Bevillningsutskottets betänkande Nr 57.

1

Nr 57.

Ankom till riksdagens kansli den 3 juni 192* kl- 10 f. m.

Bevillningsutskottets betänkande, angående beräkning av bevillning
gama för budgetåret 1927—1928, m. m.

Jämlikt § 40 riksdagsordningen avgiver bevillningsutskottet härmed förslag
till beräkning av de särskilda bevillningarnas belopp för budgetåret
1927—1928 vid tillämpning av gällande eller vid innevarande riksdag fastställda
grunder.

På sätt framgår av det vid årets statsverksproposition fogade utdrag av
statsrådsprotokollet över finansärenden för den 4 januari 1927 (bilaga till
1927 års statsverksproposition: inkomsterna), har chefen för finansdepartementet
nämnda dag underställt Kungl. Maj:ts prövning finansplan för statsregleringen
vid den nu samlade riksdagen jämte förslag till riksstat ävensom
beräkning av statens inkomster för nästa budgetår. Departementschefen
har därvid anmält, bland annat, riksräkenskapsverkets skrivelse den
9 december 1926 med inkomstberäkning för nämnda budgetår, vilken skrivelse
återfinnes såsom bilaga till nyssnämnda protokollsutdrag.

I sitt anförande till förenämnda statsrådsprotokoll liar departementschefen
till en början yttrat sig rörande de allmänna förutsättningarna för statsregleringen
och därvid uttalat sig om det gångna årets konjunkturläge,
om konjunkturutsikterna och om budgetutfallet under de senaste finansperioderna
samt därefter övergått till att yttra sig om finansplanen. Såsom en
första utgångspunkt har departementschefen funnit böra fastslås, att den
begränsade behållning i kassafonden, med vilken man numera hade att
räkna, tillsvidare knappast, såsom närmast föregående år och tidigare varit
fallet, medgåve fondens anlitande för budgetens direkta finansiering, liksom
ock att det måste anses särskilt angeläget, att riksstaten uppgjordes med
beaktande därav, att fonden icke tålde större belastningar i form av uppkommande
budgetunderskott.

Efter att därefter hava yttrat sig angående vissa synpunkter, som beaktats
vid upprättande av budgetförslag för 1927—1928, har departementschefen
anfört bland annat följande.

Att trots vissa utgiftsminskningar och starka beskärningar av anslagskrav
samt beräknad ökad avkastning av åtskilliga inkomsttitlar svårighet mött
att finansiera budgeten hade — bortsett från kassafondens ställning och
vissa av departementschefen förut omnämnda uppräkningar av automatiskt
växande anslag — främst berott dels på minskningen i andra inkomsttitlar,
varvid departementschefen särskilt erinrade, att enligt 1926 års beslut det
för allmänna budgetändamål disponibla beloppet av rusdryeksmedel för vart

Bihang till riksdagens protokoll 1927. 7 sand. 35 höft. (Sr 57.) 1

2 Bevillningsutskottets betänkande Nr 57.

och ett av de närmaste åren komme att reduceras med 2 miljoner kronor, dels
ock därpå, att fjärde huvudtitelns anslagskrav för nästkommande budgetår
icke kunnat nedbringas i den grad, som vid framläggandet av fjolårets statsverksproposition
ansetts möjligt.

Med utgångspunkt från nuvarande skatter och skattesatser skulle man —
även om hänsyn toges till den ökning av automobilskattemedlen, som departementschefen
för täckande delvis av statens bidrag till vägväsendet
ämnade förorda — komma fram till eu budget för 1927—1928, där de verkliga
inkomsterna med omkring 7 miljoner kronor understege de utgifter,
som ansetts böra bestridas med sådana inkomster. Att täckandet av denna
brist skulle åstadkommas genom höjning av någon eller några utav de
skatter — inkomst- och förmögenhetsskatten, kaffetullen och sockerskatten
— som vid förra riksdagen sänkts, hade departementschefen icke funnit
sig böra ifrågasätta. I stället hade departementschefen för avsikt att föreslå
dels en höjning av stämpeln på lottsedlar, avsedd att inbringa 3 miljoner
kronor, dels en ökning i skatten å vissa tobaksvaror, varigenom resterande
4 miljoner kronor skulle tillföras statskassan.

Vid behandling av riksstatsförslaget har departementschefen till en början
yttrat sig angående riksstatens uppställning och därvid bland annat förordat
ändrad redovisning i riksstaten av aktiebolaget Vin- och spritcentralens
och dess dotterbolags vinst. Härom hade riksräkenskapsverket, efter att
hava erinrat att partihandeln med rusdrycker omhänderhaves av nämnda
bolag samt att statsverkets andel i bolagens vinst hittills redovisats under
riksstatstiteln »diverse inkomster», anfört i huvudsak följande:

Enligt vad som framginge av en av ämbetsverket lämnad redogörelse för
riksstatstiteln »diverse inkomster», bokfördes för närvarande å densamma
ett stort antal olika medelskategorier. Redan ur denna synpunkt vore det
önskligt, att statsverkets andel i aktiebolaget Vin- och spritcentralens vinst
utbrötes nr titeln. Härtill komme emellertid att enligt förordningen den
28 maj 1926 (nr 135) statsverket tillkommande andel i bolagets vinst skulle
— i enlighet med samma regler, som gällde för inkomsterna av brännvinstillverkningsskatt,
rusdrycksförsäljningsmedel, omsättnings- och utskänkningsskatt
å spritdrycker samt maltskatt — avsättas till statsverkets fond av
rusdrycksmedel. Vid sådant förhållande måste det anses ändamålsenligt, att
andelen i aktiebolaget Vin- och spritcentralens vinst upptoges i riksstaten
tillsammans med övriga rusdryckstitlar. Då titeln rusdrycksförsäljningsmedel
nu upptoge detaljhandelsbolagens till statsverket inlevererade vinst vid försäljning
av spritdrycker och partihandeln med dylika drycker reglerades
genom samma förordning som detaljhandeln, finge det anses lämpligast, att
partihandelsvinsten å spritdryckerna även redovisades under samma titel.
Ämbetsverket förordade därför, att statsverkets andel av aktiebolaget Vinoch
spritcentralens inklusive dess dotterbolags vinster från och med budgetåret
1927/28 redovisades under titeln rusdrycksförsäljningsmedel. Det skulle
i detta sammanhang kunna sättas i fråga, huruvida rusdrycksförsäljningsmedlen
verkligen vore att hänföra till skatt liksom om beteckningen bevillning
numera vore riktig, då några till beloppet bestämda avgifter ej pålades
genom rusdrycksförsäljningsförordningen. Riksräkenskapsverket hade emellertid
icke ansett det ankomma på ämbetsverket att i detta avseende framlägga
något direkt förslag.

Bevillningsutskottets betänkande Nr 57. 3

Departementschefen har förklarat sig biträda riksräkenskapsverkets förslag
rörande omflyttning i riksstatsförslaget av statsverkets andel i aktiebolaget
Vin- och spritcentralens ävensom dess dotterbolags vinst. För fullständighetens
skull har därvid på departementschefens förslag titeln »rusdrycksförsäljningsmedel
» uppdelats i två undertitlar »partihandelsbolag» och »detaljhandelsbolag»,
varjämte i samband därmed beteckningen »bevillning» vid
ifrågavarande inkomsttitel fått utgå.

På sätt framgår av den nyss lämnade redogörelsen har den i statsverkspropositionen
företagna omflyttningen av aktiebolaget Vin- och spritcentralens
vinst gjorts i enlighet med förslag av riksräkenskapsverket, som i
sammanhang därmed ifrågasatt, dels huruvida rusdrycksförsäljningsmedlen
verkligen vore att hänföra till skatt, dels huruvida beteckningen bevillning
numera vore riktig. Riksräkenskapsverket har emellertid icke ansett
det ankomma på ämbetsverket att framlägga något av det sålunda givna
uppslaget föranlett direkt förslag. Den i statsverkspropositionen gjorda
omflyttningen innefattar, att Vin- och spritcentralens samt dess dotterbolags
vinst redovisats under inkomsttiteln rusdrycksförsäljningsmedel.
Nämnda inkomsttitel har, utan att departementschefen yttrat sig i den
av riksräkenskapsverket berörda frågan om rusdrycksförsäljningsmedlens
rätta rubricering bland statsverkets inkomster, bibehållits på dess
hittills vanliga plats bland de under rubriken skatter upptagna tullar och
acciser. Däremot har, i samband med inkomsttitelns uppdelning på två
underrubriker, partihandelsbolag och detaljhandelsbolag, beteckningen
»bevillning» vid inkomsttiteln uteslutits.

Bevillningsutskottet har ansett, att partihandelsbolagens vinst bör i riksstaten
för nästkommande budgetår, av de skäl riksräkenskapsverket i sådant
hänseende anfört, redovisas under inkomsttiteln rusdrycksförsäljningsmedel.
I samband härmed har utskottet icke funnit någon annan ändring i inkomsttitelns
avfattning påkallad än titelns uppdelning i två underrubriker.
Utskottet har sålunda icke kunnat förorda, att den vid inkomsttiteln hittills
brukliga beteckningen bevillning, på sätt i statsverkspropositionen
föreslagits, utgår.

I det följande kommer utskottet att vid behandlingen av de särskilda
bevillningarna lämna redogörelse för innehållet i riksräkenskapsverkets
ovannämnda skrivelse samt för vad Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen
föreslagit ävensom för vad föredragande departementschefen för egen del
anfört.

Utskottet.

4

Bevillningsutskottets betänkande Nr 57.

Departements chefen.

l:o.

Inkomst- och förmögenhetsskatten.

De beräknade och behållna beloppen å titeln »Skatt å inkomst och förmögenhet»
hava utgjort:

Beräknad Behållen Over inkomst

inkomst skott

kronor kronor kronor

Budgetåret 1923/24 ................ 124,000,000 135,718,956 11,718,956

„ 1924/25 133,000,000 138,514,666 5,514,666

> 1925/26 137,000,000 144,265,840 7,265,840

» 1926/27 139,000,000 — —

Departementschefen har till en början rörande förevarande inkomsttitel
anfört följande:

»Under rubriken ''Skatt på inkomst, förmögenhet och rörelse’ återfinnes
såsom den största posten inkomst- och förmögenhetsskatten. Jämlikt förordningen
den 14 maj 1926 (nr 126) om ändring i vissa delar av förordningen
den 28 oktober 1910 om inkomst- och förmögenhetsskatt skall
den hittillsvarande B-skatten å aktiebolag m. fl. upphöra från och med
år 1927, i följd varav i riksstaten för 1927—1928 hela uppbörden av
inkomst- och förmögenhetsskatten bör upptagas under en titel. Riksräkenskapsverket
har, med utgångspunkt från utfallet av 1926 års taxeringar,
vilkas resultat numera är känt, beräknat slutsumman av denna skatt
till 147 miljoner kronor.

För beräkningen av inkomst- och förmögenhetsskatten i statsverkspropositionerna
till 1923, 1924, 1925 och 1926 års riksdagar har inom finansdepartementet
tillämpats en metod, för vilken utförlig redogörelse meddelats
i en bilaga till 1923 års statsverksproposition. Innevarande år har motsvarande
beräkning under medverkan från statistiska centralbyrån verkställts
av riksräkenskapsverket. Efter framställning av sistnämnda verk
har statistiska centralbyrån på grundval av de dit inkomna uppgifterna
angående 1926 års skattetaxeringar överlämnat den vid riksräkenskapsverkets

inkomstberäkning---fogade sammanställningen ''beräkningar angående

1926 års skattetaxeringar’ K Denna sammanställning är utarbetad efter i
huvudsak samma grunder som den vid 1926 års statsverksproposition fogade
tabellen ''beräkningar angående 1925 års skattetaxeringar (Inkomsterna, bi
laga II, tabell A).

1 Sammanställningen åtföljer detta betänkande såsom bilaga A.

Bevillningsutskottets betänkande Nr 57. 5

Med utgångspunkt från statistiska centralbyråns sammanställning rörande
1926 års taxeringar har riksräkenskapsverket beräknat det antagliga utfallet
av 1927 års taxeringar, för vilka i stort sett, såsom jag i det föregående påpekat,
inkomstförhållandena under år 1926 äro grundläggande. Vid beräkningen
hava vissa höjningar vidtagits av de i sammanställningen ingående
detaljsiffrorna. Resultatet framgår av de uppgifter, som lämnas i tabellen
''beräkningar angående 1927 års skattetaxeringar’, vilken tabell torde få

fogas vid detta statsrådsprotokoll---''•

En jämförelse mellan taxeringsresultatet för år 1926 och de av riksräkenskapsverket
verkställda taxeringsberäkningarna för år 1927 ter sig sålunda:

1926

1927

H ö j n

i n g

Milj. kr.

Milj. kr.

Milj. kr.

%

Inkomst av fast egendom ................

642.8

665

22.2

3.5

» » kapital ...........................

433.2

452

18.8

4.3

» » arbetsanställning m. m.

3,461.4

3,540

78.6

2.3

» » rörelse eller yrke eller

eljest ............................

861.5

880

18.5

2.i

Summa uppskattad inkomst

5,398.9

5,537

138.1

2.6

Avdrag ...............................................

578.2

605

26.8

4.6

Återstod

4,820.7

4,932

111.3

2.3

i/B0 av den taxerade förmögenheten

247.0

250

3.o

1.2

Till inkomst- och förmögenhetsskatt

taxerat belopp..................................

5,067.7

5,182

114.3

2.3

Utnyttjade orts- och familjeavdrag ...

2,782.0

2,824

42.0

1.5

Beskattningsbart belopp ...................

Därav:

a) Enskilda skattskyldiga ................

b) Aktiebolag m. fl.............................

2,285.7

1,833.4

452.3

2,358

1,884

474

72.3

50.6

21.7

3.2

2.8

4.8»

I sin inkomstberäkning har riksräkenskapsverket närmare motiverat de
av verket vidtagna, i tablån redovisade höjningarna av olika inkomst- och
avdragshelopp, på följande sätt:

»Beträffande inkomsten av jordbruksfastighet har riksräkenskapsverket
utgått från att denna ökats även under 1926. Visserligen har skörden under
detta år icke varit fullt så god som under 1925. Sistnämnda års exceptionellt
goda skörd måste emellertid antagas hava påverkat jordbrukarnas
inkomstförhållanden under 1926, så att en om än mindre stegring av siffran
för enskildas inkomst av jordbruk får anses motiverad. Medan vid
senaste taxeringen denna inkomstpost ökats från 381.3 till 403.2 miljoner
kronor, föreslår riksräkenskapsverket nu endast höjning till 415 miljoner
kronor. Beträffande aktiebolagens jämförelsevis mindre betydande inkomst

Eiksräkcn skapsverket.

1 Tabellen åtlöljer detta betänkande säsorn bilaga B.

6 Bevillningsutskottets betänkande Nr 57.

av jordbruksfastighet synes knappast föreligga skäl till ändring i den
senaste siffran.

Med hänsyn bland annat till de Kista årens livliga byggnadsverksamhet
lärer även inkomsten av annan fastighet än jordbruksfastighet hava ökatr
under 1926. Riksräkenskapsverket förordar en höjning för enskilda från
144 till 150 miljoner kronor och för bolag från 63.6 till 68 miljoner kronor.

Inkomsten av kapital har tvivelsutan ökats sedan fjolåret, främst på
den grund att utdelningen å aktier under året i regel varit högre än föregående
år. Ökningen i kapitalinkomsten har riksräkenskapsverket beräknat
från 393.2 till 410 miljoner kronor för enskilda samt från 40 till 42 miljoner
kronor för bolag.

Inkomsten av arbetsanställning har riksräkenskapsverket antagit bliva
höjd med ungefär samma belopp som från fjolårets till innevarande års
taxering.

Beträffande inkomsten av rörelse eller yrke anser riksräkenskapsverket,
i anslutning till de inledningsvis framhållna allmänna synpunkterna, att
denna inkomstpost bör avsevärt höjas, dock ej fullt i samma utsträckning
som årets taxeringsresultat i förhållande till fjolårets, ökningen synes
emellertid väsentligen koncentreras på bolagen, för vilka siffran föreslås
höjd från 372.4 till 390 miljoner kronor, medan för enskilda endast en jamning
beräknas till 490 miljoner kronor.

Förberörda inkomstkällor, som :i statistiska centralbyråns sammanställning
av 1926 års taxeringar upptagits med ett sammanlagt belopp av 5,398.9
miljoner kronor, därav 4,890.9 miljoner för enskilda och 508 miljoner
för aktiebolag in. fl., skulle i enlighet med vad här ovan beräknats för 1927
höjas till respektive 5,537, 5,005 och 532 miljoner kronor.

I fråga om avdragsposterna bär beloppet för sådana avdrag, som omförmälas
i 11 § 2 mom. 4:o) bevillningsförordningen — d. v. s. för ränta
å gäld, förlust å viss inkomstkälla, periodiskt understöd, försäkringspremier
m. m. — av riksräkenskapsverket höjts från 238.2 miljoner till 245 miljoner
kronor. Avdragen för kommunalutskylder hava i enlighet med en
av statistiska centralbyrån verkställd beräkning uppskattats till 320 miljoner
ikronor. Övriga vid bevillningstaxeringen ej åtnjutna avdrag, d. v. s.
för värdeminskning å byggnader, vissa förluster m. m., hava beräknats
till samma belopp som för 1926 eller 40 miljoner kronor.

De enskildas förmögenhet lärer få antagas hava under året något ökats.
Riksräkenskapsverket bär beräknat sext;iondedelen av den taxerade förmögenheten
till 250 miljoner kronor mot 247 miljoner kronor innevarande
år.

Det till inkomst- och förmögenhetsskatt taxerade beloppet har i enlighet
med förestående beräkningar av riksräkenskapsverket uppskattats för enskilda
till 4,708 miljoner kronor samt för aktiebolag m. fl. till 474 miljoner
kronor eller tillsammans 5,182 miljoner kronor. Från det nu angivna be -

Bevillningsutskottets betänkande Nr 57. 7

loppet för enskilda skattskyldiga skola avgå orts- oek familj (iavdrag,
vilka avdrag av statistiska centralbyrån beräknats till omkring 60 procent
å det för enskilda taxerade beloppet. I anslutning härtill kava de
beskattningsbara beloppen vid 1927 års taxering beräknats till 1,884 miljoner
kronor för enskilda skattskyldiga och till 474 miljoner kronor för
aktiebolag m. fl. eller tillsammans till 2,358 miljoner kronor.»

Departementschefen har, efter att hava förklarat, att han i stort sett funne
de av riksräkenskapsverket sålunda angivna synpunkterna hållbara och de
utvecklade skälen för höjningarna väl grundade, vidare anfört:

»Såsom närmare framgår av tablåns siffermaterial, är storleken av inkomsten
av arbetsanställning m. m. i väsentlig mån avgörande för utfallet
av inkomst- och förmögenhetsskatten. Denna inkomstpost har i riksräkenskapsverkets
beräkning höjts med ungefär samma belopp, som motsvarande
inkomst enligt 1925 års taxering ökat vid 1926 års taxering. Den beräknade
stegringen för 1927 års taxering utgör endast 2.3 procent av ifrågavarande
inkomstposts totalbelopp. Även med tagen hänsyn till att arbetslösheten
år 1926 något vuxit i jämförelse med närmast föregående år.
torde den av riksräkenskapsverket antagna höjningen av inkomsten av
arbetsanställning m. m. ej kunna anses oberättigad, då 1926 års förbättrade
konjunkturläge, varom jag i inledningen till finansplanen talat, givetvis
också måste hava medfört stegrade inkomster av arbetsanställning.

Slutresultatet av riksräkenskapsverkets beräkning innebär, att de totala
beskattningsbara beloppen höjts med 3.2 procent. För enskilda skattskyldiga
har höjningen beräknats till 2.8 procent och för aktiebolag m. fl. till
4.8 procent.

På grundval av de beskattningsbara beloppen beräknar räkenskapsverket
härefter den debiterade inkomst- och förmögenhetsskatten sålunda.

Medelskatteprocenten har år 1926 för enskilda skattskyldiga uppgått till
5.88 procent och för aktiebolag m. fl. till 8.98 procent av de beskattningsbara
beloppen. Under förutsättning att det procenttal av grundbeloppet,
med vilket skatten skall uttagas, förblir oförändrat, bör enligt verkets uppfattning
även för 1927 års taxering kunna antagas, att skatten kommer att
i medeltal utgå efter samma procenttal.

Med nu angivna procentsatser skulle den debiterade skatten för år 1927
uppgå till 110.8 miljoner kronor för enskilda och 42.6 miljoner kronor för
aktiebolag m. fl. eller alltså sammanlagt till 153.4 miljoner kronor. Den
behållna inkomsten av skatten för budgetåret 1927—1928 anser riksräkenskapsverket
med stöd av budgetutfallet å titeln under de senaste åren böra
beräknas till 96 procent av sistnämnda belopp, vilket utgör 147.3 miljoner
kronor.

För bedömande av det slutresultat, till vilket riksräkenskapsverket i sina
kalkyler rörande utfallet av inkomst- och förmögenhetsskatten når fram,
torde det slutligen vara av intresse att undersöka ifrågavarande inkomst -

Departements chefen.

(Forts.)

8

Bevillningsutskottets betänkande Nr 57.

titels utveckling under en följd av år. I efterföljande tablå har för detta
ändamål beräkning verkställts angående storleken för tiden från och med
år 1922 av de belopp, med vilka inkomst- och förmögenhetsskatten (exkl.
B-skatten) skulle hava influtit, därest skatten under hela perioden utgått
med 160 procent av grundbeloppet.

Budgetår

Summa skatt

Höjning (-}-) eller
minskning (—) från

Miljoner

föregående år

kronor

Miljoner kronor

o

/O

157.5

124.1

—

33.4

21.2

126.6

+

2.5 +

2.0

135.8

+

9.2 +

7.3

142.5

+

6.7 +

4.9

147.3

+

4.8 +

3.4

; av inflytande inkomst- Och

för-

1922 ................................................................

1923— 1924 ....................................................

1924— 1925 ....................................................

1925— 1926 ....................................................

1926— 1927 (enligt statistiska centralbyråns
beräkning) ....................................

1927— 1928 (enligt riksräkenskapsverkets

beräkning) ................................................

mogenhetsskatt från och med budgetåret 1924—1925 en oavbruten ganska
stark tendens till stegring. Det av rikräkenskapsverket beräknade beloppet
för den under budgetåret 1927—1928 påräkneliga inkomst- och förmögenhetsskatten
innebär enligt tablån en ökning från närmast föregående budgetår
med endast 3.4 procent, medan motsvarande stegring för budgetåret
1925—1926 uppgått till 7.3 och för budgetåret 1926—1927 till 4.9 procent.

Med hänsyn, bland annat, till att prisnivån under år 1926 varit något
lägre än under år 1925 — ett förhållande, som givetvis måste utöva inflytande
på inkomsternas nominella belopp — anser jag emellertid försiktigheten
bjuda att icke förutsätta en starkare stegring av inkomst- och
förmögenhetsskatten än den Söm riksräkenskapsverket räknat med.

Såsom jag nyss nämnt, skall B-skatten upphöra från och med år 1927.
Restitution av dylik skatt må emellertid ifrågakomma jämväl därefter. Då
B-skatten är en del av inkomst- och förmögenhetsskatten, ehuru den uppförts
under särskild titel i riksstaten, böra enligt riksräkenskapsverkets uppfattning
restitutioner av B-skatten alltjämt avföras på titeln inkomst- och
förmögenhetsskatt. Till riksräkenskapsverkets mening härutinnan ansluter
jag mig.

Restitutionerna av B-skatt uppgingo enligt budgetredovisningen för budgetåret
1925—1926 till 237,727 kronor och hava under månaderna juli—oktober
1926 utgjort 59,091 kronor. För budgetåret 1927—1928 beräknar riksräkenskapsverket
ifrågavarande restitutioner till omkring 250,000 kronor.

I enlighet med de nu angivna beräkningsgrunderna torde efter avdrag för
restitutioner av B-skatt och efter vederbörlig avrundning inkomst- och förmögenhetsskatten
i riksstaten för nästkommande budgetår böra upptagas till
147 miljoner kronor, 3

Bevillningsutskottets betänkande Nr 57. 9

I anslutning till vad departementschefen sålunda anfört, har Kungl. Maj:t
dels föreslagit riksdagen besluta, att inkomst- och förmögenhetsskatt för år *

1927 skall utgå med 160 procent av de i 19 § i förordningen om inkomstoch
förmögenhetsskatt stadgade grundbelopp, dels ock upptagit ifrågavarande
inkomsttitel till 147,000,000 kronor i det i statsverkspropositionen intagna
förslaget till riksstat.

Rörande utfallet av 1927 års taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt p. ii. från
har utskottet från finansdepartementet mottagit följande, den 27 maj 1927
dagtecknade promemoria:

»Efterföljande beräkningar äro i huvudsak grundade på särskilt infordrade
uppgifter rörande utfallet av taxeringarna i de taxeringsdistrikt, där taxeringsarbetet
hunnit avslutas den 15 innevarande maj. För landsbygden
föreligga härvid relativt fullständiga uppgifter. Jämväl för städerna ha
uppgifter inkommit för ett avsevärt antal taxeringsdistrikt. För Stockholms
stad föreligga emellertid ännu ej några motsvarande sammanräkningar
rörande taxeriiigSresultäten. Ett större antal i Stockholm taxerade bolag
hava dock underkastats särskild undersökning.

Beskattningsbart belopp.

Aktiebolag Övriga

mill. kr. mill. kr.

Stockholm ................................................................................ 236.8 526.n

Göteborg .................................................................................... 61.5 148.2

Malmö........................................................................................ 27.9 72.8

Övriga städer med mer än 15,000 inv. ........................... 56.2 275.2

Städer med mindre än 15,000 inv.................................... 32.9_250.6

Samtliga städer 415.3 1,272.8

Landsbygd .............................................................. 49.0 593.3

Hela riket 464.3 1,866.1

Beräknad skatteprocent i medeltal .................................... 8.9 8 % 5.8 8 %"

TJträknad skatt (exkl. B-skatt) mill. kr.................. 41.7__1Q9.''

151.4

Härav héräknas inflyta 97.2 % eller ................................ 147.2

Förestående beräkningar äro verkställda under förutsättning att inkomstoch
förmögenhetsskatten skall utgå med 160 procent å skattens grundbelopp.»

Beträffande inkomst- och förmögenhetsskatten för år 1926 och första kvar- vtskotut.
talet 1927 har bevillningsutskottet från riksräkenskapsverket erhållit följande
uppgifter:

10 Bevillningsutskottets betänkande Nr 57.

l:a halvåret 1926 2:a halvåret 1926 1926, hela året l:a kvart. 1927

Influtet................kr. 6,872,535: os 138,764,103:3 6 145,636,638:41 2,940,206:2 6

Utgifter för inkomsttiteln
.... » 669,365:16 563,431:42 1,232,796:5 8 411,160: 07

Behållen inkomst kr. 6,203,169: 8 9 138,200,671:9 4 144,403,841:8 3 2,529,046:19

Enligt från riksräkenskapsverket sedermera lämnad uppgift har i skatt å
inkomst och förmögenhet under april månad 1927 i behållen inkomst influtit
998,259 kronor 99 öre.

I de anförda posterna ingår icke B-skatten å aktiebolag m. fl., vilken från
och med år 1927 upphört.

Från finansdepartementet har utskottet emottagit en den 10 maj 1927
uppgjord approximativ överslagsberäkning rörande utfallet av statsregleringen
för budgetåret 1926 — 1927. Denna utvisar en nettobrist å riksstatsanslagen
av 19,100,000 kronor och ett nettoöverskott å riksstatsinkomsterna av
10,637,454 kronor eller en nettobrist, att påföras statsverkets kassafond, av
8,462,546 kronor. Enligt en samtidigt inom finansdepartementet uppgjord
approximativ beräkning rörande kassafonden skulle dess behållning, som den
1 juli 1926 utgjorde 62,143,570 kronor 60 öre, komma att — efter avdrag
av dels sistberörda nettobrist 8,462,546 kronor och dels 29,743,965 kronor,
som enligt beslut av 1926 års riksdag tagits i anspråk för finansiering av
riksstaten för nu löpande budgetår — nedgå till 23,937,059 kronor 60 öre.

Mot den i statsverkspropositionen gjorda beräkningen av inkomst- och förmögenhetsskatten,
vid vilken beräkning förutsatts att skatten bestämmes att
för år 1927 utgå med 160 procent av de i 19 § förordningen om inkomstoch
förmögenhetsskatt stadgade grundbelopp, har utskottet icke haft anledning
till erinran.

Här nedan i detta betänkande hemställer bevillningsutskottet, i enlighet
med vad Kungl. Maj:t i propositionen nr 173 föreslagit, att automobilskattemedlen
måtte beräknas till 28,250,000 kronor, ett belopp som med 250,000
kronor överstiger det i statsverkspropositionen föreslagna. Enligt vad statsutskottet
rörande budgetställningen meddelat erfordras för täckande av
sådana av riksdagen beslutade utgifter, vilka skola bestridas av andra statsinkomster
än lånemedel — utöver för statsregleringen eljest beräknade inkomster,
bland vilka nyssnämnda belopp å 250,000 kronor inräknats —
ytterligare 3 miljoner kronor. Bevillningsutskottet, som visserligen ansett
sig med hänsyn till kassafondens ställning böra med största försiktighet
beräkna inkomsterna å de olika bevillningarna under nästkommande budgetår,
har emellertid funnit de för utskottet numera tillgängliga uppgifter

Bevillningsutskottets betänkande Nr 57. 11

rörande inkomsttitlarna stämpelmedel och tullmedel, för vilka här nedan
närmare redogöres, giva tillräckligt stöd för höjning av de i statsverkspropositionen
föreslagna beräkningarna av stämpelmedlen med 1 miljon
kronor och av tullmedlen med 2 miljoner kronor eller tillhopa 3 miljoner
kronor.

Vid nu angivna förhållanden saknar bevillningsutskottet anledning att
föreslå vare sig någon höjning eller någon sänkning av det procenttal avinkomst-
och förmögenhetsskattens grundbelopp, nämligen 160, efter vilket
Kungl. Maj:t föreslagit att denna skatt skall utgå.

I anslutning till vad sålunda anförts, får utskottet hemställa,

A) att riksdagen måtte, med bifall till Kungl. Maj:ts
i statsverkspropositionen framlagda förslag angående
skatteprocenten, besluta, att inkomst- och förmögenhetsskatt
för år 1927 skall utgå med 160 procent av de i
19 § i förordningen om inkomst- och förmögenhetsskatt
stadgade grundbelopp;

B) att inkomst- och förmögenhetsskatten måtte för
budgetåret 1927—1928 beräknas

till .................................................... kronor 147,000,000.

12

Bevillningsutskottets betänkande Nr 57.

Biksräken skapsverket.

Statsverks propositionen.

Utskottet.

2:o.

Bevillning av fast egendom samt av inkomst.

Riksräkenskapsverket har till en början beträffande förevarande inkomsttitel
lämnat följande uppgifter:

Beräknad Behållen Över inkontst

inkomst skott

kronor kronor kronor

Budgetåret 1923/24 3,000,000 3,586,674 586,674

» 1924/25 3,000,000 3,520,829 520,829

» 1925/26 3,400,000 3,630,054 230,054

» 1926/27 ............................ 3,500,000 — —

Därefter har riksräkenskapsverket anfört:

»Denna titel motsvaras å riksstatens utgiftssida av det under sjunde
huvudtiteln anvisade reservationsanslaget ''Bidrag till landsting och städer,
som icke deltaga i landsting’ (1926/27 VII D. 3).

Enligt till statistiska centralbyrån inkomna uppgifter bär ifrågavarande
skatt i taxeringslängderna för 1926 debiterats med 3,948,546 kronor mot
3,844,833 kronor år 1925.

Efter en jämförelse mellan den för år 1925 debiterade och under budgetåret
1925/26 influtna bevillningen, anser riksräkenskapsverket att man bör
kunna utgå från, att av den år 1926 debiterade bevillningen kommer att inflyta
cirka 3.7 mil joner kronor. För budgetåret 1927/28 torde den bebållna inkomsten
å titeln böra antagas komma att ökas med ytterligare cirka 50,000
kronor. Med stöd av vad sålunda anförts beräknar riksräkenskapsverket
förevarande titel för budgetåret 1927/28 till 3,750,000 kronor.»

Med enahanda belopp, 3,750,000 kronor, är inkomsttiteln upptagen i statsverkspropositionens
förslag till riksstat.

Av riksräkenskapsverket har utskottet beträffande denna inkomsttitel för
år 1926 och första kvartalet 1927 erhållit följande uppgifter:

l:a halvåret 1926 2:a halvåret 1926 1926, hela året 1 :a kvart. 1927

Influtet ................ kr. 294,051:13 3,467,790:3 7 3,761,841:5 0 133,350:15

Utgifter för inkomsttiteln.
....... » 10,522:81 10,262:95 20,785.^76^ 6,161:4 7

Behållen inkomst kr. 283,528: 32 3,457,527: 42 3,741,055: 74 127,188: 68.

I enlighet med vad Kungl. Maj:t föreslagit får utskottet hemställa,

att bevillning av fast egendom samt av inkomst måtte
för budgetåret 1927—1928 beräknas
till................................................................ kronor 3,750,000.

Bevillningsutskottets betänkande Nr 57.

13

3:o.

Bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter.

Riksräkenskapsverket har anfört:

»Bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter, bevillning.
Under denna titel sammanfattas de särskilda avgifter, som enligt förordningen
den 23 oktober 1908 (nr 128) erläggas av vissa handlande och handelsexpediter
samt för vissa offentliga föreställningar, varförutom hit även
föras avgifter för rättighet till skogsfång och kodningsfrihet på allmänningar.
De beräknade och behållna inkomsterna av dessa avgifter hava

utgjort:

Beräknad Behållen Över

inkomst inkomst skott

kronor kronor kronor

Budgetåret 1923/24 .................................... 350,000 487,820 137,820

» 1924/25 .................................... 350,000 510,869 160,869

» 1925/26 .................................... 450,000 522,514 72,514

» 1926/27 .................................... 500,000 — —

Riksräken skapsverket.

Under månaderna juli—oktober 1926 hava influtit 173,052 kronor mot
181,312 kronor under motsvarande tid föregående år. Denna minskning av
uppbörden torde sannolikt vara att tillskriva en nedgång av de i titeln ingående
avgifter, som skola utgöras av vissa handlande och handel sexpediter.
De huvudsakliga bestämmelserna om utgörande av sistberörda avgifter
återfinnas i 3 § av ovannämnda förordning. Stadgandet avser utlänning
eller sådan ;i utlandet bosatt svensk undersåte, som icke för det år,
varför uppbörd av inkomstbeviUning till svenska staten senast ägt rum,
erlagt dylik bevillning. Då sådan person reser omkring i landet och för
egen eller, såsom utskickad för annans räkning bjuder ut eller slutar handel
om utländska varor att framdeles från utlandet levereras, skall han vid
ankomsten till riket förskottsvis erlägga eu avgift av etthundra kronor för
den första tidrymden av trettio på varandra följande dagar, räknat från
och med den dag avgiften erlägges, vare sig han vill under hela denna
tidrymd eller blott en del därav begagna sig av rättigheten, och, om verksamheten
utan avbrott fortsättes utöver de första trettio dagarna, av femtio
kronor för värjo i omedelbar anslutning därtill kommande tidrymd av femton
dagar.

Genom kungörelse den 31 juli 1926 (nr 381) har emellertid Kung! Maj:t
förordna!, att av undersåtar i vissa i kungörelsen uppräknade stater så
oek av svenska undersåtar, som avses i § 3 ovannämnda förordning, sådan
avgift av handlande och handelsexpediter, som omförmälas i samma författningsrum,
skall erläggas antingen med trehundra kronor för helt år
eller oek med etthundra kronor för den första tidrymden av sex på var -

Statsverks propositionen.

Utskottet.

14

Bevillningsutskottets betänkande Nr 57.

andra följande veckor, samt om verksamheten utan avbrott fortsattes utöver
de första sex veckorna, med femtio kronor för varje i omedelbar anslutning
därtill kommande tidrymd av tre veckor.

Den inverkan, bestämmelserna i sagdla kungörelse, som trädde i kraft den
1 augusti 1926, haft å uppbörden å förevarande inkomsttitel, torde kunna
utläsas av följande sammanställning av nettouppbörden å titeln:

1925

1926

Juli

kronor

34,241

34,710

Augusti September Oktober

kronor kronor kronor

40,908 55,217 50,946

45,421 47,609 45,312

Uppbörden å ifrågavarande titel bär visat en tämligen jämn stegring
under budgetåren 1923/24—1925/26. Med hänsyn till nedgången av uppbörden
under de senaste månaderna anser emellertid riksräkenskapsverket,
att inkomsttiteln för budgetåret 1927/28 icke bör böjas utan upptagas med
samma belopp som för innevarande budgetår eller alltså med 500,000 kronor.»

Ifrågavarande inkomsttitel har i statsverkspropositionen upptagits med
det av riksräkenskapsverket föreslagna beloppet, 500,000 kronor.

Bevillningsutskottet bar från riksräkenskapsverket inhämtat, att denna
inkomsttitel för år 1926 och första kvartalet 1927 visar följande ställning:

l:a halvåret 1926 2:a halvåret 1926 1926, hela året l:a kvart. 1927

Influtet ................ kr. 281,628: 6 4 241,610:6 7 523,239:31 142,293: 8 9

Utgifter för in komsttiteln

.... »____344: 16 __298: 94 643: i o 163:2 6

Behållen inkomst kr. 281,284: 4 8 241,311:7 3 522,596721 142,130: 6 3.

I likhet med vad Kungl. Maj:t föreslagit får utskottet hemställa,

att bevillningsavgifterna för särskilda förmåner och
rättigheter måtte för budgetåret 1927—

1928 beräknas till .................................... kronor 500,000.

Bevillningsutskottets betänkande Nr 57.

15

4:o.

Stämpelmedlen.

Riksräkenskapsverket har anfört:

»Stämpelmedel, bevillning. De beräknade och redovisade inkomsterna
å denna titel hava nppgått till:

Beräknad Behållen Överskott -f

inkomst inkomst Underskott —

kronor kronor kronor

Budgetåret 1923/24.................... 48,000,000 41,658,844 — 6,341,156

» 1924/25.................... 40,000,000 45,813,768 + 5,813,768

» 1925/26.................... 44,000,000 43,768,031 — 231,969

* 1926/27.................... 45,000,000 — —

Enligt i statistiska centralbyrån utarbetade uppgifter å beloppet av de
stämplar, som använts'' till nedannämnda handlingar, har detta belopp under
åren 1922—1925 utgjort:

1922

1923

1924

1925

kronor

kronor

kronor

kronor

Handlingar till lagfartsprotokol-let ............................................

9,657,889

9,540,488

8,914,422

9,777,903

Handlingar till intecknings- och
tomträttsprotokollen ............

1,768,284

1,464,806

1,252,191

1,743,154

Handlingar till äktenskapsför-ordsprotokoll ........................

17,995

26,170

27,550

28,251

Handlingar till boupptecknings-protokoll:

Bouppteckningar................

13,920,371

12,492,567

14,995,654

15,339,581

Testamenten, till vilka hän-syn ej tagits vid boupp-teckningens stämpelbe-läggning ........................

827

189

2,061

320

Avhandlingar om lösöreköp

85,411

81,198

62,303

62,659

Till länsstyrelserna avgivna de-klarationer om gåva ............

676,077

1,926,124

577,264

838,746

Summa kronor

26,126,854

25,531,542

25,831,445

27,790,614

Av de i förestående statistik; ingående beloppen äro avgifterna för bouppteckningar
och testamenten samt deklarationerna om gåva ävensom de
i beloppen för rubriken ''handlingar till lagfartsprotokollet’ ingående stämpelavgifterna
för gåvobrev och fideikommissbrev rörande fast egendom
att hänföra till arvsskatt och skatt för gåva.

Riksräken skapsverket.

16 Bevillningsutskottets betänkande Nr 57.

Sammanlagt hava sistnämnda båda skatter belöpt sig till:

kronor

år 1922 ................................................................ 14,992,789

» 1923 ................................................................ 14,552,983

» 1924 ................................................................ 15,700,613

» 1925 ............................................................... 16,431,233

I riksräkenskapsverket tillhandakommen skrivelse av den 9 november
1926 bar generalpoststyrelsen meddelat, att de från styrelsen månad för
månad till statskassan inlevererade stämpelmedlen under år 1925 samt intill
utgången av oktober månad 1926 i avrundade tal uppgått till i nedanstående
^tabell angivna belopp. I tabellen bär även intagits det belopp, som
generalpoststyrelsen antagit bliva levererat under november månad 1926.

År 1925

År 19 2 6

Månad

Uppbörd
per månad
miljoner
kronor

Uppbörd
per kvartal
miljoner
kronor

Uppbörd
per månad
miljoner
kronor

Uppbörd
per kvartal
miljoner
kronor

Ökning (+)
resp. minsk-ning (—) från
år 1925 i %

Januari ........................

3.57

4.27

Februari ....................

5.55

4.37

Mars ............................

3.6 6

12.78

2.50

11.14

— 12.8

April ............................

3.8 2

4.40

Maj................................

4.93

5.0 4

Juni ............................

3.38

12.13

2.88

12.32

+ 1.6

Juli ............................

2.81

3.8 7

Augusti ........................

4.35

4.56

September....................

1.92

9.08

2.22

10.65

+ 17.3

Oktober........................

3.03

2.98

November ....................

4.89

4.64

December ....................

2.50

10.42

—

—

Hela året

44.41

i Januari—november ....

41.91

—

41.73

—

- 0.4

I fråga om beräkningen av stämpeluppbörden för budgetåret 1927/28 anför
generalpoststyrelsen, att enär, såsom av tablån framgår, stämpel-uppbörden
under de två sista månaderna visat nedåtgående tendens, och den
hittills influtna uppbörden i sin helhet innevarande år understiger uppbörden
för motsvarande tid år 1925, styrelsen ställer sig tveksam, huruvida
uppbörden under budgetåret 1926/27 kommer att uppgå till det i riksstaten
upptagna beloppet 45 miljoner kronor. Vid sådant förhållande anser styrelsen,
vad beträffar budgetåret 1927/28, försiktigheten bjuda att ieke för
närvarande kalkylera med större ökning av de stämpelmedelsbelopp, som
levereras från postverket, än att sammanlagda beloppet skall komma att
uppgå till 45 miljoner kronor.

Bevillningsutskottets betänkande Nr 57. 17

Den huvudsakliga uppbörden å förevarande inkomsttitel utgöres av
stämpelmedel, som av postverket inbetalas till statskontoret. Denna uppbörd
utgjorde, efter avdrag av belopp, som restituerats genom statskontoret,

45,020,319 kronor för budgetåret 1924/25 samt 42,906,967 kronor för budgetåret
1925/26. Härförutom redovisa länsstyrelserna den uppbörd av stämpelmedel
järn te ränta, som inflyter i de fall, då anstånd med stämpelskattens
erläggande medgivits jämlikt bestämmelserna i § 47 av förordningen om
arvsskatt och skatt för gåva den 19 novemter 1914 (nr 381), sådan sagda
paragraf lyder enligt förordningen den 24 april 1923 (nr 81). Nu berörda
uppbörd hos länsstyrelserna har under budgetåret 1924/25 och 1925/26 —
efter avdrag av restitutioner — utgjort respektive 793,448 och 861,064 kronor.

För budgetåret 1925/26 utgjorde den behållna inkomsten stämpelmedel
43,768,031 kronor. Under månaderna juli—oktober 1926 bär inkomsttiteln
enligt statskontorets och länsstyrelsernas kassarapporter tillgodoförts eu
nettouppbörd av 13,639,(94 kronor mot 12,192,730 kronor under motsvarande
tid föregående år. Även om det icke kan antagas, att ökningen i fortsättningen
kommer att bliva lika hög, saknas dock enligt riksräkenskapsverkets
förmenande anledning förutsätta, att den behållna inkomsten för budgetåret
1927/28 kommer att understiga det för innevarande budgetår beräknade
beloppet 45 miljoner kronor. Det synes riksräkenskapsverket kunna
ifrågasättas, om ej eu höjning av beloppet med 1 miljon kronor skulle vara
berättigad. Med hänsyn till de delvis oberäkneliga faktorer, som påverka
denna inkomsttitel, har riksräkenskapsverket likväl icke ansett sig böra
förorda titelns upptagande med högre belopp än generalpoststyrelsen
angivit.

Genom förordning den 11 juni 1926 (nr 205) hava vissa smärre ändringar
vidtagits i gällande förordning angående stämpelavgiften. Dessa ändringar
synas dock icke vara av den betydelse, att hänsyn till desamma behöver
tagas vid inkomsttitelns beräkning. Framhållas må även att riksräkenskapsverket
utgått från eu fortsatt tillämpning av såväl förordningen den
17 maj 1923 (nr 113) om utgörande av en särskild stämpelavgift i vissa fall
vid köp, byte eller införsel till riket av pärlor m. fl. lyxvaror, vilkens giltighetstid
utgår den 30 juni 1927 enligt i år given förordning (nr 95), som ock
förordningen den 30 april 1926 (nr 96) om fortsatt tillfällig höjning av beloppen
för den i förordningen den 6 november 1908 (nr 129) angående eu särskild
stämpelavgift vid köp och byte av fondpapper stadgade stämpelavgiften.

Under angivna förutsättning beräknar riksräkenskapsverket sålunda
nettouppbörden av stämpelmedel för budgetåret 1927/28 till 45,000,000 kronor.»

Efter att hava omförmält de förutsättningar, från vilka riksräkenskaps- Departementsverket
vid sin beräkning utgått, har departementschefen tillkännagivit, att chef en.

han ämnade framlägga förslag om proposition till riksdagen angående fortsatt
tillämpning under nästkommande budgetår av förordningen den 17 maj
Bihang till riksdagens protokoll 1927. 7 sand. ,U höft. (Nr 57.) 2

18 Bevillningsutskottets betänkande Nr 57.

1923 om utgörande av en särskild stämpelavgift i vissa fall vid köp, byte
eller införsel till riket av pärlor med flera lyxvaror, ävensom meddelat, att
han hade för avsikt att, i anslutning till en av styrelsen för Stockholms
fondbörs gjord framställning, framlägga förslag om att, räknat från och
med ingången av år 1928, stämpelavgiften vid köp och byte av aktier måtte
nedsättas till hälften.

I anslutning härtill har departementschefen vidare rörande förevarande
inkomsttitel anfört:

»Enligt beräkningar, verkställda" på grundval av fondpappersomsättningen
under första halvåret 1926, skulle vid ett bifall till detta förslag en inkomstminskning
under titeln stämpelmedel, för halvår räknat, av omkring 550,000
kronor uppkomma. Till motvägande härav lärer man dock kunna räkna
med en viss av nedsättningen föranledd ökning av omsättningen.1 Vidare
är det min avsikt att föreslå upphävande av föreskriften i fondstämpelförordningen
om allenast halv stämpel vid köp och byte av fondpapper i utlandet,
då den ene kontrahenten är bosatt i utlandet, samt ändring i den allmänna
stämpelförordningen i syfte att vinna effektivitet i bestämmelserna om
stämpelavgift vid införsel till riket av utländska värdepapper. Härigenom
torde nyssnämnda nedgång i stämpelintäkten ytterligare motverkas. Vid
nu angivna förhållande och med hänsyn till den försiktighet, med vilken
generalpoststyrelsens och riksräkenskapsverkets nyssberörda beräkning synes
vara uppgjord, finner jag ej anledning att på grund av förslaget om aktiestämpelns
nedsättande frångå den av ämbetsverken gjorda uppskattningen
av ifrågavarande inkomsttitels avkastning.

Enligt stämpelförordningen skall lottsedel för deltagande i penninglotteri,
som med Kungl. Maj:ts tillstånd anordnas, före utlämnandet förses med
stämpel av 10 öre för varje hel krona av det belopp, varå lottsedeln lyder.
Denna avgift, som tillföres stämpelmedelstiteln i riksstaten, lämnar för
närvarande statskassan en årlig intäkt av omkring 1.8 miljon kronor.
Vid redogörelsen för finansplanen har jag meddelat min avsikt att föreslå
en höjning av lottsedelsstämpeln. Enligt vad en av mig i samråd med
chefen för handelsdepartementet verkställd undersökning givit vid handen,
skulle, om därjämte vissa ändringar vidtagas i planen för penninglotterierna,
en fördubbling av stämpelavgiften medföra en ökad inkomst av
3 miljoner kronor för år räknat. Närmare utformat förslag härom torde
jag få vid senare tillfälle framlägga.

Vid bifall till denna förhöjning i stämpelavgiften för lottsedlar bör
alltså inkomstposten stämpelmedel i riksstatsförslaget upptagas med 48 miljoner
kronor.»

Statsverks- I statsverkspropositionen hava följaktligen stämpelmedlen upptagits till
propositioner,. 48,000,000 kronor.

1 Bank- och londinspektionen hade ansett en sådan ökning av 100 miljoner kronor under
nästkommande budgetår icke vara otänkbar, motsvarande en ökad londstämpelupphörd, beräknad
i enlighet med förslaget, å 150,000 kronor för halvår.

Bevillningsutskottets betänkande Nr 57.

19

Genom en den 4 januari 1927 dagtecknad proposition, nr 39, har Kungl. Prop. nr 39.
Maj:t, såsom departementschefen i sitt ovan omförmälda anförande antytt,
framlagt förslag om fortsatt tillämpning till och med den 30 juni 1928 av
den nu till utgången av juni månad år 1927 gällande förordningen den 17
maj 1923 (nr 113) om utgörande av en särskild stämpelavgift i vissa fall
vid köp, byte eller införsel till riket av pärlor med flera lyxvaror. På hemställan
av bevillningsutskottet (betänkande nr 2) har riksdagen numera bifallit
Kungl. Maj:ts nämnda förslag.

Genom en den 4 januari 1927 dagtecknad proposition, nr 56, har Kungl. Prop. nr 56.
Maj:t, såsom departementschefen i sitt ovan omförmälda anförande förebådat,
föreslagit dels att stämpelavgifterna vid köp och byte av fondpapper måtte
beträffande aktier och därmed likställda fondpapper från och med den 1
januari 1928 nedsättas till hälften av nu gällande belopp, dels att vid överlåtelser
av obligationer samma stämpelavgifter, som för närvarande gälla,
allt fortfarande skulle utgå, dels ock att bestämmelserna om uttagande av
allenast halv stämpel vid köp och byte av fondpapper i utlandet, då den
ene kontrahenten är bosatt i utlandet, måtte från och med den 1 januari
1928 upphävas. Sedan kamrarna vid behandlingen av bevillningsutskottets
i anledning av nämnda proposition avgivna betänkande nr 43 stannat i olika
beslut, har, efter gemensam omröstning, riksdagen beslutat att, med avslag
å omförmälda förslag om nedsättning av fondstämpeln, antaga en författning
i ämnet, enligt vilken dels förlängd giltighet till och med den 30 juni 1928
förlänas åt de nu gällande förhöjda stämpelavgifterna vid köp och byte av
fondpapper samt dels omförmälda bestämmelser om uttagande i visst fall av
allenast halv stämpel upphör att gälla den 1 juli 1927. I

I proposition den 22 februari 1927, nr 189, har Kungl. Maj:t föreslagit Prop. nr 1S9.
åtskilliga ändringar i förordningen den 19 november 1914 (nr 383) angående
stämpelavgiften, avseende dels smärre jämkningar i bestämmelserna rörande
stämpelfrihet för vissa bevis samt för inteckningshandling i visst fall, dels
införande av vissa bestämmelser i syfte att vinna effektivitet i föreskrifterna
om stämpelavgift vid införsel till riket av utländska värdepapper, i sammanhang
varmed föreslagits en ändring i förordningen den 6 november 1908
angående en särskild stämpelavgift vid köp och byte av fondpapper, dels
ock, såsom departementschefen i sitt ovan återgivna anförande antytt, en
höjning av stämpelavgiften till lottsedel i penninglotteri från 10 till 20
öre för varje hel krona av det belopp, varå lottsedeln lyder, i anslutning
vartill föreslagits förkortning av leveranstiden för stämpelavgift, belöpande
å försålda men icke med stämpel försedda lottsedlar i penninglotteri.

I enlighet med förslag av bevillningsutskottet (betänkande nr 42) har riksdagen
numera bifallit Kungl. Maj:ts berörda förslag, dock med vissa ändringar
i bestämmelserna i vad de avse införselstämpel för utländska värdepapper
samt stämpelavgift vid överlåtelse av fondpapper.

Prop. nr 200.

Utskottet.

20 Bevillningsutskottets betänkande Nr 57.

I proposition den 11 mars 1927, nr 200, har Kungl. Maj:t — i anslutning
till ett i proposition samma dag, nr 198, framlagt förslag till lag
om utlännings rätt att här i riket vistas — föreslagit viss ändring i
förordningen angående stämpelavgiften, innefattande att bevis om visering
av pass för utlänning skall beläggas med en stämpelavgift av 7 kronor
50 öre och bevis av socialstyrelsen om uppehållstillstånd för utlänning med
en stämpelavgift av 7 kronor samt att bevis av socialstyrelsen om arbetstillstånd
för utlänning skall vara fritt från stämpel. På hemställan av
bevillningsutskottet (betänkande nr 53) har denna proposition numera av
riksdagen bifallits.

Bevillningsutskottet har från riksräkenskapsverket inhämtat, att förevarande
inkomsttitel, stämpelmedel, för år 1926 och första kvartalet 1927
utvisar följande ställning:

Pa halvåret 1926 2:a halvåret 1926 1926, hela året l:a kvart. 1927
Influtet................ kr. 24,085,474:02 21,380,614:54 45,466,088:56 11,172,435:69

Utgifter för inkomsttiteln
... » 120,296:97 95,379:19 215,676:16____65,013: 61

Behållen inkomst kr. 23,965,177: o 5 21,285,235: 3 5 45,250,412: 4 o 11,107,422: o 8.

Enligt från riksräkenskapsverket sedermera lämnad uppgift har å inkomsttiteln
under april 1927 i behållen inkomst influtit 4,547,597 kronor 97 öre.

Till komplettering av de uppgifter, som den ovan å sidan 16 intagna
tabellen innehåller, må följande efter uppgifter från generalpoststyrelsen
uppgjorda sammanställning angående de från styrelsen månad för
månad till statskassan inlevererade stämpelmedlen under budgetåret

1925—1926 samt under juli—maj månader under budgetåret 1926—1927
här intagas: ___

---

Budgetåret 1925 —1926

Budgetåret 1926-

-1927

Månad

Uppbörd
per månad
miljoner
kronor

Uppbörd
per kvartal
miljoner
kronor

Uppbörd
per månad
miljoner
kronor

Uppbörd
per kvartal
miljoner
kronor

Ökning (+)
resp. minskning
(—) från före-gående budgetår

i °/

1 /o

2.si

3.87

4.35

4.56

September..................

1.92

9.08

2.22

10.65

+ 17.3

3.03

2.98

4.89

4.64

December ..................

2.50

10.4 2

2.89

10.51

+ 0.9

4.27

3.4 9

4.3 7

4.2 2

Mars ........................

2.50

11.14

3.02

10.73

— 3.7

4.40

4.53

Maj^

5.0 4

5.92

Juni .......................

2.88

12.8 2

—

—

Hela budgetåret

Juli—Mai ..................

42.96

40.08

42.34

_

+ 5.3

Bevillningsutskottets betänkande Nr 57. 21

Såsom av den ovan lämnade redogörelsen framgår, har riksdagen beslutat
avslå den i proposition nr 56 föreslagna, ovan (sid. 19) omnämnda nedsättningen
av fondstämpelavgiften för aktier och därmed likställda fondpapper.
På grund härav och då ovan (sid. 20) anförda siffror giva stöd åt en
något högre beräkning av stämpelmedlen än den av Kungl. Maj:t föreslagna,
har utskottet ansett sig kunna förorda, att inkomsttiteln upptages till 49
miljoner kronor eller 1 miljon kronor högre än vad Kungl. Maj:t föreslagit.

Utskottet hemställer sålunda,

att stämpelmedlen måtte för budgetåret 1927—1928
beräknas till............................................ kronor 49,000,000.

5:o.

Lastpenningarna.

Riksräkenskapsverket har anfört följande:

Lastpenningar, bevillning.

Beräknad

Ueliållen

Överskott -f-

inkomst

inkomst

Underskott —

kronor

kronor

kronor

Budgetåret 1923/24 .................

............... 600,000

585,907

— 14,093

» 1924/25 .................

............... 600,000

735,004

+ 135,004

» 1925/26 .................

................ 600,000

649,694

+ 49,694

» 1926/27 .................

.............. 700,000

—

—

Uppbörden å ifrågavarande titel bär under månaderna juli—oktober 1926
utgjort 173,176 kronor mot 208,512 kronor under samma tid föregående år.
Beträffande denna nedgång bär generaltullstyrelsen i skrivelse den 30 nästlidna
november anfört, att styrelsen visserligen saknade material för att
med tillförlitlighet kunna angiva orsaken härtill, men att det dock icke
syntes styrelsen uteslutet, att den under ifrågavarande tid pågående kolgruvestrejken
i England kunde hava avsevärt inverkat i berörda hänseende.
Beträffande uppbörden av lastpenningar under budgetåret 1927/28
uttalar styrelsen, med stöd av sannolikhetsberäkningar grundade på föregående
års uppbördsresultat, att densamma möjligen kan förväntas uppgå
till omkring 650,000 kronor.

I riksstaten för innevarande budgetår är titeln upptagen med 700,000 kronor.
Då de tillfälliga förhållanden, som sannolikt förorsakat nedgången i
uppbörden under månaderna juli—oktober 1926, icke lära komma att påverka
inkomsttiteln under budgetåret 1927/28, anser riksräkenskapsverket,
att lastpenningama för detta budgetår böra beräknas till samma belopp
som i innevarande års riksstat eller till 700,000 kronor. I

I statsverkspropositionens förslag till riksstat har förevarande inkomsttitel
upptagits med det av riksräkenskapsverket föreslagna beloppet, 700,000 kröner.

Riksräken skapsverket.

Statsverks propositionen.

Prop. nr 46.

TJtskottet.

Riksräken skapsverket.

Departements chefen.

22 Bevillningsutskottets betänkande Nr 57.

I proposition den 14 januari 1927, nr 46, har Kungl. Maj:t föreslagit
förlängd giltighet av den nu till utgången av juni månad 1927 gällande
förordningen den 2 maj 1924 (nr 104) angående befrielse i vissa fall från
erläggande av lastpenningar, i anledning varav riksdagen beslutat (bevillningsutskottets
betänkande nr 5 och memorial nr 21), att nämnda förordning
skall äga fortsatt tillämpning till och med den 30 juni 1929.

Från riksräkenskapsverket har utskottet erhållit uppgift, att lastpenningarna
tillfört statsverket en behållen inkomst av 361,176 kronor 87 öre första
halvåret 1926 och 255,522 kronor 63 öre andra halvåret 1926 eller sålunda
616,699 kronor 50 öre för hela året 1926 samt 203,200 kronor 99 öre första
kvartalet 1927.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag får utskottet hemställa,

att lastpenningarna måtte för budgetåret 1927—1928
beräknas till ................................................ kronor 700,000.

6:o.

Automobilskattemedlen.

Riksräkenskapsverket har till eu början lämnat följande sifferuppgifter:

Budgetåret 1925 26
» 1926/27

Beräknad

inkomst

kronor

15.000. 000

19.000. 000

Behållen

inkomst

kronor

21,970,309

Över skott kronor 6,

970,309

Därefter har riksräkenskapsverket anfört:

»Ifrågavarande inkomsttitel, som uppfördes första gången i riksstaten
för budgetåret 1925/26, motsvaras av två särskilda under sjätte huvudtiteln
uppförda reservationsanslag (1926/27 VI Bil och B 12). Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
har i skrivelse till riksräkenskapsverket den 9 nästlidna
november beräknat, att uppbörden å titeln kommer att uppgå till 23 miljoner
kronor under budgetåret 1927/28.

Riksräkenskapsverket, som icke funnit något att erinra mot denna beräkning,
har----uppfört automobilskattemedlen med nämnda belopp,

23,000,000 kronor.»

Departementschefen har anfört:

»Automobilskattemedel inflöto under budgetåret 1924—1925 med 18.9
miljoner kronor. För budgetåret 1925—1926 var skattetiteln ifråga uppförd

Bevillningsutskottets betänkande Nr 57.

23

i riksstaten med 15 miljoner kronor, medan den verkliga behållningen uppgick
till i det närmaste 22 miljoner kronor. I riksstaten för 1926—1927
äro automobilskattemedel beräknade till 19 miljoner kronor, och i sin inkomstberäkning
för nästkommande budgetår föreslår riksräkenskapsverket i
anslutning till en av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen gjord kalkyl, att inkomsttiteln
skall upptagas till 23 miljoner kronor. Denna beräkning synes
mig gjord med väl långt driven försiktighet. Med hänsyn till den kraftiga
inkomstökning, vilken såsom en följd av automobilismens fortsatta utveckling
inträtt under de gångna åren, anser jag efter samråd med chefen
för kommunikationsdepartementet, att beräkningen kan höjas till 24 miljoner
kronor, till vilket belopp då också det sammanlagda beloppet av de
två med ifrågavarande inkomsttitel korresponderande utgiftsanslagen under
sjätte huvudtiteln bör ökas.

Automobilskattemedlen utdelas för närvarande helt till de väghållningsskyldiga
såsom bidrag till förbättring och underhåll av för automobiltrafiken
viktiga vägar, gator och broar. Såsom jag i det föregående antytt,
torde automobiltrafiken för framtiden också böra i skälig omfattning deltaga
i statens utgifter för vägväsendet. Bidraget synes lämpligen böra bestämmas
till högst viss kvotdel av de inflytande skattemedlen, varvid förutsättes, att
skatteintäkten genom ändrade skattesatser i motsvarande grad ökas. En
inom finansdepartementet igångsatt utredning i ämnet är ännu icke slutförd.

Jag utgår emellertid tillsvidare ifrån att denna omläggning skall medföra
en ökning i automobilskattemedlens avkastning med 4 miljoner kronor.

I enlighet med vad jag sålunda anfört har jag i budgetförslaget uppfört
förevarande inkomsttitel med 28 miljoner kronor.»

Med sistnämnda belopp, 28,000,000 kronor, har sålunda automobilskatte- Statsverksmedlen
upptagits i statsverkspropositionens förslag till riksstat. propositionen. I

I proposition den 24 februari 1927, nr 173, har Kungl. Maj:t bland annat Prop. nr 173.
framlagt förslag till vissa ändringar av nu gällande författningar angående
beskattning av automobiltrafiken, innebärande höjningar av skattesatserna å
automobiler, automobilgummiringar och bensin. Genom de sålunda föreslagna
höjningarna har beräknats under budgetåret 1927—1928 inflyta

4,250,000 kronor. Sedermera har riksdagen, med bifall till bevillningsutskottets
därom i betänkande nr 55 gjorda hemställan, antagit de med propositionen
framlagda författningsförslagen med vissa av utskottet föreslagna
ändringar ävensom en av utskottet föreslagen förordning om tillfällig skatt
å bensin och automobilgummiringar, som finnas i riket den 4 juni 1927.

De sålunda av riksdagen beslutade ändringarna i beskattningen av automobiltrafiken
innebära i huvudsak, att skatt å automobiler, som nu utgår
med 8 kronor för varje påbörjat hundratal av automobilens skattevikt, skall
utgå med 10 kronor för varje påbörjat hundratal av automobilens tjänstevikt,
minskad med ett skattefritt viktavdrag å 400 kilogram, dock minst

24

Bevillningsutskottets betänkande Nr 57.

Utskottet.

med 75 kronor, att skatt för motorcykel utan bivagn skall, då cykelns
tjänstevikt icke överstiger 75 kilogram, utgå med 10 kronor, att skattesatsen
å automobilgummiringar skall höjas från 1 krona 50 öre till 2 kronor för
kilogram samt att skattesatsen å bensin skall ökas från 5 till 6 öre för
liter. Ändringarna i förordningarna angående särskild skatt å automobilgummiringar
och särskild skatt å bensin och motorsprit träda i kraft denna
dag, den 4 juni 1927.

I propositionen nr 173 har Kungl. Maj:t jämväl föreslagit riksdagen att,
med ändring av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen framlagda förslag
angående upptagande i riksstaten för budgetåret 1927—1928 av inkomsttiteln
automobilskattemedel, i nämnda riksstat uppföra samma inkomsttitel
med 28,250,000 kronor.

Bevillningsutskottet har från riksräkenskapsverket inhämtat, att förevarande
inkomsttitel för år 1926 och första kvartalet 1927 utvisar följande
ställning:

l:a halvåret 1926 2:a halvåret 1926 1926, hela året l:a kvartalet 1927

Influtet................kr. 13,839,165:0 9 8,495,437:7 5 22,334,602:84 10,088,652:2 5

Utgifter för in komsttiteln

... » 275,223: 3o 210,152: 9 8 485,376:2 8 84,594:41

Behållen inkomst kr. 13,563,941:79 8,285,284:7 7 21,849,226:5 6 10,004,057:84.

Enligt från riksräkenskapsverket sedermera lämnad uppgift har å inkomsttiteln
under april månad 1927 i behållen inkomst influtit 1,791,584 kronor
91 öre.

Genom de av riksdagen beslutade höjningarna av automobilbeskattningen
kan beräknas under budgetåret 1927—1928 inflyta enahanda belopp som det
i propositionen nr 173 beräknade eller 4,250,000 kronor.

Utskottet får fördenskull och då departementschefens beräkningar i övrigt
icke givit anledning till erinran hemställa,

att automobilskattemedlen måtte för budgetåret 1927
—1928 beräknas till ............................ kronor 28,250,000.

Bevillningsutskottets betänkande Nr 57.

25

7:0.

Tullmedlen.

Riksräkenskapsverket har anfört följande:

»Tullmedel, bevillning.

Beräknad

inkomst

kronor

Budgetåret 1923/24 ............ 117,000,000

» 1924/25 123,500,000

» 1925/26 133,000,000

» 1926/27 128,000,000

Behållen

inkomst

kronor

149,320,831

140,122,573

124,629,750

Överskott -f
Underskott —
kronor

+ 32,320,831
+ 16,622,573
— 8,370,250

I skrivelse till riksräkenskapsverket bär generaltullstyrelsen under åberopande
av en skrivelsen bilagd promemoria upprättad å styrelsens statistiska
avdelning, uttalat, att beloppet av de tullmedel, som må bliva debiterade
under budgetåret 1927/28, kunna uppskattas till högst 132 miljoner
kronor. Det belopp, som under samma budgetår kan antagas komma att
av tullmedel högst restituera®, bar styrelsen ansett kunna uppgå till
4 miljoner kronor, varav 1 miljon kronor i anledning av förordningen den
26 juli 1926 (nr 382) angående utförselbevis för råg och vete.

I den överlämnade promemorian anföres, att växlingarna i uppbördens
storlek i första rummet äro beroende på storleken av tulluppbörden för
kaffe, spannmål och socker, varemot summan av uppbörden för varor under
övriga taxerubriker är jämförelsevis konstant.

Importen av kaffe bar enligt promemorian nedgått från 43.3 miljoner kilogram
år 1924 till 36.5 miljoner kilogram år 1925. För budgetåret 1927/28
bär importen av detta varuslag ansetts icke böra beräknas till mer än cirka
35 miljoner kilogram, vilket efter en tullsats av 40 öre per kilogram gör
cirka 14 miljoner kronor.

Införseln av omalen .spannmål uppgick år 1913 till 295.5 miljoner kilogram
och år 1925 till 306.3 miljoner kilogram. Därest importen för budgetåret
1927/28 antages komina att uppgå till det ungefärliga medeltalet av dessa
två åris import, d. v. s. cirka 300 miljoner kilogram, skulle tullinkomsten
för denna rubrik uppgå till ll.i miljoner kronor.

Sookerimportens storlek under budgetåret 1927/28 angives i promemorian
komma att bestämmas av den inhemska sockerbetsodlingens omfattning
under år 1927. Därest importen av raffinerat socker komme att uppgå till
ungefär samma kvantitet som år 1925, d. v. s. cirka 35 miljoner kilogram,
skulle med en beräknad årlig konsumtion av 185 miljoner kilogram cirka
150 miljoner kilogram raffinerat socker återstå att tillverka av de inhemska
raffinaderierna. För denna kvantitet raffinerat socker anses erfordras
166 miljoner kilogram råsocker. Skulle även under år 1927 liksom
under år 1926 omkring en tiondel av råsockerbehovet fyllas genom inhemsk
odling, komme importbehovet att uppgå till cirka 150 miljoner kilogram rå -

Riksräken skapsverkeL -

26

Bevillningsutskottets betänkande Nr 57.

socker. T ull uppbö r deri för socker skulle härvid uppgå till sammanlagt 14
miljoner kronor, varav 3.5 miljoner kronor för raffinerat socker och återstoden
för råsocker.

Tulluppbörden för övriga varor uppgick år 1924 till 100.:; miljoner kronor
och år 1925 till 96.6 miljoner kronor. Skillnaden 3.7 miljoner kronor
förklaras i promemorian till större delen eller cirka 2.5 miljoner kronor,
hava förorsakats av de i samband med den spanska handelstraktaten verkställda
sänkningarna av vissa tullsatser. För år 1927/28 antagas dessa taxeändringar
komma att förorsaka en ytterligare minskning av uppbörden i
jämförelse med år 1925 med 2 å 2.5 miljoner kronor. De av den tyska
traktaten förorsakade ändringarna i tulltaxan beräknas komma att medföra
en inkomstminskning av cirka 1 miljon kronor. Uppbörden för de
icke särskilt nämnda varorna antages fördenskull icke kunna komma att
uppgå till mer än högst cirka 93 miljoner kronor.

Hela tulluppbörden för budgetåret 1927/28 beräknas enligt promemorian
under ovan angivna förutsättningar till högst cirka 132 miljoner kronor,
oavsett restitutioner.

Enligt från generaltullstyrelsen meddelade uppgifter bär den debiterade
tulluppbörden under nedanstående månader uppgått till följande belopp.

Budgetåret

Budgetåret

Budgetåret

1924/25

1925/26

1926/27

kronor

kronor

kronor

Juli ..................................................

12,262,309

9,781,410

12,235,242

Augusti...............................................

11,633,382

10,957,980

11,410,681

September............................................

13,702,441

12,030,479

12,654,630

Oktober...............................................

13,238,390

11,956,532

11,867,371

November............................................

13,231,727

12,084,146

14,561,359

December............................................

13,850,018

11,359,702

—

Januari ................................................

9,754,950

8,851,382

—

Februari ............................................

10,385,572

9,276,797

—

Mars ....................................................

12,016,786

11,786,998

—

April....................................................

11,786,618

10,753,941

—

Maj ....................................................

10,963,127

10,243,131

—

Juni ....................................................

9,615,451

9,311,533

—

Summa

142,440,771

128,394,031

—

Såsom av förestående sammanställning framgår hava de debiterade tullmedlen
för juli—november månader 1926 ökats med 5,918,735 kronor i jämförelse
med uppbörden under samma tid näst föregående år. Av nämnda
belopp hänföra sig ej mindre än 1.53 miljoner kronor till ökad import av
kaffe under juli månad, beroende på att importörerna till sagda månad uppskjutit
införseln av störa kaffepartier för att därigenom kunna utnyttja
den sänkta tullen. Det är givetvis icke möjligt att förutsäga, huruvida även
återstående månader av innevarande budgetår skola visa ökning av tulluppibörden,
men det synes dock riksräkenskapsverket sannolikt att så blir
förhållandet.

Detta sammanhänger bland annat med att — enligt upplysningar som

Bevillningsutskottets betänkande Nr 57. 27

riksräkenskapsverket under hand erhållit från Svenska soekerfabriksaktiebolaget
— sockerknporten under innevarande budgetår torde komma att
stiga betydligt utöver vad som antagits vid bestämmandet av tullmedelstiteln
för budgetåret. Detta förhållande utövar visserligen en fördelaktig
inverkan på den löpande statsregleringen, men har ett ännu starkare inflytande
i motsatt riktning på den budget, som det nu gäller att upprätta.

På grund av såväl den störa råsoekerimporten innevarande budgetår
som de numera träffade överenskommelserna angående sockerbetsodling
nästkommande år lärer under budgetåret 1927/28 endast obetydlig införsel
av råsocker komma att äga rum. Även om för en del av råsoekerimporten
före den 1 juli 1927 tullen kommer att erläggas först efter sagda dag, torde
det i förberörda promemoria beräknade tullbeloppet för råsocker 10.5 miljoner
kronor böra, jämlikt inhämtade upplysningar, sänkas med omkring
6 miljoner kronor. Även beträffande raffinerat socker lärer det vara
nödvändigt räkna med väsentligt minskad importkvantitet och en nedgång
i tulluppbörden för sistnämnda slag av socker med omkring 2 miljoner
kronor gentemot vad i promemorian beräknats.

Nu berörda sänkningar av tullmedelsberäkningen torde i viss mån uppvägas
av den ökning av tulluppbörden på andra taxerubriker, vilken bör
bliva en följd av den allmänna konjunkturförbättring, från vilken riksräkenskapsverket
vid inkomstberäkningen utgått. Medan generaltullstyrelsen
för den i merotmnämnda promemoria berörda, men ej på särskilda
rubriker uppdelade importen räknat med samma införsel som under 1925,
bör med riksräkenskapsverkets utgångspunkt det ej vara oberättigat att
i fråga om den på sagda import belöpande tulluppbörden räkna med en
stegring av åtminstone 4 miljoner kronor. Det vill även synas, som skulle
den importkvantitet spannmål, varmed räknats i promemorian, vara väl
låg — närmast anslutande sig till siffrorna för år 1913. Riksräkenskapsverket
kan dock givetvis icke anföra några belägg för sannolikheten av eu
högre import, då under de senaste åren såväl den inhemska skörden som
s p ann må 1 s i n f ö r s e 1 n företett störa växlingar. Under sådana förhållanden
bär riksräkenskapsverket ej ansett sig kunna beräkna större behållning
av spannmålstullarna än som i promemorian angivits.

Med iakttagande av nu förordade ändringar i generaltullstyrelsens beräkningar
skulle den sammanlagda debiterade tullinkomsten för budgetåret
1927/28 bliva 128 miljoner kronor. Härifrån avgå emellertid restitutioner,
vilka torde böra uppskattas till det av styrelsen angivna beloppet
4 miljoner kronor.

Riksräkenskapsverket föreslår sålunda, att tullmedlen beräknas till
124,000,000 kronor.»

Departementschefen har anfört:

»Tullmedel äro i årets riksstat upptagna till 128 miljoner kronor. För
nästkommande budgetår har generaltullstyrelsen räknat med en tulluppbörd

Departements

chefen.

28

Bevillningsutskottets betänkande Nr 57.

av samma storlek, medan riksräkenskapsverket stannat vid allenast 124
miljoner kronor. Orsaken till denna olikhet i uppskattning är väsentligen,
att riksräkenskapsverket, som visserligen, med hänsyn till de förbättrade
konjunkturutsikterna inom näringslivet, utgått från i allmänhet stegrade
tullinkomster av 4 miljoner kronor, dock i anledning av den inhemska
sockerbetsodlingens återupptagande beräknat, att sockertullen skall inflyta
med endast 6 miljoner kronor i stället för 14 miljoner kronor, såsom av
generaltullstyrelsen förutsatts.

I huvudsak på de av riksräkenskapsverket anförda skäl har jag icke ansett
tillrådligt att för budgetåret 1927—1928 beräkna avkastningen av ifrågavarande
inkomsttitel till högre belopp än vad av nämnda ämbetsverk föreslagits.
Tullmedlen hava alltså i riksstatsförslaget upptagits med 124 miljoner
kronor.»

Statsverks- Inkomsttiteln tullmedel har följaktligen i statsverkspropositionen upptagits
propositionen. till 124,000,000 kronor.

P. Mupprättad
inom
generaltullstyrelsen.

Från finansdepartementet har utskottet mottagit följande inom generaltullstyrelsen
upprättade promemoria, dagtecknad den 5 maj 1927, innehållande
förnyad beräkning av inkomsterna av tullmedel för budgetåret 1927—
1928.

»Vid beräknandet av tulluppbördens storlek har hänsyn ansetts böra i
främsta rummet tagas till införseln av varuslagen kaffe, omalen spannmål
och socker.

Den myckenhet kaffe, obränt, som införts under kalenderåren 1923—1926,
har utgjort

år 1923 ........................................ 42.i miljoner kilogram;

» 1924 ........................................ 43.3 » » ;

» 1925 ........................................ 36.5 » »

» 1926 ........................................ 41.7 » »

Medeltalet härav uppgår till 40.9 miljoner kilogram, motsvarande med
nu gällande tullsats en tullinkomst av 16.4 miljoner kronor. Då under tre
av de angivna åren, därav det senast till ändagångna, 1926, införselkvantiteten
icke oväsentligt överstigit nämnda medeltal och särskild anledning ej
föreligger till antagande, att införseln av kaffe skall under budgetåret 1927-—
1928 komma att visa nedgång, torde för sistnämnda år kunna räknas med
en tullinkomst för kaffe av ........................................... 16.5 miljoner kronor.

Införseln av omalen spannmål utgjorde

år 1923 ........................................ 351.2 miljoner kilogram;

» 1924 ....................................... 414.2 » » ;

» 1925 ...................................... 306.3 » » ;

» 1926 ...................................... 208.6 » »

Medeltalet för nämnda år utgör således 320 miljoner kilogram. Importsiffran
för år 1926 torde kunna förutsättas icke hava i någon mera avsevärd
mån påverkats av tillkomsten av utförselbevis, enär den stegring i

Bevillningsutskottets betänkande Nr 57. 29

importen, som blivit en följd av den genom utförselbevisen framkallade exporten,
sannolikt icke inträtt förrän efter årets utgång. Under förutsättning
av en normal skörd under år 1927 torde importkvantiteten av spannmål
under budgetåret 1927—1928 kunna, frånsett utförselbevisens stegrande
inverkan å importen, uppskattas till förenämnda medeltalssiffra, 320 miljoner
kilogram. Huru stor importstegringen till följd av förekomsten av utförselbevis
kan bliva under budgetåret 1927—1928 är givetvis icke möjligt att
med visshet förutsäga. Utförselbevis hava emellertid under tiden juli 1926
—mars 1927 blivit utnyttjade till ett belopp av omkring 3 miljoner kronor,
vilket belopp sannolikt kommer att för hela budgetåret 1926—1927 stiga till
omkring 3.3 miljoner kronor. Även om det förutsättes, att utförselbevisen
komma till användning i ungefär samma omfattning under budgetåret 1927
—1928 som under budgetåret 1926—1927, kan dock en kvantitet spannmål,
motsvarande hela nämnda årssumma för utförselbevisen, eller omkring 90
miljoner kilogram, icke anses utgöra den stegring i importen, som föranledes
av utförselbevisen. Det får nämligen icke bortses från att den myckenhet
inhemsk spannmål, som utföres mot utförselbevis, ofta är av mindre dryg
kvalitet än den, som därefter införes, och att således för fyllandet av det
inhemska behov, som skall tillgodoses i anledning av utförseln, en ringare
kvantitet av den bättre utländska varan behöver införas än den inhemska
kvantitet, som utförts. Ej heller får den omständigheten lämnas obeaktad,
att en del av de utförda kvantiteterna spannmål icke skulle, därest rätten
till erhållande av utförselbevis saknats, hava använts inom landet till människoföda
och att följaktligen en mot denna del svarande kvantitet spannmål
icke kan heräknas ingå i importen. Om man med beaktande av anförda
omständigheter antager, att stegringen i spannmålsimporten uppgår
till ungefär två tredjedelar av den kvantitet, som utförts mot utförselbevis,
eller till 60 miljoner kilogram, skulle den totala spannmålsimporten under
budgetåret 1927—1928 kunna beräknas till 380 miljoner kilogram, varemot
svarar en tullinkomst av .................................................... 14 miljoner kronor.

Beträffande införseln av oraffinerat socker torde, sedan numera överenskommelse
träffats om upptagande i normal omfattning av den inhemska
sockerbetsodlingen, enligt från vederbörligt håll införskaffade upplysningar
denna införsel kunna under budgetåret 1927—1928 väntas bliva 20 miljoner
kilogram till tulltaxerubriken 160 hänförligt socker, motsvarande en tullinkomst
av................................................................................ 1.4 miljoner kronor.

Införseln av raffinerat socker har under år 1926 omfattat en kvantitet
av 14.7 miljoner kilogram mot 37.9 miljoner kilogram under år 1924 och
35.6 miljoner kilogram under år 1925. Under år 1923 har emellertid införseln
uppgått till endast 2 miljoner kilogram. Försiktigheten torde bjuda
att för budgetåret 1927—1928 icke räkna med större importkvantitet än
1926 års, eller 14.7 miljoner kilogram, varemot svarar en tullinkomst
av ............................................................................................ 1.5 miljoner kronor.

Tullinkomsterna för övriga varugrupper utgjorde

år 1923 ............................................ 99.2 miljoner kronor;

» 1924 ........................................... 100.3 » » :

» 1925 ............................................ 96.6 » » ;

» 1926 ............................................ 101.8 » » .

Medeltalet härav uppgår till 99.5 miljoner kronor. Ifrågavarande tullinkomster
torde med hänsyn härtill kunna för budgetåret 1927—1928 uppskattas
till ............................................................................ 100 miljoner kronor.

30

Bevillningsutskottets betänkande Nr 57.

Utskottet.

Enligt ovan angivna grunder skulle således tullinkomsterna för budgetåret
1927—1928 kunna beräknas till följande bruttobelopp, nämligen:

för kaffe, obränt................................................................ 16.5 miljoner kronor;

» spannmål, omalen...................................................... 14.o » » ;

» socker, oraffinerat..................................................... 1.4 » » ;

» »• raffinerat ........................................................ 1.5 » » ;

» övriga varuslag ....................................................... 100. o » » ;

eller sammanlagt till 133.4 miljoner kronor.

Restitutionerna av tullmedel hava under tiden juli 1926—mars 1927 belöpt
sig till

för utförselbevis:

kontant inlösta .......................................................... 0.95 miljoner kronor;

använda såsom likvid ................................................ 2.01 » » ;

övriga ............................................................................... 2.si »_» ;

eller sammanlagt 5.2 7 miljoner kronor.

För hela budgetåret 1926—1927 torde de kunna väntas stiga till omkring
7 miljoner kronor, därav såsom ovan nämnts restitutioner för utförselbevis
3.3 miljoner kronor.

Upptagas ifrågavarande restitutioner för budgetåret 1927—1928 till samma
belopp, som sålunda beräknats för budgetåret 1926—1927, och minskas alltså

de beräknade bruttotullinkomsterna ............................ 133.4 miljoner kronor;

med restitutionerna........................................................ 7. o » _» ,

skulle följaktligen ........................................................... 126.4 miljoner kronor

utgöra de nettoinkomster av tullmedel, som kunna väntas inflyta under
budgetåret 1927—1928.»

Enligt utskottet från riksräkenskapsverket tillhandakomna uppgifter utvisar
ifrågavarande inkomsttitel för år 1926 och första kvartalet 1927 följande
ställning:

l:a halvåret 1926 2:ahalvåret 1926 1926, hela året l:a kvart. 1927

Influtet ............kr. 60,833,658: 9 2 74,423,183: 92 135,256,842: 8 4 33,054,229: 22

Utgifter för inkomsttiteln
... » 2,414,535:6 3 3,381,382:21 5,795,917:84 1,892,375:05

Behållen inkomst kr. 58,419,123: 29 71,041,801: 71 129,460,925:— 31,161,854: 17.

Till komplettering av de uppgifter, som den ovan å sid. 26 intagna tabellen
innehåller, har utskottet från generaltullstyrelsens kameralbyrå inhämtat,
att den debiterade tulluppbörden under nedanstående månader uppgått till
följande belopp:

December 1926 ........................................ 14,395,774 kronor

Januari 1927............................................ 9,503,055 »

Februari 1927 ...................................... 10,411,927 »

Mars 1927 ................................................ 12,755,089 »

April 1927................................................ 12,383,233 »

Bevillningsutskottets betänkande Nr 57. 31

De av innevarande års riksdag beslutade tullförändringarna, nämligen
beträffande korinter (betänkande nr 4), ämnen för skoläster (betänkande nr
8 och memorial nr 11), bandjärn, överdraget med bly (betänkande nr 9),
lödpasta och lödpulver (betänkande nr 13), kärl och behållare av järnplåt
med invändig beklädnad av aluminium (betänkande nr 14), förädlade
träd av äpple, päron, plommon och körsbär (betänkande nr 18 och memorial
nr 24), jordgubbar, vissa slag av pälsverk och pärlor, glykol, kresolfosforsyra,
litiumföreningar och konstgjord svavelarsenik (betänkande nr 32), elektriska
centrallställverk och delar därtill m. m. (betänkande nr 34) samt
delar och tillbehör till automobiler (betänkande nr 40), torde tillsamman
medföra en minskning i tullinkomsterna, som kan överstiga 1/2 miljon kronor
men som med största sannolikhet icke kommer att uppgå till 1 miljon kronor.
Vid beräkningen av inkomsttiteln torde hänsyn icke behöva tagas till de av
innevarande riksdag beslutade ändringarna i förordningen angående utförselbevis
för råg och vete (betänkande nr 28), förordningen den 13 december 1912
angående tullrestitution i vissa fall vid återutförsel av utländsk vara (betänkande
nr 29) och tulltaxeförordningen (betänkandena nr 30 och 31).

Med stöd av ovan intagna, inom generaltullstyrelsen upprättade promemoria
ävensom av de utskottet tillhandakomna sifferuppgifterna har utskottet
ansett sig kunna, oaktat den minskning i tullinkomsterna som, på sätt ovan
nämnts, måste beräknas följa av vissa av riksdagen beslutade tullförändringar,
höja den av Kungl. Maj:t föreslagna beräkningen av ifrågavarande
inkomsttitel med 2 miljoner kronor eller till 126 miljoner kronor.

Utskottet hemställer sålunda,

att tullmedlen måtte för budgetåret 1927—1928 beräknas
till ............................................ kronor 126,000,000.

S:o.

Sockerskatten.

Korande denna inkomsttitel har riksräkenskapsverket anfört följande: Eiksruken-

»Sockerskatt, bevillning.

Beräknad

Behållen

skapsverlcet.

Över-

inkomst

inkomst

skott

kronor

kronor

kronor

Budgetåret 1923/24 ...............

......... 26,000,000

28,266,992

2,266,992

» 1924/25 ...............

......... 25,000,000

29,768,558

4,768,558

» 1925/26 ...............

......... 25,400,000

25,660,763

260,763

■» 1926/27 ...............

......... 15,500,000

—

—

Minskningen i avseende å den för budgetåret 1925/26 redovisade ävensom
den för budgetåret 1926/27 beräknade inkomsten sammanhänger med de av
nästlidet och innevarande års riksdagar1 beslutade sänkningarna av sockerskatten
med respektive 2 och 6 öre för kilogram.

1 1925 och 1926 års riksdagar.

32

Bevillningsutskottets betänkande Nr Öl.

Statsverks propositionen.

Utskottet.

I skrivelse till r i k sicken sk ap s v er k e t den 12 november 1926 har generaltullstyrelsen
beräknat, att den genom tullverket debiterade sockerskatten
skulle komma att uppgå till 15 miljoner kronor för budgetåret 1927/28. Styrelsen
har emellertid framhållit, att i importmängden av oraffinerat socker
kan till följd av årets minskade betodling komma att till väsentlig del ingå
sådant socker, som skattefritt överföres till sockerfabriker eller allmänna
sookernederlag här i landet, och att det sålunda finge räknas med, att den
uppgivna skattesumman kunde bomma att visa sig vara för hög.

I eu till riksräkenskapsverket från kontrollstyrelsen överlämnad promemoria
anföres, atit konsumtionen av socker under senare år varit föremål
för en fortgående stegring. Uttryckt i råsockervärde, utgjorde sagda konsumtion
år 1912 150 miljoner kilogram och uppgick år 1922 till 185 miljoner
kilogram för att åren 1923,1924 och 1925 ytterligare stiga till respektive 199,
203 och 224 miljoner kilogram. Den successiva stegringen i sookerkonsumtionen
träde plägat uppskattas till omkring 4 procent för år. I nu förevarande
sammanhang syntes man emellertid icke böra sträcka sig längre än att för
budgetåret 1927/28 räkna med en sookerkonsumtion av omkring 235,000 ton
eller, efter avdrag för skattefri sirap, omkring 225,000 ton beskattningsbart
socker, uttryckt i råsockervärde. Denna kvantitet motsvarade 202,500 ton
raffinerat socker. Med en oförändrad skattesats av 8 öre för kilogram
skulle härå belöpa ett belopp av 16.2 miljoner kronor i sockerskatt. För budgetåret
1927/28 syntes i enlighet härmed sockerskatten böra upptagas till
16 miljoner kronor.

Riksräkenskapsverket bär ingen annan ändring att föreslå i den sålunda
gjorda beräkningen än att titeln synes höra — utan särskild jämkning
nedåt — upptagas till 16,200,000 kronor.»

Med enahanda belopp, 16,200,000 kronor, är inkomsttiteln upptagen i
statsverkspropositionens förslag till riksstat.

Enligt vad utskottet från riksräkenskapsverket inhämtat, utvisar ifrågavarande
inkomsttitel för år 1926 och första kvartalet år 1927 följande ställning: l''.

a halvåret 1926 2:a halvåret 1926 1926, hela året l:a kvart. 1927

Influtet...............kr.11,441,721: 69 10,881,084: 40 22,322,806: 09 3,771,086: 93

Utgifter för inkomsttiteln
.... » 2,639:14 665:89 3,305:03 297:84 I

Behålleninkomstkr.11,439,082: 5 5 10,880,418:51 22,319,501:0 6 3,770,789:09.

Jämlikt från nämnda ämbetsverk sedermera lämnad uppgift har å inkomsttiteln
under april 1927 i behållen inkomst influtit 836,558 kronor 27 öre.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag får utskottet hemställa,

att sockerskatten måtte för budgetåret 1927—1928 beräknas
till............................................... kronor 16,200,000.

Bevillningsutskottets betänkande Nr 57.

33

9:o.

Tobaksskatt.

Riksräkenskapsverket har anfört följande:

»Tobaksskatt, bevillning. De beräknade och behållna inkomsterna å
denna titel hava utgjort:

Beräknad Behållen Överinkomst
inkomst skott

kronor kronor kronor

Budgetåret 1923/24........................ 32,000,000 32,151,790 151,790

» 1924/25........................ 50,000,000 51,068,383 1,068,383

» 1925/26........................ 50,000,000 52,073,739 2,073,739

» 1926/27 ........................ 55,000,000 — —

Den starka stegringen av tobaksskatten mellan budgetåren 1923/24 och
1924/25 samt den beräknade ytterligare höjningen av titelns avkastning
från nästlidet till nu löpande budgetår hava föranletts av ändrade grunder
för skatten.

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 12 nästlidna november har aktiebolaget
Svenska tobaksmonopolet beräknat uppbörden å förevarande
inkomsttitel för budgetåret 1927/28 till samma belopp som det upptagits
med i riksstaten för innevarande år.

Riksräkenskapsverket har---uppfört tobaksskatten med det så lunda

föreslagna beloppet 55,000,000 kronor.»

I fråga om tobaksskatten har departementschefen redogjort för riksräkenskapsverkets
beräkning samt anfört, bland annat, följande:

»Med stöd av tidigare årsresultat och efter att hava rådfört mig med ledningen
för aktiebolaget svenska tobaksmonopolet anser jag mig kunna förutsätta,
att, under antagande att nuvarande skattesatser bibehölles, ett belopp
av 57 miljoner kronor skulle inflyta i tobaksskatt under budgetåret 1927—
1928.

På sätt jag förut i dag angivit, har emellertid vid finansplanens uppgörande
räknats med att genom ökning av beskattningen i fråga om vissa
tobaksvaror ett ytterligare tillskott av 4 miljoner kronor skulle erhållas i
uppbörd å förevarande inkomsttitel. Frågan om de jämkningar i skattesatserna,
som härav böra föranledas, är för närvarande föremål för utredning
inom finansdepartementet, och anhåller jag att vid senare tillfälle få
återkomma därtill».

Riksräken skapsverket.

Departements chefen.

Bihang till riksdagens protokoll 1927. 7 saml. 3b häft. (Nr 57.)

3

34

Bevillningsutskottets betänkande Nr 57.

Statsverks propositionen.

Prop. nr 187

Utskottet.

I enlighet med vad departementschefen sålunda anfört har inkomsttiteln
tobaksskatt i statsverkspropositionen upptagits till 61,000,000 kronor.

Det förslag till jämkning av vissa i tobaksbeskattningen ingående skattesatser,
som chefen för finansdepartementet sålunda förebådat, har Kungl.
Maj:t med en den 22 februari 1927 dagtecknad proposition, nr 187, framlagt.

Förslaget innebar höjning av dels värdeskatten för cigarrcigarretter av
inhemsk tillverkning, dels värdeskatten för cigarretter av inhemsk tillverkning,
dels styckeskatten för importerade cigarretter samt dels myckenhetsskatten
å röktobak och snus av inhemsk tillverkning. Dessutom avsåg förslaget
en mindre betydande sänkning av värdeskatten å importerade cigarrer.

De av Kungl. Maj:t föreslagna förändringarna i skattesatserna beräknades
föranleda en inkomstökning av 4,221,490 kronor.

Riksdagen har numera fattat beslut i anledning av propositionen nr 187
därvid riksdagen, i enlighet med förslag av bevillningsutskottet i dess betänkande
nr 39, dels lämnat utan bifall vad Kungl. Maj:t föreslagit i fråga
om sänkt beskattning av importerade cigarrer, dels ock bifallit samtliga i
propositionen föreslagna skattehöjningar.

Beträffande nettoinkomsten å tobaksskatten har utskottet från riksräkenskapsverket
inhämtat följande uppgifter:

l:a halvåret 1926 2:a halvåret 1926 1926, hela året l:a kvart. 1927

Tobaksskatt ... kr. 29,460,928:7 2 28,823,535:14 58,284,463:8 6 13,521,243: 40

April 1927

» » ............................................................................ 4,851,478:31

Bevillningsutskottet, som icke haft något att erinra mot de av departementschefen
i motiveringen till propositionen nr 187 gjorda beräkningarna
av tobaksskattens avkastning, hemställer, i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

att tobaksskatten måtte för budgetåret 1927—1928 beräknas
till............................................... kronor 61,000,000.

Bevillningsutskottets betänkande A''r 57. 35

10:o.

Brännvinstillverkningsskatt.

Riksräkenskapsverket liar anfört följande:

»Brännvinstillverkningsskatt, bevillning.

Beräknad

inkomst

kronor

Budgetåret 1923/24........................ 13,000,000

» 1924/25........................ 14,000,000

» 1925/26........................ 14,500,000

» 1926/27 17,000,000

Behållen

inkomst

kronor

14,461,211

15,076,320

15,656,496

Över skott kronor -

1,461,211

1,076,320

1,156,496

I en från kontrollstyrelsen erhållen promemoria framhålles beträffande
denna skattetitel, att anledningen till att skatten i riksstaten för innevarande
budgetår är upptagen till 17 miljoner kronor sammanhänger med,
att en förskjutning i erläggandet av denna skatt inträder under budgetåret
till följd av den omläggning av skattens upptagande, som vidtagits
genom förordningen den 11 juni 1926 (nr 207) angående tillverkning och
beskattning av brännvin, vilken trätt i kraft den 1 oktober 1926. Någon
motsvarande tillfällig ökning, vilken uppskattats till omkring 2 miljoner
kronor, anses icke vara att räkna med för budgetåret 1927/28. Då vidare
några sådana förhållanden, som kunna föranleda väsentligare ändring i
storleken av aktiebolaget Vin- och spritcentralens inköp av inom landet
tillverkat brännvin, icke väntas inträda, uttalas att brännvinstillverkningsskatten
för budgetåret 1927/28 bör beräknas till 15.5 miljoner kronor.

Riksräkenskapsverket bär i enlighet härmed upptagit skatten med
15,500,000 kronor.» I

I fråga om brännvinstillverkningsskatten har departementschefen, under
erinran om att riksräkenskapsverket beräknat att nämnda skatt komme att
budgetåret 1927—1928 inbringa 15.5 miljoner kronor, anfört följande:

»Det torde emellertid kunna ifrågasättas, om icke detta belopp bör kunna
något höjas. Den inflytande brännvinstillverkningsskatten är helt beroende
av aktiebolaget Vin- och spritcentralens inköp av brännvin, som tillverkas
inom landet. Med utgångspunkt från storleken av de kvantiteter brännvin,
beräknade till 28.5 miljoner liter, som enligt tillgängliga uppgifter komma
att upphandlas för tillverkningsåret 1926—1927, torde kunna antagas, att
tillverkningsskatten för budgetåret 1927—1928 kommer att uppgå till omkring
18.5 miljoner kronor. Härifrån böra avgå utgifter för restitutioner, vilka
för budgetåret 1925—1926 uppgingo till 2.2 miljoner kronor. För budgetåret
1927—1928 torde beloppet av utgifter för restitutioner böra angivas till

Riksräken skapsverket.

Departements chefen.

Statsverks propositionen.

Utskottet.

Biksräken skapsverket.

36 Bevillningsutskottets betänkande Nr 57.

2.5 miljoner kronor, varigenom den behållna brännvinstillverkningsskatten
för nämnda budgetår skulle komma att uppgå till 16 miljoner kronor.

Med stöd av denna beräkning har ifrågavarande inkomsttitel i budgetförslaget
upptagits med 16 miljoner kronor.»

Med sistnämnda belopp, 16,000,000 kronor, har sålunda brännvinstillverkningsskatten
upptagits i statsverkspropositionens förslag till riksstat.

Beträffande brännvinstillverkningsskatten för år 1926 och första kvartalet
1927 har utskottet från riksräkenskapsverket inhämtat följande uppgifter:

l:a halvåret 1926 2:a halvåret 1926 1926, hela året l:a kvart. 1927

Influtet................kr. 6,562,350: 4 2 9,000,498: 9 3 15,562,849: 3 5 4,336,097: 8 8

Utgifter för inkomsttiteln
.... » 1,174,010:35 1,134,440:3 9 2,308,450:74 630,487:8 2

Behållen inkomst kr. 5,388,340:0 7 7,866,058:5 4 13,254,398:61 3,705,610:06.

I likhet med vad Kungl. Maj:t föreslagit får utskottet hemställa,

att brännvinstillverkningsskatten måtte för budgetåret
1927—1928 beräknas till .................... kronor 16,000,000,

ll:o.

Rusdrycksförsäljningsmedel.

Riksräkenskapsverket har rörande beräkningen av denna inkomsttitel till
en början anfört följande:

»Rusdrycksförsäljningsmedel, bevillning. Å denna titel, som hittills
varit avsedd att upptaga endast d etal j lian dels!» 1 agens vinst vid försäljning
av rusdrycker, hava de beräknade och redovisade inkomsterna ut -

gjort:

Beräknat Behållen Överskott -f belopp

inkomst Underskott —

kronor kronor kronor

Budgetåret 1923/24................... 18,000,000 14,501,517 — 3,498,483

» 1924/25.................... 15,000,000 17,343,578 +2,343,578

» 1925/26.................... 14,000,000 17,567,647 + 3,567,647

» 1926/27.................... 16,000,000 - —

Kontrollstyrelsen har i skrivelse till finansdepartementet den 28 september
1926 beräknat, att den behållna inkomsten å titeln för budgetåret
1927/28 kommer att uppgå till 17 miljoner kronor. I en till grund för
denna beräkning liggande promemoria an fö res bland annat, att rusdrycks -

Bevillningsutskottets betänkande Nr 57. 37

bolagens vinstmedel för innevarande budgetår av tillgängliga statistiska
uppgifter att döma torde komma att med någon miljon kronor överstiga
det i riksstaten för budgetåret upptagna beloppet. I flertalet hänseenden,
där jämförelse kunnat anställas mellan det ekonomiska resultatet av
systembolagens verksamhet under första halvåret 1926 och samma resultat
under första halvåret 1925, hade siffrorna år 1926 visat sig nära sammanfalla
med eller något överstiga 1925 års siffror. Den totala nettovinsten
komme sannolikt att stanna vid ungefär oförändrat belopp. Då emellertid
i 1926 års bokslut en något större andel av sagda nettovinst torde behöva
reserveras för gäldande av utskylder än i närmast föregående års
bokslut, komme överskottet till statsverket att något nedgå (till omkring
17 miljoner kronor mot 17.57 miljoner kronor föregående år). Enär, såvitt
kunde bedömas, under nästkommande försäljningsår, eller år 1927,
sådana förhållanden icke kunde väntas komma att inträffa, att systembolagens
ekonomiska avkastning i väsentligare grad skulle därav påverkas,
uttalas i promemorian att ra sdr y ek s fö r sä 1 j n i n g s m ed 1 en torde kunna
beräknas komma inflyta med omkring 17 miljoner kronor under budgetåret
1927/28.

Riksräkenskapsverket har för sin del icke funnit något att erinra mot
denna beräkning.»

Vad angår det belopp, varmed statsverkets andel i vinsten av partihandeln
med rusdrycker bör beräknas för budgetåret 1927/28, har styrelsen för
aktiebolaget Vin- och spritcentralen i en av riksräkenskapsverket åberopad
skrivelse till kontrollstyrelsen den 17 november 1926 anfört följande:

»Enligt nu gällande föreskrifter i 1917 års i-usdrycksförsäljningsförordning
skall vad som återstår av den vinst, som årligen uppstår på partihandelsbolagens
rörelse, sedan utdelning till bolagets aktieägare samt vederbörliga
avskrivningar och avsättningar till fonder skett, efter varje
kalenderårs slut inom påföljande juni månads utgång insättas på statsverkets
giroräkning i riksbanken. Denna bestämmelse trädde i kraft från
och med den 1 januari 1924, från vilken tidpunkt bolagets nuvarande partihandelsrätt
jämväl daterar sig. Den första enligt de nya grunderna verkställda
inleveransen, vilken uppgick till ett belopp av 5,089,866.94 kronor,
skedde i juni månad 1924 och utgjorde statsverkets andel av den under
år 1923 intjänade vinsten. Den andra inleveransen, som uppgick till ett belopp
av 5,508,184.02 kronor, verkställdes i juni 1925 och utgick av 1924
års vinst. Den tredje och hittills sista inleveransen, uppgående till eu
summa av 3,730,863.22 kronor, skedde i juni 1926 och representerade statsverkets
andel av bolagets vinst för år 1925. Från bolagets dotterbolag,
aktiebolaget J. D. Grönstedt & C:o, som år 1926 för första gången disponerade
sin vinst enligt samma föreskrifter som bolaget, verkställdes samtidigt
en inleverans till statsverket av 969,162.73 kronor, vadan den totala
inleveransen från partihandelsbolagen under år 1926 utgjorde 4,700,025.95
kronor. I sammanställning te sig dessa siffror på följande sätt, varvid
samtidigt angivas de budgetår, vilkas statsinkomster bär ifrågavarande
inbetalningar tillfördes.

Aktiebolaget
Vin- och spritcentralen.

38

Bevillningsutskottets betänkande Nr 57.
Partihandelsbolagens inleveranser till statsverket.

Inleveransens

belopp

kronor

År, under vilket
vinsten intjänats

År, under vilket
inleveransen till
statsverket skett

Budgetår, vars statsinkomster
inleveransen
tillförts

5,089,866: 94
5,508,184: 0 2
4,700,025: 9 5

1923

1924

1925

1924

1925

1926

V7 -1923—s% 1924
V7 1924—1925
V, 1925 — 30/c 1926

I statförslaget för 1923—1924 var ingen inkomst av denna källa beräknad
eller omnämnd, varemot finansministern i 1924 års statsverksproposition
under titeln ''Diverse inkomster’ anförde, att till det av honom beräknade
beloppet bord© läggas även någon Inkomst från aktiebolaget Vin- och
spritcentralen. ''Inkomsten å partihandeln med rusdrycker’, yttrades i
statsrådsprotokollet, ''skall visserligen i huvudsak utgå i form av omsättnings-
och u taka nkn in g ssk att å spritdrycker. Det ligger emellertid i sakens
natur, att ett företag av aktiebolaget Vin- och spritcentralens omfattning
även med en prispolitik, som avser att hålla balans mellan inkomster och
utgifter samt därutöver intjäna visst belopp till utdelning å aktierna i
företaget, vid sitt bokslut bör befinnas lämna ytterligare något överskott.
Till vilket belopp ett sådant överskott bör beräknas kan nu icke förutses.’
Inkomsttiteln borde sålunda, på sätt riksräkenskapsverket föreslagit, upptagas
ntan något belopp. I statsverkspropositionen till 1925 års riksdag,
avseende budgeten 1925—1926, upptogs bär ifrågavarande inkomst till
2 miiljoner kronor.

I det av riksräkenskapsverket för budgetåret 1926—1927 uppgjorda statförslaget
hade andelen i bolagets vinst beräknats till 3 miljoner kronor,
vilken summa emellertid av finansministern i dennes sedermera av riksdagen
fastställda statförslag höjdes till 4 miljoner kronor. Såviitt nu kan
beräknas, torde det verkliga beloppet av denna inleverans, vilken skall
verkställas i juni 1927, komma att uppgå till minst 5 miljoner kronor. Anledningen
till att 1926 års vinst av partihandelsbolagens rörelse sålunda
kan beräknas bliva större än föregående år är närmast att söka dels i vissa
omständigheter, ''sammanhängande med de av riksdagen beslutade förändrade
grunderna för omsättningsskattens beräkning från och med den
1 juli 1926, som föranlett bolaget att på särskild hemställan av kungl. styrelsen
låta ikraftträdandet av en av sjunkande råvarukostnader beroende
prissänkning anstå i åtskilliga månader, dels ock däri att vinstmarginalen
för vissa i utländskt mynt inköpta, för storleken av bolagens omslutning
betydelsefulla varor måst kalkyleras något högre än eljest med hänsyn till
växelkursens starka svängningar.

I fråga om den vinst, som kan beräknas på bolagets rörelse under år
1927 och ur vilken inleveransen till statsverket för budgetåret 1927—1928
skall ske, kan av lätt insedda skäl för närvarande ingen som helst exakt
beräkning verkställas. Å ena sidan anser sig styrelsen på grund av de
för bolagets prispolitik gällande direktiven varken kunna eller vilja medverka
till eu ,sådan prissättning på bolagets varor, varigenom vinsten
skulle överstiga vad som inom en stor affärsrörelse kan anses skäligt för
täckande av aktiekapitalets reguliära förräntning, erforderlig fondering
— i bolagets fall inom statsavtalets gränser — samt en marginal för täckande
av oförutsedda risker. Å andra sidan framgår av de ovan återgivna
siffrorna angående storleken av bolagets hittillsvarande inleveranser, att
det sätt, på vilket sistnämnda marginal av bolaget plägat beräknas, med -

Bevillningsutskottets betänkande Nr 57. 39

givit utbetalandet av till relativt betydande belopp uppgående överskott
såsom statsverkets andel av vinsten. Upprätthållandet av eu dylik marginal
i bolagets priskalkyler kommer, såvitt nu kan bedömas, säkerligen att
medgiva, att även under år 1927 ett visst staten tillfallande överskott av
vinsten skall uppstå. Då det emellertid synes styrelsen önskvärt, att detta
överskott beräknas med klok försiktighet, finner styrelsen sig — under
reservation för oförutsedda omständigheter — böra förorda, att beloppet i
detta fall icke bestämmes högre än till 2 miljoner kronor, d. v. s. den summa
som i motsvarande hänseende av finansministern upptogs i budgetberäkningen
för år 1925—1926. Häri bär då även inräknats inleveransen från
aktiebolaget J. D. Grönstedt & C:o.

Under åberopande av det ovan anförda tillåter sig styrelsen sålunda
vördsamt föreslå, att kung!, styrelsen ville vid meddelande av begärd uppgift
angående det belopp av statsverket tillkommande andel i partihandelsbol
agens vinst, som kan beräknas komma att tillflyta statsregleringen under
budgetåret 1927—1928, upptaga denna summa till 2 miljoner kronor.»

Efter att hava återgivit aktiebolaget Vin- och spritcentralens berörda skrivelse
samt upplyst, att kontrollstyrelsen för egen del vid överlämnandet av
denna skrivelse icke gjort något uttalande om beräkningen av ifrågavarande
inkomstpost, har riksräkenskapsverket vidare anfört:

»Det synes riksräkenskapsverket, att bolagets beräkning av den vinst,
som skall inlevereras till statsverket under budgetåret 1927/28, är präglad
av alltför stor försiktighet, särskilt om man tager hänsyn till storleken av
de vinstbelopp, som bolaget inlevererat till statsverket under budgetåren
1923/24—1925/26 samt i förestående skrivelse beräknat komma att inleverera
under innevarande budgetår. Riksräkenskapsverket föreslog i sin
nästföregående år (1925) avgivna inkomstberäkning, att andelen i bolagets vinst
skulle upptagas till 3 miljoner kronor. Detta belopp ansågs emellertid i finansplanen
böra höjas till 4 miljoner kronor. Vid sådant förhållande synes
det riksräkenskapsverket saknas anledning att nu sänka ifrågavarande inkomstpost
under sistnämnda belopp.»

Med stöd av vad sålunda anförts har riksräkenskapsverket hemställt, att
titeln rusdrycksförsäljningsmedel måtte i riksstaten för budgetåret 1927—
1928, med inräknande av såväl detaljhandelsbolagens som partihandelsbolagens
vinster, upptagas till 21,000,000 kronor.

Depertementschefen har beträffande beräkningen av rusdrycksförsäljningsmedlen
anfört följande:

»Rusdrycksförsäljningsmedel äro i riksstaten för budgetåret 1925—1926
beräknade till 14 miljoner kronor och för budgetåret 1926—1927 till 16
miljoner kronor. Den behållna avkastningen för förstnämnda budgetperiod,
innefattande systembolagens redovisade vinst för kalenderåret 1925, utgör
17.6 miljoner kronor.

Riksräken skapsverket.

(Forts.)

Departements chefen.

40

Bevillningsutskottets betänkande Nr 57.

Av den genom kontrollstyrelsen förebragta, av riksräkenskapsverket åberopade
utredningen i ämnet framgår, att i flertalet hänseenden, där jämförelse
kunnat anställas mellan det ekonomiska resultatet av systembolagens verksamhet
under första halvåret 1926 och samma resultat under första halvåret
1925, siffrorna år 1926 visat sig nära sammanfalla med eller något överstiga
1925 års siffror. Den totala nettovinsten komme sannolikt att stanna
vid ungefär oförändrat belopp. Då emellertid i 1926 års bokslut en något
större andel av sagda nettovinst torde behöva reserveras för gäldande av
utskylder än i närmast föregående års bokslut, komme överskottet till statsverket
att något nedgå. Enär, såvitt kunde bedömas, under år 1927 sådana
förhållanden icke kunde väntas komma att inträffa, att systembolagens
ekonomiska avkastning i väsentligare grad skulle därav påverkas, har kontrollstyrelsen,
med instämmande av riksräkenskapsverket, beräknat avkastningen
av ifrågavarande inkomsttitel för budgetåret 1927—1928 till 17
miljoner kronor.

Vid den sålunda verkställda beräkningen har, enligt vad jag inhämtat,
hänsyn icke tagits till den omständigheten, att någon B-skatt icke vidare
kommer att utgå å systembolagens till aktieägarna ej utdelade vinstmedel,
vilket givetvis medför, att i stället motsvarande belopp kommer att såsom
rusdrycksförsäljningsmedel ingå till statsverket. Då enligt en av kontrollstyrelsen
på min begäran gjord uträkning det av systembolagen år 1926
erlagda totala B-skattebeloppet uppgått till bortåt 400,000 kronor, anser jag
— med hänsyn jämväl tagen till storleken av det till statsverket under
budgetåret 1925—1926 inlevererade överskottet av systembolagens verksamhet,
17.6 miljoner kronor, vilket överskott legat till grund för kontrollstyrelsens
beräkningar för nästkommande budgetår — betänklighet ej möta
att för sistnämnda år räkna med en inleverering från systembolagen av 17.5
miljoner kronor.

Enligt vad jag förut vid redogörelsen för finansplanen utvecklat (se ovan
sid. 2, 3) har i årets budgetförslag statens andel i partihandelsbolagens vinst
överförts från ''diverse inkomster’ till nu ifrågavarande inkomstrubrik. I
den av riksräkenskapsverket gjorda uppskattningen av den sannolika storleken
utav sagda vinstandel för det stundande budgetåret, 4 miljoner kronor,
har jag efter närmare samråd med aktiebolaget Vin- och spritcentralens ledning
icke ansett mig hava anledning att göra någon ändring.

I enlighet med vad jag sålunda anfört har jag i det föreliggande budgetförslaget
upptagit rusdrycksförsäljningsmedlen med 21.5 miljoner kronor,
därav 4 miljoner kronor från partihandelsbolag och 17.5 miljoner kronor
från detaljhandelsbolag.»

Statsverks- I statsverkspropositionen förslag till riksstat har sålunda rusdrycksförsäljproposvUonen.
ningsmedlen upptagits till 21,500,000 kronor, därav 4,000,000 kronor från
partihandelsbolag och 17,500,000 kronor från detaljhandelsbolag.

Bevillningsutskottets betänkande Nr 57. 41

Bevillningsutskottet har från riksräkenskapsverket inhämtat, att å förevarande
inkomsttitel influtit i behållen inkomst:

l:a halvåret 1926 ................................................................ kronor 17,567,646: is

2:a » » ................................................................ »__ 5,239: 61

Hela året 1926 .................................................................... kronor 17,572,885:7 9

l:a kvartalet 1927 ................................................................ » 17,042:2 9.

Enligt vad utskottet vidare inhämtat, lär aktiebolaget Vin- och spriteentralen
och dess dotterbolag komma att under nu löpande budgetår till statskassan
inleverera ett belopp av omkring 8 miljoner kronor, utgörande statsverkets
andel i bolagens under år 1926 intjänade vinster. Ett motsvarande
belopp lär icke vara att påräkna under nästkommande budgetår.

I anslutning till vad utskottet ovan sid. 3 anfört rörande upptagande i
riksstaten av rusdrycksförsäljningsmedlen och då utskottet icke funnit anledning
till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag till beräkning av inkomsttiteln,
får utskottet hemställa,

att rusdrycksförsäljningsmedlen måtte för budgetåret
1927—1928 beräknas på följande sätt:

Rusdrycksförsäljningsmedel, bev illning:

«) Partihandelsbolag ........................ kronor 4,000,000

tf) Detaljhandelsbolag........................ » 17,500,000.

12:o.

Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker.

Härom har riksräkenskapsverket anfört följande:

»Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker, bevillning.

Beräknad Behållen Överskott -f inkomst

inkomst Underskott —

kronor kronor kronor

Budgetåret 1923/24 ................ 43,700,000 39,533,490 — 4,166,510

» 1924/25 38,000,000 38,000,477 + 477

» 1925/26 38,000,000 37,187,812 - 812,188

» 1926/27 ................ 38,000,000 — —

Kontrollstyrelsen har i skrivelse till finansdepartementet den 28 september
1926 beräknat denna skatt för budgetåret 1927/28 till 36 miljoner kronor.
I en till grund för denna beräkning liggande promemoria anföres, att under
juli—september månader innevarande budgetår inlevererats av ifrågavarande
skatt endast 9.38 miljoner kronor mot 9.61 miljoner kronor under
samma månader budgetåret 1925/26. Under sistnämnda budgetår hade

Vt skott et„

Riksräken•
skapsverket.

Statsverks propositionen.

Prop. nr 35.

Utskottet.

42 Bevillningsutskottets betänkande Nr 57.

statsverkets behållna inkomst av skatten med O.si miljoner kronor understigit
det i riksstaten för innevarande budgetår upptagna beloppet av 38 miljoner
kronor. Vid nu angivna förhållande uttalas i promemorian, att det
under förutsättning av oförändrade skattesatser kan med stor sannolikhet
antagas, att omsättnings- och utskänkningsskatten under budgetåret
1926/27 kommer att nedgå till omkring 36 miljoner kronor.

Under månaderna juli—oktober 1926 har enligt riksräkenskapsverket tillhandakomna
kassarapporter influtit å titeln 12,413,460 kronor mot 12,665,305
under samma tid föregående år. Ehuruväl vad i nämnda promemoria anförts
synes riksräkenskapsverket utgöra väl knappt underlag för en nedsättning
av ifrågavarande titel med ej mindre än 2 miljoner kronor, har
ämbetsverket likväl icke tilltrott sig att — —- — upptaga titeln med högre
belopp än det av kontrollstyrelsen beräknade eller 36,000,000 kronor.»

I statsverkspropositionens riksstatsförslag har omsättnings- och utskänkningsskatten
upptagits med enahanda belopp, 36,000,000 kronor.

I en den 4 januari 1927 dagtecknad proposition, nr 35, har Kungl. Maj:t
framlagt förslag om fortsatt tillämpning intill utgången av juni månad år
1932 av förordningen den 8 juni 1923 (nr 155) angående omsättnings- och
utskänkningsskatt å spritdrycker med däri genom förordningarna den 20
juni 1924 (nr 228) och den 4 juni 1926 (nr 150) gjorda ändringar. I enlighet
med förslag av bevillningsutskottet (betänkande nr 52) bär riksdagen
numera, med ändring av vad i propositionen föreslagits, utsträckt giltighetstiden
för de nuvarande bestämmelserna allenast till och med den 30 juni
1928.

Enligt vad utskottet från riksräkenskapsverket inhämtat, utvisar ifrågavarande
inkomsttitel för år 1926 och januari—april 1927 följande ställning:

l:a halvåret 192G 2:a halvåret 1926 1926, hela året 1 kvart. 1927

Behållen inkomst kr. 18,233,046: 9 8 18,525,692:8 7 36,758,739:8 5 9,151,889:4 7

April 1927

» » » ............................................................................ 3,246,473: 3 5.

I likhet med vad Kungl. Maj:t föreslagit får utskottet hemställa,

att omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker
måtte för budgetåret 1927 — 1928 beräknas
till............................................... kronor 36,000,000.

Bevillningsutskottets betänkande Nr 57. 43

13:o.

Maltskatt.

Biksräkenskapsverket har anfört följande:

»Maltskatt, bevillning.

Beräknad

inkomst

kronor

Budgetåret 1923/24 ................ 11,000,000

» 1924/25 15,000,000

» 1925/26 15,000,000

» 1926/27 16,000,000

Behållen

inkomst

kronor

8,969,412

15,917,677

16,360,922

Överskott -fUnderskott
—
kronor

— 2.030,588
+ 917,677

+ 1,360,922

I en av kontrollstyrelsen överlämnad promemoria anföres att med ledning
av de uppgifter, som finnas tillgängliga rörande de skattepliktiga
bryggeriernas maltavverkning på senare tid, maltskatten för innevarande
budgetår numera torde approximativt kunna beräknas komma att uppgå till
omkring 16.8 miljoner kronor. I varje fall torde därför inkomsten av maltskatten
för budgetåret 1927/28 böra beräknas till 16.5 miljoner kronor, varjämte
det uttalas, att det bör kunna tagas i övervägande, huruvida icke
detta belopp må kunna höjas till 17 miljoner kronor. Kontrollstyrelsen har
emellertid i skrivelse till finansdepartementet den 28 september 1926 beräknat
skatten till 16.5 miljoner kronor.

Av riksräkenskapsverket tillhandakomna uppgifter angående inkomsttillflödet
framgår, att under juli—oktober 1926 tillgodoförts titeln ett nettobelopp
av 5,070,889 kronor mot 4,878,681 kronor under motsvarande månader
föregående år. Med hänsyn till denna stegring av skatten samt på
grund av vad i förenämnda promemoria uttalats, håller riksräkenskapsverket
före, att inkomsttiteln för budgetåret 1927/28 bör beräknas till 17,000,000
kronor.»

I statsverkspropositionen har förevarande inkomsttitel upptagits med det
av riksräkenskapsverket föreslagna beloppet, 17,000,000 kronor.

Enligt vad utskottet från riksräkenskapsverket inhämtat utvisar maltskatten
för senare halvåret 1926 och första kvartalet 1927 följande ställning:

l:a halvåret 1926 2:a halvåret 1926 1926, hela året l:a kvart. 1927

Influtet................ kr. 7,530,900:26 10,005,566:70 17,536,466:96 3,614,153:55

Utgifter för inkomsttiteln
.... » 228,774: 42 475,367:35 704,141: 77 118,558:42

Behållen inkomst kr. 7,302,125:84 9,530,199: 3 5 16,832,325:19 3,495,595:13.

I likhet med vad Kungl. Maj:t föreslagit får utskottet hemställa,

Siksräken skapsverket.

Statsverkspropositioner.
.

Utskottet.

att maltskatten måtte för budgetåret 1927—1928 beräknas
till................................................ kronor 17,000,000.

44

Bevillningsutskottets betänkande Nr 57.

I Kungl. Maj:ts förslag till riksstat för budgetåret 1927—1928 äro bevillningarna
— utom postbevillningen — tillika med mantalspenningar och
prästerskapets till statsverket indragna tionde uppförda under rubrikerna
»A. Egentliga statsinkomster. I. Skatter.» Under förutsättning ej mindre
att riksdagen godkänner bevillningsutskottets här ovan intagna förslag än
även att mantalspenningar och prästerskapets tionde uppföras med av Kungl.
Maj:t föreslagna belopp, respektive 980,000 och 2,493,000 kronor, komma inkomsttitlarna
under nämnda rubrik »Skatter» i den av riksdagen beslutade
riksstaten att uppföras med följande belopp: * I.

A. Egentliga statsinkomster.

I. Skatter:

Kronor

1.

2.

3.

Mantalspenningar........................

Prästerskapets till statsverket indragna tionde . .
Skatt på inkomst, förmögenhet och rörelse:

a. Inkomst- och förmögenhetsskatt,

bevillning ............... 147,000,000

b. Bevillning av fast egendom samt

av inkomst, bevillning....... 3,750,000

c. Bevillningsavgifter för särskilda

förmåner och rättigheter, bevillning
................... 500,000

d. Stämpelmedel, bevillning...... 49,000,000

e. Lastpenningar, bevillning...... 700,000

980,000

2,193,000

200,950,000

4. Automobilskattemedel, bevillning............ 28,250,000

5. Tullar och acciser:

a. Tullmedel, bevillning......... 12(5,000,000

b. Sockerskatt, bevillning........ 16,200,000

c. Tobaksskatt, bevillning........ (51,000,000

d. Brännvinstillverkningsskatt, bevillning
........ 16,000,000

e. Rnsdrycksförsäljningsmedel,
bevillning:

«. Partihandelsbolag
..... 4,000,000

fj. Detaljhandelsbolag.
.... 17,500,000

f. Omsättnings- och ut skänkningsskatt

å
spritdrycker, bevillning
........ 36,000,000

g. Maltskatt, bevillning 17,000,000 90,500,000 293 700 000

5öo 373 nnn

Bevillningsutskottets betänkande Nr 57.

45

14:o.

Postmedlen.

Överskott från postverket har nedannämnda budgetår i riksstaten beräknats
och enligt budgetredovisningen influtit med:

Beräknad Behållen Överskott -f inkomst

inkomst Underskott —

kronor kronor kronor

Budgetåret 1923/24 ................ 10,000,000 16,171,459 + 6,171,459

» 1924/25 15,000,000 13,857,244 — 1,142,756

» 1925/26 13,000,000 12,966,606 — 33,394

» 1926/27 ................ 14,000,000 — -

I skrivelse den 9 november 1926 med förslag till beräkning av det inkomstöverskott
av postverkets rörelse, som borde upptagas i riksstaten för
budgetåret 1927—1928, har generalpoststyrelsen anfört följande:

»Intill den 1 juli 1926 har i fråga om inlevereringen till statskontoret av
postverkets överskottsmedel varit föreskrivet, att generalpoststyrelsen
skulle, sedan räkenskaperna för varje år avslutats, till statskontoret inleverera
vad av postverkets medel befanns överstiga det belopp, som postverket,
enligt av Kungl. Maj:t meddelat beslut, ägde att såsom kassaförlag
innehålla. På grund av denna bestämmelse har det uppkomna överskottet
å poströrelsen inlevererats till statskassan allenast en gång årligen, nämligen
sedan postverkets räkenskaper, som 1''öras för kalenderår, blivit avslutade.
Det till statskassan under ett kalenderår överlämnade överskottsbeloppet
har sålunda kommit att hänföra sig till postverkets verksamhet
under nästföregående kalenderår.

Genom kungl. kungörelse den 4 juni 1926 har emellertid, för tillämpning
från och med den 1 juli 1926, förordnats, att generalpoststyrelsen skall, i
den mån hinder därför icke möter, till statskontoret inleverera dels månadsvis
vad av tillgängliga kontanta postmedel icke erfordras såsom förlag
för postverket under den närmast följande tiden, dels ock, sedan räkenskaperna
för varje år avslutats, överskottet av postverkets rörelse under
året, i den mån detsamma överstiger vad som förut för året blivit till statskontoret
inlevererat. Denna nya bestämmelse medför, att under budgetåret
1926—1927 skall till statskontoret överlämnas ej blott det överskott å
poströrelsen, som uppstår under år 1926, utan jämväl den överskottssumma,
som kan före den 1 juli 1927 inlevereras av det under de första månaderna
av år 1927 uppkomna överskottet.

Beräkningen av inkomstöverskottet av poströrelsen har givetvis, så länge
överskottsmedel levererats årsvis, verkställts på så sätt, att de beräknade
inkomsterna av poströrelsen under påföljande kalenderår ställts emot de
kalkylerade driftkostnaderna under samma kalenderår. Även i fortsättningen
synes till grund för beräkningen av överskottet under det kommande
budgetåret kunna läggas det på enahanda sätt, som förut skett, beräknade
överskottet för påföljande kalenderår. Om det budgetår undantages,
under vilket övergången till annan ordning för överskottets levererande
göres, bör nämligen ändringen i stort sett allenast komma att inne -

Generalpost styrelsen.

46

Bevillningsutskottets betänkande Nr 57.

bära, att eu förskjutning inträder i fråga om den tid, varunder de under
budgetåret levererade överskottsmedlen uppstått. Såväl med de tidigare
bestämmelserna för överskottslevereringen som med nu föreskriven ordning
i detta hänseende inlevereras överskott för tolv på varandra följande månader.
Endast under förutsättning att olika taxor tillämpas eller i övrigt
skilda förhållanden motses komma att råda under, å ena sidan, påföljande
kalenderårs första månader och, å andra sidan, de första månaderna av
året näst efter det påföljande, torde anledning finnas beräkna, att överskottet
under de första månaderna av det senare året skola bliva i nämnvärd
mån större eller mindre än under motsvarande del av det förstnämnda
året.

Generalpoststyrelsen har, innan styrelsen närmare ingår på beräkningen
av det postverkets överskott, som bör upptagas i riksstaten för budgetåret
1927—1928, ansett sig böra framlägga eu förnyad kalkyl rörande det överskottsbelopp,
som antages komma att tillföras statskassan under budgetåret

1926—1927.

Då generalpoststyrelsen den 12 november 1925 avgav sitt förslag till beräkning
av inkomstöverskottet av poströrelsen, att upptagas i riksstaten
för budgetåret 1926—1927, utgick generalpoststyrelsen från, att den sedermera
genomförda omläggningen av bestämmelserna rörande inleverering
av postverkets överskott skulle äga rum från och med den 1 januari 1926
och att alltså det statskassan vid denna omläggning tillgodokommande
överskottet för längre tid än ett kalenderår skulle av generalpoststyrelsen
inlevereras under budgetåret 1925—1926. Under sådana förhållanden föreslog
generalpoststyrelsen, att överskottet skulle i riksstaten för budgetåret
1926—1927 upptagas till 9.8 miljoner kronor, därvid styrelsen räknade med,
att frankoteckensuppbörden med portoförhöjningarnas verkningar borteliminerade
skulle visa en stegring i jämförelse med 1925 års uppbörd utan
portoförhöjningar av cirka 3 procent. Vid föredragningen inför Kung!.
Maj :t av frågan om inkomstöverskottet av poströrelsen ansåg föredragande
departementschefen, att man vid beräkningen av driftresultatet skulle
våga se något ljusare på situationen än generalpoststyrelsen gjort och
räkna med ett något större överskott än det av styrelsen upptagna. Vidare
utgick departementschefen från att en omläggning av bestämmelserna rörande
överskottslevereringen skulle äga rum från och med den 1 juli 1926
och att man i anledning härav kunde räkna med att ytterligare ett belopp
av 3 miljoner kronor komme att under budgetåret 1926—1927 inlevereras
till statsverket. På angivna grunder upptogs överskottet av poströrelsen
i Kungl. Maj:ts förslag till riksstat till 14 miljoner kronor, varav således
11 miljoner kronor beräknades såsom överskott av 1926 års rörelse.

I skrivelse till Konungen den 26 januari 1926 i fråga om vissa inrikes
postavgifter meddelade generalpoststyrelsen, att styrelsen, med den erfarenhet
styrelsen hade rörande poströrelsens omfattning för tiden efter
avgivandet av förenämnda förslag den 12 november 1925, ställde sig tveksam
i fråga om den beräknade uppgången i posttrafiken. Emellertid hade
förhållanden inträtt, vilka medförde, att generalpoststyrelsen räknade med
större inkomster än de tidigare antagna av utrikes rörelsen och att på den
grund samt med hänsyn till omläggningen i överskottslevereringen ett
överskottsbelopp av 14 miljoner kronor syntes kunna i det närmaste
uppnås.

Beträffande inkomstöverskottet av poströrelsen, som i den fastställda
riksstaten för budgetåret 1926—1927 är uppfört med 14 miljoner kronor, får

Bevillningsutskottets betänkande Nr 57.

47

generalpoststyrelsen meddela, att enligt vad nu vill synas, det ekonomiska
resultatet av poströrelsen under år 1926 kommer att ställa sig ungefär på
följande sätt:

Generalpoststyrelsen är icke nu i tillfälle att kunna uppgiva, huru stort
belopp må kunna före den 1 juli 1927 inlevereras av det under tiden januari
—maj 1927 uppkomna överskottet, men under alla förhållanden kan man
räkna med, att ett ej oväsentligt högre belopp än det i riksstaten upptagna
skall från postverket inflyta till statskassan under budgetåret 1926—1927.
Huvudsakliga anledningen till ökningen i överskottet är, att frankoteckensuppbörden
visat en större stegring än som förutsetts. Under de nio
första manaderna av ar 1926 har nämligen den reducerade frankoteckensuppbörden
med mellan 5 och 6 procent överstigit reducerade uppbörden
under motsvarande månader av år 1925. Efter kristidens abnorma trafikstegring
är det endast ett ar, nämligen 1923, som har att uppvisa eu större
ökning.

Såsom ovan antytts, har postverket under år 1926 tillförts inkomstbelopp
på grund av den utrikes poströrelsen, vilket generalpoststyrelsen icke haft
anledning att räkna med och upptaga i sin hösten 1925 gjorda beräkning
av inkomstöverskottet. Ifrågavarande belopp, cirka 725,000 kronor, utgör
nämligen ersättning från Amerikas Förenta Stater för brevtransit under
åren 1914—1918, vilken ersättning under flera år varit föremål för tvist.
Sedan sagda belopp erhållits, har postverket icke några utelöpande fordringar
av nämnvärd betydenhet för transitering av utländsk post över Sverige
under krigsåren.

Slutligen är överskottets storlek beroende på att å vissa utgiftstitlar,
bland annat anslagen för postbefordran sjöledes, transitersättning åt främmande
postverk och dyrtidstillägg, uppstått besparingar, som hösten 1925
icke kunnat förutses.

Beträffande det inkomstöverskott av poströrelsen, som bör upptagas i
riksstaten för budgetåret 1927—1928, får generalpoststyrelsen anföra följande.

Den största och viktigaste av postverkets inkomstgrupper är frankoteckensuppbörden.
Densamma utgör även den del av inkomsterna, som är
mest avhängig av konjunkturväxlingarna.

Av den ovan nämnda omständigheten, att — om portoförhöjningarnas
verkningar bortelimineras — frankoteckensuppbörden hittills under år
1926 med mellan 9 och 6 procent överstiger samma uppbörd för motsvarande
del av år 1925, hör man enligt generalpoststyrelsens förmenande icke
utan vidare draga den slutsatsen, att anledning förefinnes räkna med lika
stor stegring även under det kommande året. Såsom redan antytts har
icke under någotdera av de båda sista åren uppbörden ökats i tillnärmelsevis
så hög grad som under år 1926. Under åren 1911—1915, då i stort sett
normala ekonomiska förhållanden rådde i vårt land, utgjorde den genomsnittliga
årliga ökningen omkring 5 procent. Efter krigsårens abnorma
stegring har frankoteckensuppbörden vid återgången (år 1922) i sitt så att
säga normala spår stannat vid ungefärligen det belopp, som erhålles vid
beräknande av 4 procent årlig ökning. Vid 1925 års slut befann den reducerade
uppbörden sig ej obetydligt under kurvan för 4 procents ökning, och

inkomster........

dri ^kostnader
överskott ........

67.1 miljoner kronor
54.6 » :>

12.r> miljoner kronor.

48 Bevillningsutskottets betänkande Nr 57.

vid 1926 års utgång torde, trots den betydande uppgången under sistnämnda
år, uppbörden ändock icke fullt nå upp till sagda kurva. Även om
åren närmast omsvängningen från nedgång till uppgång i frankoteckensuppbörden
kanske icke äro fullt lämpade att lägga till grund för beräkning
av uppbörden under kommande år, synas dock ovan nämnda förhållanden
giva generalpoststyrelsen ett visst stöd för den av styrelsen tidigare uttalade
uppfattningen, att samma ökningsprocent knappast kan anses såsom
normal, huru högt än det belopp stiger, varå ökningen beräknas, eller med
andra ord, att om före världskriget en ökning av 5 procent ansågs normal,
samma ökningsprocent icke rimligtvis kan väntas, för att ökningen skall
betraktas såsom normal. Det ligger i sakens natur, att ökningsprocenten
med stigande absoluta uppbördssiffror måste komma att avtaga.

För att tjäna såsom ledning vid generalpoststyrelsens beräknande av
frankoteckensuppbörden under år 1927 har styrelsen från landets postmästare
införskaffat yttranden i fråga om bland annat den uppbörd, som de —
var och en för sitt postkontor med underlydande område — beräknat
komma att inflyta under år 1927. Av dessa yttranden framgår, att postmästarna
kalkylerat med en ökning för hela landet av ungefär 3 procent.
Ehuru generalpoststyrelsen anser åtskilliga skäl tala för att icke räkna
med större ökning under år 1927, än som av postmästarna antagits, har styrelsen
dock funnit sig böra kalkylera med en ökning i uppbörden av ungefär
4 procent.

I fråga om övriga inkomster av inrikes rörelsen, vilka inkomster utgöras
av postavgifter för tidningsabonnemang, för befordran av utgivarkorsband
och tidningsbilagor, för registrering av ankomna värdeförsändelser,
bokföring av postavgifter, fackavläggning m. m., anser generalpoststyrelsen
förhållandena icke föranleda att beräkna någon nämnvärd vare sig ökning
eller minskning i jämförelse med år 1926. Visserligen antagas inkomsterna
av tidningsabonnemangen komma alt något ökas, bland annat
beroende på ökning av vissa tidningars årsvikt, men å andra sidan synes
böra räknas med minskning i inkomsterna för bokföring av postavgifter,
genom att korrespondenter använda sig av frankostäuiplingsmaskiner i stället
för att hålla postbok.

I postverkets inkomster av utrikes rörelsen, vilka hittills utgjorts av
transitersättning, portoandelar och extra ordinarie uppbörd beräknar generalpoststyrelsen
däremot en betydande minskning vid jämförelse med år
1926. Såsom förut angivits, har nämligen postverket under sistnämnda år
tillförts inkomster av transitersättning, till vilka motsvarighet saknas i
fortsättningen. Vad transitersättningen beträffar är för övrigt svenska
postverket, enligt vad på grundval av allmän transitstatistik gjorda uträkningar
givit vid handen, hädanefter skyldigt att till främmande postverk
betala högre gottgörelse, än svenska postverket självt får emottaga. Inkomsterna
av utrikes rörelsen komma således i fortsättningen att utgöras
av allenast portoandelar och extra ordinarie uppbörd. Beträffande portoandelar
har generalpoststyrelsen dock räknat med, att under år 1927 skall
till postkassan inflyta ett icke obetydligt engångsbelopp, hänförande sig
till ett ännu oreglerat mellanhavande med en utländsk postförvaltning.

För de av postverket omhänderhavda bestyr, som ligga utom ramen för
verkets egentliga verksamhet, nämligen stämpelväsendets handhavande,
postverkets bestyr med kronoskatteuppbörden å landsbygden och verkets bestyr
med utbetalning av folkpensioner, beräknas komma att inflyta ungefär
enahanda ersättningsbelopp, som för bestyren tillförts postverket un -

Bevillningsutskottets betänkande Nr 57. 49

der år 1926. Ersättningarna i fråga ingå till postkassan aret efter det.
de avse.

Till förenämnda bestyr har från och med den 1 oktober 1926 kommit ytterligare
ett, nämligen försäljningen genom postverket av radiolicenser.
För detta bestyr skall postverket äga åtnjuta gottgörelse, som för hela år
1927 näppeligen synes böra beräknas till högre belopp än 25,000 kronor.

Ersättningen för postsparbanksgöromålens handhavande utgöras av
dels gottgörelse för direkta merutgifter, som åsamkats postverket genom
postsparbankens inordnande, dels ock ersättning för handläggning av postsparbanksgöromålen
å postanstalterna. Denna sammanlagda ersättning
har för år 1926 beräknats till cirka 850,000 kronor, av vilket belopp ungefär

550.000 kronor utgöra gottgörelse för direkta merutgifter och 300,000 kronor
ersättning för postsparbanksgöromålen å postanstalterna. Sistnämnda
summa, som fastställts genom Kung!. Maj:ts beslut den 22 december 1922.
har utgått alltsedan postsparbanken införlivades med postverket. För år
1927 beräknar generalpoststyrelsen nu en sammanlagd ersättning av cirka

1.350.000 kronor. Härav belöpa sig ungefär 600,000 kronor på gottgörelse
för de direkta merutgifterna, inräknade i anslagsbeloppen å vederbörande
utgiftstitlar i det samtidigt härmed avgivna förslaget till driftkostnadsstat
för år 1927. Vidkommande ersättningen för postanstalternas handläggning
av postsparbanksgöromålen meddelade generalpoststyrelsen i sin
förberörda skrivelse den 12 november 1925, att styrelsen hade för avsikt att
verkställa ny beräkning i fråga om den utgående ersättningens skälighet i
förhållande till de prestationer, postanstalterna lämnade, samt att under
år 1926 framlägga för Kungl. Maj:t resultatet av utredningen. I särskild
skrivelse denna dag till Konungen upptages det ifrågavarande ersättningsbeloppet
till 750,000 kronor för år 1927.

För postgirorörelsen är i skrivelsen den 12 november 1925 beträffande år
1926 beräknat, att samtliga! kostnader skulle belöpa sig till cirka 700,000
kronor och de av rörelsegrenen härflytande inkomsterna till ungefär

800.000 kronor. Enligt vad nu kan bedömas, torde sagda kostnader, särskilt
på grund av den genom kung], kungörelsen den 29 januari 1926 (nr 40)
stadgade skyldigheten för utmätningsman med flera att anlita postgirorörelsen,
stiga till ungefär 750,000 kronor. Under år 1927 antages rörelsen
komma att ytterligare utvecklas, och beräknas med anledning härav kostnaderna
för rörelsegrenen till ungefär 900,000 kronor. I den mån dessa
kostnader utgöra uppenbara merkostnadsbelopp för postverket, äro de inräknade
å de olika utgiftstitlarna i förslaget till driftkostnadsstat. De
överslagskalkyler, som verkställts å vederbörande byrå, hava givit till resultat,
att postgirorörelsen antages komma att för år 1927 lämna ett överskott
av cirka 100,000 kronor. Bland inkomsterna uppföres fördenskull ett
belopp av 1,000,000 kronor såsom härflytande från postgirorörelsen.

Med stöd av det anförda har generalpoststyrelsen kommit till det resultatet,
att postverkets inkomster av poströrelsen under år 1927 nu kunna beräknas
till 69.9 miljoner kronor. Härvid har generalpoststyrelsen utgått
från nuvarande posttaxors bibehållande. Mot detta inkomstbelopp svara
driftkostnader, som enligt det förenämnda förslaget till driftkostnadsstat
beräknats till 58.4 miljoner kronor. Driftkostnadernas fördelning på de
olika huvudutgiftstitlarna framgår av nedanstående tablå, vari för jämförelse
även införts motsvarande siffror ur den fastställda driftkostnadsstaten
för år 1926 ävensom öknings- respektive minskningsbelopp.

:S''i bil fl- (Xr .77 )

Bihang till riksdagens protokoll 1927. 7 sam!.

4

50

Bevillningsutskottets betänkande Nr 57.

Eiksräken skansverket.

År 1926

kronor

År 1927

kronor

Ökning -f resp.
minskning — år
1927 i förhållande
till år 192G
kronor

A. Avlöningar m. in......................

27,770,000

28,140,000

+ 370,000

B. Pensioner in. in.........................

1,425,000

1,475,000

+ 50,000

C. Omkostnader................................

19,675,000

21,135,000

+ 1,460,000

D. Avsättning till förnyelsefonden

1,260,000

3,150,000

+ 1,800,000

Ii. Dyrtidstillägg................................

5,000,000

4,500,000

— 500,000

Summa

55,130,000

58,400,000

+ 3,270,000

Den betydande ökningen av driftkostnaderna är till övervägande del
föranledd av de genom kungl. brev den 19 mars 1926 meddelade bestämmelserna
rörande postverkets förnyelsefond.

Trots denna utgiftsstegring skulle det ekonomiska resultatet av poströrelsen
under år 1927 ställa sig gynnsammare än det enligt den godkända
riksstaten för budgetåret 1926—1927 beräknade driftresultatet under år
1926.

Under år 1927 skulle nämligen inkomsterna uppgå

till ................................................................................ 69.9 miljoner kronor och

driftkostnaderna till .................................................... 58.4 » »

vadan ett överskott skulle erhållas av .................... 11.5 miljoner kronor.

Såsom inledningsvis framhållits anser generalpoststyrelsen, att, oaktat
överskottsberäkningen numera berör delar av två år, det ekonomiska resultatet
av poströrelsen under det påföljande kalenderåret kan läggas till
grund för beräkningen av det överskott, som skall inlevereras till statskassan
under det kommande budgetåret. Enär generalpoststyrelsen icke
för närvarande har sig bekant några omständigheter, som! motivera beräknande
av ett annat överskott för de första månaderna av år 1928 än för
motsvarande månader år 1927, föreslår generalpoststyrelsen, att inkomstöverskottet
av poströrelsen upptages i riksstaten för budgetåret 1927—1928
till 11.5 miljoner kronor.»

Vidkommande de konjunkturförhållanden, från vilka generalpoststyrelsen
ansett sig böra utgå vid förevarande beräkningar, hade styrelsen i
skrivelse till riksräkenskapsverket den 9 november 1926 sammanfattat sin
uppfattning härutinnan så, att styrelsen räknade med i någon mån uppåtgående
konjunkturer, ehuru styrelsen icke ansett sig hava anledning
förutsätta en åtminstone på posttrafiken i lika grad inverkande förbättring,
som kunnat skönjas hittills år 1926 vid jämförelse med år 1925.1 fråga
om prisnivån uppgåve sig styrelsen hava kalkylerat med att densamma
skulle bliva i stort sett lika som för närvarande.

Riksräkenskapsverket har i enlighet med generalpoststyrelsens förslag
beräknat inkomstöverskottet för postverket till 11,500,000 kronor.

51

Bevillningsutskottets betänkande Nr 57.

Departementschefen har, efter att hava redogjort för generalpoststyrelsens Departementsoch
riksräkenskapsverkets beräkningar beträffande överskottet av postverket, chefen.
anfört följande:

»Det överskott av postverkets rörelse, varmed ämbetsverken sålunda räknat,
har framkommit efter en beräkning av inkomsterna till 69.9 miljoner kronor
och utgifterna till 58.4 miljoner kronor. Vid kalkylerna över driftkostnaderna
för postverket har generalpoststyrelsen utgått från en extra avsättning
till förnyelsefonden av 2.1 miljoner kronor, avseende att täcka hälften av
den brist i fonden, som enligt nu tillämpade grunder för avsättning till
densamma anses föreligga. Sedan Kungl. Maj:t, med utgångspunkt från
att sagda brist skall täckas under en tid av fem år i stället för två, numera
bestämt, att den extra avsättningen till förnyelsefonden för år 1927
skall utgöra allenast 840,000 kronor, kommer, utöver vad styrelsen tidigare
beräknat, ett ytterligare belopp, motsvarande skillnaden mellan nämnda båda
belopp eller i runt tal 1.2 5 miljon kronor, att kunna under budgetåret

1927—1928 inlevereras till statsverket.

Vid beräkningen av driftkostnaderna har, enligt vad jag inhämtat, en ,
genomsnittlig levnadskostnadsindex av 170 förutsatts för nästa budgetär
såsom bestämmande för dyrtidstilläggen till personalen. Då, enligt det förslag,
som jag senare i dag kommer att framställa, dyrtidstilläggsberäkningen
skulle för hela det finansår, varom fråga är, fixeras enligt en index av 168.
bör en minskning i kostnaderna för dyrtidstillägg vid postverket uppkomma,
vilken minskning i runt tal kan uppskattas till 0.2 5 miljon kronor.

Enligt vad nu anförts skulle utgiftsstaten för postverket under budgetåret
1927—1928 bliva 1.5 miljon kronor lägre än generalpoststyrelsen och riksräkenskapsverket
utgått ifrån. Det beräknade överskottet av rörelsen bör
följaktligen kunna ökas med detta belopp. Då jag icke i övrigt har någon
erinran att göra mot de verkställda beräkningarna, bär jag i budgetförslaget
upptagit postverkets överskott till 13 miljoner kronor.»

Postmedlen hava sålunda i statsverkspropositionen upptagits med 13,000,000 Statsverks .

propositionen.

kronor. I

I proposition den 18 februari 1927, nr 144, har Kungl. Maj:t föreslagit Trop. nr in.
riksdagen besluta, att kungörelsen den 29 maj 1925 (nr 150) om vissa ändringar
i förordningen den 17 juni 1916 (nr 216) angående villkoren för
postbefordran av tidningar och andra periodiska skrifter, vilken kungörelse
gäller till och med den 31 december 1927, skall äga fortsatt tillämpning
till och med den 31 december 1928, dock med den ändring i avseende å
bestämmelsen rörande utgivarkorsband, vars vikt icke överstiger 25 gram
att den år 1925 införda tilläggsavgiften av 1 öre för varje försändelse skall
upphöra och dylik försändelse i stället taxeras som om den vägde 25 gram

Utskottet.

52 Bevillningsutskottets betänkande Nr 57.

På förslag av bevillningsutskottet (betänkande nr 27) har nämnda proposi
tion numera av riksdagen bifallits.

Enligt vad utskottet inhämtat, har postverket till statskontoret inlevererat
under andra halvåret 1926 2,000,000 kronor samt under första kvartalet
1927 10,443,364 kronor 47 öre.

Utskottet har funnit postmedlen kunna, i likhet med vad som skett i statsverkspropositionen,
upptagas till 13,000,000 kronor.

Utskottet får förty hemställa,

att överskott å postverket måtte i riksstaten för budgetåret
1927—1928 beräknas till....... kronor 13,000,000.

Stockholm den 4 juni 1927.

På bevillningsutskottets vägnar:

NILS WOHLIN.

Närvarande: herrar Johan Nilsson i Kristianstad*, Wohlin, Bärg, Wigforss* Boman, Björnsson*,
friherre Beck-I'' riis*, Schlyter*, Jönsson i Boa*, Johansson i Arkösund*, Bengtsson
i Kullen* Olsson i Ramsta* Lövgren i Nyborg*, Olsson i Golvvasta, Nyländer*,
Björklund*, Olsson i Gävle och Andersson i Katrineholm*.

* Icke närvarit vid justeringen av betänkandet.

54

Bevillningsutskottets betänkande Nr 57.

Bil. A.

Beräkningar angående 1926 års skattetaxeringar.

(Milj. kronor)

Inkomst av last egendom:

Enskilda

Aktiebolag

m. fl.

Tillsammans

1. Jordbruksfastighet......................................

403.2

32.0

C

ce

2. Annan fastighet ..........................................

144.0

63.0

207.0

Summa

547.2

95.6

642.8

Inkomst av kapital .............................................

393.2

40.0

433,2

Inkomst av arbetsanställning m. in. ■ .............—

3,461.4

—

3,461.4

Inkomst av rörelse eller yrke eller eljest ...............

489.1

372.4

861.5

Summa uppskattad inkomst

4,890.9

508. o

5,398.9

Avdrag:

1. Enligt 11 § 2 mom. 4:o) bevillningsförordningen

233.5

4.7

238.2

2. För kommunalutskylder..............................

257.0

43.0

300. o

3. Övriga vid bevillningstaxeringen ej åtnjutna

avdrag ...................................................

32.0

8.0

40. o

Summa avdrag

522.5

55.7

578.2

Återstod

4,368.4

452.3

4,820.7

''/bo av den taxerade förmögenheten........................

247.0

_

247.0

Till inkomst- och förmögenhetsskatt taxerat belopp

4,615.4

452.3

5,067.7

Utnyttjade orts- och familjeavdrag ........................

2,782.0

—

2,782.0

Beskattningsbart belopp .......................................

1,833.4

452.3

2,285.7

Uträknad skatt (exkl. B-skatt) ''..............................

107.8

40.6

148.4

Skatteprocent i medeltal.......................................

5.88 %

8.08 %

3.7

Summa uträknad inkomst- och förmögenhetsskatt

152.1

Under budgetåret 1926 — 1927 inflytande skatt:

Enskilda -f A-skatt (96 %)

142.5

B-skatt

3.5

Summa behållen skatteinkomst

146.0

Det procenttal av grundbeloppet, efter vilket skatten utgått, har varit 160.

Bevillningsutskottets betänkande Nr 57.

55

Bilaga B.

Beräkningar angående 1927 års skattetaxeringar.

(Milj. kronor.)

Enskilda

Aktiebolag

Tillsammans

m. fl.

Inkomst av fast egendom:

1. Jordbruksfastighet.......................................

415

32

447

2. Annan fastighet ..........................................

150

68

218

Summa

565

100

665

Inkomst av kapital .............................................

410

42

452

Inkomst av arbelsanställning m. in......................

3,540

—

3,540

Inkomst av rörelse eller yrke eller eljest ...............

490

390

880

Summa uppskattad inkomst

5,005

532

i)fC)3 /

Avdrag:

1. Enligt 11 § 2 mom. 4:o) bevillningsförordningen

240

5

245

2. För kommunalutskylder ..............................

275

45

320

3. Övriga vid bevillningstaxeringen ej åtnjutna

avdrag ...................................................

32

8

40

Summa avdrag

547

58

605

Återstod

4,458

474

4,932

''/co av den taxerade förmögenheten.......................

250

—

250

Till inkomst- och förmögenhetsskatt taxerat belopp

4,708

474

5,182

Utnyttjade orts- och familjeavdrag........................

2,824

—

2,824

Beskattningsbart belopp .......................................

1,884

474

2,358

Skatleprocent i medeltal1 ....................................

5.88 %

8.98 %

Uträknad skatt ...................................................

110.8

42.c

153.4

Under budgetåret 1927—1928 inflyttande skatt (9G %)

147.3

1 Det procenttal av grundbeloppet, efter vilket skatten beräknas skola utgå, har upptagits
till ICO.