Riksdagens skrivelse Nr 220.
11
Nr 220.
Godkänd av första kammaren den 11 maj 1926.
Godkänd av andra kammaren den 12 maj 1926.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av dels Kungl.
Maj:ts proposition med förslag till lag om arbetstiden
å svenska fartyg (sjöarbetstidslag) dels ock i ämnet
väckta motioner.
(Andra lagutskottets utlåtande nr 23.)
Till KONUNGEN.
Genom en den 29 januari 1926 dagtecknad proposition, nr 81, har Eders
Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagda, i statsrådet och lagrådet
förda protokoll, föreslagit riksdagen att antaga vid propositionen fogat
förslag till lag om arbetstiden å svenska fartyg (sjöarbetstidslag).
I samband med berörda proposition har utskottet till behandling förehaft åtta
i anledning av densamma väckta motioner.
Med överlämnande av andra lagutskottets i ärendet avgivna, av riksdagen
godkända utlåtande, nr 23, får riksdagen
A) förklara, att Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag icke kunnat av
riksdagen i oförändrat skick antagas, men att riksdagen för sin del antagit följande
Lag
om
arbetstiden å svenska fartyg (sjöarbetstidslag).
Härigenom förordnas som följer:
1 kapitlet.
Inledande bestämmelser.
i§.
1 mom. Denna lag äger, med nedan omförmälda undantag, tillämpning be- Lagens tillträffande
arbete, som å svenskt fartyg mot betalning anställd person för far- lämpnings
-
Definitioner
m. m.
Vaktindel
ning.
Ordinarie
arbetstid till
sjöss för sjöman,
vilkens
skeppstjänst
är indelad i
vakter.
12 Riksdagens skrivelse Nr 220.
tygets räkning eller eljest på grund av förmans uppdrag ombord å fartyget eller
annorstädes utför.
2 mom. Från lagens tillämpning undantages arbete, som utföres av
befälhavare å fartyg, å vilket utom befälhavaren minst två personer äro anställda;
förste
styrman å fartyg, varest ytterligare minst en styrman finnes;
förste maskinist å fartyg, varest ytterligare minst en maskinist finnes;
läkare och telegrafist;
person, som är anställd huvudsakligen för passagerares förplägning och
uppassning med därtill hörande rengöring och diskning eller för passagerares
räkning i övrigt;
person, tillhörande redarens familj; samt
person, vilken är anställd å fartyg av följande slag, nämligen:
a) kronan tillhörigt fartyg, om vilket Konungen icke annorlunda förordnat,
b) fiske- eller fångstfartyg, då det såsom sådant användes,
c) isbrytar- eller bärgningsfartyg, då det såsom sådant användes,
d) lustfartyg,
_e) segelfartyg, med eller utan hjälpmaskin, vars bruttodräktighet icke överstiger^
100 ton, samt annat fartyg, som icke äger en nettodräktighet av minst 20
ton, såvida ej Konungen om fartyg, varom nu är sagt, annorlunda förordnat.
3 mom. ^När synnerliga skäl därtill äro, må Konungen eller den myndighet,
åt vilken Konungen må hava uppdragit att i vissa avseenden därutinnan utöva
beslutanderätt, medgiva undantag jämväl i övrigt från tillämpningen av denna
lag.
2 §•
1 mom. I denna lag förstås med
skeppstjänst: arbete varom i 1 § 1 mom. sägs;
sjöman: en var som förrättar skeppstjänst, varå lagen äger tillämpning;
oavbruten gång: att icke land angöres eller eljest beröring med land äger rum
under längre tid än två timmar vid varje tillfälle;
helgdag: söndag eller här i riket bruklig helgdag;
oceanfart: fart bortom 61 grader nordlig latitud (Bergen), 11 grader västlig
longitud (Irlands västkust) och 48 grader nordlig latitud (Brest);
nordsjöfart: annan fart bortom linjen Skagen—Lindesnäs och linjen Esbjerg
—Texel.
2 mom. Vid beräknande av arbetstid enligt denna lag skola undantagas dels
måltidsrast dels ock annat uppehåll i skeppstjänsten, försåvitt detsamma varar
minst en timme.
2 kapitlet.
Ordinarie arbetstid för sjöman å fartyg, som nyttjas å längre resa.
3 §.
1 detta kapitel meddelade bestämmelser avse sjöman å fartyg, som nyttjas
å resa, vilken under vanliga förhållanden kräver mera än tolv timmars oavbruten
gång. Till sjöss å dylik resa skall skeppstjänst vara indelad i vakter
(skift) på allmänt brukligt sätt.
4 §.
Beträffande arbetstiden till sjöss för sjöman, vilkens skeppstjänst är indelad
i vakter, gäller,
att arbetstiden icke ma under två på varandra följande dygn överstiga tjugofyra
timmar;
att, i fall det för fartygets behöriga bemanning nödiga antalet styrmän upp -
Riksdagens skrivelse Nr 220.
13
går till minst tre, arbetstiden för styrman icke må under två på varandra följande
dygn överstiga aderton timmar;
att, i fall det för fartygets behöriga bemanning nödiga antalet maskinister
uppgår till minst tre, arbetstiden icke må för sådan sjöman ävensom ej heller
för motormän eller smörjare under två på varandra följande dygn överstiga
sexton timmar, dock beträffande motormän och smörjare under förutsättning
tillika att dessas antal likaledes uppgår till minst tre;
att, i fall det för fartygets behöriga bemanning nödiga antalet kollämpare
eller eldare å oljeeldat ångfartyg uppgår till minst tre, arbetstiden för sådan
sjöman icke må under två på varandra följande dygn överstiga sexton timmar;
att
arbetstiden för eldare å annat än oljeeldat ångfartyg i oceanfart eller a
sådant fartyg i nordsjöfart, vars maskinstyrka uppgår till minst tvåhundrafemtio
indikerade hästkrafter, eller å dylikt fartyg, som är statt i inskränktare
fart och vars maskinstyrka uppgår till minst sexhundra indikerade hästkrafter,
icke må, i fall resan under vanliga förhållanden kräver mera än tjugofyra timmars
oavbruten gång, under två på varandra följande dygn överstiga sexton
timmar; samt _ _
att å helgdag sjöman icke må användas till annan skeppstjänst .än dels vad
som erfordras för fartygets framdrivande, manövrering eller navigering dels
ock, där det kan anses ingå i sjömannens åligganden, lättare rengöring eller
sådant arbete, som, enligt vad i 6 § stadgas, kan å helgdag åläggas i nämnda
paragraf avsedd personal.
5 §.
Till sjöss må sjöman, vilkens skeppstjänst icke är indelad i vakter och som ej
tillhör den i 6 § omförmälda personal, å söckendag ej användas till skeppstjänst
mera än nio timmar och å helgdag ej till annan skeppstjänst än högst en
timmes lättare rengöringsarbete, i den mån sådant rengöringsarbete kan anses
ingå i sjömannens åligganden.
Arbetstiden till sjöss för sjöman, som i denna paragraf avses (dagman), skall
förläggas å söckendag mellan klockan 6 f. in. och klockan 8 e. m. samt a helgdag
mellan klockan 6 och klockan 9 f. m.
6 §.
Till sjöss må sjöman, vilkens skeppstjänst icke är indelad i vakter och som är
anställd för tillsyn å provianten, för tillredning eller servering av kosten eller
för uppassning i övrigt eller för den rengöring eller diskning, som med dylikt
arbete äger samband, å söckendag icke användas till skeppstjänst mera än tolv
timmar och å helgdag ej till annan skeppstjänst än tillredning och servering
av kosten jämte tillhörande diskning ävensom nödig uppassning i övrigt samt
den lättare rengöring, som kan anses ingå i sjömannens åligganden.
Arbetstiden till sjöss för sjömän, som i denna paragraf avses (kökspersonal),
skall förläggas mellan klockan 5 f. m. och klockan 8 e. m.
7 §.
Under fartygs uppehåll i hamn må befälhavare, därest fartygets avgång
skall äga rum senast under dygnet näst efter det, varunder fartyget ankommit
till hamnen, anordna skeppstjänsten i enlighet med de bestämmelser, som
äga tillämpning, då fartyget är till sjöss.
Ordinarie
arbetstid till
sjöss för
dagman.
Ordinarie
arbetstid till
sjöss f ör
kökspersonal.
Ordinarie
arbetstid i
hamn rid
kortare uppehåll.
14
Riksdagens skrivelse Nr 220.
8 §.
Ordinarie Därest fartygs uppehåll i hamn avses att vara längre, än i 7 § omförmäles,
"hamn vid el.!er skePPstiänsten vid kortare uppehåll dock ej varder anordnad så, som i
längre up- nämnda paragraf sägs,, skall beträffande sjömans ordinarie arbetstid gälla,
pehåll. . att sjöman, som ej tillhör kökspersonalen, icke må å söckendag användas
till skeppstjänst mera än åtta, i tropikerna sju, timmar, dock att nödigt antal
sådana sjömän må under sammanlagt ytterligare högst en halv timme användas
till utförande av nödvändiga förberedelse- eller avslutningsarbeten (klargäring);
att
sjöman, som ej tillhör kökspersonalen, icke må å helgdag användas till
annan skeppstjänst än högst en timmes lättare rengöringsarbete, i den mån
sådant rengöringsarbete kan anses ingå i sjömannens åligganden;
att sjöman, som tillhör kökspersonalen, icke må å söckendag användas till
skeppstjänst mera än tolv timmar och å helgdag ej till annan skeppstjänst än
tillredning och servering av kosten jämte tillhörande diskning ävensom nödig
uppassning i övrigt samt den lättare rengöring, som kan anses ingå i sjömannens
åligganden; samt
att arbetstiden skall förläggas för sjöman, som ej tillhör kökspersonalen, å
söckendag mellan klockan 6 f. m. och klockan 6 e. m. och å helgdag mellan
klockan 6 och klockan 9 f. m., såvida ej annat överenskommes eller är i
vederbörande hamn brukligt, samt för kökspersonalen mellan klockan 5 f. m.
och klockan 7 e. m., såframt ej annat föranledes av sådan ändrad förläggning av
arbetstid, varom nyss nämnts.
9 §•
Ordinarie 1 mom. Då fartyg, som nyttjas i nordsjö- eller vidsträcktare fart, ankomankomst
Ull mer ^ e^er avgår från hamn, må sjöman användas till skeppstjänst utöver
eller avgång va(l kar ovan stadgats, dock icke längre tid, än att arbetstiden under två på
från hamn. varandra följande dygn må utgöra högst
aderton timmar för styrman, viikens arbetstid enligt 4 § icke må överstiga
denna tid;
.sexton timmar för sådan sjöman, vilkens arbetstid enligt 4 § icke må överstiga
denna tid; samt
tjugofyra timmar för annan sjöman.
2 mom. Då fartyg, som nyttjas i inskränktare fart än nordsjöfart, ankommer
till eller avgår från hamn, må sjöman användas till skeppstjänst utöver
vad här ovan stadgats, dock icke längre tid, än att arbetstiden under ett
dygn må utgöra högst
åtta timmar för sjöman, vilkens arbetstid enligt 4 § icke må överstiga sexton
timmar under två på varandra följande dygn; samt
tolv timmar för annan sjöman.
10 §.
Ledighet Under fartygs uppehåll i hamn skall sjöman, för att få tillfälle att under
tiänsteT''‘affärs~ ,och expeditionstid gå i land, eu gång i månaden åtnjuta ledighet från
J '' skepp.stjänsten för tiden efter klockan 12 middagen å dag, då affärs- och
expeditionslokaler hållas öppna, överstiger icke fartygs oavbrutna uppehåll
i hamn fyrtioåtta timmar, må dock sådan ledighet påfordras allenast, såvida
fartygets avgång därigenom icke fördröjes.
Riksdagens skrivelse Nr 220.
15
3 kapitlet.
Ordinarie arbetstid för sjöman å fartyg, som nyttjas å kortare resa.
11 §•
Nyttjas fartyg å resa, vilken under vanliga förhållanden kräver högst
tolv timmars oavbruten gång, och är skeppstjänst indelad i vakter på allmänt
brukligt sätt, skola bestämmelserna i 2 kapitlet lända till efterrättelse.
12 §.
Nyttjas fartyg å resa, vilken under vanliga förhållanden kräver högst
tolv timmars oavbruten gång, men är ej skeppstjänst indelad i vakter på allmänt
brukligt sätt, skall beträffande arbetstiden såväl till sjöss som i hamn
gälla,
att sjöman icke må användas till skeppstjänst mera än tjugofyra timmar under
två på varandra följande dygn; samt
att annan än kökspersonalen tillhörande sjöman ej heller må användas mera
än sextiotre timmar i veckan.
Vad i 10 § sägs skall äga motsvarande tillämpning beträffande sjöman å fartyg,
som i denna paragraf avses.
4 kapitlet.
Säkerhetstjänst och övertidsarbete m. m.
13 §.
Utan hinder av vad här ovan stadgats må sjöman användas till skeppstjänst,
då fråga är om:
a) skeppstjänst, som med hänsyn till säkerheten för fartyg, liv eller gods
eller till fartygs navigering eller manövrering till sjöss nödvändigt måste utföras
å annan tid, än sjömannen eljest har att förrätta skeppstjänst;
b) skeppstjänst, som erfordras för lämnande av hjälp, varom i 34 a, 223
eller 223 a § sjölagen sägs;
c) deltagande i sådana övningar med bärgnings- och eldsläckningsredskap,
som i enlighet med vad därom särskilt stadgas varda anställda;
d) askhissning till sjöss;
e) skeppstjänst, som föranledes därav, att besättningen blivit under pågående
resa förminskad; samt
f) nödig vakttjänst i hamn.
För skeppstjänst, som sjöman utför på grund av bestämmelserna under a)
—e) här ovan, är han, såvitt ej annat överenskommits, icke berättigad till ersättning
i vidare mån, än i 23 § sjömanslagen sägs.
För under f) omförmäld vakttjänst, som förrättas å annan tid än under ordinarie
arbetstid, skall antingen motsvarande fritid vara beredd eller beredas
under samma dygn eller närmast föregående eller efterföljande helgfria dygn
eller ock ersättning utgå såsom för övertidsarbete.
14 §.
Sjöman vare, med de begränsningar, som angivas i 15 §, pliktig att i större
utsträckning och å andra tider, än i 2 och 3 kapitlen sägs, mot ersättning utföra
jämväl annan än i 13 § omförmäld skeppstjänst (övertidsarbete).
Övertidsarbete, som erfordras för vidtagande av åtgärd, som blivit påbjuden
av myndighet i hamn och som måste företagas å tid, då sjöman eljest endast
Ordinarie
arbetstid för
sjöman å
fartyg med
vaktmdelning.
Ordinarie
arbetstid till
sjöss och i
hamn för
sjöman å
fartyg utan
vaktindelning.
Säkerhetstjänst
m. in.
Övertids
arbete.
16
Riksdagens skrivelse Nr 220.
ma användas till skeppstjänst, som i 13 § omförmäles, skall icke vara underkastat
de i 15 § angivna begränsningar, men skall ersättning enligt 16 § utgå
därför.
15 §.
Begränsning 1 mom. Å fartyg, där skeppstjänst är indelad i vakter på allmänt bruk
aVarbete
ll?t säJt’ må til1 SJÖSS eller under dygn> då fartyg ankommer till eller av
går
från Hamn, övertidsarbete icke åläggas sjöman, såvida tiden för hans
skeppstjänst därigenom skulle under två på varandra följande dygn med mera
än sex timmar överskjuta den ordinarie arbetstiden.
2 mom. Befinner sig fartyg, där skeppstjänst är indelad i vakter på allmänt
brukligt sätt, i hamn, må sjöman icke användas till övertidsarbete
å söckendag, därest tiden för sjömannens skeppstjänst därigenom skulle antingen
överstiga den ordinarie arbetstiden för samma dygn med mera än sex
timmar eller under två på varandra följande dygn uppgå till mera än tjugoåtta
timmar; samt
a helgdag, därest sjömannens skeppstjänst under samma dag därigenom
skulle överstiga åtta, i tropikerna sju, timmar.
Till övertidsarbete för annan lastning eller lossning än sådan, som avser
passagerares effekter eller post eller gods, vars lastning eller lossning ej kan
utan fara för godset uppskjutas, må sjöman ej användas å helgdag eller oftare
än varannan dag, såframt icke övertidsarbetet erfordras för att fartygets avgång
ej må avsevärt fördröjas.
3 mom. Å fartyg, där skeppstjänst icke är indelad i vakter på allmänt
brukligt sätt, jnå sjöman icke användas till övertidsarbete, därest den tid,
varunder han saväl i hamn som till sjöss utför skeppstjänst, därigenom skulle
under två på varandra följande dygn överstiga trettio timmar.
4 mom. Till övertidsarbete må sjöman icke användas mera än aderton timmar
i veckan.
16 §.
Ersättning Ersättning för övertidsarbete skall, för timme beräknat, utgöra, när arbetet
J°rarbete j6S å söckendag, minst en etthundrafemtiondel och, när arbetet utföres å
helgdag, minst en sjuttiofemtedel av sjömannens kontanta månadslön, oberäknat
kostpenningar eller däremot svarande ersättning.
Har sjöman någon dag mera än två timmar använts till övertidsarbete, bestående
uti hanterande av last vid lastning eller lossning, skall, därest han
under närmast följande dag eller dagar användes för enahanda arbete, sjömannen„
för de^ A sfs t berör da dag eller dagar utförda övertidsarbete av sådan art
utfå ersättning efter den för övertidsarbete å helgdag stadgade beräkningsgrund,
ändock att arbetet utförts å söckendag.
Ersättningen skall ^beräknas särskilt för varje tillfälle övertidsarbete utföres.
Eör varje påbörjad halvtimme betalas ersättning såsom för halvtimme.
5 kapitlet.
Övriga bestämmelser -
17 §.
Ogiltigt av- _ Innehåller avtal om skeppstjänst villkor stridande mot denna lag, vare det
tal. villkor utan verkan.
Övertids
journal.
18 §.
För varje dag, varunder övertidsarbete förekommer, åligger det befälhavaren
att senast nästföljande dag härom göra anteckning i särskild övertids
-
Riksdagens skrivelse Nr 220. 17
journal, upprättad enligt formulär, som fastställes av fartygsinspektionens
chefsmyndighet.
Ej må någon, vars rätt är därav beroende, förvägras att om övertidsjournals
innehåll undfå nödig kännedom och att därav taga skriftligt utdrag,
övertidsjournal skall av redaren förvaras minst två år efter dess avslutning.
19 §.
Befälhavare skall tillse, att ett exemplar av denna lag finnes tillgängligt ombord
å fartyget.
20 §.
Tillsyn å efterlevnaden av denna lag utövas av fartygsinspektionens tillsynsorgan;
och skall i övrigt beträffande tillsynen i tillämpliga delar lända till
efterrättelse vad i 1, 6 och 7 kapitlen lagen den 16 oktober 1914 (nr 349) om
tillsyn å fartyg finnes stadgat.
Närmare föreskrifter angående tillsynens utövande meddelas av Konungen.
21 §.
Befälhavare, som använder sjöman till skeppstjänst i strid mot vad i denna
lag stadgas eller som bryter mot bestämmelsen i 10 §, straffes med böter från
och med tio till och med ettusen kronor.
Lika med befälhavare straffes redare, där förseelsen visas hava skett med
hans vetskap och vilja.
22 §.
Bryter befälhavare eller redare mot bestämmelse, som är meddelad i 18 §,
straffes med böter från och med fem till och med femhundra kronor.
23 §.
Har befälhavare, sig eller annan till nytta eller att därmed skada göra,
fört falsk övertidsjournal eller övertidsjournalen ändrat eller förstört, undanstuckit
eller oläslig gjort, straffes med böter från och med fem till och med
femhundra kronor eller fängelse i högst sex månader.
Har redare gjort sig skyldig till förseelse, som nu sagts, eller visas sådan
av befälhavaren begången förseelse hava skett med redarens vetskap och vilja,
vare han förfallen till enahanda ansvar.
24 §.
Åsidosätter befälhavare den skyldighet, som enligt 19 § åligger honom, straffes
med böter från och med fem till och med etthundra kronor.
25 §.
Allmän åklagare åligger att tala å förseelse, varom i denna lag sägs.
26 §.
Om domstol i tvistemål, som bör bedömas efter denna lag, skall vad i 86—
88 §§ sjömanslagen stadgas äga motsvarande tillämpning.
27 §.
Om domstol i mål rörande förseelse, varom i denna lag sägs, skall vad i 89 §
sjömanslagen stadgas äga motsvarande tillämpning.
Bihang till riksdagens protokoll 1926. 74 samt. Nr 218—220.
Lagen tillgänglig
ombord.
Tillsyn å
lagens efterlevnad.
Straff
bestämmel
ser.
Straffbe
stämmelse.
Straff
bestämmel
ser.
Straff
bestämmel
se.
Åtal.
Laga domstol
i tvistemål.
Laga domstol
i brottmål.
2
18
Riksdagens skrivelse Nr 220.
Bötesförvandling
m. m.
28 §.
Böter, som enligt denna lag ådömas, tillfalla kronan och skola vid bristande
tillgång till deras fulla gäldande förvandlas enligt allmänna strafflagen.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1927 samt gäller till och med den
31 december 1930; skolande dels beträffande sådan under tiden för lagens giltighet
begången förseelse, som avses i 21—24 §§, dels ock i fråga om domstol
i tvistemål, som bör bedömas efter denna lag, vad i lagen är stadgat fortfara
att gälla även efter sistnämnda dag.
Vederbörande myndighet äger att jämväl innan denna lag trätt i kraft meddela
undantag, som avses i 1 § 3 mom.
Eftergift, som med stöd av lagen den 24 oktober 1919 om arbetstiden å
svenska fartyg beviljats utan begränsning till viss tid, skall, i den mån vederbörande
myndighet ej annorlunda bestämmer, fortfarande tillsvidare äga giltighet.
_____
B) hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t låta verkställa utredning rörande
lämpligheten av det i den i utskottsutlåtandet omförmälda motionen
nr 250 i första kammaren framförda spörsmålet om sådan ändring av bestämmelserna
i sjöarbetstidslagen, att sjöman å fartyg utan vaktindelning till skydd
för överansträngning beredes viss sammanhängande vilotid under varje dygn,
ävensom för riksdagen framlägga det förslag, vartill utredningen kan föranleda.
•
Stockholm den 12 maj 1926.
Med undersåtlig vördnad.
Stockholm 1926. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner,
261617