Riksdagens skrivelse Nr 211.
1
Nr 211.
Godkänd av första kammaren den 11 maj 1926.
Godkänd av andra kammaren den 12 maj 1926.
Riksdagens skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj.ts
proposition med förslag till förordning om fördelning av
automobilska t temedel jämte i ämnet väckta motioner.
(Statsutskottets utlåtande nr 104.)
Till Konungen.
Uti en till riksdagen den 20 februari 1926 avlåten proposition, nr 170,
har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av vid propositionen fogat utdrag
av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för nämnda dag, föreslagit
riksdagen att antaga nedanstående förslag till förordning om fördelning
av automobilskattemedel.
Förslag
till
förordning om fördelning av automobilskattemedel.
Härigenom förordnas som följer:
1 §•
Av de under visst år jämlikt förordningarna om automobilskatt, om
särskild skatt å automobilgummiringar och om särskild skatt å bensin
och motorsprit eller jämlikt de särskilda bestämmelser, Konungen enligt
18 § i förstnämnda förordning må hava meddelat, influtna skattemedel
(automobilskattemedel) skola tjugu procent tillfalla rikets städer för att användas
för dessas gatu- och väghållning samt åttio procent landsbygden
för att användas företrädesvis till förbättring och underhåll av för den
allmänna samfärdseln särskilt betydelsefulla vägar och broar.
2 *.
Av den städerna tillkommande andel av skattemedlen skola åttio procent
fördelas mellan de särskilda städerna i förhållande till de belopp, som från
dem influtit i automobilskatt.
Angående fördelningen av återstående tjugu procent förordnar Konungen.
Bihang till riksdagens protokoll 1926. 14 saml. Nr 211—214.
1
2
Riksdagens skrivelse Nr 211.
3 §.
1 mom. Av landsbygdens andel av skattemedlen fördelas åttiofem procent
på följande sätt:
a) Till väghållningsdistrikt, vars samtliga vägar övertagits till underhåll
medelst vägkassan, utgår bidrag med en tiondel av distriktets verkliga
kostnad under året näst före det, varunder automobilskattemedlen influtit,
för vägunderhåll och vinterväghållning, därvid i nämnda kostnad jämväl
inbegripes all förvaltningskostnad, som icke uppenbarligen avser byggande
av väg. Sådant bidrag utgår dock icke, med mindre vägunderhållet hela
det år, varunder automobilskattemedlen influtit, ålegat vägkassan; och skall
bidraget, där vägunderhållet ej jämväl hela det därförut förflutna året
ålegat vägkassan, såvitt angår vägunderhållet beräknas å den jämlikt 46 §
i lagen den 23 oktober 1891 angående väghållningsbesvärets utgörande
på landet uppskattade kostnaden.
Till grund för beräknandet av ovan berörda verkliga kostnad skola
läggas på föreskrivet sätt förda och granskade räkenskaper. Försummar
väghållningsdistrikt att förebringa nöjaktig utredning om storleken av
samma kostnad, må, i den ordning Konungen bestämmer, väghållningsdistriktets
rätt till nu omförmält bidrag förklaras förverkad.
b) Vad av omförmälda åttiofem procent återstår skall tillgodokomma de
särskilda länen i förhållande till de belopp, som influtit i automobilskatt
från respektive läns landsbygd, därvid iakttages, att Kalmar läns landstingsområden
betraktas såsom särskilda län.
2 mom. Av återstående femton procent må ett belopp, motsvarande högst
en procent av landsbygdens andel av skattemedlen, enligt Konungens förordnande
användas till understödjande av sådana forsknings- och undersökningsarbeten,
som anses i synnerlig grad befrämja ett ändamålsenligt användande
av ifrågavarande skattemedel, och återstoden mellan länen fördelas
på sätt Konungen förordnar.
4 §.
Konungen äger att av skattemedel, som enligt 3 § 1 mom. b) och 2 mom.
skola tillgodokomma visst län, årligen bevilja bidrag till förbättring av för
automobiltrafiken särskilt viktiga vägar och broar inom länet samt till
underhåll av sådana av vederbörande vägkassa underhållna vägar och broar,
vilkas underhåll på grund av automobiltrafik i synnerlig grad försvåras,
ävensom till sådan vinterväghållning, som är till särskilt gagn för automobiltrafiken.
Vad av länet tillkommande skattemedel ej åtgår till beviljade
bidrag skall besparas, intill dess sålunda uppkommet överskott bliver i enahanda
ordning utdelat eller om dess användning annorledes förordnas.
Riksdagens skrivelse Nr 211.
3
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1927, från ock med vilken
dag förordningen den 20 juni 1924 (nr 258) om fördelning av automobilskattemedel
upphör att gälla.
I sammanhang med Eders Kungl. Maj:ts förevarande proposition har riksdagen
till behandling förehaft jämväl vissa i anledning av propositionen
väckta motioner. Sålunda har, bland annat, i två lika lydande motioner,
1: 272 och II: 396, hemställts, att riksdagen måtte i det i Eders Kungl. Maj:ts
proposition, nr 170, framlagda förslag till förordning om fördelning av
automobilskattemedel vidtaga sådan ändring, att bidrag jämlikt 4 § må
kunna utgå jämväl för förbättring av för automobiltrafiken särskilt viktiga
vägar och broar inom köping och municipalsamhälle.
Riksdagen har ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag.
I ovanberörda motioner har uppmärksamheten fästs på det rådande förhållandet,
att köpingar och vissa andra stadsliknande samhällen för närvarande
äro helt utestängda från att erhålla bidrag från automobilskattemedel.
Enligt riksdagens mening torde förevarande fråga vara av beskaffenhet
att böra göras till föremål för särskild utredning, och anser sig
riksdagen böra göra framställning härom hos Eders Kungl. Maj:t.
För vinnande av erforderlig garanti för ett tillförlitligt underlag för bidragets
beräknande har i statsrådsprotokollet ställts i utsikt utfärdande av
vissa föreskrifter avseende ett enhetligt ordnande av vägdistriktens bokföring.
I anledning härav föranlåtes riksdagen uttala, att om än riksdagen förutsätter
som självklart, att viss kontroll över vägdistriktens bokföring och förvaltning
måste utövas, det dock framstår som angeläget, att de föreskrifter,
som i detta avseende må komma att meddelas, icke bliva onödigtvis betungande
eller eljest medföra alltför långt gående inskränkningar i väghållningsdistriktens
självbestämmanderätt.
Under åberopande av vad riksdagen sålunda anfört, får riksdagen,
dels anmäla, att riksdagen, med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förevarande
proposition, antagit i statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden
den 20 februari 1926 intagna, riksdagens prövning underställda förslag till
förordning om fördelning av automobilskattemedel,
dels ock i anledning av motionerna 1:272 och II: 396 anhålla om utredning
i vad mån bidrag av automobilskattemedel må utgå jämväl för vägväsendet
inom köpingar och vissa andra stadsliknande samhällen samt om framläggande
för riksdagen av det förslag i ämnet, vartill utredningen må giva
anledning.
Stockholm den 12 maj 1926.
Med undersåtlig vördnad.