Riksdagens skrivelse Nr 312.
5
Nr 312.
Godkänd av första kammaren den 1 juni 1926.
Godkänd av andra kammaren den 1 juni 1926.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts
\proposition angående lån till främjande av bostadsproduktionen.
(Statsutskottets utlåtande nr 154.)
Till Konungen.
Uti en till riksdagen avlåten, den 25 februari 1926 dagtecknad proposition,
nr 153, har Eders Kungl. Majrt, under åberopande av propositionen bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden för samma dag, föreslagit
riksdagen medgiva, att för år 1927 ej mindre till statens bostadslånefond
inflytande amorteringar för år 1926 må disponeras till beredande av nya lån
ur fonden än även att för samma ändamål må disponeras såsom nya lån ur
statsverkets fond av rusdrycksmedel dels de till bostadslånefonden inflytande
räntorna för år 1926, dels till rusdrycksmedelsfonden inflytande räntor för
andra halvåret 1926 å medel, som placerats i annan ordning än såsom lån
till bostadslånefonden, och dels, i den mån rusdrycksmedelsfondens tillgångar
den 30 juni 1926 därtill förslå, ytterligare så stort belopp, att detsamma
tillhopa med förenämnda räntor och amorteringar uppgår till sammanlagt
högst 8,000,000 kronor.
Av den utav statens byggnadsbyrå i ärendet förebragta utredningen
synes riksdagen oförtydbart framgå, att bostadsfrågan alltjämt befinner sig
i sådant läge, att åtgärder från statens sida till främjande av produktionen
av bostäder äro av behovet påkallade. Beträffande anledningen till att trots
den förbättring, som under senare åren inträtt, läget dock är sådant, må endast
erinras om, att av de av socialstyrelsen gjorda undersökningarna framgår, att
av trettiosex större städer ännu i oktober 1925 bostadstillgången betecknats
såsom otillräcklig eller knapp i icke mindre än tjugunio, att av sjuttioen
mindre städer, där förhållandena äro genomsnittligt bättre, bostadstillgången
på smålägenheter betecknats såsom knapp eller otillräcklig i tjugufyra
samt att under år 1925 i 31 städer 1255 familjer måst såsom husvilla
6
Riksdagens skrivelse AV 312.
omhändertagas av de kommunala myndigheterna. I betraktande härav
och med hänsyn till den utomordentliga betydelsen av en tillfredsställande
bostadsstandard har riksdagen ansett, att produktionen ifråga alltjämt bör
understödjas och synes riksdagen detta böra ske, på sätt för närvarande
är fallet, d. v. s. genom lån av statens bostadslånefond.
Vad lånevillkoren beträffar, har departementschefen ansett, att de nu
gällande villkoren och föreskrifterna med mindre skärpningar böra bibehållas
oförändrade. Sålunda skulle jämväl för nästkommande år gälla,
att under vissa förutsättningar även annan än kommun, närmast bolag
eller föreningar, skulle kunna fungera såsom förmedlare av lån ur statens
bostadslånefond.
Då sistlidet års riksdag medgav ifrågavarande utvidgning av den låneförmedlande
verksamheten, uttalade riksdagen, att riksdagen icke kunnat
undgå att hysa vissa betänkligheter mot förslaget härutinnan, men att
riksdagen icke velat motsätta sig detsamma.
Enligt vad riksdagens vederbörande utskott nu inhämtat, har Eders Kungl.
Maj:t lämnat tillstånd åt tre i Stockholm bildade bostadsföreningar att av de
för år 1926 till disposition stående medlen, tillhopa 7,132,600 kronor, förmedla
lån till ett belopp av icke mindre än 2,900,000 kronor, därav till eu
förening 2,620,000 kronor, eller sålunda ett belopp, som utgör mer än en
tredjedel av hela den disponibla lånesumman. Stockholms stad har däremot
icke sökt lån ur bostadslånefonden för sagda år. Med anledning av vad
sålunda förekommit, föranlåtes riksdagen ytterligare inskärpa vikten av att
varsamhet iakttages vid utlåning till enskilda låneförmedlare och får riksdagen
tillika erinra om att, då sistlidet års riksdag medgav, att lån till
annan än kommun finge utgå genom särskild låneförmedlare, riksdagen
förutsatte, att lån icke utlämnades vid förmedling av dylika förmedlingsorgan
med mindre tillräcklig visshet vunnits rörande dessa förmedlares
solvens och förmåga att svara för lånens behöriga gäldande.
I fråga om storleken av det belopp, som bör ställas till förfogande ur
bostadslånefonden under år 1927, har Eders Kungl. Maj:t föreslagit ett maximum
av 8,000,000 kronor. Med hänsyn till det föreliggande behovet av
åtgärder på ifrågavarande område har riksdagen funnit sig böra bifalla
Eders Kungl. Maj:ts förslag, att medel från rusdrycksmedelsfonden ställas
till disposition för ändamålet. Emellertid synes fondens ställning vara
sådan, att en begränsning i det av Eders Kungl. Maj:t föreslagna maximibeloppet
bör äga rum. Enligt från statskontoret erhållna uppgifter beräknas
fondens tillgångar komma att vid utgången av innevarande budgetår
uppgå till i runt tal 75,800,000 kronor. Därvid bär såsom avsättning
till fonden av överskott å rusdrycksmedelstitlarna endast räknats
med vad riksstaten i sådant avseende angivit eller 2,835,000 kronor.
Av fondens tillgångar hava hittills såsom kapitalförsträckning till bostadslånefonden
anvisats:
Riksdagens skrivelse Nr 312. 7
för år 1920........................................................ kronor 15,000,000
» » 1921...................................................... » 15,000,000
» » 1922......................................................... » 11,500,000
» » 1923 ....................................................... » 7,000,000
» » 1924........................................................ » 7,000,000
» » 1925......................................................... » 8,000,000
» » 1926 (i det närmaste).......................... » 8,000,000 71,500,000
varav hittills till bostadslånefonden överförts.............................. 59,000,000
och återstå ännu ej överförda ...................................................... 12,500,000.
Rusdrycksmedelsfondens tillgångar, i den mån de ej redan äro disponerade
för kapitalförsträckning till bostadslånefonden, skulle således kunna
beräknas vid utgången av innevarande budgetår komma att uppgå till i
runt tal 4,300,000 kronor.
Sannolikt är emellertid att överskottet å rusdrycksmedelstitlarna blir
större än vad ovan angivits och det för bostadslån disponibla beloppet
redan vid ingången av det nya budgetåret således högre än det beräknade,
4,300,000 kronor. Härtill kommer fondens normala tillväxt under sistnämnda
budgetår, därvid dock bör beaktas att genom beslut av innevarande
riksdag fonden belastats med i propositionen ej beräknade utgifter
för andra ändamål till belopp av omkring 2,000,000 kronor. Vid
övervägande av samtliga dessa omständigheter har riksdagen funnit försiktigheten
bjuda att maximibeloppet begränsas från det begärda 8,000,000
kronor till 6,000,000 kronor.
Vad slutligen angår Eders Kungl. Maj:ts förslag, i vad detsamma avser
medel till bestridande av kostnaden för statens byggnadsbyrås verksamhet
under budgetåret 1926—1927, har riksdagen med tagen hänsyn till kostnaden
för år 1925 ansett beloppet härför kunna nedsättas från 50,000 till 45.000
kronor.
På grund av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen
medgivit, att för år 1927 ej mindre till statens bostadslånefond inflytande
amorteringar för år 1926 må disponeras till beredande av nya lån ur fonden
än även att för samma ändamål må disponeras såsom nya lån ur statsverkets
fond av rusdrycksmedel dels de till bostadslånefonden inflytande
räntorna för år 1926, dels till rusdrycksmedelsfonden inflytande räntor för
andra halvåret 1926 å medel, som placerats i annan ordning än såsom lån
till bostadslånefonden, och dels, i den mån rusdrycksmedelsfondens tillgångar
den 30 juni 1926 därtill förslå, ytterligare så stort belopp, att detsamma
tillhopa med förenämnda räntor och amorteringar uppgår till sammanlagt
högst 6,000,000 kronor.
Stockholm den 1 juni 1926.
Med undersåtlig vördnad.