2

Riksdagens skrivelse Nr 178-

Nr 178.

Godkänd av törsta kammaren den 8 maj 1926.
Godkänd av andra kammaren den 8 maj 1926.

Riksdagens skrivelse till Konungen, i anledning av väckta motioner
om överlåtelse till Kalmar stad av vissa delar av den för
högre allmänna läroverket därstädes använda fastigheten.

(Jordbruksutskottets utlåtande nr 40.)

Till Konungen.

I två inom riksdagen väckta likalydande motioner I: 4 och II: 7 har hemställts,
att riksdagen ville för sin del lämna förnyat medgivande till överlåtelse till
Kalmar stad av statens del i läroverksfastigheten, med villkor att staden förhinder
sig ställa till läroverkets disposition och för framtiden tillhandahålla fullgott
läroverkshus med gymnastiksal och lekplan samt hostad eller i behörig ordning
bestämd hyresersättning åt rektor, därvid dock staden hör berättigas
att under 40 år uppbära inkomsterna av läroverkets byggnadsfond med
skyldighet för staden att bestrida de utgifter, som enligt bestämmelserna i
läroverksstadgan skola utgå ur nämnda fond.

I proposition (nr 194) till 1910 års riksdag föreslog Eders Kungl. Maj:t riksdagen
medgiva, att den del av den för högre allmänna läroverket i Kalmar
nu använda och av tomterna nr 328, 329, 330, 331, 332, 333 och 334 samt
halva tomten nr 335 i norra kvarteret av stadsdelen Kvarnholmen bestående
fastigheten, vilken icke redan tillhör Kalmar stad, Ange med äganderätt
överlåtas till staden under villkor, att staden till domkapitlet i stiftet avlämnade
skriftlig förbindelse att enligt ritning, vilken blivit i vederbörlig
ordning fastställd, inom tid, som av Kungl. Maj:t bestämdes, uppföra ny
byggnad för högre allmänna läroverket i Kalmar ävensom att för framtiden
tillhandahålla fullgott läroverkshus med gymnastiksal och lekplan
samt bostad eller i behörig ordning bestämd hyresersättning åt rektor. Riksdagen
biföll Kungl. Maj:ts förenämnda förslag.

Riksdagens skrivelse Nr 178.

3

I brev den 8 december 1911 bestämdes tiden, då det nya läroverkshuset
skulle vara uppfört till slutet av år 1921. Genom sedermera givna tillstånd
har denna tid utsträckts till 1926 års utgång. Genom nämnda brev den 8
december 1911 har tillika medgivits, att inkomsterna av läroverkets byggnadsfond
må under 40 år, räknat från året efter det staden tillhandahåller
nytt läroverkshus, överlämnas till staden med åliggande för staden att under
samma tid icke blott fullgöra viss omförmäld byggnadsskyldighet samt betala
brandförsäkring och andra läroverkets fastighet åliggande utgifter utan
även vidkännas samtliga de utgifter, som i övrigt jämlikt § 219 av gällande
läroverksstadga borde bestridas av läroverkets byggnadsfond eller eljest i
vederbörlig ordning kunde komma att åläggas densamma.

Riksdagens vederbörande utskott har i vederbörlig ordning införskaffat
skolöverstyrelsens yttrande över förevarande motioner. Skolöverstyrelsen,
som tillika överlämnat yttrande från läroverkskollegiet i Kalmar, har anfört
i huvudsak följande:

Stadsfullmäktige i Kalmar hade vid sammanträde den 29 maj 1925 beslutat
lösa läroverkets byggnadsfråga genom tillbyggnad av nuvarande läroverksbyggnaden
i huvudsaklig överensstämmelse med ett av byggnadsrådet Georg
A. Nilsson uppgjort förslag. I ett den 29 oktober 1925 över detta förslag
till byggnadsfrågans lösning avgivet yttrande hade överstyrelsen funnit
nämnda förslag i flera väsentliga punkter mindre tillfredsställande men ändock
ansett sig under förhanden varande omständigheter och under vissa i
skrivelsen angivna förutsättningar icke kunna från skolsynpunkt underkänna
förslaget. Därjämte hade överstyrelsen meddelat, att förslaget i fråga endast
kunde betraktas som en provisorisk lösning och att det enligt överstyrelsens
mening måste vara mycket ovisst, för hur lång tid framåt de genom denna
lösning erhållna lokalerna skulle kunna tillfredsställa läroverkets behov. I
samband därmed hade överstyrelsen framhållit, att en nybyggnad för läroverket
i enlighet med de ritningar, som professor E. Lallerstedt år 1925
uppgjort, skulle medföra så stora fördelar, att de syntes kunna uppväga de
ökade kostnader, som kunde vara förenade därmed. Tillika erinrade överstyrelsen
om att, för den händelse stadsfullmäktiges förenämnda beslut till
lösning av byggnadsfrågan komme till utförande, den med statsmakterna
gjorda överenskommelsen angående äganderätten till läroverkets nuvarande
fastighet syntes få anses vara förfallen.

Nu föreliggande motioner syntes gå ut på att riksdagen för sin del ville
medgiva sådan ändring i de av 1910 års riksdag fastställda villkoren för
överlåtelse till staden av statens del i läroverksfastigheten, att i stället för
att staden skulle uppföra ny byggnad enligt ritning, vilken blivit i vederbörlig
ordning fastställd, skulle staden förbinda sig ställa till läroverkets
disposition fullgott läroverkshus med gymnastiksal och lekplan.

I ett den 22 februari 1909 avgivet underdånigt utlåtande över stadsfullmäktiges
i Kalmar den 27 november 1908 gjorda underdåniga framställning
i förevarande fråga hade dåvarande överstyrelsen för rikets allmänna läroverk
yttrat bland annat. »Men då den nuvarande skoltomten av alla dem,
som yttrat sig i ärendet, befunnits alldeles för liten och dessutom lede av
andra olägenheter, skulle det utan tvivel vara för läroverket vida förmånligare
att erhålla nytt läroverkshus å annan rymligare och lämpligare plats,

4

Riksdagens skrivelse Nr 178.

såsom den å Fredriksskans föreslagna, överstyrelsen funne därför intet vara
att erinra mot stadsfullmäktiges framställning i vad densamma avsåge den
ifrågasatta överlåtelsen.» Och i det till nådiga propositionen i frågan till
1910 års riksdag hörande statsrådsprotokollet anförde vederbörande departementschef
bland annat följande: »I ärendet synes vara ostridigt, att de av

högre allmänna läroverket i Kalmar för närvarande disponerade lokalerna
äro för sitt ändamål olämpliga. Då det därjämte av vad i ärendet förekommit
synes framgå, såväl att den nuvarande läroverksbyggnaden icke kan
försättas i ett för läroverkets behov tillfredsställande skick som ock att den
tomt, varå byggnaden är uppförd, icke lämnar tillräckligt utrymme för ett
nytt läroverkshus med vad därtill liörer, torde det vara nödvändigt, att ny
byggnad uppföres på annan plats.»

Av vad överstyrelsen bär anfört, framginge med all tydlighet, att man
vid tiden för frågans behandling i samband med den till 1910 års riksdag
gjorda framställningen var allmänt ense om att en nybyggnad borde komma
till stånd, överstyrelsen vore också fortfarande av den åsikten, att en nybyggnad
på därför lämplig tomt skulle vara för läroverket fördelaktigast.
Men å andra sidan syntes det ej kunna bestridas, att man genom tillräcklig
utvidgning av den nuvarande läroverkstomten samt genom lämplig och tillräckligt
omfattande om- och tillbyggnad av de nuvarande läroverksbyggnaderna
borde kunna erhålla fullgott läroverkshus med gymnastiksal och lekplan.
Härvid syntes man icke kunna undgå att taga hänsyn till att byggnadsfrågan
i viss mån kommit i något annat läge, än då den förra gången
var föremål för riksdagens behandling. Dels hade genom förhållanden, som
stode i samband med världskriget och dess efterverkningar, anspråken på
offentliga byggnader måst modifieras, dels vore det ej uteslutet, att av olika
anledningar antalet lärjungar i läroverket kunde komma att minskas, så att
behovet av utrymme kunde bli något mindre än vad man förut räknat med.
Överstyrelsen ansåge sig därför ej böra avstyrka föreliggande motioner,
i vad de avse utbyte av föreskriften om ny byggnad mot fullgott läroverkshus.

Eftersom under ärendets behandling den uppfattningen gjort sig gällande,
att ett fullgott läroverkshus ej skulle kunna uppföras å den nuvarande
byggnadstomten och då det måste vara av betydelse att få full klarhet i
vad som i föreliggande fall skall menas med »fullgott läroverkshus med
gymnastiksal och lekplan», ansåge överstyrelsen, att som villkor för upplåtelsen
borde stadgas, att staden skall vara skyldig tillhandahålla läroverkshus
med gymnastiksal och lekplan av beskaffenhet, som av byggnadsstyrelsen
och skolöverstyrelsen samfällt förklarades såsom fullgod. Likaså syntes
föreskrift böra lämnas därom, att sagda skyldighet skall vara fullgjord inom
tid, som av Kungl. Maj:t bestämmes.

Beträffande det i motionerna gjorda tillägget angående rätt för staden att
under 40 år uppbära inkomsterna av läroverkets byggnadsfond finge överstyrelsen
framhålla, att frågan huruvida sådant medgivande bör lämnas,
även om staden på annat sätt än genom uppförande av nytt läroverkshus
tillhandahåller fullgott läroverkshus, torde böra bliva beroende på Kungl.
Maj:ts prövning.

Det torde böra nämnas, att läroverkskollegiets ovannämnda yttrande går i
avstyrkande riktning.

Föreliggande motioner gå ut på att riksdagen skulle medgiva sådan ändring
i de av 1910 års riksdag fastställda villkoren för överlåtelse till staden av statens

5

Riksdagens skrivelse Nr 178.

del i läroverksfastigheten, att i stället för att staden skulle uppföra ny byggnad
enligt ritning, vilken blivit i vederbörlig ordning fastställd, staden
skulle förbinda sig att ställa till läroverkets disposition fullgott läroverkshus.
Härjämte synas motionärerna hava velat erhålla riksdagens medverkan till
att — även under sålunda ändrad förutsättning — det av Eders Kungl. Maj:t
genom brevet den 8 december 1911 gjorda medgivandet om rätt för staden
att under 40 år uppbära inkomsterna av läroverkets byggnadsfond finge
kvarstå.

Vad beträffar frågan om ändring i de av 1910 års riksdag fastställda
villkoren för ifrågavarande fastighetsöverlåtelse så vill riksdagen, med hänsyn
till vad skolöverstyrelsen anfört, icke för sin del motsätta sig en sådan
ändring. Riksdagen finner sig härvid böra betona, att detta riksdagens
medgivande icke innebär något som helst ståndpunktstagande i fråga om
vilken lösning av Kalmars läroverksbyggnadsfråga är att anse som den
bästa. Då förevarande fråga kommit under riksdagens behandling utan att
dessförinnan hava blivit hos Eders Kungl. Maj:t handlagd och prövad, anser
sig riksdagen även böra särskilt framhålla, att den ytterligare utredning
och prövning av spörsmålet, som Eders Kungl. Maj:t må finna erforderlig,
givetvis kommer att äga rum.

Därest Eders Kungl. Maj:t efter dylik prövning skulle finna ifrågavarande
ändring i villkoren böra ske, torde det därefter ankomma på Eders Kungl.
Maj:t att bestämma, huruvida och i vad mån staden bör tillerkännas rätt
att uppbära inkomsterna från läroverkets byggnadsfond.

Under åberopande av det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen i
anledning av förevarande motioner för sin del medgivit, att den del av
den för högre allmänna läroverket i Kalmar nu använda och av tomterna
nr 328, 329, 330, 331, 332, 333 och 334 samt halva tomten nr 335 i
norra kvarteret av stadsdelen Kvarnholmen bestående fastigheten, vilken
icke redan tillhör Kalmar stad, må med äganderätt överlåtas till staden
under villkor att staden, inom av Kungl. Maj:t bestämd tid, tillhandahåller
läroverkshus med gymnastiksal och lekplan, som av Kungl. Maj:t efter vederbörande
myndigheters hörande prövas vara av fullgod beskaffenhet, ävensom
bostad eller i behörig ordning bestämd hyresersättning åt rektor.

Stockholm den 8 maj 1926.

Med undersåtlig vördnad.