8

Riksdagens skrivelse Nr 219.

Nr 219.

Godkänd av första kammaren den 11 maj 1926.

Godkänd av andra kammaren den 12 maj 1926.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av dels Kungi.

Maj:ts proposition med förslag till lag om vissa inskränkningar
beträffande tiden för förläggande av bageri-
och konditoriarbete dels ock i ämnet väckta motioner.

(Andra lagutskottets utlåtande nr 21.)

Till KONUNGEN.

Genom en den 29 januari 1926 dagtecknad proposition, nr 72, har Eders
Kungl. Maj :t, under åberopande av propositionen bilagda, i statsrådet och lagrådet
förda protokoll, föreslagit riksdagen att antaga vid propositionen fogat
förslag till lag om vissa inskränkningar beträffande tiden för förläggande av
bageri- och konditoriarbete.

I samband med denna proposition har utskottet till behandling förehaft fyra
i anledning av densamma väckta motioner.

Med överlämnande av andra lagutskottets i ärendet avgivna, av riksdagen
godkända utlåtande, nr 21, får riksdagen förklara, att Eders Kungl. Maj:ts
förevarande förslag icke kunnat av riksdagen i oförändrat skick antagas, men
att riksdagen för sin del antagit följande

Lag

om vissa inskränkningar beträffande tiden för förläggande av bageri och

konditoriarbete.

Härigenom förordnas som följer:

1 §•

Arbete för tillverkning till avsalu av bageri- eller konditorivaror må icke bedrivas
å sön- eller helgdag eller å tid mellan klockan 8 eftermiddagen och kloc -

Riksdagens skrivelse Nr 219.

9

kan 5 förmiddagen å söckendag. Vad sålunda stadgats äger dock icke tilllämpning
å rörelse, som bedrives utan biträde av annan än make och hemmavarande
barn.

Om arbete, varom här är sagt, i hotell-, restaurang- eller kaférörelse eller
eljest bedrives utan samband med bageri- eller konditorirörelse, skall det icke
vara underkastat denna lag i vidare mån, än det avser tillverkning av bröd,
bakelser eller annat därmed jämförligt bakverk.

2 §•

Utan hinder av vad i 1 § är stadgat må

a) i bageri- eller konditorirörelse arbete för tillverkning av varor, vid vilkas
framställning jäst icke användes, utföras sön- eller helgdag under högst tre
timmar mellan klockan 6 förmiddagen och klockan 6 eftermiddagen;

b) i hotell-, restaurang- eller kaférörelse sådant arbete för tillverkning av
bröd, bakelser eller annat därmed jämförligt bakverk, vilket bedrives utan samband
med bageri- eller konditorirörelse, utföras å sön- eller helgdag under tid,
som under a) sägs;

c) s. k. anrörning utföras å sön- eller helgdagar under högst två timmar mellan
klockan 8 förmiddagen och klockan 8 eftermiddagen;

d) uppeldning eller deggörning utföras å söckendag mellan klocken 3.30 och
klockan 5 förmiddagen;

e) uppeldning utföras av annan än bageri- eller konditoriarbetare å tid, då
eljest arbete enligt denna lag ej må bedrivas ;

f) under natten till söckendag, som närmast föregår två eller flera på varandra
följande sön- och helgdagar, uppeldning eller deggörning utföras jämväl
mellan klockan 2 och klockan 3.30 förmiddagen och annat arbete mellan
klockan 3 och klockan 5 förmiddagen.

3 §.

Arbete för tillverkning av spis- eller knäckebröd må, där arbetet är indelat
i skift, å söckendag fortgå jämväl mellan klockan 8 och klockan 10 eftermiddagen
ävensom, i den mån så kräves för det tillverkade brödets torkning, mellan
klockan 10 eftermiddagen och klockan 12 midnatt.

4 §.

Därest särskilt förhållande påkallar avvikelse från det i 1 § stadgade förbud,
utöver vad enligt 2 och 3 §§ är medgivet, äge vederbörande yrkesinspektör att
meddela tillstånd därtill. Sådant tillstånd, vilket skall sökas för varje särskilt
tillfälle, må ej avse mer än två dygn i sänder eller för samma arbetsställe
meddelas mer än tio gånger under ett och samma kalenderår. Är ytterligare
eftergift av särskilt förhållande tillfälligtvis påkallad, må sådan eftergift meddelas
av yrkesinspektionens chefsmyndighet.

Erfordras för ändamålsenlig drift av tillverkning, som i 3 § avses, ytterligare
nattarbete, äge yrkesinspektionens chefsmyndighet att lämna medgivande därtill;
och skola därvid meddelas de föreskrifter om nattarbetets anordnande, som
kunna finnas erforderliga.

Är på grund av olyckshändelse eller annan oförutsedd omständighet avvikelse,
varom i första stycket sägs, oundgängligen nödvändig, och är ej tid att
inhämta tillstånd därtill, må avvikelsen vidtagas utan tillstånd, dock ej för
mer än ett dygn i sänder. Om sådan åtgärd och anledningen därtill åligger
det företagets innehavare att ofördröjligen göra anmälan till vederbörande yrkesinspektör.

10

Riksdagens skrivelse Nr 219.

5 §.

. Tillsyn å efterlevnaden av denna lag utövas av yrkesinspektionens befattningshavare;
och skall därvid i tillämpliga delar lända till efterrättelse vad
som finnes stadgat rörande tillsyn å efterlevnaden av lagen om arbetarskydd
den 29 juni 1912.

Å arbetsställe, där sådant arbete, som avses i 15 § lagen om arbetarskydd,
bedrives pa stadigvarande sätt, skall förevarande lag finnas anslagen på lämplig
plats.

6 §■

Bedriver innehavare av företag, som i denna lag avses, arbete i strid mot
stadgande i lagen eller mot föreskrift, som utfärdats med stöd av sådant stadgande,
straffes med böter från och med tio till och med ettusen kronor. Har
på sådant sätt till arbete med faders eller målsmans vetskap och vilja använts
person under aderton år, vare fadern eller målsmannen förfallen till böter från
och med fem till och med femtio kronor.

Den, som under tid, då han är ställd under åtal för förseelse, varom i denna
paragraf förmäles, fortsätter samma förseelse, skall, när han varder därtill lagligen
förvunnen, för varje gång stämning därför utfärdats och delgivits, fällas
till det ansvar, som är bestämt för sådan förseelse.

7 §.

Därest innehavare av företag, som i denna lag avses, försummar att fullgöra
anmälningsskyldighet, varom stadgats i 4 § tredje stycket, eller skyldighet,
som är föreskriven i 5 § andra stycket, straffes med böter från och med fem till
och med femhundra kronor.

8 §.

o Förseelse, som omförmäles i 6 eller 7 §, åtalas vid polisdomstol, där särskild
sådan är inrättad, men eljest hos poliskammare eller, där sådan ej finnes, vid
allmän domstol.

Böter, som ådömas enligt denna lag, tillfalla kronan. Saknas tillgång till
böternas fulla gäldande, skola de förvandlas enligt allmän strafflag.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1927 samt gäller till och med den
31 december 1930; skolande i fråga om sådan under tiden för lagens giltighet
begången förseelse, som avses i 6 eller 7 §, vad i lagen är stadgat fortfara att
gälla även efter sistnämnda dag.

Eftergift, som beviljats med stöd av lagen den 17 oktober 1919 om begränsning
av tiden för bageri- och konditoriarbete eller lagen den 22 juni 1923 om
vissa inskränkningar beträffande tiden för förläggande av bageri- och konditoriarbete,
skall fortfarande äga giltighet, till dess den därför bestämda tiden
utgår eller, där eftergift beviljats utan begränsning till viss tid, vederbörande
myndighet finner skäl återkalla den.

Vederbörande myndighet äger att jämväl innan denna lag trätt i kraft meddela
beslut om eftergift, som avses i 4 §.

Stockholm den 12 maj 1926.

Med undersåtlig vördnad.