16

Riksdagens skrivelse Nr 229.

Nr 229.

Godkänd av första kammaren den 14 maj 1926.
Godkänd av andra kammaren den 14 maj 1926.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av två inom riksdagen
väckta motioner angående anslag till anordnande
av s. k. folkhögskolekurser i Härjedalen.

(.Statsutskottets utlåtande nr 114.)

Till Konungen.

Uti två inom riksdagen väckta likalydande motioner (I: 111 och II: 252)
har hemställts, att riksdagen måtte besluta att för anordnande av s. k. folkhögskolekurser
inom Härjedalen, i huvudsaklig överensstämmelse med därom
framlagt förslag, bevilja ett extra anslag av 15,000 kronor samt därav för
budgetåret 1926—1927 anvisa ett belopp av 5,000 kronor att utgå i enlighet
med de närmare bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.

Till stöd för denna framställning anföres i motionen I: 111 följande:

»Under hösten 1925 anordnades på enskilt initiativ en folkhögskolekurs
för Härjedalen i Floda-Koloniens lokaler i Wemdalens socken. Kursen var
talrikt besökt och lämnade synnerligen gott resultat. Ombud för kommunerna
inom provinsen beslöto därför på ett möte i Wemdalen den 15 november
1925 utse en kommitté med uppgift att söka utverka statsbidrag för att
få flera dylika kurser till stånd.

I en till Konungen ställd skrivelse av den 30 november 1925 lämnar
kommittén — sedan den framhållit, att ett verkligt och trängande behov
av folkhögskoleundervisning för Härjedalen förefinnes — följande motivering
för sin anhållan om statsbidrag till sådan undervisning:

''Inom länet arbetar visserligen redan en folkhögskola, Birka i Jämtland;
man kan därför tycka, att Härjedalsungdomen bör söka sig till denna skola.
Det är emellertid så, att lokalpatriotismen inom Härjedalen är stor, och den
tidigare isoleringen från det övriga landet har gjort, att denna känsla tager
sig former, vilka icke på andra orter förefinnas. Det är nog därför nödvändigt,
att undervisningen ordnas inom landskapets egna gränser, och
äro vi då förvissade om, att ett samhällsgagneligt resultat skall ernås. För

Riksdagens skrivelse Nr 229. IT

skolfrågans ordnande inom landskapets gränser hava vi Härjedalens Inbyggare
med oss.

Vad den tillämnade skolformen vidkommer, måste den göras beroende av
Härjedalens små ekonomiska förhållanden. I sådant avseende hava vi tänkt
oss en 8 veckors folkhögskolekurs i ungefärlig överensstämmelse med den
sistlidne höst inom landskapet hållna kursen och att sådana kurser anordnas
3 år i följd vid Flöda i Wemdalen.

Dessa kurser böra i möjligaste mån anknytas till den fasta folkhögskolan
i länet, den i Birka, därifrån lärare böra kunna sändas till Wemdalen under
den begränsade tid, Wemdalsskolan skall pågå.

Vi få därför även underdånigast anhålla, att dessa lärare, som äro fast
anställda vid folkhögskola, få räkna tjänstgöringen vid kurserna i Wemdalen
sig till godo vid tjänsteårsberäkning.

För anordnande av en dylik folkhögskoleundervisning bava vi i bilagda
ansökan anhållit om ett statsunderstöd om 5,000 kronor årligen under tre
år. Kostnaden för kursernas anordnande hava vi beräknat till 7,000 kronor
årligen. De utöver statsbidraget erforderliga 2,000 kronor är vår avsikt
begära hos landsting och kommuner samt av enskilda för saken intresserade.

Den för deltagande i dessa kurser avsedda ungdomen torde i denna landsända
mer än andra orter vara beroende av sitt vardagliga arbete, men under
en å hösten anordnad 8 veckors kurs torde de lättare deltaga. Dessutom
blir kostnaden för de deltagande åtskilligt lägre vid undervisning i hemorten,
vilket är ett behjärtansvärt skäl, med hänsyn till befolkningens ringa
ekonomiska bärkraft.

Vi äro förvissade om att de medel, som för en dylik Flärjedalens folkhögskolekurs
beviljas, skola lända landskapets befolkning till verklig nytta,
och en djup och innerlig tacksamhetskänsla skall utgå från de många små
hemmen i Härjedalens obygder.’

Kungl. skolöverstyrelsen, länsstyrelsen i Jämtlands län, folkhögskoleinspektören
E. Ingers och föreläsningskonsulenteu N. Lundahl, vilka avgivit
yttrande över framställningen, hava samtliga tillstyrkt densamma.

Att Kungl. Maj:t icke upptagit ärendet i statsverkspropositionen, kan möjligen
bero på att det icke inkommit i tillräckligt god tid; kungl. skolöverstyrelsens
utlåtande är dagtecknat så sent som den 19 december 1925.

Det ifrågasatta anslaget är ju icke stort, men det skulle säkerligen verka
mycket gott i Härjedalen, som med avseende på bildningstillfällen är sämre
ställt än de flesta andra delar av vårt land.»

Riksdagen, vars vederbörande utskott tagit del av den i ärendet förefintliga
utredningen, har ej kunnat undgå att skänka sitt beaktande åt de behjärtansvärda
synpunkter, som känueteckna det nu motionsvis framförda
yrkandet. Emellertid håller riksdagen före, att, innan riksdagen på ett mera
definitivt sätt binder sig för anslag för ifrågavarande ändamål, spörsmålet
om grunder och villkor för anslagets utgående underkastas omprövning av
Eders Kungl. Maj:t och vederbörande statsmyndigheter. Då riksdagen dock
finner det önskligt, att verksamheten må kunna taga sin början under budgetåret
1926—1927, har riksdagen ansett sig böra bevilja ett anslag av
3,000 kronor för nästa budgetår, och torde det därvid böra för sagda anslagsår
få ankomma på Eders Kungl. Maj:t att bestämma villkoren för anslagets
utgående.

Bihang till riksdagens protokoll 1926. 14 sand. Nr 221—229. ‘2

18

Riksdagens skrivelse Nr 220.

Riksdagen för alltså anmäla, att riksdagen för anordnande av s. k. folkhögskolekurser
i Härjedalen för budgetåret 1926—1927 anvisat ett extra
anslag av 3,000 kronor, att utgå i enlighet med de villkor, Eders Kungl.
Maj:t må äga fastställa.

Stockholm den 14 maj 1926.

Med undersåtlig vördnad.

Stockholm 1926, Ivar Hseggströms Boktryckeri A. B.

261965