Riksdagens skrivelse Nr 111.

1

Nr in.

Godkänd av första kammaren den 23 mars 1926.
Godkänd av andra kammaren den 23 mars 1926.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl.
Maj:ts proposition angående omorganisation av stiftsoch
läroverksbiblioteket i Linköping.

(Statsutskottets utlåtande nr 58.)

Till Konungen.

I den till riksdagen den 7 januari 1926 avlåtna propositionen angående
statsverkets tillstånd och behov har Eders Kungl. Maj:t under åttonde
huvudtiteln, punkten 9, föreslagit riksdagen att, i avbidan på proposition
angående understöd åt stifts- och läroverksbiblioteket i Linköping, för ändamålet
beräkna för budgetåret 1926—1927 ett extra anslag av 25,000
kronor.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en till riksdagen avlåten, den 22
januari 1926 dagtecknad proposition, nr 48, under åberopande av bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för samma dag, föreslagit
riksdagen att, under förutsättning att Linköpings stadsfullmäktige
åtaga sig att inom viss, av Kungl. Maj:t bestämd tid påbörja uppförandet
av den i statsrådsprotokollet omförmälda biblioteksbyggnaden i enlighet
med ritningar, som må av Kungl. Maj:t fastställas, samt att bestrida de
kostnader för biblioteket, som i statsrådsprotokollet angivits,

dels besluta, att ett bibliotek, benämnt stifts- och landsbiblioteket i
Linköping, må organiseras i huvudsaklig överensstämmelse med de av departementschefen
i statsrådsprotokollet angivna grunder;

dels besluta, att avlöningsreglementet för befattningshavare vid statsdepartementen
och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen,
skall från och med den 1 juli 1926 äga tillämpning å ordinarie befattningshavare
vid stifts- och landsbiblioteket i Linköping;

dels bestämma antalet ordinarie befattningshavare vid nämnda bibliotek
på följande sätt:

Bihang till riksdagens protokoll 1926. 14 sand. Nr 111.

702 2G

2

Riksdagens skrivelse Nr 111.

1 bibliotekarie
1 vaktmästare.

Lönograd

B 26
B 5

dels fastställa av departementschefen i statsrådsprotokollet förordat förslag
till stat för samma bibliotek;

dels förklara, att de av riksdagen i dess skrivelse den 22 februari 1921
nr 55 lämnade medgivanden i anledning av den då beslutade löneregleringen
för statsdepartement med flera verk må i tillämpliga delar gälla
även beträffande ifrågavarande bibliotek;

dels under riksstatens åttonde huvudtitel under rubrik stifts- och landsbiblioteket
i Linköping uppföra till avlöningar ett ordinarie förslagsanslag
å 14,060 kronor och till bokinköp, inbindning och vissa expenser ett ordinarie
reservationsanslag av 10,000 kronor;

dels ock för budgetåret 1926—1927 såsom extra reservationsanslag anvisa
till vissa konserveringsarbeten vid stifts- och landsbiblioteket i Linköping
ett belopp av 3,000 kronor.

Det nu föreliggande förslaget till omorganisation av stifts- och läroverksbiblioteket
i Linköping är utbrutet ur ett större och omfattande ärende,
vilket avser organisation av läroverks- och landsbibliotek, i vilken fråga
föreligger ett av de s. k. bibliotekssakkunniga avgivet betänkande. För
huvuddragen i detta betänkande redogöres närmare i statsrådsprotokollet.
Bibliotekssakkunnigas förslag äger ett dubbelt syftemål. I första rummet
avser detsamma reorganisation av samt beredande av förbättrad ställning
och vård åt läroverksbiblioteken, såväl de gamla stiftsbiblioteken som även
vid andra läroverk än stiftsstädernas anknutna bibliotek. I samband med
denna åtgärd innebär emellertid förslaget även organiserande för skilda
delar av riket av eu ny kategori bibliotek, s. k. landsbibliotek, med uppgift
att utgöra ett mellanled mellan de stora statsbiblioteken och de egentliga
folkbiblioteken samt att verka som ett slags centralbibliotek för smärre
bibliotek och boksamlingar i orterna. Landsbiblioteken, vilka skulle inrättas
successivt, skulle åvägabringas i första rummet genom att de största
och mest betydande stifts- och läroverksbiblioteken förvandlades till fullt
fristående och självständiga bibliotek, men även genom att vissa större
stads- och provinsbibliotek organiserades såsom dylika centralbibliotek. Vid
landsbiblioteksorganisationens genomförande skulle läroverksbiblioteken begränsas
till att omfatta vad som för dessa undervisningsanstalter vore till
omedelbart gagn.

De föreslagna landsbiblioteken skulle hava en tvåfaldig funktion, nämligen
dels att vårda och för forskningen tillhandahålla de gamla stiftsoch
läroverksbibliotekens bokbestånd, i någon mån kompletterat med modernare
litteratur, dels ock utgöra ett centralbibliotek för supplerande av
de lokala folkbibliotekens uppgifter inom ett större område. Den dualism,

Riksdagens skrivelse Nr 111.

3

som genom dessa dubbla uppgifter till synes förefinnes, finner departementschefen
kunna vara till fromma för bibliotekens utveckling, i det att
de olika uppgifterna kunna och böra verka befruktande på varandra.
Emellertid är det — enligt vad departementschefen erinrar — obestridligt,
att den ena sidan av landsbibliotekens funktioner, nämligen uppgiften
att tjänstgöra såsom ett centralbibliotek, sätter dem i visst förhållande till
en annan, ungefär samtidigt föreslagen biblioteksorganisation, de av de
s. k. folkbildningssakkunniga ifrågasatta centralbiblioteken. Dessa båda
organisationsformer böra — framhåller departementschefen — icke utesluta
varandra. De lokala förhållandena skulle i varje fall få fälla utslaget,
vilkendera som vore att föredraga. I allt fall betonar departementschefen
det för biblioteksutvecklingen i landet betydelsefulla, som ligger
däri, att möjlighet snart kunde vinnas att låta landsbibliotekstypen och
centralbibliotekstypen tillämpas parallellt.

Departementschefen anser nämligen tidpunkten ännu ej vara inne att
taga en mera definitiv ståndpunkt till vare sig den ena eller den andra
biblioteksorganisationens planläggning och genomförande. Av vikt vore
emellertid, att snarast en början skedde och åtminstone ett provinsbibliotek
komme till stånd, vars utveckling kunde tjäna till ledning för ett vidare
bedömande av denna för vår allmänna folkbildning ytterst betydelsefulla
fråga.

Den första förutsättningen för en organisation av nu ifrågavarande slag
har ansetts böra utgöras av ekonomisk samverkan mellan staten och de
lokala myndigheterna. Departementschefen ansluter sig utan tvekan till
denna uppfattning, som grundar sig på de föreslagna bibliotekens uppgifter
att tjäna såväl ett statligt som ett kommunalt intresse. Så snart
själva grundförutsättningen vore för handen, d. v. s. en kommun eller en
kommunal samfällighet visade sig böjd för att medverka till eu lösning
av biblioteksfrågan inom sitt område, exempelvis genom erbjudande att
bestrida vissa engångskostnader eller vissa årliga underhållskostnader eller
bådadera, förefunues enligt departementschefens mening anledning för
staten att till närmare prövning i varje fall upptaga spörsmålet.

Nu senast angivna förutsättning föreligger beträffande Linköpingsbiblioteket,
vilket dessutom av alla sakkunniga myndigheter ansetts vara det.
som först borde bliva föremål för omprövning och eventuellt omorganisation
i det av de bibliotekssakkunniga angivna syftet. Till uppförande av
eu biblioteksbyggnad, avsedd att uppföras i omedelbar anslutning till stiftsbibliotekets
nuvarande byggnad, hava stadsfullmäktige i Linköping anslagit
ett belopp av 215,000 kronor.

Stadsfullmäktiges beslut har vidare ansetts innebära ett åtagande från
fullmäktiges sida av de utgifter, som i enlighet med bibliotekssakkunnigas
förslag skulle åligga de kommunala myndigheterna vid inrättande av landsbibliotek:
uppvärmning, belysning och renhållning samt behövlig arbetskraft
utöver den av staten bekostade.

4 Riksdagens skrivelse Nr 111.

Det föreliggande förslaget om Linköpingsbiblioteket avser en omorganisation
av detsamma — benämnt stifts- och landsbiblioteket i Linköping —
i huvudsaklig överensstämmelse med bibliotekssakkunnigas förslag.

Då detta förslag icke kan anses på något sätt föregripa en lösning av
det stora spörsmålet om organisation av lands- och läroverksbibliotek och
då detsamma avser ett spörsmål av en betydelsefull allmän och kulturell
innebörd, har riksdagen ansett sig böra i allt väsentligt bifalla det framlagda
organisationsförslaget.

Det föreslagna nya biblioteket skulle närmast lyda under en lokal
biblioteksnämnd eller biblioteksstyrelse. Departementschefen har förslagsvis
angivit, att han tänkt sig denna lokala styrelse böra bestå av, förutom
bibliotekarien, en representant för högre allmänna läroverket, en
representant för domkapitlet och två representanter för staden, vartill,
därest landstinget kommer att anvisa medel till bibliotekets underhåll, en
representant bör av landstinget insättas i styrelsen. Med anledning av vad
sålunda anförts beträffande bibliotekets styrelse, har riksdagen icke något
att erinra.

Till arvodesökning åt stiftsbibliotekarien samt till arvode åt en vaktmästare
vid biblioteket har under en följd av år anslag utgått å riksstaten.
Detta anslag är för innevarande budgetår anvisat med 4,100 kronor. Härjämte
utgår från reservationsanslaget till de allmänna läroverken till biblioteket
ett årligt belopp av 1,910 kronor 6 öre.

Beträffande bibliotekariens avlöning hade bibliotekssakkunniga ansett,
att denne skulle placeras i lönegrad närmast under förste bibliotekarie,
d. v. s. lönegraden B 25. Eders Kungl. Maj:ts förslag innebär, att han
likställes med sistnämnda befattningshavare och alltså hänföres till lönegraden
B 26. Riksdagen finner för sin del att bibliotekarien bör placeras
i lönegraden B 24. Beträffande vaktmästarens löneplacering, lönegraden
B 5, har riksdagen intet att erinra. Det av Eders Ivungl. Maj:t föreslagna
anslaget å 10,500 kronor till avlöningar till ordinarie tjänstemän har i
anslutning härtill bestämts till 9,500 kronor.

Mot det föreslagna amanuensarvodet, 3,060 kronor, har riksdagen icke
något att erinra. I den mån ytterligare extra arbetskrafter erfordras,
skulle deras avlönande ankomma på Linköpings stad.

I fråga om ledningen av det föreslagna stifts- och landsbiblioteket har
någon ytterligare administrativ överbyggnad utöver biblioteksstyrelsen icke
av departementschefen ansetts erforderlig. Denna lokala styrelse skulle
lyda direkt under Eders Kungl. Maj:t. Huru frågan om inspektion av
biblioteket skulle ordnas, vore enligt departementschefens mening mera
vanskligt att avgöra på grund av dess dubbla uppgift att vara både vetenskapligt
bibliotek och centralbibliotek för folkbiblioteksverksamheten. Det
ville emellertid synas departementschefen som om särskild inspektion av
biblioteket i dess förra egenskap endast i undantagsfall skulle vara erforderlig.
Skulle de nya uppgifter, som enligt den nu föreslagna organisa -

Riksdagens skrivelse Nr 111.

o

tionen tillkomme biblioteket såsom centralbibliotek, vinna en lycklig och
förebildande lösning, krävdes härför, så vitt departementschefen kunde
finna, oundgängligen ett ingående samarbete mellan biblioteket och skolöverstyrelsen,
närmast med överstyrelsens bibliotekskonsulenter. Icke
minst torde detta bliva fallet under den första tiden, då det gällde att
planlägga och organisera den kommande verksamheten. För en enhetlig
och målmedveten ledning av folkbiblioteksarbetet vore det därför enligt
departementschefens mening av vikt, att de stödjepunkter, detta skulle erhålla
i lands- och centralbiblioteken, icke undandroges inspektion av bibliotekskonsulenterna.
Detta syntes departementschefen dock icke böra
hindra, att Eders Kungl. Maj:t för särskilt fall kunde uppdraga åt riksbibliotekarien
att företaga inspektion av biblioteket.

Med anledning av vad sålunda anförts, vill riksdagen allenast framhålla,
att biblioteket enligt riksdagens mening visserligen bör stå i livligt samarbete
med bibliotekskonsulenterna i skolöverstyrelsen, då det gäller fullgörande
av dess uppgifter i den allmänna folkbildningens tjänst, men att
biblioteket bör stå under överinseende av riksbibliotekarien och att den
inspektion, som tilläventyrs kan anses erforderlig, bör företagas av denne.

Till bokinköp, inbindning och vissa expenser föreslås ett ordinarie reservationsanslag
å 10,000 kronor. Med hänsyn till den fördel, som detta
bibliotek kan komma att erbjuda såväl Linköpings stad som även Östergötlands
län, har riksdagen ansett det böra tagas i övervägande, huruvida
icke från stadens och länets sida bidrag till framför allt bokinköp och
inbindning bör kunna ifrågasättas. Kommer dylikt bidrag att beviljas,
torde man kunna räkna med ett lägre kontinuerligt anslag från statens
sida; riksdagen har med hänsyn härtill begränsat det nu ifrågasatta ordinarie
anslaget till 8,000 kronor. Då emellertid vid igångsättande av
bibliotekets verksamhet givetvis ett större belopp erfordras för ifrågavarande
ändamål, har riksdagen anvisat för budgetåret 1926—1927 ett
extra anslag å 2,000 kronor till förstärkning av nyssnämnda ordinarie
reservationsanslag, vilket anslag torde komma att erfordras de närmaste
två eller tre budgetåren.

Det extra anslaget å 3,000 kronor till vissa konserveringsarbeten har
riksdagen ansett sig böra bevilja.

^Riksdagen, som i övrigt icke har något att erinra mot Eders Kungl.
Maj:ts förslag, får alltså anmäla, att riksdagen, under förutsättning att
Linköpings stadsfullmäktige åtaga sig att inom viss, av Eders^ Kungl.
Maj:t bestämd tid påbörja uppförande av den i statsrådsprotokollet över
ecklesiastikärenden den 22 januari 1926 omförmälda biblioteksbyggnaden
i enlighet med ritningar, som må av Eders Kungl. Maj:t fastställas, samt
att bestrida de kostnader för biblioteket, som i samma statsrådsprotokoll
angivits,

6

Riksdagens skrivelse Nr 111.

dels beslutat, att ett bibliotek, benämnt stifts- och landsbiblioteket i
Linköping, må organiseras i huvudsaklig överensstämmelse med de av
departementschefen i nämnda statsrådsprotokoll angivna grunder;

dels beslutat, att avlöningsreglementet för befattningshavare vid statsdepartementen
och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen,
skall från och med den 1 juli 1926 äga tillämpning å ordinarie
befattningshavare vid stifts- och landsbiblioteket i Linköping;

dels bestämt antalet ordinarie befattningshavare vid nämnda bibliotek
på följande sätt:

Lönegrad.

1 bibliotekarie .................................................... B 24

1 vaktmästare ..................................................... B 5

dels fastställt följande

Stat för stifts- och landsbiblioteket i Linköping:

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag...... kronor 9,500: —•

Vikariatsersättningar, förslagsanslag ................................. » 500: —

Arvode till amanuens ......................................................... » 3,060: —

Summa förslagsanslag kronor 13,060: —

Bokinköp, inbindning och vissa expenser, reservationsanslag.
.............................................................................. kronor 8,000: —

dels förklarat, att de av riksdagen i dess skrivelse den 22 februari
1921 nr 55 lämnade medgivanden i anledning av den då beslutade löneregleringen
för statsdepartement med flera verk må i tillämpliga delar
gälla även beträffande ifrågavarande bibliotek;

dels under riksstatens åttonde huvudtitel under rubriken stifts- och
landsbiblioteket i Linköping uppfört till avlöningar ett ordinarie förslagsanslag
å 13,060 kronor och till bokinköp, inbindning och vissa expenser
ett ordinarie reservationsanslag av 8,000 kronor;

dels för budgetåret 1926—1927 såsom extra reservationsanslag anvisat
till ytterligare medel till bokinköp, inbindning och vissa expenser vid
stifts- och landsbiblioteket i Linköping ett belopp av 2,000 kronor;

dels ock för budgetåret 1926—1927 såsom extra reservationsanslag anvisat
till vissa konserveringsarbeten vid stifts- och landsbiblioteket i Linköping
*ett belopp av 3,000 kronor.

Stockholm den 23 mars 1926.

Med undersåtlig vördnad.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1926.