Andra lagutskottets utlåtande Nr 10.

37

Nr 10.

Ankom till riksdagens kansli den 3 mars 1927 kl. 10 f. m.

Utlåtande i anledning av väckt motion angående mera betryggande
bestämmelser om avstyckning av fastighets huvudsakliga
jordbruk.

I en inom första kammaren väckt, till lagutskott hänvisad motion, nr
167, vilken behandlats av andra lagutskottet, har herr Lindhagen hemställt,
att riksdagen ville besluta den ändring av 19 kap. 3 § i lagen om delning
av jord på landet, att i slutet av paragrafen tillägges i anslutning till
den upphävda norrländska ägostyckningslagens huvudsakliga bestämmelser:

»Vid avstyckning av fastighets huvudsakliga jordbruk skall avstyckning,
med hänsyn till såväl denna jords omfattning som ock till den myckenhet
husbehovsskog, odlings- och mulbetesmark som tilldelas den avstyckade
fastigheten, varda tjänlig för jordbruk, och må ej därvid det utbrutna
jordbruket märkeligen försvagas.»

Beträffande vad motionären anfört till stöd för ifrågavarande hemställan
får utskottet hänvisa till motionens innehåll.

Såsom i motionen erinrats, förelåg ifrågavarande spörsmål till bedömande
vid behandlingen under fjolårets riksdag av lagförslaget om delning av jord
å landet. De av motionären framförda synpunkterna vunno emellertid
icke då beaktande. Några nytillkomna omständigheter hava icke anförts,
som kunna föranleda utskottet att förorda en ändring i 1926 års jorddelningslag,
vilken ännu icke trätt i kraft.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att förevarande motion icke måtte till någon riksdagens
åtgärd föranleda.

Stockholm den 25 februari 1927.

På andra lagutskottets vägnar:

Utskott et.

K. G. WESTMAN.

38

Andra lagutskottets utlåtande Nr 10.

Vid ärendets behandling hava närvarit:

från första kammaren: herrar Ii. G. Westman, von Sydow, von Stockenström, Sigfrid
Hansson, greve Spens, Frändén, Lindhagen och I tern lund; samt
från andra kammaren: herrar Magnusson i Kalmar, Öberg, Holmström i Stockholm,
Johansson i Sollefteå3'', Andersson i Rasjön, Pettersson i Hällbacken, Gardell i (lans och
Petersson i Lerbäcksbyn.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservation

av herr Lindhagen, som anfört:

Då den stora lagen om delning av jord på landet år 1926 antogs, upphävdes
även den norrländska ägostyckningslagen, vilken ett par år förut utsträckts
ända ned till Mälardalen.

Nämnda ägostyckningslags huvudsyfte var att bevara jordbrukskärnan i
de gamla bondgårdarna, som förvärvats av bolag och enskilda spekulanter.
Det ansågs vara av vikt, att dessa vid utbrytning skulle tillförsäkras åtminstone
tillräckligt med »åker, äng, husbehovsskog, odlingsmark och mulbete».
Även det sistnämnda hade alla beredningar och även kolonisationskommittéer
förklarat tillsvidare vara oumbärligt.

Så kom det nya lagförslaget, i vars utarbetande någon medkänsla med
förenämnda realitet ej synes beretts tillfälle att deltaga. Det talades i kapitlet
om avstyckning knappast om jordbruk utan främst om »ägovidd». Om
ändamålet med den till avstyckning avsedda ägovidden bestämmer jordägaren,
och lantmätaren får i uppdrag att giva form åt hans avsikter. Föreskriften
att odlings- och mulbetesmark också skall tilläggas sådan utbrytning
är alldeles borttaget.

Det kan vara fara värt, att förslaget i tillämpningen kommer att utmynna
i mycket uti en återgång till 1896 års överklagade ägostyckningslag med
fri utstyckningsrätt, såsom herr von Sneidern under diskussionen också
hoppades skulle bliva fallet. Ett totalt upphävande således av syftet med
norrländska ägostyckningslagen, som skulle upphäva rätten att utstycka
bara inägojord, vilket även en annan i förhållandena insatt ledamot av
första kammaren detta år antytt vara uppgiften för arrendejordens frilösning.
Man ser således huru även här utvecklingens orm biter sig i stjärten.
Det är ju tragiskt, om detta skulle ske genom en lagstiftning, som i sin
motivering högtidligen förklarar, att besutenhetsbegreppet skall bliva den nya
lagens ledstjärna.

Vid frågans behandling röstade i första kammaren södra och mellersta
Sverige i regel för propositionen oförändrad, under det att flertalet norr -

Andra lagutskottets utlåtande Nr 10. 39

landsrepresentanter röstade för nedanstående tillägg. Omröstningen utföll
med 67 röster mot 30.

Det hemställes, med hänsyn jämväl därtill att vid ett så stort lagförslags
prövning erforderlig uppmärksamhet åt detaljer ej kan påräknas,

att riksdagen ville besluta den ändring av 19 kap.
3 § i lagen om delning av jord på landet, att vid slutet
av paragrafen tillägges i anslutning till den upphävda
norrländska ägostyckningslagens huvudsakliga bestämmelser: »Vid

avstyckning av fastighets huvudsakliga jordbruk
skall avstyckning, med hänsyn till såväl denna jords
omfattning som ock till den myckenhet husbehovsskog,
odlings- och mulbetesmark, som tilldelas den avstyckade
fastigheten, varda tjänlig för jordbruk, och må ej därvid
det utbrutna jordbruket märkeligen försvagas.»