Bevillningsutskottets betänkande Nr 42.
1
Mr 42.
Ankom till riksdagens kansli den 3 maj 1927 kl. 12 m
Bevillningsutskottets
betänkande, i anledning av Kungl. Maj.ts proposition
med förslag till förordning om ändring i vissa
delar av förordningen den 19 november 1914 angående
stämpelavgiften, m. m. ävensom en i ämnet väckt motion.
(2:a avd.)
I en den 22 februari 1927 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad
proposition, nr 189, har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag,
föreslagit riksdagen att antaga nedan intagna förslag till
l:o) förordning om ändring i vissa delar av förordningen den 19 november
1914 (nr 383) angående stämpelavgiften; och
2:o) förordning om ändrad lydelse av 1 § i förordningen den 6 november 1908
(nr 129) angående en särskild stämpelavgift vid köp och byte av fondpapper.
Förslag
till
förordning om ändring i vissa delar av förordningen den 19 november
1914 (nr 383) angående stämpelavgiften.
Härigenom förordnas, att 3, 8 och 17 §§, 47 § 2 och 3 mom. samt 56 §
i förordningen den 19 november 1914 angående stämpelavgiften skola i nedan
angivna delar erhålla följande ändrade lydelse:
3 §.
I avseende på expeditionernas förseende med stämpel gäller, med de här
nedan i 7 § nämnda undantag, dennna tariff:
Bevis angående — — — företedd
handling ................
» å dom eller utslag, huruvida
däremot är vädjat
Bihang till riksdagens protokoll 1927. 7 samt. 23 höft. (Nr 42.)
1
2
Bevillningsutskottets betänkande Nr 42.
8 $.
Följande enskilda handlingar skola, även där de äro utfärdade av offentlig
myndighet, förses med stämpel på sätt här nedan stadgas.
Aktiebrev i utländskt aktiebolag--— orsaken härtill.
Se för övrigt Certifikat och 16 §.
Certeparti skall, — — — i konkurs.
Certifikat å värdepapper av något av följande slag, nämligen aktiebrev
i utländskt aktiebolag, andelsbevis, delaktighetsbevis eller lottbrev i
utländskt företag av ekonomisk art ävensom i utlandet utfärdad
obligation eller förskrivning, som enligt denna förordning jämställes
med obligation, skall förses med stämpel till det belopp, varmed
stämpelavgift skulle hava utgått för i certifikatet omförmälda värdepapper,
därest dessa efter införsel till riket blivit föremål för överlåtelse.
Stämpelbeläggning av certifikat skall äga rum, där det
utfärdas här i riket, vid utfärdandet och, där det utfärdats i utlandet
och hit till riket införts, vid den tidpunkt, som för sådant fall är
stadgad i fråga om värdepapper av i certifikatet omförmälda slag.
Vad sålunda stadgats skall dock icke äga tillämpning på certifikat,
som före den 1 juli 1927 uppvisats hos magistrat i stad. Om dylikt
uppvisande samt om dagen därför skall magistraten kostnadsfritt
verkställa påteckning å certifikatet.
Varder certifikat utbytt mot ett eller flera certifikat å samma
värdepapper eller ock mot värdepapperen, må innehavaren med
företeende av certifikatet och det eller de nya certifikaten eller
värdepapperen hos överståthållarämbetet eller Konungens befallningshavande
anhålla om vidtagande av åtgärd, för att å förstnämnda
certifikat anhragta införselstämplar eller för certifikatet åtnjuten
stämpelfrihet må kunna tillgodoräknas det eller de nya certifikaten
eller värdepapperen. Myndigheten skall då, därest förstnämnda certifikat
är belagt med stämplar, annullera dessa med en för sådant
ändamål inrättad tryckstämpel eller, om stämpelfrihet åtnjutes, göra
påteckning å samma certifikat angående företeendet och ändamålet
därmed; och äger därefter stämpelfrihet rum för det eller de nya
certifikaten eller värdepapperen, som av myndigheten förses med
anteckning om orsaken härtill.
Angående handling, varigenom någon tillförsäkras förfoganderätt
över värdepapper av något av de i första stycket omförmälda slag,
gälle, ändock att den ej betecknats som certifikat, vad i denna förordning
är stadgat om certifikat.
Se för övrigt 16 §.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 42.
3
Interimsbevis, interimskvitto — — — se 27 §.
Interimsbevis, interimskvitto å aktiebrev i utländskt aktiebolag, andelsbevis,
delaktighetsbevis eller lottbrev i utländskt företag av ekonomisk
art eller å utländsk obligation; se Certifikat.
Lottsedel för deltagande i lotteri, som med Kungl. Maj:ts tillstånd anordnats,
skall av lotteriets anordnare före utlämnandet förses med stämpel,
då lotteriet avser penningar, av 20 öre för varje hel krona av det
belopp, varå lottsedeln lyder, och, då lotteriet avser andra värdeföremål,
av 10 öre för varje lottsedel.
Se för övrigt 56 §.
Obligation, som utfärdats i utlandet, — ■— — i utlandet.
Se för övrigt Certifikat och 16 §.
17 §.
Därest handling, — — — ett år.
Där på — — — förnyad stämpelbeläggning.
Äskas med avseende å inteckning i fast egendom, tomträtt eller vattenfallsrätt
sådan åtgärd, som omförmäles i 21, 26, 27 eller 34 § av förordningen
den 16 juni 1875 angående inteckning i fast egendom eller i 10 eller
14 § av lagen den 14 juni 1907 om inteckning i tomträtt och vattenfallsrätt,
skall den handling, som för sådant ändamål ingives jämte den gamla inteckningshandlingen,
icke beläggas med stämpel; ej heller skall stämpel läggas
å handling, för vilken inteckning meddelas på grund av 4 § i lagen den
..... 1927 om inteckningshavares rätt till betalning ur ersättning, som
utgår på grund av brandförsäkringsavtal.
47 §.
2. Åsidosätter någon--- — tjugufem kronor.
Till enahanda ansvar vare den förfallen, som utfärdar certifikat å aktiebrev
i utländskt aktiebolag eller andelsbevis, delaktighetsbevis eller lottbrev
i utländskt företag av ekonomisk art eller som belånar, försäljer eller på
vad sätt det vara må överlåter sådant certifikat eller annan sådan handling,
som nu nämnts, utan att handlingen är försedd med i 8 § föreskriven
stämpel.
Utgiver någon--— tjugufem kronor.
3. Den obligationsutgivare, som utlämnar obligation utan att därvid förse
handlingen med stadgad stämpel, så ock den, som utfärdar certifikat å
obligation, vilken utgivits eller är avsedd att utgivas i utlandet, eller som
belånar, försäljer eller på vad sätt det vara må överlåter sådan obligation
eller därå utfärdat certifikat, utan att handlingen är försedd med i 8 §
4
Bevillningsutskottets betänkande Nr 42.
föreskriven stämpel, böte tjugu gånger den felande stämpelns belopp; dock
vare minsta bot tjugufem kronor.
56 §.
Generalpoststyrelsen äge medgiva, att den, som erhållit tillstånd till anordnande
av lotteri, må fritagas från skyldighet att förse lottsedel med
stämpel, under villkor att han, i fråga om penninglotteri inom en vecka
och beträffande annat lotteri inom en månad efter varje dragning till
generalpoststyrelsen dels inbetalar den på de till dragningen försålda lottsedlar
belöpande stämpelavgift, dels ock inlämnar ett av notarius publicus på
grund av räkenskaperna för lotteriet utfärdat intyg över antalet sålunda
försålda lottsedlar, därvid i fråga om penninglotteri skall angivas antalet
lottsedlar av varje särskild valör; och skall före varje dragning av den
person eller myndighet, som erhållit Kungl. Maj ds uppdrag att utöva tillsyn
över lotteriet, till generalpoststyrelsen insändas uppgift om tiden för
dragningen.
Inbetalas avgiftsbeloppet — — — ränta därå.
Å lottsedel,---försorg påtryckas.
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1927 utom i vad den avser
ändring i 17 <§», i vilken del förordningen träder i kraft den 1 januari 1928.
Förslag
till
förordning om ändrad lydelse av 1 § i förordningen den 6 november
1908 (nr 129) angående en särskild stämpelavgift vid köp
och byte av fondpapper.
Härigenom förordnas, att 1 § i förordningen den 6 november 1908 angående
en särskild stämpelavgift vid köp och byte av fondpapper skall i nedan
angiven del erhålla följande ändrade lydelse:
1 §•
Vid överlåtelse — — — nedan sägs.
Med fondpapper — — — obligation stämpelbeläggas.
Certifikat eller annan handling, varigenom någon tillförsäkras förfoganderätt
över värdepapper av något av följande slag, nämligen aktier i utländska
aktiebolag eller lottbrev, andelsbevis eller delaktighetsbevis i utländska
Bevillningsutskottets betänkande Nr 42.
5
kommanditbolag ävensom i utlandet utfärdad obligation, skall enligt denna
förordning anses vara fondpapper av samma slag som de värdepapper, handlingen
avser.
Lika med — — — grundade rätt.
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1927.
Till utskottet har jämväl överlämnats en i anledning av propositionen
av herr Lövgren i Nyborg inom andra kammaren väckt motion, nr 316,
däri hemställts, att riksdagen måtte »avslå Kungl. Maj:ts proposition nr 189
i vad densamma avser höjning av stämpeln på lottsedlar.»
Den föreliggande propositionen innefattar förslag om ändringar i stämpelförordningens
bestämmelser angående dels stämpelfrihet för vissa bevis,
dels införselstämpeln för vissa utländska värdepapper, dels stämpelavgiften
för lottsedel i penninglotteri, dels ock stämpelfrihet för inteckningshandling
i visst fall. Därjämte har i anslutning till förslaget om utvidgning av
stadgandena rörande införselstämpel för utländska värdepapper föreslagits
ändring i 1 § av förordningen den 6 november 1908 angående en särskild
stämpelavgift vid köp och byte av fondpapper.
Enligt 3 § i stämpelförordningen är bevis av underdomstol eller därstädes Stämpelfrihet
anställd tjänsteman, tecknat å företedd handling, fritt från stämpelavgift. ^
Detsamma är förhållandet med bevis å dom eller utslag, att däremot är slag, huruvida
vädjat. Efter bestämmelser härom omnämnas i paragrafen ett antal olika
bevis, varefter stadgas, att för »bevis, annat» skall utgå stämpelavgift, som
för underdomstol i stad belöper sig till en krona.
Chefen för finansdepartementet har till omförmälda statsrådsprotokoll
anfört, att riksdagens justitieombudsman i en den 30 november 1926 dagtecknad,
till Kungl. Maj:t ställd skrivelse (se justitieombudsmannens ämbetsberättelse
till 1927 års riksdag sid. 284 ff.) anmält, hurusom klagomål hos
justitieombudsmannen anförts däröver, att i ett närmare angivet fall part i
tvistemål, som varit anhängigt vid rådhusrätt, för ett av rättens ordförande å
utslaget i målet tecknat bevis, att utslaget vunnit laga kraft, påförts stämpelavgift
med en krona, ehuru dylikt bevis enligt klagandens uppfattning vore
att hänföra till »bevis av underdomstol eller därstädes anställd tjänsteman,
tecknat å företedd handling» och förty fritt från stämpel. Justitieombudsmannen
hade vidare i sin skrivelse anfört, att även om enligt justitieombudsmannens
åsikt den av rådhusrättens ordförande verkställda stämpel
-
däremot är
vädjat.
Propositio -
Utskottet.
Inforselstämpel
för vissa
utländska
värdepapper
m. m.
Proposition
nen.
6 Bevillningsutskottets betänkande Nr 42.
beläggningen icke vore riktig, en förtydligande ändring av hithörande
bestämmelser likväl syntes påkallad.
Med hänsyn härtill hade departementschefen ansett lämpligt, att bestämmelserna
förtydligades. För sin del hade departementschefen funnit detta
enklast kunna ske så, att rubriken »bevis å dom eller utslag, att däremot
är vädjat» förändrades till »bevis å dom eller utslag, huruvida däremot är
vädjat». Enär vad erlades eller anmäldes hos underdomstol eller därstädes anställd
tjänsteman och bevis av sistberörda innehåll sålunda kunde lämnas
endast av underdomstol eller tjänsteman därstädes, vore det uppenbart, att
den sålunda förändrade rubriken icke hade avseende å bevis, som hos överrätt
anställd tjänsteman tecknade å dom eller utslag, huruvida vad fullföljts
eller icke.
Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot propositionen i
denna del.
Enligt 8 § i stämpelförordningen skall obligation, som utfärdats i utlandet,
utom i särskilt angivna undantagsfall förses med stämpel till visst belopp,
innan den första gången, efter det densamma blivit till riket införd, härstädes
belånas, försäljes eller på vad sätt det vara må överlåtes eller, därest den
ej förut vederbörligen stämpelbelagts, innan inregistrering sker av bouppteckning
efter avliden person, till vars efterlämnade tillgångar obligationen
hör. Med obligation likställes i detta hänseende hit till riket inkomna
löpande förskrivningar, som i utlandet utfärdats för särskilda delar av skuldbelopp
och vilka uppenbarligen äro avsedda att utsläppas i den allmänna
rörelsen, ändock att sådan förskrivning ej betecknats som obligation. Liknande
bestämmelser äro i samma författaingsrum meddelade jämväl i avseende
å till riket infört aktiebrev i utländskt aktiebolag.
Enligt vad som kommit till departementschefens kännedom hade ifrågavarande
bestämmelser, såvitt anginge utländska obligationer, i betydande
omfattning kringgåtts i ändamål att undgå stämpelbeskattningen. Det
hade nämligen blivit alltmera vanligt, att fondkommissionärer, framför allt
banker, som förmedlade försäljning av utländska obligationer här i riket,
till köpare av sådana värdepapper utfärdade bevis av innehåll, att kommissionären
förbunde sig att mot bevisets återställande hålla obligationerna
till köparens förfogande hos viss bank i utlandet. Själva obligationerna
kvarlåge sedermera i den utländska bankens förvar och bleve sålunda icke
föremål för stämpelbeläggning här i riket, under det att det i avseende å
obligationerna av fondkommissionären utfärdade beviset, för vilket stämpelplikt
för närvarande icke förefunnes, i obligationernas ställe gjordes till
föremål för belåning och överlåtelse här i riket, varjämte beviset tillika
tjänade det ändamål, att å obligationerna upplupen ränta utbetalades allenast
mot företeende av och anteckning å detsamma. I den mån det av departementschefen
angivna förfaringssättet, såsom antagligt vore, komme till
Bevillningsutskottets betänkande Nr 42. 7
alltmer vidsträckt tillämpning, komme också de anförda bestämmelserna om
stämpelplikt i avseende å utländska obligationer därigenom att göras illusoriska.
Fara förelåge givetvis också för att samma förfaringssätt komme till
användning i avseende å aktiebrev i utländska aktiebolag.
För att nå den åsyftade effektiviteten i bestämmelserna om stämpelplikt
för hit till riket införda utländska värdepapper har enligt propositionen i
den allmänna stämpelförordningen införts en ny rubrik: Certifikat. Då
denna beteckning icke i sig själv gåve ett uttömmande uttryck för alla
de handlingar, som därmed åsyftades, har en definition lämnats, enligt
vilken stämpelplikten drabbar varje handling, varigenom någon tillförsäkras
förfoganderätt över ifrågavarande slag av värdepapper, vare sig
handlingen betecknats såsom certifikat eller icke.
I fråga om den tidpunkt, vid vilken stämpelplikten för certifikat enligt
den allmänna stämpelförordningen skall inträda, innebär förslaget, att de
regler, som härutinnan gälla för de i certifikat omförmälda värdepapper,
skola gälla jämväl i avseende å certifikatet, d. v. s. stämpelplikten skulle
knytas till det tillfälle, då certifikatet belånas eller överlåtes eller då inregistrering
äger rum av bouppteckning efter avliden person, till vars efterlämnade
tillgångar certifikatet hör. Beträffande certifikat, som utfärdats i utlandet
och sedermera hit införts, hava de skäl — avseende svårigheten att anordna
en nöjaktigt effektiv kontroll över stämpelpliktens fullgörande — som tidigare
varit avgörande för att stämpelplikten för utländska värdepapper icke
knutits till införseln utan till en senare tidpunkt, funnits äga motsvarande giltighet.
En närmare redogörelse för dessa skäl återfinnes i motiveringen
till ett av särskilda sakkunniga den 16 februari 1920 avlämnat förslag till
vissa ändringar i stämpelförordningen, vilket förslag fogats såsom bilaga
till Kungl. Maj:ts proposition nr 232 till 1921 års riksdag. Vad åter angår
certifikat, som utfärdas här i riket, har stämpelplikten, då dessa endast i
undantagsfall torde utfärdas av andra än banker eller andra fondkommissionärer
och fördenskull sådana svårigheter i fråga om kontrollen icke föreliSSS'')
föreslagits höra inträda i och med utfärdandet. Enligt vad departementschefen
inhämtat skulle en dylik regel vara till gagn jämväl ur den synpunkten,
att därigenom skulle undvikas tvistigheter mellan säljare och köpare
av utländska värdepapper om skyldighet att vidkännas stämpelavgift i fall,
då efter utfärdande av certifikat å värdepapperen dessa bleve till köpeavtalets
fullgörande införda till riket och certifikatet under mellantiden blivit föremål
för ytterligare överlåtelse.
Med hänsyn till förefintliga möjligheter att kringgå gällande bestämmelser
angående stämpelplikt för vissa hit till riket införda utländska värdepapper,
vilka möjligheter torde hava i vidsträckt omfattning utnyttjats i fråga om obligationer,
har utskottet ansett sig böra biträda förslaget om införande av stämpelbeskattning
av certifikat å utländska värdepapper. Föremål för stämpeln
bliva enligt förslaget handlingar, som betecknats såsom certifikat å värdepapper,
Utskottet.
8 Bevillningsutskottets betänkande Nr 42.
ävensom annan handling, varigenom någon tillförsäkras förfoganderätt över
utländskt värdepapper. Såsom förutsättning för att stämpelplikt skall inträda
torde därför böra uppställas, att handlingen är avsedd att såsom värdepapper
träda i stället för det utländska värdepapperet eller att i annan ordning
representera detsamma. Däremot torde ett i skriftlig form avfattat
meddelande från exempelvis en bank, att denna för en kunds räkning inköpt
eller innehar utländska värdepapper av visst slag, icke i och för sig
kunna hänföras till stämpelpliktig handling.
Enligt vad som kommit till utskottets kännedom lär för närvarande icke
sällan förekomma, att svenska banker till låntagare i utlandet utlåna medel
mot säkerhet i utländska värdepapper. I sådana fall pläga vanligen värdepapperen
icke överlämnas till långivaren, utan kvarbliva desamma i utlandet,
men tillförsäkras långivaren rätt att, därest låntagaren icke fullgör honom
åliggande betalningsskyldighet, förfoga över desamma. Denna rätt torde i
regel bekräftas genom en för ändamålet utställd handling, som tillställes
långivaren. Med den avfattning de föreslagna bestämmelserna erhållit skulle
sistnämnda slag av handlingar komma att träffas av stämpelbeskattning.
Då dylika transaktioner säkerligen kommé att försvåras eller omöjliggöras,
därest desamma drabbades av stämpelskatt, samt ifrågavarande beskattning
närmast är avsedd att drabba svenskt kapital, som placeras i utländska
värdepapper, har utskottet funnit sig böra föreslå frihet från stämpel för
certifikat, som härstädes belånas för i utlandet bosatt utländsk medborgares
eller utländsk juridisk persons räkning.
Enligt utskottets förslag hava alla handlingar av ifrågavarande slag, vare
sig de benämnts certifikat eller icke, betecknats såsom certifikat; varjämte
definitionen å dessa handlingar införts omedelbart efter rubriken.
Vad angår den föreslagna ändringen i 1 § fondstämpelförordningen, synes
redan nu stämpelplikt föreligga vid överlåtelse av utländska värdepapper,
även om certifikat upptages såsom direkt föremål för överlåtelsen. Utskottet
har emellertid ansett lämpligt, att författningsrummet förtydligas, så att
otvetydigt framgår, att stämpelbeläggning skall äga rum vid dylik överlåtelse.
I sammanhang härmed och då det torde kunna inträffa, att certifikat
utfärdas även å svenska värdepapper, har bestämmelsen avfattats så, att
stämpelplikt inträder vid överlåtelse av certifikat, evad dessa avse svenska
eller utländska värdepapper.
Stämpelavgift Enligt 8 § i stämpelförordningen skall lottsedel för deltagande i penningför
lottsedel i lotteri, som anordnats med Kungl. Maj:ts tillstånd, av lotteriets anordnare
kotteri9." före utlämnandet förses med stämpel av 10 öre för varje hel krona av det
Propositionen, belopp, varå lottsedeln lyder. Denna stämpelavgift inbringar för närvarande
omkring 1.8 miljoner kronor årligen. Vid redogörelsen för finansplanen i
årets statsverksproposition har departementschefen meddelat sin avsikt att för
täckande av en beräknad brist i budgeten för budgetåret 1927 1928 å 7
miljoner kronor föreslå bland annat en höjning av lottsedelsstämpeln, och i
Bevillningsutskottets betänkande Nr 42. 9
sammanhang med beräkningen av stämpelmedelsintäkten under samma budgetår
har föredragande departementschefen anfört, hurusom en i samråd
med chefen för handelsdepartementet verkställd undersökning givit vid
handen, att en fördubbling av stämpelavgiften för lottsedlar skulle, om
därjämte vissa ändringar vidtoges i planen för penninglotterierna, medföra
en ökad stämpelinkomst av 3 miljoner kronor för år räknat. I enlighet
härmed har föredragande departementschefen föreslagit, att stämpelavgiften
till lottsedel i penninglotteri höjdes från 10 till 20 öre för varje hel krona av
det belopp, varå lottsedeln lyder. För de allmänna penninglotteriernas del
skulle ett bifall till detta förslag innebära, att lottsedlarna, som lyda å
10 kronor, vid försäljning till allmänheten skulle betinga ett från 11 till
12 kronor förhöjt pris för lottsedel.
I samband härmed har i propositionen föreslagits den ändring av 56 §
stämpelförordningen, att tiden för inleverering av stämpelavgift belöpande
å försålda men icke med stämpel försedda lottsedlar i penninglotterier minskas
från en månad till en vecka efter varje dragning.
I den av herr Lövgren i Nyborg väckta motionen har uttalats, att den
föreslagna höjningen av stämpelavgiften för lottsedlar vore ägnad att i synnerligen
hög grad öka lottandelsinköpen i utlandet. För erhållande av den
i ''ikade statsinkomst, som befunnits erforderlig, har motionären anvisat den
va ‘''■vägen, att antalet lottsedlar i penninglotterierna höjes från 150,000 till
25i\000 i varje dragning.
Då för närvarande en mycket stor efterfrågan råder å lottsedlar i penninglotterier*
torde det knappast behöva befaras, att eu fördubbling av stämpelavgiften.
skulle komma att nämnvärt inverka å resultatet av lottförsäljningen.
Det av motionären uttalade antagandet angående verkan av stämpelns höjning
synes därför sakna grund. För övrigt synes den utväg motionären
anvisat för täckande av den brist, som skulle uppkomma, därest den
nuvarande stämpelavgiften bibehölles, icke vara framkomlig. Departementschefen
har nämligen vid den ökade stämpelinkomstens beräknande
utgått från att antalet lotter i varje dragning ökas till 200,000, och enligt
vad utskottet erfarit har numera beslut om sådan ökning fattats. Enligt
utskottets mening är det icke tillrådligt att vidtaga en så avsevärd utökning
av lottantalet, som bleve erforderlig för att ersätta den genom stämpelavgiftens
höjning beräknade inkomstökningen.
På nu anförda skäl har utskottet anslutit sig till propositionen i vad den
avser höjning av stämpelavgiften å lottsedlar.
Enligt 17 § tredje stycket stämpelförordningen skall, där med avseende å
inteckning i fast egendom, tomträtt eller vattenfallsrätt äskas de i särskilt angivna
lagrum omförmälda åtgärder, vilka innebära, att eu äldre inteckningshandling
helt eller delvis ersättes av ny sådan handling, den nya handlingen
icke beläggas med stämpel. Anledningen till detta stadgande —
Bihang till riksdagens protokoll 1927. i sand. 29 höft. (Xr >i2.) -
f
Motionen.
Vf skof fet.
Stämpelfrihet
för inteckninciShandlinq
i visst
fall.
10 Bevillningsutskottets betänkande Nr 42.
vilket innefattar undantag från bestämmelsen i 8 §, att skuldebrev, då det
för vinnande av inteckning företes hos offentlig myndighet, skall förses med
stämpel till visst belopp — är, att stämpel för det belopp, som den nya inteckningshandlingen
avser, redan erlagts, då inteckning för den äldre handlingen
sökts, och att stämpelbeläggning av den nya handlingen alltså
skulle innebära, att för densammas belopp skulle utkrävas dubbel stämpel.
Med en den 11 januari 1927 dagtecknad proposition, nr 33, har Kungl.
Maj:t för riksdagen framlagt förslag till, bland annat, lag om inteckningshavares
rätt till betalning ur ersättning, som utgår på grund av brandförsäkringsavtal,
avsedd att träda i kraft den 1 januari 1928. Enligt 4 §
av förslaget gäller att, därest försäkringsgivare, då skada inträffar, är
ansvarig i förhållande till inteckningshavare i fast egendom men ej gent
emot ägare av byggnad, hörande till egendomen — varmed bland annat
åsyftas det fall, där egendomens ägare själv åsatt elden — försäkringsgivaren,
i den mån enligt i förslaget givna regler vid fördelning av ersättningsbelopp
betalning utfallit å inteckningens huvudstol, skall inträda i
inteckningshavarens rätt. För det belopp, varmed betalning sålunda utfallit,
jämte ränta skall på grund av handling, som länsstyrelsen har att
utfärda, inteckning meddelas försäkringsgivaren att gälla med förmånsrätt
näst efter intecknat belopp, som ej utgått vid fördelningen. Jämlikt 7 § av
den föreslagna lagen skall densamma äga motsvarande tillämpning i avseende
å inteckning i tomträtt eller vattenfallsrätt, därest brandförsäkring är tagen
å byggnad, som utgör tillbehör till tomträtten eller vattenfallsrätten.
Som motivering till förslaget om ändring i 17 § stämpelförordningen har
departementschefen anfört, att vägande skäl lära kunna anföras till stöd för
en tolkning, varigenom sådan inteckningshandling i stämpelhänseende likställes
med skuldebrev, och att då stämpel för det belopp handlingen avser
redan blivit erlagt, då den äldre inteckningen sökts, följdriktigheten
syntes fordra, att i överensstämmelse med vad i 17 § tredje stycket stämpelförordningen
funnes för där avsedda fall stadgat, stämpelfrihet skulle äga
rum jämväl med avseende å sådan handling, varom nu vore fråga. Bestämmelse
härom syntes böra införas såsom tillägg till nämnda författningsrum.
utsuttet. Förenämnda proposition nr 33 har numera i huvudsak blivit av riksdagen
antagen. Mot den föreslagna ändringen i 17 § stämpelförordningen
har utskottet icke något att erinra.
På grund av vad ovan anförts får utskottet hemställa,
att riksdagen måtte, med förklarande att Kungl.
Maj:ts förevarande proposition nr 189 icke kunnat
oförändrad bifallas och med avslag å motionen IT: 31(5
av herr Lövgren i Nyborg, antaga
1) det vid propositionen fogade förslaget till förordning
om ändring i vissa delar av förordningen den
bevillningsutskottets betänkande Nr 42. 11
19 november 1914 angående stämpelavgiften med den
ändring, att de i 8 § intagna bestämmelserna rörande
certifikat skola hava följande lydelse:
Certifikat å utländskt värdepapper, vartill liänföres
varje handling, varigenom någon tillförsäkras förfoganderätt
över värdepapper av följande slag, nämligen
aktiebrev i utländskt aktiebolag, andelsbevis,
delaktighetsbevis eller lottbrev i utländskt företag av
ekonomisk art ävensom i utlandet utfärdad obligation
eller förskrivning, som enligt denna förordning jämställes
med obligation, skall förses med stämpel till
det belopp, varmed stämpelavgift skulle hava utgått
för i certifikatet omförmälda värdepapper, därest dessa
efter införsel till riket blivit föremål för överlåtelse.
Stämpelbeläggning av certifikat skall äga rum, där
det gtfärdas här i riket, vid utfärdandet och, där det
utfärdats i utlandet och hit till riket införts, vid den
tidpunkt, som för sådant fall är stadgad i fråga om
värdepapper av i certifikatet omförmälda slag. Stämpelplikt
skall dock icke inträda allenast på den grund,
att certifikat, som utfärdats i utlandet, härstädes belånas
enligt skuldförbindelse, utfärdad av i utlandet
bosatt utländsk medborgare eller utländsk juridisk
person.
Vad sålunda stadgats angående stämpelbeläggning
skall dock icke äga tillämpning på certifikat, som före
den 1 juli 1927 uppvisats hos magistrat i stad. Om dylikt
uppvisande samt om dagen därför skall magistraten
kostnadsfritt verkställa påteckning å certifikatet.
Varder certifikat utbytt mot ett eller flera certifikat
å samma värdepapper eller ock mot värdepapperen,
må innehavaren med företeende av certifikatet
och det eller de nya certifikaten eller
värdepapperen hos överståthållarämbetet eller Konungens
befallningshavande anhålla om vidtagande
av åtgärd, för att å förstnämnda certifikat anbragta
införselstämplar eller för certifikatet åtnjuten stämpelfrihet
må kunna tillgodoräknas det eller de nya certifikaten
eller värdepapperen. Myndigheten skall då,
därest förstnämnda certifikat är belagt med stämplar,
annullera dessa med en för sådant ändamål inrättad
tryckstämpel eller, om stämpelfrihet åtnjutes, göra påteckning
å samma certifikat angående företeendet och
ändamålet därmed; och äger därefter stämpelfrihet
12
Bevillningsutskottets betänkande Nr 42.
rum för det eller de nya certifikaten eller värdepapperen,
som av myndigheten förses med anteckning om
orsaken härtill.
Se för övrigt 16 §.
2) följande förslag till
Förordning
om ändrad lydelse av 1 § i förordningen den 6 november
1908 (nr 129) angående en särskild stämpelavgift
vid köp och byte av fondpapper.
Härigenom förordnas, att 1 § i förordningen den 6
november 1908 angående en särskild stämpelavgift vid
köp och byte av fondpapper skall i nedan angiven del
erhålla följande ändrade lydelse:
1 i
Vid överlåtelse — — — nedan sägs.
Med fondpapper---obligation stämpelbeläggas.
Lika med överlåtelse---rätt, så ock överlåtelse
av handling, varigenom någon tillförsäkras förfoganderätt
över fondpapper (certifikat).
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1927.
Stockholm den 3 maj 1927.
På bevillningsutskottets vägnar:
JOH. NILSSON.
Närvarande: herrar Johan Nilsson i Kristianstad, Wolilin, Bärg, Boman, Björnsson, friherre
Beck-Friis, Bergman, Schlyter, Månsson i Furuvik, Jönsson i Boa, Johansson i
Arkösund, Bengtsson i Kullen, Lövgren i Nyborg, Olsson i Golvvasta, Nyländer,
Björklund, Wahlmark, Johansson i Hornsberg. Olsson i Gävle och Ljunggren.
Reservation
av herrar Bärg och Björnsson mot utskottets motivering rörande förhöjning
av stämpelavgift för lottsedel i penninglotteri.
Stockholm- Isaac Marcus’ Boktryckeri-Aktiebolag, 1927.