2
Riksdagens skrivelse Nr 116.
Nr 116.
Godkänd av första kammaren den 24 mars 1926.
Godkänd av andra kammaren den 8 april 1926.
Riksdagens skrivelse till Konungen angående obligatorisk märkning av ägg,
som införas till Sverige.
(Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande nr 1.)
(Andra kammarens femte tillfälliga utskotts utlåtande nr 1.)
Till Konungen.
Uti inom riksdagens båda kamrar väckta likalydande motioner hava framställningar
gjorts i syfte, att riksdagen måtte besluta att anhålla, det Eders
Kungl. Maj:t täcktes snarast möjligt utfärda bestämmelser om obligatorisk
märkning av ägg, som införas till Sverige.
Såsom i motionerna erinrats, har förevarande fråga redan förut varit föremål
för riksdagens behandling. Sedan vid 1909 års riksdag frågan genom
motioner i båda kamrarna förts fram inför riksdagen, men då på grund av
kamrarnas skiljaktiga beslut ej föranlett någon riksdagens skrivelse i ämnet,
kom ärendet ånyo upp vid 1911 års riksdag. Riksdagen beslöt då, såsom
framgår av dess skrivelse nr 239, att hos Eders Kungl. Maj:t anhålla, det
täcktes Eders Kungl. Maj:t snarast möjligt gå i författning om utredning
rörande lämpliga bestämmelser därom, att utländska ägg skola vid importen
och försäljningen vara försedda med påstämplat märke, angivande det främmande
ursprunget och, därest denna utredning skulle giva vid handen, att
importen av ifrågavarande ägg genom sådan anordning icke skulle i avsevärd
grad försvåras, inkomma till riksdagen med det förslag, vartill denna utredning
kunde föranleda. Sedan emellertid lantbruksstyrelsen och kommerskollegium
i ärendet avgivit avstyrkande utlåtande, fann Eders Kungl. Maj:t
genom beslut den 19 april 1912 riksdagens skrivelse ej föranleda ytterligare
åtgärd. En av Sveriges allmänna fjäderfäavelsförening år 1916 gjord framställning
i ämnet, vilken av nyssnämnda ämbetsverk jämte generaltullstyrelsen
tillstyrktes, föranledde från Eders Kungl. Maj:ts sida ej vidare åtgärd. Ovannämnda
förening upptog år 1923 ärendet ånyo genom en framställning till
Eders Kungl. Maj:t om åtgärder för att utländska ägg, som hit infördes,
måtte märkas å själva äggen med ordet »import». Över denna framställning
hava utlåtanden avgivits av lantbruksstyrelsen, generaltullstyrelsen och kommerskollegium.
Lantbruksstyrelsen har vid sitt utlåtande den 20 september
1923 fogat infordrat yttrande av Sveriges jordbrukskonsulent i London, v.
Wachenfelt, som efter en redogörelse för planerade åtgärder i frågan i Eng
-
3
Riksdagens skrivelse Nr 116.
land varmt tillstyrkt framställningen med det tillägget, att ej blott »import»
borde åstämplas äggen utan även exportlandets namn utsättas. Lautbruksstyrelsen
har för egen del funnit framställningen väl värd beaktande och
tillstyrkt den med det av ovannämnda konsulent gjorda tillägget. Generaltullstyrelsen
har också i utlålande den 12 november 1923 ansett nödigt föreskriva,
att äggen böra vara stämplade med produktionslandets namn, vilket
skulle ske före importen. Kommerskollegium har inhämtat yttranden från
handelskamrarna, av vilka 8 helt eller med viss inskränkning tillstyrkt och
3 avstyrkt framställningen, samt Sveriges allmänna lantbrukssällskap, Svenska
äggexportföreningen och Mjölkcentralens äggavdelning, vilka tillstyrkt framställningen.
För egen del säger sig kollegium i underdånigt yttrande den 7
december 1923 hysa starka principiella betänkligheter mot ett äggstämplingspåhud,
så länge märkning av importerade ägg ej är föreskriven i andra länder,
främst England; men har kollegium icke velat motsätta sig införandet
av obligatorisk stämpling av importerade ägg, då detta helt visst skulle giva
jordbrukarna, d. v. s. det stora flertalet av äggproducenterna, ett värdefullt
stöd i en bekymmersam konjunktur. Härefter hava hushållningssällskapens
ombud i yttrande den 30 september 1924, under åberopande av lantbruksstyrelsens
utlåtande, framhållit, att obligatorisk importstämpling skulle skänka
de svenska äggexportörerna ett stöd i återerövrandet av den engelska marknaden.
I skrivelse den 15 december 1925 har sedermera lantbruksstvrelsen
anmält, att Danmark genom lag om utförsel och införsel av ägg den 1 april
1925 att gälla i 3 år därefter samt lantbruksministeriets kungörelse den 12
juni 1925 stadgat, att vid införsel till eller utförsel från Danmark såväl varje
ägg som ock emballaget skola vara märkta med ursprungslandets benämning.
Härigenom uppstode ökad fara, att äggexportörer utomlands för att undvika
den besvärliga märkningen inriktade sig på export till länder, där sådan
märkning ej vore stadgad. Med anledning härav och med hänsyn till äggproduktionens
betydelse, särskilt för det mindre jordbruket, yrkade styrelsen,
att även för Sveriges vidkommande måtte stadgas importstämpling av ägg.
Slutligen har Svensk äggnoterings styrelse, som består av representanter för
större sammanslutningar av svenska äggförsäljningsföreningar samt en representant
för Sveriges allmänna lantbrukssällskap, i skrivelse den 28 december
1925 yrkat på sådan obligatorisk märkning med utförsellandets namn. Ett
antal äggexportörer hava sedermera i skrivelse till jordbruksdepartementet
avstyrkt stämplingen.
Att bestämmelser i den riktning, motionärerna åsyftat, äro såväl för den
konsumerande allmänheten som för äggproducenterna önskvärda, finner riksdagen
oomtvistligt. För konsumenten måste det givetvis inom ägghandeln
liksom beträffande annan handel vara av värde att veta, varifrån den salubjudna
varan härstammar, då härigenom större möjlighet förefinnes för bedömande
av varans kvalitet. Då nu särskilt ägg, importerade österifrån, till
följe transportförhållanden och annat icke sällan äro underlägsna de svenska
äggen, ligger i den föreslagna stämplingen ett ökat skydd för konsumenternas
berättigade intresse, att eu prissättning kommer till stånd, som är lägre
4
Riksdagens skrivelse Nr 116.
för de utländska äggen, ifall och i den mån dessa äro av lägre kvalitet än
de svenska. Av samma skäl är den obligatoriska märkningen av importerade
ägg önskvärd ur producentens synpunkt. Småbrukaren och egnahemsinnehavaren
hava ofta i fjäderfäaveln en av sina bästa förvärvskällor, och det
ligger nära till hands att tänka sig, att ett tydligt skiljande mellan utländska
och inhemska ägg skall verka stimulerande i flera avseenden för den svenska
äggproduktionen. Det är säkerligen ingalunda betydelselöst, att de svenska
äggproducenterna genom denna öppna och av allmänheten lätt kontrollerbara
konkurrens med importäggen få anledning till ökade ansträngningar att förse
marknaden med en verkligt högklassig kvalitet. Den möjlighet, som nu förefinnes,
att såsom svensk vara exportera hit importerade ägg av lägre kvalitet
till skada för det anseende, som de svenska äggen åtnjuta å den utländska
marknaden, skulle dessutom genom den föreslagna importstämplingen upphöra.
Beträffande själva stämplingens verkställande synes det riksdagen, att denna
bör ske redan i utlandet samt att ursprungslandet angives i stämpeln, liksom
givetvis, att beteckningen ej skall kunna utplånas. Enligt vad riksdagens
vederbörande utskott inhämtat torde dessa tekniska fordringar utan större
svårigheter kunna tillfredsställande fyllas. Kontrollen över stämplingen torde
kunna verkställas jämsides med den ändock nödvändiga tullbehandlingen.
Givetvis bör överträdelse av eventuella bestämmelser beläggas med straffrättslig
påföljd.
På grund av vad sålunda anförts får riksdagen anhålla, att Eders Kungl.
Maj:t täcktes utfärda bestämmelser om obligatorisk märkning av ägg, som
införas till Sverige.
Stockholm den 8 april 1926.
Med undersåtlig vördnad.
Stockholm, P. A. Nymans Eftr. 1926.