkt 13) kommer utskottet att framdeles under riks- verket.
dagen avgiva utlåtande; vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen
anmäla.
13:o) Med tillstyrkande av bifall till vad Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
(punkt 14) och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid.
55) i ämnet innehåller, hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
budgetår ägt rum,
a) till bestridande av kostnaderna för den överståthållarämbetet
och länsstyrelserna åliggande befattning
med registreringar och anmälningar till förenings-
med flera register för budgetåret 1927—1928
anvisa ett extra förslagsanslag av 4,000 kronor;
samt
b) medgiva, att de till nämnda myndigheter
inflytande avgifter för sådana registreringar och anmälningar
må tillföras detta anslag såsom särskilda
uppbördsmedel.
14:o) Kungl. Maj:t bär föreslagit riksdagen (punkt 15) att Pursäkringg
dels
godkänna följande stat för försäkringsinspektionen, att tillämpas inspektionen.
från och med den 1 juli 1927: [15.]
Kostnader,
som föranledas
av överståthållarämr
betets och länsstyrelsernas
befattning
med vissa
slag av
registrering.
[14.]
22 Statsutskottets utlåtande Nr 10.
Stat.
Avlöningar till ordinarie'' tjänstemän, förslagsvis beräknade
till ...............................................kronor 61,600
Arvoden å 3,000 kronor till två ledamöter................ » 6,000
Till vikariatsersättnlingar, avlöningar till icke-ordinarie
befattningshavare, resekostnads- och traktamentsersätt
ningar
m. m., förslagsvis beräknat till ................ » 41,500
Avlöning åt en å övergångsstat uppförd registrator...... » 6,400
Pensioner till avskedade tjänstemän, förslagsvis beräknade
till .............................................. » 3,200
Reservationsanslag kronor 118,700;
dels ock, vid bifall härtill, minska det ordinarie reversationsanslaget
till uppehållande av försäkringsinspektionens verksamhet, nu 122,200 kronor,
med 3,500 kronor till 118,700 kronor,
att direkt utgå av bidrag till försäkringsinspektionen.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 56 och 57 i statsrådsprotokollet.
I riksstaten för budgetåret 1926—1927 har det ordinarie reservationsanslaget
till uppehållande av försäkringsinspektionens verksamhet, såsom
nämnts, upptagits med 122,200 kronor, att direkt utgå av bidrag till försäkringsinspektionen.
Den av riksdagen godkända staten för försäkringsinspektionen har följande
utseende:
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis beräknade
till....................................................................................... kronor 61,600
Arvoden å 3,000 kronor till två ledamöter ............................ » 6,000
Till vikariatsersättningar, avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare,
resekostnads- och traktamentsersättningar
m. m., förslagsvis beräknat till................................................ » 45,000
Avlöning åt en å övergångsstat uppförd registrator ............ » 6,400
Pensioner till avskedade tjänstemän, förslagsvis beräknade
till........................................................................................ » 3,200
Reservationsanslag kronor 122,200.
Kungi. Maj:ts nu föreliggande förslag innebär, att med hänsyn till anslagsbelastningen
under budgetåret 1925—1926 anslagsposten till vikariatsersättningar,
avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m. skulle
för nästkommande budgetår nedsättas till 41,500 kronor. Övriga å försäkringsinspektionens
stat upptagna anslagsposter skulle däremot fastställas
med oförändrade belopp.
Utskottet, som ej haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer
alltså,
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
23
att riksdagen må
a) godkänna följande stat för försäkringsinspektionen,
att tillämpas från och med den 1 juli 1927:
Stat.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsvis beräknade till .................... kronor 61,600
Arvoden å 3,000 kronor till två ledamöter
....................................................... » 6,000
Till vikariatsersättningar, avlöningar till
icke-ordinarie befattningshavare, resekostnads-
och traktamentsersättningar
m. m., förslagsvis beräknat till ........ » 41,500
Avlöning åt en å övergångsstat uppförd
registrator ................................................ » 6,400
Pensioner till avskedade tjänstemän, förslagsvis
beräknade till ........ »__3,200
Reservationsanslag kronor 118,700;
samt
b) vid bifall härtill, minska det ordinarie reservationsanslaget
till uppehållande av försäkringsinspektionens
verksamhet, nu 122,200 kronor, med 3,500 kronor
till 118,700 kronor,
att direkt utgå av bidrag till försäkringsinspektionen.
15:o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag i fråga om täckande av kostnader
för dyrtidstillägg åt befattningshavare å försäkringsinspektionen
(punkt 16) kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande;
vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen
anmäla.
16:o) Kungl. Maj:t bär föreslagit riksdagen (punkt 17)
att, med godkännande av det av departementschefen förordade förslaget
till stat för statens provningsanstalt, att tillämpas från och med den 1 juli
1927, höja det ordinarie förslagsanslaget till upprätthållande av provningsanstaltens
verksamhet, nu 297,000 kronor, med 1.000 kronor till
298,000 kronor,
T att utgå i första hand av inkomster av statens provningsanstalt.
I fråga om utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 58—62
i statsrådsprotokollet.
I riksstaten för budgetåret 1926—1927 är det ordinarie förslagsanslaget
till upprätthållande av statens provningsanstalts verksamhet, såsom
Dyrtidstillägg
vid försäkringsinspektionen.
[16.]
Statens prov
ninqsanstalt.
[17.]
Utskottets
yttrande.
24
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
nämnts, upptaget med 297,000 kronor, att utgå i första hand av inkomster
av statens provningsanstalt.
Den av riksdagen godkända staten för provningsanstalten har följande
utseende:
Avlöninggstat.
Avlöningar till ordinarie befattningshavare,
förslagsanslag ................................................ kronor 187,500
Vikariatsersättningar, förslagsanslag ............ » 2,000
Avlöningar till icke-ordinarie befattnings -
havare m. m..................................................... |
» |
35,000 |
|
Inspektörens arvode............................................ |
» |
1,000 |
|
Till |
Omkostnadsstat. gas och elektrisk ström, förslagsanslag kronor |
9,000 |
|
y> |
värme, förslagsanslag ............................ |
» |
5,000 |
» |
inventarier och inventariers underhåll |
» |
4,000 |
» |
bibliotek .................................................... |
» |
2,500 |
» |
glasvaror, förslagsanslag ...................... |
» |
4,000 |
» |
tillfälliga biträden, tjänsteresor m. m., |
» |
15,000 |
» |
laboratorieutensilier, kemikalier, mate-rialier, förbrukningsartiklar, provnings-anordningar m. m., förslagsanslag .... |
» |
16,000 |
» |
expenser, förslagsanslag ........................ |
» |
13,000 |
» |
försäkring av byggnader och utrustning, |
» |
3,000 |
71,500
Förslagsanslag kronor 297,000,
att utgå i första hand av inkomster av statens provningsanstalt.
Kungl. Maj:ts nu förevarande förslag i avseende å staten för provningsanstlalten
innebär allenast den ändring, att posten för avlöningar till ordinarie
befattningshavare skulle höjas med 1,000 kronor till 188,500 kronor,
enär avlöningarna till sagda befattningshavare beräknats komma att för
budgetåret 1927—1928 uppgå till sistnämnda belopp.
Såsom den i statsrådsprotokollet lämnade sammanställningen över
provningsanstaltens inkomster och utgifter samt tillskott av statsmedel
utvisar, har statsverket hittills för anstalten fått vidkännas kostnader till
betydande belopp. Med tillfredsställelse konstaterar utskottet emellertid,
att statens tillskott under senast förflutna budgetåren nedgått. Utskottet
vill dock erinra, att utskottet i sitt utlåtande rörande den år 1919 genomförda
omorganisationen av anstalten — därvid anstalten ombildades till
statsinstitution — framhöll, att det måste anses önskligt, att, sedan stats
-
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
25
verket ställt nya lokaler och annan för rationell drift lämpad utrustning
till anstaltens förfogande, dennas verksamhet så bedreves, att anstalten
kunde bära sina egna utgifter.
Med beaktande av önskvärdheten av att statens tillskott för anstaltens
verksamhet så långt möjligt är begränsas och under framhållande, att
den organisation, anstalten vid ombildandet till statsinstitution erhöll,
vore så väl tilltagen, att densamma borde kunna, utan att påfordra utökningar,
tåla en viss utsväfning av anstaltens arbetsmängd, har nu departementschefen
motsatt sig styrelsens för provningsanstalten framställning
om höjning av anslagsposterna till avlöningar åt icke-ordinarie befattningshavare
och till tillfälliga biträden m. m.
Med erkännande åt departementschefens besparingssträvanden och utan
att förbise, att eu alltför kraftig beskärning av utgifterna kan leda till
en ännu större nedgång av inkomsterna, vill utskottet emellertid uttala, att
det synes utskottet med fog kunna sättas ifråga, huruvida icke, utan att
anstaltens uppgifter åsidosättas, en begränsning av den ordinarie personalen
bör kunna vidtagas och att i stället tillfälliga arbetskrafter anlitas.
Denna fråga synes emellertid icke kunna upptagas till slutgiltigt avgörande
utan ingående utredning. Utskottet förutsätter, att frågan snarast
möjligt underställes 1926 års besparingssakkunnigas prövning.
Under hänvisning till vad sålunda anförts och då utskottet icke haft
något att erinra emot den nu föreslagna ökningen av anslaget till anstalten,
vilken ökning, såsom antytts, är beroende av enligt gällande avlöningsreglemente
stadgade avlöningsförhöjningar för viss personal, får
utskottet hemställa,
att riksdagen må, med godkännande av det av chefen
för handelsdepartementet i statsrådsprotokollet
över handelsärenden den 4 januari 1927 förordade förslaget
till stat för statens provning sanstalt, att tilllämpas
från och med den 1 juli 1927, höja det ordinarie
förslagsanslaget till upprätthållande av provningsanstaltens
verksamhet, nu 297,000 kronor, med 1,000 kronor
till 298,000 kronor,
att utgå i första hand av inkomster av statens
provningsanstalt.
17:o) Kung!. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 18) att för iståndsättande,
i enlighet med vad av departementschefen förordats, av vissa
inom statens provningsanstalts huvudbyggnad befintliga lokaler å riksstaten
för budgetåret 1927—1928 anvisa ett extra reservationsanslag av
9,500 kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 63—65 |i statsrådsprotokollet.
Iståndsättande
av vissa
inom statens
provningsanstalts
huvudbyggnad
befintliga
lokaler.
[18.]
26
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
Utskottets
yttrande.
Inrättande av
ett brandtelcniskt
laboratorium
vid
statens provningsanstalt.
[19.]
Bidrag till
underhållande
av handelshögskolan
i
Stockholm.
[20.]
Utskottet tiar vid besök å provnlingsanstalten funnit de av departementschefen
under förevarande punkt föreslagna arbetena vara av beskaffenhet
att böra komma till utförande. Då utskottet ej heller haft något
att erinra emot de beräknade kostnaderna, får utskottet alltså hemställa,
att riksdagen må för iståndsättande, i enlighet med
vad av chefen för handelsdepartementet i statsrådsprotokollet
över handelsärenden den 4 januari 1927
förordats, av vissa inom statens provningsanstalts huvudbyggnad
befintliga lokaler å riksstaten. för budgetåret
1927—1928 anvisa ett extra reservationsanslag av
9,500 kronor.
18:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 19) att såsom bidrag
för inrättande av ett brandtekniskt laboratorium vid statens provningsanstalt
å riksstaten för budgetåret 1927—1928 anvisa ett extra anslag av
10,000 kronor.
I fråga om utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till slid. 66—71 i
statsrådsprotokollet.
Utskottet, som ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förevarande förslag,
hemställer alltså,
att riksdagen må såsom bidrag för inrättande av ett
brandtekniskt laboratorium vid statens provningsanstalt
å riksstaten för budgetåret 1927—1928 anvisa ett
extra anslag av 10,000 kronor.
Handel och sjöfart.
19:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts förslag (punkt 20)
och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 72 och 73) i ämnet
innehåller, hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
budgetår ägt rum, under förutsättning att verksamheten
vid handelshögskolan i Stockholm fortsattes efter
i huvudsak den nu följda plan, såsom bidrag till
underhållande av samma skola under läsåret 1927—
1928 å riksstaten för budgetåret 1927—1928 anvisa ett
extra anslag av 40,000 kronor,
att till handelshögskoleföreningens i Stockholm styrelse
utbetalas med hälften under senare halvåret 1927
och återstående hälften under förra halvåret 1928
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
27
under villkor, att minst tolv friplatser för studerande
vid högskolan komma att finnas inrättade under hela
läsåret 1927—1928.
20 :o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 21) att till exportsti- Exportpendier,
att användas i enlighet med bestämmelserna i kungörelsen den 26
september 1921, nr 636, å riksstaten för budgetåret 1927—1928 anvisa ett
extra reservationsanslag av 20,000 kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 73—76 i statsrådsprotokollet.
För vart och ett av åren 1897—1908 beviljade riksdagen på extra stat
anslag till handelsstipendier. Anslaget utgick med 10,000 kronor för vartdera
av åren 1897 och 1898, 20,000 kronor för vart och ett av åren 1899—1904
och 30,000 kronor för vart och ett av åren 1905—1908.
Med bifall till en av Kungl. Maj:t avlåten proposition anvisade sedermera
1908 års riksdag å extra stat för år 1909 tvenne anslag, vartdera å
20,000 kronor, att användas det ena till exportstipendier och det andra till
handelsstudiestipendier. Härefter hava för vart och ett av åren 1910—1915
och 1921 ifrågavarande tvenne anslag utgått med enahanda belopp, som
anvisats för år 1909. Under åren 1916—1920 utgick anslaget till exportstipendier
med vanligt belopp, varemot, till följd av de av världskriget föranledda
säregna förhållandena, anslag till handelsstudiestipendier beviljades
allenast för åren 1916 och 1917 och för vartdera av dessa år med endast
10,000 kronor.
Vid anmälan inför Kungl. Maj:t den 7 januari 1921 av frågan om anslag
för år 1922 till uppehållande av stipendieverksamheten biträdde dåvarande
chefen för handelsdepartementet en av Sveriges allmänna exportförening
gjord och av kommerskollegium tillstyrkt framställning om sammanförande
av de båda anslagen till exportstipendier och handelsstudiestipendier
till ett anslag, med vilket bägge stipendiatgrupperna skulle tillgodoses,
ävensom ett i anslutning härtill av kollegium framlagt förslag till vissa
ändringar i de för stipendierna förut gällande bestämmelserna. I avseende
å stipendieanslagets belopp, som av föreningen föreslagits höjt till 60,000
kronor, tillstyrkte han, i enlighet med kollegii hemställan, att anslaget upptoges
till ett belopp, motsvarande summan av de för år 1921 beviljade båda
anslagen, eller till 40,000 kronor. Kungl. Maj:ts framställning avläts i enlighet
med vad departementschefen sålunda hemställt.
Mot de av Kungl. Maj:t föreslagna ändrade grunderna för stipendieverksamheten
hade riksdagen intet att erinra. Med hänsyn till de förefintliga,
relativt stora reservationerna å stipendieanslagen fann sig riksdagen
emellertid höra för år 1922 begränsa anslagsbeloppet till 10,000
kronor.
Den 26 september 1921 utfärdade Kungl. Maj:t härefter kungörelse med
allmänna bestämmelser för statens exportstipendier och handelsstudiestipendier
(nr 636).
28
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
På grund av besparingar å anslagen från föregående år äskade Kungl.
Maj:t icke för budgetåren 1923—1924 och 1924—1925 något anslag för nu
ifrågavarande ändamål. Av behållningen utdelades såsom stipendier för
år 1923 ett belopp av 28,700 kronor, därav till exportstipendier 17,500 kronor
och till handelsstudiestipendier 11,200 kronor; såsom exportstipendier utdelades
för år 1924 20,000 kronor, varemot av besparingsskäl utdelning av
handelsstudiestipendier ansågs böra tillsvidare icke ifrågakomma.
Med bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda framställningar har riksdagen
sedermera till exportstipendier anvisat för budgetåret 1925—1926 ett
extra reservationsanslag av 5,000 kronor och för budgetåret 1926—1927 ett
dylikt anslag av 18,000 kronor. Med användande av dessa anslag ävensom
tillgängliga behållningar å föregående anslag hava såsom exportstipendier
utdelats under år 1925 21,000 kronor och under år 1926 21,100 kronor. Efter
den under sistnämnda år verkställda utdelningen återstår odisponerat ett
belopp av 71 kronor 58 öre.
Vid anmälan av ifrågavarande anslagsäskande har departementschefen
framhållit, att de skäl, som föranlett inställande tills vidare av utdelningen
av handelsstipendier, alltjämt gjorde sig gällande. Vad däremot
exportstipendieverksamheten angår, har departementschefen uttalat, att
det icke minst under rådande förhållanden, då åtskilliga av våra exportnäringar
kämpade med större avsättningssvårigheter än vanligt, vore ett
verkligt statsintresse, att ifrågavarande verksamhet i största möjliga omfattning
upprätthölles. Efter framhållande att det för närvarande icke
funnes någon nämnvärd behållning å tidigare beviljade stipendieanslag,
varför ytterligare medel måste ställas till förfogande för möjliggörande av
verksamhetens upprätthållande, har departementschefen med hänsyn till
storleken av de belopp, som under de senaste åren utdelats som exportstipendier,
förordat, att anslaget måtte för budgetåret 1927—1928 bestämmas
till 20,000 kronor.
Utskottet, som ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förevarande förslag,
får alltså hemställa,
att riksdagen må till exportstipendier, att användas
i enlighet med bestämmelserna i kungörelsen den 26
september 1921, nr 636, å riksstaten för budgetåret
1927—1928 anvisa ett extra reservationsanslag av 20,000
kronor.
Statsunderstöd
till auktoriserade
handelskamrar
i riket.
[22.]
21:o) På grund av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 22) och under hänvisning
till vad statsrådsprotokollet (sid. 76 och 77) i ämnet innehåller, hemställer
utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
budgetår ägt rum, såsom understöd under år 1927 till
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
29
auktoriserade handelskamrar i riket, att utgå med
ett belopp av 2,000 kronor till envar handelskammare
under av chefen för handelsdepartementet i statsrådsprotokollet
över handelsärenden den 4 januari 1927
förordade villkor, å riksstaten för budgetåret 1927—
1928 anvisa ett extra anslag av 24,000 kronor.
22:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 23) att såsom understöd
för år 1927, på sätt av departementschefen i statsrådsprotokollet över
handelsärenden den 4 januari 1927 förordats, till svenska handelskamrar
i utlandet å riksstaten för budgetåret 1927—1928 anvisa ett extra anslag
av 55,000 kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 77—81 i statsrådsprotokollet.
Statsunderstöd
till
svenska
handelskamrar
i utlandet.
[23.]
Med bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning anvisade 1920
års riksdag, för beredande av statsunderstöd under år 1921 dels å 15,000
kronor till vardera av de svenska handelskamrarna i London och Paris,
dels å 10,000 kronor till var och en av de svenska handelskamrarna i Nordamerikas
förenta stater och Schweiz samt svenska föreningens i retrograd
handelskommitté eller den svenska handelskammare, som kunde komma
att träda i handelskommitténs ställe, dels ock å 5,000 kronor till svenska
handelskammaren i Sydney, å extra stat för år 1921 ett förslagsanslag,
högst, å 65,000 kronor.
För år 1922 höjdes anslagsbeloppet'' till 67,500 kronor, att utgå med 20,000
kronor till handelskammaren i London, med 15,000 kronor till vardera av
handelskamrarna i Paris och Nordamerikas förenta stater, med 10,000
kronor till handelskammaren i Schweiz samt med 7,500 kronor till handelskammaren
i Sydney.
För år 1924, liksom för år 1923, utgick statsbidraget med ett till 50,000
kronor nedsatt belopp. Understöd utgick för nämnda år med 17,500 kronor
till handelskammaren i London, med 12,500 kronor till vardera av handelskamrarna
i Paris och Nordamerikas förenta stater samt med 7,500 kronor
till handelskammaren i Sydney.
För vartdera av åren 1925 och 1926 har anslagsbeloppet utgått med ett
till 52,500 kronor förhöjt belopp. Härav har understöd utgått till handelskamrarna
i Paris, Nordamerikas förenta stater och Sydney med enahanda
belopp som under åren 1923 och 1924 eller respektive 12,500, 12,500 och 7,500
kronor. Understödet till handelskammaren i London har för åren 1925 och
1926 utgått med 20,000 kronor eller samma belopp, varmed understödet utgick
till kammaren för år 1922.
Rörande utbetalningen av det av riksdagen för år 1926 till handelskamrarna
beviljade anslaget har Kungl. Maj:t meddelat föreskrifter genom
beslut den 21 maj 1926, varvid stadgats skyldighet för handelskamrarna
att såväl till chefen för handelsdepartementet som till kommerskollegium
30
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
Bidrag till
Sveriges allmänna
exportförening.
[24.]
avgiva berättelser om institutionernas verksamhet under år 1926 ävensom
redogörelser för institutionernas ekonomiska ställning vid utgången av
samma år.
Enligt Kungl. Maj:ts nu framlagda förslag skulle ifrågavarande anslag
för budgetåret 1927—1928 höjas med 2,500 kronor eller till 55,000 kronor.
Denna höjning är föranledd därav, att starka skäl ansetts tala för att det
till handelskammaren i Sydney utgående statsbidraget ökas med berörda
belopp.
Utskottet, som ansett sig böra biträda Kungl. Maj:ts förslag, får alltså
hemställa,
k att riksdagen må såsom understöd för år 1927, på
sätt av chefen för handelsdepartementet i statsrådsprotokollet
över handelsärenden den 4 januari 1927 förordats,
till svenska handelskamrar i utlandet å riksstaten
för budgetåret 1927—1928 anvisa ett extra anslag
av 55,000 kronor.
23:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 24) att, under villkor
att Sveriges allmänna exportförening under år 1927 bedriver sin verksamhet
i huvudsakligen den form och i minst den omfattning, som i företedd
förslagsstat för samma år angivits, samt att i granskningen av föreningens
verksamhet och räkenskaper deltager en av Kungl. Maj:t förordnad
revisor, såsom bidrag till föreningens verksamhet under sistnämnda
år å riksstaten för budgetåret 1927—1928 anvisa ett extra anslag av 20,000
kronor,
med skyldighet för föreningen att såväl till chefen för handelsdepartementet
som ock till kommerskollegium avgiva berättelse om föreningens
verksamhet under år 1927 ävensom redogörelse för föreningens ekonomiska
ställning vid utgången av samma år.
Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 81—84 i
åberopade statsrådsprotokollet.
Åt Sveriges allmänna exportförening har alltsedan dess tillkomst år 1887
årligen beviljats statsunderstöd med varierande belopp. Under åren 1917
—1923 utgick understödet med ena hälften ur ett å riksstaten beviljat särskilt
anslag samt andra hälften ur handels- och sjöfarts- samt manufakturförlagslånefonderna,
med lika fördelning fonderna emellan. För vart och
ett av åren 1920—1922 utgjorde det sammanlagda understödsbeloppet 50,000
kronor och för år 1923 40,000 kronor. För vart och ett av åren 1924—1926
har understödet åter utgått med 50,000 kronor, därav 20,000 kronor anvisats
å riksstaten och 30,000 kronor utgått ur ovannämnda fonder, med lika fördelning
fonderna emellan.
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
31
Rörande utbetalningen av det av riksdagen för år 1926 till föreningen
beviljade ansilaget bar Kungl. Maj:t meddelat föreskrift genom beslut den
21 maj samma år, varvid stadgats skyldighet för föreningen att såväl till
chefen för handelsdepartementet som till kommerskollegium avgiva berättelse
om föreningens verksamhet under år 1926 ävensom redogörelse för
föreningens ekonomiska ställning vid utgången av samma år.
Enligt vad departementschefen nu föreslagit, skulle exportföreningen
för år 1927 erhålla statsunderstöd med enahanda belopp som för de tre
senast förflutna åren eller med 50,000 kronor. Av beloppet har 20,000
kronor, i likhet med vad som skedde beträffande det för år 1926 beviljade
anslaget, ansetts böra anvisas å riksstaten, och har återstoden, 30,000 kronor,
synts böra tagas i anspråk från manufakturförlagslånefonden samt
handels- och sjöfartsfonden med lika fördelning fonderna emellan.
I likhet med departementschefen anser utskottet, att med hänsyn till
det arbete, exportföreningen alltjämt nedlägger på befordrandet av vår
varuavsättning i utlandet, föreningen jämväl för år 1927 bör komma i
åtnjutande av statsunderstöd.
Beträffande frågan om sättet för beredande av de för statsbidraget erforderliga
medlen vill utskottet uttala, att utskottet lika litet som vid
behandlingen av det för år 1926 föreslagna anslaget funnit skäl till en förhöjning
av det å riksstaten utgående bidraget.
För åtnjutande av statsbidraget torde liknande villkor böra stadgas som
de, vilka under det sistförflutna året varit gällande.
Utskottet får alltså hemställa,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
budgetår ägt rum, under villkor att Sveriges allmänna
exportförening under år 1927 bedriver sin verksamhet
i huvudsakligen den form och i minst den omfattning,
som i företedd förslagsstat för samma år angivits,
samt att i granskningen av föreningens verksamhet
och räkenskaper deltager en av Kungl. Maj:t förordnad
revisor, såsom bidrag till föreningens verksamhet
under sistnämnda år å riksstaten för budgetåret 1927
—1928 anvisa ett extra anslag av 20,000 kronor,
med skyldighet för föreningen att såväl till chefen
för handelsdepartementet som ock till kommerskollegium
avgiva berättelse om föreningens verksamhet under
år 1927 ävensom redogörelse för föreningens ekonomiska
ställning vid utgången av samma år.
Utskottets
yttrande.
32
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
Bidrag till
en internationell
byrå i
Bryssel för
handelsstatistik*
[25.
]
24:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom framlagda förslag (punkt 25)
hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
budgetår ägt rum, till täckande av den å Sverige belöpande
delen av kostnaderna under år 1928 för en
internationell byrå i Bryssel för handelsstatistik å
riksstaten för budgetåret 1927—1928 anvisa ett extra
förslagsanslag av 800 kronor.
Ersättning 25:o) Med anledning av vad Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen (punkt
UUhllTn™'' 26) och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 86—88) i ämnet
[26.] innehåller, får utskottet hemställa,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
budgetår ägt rum, å riksstaten för budgetåret 1927—
1928 till ersättning åt sjömanshusen anvisa ett extra
anslag av 162,000 kronor, för beredande under år 1927
åt sjömanshusen av skälig ersättning för dem åliggande
bestyr med värnpliktigas inskrivning och redovisning
samt för andra dem åvilande uppgifter för statsverkets
räkning.
Läkarunder- 26:o) Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen (punkt 27) att till läkar
SÖlsjöfoikaV
undersökning av sjöfolk i enlighet med de av chefen för handelsdeparte[27.
] mentet angivna grunder för budgetåret 1927—1928 anvisa ett extra förslagsanslag
av 40,000 kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 89 och 90 i statsrådsprotokollet.
Alltsedan år 1918 har riksdagen beviljat extra anslagsmedel till läkarundersökning
av sjöfolk. Anslaget, som är av förslagsanslags natur, har
utgått med för vart och ett av åren 1918—1922 27,000 kronor, för tiden 1
januari—30 juni 1923 25,000 kronor, för vartdera av budgetåren 1923—1924
och 1924—1925 35,000 kronor, för budgetåret 1925—1926 55,000 kronor och
för budgetåret 1926—1927 50,000 kronor. Beträffande användningen av
respektive anslag hava gällt och gälla de bestämmelser, vilka meddelats i
förordningen den 31 december 1917 (nr 932) angående läkarintyg för sjöfolk
med däri genom förordning den 14 augusti 1918 (nr 680) samt kungörelser
den 30 december 1922 (nr 631) och den 22 maj 1925 (nr 264) gjorda
ändringar.
Enligt vad statsrådsprotokollet i ärendet utvisar, hava utgifterna till
läkarundersökning av sjöfolk under de senaste budgetåren och däremot
svarande tidigare perioder uppgått till följande belopp:
Statsutskottets utlåtande Ni 10. 33
Vt 1919—:J0/G 1920 .................................................... kronor 38,527: so,
V, 1920—3% 1921 .................................................... > 42,712: -,
V, 1921—3% 1922 .................................................... » 28,388: so,
>/7 1922-3% 1923 .................................................... » 33,391:50,
Vt 1923—3% 1924 ................................................... » 52,942: so,
V, 1924-3% 1925 ................................................... » 41,682:- och
V7 1925—1B% 1926 ................................................. » 27,828: 53.
Den av Kungl. Maj:t nu föreslagna nedsättningen av ifrågavarande
anslag är föranledd av den sålunda under de två senast förflutna budgetåren
minskade belastningen å anslaget.
Utskottet, som jämväl ansett, att en reducering av nu utgående anslagsbelopp
bör kunna vidtagas, har emellertid, med hänsyn till den ringa belastningen
å anslaget under det sistförflutna budgetåret, funnit anslaget
böra kunna sättas något lägre än Kungl. Maj:t ifrågasatt och får utskottet
för sin del föreslå, att anslaget bestämmes till 35,000 kronor. Utskottet
får alltså hemställa,
att riksdagen må till läkarundersökning av sjöfolk i
enlighet med de av chefen för handelsdepartementet i
statsrådsprotokollet över handelsärenden den 4 januari
1927 angivna grunder för budgetåret 1927—1928 anvisa
ett extra förslagsanslag av 35,000 kronor.
27:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 28) och under hänvisning
till vad statsrådsprotokollet (sid. 90 och 91) i ämnet innehåller, får
utskottet hemställa,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
budgetår ägt rum, för budgetåret 1927—1928 anvisa till
arvode med 2,000 kronor åt envar av två dispachörsassistenter,
anställda den ene i Stockholm och den
andre i Göteborg, ett extra anslag av 4,000 kronor.
28:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt 29)
och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 91) i ämnet innehåller,
hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
budgetår ägt rum, till täckande av den å Sverige för
år 1927 belöpande delen av kostnaderna för uppehållande
av internationell patrulleringstjänst i norra Atlanten
å riksstaten för budgetåret 1927—1928 anvisa
ett extra förslagsanslag av 9,500 kronor.
Bihang titt riksdagens protokoll 1927. 6 saml. 10 höft. (Nr 10.)
Utskottets
yttrande.
Arvoaen åt två
dispaschörsassistenter.
[28.]
Bidrag till
uppehållande
av internationell
patrullering
stjänst
i norra
Atlanten.
[29.]
3
Drift- och
underhållskostnader
för statens
isbrytarfartyg.
[30.]
Ändringsarbeten
å statens
isbry t arfartyg.
[31.]
34 Statsutskottets utlåtande Nr 10.
29:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts förslag (punkt 30)
och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 92 och 93) i ämnet
innehåller, får utskottet hemställa,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
budgetår ägt rum, till bestridande av drift- och underhållskostnader
för statens isbry tar förty g å riksstaten
för budgetåret 1927—1928 anvisa ett extra förslagsanslag
av 140,000 kronor.
30:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 31) att för utförande,:
i enlighet med vad av departementschefen förordats, av ändringsarbeten
å statens isbrytarfartyg å riksstaten för budgetåret 1927—1928 anvisa ett
extra anslag av 38,700 kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes å säd. 93—96 i åberopade statsrådsprotokollet.
Enligt vad statsrådsprotokollet utvisar, liar chefen å statsisbrytaren i
sin generalrapport över statsisbrytarens verksamhet under senvintern och
våren 1926 med stöd av under nämnda tid gjorda erfarenheter framställt
förslag till vissa enligt hans förmenande påkallade ändringsarbeten beträffande
fartygets inredning och maskinanläggningar.
Ifrågavarande förslag avser, bland annat, följande arbeten:
Inredningsarbeten.
1. Inredning av en hytt för sjukvård.
2. » » arrestlokal.
3. Förliga lastrummets och förliga maskinrummets förseende med värmeledning.
4. Anordnande av 40 kojer med kojkrokar i förliga lastrummet.
5. Diverse arbeten i fartygets specerikällare.
Maskinanläggningarna.
1. Anordnande av bottenventil med rör och avstängningsventiler för
cirkulationsvattnets tillopp.
2. Ändring av krängningstankamas fyllnadsrör.
3. Ändring av krängningsturbinens ångavlopp m. m.
4. Borttagande av förliga maststrålkastaren och uppsättande av en strålkastare
av AGA-konstruktion å babords vindskyddstak.
5. Frikoppling av maskintelegraferna å aktra manöverplatsen och anordnande
av en akterlig brygga.
Härutöver har bemälde fartygschef ifrågasatt ytterligare följande anskaffningar
och ändringsarbeten, nämligen anskaffande av en apparat för avläsning
under gång av fartygets djupgående, installering av rodertelegraf och
Statsutskottets utlåtande Nr 10. 35
rodersk vattra mellan förliga och akträ manöverplatserna samt maskinskvallra
å båda mänöVéfplatsérna, ändring av bogservinschen och installering
av en bärgningsfluhip.
Över berörda framställning bär marinförvaltriingén, med bifogande av inhämtat
yttrande från varvschefen vid flottans station i Stockholm, den 29
september 1926 avgivit infordrat utlåtande.
Därvid har marinförvaltningen förklarat sig icke hava något att erinra
beträffande vare sig de i ovannämnda förteckning framställda förslagen titt
ändringsarbeten å isbrytaren etter de av ingenjörsdepartementet vid flottans
varv i Stockholm i äinnet uppgjorda kostnadsberäkningarna. Med avseende
«i övriga av fartygschefen ifrågasatta anskaffningar och ändringsarbeten har
ämbetsverket av olika skal iéfeé funnit anledning att för närvarande gorå
framställning om medel för desårnmas vidtagande.
En sammanställning av kostnadsberäkningarna för de arbeten, som enligt
ämbetsverkets mening skutte komma titt utförande, ter sig sålunda:
För inredande av en hytt för sjukvård .................................... kronor 2,000
» inredning av arrestlokal ........ » *959
» förliga lastrummets och förliga maskinrummets förseende
med värmeledning ........;.................................................... » 2,000
» anordnande av kojkrokar för 40 kojer i förliga lastrummet,
komplett med kojer ................................................... > 3,600
» diverse arbeten i specerikällaren ....................................... » 1,800
» anordnande av bottenventil med rör och avstängnings
ventiler
för cirkulationsvattnets tillopp ........................ » 12,000
» ändring av krängningstankarnas fyllnadsrör................... » 850
* ändring av krängningsturbinens ångavlopp m. m......... » 520
» borttagande av förliga maststrålkastaren och densammas
ersättande med en strålkastare av AGA-konstruk
tion
å babords vindskyddstak ......................................... V 1,300
» frikoppling av maskintelegrafernä å aktra manöverplatsen
och anordnande av en akterlig brygga ................... » 13,700
Summa kronor 38,720.
Sedermera har chefen för marinförvaltningens ingenjöravdelning i en
den 21 december 1926 dagtecknad promemoria lämnat närmare motivering
iör behovet av de särskilda arbetenas utförande.
Vid prövning av Kungl. Mäj:ts förevarande förslag har utskottet i likhet
med departementschefen icke kunnat undgå att finna beklagligt, att
sa kort tid efter det fartyget tagits i bruk för sitt ändamål ändringsar-,
beten av så pass omfattande beskaffenhet som de nu föreslagna visat sig
vara nödvändiga. Då emellertid utskottet kommit titt den övertygelsen,
att utförandet av arbetena i fråga icke lämpligen kan underlåtas eller
uppskjutas, har utskottet ansett sig böra tillstyrka Kung]. Majrte förslag.
Utskottet får alltså hemställa,
Utskottet8
yttrande.
36
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
att riksdagen må för utförande, i enlighet med vad
av chefen för handelsdepartementet i statsrådsprotokollet
över handelsärenden den 4 januari 1927 förordats,
av ändringsarbeten å statens isbry tarf artyg å
riksstaten för budgetåret 1927—1928 anvisa ett extra
anslag av 38,700 kronor.
Bergsbruk, industri, hantverk och slöjd.
Befrämjande
i allmänhet av
slöjderna.
[33.]
31 :o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 33) att i riksstaten
för budgetåret 1927—1928 upptaga
dels det i den ordinarie anslagstiteln »Befrämjande i allmänhet av slöjderna»
ingående anslaget till manufakturernas befrämjande med 4,000
kronor,
dels ock de i samma anslagstitel ingående reservationsanslagen med följande
belopp, nämligen
reservationsanslaget till reseunderstöd åt arbetare i de särskilda näringsyrkena
med 15,000 kronor,
reservationsanslaget till reseunderstöd åt idkar© av hantverk och annan
mindre industri med 5,400 kronor,
reservationsanslaget till reseunderstöd åt verkmästare och förmän inom
industrien med 7,100 kronor,
och reservationsanslaget till reseunderstöd åt teoretiskt och praktiskt
bildade tekniker, som icke ägna sig åt bergshanteringen, med 7,500 kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 98—101 i statsrådsprotokollet.
Med anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen till 1920 års
riksdag därom gjorda framställning bestämde nämnda riksdag för år 1921
de i den ordinarie anslagstiteln »Befrämjande i allmänhet av slöjderna» ingående
reservationsanslagen till reseunderstöd åt olika kategorier av inom
hantverk och industri sysselsatta personer till följande belopp, nämligen:
reservationsanslaget till reseunderstöd åt arbetare i de särskilda näringsyrkena
till 75,000 kronor,
reservationsanslaget till reseunderstöd åt idkare av hantverk och annan
mindre industri till 25,000 kronor,
reservationsanslaget till reseunderstöd åt verkmästare och förmän inom
industrien till 20,000 kronor och
reservationsanslaget till reseunderstöd åt teoretiskt och praktiskt bildade
tekniker, som icke ägna sig åt bergshanteringen, till 35,000 kronor.
Det sammanlagda belopp, med vilket ifrågavarande reseunderstödsanslag
för år 1921 upptogos, översteg med nära 50 procent det belopp, som för
berörda ändamål'' under de närmast föregående åren stätt till förfogande.
Höjningen framgår av följande tabell: '' . < -
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
37
i |
|||
1 |
Anslag för |
Ökning för |
Anslag för |
I • |
år 1920 |
år 1921 |
år 1921 |
Kronor |
Kronor |
Kronor |
|
1. Reseunderstöd åt arbetare i de särskilda nä- |
|||
ringsyrkena ............................................... |
50,000 |
25,000 |
75,000 |
2. Reseunderstöd åt idkare av hantverk och annan |
|||
mindre industri ........................................ |
18,000 |
7,000 |
25,000 |
3. Reseunderstöd åt verkmästare och lörmän inom |
|||
industrien .............................................. |
15,000 |
5,000 |
20,000 |
4. Reseunderstöd åt andra tekniker än bergstek- |
|||
niker ......................................................... |
25.000 |
10,000 |
35,000 |
Summa kronor |
108,000 |
47,000 |
155,000 |
I statsverkspropositionen till 1921 års riksdag föreslog Kungl. Maj:t
riksdagen att för år 1922 upptaga förenämnda olika reservationsanslag
med enahanda belopp som för år 1921. Kungl. Maj:ts framställning blev
av riksdagen bifallen allenast med den ändringen, att med hänsyn till då
förefintliga betydande besparingar å teknikeranslaget detta anslag upptogs
med ett till 10,000 kronor nedsatt belopp.
Efter nämnda tidpunkt hava anslag till reseunderstöd av nu ifrågavarande
slag anvisats för budgetåret 1923—1924 med sammanlagt
35,000 kronor samt för vartdera av budgetåren 1925—1926 och 1926—
1927 med sammanlagt 32,400 kronor. Anslagsbeloppen för sistnämnda
båda budgetår blevo av riksdagen i enlighet med Kungl. Majrts förslag
bestämda att utgå till de olika personkategorierna på följande sätt:
till reseunderstöd åt arbetare i de särskilda näringsyrkena kronor 15,000
» » » idkare av hantverk och annan mindre
industri ....................................................... » '' 5,400
» reseunderstöd åt verkmästare och förmän inom industrien » 4,5u0
» » » andra tekniker än bergstekniker » 7,500
Summa kronor 32,400.
Det i anslagstiteln ^Befrämjande i allmänhet av slöjderna» ingående
anslaget till manufakturernas befrämjande utgick tidigare med ett belopp
av 13,500 kronor om året. På Kungl. Maj:ts därom gjorda framställningar
nedsattes anslaget av 1923 års riksdag till 8,000 kronor och av
1925 års riksdag till 4,0ö0 kronor.
Från detta anslag hava under en längre följd av år anvisats bidrag till
Chalmers tekniska institut i Göteborg för upprätthållande av verksamheten
vid den i samband med institutet stående mekanisk-tekniska materialprovningsanstalten.
Därutöver hava ur anslaget utanordnats diverse mindre
belopp till befrämjande av olika, slöjdväsendet närstående ändamål.
Understöd
åt förening n
för svensk
hemslöjd.
[35.]
Understöd åt
svenska slöjdföreningen.
[36.]
38 Statsutskottets utlåtande Nr 10.
Kungl. Maj:ts nu föreliggande förslag innebär, att anslaget till reseunderstöd
åt verkmästare och förmän inom industrien skulle böjas till
7,100 kronor, under det att övriga anslag skulle utgå med oförändrade belopp.
, ,
'' i : ....
I ! ; • - •• *..... • • •
| Utskottet, som ej haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, får
^alltså hemställa,
att riksdagen må i riksstaten för budgetåret 1927
—1928 upptaga
a) det i den ordinarie anslagstiteln »Befrämjande .i
1 ; allmänhet av slöjderna» ingående anslaget till manu
fakturernas
befrämjande med 4,000 kronor,
samt
b) de i samma anslagstitel ingående reservationsanslagen
med följande belopp, nämligen
reservationsanslaget till reseunderstöd åt arbetare i
de särskilda näringsyrkena med 15,000 kronor,
reservationsanslaget till reseunderstöd åt läkare av
hantverk och annan mindre industri med 5,400 kronor,
reservationsanslaget till reseunderstöd åt verkmästare
och förmän inom industrien med 7,100 kronor,
och reservationsanslaget till reseunderstöd åt teoretiskt
och praktiskt bildade tekniker, som icke ägna sig
åt bergshanteringen, med 7,500 kronor.
32:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 35) och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet
(sid. 103 och 104) i ämnet innehåller, hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
budgetår ägt rum, åt föreningen för svensk hemslöjd
såsom bidrag till uppehållande av dess verksamhet för
budgetåret 1927—1928 anvisa ett extra anslag av 8,000
kronor.
33:o) På grund av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 36) och under hänvisning
till vad statsrådsprotokollet (sid. 104—106) i ämnet innehåller, får utskottet
hemställa,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
budgetår ägt rum, åt svenska slöjdföreningen såsom
bidrag för uppehållande av dess verksamhet under år
1927 å riksstaten för budgetåret 1927—1928 anvisa ett
extra anslag av 10,000 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
39
34:o) KungL Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 37) att till arvoden
åt torvingenjörer m. m. i enlighet med vad av chefen för handelsdepartementet
förordats, för budgetåret 1927—192S anvisa ett extra anslag av
31,900 kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 107—109 i statsrådsprotokollet,
Torvstatens personal, som vid 1917 års ingång utgjordes av fem personer,
förstärktes sedermera successivt, så att den vid 1920 års ingång uppgick till
elva personer, nämligen en förste torvingenjör, fyra torvingenjörer, tre torvassistenter
och tre torvbiträden. Denna personal bibehölls även under åren
1921 och 1922. Härefter har en betydande minskning av personalen genom
förts. En tor vassi stenttjänst och de tre torvbiträdesbefattningarna indrogos
från och med 1923 års ingång, en torvingenjörsbefattning och de två återstående
torvassistenttjänsterna från och med den 1 juli samma år.
Efter dessa reduktioner utgöres torvstatens personal, som i sin helhet är
anställd på extra stat, för närvarande av en förste torvingenjör med ett
arvode av 6,400 kronor, varav 400 kronor, utgörande ortstillägg, få uppbäras
allenast under förutsättning, att han är bosatt i Stockholm, samt tre torvingenjörer,
var och en med ett arvode av 4,000 kronor. Utöver arvodena
utgår till envar av de nuvarande befattningshavarna personligt ålderstillägg
å 1,000 kronor.
Förutom de medel, som utgå till bestridande av de sålunda angivna
arvodena jämte ålderstillägg, sammanlagt 22,400 kronor, har för budgetåret
1926—1927 anvisats dels till rese- och traktamentspenningar åt nämnda fyra
befattningshavare ett belopp av 8,000 kronor, dels ock till skrivhjälp åt
förste torvingenjören ett belopp av 1,500 kronor. Det sammanlagda anslagsbeloppet
till torvstaten utgör sålunda för innevarande budgetår 31,900 kronor,
fördelat på följande tre anslagsposter: en å 26,400 kronor för avlönande av
en förste torvingenjör och tre torvingenjörer samt för beredande av reseoch
traktamentspenningar åt dem, en å 1,500 kronor till skrivhjälp åt förste
torvingenjören och eu å 4,000 kronor för beredande av ålderstillägg åt
ifrågavarande befattningshavare.
För vinnande av enklare uppställning av riksstaten hava de tre olika
för torvstaten nu avsedda anslagsbeloppen ansetts lämpligen böra sammanföras
i ett gemensamt anslag, förslagsvis benämnt arvoden åt torvingenjörer
in. m. Utskottet har bemärkt, att motsvarande förfaringssätt
tillämpats beträffande ett betydande antal anslag i den för innevarande
års riksdag framlagda statsverkspropositionen. Utan att vilja bestrida
att i ett eller annat fall skäl kunna tala för en sådan åtgärd, anser utskottet
likväl att ur kontrollsynpunkt och med hänsyn till möjligheten
att kunna direkt ur budgetredovisningen avläsa resultatet av de för de
olika ändamålen avsedda medlens disposition så stora betänkligheter möta
mot ett i större utsträckning tillämpat sammanförande av anslag, att ut
-
Arvoden åt
torvingenjörer
rrv m.
[37.]
Utskottet
yttrande.
40
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
Understöd till
Sveriges kantverksoryanisation.
[38.]
Befrämjande
av praktisk
lärlingsutbildning
hos hantverksmästare.
[39.]
skottet måste rent priincipiellt motsätta sig en såxlan åtgärd, allt för så
vitt icke i något enstaka fall vägande praktiska skäl tala för en motsatt
anordning och samtidigt de förut påpekade betänkligheterna ej äga tilllämplighet.
I nu föreliggande fall anser sig utskottet kunna biträda
Kungl. Maj:ts förslag. Utskottet får emellertid uttala den förväntan, att
Kungl. Maj:t icke underlåter att årligen (i statsverkspropositionen lämna
redogörelse för anslagets disposition för de med detsamma avsedda ändamål.
Utskottet hemställer alltså.
att riksdagen må till arvoden åt torvingenjörer
m. m., i enlighet med vad av chefen för handelsdepartementet
i statsrådsprotokollet över handelsärenden
den 4 januari 1927 förordats, för hudgetåret 1927—1928
anvisa ett extra anslag av 31,900 kronor.
35:o) I anledning av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt
38) och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 109 och 110) i
ämnet (innehåller, hemställer utskottet,
att riksdagen må, likhet med vad för innevarande
budgetår ägt rum, under de av chefen för handelsdepartementet
i statsrådsprotokollet över handelsärenden
den 4 januari 1927 tillstyrkta villkor såsom bidrag
till Sveriges hantverksorganisations verksamhet under
år 1927 å riksstaten för budgetåret 1927—1928 anvisa
ett extra anslag av 2,500 kronor.
36:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 39)
dels medgiva, att Kungl. Maj:t må bemyndiga kommerskollegium att
enligt de av Kungl. Maj:t senast föreskrivna grunder bevilja statsunderstöd
åt hantverksmästare för utbildande av högst 75 lärlingar med utbildningstid
från tidpunkt under budgetåret 1927—1928,
dels ock till'' befrämjande av praktisk lärlingsutbildning hos hantverksmästare
för budgetåret 1927—1928 anvisa ett extra anslag av 10,375 kronor.
I fråga om utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 110—114
i statsrådsprotokollet.
Av det av Kungl. Maj:t äskade anslaget är 9,375 kronor avsett för understöd
under första utbildningsåret för det antal lärlingar, 75 stycken,
som jämlikt medgivande av 1926 års riksdag under nu löpande budgetår
påbörjat lärlingskurs. Resterande belopp, 1,000 kronor, är beräknat till
understöd åt hantverksföreningar för utdelning av lärlingspremier.
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
41
Kungl. Maj:ts förevarande förslag har icke givit utskottet anledning till
erinran och får utskottet alltså hemställa,
att riksdagen må
a) medgiva, att Kungl. Maj:t må bemyndiga kommerskollegium
att enligt de av Kungl. Maj:t senast
föreskrivna grunder bevilja statsunderstöd åt hantverkmästare
för utbildande av högst 75 lärlingar med
utbildningstid från tidpunkt under budgetåret 1927—
1928;
samt
b) till befrämjande av praktisk lärlingsutbildning
hos hantverksmästare för budgetåret 1927—1928 anvisa
ett extra anslag av 10,375 kronor.
37:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 40) att såsom bidrag
till uppehållande av den industriella standardiseringsverksamheten för
budgetåret 1927—1928 anvisa ett extra anslag av 35,000 kronor.
Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 114—122
i statsrådsprotokollet.
Den 27 september 1922 fastställde Kungl. Maj:t stadgar för svenska industriens
standardiseringskommission, vars uppgift, bland annat, är att
befordra en riktigt avvägd standardisering inom industriell produktion och
teknisk verksamhet samt medverka till att härför erforderliga undersökningar
och arbeten utföras ävensom att utgöra centralorganisation för
standardiseringsarbetena inom landet.
Kommissionen utgöres av en av Kungl. Maj:t utsedd ordförande samt
minst 18, högst 24 ledamöter. Av ledamöterna, vilka väljas för en tid av
tre år, utses en av envar av cheferna för försvars-, kommunikations- och
handelsdepartementen. Övriga ledamöter utses av Sveriges industriförbund,
ingenjörsvetenskapsakademien, järnkontoret, svenska teknologföreningen
m. fl. sammanslutningar. Kommissionens räkenskaper granskas
av två revisorer, av vilka den ene utses av chefen för handelsdepartementet.
Genom beslut av Kungl. Maj:t den 23 maj 1924 tillerkändes kommissionen
ett understöd av 25,000 kronor, att utgå från manufakturförlagslånefondens
räntemedel med 15,000 kronor under år 1924 och 10,000 kronor under
år 1925.
Vidare har riksdagen till uppehållande av den industriella standardiseringsverksamheten
anvisat för budgetåret 1925—1926 ett extra anslag av
20,000 kronor och för nu löpande budgetår ett dylikt anslag av 25,000
kronor.
Uppehållande
av den industriella
standard''Sering»-verksamheten.
[40. |
42
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
Korande utbetalningen av det för sistnämnda budgetår beviljade anslaget
bar Kungl. Maj:t meddelat föreskrifter genom beslut den 21 maj 1926, varvid
föreskrivits, att ena hälften skulle utbetalas efter den 1 juli samma år och
återstoden, sedan kommissionen hos kommerskollegium på ett tillfredsställande
sätt styrkt, att från enskilt håll till den industriella standardiseringsverksamhetens
befrämjande lämnats antingen bidrag i penningar, utfört
arbete eller annan antaglig form eller ock utfästelser om dylikt bidrag till
belopp eller värde, motsvarande under budgetåret 1926—1927 minst hela
statsanslaget. Vidare har stadgats skyldighet för kommissionen att senast
den 1 oktober 1927 till chefen för handelsdepartementet och kommerskollegium
avlämna redogörelse för kommissionens verksamhet under tiden 1
juli 1926—30 juni 1927, vilken redogörelse jämväl skulle innefatta redovisning
för de lyftade anslagsmedlens användning.
Utöver nyssnämnda, av riksdagen beviljade anslag har Kungl. Maj:t såsom
ytterligare understöd till uppehållande av ifrågavarande verksamhet
ur manufakturförlagslånefonden anvisat för budgetåret 1925—1926 ett belopp
av 10,000 kronor och för löpande budgetår ett belopp av 15,000 kronor
att till kommissionen utbetalas under liknande villkor, som bestämts rörande
utbetalningen av riksstatsanslaget.
Vid anmälan av nu förevarande anslagsäskande har departementschefen
anfört följande:
»Genom det arbete, som hittills utförts av svenska industriens standardiseringskommission
och de med densamma samverkande branschorganisationerna,
hava å vissa industriella områden beaktansvärda resultat i stan
dardiseringsavseende redan vunnits. Ett ojämförligt större antal av i
många fall synnerligen betydelsefulla frågor, där det gäller att bringa till
stånd ekonomisk förenkling och reda i mångfalden av modeller, typer och
fabrikat, väntar emellertid alltjämt på sin lösning. För ett rationellt tillvaratagande
av vårt lands produktionsresurser och uppehållande av vår
industris konkurrenskraft framstår det därför såsom ett viktigt intresse,
att det jämförelsevis nyligen påbörjade svenska standardiseringsarbetet,
på ett efter våra förhållanden avpassat sätt, fullföljes och utvecklas.
Även bör beaktas den — icke minst med hänsyn till våra på världsmarknaden
konkurrerande exportindustrier — viktiga del av kommissionens
verksamhet, som består i uppehållande av nödig kontakt med
standardiiseringsarbetet i utlandet. På detta område pågår nämligen ett
omfattande internationellt samarbete, uti vilket vårt land redan kommit
att intaga ett framstående rum.
Standardiseringskommissionens och de olika branschorganisationernas
arbete bör Liksom hittills utföras under fri och frivillig samverkan
mellan de därav närmast intresserade. Att arbetet till betydande del be
-
Statsutskottets utlåtande Nr JO.
43
kostas av industrien själv, finner jag under sådana förhallanden vara i sin
ordning. De skäl, som under de senare åren föranlett statsmakterna att
lämna ekonomiskt stöd till den industriella standardiseringsverksamheten,
gälla dock enligt min mening med oförminskad styrka. Jag finner mig
sålunda höra tillstyrka, att även under nästinstundande budgetår bidrag
av statsmedel beviljas för denna verksamhets uppehållande och utveckling.
I avseende å statsbidragets storlek och sättet för dess beredande har jag
intet att erinra mot att, i likhet med vad för nu löpande budgetår ägt rum
och kommerskollegium jämväl nu föreslagit, 15,000 kronor ställas till förfogande
från manufakturförlagslånefondens räntemedel. Att därutöver
taga i anspråk något belopp ur fondtillgångarna synes i betraktande av de
stora krav, som för närvarande ställas på dessa tillgångar, icke tillrådligt.
Vid sådant förhållande lärer för anskaffande av det ytterligare bidragsbelopp,
varav standardiseringsverksamheten är i behov med hänsyn ej
mindre till dess ökade omfattning inom områden, vilka redan äro föremål
för bearbetning, än även till den utvidgning till andra områden, som nu är
avsedd att äga rum, ingen annan utväg stå öppen än hänvändelse till riksdagen
rörande ökad medelsanvisning å riksstaten. Anslagsbeloppet synes
mig likväl av budgetära skäl nu icke höra sättas högre än till 35,000 kronor.
Enligt mitt förslag, som sammanfaller med det av kommerskollegium avgivna,
skulle sålunda för standardiseringsverksamhetens uppehållande under
budgetåret 1927—1928 ställas till förfogande ett statsbidrag av sammanlagt
50,000 kronor. För åtnjutande av bidraget torde enahanda villkor
böra stadgas som de, vilka under nu löpande budgetår äro i berörda hänseende
gällande.»
I sammanhang med Kungl. Maj:ts förevarande förslag bar utskottet
till behandling förehaft en inom andra kammaren av herr C. G. Olsson
i Gol vvas ta m. fl. väckt motion, nr 134, vari hemställts, att riksdagen med
avslag å Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under tionde huvudtiteln
gjorda hemställan om höjning av extra anslaget till den industriella standardiseringsverksamheten
för budgetåret 1927—1928 måtte fastställa
nämnda anslag till 25,000 kronor.
Till stöd för sitt förslag hava motionärerna anfört följande:
»I statsverkspropositionen föreslår Kungl. Maj:t under tionde huvudtiteln
riksdagen att såsom bidrag till uppehållande av den industriella
standardiseringsverksamheten för budgetåret 1927—1928 anvisa ett extra
anslag av 35,000 kronor.
Ifrågavarande anslag utgick med 25,000 kronor under budgetåret 1926—
1927 och med 20,000 kronor under budgetåret 1925—1926.
Då anslaget vid 1925 års riksdag för första gången beviljades, uttalades
under debatten i andra kammaren av representanter för vederbörande utskott,
att utskottet icke avsett att taga ståndpunkt till frågan om hur
44
Statsutskottets utlåtande Nr JO.
Utskottets
yttrande.
Undersöknings-
och
försvarsarbeten
å områden}
som genom
Sveriges geotogiska
undersöknings
försorg
äro eller
länge man skall fortsätta att giva anslag för ändamålet. Förutvarande
finansminister Beskow yttrade i samma debatt, att industrien bör kunna
under normala förhållanden själv reda upp denna verksamhet.
Enligt vår mening borde detta anslag numera kunna indragas, då omsorgen
om ifrågavarande verksamhets upprätthållande i första hand bör
åvila den enskilda företagsamheten. I varje fall anse vi icke, att tillräckliga
skäl anförts för den av departementschefen föreslagna ökningen.»
I anslutning till vad departementschefen till stöd för förevarande förslag
anfört, får utskottet tillstyrka, att till uppehållande av den verksamhet,
varom fråga är, anslag av statsmedel beviljas jämväl för nästkommande
budgetår.
Vad angår anslagsbeloppets storlek, har, såsom nämnts, Kungl. Maj:t
föreslagit, att å riksstaten skulle anvisas 35,000 kronor, under det att
motionsvis ifrågasatts, att anslaget skulle bestämmas till samma belopp
som det för innevarande budgetår beviljade.
Även om utskottet funnit skäl föreligga för en höjning av nu utgående
anslag, har dock utskottet ansett sig icke kunna förorda en så stor ökning
av detsamma, som Kungl. Maj:t nu äskat. För visso uppskattar utskottet
värdet av det arbete, som på nu ifrågavarande område nedlagts och alltjämt
nedlägges, men synes det utskottet, att med hänsyn till den betydelse,
arbetet äger för industrien, kostnaderna böra i större omfattning än hittills
bestridas av densamma. På grund härav har anslaget för nästkommande
budgetår synts utskottet böra begränsas till 30,000 kronor.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts förevarande
förslag och med avslag å herr Olssons i Golvvasta
m. fl. ovanberörda motion, II: 134, i vad densamma
skiljer sig från utskottets förslag, såsom bidrag
till uppehållande av den industriella standardiseringsverksamheten
för budgetåret 1927—1928 anvisa ett
extra anslag av 30,000 kronor.
38:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Majrts därom gjorda framställning
(punkt 41) och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet
(sid. 122—125) i ämnet innehåller, får utskottet hemställa,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
budgetår ägt rum, för verkställande av undersökningsoch
försvarsarbeten å områden, som genom Sveriges
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
45
geologiska undersöknings försorg är o eller kunna varda
för kronans räkning inmutade, å riksstaten för budgetåret
1927—1928 anvisa ett extra reservationsanslag
av 100,000 kronor.
Ingenjörs vetenskapsakademien.
39:o) Kungl. Maj:t tiar föreslagit riksdagen (punkt 43) att för bedrivande
av tekniskt-vetenskaplig forskningsverksamhet inom kraft- och bränsleområdet
för budgetåret 1927—1928 anvisa ett extra reservationsanslag av
100,000 kronor.
I fråga om utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 126—133
i statsrådsprotokollet.
I en till riksdagen den 12 mars 1920 avlåten proposition, nr 307,
med därvid fogat utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för
samma dag lämnade Kungl. Maj:t riksdagen en närmare redogörelse för
resultaten av en i anledning av skrivelse från riksdagen den 13 maj 1916,
nr 128, verkställd utredning, huruvida och på vilket sätt, med synpunkt
företrädesvis inriktad på upprättande av någon vetenskaplig-praktisk institution,
staten skulle kunna medverka till varaktigt befrämjande av eu
planmässig kraft- och bränslepolitik. I samband härmed föreslog Kungl.
Maj:t riksdagen att till hedrivande genom ingenjörsvetensknpsakademien
av tekniskt-vetenskaplig forskningsverksamhet inom kraft- och bränsleområdet
såsom förslagsanslag, högst, att utgå enligt av Kungl. Maj:t fastställda
närmare villkor, anvisa dels å tilläggsstat för år 1920 under sjunde
huvudtiteln ett belopp av 150,000 kronor, därav 50,000 kronor skulle användas
till inköp av apparatutrustning, dels ock å extra stat för år 1921 under
tionde huvudtiteln ett belopp av 200,000 kronor.
Kungl. Maj:ts berörda framställning blev av riksdagen bifallen.
Vid föredragning den 9 juli 1920 av riksdagens i ämnet avlåtna skrivelse,
i vad densamma avsåg det å tilläggsstat för år 1820 beviljade anslaget, godkände
Kungl. Maj:t efter kommerskollegii hörande en av ingenjörsvetenskapsakademien
ingiven organisationsplan för forskningarnas bedrivande.
Vidare medgav Kungl. Maj:t, att sistnämnda anslag finge användas i huvudsaklig
överensstämmelse med ett av akademien därom avgivet förslag.
I detta hade akademien, under hänvisning till en förslaget bilagd sammanställning
av »uppgifter för ett blivande svenskt bränsleinstitut», approximativt
uppdelat anslagsbeloppet, i den mån det ej avsåg inköp av apparatutrustning,
i mindre summor för igångsättande av förberedande undersökningar
rörande några i sammanställningen upptagna spörsmål, som
akademien ansåg i första rummet böra komma under behandling. Bland
dessa märktes vetenskapliga undersökningar av företrädesvis teknisk na
-
kunna varda
för kronans
läkning inmutade.
[41.]
Teknisktvetenskaplig
forskningsverksamhet
inom kraftoch
bränsleområdet.
[43.]
46
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
Utskott et s
yttrande.
tur röraude torv, skiffrar och skifferprodukter samt vedkolningsprodukter
ävensom tekniskt-vetenskapliga undersökningar i förening med upplysningsverksamhet
i bränslebesparande syfte dels i förbränningsfrågor med
särskild hänsyn till träbränslets användning, dels på ångalstringsområdet.
Beträffande anslaget å extra stat för år 1921 förordnade sedermera
Kungl. Maj:t den 19 november 1920, att detsamma finge av akademien användas
i huvudsaklig överensstämmelse med ett av akademien avgivet
förslag, innebärande fortsättning samt i viss mån utvidgning av de under
år 1920 påbörjade undersökningarna.
Även för år 1922, för första halvåret 1923 samt för budgetåren 1923—1924,
1924—1925, 1925—1926 och 1926—1927 hava till bedrivande genom ingenjörsvetenskapsakademien
av tekniskt-vetenskaplig forskningsverksamhet beviljats
anslag, vilka uppgått till för år 1922 200,000 kronor och för första halvåret
1923 75,000 kronor samt för vart och ett av de följande fyra budgetåren
100,000 kronor. Härvid bör anmärkas, dels att anslaget vid 1922 års riksdag
erhöll reservationsanslags natur, dels att i det å riksstaten för budgetåret
1924—1925 uppförda anslaget var inrymt ett understöd å 7,500 kronor
till tvenne utom akademien stående personer för bedrivande av försök med
oljeframställning ur alunskiffer, dels ock att beträffande det för löpande
budgetår beviljade anslaget — i likhet med vad under budgetåret 1925—
1926 ägt rum — förutsatts, att någon mindre del av detsamma må, om sådant
befinnes lämpligt, efter Kungl. Maj:ts närmare beprövande kunna
tagas i anspråk för understödjande av utom akademien stående förtjänta
forskare.
Genom beslut den 16 juli 1926 har Kungl. Maj:t medgivit, att ett belopp
av 90,000 kronor av det för budgetåret 1926—1927 beviljade anslaget må av
ingenjörsvetenskapsakademien användas i huvudsaklig överensstämmelse
med en av akademien avgiven plan. I
I samband med Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet till behandling
förehaft den under nästföljande punkt omförmälda framställningen
om anvisande av ett belopp av 20,000 kronor för utförande genom ingenjörsvetenskapsakademiens
försorg av flygtekniska undersökningar.
Vid den prövning, utskottet ägnat sistberörda fråga, har utskottet i likhet
med departementschefen, med hänsyn till den betydelse för svensk flygplanstillverkning
berörda undersökningar måste anses innebära, ansett det
vara ett statsintresse, att undersökningarna fullföljas, och synes detta ock
utskottet höra ske genom ingenjörsvetenskapsakademiens försorg. Emellertid
anser utskottet att i betraktande av storleken av det anslag, Kungl. Maj:t
alltjämt äskar för bedrivande av tekniskt-vetenskaplig forskningsverksamhet
inom käft- och bränsleområdet, kostnaderna för förenämnda undersökningar
höra kunna bestridas inom ramen av berörda anslag. Vid bifall
härtill synes benämningen å detta anslag lämpligen höra ändras till »tek
-
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
47
niskt-vetenskaplig forskningsverksamhet inom kraft- och hränsleområdet
m. m.». Att detta anslag npptages med 100,000 kronor har utskottet ansett
sig böra tillstyrka.
. Under förevarande punkt får utskottet alltså hemställa,
att riksdagen må för bedrivande av tekniskt-vetenskaplig
forskningsverksamhet inom kraft- och hränsleområdet
m. m. för budgetåret 1927—1928 anvisa ett extra
reservationsanslag av 100,000 kronor.
40:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 44) att för utförande Flygtekn iska
genom ingenjörsvetenskapsakademiens försorg av flygtekniska undersök- "lingar
ningar å riksstaten för bndgetåret 1927—1928 anvisa ett extra anslag av [44.]
20,000 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 133—144 i stadsrådsprotokollet.
Under hänvisning till vad utskottet under nästföregående punkt anfört,
får utskottet hemställa,
att Kungl. Maj:ts förevarande förslag icke må vinna
riksdagens bifall.
Diverse.
41:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 45) att höja det ordi- Ålderstillägg.
narie förslagsanslaget till ålderstillägg, nu 2,000 kronor, med 3,000 kronor [45.]
till 5,000 kronor.
Den av Kungl. Maj:t nu föreslagna förhöjningen av anslaget är föranledd
av, att anslaget under sistförflutna budgetåret överskridits.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget
till ålderstillägg, nu 2,000 kronor, med 3,000 kronor
till 5,000 kronor.
42:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 46) får utskottet Bese-och tråkhemställa,
nxngar.
T4g T
att riksdagen må minska det ordinarie förslagsan- 1
slaget till rese- och traktamentspenningar, nu 50,000
kronor, med 5,000 kronor till 45,000 kronor.
48
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
Trycknings
kostnader.
[47.]
Kommittéer
och utredningar
genom
sakkunniga.
[48.]
Tillfällig löneförbättring
för viss
personal inom
den civila
statsförvaltningen.
DyrtidstiUägg
åt befattningshavare
i
statens tjänst.
[49-50.]
Övriga ordinarie
anslag.
43:o) På grand av Kungl. Maj:ts framställning (punkt 47) hemställer
utskottet,
att riksdagen må minska det ordinarie förslagsanslaget
till tryckningskostnader, nu 80,051 kronor, med
55 kronor till 79,996 kronor, dock att i anslaget må
göras den jämkning, som fordras för jämnande av
huvudtitelns slutsumma.
44:o) Med anledning av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 48) får utskottet
hemställa,
att riksdagen må minska det ordinarie reservationsanslaget
till kommittéer och utredningar genom sakkunniga,
nu 40,000 kronor, med 10,000 kronor till 30,000
kronor.
45:o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag i fråga om anslag dels för beredande
av tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila statsförvaltningen
(punkt 49) dels till täckande av kostnader för dyrtidstillägg
åt befattningshavare i statens tjänst (punkt 50) kommer utskottet att
framdeles under riksdagen avgiva utlåtanden; vilket utskottet skolat härigenom
för riksdagen
anmäla.
Övriga ordinarie anslag.
46 :o) Beträffande övriga ordinarie anslag, som i riksstaten för innevarande
budgetår äro uppförda under tionde huvudtiteln, har någon
ändring icke ifrågasatts.
Utskottet hemställer,
att samtliga de ordinarie anslag under tionde huvudtiteln,
vilka icke här ovan blivit särskilt omförmälda,
må i riksstaten för budgetåret 1927—1928 uppföras
med oförändrade belopp.
Stockholm den 8 februari 1927.
• : * 1 i ■ '' • . " '' * • s • • '' .’ ! i • ; (♦••''«
På statsutskottets vägnar:
'' ANDERS ANDERSON. ''
■ '' . . ■ : ( • ! . c;. ■ ■
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
49
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar A. C. Lindblad, A. F. Vennersten, Oscar Olsson, J L.
Widell, .1. Nilsson i Malmö, C. P. V. Nilsson i Gränebo, 0. Bergqvist, A. Pers, .1. G. Walles.
E■ A. Hallin, C. I. Asplund och G- Köld)
med undantag därav att i behandlingen av
punkterna 1—9 deltagit herr K. A. TV. Björck i st. f. herr Asplund.
punkterna 1—10 deltagit herr I. Hj. E. Pauli i st. f. herr Oscar Olsson, herr K. E■ Andersson
i Eliantorp i st. f. herr Nilsson i Gränebo,
punkt 10 deltagit herr J. Jeansson i st. f. herr Vennersten,
punkterna 10—36 deltagit herr D. A. Petrén i st. f. herr Asplund,
punkterna 37—46 deltagit herr ,/. Jeansson i st. f. herr Widell och herr C- A. Carlsson i
Gävle i st. f. herr Kobb;
från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, K. V. Rydén, C. R. Jansson i Falun.
P- Nilsson i Bonarp, S. Bengtsson i Norup, /,. J. Carlsson-Frosterud, O. Olsson i Kullenbergstorp,
A. Å.son Törnkvisl i Karlskrona, P. M. Olsson i Blädinge, E. Kristensson i Göteborg.
B. F.son Holmgren och O. E. F. Järte.
Reservationer:
vid -punkt 1 (departementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli) av
herrar A. C. Lindblad, A. Pers, J. O. Walles, K. E. Andersson i Eliantorp,
A. Anderson i Eåstock, C. R. Jansson i Falun, S. Bengtsson i Norup,
L. J. Carlsson-Frosterud och 0. Olsson i Kullenbergstorp, vilka ansett att
utskottets yttrande och förslag bort hava följande lydelse:
»Kungl. Majrts förevarande förslag — — — B 15.
Under titeln — — — berörda fråga.
Utskottet vill då till en början framhålla, att utskottet av den i ämnet
lämnade utredningen kommit till den uppfattningen, att med hänsyn till
beskaffenheten av de göromål, som huvudsakligen påvila registratorema
i statsdepartementen, dessa befattningshavare äro placerade i en lönegrad,
som torde få anses väl hög i förhållande till den löneställning, som tillkommer
andra befattningshavare med jämförelsevis ensartade arbetsuppgifter.
I likhet med chefen för finansdepartementet anser utskottet sålunda,
att, även om det vid en nedsättning av kompetensfordringama för
befattningarnas erhållande kan befinnas nödigt att å annan befattningshavare
inom vederbörande departement överflytta vissa göromål, som nu
åligga registratorema, göromålen i det stora hela äro av den art, att de
utan olägenhet böra kunna anförtros åt lägre kvalificerad och alltså billigare
arbetskraft än nu är fallet.
Vad beträffar den lönegrad, vartill registratorema hädanefter böra hänföras,
har Kungl. Maj:t funnit en placering i lönegraden B 15 vara tillBihang
till riksdagens protokoll 1927. 6 samt. 10 höft. (Nr 10.)
4
50
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
fyllest. Allmänna civilförvaltningens lönenämnd har i sitt i ärendet avgivna
utlåtande däremot ansett, att befattningshavarna i fråga borde hänföras
till lönegraden B 17. Såsom nämnts, har ock yrkande härom motionevis
framställts inom riksdagen. Utskottet har efter övervägande funnit
sig böra ansluta sig till Kungl. Maj:ts förslag och kan alltså icke tillstyrka
den i ämnet väckta motionen.
Vidkommande slutligen, vad nu berörda .fråga angår, de av chefen för
finansdepartementet förordade övergångsanordningarna i fråga om registratorstjänsterna
i de departement, där dessa tjänster äro besatta med
ordinarie innehavare, har förslaget härutinnan icke givit utskottet anledning
till erinran.
Under hänvisning till det sålunda anförda och då vad Kungl. Maj:t
under förevarande punkt i övrigt föreslagit riksdagen icke givit utskottet
anledning till erinran, får utskottet alltså hemställa,
att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande
förslag och med avslag å fröken Hesselgrens
motion, I: 34,
a) från och med den 1 juli 1927, med uteslutande av
den å handelsdepartementets ordinarie stat uppförda
registratorsbefattningen i lönegraden B 22, å samma stat
upptaga en registratorsbefattning i lönegraden B 15;
b) från och med samma tidpunkt till övergångsstat
överföra nuvarande registratorsbefattningen i departementet
;
c) godkänna följande ordinarie stater för handelsdepartementet,
att tillämpas från och med den 1 juli 1927
A. Ordinarie avlöningsstat.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsanslag kronor 104,300
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare
m. m., förslagsanslag » 21,800
Förslagsanslag kronor 126,100.
B. övergångsstat.
Avlöningar, förslagsanslag kronor 10,700;
samt
d) vid bifall härtill, minska det ordinarie förslagsanslaget
till handelsdepartementets avdelning av Kungl.
Maj:ts kansli, nu 144,000 kronor, med 7,200 kronor till
136,800 kronor.»
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
51
av herr K. V. Rydén och A- A.son Törnkvist i Karlskrona, vilka ansett,
att utskottets yttrande och förslag bort hava följande lydelse:
»Kungl. Maj:ts förevarande förslag — — — B 15.
Under titel — — — berörda fråga.
Utskottet vill då till en början framhålla, att utskottet av den i ämnet
lämnade utredningen kommit till den uppfattningen, att med hänsyn till
beskaffenheten av de göromål, som huvudsakligen påvila registratorerna i
statsdepartementen, dessa befattningshavare äro placerade i en lönegrad, som
torde få anses väl hög i förhållande till den löneställning, som tillkommer
andra befattningshavare med jämförelsevis ensartade arbetsuppgifter.
Däremot kan utskottet icke dela departementschefens uppfattning, att för
möjliggörande av en nedsättning i lönegrad av ifrågavarande tjänster, vissa
dem nu åliggande göromål måhända böra överflyttas å annan befattningshavare
inom departementet. Uppenbart synes nämligen vara, att en sådan
åtgärd icke kan vidtagas utan att dessa göromål — såsom ock i handlingarna
antydes — komma att få utföras av personal, som är allt för högt kvalificerad
för sådant arbete. Utskottet anser alltså, att registratorernas nuvarande
göromål böra bibehållas i huvudsak oförändrade. Detta oaktat anser dock
utskottet, att en icke obetydlig nedsättning i lönegrad bör kunna ske. Så
långt som till vad av Kungl. Maj:t i sådant hänseende föreslagits, eller lönegraden
B 15, anser sig utskottet dock icke böra gå, särskilt med utskottets
ovan angivna ståndpunkt ifråga om registratorernas göromål. I likhet med
allmänna civilförvaltningens lönenämnd anser utskottet lönegraden B 17,
vilken motionsvis föreslagits av fröken Hesselgren, vara lämpligt avvägd och
får utskottet alltså tillstyrka detta förslag.
Vidkommande slutligen, vad nu berörda fråga angår, de av chefen för
finansdepartementet förordade övergångsanordningarna i fråga om registratorstjänsterna
i de departement, där dessa tjänster äro besatta med ordinarie
innehavare, har förslaget härutinnan icke givit utskottet anledning till
erinran.
Under hänvisning till det sålunda anförda och då vad Kungl. Maj:t under
förevarande punkt i övrigt föreslagit riksdagen icke givit utskottet anledning
till erinran, får utskottet alltså hemställa,
att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts förevarande
förslag och med bifall till fröken Hesselgrens
motion, I: 34,
a) från och med den 1 juli 1927, med uteslutande av
den å handelsdepartementets ordinarie stat uppförda registratorsbefattningen
i lönegraden B 22, å samma stat
upptaga en registratorsbefattning i lönegraden B 17;
b) från och med samma tidpunkt till övergångsstat
överföra nuvarande registratorsbefattningen i departementet;
-
52
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
c) godkänna följande ordinarie stater för handelsdepartementet,
att tillämpas från och med den 1 juli 1927:
A. Ordinarie avlöningsstat.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsanslag ........................................ kronor 104,300
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare
m. m., förslagsanslag » 21,800
Förslagsanslag kronor 126,100.
B. övergångsstat.
Avlöningar, förslagsanslag........................ kronor 10,700;
d) vid bifall härtill, minska det ordinarie förslagsanslaget
till handelsdepartementets avdelning av Kungl.
Maj:ts kansli, nu 144,000 kronor, med 7,200 kronor till
136,800 kronor.
vid punkt 37 (industriell standardiseringsverksamhet) av herrar Oscar
Olsson, J. G. Walles, S. Bengtsson i Norup, A. Å:son Törnkvist i Karlskrona
och E. Kristensson i Göteborg, vilka ansett, att utskottet bort hemställa,
att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
och med avslag å herr Olssons i Golvvasta m. fl.
motion, It 134, i vad densamma skiljer sig från Kungl.
Maj:ts förslag, såsom bidrag till uppehållande av
den industriella standardiseringsverksamheten för budgetåret
1927—1928 anvisa ett extra anslag av 35,000
kronor.
av herr O. Olsson i Kullenbergstorp, vilken ansett, att utskottets yttrande
och förslag bort hava följande lydelse:
I anslutning —--- nästkommande budgetår.
Vad angår — — — budgetår beviljade.
Utskottet, som ansett tillräckliga skäl icke föreligga för en förhöjning
av nu utgående anslag, har funnit sig böra föreslå, att anslaget, i enlighet
med vad motionsvis yrkats, i riksstaten för budgetåret 1927—1928
upptages med oförändrat belopp.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
och med bifall till herr Olssons i Golvvasta
m. fl. motion, II: 134, såsom bidrag till uppehållande
av den industriella standardiseringsverksamheten för
budgetåret 1927—1928 anvisa ett extra anslag av
25,000 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
53
vid punkt 39 (forskningsverksamhet på kraft- och bränsleområdet avherrar
Oscar Olsson, A. Pers, J. G. Walles, C. J. Asplund, C. A. Carlsson
i Gävle, A. Anderson i Råstock, S. Bengtsson i Norup och E. Kristensson
i Göteborg, vilka ansett, att utskottets yttrande och förslag bort hava följande
lydelse:
»Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts förevarande förslag, får
utskottet hemställa,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
budgetår ägt rum, för bedrivande av tekniskt-vetenskaplig
forskningsverksamhet inom kraft- och bränsleområdet
för budgetåret 1927—1928 anvisa ett extra reservationsanslag
av 100,000 kronor.»
vid punkt 40 (flygtekniska undersökningar) av herrar Oscar Olsson, A. Pers,
J. G. Walles, C. J. Asplund, C. A. Carlsson i Gävle, A. Anderson i Råstock,
S. Bengtsson i Norup och E. Kristensson i Göteborg, vilka ansett,
att utskottets yttrande och förslag bort hava följande lydelse:
»Vid den prövning, utskottet ägnat denna fråga, har utskottet i likhet
med departementschefen, med hänsyn till den betydelse för svensk flygplanstillverkning
berörda undersökningar måste anses innebära, ansett det
vara ett statsintresse, att undersökningarna fullföljas, och synes detta ock
utskottet böra ske genom ingenjörsvetenskapsakademiens försorg. I betraktande
av de ekonomiska uppoffringar, som av statsmakterna gjorts och
göras för att underhålla svensk flygtrafik och med tanke på den betydelse
för, bland annat, svensk industri ett genomförande av undersökningarna
skulle medföra, har det av Kungl. Maj:t för ändamålet äskade anslaget
ej heller givit utskottet anledning till erinran.
Utskottet får alltså hemställa,
att riksdagen må för utförande genom ingenjörsvetenskapsakademiens
försorg av flygtekniska undersökningar
å riksstaten för budgetåret 1927—1928 anvisa
ett extra anslag av 20,000 kronor.»
54
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
Bilaga A.
Stat för navigationsskolorna i riket.
• |
Lön |
Tjänst- görings- |
Orts- tillägg |
Arvo- den |
Summa |
penningar |
|||||
Kronor |
Kronor |
Kronor |
Kronor |
Kronor |
|
1 föreståndare................................................... |
3,050 |
1,950 |
_ |
_ |
5,000 |
3 » ................................................. |
0,150 |
5,850 |
— |
— |
15,000 |
2,850 |
1,650 |
— |
— |
4,500 |
|
1 lärare vid navigationsavdelningen .................... |
2,150 |
1,050 |
300 |
— |
3,500 |
■» » » ..................... |
19,350 |
9,450 |
2,700 |
— |
31,500 |
1 > » » ..................... |
2,150 |
1,050 |
— |
— |
3,200 |
2 » » * ..................... |
4,300 |
2,100 |
— |
— |
6,400 |
1 » » maskinistavdelningen........................ |
2,150 |
1,050 |
300 |
— |
3,500 |
3 » » » ........................ |
6,450 |
3,150 |
900 |
— |
10,500 |
1 » » » ................... .... Arvoden till extra lärare i sjökaptensklasser, beräk- |
2,150 |
1,050 |
— |
3,200 |
|
nade å 150 kronor för undervisningstimme per |
|||||
vecka (150 x 36) ............................................. Arvoden till extra lärare i sjökaptens- och styr- |
~ |
5,400 |
|||
mansklasser, beräknade ä 120 kronor för under-visningstimme per vecka (120 X 104) ............ |
— |
— |
— |
— |
12,480 |
! Arvode till 1 extra lärare i skepparklass ............ Arvoden till extra lärare i skepparklasser, beräk- |
1,200 |
1,200 |
|||
nade å 40 kronor för undervisningstimme per vecka |
— |
— |
— |
— |
960 |
; Arvoden till extra lärare i la och 2:a maskinist- |
|||||
klasser, beräknade å 150 kronor för undervisnings-timme per vecka (150 X 135)........................... |
— |
— |
— |
— |
20,250 |
Arvoden till extra lärare i l:a och 2:a maskinist- |
|||||
klasser, beräknade å 120 kronor för undervisnings-timme per vecka (120 X140) ........................... |
_ |
_ |
— |
— |
16,800 |
Arvoden till 3 extra lärare i 3:e maskinistklasser • •. |
1,200 |
3,600 |
|||
beräknade å 7 kronor 50 öre för varje timmes |
— |
— |
— |
— |
3,975 |
Till böckers, undervisningsmateriels och andra in- |
|||||
ventariers underhåll och förökande samt till ut-gifter för bränsle, lyshållning m- m................ |
— |
— |
— |
9,850 |
|
1 examensförrättare i la och 2:a maskinistklasser |
1,200 |
1,200 7,975 |
|||
m. m. enligt överstyrelsens bestämmande ......... |
— |
— |
— |
— |
|
[ Till Kungl. Majrts disposition .............................. |
— |
— |
— |
— |
1,010 |
Summa kronor |
— |
— |
— |
— |
171,000 |
Anmärkninga r :
l:o. För föreståndare kan avlöningen efter 5 år höjas med 500 kronor och efter 10 år med
ytterligare 500 kronor. För ordinarie lärare kan efter 5, 10 och 15 års tjänstgöring avlöningen
höjas varje gång med likaledes 500 kronor. Av varje ålderstillägg räknas 350 kronor till lönen och
150 kronor till tjänstgöringspenningarna.
2:o. Beträffande föreståndares och lärares rätt till åtnjutande av de i staten uppförda avlöningsförmåner
gäller vad därom särskilt finnes stadgat.
3:o. Föreståndare åtnjuter fri hostad, som upplåtes av den stad, där skolan är belägen.
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
55
Verkliga utgifter.
X. Tionde huvudtiteln. Handelsdepartementet.
Ordinarie |
Extra |
||
anslag |
anslag |
||
Kronor |
Kronor |
||
A. Departementet. |
|||
1 |
Departementschefen ....................................................... |
24,000 |
|
2 |
Departementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli, |
||
förslagsanslag ................................................................ |
136,800 |
||
3 |
Departementets verksamhet, förslagsanslag.................... |
15,900 |
|
Säger för departementet |
160,800 |
15,900 |
|
B. Centrala verk med underlydande stater. |
|||
Kommerskollegium: |
|||
1 |
Kommerskollegium, förslagsanslag ............................ |
511,040 |
|
2 |
Kommerskollegii verksamhet....................................... |
56,100 |
|
3 |
Bergsstaten ........................................................................ Sprängämnesinspektionen: |
84,800 |
|
4 |
Inspektionen, förslagsanslag ....................................... |
11,500 |
|
5 |
Arvode åt en assistent ................................................ Statens elektriska inspektion: |
6,048 |
|
6 |
Inspektionen, förslagsanslag ........................................ |
31,500 |
|
7 |
Arvoden åt två assistenter ........................................ |
12,096 |
|
8 |
Förhandskontroll å fartygs sjövärdighet ........................ Undervisningsanstalter för sjöfart: |
204,750 |
|
9 |
Navigationsskolorna .................................................... |
171,000 |
|
10 |
Navigationslärarkursen, reservationsanslag ................ |
2,200 |
|
11 |
Ålderstillägg för personalen vid undervisningsanstal- |
||
ter för sjöfart, förslagsanslag ................................ |
23,000 |
||
196,200 |
|||
12 |
Skeppsmätningskostnad, förslagsanslag............................ Lots- och fyrväsendet: |
32,200 |
|
13 |
Lots- och fyrinrättningen, förslagsanslag................... |
5,969,495 |
|
14 |
Säkerhetsanstalter för sjöfarten, reservationsanslag. .. |
316,800 |
|
15 |
Patent- och registreringsverkets verksamhet, reserva- |
||
tionsanslag, att direkt utgå av patent- och varu-märkes- samt registreringsavgifters medel ............ |
935,700 |
||
16 |
Dyrtidstillägg vid patent- och registreringsverket, |
||
reservationsanslag, att direkt utgå av patent- och |
* 115,000 |
* Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.
56
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
Ordinarie anslag Kronor |
Extra anslag Kronor |
||
17 |
Kostnaderna för den överståthållarämbetet och läns-styrelserna åliggande befattning med registreringar |
4,000 |
|
935,700 |
119,000 |
||
18 |
Försäkringsinspektionen: Försäkringsinspektionens verksamhet, reservations-anslag, att direkt utgå av bidrag till försäkrings- |
118,700 |
|
19 20 |
Dyrtidstillägg vid försäkringsinspektionen, reserva-tionsanslag, att direkt utgå av bidrag till försäk- ringsinspektionen .................................................... Statens provningsanstalt: Statens provningsanstalts verksamhet, förslagsanslag, |
298,000 |
* 13,000 |
21 22 |
Iståndsättande av vissa inom statens provningsanstalts |
9,500 10,000 |
|
298,000 |
19,500 |
||
Säger för centrala verk med underlydande stater |
8,189,135 |
747,294 |
|
1 2 3 4 |
C. Handel och sjöfart. Handelshögskolan i Stockholm........................................ |
40.000 20.000 |
|
Auktoriserade handelskamrar i riket ............................ |
24.000 55.000 |
||
20,000 |
|||
6 |
Internationell byrå i Bryssel för handelsstatistik, för- |
800 |
|
7 |
162,000 |
||
8 9 10 |
Läkarundersökning av sjöfolk, förslagsanslag................ Arvoden åt två dispachörsassistenter ............................ Internationell patrulleringstjänst i norra Atlanten, för- |
35,000 4,000 9,500 |
|
11 |
Drift- och underhållskostnader för statens isbrytar- |
140,000 |
|
12 |
Ändringsarbeten å statens isbrytarfartyg........................ |
38,700 |
|
Säger för handel och sjöfart |
549,000 |
||
1 |
D. Bergsbruk, industri, hantverk och slöjd. Reseunderstöd åt personer, som önska i främmande |
3,000 |
* Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
57
2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 |
Befrämjande av slöjderna: Befrämjande i allmänhet av slöjderna: Manufakturernas befrämjande.................... 4,000 Reservationsanslag: Reseunderstöd åt arbetare i de särskilda näringsyrkena ........ 15,000 Reseunderstöd åt idkare av hant-verk och annan mindre industri 5,400 och förmän inom industrien 7,100 Befrämjande av hemslöjden: Befrämjande av hemslöjden ........ 15,000 Föreningen för svensk hemslöjd.... 8,000 Svenska slöjdföreningen ................ 10,000 |
Ordinarie anslag Kronor |
Extra anslag Kronor |
39.000 15.000 |
18,000 |
||
Arvoden åt torvingenjörer m. m..................................... Sveriges hantverksorganisation........................................ Befrämjande av praktisk lärlingsutbildning hos hant-verksmästare ................................................................ Industriella standardiseringsverksamheten .................... Undersöknings- och försvarsarbeten å områden, som |
54,000 |
18,000 |
|
31,900 2,500 10.375 30,000 100,000 |
|||
Säger för bergsbruk, industri, hantverk och slöjd |
57,000 |
192,775 |
|
E. Ingen jörsvetenskapsakademien. |
|||
1 |
Ingenjörsvetenskapsakademien ........................................ |
40,000 |
|
2 |
Tekniskt-vetenskaplig forskningsverksamhet inom kraft- |
||
och bränsleområdet m. m., reservationsanslag ..... |
100,000 |
||
Säger för ingenjörsvetenskapsakademien |
40,000 |
100,000 |
|
F. Diverse. |
|||
1 |
Ålderstillägg, förslagsanslag ............................................ |
5,000 |
|
2 |
Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag............ |
45,000 |
|
3 |
Skrivmaterialier och expenser, ved m. m., förslagsanslag |
85,000 |
|
4 |
Tryckningskostnader, förslagsanslag ................................ |
79,996 |
|
5 |
Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reser- |
||
vationsanslag ............................................................... |
30,000 |
Bihang till riksdagens protokoll 1927. 6‘ samt. 10 höft. (Nr 10.)
58
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
Ordinarie |
Extra |
||
anslag |
anslag |
||
Kronor |
Kronor |
||
6 |
Extra utgifter, reservationsanslag .................................... |
25,000 |
|
7 |
Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den |
||
civila statsförvaltningen, förslagsanslag .................. |
* 61,000 |
||
8 |
Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst, för- |
||
slagsanslag .................................................................. |
* 950,000 |
||
Säger för diverse |
269,996 |
1,011,000! |
|
Summa |
8,716,931 |
2,615,969| |
* Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.
Stockholm, Isaac Marcns’ Boktryckeri-Aktiebolag, 1927.