Bankoutskottets utlåtande Nr 15.
1
Nr 15.
Ankom till riksdagens kansli den 11 lebruari 1927 kl. 12 m.
Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till
förordning om ändrad lydelse av §§ 2 och 3 i förordningen
den 5 juni 1909 angående konungariket Sveriges stadshypot
ekskassa.
I en till riksdagen avlåten, den 30 december 1926 dagtecknad proposition
nr 29, som hänvisats till bankoutskottets förberedande behandling, har
Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för samma dag, föreslagit riksdagen att
dels antaga vid propositionen fogat, här nedan intaget förslag till förordning
om ändrad lydelse av §§, 2 och 3 i förordningen den 5 juni 1909
(nr 65 s. 1) angående konungariket Sveriges stadshypotekskassa,
dels ock besluta, att för ökning av kassans grundfond skall från riksgäldskontoret
till kassan överlämnas 30,000,000 kronor i svenska statens tre
och en halv procent obligationer med rätt för kassan att i enlighet med de
i förordningen angående konungariket Sveriges stadshypotekskassa givna
bestämmelser disponera sagda obligationer, dock under villkor att, om
kassans grundfond genom på kassans rörelse uppkomna förluster skulle
nedgå till 70,000,000 kronor, kassan icke äger upptaga nytt lån, med mindre
riksdagen på Kungl. Maj:ts framställning sådant medgiver.
Förslag
till
förordning om ändrad lydelse av §§ 2 och 3 i förordningen den 5 juni
1909 (nr 65 s. 1) angående konungariket Sveriges stadshypotekskassa K
Härigenom förordnas, att §§ 2 och 3 i förordningen den 5 juni 1909 angående
konungariket Sveriges stadshypotekskassa skola, § 2 i nedan angiven
del, erhålla följande ändrade lydelse:
§ 2.
Staten tillskjuter grundfond för hypotekskassan. Denna fond skall utgöra
åttio miljoner kronor och fortfar att tillhöra staten, som dock ej äger
1 Senaste lydelse, se 1918: 302.
Bihang till riksdagens protokoll 1927. 8 saml. 10 höft. (Nr 15.)
2
Bankoutskottets utlåtande Nr 15.
för annat ändamål disponera över densamma, så länge kassans alla förbindelser
icke äro fullgjorda. Grundfonden kan ökas genom ytterligare tillskott
av staten eller genom överförande av medel från reservfonden.
Grundfonden---sida.
Grundfondsobligationer — — — likvidation.
I varje —--riksgäldskontoret.
Då — — — reservfonden.
§ 3.
Därest grundfonden skulle genom på kassans rörelse uppkomna förluster
nedgå till sjuttiofem miljoner kronor, må hypotekskassan icke upptaga nytt
lån, med mindre Konungen därtill lämnar tillstånd.
Departementschefen har i åberopade statsrådsprotokollet till en början
lämnat en redogörelse för konungariket Sveriges stadshypotekskassas bildande,
vilket skedde efter beslut av 1909 års riksdag, därvid bestämdes bland
annat, att, sedan kassan kommit till stånd, från riksgäldskontoret till kassan
skulle såsom grundfond överlämnas 30 miljoner kronor i svenska statens
3V2 procent obligationer med rätt för kassan att under vissa villkor disponera
sagda obligationer.
Vidare omförmäles i statsrådsprotokollet den ökning av kassans grundfond,
som genomfördes vid 1918 års riksdag och som avsåg fondens höjning
med 20 miljoner kronor till 50 miljoner kronor, varefter departementschefen
närmare redogör för gällande bestämmelser om kassans organisation och
verksamhet; och tillåter utskottet sig att i avseende å dessa redogörelserhänvisa
till propositionen.
Därefter meddelar departementschefen, hurusom kassans styrelse i skrivelse
den 6 oktober 1926 gjort framställning om ökning av kassans grundfond
med ytterligare 30 miljoner kronor, varigenom fonden skulle komma att
uppgå till 80 miljoner kronor.
Styrelsen har därvid anfört huvudsakligen följande:
För närvarande utgjorde hypotekskassans reservfond 3,250,000 kronor och
sammanlagda beloppet av kassans utelöpande obligationer 437,954,066 kronor
67 öre. Det obligationsbelopp, som kassan jämlikt samma bestämmelser ägde
ytterligare utgiva, vore alltså 94,545,933 kronor 33 öre. För att kassan
skulle vara beredd att under en avsevärd tid framåt möta det ökade lånebehov,
som av den naturliga utvecklingen kunde väntas uppstå, hade kassans
styrelse ansett sig böra redan nu hemställa om ökning av grundfonden. I
sådant avseende hade styrelsen funnit en ökning av 30 miljoner kronor
vara påkallad och lämplig.
Till belysning av lånerörelsens utveckling under de senaste åren har
Bankoutskottets utlåtande Nr 15.
3
styrelsen meddelat, att kassan under åren 1922, 1923, 1924 och 1925 utlämnat
obligationer för följande belopp, nämligen
under år 1922 ........................................ 53,967,000 kronor
» » 1923 ........................................ 35,884,000 »
» » 1924 ........................................ 29,204,000 »
» » 1925 ........................................ 33,504,000 »
» » 19261........................................ 50,707,000 »
Bank- och fondinspektionen ävensom fullmäktige i riksgäldskontoret hava
i avgivna utlåtanden förklarat sig icke hava någon erinran att göra i anledning
av hypotekskassans förevarande framställning.
För egen del har departementschefen i ärendet anfört följande:
»Genom det år 1918 fattade beslutet om tillskott till grundfonden för Departementskonungariket
Sveriges stadshypotekskassa åsyftades att sätta kassan i stånd cA«7«»-att möta de ökade krav, som vid en väntad stegring av byggnadsverksamheten
kunde komma att ställas på densamma. Efter kristidens slut har också
en återgång till mera normala förhållanden å detta område ägt rum, vilket medfört
en stark ökning av det lånebehov, som kassan har till uppgift att fylla.
Kassans lånerörelse har, enligt vad förut anförts, nu tagit en sådan omfattning,
att det obligationsbelopp, som kassan jämlikt gällande bestämmelser äger
ytterligare utgiva, nedgått till i runt tal 94.5 miljoner kronor, utgörande
skillnaden mellan, å ena sidan, tio gånger summan av kassans grundfond
och reservfond, eller 532.5 miljoner kronor, och, å andra sidan, sammanlagda
beloppet av kassans utelöpande obligationer, eller omkring 438.0 miljoner
kronor. Lika med kassans styrelse anser jag ett nytt tillskott till grundfonden
nu vara erforderligt för att kassan må vara beredd att under en
mera avsevärd tid framåt möta det ökade lånebehov, som kan väntas uppstå
av den vidare utvecklingen av byggnadsverksamheten. Jag tillstyrker
alltså, att åtgärder vidtagas i sådant syfte.
Mot storleken av det belopp, 30 miljoner kronor, varmed enligt styrelsens
förslag grundfonden bör ökas, har jag icke något att erinra. Enligt vad
jag från riksgäldsfullmäktige under hand inhämtat, möter icke från fullmäktiges
sida hinder att till hypotekskassan överlämna tillskottet till grundfonden
i obligationer av samma beskaffenhet som de, vilka för närvarande
utgöra kassans gundfond.
I likhet med kassans styrelse finner jag mig vidare kunna förorda, att
det belopp, vartill grundfonden genom på kassans rörelse uppkomna förluster
må kunna nedgå, utan att Kungl. Maj:ts tillstånd skall inhämtas för att
kassan må upptaga nytt lån, sättes till 75 miljoner kronor.
Såsom jag redan antytt, gäller emellertid beträffande kassans dispositionsrätt
till det till kassan redan överlämnade grundfondsbeloppet å 50 miljoner
kronor — förutom vad därom i själva förordningen stadgas — även det i
1 Enligt senare uppgift från kassan.
4
Bankoutskottets utlåtande Nr 15.
Utskottet.
reglementet för kassan upptagna villkor, att, om grundfonden nedgår till 44
miljoner kronor, kassans rätt till vidare utlåning är beroende av riksdagens
medgivande. I överensstämmelse med den tankegång, som låg till grund
för uppställandet av berörda villkor, synes mig, därest den nu föreslagna
ökningen av grundfonden kommer till stånd, utlåningsrätten redan vid en
nedgång av grundfonden till exempelvis 70 miljoner kronor böra göras
beroende av dylikt medgivande.
Slutligen anser jag mig böra anmärka, att i händelse av bifall till förslaget
några mindre redaktionella ändringar bliva erforderliga i reglementet
för hypotekskassan. Härtill torde jag emellertid framdeles få återkomma.»
Lika med departementschefen anser utskottet ett nytt tillskott till den
ifrågavarande kassans grundfond nu vara erforderligt för att kassan må
vara beredd att under en mera avsevärd tid framåt möta det ökade lånebehov,
som kan väntas uppstå av den vidare utvecklingen av byggnadsverksamheten.
Beträffande storleken av det belopp, varmed grundfonden
sålunda bör ökas, har utskottet icke något att erinra mot vad Kungl. Maj:t
i berörda avseende föreslagit eller att ökningen måtte bestämmas till 30
miljoner kronor. Ifrågavarande tillskott lärer, enligt vad som framgår
av departementschefens yttrande, kunna av fullmäktige i riksgäldskontoret
till kassan överlämnas i obligationer av samma beskaffenhet som de, vilka
för närvarande utgöra kassans grundfond.
Utskottet har icke heller något att erinra mot att det belopp, vartill
grundfonden genom förluster på kassans rörelse må kunna nedgå, sättes
till 75 miljoner kronor. Det föreslagna villkoret att vid en nedgång av
fonden till 70 miljoner kronor ytterligare utlåning skall vara beroende
av riksdagens medgivande finner utskottet vara riktigt och i princip
överensstämma med vad som nu gäller.
Utskottet har alltså ansett sig böra tillstyrka bifall till Kungl. Maj:ts
framställning och hemställer förty,
att Kungl. Maj:ts förevarande proposition nr 29 må
av riksdagen bifallas.
Stockholm den 11 februari 1927.
På bankoutskottets vägnar:
C. E. SVENSSON.
Bankoutskottets utlåtande Nr 15.
o
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar C. E. Svensson, Gustafsson i Stensholm, Pettersson i
Olovstorp, Enhörning, Dalberg, Lindgren, Ström och Bodin;
från andra kammaren: herrar Borggren, Bäcklund, Lovin, Wikström, Kloo, Rgberg
Svensson i Hetingetorp och Ernfors.
Bihang till riksdagens protokoll 1927. 8 samt. 10 käft. (Nr 15.)
o