Bevillningsutskottets memorial Nr 48.

1

Nr 48.

Ankom till riksdagens kansli den 16 mai 1927 kl. I e. m.

Bevillningsutskottets memorial, i anledning av kamrarnas skiljaktiga
beslut rörande utskottets betänkande i anledning av Kungl.
Maj:ts proposition med förslag till förordning om vissa
ändringar i förordningen den 6 november 1908 (nr 129)
angående en särskild stämpelavgift vid köp och byte av
fondpapper ävensom en i ämnet väckt motion.

I en den 4 januari 1927 dagtecknad proposition, nr 56, hade Kungl. Maj:t
föreslagit riksdagen att antaga ett vid propositionen fogat förslag till förordning
om vissa ändringar i förordningen den 6 november 1908 angående
en särskild stämpelavgift vid köp och byte av fondpapper.

Därjämte hade i en i anledning av nämnda proposition inom andra kammaren
av herr Hage m. fl. väckt motion, nr 279, framställts förslag, att
riksdagen måtte avslå den av Kungl. Maj:t i propositionen föreslagna nedsättningen
av fondstämpeln och i stället besluta, att nuvarande skattesatser
skulle bibehållas oförändrade.

I betänkande nr 43 hade bevillningsutskottet avgivit yttrande i anledning
av förenämnda proposition och motion samt därvid hemställt, att riksdagen
måtte, med bifall till motionen samt med förklarande, att propositionen,
i vad densamma avsåge nedsättning av stämpelavgiften vid köp och
byte av aktier och därmed likställda fondpapper, icke kunnat av riksdagen
bifallas, ävensom i anledning av vad Kungl. Maj:t i övrigt i propositionen
föreslagit, antaga det i nej-propositionen här nedan intagna förslag till förordning
om vissa ändringar i förordningen den 6 november 1908 (nr 129)
angående en särskild stämpelavgift vid köp och byte av fondpapper, m. m.

I en vid betänkandet fogad reservation hade herr Johan Nilsson i Kristianstad
m. fl. hemställt, att riksdagen måtte, med bifall till propositionen samt
med avslag å motionen, antaga det vid propositionen fogade författningsförslaget,
vilket ingår i ja-propositionen här nedan.

Enligt vad utskottet tillhandakomna protokollsutdrag utvisa, hava kamrarna
vid behandlingen av nämnda betänkande stannat i olika beslut, i det
att första kammaren antagit det förslag, som innefattas i den av herr Johan
Nilsson i Kristianstad m. fl. vid betänkandet avgivna reservationen, medan
andra kammaren bifallit vad utskottet i betänkandet hemställt.

Bihang till riksdagens protokoll 1927. 7 samt. 28 höft. (Nr U8—50.)

1

2

Bevillningsutskottets memorial Nr 48.

Skiljaktigheterna i kamrarnas beslut framgå av följande redogörelse:

Första kammaren har beslutat sådan ändring i 3 § 1 mom. fondstämpelförordningen,
att de däri genom förordningen den 13 april 1922 (nr 175) stadgade
stämpelavgifterna från och med den 1 januari 1928 nedsättas beträffande
aktier, lotter, andelsbevis och delaktighetsbevis till hälften av nu
fastställda belopp, varemot vid överlåtelser av obligationer samma stämpelpelavgifter,
som enligt detta moment för närvarande gälla, allt fortfarande
skola enligt första kammarens beslut utgå. I det av första kammaren antagna
författningsförslaget bar i form av övergångsstadgande intagits bestämmelser
om att de nu gällande stämpelavgifterna, vilka enligt beslut av
1926 års riksdag äga tillämpning till och med den 30 juni 1927, skola utgå
intill den 1 januari 1928. Andra kammaren åter har avslagit förslaget om
ändring i 3 § 1 mom. fondstämpelförordningen och i stället antagit ett
stadgande om att de i förordningen den 13 april 1922 stadgade stämpelavgifterna
skola fortfarande gälla till och med den 30 juni 1928. Kamrarna
äro ense dels om uteslutning ur 3 § fondstämpelförordningen av dess andra
moment, vilket innehåller bestämmelser om uttagande av allenast halv stämpel
vid köp och byte av fondpapper i utlandet, då den ene kontrahenten är
bosatt i utlandet, dels ock beträffande vissa redaktionella jämkningar i 3 §,
4 § 2 mom., 6 § samt 7 § 2 och 4 mom. av förordningen. Däremot hava
kamrarna fattat olika beslut i fråga om tidpunkten för ikraftträdandet av
de sålunda beträffande avfattningen samstämmigt beslutade ändringarna, i
det att denna bestämts av första kammaren till den 1 januari 1928 och av
andra kammaren till den 1 juli 1927.

Då denna fråga är av beskaffenhet att böra avgöras medelst gemensam
omröstning, får utskottet i sådant hänseende föreslå följande voteringsproposition
:

»Den, som i likhet med första kammaren vill, att riksdagen skall, med
bifall till Kungl. Maj:ts proposition nr 56 samt med avslag å motionen
II: 279 av herr Hage m. fl., antaga följande

Förslag

till

förordning om vissa ändringar i förordningen den 6 november 1908
(nr 129) angående en särskild stämpelavgift vid köp och byte

av fondpapper.

Härigenom förordnas, att 3 §, 4 § 2 mom., 6 § samt 7 § 2 och 4 mom.
i förordningen den 6 november 1908 angående en särskild stämpelavgift
vid köp och byte av fondpapper skola, 3 §, 4 § 2 mom. och 6 § i nedan
angivna delar, erhålla följande ändrade lydelse:

Bevillningsutskottets memorial Nr 48.

3

3 $.

1. Avräkningsnota, varom i 2 § förmäles, skall, där ej nedan annorlunda
stadgas, vid köp förses med stämpel till följande belopp, nämligen:

a) vid köp av aktier, lotter, andelsbevis och delaktighetsbevis 30 öre,
då de överlåtna aktiernas, lotternas, andelsbevisens eller delaktighetsbevisens
sammanlagda värde icke överstiger 100 kronor, och därutöver 30 öre
för varje påbörjat belopp av 100 kronor,

b) vid köp av obligationer 10 öre, då de överlåtna obligationernas sammanlagda
värde ej överstiger 100 kronor, och därutöver 10 öre för varje
påbörjat belopp av 100 kronor,

dock att, där den ene kontrahenten är fondhandlare och avtalet avslutas
icke för dennes räkning utan i kommission, avräkningsnotan skall
förses,

c) vid köp av aktier, lotter, andelsbevis och delaktighetsbevis med
stämpel av 15 öre, då de överlåtna aktiernas, lotternas, andelsbevisens
eller delaktighetsbevisens sammanlagda värde icke överstiger 100 kronor,
och därutöver 15 öre för varje påbörjat belopp av 100 kronor, samt

d) vid köp av obligationer med stämpel av 5 öre, då de överlåtna obligationernas
sammanlagda värde ej överstiger 100 kronor, och därutöver 5
öre för varje påbörjat belopp av 100 kronor.

Ävenledes skall, där ej nedan annorlunda stadgas, avräkningsnota vid
byte förses med stämpel till följande belopp, nämligen:

e) vid byte av aktier, lotter, andelsbevis och delaktighetsbevis 15 öre,
då det värde, som enligt 4 § 4 mom. skall i avräkningsnotan upptagas,
ej överstiger 100 kronor, och därutöver 15 öre för varje påbörjat belopp
av 100 kronor, samt

f) vid byte av obligationer 5 öre, då det värde, som enligt 4 § 4 mom.
skall i avräkningsnotan upptagas, ej överstiger 100 kronor, och därutöver
5 öre för varje påbörjat belopp av 100 kronor.

Med — — — handelsböcker.

2. Stämpelplikt äger icke rum i följande fall, nämligen:

a) då bägge kontrahenterna äro fondhandlare och avtalet å vardera sidan
avslutas icke för egen räkning utan i kommission;

b) då aktie, lott, andelsbevis eller delaktighetsbevis utan mellangift utbytes
mot annan eller andra aktier, lotter, andelsbevis eller delaktighetsbevis
i samma bolag och till enahanda eller lägre belopp;

c) då obligation utan mellangift utbytes mot annan eller andra obligationer
av samma utgivare samt med samma räntefot och till enahanda
eller lägre belopp;

d) vid köp av obligationer, som utfärdats eller garanterats av svenska
staten, eller då vid överlåtelse av aktie eller obligation den ene kontrahenten
är svenska staten eller svenska statsförvaltningen tillhörande all -

4

Bevillningsutskottets memorial Nr 48.

mänt verk eller styrelse, riksdagens verk, Sveriges allmänna hypoteksbank
eller konungariket Sveriges stadshypotekskassa, samt slutligen

e) vid utlämnande av här i riket utfärdad obligation, då enligt förordningen
angående stämpelavgiften obligationen skall före utlämnandet förses
med särskild stämpel.

3. Slutes reportavtal, skall endast den avräkningsnota förses med stämpel,
som gäller den till beloppet större av de båda till reportavtalet hörande
affärerna; och skall stämpelavgiften utgå med femtedelen av det
belopp, som enligt 1 mom. eljest skolat utgöras, i varje fall dock minst
5 öre.

Skall vid reportavtal icke särskild ersättning erläggas till den andre
kontrahenten i avtalet, äge stämpelplikt icke rum.

4. Därest avtal om köp eller byte av fondpapper avslutas genom en
eller flera fondhandlare i kommission, skall sammanlagda stämpelavgiften
icke i något fall beräknas till högre belopp än om avtalet slutits utan
anlitande av kommissionär, dock med iakttagande av vad i 3 mom. stadgas
om viss lägsta avgift.

5. Värdet å de överlåtna fondpapperen skall vid köp anses motsvara
köpeskillingen och må vid byte icke upptagas till lägre belopp än det vid
tiden för bytesavtalet i allmänhet gällande.

4 §.

2. Vid — — — namn.

Då fondhandlare avslutar köpavtal, icke för egen räkning utan såsom
kommissionär, skall han förse avräkningsnota med påskrift: i kommission
(avräkningsnota i kommission); där jämlikt 3 § 2—4 mom. stämpeln
utgöres med nedsatt belopp eller stämpelplikt icke äger rum, skall i
avräkningsnotan tillika antecknas grunden till nedsättningen eller befrielsen,
såvida den icke eljest framgår av avräkningsnotans innehåll. Avslutar
annan än fondhandlare köpavtal för annans räkning, skall i avräkningsnotan
utsättas för vems räkning avslutandet skett.

Avräkningsnota — — — underskriven.

6 i

Den, — — — stämpel.

För utgörandet av föreskriven stämpel svare likväl i varje fall såväl
vardera kontrahenten för sig som ock förmedlare, med den inskränkning att,
om köp- eller bytesavtalet avslutats i utlandet, ansvaret ligger endast å
här i riket bosatt kontrahent och förmedlare. Såsom avslutat i utlandet
anses härvid jämväl sådant avtal, som kommit till stånd medelst post-,
telefon- eller telegrafförbindelse mellan ort i Sverige och ort i utlandet.

5

Bevillningsutskottets memorial Nr 48.

7 $.

2. När till avräkningsnota erfordras stämpel till större belopp än en
stämpel innehåller, må två eller flera stämplar begagnas. Där stämpelbeloppet
utfaller i sådant tal, varå stämpel ej finnes eller vartill flera
stämplar å mindre värden ej kunna sammanjämkas, skall stämpel å det
lägre värde, som är sagda tal närmast, begagnas.

4. För stämpel, som av förmedlaren åsätta avräkningsnota, äger denne
utbekomma ersättning hos vilken av kontrahenterna som helst. Stämpel
å avräkningsnota, som, efter försäljning av fondpapper å exekutiv auktion,
av auktionsförrättaren upprättas, skall gäldas på sätt i 198 § utsökningslagen
om kostnad för utmätt egendoms försäljning stadgas.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1928; dock skola de i 3 §
3 mom. meddelade föreskrifter tillämpas först från och med dag, som
Konungen efter särskild prövning bestämmer.

Intill den 1 januari 1928 skall den stämpelavgift, varom stadgas i förordningen
den 6 november 1908, utgå med de i förordningen den 13 april
1922 (nr 175) om ändrad lydelse av 3 § i förstnämnda förordning stadgade
belopp.

röstar

Ja;

Den, det ej vill, röstar

Nej;

Vinner Nej, har riksdagen i likhet med andra kammaren beslutat att,
med bifall till motionen II: 279 av herr Hage m. fl. samt med förklarande,
att Kungl. Maj:ts proposition nr 56, i vad densamma avser nedsättning av
stämpelavgiften vid köp och byte av aktier och därmed likställda fondpapper,
icke kunnat av riksdagen bifallas, ävensom i anledning av vad Kungl. Maj:t
i övrigt i nämnda proposition föreslagit, antaga följande

F ö r s 1 a g

till

förordning om vissa ändringar i förordningen den 6 november 1908
(nr 129) angående en särskild stämpelavgift vid köp
och byte av fondpapper, in. m.

Härigenom förordnas,

dels att den stämpelavgift, varom stadgas i förordningen den 6 november
1908 angående en särskild stämpelavgift vid köp och byte av fondpapper,
fortfarande till och med den 30 juni 1928 skall utgå med de i förordningen

6

Bevillningsutskottets memorial Nr 48.

den 13 april 1922 (nr 175) om ändrad lydelse av 3 § i förstnämnda förordning
stadgade belopp, med rätt för Konungen att, om särskilda förhållanden
därtill föranleda, förordna om stämpelavgiftens nedsättande till lägst
de belopp, vilka i motsvarande fall utgingo enligt förordningen den 15
augusti 1913 (nr 191) om ändrad lydelse av 3 § i omförmälda förordning
den 6 november 1908,

dels ock att 3 §, 4 ^ 2 mom., 6 § samt 7 § 2 och 4 mom. i nämnda förordning
den 6 november 1908 skola, 3 §, 4 § 2 mom. och 6 § i nedan angivna
delar, erhålla följande ändrade lydelse:

3 §.

1. Avräkningsnota — — — handelsböcker.

2. Stämpelplikt äger icke rum i följande fall, nämligen:

a) då bägge kontrahenterna äro fondhandlare och avtalet å vardera sidan
avslutas icke för egen räkning utan i kommission;

b) då aktie, lott, andelsbevis eller delaktighetsbevis utan mellangift utbytes
mot annan eller andra aktier, lotter, andelsbevis eller delaktighetsbevis
i samma bolag och till enahanda eller lägre belopp;

c) då obligation utan mellangift utbytes mot annan eller andra obligationer
av samma utgivare samt med samma räntefot och till enahanda
eller lägre belopp;

d) vid köp av obligationer, som utfärdats eller garanterats av svenska
staten, eller då vid överlåtelse av aktie eller obligation den ene kontrahenten
är svenska staten eller svenska statsförvaltningen tillhörande allmänt
verk eller styrelse, riksdagens verk, Sveriges allmänna hypoteksbank
eller konungariket Sveriges stadshypotekskassa, samt slutligen

e) vid utlämnande av här i riket utfärdad obligation, då enligt förordningen
angående stämpelavgiften obligationen skall före utlämnandet förses
med särskild stämpel.

3. Slutes reportavtal, skall endast den avräkningsnota förses med stämpel,
som gäller den till beloppet större av de båda till reportavtalet hörande
affärerna; och skall stämpelavgiften utgå med femtedelen av det
belopp, som enligt 1 mom. eljest skolat utgöras, i varje fall dock minst
5 öre.

Skall vid reportavtal icke särskild ersättning erläggas till den andre
kontrahenten i avtalet, äge stämpelplikt icke rum.

4. Därest avtal om köp eller byte av fondpapper avslutas genom en
eller flera fondhandlare i kommission, skall sammanlagda stämpelavgiften
icke i något fall beräknas till högre belopp än om avtalet slutits utan
anlitande av kommissionär, dock med iakttagande av vad i 3 mom. stadgas
om viss lägsta avgift.

5. Värdet å de överlåtna fondpapperen skall vid köp anses motsvara
köpeskillingen och må vid byte icke upptagas till lägre belopp än det vid
tiden för bytesavtalet i allmänhet gällande.

Bevillningsutskottets memorial Nr 48. 7

4 §•

2. Vid — — — namn.

Då fondhandlare avslutar köpavtal, icke för egen räkning utan såsom
kommissionär, skall han förse avräkningsnota med påskrift: i kommission
(avräkningsnota i kommission); där jämlikt 3 § 2—4 mom. stämpeln
utgöres med nedsatt belopp eller stämpelplikt icke äger rum, skall i
avräkningsnotan tillika antecknas grunden till nedsättningen eller befrielsen,
såvida den icke eljest framgår av avräkningsnotans innehåll. Avslutar
annan än fondhandlare köpavtal för annans räkning, skall i avräkningsnotan
utsättas för vems räkning avslutandet skett.

Avräkningsnota —--underskriven.

6 *.

Den,--- — stämpel.

För utgörandet av föreskriven stämpel svare likväl i varje fall såväl
vardera kontrahenten för sig som ock förmedlare, med den inskränkning att,
om köp- eller bytesavtalet avslutats i utlandet, ansvaret ligger endast å
här i riket bosatt kontrahent och förmedlare. Såsom avslutat i utlandet
anses härvid jämväl sådant avtal, som kommit till stånd medelst post-,
telefon- eller telegrafförbindelse mellan ort i Sverige och ort i utlandet.

7 §.

2. När till avräkningsnota erfordras stämpel till större belopp än en
stämpel innehåller, må två eller flera stämplar begagnas. Där stämpelbeloppet
utfaller i sådant tal, varå stämpel ej finnes eller vartill flera
stämplar å mindre värden ej kunna sammanjämkas, skall stämpel å det
lägre värde, som är sagda tal närmast, begagnas.

4. För stämpel, som av förmedlaren åsatts avräkningsnota, äger denne
utbekomma ersättning hos vilken av kontrahenterna som helst. Stämpel å
avräkningsnota, som, efter försäljning av fondpapper å exekutiv auktion,
av auktionsförrättaren upprättas, skall gäldas på sätt i 198 § utsökningslagen
om kostnad för utmätt egendoms försäljning stadgas.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1927; dock skola de i 3 §
3 mom. meddelade föreskrifter tillämpas först från och med dag, som
Konungen efter särskild prövning bestämmer.»

Stockholm den 16 maj 1927.

På bevillningsutskottets vägnar:

NILS WOHLIN.

8

Bevillningsutskottets memorial Nr 48.

Närvarande: herrar Wohlin, Boman, Björnsson, friherre Beck-Friis, Jönsson i Boa, Johansson
i Arkösund, Bengtsson i Kullen, Olsson i Golvvasta, Nyländer, Björklund,
Paul Magnuson, Östergren, Bissmark, Olsson i Gävle, Granath och Werner.