RIKSDAGENS REVISORERS

BERÄTTELSE

OM DEN ÅR 1925 AV DEM VERKSTÄLLDA GRANSKNING

STA TSVERKETS

JÄMTE DÄRTILL HÖRANDE FONDERS TILLSTÅND,
STYRELSE OCH FÖRVALTNING FÖR TIDEN
1 JULI 1924-30 JUNI 1925

DEL I

REVISORERNAS UTTALANDEN

NORRKÖPING

NORRKÖPINGS TIDNINGARS AKTIEBOLAG
1925

I

INNEHÅLLSFÖRTECKN ING.

Sid.

Översikt av statsverkets finansiella ställning den 30 juni 1925 ............

Första huvudtiteln ..................................................

Kungl. hov- och slott sst åt er na ....................................

Kungl. slottet i Stockholm....................................

Ulriksdals slott ............................................

Haga lustslott och park......................................

Djurgårdskassan ...........................................

Andra huvudtiteln..................................................

Justitiedepartementet ...........................................

Jordbruksfängelset i Mariestad ...............................

Tredje huvudtiteln..................................................

Utrikesdepartementet ...........................................

Tredje huvudtitelns expensanslag .............................

Fjärde huvudtiteln..................................................

Försvarsdepartementet ..........................................

''Grunderna för beräkningen av arméns mathållningsanslag......

Förslagsanslaget till furagering av arméns hästar..............

Vissa mellanhavanden mellan arméförvaltningens intendentsdepar tement

och Eslövs skofabrik ................................

Samvetsömma värnpliktigas tjänstgöring och förläggning........

Anläggning av militär lastkaj er vid Hagalund...........•......

Försäljning av grus och sand från kronans egendomar i .Stockholmstrakten
.............................................

Besök vid fälttjänstövningarna i Östergötland..................

Arméförvaltningens sjukvårdsstyrelses förråd i Stockholm ......

Krigsskolan i Karlberg ......................................

Artillerimuseum ............................................

Intendenturkompaniet i Stockholm ............................

Svea ingenjörkårs förutvarande kasernetablissemang å Kungsholmen
i Stockholm .........................................

Dalarö skans .............................................

Flygkompaniet å Malmslätt ..................................

Vissa arbeten för ordnandet av militära flygväsendet............

Grunderna för beräkningen av marinens förplägnadsanslag......

Anslaget till flottans fartyg och byggnader m. m.................

Ammunitionsförråden å Stora Fjäderholmen invid Stockholm----

Flottans anläggningar vid Hårsfjärden i Stockholms skärgård

Kasernbyggnaden för Hemsö kustartillerikår i Härnösand ......

Sjökarteverket .............................................

2

4

4

4

4

5
7

16

16

16

19

19

19

22

22

22

24

26

29

30

32

33
33

33

34
34

34

35

35

36
38
38

40

41
41
41

II

Sid.

Femte huvudtiteln .................................................. 43

Socialdepartementet ............................................ 43

Ersättning åt förlikningsman för medling i arbetstvister........ 43

Arbetshem ................................................. 44

Nyköpings hospital och upptagningsanstalten för sinnessjuka i

Nyköping ............................................... 48

Uppfostringsanstalten i Vänersborg för sinnesslöa flickor........ 49

Debitering av läkarearvode i fall, där statsbidrag utgår till sjukvårdskostnad
............................................. 49

Effektivare kontroll å landsfiskalernas medelsförvaltning ...... 52

Tjänsteman hos länsstyrelse ombud för svarande i brottmål...... 53

Kommissionärsarvoden ...................................... 53

Sjätte huvudtiteln .................................................. 57

Kommunikationsdepartementet .................................. 57

Angående byrådirektören G. C. A. Lindencronas löneförmåner under
tjänstledighet för visst uppdrag ........................ 57

Bro- och väganläggning vid Vaxholm ........................ 58

Anslaget till understödjande av mindre fiskehamnsbyggnader .... 61

Landsvägen Stockholm—Södertälje .......................... 62

Underhållsarbeten å de under byggnadsstyrelsens vård .stående

kronan tillhöriga byggnader i Stockholm .................... 63

Angående en av byggnadsstyrelsen verkställd utbetalning å entreprenadsumman
för vissa arbeten vid posthusbygget i Göteborg 63

Länsresidenset i Nyköping .................................. 64

Lantmäterikontoret i Nyköping .............................. 64

Nyköpingshus .............................................. 65

Angående möbelanskaffning till länsstyrelsens i Göteborg lokaler 65

Länsresidenset i Vänersborg ................................. 66

Landsstatshuset i Mariestad .................................. 66

Landshövdingeresidenset i Mariestad ......................... 66

Västerås slott .............................................. 67

Gamla residensbyggnaden i Härnösand ........................ 68

Sjunde huvudtiteln ................................................. 70

Finansdepartementet ........................................... 70

Ersättning till tulltjänsteman för skada, som åsamkats honom i

tjänsteutövning .......................................... 70

Avgifter för märkning av till riket infört villebråd.............. 72

Tullkammaren i Södertälje .................................. 74

Tullkammaren i Uppsala .................................... 74

Tullkammaren i Nyköping .................................. 75

Åttonde huvudtiteln ................................................ 76

Ecklesiastikdepartementet ....................................... 76

Förutvarande straffängelset i Stockholm....................... 76

Kung!, biblioteket .......................................... 76

Stifts- och läroverksbiblioteket i Linköping.................... 77

Domkapitlens medelsförvaltning .............................. 77

III

Sid.

Värnhems klosterkyrka ...................................... 78

Universitetens bokföring .................................... 79

Akademiska sjukhuset i Uppsala.............................. 82

Högre allmänna läroverket i Nyköping ........................ 84

Högre allmänna läroverket i Västerås ......................... 85

Medelsförvaltningen vid Vimmerby samskola .................. 85

Studentexamensavgifter ..................................... 90

Folkskoleseminariet i Skara .................................. 91

Bidrag till de från universiteten i Uppsala och Lund utom universitetsstäderna
anordnade föreläsningskurser.................. 93

Nionde huvudtiteln ................................................. 95

Jordbruksdepartementet ........................................ 95

Statskonsulentens för egnahemsverksamheten inspektionsresor.... 95

Centralanstalten för försöksväsendet å jordbruksområdet........ 95

Lantbruksinstitutet och lantbruksskolan vid Ultuna............ 96

Trädgårdsskolan i Härnösand ................................ 97

Kostnaderna för mul- och klövsjukans bekämpande ............ 97

Hushållningssällskapens förvaltning av statsmedel .............. 98

Vissa kolonat i Södermanlands län............................ 100

Kolonaten vid Fågelsjö ...................................... 104

Av länsstyrelsen i Örebro verkställd utbetalning från anslaget till
rättshjälp åt åbor ........................................ 104

Tionde huvudtiteln ................................................. 108

Handelsdepartementet .......................................... 108

Navigationsskolan i Härnösand .............................. 108

Förslagsanslaget till lots- och fyrinrättningen .................. 108

Angående vissa nyanläggningar å Bredskärs lotsstation ........ 110

Anskaffande av nya möbler för lotsstyrelsens sessionssal........ 114

Ersättning för visst för lotsstyrelsens räkning utfört arkitektarbete 116
Kommissionären hos patent- och registreringsverket ............ 119

Statens affärsverksamhet ............................................ 120

Postverket ..................................................... 120

Bangårdspostkontoret i Stockholm............................ 120

Centralposthuset i Göteborg.................................. 120

Postkontoret i Södertälje .................................... 121

Postkontoret i Västerås ..................................... 122

Postkontoret i Halmstad .................................... 122

Postkontoret i Vetlanda .................................... 122

Postkontoret i Vimmerby ................................... 123

Återförsäkring av inrikes värdeförsändelser.................... 123

Telegrafverket ................................................. 126

Telegrafverkets lokaler i centralposthuset i Göteborg............ 126

Telegrafstationen i Södertälje ................................ 127

Telegrafverkets station i Dalarö ............................ 127

Telegrafverkets station i Nyköping .......................... 127

Telegrafstationen i Vetlanda ................................ 128

IV

Sid.

Telefonstationen i Vimmerby ............................... 128

Telegrafstationen i Hultsfred ............................... 129

Telegrafstationen i Halmstad ............................... 129

Nybyggnad för telegrafstationen i Halmstad................... 129

Vaxholms radiostation ...................................... 132

Statens järnvägar .............................................. 132

Infordrande av anbud genom inbjudan till vissa firmor.......... 132

Ombyggnaden av centralstationen i Stockholm ................. 133

Statens järnvägars distriktsförvaltning i Göteborg.............. 133

Omformarestationen i Moholm och västra stambanans elektrifiering 133

Södertälje södra järnvägsstation ............................. 134

Centralstationen i Nyköping................................. 135

Sävsjö järnvägsstation ...................................... 135

Nya bangårdsanläggningen i Sundsvall ....................... 136

Sundsvalls nya stationshus och godsmagasin .................... 137

Statsbanan Forsmo—Hoting ................................ 138

Statsbanan Orsa—Svag ..................................... 139

Järnvägen Orsa—Bollnäs ................................... 141

Ostkustbanan .............................................. 142

Motorvagnsdrift vid statens järnvägar......................... 143

Statens järnvägars resebyråer i utlandet...................... 149

Statens vattenfallsverk .......................................... 158

Fastigheterna nr 1, 2, 3 och 9 i kvarteret Björnen................ 158

Utbetalning av avlöningsmedel inom vattenfallsstyrelsen........ 159

Ersättning till en första expeditionsvakt inom vattenfallsstyrelsen

för visst arbete ........................................... 159

Vissa till vattenfallsstyrelsen gjorda inbetalningar ............ 160

Vissa av vattenfallsstyrelsen utbetalda ersättningar i samband med
utredningen för Vänerns reglering ........................ 160

Södertälje kanals ombyggnad .................................... 160

Västerås djuphamn ......................................... 163

Västerås kraftverk ......................................... 164

Lilla Edets kraftstationsbyggnad ............................ 165

Vattenfallsstyrelsens anläggningar vid Trollhättan ............ 166

Statens domäner ................................................ 167

Bränslekommissionens avveckling ............................. 167

Hamra kronopark .......................................... 172

Kronan tillhöriga fastigheterna Kallersebo nr 1 och 2............ 172

Särskilt uttalande beträffande de af färsdrivande verken................ 175

Kristidskommissionernas avveckling .................................. 185

Uttalanden angående särskilda, statsförvaltningen berörande frågor...... 188

Kommittéväsendet .............................................. 138

Tull- och traktatkommittén ...................................... 189

Statens besparingskommitté ..................................... 190

Socialiseringsnämnden .......................................... 190

Y

Sid.

Vissa utgifter bestridda av tillfälliga lånemedel........................ 192

Statstjänstemannens bisysslor ....................................... 212

Av revisorerna avlagda besök, vilka ej föranlett något uttalande eller någon
erinran från revisorernas sida ...................................... 240

Reservationer ...................................................... 24®

Riksdagens revisorer, vilka nedannämnda dag fullbordat den granskning
av statsverkets jämte därtill hörande fonders tillstånd, styrelse
och förvaltning för tiden 1 juli 1924—30 juni 1925 samt, för vissa fall,
kalenderåret 1924, som jämlikt § 72 riksdagsordningen och § 1 av instruktionen
för riksdagens revisorer tagit sin början den 16 sistlidna
septeinber, få härmed avgiva berättelse över den sålunda verkställda
granskningen.

/.''er .-b ridt t el sr ant/, statsverket 19ä.i—19ää. I.

I

__0

översikt

av statsverkets finansiella ställning den 30 juni 1925.

Beträffande statsverkets finansiella ställning den 30 juni 1925 få
revisorerna meddela följande.

Enligt den på sid. 2 del I av 1924 års revisorers berättelse om den av
dem verkställda granskning av statsverkets jämte därtill hörande fonders
tillstånd, styrelse och förvaltning för tiden 1 juli 1923—30 juni
1924 intagna översikten utgjorde det sammanlagda värdet vid 1918
års slut av statsverkets i rikshuvudboken icke bokförda fastigheter och
lösören samt sådana kontanta medel och utestående fordringar, som ej
ingå i nämnda huvudbok.......................... 614,671,051: 41

Om härtill läggas behållningarna den 30 juni 1925
enligt det tryckta utdraget ur rikshuvudboken,
sid. 9 .......................... 2,989,200,615:69

minskade

med skulderna vid samma tidpunkt 1,821,599,994:74 1,167,600,620:95

visar sig, att ungefärliga värdet av samtliga tillgångar
den 30 juni 1925 utgjorde.................. 1,782,271,672: 36,

i vilken summa icke ingå riksbankens tillgångar samt
värdet dels å riksdagens hus och lösören, dels ock å
staten tillhöriga malmfält och gruvor samt aktier i
Mertainens gruvaktiebolag.

Då enligt senaste revisionsberättelse statsverkets
nettotillgångar den 30 juni 1924 uppgingo till...... 1,763,735,723: 39

har alltså den 30 juni 1925 uppstått en kapitalökning
av ......................................kronor 18,535,948: 97

Sagda kapitalökning har huvudsakligen uppkommit genom ökade behållningar
å statsverkets kassafond och fond av rusdrycksmedel ävensom
å fonden för statens aktier, statens affärsfonder samt ett flertal
av dess utlåningsfonder. Till kapitalökningen ifråga har jämväl bidragit
den minskning i tillfälliga statslån, som åstadkommits genom
inlösen av skattkammarväxlar.

Kapitalökningen å statsverkets kassafond härleder sig från det avsevärda
överskott, som uppstått å statsregleringen för budgetåret 1924
—1925 på grund av större inkomster, än man vågat räkna med, å vissa

inkomsttitlar, exempelvis inkomst- ocli förmögenhetsskatt, stämpelmedel,
tullmedel, socker- och tobaksskatt samt diverse inkomster.

Beträffande kapitalökningarna å fonden för statens aktier samt statens
affärs- och utlåningsfonder är emellertid att märka, att de till
största delen motvägas av den ökade upplåning för statsverket, som
måst ske för täckandet av anslag till kapitalinvestering i nämnda
fonder.

Att statens kapitalökning den 30 juni 1925 icke blivit större, än fallet
är, beror framför allt därpå, att behållningarna å budgetens reservationsanslag
i synnerligen stor utsträckning tagits i anspråk för respektive
anslagsutgifters bestridande.

— 4 —

FÖRSTA HUVUDTITELN.

Kung!* hov- och slottsstaterna.

§ 1.

Kungi. slottet Revisorerna hava besökt Stockholms slott och besett där pågående
Stockholm. repara£jonsar|)e{ei^ för vilket ändamål anvisats följande riksstats anslag: för

år 1922 ........................... kr. 101,350: —

„ tiden 1/1—30/6 1923 .............. „ 257,350:

„ budgetåret 1923—1924 ............ „ 300,000:

„ „ 1924—1925 ............ „ 175,000: —

„ „ 1925—1926 ............ „ 175,000: —

Ifrågavarande arbeten avse förbättringar av grunden samt den yttre
restaureringen av slottet. Enligt den för arbetena uppgjorda planen
erfordras jämväl under de närmast kommande budgetåren särskilda anslag
för ändamålet. Arbetena beräknas vara avslutade till den 1 juli
1929.

Revisorernas 1920 års revisorer framhöllo beträffande slottsbyggnadens inre bl. a.,
uttalande. att gärgkilt rikssalen tedde sig i ett icke värdigt skick och syntes böra
undergå en genomgripande restauration, så snart förhållandena det
medgåve. Någon dylik restauration har ännu icke kommit till stånd.
Revisorerna, som kunna vitsorda riktigheten av de iakttagelser, som
sålunda gjordes av 1920 års revisorer, lade vid sitt besök märke till
att jämväl åtskilliga andra delar av slottets inre befunno sig i ett synnerligen
bristfälligt tillstånd. Enligt revisorernas mening kan det icke
anses försvarligt att längre uppskjuta avhjälpandet av dessa bristfälligheter.
För ändamålet synas särskilda anslagsmedel snarast böra beredas,
därest icke genom ytterligare dröjsmål med restaureringsarbetet
bristerna skola förvärras och följaktligen också kostnaderna för deras
botande fördyras.

§ 2.

ririksdai» Revisorerna hava avlagt besök vid Ulriksdals slott.

Biot*. Tm slottet och den därmed förenade kungsgården hava för budgetåret
1924—1925 utgått dels ett ordinarie statsanslag med 8,250 kronor
samt ett extra dylikt anslag med 3,000 kronor, dels ock av Djur -

gårdskassans överskottsmedel ett belopp av 12,000 kronor. Dessutom
bär för täckande av omkostnaderna vid slottet och kungsgården stått
till förfogande inkomster från utarrenderade eller på annat sått upplåtna
jordområden samt från uthyrda fastigheter med tillhopa 28,300
kronor, ävensom försäljningsmedel för sand och grus med 4,371 kronor
75 öre och ersättningsmedel för elektrisk ström med 2,612 kronor 20 öre.

Bland utgifterna märkas kostnader för underhåll av Ulriksdalsparken
med 17,849 kronor 24 öre ävensom för byggnads- och reparationsarbeten
m. m. med 15,819 kronor 12 öre.

Revisorerna vilja i detta sammanhang erinra om att 1916 års riksdagmedgivit
att till gäldande av kostnaderna för utförande av vissa restaureringsarbeten
å Ulriksdals slott intill ett belopp av 296,000 kronor
ävensom till gäldande av ränta, i den mån medel av riksmarskalksämbetet
för ändamålet upplånats, finge av Djurgårdskassans överskottsmedel
årligen under erforderlig tid, räknat från och med år 1916, användas
ett belopp av högst 30,000 kronor. Vid 1917 och 1920 års riksdagar
medgavs, att ytterligare belopp om respektive 97,050 kronor samt

169,500 kronor jämte vad som erfordrades till gäldande av ränta a upplånade
medel finge av samma överskottsmedel för ändamålet användas,
och ökades det årliga amorteringsbeloppet år 1917 från högst 30,000
kronor till högst 85,000 kronor under de! att vid 1920 års riksdag härutinnan
icke vidtogs någon ändring. 1924 höjdes amorteringsbeloppet
till 45,000 kronor för år.

Ovan avsedda restaureringsarbeten å slottsbyggnaden vid Ulriksdal Revisorernas
hade numera avslutats. I samband med nämnda arbeten hade värme- 11 a an e''
ledning införts i slottets mittparti. I slottets med mittpartiet förenade
flyglar har däremot värmeledning icke anordnats, utan sker dessas
uppvärmning allt fortfarande med kakelugnar. Enligt revisorernas
mening hade det varit önskvärt att värmeledning, då enligt uppgift värmecentralen
är tillräcklig jämväl för flyglarna, samtidigt kommit till
utförande för slottsbyggnaden i dess helhet. Vissa till kungsgården hörande
i Ulriksdalsparken liggande uthusbyggnader, framför allt stall
och ladugårdsbyggnader, befunno sig i förfallet skick. 1 den mån dessa
byggnader allt fortfarande kunna anses erforderliga och följaktligen
böra bibehållas måste det anses nödvändigt, att åtgärder i en snar framtid
vidtagas för dessa byggnaders iståndsättande.

§ 3-

Revisorerna hava avlagt besök vid Haga lustslott. Haga lustslott

Till Haga lustslott och park hava för budgetåret 1924—1925 å riks- och park
staten anvisats ett ordinarie anslag av 8,000 kronor och ett extra anslag
av 3,000 kronor. Därjämte har av Djurgårdskassans överskottsmedel

Revisorernas

uttalande.

n- 6 -

ställts till förfogande 3,000 kronor. Från utarrenderade och på annat
sätt upplåtna områden ävensom från uthyrda lägenheter hava influtit
31,449 kronor 17 öre, varjämte slottskassan tillförts ränta å vissa fonderade
försäljningsmedel med 7,461 kronor 54 öre. Dessutom har för
renhållning, tillsyn samt underhåll och vård av Hagaparken med tillhörande
vägar lämnats ett bidrag å 3,000 kronor av Stockholms stad.

Bland de redovisade utgifterna förekomma löner, arvoden och gratilikationer
med 12,437 kronor, i vilket belopp ingå bland annat avlöning
och beklädnadsersättning till en vaktmästare och två fast anställda
parkvakter ävensom eu skogvaktare. För underhåll och vård av Hagaparken
hava utbetalts 19,311 kronor 18 öre samt för lys- och renhållning
1,245 kronor 7 öre. I det förra av dessa belopp ingå ersättningar
till parkarbetare samt kostnaden för vissa mera omfattande vägarbeten
2,400 kronor. För upprätthållande av polisbevakningen i Hagaparken
ävensom vid Karlberg bär därjämte från förslagsanslaget till särskild
polisstyrka på landet av Kung!. Maj :t anvisats ett belopp av
10,400 kronor.

Revisorerna vilja till en början erinra om att föredragande departementschefen
enligt det vid propositionen nr 178 till 1916 års riksdag
fogade statsrådsprotokollet meddelat, att riksmarskalksämbetet hos
Stockholms stads myndigheter gjort framställning om beredande av
något bidrag från stadens sida till parkens underhåll från och med år
1917, samt för egen del uttalat, att för framtiden syntes, med hänsyn
till den användning området i allt större utsträckning erhållit såsom
folkpark, Stockholms stad skäligen böra deltaga med årligt bidrag till
dess underhåll. Enligt vad som framgår av samma riksdags skrivelse
nr 215 delade riksdagen den uppfattning departementschefen sålunda
uttalat.

I anledning av ovanberörda hänvändelse till Stockholms stad beslöt
staden lämna ett bidrag till Hagaparkens underhåll och vård av 3,000
kronor, vilket belopp sedan dess årligen utgått.

Då kronans årliga kostnader för Hagaparken numera betydligt överstiga
30,000 kronor synes det av Stockholms stad lämnade bidraget,
3,000 kronor, icke stå i rimlig proportion till de fördelar staden och
dess invånare hava därigenom att parken är upplåten för allmänheten.
Det torde jämväl böra uppmärksammas att, då förenämnda bidrag år
1916 lämnades, kostnaderna för Hagaparkens vård och underhåll samt
avlöningen till där anställda vakter uppgingo till omkring 13,000 kronor
årligen, men att de numera stigit till dubbla beloppet.

Det synes revisorerna vara nödvändigt att från kronans sida det kravet
ställes på staden att densamma bör i allt väsentligt övertaga kronans
kostnader för bevakning och underhåll av Hagaparken.

— 7 —

Vid besöket lade revisorerna märke till att åtskilliga av de under
slottsförvaltningens vård stående byggnaderna i Hagaparken måste
undergå genomgripande reparationer för att icke förfalla. Medel liärtill
torde, såsom revisorerna i annat sammanhang framhållit, kunna
förväntas bliva disponibla från Djurgårdskassan.

§ 4.

Då avsevärda överskottsmedel från Djurgårdskassan årligen disponeras
dels för underhåll av vissa kungl. slott, dels oek för amortering axvissa
utav riksmarskalksämbetet huvudsakligen för restaureringsarbeten
å Ulriksdals slott upplånade medel, hava revisorerna ansett det
vara av intresse att något närmare undersöka förvaltningen av nämnda
kassa. Revisorerna hava därför gjort framställning om att få taga del
av Djurgårdskassans räkenskaper för senast förflutna räkenskapsår.
I anledning av denna framställning har Kungl. Maj :t den 16 oktober
1925 anbefallt riksmarskalksämbetet att föranstalta därom att sagda
räkenskaper varda på rekvisition av riksdagens revisorer och mot behörigt
kvitto till revisorerna utlånta med skyldighet för revisorerna att
efter räkenskapernas begagnande för det ändamål förevarande framställning
kunde avse låta ofördröjligen återställa desamma til! vederbörande.
Revisorerna hava därefter erhållit del av Djurgårdskassans
räkenskaper för år 1924.

Innan revisorerna ingå närmare på en granskning av Djurgårdskassans
förvaltning, hava de velat meddela en kortfattad översikt över axriksdagen
i fråga om Djurgårdskassan gjorda uttalanden och vidtagna
dispositioner.

I sin skrivelse den 17 mars 1908 angående regleringen av utgifterna
under riksstatens första huvudtitel anförde riksdagen bland annat, att,
då det från riksmarskalksämbetet upplysts, att de inkomster, som redan
med dåvarande i många fall låga tomthyror tillfölle Djurgårdskassan,
vore tillräckliga för Djurgårdens underhåll och utveckling, riksdagen
ansett sig böra ifrågasätta, huruvida icke eu del axr de betydligt ökade
inkomster, vilka med all sannolikhet på grund ax- höjda tomthyror för
framtiden konnne att inflyta till kassan, skulle kunna utan olägenhet
användas såsom bidrag till de kungl. lustslottens underhåll. Riksdagen
anhöll därför, att Kungl. Maj :t ville låta verkställa utredning, huruvida
och i vad mån de till Djurgårdskassan inflytande inkomster kunde, förutom
till det med kassan för det dåvarande avsedda ändamål, användas
jämväl till de kungl. lustslottens underhåll, och därefter till riksdagen
inkomma med det förslag, vartill utredningen kunde giva anledning.

I proposition den 8 maj 1908 hemställde sedermera Kungl. Maj :t att
riksdagen måtte medgiva att, för utförande ax* byggnads- och repara -

Djurgårds kassan.

Historik.

s

tionsarbeten vid Haga och Ulriksdals slott med därtill hörande byggnader,
finge av den s. 1c. Djurgårdsfonden användas ett belopp av 254,000
kronor.

I den skrivelse, som, i anledning av omförmälda proposition, den 1
juni 1908 avläts av riksdagen, anfördes att riksdagen visserligen funnit
den i ärendet förebragta utredning till fullo ådagalägga, att omfattande
arbeten vore i hög grad av behovet påkallade för iståndsättande av
nämnda slott med därtill hörande byggnader, men då dessa arbeten till
stor del icke torde kunna hänföras till vanliga underhållsarbeten, syntes,
förrän medel till desamma anvisades, böra avvaktas den utredning i hithörande
frågor, varom riksdagen i skrivelsen den 17 mars samma år
gjort framställning. På det att slottsbyggnaderna emellertid icke måtte
taga ytterligare skada, hade riksdagen funnit erforderligt att medel
ställdes till Kung], Maj ds förfogande för utförande av de nödvändigaste
reparationsarbetena. Riksdagen både därför ansett sig böra medgiva,
att av den ränta, som från Djurgårdsfonden inginge till Djurgårdskassan
finge användas ett belopp, motsvarande räntan å 254,000
kronor eller den summa, som riksmarskalksämbetet förklarat, att Djurgårdskassan
med hänsyn till andra för densamma påräkneliga inkomster
kunde avvara. På grund av vad sålunda blivit anfört och under
uttalande av den mening, att Djurgårdsfondens kapital, som vore bildat
av försäljningsmedel för statsegendom, icke borde användas till bestridande
av tillfälliga utgifter, hade riksdagen på det sätt bifallit Kung!.
Maj :ts förevarande framställning, att riksdagen för sin del medgivit,
att tills vidare och intill dess annorlunda bleve bestämt, för bestridande
av de nödvändigaste underhållsarbetena å ifrågavarande slottsbyggnader
vid Haga och Ulriksdal finge av de räntemedel, som tillfördes Djurgårdskassan
från Djurgårdsfonden, årligen användas ett belopp, motsvarande
räntan å 254,000 kronor.

Beträffande Djurgårdsfonden torde bära erinras om att denna fond,
som förvaltas av statskontoret, men varav årliga räntan utbetalas till
Djurgårdskassan, har uppkommit därigenom, att Djurgården tillhörig
mark vid olika tillfällen, första gången år 1884, inköpts dels av Stockholms
stad och dels av vissa allmänna institutioner.

Den av riksdagen i dess ovanomförmäkla skrivelse den 17 mars 1908
begärda utredningen rörande Djurgården och Djurgårdskassan förelädes
1910 års riksdag och återfinnes i propositionen nr 151 vid samma
riksdag. Av nämnda utredning, till vilken revisorerna vlja hänvisa,
framgar att särskilda för behandling av vissa frågor rörande Djurgården
tillsatta kommitterade ansett sig kunna räkna med överskottsmedel
av i medeltal 50,000 kronor årligen under 20-årsperioden 1910—1929,
med vilket belopp Djurgårdskassan skulle kunna bidraga till de kungl.

lustslottens underhåll. Riksmarskalksämbetet, som yttrade sig över
den av kommitterade verkställda beräkningen, ansåg sig vid detta tillfälle
kunna giva några mera tillförlitliga beräkningar rörande blivande
överskott i Djurgårdskassan allenast för år 1910. Ämbetet uppskattade
emellertid det belopp, som för nämnda år skulle kunna från Djurgårdskassan
ställas till förfogande för de kungl. lustslottens underhåll till
endast 25,000 kronor. Föredragande departementschefen anförde för
sin del följande:

”Av skäl, som av riksmarskalksämbetet anförts, torde man vid beräkning
av Djurgårdskassans eventuella överskott icke kunna för närvarande
erhålla någon tillförlitlig uppgift å det belopp, vartill ett dylikt
överskott kan komma att uppgå under de följande åren. Lika med riksmarskalksämbetet
anser jag därför, att allenast frågan om användning
av överskottet för innevarande år nu bör komma under bedömande, och
torde detta belopp icke kunna uppskattas högre än ämbetet beräknat
eller till 25,000 kronor, i vilket belopp jämväl ingår den räntan å 254,000
kronor motsvarande summa, vilken enligt riksdagens skrivelse den 1
juni 1908 tills vidare ställts till Kungl. Maj :ts disposition i och för bestridande
av de nödvändigaste underhållsarbetena å slottsbyggnaderna
vid Haga och Ulriksdal. Av deri nu förebragta utredningen synes vara
ådagalagt, att de från Djurgårdskassan sålunda tillgängliga medlen
böra lämpligen på föreslaget sätt användas till reparations- och andra
arbeten vid Ulriksdals slott.

I vad mån Djurgårdskassan framdeles kan lämna ti 111 gång till bestridande
av kostnad för de kungl. lustslottens underhåll, synes böra bero
på särskild utredning för varje år: och torde därför frågan om ett
dylikt användande av Djurgårdskassans överskottsmedel böra tills
vidare årligen hänskjutas till Riksdagens prövning.”

I enlighet härmed föreslog Kungl. Maj :t riksdagen medgiva, att av
den behållning, som Djurgårdskassan kunde lämna för år 1910, ett belopp
av intill 25,000 kronor finge användas för utförande av bvggnadsoch
reparationsarbeten vid Ulriksdals slott med därtill hörande byggnader.

Denna framställning bifölls sedermera av 1910 års riksdag, såsom
framgår av dess skrivelse nr 132.

De dispositioner, som av riksdagen skett beträffande överskottsmedel
från Djurgårdskassan, hava revisorerna närmare berört vid behandlingen
av utgifterna från kassan under år 1924.

I detta sammanhang vilja revisorerna erinra om, att 1925 års riksdag
hos Kungl. Maj :t anhållit att Kungl. Maj :t måtte vidtaga åtgärder
för åvägabringande av överenskommelse mellan staten och Stockholms
stad för erhållande från stadens sida av ökade bidrag till vägar och parker
å Djurgården i Stockholm. Riksdagens ifrågavarande hemställan
grundade sig på vissa av 1924 års statsrevisorer gjorda uttalanden
ävensom tvenne inom riksdagen väckta motioner rörande ordnandet av

— 10

underhållet av vägar och parker å Djurgården. Riksdagen uttalade
därvid att det enligt riksdagens mening rimligen kunde påfordras att
staden till huvudsaklig del åtoge sig kostnaderna för detta underhåll i
all synnerhet som staden numera ägde uppbära icke blott skatt för kronans
fastigheter å Djurgården med omkring 12,000 kronor årligen utan
därjämte en betydande andel av inkommande automobilskattemedel.
Denna ståndpunkt syntes böra från statens sida med kraft hävdas gentemot
staden.

Förvalt- Av Djurgårdskassans räkenskaper för år 1924 framgår att kassan
Djurgårds- tillförts inkomster med tillhopa 362,130 kronor 70 öre. Dessa inkomster

kassan under hänföra sig till följande poster:
år 1924.

Tomt-, hyres- och arrendeavgifter.......... 231,847: 98

Tillfälliga inkomster ...................... 15,537: —

Utskänkningsavgifter ..................... 3,200: —

Räntor .................................. 99,704:35

Skogsavverkning ......................... 3,344: 24

Inkomster från sågen...................... 3,536:12

„ „ ladugården ................ 3,112:55

„ „ Rosendals trädgård ......... 1,848:46

Summa kronor 362,130:70

Bland ovan upptagna inkomster av tomtavgifter ingå följande poster:

Bellmansro värdshus ...................... 8,000: —

Hasselbacken ............................ 28,800: —

Cirkus ................................... 4,000: —

No villa .................................. 6,000: —

Djurgårdsbrunn .......................... 4,650: —

Stockholms ridhus ........................ 1,460: —

Östra station ............................ 3,500: —

Valhallavägen (Stockholms stad) ........... 2,659:56

Tegeludden (Stockholms stad).............. 1,940: —

Lidingöbro värdshus ...................... 5,950: —

I fråga om de influtna hyrorna hava revisorerna velat meddela följande
sammanställning:

kr.

Stora Sjötullen

V

................ 3,000

stora träbyggnaden
.......... 450

................ 1,750

................ 1,950

................ 1,750

ruin kök badrum

10 1 1

6 1
6 1 1
6 1

11 —

Eolskulle ......................

800

4

1

Johannisberg ..................

1,750

9

9

Parkudden nr 1, 2 vån...........

8,809

18

1

1

Rosendal nr 12 ................

3,000

8

1

1

Rosendal nr 3..................

1,600

7

1

Bergsjölund ...................

800

8

1

Engelska villan ................

2,000

6

1

1

Kaknäs, fri bostad åt en hovjägare

6

1

Fiskartorpet, fri bostad åt en hovjägare

5

1

Av de såsom räntor redovisade medlen utgöra 95,525 kronor 44 öre
avkastning av Djurgårdsfonden för tiden 1 januari 1923—30 juni 1924.

Djurgårdskassans nettoutgifter hava under år 1924 varit följande:

Avlöningar .............................. 60,936:23

Expenser ................................ 10,612: 61

Skatter .................................. 12,599: 26

Underhåll av vägar........................ 48,191: 78

Renhållning .............................. 26,366: 94

Lyshållning .............................. 12,493: 42

Strandskoning ........................... 890: 97

Parker och jordbruk ...................... 26,013: 21

Stallet .................................. 8,284:70

Byggnaders underhåll och reparation....... 48,393: 79

Virke från sågen för Djurgården .......... 9,337: 50

„ „ skogen „ „ .......... 2,340: —

Vatten- och avloppsledningar .............. 5,777: 50

Elektriska ledningar ...................... 2,291: 68

Vattenavgifter ........................... 1,876: 44

Brandförsäkringar ....................... 2,584:71

Diverse .................................. 4,922: 33

Summa kronor 283,913: 07

Inkomsterna överskjuta alltså utgifterna med ett belopp av 78,217
kronor 63 öre. Dessa överskottsmedel hava disponerats på följande
sätt:

Kungl. slotten ............................. 60,000: —

Kungl. begravningsplatsen.................. 1,942: 05

Avskrivning å inventarier .................. 7,112: 47

Summa kronor 69,054: 52

12 —

Sedan jämväl dessa utgifter fråndraga återstår den 31 december
3924 en behållning i Djurgårdskassan av 9,163 kronor 11 öre.

Sist berörda bidrag till de Kung!, slotten grunda sig på särskilda av
riksdagen fattade beslut. Sålunda medgav 1917 års riksdag att till bidrag
för underhåll och vård av Haga slottspark finge av Djurgårdskassans
överskottsmedel årligen utgå ett belopp av 3,000 kronor. 1923 års
riksdag har vidare medgivit att för säkerställande av Ulriksdals kungsgårds
förvaltning och drift ett belopp av högst 12,000 kronor finge för
år 1924 utgå av samma överskottsmedel. 1924 års riksdag medgav även
att till täckande av vissa brister i räkenskaperna för Stockholms, Drottningholms
och Gripsholms slott samt för utförande av reparationer vid
Gripsholms och Ulriksdals slott samt för vissa elektriska belysningsanläggningar
finge av Djurgårdskassans överskottsmedel användas tillhopa
högst 45,000 kronor årligen, vilken summa skulle användas till
amortering och förräntning av de lån, som Riksmarskalksämbetet för
berörda ändamål måst upptaga.

Beträffande övriga ovan redovisade utgifter är att märka, att avlöningskostnaderna
innefatta icke allenast ersättning till för Djurgårdens
direkta förvaltning erforderlig personal, utan jämväl viss ersättning till
personalen i Riksmarskalksämbetet och Kungl. Hovexpeditionen.

Ersättning till intendenten för Kung]. Djurgården utgör:

Arvode ................................... 10,980: —

Dyrtidstillägg därå......................... 1,776: —

Hyresersättning ........................... 2,000: —

Skjutsersättning ........................... 600: -—

Summa kronor 15,356

Därjämte uppbär intendenten särskild ersättning med 1,200 kronor
för tillsyn av skogsvården å Drottningholms, Ulriksdals, Haga och Rosersbergs
slotts skogar.

För bokföringen in. in. av Djurgårdskassans inkomster ocli utgifter är
anställd en kamrer med eu ersättning av 2,400 kronor, å vilket belopp
dyrtidstillägg utgår med 774 kronor. Till befattningshavare hos Riksmarskalksämbetet
och Hovexpeditionen utgår av Djurgårdskassans
medel ersättning med tillhopa 4,800 kronor, å vilket belopp utbetalas
dyrtidstillägg med 1,923 kronor. Därjämte har under år 1924 såsom
ersättning till tillfälligt biträde inom Riksmarskalksämbetet m. in. från
Djurgårdskassan utgått 1,000 kronor.

För Djurgårdens skötsel äro därjämte anställda 5 hovjägare med eu
ersättning, inklusive dyrtidstillägg, av omkring 4,500 kronor för envar
av dem, varjämte de åtnjuta förmånen av fri bostad. Dessutom finnas

— 13 —

lios Djurgårdsförvaltningen anställda eu trädgårdsmästare och en

chaufför.

Bland expensutgifter na återfinnas hyra för Djurgårdsförvaltningens
lokaler, 2,700 kronor, samt ersättning för städning och belysning av desamma,
400 kronor. Såsom expensutgifter hava jämväl upptagits avgifter
för 12 telefonapparater med tillhopa 1,948 kronor 43 öre samt
beklädnads- och velocipedersättning till hovjägarna med 3,000, respektive
250 kronor.

Den största utgiftsposten beträffande kostnaderna för reparationer
och underhåll av byggnader har under året varit ombyggnaden av den
s. k. engelska villan, vilken, såvitt räkenskaperna utvisa, dragit en utgift
av omkring 32,000 kronor.

Bland de såsom diverse utgifter redovisade kostnaderna ingår ersättning
med 400 kronor till intendenten vid Kungl. Djurgården för en resa
till London i juni månad 1924, ävensom driftskostnaderna för en personautomobil.

Då Kungl. Maj :t vid tillhandahållandet åt revisorerna av Djurgårdskassans
räkenskaper knutit vissa föreskrifter och villkor rörande räkenskapernas
återställande in. in. och då för revisorerna eljest yppats åtskilliga
svårigheter att få räkenskaperna till sig utlämnade, hava revisorerna
ansett sig icke kunna underlåta att här med några ord beröra
frågan om revisorernas befogenhet att taga del av och granska ifrågavarande
räkenskaper. Revisorerna vilja då först fästa uppmärksamheten
å riksdagens! skrivelse den 17 mars 1908 (nr 1) uttalade mening, att
nämnda räkenskaper syntes böra i vanlig ordning underställas granskning
av kammarrätten och riksdagens revisorer. Detta uttalande har
emellertid såvitt revisorerna kunnat finna icke föranlett någon åtgärd
från Kungl. Maj :ts sida och någon regelbunden granskning av dessa
räkenskaper, i likhet med vad som eljest äger rum beträffande allmänna
verks och inrättningars förvaltning, har hittills heller icke förekommit.
Detta förhållande kan dock enligt revisorernas mening icke anses tillfredsställande
med hänsyn till det samband, som ostridigt förefinnes
mellan regleringen av de under slotts-staten upptagna utgifterna å
första huvudtiteln och Djurgårdskassans förvaltande verksamhet. Storleken
av de anslag, som årligen av riksdagen beviljas för de kungl.
lustslotten är nämligen direkt beroende av det sätt, varpå kassans förvaltning
handhaves. Under sådana förhållanden och med hänsyn till
riksdagens ovan åberopade uttalande synes det revisorerna, att starka
skäl förelegat för deras åtgärd att bereda sig tillfälle till granskning
av kassans räkenskaper.

Rörande de allmänna ordningsregler, som revisorerna vid en sådan
granskning haft att iakttaga, hava revisorerna utgått från att deras

Revisorernas

uttalande

— 14 —

skyldigheter härutinnan bestämmas, förutom av vad som inom den
offentliga förvaltningen anses ur ordningssynpunkt vara självklart,
allenast av den utav riksdagen för dess revisorer fastställda instruktionen.
Då emellertid den avfattning, Kungl. Maj :ts ovannämnda beslut
erhållit, synes kunna giva stöd för en annan mening, anse sig revisorerna,
jämväl med hänsyn till § 16 i den för riksdagens revisorer gällande
instruktion, böra för riksdagen omförmäla vad sålunda i saken förekommit.

Vad härefter angår själva sakfrågan hava revisorerna genom den
granskning, de ägnat ifrågavarande räkenskaper, kommit till den uppfattningen,
att kassans förvaltning i åtskilliga avseenden måste betecknas
såsom mindre tillfredsställande, särskilt om hänsyn tages till ett i
ekonomiskt hänseende gynnsamt resultat av verksamheten. Till en
början synas omkostnaderna för förvaltningen icke stå i rimlig proportion
till förvaltningens omfattning. De direkta kostnaderna av
denna art — avlöningar och expenser — uppgå nämligen, oberäknat
avlöningskostnaderna vid vägarbeten, jordbruk m. in., till omkring 25
procent av samtliga ovannämnda utgifter och motsvara i det närmaste
20 procent av det sammanlagda, bär ovan upptagna inkomstbeloppet.
Vidare hava revisorerna icke kunnat undgå att finna de hyresbelopp,
som i allmänhet fastställts för bostadslägenheter å Djurgårdsområdet,
alltför låga i betraktande av den hyresnivå, som gäller i Stockholms
stad och dess förorter.

Ombyggnadsarbetena å den s. k. engelska villan å Djurgården hava,
såvitt av räkenskaperna framgår, på sådant sätt anordnats och bedrivits,
att därigenom kostnaderna blivit mer än skäligt stora. Det belopp,
efter vilket hyra utgått för villan, 2,000 kronor, synes vara alltför
lågt för en bostad, innefattande 6 rum, badrum och kök och lämnar
en dålig avkastning, då allenast ombyggnads- och reparationskostnaderna
uppgått till omkring 32,000 kronor.

Djurgårdskassans kostnader för underhåll av vägar och parker torde,
såsom ovan nämnts, kunna förväntas i eu nära framtid bliva till huvudsaklig
del överflyttade på Stockholms stad. Detsamma synes revisorerna
böra ske även beträffande de till 38,860 kronor 36 öre uppgående
kostnaderna för renhållning och belysning. Enligt vad revisorerna erfarit
pågå för närvarande underhandlingar rörande dessa spörsmål.

Såväl med hänsyn härtill som med tanke på att hyresinkomsterna
böra kunna avsevärt ökas och förvaltningskostnaderna nedbringas, lärer
man hava grundad anledning beräkna en väsentlig höjning i de överskottsmedel,
som under de närmaste åren kunna disponeras från Djurgårdskassan.
En sådan ökning är ock av behovet påkallad, bland annat
därför att, enligt vad revisorerna inhämtat, vid åtskilliga av de kungl.

— 15

lustslotten behov föreligger av i vissa fall ganska omfattande reparationsarbeten,
som kräva avsevärda belopp.

Det synes revisorerna önskvärt, att möjlighet beredes riksdagen att
varje år på ett mera ingående och allsidigt sätt pröva användningen av
Djurgårdskassans medel och därå uppkommande överskott. Det torde
därvid kunna ifrågasättas, huruvida icke det lämpligaste tillvägagångssättet
skulle vara att i stället för de särskilda riksstatsanslag, som nu
anvisas till olika kungl. lustslott, uppfördes ett gemensamt anslag av reservationsanslags
natur för underhåll och reparation av nämnda slott,
varvid särskilda stater för de olika slotten med därtill hörande kungsgårdar
borde fastställas, å detta anslag synes dessutom böra till riksmarskalksämbetets
disposition ställas lämpligt årligt belopp för sådana
reparationer eller ombyggnader, som icke äro att hänföra till ordinarie
underhåll. Genom nu angivna förfarande vinnes den fördelen, att de
arliga överskotten i Djurgårdskassan kunna tagas i beräkning vid
fastställande av det för ifrågavarande ändamål behövliga riksstatsanslaget.
De medel, som av riksdagen behöva anvisas för samtliga nu
nämnda ändamål, skulle vid sådant förhållande kunna minskas med de
årliga överskotten i Djurgårdskassan. I samband med beviljande av
nämnda anslag lärer särskild stat böra fastställas för Djurgårdskassan.
Denna kassas förvaltning skulle härigenom för framtiden komma att
underkastas riksdagens prövning ävensom regelbunden granskning av
dess revisorer.

Jordbruksfängelset
i
Mariestad.

— 16 —

ANDRA HUVUDTITELN.

Justitiedepartementet.

§ 5.

Revisorerna hava besökt centralfängelset i Mariestad, vid vilket
fängelse fångarna huvudsakligen sysselsättas med jordbruksarbete.
Jordbruksdriften vid fängelset är förlagd till en del av Marieholms
kungsgård, utgörande omkring 172 hektar åker, 123 hektar ängsmark
och 105 hektar skogsmark. Jordbruksdriften vid fängelset lämnade
under krigsåren enligt Vad av fångvårdsstyrelsen uppgivits, eu betydande
vinst. Såsom bästa resultat härvidlag kan omnämnas vinsten för
år 1918, vilken uppgick till ett belopp av 35,740 kronor 33 öre. Under
de senare åren bär inkomsten av jordbruksrörelsen minskats. Densamma
uppgick sålunda för budgetaret 1924—1925 endast till 491 kionor
3 öre. Härvid är emellertid att märka, att under stigande prislägen
eu ökning av befintliga värden ägt rum, varemot under senare år nedskrivningar
vidtagits.

I fråga om bokföringen mellan å ena sidan den egentliga fångvården
och å andra sidan jordbruksrörelsen har från fångvårdsstyrelsens sida
meddelats följande.

’ »Jämlikt fångvårdsstyrelsens beslut den 1 maj 1914 bär beträffande
tvångsarbetsanstalten å Svartsjö föreskrivits, bland annat, att avräkningen
med jordbruket skulle debiteras icke allenast för premier till
fångarna utan därjämte även för dagsverksavgift till enahanda belopp
som premierna. Enahanda förfaringssätt tillämpas vid Mariestadsfängelset.
Sålunda har under senaste budgetåret fångvårdsanslaget
tillgodoförts kr. 6,847:60, med vilket belopp vinsten å jordbruket
eljest skolat ökas.”

Antalet fångar vid fängelset har under år 1924 utgjort i medeltal <8,
I början av oktober 1925 funnos vid anstalten 80 fångar. Av dessa voro
större delen eller 67 stycken sadana, som dömts till stiatfaibete pa bestämd
tid och vid straffets början fyllt 20 år. För övrigt funnos vid
anstalten 1 till straffarbete dömd fånge, som vid straffets början ej
fyllt 20 år, 2 livstidsfångar, 1 till urbota fängelse dömd, 3 bötesfångar
samt 6 för brott häktade. Medelkostnaden för fånge och dag vid jordbruksfängelset
har enligt vad fångvårdsstyrelsen uppgivit, för budgetåret
1924—1925 utgjort 7 kronor 63 öre.

— 17

Ifrågavarande medelkostnad har givit revisorerna anledning från
fångvårdsstyrelsen införskaffa följande sammanställning:

Uppgift å medelkostnaden per fånge och dag vid nedanstående fångvårdsanstalter
för budgetåret 1924—1925.

Fångvårdsanstalt

Centralfängelser.

Antal under-hållsdagar

Medeltal Högsta all-fångar tal fångar

Medelkostn.
per fånge

1924

1924

1924

och dag

Långholmen .....

. 162,998

445

474

4,63

Malmö ..........

. 52,212

143

167

4,12

Härianda .......

. 50,944

139

185

5,24

Mariestad.......

. 28,717

78

88

7,63 jordbruksfängelse

Härnösand ......

. 38,695

106

121

5,45

Växjö ..........

8 traffängelser.

. 26,715

73

83

2,96 kvinnofängelse.

Uppsala.........

. 14,573

40

57

6,54 delvis trädgårds-bruk.

Linköping.......

. 21,652

59

81

4,—

Karlskrona .....

. 14,298

39

49

5,49

Kristianstad.....

. 19,409

53

67

3,49

Vänersborg .....

. 19,132

52

72

2,48

Örebro .........

. 19,636

54

65

4,23

Gävle ...........

K ronohälcte.

. 25,018

68

89

4,47

Västervik .......

Fångkoloni.

. 13,429

37

40

7,19 Sinnessjuka.

Singeshult ......

. 6,701

18

22

3,91 jordbruksanstalt för
pålitliga fångar.

Såsom förklaring till den i jämförelse med andra fängelser höga kostnaden
vid jordbruks!ängelset i Mariestad anföres av fångvårdsstvrelsen
följande:

Jämförd med övriga anstalter förefaller denna kostnad ganska hög.
Med hänsyn till Mariestadsfängelsets karaktär av jordbruksanstalt
maste dock där vara anställd en betydligt större bevakningskår än vid
en sluten anstalt. Detta är givetvis den huvudsakliga orsaken till de
höga kostnaderna. ’ ’

Revisorerna hava slutligen i anslutning till besöket velat beröra frågan
om urval av fångar för hänvisning till jordbruksfängelse. Härom
stadgas i den för fångvårdsstaten den 9 april 1923 fastställda arbetsordningen,
att för varje fånge, vars förflyttning till jordbruksfängelse
ifrågasättes, av fängelsets föreståndare skall utfärdas intyg rörande
fångens användbarhet i utearbete samt hans villighet och förmåga att

Itcv.-berättelse ang. statsverket 19-Z1,—1925. I.

2

18 —

underkasta sig gällande ordningsföreskrifter. Vid detta intyg skall
fogas utlåtande av vederbörande läkare rörande fångens hälsotillstånd
och sinnesbeskaffenhet med hänsyn å ena sidan till hans behov av
vistelse i fria luften och å andra sidan till hans förmåga av kroppsligt
arbete. Tillika skola bifogas dels vederbörandes yttranden om behovet
och lämpligheten av fångens försändande till jordbruksfängelse, dels
ock utdrag av fängelsets rulla i vad fången angår.

Från fängelsedirektörens sida har framhållits svårigheten att i ett
jordbruksfängelse handhava återfalls- och vaneförbrytare, samt uttalats
såsom önskemål att till fängelset i större utsträckning än som nu
sker hänvisades förstagångsförbrytare, särskilt sådana som vore vana
vid jordbruksarbete. Då dessa senare vore mera mottagliga för den
handledning och uppfostran, som vid fängelset bjödes, skulle härigenom
jämväl bättre resultat vinnas av den dyrbara fångbehandlingen i fängelset.

Enligt vad revisorerna inhämtat är sistnämnda fråga för närvarande
föremål för prövning inom vederbörande departement.

Besöket har i övrigt icke föranlett särskilt uttalande från revisorernas
sida.

— 19

TREDJE HUVUDTITELN.

Utrikesdepartementet.

§ 6.

Kostnaderna å tredje huvudtitelns förslagsanslag till skrifmaterialier,
expenser, renskrivning, ved, ljus m. m. hava för budgetåret 1924—
1925 uppgått till 736,178 kronor 78 öre. Då i riksstaten för ändamålet
anvisats endast 420,000 kronor har anslaget alltså, sedan å anslaget redovisade
uppbördsmedel till belopp av 8,915 kronor 16 öre fråndragits,
kommit att överskridas med icke mindre än 307,263 kronor 62 öre.

Nämnda kostnader äro:

Kr.

Utrikesdepartementet ................................. 435,252: 55

Ministern i Konstantinopel .................... 7,875:29

Beskickningen i Bryssel .......................... 699: 91

„ i Köpenhamn ...................... 12,293:85

Konsulatet i Beval ............................ 1,926:34

Beskickningen i Helsingfors ....................... 39,486:11

Konsulatet i Bouen ............................ 1,081:42

Beskickningen i Bom .............................. 1,069:61

„ i Haag ............................ 1,192:62

„ i Oslo ............................. 8,487:19

Konsulatet i Leningrad ........................ 3,305:92

Beskickningen i Moskwa .......................... 19,023:17

Konsulatet i lvowno ........................... 576:56

Beskickningen i Bern ............................. 2,848:77

Generalkonsulatet i London ........................... 6,429:12

Beskickningen i Berlin ............................ 31,408: 75

Generalkonsulatet i Hamburg, gmk. konto.............. 4,400: 03

Konsulatet i Liibeck, gmk. konto ................ 2,003: 53

krön „ 1,350: —

Beskickningen i Wien ............................ 6,995:72

Generalkonsulatet i Kapstaden ........................ 3,664: 60

„ i Montreal ......................... 12,754:61

Beskickningen i Washington ...................... 16,986: 98

Generalkonsulatet i New York ......................... 11,489:84

Konsulatet i Chicago .......................... 7,749:65

Tredje huvudtitelns expensanslag.

— 20 —

RevisorernaH

uttalande.

Vicekonsulatet

Konsulatet

Beskickningen

V

i Minneapolis ........

i San Francisco .....

i Mexico ............

i Buenos Aires ......

i Rio de Janeiro ....
i Tokio .............

i Peking ............

Generalkonsulatet

i Shanghai ..........

i Sydney ............

Beskickningen

i Riga ..............

i Prag ..............

i Athén .............

Generalkonsulatet

i Calcutta ...........

i Batavia ...........

Konsulatet

i Mariehamn ........

Förskott .......

Beskickningshuset

i Konstantinopel .....

..... 2,000

J?

i Paris ..............

..... 11,801

88

??

i Madrid ............

..... 2,000

??

i Oslo ...............

..... 2,400

J?

i London ............

..... 3,000

i Berlin .............

..... 4,000

•—

i Leningrad .........

..... 3,500

i Köpenhamn ........

..... 1,500

i Helsingfors ........

..... 3,000

Konsulatet

i Hamburg ..........

..... 1,000

13,198:36
7,300:67
2,150:99
5,134:34
1,306:04
9,309:19
1,705:54
7,177:62
2,583:15
1,567:09
3,360: 60
699:78
1,326:91
2,149: 20
134: —
2,521: 28

34,201:88

736,178: 78

Av förestående redogörelse framgår, att ifrågavarande anslag för
budgetåret 1924—1925 överskridits med icke mindre än 75 procent av
det i riksstaten anvisade beloppet. Erinras må, att överskridanden å
nämnda anslag redan tidigare förekommit och varit föremål för uppmärksamhet
från riksdagens revisorers sida. Sålunda uttalade 1922
års revisorer, att de funno vissa kostnader å 1921 års expensanslag,
som överskredos med mera än tre gånger det av riksdagen för ändamålet
anvisade beloppet, anmärkningsvärt höga och att genomgripande
åtgärder syntes vara av nöden för nedbringande av utgifterna. 1923
års riksdag fann visserligen i likhet med revisorerna utgifterna anmärkningsvärt
höga, men då vederbörande departementschef ställt en minskning
i utgifterna å anslaget i utsikt uttalade riksdagen allenast sin förväntan,
att sådana åtgärder vidtoges, att det då äskade beloppet

— 21 —

750,000 kronor måtte bliva tillfyllest för bestridande av utgifterna under
budgetåret 1923—1924.

På förslag av Ivungl. Maj :t upptog 1924 års riksdag, sedan viss
överflyttning från detta anslag till ett nyuppfört anslag till skrivbiträden
vid beskickningar och konsulat ägt ruin, förevarande anslag med
ett belopp av 420,000 kronor. Fastställandet av anslagsbeloppet grundade
sig, enligt vad som framgår av riksdagshandlingarna, på av
Ivungl. Maj :t verkställda beräkningar rörande de utgifter, vilka fortfarande
borde bestridas av expensanslaget.

Då emellertid expensanslaget allt fortfarande i betänklig omfattning
överskrides hava revisorerna ansett sig böra fästa riksdagens uppmärksamhet
på vad sålunda förekommit.

— 22 —

Grunderna
för beräkningen
av
arméns mathållningsanslag.

FJÄRDE HUVUDTITELN.

Försvarsdepartementet.

§ 7.

Anslaget till arméns mathållning har under eu följd av år beräknats
med hänsyn till visst portionspris per dag och det antal tjänstgöringsdagar,
som ansetts kunna efter verkställd uppskattning fastställas för
det budgetår beräkningen avser. Sålunda beräknades mathållningsanslaget
för budgetåret 1923—1924 efter ett portionspris av 80 öre och
med ett antal tjänstgöringsdagar av 12,104,167 och upptogs följaktligen
i avjämnat belopp med 9,683,334 kronor. Även för budgetåret 1924—
1925 beräknades portionspriset utgöra 80 öre och uppskattades antalet
tjänstgöringsdagar till 11,942,000. Anslaget för sistnämnda budgetår
upptogs på grund härav med i avrundat tal 9,554,000 kronor.

Revisorerna hava låtit utarbeta följande på budgetredovisningen för
senaste räkenskapsår grundade tabell över anslagen till arméns mathållning,
varvid för likformighets vinnande uteslutits första halv -

året 1923.

År, Ordinarie Brist som täckts av

budgetår anslag Extra anslag kassafonden

1920 .......... 9,084,000 5,931,550 2,622,414:30

1921 .......... 7,789,415 4,020,000 6,615,200:64

1922 .......... 6,406,589 4,271,060 2,556,789:11

1923/1924 ..... 9,683,334 — 1,766,339:51

1924/1925 ..... 9,554,000 — 3,031,891:04

Av ovanstående tabell framgår, att anslagen till arméns mathållning
under de senaste fem räkenskapsåren överskridits med mera än
16,000,000 kronor. Det överskridande, som ägt rum för budgetåret 1924
—1925 har uppgått till omkring 30 procent av det för året anvisade anslagsbeloppet.

Med hänsyn till de osedvanligt omfattande överskridanden, som sålunda
ägt rum beträffande ifrågavarande anslag, hava revisorerna ansett
sig böra underkasta beräkningarna av anslaget eu närmare granskning.

Härvid synes först böra beaktas, att vid beräkningen av arméns mathållningsanslag
hänsyn icke synes tagen till de avsevärda årliga kostna -

— 23 —

derna för proviant utom förläggningsorterna, vilka utgifter för budgetåret
1924—1925 uppgingo till omkring 500,000 kronor ävensom utspisningskostnader
under vissa övningar och utgifterna för sjukföda. Vidare
torde böra uppmärksammas att avsevärda utgifter, som belasta
anslaget och bestridas av arméförvaltningens intendentsdepartement
icke heller ingå i beräkningarna. Medelportionspriset per dag synes
för övrigt allenast hava grundats på de direkta kostnaderna för mathållningen
vid truppförbanden, medan däremot tillräcklig hänsyn icke
tagits till kostnaderna för magasinering, annonser, avlöning till civila
arbetare, transport av proviant till konsumtionsorten och diverse andra
kostnader. Enligt den av tekniska revisionen å arméförvaltningens
intendentsdepartement förda statistiken uppgingo utgifterna för sistnämnda
ändamål under budgetåret 1923—1924 till icke mindre än 2,3
öre för tjänstgöringsdag.

För sistnämnda budgetår, det sista för vilket någon statistik å området
finnes tillgänglig, hade antalet tjänstgöringsdagar såsom ovan
nämnts, beräknats till 12,104,167, men enligt vad av statistiken framgår,
har berörda antal i själva verket uppgått till endast 11,674,062. Då
emellertid utgifterna å anslaget för nämnda budgetår utgjort 11,449,673
kronor 51 öre har alltså portionskostnaden i verkligheten utgjort 98
öre. Till grund för beräkningen av riksstatsanslaget har, såsom ovan
nämnts, legat ett portionspris av allenast 80 öre.

Revisorerna hava i detta sammanhang velat meddela följande uppgift,
utvisande förhållandet mellan den verkliga och den beräknade
medelkostnaden per portion under nedan angivna räkenskapsår. Uppgiften
grundas på de siffror, som tagits till utgångspunkt vid anslagsberäkningen.

Verklig portions
kostnad, grundad
på beräknat antal
tjänstgöringsdagar.
(Inom

Beräknat antal parentes på verk- Beräknad
tjänstgörings- liga antalet portions -

År, dagar. (Inom tjänstgöringsda- kostnad,

bud- parentes verkliga gar.) Medelkost- Medelkost getår

Nettoutgifter antalet) nåd kr. nåd kr.

1920 ....... 17,637,964:30 12,512,952 1:41 1:20

(10,896,559) (1:62)

1921 ....... 18,424,615:64 10,735,889 1:72 1:10

(11,788,014) (1:56)

1922 ....... 13,234,438:11 10,677,648 1:24 1: —

(12,458,801) (1:07)

— 24 —

Förslagsanslaget
till
fu regering
av arméns
hästar.

1923/1924 .

11,449,673:51

12,104,167

(11,674,062)

—: 95
(—: 98)

1924/1925 .

12,585,891:04

11,942,000

(11,295,063*)

1:05

(1:11*)

Den osäkerhet, som vidlåder förevarande anslagsberäkningar, bär
uppenbarligen sin grund dels i att vid uppskattningen av portionskostnaden
vissa dära inverkande utgifter icke medtagits, dels ock beräkningen
av antalet tjänstgöringsdagar.

Då det av arméförvaltningens statistik framgår, att verkliga antalet
tjänstgöringsdagar i stort sett motsvarat det beräknade (46,817,436 i
verklighet mot 46,030,656 under 1920—1922 och 1923—1924), men det
oaktat utgiften pa anslagen överstigit de beviljade anslagsbeloppen,
äro alltså överskridandena att tillskriva den omständigheten att dagsportionskostnaden
uppskattats allt för lågt.

Då det ligger stor vikt uppå att vid riksstatsanslagens beräkning ernå
största möjliga tillförlitlighet, hava revisorerna härmed velat framhålla
angelägenheten av att grunderna för mathållningsanslagets uppskattande
underkastas en fullständig omarbetning för ernående av bättre
överensstämmelse mellan beräknade och verkliga kostnader.

§ 8.

Förslagsanslaget till furagering av arméns hästar har under en följd
av år till huvudsaklig del beräknats med hänsyn till visst uppskattat
antal hästtjänstgöringsdagar och eu medelsrationskostnad för dag.
För budgetåret 1924—1925 har sålunda anslaget uppskattats med utgångspunkt
från 3,650,772 hästtjänstgöringsdagar och ett rationspris
av 1 krona 25 öre, varjämte å anslaget upptagits kostnaderna för 500
reinonter vid depåerna efter 309 kronor för varje remont. Enligt dessa
grunder har anslaget i riksstaten uppförts med ett belopp av 4,718,000
kronor. Nettoutgifterna å anslaget hava emellertid uppgått till
5,743,666 kronor 82 öre, vadan anslaget överskridits med icke mindre
än 1,025,666 kronor 82 öre.

Även under tidigare år hava avsevärda överskridanden å förevarande
förslagsanslag ägt rum, vilket närmare framgår av följande ur budgetredovisningarna
hämtade sammanställning:

* Preliminära siffror.

— 25

År Ordinarie för- Brist, som täckts

budget slagsanslag Extra anslag av kassafonden Xettoutgifter

år kr. kr. kr. kr.

1920 ....... 4,573,838 4,270,400 1,170,437:79 10,014,675:79

1921 ....... 4,605,704 2,672,692 2,934,250:42 10,212.646:42

1922 ....... 4,036,550 1,150,710 1,199,561:98 6,386,821:98

1923/1924 .. 4,715,453 — 1,617,724:39 6,333.177:39

1924/1925 ..4,718,000 — 1,025.666:82 5,743.666:82

För att något närmare belysa orsakerna till de överskridanden å anslaget,
som under ovan angivna femårsperiod ägt ruin, och vilka uppgå
till i det närmaste 8,000,000 kronor, hava revisorerna velat meddela följande
jämförande uppgifter rörande antalet beräknade ocli verkliga
hästtjänstgöringsdagar samt den rationskostnad, som legat till grund
för riksstatsanslagens beräkning och den verkliga rationskostnaden:

År,

budget*-

år

Beräknade
antalet häst-tjänstgö rings-dagar

Verkliga an-talet liäst-t jänstgörings-dagar

Beräknad
rationskost-nad kr.

Verklig rations-kostnad med til 1-lämpning av vid
riksstatsansla-gets beräkning
använda grunder
omkring kr.

1920 .......

. . 4,270,400

3,926,544

2: —

2:50

1921 .......

. . 4,104,346

4,071,115

1 : 75

2:45

1922 .......

.. 3,835,700

4,066,687

1: 30

1: 52

1923/1924 ..

.. 3,648,762

3,953,977

1 : 25

1 : 55

1924/1925 ..

.. 3,650,772

3,753,648

1: 25

1:50

Ett belopp av 200,000 kronor har varje år (budgetår) beräknats motsvara
underhållskostnaderna för de å depå uppställda remonterna och
följaktligen avdragits vid beräkningen av den verkliga rationskostnaden.
Anslagets överskridande synes hava sin grund i, att dagrationskostnaden
under hela femårsperioden uppskattats till belopp, som visat
sig sedermera avsevärt understiga den verkliga kostnaden, vartill kommer,
att antalet hästtjänstgöringsdagar alltsedan år 1922 beräknats för
lågt.

Vad som i fråga om beräkningen av detta anslag sålunda förekommit
har givit revisorerna anledning att under hänvisning till sitt uttalande
i fråga om arméns mathållningsanslag framhålla angelägenheten av,
att en revision verkställes rörande grunderna för beräkningen av anslaget
till furagering av arméns hästar.

Revisorernas

uttalande

Vissa mellanhavanden

mellan armétö
Tvättningens
intendensdepartement

och Eslövs
skofabrik.

— 26 —

§ 9.

1925 års revisorer hava i likhet med föregående års revisorer ansett
sig höra ägna frågan om skodonstillverkningen för arméns behov särskild
uppmärksamhet. Revisorerna hava därvid gjort följande iakttagelse.

Mellan arméförvaltningens intendentsdepartement och K slövs skofabriks
aktiebolag såsom leverantör har den 4 september 1924 träffats
avtal om leverans för Kung], Maj :ts och kronans räkning av dels c:a
4,000 par marschskodon till ett pris av 13 kronor 93 öre per par, dels
ock e:a 4,000 par dylika skor till ett pris av 13 kronor 78 öre per par.
Av avtalet framgår, att leveransen skall ske fritt kaj eller banvagn
Stockholm under tiden 1 mars—1 juni 1925, ävensom att besiktningskall
förrättas på sätt gällande leveransförordning stadgar och enligt
intendentsdepartementets närmare bestämmande. I fråga om betalning
för leveransen liar avtalats att för vad som inom föreskriven tid
blivit levererat och godkänt erlägges betalning av köparen så snart
räkning, åtföljd av behöriga leverering»-, besiktnings- och uppbördsbevis,
till köparen inkommit och blivit granskad. Tillika har i avtalet bestämts,
att ifråga om vad som icke blivit därigenom särskilt överenskommet
och stadgat skall lända till efterrättelse den i Tidning för leveranser
till staten in. m. för den 25 juli 1924 intagna kungörelsen om ifrågavarande
upphandling, dels ock i tillämpliga delar föreskrifterna i
1 kap. av kung], förordningen den 10 januari 1920 angående upphandling
och arbeten för statens behov samt försäljning av staten tillhörig
lös egendom (S. F. S. nr 10/1920).

I en samma dag den 4 september 1925 dagtecknad skrivelse har Eslövs
Skofabriks Aktiebolag överlämnat förestående avtal i två exemplar, det
ena försett med bolagets underskrift, samt begärt uppgift å den storleksfördelning,
efter vilken leveransen skulle ske. I samma skrivelse
bär bolaget vidare anfört följande :

”På grund av pågående stegring av råvarupriserna äro vi nödsakade
redan nu inköpa det för ifrågavarande leverans erforderliga behovet
av råvaror, och som leverans av skodonen ej skall ske förrän nästkommande
vår, måste vi till dess lägga ut pänningar. Med anledning härav
få vi vördsamt anhålla om utbekommande av ett förskottsbelopp motsvarande
hälvten av det belopp vartill hela leveransen uppgår, och
ställa vi som säkerhet för detta förskott av Skandinaviska Kreditaktiebolaget
utfärdade depositionsbevis.”

Den 12 september 1924 gjorde bolaget ånyo framställning i sistnämnda
syfte, och beslöt intendentsdepartementet i anledning härav
den 16 september 1925 med hänsyn till den betydande del av tillverkningskostnaden,
som materialprisen utgjorde (enligt uppgift av över -

— 27 —

sten Ryrberg c:a 75 %) att till bolaget skulle såsom förskott utbetalas
55,420 kronor, utgörande hälvten av värdet av den kontrakterade leveransen.
Samma dag utanordnades förenämnda belopp till bolaget.

Jämväl i ett annat fall bär förbindelsen mellan intendentsdepartementet
och Eslövs Skofabriksaktiebolag väckt revisorernas uppmärksamhet.
I en den 15 april 1925 dagtecknad till intendentsdepartementet
ställd skrivelse har översten C. A. Ryrberg, vilken erhållit departementets
uppdrag att verkställa kontroll och besiktning å från Eslövs skofabrik
levererade marschskodon samt utföra visst arbete i samband
med pågående försök med dylika skodon, anfört följande:

”Därest intendentsdepartementet allt fortfarande vill uppdraga åt
undertecknad att slutföra bär ifrågavarande mig tidigare anförtrodda
försök samt bearbeta försöksrapporter in. in. och framlägga undersökningsresultat
får jag vördsamt föreslå, att jag till eu början bemyndigas
att i angivet syfte besöka I arméfördelningens båda törsöksförband,
vilket kan ske utan några större kostnader för statsverket, alldenstund
de härav betingade resorna kunna företagas i samband med
förestående resor i och för mig anförtrodd kontroll av skodonstillverkningen
vid Eslövs skofabriksaktiebolag. Det synes lämpligen kunna
göras beroende av en vidare prövning, i vilken utsträckning sådana personliga
besök böra äga ruin vid övriga försökstruppförband eller till
vilken omfattning försöksskodons hitsändande från vederbörligt förband
skall äga rum. Dylik prövning synes lämpligen kunna överlåtas
till departementets utrustningsbyrå. Vid eventuellt uppdrag åt mig att
verkställa förenämnda besiktning och undersökning torde jämväl bemyndigande
lämnas mig att i erforderliga fall anlita sådant sakkunnigt
biträde, som jag kan finna lämpligt”.

Intendentsdepartementet beslöt den 21 april 1925 att lämna Ryrberg
bemyndigande angående besiktning in. in. av försöksskodonen i enlighet
med hans förenämnda hemställan.

Enligt vad som under hand från intendentsdepartementet meddelats
har chefen för Eslövs skofabrik, direktören Y. Holmström tillkallats
såsom sakkunnigt biträde åt Ryrberg vid ifrågavarande besiktning.

I detta sammanhang torde böra uppmärksammas att låslövs skofabrik
utan tävlan erhållit beställning på de partier marschskodon, som för
för söksändamål upphandlats samt att bolaget härför enligt avtal med
intendentsdepartementet ägt uppbära ersättning för självkostnaderna
vid tillverkningen jämte 10 % å självkostnadsbeloppet, dock med viss
maximibegränsning. Chefen för skofabriken har därjämte enligt vad
som framgår av utav revisorerna granskade handlingar och protokoll
bos intendentsdepartementet varit tillkallad såsom särskild expert vid
utexperimenterandet av ovannämnda försöksskodon.

— 28 —

^uttalande89 Revis°rerna vilja till en början erinra om att 1925 års riksdag i anledning
av vissa av riksdagen framställda anmärkningar rörande upphandlingen
av skodon för arméns räkning funnit det av arméförvaltningens
intendentsdepartement i nämnda hänseende tillämpade förfaringssättet
vara av anmärkningsvärd beskaffenhet och syntes det riksdagen
vara nödvändigt att åtgärder vidtogos för att intill dess pågående försök
avslutats och resulterat i ^experimenterande! av ett nytt slag av
läder för arméns marschskodon, vid upphandlingen av dylika skodon
för armén endast sådant slag av läder som tidigare* prövats och befunnits
för armébruk lämpligt finge komma till användning.

De sedan ett par år tidigare igångsatta försöken med marschskodon
av s. k. vaxläder pågå allt fortfarande enligt vad revisorerna inhämtat
av tillgängliga rapporter rörande resultaten av försöken. Att för närvarande
draga någon bestämd slutsats av nämnda försök torde visserligen
icke vara möjligt men av rapporterna synes framgå att mycket
betänkliga brister allt fortfarande vidlåda nämnda försöksskodon, trots
att vissa förbättringar å dem vidtagits.

Med anledning av vad som bär ovan anförts rörande intendentsdepartementets
mellanhavanden med Eslövs skofabriksaktiebolag hava revisorerna
icke kunnat undgå att finna att nämnda bolag blivit i hög grad
gynnat av departementet. Revisorerna måste såsom synnerligen anmärkningsvärt
beteckna den av departementet vidtagna åtgärden att
samtidigt med avslutandet av kontrakt rörande viss skoleverans tillerkänna
bolaget förskott för inköp av material ier för tillverkningen. Då
något meddelande om att förskott vore att påräkna icke angivits i den
för upphandlingen av nämnda skodon utfärdade kungörelsen och vederbörande
firmor alltså icke kunnat taga eu dylik omständighet i betraktande
vid avgivandet av sina leveransanbud har bolaget genom att detsamma
tillerkänts förskott med halva beloppet för leveransen erhållit
en otillbörligt förmånlig ställning i förhållande till övriga anbudsgivare.
Det synes revisorerna ingalunda uteslutet, att därest de konkurrerande
firmorna kunnat räkna med ett dylikt tillmötesgående från intendentsdepartementets
sida, deras anbud kommit att understiga det av Eslövs
skofabrik avgivna anbudet å 4,000 par till 13 kronor 93 öre per par.
Att märka är nämligen att värdet för Eslövs skofabrik av det erhållna
förskottet torde motsvara ett belopp av omkring 2,200 kronor eller beräknat
efter 8,000 par skodon minst 27 öre per par. Eu annan skofabrik
hade avgivit anbud a 4,000 par skodon efter 14 kronor 19 öre per par.
Med nyssnämnda tillägg måste emellertid skodonen från Eslövs skofabrik
beräknas draga en kostnad av minst samma belopp.

Revisorerna maste likaledes såsom synnerligen anmärkningsvärda
beteckna åtgärderna att såsom särskild sakkunnig vid skodonsfrågans

— 29 —

lösande och såsom biträdande kontrollant över försöksskodonen tillkalla
chefen för den skofabrik, som levererat försöksskodonen och som, såsom
av det anförda framgår, erhållit betydande leveranser av marschskodon
för armén.

§ 10.

Värnpliktiga, som på grund av föreskrift i lagen den 21 maj 1920 Samvetsömma
på grund av samvetsbetänkligheter må fullgöra civilt arbete för sta- tjänstgöring
tens räkning i stället för tjänstgöring vid krigsmakten, hava under år och förlåf

1925 inkallats till dylikt arbete vid domänstyrelsen och vattenfallssty- nin”‘
relsen.

Närmare bestämmelser rörande de domänstyrelsen tilldelade värnpliktigas
tjänstgöring återfinnas i en den 19 januari 1925 utfärdad
generalorder nr 62. Av densamma inhämtas, att de värnpliktigas
tjänstgöring innefattar skogsarbeten inom Hunnebergs, Gästriklands
och Hamra revir. Arbetet inom förstnämnda revir verkställes i eu
följd med inryckning i tre olika perioder under tiden april—juli 1925
med en styrka av sammanlagt 53 värnpliktiga. Arbetet inom Gästriklands
revir utföres i två omgångar och av tillhopa 51 värnpliktiga. Vad
slutligen arbetet inom Hamra revir angår utföres detsamma av 29
värnpliktiga och sker i två omgångar med inryckning den 11 respektive
22 maj 1925. Utryckning från första omgången ägde ruin den 16 november
1925 och inryckning till andra omgången sker på dag i maj 1926
som framdeles bestämmes. Sistnämnda arbeten utföras inom Fågelsjö
bevakningstrakt av ovannämnda revir och de värnpliktiga äro under
sin tjänstgöring underställda jägmästaren i samma revir.

Rörande de värnpliktige, som tilldelats vattenfallsstyrelsen, återfinnas
närmare bestämmelser rörande deras tjänstgöring i en den 19
januari 1925 utfärdad generalorder nr 63. Av densamma framgår,
att dessa värnpliktiga, vilkas antal uppgår till 128, utföra arbeten vid
vattenfallsstyrelsens stamlinjebyggnader inom olika delar av landet
ävensom vid vattenfallsstyrelsens fastighetsförvaltning samt Motala
och Älvkarleby kraftverk. Denna tjänstgöring fullgöres i två omgångar;
inryckningen till fullgörandet av tjänstgöring skedde i den
första omgången under tiden mars—april 1925; utryckningen ägde rum
den 1 november 1925. Inryckning till andra omgången sker under år

1926 på dag, som framledes bestämmes.

Revisorerna hava under sina resor besökt förläggningsplatsen för
de värnpliktiga, vilka utföra skogsarbeten jämte vägbyggnader inom
Fågelsjö bevakningstrakt av Hamra revir. Inom bevakningstrakten
liar genom dessa värnpliktiga under sommaren 1925, förutom andra
arbeten, utförts väganläggningar till en sammanlagd längd av omkring

— 30

3,000 meter, dikningsarbeten till omkring 2,000 meters längd samt
skogsplantering av 10 har.

Vid besöket, som ägde rum den 23 september 1925, lade revisorerna
märke till att den potatis, som utspisades till de värnpliktige var av
1924 års skörd samt av synnerligen dålig beskaffenhet. Utspisningsoch
kökslokalen saknade trossbotten ävensom innertak samt måste anses
mindre tillfredsställande även om hänsyn tages till densammas provisoriska
karaktär. I övrigt gav besöket ieke anledning till särskilt uttalande
från revisorernas sida.

§ 11.

Anläggning Revisorerna hava besökt de anläggningar som genom statens arbets av

militär- • • • • • •

lastkajer vid löshetskommission utförts invid Hagalunds järnvägsstation, och som

Hagalund, avsett att där anordna lastkajer för militärt ändamål.

Avtal om utförandet av vissa för anläggningarna erforderliga arbeten
har den 1 juni 1923 träffats mellan arméförvaltningens fortifikationsdepartement
och Södra Sveriges statsarbeten och skulle enligt
uppgjord plan omfatta sprängnings- och jordschaktningsarbeten för
anordnande av tre järnvägsspår med därtill hörande större lastkajer.
Dessa avsågos närmast för lastning av i Hagalunds omedelbara närhet
förlagda ingenjörtrupper och förråd, vilkas lastning för närvarande
måste ske vid Värtans järnvägsstation. Dessa arbeten hade ursprungligen
beräknats draga en arbetskostnad av 121,000 kronor.

Samma avtal omfattade jämväl anläggande av väg mellan lastkajerna
och Svea ingenjörkårs kasernetablissement vid Frösundavik. Arbetskostnaderna
för väganläggningen hava beräknats uppgå till 39,500
kronor.

Fortifikationsdepartementet skulle enligt avtalet betala samtliga
kostnader för sprängämnen och förbrukningsmateriel, för vilket ändamål
departementet anvisat tillhopa 1,730 kronor 19 öre. De enligt förenämnda
avtal igångsatta arbetena nedlades vid slutet av år 1923.

Sedermera har den 14 januari 1925 i fråga om dessa anläggningar
träffats ytterligare ett avtal, nämligen mellan arbetslöshetskommissionen
och chefen för fälttelegrafkåren. Detta avtal avsåg fullföljande
av arbetena med lastkajernas anordnande. De kostnader, som enligt
detta avtal beräknades falla på arbetslöshetskommissionen uppgingo
till 100,800 kronor, medan från anslag under fjärde huvudtiteln för ändamålet
anvisades 10,432 kronor 47 öre.

Då fortifikationsdepartementet icke ansett sig kunna ställa ytterligare
medel till förfogande för arbetenas fullföljande under hösten 1925,
har arbetslöshetskommissionen beslutat att arbetena skola upphöra vid
denna arbetsplats med utgången av september månad 1925.

— 31 —

De kostnader, som utbetalts av medel, som stått till arbetslöshetskommissionens
förfogande, uppgå till 161,204 kronor 40 öre enligt följande
specifikation:

Arbetslöner ................................ 98,407: 96

Ortstillägg ................................. 3,078: —

Kläder och skodon .......................... 13: 50

Sjukvård .................................. 1,138:43

Arbetarnas resor ........................... 226: 90

Förläggningskostnader ...................... 850: 43

Arbetsledning .............................. 10,907: 39

Material ................................... 35,927:72

Skadeersättningar .......................... 6: —

Kontorskostnader vid arbetsplatsen .......... 427: 54

Andel av centralkontorets kostnader 1,927:60

8,382:43 10,310:03 161,293:90

varifrån avgå återdebiterade poster tillhopa ............ 89: 50

Summa 161,204: 40

Av fjärde huvudtitelns medel hava enligt förenämnda båda avtal bestritts
utgifter för lastkajernas anläggning med tillhopa 12,162 kronor
66 öre. Enligt vad revisorerna erfarit, pågå för närvarande underhandlingar
mellan arbetslöshetskommissionen och vederbörande militära
myndigheter om arbetenas fullföljande, eventuellt efter något reviderad
plan. Enligt den reviderade planen skulle sprängnings- och schaktningsarbeten
för allenast ett järnvägsspår med tillhörande lastkajer nu komma
till utförande och själva järnvägsanläggningen vid lämpliga tillfällen
utföras såsom övningsarbete av ingenjörtrupper.

Ifrågavarande anläggningar hava enligt revisorernas mening planlagts
i alltför stor skala. Därest anläggningarna från början begränsats
att omfatta allenast ett järnvägsspår med lastkajer samt väg till
dessa, torde behovet av bättre lastningsmöjligheter för de till Järvafältet
förlagda truppförbanden och förråden hava i huvudsak tillgodosetts.
Det synes revisorerna önskvärt, att företaget åtminstone tillsvidare
begränsas till de i det ovannämnda reviderade förslaget ingående
arbetena.

På grund av vad i detta ärende förekommit hava revisorerna velat
ifrågasätta, huruvida icke med hänsyn till arten och omfattningen av
ifrågavarande arbete spörsmålet om dess utförande bort underställas
riksdagens prövning.

Revisorernas

uttalande.

Försäljning
av grus och
sand från
kronans egendomar
i
Stockholmstrakten.

Revisorernas

uttalande.

— 32 —

§ 12.

I den genom Kung], brev den 6 juni 1924 för Imdgetåret 1924—1925
fastställda hushållningsplanen för förvaltningen och vården av Järva''
fältet upptagas såsom inkomst av grusavverkning 50,000 kronor, samt
såsom utgifter avlöning till tillsyningsmän och kontrollant vid grustagen,
3,600 kronor, och omkostnader i övrigt för grusavverkningen

1,500 kronor.

Genom Kungl. brev den 17 april 1925 liar därjämte medgivits att, utöver
den genom förenämnda brev för budgetåret 1924—1925 medgivna
grusavverkning, under återstoden av berörda budgetår finge avverkas
ytterligare högst 5,000 kubikmeter grus och beräknades bruttoinkomsten
härför uppgå till omkring 15,000 kronor.

Priset från det från Järvafältet levererade gruset har bestämts efter
olika grunder. Sålunda hava med vissa bolag och firmor träffats avtal
om större leveranser till ett pris av 2 kronor—3: 25 kronor per kubikmeter.
Försäljningspriset till enskilda personer har i allmänhet varit
4 kronor per kubikmeter.

1 staterna för Haga och Ulriksdals slott hava därjämte beräknats särskilda
inkomster av grusförsäljning och hava dylika under budgetåret
1924—1925 influtit med 4,000 kronor, respektive 4,371 kronor 75 öre.
Försäljning av grus vid Haga slott har skett till Stockholms stad, som
betalt eu ersättning av 2 kronor per kubikmeter. Slottsförvaltningen
vid nämnda slott har därjämte i enlighet med bestämmelserna i kungl.
brev den 28 mars 1924 träffat avtal med aktiebolaget Stockholms spårvägar
om uttagande av 20,000 kubikmeter grus och sand mot ersättning
av 2 kronor per kubikmeter.

Av det anförda framgår, att kronan från grustag i Stockholmstrakten
försäljer icke obetydliga kvantiteter grus och sand till ett pris, som
vid större leveranser uppgår till i medeltal omkring 2:50 kronor per
kubikmeter samt vid vissa leveranser till Stockholms stad och Stockholms
spårvägar till 2 kronor per kubikmeter. Samtidigt inköper emellertid
kronan i vissa fall i Stockholm grus och sand för sitt behov från
staden. Sålunda har exempelvis av Djurgårdskassan under år 1924
till Stockholms stad utbetalts mera än 10,000 kronor för grus till det
kronan åvilande underhållet av vägarna å Djurgården. Det pris, som
kronan därvid fått erlägga vid leverans fritt å kaj vid Djurgården
har uppgått till 6: 50 kronor—7: — kronor per kubikmeter. Därest kronan
i detta fall tillgodosett sitt behov av grus från egna grustag torde
utgifterna vid direkta transporter med lastautomobil hava kunnat nedbringas
med 2—3 kronor per kubikmeter.

— 33 —

Revisorerna hava ansett sig böra påpeka ovannämnda förhållanden,
vilka synas vittna om bristande samarbete mellan de olika statliga
myndigheterna.

§ 13.

Revisorerna hava under eu dag bevistat de under tiden 26/9—2/10 Besök vid fäit1925
i Östergötland anordnade fälttjänstövningarna med trupper hu- ^na^Fat^-vudsakligen från andra och fjärde arméfördelningarna samt Gottlands gstland.
trupper. ,

Därunder besöktes, förutom vissa truppförband, följande formationer
:

Etappsjukhuset i Varamobaden;

Etappsjukstallet i Stråisnäs;

Fjärde arméfördelningens förplägnadskoinpani vid Borensberg
jämte därtill hörande fältbageri och slakteri samt magasin;

Fältbageri, tillhörande andra förplägnadskompaniet, vid Strålsnäs; Järnvägskompaniet

vid Stråisnäs;

Stridsvagnsavdelning, organiserad av Svea livgarde;

Pansarautomobiler, tilldelade kavalleriet vid andra arméfördelningen
;

Motoriserat batteri, organiserat av Svea artilleriregemente;

Särskilt för vattenrening organiserad avdelning med därtill hörande
vattenreningsvagnar;

Besöken hava icke föranlett särskilt uttalande från revisorernas sida.

§ 14.

Revisorerna hava avlagt besök vid arméförvaltningens sjukvårdsstyrelses
förråd i Stockholm, för vilket lokaler förhyrts för eu tid av Arméffirvaittre
år, räknat från och med den 1 oktober 1925, i källarvåningen av sjufrråfdsBtjfastigheten
S :t Eriksplan 6 A. Hyresbeloppet utgör 14,700 kronor för re],8e8 förrAd
ar, i vilken summa jamval ingar ersättning tor forradslokalernas uppvärmning.

Besöket har icke givit revisorerna anledning till särskilt uttalande.

§ 15.

Revisorerna hava avlagt besök vid Karlbergs slott och den därstädes Krigsskolan
inrymda krigsskolan. 4 Karlberg.

Genom en med statens järnvägar träffad överenskommelse har år
1915 för krigsskolans räkning av statens järnvägar uppförts ett bostadshus
i Karlbergsparken, den s. k. Parkvillan, vilken innehåller 18

liev.-berättelse ang. statsverket 1924—1925. I.

3

34 —

eldstäder och dragit en byggnadskostnad av 35,445 kronor. Vid besöket
lade revisorerna märke till att putsen vid fönstren å nämnda bostadshus
fallit av ävensom att i övrigt förefunnos vissa brister, som syntes hava
sin orsak i att byggnaden uppförts på ett mindre tillfredsställande sätt.

I övrigt har besöket icke föranlett någon erinran från revisorernas
sida.

§ 16.

Artilleri- Revisorerna hava avlagt besök vid artillerimuseum, som är förlagt till
museum, artillerigården å Östermalm i Stockholm.

Till museet utgår ett årligt anslag av 4,000 kronor från lantförsvarets
undervisningsanslag. Därjämte finnas å lantförsvarets avlöningsanslag
upptagna årsarvoden dels till föreståndaren och uppbördsmannen
för artillerimuseum med 1,410 kronor, dels ock till biträde vid samma
museum med 930 kronor.

Besöket har icke föranlett särskilt uttalande från revisorernas sida.

§ 17.

Intendentur- Revisorerna hava avlagt besök vid det till Fredrikshov i Stockholm
Stockholm. iorlagda mtendenturkompamet.

Kompaniet, som står under befäl av chefen för arméns intendenturförråd
i Stockholm, är inrymt i förutvarande slottsbyggnaden vid Fredrikshov,
men utspisning av kompaniet äger rum inom Svea livgardes
kasärnetablissemang.

Kompaniets personal utgöres i regel av 2 officerare, 5 underofficerare,
11 furirer och omkring 160 meniga värnpliktiga. Till Fredrikshovsetablissemanget
är därjämte förlagt intendenturtruppernas studentkompani
och viss tid av året en förvaltarkurs.

Besöket har icke givit revisorerna anledning till erinran.

§ 18.

Svea ingen- Revisorerna hava avlagt besök i Svea ingenjörkårs förutvarande
^varande^ka-" kasernetablissemang å Kungsholmen i Stockholm.

sernetabiisse- Sedan kåren 1923 i sin helhet inflyttat i nytt kasernetablissemang vid
Kungshnimen Frösundavik utanför Stockholm har dess förutvarande etablissemang
i Stockholm, endast i ringa utsträckning tagits i bruk för kronans räkning. Återstoden
av etablissemanget har genom kårens försorg uthyrts dels såsom
bostäder åt vissa beställningshavare vid kåren m. fl., dels ock för
vissa andra ändamål. Sålunda har på grund av Kung! brev den 27
september 1924 och den 14 augusti 1925 en del av etablissemanget uthyrts
till Stockholms stads fastighetsnämnd för härbergerande av hus -

— 35 —

villa. Hyran för den av staden disponerade delen av etablissemanget
utgör 8,800 kronor. Sammanlagda hyresbeloppet för etablissemanget
uppgår till 30,912 kronor.

De av Stockholms stad förhyrda lokalerna befunno sig vid besöket
i mindre välvårdat skick och kasernetahlissemanget i dess helhet syntes
syntes vara på väg att förfalla. Då hittills ej något bestämts ifråga
om etablissemangets användning i framtiden och det givetvis icke kan
påfordras att vederbörande myndigheter under sådana förhållanden
skola nedlägga andra kostnader å etablissemanget än som krävas för
att någorlunda hålla detsamma i stånd, anse sig revisorerna böra framhålla
angelägenheten av att beslut snarast möjligt meddelas rörande
etablissemangets framtida disponerande.

§ 19.

Revisorerna hava avlagt besök vid Dalarö skans, belägen å Skanshoi- Dalarö skans
men i Stockholms skärgård. Skansen står under överinseende av chefen
lör fjärde arméfördelningen. Under åren 1920—1925 hava underhållsoch
reparationskostnaderna utgjordt tillhopa 1,420 kronor. Skansholmen,
till den del densamma icke användes för kronans behov, är utarrenderad
för 200 kronor årligen. Enligt arrendeavtalet är arrendator!!
skyldig utöva tillsyn och bevakning av kronans tillhörigheter å holmen.

Ett å Skansholmen varande bostadshus, som disponeras av arrendator^
befann sig vid revisorernas besök i så bristfälligt skick, att det
enligt revisorernas mening icke kan anses vara kronan värdigt att mot
ersättning upplåta detsamma.

Revisorerna vilja för övrigt ifrågasätta huruvida icke Dalarö skans,
som numera uteslutande får anses äga kulturhistoriskt värde, bör liksom
de flesta övriga anläggningar av denna beskaffenhet, överflyttas
till byggnadsstyrelsen för vård och förvaltning.

§ 20.

Revisorerna hava avlagt besök vid flygkompaniet å Malmslätt. Fiy&kompa Vid

besöket lade revisorerna märke till att ett stort antal flygplan
måst nedmonteras och i detta skick förvaras, enär hangarutrynune saknades
för deras förvaring i färdigmonterat skick. Då maskinernas
nedmontering och färdigställande draga avsevärda arbetskostnader,
varjämte materielen kan taga skada under de härav förorsakade transporterna
anse revisorerna det önskvärt att en undersökning verkställes,
huruvida det icke måste för staten ställa sig ekonomiskt fördelaktigare
att anordna ökat hangarutrymme för flygplanens förvaring.

36

§ 21.

förordnandet ^ £runc* av särskilda avtal mellan Södra Sveriges statsarbeten och
av det mili- chefen för fälttelegrafkåren hava omfattande arbeten under åren 1921
väsendet" —1925 med anlitande av arbetslöshetsmedel utförts å arméns flygfält
vid Hägerstahmd på Järvafältet. Enligt från statens arbetslöshetskommission
införskaffade uppgifter uppgå dessa kostnader till 548,139
kronor 66 öre enligt följande specifikation.

Arbetslöner ............................... 297,408: 74

Ortstillägg ................................ 40,630: 86

Proviant .................................. 25,235: 54

Kläder och skodon ........................ 2,848: 07

Sjukvård .................................. 2,975: 45

Arbetarnas resor .......................... 1,897: 91

Förläggningskostnader ..................... 47,535: 41

Arbetsledning ............................. 42,708: 73

Material .................................. 71,428:47

Kontorskostnader vid arbetsplatsen ......... 1,197:15

Diverse .................................. 1,486: 83

Andel av distriktskontorets kostnader ...... 6,784:46

„ „ centralkontorets „ ...... 19,750:84 561,888:46

varifrån avgå uppbördsmedel under andra titlar .......... 13,748: 80

Summa 548,139: 66

För flygfältets iordningsställande för sitt ändamål hava därjämte enligt
från arméförvaltningens fortifikationsdepartement inhämtade
upplysningar utbetalts följande belopp:

Till dränering av flygfältet och till start- och landningsplatser
för flygmaskiner, enligt Kungl. breven den 4

augusti 1916 och den 31 augusti 1917 .................. 17,000: —

„ igensåning av det till start- och landningsplatser för
flygmaskiner avsedda området å Järvafältet, enligt

Kungl. brevet den 3 maj 1918 ....................... 6,646: 90

„ ersättande av telegrafverkets luftledningar med jordkabelledningar
enligt Kungl. brevet den 30 september

1921 .............................................. 3,000: —

„ schaktnings- och sprängningsarbeten jämlikt arméförvaltningens
fortifikationsdepartements beslut den 24
januari 1925 ...................................... 1,748: 65

Summa 28,395: 55

— 37 —

De å flygfältet nedlagda kostnaderna, förutom anläggningskostnaderna
för hangarbyggnader, uppgå alltså till närmare 600,000 kronor.

Jämväl å ordnandet av marinens flygstation vid Hägernäs, belägen
vid Stora Värtan i Stockholms närhet, hava betydande kostnader under
de senaste åren nedlagts. Enligt en av statens arbetslöshetskommission
till revisorerna lämnad sammanställning hava sålunda av arbetslöshetsmedel
utbetalts 53,393 kronor 73 öre enligt följande speci -

fikation :

Arbetslöner ................................. 29,108: 96

Ortstillägg .................................. 9,904: 32

Proviant .................................... 313: 46

Sjukvård ................................... 552: 07

Arbetarnas resor ............................ 147: 46

Förläggningskostnader ...................... 1,987:21

Arbetsledning ............................... 7,552: 63

Material .................................... 411: 97

Kontorskostnader vid arbetsplatsen ........... 5: 37

Andel av distriktskontorets kostnader ........ 1,135: 08

„ „ centralkontorets dito................ 2,275: 20 53,393: 73

För flygstationens ordnande har av sjöförsvarets anslag bestritts
följande kostnader:

Till inköp av mark .....................

..... 14,000

anordnande av stängsel .............

..... 952

36

„ „ telefonförbindelse ....

..... 740

—■

V

„ „ brunn ...............

..... 2,487

69

V

planeringsarbeten m. m...............

..... 14,992

42

??

uppförande av garage ...............

..... 500

Sammanlagt hava för nämnda flygstation alltså, enligt vad för revisorerna
tillgängliga uppgifter giva vid handen, utbetalts 87,066 kronor
20 öre.

Av ovanstående sammanställningar framgår, att staten under de se- Revisorerna»
naste åren nedlagt betydande kostnader på anordnandet av start- och uttalandelandningsplatser
för land- och sjöflygplan i huvudstadens närhet. Samtidigt
pågår emellertid, enligt vad revisorerna erfarit, undersökning i
fråga om ordnandet av flygfält och flyghamn för Stockholms stad. Det
synes därför önskvärt, att, innan ytterligare kostnader nedläggas för
ordnandet av flygfält och flyghamn för militärt bruk i Stockholmstrakten,
en undersökning verkställes, huruvida icke dessa frågor kunna lösas
genom samarbete mellan staten och staden. Otvivelaktigt skulle

— 38

nämligen för båda parterna ett dylikt samarbete medföra beaktansvärda
fördelar framför allt ur ekonomisk synpunkt.

Då inom åtskilliga kommuner spörsmålet om ordnandet av flygplatser
för trafikflygning är aktuellt, hava revisorerna ansett sig böra
framhålla angelägenheten av, att frågan om det militära flygväsendets
ordnande icke bringas till avgörande, utan att möjligheterna till ett
samarbete mellan staten och kommunerna undersökas i de fall, där ett
dylikt samarbete kan tänkas ifrågakomma.

§ 22.

Grundenia för I anslutning till de uppgifter, som revisorerna meddelat rörande arav^mårinemi
mathållningsanslag och grunderna för dess beräkning, hava reviförpiägnads-
sorerna ansett sig böra meddela följande sammanställning i fråga om
anslag. ^ ^ marjriens förplägnadsanslag (anslagen till naturaunderhåll åt personal
vid flottan och kustartilleriet) redovisade kostnaderna under räkenskapsåren
1920, 1921, 1922, 1923/1924 och 1924/1925:

År

budget-

Ordinarie för-

Extra

Brist, som täckts

år

slagsanslag

anslag

av kassafonden

1920 ..................

..... 2,098,436

2,070,564:98

530,900

714,561:93

1921 ..................

..... 2,098,436

1,868,944:61

530,900

514,642:83

1922 ..................

..... 2,300,000

1,479,800

59,366:84

1923/1924 .............

..... 2,762,500

331,643:27

1924/1925 .............

..... 2,748,700

416,166:23

Anslagen hava under

nämnda fem år

överskridits

med närmare

6,000,000 kronor.

För budgetåret 1924—1925 har till grund för anslagsberäkningen legat
ett portionspris av i land 80 öre och till sjöss 1 krona 50 öre för dag.

Då i stort sett sannna missförhållanden i avseende å anslagsberäkningen
och dess överensstämmande med verkliga kostnaden föreligger
i fråga om marinens förplägnadsanslag, som beträffande arméns mathållningsanslag,
hava revisorerna velat här hänvisa till i fråga om
sistnämnda anslag gjorda uttalande.

§ 23.

Anslaget ftiii Enligt den av Kungl. Maj :t den 13 juni 1924 på grundval av de vid
tyg och bygg-1924 års riksdag verkställda anslagsberäkningarna fastställda staten
nåder m. m. för de till underhåll av flottans fartyg och byggnader m. m. anslagna
medlen för budgetåret 1924—1925 stå jämte reservationer från föregående
budgetår till förfogande för nedan angivna ändamål följande
belopp:

Behållning från budgetåret
1923—1924 ............

1) Underhåll av fartyg och

båtar ................

2) Underhåll av hus och

byggnader ...........

3) Avlöning .............

4) Åtskilliga behov ......

5) Till marinförvaltningens

disposition ..........

— 39 —

Karlskrona

Stockholms

utation

station

Summa

QO

rH

ce

CO

01

2,833,200: —

1,945,655: —

4,778,855:

428,905: —

260,840: —

689,745

605,900: —

506,220:01

1,112,120

01

81,780: —

128,500: —

210,280

349,999

99

Summa kronor

7,522,285

01

Under budgetåret 1924—1925 hava redovisats utgifter med följande

belopp:

1) Underhåll av fartyg och

båtar ............... 2,904,300: 63

2) Underhåll av hus och

byggnader ........... 424,662: 63

3) Avlöning ............. 599,142:48

4) Åtskilliga behov ...... 77,605:72

5) Till marinförvaltningens

disposition ..........

1,974,964:67

257,085:17
478,652:37
121,337:91

4,879,265: 30

681,747: 80
1,077,794:85
198,943:63

395,860:79

7,233,612:37

Vid slutet av budgetåret 1924—1925 förefanns enligt budgetredovisningen
en reservation av ................ 288,672: 64

Summa kronor 7,522,285: 01 I

I förenämnda till marinförvaltningens disposition ställda belopp ingår
en summa av 132,006 kronor 55 öre, utgörande behållning från budgetåret
1923—1924 å till ämbetsverkets disposition ställd anvisning,
som överförts till särkild besparingsfond, Tit. S. 190.

Det till marinförvaltningens disposition avsedda beloppet bär tagits
i anspråk för bestridande av bland annat följande utgifter:

Arrendeavgift för 2 jordområden vid Björkborn..........

Underhåll av telefonledningar vid rikets kuster............

Signal- och artillerimaster för pansarbåten Sverige........

Motorbarkass m. in. för övningsfartyget av Chapman......

Elektrisk avfyrningsanordning å jagarna Hugin och Munin
Sjunkminor ...........................................

3,500

8,670

12

30,000

13,205

9,195

12

3,785

86

— 40 —

Underhåll av Gustavsviks örlogsdepå .................... 25,051: 60

Ändringsarbeten å depåfartyget Svea.................... 44,000: —

Ändrings- och inredningsarbeten å Jakob Bagge.......... 13,550:17

uttalande.48 Revisorerna hava ansett det äga intresse för riksdagen att erhålla
kännedom om utfallet av den beträffande ifrågavarande medel verkställda
anslagsberäkningen.

Det har väckt revisorernas uppmärksamhet att bland de utgifter, som
redovisats å den till marinförvaltningens disposition ställda anvisningen,
ingå åtskilliga kostnader, vilka äro av den natur och storlek, att
de bort underställas riksdagens prövning och följaktligen icke bestridas
a v nämnda anvisning. Det synes revisorerna mindre lämpligt att marinförvaltningen
i den utsträckning, som för närvarande synes vara
fallet, besluter om utgifter för ändamål, vilka eljest pläga tillgodoses genom
uppförande av särskilda riksstatsanslag.

\ issa andra kostnader, vilka jämväl bestritts av förenämnda anvisning,
torde vara av den mera stadigvarande natur, att de böra för framtiden
ingå vid beräkningarna av de ordinarie underhållskostnaderna,
och icke utgå av ovannämnda till marinförvaltningens disposition ställda
belopp, vilket närmast torde vara avsett för kostnader av mera tillfällig
eller oförutsedd art.

Revisorerna hava slutligen velat framhålla att marinförvaltningens
åtgärd att å särskild besparingsfond redovisa vissa ’ ''återstående utgifter”
å flottans underhållsanslag föranleder att den vid budgetårets slut
förefintliga behållningen icke i dess helhet kommer till synes i budgetredovisningen.
Enligt revisorernas mening måste detta förfaringssätt,
hven om det innebär vissa praktiska fördelar, medföra bristande överskådlighet
i marinens räkenskapsväsende.

§ 24.

Ammuni- Revisorerna hava avlagt besök vid de nyuppförda ammunitionsförå^toraVjä-11
*‘åden å Stora Fjäderholmen invid Stockholm. ■

dvid°stockin ^rS r*ksda& medgav, att för uppförande av dessa förråd in. in.

V1 hoim° ^r en sammanlagd kostnad av högst 577,000 kronor finge från Stockholms
varvs byggnadsfond under vart och ett av åren 1921—1923 tagas
i anspråk högst en tredjedel av nämnda belopp. Arbetena hava enligt
en av flottans varv i Stockholm lämnad uppgift intill den 1 november
1925 dragit en kostnad av 517,247 kronor. Återstående arbeten beräknas
enligt samma uppgift kosta ytterligare omkring 2,000 kronor.

Besöket har icke givit revisorerna anledning till särskilt uttalande.

— 41 —

§ 25.

Revisorerna hava avlagt besök å flottans anläggningar vid Hårs- Flottans an1‘järden
i Stockholms skärgård. Hårerärien''1

Sedan flera år tillbaka har å Mäsgarn vid Hårsfjärden funnits eu Stockholms
måldepå för flottans övningar, omfattande, förutom kajer och bryggor, skar?Hrd''
verkstads- och depåhus samt båtskjul, hus för signalposter å höjden på
norra Mäsgarn, krutkällare och sjukstuga. Då en flygstation tidvis förlagts
till Mäsgarn hava därstädes för densamma uppförts verkstadsoch
förrådshus samt slipar för upphalning av flvgbåtar. Nämnda anläggningar
hava till stor del utförts med anlitande av manskap från
flottan.

För att erhålla bättre landförbindelser till anläggningarna hava anlagts
dels en brygga vid Vitså, dels ock väg till nämnda brygga. Kostnaderna
för dessa arbeten, vilka ännu icke äro fullt avslutade, beräknas
uppgå till omkring 75,000 kronor. Marken, på vilken bryggan är belägen,
har av kronan arrenderats för en tid av fem år och utgår arrendebeloppet
årligen med 500 kronor.

Från flottans avlöningsanslag utbetalas ett arvode å 600 kronor för
år till en tillsyningsman vid anläggningarna.

Revisorerna finna arrendebeloppet för ovannämnda för bryggan
avsedda mark synnerligen högt, och synes det enligt revisorernas mening
även med hänsyn till den korta arrendetiden böra tagas under
övervägande huruvida det icke skulle för statsverket ställa sig ekonomiskt
fördelaktigare om området genom expropriation eller på annat
sätt förvärvades av kronan.

§ 26.

Revisorerna hava besökt den för Ilemsö kustartillerikår uppförda Kasernbyg^-kasernbyggnaden i Härnösand. nåden för

T V , , . , „ „ . Hemso kust 1

samband med behandlingen av fragan om gamla residensbyggna- artillerikår i
den i Härnösand, § 50, hava revisorerna uttalat sig jämväl rörande ka- Ht“rnosand
sernbyggnaden.

§ 27.

Kostnaderna för sjökarteverket hava under budgetåret 1924—1925 Sjökarte -

uppgått till följande belopp: verket

Avlöning till personal ............................ kr. 169,697: 87

Mätningsexpeditioner och resekostnader............. „ 160,263: 05

Fartygsmaterialens underhåll m. in................. „ 149,484: 88

— 42 —

Tryckningskostnader m. in......................... kr. 58,507: 59

Fastighetens underhåll in. m....................... » 8,386: 49

Expenser ........................................ » 8,350:42

Omkostnader för kontroll och undersökningsväsendet „ 26,291: 51

Summa kronor 580,981: 81

Härtill komma kostnaderna för den av sjökarteverket ombesörjda
redigeringen av tidskriften ”Underrättelse!- för sjöfarande”, uppgående
till 34,746 kronor 68 öre.

I ovan angivna utgifter ingå ersättning till tre pensionerade officerare
vid flottan, nämligen 3,600 kronor till föreståndaren för sjökarteverkets
försäljningskontor, 3,180 kronor till redaktören för seglingsbeskrivningarna
samt 6,000 kronor till redaktören för tidskriften ”Underrättelser
för sjöfarande”. Därjämte utgå arvoden å 1,980 kronor
till tre f. d. befattningshavare vid flottans varv, för utförande av vissa
försök- och reparationsarbeten.

Under budgetåret har såsom inkomst av sjökartförsäljningen redovisats
ett belopp av 53,893 kronor 40 öre.

Revisorerna hava avlagt besök vid sjökarteverket och genomgått verkets
olika avdelningar. Vid besöket erliöllo revisorerna en ingående
redogörelse för verkets arbetsmetoder och det svenska sjökarteväsendets
nuvarande ståndpunkt. Enligt berörda redogörelse hade sjömätningarna
under de senaste åren icke kunnat bedrivas i samma omfattning,
som tidigare varit fallet, och i våra grannländer och ett flertal andra
europeiska länder hade sjökarteväsendet nått en större utveckling
än i vårt land.

Ifråga om det svenska sjömätningsväsendets utveckling i förhållande
till våra grannländers vilja revisorerna hänvisa till bifogade från sjökarteverket
införskaffade tablå.

Revisorerna» Av de iakttagelser, revisorerna gjort i detta ämne, synes framgå, att
uttalande. un(jer (}e senaste åren sjömätningarna i vårt land icke kunnat bedrivas
i önskvärd omfattning, särskilt med hänsyn till vikten, framför allt för
handelssjöfarten, att äga tillgång till i största möjliga grad tillförlitliga
sjökort över våra mest trafikerade kuststräckor och hamnar. Det förefaller
revisorerna angeläget att spörsmålet om sjömätningarnas bedrivande
under närmaste åren göres till föremål för en ingående prövning
till utrönande av vilka åtgärder, som lämpligen höra vidtagas för att
erhålla ur sjöfartens synpunkt mera tillfredsställande sjökortsmateriel.

Besöket har i övrigt icke föranlett särskilt uttalande från revisorernas
sida.

HELSIN

LENINGRAD

1-68000

1 68 00(

REVAL

1-75 OOP

1:75000

DANZIG u^5J

180000

mm

PM

sm.

iSiKääil

iilSil

REGISTERKARTA

över sjökort i

Skala l:50000

och närliggande skalor
(1-20 000-1=84 000)

lllllllillilil Utgivna- svenska, sjökort i skeda omkr. 1:50000
| | Planerade - ■ - » 1-50 OOO

r I Granaländerrtas xetgivn-a. sjökort i skada
omJcr. 1:50000

RIGA

— 43 —

FEMTE HUVUDTITELN.

Socialdepartementet.

§ 28.

Revisorerna hava granskat de under femte huvudtitelns förslagsanslag
till ersättning åt förlikningsman in. m. för medling i arbetstvister män för medför
budgetåret 1924—1925 redovisade utgifter. lmgi arbets Till

ersättning åt förlikmngsmän m. in. för medling i arbetstvister är
i riksstaten för budgetåret 1924—1925 uppfört ett extra förslagsanslag
å 120,000 kronor. Från ifrågavarande anslag utbetalas dels vissa fasta
arvoden till de ordinarie förlikningsmännen, uppgående till sammanlagt
55,500 kronor, dels ock arvoden till särskilt tillkallade förlikningsmän,
vilka arvoden fastställas i varje särskilt fall. Anslaget bar för
ifrågavarande budgetår överskridits så att utgifterna under detsamma
uppgått till sammanlagt 139,243 kronor 81 öre. Vidare har i några fall.
exempelvis vid vissa av de affärsdrivande verken, ersättning för uppdrag
av ifrågavarande art utbetalats av vederbörande verks egna
medel.

En inom revisionen gjord sammanställning rörande utgifterna under
berörda riksstatsanslag för budgetåret 1924—1925 har givit vid handen,
att ifrågavarande ersättningar till särskilt tillkallade förlikningsmän
i vissa fall uppgått till rätt avsevärda belopp. Som exempel härå kan
nämnas, att till en förlikningsman såsom arvoden för medling i ett flertal
arbetstvister, där likväl medlingen i de flesta fall försiggått i förlikningsmannens
hemort, under ifrågavarande budgetår utbetalats
sammanlagt 25,100 kronor. Härutöver bar denne under nämnda tid
uppburit, dels av vattenfallsstyrelsen i egenskap av ordförande och förlikningsman
vid vissa förhandlingar mellan styrelsen och dess arbetare

1,500 kronor, dels ock av järnvägsstyrelsen såsom ersättning för uppdrag
såsom ordförande vid förhandlingar om visst kollektivavtal 4,200
kronor, vadan alltså under nämnda tid för uppdrag av berörda art av
statsmedel av ifrågavarande förlikningsman uppburits tillhopa 30,800
kronor.

Förlikningsmännens verksamhet är, med hänsyn till de sociala och Revisorernas
ekonomiska intressen, som stå på spel vid de konflikter de ha att hand- u a an e‘
lägga, av stor samhällelig betydelse. De frågor, som till dem hänvisas,
äro ofta svårlösta och av ömtålig beskaffenhet, varför särskilda person -

— 44 —

liga kvalifikationer måste hos dem förefinnas. Jämväl med fäst avseende
härå måste emellertid enligt revisorernas mening den ersättning,
som förlikningsmännen i vissa fall uppburit, anses alltför hög. En
lägre norm vid bestämmandet av dessa arvoden synes revisorerna väl
försvarad och torde kunna bringas i tillämpning utan att härigenom
försvåra möjligheterna att för ifrågavarande uppdrag finna lämpliga
krafter. Av vederbörande departementschefs uttalande till statsrådsprotokollet
över socialärenden den 24 april 1925 framgår jämväl, att
departementschefen funnit att de dittills tillämpade grunderna för utmätande
av ifrågavarande arvoden hädanefter borde kunna justeras i
syfte att reducera arvodesbeloppen.

§ 29.

Arbetshem. För omhändertagande av i någon mån arbetsföra behövande, vilka äro
bestämmelser '' behov av anstaltsvård, som ej lämpligen kunna emottagas eller behållas
å ålderdomshem, försörjningshem eller vårdhem, ävensom av försörjningspliktiga,
vilka av fångvårdsstyrelse förelagts arbete, skall
enligt lagen den 14 juni 1918 om fattigvården för varje landstingsområde
genom landstingets försorg upprättas nödigt antal arbetshem.
För stad, som ej deltager i landsting, skall arbetshem upprättas genom
stadsfullmäktiges försorg. Två eller flera landsting eller landsting och
nu nämnda stadsfullmäktige kunna förena sig om gemensamt arbetshem.
Arbetshem må jämväl kunna upprättas av annan än landsting eller
stad, som nu är nämnd, och kunna landsting eller dylik stad av Kungl.
Maj :t befrias från skyldighet att upprätta arbetshem, därest sådana
i tillräckligt antal i annan ordning komma till stånd.

Ifrågavarande lag har trätt i kraft den 1 januari 1919. Enligt övergångsbestämmelserna
till densamma må med fullständigt ordnande av
arbetshemmen anstå under en tid av tio år från det denna lag trätt i
kraft. Under övergångstiden ankommer det på Konungens befallningsliavande
att söka åstadkomma ordnande inom kommunerna av sådana
anstalter, i fall, där så anses lämpligt, genom överenskommelser mellan
kommunerna om gemensam anstalt; och må såsom anstalt av det ena
eller andra slaget godtagas redan befintlig anstalt, som är eller kan
göras lämplig för ändamålet.

Enligt kungörelsen den 7 juli 1921 (nr 371) angående statsbidrag för
uppförande eller inrättande av arbetshem utgår statsbidrag, där för anordnande
av arbetshem ny byggnad uppföres, med högst hälften av
byggnadskostnaderna, däri ej inräknade utgifter för tillhörande jordområden
eller tomt eller för inventarier, dock med den inskränkning,
att bidraget ej må överstiga 2,500 kronor för varje sängplats. Där för
ändamålet inköpes redan befintlig byggnad, utgår statsbidrag med

45

högst hälften av köpesumman, i vad densamma avser själva byggnaden,
samt av kostnaderna för de om- eller tillbyggnadsarbeten, som nödvändiggöras
av byggnadens användande till arbetshem, dock med den
inskränkning, att bidraget ej må överstiga 1,500 kronor för sängplats.

Skall till arbetshem användas i vederbörandes ägo befintlig byggnad,
som ej uppförts eller inköpts för sådant ändamål, utgår statsbidrag
med högst hälften av kostnaderna för de om- eller tillbyggnadsarbeten,
vilka äro nödiga för byggnadens användande till arbetshem, dock med
den inskränkning, att bidraget ej må överstiga 1,000 kronor för varje
sängplats.

Anslag enligt nämnda kungörelse har utgått från och med år 1922.

Nämnda år utgick anslaget med 80,000 kronor, förra halvåret 1923 med
40,000 kronor, budgetåret 1923—1924 med 100,000 kronor och budgetåret
1924—1925 med 60,000 kronor, med vilket sistnämnda belopp anslaget
är upptaget jämväl för innevarande år.

Jämlikt kungörelsen den 9 juli 1920 (nr 607) angående statsbidrag
till driftkostnaderna vid arbetshem, må dylikt bidrag tillkomma arbetshem,
vare sig hemmet anordnats av landsting eller stad. som ej deltager
i landsting, eller det kommit till stånd i annan ordning. Statsbidrag
utgår halvårsvis med 250 kronor för en var av det antal understödstagare
eller försörjningspliktiga, som i medeltal för dag under nästföregående
halvår varit intagna å arbetshemmet. Anslag för ändamålet
har av riksdagen anvisats med 100,000 kronor för vartdera av
åren 1921 och 1922, med 25,000 kronor för förra halvåret 1923. 35,000
kronor för budgetåret 1923—1924 och 45,000 kronor för vartdera av
budgetåren 1924—1925 och 1925—1926.

Revisorerna, som ansett sig böra undersöka i vilken utsträckning ifra- befintliga
gavarande reform å fattigvårdslagstiftningens område genomförts ar,)<‘tshomsamt
huru densamma hittills till sina verkningar utfallit, hava införskaffat
en utredning i ifrågavarande hänseenden från svenska landstingsförbundet.

Av nämnda utredning framgår, att frågan om arbetshem för män kan
anses löst för Örebro, Västmanlands, Kopparbergs och Gävleborgs läns
landsting, vilka genom mellersta Sveriges arbetshemsförbund driva
Långmora arbetshem, för Göteborgs och Bohns, Älvsborgs och Skaraborgs
läns landsting, vilka genom Västergötlands, Dalslands och Bohusläns
arbetshemsförbund driva Västergårdens arbetshem, för Malmöhns
och Kristianstads läns landsting, vilka samarbeta i fråga om Blinkarps
arbetshem, samt för Kalmar läns södra landsting, som äger Ödevata
arbetshem, och i viss mån även för Kalmar läns norra landsting, som
tillförsäkrats fem platser å sistnämnda arbetshem. Anslag till beredande
av plats å redan befintliga arbetshem åt försumliga försörjare läm -

— 46 —

nas av följande landsting, nämligen: Stockholms, Södermanlands, Östergötlands,
G-otlands, Blekinge, Hallands, Värmlands, Västernorrlands,
Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens läns landsting. Uppsala,
Jönköpings och Kronobergs läns landsting hava däremot icke anslagit
medel till inackordering å främmande arbetshem av försumliga försörjare.

Det framhålles, att flera landsting, som beslutat upprätta egna arbetshem
för män, avstått därifrån tillsvidare, då det visat sig, att försumliga
försörjare från länet kunnat interneras å redan förefintliga
arbetshem.

Arbetshem

(landsting)

Hemmet

öppnat

den

Plats-

antal

Beläggning

Anslag till
fastighets-förvärv,
inventa-rier m. in.
av lands-ting

Kr.

i/l 1925

1/9 1925

Långmora

i/ii 1923

43

10

21

184.400

Därav Kopparbergs län ................

51.125

„ Gävleborgs län ....................

51.125

„ Gävle stad............................

16.875

„ Örebro län............................

37.300

„ Västmanlands län...............

27.975

Ödevata

1/7 1923

20

14

16

75.300

Därav Kalmar läns södra ............

75.300: —

„ „ „ norra ............

Blinkarp

i/s 1924

40

21

20

20.000: —

Därav Malmöhus län ...................

20.000

„ Kristianstads län ................

Västergården

n/4 1925

67

14

238.000

-6)

Därav Göteborgs och Bohus län...

64.900

„ Alvsborgs län ...................

95.200

„ Skaraborgs län ..................

77.900

170

45

71

j 517.700

_

1) Avser allenast första halvåret 1925.

2) Högst. Anslaget är ännu icke utbetalt.

8) Driitskapital i avvaktan på statsbidrag.

4) Därav 28.000 kr. i driftskapital i avvaktan på statsbidrag in. ni.

5) Efter reduktion för statsbidraget.

— 47 _

För kvinnor har hittills endast inrättats ett arbetshem, nämligen hemmet
Emaus, vilket disponeras av Stockholms stad men äges av Kristliga
föreningen för unga kvinnor. Härjämte hava Göteborgs stad samt
landstingen i Göteborgs och Bohus, Älvsborgs, Skaraborgs och Värmlands
län enats om att inrätta ett gemensamt arbetshem för kvinnor och
att härför aptera epidemisjukhuset i Herrljunga.

I fråga om platsantal, beläggning samt anslag av stat och landsting
till de redan inrättade arbetshemmen har av landstingsförbundet lämnats
följande sammanställning:

Anslag till
inköp av
byggnader o.
till ändrings-arbeten av

Anslå

g till driftskostnade

r

År 1923

År 1924

År 1925

staten

landsting

staten

landsting

staten

landsting

staten !)

Kr.

Kr.

Kr.

Kr

Kr.

Kr.

Kr.

64.500: —

35.000: —

1.463: 32

35.000

5.757: 52

32.900

4.820: 44

15.000: -

15.000

9.150

15.000: -

15.000

9.150

5.000: -

5.000

1.810

--

7.300

5.490

20.000: —

7.500: —

737: 77

14.000

_

5.122: 25

15.700

_

3.466: 82

7.500: —

14.000

10.700

5.000

6.787: 502)

16.000: —3)

2.377: 50

34.000

-4)

4.925: —

16.000: —3)

32.000

-*)

2.000

97.500: —

44.000

44.000

_

973: 09

12.000

12.000

17.600

17.600

14.400

14.400

188,787: 50

42.500: —

2.201: 09

109.000

13.257: 27

126.600

14.185:35

— 48 —

Revisorernas

uttalande.

Nyköpings
hospital och
upptagningsanstalten
för
sinnessjuka i
Nyköping.

Redan av fattigvårdslagstiftningskonunittén framhölls, att en undersökning
om antalet personer, som skulle komma i fråga att intagas å
arbetshein, skulle möta stora om ej oöverstigliga svårigheter och dessutom
ej lämna något tillförlitligt material för frågans bedömande. Den
följande utvecklingen å området liar jämväl bekräftat svårigheten att
beräkna behovet av ifrågavarande art av anstalter. I sin anslagsberäkning
till 1921 års riksdag utgick vederbörande departementschef
från att under år 1922 tillhopa 200 platser skulle bliva belagda. Såsom
framgår av ovanintagna sammanställning finnas under år 1925 tillgängliga
170 platser vid de nu inrättade arbetshemmen för män, av
vilka emellertid endast 71 äro belagda.

Från landstingens sida hava visserligen åtgärder vidtagits för att
genom vinnande av ytterligare medlemmar i de sammanslutningar, som
äga eller driva arbetshemmen, samt genom mottagande av interner från
landstingsområden och städer, vilka ännu icke inrättat eller hava del i
arbetshem, möjliggöra en ekonomisk drift. Vidare bär fattigvårdsinspektören
i eu cirkulärskrivelse till vederbörande kommuner framhållit,
att de redan färdiga arbetshemmen icke vore fullbelagda och därför
kunde mottaga interner jämväl från främmande landstingsområden.

Frågan om arbetshemmens inrättande och drift synes revisorerna
vara av så stor ekonomisk betydelse såväl för staten som för landstingen,
att revisorerna icke kunna underlåta att framhålla angelägenheten
av samarbete mellan landstingen i syfte att platserna å de redan befintliga
arbetshemmen icke komma att stå outnyttjade, under det att
nybyggnadsföretag igångsättas, samt att anordnandet av nya arbetslön
bör ske med all möjlig varsamhet och under beaktande av de från
verksamheten vid de redan inrättade arbetshemmen vunna erfarenheterna.

§ 30.

Revisorerna hava besökt Nyköpings hospital och Södermanlands läns
landstings upptagningsanstalt för sinnessjuka från Nyköpings län, vid
vilken anstalt hospitalet, enligt avtal mellan medicinalstyrelsen och
landstinget, alltsedan år 1912 handhaft förvaltningen och sjukvården.

I hospitalets kök, som uppförts år 1898, och inrättats för det dåvarande
antalet patienter, är utrymmet på grund av ökad beläggning vid
hospitalet numera synnerligen knappt. Likaså är utrymmet i diskrum
och förrådsrum starkt begränsat.

Hospitalet är försett med torvmullsklosetter. Den från dessa uppsamlade
pudretten lagras i en lada, belägen i omedelbar närhet av kök
och sjukpaviljonger, en anordning som särskilt under den varma årstiden
måste anses synnerligen otillfredsställande.

— 49 —

§ 31.

Revisorerna hava besökt statens uppfostringsanstalt i Vänersborg Uppfostrings x.

.. .-...p,., anstalten i

tor smnessioa Ilickor. Yänersborg

å riksstaten för budgetåret 1924—1925 äro för anstalten uppfördaför ™“®®slöa
dels ett extra anslag å 8,600 kronor till avlöningar och vikariatsersättningar
m. in. åt befattningshavare vid anstalten, dels ock ett extra förslagsanslag
å 12,500 kronor såsom bidrag till driftkostnaden vid anstalten.

Den nuvarande anstaltsbyggnaden rymmer fyrtio platser. I statsverkspropositionen
till 1923 års riksdag beräknades elevantalet av
Kung! Maj :t till det förutvarande antalet 15. Riksdagen framhöll
emellertid det oekonomiska uti att, då vårdbehövande förefunnes, så
ringa del av utrymmet utnyttjades som nu vore fallet, särskilt som
driftkostnaderna för elev ju bleve större, desto mindre beläggningen
vore. Riksdagen fann på grund liärav att antalet elever vid anstalten
borde beräknas till trettio.

Av anstaltens föreståndarinna har uppgivits, att antalet inkomna
ansökningshandlingar under budgetåret varit 37. I anledning av dessa
ansökningar hade under nämnda tid intagits 22 samt senare 3 elever.

Antalet elever vid tiden för uppgiftens lämnande den 11 december 1925
vore 22. Antalet elever understiger alltså avsevärt det ursprungligen
beräknade, oaktat gott utrymme för ett större elevantal förefinnes.
Uppenbarligen är det med hänsyn till det svårskötta elevmaterialet
vid en anstalt av dylikt slag av stor vikt, att höga fordringar ställas
på de rent personliga kvalifikationerna hos dem, som förestå anstalten.

statsbidrag
utgår till
sjukvårdskostnad.

§ 32.

För lindring i mindre bemedlade patienters å landsbygden sjukvårds- Debitering av
kostnader ha sedan åtskilliga år tillbaka anvisats medel av riksdagen.

För budgetåret 1924—1925 står för ändamålet ett extra anslag av 15,000
kronor till förfogande.

Ur den i ämnet gällande författningen (kungörelse den 8 november
1918, nr 843) må anföras följande.

Statsbidrag för ifrågavarande ändamål utgår till bestridande av
kostnader för sjukbesök, som av vederbörande provinsial- eller extra
provinsialläkare företages på avstånd, överstigande eu mil från läkarstationen,
med fyra femtedelar av den del av läkararvodet, som överstiger
7 kronor. Berättigad till statsbidrag är person, för vilken det
taxerade beloppet, enligt förordningen om inkomst- och förmögenhetsskatt,
ej överstiger 1,800 kronor och som icke äger eller brukar jordbruksfastighet
med ett taxeringsvärde överstigande 8,000 kronor. Den

Rev.-berättelse ang. statsverket 1921/—1925. I.

4

— 50

som önskar befrielse från den del av läkararvodet, som må täckas genom
statsbidrag, skall medelst företeende av den för honom senast utfärdade
kronodebetsedeln för läkaren styrka, att han är till sådan befrielse
berättigad. För utfående av den del av läkararvodet, som gäldas av
staten, insänder läkaren kvartalsvis räkning, upptagande patienternas
namn samt platser och dagar för besöken, till länsstyrelsen, som, efter
vederbörlig granskning, till läkaren så snart ske kan utbetalar honom
sålunda tillkommande arvode.

Enligt den genom kungörelse samma dag, nr 842, fastställda taxa för
arvode åt vissa i civil tjänst anställda läkare för enskild sjukvård in. in.
äger provinsialläkare att för enskild sjukvård, som inom distriktet lämnas,
erhålla arvode och i särskilda fall reseersättning enligt i taxan
givna bestämmelser, där ej högre arvode erbjudes. När i nämnda taxa
utrymme lämnas för arvodets bestämmande inom angivna gränser, skall
av läkaren hänsyn tagas såväl till sjukdomsfallets natur samt det arbete,
läkaren därpå måst nedlägga, som ock till den betalningsskyldiges
förmåga att utgöra arvodet, dock att av personer i ringa förmögenlietsvillkor
under alla förhållanden endast det lägsta beloppet må fordras.
Beträffande de allmänna grunder, vilka läkarna skola hava att
tillämpa vi utmätandet av arvoden enligt ifrågavarande taxa, anförde
vederbörande departementschef i sitt yttrande till det statsrådsprotokoll,
som av Kungl. Maj :t åberopades vid avlämnandet av proposition
i ämnet till riksdagen (nr 312/1918), att det lägsta stadgade arvodet
alltid syntes böra utgå i de fall, då den sjuke kunde bliva berättigad
till statsbidrag för bestridande av sjukvårdskostnaderna. Detta departementschefens
uttalande har av riksdagen lämnats utan erinran.

Av riksdagens justitieombudsman har till revisorerna för kännedom
överlämnats handlingarna i ett till justitieombudsmannen inkommet
mål angående inom riksräkenskapsverket framställda anmärkningar
rörande statsbidrag för lindring i mindre bemedlade patienters å landsbygden
sjukvårdskostnader. Av ifrågavarande handlingar framgår
följande.

Under åberopande av de här förut återgivna bestämmelserna i ovannämnda
taxa har en revisor i riksräkenskapsverket framställt tre anmärkningar,
avseende återbäring till statsverket av statsbidrag till läkararvode
i fall, där vederbörande läkare icke debiterat det lägsta i
ifrågavarande taxa fastställda läkararvodet. De till återbetalning anmärkta
beloppen utgjorde respektive 20 kronor 80 öre, 6 kronor 40 öre
samt 19 kronor 20 öre eller tillhopa 46 kronor 40 öre. Sedan vederbörande
byråchef funnit de framställda anmärkningarna icke böra till förklaring
utställas, har revisorn häröver besvärat sig hos chefen för riks -

— 51

räkenskaps verket. Denne liar med anledning härav i resolution den 4
mars 1925 anfört följande:

’ ’Då det i de särskilda anmärkta fallen ankommit på läkaren att själv
bedöma den betalningsskyldiges förmåga att utgöra arvodet och icke,
gent emot läkarens uppfattning i detta hänseende, visat är, att de betalningsskyldige
varit personer i så ringa förmögenhetsvillkor, att de
icke kunnat utgöra den obetydliga arvodesförhöjningen utöver det medgivna
lägsta beloppet, ehuru de enligt § 3 i nådiga kungörelsen den 8
november 1918 (nr 843) varit av ett annat skäl, nämligen sin låga taxering,
berättigade till statsbidrag, finner jag byråchefen hava handlat
riktigt, då lian vägrat kommunikation å dessa anmärkningar, vilka också
med hänsyn till innehållet i § 21 av riksräkenskapsverkets instruktion
synes hava kunnat tillbakavisas såsom avseende belopp av så
ringa storlek, att fallens utredning och beivrande måste komma att
vålla mera arbete och kostnad än som motsvarar beloppet.”

Enligt instruktionen för riksräkenskapsverket den 12 december 1924,
§ 21 mom. 1, må verket, därest anmärkning rör sig om belopp av så
ringa storlek, att sakens utredning och beivrande anses vålla mera arbete
och kostnad än som motsvarar beloppet, kunna låta frågan om
krav i anledning därav förfalla. Vid fattande av dylikt beslut — stadgas
vidare — bör hänsyn tagas till föreliggande omständigheter, såsom
om beloppet representerar en tid efter annan återkommande utgift, om
i en och samma räkenskap förekommer mer än en dylik utgift eller om
principiella skäl till anmärkning kunna anses föreligga.

Vad till en början angår själva sakfrågan finna revisorerna, på grund
av de åberopade bestämmelserna i ifrågavarande taxa, jämförda med
de för riksdagen framlagda motiven för desamma, sådana dessa kommit
till uttryck i ovanberörda departementschefs uttalande, det vare
uppenbart, att i fall, där statsbidrag till läkararvode enligt ovannämnda
kungörelse den 8 november 1918, nr 843, åtnjutes, endast det lägsta
i berörda taxa stadgade arvode skall utgå. Då chefen för riksräkenskapsverket
icke desto mindre i sin tolkning av nu ifrågavarande bestämmelser
givit uttryck åt eu annan häremot stridande mening, synes
det revisorerna nödigt, att en sådan omredigering av vederbörande författningsbestämmelser
vidtages, att för framtiden varje möjlighet till
tvekan eller missförstånd rörande deras innebörd undanröjes.

Med anledning av vad chefen för riksräkenskapsverket anfört därom,
att ifrågavarande anmärkningar syntes hava kunnat tillbakavisas med
stöd av § 21 av instruktionen för verket, kunna revisorerna icke underlåta
att fästa uppmärksamheten å de betänkliga konsekvenser en dylik
tolkning av instruktionen skulle kunna komma att medföra med hänsyn
till effektiviteten av ifrågavarande myndighets granskningsverk -

Revisorernae

uttalande.

Effektivare
kontroll å
landsfiskalernas
medelsförvaltning.

samhet. Enligt revisorernas mening råder icke något tvivel om att det
i förevarande fall gällt en fråga av principiell innebörd och av en i längden
relativt avsevärd ekonomisk räckvidd. Sakens utredning och beivrande
kunde i detta fall ej väntas förorsaka nämnvärt arbete.

§ 33.

De under de senaste åren ofta förekommande fall, där landsfiskal
gjort sig skyldig till förskingring av i tjänsten omhänderhavda medel,
hava givit revisorerna anledning att något beröra frågan om effektivare
kontroll å nämnda tjänstemäns medelsförvaltning.

Av införskaffade uppgifter liava revisorerna funnit, att sedan den 1
januari 1919 i icke mindre än 21 fall hos olika landsfiskaler uppbördsbrist
konstaterats, uppgående till sammanlagt omkring 500,000 kronor,
varav allenast ersatts ett belopp av omkring 80,000 kronor. Av förstnämnda
belopp utgör omkring eu tredjedel statsmedel, och för återstoden
torde statsverket enligt gällande lagbestämmelser vara ersättningsskyldigt.

Att uppbördsbrist i nu angiven omfattning kunnat förekomma torde
till stor del vara att tillskriva den bristande effektiviteten av inventeringarna,
sådana de hittills plägat utföras. Ifråga om inventering hos
landsfiskal innehåller gällande författning att sådan skall, frånsett de
fall, då landsfiskal avgår från tjänsten, förrättas minst en gång årligen
och förbindas med fullständig inspektion av diarier och redovisningshandlingar.
Inventeringsförrättare är landsfogden i länet, därest ej
Konungens befallningshavande annorlunda förordnar. Nämnda bestämmelser
lära vanligen så tillämpas, att landsfogden tjänstgör såsom inventeringsman
och inventeringen föregås ej sällan av underrättelse till
vederbörande redogörare om tidpunkten för inventeringens hållande.

Enligt revisorernas mening borde i vissa avseenden snarast möjligt
ändringar och kompletteringar ske i hithörande stadgande!! i ändamål
att göra kontrollen mera verksam. Sålunda torde böra bland annat
tagas under övervägande införandet av sådana föreskrifter, som giva
säkra garantier för att inventeringarna verkställas av därtill fullt kompetenta
och i övrigt lämpliga personer. Likaledes torde det vara av
vikt, att inventeringarna icke äga rum på regelbundet återkommande
tider. Under alla förhållanden torde bestämmelserna böra innehålla
detaljerade föreskrifter med avseende å granskning av diarier, handlingar,
skriftväxling m. m. i syfte att inventeringarna måtte bliva av
en ingående och grundlig beskaffenhet.

Emellertid är frågan om åtgärder till åstadkommande av eu förbättrad
kontroll över landsfiskalernas medelsförvaltning för närvarande
föremål för utredning. Genom beslut den 8 november 1924 har näm -

— 53 —

ligen Kungl. Maj :t anbefallt riksräkenskapsverket att, efter vederbörandes
hörande, avgiva förslag till sådana åtgärder, som kunde vara
ägnade att åstadkomma en dylik förbättrad kontroll, och slutliga förslag
till åtgärder i saken lära ock vara att förvänta före utgången av
innevarande år.

Revisorerna hava vid sådant förhållande och då det torde kunna förutsättas
att vid omförmälda utredning uppmärksamhet jämväl ägnas
frågan om inventeringarnas betydelse såsom kontrollåtgärd, velat inskränka
sig till att här allenast antyda några av de synpunkter, som
enligt deras mening böra beaktas vid förevarande frågas behandling.

§ 34.

Av revisorerna tillhandakomna protokoll, förda vid rådhusrätten i
Nyköping, i ett därstädes under tiden 27 april—7 december 1925 handlagt
mål angående olovlig införsel av och olovlig befattningstagande
med spritvaror har inhämtats, att såsom ombud för svaranden i nämnda
mål vid åtskilliga rättegångstillfällen uppträtt eu hos länsstyrelsen
i Nyköping anställd ordinarie tjänsteman.

Det förtjänar omnämnas, att ombudsuppdraget av honom handhafts
på sådant sätt, att han under rättegångens förlopp ådöints böter för
vanvördigt tal mot domare ävensom samtidigt förklarats ovärdig att i
målet vidare föra svarandens talan eller lämna svaranden biträde.

Från länsstyrelsens sida har upplysts att ifrågavarande tjänsteman
av landshövdingen i länet förehållits det olämpliga i att eu tjänsteman
hos länsstyrelsen uppträdde som ombud för eller rättegångsbiträde åt
svarande i mål av nu ifrågavarande art.

Med anledning av vad som sålunda förekommit, vilja revisorerna
framhålla olämpligheten av, att eu statens tjänsteman åtager sig uppdrag
av liknande art som det här ifrågavarande.

§ 35.

I kungörelsen den 28 maj 1886 (nr 42) stadgas, att hos varje i kungörelsen
angivet ämbetsverk skall vara förordnad eu lämplig person med
benämning kommissionär att under tjänstemannaansvar tillhandagå
den, som honom muntligen eller skriftligen därom anlitar med ingivande
av handlingar, med uttagande och översändande av utslag samt andra
beslut och handlingar, med underrättelse om dag, då beslut efter anslag
utfärdas, ävensom med meddelanden om andra förhållanden angående
vilka allmänheten äger erhålla upplysning av den som hos myndigheten
är satt att mottaga inkommande handlingar. Därest så befinnes
nödigt må ytterligare en eller flera kommissionärer anställas med

Tjänsteman
hos länsstyrelse
ombud för
svarande i
brottmål.

Revisorernas

uttalande.

Kommissio närsarvoden.

— 54 —

enahanda befogenhet och ansvar som nu nämnts. Till kommissionär
må kunna antagas hos myndigheten anställd tjänsteman. Beträffande
beräkningen av kommissionärsarvoden stadgas i kungörelsen följande:

Kommissionär äger i arvode åtnjuta

för handlingars ingivande ................................. 75 öre

för uttagande och översändande av beslut, diariebevis eller andra
handlingar ......................................... 75 öre

för meddelande av underrättelse om dag, då beslut efter anslag

utfärdas eller annat meddelande.......................... 75 öre

dock att där uppdrag att ingiva handlingar även avser uttagande och
översändande av diariebevis om deras ingivande, arvodet för dessa åtgärder
tillsammans utgår med en krona.

Kommissionär är berättigad att förskottsvis utbekomma stadgat
arvode jämte ersättning för stämpel, papper, lösen, porto och rekommendationsavgift,
men är skyldig att, om insänt belopp ej uppgår
till vad han sålunda har rätt att fordra, därom skyndsamt underrätta
den, som anlitat honom.

Kommissionär är pliktig föra diarium över de uppdrag och brev, han
mottagit samt de åtgärder, han i anledning därav vidtagit.

Riksdagens hösten 1924 församlade revisorer påpekade ett par fall,
där kommissionär för utförda uppdrag debiterat ersättning efter andra
grunder än de i förenänmda kungörelse angivna.

Med anledning av berörda uttalande av revisorerna anförde 1925 års
riksdag att en väsentlig orsak till ifrågavarande missförhållande torde
vara att söka i den omständigheten att gällande kommissionär skungörelse
av år 1886 icke numera kunde anses fylla de krav, som på grund
av de senaste årens snabba utveckling på ett flertal områden måste
ställas på författningsföreskrifter, avsedda att reglera de ersättningsbelopp,
vilka allmänheten borde vara skyldig gälda för uppdrag, som
lämnades till hos vissa myndigheter i egenskap av kommissionärer anställda
befattningshavare. Det finge i detta sammanhang icke förbises,
att anordningen med kommissionärer vidtagits bl. a. av det skälet, att
allmänheten vore i behov av sakkunnigt biträde vid hänvändelse till
ämbetsverk och statsmyndigheter och att framför allt, i betraktande av
att konnnissionärerna i allmänhet voro avlönade statstjänstemän, vid
bestämmandet av de till dem utgående ersättningsbeloppen givetvis
icke finge tillämpas samma beräkningsgrunder, som begagnades av personer,
vilka yrkesmässigt utövade advokatrörelse eller dylik verksamhet.
Enligt riksdagens mening måste det anses önskvärt, att gällande
föreskrifter omarbetades med hänsyn till numera inträdda förhållanden
ävensom att föreskrifterna gåves ett i så måtto utsträckt tillämplig -

— 55 —

hetsområde, att därunder innefattades i möjligaste mån samtliga fall,
där allmänheten liänvände sig till en hos viss myndighet anställd kommissionär,
i avsikt att erhålla biträde med ärende, som folie under myndighetens
verksamhetsområde. Riksdagen hemställde, att Ivungl. Maj :t
måtte snarast möjligt låta föranstalta om en omarbetning i av riksdagen
angiven riktning av föreskrifterna i förenämnda kungörelse.

Även till innevarande års revisorers kännedom hava kommit vissa
fall, där missbruk vid debitering av kommissionärsarvoden ägt rum.
Sålunda har en tjänsteman vid länsstyrelsen i Kalmar för anskaffande
av ett utrikes pass i egenskap av kommissionär debiterat ett belopp av
9 kronor 60 öre. Samme tjänsteman har i ett annat fall, där det gällt
att tillhandagå en person med biträde för anskaffande av handlingar
m. m. rörande en lantmäteriförrättning, för ifrågavarande besvär tillgodofört
sig 11 kronor 25 öre. I övrigt få revisorerna hänvisa till vad
de under § 83 särskilt meddelat och anfört beträffande kommissionären
hos patent- och registreringsverket.

Då det synts vara av intresse att erhålla kännedom om vilken omfattning
kommissionärsverksambeten har vid olika ämbetsverk och
myndigheter, där sådana befattningshavare finnas anställda hava, revisorerna
införskaffat uppgifter å summan av de kommissionärsarvoden,
som under tiden 1 juli 1924—30 juni 1925 uppburits av en var av de vid
samtliga sådana verk och myndigheter i Stockholm anställda kommissionärer
ävensom beträffande samtliga länsstyrelser utom Stockliokn.

I fråga om de inkomna uppgifterna torde till en början böra anmärkas,
att desamma till följd av olika uppfattningar rörande de begärda
upplysningarna icke kunna anses vara fullt jämförliga. Sålunda har
exempelvis begreppet kommissionärsarvode av uppgiftsgivarna tolkats
olika, i det att en del däri inräknat ej blott arvoden enligt kommissionärstaxan
utan även arvoden för uppdrag av skiftande art, som de åtnjutit
i mer eller mindre sammanhang med kommissionärsskapet.

Vidare har i vissa fall vid avlämnandet av uppgifterna avdrag gjorts
för utgifter för biträde, skrivmaterialier in. in. under det att i andra fall
dylika avdrag icke torde hava verkställts. Beträffande de inkomna
uppgifterna, till antalet 90 vilja revisorerna härnedan lämna följande
sammanställning:

1 kommissionär har icke haft någon inkomst av ifrågavarande art.

14 kommissionärer hava haft en inkomst av . . högst 100 kr.

27 kommissionärer hava haft eu inkomst av mellan 101—500 „

12 kommissionärer hava haft eu inkomst av „ 501—1,000 „

16 kommissionärer hava haft en inkomst av „ 1,001—2,000 „

5 kommissionärer hava haft en inkomst av „ 2,001—3,000 „

Revisorernas

uttalande.

— 56 —

5 kommissionärer hava haft en inkomst av mellan 3,001—4,000 kr.

3 kommissionärer hava haft en inkomst av „ 4,001—5,000 „

3 kommissionärer hava haft en inkomst av „ 6,001—7,000 „

2 kommissionärer hava haft en inkomst av ,, 8,001—9,000 „

1 kommissionär har haft en inkomst av .... 10,000 „

1 kommissionär har haft en inkomst av .... 13,100 „

Summan av de influtna beloppen utgör.......... 142,894 kr. 33 öre.

Den av revisorerna nu företagna undersökningen ger vid handen,
att kommissionärsverksamheten har en betydande omfattning och att,
även om man endast ser till de arvoden, som debiterats i enlighet med
kommissionärskungörelsen, avsevärda belopp inflyta i form av dylika
arvoden. Påtagligt är, att från allmänhetens sida ett behov föreligger
att inom olika statliga institutioner äga tillgång till befattningshavare,
till vilkas åliggande hör att tillhandagå rättssökande i de avseenden,
som omtalas i nämnda kungörelse. Emellertid torde det såsom regel
förhålla sig så, att det arbete, kommissionären, vilken vanligen är i ämbetsverket
anställd tjänsteman, har att såsom kommissionär utföra, helt
eller till övervägande delen förrättas under arbetstiden å tjänsterummet.
Vid sådant förhållande synes det kunna sättas i fråga om icke
en sådan omläggning av kommissionärsskapet borde äga rum, att kommissionärsfunktionerna
inom vederbörande verk pålades någon eller
några befattningshavare inom verket såsom en del av deras ordinarie
tjänsteåligganden. Dessa befattningshavare skulle följaktligen hava
att biträda allmänheten på sätt kommissionärerna för närvarande författningsenligt
hava att göra, men utan att härför utöver vanliga löneförmåner
uppbära någon gottgörelse av parterna. I stället borde fastställas
vissa efter ärendenas beskaffenhet anpassade avgifter, vilka
eventuellt i form av stämpelavgifter, skulle ingå till statsverket. Detta
skulle på sådant sätt kunna tillgodoföras en icke obetydlig inkomst.

Det synes revisorerna önskvärt, att vid den pågående utredningen av
frågan om omarbetning av kommissionärskungörelsen nu ifrågasatta
anordning jämväl kommer under närmare omprövning.

— 57 —

SJÄTTE HUVUDTITELN.

Kommunikationsdepartementet.

§ 36.

Vid granskning i riksräkenskapsverket av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
räkenskaper för budgetåret 1923—1924 anmärkte vederbörande
revisor till återbetalning ett belopp av 774 kronor 20 öre, utgörande
till byrådirektören G. C. A. Lindencrona utbetalad full avlöning
med dyrtidstillägg för tiden den 1—21 februari 1924, varunder Lindencrona
åtnjutit tjänstledighet för resa till Paris och Chamonix för Sveriges
Olympiska kommittés räkning.

I avgiven förklaring den 1 maj 1925 anförde dåvarande överdirektören
i styrelsen Wijnbladh samt byrådirektören Lindencrona, vilka undertecknat
anordningarna, bland annat följande: De hade varit av den
uppfattningen att det uppdrag som föranlett tjänstledigheten på grund
av sin art varit av offentlig natur. Uppdraget hade avsett att vid
Olympiska spelen i Chamonix representera Sverige och lämnats Lindencrona
av Sveriges Olympiska kommitté. Den Olympiska kommittén
bestode av 10 ledamöter, utsedda av de båda officiella idrottsorganisationerna
under ordförandeskap av H. K. H. Kronprinsen. De medel
som stode till denna kommittés förfogande hiirflöte från lotterier, beviljade
av Ivungl. Maj :t för Sveriges deltagande i Olympiader. Kommitténs
räkenskaper vore underkastade revision av två av Ivungl. Maj :t
utsedda revisorer.

I sina påminnelser hemställde revisorn om anmärkningens fastställande,
då Lindencronas tjänstledighet icke avsåge sådant fall, där enligt
gällande avlöningsbestämmelser avlöning bort utgå. I detta yrkande
instämde vederbörande byråchef.

Efter föredragning av ärendet den 15 maj 1925 inför chefen för riksräkenskapsverket
yttrade denne till protokollet: ”Då det Lindencrona
meddelade uppdraget att representera Sverige vid ifrågakomma tillfälle
måste med hänsyn till förhandenvarande förhållanden betraktas såsom
utfört för statens räkning, ehuru detsamma icke direkt meddelats av
statlig myndighet i hittills vanlig inskränkt bemärkelse, men likväl av
en fullt officiell organisation, som i berörda hänseende otvivelaktigt
representerar svenska nationen, och den för fullgörandet av samma
uppdrag erforderliga ledigheten förty bör hänföras till under A. i 3 §

Angående byrådirektören

ti. C. A. Lindencronag

löneförmåner
under tjänstledighet
för
visit uppdrag.

— 58 —

av nådiga kungörelsen den 31 december 1921 med tilläggsbestämmelser
till avlöningsreglementet den 22 juni 1921 för befattningshavare vid
statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen,
omnämnd ledighet, finner jag anmärkningen icke böra
godkännas.” Mot riksräkenskapsverkets berörda beslut anmälde föredragande
förste revisorn avvikande mening, men beslutet har icke överklagats.

Uttalande18 Revisorerna finna uppenbart, att ifrågavarande uppdrag icke kan
hänföras till uppdrag för statens räkning samt att gällande avlöningsbestämmelser
icke giva något som helst stöd för att, såsom i förevarande
fall skett, låta vederbörande befattningshavare åtnjuta oavkortade
löneförmåner. På grund härav och särskilt med hänsyn till de konsekvenser
den av generaldirektören hävdade tolkningen av berörda bestämmelser
kan komma att medföra, hava revisorerna ansett sig böra
för riksdagen omförmäla, vad sålunda förekommit.

§ 37.

Bro- och väft- Revisorerna hava besett broanläggningen över Pålsundet mellan

anläggning ... J ^

vid Vaxholm. Vaxön och Bogesundslandet samt vägbyggnaden från Vaxholm till berörda
bros norra landfäste å Vaxön.

Beträffande ifrågavarande väg- och brobyggnadsföretag hava revisorerna
inhämtat följande.

I en den 15 maj 1925 dagtecknad framställning har Vaxholms stads
drätselkammare hos Kung! Maj :t hemställt att för anläggning av bro
över Pålsundet mellan Vaxön och Bogesundslandet jämte väg från
stadsplanegränsen till brons norra landfäste snarast möjligt komma
i åtnjutande av statsbidrag av de medel, som för ifrågavarande slags
arbeten kunde vara tillgängliga.

Vidare har Danderyds skeppslags vägstyrelse i en den 17 juli 1925
dagtecknad ansökning anhållit att komma i åtnjutande av statsbidrag
för förbättring av vägen från Bogesunds allé till Pålsundet jämte anläggning
av tillfartsväg till Pålsundsbron.

I sitt den 1 oktober 1925 angivna förslag till fördelning av reservationsanslaget
för budgetåret 1925—1926 å 3 millioner kronor för anläggning
av nya samt förbättring eller omläggning av backiga eller
eljest mindre goda vägar har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen förordat
anslag till rikets olika län å tillhopa 2,960,600 kronor. Bland
dessa anslag upptages ett belopp å 42,000 kronor till påbörjande av det
arbete för vilket statsbidrag begärts av Danderyds skeppslags vägstyrelse
och för vilket arbete beräknats en kostnad av 149,000 kronor, men
däremot icke något anslag till Vaxholms stad. Emellertid har styrelsen
i sitt förslag anmält, att styrelsen beträffande användningen av åter -

— 59 —

stående belopp, 39,400 kronor, avsåge att framdeles inkomma med framställning.
Av sistnämnda belopp vore 20,000 kronor avsedda för Stockholms
län. Enligt vad som från styrelsen meddelats revisorerna torde
berörda summa å 20,000 kronor hava reserverats såsom ett första bidrag
för bron över Pålsundet med tillfartsväg inom Vaxholms stad.

Revisorerna hava ansett det vara av intresse att närmare undersöka,
efter vilka grunder ifrågavarande riksdagsanslag varit avsett att disponeras.
Såvitt revisorerna kunnat utröna kvarstå dessa grunder i
huvudsak oförändrade, alltsedan riksens ständer vid 1840—1841 årens
riksdag första gången anvisade medel ’ ''till anläggning av nya eller förbättring
och omläggning av backiga och mindre goda vägar ’ ’.

Vid 1847—1848 års riksdag väcktes emellertid i borgarståndet eu
motion av Jacob Westin, vari uttalades farhågor för att eu alltför
sträng och inskränkt tydning av ordet vägar kunde hindra medlens användande
på ställen, där arbeten av samma art vore lika nödvändiga
och för rörelsen nyttiga som på de ställen, där de dittills företagits.
Motionären framhöll, att flera städer inom sitt s. k. staket inneslöte jord
och vägar, vilka i själva verket vore land och landsvägar, men fått namn
av gator, vilka det vore naturligt och billigt att städerna underhölle lika
väl som landet underhölle landsvägarna. Däremot vore det icke naturligt
och billigt, att städerna förgäves begärde att av bemälda anslag
undfå något understöd till förbättring av de verkliga landsvägssträckor,
de måste underhålla. Även landsbygdens invånare måste, ansåg motionären,
vara mera intresserade för förbättringen av ett sådant vägstycke
inom en ort, där trafiken vore livlig och dit de förde sina produkter,
än av ett längre bort från trafikens medelpunkt beläget. Motionären
föreslog därför, att riksens ständer måtte hos Kungl. Maj :t anhålla,
att anslagets användande icke måtte strängt inskränkas till vägar, som
hettes tillhöra landet, utan även kunna, då Kungl. Maj :t så nödigt och
lämpligt prövade, lämna bidrag till omläggning eller sänkning av backar
inom städers staket, helst i fall dessa befunnes på sådana ställen,
att vägen endast oegentligen kunde kallas stadsgata, ehuru de kommit
att ligga inom en tull. Riksens ständer avslogo emellertid motionen.

Den i motionen förekonunande upplysningen om den tolkning av bestämmelserna,
som dittills tillämpats, har föranlett revisorerna att med
ledning av i riksarkivet förvarade handlingar undersöka sådana före
år 1847 fattade beslut angående begärda statsbidrag av anslaget ifråga,
som beröra stad. Revisorerna anse sig böra redogöra för två dylika av
Kungl. Maj :t fattade beslut.

Uti skrivelse den 5 december 1845 anhöll magistraten och borgerskapet
i Torsliälla om statsbidrag för sänkning av den för den allmänna trafiken
besvärliga, inom stadens område belägna s. k. Hallspånga backe.

— 60 —

Revisorernas

uttalande.

under framhållande tillika, att det vore av största vikt att arbetsförtjänst
så vitt möjligt bereddes obemedlade personer i den av missväxt
lidande orten.

Sedan framställningen blivit av Konungens befallningshavande i Södermanlands
län samt styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader
tillstyrkt, beviljade Kungl. Maj :t den 11 februari 1846 för berörda
vägsänknings utförande ett statsbidrag av 675 riksdaler banko, att utgå
av de utav rikets ständer till anläggning av nya samt till omläggning
av backiga och mindre goda vägar anvisade medel.

Uti skrivelse den 13 mars 1846 hemställde överståthållarämbetet om
statsbidrag av 4,150 riksdaler banko till understöd för tillämnad sänkning
av den särdeles branta s. k. Karthago backe, belägen å Hantverkaregatan
inom Kungsholms församling i Stockholm, varvid skulle vinnas
dels lättnad i trafiken för stadens invånare och för inkommande
lantbor, dels eu nyttig arbetsförtjänst åt stadens behövande personer.
Uti häröver den 21 mars 1846 avgivet utlåtande anförde styrelsen för
allmänna väg- och vattenbyggnader, bland annat, att, enär Rikets ständer
i underdånig skrivelse den 15 maj 1845 yttrat, det den fond, varifrån
anslaget vore begärt, vore avsedd för anläggning av nya eller förbättring
av backiga och mindre goda vägar, styrelsen ansåg sig, då gators
omläggning eller sänkning inom städers områden icke syntes böra hänföras
till arbeten för förbättring av landets allmänna vägar, icke kunna
tillstyrka bifall till framställningen; helst som dessutom ett ganska
äventyrligt prejudikat måhända skulle komma att därigenom uppstå,
då Stockholms stad hade flera gator av ungefär samma beskaffenhet
som Hantverkaregatan och varest avgrävningar för sänkning av backar
ävenledes vore av behovet påkallade.

Med avseende å vad styrelsen sålunda anfört, förklarade Kungl.
Maj :t den 12 juni 1846, att något anslag för ifrågavarande arbete, icke
kunde beviljas från den för vägförbättringar till Kungl. Maj :ts disposition
ställda fond.

Revisorerna anse för sin del tveksamt och förtjänt att närmare utredas,
huruvida medel av det alltjämt utgående anslaget för anläggningav
nya samt förbättring eller omläggning av backiga eller eljest mindre
goda vägar kunna avses även för städer till väg- och broanläggningar
inom stadsområden. Att de anslag, som för ändamålet kunna beviljas,
äro behövliga å landsbygden, torde framgå därav, att enligt vad vägoch
vattenbyggnadsstyrelsen i samband med avgivande av förslag till
fördelning av innevarande budgetårs anslag å 3,000,000 kronor uppgivit,
den 1 januari 1925 hos styrelsen innelegat ansökningar om statsbidrag
till utförande av vägföretag för en beräknad byggnadskostnad

— 61 —

av 54,333,610 kronor, av vilket belopp enligt nu tillämpade grunder för
statsbidrags beviljande i runt tal 36,200,000 kronor folie på staten.

Vad nu ifrågavarande väg- och broföretag beträffar hava revisorerna
icke kunnat undgå att uppmärksamma följande. Yaxliolms stads ansökan
om statsbidrag avgavs såsom nämnts den 15 maj 1925 och Danderyds
skeppslags vägstyrelses ansökan den 17 juli 1925. Ehuru ansökningarna
så sent inkommit, har anslag för det ena av de ifrågasatta
företagen uppförts i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens den 1 oktober
avgivna förslag till fördelning av löpande årets anslag och för det andra
företaget har ett belopp reserverats, trots det att hos styrelsen den
1 januari 1925 innelågo ansökningar om statsanslag till ett omkring 12
gånger större belopp än det som för budgetåret anvisats.

§ 38.

Vid granskning av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens räkenskaper Anslaget till
hava revisorerna funnit, att medel utgått bl. a. till fiskehamnsbyggnad de^mmdré
i Svanshall, Malmöhus län. Kostnaden för nämnda hamnbyggnad be- fiskehamnsräknas
uppgå till 145,400 kronor, varav vederbörande kommun bidrager b''!r"nader
med 12 procent.

I den berättelse, som avgavs av de år 1923 församlade revisorerna
omnämndes, att av 1922 års anslag å 300,000 kronor ett belopp av
197,600 kronor disponerats för nu ifrågavarande hamnbyggnad samt
att av anslaget för första halvåret 1923 å 100,000 kronor, ett belopp
av 10,210 kronor och av 1923-—1924 års anslag å 50,000 kronor ett belopp
av 34,920 kronor avsåges för fiskehamnsbyggnad i Svanshall.
Sammanlagda kostnaden beräknades alltså till 242,730 kronor. Enligt
vad revisorerna inhämtat hava kostnaderna genom vissa inskränkningar
i byggnadsplanen nedbringats till förstnämnda belopp, 145,400
kronor.

Av tillgängliga statistiska uppgifter för de senaste åren rörande Revisorerna»
fisket i riket framgår, att i Svanshall finnas 8 fiskare och att fångstens l,tta,an,1e
totalvärde uppgick år 1921 till 7,050 kronor, år 1922 till 5,815 kronor
och år 1923 till 6,572 kronor. Även om dessa uppgifter, som lämnats
av i orten bosatt person, icke kunna betraktas såsom fullt exakta, synas
de likväl giva vid handen, att fisket på denna plats är av ringa betydelse.
Endast årliga räntan å det kapital, som nedlägges i fiskehamnsbyggnaden,
uppgår till mer än totalvärdet av fångsten.

Vad sålunda förekommit har givit revisorerna anledning framhålla
vikten av att anläggningar av denna art utföras endast i de fall och
på sådant sätt, där kapitalutlägget kommer att stå i rimligt förhållande
till fiskets omfattning.

— 62 —

Landsvägen
Stockholm—
Södertälje.

Revisorernas

uttalande.

§ 39.

Revisorerna hava befarit den ombyggda allmänna landsvägen mellan
Stockholm och Södertälje.

Jämlikt kontrakt med Södertälje stad utförde Skogssällskapets
Statsarbeten under år 1920 omläggning av berörda landsväg mellan
Lovisedal och Östra Hagalund, vilken sträcka ligger inom Södertälje
stads område. Ifrågavarande arbete har bokförts tillsammans med
andra av Skogssällskapets samtidigt i Södertälje utförda nödhjälpsarbeten,
varför den exakta kostnaden icke låtit sig fastställas. Approximativt
beräknas emellertid arbetet hava dragit en kostnad av 110,000
kronor. Härav har staden inbetalat kontraktsenlig ersättning med
26,433 kronor 33 öre, vartill för stadens del kommer ett belopp av 5,015
kronor 67 öre jämlikt en innevarande år utställd tilläggsräkning.

Den del av landsvägen, som är belägen inom Stockholms stad, bär
under de senaste åren omlagts delvis med gatsten och delvis med asfaltbeläggning.
Något bidrag av statsmedel har icke utgått härför.

Den mellanliggande, omkring 22,5 kilometer långa huvudsträckan av
landsvägen, som här av revisorerna närmast avses, ombyggdes åren
1922/1923 av Södra Sveriges Statsarbeten med bidrag av Stockholms
stad och Svartlösa härads vägdi strikt. Totalkostnaden för detta arbete
har uppgått till 1,970,423 kronor 58 öre, varav den egentliga arbetskostnaden
beräknas hava utgjort 1,652,434 kronor 27 öre, under det att utgifter
för familjeunderstöd, ortstillägg, förläggning m. in. upptagits till
317,989 kronor 31 öre. Till statens arbetslöshetskommission har av arbetsgivaren,
som enligt vederbörande kontrakt utgjordes av Stockholms
arbetslöshetskommitté, inbetalats ersättning med sammanlagt 499,096
kronor 2 öre. Härav har Svartlösa härads distrikt bidragit med 96,437
kronor 37 öre. Vissa kostnader för marklösen och flyttning av ledningar
äro ännu oreglerade.

Av sistberörda vägsträcka har omkring 15,5 kilometer belagts med
makadam, delvis med packsten, 6,5 kilometer med gatsten och 400 meter
med betong. Betongbanan, som är fördelad i sexton olikartade försöksytor,
är den första i sitt slag i Sverige.

Vägen har genom ombyggnaden erhållit en bredd av 7 meter. På ett
flertal ställen har den rätats, varjämte vid kurvor erforderlig sikt framåt
beretts utom i ett fall, där terrängförhållandena i stället givit anledning
till anläggande av två vägbanor, en för vardera körriktningen.

Vid landsvägsombyggnaden Stockholm—Södertälje, som nödvändiggjorts
av den starkt ökade trafiken med motorfordon, har såsom av
ovanstående redogörelse framgår särskild hänsyn tagits till behovet av
att för framtiden vinna erfarenhet rörande olika vägbeläggningsmetoder.
Med beaktande av såväl detta förhållande som den omständig -

heten att ombyggnaden i huvudsak utförts under form av nödhjälpsarbete
hava revisorerna likväl icke kunnat undgå att finna do å vägen
nedlagda kostnaderna mycket höga.

§ 40.

Revisorerna hava uppmärksammat, att för utförande av underhållsarbeten
å de under byggnadsstyrelsens vård stående byggnader i
Stockholm plägar infordras anbud och träffas avtal med entreprenörer
om vissa å-priser för sådana arbeten under året. Anbuden avse
emellertid i regel arbeten av visst slag vid samtliga ifrågavarande
byggnader. Då entreprenaderna härigenom erhålla stor omfattning,
torde det i allmänhet vara uteslutet, att mindre entreprenörer kunna
deltaga i tävlan och åtaga sig entreprenader.

Det synes revisorerna kunna ifrågasättas huruvida icke ett för statsverket
förmånligare resultat skulle vinnas, om byggnaderna uppdelades
i ett antal smärre grupper och möjlighet sålunda öppnades även
för mindre hantverkare att avgiva anbud och åtaga sig dylika arbeten.

§ 41.

Den 24 januari 1924 avslöts mellan byggnadsstyrelsen och Byggnadsfirman
Zetterberg aktiebolag entreprenadkontrakt, enligt vilket nämnda
bolag åtog sig att för styrelsens räkning utföra byggnads- och inredningsarbeten
m. m. för färdigställande av det nya centralposthuset i
Göteborg. Entreprenadsumman utgjorde 1,538,312 kronor, vilket belopp
enligt § 11 i kontraktet skulle utbetalas på sådant sätt, att under
arbetets fortgång utbetalningar skulle ske efter värdering av utfört arbete,
varvid skulle iakttagas, bl. a., att utbetalning skedde med 90 %
av den för varje gång värderade summan och att, då arbetena i sin helhet
vore fullbordade, slutbesiktigade och godkända återstoden av entreprenadsuminan
utbetalades med undantag av 20,000 kronor, som
skulle innestå till ansvarstidens slut såsom säkerhet för under denna
tid och vid ansvarsbesiktningen möjligen påfordrade arbeten.

Enligt vad revisorerna vid granskning av byggnadsstyrelsens räkenskaper
funnit, har styrelsen den 22 december 1924 till omförmälda bolag
utanordnat ett belopp av 100,000 kronor av anvisade medel för uppförande
av ifrågavarande posthus. Utanordningen var föranledd av eu
från bolaget samma dag till byggnadsstyrelsen inkommen skrivelse av
den 18 december 1924, vari anfördes: ”Enligt mellanvarande kontrakt
av den 24 jan. 1924 skall enl. § 11 a) utbetalning ske med 90 % av den
för varje gång värderade summan. Dessa innehållna 10 % uppgå tills
dato till kronor 155,810: 75. Av denna på detta sätt innehållna summan

Underhållsarbeten
å de
under byggnadsstyrelsens
vård
stående, kronan
tillhöriga
byggnader i
Stockholm.

Revisorernas

uttalande.

Angående en
åt byggnadsstyrelsen

verkställd utbetalning
å
entreprenadsumman
för
vissa arbeten
vid posthusbygget
i
ttöteborg.

— G4 —

utbedja vi oss härmed vördsamt få utbekomma kronor 100,000. ’ ’ Borgensmännen
å ifrågavarande kontrakt hade å skrivelsen tecknat en förklaring,
att de icke hade något att erinra mot den begärda utbetalningen.

Enligt vad revisorerna under hand inhämtat hos byggnadsstyrelsen,
avsynades och godkändes här ifrågavarande arbeten den 28 februari
1925.

Revisorernas Genom den verkställda utbetalningen har byggnadsstyrelsen, utom

uttalande. ^ staten åsamkats ränteförlust, handlat i strid mot de ovan åberopade
föreskrifterna i kontraktet, vilka påtagligen tillkommit i syfte
att bereda statsverket en ekonomisk garanti för arbetenas utförande
på nöjaktigt sätt i enlighet med avtalet. Denna garanti har genom
berörda åtgärd i avsevärd grad minskats i värde.

§ 42.

Länsresiden- Revisorerna hava besökt länsresidenset i Nyköping.

86t pilj k° A residensbyggnaden hava under senare år endast smärre underhållsarbeten
utförts. Kostnaderna härför hava under åren 1921—1925 uppgått
till sammanlagt 13,582 kronor 88 öre, vilket belopp påförts byggnadsstyrelsens
anslag till byggnader och reparationer.

Tillträde till länsstyrelsens tjänstelokaler sker genom en undanskymd
port å bortre ändan av residensets ena gavel och därefter över en innanför
nämnda port belägen bakgård. Tidigare har ingången varit förlagd
till huvudentrén å byggnadens mot torget vettande sida, vilken emellertid
numera disponeras endast såsom ingång till landshövdingens boställsvåning.

Revisorernas Revisorerna, som finna den nuvarande anordningen otillfredsställanuttalande.
^ ange det önskvärt att en mera ändamålsenlig ingång till länsstyrelsens
lokaler beredes.

§ 43.

Lantmäteri- Revisorerna hava besökt lantmäterikontoret i Nyköping.

Nyköping1 Lantmäterikontoret är inrymt i ett aktiebolaget Centralgården tillhörigt
hus vid Västra Storgatan. Lokalerna, vilka vid uppförandet av
huset särskilt inreddes för ändamålet, förefölle revisorerna synnerligen
lämpliga. För desamma erlägges enligt ett tioårskontrakt, som utlöper
den 1 oktober 1926, en årlig hyra av 1,800 kronor. Av revisorerna inhämtade
upplysningar giva vid handen, att lantmäteristyrelsen avser
att inkomma med förslag om fortsatt förhyrning av lokalerna.

Besöket har i övrigt icke givit anledning till något uttalande från revisorernas
sida.

— 65

§ 44.

Revisorerna hava besökt slottsruinen Nyköpingslius. Xvköpin^-

Utgrävningar vid ruinen påbörjades i större omfattning under år
1921. Från och med sagda år hava betydande belopp på enskild väg
ställts till förfogande för utgrävning och restaurering av ruinen. Vid
bidragen fästes i allmänhet såsom villkor, att byggnadsstyrelsen för
arbetets bedrivande skulle anslå minst motsvarande belopp ävensom
föranstalta om sakkunnigt övervakande av arbetet. I anledning härav
har under åren 1921—1925 sammanlagt 64,399 kronor 17 öre för ändamålet
tagits i anspråk från anslaget till byggnader och reparationer,
under det att de enskilda bidragen uppgått till eu ungefär hälften så
stor summa.

Arbetet, som letts av riksantikvarien, är avsett att fortsättas. Bidrag
härtill har innevarande höst beviljats av Södermanlands läns
landsting och lär fråga om bidrag från Nyköpings stads sida vara
föremål för stadsfullmäktiges behandling. Staden har redan tidigare
åtagit sig framtida underhållet av slottsvallarna samt bekostat vissa
arbeten i den gamla byggnaden invid ruinen, som disponeras av Södermanlands
länsmuseum. Dessutom har staden genom olika nödhjälpsarbeten
i betydlig utsträckning underlättat utgrävningarna.

hånligt revisorernas mening hade anslaget till byggnader och repa- KevisorernaR
rationel som är avsett för under byggnadsstyrelsens inseende stående nttalandepublika
byggnader, icke bort användas till ifrågavarande utgrävningsoch
restaurationsarbeten, utan särskilda anslag för ändamålet bort begäras
av riksdagen, såsom skett i andra liknande fall.

§ 45.

För vissa av länsstyrelsens i Göteborg lokaler hava under åren 1922 Ang. möbei—1923
anskaffats nya möbler, mattor, gardiner och armatur. Kost- “nän^
naderna härför hava gottgjorts av byggnadsstyrelsen först under bud- reisens iGötegetåret
1924—1925 och uppgå till över 51,000 kronor. 1 nämnda kost- bors lokalernåder
ingå dels ett arvode å 2,800 kronor till eu för inköpen i fråga
anlitad arkitekt, dels omkring 2,700 kronor för reparation av länsstyrelsens
äldre möbler. För utarbetande av förslag till trappstege i
landshövdingens förrum har anlitats särskild arkitekt.

Enligt revisorernas mening kan det icke anses förenligt med god KevUorernas
hushållning att utgiva ett så avsevärt belopp som det ifrågavarande utta,andeför
nyanskaffning av möbler m. in. till länsstyrelsens lokaler, då för
flertalet tjänsterum tidigare funnos erforderliga inventarier. De åtgärder
till nedbringande av statsutgifterna, som äro nödvändiga, synas
ej minst behöva inriktas på en begränsning av de alltjämt växande
kraven på utrymmen och komfort i statens tjänstelokaler.

Rev.-berättelse ang. statsverket 1924—1925. I.

5

Länsresidenset
i
Vänersborg.

Landsstatshuset
i Marie
stad.

Landshövdingeresidenset
i Mariestad.

—- 66 —

§ 46.

Revisorerna hava besökt länsresidenset i Vänersborg.

Efter av- och tillträdessyn den 3 mars 1922 mellan landshövdingarna
Husberg och von Sneidern hava under åren 1923 och 1924 omfattande
in- och utvändiga reparationer och ändringsarbeten utförts å residensbyggnaden,
som inrymmer såväl boställsvåning för landshövdingen som
lokaler för länsstyrelsen.

Sålunda hava, utöver ett av Kungl. Maj :t den 22 september 1922 anvisat
belopp av 45,000 kronor för utförande av vid syneförrättningen
påkallade arbeten, ytterligare sammanlagt 60,490 kronor 29 öre använts
för olika förbättringsarbeten. Dessa senare hava utgjorts av eu såsom
nödvändig ansedd omläggning av de elektriska ledningssystemen, avhjälpande
av under reparationsarbetets gång konstaterade konstruktiva
brister i byggnaden, omläggning av plåttaket samt ommålning och
reparation av byggnadens fasader. Möbler, gardiner, mattor och
elektrisk armatur till landshövdingens tjänsterum hava under år 1923
anskaffats för en kostnad av sammanlagt 5,090 kronor 50 öre. Samtliga
ovannämnda belopp hava utgått ur byggnadsstyrelsens anslag till byggnader
och reparationer.

Besöket har icke föranlett särskilt uttalande från revisorernas sida.

§ 47.

Revisorerna hava besökt landsstatsliuset i Mariestad, i vilket även
lantmäterikontoret är inrymt.

Förslag om utvidgning av de av lantmäterikontoret disponerade lokalerna
genom användande av den nuvarande vaktmästarebostaden i huset
samt om nybyggnad för vaktmästarebostäder i landsstatshusparken
framlades av byggnadsstyrelsen den 11 september 1923, men detta förslag
har icke kommit till utförande. I januari 1925 inkom lantmäteristyrelsen
med framställning om beredande av ändamålsenliga lokaler
för ifrågavarande lantmäterikontor, under framhållande av, att det
tidigare förslaget vore otillräckligt. 1 anledning härav lärer förslag till
nybyggnad för lantmäterikontor hava uppgjorts inom byggnadsstyrelsen
i samråd med lantmäteristyrelsen.

Besöket har icke givit anledning till särskilt uttalande från revisorernas
sida.

§ 48.

Revisorerna hava besökt landshövdingeresidenset vid Marieholm.
Enligt inom byggnadsstyrelsen utarbetat förslag hava utvändiga reparationer
av residensbyggnaden, särskilt av dess fasader, utförts under
år 1925. Arbetena, som vid revisorernas besök voro avslutade, hava

— 67 —

dragit eu kostnad av sammanlagt 22,697 kronor. Medel härför hava
utgått ur byggnadsstyrelsens anslag till byggnader och reparationer.
Besöket har icke givit anledning till någon erinran.

§ 49.

Revisorerna hava avlagt besök å Västerås slott.

I slottet finnas, förutom boställsvåning för landshövdingen, tjänstelokaler
för länsstyrelsen och lantmäterikontoret. Dessutom äro särskilda
lokaler i slottet upplåtna åt Västmanlands läns landsting samt
Västmanlands fornminnesförening.

Å slottet hava under åren 1920—1922 vidtagits omfattande invändiga
ändrings- och restaureringsarbeten. Därjämte hava under år 1925
igångsatts uthändiga förstärkningsarbeten å byggnadens sockel, avseende
att så vitt möjligt hämma de skadliga verkningarna av att slottet,
som uppförts under olika tidsåldrar, är i saknad av solid grund.

Beträffande kostnaderna för de redan utförda arbetena torde här böra
anföras följande. 1918 års riksdag beviljade å tilläggsstat för samma
år tre särskilda reservationsanslag, nämligen ett å 48,500 kronor för
utvidgning av länsstyrelsens ämbetslokaler i slottet samt för anordnande
av en ny trappuppgång i detta, ett å 80,000 kronor för återställande
av slottets forna rikssal till sessionssal för länsstyrelsen och
landstinget ävensom för ändringsarbeten i vissa till rikssalen anslutna
utrymmen samt slutligen ett å 45,000 kronor för inredande i slottet av
lokaler åt lantmäterikontoret och fornminnesföreningen. Vid det andra
och tredje av nämnda anslag fästes villkor att i förra fallet landstinget,
i det senare fornminnesföreningen för vederbörande ändamål ställde till
förfogande belopp av 35,000 respektive 15,000 kronor. Ifrågavarande
båda belopp anvisades av landstinget, som dessutom för viss utökningav
de ursprungligen för landstinget avsedda lokalerna anslagit ytterligare
3,000 kronor.

Då de beslutade arbetena, vilkas igångsättande fördröjdes av erforderliga
närmare utredningar, sedermera på grund av prisstegringar
visade sig draga större kostnader än som ursprungligen beräknats, beviljade
1920 års riksdag å tilläggsstat för samma år ett reservationsanslag
av 120,000 kronor. Dessutom har Kung!. Maj :t genom särskilda
beslut den 17 september 1920 och den 22 april 1921 av anslaget till byggnader
och reparationer anvisat dels 5,000 kronor för vissa förbättringar
i de för lantmäterikontoret avsedda lokalerna, dels ock 21,520 kronor
för utförande av den nya trappuppgången i slottet i enlighet med ett
samtidigt fastställt förslag. De inom slottet utförda arbetena avsynades
i januari 1922. Under samma år anskaffades även möbler till riks -

väg te rås
slott.

— 68 —

(ramla residensbyggnaden
i Härnösand.

salen och angränsande ruin för länsstyrelsens behov för sammanlagt
7,250 kronor.

Kostnaderna för statsverket enligt ovanstående redogörelse uppgå
sammanlagt till 327,270 kronor.

För de utvändiga förstärkningsarbetena å slottet, vilka pågingo vid
revisorernas besök, har för budgetåret 1925—1926 ett belopp av 4,790
kronor anvisats ur anslaget till byggnader och reparationer. Härtill
torde ytterligare komma kostnader för reparationer av slottets fasader,
vilka kostnader av vederbörande arkitekt beräknats till omkring 28,000
kronor.

Besöket har icke givit anledning till särskilt uttalande från revisorernas
sida.

§ 50.

Revisorerna hava besökt gamla residensbyggnaden i Härnösand.

Byggnaden, som uppfördes för omkring 150 år sedan, består av tre
våningar. Härav disponeras sedan år 1915 av länets lantmäterikontor
mellanvåningen och en del av övervåningen samt av föreningen Svenska
Röda Korset och föreningen för Norrlands liembygdsforskning
vissa av de övriga utrymmena. Eu del av byggnaden står oanvänd.

För landshövdingen i Västernorrlands län har sedan en följd av år
på grund av det bristfälliga skick, i vilket residensbyggnaden befinner
sig, bostadsvåning om 10 rum och kök måst förhyras för 7,000 kronor
om året, för vilket ändamål ett extra anslag å nämnda belopp utgår.

Planer på att åter förlägga landshövdingens bostad till den gamla residensbyggnaden
hava emellertid vid upprepade tillfällen framkommit.
Härvid har även beaktats, att lantmäterikontorets provisoriska lokaler
i byggnaden äro otillfredsställande, särskilt ur brandsäkerhetssynpunkt.

I sin år 1922 avgivna berättelse framhöllo riksdagens revisorer efter
besök på platsen, att det syntes revisorerna, att de förefintliga utrymmena
borde kunna bättre tillvaratagas och byggnaden i sin helhet på
ett mera enhetligt och värdigt sätt disponeras. Revisorerna tilläde, att
efter vad revisorerna inhämtat förslag förelåge till byggnadens restaurering
i syfte att den ånyo skulle kunna tagas i anspråk till bostad åt
landshövdingen.

Ifrågavarande förslag framlades av byggnadsstyrelsen i skrivelse
den 4 december 1923. Styrelsen hemställde härvid, att Kungl. Maj :t
måtte föreslå riksdagen att för budgetåret 1924—1925 anvisa dels
150,000 kronor för iståndsättande av den gamla residensbyggnaden till
bostad åt landshövdingen, dels och, i händelse av bifall härtill, 90,000
kronor för anordnande av provisoriska lokaler för lantmäterikontoret

— 69

i det ofullbordade kasärnetablissementets i Härnösand huvudbyggnad.

T förstnämnda belopp hade icke inräknats kostnad för eventuell inlösen
av tomterna från Härnösands stad.

Byggnadsstyrelsens berörda förslag anmäldes i statsverkspropositionen
till 1924 års riksdag men förklarade sig vederbörande departementschef
icke kunna föreslå proposition i ämnet till riksdagen, då kostnaderna
för omflyttningen vore betydande och dessutom underhandlingarna
med Härnösands stad icke vore slutförda. Något anslag blev
ej heller av riksdagen anvisat.

I skrivelse den 25 augusti 1925 har byggnadsstyrelsen, med förmälan
att förberedande överenskommelse med staden numera träffats, inkommit
med förnyade anslagsäskanden för ifrågavarande ändamål, avsedda
att föreläggas 1926 års riksdag. Kostnaderna beräknas härvid av
byggnadsstyrelsen på grund av vissa förändringar i planen till följande
höjda belopp, nämligen 187,500 kronor för iståndsättande av residensbyggnaden
m. m., 5,000 kronor för tomtreglering m. m., 11,250 kronor
för av lotsstyrelsen i samband med tomtregleringen påkallad upprensning
av den utanför residenstomten befintliga segelrännan samt 97,200
kronor för anordnande av provisoriska lokaler för lantmäterikontoret
i kasärnetablissementet. Sammanlagt begäras sålunda denna gång
anslag å 300,950 kronor.

Revisorerna finna för sin del de framkomna förslagen om den gamla Kevhorern&s
residensbyggnadens tagande i bruk såsom bostad åt landshövdingen och uUa,andelantmäterikontorets
inrymmande i den ofullbordade kasärnbyggnaden
värda beaktande. Ehuru revisorerna icke äro i tillfälle att i detalj bedöma
kostnaderna för de erforderliga ombyggnadsarbetena, anse sig
revisorerna likväl böra framhålla, att de av byggnadsstyrelsen senast
framlagda kostnadsberäkningarna synas höga.

— 70 —

SJUNDE HUVUDTITELN.

Finansdepartementet

§ 51.

Ersättningtill Enligt de avlöningsbestämmelser, som för tullstaten ägde tillämpning
man »r^kada före ikraftträdandet den 1 januari 1923 av nu gällande avlöningsreglemente
för tullverket ägde tjänstemän i lönegrad, lägre än den för kamB°eutöyning.
marskrivare avsedda, förmånen av kostnadsfri läkarvård jämte medikamenter
även i andra fall än vid skada till följd av olycksfall i tjänsten.
I avlöningsreglementet den 22 juni 1921, nr 451, för befattningshavare
vid statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande den
civila statsförvaltningen, vilket från och med den 1 januari 1923 är tilllämpligt
jämväl å tullverket, stadgas däremot i § 25 allenast, att tjänsteman
vid skada till följd av olycksfall i tjänsten på vederbörande myndighets
bekostnad erhåller erforderlig läkarvård jämte läkemedel. Vidare
stadgas i kungörelse den 15 juni 1922 (nr 368) angående utsträckt
tillämpning av nämnda avlöningsreglemente, att tjänsteman, vilken
omedelbart före avlöningsreglementets ikraftträdande för tullverket
därstädes innehar sådan befattning å ordinarie eller extra stat, som i
den nya staten är upptagen i lönegrad lägre än den för kammarskrivare
avsedda, och i sådan egenskap äger åtnjuta läkarvård jämte läkemedel
på tullverkets bekostnad, må, så länge han kvarstår i ordinarie tjänst
inom tullverket och icke tilldelas tullkontoristbefattning eller befattning
i samma grad som eller högre grad än kammarskrivare, såsom personlig
förmån tillgodonjuta, enligt av Kungl. Maj :t meddelade närmare bestämmelser,
erforderlig läkarvård jämte läkemedel på tullverkets bekostnad
jämväl i andra fall än vid skada till följd av olycksfall i
tjänsten.

Av revisorerna tillhandakonnia protokoll i tre åklagarmål mot en
hemmansägare S. framgår följande.

Grränsuppsyningsmannen O. Mårtensson, vilken misstänkte S. för
olovlig varuinförsel, hade med anledning därav den 6 december 1923 i
trakten av tullstationen vid Strimasund på skidor efterspanat S. samt
vid åttatiden på kvällen nämnda dag vid Smilaholmen vid sjön Övre
Urnan påträffat denne på väg från Mo i Norge till sitt hem medförande
en fullpackad ryggsäck och bärande ett gevär å ryggen. Efter det Mårtensson
tillropat S. att kasta geväret ifrån sig och avskjutit ett revolver -

71 —

skott för att skrämma honom, hade S. å sin sida avlossat ett hagelskott
mot Mårtensson med den påföljd, att denne träffats av ett flertal
hagel i vänstra handen och underarmen. Mårtensson hade till följd
härav efter erhållen första vård omedelbart måst resa till Östersund
för undergående av sjukhusbehandling. S. förklarades sedermera häktad.
I mot honom vid Lycksele tingslags häradsrätt den 28 december
1923 anliängiggjort mål yrkade sedermera tullverket ersättning med
tillhopa 1,211 kronor 66 öre, varav 416 kronor 70 öre utgjorde dels ersättning
för handräckning och hjälp åt Mårtensson efter överfallet, vilken
ersättning uppgick till 12 kronor, dels ersättning för läkarvård åt
honom med ett belopp av 44 kronor, dels ock ersättning för resa i och
för erhållande av sjukvård med 360 kronor 70 öre. Mårtensson däremot
avstod från skadeståndstalan mot den häktade, vilket eldigt hans egen
sedermera lämnade uppgift, berodde på att han trodde att han av tullverket
skulle ersättas den skada, han lidit. Genom utslag den 13 februari
1924 fann häradsrätten vad S. i målet låtit komma sig till last
icke vara av beskaffenhet att för honom föranleda ansvar, varjämte
tullverkets ersättningsanspråk lämnades utan avseende, enär åklagaren,
som uppträtt såsom tullverkets ombud, icke visat behörighet att å tullverkets
vägnar framställa ovannämnda ersättningsanspråk. Sedan
besvär över ifrågavarande utslag anförts hos Svea hovrätt och hovrätten
genom utslag den 10 november 1924 återförvisat målet till häradsrätten,
prövade häradsrätten genom utslag den 8 december 1924
förklara S. jämlikt 10 kapitlet 5 §, jämförd med 14 kapitlet 12 och 15 §§
strafflagen saker till uppsåtlig misshandel å tjänsteman i tjänsteutövning,
varjämte häradsrätten förpliktade S. att ersätta tullverket för de
extra kostnader, tullverket tillskyndats genom den å Mårtensson förövade
misshandeln, samt i sådant avseende genast utgiva det av tullverket
begärda beloppet 1,211 kronor 66 öre. S. har emellertid sedermera,
enligt vad från generaltullstyrelsens kameralbyrå upplysts, befunnits
sakna utmätningsbara tillgångar.

Sedan revisorerna hos generaltullstyrelsen framställt förfrågan, huruvida
ersättning i nu ifrågavarande hänsenden av tullverket tillerkänts
Mårtensson, har chefen för generaltullstyrelsens kameralbyrå i skrivelse
den 30 november 1925 meddelat följande:

”1 skrivelse den 9 april 1924 underställde tullkammaren i Östersund
styrelsens prövning frågan, huruvida av tullmedel finge gäldas den
kostnad, enligt skrivelsen bilagd räkning uppgående till 360 kronor
70 öre, som Mårtensson fått vidkännas för resan till lasarettet i Östersund,
dit han av provinsialläkaren i Tärna remitterats för undersökning
och vård. Tullkammaren hemställde för egen del, att ersättning för
kostnaden måtte tillerkännas Mårtensson.

— 72 —

Mårtensson hade tillträtt ordinarie anställning vid tullverket först
med ingången av år 1923 och var sålunda icke berättigad till sjukvård
på tullverkets bekostnad utöver vad som medgives enligt 25 § i gällande
avlöningsreglemente, vilket vid nyssnämnda tidpunkt trädde i tillämpning
för tullverket. Då skadan åsamkats Mårtensson icke genom olycksfall
utan genom brottslig handling, för vilken sålunda annan person
var ansvarig, förklarade styrelsen i beslut den 6 maj 1924 tullkammarens
framställning författningsenligt icke kunnat bifallas. Av billiglietsskäl
tillerkändes emellertid Mårtensson av till hemliga utgifter anslagna
medel en gottgörelse av 300 kronor, vilken summa utbetaltes den 17 maj
1924.

Sedermera bar tullförvaltaren i Östersund i skrivelse till generaltulldirektören
den 24 september 1925 hemställt, att gottgörelse måtte beredas
Mårtensson för vissa utgifter utöver de tidigare ifrågakonma.
Enligt tillgängliga verifikationer avsågo dessa utgifter, tillhopa utgörande
72 kronor 30 öre, dels handräckning, som omedelbart efter skadans
inträffande lämnats Mårtensson av i trakten boende personer, dels
läkarvård jämte läkarintyg. Ersättning med nämnda belopp har, likaledes
av anslaget till hemliga utgifter, tillerkänts Mårtensson samt utbetalts
den 30 september 1925.

Revisorernas Revisorerna hava genom den redogörelse, de här ovan lämnat för ifråu
a an e. gavaranc[e aren(je> yelat fästa uppmärksamheten på att de nu i ämnet
gällande författningsbestämmelserna icke synas lämna tulltjänstemännen
det rättsskydd, som enligt revisorernas mening borde tillkomma
dem med hänsyn till den många gånger farliga bevakningstjänst, de ha
att utföra. Visserligen har nu ifrågavarande tulltjänsteman av billighetsskäl
tillerkänts en viss ersättning ur anslaget till hemliga utgifter,
men då skada, som här är fråga, icke torde kunna hänföras till olycksfall
i tjänsten, lärer tulltjänsteman likväl icke vara berättigad att av
tullverket erhålla ersättning för dylik skada. Revisorerna vilja särskilt
framhålla den betydelse i kampen mot smugglingen det enligt revisorernas
mening måste hava, att de med bevakningen sysselsatta känna
sig tryggade mot den skada i ekonomiskt och andra hänseenden, som
genom överfall i tjänsteutövning kan drabba dem. Revisorerna ifrågasätta
därför sådan ändring av nu gällande författningsbestämmelser,
att tullverket i första hand blir ersättningsskyldigt till vederbörande
tjänsteman för skada, som ovan sagts.

§ 52.

Avgifter för Enligt bestämmelserna i §§ 4 och 5 av jaktstadgan den 8 november
tn^riket* in- 1912 må under tid, då här i riket jakt efter visst villebråd är förbjuden
fort villebråd, sådant villebråd icke till salu utbjudas, köpas, einottagas, eller från

— 73 —

ort till annan forslas med mindre villebrådet är försett med fastställt
märke, utvisande att det dödats å lovlig tid eller införts från utrikes
ort. Villebråd, som till riket införes å tid, då detsamma är fridlyst,
skall före utlämnandet till godsemottagaren förses med märke, som
nyss är sagt, utvisande att det införts från utrikes ort. Vid införsel
av vilt från utrikes ort åsättes märket av vid tullverket anställd person.
Kostnaden för märket och dess anbringande erlägges av den, som
stämplingen begär, eller vid införsel av vilt från utrikes ort av godsemottagaren
med ett öre för varje märke, därest ej särskild överenskommelse
träffas.

Revisorerna hava från tullverket införskaffat uppgifter rörande
märkning, som vid de olika tullplatserna i riket under tiden från den
nya löneregleringens vid tullverket ikraftträdande år 1923 till och med
den 30 juni 1925 utförts å till Sverige infört villebråd. Uppgifterna
avse dels styckantalet av infört villebråd, dels de för märkningen erlagda
avgifterna, dels ock huru dessa avgifter disponerats. Av ifrågavarande
uppgifter framgår, att införsel av villebråd ägt rum allenast
vid tretton tullplatser och av dessa endast vid Stockholm i nämnvärd
omfattning. Avgifterna hava därför förra halvåret 1925 uppgått till
1,112 kronor 81 öre. Å övriga plat ser ha avgifterna utgjort små, i vissa
fall helt obetydliga belopp.

Avgifterna disponeras på olika sätt vid de olika tullplatserna. Sålunda
hava avgifterna i Stockholm till och med år 1924 tillfallit förrättningsmännen
men ingå från och med år 1925 till tullkassan. I Malmö
och Hälsingborg ingå avgifterna från och med år 1923 till tullkassan.
1 Haparanda samt vid åtskilliga andra tullplatser hava avgifterna tillfallit
förrättningsmännen, där de ej av dessa efterskänkts. Vid några
tullplatser har avgift ej uppburits.

I en del fall har uppgift om beloppet av influtna avgifter icke kunnat
lämnas, enär förrättningsmännen, vilka avgifterna tillfallit, icke häröver
fört räkenskaper eller anteckningar.

Av utredningen framgår, att spörsmålet om huru ifrågavarande avgifter
skola disponeras icke för närvarande är av någon större ekonomisk
betydelse. Revisorerna vilja emellertid erinra om att eu förutsättning
för genomförandet av den nya löneregleringen vid tullverket
var, att samtliga slag av extra inkomster för verkets personal skulle indragas
till statsverket. På grund härav synes det revisorerna, att jämväl
ifrågavarande avgifter böra, där märkningen utföres av tullverkets
personal, tillfalla tullverket.

Kevisorernas

uttalande.

74

§ 53.

Tullkammaren
i Södertälje.

Revisorerna*

uttalande.

Revisorerna hava besökt tullkammaren i Södertälje.

Uppbörden av tullmedel vid ifrågavarande tullkammare liar under de
senaste åren undergått en avsevärd förhöjning. Den utgjorde sålunda
under år 1915 156,861 kronor 41 öre, men uppgick för budgetåret 1923
—1924 till 1,037,720 kronor 29 öre samt för budgetåret 1924—1925 till
1,831,064 kronor 5 öre. Jämväl den staden tillkommande tolagsersättningen
har givetvis ökats. Den utgjorde sålunda år 1915 6,793 kronor
95 öre, för budgetåret 1923—1924 51,351 kronor 15 öre, samt för budgetåret
1924—1925 90,406 kronor 49 öre.

De av Södertälje stad tillhandahållna tullokalerna förhyras av staden
för en årlig hyra av 9,000 kronor.

Lokalerna i sin helhet voro rymliga och vad beträffar expeditionsrummen
ljusa. De voro emellertid belägna i markens nivå i närheten
av starkt förorenat vatten under eu med betong och asfalt belagd gård.

Vid revisorernas besök förmärktes, att samtliga rum besvärades av
eu obehaglig lukt. Från tullpersonalens sida ujjplvstes, att åtskilliga
tjänstemän under senaste tiden måst taga tjänstledighet för sjukdom
och att anledning funnes antaga, att en bidragande orsak härtill varit
lokalernas ohälsosamma beskaffenhet.

I ett revisorerna sedermera tillställt utlåtande av tullverkets läkare
å platsen har denne intygat, att det överallt i lokalerna förmärktes eu
obehaglig lukt, påminnande om luften i instängda och illa vädrade rum.
För förbättring av ventilationen funnes visserligen eu särskild utsugningsanordning
medelst elektrisk fläkt, men vid igångsättande av denna
uppstode på vissa platser inom lokalerna ett besvärande drag, utan att
enligt personalens uppgift den dåliga lukten påtagligt förbättrades. Läkaren
har vidare framhållit, att det vore omöjligt att utan särskilda
luftanalyser av sakkunnig person yttra sig om huruvida luften i någon
mån kunde vara hälsovådlig.

Vad ovan anmärkts i fråga om den dåliga luften i tullokalerna synes
revisorerna vara av sådan art, att det påkallar åtgäredr från stadens
sida för missförhållandets avhjälpande eller, om detta icke låter sig
göra, för anskaffande av andra lokaler för tullverket.

§ 54.

iuilkamma- Revisorerna hava besökt tullkammaren i Uppsala.
n>n i Uppsala. Uppbörden av tullmedel därstädes utgjorde för budgetåret 1923—
1924 1,003,931 kronor 10 öre och för budgetåret 1924—1925 1,053,289
kronor 65 öre.

Enligt bestämmelserna i Kungl. Maj :ts brev den 25 februari 1887
angående staden Uppsala beviljad stapelstads-, nederlags- och tran -

— 75 —

sitoupplagsrätt tillkommer tolagsersättning icke Uppsala. Staden skall
åt tullverket anskaffa och underhålla godkända, för tullförvaltningen
erforderliga lägenheter jämte nödiga inventarier och möbler samt till
förvarande av nederlags- och transitoupplagsgods lämpliga och författningsenligt
inrättade magasin.

I de nuvarande lokalerna har tullkammaren varit inrymd alltsedan
den år 1889 öppnades. Såväl magasinen som expeditionslokalerna voro
trånga. Tillföljd härav har utrymme icke kunnat beredas för någon
särskild arkivlokal utan arkivalierna förvaras i lådor i ett av magasinen.
Likaså saknas brandfritt kassavalv. Toalettanordningarna voro otillfredsställande.

Revisorerna anse det påkallat, att Uppsala stad snarast vidtager åtgärder
för tillhandahållande av fullt tillfredsställande lokaler åt tullverket.

§ 55.

Revisorerna hava besökt tullkammaren i Nyköping.

Uppbörden av tullmedel vid ifrågavarande tullkammare har under
budgetåret 1924—1925 utgjort 367,409 kronor 72 öre och stadens inkomst
av tolagsersättning har under samma tid uppgått till 18,993
kronor 44 öre.

Tullkammaren är inrymd i ett Nyköpings stad tillhörigt, till tullverkets
begagnande upplåtet tullhus. Byggnaden är uppförd av tegel i en
våning jämte vindsvåning under brutet tak. Byggnadskostnaden har
uppgått till 80,000 kronor. Källarvåningen, skild från de ovanför liggande
lokalerna genom eldfast betongbotten, består av nederlagsmagasin,
transitoupplagsmagasin, samt av rum för värmepanna, bränsle
in. in. I bottenvåningen ligga tullkammarens expeditionslokal, rum för
tullförvaltaren, rum för tulluppsyningsman och tullvakt, arkivrum, kassavalv,
duschrum in. m. samt tvänne packhus. I vindsvåningen äro inrymda
tvänne bostadslägenheter samt ett nederlagsmagasin. Vidare
finnes å vinden ännu ett magasin, i vilket varor förmedelst hiss kunna
uppläggas.

Lokalerna togos av tullverket i användning i januari 1915 och hava,
enligt vad vederbörande tullförvaltare uppgivit, visat sig vara särdeles
praktiska och lämpliga för ernående av en snabb handläggning av tulloch
packhusgöromål.

Besöket har icke föranlett särskilt uttalande från revisorernas sida.

Tullkammaren
i Nyköping.

— 7C —

ÅTTONDE HUVUDTITELN.

Ecklesiastikdepartementet.

§ 56.

Förutvarande Revisorerna hava besökt förutvarande straffängelsets i Stockholm
i Stockholm, lokaler.

Med bifall till Kungl. Maj :ts proposition i ämnet medgav 1924 års
riksdag, att av fonden för anordnande av lokaler för statens ämbetsverk
i huvudstaden finge av Kungl. Maj :t disponeras för inredande i
förutvarande straffängelset i Stockholm dels av arkivlokaler för riksarkivets
räkning ett belopp av 48,000 kronor, dels ock av magasinslokaler
in. m. för statens historiska museum ett belopp av 12,450 kronor.
Enligt byggnadsstyrelsens förslag till lokalernas inredning skulle cellbyggnaden
och vissa närmast därintill belägna rum inom det förutvarande
fängelsets expeditions- och bostadsbyggnad upplåtas till arkivlokaler
med tillhörande expedition för riksarkivets räkning samt återstående
lokaler inom administrationsbyggnadens bottenvåning ställas
til vitterhets-, historie- och antikvitetsakademiens förfogande att användas
till studiemagasin för statens historiska museums räkning jämte
arbetsrum för vissa av museets tjänstemän. Inredningsarbetena, vilka
dragit en kostnad av sammanlagt 57,856 kronor 85 öre, voro vid revisorernas
besök avslutade och lokalerna hade tagits i besittning av vederbörande
ämbetsverk.

Besöket har icke givit anledning till särskilt uttalande från revisorernas
sida.

§ 57.

Kungi. biblio- Revisorerna hava besökt Kungl. biblioteket. Med bifall till Kungl.

teket ° °

Maj :ts proposition i ämnet beviljade 1922 års riksdag på extra stat
för tiden 1 januari—30 juni 1923 ett reservationsanslag av 186,000
kronor till vissa ändringsarbeten i Kungl. bibliotekets byggnad. Dessa
arbeten avslutades i mars 1924. å anslaget till desamma förefinnes
enligt riksräkenskapsverkets senaste budgetredovisning en reservation
av 25,557 kronor 36 öre.

Sedermera beviljade 1925 års riksdag i enlighet med Kungl. Maj :ts
förslag för uppförande i samband med Kungl. bibliotekets nuvarande
huvudbyggnad av två flygelbyggnader i huvudsaklig överensstämmelse

med av arkitekten A. Anderberg i februari 1920 uppgjorda ritningar
och enligt ett av byggnadsstyrelsen uppgjort förslag ett belopp av

740,000 kronor samt anvisade därav för budgetåret 1925—1926 såsom
extra reservationsanslag 225,000 kronor. Nämnda belopp ställdes av
Kungl. Maj :t genom beslut den 8 maj 1925 till byggnadsstyrelsens förfogande.
I skrivelse den 20 augusti 1925 har byggnadsstyrelsen hos
Kungl. Maj :t hemställt om anvisande för sistnämnda ändamål av ytterligare
365,000 kronor.

Nybyggnadsarbetena voro vid revisorernas besök där ännu icke påbörjade,
men har av byggnadsstyrelsen uppgivits, att ritningarna till
desamma numera vore färdiga och att styrelsen avsåge igångsätta arbetena
under januari eller februari månad år 1926. Tillbyggnaden beräknades
kunna tagas i anspråk för sitt ändamål i augusti—september
samma år.

Besöket har ej föranlett särskilt uttalande från revisorernas sida.

§ 58.

Revisorerna hava besökt stifts- och läroverksbiblioteket i Linköping, stift»- och

Biblioteket åtnjuter för innevarande budgetår ett extra anslag av ''bHoTkeM
4,100 kronor. Det av de utav chefen för ecklesiastikdepartementet den Linköping.
28 juli 1918 tillkallade sakkunniga avgivna betänkande och förslag angående
läroverks- och landsbibliotek innefattar förslag till omorganisation
jämväl av ifrågavarande bibliotek. Förslaget är för närvarande
föremål för ytterligare utredning inom vederbörande departement.

Besöket har icke givit revisorerna anledning till särskilt uttalande.

§ 59.

Revisorerna hava uppmärksammat, att domkapitlen i sina till riks- domkapitlens
räkenskapsverket avlämnade räkenskaper icke upptagit till redovisning
vissa av domkapitlen förvaltade fonder och kassor samt att dessa medel
enligt uppgift endast underkastas granskning av revisorer, utsedda
av domkapitlen själva eller i vissa fall av stiftens prästerskap.

För att närmare utröna arten av dylika fondmedel hava uppgifter
härom införskaffats från fyra domkapitel, nämligen från domkapitlen
i Uppsala, Växjö, Göteborg och Luleå. Därvid har inhämtats, att de
fonder, vilka av nämnda domkapitel i redovisningshänseende behandlats
pa sätt ovan sagts, huvudsakligen tillkommit genom donationer,

Irivilliga sammanskott av prästerskapet eller genom kapitalisering
av vissa försäljnings- och räntemedel.

Fondernas antal uppgå för ifrågavarande fyra domkapitel till ett
sjuttiotal med en sammanlagd kapitalbehållning å omkring 1,600,000
kronor. Avkastningen av desamma disponeras huvudsakligen för un -

— 78 —

derstöd till präster och prästänkor inom stiften, för stipendier till teologie
studerande samt för vissa kyrkliga och sociala ändamål. Beträffande
domkapitlet i Luleå har särskilt uppmärksammats, att bland de
av denna myndighet i förevarande sammanhang uppgivna fonderna,
upptagits medel, vilka redovisats under titeln ”Domkapitlens enskilda
understödsfond” och disponeras för avlöning till domkapitlets extra
befattningshavare utöver av riksdagen för ändamålet anvisade anslagsmedel.

I fråga om sättet för granskning av fondernas förvaltning har, såvitt
kunnat utrönas, endast beträffande två av dem i donationsbestämmelserna
uttryckligen angivits, att desamma skola granskas av särskilda
revisorer.

ReYisorermiH Enligt revisorernas mening måste det anses principiellt oriktigt, att
medel till så avsevärda belopp som här ovan angivits, av offentlig myndighet
förvaltas utan att berörda förvaltning underkastas den granskning
och kontroll, som eljest utövas med avseende å allmänna verks och
myndigheters medelsförvaltning och räkenskapsväsende. Givet är, att
den revision, som, på sätt i de flesta av förevarande fall synes förekomma,
verkställes av granskningsmän, vilka utses av den förvaltande myndigheten
själv, icke kan giva tillräcklig trygghet i fråga om granskningens
effektivitet och tillförlitlighet. På grund av den korta tid, som
stått riksdagens revisorer till buds, har det icke varit möjligt att framlägga
utredning rörande motsvarande förhållanden vid andra domkapitel
än de ovan nämnda. Revisorerna hava emellertid inhämtat, att
jämväl vid dessa domkapitel medel av liknande natur finnas, vilka hittills
plägat undantagas från riksräkenskapsverkets granskning. Det
synes revisorerna önskvärt, att åtgärder vidtagas för att samtliga här
avsedda kassor och fonder må bliva, i likhet med andra av domkapitlen
omhänderhavda medel, underkastade vederbörlig räkenskapsgranskning.

Ovanberörda av Luleå domkapitel vidtagna åtgärd att av fondmedel
till vissa tjänstemän utbetala ersättning utöver den av Kungl.
Maj :t i stat fastställda, giver enligt revisorernas mening ytterligare
stöd för önskvärdheten av en mera verksam kontroll över domkapitlens
förvaltning.

§ 60.

Värnhem» Revisorerna hava besökt Värnhems klosterkyrka. Kyrkan som anses
kioBterkjik-n. vara Upp£ör(j omkring år 1250, restaurerades vid mitten av 1600-talet
på bekostnad av Magnus Gabriel De la Gardie.

Frånsett förut under kyrkans historia företagna tillbyggnader och
förändringar har densamma nu på senare tid, nämligen under åren 1918

— 79 —

—1923, undergått en genomgripande restauration, vilken letts av en
särskild kommission. Kostnaden för restaureringsarbetena uppgå enligt
kommissionens räkenskaper till sammanlagt 400,083 kronor 72 öre,
varav 178,000 kronor utgjort av riksdagen anvisade anslag. 212,000
kronor hava enligt Kungl. Maj :ts medgivande utgått ur den genom
gåvobrev av år 1719 bildade s. k. De la Gardieska gravkassan, vilken
ursprungligen varit avsedd endast för vård av de De la Gardieska gravarna,
8,211 kronor 62 öre utgöra försäljningsmedel in. in. och 1,872
kronor 10 öre upplupna räntor.

I samband med restaureringen av kyrkan utfördes eu nedschaktning
av området närmast omkring kyrkans yttermurar. Därvid blottades
ett antal murrester, härrörande från den tidigare söder om kyrkan belägna
klosteranläggningen, vilken tillhört cistercienserorden och förskriver
sig från 1100-talet. Klostergården och dess omgivande längor
hava numera fullständigt utgrävts och huvudanläggningens konservering
och ordnande synes kunna slutföras under våren 1926.

Sistnämnda arbeten hava hittills möjliggjorts huvudsakligen genom
enskild offervillighet. Kostnaderna beräknas komma att uppgå till
sammanlagt omkring 51,500 kronor. Till täckande härav har byggnadsstyrelsen
anvisat 3,004 kronor 8 öre från det ordinarie reservationsanslaget
till mätningar m. m. av kulturhistoriskt märkliga byggnader, varjämte
anslagits 3,500 kronor av vitterhets-, historie- och antikvitetsakademiens
enskilda fondmedel och 2,000 kronor av Värnhems lä rkas
visningsmedel. Återstoden av utgifterna har i huvudsak täckts eller
förväntas enligt riksantikvariens uppgift bliva täckta med medel, som
influtit eller utlovats från enskilda personer.

Å platsen invid kyrkan finnas jämväl ruiner efter åtskilliga andra
byggnader och anläggningar, vilka tillhört det gamla klostret, nämligen
stora ekonomibyggnader, kvarn- och vattenkraftanläggningar, vilka utförts
av cisterciensermunkarna och varav talrika rester ännu finnas i
behåll.

Av riksantikvarien har framhållits önskvärdheten ur vetenskapens
och hembygdsintressets synpunkt, att möjlighet beredes till utgrävningarne
och konserveringens fortsättande jämväl med sistnämnda anläggningar.

§ 61.

Med anledning av utlåtande av riksdagens år 1897 församlade revisorer
angående Uppsala universitets räkenskaper anförde 1898 års
riksdag i skrivelse nr 84 huvudsakligen följande:

Av vad i förevarande ärende förekommit framginge otvetydigt, att
det år 1860 fastställda formuläret för Uppsala universitets räkenskaper

Universitetens
bokfö
rinjr.

— BO —

vore föråldrat och otillfredsställande, vadan ett nytt sådant syntes böra
uppgöras och till efterrättelse fastställas. Likaledes syntes, på sätt rerevisorerna
huvudsakligen påyrkat, böra vid universitetets räkenskaper
fogas såväl en uppgift å fastigheternas värden och avkastning som en
förteckning över de i universitetets lokaler befintliga möbler och därmed
jämförliga värdefullare inventarier samt särskilt över dess dyrbara
porträttsamling. På grund av vad sålunda blivit anfört anhölle
riksdagen, att lvungl. Maj :t täcktes taga i övervägande, huruvida icke
nytt formulär för Uppsala universitets räkenskaper måtte uppgöras
och till efterrättelse fastställas samt huruvida icke i sammanhang därmed
måtte förordnas, att vid dessa räkenskaper skola fogas sådan uppgift
och sådan förteckning, som ovan omförmälts.

I ärendet hava därefter yttranden avgivits av åtskilliga myndigheter,
nämligen den 22 november 1899 av kanslersämbetet för rikets universitet,
som därvid hört större akademiska konsistoriet i Uppsala, och
den 10 maj 1901 av statskontoret och kammarrätten gemensamt, vidare
på nytt av kanslersämbetet den 3 april 1902, efter hörande av drätselnämnden
och det större konsistoriet i Uppsala, samt av statskontoret
den 2 april 1903 och därpå återigen av kanslersämbetet den 12 april
1904. Sedan förslag till formulär för universitetets i Uppsala huvudbok
blivit av särskilt utsedda sakkunniga avlämnat till Kungl. Maj :t den
22 december 1908, avgavs däröver infordrat underdånigt utlåtande av
kanslersämbetet den 16 februari 1910, efter inhämtande av yttranden
från drätselnämnden vid Uppsala universitet, som hört vederbörande
räntmästare och kamrerare, samt från det större akademiska konsistoriet
vid nämnda universitet.

Genom remiss den 22 februari 1910 anbefalldes härefter statskontoret
och kammarrätten att avgiva gemensamt utlåtande i ärendet. Med
anledning av framställning av statsbokföringskommittén den 31 januari
1917 överlämnades sedermera på grund av Kung]. Maj ds beslut
den 2 mars 1917 handlingarna i ärendet till nämnda kommitté för verkställande
av utredning dels huruvida icke de principer, som läge till
grund för statsbokföringsreformen, borde vinna tillämpning med avseende
å universitetens bokföring, dels ock huruvida icke universiteten
borde erhålla konti i rikshuvudboken och i samband därmed äga direkt
tillgång till statsverkets giroräkning. Tillika bemyndigades kommittén
att från vartdera universitetet, efter förslag av vederbörande drätselnämnd,
tillkalla lämplig person för att såsom sakunnig biträda kommittén
vid berörda utredning.

Sedan statsbokföringskommittén upplösts, anbefallde Kungl. Maj :t
genom beslut den 9 november 1922 riksräkenskapsverket att så fort ske
kunde och senast före utgången av år 1923 till Kungl. Maj :t inkomma

— 81 —

med den utredning, vars verkställande genom Kungl. Maj :ts ovanberörda
beslut den 2 mars 1917 anförtrotts statsbokföringskommittén. .

Genom beslut den 6 april 1923 bemyndigade Kungl. Maj :t vidare riksräkenskapsverket
att från vartdera universitetet i Uppsala och Lund,
efter förslag av vederbörande drätselnämnd, tillkalla lämplig person för
att biträda ämbetsverket vid ifrågavarande utredning, med rätt för honom
att i de till utredningen hörande frågor avgiva särskilda yttranden,
att åtfölja riksräkenskapsverkets utredning.

I skrivelse till Kungl. Maj :t den 31 december 1923 meddelade riksräkenskapsverket,
att tillkallande av och samarbete med sakkunniga
från universiteten icke medhunnits samt gjorde dessutom viss framställning
rörande det genom Kungl. Maj :ts beslut den 2 mars 1917 meddelade
uppdraget.

Genom beslut den 22 februari 1924 anbefallde Kungl. Maj :t, som
fann riksräkenskapsverket hava bort i god tid före utgången av år 1923
göra underdånig anmälan om de hinder, som mött för fullgörandet av
omförmälda, den 9 november 1922 meddelade nådiga föreskrift, riksräkenskapsverket
att så fort ske kunde och senast före utgången av år
1924 till Kungl. Maj :t inkomma med ifrågavarande utredning i hela
dess omfattning.

Den 31 december 1924 har sedermera riksräkenskapsverket till Kungl.
Maj :t inkommit med den anbefallda utredningen. Denna har härefter
den 2 januari 1925 remitterats till universitetsmyndigheterna men efter
vad revisorerna inhämtat ännu ej återkommit till Kungl. Maj :t.

Av vad ovan anförts framgår, att utredningen rörande omläggning av
universitetens bokföring pågått, vad angår universitetet i Uppsala alltsedan
år 1898 samt rörande båda universiteten från och med 1917, utan
att ännu något slutligt resultat föreligger. Särskilt anmärkningsvärt
synes det revisorerna, att enligt vad som utrönts, ärendet befunnits på
remiss hos statskontoret och kammarrätten gemensamt under tiden februari
1910—mars 1917, lins statsbokföringskommittén under åren 1917
—1922 och hos riksräkenskapsverket under tiden 19 november 1922—31
december 1924. Kevisorerna äga visserligen icke kännedom om huruvida
några särskilda svårigheter eller hinder yppats mot utredningsarbetets
snabbare bedrivande, men kunna dock på grund av den tidsutdräkt,
som förekommit vid ärendets behandling, icke undgå det intrycket,
att de myndigheter, som haft utredningen om hand, ej ägnat saken
den uppmärksamhet, som vederbort. Särskilt med hänsyn till att under
de senare åren i riksdagen vid åtskilliga tillfällen givits uttryck åt
önskemål om åstadkommande av bättre överskådlighet och klarhet beträffande
särskilt Uppsala universitets räkenskaper, anse sig emellertid
revisorerna nu kunna förvänta att ärendet snarligen bringas till ett
avgörande.

Rev.-berättclsc ang. statsverket 1924—1925. I.

Revisorernas

uttalande.

— 82 —

Akademiska
sjukhuset i
Uppsala.

§ 62.

Revisorerna hava besökt akademiska sjukhuset i Uppsala. Ifrågavarande
sjukhus, till vilket den kliniska medicinska undervisningen vid
Uppsala universitet är förlagd, tillhör universitetet, men Uppsala läns
landsting är intresserat i dess upprätthållande, i det att landstinget genom
ett mellan universitetet och landstinget upprättat kontrakt är berättigat
att belägga 170 sjuksängar därstädes.

Vid sjukhuset pågå sedan år 1919 genomgripande nybyggnads- och
omändringsarbeten, omfattande uppförande av ny poliklinikbyggnad,
ny kirurgisk paviljong, ny pediatrisk paviljong, nybyggnader för röntgen
och bad, om- och tillbyggnad av ekonomiavdelningen, nytt ångpannehus,
nytt kolhus, om- och påbyggnad av gamla lasarettsbyggnaden
samt tillbyggnad av portvaktstugan jämte ny inhägnad av sjukhustomten.
De kostnadsförslag beträffande ifrågavarande byggnadsföretag,
som år 1914 förelädes riksdagen, slutade å 1,868,000 kronor; den summa,
som enligt de av byggnadsstyrelsen senast — i slutet av år 1919 — uppgjorda
beräkningarna skulle erfordras, uppgick till omkring 9,600,000
kronor. Denna kostnadssumma skulle enligt den till grund för 1920
års riksdags beslut i ämnet liggande utredningen fyllas med statsanslag
till belopp av 6,500,000 kronor och bidrag från landstinget med 3,000,000
kronor, varjämte till en viss del av byggnadsföretaget ur en vid universitetet
befintlig fond, den Regnellska fonden, skulle tillskjutas ett belopp
av 100,000 kronor.

Genom den sålunda beslutade nybyggnaden kommer antalet sjukplatser
att ökas från 348 till lägst 553, högst 559. Härvid är att märka, att
de nytillkomna 20 platserna å gynekologiska avdelningen och barnbördsavdelningen
ha erhållits genom förändrad inredning av dessa avdelningar
medelst av universitetet tillskjutna medel samt att de nytillkomna
2 platserna å isoleringsavdelningen vunnits genom ombyggnad,
likaledes med universitetets medel, av isoleringspaviljongen. Slutligt
avtal rörande det antal sjuksängar, landstinget skall äga belägga, sedan
ny- och ombyggnaden fullbordats, är ännu icke träffat.

De belopp, som hittills anvisats för byggnadsföretaget framgå av
följande sammanställning:

Utanordnade och lyftade statsmedel .................. 5,600,000: —

Av riksgäldskontor lämnat förskott.................. 600,000: —

Utanordnade och lyftade medel från Uppsala läns landsting
.............................................. 2,000,000: —-

Influtna bankräntor och diverse inkomster............. 155,978:39

Från Regnells donation bekomna medel................ 80,000: —

Summa 8,435,978:39

— 83 —

Då utgifterna till och med den 15 september 1925 uppgått till
7,945,040 kronor 49 öre, förefanns nämnda dag eu behållning av 490,937
kronor 90 öre.

Återstående disponibla byggnadsmedel utgöras av:

Fordran av Uppsala läns landsting........ 1,000,000: —

Fordran av Regnells donations nämnd .... 20,000: —

Ovan angivna behållning ................ 490,937: 90 1,510,937: 90

Avgår skuld till riksgäldskontor .................... 600,000: —

Återstående för byggnadsarbetet disponibla medel Summa 910.937: 90

Av byggnadsarbetena voro vid revisorernas besök samtliga fullbordade
och slutbesiktigade med undantag av om- och påbyggnad av gamla
lasarettsbyggnaden, av vilket arbete dock endast återstod eu del
målnings- och inredningsarbeten. Ävenså återstod en del planeringsarbeten
å tomten samt kompletteringsarbeten å terassbeläggningen.’

Kostnaden för de återstående byggnadsarbetena beräknas av byggnadschefen
arkitekten E. Stenliammar fördela sig på följande sätt:

Ny- och tillbyggnader ................................ 265,800: —

Förändring och påbyggnad av gamla sjukhuset........ 430,000: —

Diverse utgifter .................................... 238,300: —

Återstående omläggning av terasserna................ 77,000: —

Summa återstående kostnader kr. 1,011,100: —

Vid slutbesiktning av de färdiga byggnaderna hava de platta taken
över akademiska sjukhusets poliklinikbyggnad m. fl. avdelningar befunnits
behäftade med brister, bestående i otäthet i isoleringsmaterialet, så
att takdropp förekom å åtskilliga platser inom sjukhuset. Den synenämnd,
som verkställde slutbesiktningen, konstaterade att entreprenören
utfört terrassbetäckningen i överensstämmelse med kontrakt och
särskilda konstruktionsritningar, dock med de förändringar, att den i
arbetsbeskrivning och å ritningar angivna aqualitisoleringen utbytts
mot ett lager calendritisolering, enigt uppgift på entreprenörens förslag
och med beställarens medgivande, och vidare att på beställarens föranledande
skyddsbetäckningen över isolerskiktet utförts med klinkersten
i stället för de i arbetsbeskrivning och å ritningar angivna sinzigplattorna.

Nämnden har icke velat uttala någon åsikt om huruvida större trygghet
mot uppkomst av sprickor skulle vunnits i fall den ursprungligen föreskrivna
aqualitisoleringen blivit använd, men fann konstaterat att
den använda isoleringen icke visat sig tillfyllest, samt uttalade att då

— 84 —

valet av isoleringsmaterial skett efter entreprenörens förslag, denne
därigenom påtagit sig ansvar för materialets ifråga lämplighet.

Sjukhusbyggnadskommitterade hava sedermera låtit uppgöra förslag
till ny isolering å terasserna. Härå har anbud infordrats, varefter
byggnadsstyrelsen för sin del förordat antagande av ett av den förutvarande
entreprenören för ifrågavarande arbeten, aktiebolaget Skånska
cementgjuteriet, avgivet anbud å ett belopp av 122,000 kronor. Entreprenadkontrakt,
slutande å nämnda belopp, bär jämväl den 1 augusti
1925 avslutats mellan sjukhusbyggnadskommittén och nämnda bolag.

Det torde i detta sammanhang böra framhållas, att det beträffande
den första entreprenaden upprättade kontraktet innehaller följande bestämmelse
:

Skulle skiljaktiga meningar uppstå angående arbetet, dess utförande
eller rätta tydningen av detta kontrakts bestämmelser, får sådan tvist
icke dragas under domstols prövning, utan skall densamma avgöras av
en skiljenämnd, sammansatt av fem personer, enligt lagen om skiljemän
av den 28 oktober 1887.

Revisorernas Av vad som sålunda förekommit synes revisorerna framgå att nödig
uttalande, omtänksamhet och noggrannhet icke iakttagits ifråga om takläggningen
å terasserna vid sjukhusbyggnaden, varav blivit eu följd, att ovan angivna
betydande merkostnad för byggnadsföretaget uppkommit. Revisorerna
förvänta, att frågan om vem denna merkostnad slutligen skall
påvila kommer att bliva underkastad en noggrann prövning.

Vad byggnadsföretaget i övrigt beträffar synes uppmärksamheten
böra fästas därå, att kostnaden för detsamma från en år 1914 beräknad
summa av 1,868,000 kronor svällt ut till att omfatta, så vitt nu kan beräknas,
ett slutligt belopp av omkring 9,000,000 kronor. Även med fäst
avseende såväl å den prisstegring som sedan tiden för den första kostnadsberäkningen
ägt rum, som ock vid sjukhusets uppgift som medicinsk-klinisk
undervisningsanstalt med därav betingade särskilda anordningar
och hög standard, synas kostnaderna för om- och nybyggnaderna
vid sjukhuset revisorerna vara avsevärt höga.

§ 63.

Högre allmän- Revisorerna hava besökt högre allmänna läroverket i Nyköping.

na läroverket rpjp läroverkets förfogande stå tre byggnader, alla belägna på samma
i Nykopmg. • sta(jens centrum. I huvudbyggningen äro inrymda 9 klassrum,

lokaler för undervisning i biologi, fysik och kemi, ett större biblioteksrum
samt samlingssal och kollegierum. I den större av de övriga byggnaderna
finnas 3 klassrum, 3 rum avsedda för undervisning i teckning,
en mindre slöjdsal samt gymnastiksal med tillhörande 2 omklädningsrum
och 2 duschrum. Den tredje byggnaden inrymmer förutom rek -

— 85 —

tors bostad 2 ruin för rektorsexpeditionen ocli 1 klassrum. Dessutom har
sedan hösten 1924 såsom klassrum disponerats 1 rum i eu enskild byggnad,
belägen intill läroverkstomten och med direkt ingång från denna.

Läroverkets byggnader hava under de senare åren undergått genomgripande
reparationer.

Besöket har icke föranlett någon erinran från revisorernas sida.

§ 64.

Revisorerna hava besökt högre allmänna läroverket i Västerås. Högre allmän °

oo-i na läroverket

Själva läroverkshuset har under de senare aren genomgått en grund- i Västerås,
lig reparation.

Gymnastikhuset befinner sig däremot sedan åtskilliga år tillbaka i
bristfälligt skick. Med anledning av anmärkningar, som framställts av
vederbörande gymnastikinspektörer åren 1919 och 1924, hava skolmyndigheterna
ingått till stadsfullmäktige i Västerås med framställning att
staden måtte vidtaga åtgärder för anordnande av eu ny eller väsentligen
förbättrad, med gällande normalbestämmelser överensstämmande gymnastiklokal.
Ritningar, avseende fullständig reparation och utbyggnad
av gymnastikhuset, hava med anledning härav genom stadens försorg
uppgjorts, och frågan härom är för närvarande föremål för vi da ve utredning
av stadens myndigheter.

I övrigt har besöket icke föranlett någon erinran från revisorernas
sida.

§ 65.

Vimmerby samskolas räkenskaper för budgetåret 1924—1925 utvisa
den 30 juni 1925 en kassabehållning å 11,815 kronor 83 öre, varav 2,887
kronor 40 öre angivits utgöra avlöningsmedel och 8,928 kronor 43 öre
diverse fonders och kassors medel. Då ifrågavarande kassabehållning
föreföll revisorerna anmärkningsvärt stor med hänsyn till omfattningen
av samskolans medelsomslut och då i övrigt kunde iakttagas, att
nämnda räkenskaper icke voro upprättade med tillbörlig omsorg, beslöto
revisorerna att i samband med i annat syfte företagen resa verkställa
inventering hos vederbörande redogörare, samskolans rektor.

Revisorerna besökte samskolan den 11 november 1925. Då emellertid
vid besöket utröntes, att några räkenskaper icke förts för den gångna
delen av innevarande budgetår samt att räkenskapsmaterialet förelåg i
en synnerligen stor oordning, kunde någon fullständig inventering icke
av revisorerna fullgöras inom den tid som stod till förfogande. Revisorerna
beordrade därför en tjänsteman inom revisionen att omedelbart
inställa sig i Vimmerby för att verkställa erforderlig utredning angå -

Medelsför valtningenrid Vimmerby samskola.

4

— 86 —

ende skolans förvaltning under löpande budgetår samt genomföra den
av revisorerna beslutade inventeringen.

Beträffande den av bemälde tjänsteman i anledning härav påföljande
dag verkställda inventeringen har denna avgivit följande redogörelse.

”Vid inventeringen förelågo icke några av rektor utförda kassanoteringar.
Av verifikationer å under samma tid havda utgifter funnos å
rektorsexpeditionen allenast sådana, som upptogo utbetalta avlöningsmedel,
under det att övriga verifikationer förvarades i rektorsbostaden.
Vid anmodan om uppräkning av den kontanta kassan meddelade rektor,
att någon redovisning icke kunde av honom omedelbart fullgöras.

Å rektorsexpeditionen annoterades omedelbart såsom verifikationer
å inkomster avskrifter av länsstyrelsens i Kalmar län anordningsbeslut,
varigenom till rektor under tiden juli—oktober 1925 utcheckats avlöningsmedel
å tillsammans kr. 22,702: 82 samt såsom verifikationer å utgifter
avlöningslistor för samskolans lärarkår, avseende tiden juli—
oktober 1925 om tillsammans kr. 24,593: 46. Då dessa avlöningslistor
till stor del saknade vederbörande lärares kvittenser, förelädes rektor
att till den slutliga inventeringen komplettera listorna i detta hänseende.

Vid senare å dagen fullföljd kassainventering upprättades med ledning
av dels förenämnda, dels ock nu företedda ytterligare verifikationer
följande provisoriska bokslut:

Behållning den 1 juli 1925:

innestående å löpande räkning
i bank enligt bevis .......... kr. 1,063: 87

kontant i kassan enligt då verkställd
inventering:

avlöningsmedel ............... 2,887: 40

diverse kassors och fonders

medel .................... „ 8,928:43 11,815:83 12,879:70

Inkomster under tiden 1 juli—12 november
1925:

avlöningsmedel, levererade från länsstv relsen

............................. kr. 22,702:82

terminsavgifter att tillföras skolans kassor,
enligt rektors uppgift .............. 3,079:-t- 25,781: 82

Summa 38,661: 52

87 —

Utgifter under tiden 1 juli—12 november
1925:

avlöningsmedel ........................ kr. 24,593: 46

diverse utgifter, att huvudsakligen påföras
ljus- och vedkassan samt biblioteks- och

materialkassan ...................... „ 437: 79 25,031: 25

Behållningen den 12 november 1925 skulle således enligt

verkställt bokslut utgöra kronor....................... 13,630: 27

För verifiering av förestående behållning företeddes bevis dels å
medel, innestående å löpande räkning i Skandinaviska kreditaktiebolaget
och uppgående till kronor 3,460:42, dels ock å medel, innestående
å giroräkning i Aktiebolaget Svenska handelsbanken och utgörande
kronor 9,968: 33 eller tillhopa kr. 13,428: 75. Skillnaden mellan förenämnda
genom bokslut konstaterade behållning å kronor 13,630: 27 och
sistnämnda genom bankbesked styrkta behållning å kronor 13,428: 75
eller kronor 201: 52 anmodades rektorn omedelbart insätta å bankräkning
för samskolans räkning.

Beträffande denna inventering bör framhållas, att belägg saknades
för av rektor meddelad uppgift angående influtna terminsavgifter.
Rektor anmodades därför till revisorerna översända specifik uppgift
å dels storleken av de avgifter, som under höstterminen erlagts för redovisning
till kommun och läroverkets olika kassor, dels å antalet under
höstterminen vid samskolan inskrivna lärjungar, dels ock utdrag av
de protokoll, enligt vilka samskolans styrelse beslutat nedsättning eller
befrielse från avgifternas erläggande.

Vidare uppmärksammades att ovan angivna å giroräkning i aktiebolaget
Svenska Handelsbanken den 12 november 1925 innestående medel
å kronor 9,968: 33 insatts samma dag, sedan inventeringsförrättningen
påbörjats.

Vid härefter företagen inventering av förefintliga värdehandlingar
uppvisades samtliga, i samskolans senast avgivna räkenskaper den 30
juni 1925 redovisade och inventerade värdehandlingar.

De uppvisade depositionsbevisen upptogo de i räkenskaperna för budgetåret
1924—1925 redovisade värdena. Så gott som samtliga sparkasseböcker
utvisade ett mindre tillgodohavande i banken än vad de
per 30 juni 1925 utfärdade bankbeskeden angivit, utan att något uttag
å ifrågavarande räkningar verkställts sedan angivna tidpunkt. Skiljaktigheterna
visade sig föranledda av det förhållandet, att sparkasseböckerna
icke företetts i vederbörande banker för annotering av de under
år 1924 upplupna räntorna. Rektorn förelädes att snarast möjligt
ombesörja att ifrågavarande annotering utfördes.”

— 88 —

Enligt eu av samskolans rektor sedermera till revisorerna överlämnad
och av skolstyrelsens ordförande bestyrkt redogörelse angående uppbörden
av terminsavgifter under innevarande hösttermin hade vid den
tidpunkt, då revisorerna fullgjort förenämnda inventering dylika avgifter
influtit med tillhopa 4,089 kronor, eller alltså med 1,010 kronor
mer än vad rektorn tidigare uppgivit. Å andra sidan hade vid samskolan
enligt likaledes bestyrkt uppgift, under tiden 1 juli—12 november
1925 förekommit utgifter å tillhopa 299 kronor 45 öre utöver dem, redogöraren
vid revisorernas inventering verifierat. Med hänsyn tagen till
sålunda tillkomna kassaposter skulle vid inventeringstillfället hava
förefunnits eu kontant kassa å 912 kronor T öre, vilken icke redovisats
av redogöraren..

Beträffande riksräkenskapsverkets befattning med ifrågavarande
samskolas medelsförvaltning bör meddelas följande.

Sedan Vimmerby samskolas räkenskaper för år 1921 enligt uppgift
trots påminnelser icke överlämnats till riksräkenskapsverket beslöt
verket den 11 november 1922 uppdraga åt en byråchef inom verket att
avresa till Vimmerby och därstädes i samskolan verkställa inventering
samt företaga den undersökning beträffande redovisningsväsendet i
övrigt, som kunde finnas av omständigheterna betingad.

Bemälde byråchef har i en till riksräkenskapsverket ingiven berättelse
angående denna förrättning meddelat följande:

”Jag avreste från Stockholm den 12 november och framkom till
Vimmerby påföljande dag kl. 10 f. m.

Efter framkomsten uppsökte jag omedelbart rektor för att göra mig
underrättad om i vilket skick 1921 års räkenskaper befann sig.

Härvid meddelade rektor, att räkenskapen i fråga ännu icke påbörjats.
Vidare ådagalade en undersökning, att några grundnoteringar
icke funnes, vadan det enda material för räkenskapens uppgörande som
stod till buds utgjordes av samlade inkomst- och utgiftsverifikationerna
för året, vederbörliga inventeringsinstrument samt de besked, som
från bankerna kunde erhållas, beträffande respektive fonders behållningar
vid årets slut.

Att under sådana förhållanden förrätta en vederhäftig kassainventering
var givetvis fullkomligt outförbart; likaledes insåg jag snart, att
det var omöjligt att under den korta tid, som stod till buds under mitt
besök i Vimmerby, få räkenskapen fullt avslutad.

Jag uppgav därför planen på en kassainventering och inriktade mig
i stället på att förbereda arbetet med räkenskapen, så att densamma
skulle kunna uppgöras under loppet av en vecka.

För sådant ändamål anskaffades erforderliga blanketter, genomgingos
och ordnades verifikationerna samt verkställdes undersökning
beträffande de samskolan tillhörande donationsmedel.

Vid min avresa var arbetet med räkenskapen i full gång och hade redan
framskridit så långt, att eu dag kunde fixeras, då densamma borde
vara fullt färdig.

— 89

Jag'' ansåg'' mig därför kunna påyrka, att räkenskapen skulle sändas
från Vinnnerby senast den 18 november, så att den kunde vara riksräkenskapsverket
till banda den 20 i samma månad och utlovade rektor
att så skulle ske.

För att undvika onödig tidsutdräkt överenskoms, att räkenskapens inbindning
skulle verkställas genom riksräkenskapsverkets försorg.

Det av rektor givna löftet infriades och måndagen den 20 november
ankom räkenskapen till riksräkenskapsverket och kunde samma dag
överlämnas till Riksdagens revisorer, som infordrat densamma.

För framtiden utlovade rektor sådan ändring till det bättre, att räkenskapen
skulle föras dag för dag under året samt avslutas och insändas
till riksräkenskapsverket inom föreskriven tid.”

Förestående berättelse, som daterats den 15 december 1922, har enligt
riksräkenskapsverkets diarier inkommit till verket först den 15
januari 1923 och av verket behandlats så sent som den 15 februari påföljande
år. Riksräkenskapsverket beslöt därvid enligt vad dess allmänna
diarium utvisar att lägga berättelsen till handlingarna.

Det förtjänar här ytterligare framhållas, att riksräkenskapsverkets
nämnda beslut fattats oaktat verket under den tid av ett år och eu månad,
som förflutit mellan inventeringsberättelsens ingivande och densammas
handläggning varit i tillfälle konstatera, att vederbörande rektor
ytterligare tvenne gånger gjort sig skyldig till enahanda försummelse
som förut beträffande räkenskapernas avlämnande för revision.
Samskolans räkenskaper för år 1922 och första halvåret 1923 hava
nämligen under sagda tid, enligt vad riksräkenskapsverkets diarier angiva,
inkommit till verket respektive fyra samt tre och en halv månad
senare än den i gällande författning föreskrivna tidpunkten.

Jämväl sedermera upprättade räkenskaper för budgetåren 1923—
1924 och 1924—1925 hava av rektor icke till riksräkenskapsverket avlämnats
inom behörig tid. Icke heller detta förhållande har föranlett
något ingripande från riksräkenskapsverkets sida.

Av förestående redogörelse framgår, att rektor vid ifrågavarande
samskola på ett i hög grad bristfälligt sätt skött sina åligganden såsom
skolans redogörare och förvaltare. I sådant avseende må först och
främst framhållas, att rektor icke vid inventeringstillfället kunnat tillfullo
redovisa av honom omhänderhavda medel. Vidare har rektor
underlåtit att, vad angår innevarande budgetår, föra löpande räkenskaper,
varigenom eu överblick över ställningen omöjliggjorts utan särskilda
åtgärder vid inventeringstillfället. I fråga om räkenskapsmaterialet,
räkningar, kvittenser och övriga handlingar rådde oordning; avlöningslistorna
voro i stor utsträckning okvitterade, och verifikationerna
förvarades på skilda håll, dels å rektorsexpeditionen och dels i
rektors bostad. Tillförlitliga uppgifter angående av rektor omhänder -

Revisorernas

uttalande.

— 90 —

Student examens avgifter.

havda uppbördsmedel kunde såsom ovan nämnts vid inventeringen icke
lämnas. I det hela präglades medelsförvaltningen i synnerligen anmärkningsvärd
grad av brist på reda och ordentlighet. Av vad i saken
förekommit är uppenbart, att denna vanskötsel av skolans redovisningsväsende
icke inskränker sig till det år, revisorernas granskning avsett.

Ansvaret för här påpekade svåra missförhållanden måste givetvis i
första rummet läggas på redogöraren, vilken enligt revisorernas mening
saknar erforderliga förutsättningar att handhava skolans ekonomi.
Omständigheterna i föreliggande fall tyda dock på att vederbörande
skolmyndigheter, vilka det åligger att öva tillsyn över skolan och taga
kännedom om dess tillstånd och behov, härutinnan visat en viss slapphet
och ytlighet i kontrollen och övervakandet, varigenom missförhållandenas
tillkomst underlättats.

Än större försummelse har emellertid riksräkenskapsverket i detta
avseende låtit komma sig till last. Genom sin underlåtenhet att ingripa
till vinnande av rättelse i de påpekade missförhållandena har verket
enligt revisorernas mening på ett synnerligen anmärkningsvärt sätt
åsidosatt de skyldigheter, som härutinnan otvivelaktigt ålegat detsamma.

§ 66.

Enligt läroverksstadgan § 94 skall den som anmäler sig till studentexamen
erlägga avgift till det belopp Kungl. Maj :t bestämmer. Sålunda
inflytande avgifter, vilka äro avsedda att användas till bestridande
av kostnaderna för censorernas resor och arvoden samt övriga med examens
anordnande förenade utgifter, skola av rektor uppbäras samt inom
en månad insändas till statskontoret.

Till och med år 1920 uppgick studentavgift för läroverkets egna lärjungar
till 20 kronor, men höjdes genom kungl. brev till statskontoret
den 31 december 1920 till 40 kronor.

Samtidigt höjdes även de avgifter, som jämlikt läroverksstadgan §
110 skola erläggas av s. k. privatister. Dessa senare avgifter utgöra vid
anmälan till examen 40 kronor, vid skriftlig prövning å realgymnasium
38 kronor och å latingymnasium 35 kronor samt vid muntlig prövning
80 kronor. Av avgifterna vid skriftliga prövningen utgår en del till
rektor och vederbörande lärare.

Ifrågavarande höjningar torde hava föranletts av den stegring av
kostnaderna för censorernas resor och arvoden, som under kristiden
ägde rum.

Av räkenskaperna över de under statskontorets förvaltning stående
fonder och diverse medel hava revisorerna funnit att titeln ”Studentexamensavgifter”
för tiden 1916—30 juni 1925 utvisar följande:

91 —

Överskott

eller

Inkomster

Utgifte

■r

brist

Behållning

Behållning från

år 1915 ......

104,071:

47

År

1916 ........

61,640:

60,097:

08

4

1,542:

92

105,614:

39

1917 ........

61,283:

50

65,936:

61

- 4,653:

11

100,961:

28

1918 ........

62,887:

20

75,398:

28

12,511:

08

88,450:

20

1919 ........

62,088:

45

99,674:

28

37,585:

83

50,864:

37

1920 ........

62,649:

78

100,213:

01

37,563:

23

13,301:

: 14

1921 ........

117,262:

: 75

106,763:

18

+

10,499:

57

23,800:

: 71

1922 ........

119,662:

: 80

92,134:

76

+

27,528:

04

51,328:

: 75

1/1

—30/6 1923 ..

101,751:

: 65

62,965:

05

+

38,786:

60

90,115:

: 35

Budgetåret 1923/24 130,620

:90

95,615:

32

+

35,005:

58

125,120:

: 93

„ 1924/25

136,670:

: 55

93,533:

20

+

43,137:

35

168,258:

: 28

Av förestående tablå framgår, att inkomsterna numera avsevärt överstiga
utgifterna. Behållningen å dessa medel har också ökats från i "f a an e''
runt tal 13,000 kronor år 1920 till 168,000 kronor vid utgången av hudgetåret
1924—1925. Med hänsyn härtill och då avgifterna ifråga icke
äro avsedda till bestridande av andra utgifter än de med studentexamen
förenade kostnaderna, synes revisorerna fog föreligga för en efter
förhållandena anpassad minskning av berörda avgifter såväl vad angår
läroverkens egna lärjungar som beträffande privatister.

§ 67.

Revisorerna hava besökt folkskoleseminariet i Skara. ioikskoie Seminariet

är inrymt i en staten tillhörig, i tre våningar uppförd ''

huvudbyggnad av sten, inrymmande samlingssal och 12 lärosalar jämte
kapprum och tamburer, med en därtill hörande fritt liggande gymnastikbyggnad
av trä, vilken sistnämnda byggnad inrymmer jämväl lokaler
för undervisning i teckning ochh naturkunnighet. Härförutom hava
lokaler för seminariets räkning förhyrts å två skilda håll i staden.

Seminariet har tidigare varit inrättat såsom dubbelseminarium på
extra stat, men på grund av den uppkomna överproduktionen av folkskollärare
vidtogos år 1924 åtgärder för indragning av seminariets parallellklasser,
så att för närvarande endast 3:e och 4:e parallellklasserna
återstå. Under läsåret 1926—1927 skulle endast 4:e parallellklassen
finnas kvar.

Enligt vad revisorerna inhämtat, är frågan om nya byggnader för
seminariet under behandling i byggnadsstyrelsen och skolöverstyrelsen
har i skrivelse till Kung! Maj :t den 31 augusti 1925 ställt i utsikt att
förslag härom skulle kunna förväntas i så god tid, att ärendet kunde

— 92 —

lievisorernaB

uttalande.

hinna föreläggas 1926 års riksdag. I denna skrivelse liar överstyrelsen
jämväl framlagt förslag om att vid seminariet skulle från och med läsåret
1926—1927 inrättas en särskild två-årig utbildningskurs för småskollärarinnor
i syfte att bereda dylika tillfälle att förvärva folkskollärarinnekompetens.

Seminariets lokalförhållanden äro onekligen, även för ett enkelseminariums
behov, mindre tillfredsställande. Utan att i detta avseende
vilja närmare ingå på alla olika detaljer anse sig revisorerna särskilt
böra omnämna de nuvarande uppvärmningsanordningarna vid seminariet.

Uppvärmningen i huvudbyggnaden sker genom eu Cederbloms kalorifer
med två i en varmkammare befintliga värmekroppar, vilken värmeledningsanordning
torde hava anlagts i samband med seminariets
uppförande under åren 1868 och 1869. Då lokalerna medelst denna icke
på nöjaktigt sätt uppvärmas, hava i ett flertal rum, där värmeledningen
är införd, eldstäder må insättas. En del av lokalerna uppvärmas endast
medelst kakelugnar eller kaminer. Av dylika eldstäder äro 12 i
bruk inom byggnaden. Gymnastikbyggnaden uppvärmes medelst 6 kaminer.

Givetvis ökas bränsleåtgången på grund av den föråldrade värmeledningsanordningen
samt de många olika eldstäderna. Likaså fördyras
härigenom själva eldningsarbetet.

Med anledning av de omtalade planerna på nybyggnad för ifrågavarande
seminarium anse sig revisorerna emellertid höra framhålla, att
på grund av den konstaterade och ännu alltjämt rådande överproduktionen
av lärarkrafter för folkskolans behov det för närvarande torde
möta stora svårigheter att med någon grad av visshet bedöma, i vilken
omfattning ett verkligt behov föreligger att för denna bana äga tillgång
till genom statens försorg anordnade utbildningsmöjligheter. Med
hänsyn härtill kan det enligt revisorernas förmenande knappast vara
tillrådligt, att statsmakterna under den närmaste framtiden inlåta sig
på nya omfattande byggnadsföretag för seminariernas behov. Fastmera
synes klokheten bjuda, att man i detta hänseende ställer sig avvaktande,
till dess normala förhållanden på ifrågavarande område åter
inträtt. Först då är det möjligt att överblicka frågan i hela dess vidd
och fastställa, huruvida redan förefintliga läroanstalter av detta slag
äro tillfyllest eller om en inskränkning eller utökning av deras antal kan
anses påkallad.

Vad särskilt angår den tilltänkta utbildningskursen för småskollärarinnor,
synes det revisorerna att, om överhuvudtaget en dylik kurs befinnes
böra under nuvarande förhållanden anordnas, seminariet i

Skara, med hänsyn till där förefintliga otillfredsställande lokalförhållanden,
icke kan anses såsom den för ändamålet lämpliga förläggningsplatsen.

§ 68.

Såsom bidrag till täckande av kostnaderna för vissa föreläsningskur- Bidras; till de
ser, som anordnas från universiteten i Uppsala och Lund och hållasf tetenYupputom
universitetsstäderna har riksdagen under eu följd av år anvisat sala och Lund
särskilda reservationsanslag. För budgetåret 1924—1925 utgjorde an-^t”^C™
slaget 10,000 kronor, varav 7,000 kronor till Uppsala universitet och anordnade

3.000 kronor till Lunds universitet. Såsom villkor för anslagets utgå- for£1l“““?8‘
ende stadgas, att den, som begärt föreläsning, tillskjuter för täckande
av föreläsarens resekostnad och arvode minst lika stort belopp som
statsbidraget. Med nämnda anslag, som ställts till förfogande av vederbörande
universitetsrektorer, har förbundits skyldighet att avgiva
redovisning till vederbörande ämbetsverk och att inom viss tid till
ecklesiastikdepartementet insända kortfattad redogörelse för anslagets
användning. Föreläsningarna anordnas vad beträffar universitetet i
Uppsala av föreläsningsbyrån därstädes och vad angår universitetet
i Lund av centralbyrån i Lund för populära vetenskapliga föreläsningar.

Enligt de berättelser, avseende budgetåret 1924—1925, som av vederbörande
rektorer ingivits till ecklesiastikdepartementet, har av föreläsningsbyrån
vid Uppsala universitet under ifrågavarande tid anordnats
tillhopa 263 föreläsningar. Behållningen å anslaget utgjorde vid
budgetårets början 5,455 kronor 95 öre och vid dess slut 3,190 kronor
5 öre. Utgifterna under budgetåret uppgingo till 9,265 kronor 90 öre.
varav 982 kronor 5 öre utgjort byråkostnader. Centralbyrån i Lund
tiar under samma tid anordnat 115 föreläsningar. Till honorar och
resekostnader för dessa ha utbetalts 2,742 kronor 35 öre och till centralbyrån
300 kronor för tryck och byråkostnader samt för tillhandahållande
av lämplig undervisningsmateriel. Behållningen å anslaget till
universitetet i Lund utgjorde vid budgetårets ingång 20 kronor 28 öre
samt vid dess slut 4 kronor 49 öre, varvid är att märka att under året
stått till förfogande ränta å anslagsmedel till ett belopp av 26 kronor
56 öre.

Av centralbyrån i Lund har på förfrågan meddelats, att arvodet för
de från byrån anordnade föreläsningarna utginge med 40 kronor per
föreläsning eller 35 kronor per föreläsning, om två eller flera föreläsningar
hölles samma dag av samma föreläsare. Härtill komme fri resa
i andra klass samt ersättning för vivre och logi, dock ej överstigande 15

— 94 —

kronor för helt dygn räknat. För föreläsning, som hålles i föreläsarens
hemort, utginge i arvode 35 kronor.

Av föreläsningsbyrån vid Uppsala universitet har meddelats, att arvodet
beräknades efter 60 kronor för varje föreläsning, vartill, när det
gällde längre avstånd, komme ersättning för resa i andra klass. För
vivre däremot utginge icke vid sistnämnda byrå någon ersättning.

Revisorerna* Revisorerna vilja till en början göra den erinran mot de av föreläsuttaiande.
ningSpyrån { Uppsala lämnade uppgifterna, att enligt byråns räkenskaper
för budgetåret 1924—1925 reseersättning i vissa fall synes hava utbetalats
även för jämförelsevis korta resor. I ett fall synes jämväl ersättning
för vivre hava utbetalats.

Vid de båda universiteten har, såsom av den ovan lämnade redogörelsen
framgår, olika principer varit rådande ifråga om utbetalande av
arvoden till föreläsarna, därvid av föreläsningsbyrån i Uppsala över
huvud taget utbetalats betydligt högre arvoden än av centralbyrån i
Lund. Då de av sistnämnda byrå utbetalade arvodena synas revisorerna
fullt tillräckliga, vilja revisorerna ifrågasätta en sänkning av arvodena
från föreläsningsbyrån i Uppsala. Härjämte synas bestämda
och enhetliga föreskrifter angående reseersättning åt föreläsare böra
meddelas.

— 95 —

NIONDE HUVUDTITELN.
Jordbruksdepartementet.

§ 69.

Granskningen av statskontorets räkenskaper för budgetåret 1924— statskonsu1925
har givit revisorerna anledning fästa uppmärksamheten å det sätt. ''“i,!
på vilket statskonsulenten för egnahemsverksamheten planlagt sina in- verksamheten
spektionsresor. \esoT

Enligt en den 26 augusti 1924 dagtecknad räkning har ifrågavarande
statskonsulent debiterat ersättning för skjuts 24,9 mil den 11 augusti
1924. Enligt uppgift i en till revisorerna ingiven promemoria har han
under nämnda dag utfört 54 förrättningar. I en den 6 september 1924
dagtecknad räkning har han debiterat skjutsersättning för den 2 september
tillryggalagda 17 mil. Nämnda dag har han enligt uppgift utfört
66 förrättningar. 1 en den 25 september 1924 dagtecknad räkning
har han vidare debiterat skjutsersättning för den 8 september 1924 tillryggalagda
19 mil. Under nämnda resa har han uppgivit sig hava utfört
65 förrättningar.

Att det varit möjligt att under samma dag utföra så stort antal förrättningar
har statskonsulenten i samma promemoria uppgivit bero
dels på resedagarnas längd (vanligen omfattande tiden från kl. i/2 8
f. m. till kl. 9 eller 10 e. in.), dels och på att önskade huvuduppgifter erhållits
på förhand och bedömande av egnahemmens ställning ginge ganska
snabbt, där ej särskilda omständigheter gåve anledning till närmare
undersökningar.

Revisorerna anse sig med skäl kunna ifrågasätta, huruvida sådana in- Revisorernas
spektioner, som ovan angivits, kunna vara av det värde, att de motsva- uttn,an,l<‘
ra därmed förenade kostnader eller över huvud taget varit behövliga.

§ 70.

Revisorerna hava besökt centralanstalten för försöksväsendet å jord-1 entraIau8ta1''
bruksområdet. '' !fD f°r f5J''

. ... sokSTasendet

De x stora institutionsbyggnaden belägna lokalerna för centralan- jordbruksstaltens
avdelningar för kemi, bakteriologi och husdjm sskötsel voro omradet’
trånga och även i övrigt otillfredsställande. Den till bostad åt föreståndaren
för lantbruksbotaniska avdelningen avsedda villabyggnaden befann
sig i ett synnerligen bristfälligt skick.

— 96 —

Lantbruksinstitutet
och
lantbruksskolan
vid
Ultima.

Styrelsen för centralanstalten har i skrivelse till Kungl. Maj :t den
16 oktober 1925 hemställt om ett anslag av 199,000 kronor för beredande
av lokaler för nämnda avdelningar genom tillbyggnad till stora instituti
onsbyggnaden. För reparationer av villabyggnaden har styrelsen i
skrivelse till Ivungl. Maj :t den 19 juli 1924 hemställt om beviljande av
ett anslag av 17,700 kronor. Byggnadsstyrelsen har emellertid omarbetat
styrelsens förslag till ombyggnad, så att i byggnaden även skulle
kunna beredas bostad för assistenten vid avdelningen ävensom införas
värmeledning. I enlighet med byggnadsstyrelsens förslag beräknas ombyggnaden
draga en kostnad av 36,500 kronor.

§ 71.

Revisorerna hava besökt lantbruksinstitutet och lantbruksskolan vid
Ultima.

Under senare åren hava vid Ultima uppförts åtskilliga byggnader.
Sålunda byggdes under åren 1919—1920 för institutets räkning eu försöksloge
för en kostnad av 33,970 kronor 89 öre. Statsanslaget för ändamålet
uppgick till 33,900 kronor. Vidare har under åren 1921 1923

uppförts en ny ^tingsbyggnad vid lantbruksskolan för en kostnad av
198,700 kronor, till vilket sistnämnda ändamål riksdagen anslagit

200,000 kronor. Härefter har under åren 1923—1924 den gamla lärlingsbyggnaden
inrättats till restaurationsbyggnad vid institutet för
en kostnad av 53,776 kronor 80 öre. Anslag för ändamålet har beviljats
till ett belopp av 49,400 kronor. Merkostnaden, 4,376 kronor 80 öre,
har orsakats av att eu del bjälklag och golv vid ledningars framdragande
befunnits så angripna av röta, att de mast ersättas med nya, varjämte
även andra arbeten dragit ökade kostnader. Styrelsen för institutet
har i skrivelse till Kungl. Maj :t den 13 december 1924 hemställt, att för
bristens täckande måtte få disponeras överskottet å nya lärlingsbyggnaden,
1,300 kronor, samt att särskilt anslag å 3,000 kronor måtte anvisas.
Förutom nämnda byggnadsarbeten hava under åren 1920—1921
utförts åtskilliga reparationsarbeten å institutets byggnader för en
sammanlagd kostnad av 16,700 kronor, för vilket ändamål till förstärkning
av den i institutets ordinarie anslag ingående posten till byggnader
anvisats såsom extra anslag ett belopp av 16,000 kronor.

För byggnadsarbete vid institutet, avseende inredning av bibliotek
in. in. samt införande av centraluppvärmning i rektor sbyggnaden har
på extra stat för budgetåret 1925—1926 anvisats 29,675 kronor. I enlighet
med planen för byggnadsarbetet har värmeledning icke indragits
i de två i byggnaden befintliga lärarbostäderna. Ifrågavarande arbeten
voro vid revisorernas besök ännu icke avslutade.

Besöket har icke föranlett särskilt uttalande från revisorernas sida.

— 97

§ 72.

Revisorerna liava besökt trädgårdsskolan i Härnösand.

För budgetåret 1924—1925 har till skolan i statsbidrag utgått tillhopa
17,700 kronor. Under läsåret 1924 har enligt uppgift till skolan i statsunderstöd
utbetalats sammanlagt 17,000 kronor.

Vid besöket uppmärksammades, hurusom inom det för skolan avsedda,
av Härnösands stad mot arrende till skolan upplåtna området upplåtits
en tomt åt enskild person, å vilken tomt bostadshus uppförts. Revisorerna,
som funnit ifrågavarande upplåtelse av den inom trädgårdsskolans
områden belägna synnerligen värdefulla tomten, mindre
lämplig, hava från skolans föreståndare sökt införskaffa närmare upplysningar
rörande överlåtelsen, men hava trots upprepade påminnelser
de begärda upplysningarna ännu icke vid revisionens slut inkommit.
Med hänsyn till det till skolan utgående avsevärda statsbidraget
hava revisorerna velat fästa uppmärksamheten på berörda förhållanden.

I övrigt har besöket icke föranlett särskilt uttalande från revisorernas
sida.

§ 73.

Av medicinalstyrelsens samt länsstyrelsernas i Kalmar, Blekinge
Kristianstads, Malmöhus och Älvsborgs län räkenskaper hava revisorerna
inhämtat att kostnaderna för mul- och klövsjukans bekämpande
under budgetåret 1924—1925 uppgått till 10,251,173 kronor 70 öre, varav
6,327,809 kronor 29 öre belöpa å ersättningar för nedslaktade djur,
362,085 kronor 37 öre utgjorts av veterinärvårdskostnader, 1,444,981
kronor 56 öre bevakningskostnader, 1,979,019 kronor 98 öre desinfektionskostnader
samt 137,277 kronor 50 öre diverse andra kostnader.

Förutom ovannämnda belopp å 10,251,173 kronor 70 öre funnos hos
medicinalstyrelsen, förutnämnda länsstyrelser samt länsstyrelserna i
Kronobergs, Hallands och Göteborgs- och Bohus län den 30 juni 1925
utestående förskott för ifrågavarande kostnader till ett belopp av omkring
3,560,000 kronor. Kostnaderna under budgetåret 1924—1925 för
mul- och klövsjukans bekämpande torde alltså hava uppgått till sammanlagt
i runt tal ej mindre än 13,810,000 kronor. Samtliga dessa medel
hava anvisats å eller komma att belasta nionde huvudtitelns förslagsanslag
till förekommande och hämmande av smittosamma sjukdomar
bland husdjuren, vilket anslag sedan åtskilliga år tillbaka varit
uppfört med ett belopp av 50,000 kronor.

Det torde böra erinras om att vid mul- och klövsjukans bekämpande
under budgetåret tillämpats olika principer. Sålunda inställdes genom

Rev.-berätteUe ang. statsverket 1924—1925. I.

Trädgårdsskolan
i
Härnösand.

Kostnaderna
för mul- och
klövsjukans
bekämpande.

— 98 —

Kung]. Maj :ts beslut den 14 januari 1925 och den 3 mars 1925 med
vissa undantag den tidigare tillämpade s. k. nedslaktningsmetoden i
vad angår Malmöhus län och vissa delar av Kristianstads län, men tilllämpas
densamma alltjämt i övriga delar av riket, där sjukdomen uppträder.
Genom beslut den 6 mars 1925 medgavs sedermera, att underlydande
mul- och klövsjukeepizooti finge inom område, där nedslaktningsmetoden
icke vidare tillämpades, kostnaderna för desinfektion å
gård, där av sjukdom smittad besättning icke nedslaktats, bestridas av
statsmedel, att utgå från här ifrågavarande anslag.

Revisorerna» Den granskning revisorerna ägnat ifrågavarande räkenskaper, hava
uttalande. pj]Jragt revisorerna den uppfattningen, att de synnerligen betydande
kostnader, som mul- och klövsjukans bekämpande åsamkat statsverket
skulle hava kunnat avsevärt nedbringas, därest vederbörande myndigheters
åtgärder utförts med större planmässighet, praktisk klokhet och
omtänksamhet. Utan att i detta avseende vilja ingå på några detaljer
må framhållas, att desinfektionsmedel i inånga fall synas hava anskaffats
i större mängder än som varit av behovet påkallat, att för desinfektion
använts alltför dyrbar arbetskraft samt att annonseringen rörande
sjukdomens förekomst anordnats på ett sådant sätt, att densamma dragit
onödigt höga kostnader.

§ 74.

Hushållnings- Hushållningssällskapen uppbära av statsverket dels bidrag till främKuvaitnin"
jande av såväl sällskapens verksamhet i allmänhet som speciella verkavstatsmedel,
samhetsgrenar, dels lån att av sällskapen fördelas å enskilda låntagare,
dels ock ersättning för i samband med denna utlåning havda kostnader
och förluster.

För att belysa omfattningen av såväl de under de senaste budgetåret
utlämnade statsbidragen som ock de statliga lånemedel, vilka vid utgången
av samma budgetår förvaltats av hushållningssällskapen, upptages
nedanstående tablå, upprättad med ledning av statskontorets räkenskaper.

Av denna tablå framgår, att de statsmedel som ställas till hushållningssällskapens
förfogande äro synnerligen betydande.

Med hänsyn härtill och då numera utfärdats bestämmelser, varigenom
statsverket beretts möjlighet att genom en representant i den årligen
förekommande granskningen av hushållningssällskapens, ävensom
egnahemsnämndernas räkenskaper och förvaltning mera ingående
kontrollera användningen av ifrågavarande statsmedel, vilja revisorerna
uttala önskvärdheten av att för åstadkommande av enhetlighet
och största möjliga effektivitet vid berörda granskning eu allmän instruktion
utfärdas för vederbörande granskningsmän.

— 99

Från statsverket under budgetåret 1924
—1925 anordnade ersättningar och bidrag

Skuld till statsverket

den 30 juni 1925

från riksstatsanslag
bidrag för:

från statens
utlåning sfon-der: förvalt-ningsbidrag
och ersätt-ning för
låneförluster

för lån från
statens ut-låningsfonder

för premie-lån åt egna-hemslånta-gare för ny-odlings- och
nybyggnads-arbetenm.m.

verksamheten
i allmänhet

speciella verk-samhets-grenar

Stockholms läns

hushåll-

nings-

sällskap

104.398: 26

46.143: 73

24.335: 79

8.089.614: 32

37.000

Uppsala läns ,,

66.716: 66

38.928: 44

10.921: 48

3.031.583: 30

38.000

Södermanlands

läns

89.426: 94

40.321: 78

9.648: 89

4.541.461: 75

80.000

_

Östergötlands

läns „

135.160: 71

45 913: 27

18.464: 49

4.493.924: 85

23.000

_

Jönköpings läns

105.053:18

41.293: Öl

6 581:17

1.792.653:07

13.800

Kronobergs läns „

84.930: 68

38.055: 89

7.291:92

2.397.866: 68

24 000

Kalmar läns norra „

47.310: 76

25.581: 67

7:149: 72

1.947.369: 55

3.500

,, södra „

77.210: 56

38.531:76

7.690: 31

2.181.543: 73

10.100

-

Gottlands läns ,,

42.500: —

23.537: 47

17.389:78

3.273.213: 25

31.500

Blekinge läns „

74.488: 90

34.269: 39

14.447: 64

3.872.106: 36

16.500

Kristianstads läns „

115.881: 84

68.652: 09

63.237: 29

16.314.624: 91

139.000

Malmöhus läns ,,

189.430: 29

52.642: 84

15.155:33

5.554.246: 66

102.000

Hallands läns ,,

78.359: 88

36.003: 33

12.902: 60

3.786.078: 50

41.900

Göteborgs och

Bohus läns „

154.637: 53

38.091:21

14.175: 57

3.643.759: 23

20.000: -

Alvsborgs läns

norra „

73.002: 85

33.512: 06

10.788: 61

3.056.058:15

27.000: —

Alvsborgs lan»

HÖdra ,,

81.966: 53

23.556: 48

15.830: 26

4.241.330: 55

27.000

_

Skaraborgs läns ,,

125.270: 16

39.865: 35

9.367: 81

3.729.058: 28

40.900

Värmlands läns „

127.537: 44

40.058: 96

17.250: 04

4.293.972:17

39.000

Örebro läns ,,

98.184: 74

34.483: 34

7.981: 69

3.229.352: 02

31.500

Västmanlands läns „

78.360: 21

31.008: 09

12.225: 72

4.020.210: 49

70.000

Kopparbergs läns ,,

111.719:44

38.565: 51

10.366: 20

3.045.204: 78

39.000

Gävleborgs läns

112.540: 78

46.257: 31

14.435: 10

4.009.800: 51

33.000

Västernorrlands

läns

116.906: 62

41.044: 63

33.785:10

9.657.067: 97

96.000

_

Jämtlands läns „

66.583: 09

44.711:01

12.153: 89

3.609.637: 29

77.000

Västerbottens läns ,,

91.204: 99

81.388: 34

48.923: 56

13 673.704:14

291.000

Norrbottens läns „

84.216: 96

79.716: 18

22.756: 94

7.183.802: 68

170.000

-

2.533.000: -

1.102.133:64| 445.256:90

128.669.245:19| 1.521.700

— 100 —

§ 75.

Vissa koionat Revisorerna hava besökt vissa köttmat i Båsbo och Ärila i Söderman i

Söderman landa

län. lands lan.

Av Kung! Maj :ts proposition nr 245 till 1922 års riksdag angående
ytterligare anslag till kolonisation å kronoparker inhämtas, att till
chefen för jordbruksdepartementet den 22 mars samma år inkommit en
framställning från ett 40-tal arbetslösa industriarbetare i Eskilstuna
om vidtagande av åtgärder för upplåtande åt dem av lämpliga koionat
i Norrland. Under framhållande av de svårigheter av skilda slag, som
vore oskiljaktigt förknippade med bosättning i den norrländska ödebygden,
svårigheter som givetvis vore större för personer från sydligare,
mera välbelägna delar av landet, hemställde kolonisationskommittén uti
sitt över nämnda framställning avgivna utlåtande, att Kungl. Maj :t
först sedan det visat sig omöjligt att å statens mark vid södra eller
mellersta Sverige upplåta för ändamålet lämplig mark, måtte taga under
övervägande frågan om upplåtande av vissa, i utlåtandet angivna
områden i Vilhelmina socken. Av berörda proposition inhämtas vidare,
att med anledning av detta utlåtande sökandena uti en ny skrivelse till
Kungl. Maj :t den 30 mars 1922 meddelat, att de fördelat sig i två föreningar
med ungefär lika många medlemmar i varje samt att medlemmarna
av den ena föreningen önskade kolonisera i mellersta Sverige,
medan medlemmarna av den andra, oavsett om tillfälle till eget hem
kunde beredas dem i mellersta Sverige, ville förlägga sin verksamhet
till Norrland.

I sin strävan att erhålla egna hem gjorde under våren och sommaren
1922 en del arbetslösa i Södermanlands län och framför allt medlemmarna
i den förra av nyss nämnda båda föreningar upprepade framställningar
till länets hushållningssällskaps egnahemsnämnd om åtgärders vidtagande
i sådant syfte.

Beträffande de åtgärder, nämnden i anledning härav vidtagit, hava
nämndens sekreterare, ingenjören C. Ekman, och statens egnahemsinspektör,
Carl Mannerfelt, meddelat revisorerna följande:

Sedan egnahemsnämnden i samråd med egnahemsinspektören företagit
undersökningar beträffande de områden, som ansåges lämpliga
för ändamålet, och kostnaderna för desammas styckning och bebyggande
approximativt beräknats, inköpte nämnden för hushållningssällskapets
räkning under åren 1922 och 1923 egendomarna Båsbo i Julita
socken samt Östra Hedemora och Karlsborg i Ärila socken ävensom
visst område vid Sparreholin.

Båsbo, om ungefär 75 har åker och 125 har betes- och skogsmark, betingade
ett pris av 77,000 kronor. Å gården funnos 4 statstugor, som
efter vissa reparationer lämpade sig för bostäder i lika många koionat,

— 101

samt en större ladugårdsbyggnad, vars timmer användes för uppförande
av nya uthus. Det virke, som därutöver erfordrades för uthusen, utsynades
från egendomens skogsmark. För nedbringande av kostnaderna
för bostadshusen å de övriga kolonaten inköptes från Forssjö trävara
A.-B. standardhus enligt system ”Ibo”, vilkas uppsättande kunde
utföras av kolonisterna själva under tillsyn av en utav egnahemsnämnden
tillsatt byggmästare. Båsbo indelades i 10 kolonat, varje med
i genomsnitt 8 har åker och 11,2 har avrösningsjord. Å desamma antogos
såsom kolonister 7 arbetslösa industriarbetare från Eskilstuna
och 3 förutvarande statare vid gården, vilka blevo likställda med de arbetslösa.
Dessa tio kolonister med familjer utflyttade till Båsbo redan
under hösten 1922 och fingo för sitt uppehälle anlita gårdens tillgång på
äldre hus, potatis, foder, ved in. in. Mannen sysselsattes, mot en från
arbetslöshetsanslaget utgående dagspenning av 3 kronor, med grundgrävning
och byggnadsarbeten. På hösten 1923 voro byggnaderna å
samtliga 10 lotter färdiga.

De båda egendomarna i Ärila socken, Östra Hedemora och Karlsborg,
med en sammanlagd areal av cirka 150 har åker och 100 har annan mark.
därav ringa skogsmark, kostade i inköp tillsammans 120,000 kronor.
Sedan huvudgården Karlsborg avskiljts för att bilda ett eget jordbruk
om c :a 15 har samt två skogslotter avsatts, därav den ena till idrottsplats,
uppdelades det övriga området i 16 kolonat med i genomsnitt 8,6
har åker och 5,5 har annan mark. Å egendomarna funnos dels byggnader,
som togos i anspråk för nyssnämnda 15 härs jordbruk, dels 4 äldre
stugor, som ombyggdes till bostadshus för lika många kolonat, dels
slutligen 3 äldre timmerbyggnader. Återstod således att uppföra 12
nya Forssjöstugor och 16 nya uthus, vartill virket till största delen
måste inköpas. Såsom kolonister antogos 16 arbetslösa, huvudsakligen
från länets landsbygd. Byggnadsarbetet började våren 1923 och
var i stort sett avslutat på försommaren 1924.

Invid Sparreholm styckades ett från Backa-Hosjö A.-B. inköpt område
i 6 lotter, varav 5 tilldelades arbetslösa.

Hela antalet kolonister uppgick således till 31, av vilka 20 förut varit
sysselsatta i jordbruk i större eller mindre utsträckning. De övriga
voro rena industriarbetare. Samtliga, utom en voro gifta. Efter ett
år avgingo på egen begäran vid Båsbo 4 och vid Sparreholm 1. Efter
ytterligare ett år (våren 1925) avgingo vid Båsbo 2 av f. d. industriarbetarna
och vid Ärila (efter egnahemsnämndens anmaning) 2. En av
de ursprungliga kolonisterna vid Ärila hade under år 1925 avlidit och
ersatts med en jordbruksarbetare.

Såsom ovan antytts var det från början avsett, att kolonisterna
själva skulle uppbygga sina hem. Sedan emellertid byggnadsarbetet

— 102 —

pågått några månader vid samtliga kolonat visade det sig att kolonisterna
voro föga lämpade att mera effektivt deltaga i dylikt arbete.
Yrkeslärda snickare måste anställas i allt större utsträckning och arbetena
utlämnas på entreprenad. Då kolonisterna även hade jordbruket
att sköta och ej voro benägna för en mera utsträckt arbetstid, måste
till och med en del grovarbete, såsom grundläggningar och sprängningar
utlämnas till lejd arbetskraft. Idén att i huvudsak med kolonisternas
egen arbetskraft bygga upp hemmen visade sig sålunda outförbar
och var en av de huvudsakligaste anledningarna till att kolonaten blevo
väsentligt dyrare än från början var beräknat. Materialanskaffningen
ägde rum genom egnahemsnämnden. I åtskilliga fall, såsom beträffande
cement, tegel, spik, glas o. dvl. kunde prisen pressas ned på grund
av leveransernas storlek. I andra fall, såsom ifråga om virke vid
Ärila, hölls priset uppe på grund av den stora åtgången.

Bland utgifterna för Båsbokolonaten ingick ett belopp av cirka 10,000
kronor för lejd arbetskraft vid skogsavverkningar, körningar och byggnadsarbeten.
I fråga om Ärilakolonaten uppgingo arbetslönerna till
kolonisterna till 13,636 kronor och till lejda arbetare till 42,793 kronor,
vilka båda senare belopp av hushållningssällskapet ställts till förfogande
såsom lånemedel. Å desamma hade hushållningssällskapet emellertid,
efter framställning av egnahemsinspektören, medgivit en avskrivning
av omkring 19,000 kronor.

De värden, som åsatts de skilda kolonaten, utgöra vid Båsbo högst
15,239 kronor och lägst 11,825 kronor samt vid Ärila högst 14,900 kronor
och lägst 12,500 kronor.

Då samtliga kolonister vid antagandet voro medellösa måste staten
och hushållningssällskapet träda emellan för att övertaga och bruka kolonaten
samt anskaffa därför nödiga levande och döda inventarier. Kolonisterna
hava för den skull fått egnahemslån av statsmedel till högst

12.500 kronor per kolonat, att förräntas från och med den 1 januari
1924. Vidare hava de personer, som styrkt sig vara berättigade till erhållande
av statens arbetslöshetsunderstöd tilldelats ett belopp — motsvarande
nödhjälpsarbetslönen — av högst 800 kronor för utfört nybyggnads-
eller odlingsarbete. Denna anordning kompletterades vid
1923 års riksdag (Kungl. Maj :ts proposition nr 144, sid. 38) genom införande
av s. k. premielån, varigenom en kolonist kunde erhålla intill

1.500 kronor i den mån arbetet å kolonatet fortskred. Premielånet ansågs
guldet när byggnads- och odlingsarbetena blevo fullbordade. Slutligen
har hushållningssällskapet av egna medel berett kolonisterna lån
mot en årlig ränta av 4 procent.

Med avseende å fullgörandet av de ekonomiska förpliktelser, kolonisterna
åtagit sig, har meddelats, att samtliga kolonisterna vid Båsbo

— 108 —

inbetalt ränta för 1924 å egnahemslånet, men att kolonisterna vid Arila.
efter hemställan till egnahemsnämnden, fått anstånd därmed, under
förutsättning att hushållningssällskapets utlägg för foder ocli utsäde,
skatter o. dyl. inbetalades. Åtskilliga av Arilakolonisterna restera
emellertid för nämnda inbetalningar, och det anses ovisst, om samtliga
skola kunna behålla sina kolonat.

Lagfart har sökts för 8 av de 10 kolonisterna vid Båsbo, vilka ordentligt
fullgjort dem åliggande inbetalningar. Hushållningssällskapet liar
dock ännu icke avfordrat kolonisterna utlägg för lagfarts- och inteckningskostnader,
varför köpebreven ej överlämnats till kolonisterna.

Lantmäteriförrättningen å Hedemorastyckningen har först under
innevarande höst blivit avslutad. På grund av en tvist rörande rätten
för kolonisterna att få övertaga på kolonaten vilande elektriska andelar
— vilken tvist f. n. ligger under skiljedom — hava köpebreven ännu
ej lagfarits men detta väntas komma med det snaraste att ske.

Enligt vad revisorerna vid besöket erforo, hava kolonisterna ifråga
ännu icke kunnat av hushållningssällskapets egnahemsnämnd erhålla
uppgörelse beträffande de till dem upplåtna lägenheterna. Att detta
dröjsmål liksom ovissheten om den skuldsumma, som kommer att påvila
lägenheterna, icke stärker kolonisternas ställning eller underlättar
deras strävanden ligger i öppen dag.

Å vissa kolonat hade av egnahemsnämnden uppförts s. k. Forssjöhus
av plank och bräder samt spånfyllning. Inredningen i dessa hus syntes
mindre ändamålsenlig och föga tilltalande, och bostadshusen hade därtill
uppförts på sådant sätt, att bostäderna enligt uppgift äro dragiga
och kalla. Kostnaden för dessa byggnader uppgå likväl till i runt tal

10,000 kronor för varje kolonat, vilken kostnad revisorerna finna hög.

Vad beträffar jordens beskaffenhet har statskonsulenten Aug. Östergren
i avgiven inspektionsrapport i fråga om kolonaten vid Arila anfört,
att densamma är växlande med sandjord och torvjord etc., vilken
på flera håll är bemängd med kvickrot och delvis vattensjuk.

Skogstillgången uppgavs å kolonaten i Båsbo möjligen motsvara husbehovet,
medan denna å kolonaten i Arila ej vore nämnvärd.

De värden, som enligt vad egnahemsnämnden meddelat revisorerna
åsatts kolonaten i Båsbo, äro lägst 11,825 kronor, högst 15,239 kronor,
och vid Arila lägst 12,500 kronor, högst 14,900 kronor. Då egnahemslån
får uppgå till högst 12,500 kronor, måste överskjutande del ordnas på
annat sätt. Å kostnaderna för kolonaten vid Arila har hushållningssällskapet,
såsom av redogörelsen framgår, före värdenas bestämmande
avskrivit cirka 19,000 kronor. I de åsätta värdena ingår givetvis icke
det bidrag, som utgått av arbetslöshetsmedel. Förräntning och amortering
av de åsätta värdena, vilka synas revisorerna höga. uppgå till 700

Revisorernas

uttalande.

— 104 —

—900 kronor årligen, vartill kommer ådragen skuld för levande och
döda inventarier. Med hänsyn till den i orten rådande bristen på arbetstillfällen
synas möjligheterna för kolonisterna att erhålla annan inkomst
än den av jordbruket härflytande vara mycket små.

Av de ursprungligen antagna 31 kolonisterna voro 11 arbetslösa
industriarbetare från Eskilstuna. Av dessa senare hava numera 9
lämnat sina kolonat och av de båda återstående torde ytterligare eu
komma att återgå till industriarbete.

§ 76.

Koionaten vid Revisorerna hava besökt ett av kolonaten vid Fågelsjö å Hamra

T^geisjo. kron0park

Ifrågavarande kolonat, 13 till antalet, anlades år 1920 på omkring 2
kilometers avstånd från Fågelsjö järnvägsstation. Totalkostnaderna
för varje särskilt kolonat hava uppgått till i medeltal 7,374 kronor.
^uttalande*8 Revisorerna uppmärksammade vid sitt besök att för kolonatbyggnaden,
som uppförts genom kolonisationsnämndens försorg, i huvudsak
nyttjats timmer av friskt virke. Enligt vad revisorerna inhämtade har
sådant virke kommit till användning även vid övriga byggnader inom
Fågelsjö kolonatområde. Ett dylikt förfarande synes icke förenligt
med god hushållning. Revisorerna anse, att vindfällt och torrt virke
av god beskaffenhet bör, där, såsom i förevarande fall, tillgång härtill
finnes, användas såväl för kolonatbyggnader som för andra husbyggnader
å kronoparkerna.

§ 77.

Åt längst}-rel- I anledning av inom riksdagen väckt motion beslutade 1916 års riksverkstäiid
ut-dag, det av 1915 års riksdag å extra stat för år 1916 beviljade an*ansiao-et
un11 ^ 15,000 kronor till beredande av rättshjälp åt sådana obemedlade
rättshjälp åt och mindre bemedlade åbor och lägenhetsinnehavare, vilkas anspråk anåbor.
såges skäligen böra påkalla rättslig prövning inför domstol eller annan
behörig myndighet, skulle i den mån detsamma ej under sist nämnda
år toges i anspråk, få för angivna ändamål disponeras jämväl under följande
år. Enligt riksräkenskapsverkets budgetredovisning för budgetåret
1924—1925 förefanns å ifrågavarande anslag till nästföljande budgetår
en reservation av 1,252 kronor 2 öre.

Vid granskning av länsstyrelsens i Örebro räkenskaper hava revisorerna
uppmärksammat, att den 13 december 1924 av nämnda länsstyrelse
till advokaten N. Söderqvist å ifrågavarande anslag utanordnats
medel enligt en räkning, vilken revisorerna funnit vara av sådan beskaffenhet
att den bort här nedan återgivas.

— 105 —

1923 DEBET

Jan. 3 An Brev Länsst. i Örebro med begäran om förskott 11: —
13 „ Bet. enl. räkning till O. Dalkvist.............. 56: —

Febr. 26 „ Brev Dalkvist .............................. 1: —

27 „ Brev P. Ä. i Snavlunda ...................... 1: —

Mars 15 „ Frimärken till kyrkoherde G. Zetterberg i Snavlunda
.................................... 1: —

„ „ Brev densamme ............................ 1: —

„ „ Brev P. Ä. i Ramundeboda tors., Laxå........ 1: —

17 „ Pf. fr. P. Ä. i Ramundeboda församl., Laxå . . 3:35

„ „ Besvär med utlösen av pf..................... 3: —

23 „ Brev Laxå Bruks A.-B....................... 16: —

28 „ Brev Laxå Bruks A.-B....................... 1: —

Apr. 16 „ Registreringsbevis ang. Laxå Bruks A.-B..... 3:50

„ „ Besvär med dess anskaffande................ 5: —

„ „ Uppsatt stämningsansökan .................. 15: —

„ „ Brev Kom. i Väster-Närkes domsaga, Örebro .. 1:15

19 „ Pf. Komm. i Väster-Närkes domsaga, Örebro, å

stämningsresolution ...................... 4: 35

„ „ Besvär med utlösen av pf................... 3: —

26 „ Betalt delgivning av stämning med Laxå Bruks

A.-B..................................... 6: —

„ „ Besvär med delgivningen .................... 5: —

Maj 26 „ Brevkort Augusta Eriksson med rumsbeställn. 0:10

30 „ Bestyrkt avskrift av registreringsbevis ...... 1: 50

31 „ Inställelse i Asker sund...................... 275: —

30 „ Best. avskrifter ............................ 4: —

Juni 1 „ Brev Komm. hos Domh. i Väster-Närkes doms. 1: —

11 „ Brev Komm. hos Domh. i Askersund.......... 1: —

13 „ Pf. fr. Komm. i Väster-Närkes Doms. å ägande rättsbevis

ang. 1/4 mantal Spjutliult ........ 4: —

„ „ Besvär med utlösen av pf..................... 3: —

18 „ Uppsatt stämningsansökan å Wargöns A.-B. . . 15: —

„ „ Brev Komm. i Väster-Närkes Domsaga, Askersund
.................................... 1: —

27 „ Pf. från dito (adressen angiven såsom: Örebro) 4: 35

„ „ Besvär med dess utlösande ................ 3: —

28 „ Brev Domh. i V. Närkes domsaga, Örebro...... 1: ■—

Juli

Sept.

Okt.

14 An Begistreringsbevis angående Wargöns A.-B. . .

„ „ Besvär med dess anskaffande................

16 „ Best. avskrift av stämningen ................

„ „ Best. avskrift av registreringsbevis ..........

19 „ Delgivning av stämning med Wargöns A.-B. . .
„ „ Besvär med ombesörjande av delgivningen ....

24 „ Pf. å protokoll fr. Komm. i V. Närkes domsaga

„ „ Besvär med inlösen av postförskottet ........

29 „ Brevkort Augusta Eriksson, Lerbäck, med

rumsbeställning avs. den 1/10 ..............

3 „ Inställelse i Askersund i dels mål mot Laxå

bruk, dels mål mot Wargön å 200 kr.........

12 „ Pf. å protokoll o. kommers, från Komm. i Vä ster-Närkes

domsaga .....................

„ „ Besvär med utlösen av postförskott..........

3:50
5: —
1:50
1 :50
2: —
5: —
10:75
3: —

0:10

400: —

17: 75
3: —

1924

Febr. 9 „ Brevkort Augusta Eriksson, Lerbäck, med

rumsbeställning .......................... 0:10

13 „ Inställelse genom H. S. i målet ./. Laxå Bruks

A.-B. o. målet./. Wargöns A.-B. å 200 kr..... 400: —

April 22 „ Postförskott med protokoll 13/2 24 från komm.

i västra Närkes domsaga 6: 50 för mål ./.

Wargön, 6: 50 ./. Laxå Bruks A.-B. kommrns

ers. 2:25 ................................ 15:25

„ „ Besvär med postförskottets avhämtande...... 3: —

Sept. 28 „ Brevkort fröken Augusta Idriksson, Lerbäck,

med rumsbeställning ...................... 0:10

30 „ Arkivforskning denna dag och tidigare........ 150: —

„ „ Styrkta avskrifter .......................... 10: 50

Okt. 1 „ Inställelse genom Hilma Söderqvist i målet ./.

Wargöns A.-B............................ 275: —

Nov. 29 „ Postförskott med protokoll av 1/10 och 22/11

1924 från komm. i Västernärkes domsaga 9 kr.

kom. ersättning 1: 75...................... 10: 75

„ „ Postförskottets avhämtande ................. 3: —

Dec. 1 „ Avskrift av kontot ......................... 3: —

1 „ Brev Länsstyrelsen i Örebro ................ 1:45

Summa kronor 1,777: 55

107 —

Revisorerna vilja särskilt fästa uppmärksamheten å de belopp, som
debiterats för inställelser, ävensom följande visserligen i och för sig
obetydliga belopp, nämligen ett å 11 kronor för brev till länsstyrelsen i
Örebro med begäran om förskott samt de åtskilliga gånger förekommande
beloppen å 3 kronor för besvär med inlösen av postförskott. Enligt
revisorernas mening hade ifrågavarande räkning icke bort av länsstyrelsen
godkännas.

Revisorernas

uttalande.

108 —

Navigationsskolan
i
Härnösand.

TIONDE HUVUDTITELN.

Handelsdepartementet.

§ 78.

Revisorerna hava avlagt besök vid navigationsskolan i Härnösand.
Antalet elever i skolans olika klasser har utgjort under läsåren
1920/1921—1924/1925

Läsår

Sjökap-

tens-

klassen

Styrmans-

klassen

Skeppar-

klassen

1 :a maski-nist-klassen

2:a maski-nist-klassen

3:e maski-nist-klassen

S:a

1920—1921 ..

.. . 12

13

14

5

9

8

61

1921—1922 ..

. . . 14

12

13

5

12

7

63

1922—1923 ..

.. . 9

14

11

3

6

5

48

1923—1924 ..

... 7

25

14

13

2

8

69

1924—1925 ..

.. . 13

19

18

10

6

15

81

55

83

70

36

35

43

322

Undervisningen vid skolan liar under läsåret 1924—1925 uppehållits
av föreståndaren, 2 ordinarie, 1 tillförordnad och 8 extra lärare.

Besöket har icke givit anledning till erinran från revisorernas sida.

§ 79.

Förslagsanslaget
till

Förslagsanslaget till lots- och fyrinrättningen, som för budgetåret
lots-^ck* fyr-1924—1925 i riksstaten uppförts med 5,744,500 kronor, har under saminrättningen.
ina budgetår överskridits med icke mindre än 572,070 kronor 19 öre.

Överskridandena hava uppkommit å följande såsom förslagsanslag
upptagna poster å den av Kung]. Maj :t för anslaget fastställda staten:

Anslag Utgifter Brist

Vikariatser sättning vid

lotsstyrelsen 6,000: — 14,082: 80 8,082: 80

Lotspersonalens andel
i lotspenningar 840,000:— 1,031,094:78 191,094:78
Vikariatsersättning
vid lots- och fyrstaten
.......... 25,000:— 47,428:35 22,428:35

Avlöningar till icke- :<

ordinarie befattningshavare
vid

lots- och fyrstaten 300,000: — 482,435: 23 182,435: 23

— 109 —

Kost eller kostpenningar
till personal

å fyrskepp....... 100,000: — 133,739: 49 33,739: 49

För betjäning av livräddningsanstalter na

.............. 10,000:— 11,431:94 1,431:74

Till beredande av
understöd åt vissa
förutvarande befattningshavare
.. 15,000: — 15,030: — 30: —

Till pensionering av

lotsstyrelsens samt
lots- och f yrstatens

personal etc...... 175,000:— 208,799:62 33,799:62

Till fyrskeppens reparation
........ 87,500:— 253,574:73 166,074:73

Till lotsverkets ångfartygs-
och tjänstefartygs
underhåll
etc.......... 111,000: — 287,184: 62 176,184: 62

Till bojars och prickars
anskaffning

etc.............. 68,000:— 113,103 : 21 45,103 : 21

Till skrivmaterialier
och expenser,

ved m. in......... 10,000: — 57,704: 84 47,704: 84

Till kontorshyror
och expenser inom

lotsdistrikten ---- 45,000: — 79,646: 27 34,646: 27

Till grundräntor,

jordskyld etc..... 5,000: — 5,614: 22 614: 22

Till rese- och trak tamentspenningar

30,000: — 77,232: 80 47,232: 80

Till konsumtionsartiklar
........... 142,500:— 163,614:73 21,114:73

Till reparation och
underhåll av byggnader
etc........ 80,000:— 200,869: — 120,869: —

no —

Angående
visna nyanläggningar
>''
Bredskärs
lotsstation.

Till bestridande av
Sveriges bidrag till
underhåll av en fyr

å Kap Spartel .... 1,080: — 2,061: — 981: — 1,133,567:43

Härifrån avgår överskott å andra poster............ — 561,497:24

572,070:19

De överskridanden, som liava ägt rum, synas särskilt vad anslagsposterna
till skrivmaterialler och expenser samt till rese- och traktamentspenningar
beträffar, vara av anmärkningvärd art. Revisorerna
hava därför icke kunnat underlåta att fästa riksdagens uppmärksamhet
å berörda förhållanden.

§ 80.

Revisorerna hava besökt lotsstationen Bredskär för att taga i betraktande
lotsverkets nyanläggningar å nämnda lotsstation. I samband
därmed hava revisorerna avlagt besök i Holmsund för att bese
dels ett av lotsverket förhyrt magasin, dels ock en av verket förhyrd
tomt därstädes.

I statsverkspropositionen till 1920 års riksdag äskades för säkerhetsanstalter
för sjöfarten bl. a. ett belopp å 60,000 kronor, avsett att i samband
med planerad förflyttning av lotsverkets depå i Holmsund till
Bredskärs lotsplats, användas till anläggning vid berörda lotsplats, belägen
31/2 latitudsminut söder om Holmsund, av en för ändamålet nödvändig
brygga, förrådsbyggnad till inrymmande av lysbojar, kättingar,
förankringsgods och andra effekter, planering och iordningställande
av område för prickupplag, anskaffning och uppsättning av erforderliga
kranar för bojarnas upptagande och sjösättning samt anläggning
av transportspår mellan bryggan och förrådshuset ävensom utförande
av telefonledning till Bredskär.

Ifrågavarande anslagskrav, som bifölls av 1920 års riksdag, grundades
på en framställning av lotsstyrelsen, i vilken framhölls bl. a. svårigheten
att i Holmsund förhyra för ändamålet lämpliga områden.

Angående frågans vidare behandling hava revisorerna från lotsstyrelsen
införskaffat åtskilliga handlingar, av vilka huvudsakligen framgår
följande.

Sedan riksdagen beviljat anslag till nybyggnad av magasin m. m. å
Bredskär har lotsstyrelsen den 26 april 1921 uppdragit åt lotskaptenen
i övre norra distriktet att undersöka möjligheten av förhyrande av
plats för prick- och bojupplag med förrådslokal vid kaj i Holmsund fölen
tid av minst 5 år. Tillika framhölls, att härigenom skulle tillsvidare

— in —

med anordnande av bojskjul, brygga in. in. å Bredskär kunna anstå. I
sammanhang med överlämnandet av kontrakt å ett sålunda förhyrt magasin
framhöll lotskaptenen, att det icke vore möjligt att i magasinet
upplägga bojar och remmare, varför jämväl förhyrandet av tomt för
prick- och bojupplag vore erforderligt. För detta ändamål vore eu erbjuden
tomt i Holmsund synnerligen lämplig. Enligt lotskaptenens mening
vore detta ”vida fördelaktigare än att hava upplaget å Bredskär,
vare sig det gällde materielens rustning, dess ombordtagande å och
lossning från lotsangaren eller statens ekonomi”. Nu föreslagna anordningar
betingade, framhöll lotskaptenen, ”oberäknat anläggningskostnaden
årligen endast en bråkdel av kostnaden (ränta och underhåll)
för de för samma ändamål ifrågasatta anläggningarna å Bredskär.
” I ett senare yttrande anförde t. f. lotskaptenen att det utan tvivel
vore för staten utomordentligt fördelaktigt att förhyra magasin och
tomt i Holmsund, vilket kunde ske för en sammanlagd kostnad av 950
kronor årligen, då därigenom undvekes de för samma ändamål planerade
anläggningarna å Bredskär jämte underhållskostnader för desamma.

Lotsstyrelsen beslöt, enligt en till lotskaptenen den 21 februari 1922
avlåten skrivelse, att godkänna de upprättade hyreskontrakten å magasin
och tomt för eu hyra av 950 kronor årligen. Hvrestiden utgjorde
10 ar, räknat från och med den 1 januari 1922, men förlängdes, om ej
uppsägning från någondera sidan ägde rum senast 6 månader före hyrestidens
utgång.

Överfyringenjören har därefter i en den 9 januari 1924 till lotskaptenen
avlåten skrivelse, med erinran dels om det anvisade anslaget å 60,000
kronor för ovannämnda nyanläggningar å Bredskär, dels om det förhyrda
magasinet och tomten i Holmsund, framhållit, hurusom det syntes
som om anslaget för magasinslokaler in. m. å Bredskär vore onödigt
och i varje fall ej behövligt före kontraktstidens utgång. Lotsstyrelsen
skulle därför till Kung], Maj :t anmäla, att förenämnda anslag nu ej behövde
disponeras, och kunde det ej heller under nuvarande statsfinansiella
läge reserveras. Innan denna anmälan gjordes, begärde överlyiingenjören
att lotskaptenen skulle meddela, huruvida denne ansåge,
att något på starka skäl fotat önskemål för det dåvarande förefunnes
beträffande anordnandet å Bredskär av upplag eller av annan anläggning
inom förenämnda anslags ram. Därjämte ifrågasatte överfyringenjören
sådan förlängning av den i hyreskontrakten å magasin och tomt
i Holmsund bestämda uppsägningstiden, att lotsstyrelsen kunde få tid
på sig att ingå med framställning om anslag för nybyggnad ävensom
för byggnadsarbetets utförande, därest kontrakten uppsades.

Lotskaptenens skrivelse till lotsstyrelsen i anledning av ovannämnda
förfrågan är, så vitt angår förevarande fråga, av följande lydelse:

— 112 —

”Till K ung!, lotsstyrelsen.

I anledning av chefens för fyringenjörkontoret skrivelse av den 9 dennes
angående sextiotusenkronorsanslaget till anordnande av brygga
m. m. vid Bredskär, så får jag vördsamt meddela, att det enda önskemål,
som kunde falla inom ramen av nämnda anslag vore eu utvidgning
och reparation av den nuvarande bryggan vid Bredskär. Vid svårare
isvintrar kan det inträffa att Holmsunds hamn tillfryser så pass, att
isbrytare skulle behövas för att hålla öppet — tj.-fartyget Umeå är
ingen isbrytare — och då det numera torde bliva fallet att lysbojarna
komma att ligga längre ute än tillförne, så vore det önskvärt att, om så
skulle erfordras, lysbojarna skulle kunna kastas i land å Bredskärs
brygga. Som bryggan nu är, går detta ej för sig. J a g har hört mig för
med en byggmästare i Obbola och han har erbjudit sig att reparera den
nuvarande bryggan samt utanför densamma nedsätta en 15 in. lång, 4
in. bred stenkista så att en T-forang brygga tillkomme med ett djup av
3,7 in. utanför. Bryggan försedd med plankgolv över allt; kostnad

4,000 kronor. På södra sidan av bryggan finge lotsarna på samma gång
en utmärkt båthamn.

Angående ändring av uppsägningstiden å kontrakten med Lövö delägare
skall jag fortast möjligt söka ordna till Styrelsens belåtenhet.
Umeå den 14 januari 1924. Emil Bohm. ’ ’

Sedermera har lotskaptenen meddelat lotsstyrelsen, att ägarna till
det förhyrda magasinet och tomten i Holmsund medgivit den av lotsverket
önskade förändringen av uppsägningstiden från 6 månader till
iy2 eller 2 år.

Då de revisorerna tillhandakomna handlingarna icke innefattade något
lotsstyrelsens beslut i fråga om anläggningarna vid Bredskär, hava
revisorerna vid en under hand gjord förfrågan erhållit den upplysningen,
att något lotsstyrelsens beslut om att anläggningarna skulle komma
till stånd icke förelåge, men att anbud å arbetena å Bredskär infordrats,
varefter anläggningarna utförts. Härutinnan innehåller lotsstyrelsens
protokoll för den 28 mars 1924 följande:

Protokoll, hållet hos kungl. lotsstyrelsen den
28 mars 1924.

Närvarande: Herr Generallotsdirektören Hägg, herr Överfyringenjören
Lundeberg, herr Byråchefen Wirström, herr t. f. Byråchefen
Hillemo.

S. D. Sedan lotsstyrelsen beslutat att vid Rödkallens lotsuppassningsställe
anordna eu ny lotsbåthamn samt vid Bredskärs lotsuppassningsställe
en ny båtbrygga och ett boj skjul, företogs till prövning med an -

— 113 —

ledning härav genom särskilda skrivelser (''rån Aktiebolaget Skånska
Cementgjuteriet, Aktiebolaget Kasper Höglund, Aktiebolaget Marinbetong
och L. E. Hellstedt & C :o infordrade och här bilagda anbud å
leverans av kasuner m. in. till Rödkallens och Bredskärs lotsuppassningsställen,
och antogs det av Aktiebolaget Marinbetong avgivna anbudet
att leverera 4 stycken kasuner till förstnämnda lotsuppassningsställe
för 27,850 kronor och 2 stycken kasuner till sistnämnda lotsupppassningsställe
för 14,900 kronor samt 10 stycken betongbalkar för 1,550
kronor, såsom varande det för lotsverket förmånligaste anbudet.

Skrivelser enligt registraturen skulle avlåtas till samtliga anbudsgivare,
varjämte beslöts, dels att överfyringenjören skulle uppdraga åt
fyringenjören It. Lenander att verkställa de beslutade anordningarna
vid ovan angivna lotsuppassningsställen, dels ock att tjänstefartvget
Vega skulle användas för transporten av kasunerna från Nyköping till
arbetsplatserna, som beräknades kunna verkställas omkring den 1 juli
1924.

Kostnaderna för kasunerna skulle påföras omkostnadsstatens anslag:
”Till säkerhetsanstalter för sjöfarten.”

Å Bredskär har numera uppförts ett förrådsskjul av bräder med omkring
85 kvm. golvyta och en höjd vid takfoten av 3,1 meter, varjämte
anlagts dels brygga och kaj, dels ett decauvillespår från kajen till
skjulet. Kostnaden härför har uppgivits till 48,555 kronor. Tomtutrymme
för upplag av prickar och bojar finnes icke ocli kan ej erhållas
invid bryggan utan betydande schaktningsarbeten.

Det förhyrda magasinet i Holmsund, som ligger invid Djupviks kaj.
har eu golvyta av 300 kvm. och är i gott skick. Den bredvidliggande,
av ett plank inhägnade tomten, som är avsedd för upplag av prickar och
bojar, har eu för ändamålet fullt tillräcklig storlek.

Såsom av redogörelsen framgår hava såväl lotskaptenen i övre norra
distriktet som t. f. lotskaptenen ansett anläggningen å Bredskär obehövlig,
åtminstone så länge nu förhyrda magasin och tomt i Holmsund finge
av lotsverket disponeras. Det enda arbete, som enligt lotskaptenens mening
bort ifrågakomma å Bred skär, vore eu förbättring av den befintliga
äldre bryggan, vilket arbete beräknades kosta 4,000 kronor. Det
oaktat har lotsstyrelsen, ehuru styrelsen själv synes hava funnit nyanläggningen
obehövlig, och fördenskull haft för avsikt att hos Kungl.
Maj :t göra anmälan härom, låtit anlägga ytterligare en brygga med kaj
samt uppföra ett förrådsskjul, vilken byggnad uppenbarligen icke kan
ersätta det förhyrda magasinet. Till följd av dessa åtgärder har
större delen av ovannämnda anslag förbrukats. Det synes revisorerna
att lotsverket genom detta förfarande ådagalagt bristande omtanke och
sparsamhet med statens medel.

Rev.-berättelse ang. statsverket 1924-—1925. I. s

Revisorernas

uttalande.

114 —

Det har vidare väckt revisorernas uppmärksamhet att lotsstyrelsen
infordrat anbud å erforderliga kasuner av armerad betong för ifrågavarande
arbete vid Bredskär ävensom för lotshamn i Kallholmen i närheten
av Luleå allenast från firmor i Stockholm och Nyköping samt
att kasunerna levererats i Nyköping och därifrån bogserats genom lotsverkets
försorg till Bredskär, respektive Kallholmen. Härigenom torde
statsverket hava åsamkats större kostnader för arbetet, än om kasunerna
tillverkats vid byggnadsplatserna eller åtminstone å ort närmare
dessa.

Vad i det hela angår kostnaden för ifrågavarande nyanläggningar
har visserligen det för ändamålet anslagna beloppet icke till fullo förbrukats,
men berörda kostnad förefaller likväl revisorerna, särskilt med
tanke på vad som genom anläggningarna vunnits, mycket hög.

Vad sålunda förekommit ha revisorerna funnit vara av den anmärkningsvärda
beskaffenhet, att detsamma bort bringas till riksdagens kännedom.

§ 81.

Anskaffande Sedan i samband med lotsstvrelsens inflyttning i nya lokaler fråga
förniotsTtyroir uPPstått om anskaffande av en ny möbel, omfattande bord, ordföransena
sessions- destol och 8 fåtöljer, för styrelsens sessionssal, infordrade styrelsen
Hal- anbud å en dylik möbel enligt ritningar, utförda av arkitekten hos byggnadsstyrelsen
C. O. Hallström, från A.-B. Nordiska kompaniet, Stockholm,
möbel arkitektbyrån David Blomberg, Stockholm, Tranås möbelfabriksaktiebolag,
Tranås, och A. Widén, Vittsjö.

Inom föreskriven tid inkommo anbud från förstnämnda tre firmor,
vilka erbjödo sig utföra den ifrågasatta tillverkningen till följande
priser:

Firma

Bord

Ord-

förande-

stol

Få-

töljer

Tillägg för
möbelliud

Summa

kr.

A.-B. Nordi-

ska kompa-niet .......

1,065:-

425: —

1 st.
8 st.

320: —
2,560: —

4,050: —

David Blom-

1 st.

275: —

berg ......

Tranås möbel-

1,300: —

295: —

8 st.

2,200: —

o

c

ce

4,395: —

fabriksaktie-

1 st.

220: —

bolag .....

650: —

CO

h-*

O

8 st.

1,760: —

2,720: —

Det av Tranås Möbelfabriks-A.-B. avgivna anbudet föranledde lotsstyrelsen
att tillställa bolaget följande skrivelse:

— 115 —

”Till Tranås möbelfabriksaktiebolag.

Sedan Ni med skrivelse den 7 november 1924 insänt anbud å ny
möbel för kungl. lotsstyrelsens sessionssal samt styrelsen funnit detta
anbud vara anmärkningsvärt lågt, vill styrelsen, innan anbudsfrågan
slutligen prövas, härigenom under hänvisning till 28 § 2 mom. e) i förordningen
den 16 januari 1920 angående upphandling och arbeten för
statens behov samt försäljning av staten tillhörig lös egendom anhålla,
att Ni ville skyndsamt till styrelsen inkomma med närmare förklaring
rörande de förhållanden, vilka föranlett Eder att bestämma priset på
sätt skett.

Stockholm den 24 november 1924.

På Kungl. Lotsstyrelsens vägnar:

Arthur Wirström. ’ ’

Den 27 november 1924 avlät bolaget till lotsstyrelsen följande svar:

”Kungl. Lotsstyrelsen, Stockholm.

Skrivelsen av den 24 dns. tillhanda och bemärka att styrelsen finner
vårt anbudspris ”anmärkningsvärt lågt” och därför önskar ”närmare
förklaring rörande de förhållanden, vilka föranlett oss att bestämma
priset på sätt skett.”

Vi finna styrelsens spörsmål något egendomligt och äro ej vana vid
att våra priser bli betraktade som låga i den allmänna marknaden. De
förhållanden som varit bestämmande vid prissättningen äro även i detta
fall våra vanliga. Att priserna äro låga beror huvudsakligen på den
mördande konkurrensen som gör att man får nöja sig med minsta möjliga
existensmarginal. Det bör dessutom bemärkas, att vi beräknat
använda s. k. amerikansk polering samt att möblerna levereras fritt
Tranås järnvägsstation. Någon eftergift på ett solitt utförande har
ej varit ifrågasatt.

Högaktningsfullt
Tranås Möbelfabriksaktiebolag.

A. Kroon. ’ ’

Lotsstyrelsen remitterade det av Tranås möbelfabriks A.-B. avgivna
svaret till arkitekten C. O. Hallström, vilken såsom ovan nämnts utfört
ritningarna till den möbel, som skulle anskaffas. Hallström avgav
sedermera följande yttrande i ärendet:

”Till Kungl. Lotsstyrelsen.

Genom Lotsstyrelsens skr. D. N :o 4050 K. anmodad yttra mig över
skrivelse från Tranås Möbelfabriks A.-B., utgörande svar å en till
firman ställd förfrågan rörande anbud å sessionsrumsmöbel för styrelsen
ber jag vördsamt få anföra följande: Den i firmans yttrande omnämnda
ytbehandlingen, s. k. amerikansk polering, kan ej godtagas för
en möbel av här ifrågavarande klass. Den är för ömtålig, särskilt mot
stötar av vassa föremål, och liar ej heller i övrigt tillräcklig slitstyrka.
På denna grund och då firmans förmåga att på ett klanderfritt sätt

116 —

fullgöra eu leverans av denna krävande art ej heller :i övrigt kan anses
fullt dokumenterad, får jag föreslå att dess anbud förkastas, så mycket
hellre, som kostnaderna för resor i och för utförande av vederbörlig kontroll
i viss mån förminska fördelen av det billiga anbudet.

Sedan jag genom muntliga förhandlingar med den näst lägste anbudsgivaren,
A.-B. Nordiska kompaniet, förvissat mig om att dess anbud
avser ett i allo förstklassigt utförande får jag föreslå, att dess
anbud antages, under förutsättning att den i anbudet förekommande
reservationen för bordskivans behandling utgår, vilket vederbörande
förklarat sig beredda att acceptera. Stockholm den 30 november 1924.

C. O. Hallström.”

Den 2 december 1924 företog därefter lotsstyrelsen de avgivna anbuden
till prövning, därvid det lägsta, av Tranås möbelfabriks aktiebolag
avgivna anbudet å 2,720 kr. avseende s. k. amerikansk polering av möblerna,
uteslöts från den slutliga prövningen av anledning, som i 28 § 2
inom. e i upphandlingsförordningen den 16 januari 1920 förmäles, varefter
det näst lägsta, av aktiebolaget Nordiska kompaniet avgivna anbudet
å 4,050 kr. antogs såsom för styrelsen fördelaktigast.

Den av lotsstyrelsen åberopade föreskriften stadgar att på vederbörande
myndighet skall bero, huruvida anbud må ifrågakomma vid den
slutliga prövningen: om det begärda priset står i sådant missförhållandet
till godset eller arbetet, att av priset ensamt att döma ett nöjaktigt
fullgörande av avtalet icke kan påräknas och anbudsgivaren icke är
särskilt känd för pålitlighet eller orsaken till det låga priset icke på
tillfredsställande sätt förklaras.

Revisorernas Det har väckt revisorernas uppmärksamhet att lotsstyrelsen icke
uttalande. funnj^ anledning att inleda närmare underhandlingar med den lägsta
anbudsgivaren, på sätt som skett ifråga om den firma, till vilken leveransen
sedermera överlämnats. Ett sådant förfarande skulle enligt
revisorernas mening stått i bättre överensstämmelse med innebörden av
gällande upphandlingsföreskrifter. Lotsstyrelsens tillvägagångssätt i
förevarande fall synes revisorerna vittna om bristande uppfattning
om vad som i affärsmässiga uppgörelser är tillbörligt och jämväl innebära
ett eftersättande av statsverkets intressen.

§ 82.

Ersättning för För lotsstyrelsens räkning har under budgetåret 1924—1925 anskafTtyrebenfT
fats dels en möbel för styrelsens sessionssal, dels ock en möbel för geräkning
ut- nerallotsdirektörens tjänsterum. Ritningarna till ifrågavarande möbtorUrektetekt-ler
hava utförts av arkitekten i byggnadsstyrelsen C. O. Hallström. Beträffande
förstnämnda möbel har, såsom i föregående paragraf närmare
angivits, infordrats anbud från fyra olika firmor, varefter ett av
A.-B. Nordiska Kompaniet avgivet anbud å 4,050 kronor blivit av sty -

117 —

relsen antaget. Möbeln till generallotsdirektörens tjänsterum har utförts
hos A.-B. Gustav Flinta, Hedemora, och entreprenadsumman omfattar
ett belopp av 2,748 kronor enligt ingivet anbud. Emellertid har
vid utförandet av sistnämnda möbel tillkommit kostnader uppgående till
ett belopp av 343 kronor, beroende på att arkitekten ansett nödvändigt
vidtaga vissa förändringar å möblerna, vilka icke angivits i de ursprungliga
ritningarna.

Såsom ersättning för arbetet med utförandet av möbelritningarna till
ifrågavarande tvenne rum, ävensom för konsultation vid val av armatur,
gardiner, mattor in. in. i lotsstyrelsen har arkitekten debiterat eu
ersättning av 1,881 kronor, vilken beräknats efter 25 % på kostnaderna
för möbelanskaffningen. Vidare har till arkitekten utbetalts ersättning
för företagna resor i och för kontroll vid möblernas utförande med tillhopa
117 kronor 30 öre. Sistnämnda ersättning har av lotsstyrelsen utbetalts
från anslaget för rese -och traktamentskostnader, medan den
arkitekten i övrigt tillerkända ersättningen, liksom anskaffningskostnaderna
för möblerna, bestritts av den i lots- och fyrinrättningens stat
ingående anslagsposten till skrivmaterialier och expenser.

Enligt vad revisorerna erfarit har inom riksräkenskapsverket anmärkning
gjorts å ifrågavarande, arkitekten Hallström tillerkända ersättningar,
varvid gjorts gällande, att möblering av ifrågavarande rum
bort kunna försiggå utan anlitande av särskild sakkunnig och att alltså
ifrågavarande belopp, tillhopa 1,998 kronor 30 öre, såsom obehörigen
utgivet skulle till statsverket återbäras. Med anledning av anmärkningen
har förklaring avgivits av generallotsdirektören och byråchefen i
lotsstyrelsen A. Wirström, vilka äro ansvariga för ifrågavarande utbetalningar.

Förklaringen är av följande lydelse:

”Enligt nådigt brev till byggnadsstyrelsen den 9 maj 1924 godkände
lvungl. Maj :t eu av byggnadsstyrelsen framlagd plan till användning av
lokalerna i den södra av riksbankens förra byggnader vid Järntorget
och Skeppsbron i Stockholm. Lotsstyrelsen, som under mars månad
1925 inflyttat i de sålunda upplåtna lokalerna, har uti dessa erhållit väsentligt
ökat utrymme, vilket sedan länge ansetts erforderligt. För
möbleringen av sina nya lokaler har emellertid lotsstyrelsen ej — dock
med obetydliga undantag — anskaffat nya möbler i vidare mån än för
styrelsens sessionsrum och för generallotsdirektörens tjänsterum. Vid
övervägande av huru man skulle gå fram vid möbelanskaffningen för
dessa båda rum, fann man lämpligast med hänsyn såväl till de krav ur
arkitektonisk som konstnärlig synpunkt som särskilt sessionsruinmet
ställde, som ock till önskemålet att få en konkurrens till stånd på enhetliga
villkor — att anlita arkitekt för uppgörande av förslagsritningar.
Något hinder för ett sådant tillvägagångssätt troddes ej föreligga,
då, efter vad från byggnadsstyrelsen inhämtades, arkitekt mot särskild

118 —

Revisorernas

uttalande.

ersättning i liknande fall tidigare vid flera tillfällen anlitats av statsverket.
Vid numera hos byggnadsstyrelsen framställd förfrågan har
meddelats, att, utan att anmärkning däremot framställts, arkitekt mot
ersättning i varje särskilt fall anlitats vid möblering av bland annat följande
lokaler, nämligen:

patent- och registreringsverket (professor Östberg),
skogshögskolan (professor Lindholm),
landsstatshuset i Luleå (arkitekt Falkenberg),

Västerås slott, landshövdingens tjänsterum (stadsarkitekten Hahr),
tekniska högskolan (professor Lallerstedt).

Genom att anbud infordrats å nu ifrågavarande möbler från ett flertal
firmor hava säkerligen kostnaderna för möblerna nedbragts till det
minsta möjliga. Givet är att, därest lotsstyrelsen, utan att arkitekt förut
anlitats, beställt liknande möbler hos någon för ett arbete av detta
slag kvalificerad firma, kostnaderna för möblerna skulle hava ställt sig
betydligt högre än som nu är fallet, den utbetalning, mot vilken anmärkning
nu gjorts, inberäknad. Vid en dylik beställning skulle emellertid
kostnaden för arkitektbiträde ej hava kommit till synes å utställda räkningar,
utan priset å möblerna innefattat jämväl ersättning för dylikt
biträde.

I detta sammanhang hava vi ansett oss böra framhålla, att det av
lotsstyrelsen nu till större delen disponerade gamla bankhuset genom
byggnadsstyrelsens intresserade åtgöranden i huvudsak återställts i
sitt ursprungliga skick. Det har då icke varit lämpligt, att vid den
oundgängligen erforderliga nyanskaffningen av möbler, vilka höra fylla
sitt ändamål under långliga tider, verkställa upphandling utan anlitande
av sakkunnig hjälp. Inom lotsstyrelsen har man i allt fall icke velat
påtaga sig ansvaret för att verkställa denna nyanskaffning utan sakkunnigt
biträde. Härvid vilja vi icke underlåta meddela, att byggnadsstyrelsen,
enligt vad vi inhämtat, utbetalat särskild ersättning till Hallström
för handhavande av den konstnärliga ledningen vid iordningställandet
av lotsstyrelsens nya lokaler.”

Riksräkenskapsverket har ännu icke fattat slutligt beslut i anledning
av den gjorda anmärkningen.

Utan att ingå på frågan om lotsstyrelsens befogenhet att i detta fall
anlita särskild sakkunnig för ordnande av ifrågavarande möbelan skaf Ining
vilja revisorerna såsom sin mening framhålla, att det arvode, som
av Hallström begärts och blivit honom tillerkänt, måste anses mycket
högt. Genom att arvodet tillmätts med hänsyn till det belopp, möblerna
kostat att anskaffa, synes arkitekten icke hava haft intresse av att hålla
anskaffningskostnaderna nere. Revisorerna hava också i föregående
paragraf gjort anmärkning på lotsstyrelsens förfarande att ifråga
om möbelleveransen till sessionsrummet utesluta den lägsta anbudsgivaren.
Lotsstyrelsens beslut i denna fråga har, såsom av revisorernas
uttalande i nämnda sammanhang framgår, fattats på tillstyrkan av arkitekten
Hallström.

— 119 —

På sätt av nyssnämnda paragraf framgår, har Hallström såsom ett
av skälen för uteslutande av det lägsta anbudet åberopat, att kostnaderna
för resor i och för utförande av vederbörlig kontroll i viss mån förminskade
fördelen av det billiga anbudet. Revisorerna finna det egendomligt,
att Hallström icke under sådana förhållanden, då han tillstyrkt
antagandet av det av A.-B. Nordiska Kompaniet avgivna högre
anbudet påpekat, att även detta anbuds antagande skulle medföra resekostnader
för kontroll av tillverkningen.

Vad sålunda f öreko mildt, hava revisorerna funnit vara av eu så anmärkningsvärd
beskaffenhet, att det borde bringas till riksdagens kännedom.

§ 83.

Revisorerna hava från ett flertal ämbetsverk, bland dem patent- och
registreringsverket, införskaffat uppgifter å summan av de arvoden,
som de hos ämbetsverken anställda kommissionärerna i sådan egenskap
uppburit under tiden 1 juli 1924—30 juni 1925.

Patent- och registreringsverket har meddelat att dess kommissionär
för aktiebolagsregistreringen uppgivit, att lian under nämnda tid uppburit
sammanlagt omkring 13,100 kronor. Av det uppburna ersättningsbeloppet
hade emellertid 3,725 kronor åtgått till postpapper och
avlönande av erforderligt biträde. Patent- och registreringsverket har
i samband med meddelandet av berörda uppgift framhållit att nämnda
kommissionär icke har någon annan inkomst av statstjänst än ett årligt
arvode i ämbetsverket av 500 kronor.

Revisorerna, som ansett sig böra taga del av de utav ifrågavarande
kommissionär förda diarierna, hava funnit att han förutom ersättning
enligt de i gällande kommissionär skungörelse angivna grunderna tillgodofört
sig särskild ersättning för granskning och bevakning av handlingar
med belopp varierande alltefter uppdragens omfattning mellan
5 och 100 kronor. Sistnämnda del av hans verksamhet sammanhänger
otvivelaktigt med vederbörandes ställning såsom kommissionär i patent-
och registreringsverket och inkomsten härav tillfaller honom i
denna egenskap. Revisorerna hava gjort en approximativ beräkning av
berörda inkomst, vilken uppgår för exempelvis mars månad 1925 till
minst 3,250 kronor. För helt år torde inkomsten kunna uppskattas till
åtminstone 40,000 kronor. Lägges härtill det av kommissionären själv
uppgivna, enligt de i kommissionärskungörelsen angivna grunderna utgående
ersättningsbeloppet, efter avdrag för vissa omkostnader eller
9,375 kronor, torde det sammanlagda arvodesbelopp, som tillfaller
kommissionären i patent- och registreringsverket, kunna beräknas uppgå
till omkring 50,000 kronor årligen.

Kommissionärer!
hos
patent- och

registreringsverket.

— 120 —

Bangårdspostkontoret

i Stockholm.

Centralposthuset
i
Göteborg.

Granskningen av kommissionärens diarier har givit revisorerna den
bestämda uppfattningen att de ersättningsbelopp, som av honom debiterats,
i åtskilliga hänseenden måste anses oskäligt höga. Det förefaller
revisorerna anmärkningsvärt att patent- och registreringsverket, vilket
icke torde fa anses hava saknat kännedom om de av kommissionärcn
tillämpade grunderna för arvodesdebiteringarna, icke vidtagit några
åtgärder för rättande av ifrågavarande missförhållanden.

I övrigt få revisorerna hänvisa till det av dem under § 35 gjorda allmänna
uttalandet angående kommissionärsinstitutionen.

Statens affärsverksamhet.

Postverket.

§ 84.

Revisorerna hava besökt den anläggning av ett bangårdspostkontor,
som är under uppförande vid Centralstationen i Stockholm.

Anläggningen utföres i samband med pågående ombyggnad av Centralstationen.

Byggnaden kommer att, förutom källarvåning, innehålla bottenvåning
och två övervåningar. Anläggandet av ifrågavarande postkontor avser
att minska behovet av transporter mellan järnvägen och Centralpostkontoret.
I omedelbar anslutning till själva byggnaden och delvis innesluten
i denna skall anläggas en postbangård med särskilda anordningar
för avgående postkupéers lastning, innan de inkopplas i tågsätten, samt
för lossning av paket och transitopost från ankommande postkupéer.

Kostnaden för anläggningen beräknas komma att uppgå till det därför
av riksdagen anvisade beloppet 674,000 kronor.

Besöket har icke givit anledning till erinran från revisorernas sida.

§ 85.

Revisorerna hava besökt det nya centralposthuset i Göteborg.

Totalkostnaden för byggnaden, vars sammanlagda golvyta uppgår
till omkring 21,800 kvadratmeter, utgör 8,501,100 kronor, varav 711,304
kronor 31 öre för inköp av tomten.

I februari 1925 inflyttade västra distriktets postdirektion i byggnaden
och den 1 juni 1925 var byggnaden färdig att emottaga centralpostkontoret.

— 121 —

De lokaler i posthuset, som icke inreddes för postverkets egna behov
eller utgjorde för hela byggnader gemensamma utrymmen, voro avsedda
att uthyras. Av nämnda lokaler, upptagande en sammanlagd golvyta
av omkring 9,100 kvadratmeter, äro alla uthyrda med undantag av
tre särskilda lokaler på tillhopa 770 kvadratmeter. De flesta hyresgästerna
inflyttade redan den 1 oktober 1924.

För närvarande beräknas hyrorna till 232,500 kronor. Härav utgöras
41,100 kronor av sådana hyressummor, i vilka jämväl ingår ersättning
för värme. Övriga hyresgäster betala jämte hyra vederbörlig andel
i postverkets totalkostnad för byggnadens uppvärmning och förseende
med varmvatten.

Riksdagens år 1922 församlade revisorer, som besökte det då under
byggnad varande posthuset, anförde i sin berättelse bl. a., att med beräkning
av 7 procent å anläggningskapitalet de årliga kostnaderna för
centralposthuset komme att uppgå till cirka 600,000 kronor, samt att
det syntes antagligt, att enär en då beräknad hyresinkomst av 350,000
kronor förefölle osannolik, hyreskostnaden för postlokalerna icke komme
att understiga 300,000 kronor. Även med hänsyn till den i utsikt
ställda minskningen av driftskostnaderna liöllo revisorerna före, att en
så avsevärd stegring av utgifterna, vartill komme förhöjda uppvärmnings-,
belysnings- och andra kostnader, icke kunde anses vara av trall
kbeho vet påkallad.

Av nu föreliggande uppgifter framgår, såsom nämnts, att hyresinkomsten
beräknas till 232,500 kr., därvid dock i fråga om vissa lokaler
ingår jämväl ersättning för värme. Om de ännu disponibla delvis oinredda
lokalerna om sammanlagt 770 kvadratmeter komma att inbringa
i runt tal 25,000 kronor, skulle hyresinkomsten med avdrag av förutnämnda
värmekostnad uppgå till i runt tal 255,000 kronor. Då den årliga
kostnaden för centralposthuset kan uppskattas till 600,000 kronor,
blir hyresbeloppet för postkontorets lokaler omkring 345,000 kronor.

§ 86.

Revisorerna hava avlagt besök å postkontoret i Södertälje.

Postkontoret är inrymt i en enskild person tillhörig fastighet. Enligt
gällande kontrakt, vilket utlöper den 1 oktober 1927, betalas för lokalerna
eu årlig hyra av 6,500 kronor, vari ingår ersättning för värme.
Den tomt, som jämlikt beslut av 1925 års riksdag i Södertälje inköpts
för telegrafverkets räkning, och varom närmare förmäles under § 93,
är vald med tanke på att även kunna tillgodose postverkets framtida
lokalbehov.

Besöket har icke föranlett särskilt uttalande från revisorernas sida.

Revisorernas

uttalande.

Postkontoret
i Södertälje.

Postkontoret
i Västerås.

Revisorernas

uttalande.

Postkontoret
i Halmstad.

Postkontoret
i Vetlanda.

— 122 —

§ 87.

Revisorerna hava avlagt besök å postkontoret i Västerås.

Lokaler för postkontoret äro förhyrda i telegrafverkets fastighet mot
en hyra av 7,800 kronor för år. Postkontoret är huvudsakligen förlagt
till bottenvåningen. Paketpostexpeditionen inrymmes emellertid i källarvåningen
med direkt ingång för trafikanterna från gatan. In- och
utforsling av paketposten äger ruin från gårdssidan genom en mindre
förstuga och en till paketpostexpeditionen ledande smal trappa. Förbindelse
mellan paketpostexpeditionen och postkontorets övriga lokaler
finnes genom nämnda trappa och förstuga samt eu övre halvtrappa.

Såväl nämnda förbindelse som i synnerhet anordningen för paketpostens
in- och utforsling synes mindre tillfredsställande. Genom uppförande
av vindfång och anordnande av en tillräckligt bred trappa
direkt från gårdsplanen till paketpostexpeditionen ävensom inrättande
av en direkt trappförbindelse mellan nämnda expedition och postkontoret,
torde eu ändamålsenlig anordning kunna vinnas.

§ 88.

Revisorerna hava besökt postkontoret i Halmstad.

Postkontoret är inrymt i förhyrd lokal i riksbankens hus. En del av
kontorets utrymmen synas med hänsyn till rörelsens omfattning otillräckliga.
Enligt till revisorerna lämnad uppgift har ifrågasatts en utvidgning
av lokalerna på så sätt, att, sedan telegrafstationen förflyttats
till nya telegraf stationsbyggnaden, riksbankens avdelningskontor
skulle förläggas till våningen en trappa upp och hela bottenvåningen
upplåtas för postverkets räkning.

Besöket har i övrigt icke föranlett någon erinran från revisorernas

sida.

§ 89.

Revisorerna hava besökt den postverket tillhöriga fastigheten nr 112
b i kvarteret Lejonet i Vetlanda.

Fastigheten inköptes av postverket år 1919 och tillträddes f. o. in. år
1920. Köpesumman utgjorde 70,000 kronor och utgick av ett för år
1920 anvisat reservationsanslag å 200,000 kronor för inköp av fastigheter
för postverkets räkning, vilkas förvärvande icke utan synnerlig
olägenhet kunde uppskjutas i avbidan på särskilt riksdagsbeslut.

De å fastigheten befintliga byggnaderna äro av trä. Huvudbyggnadens
bottenvåning upptages av postkontoret. Bostadslägenheter i övre
våningen och å vinden samt kontors- och lagerlokaler i en flygelbyggnad
å gården uthyras för tillhopa 2,050 kronor om året.

— 123 —

Postverkets underhållskostnader för fastigheten hava under de
gångna åren uppgått till sammanlagt omkring 18,600 kronor. Häri
ingå jämväl vissa utgifter för inredningen av postkontoret.

Med beräkning av skälig ränta å det hittills i fastigheten nedlagda
kapitalet och med avdrag av inflytande hyresbelopp uppgår den årliga
hyreskostnaden för postverkets egna lokaler till omkring 5,000 kronor,
motsvarande omkring 1,000 kronor per rum, vilken kostnad synes revisorerna
synnerligen hög.

Såsom en allvarlig brist i anordningarna vid postkontoret bör anmärkas,
att intet kassavalv finnes utan endast två fristående kassaskåp.

§ 90.

Revisorerna hava besökt postkontoret i Vimmerby.

Postkontoret är inrymt i förhyrda lokaler. Årshyran, som enligt
uppgift utgör 1,200 kronor, lärer komma att höjas, sedan eu ifrågasatt
tillbyggnad för beredande av bättre utrymme åt kontoret utförts.

Besöket har icke givit anledning till erinran från revisorernas sida.

§ 91.

Revisorerna hava funnit anledning till behandling ånyo upptaga frågan
om återförsäkring hos enskilda försäkringsbolag av inrikes värdeförsändelser,
varom riksdagens revisorer förut uttalat sig i sin år 1910
avgivna berättelse.

Enligt då gällande, i allmänna poststadgan intagna bestämmelser var
beträffande inrikes assurerad försändelse stadgat förbud mot att å
försändelsen angiva högre belopp än i försändelsen inneslutits, ävensom
lägre belopp än det verkliga. Dessutom gällde förbud mot att i rekommenderat
brev innesluta högre belopp än 500 kronor. Förbuden kompletterades
med vissa kontrollbestämmelser.

Då 1910 års revisorer inhämtat, att vissa försäkringsbolag meddelade
försäkring i fråga om assurerade försändelser å skillnaden mellan å
försändelserna angivna och i desamma i verkligheten inneslutna värden
samt i fråga om rekommenderade försändelser å i dessa inneslutna belopp,
allt mot premier, som på grund av den ringa risk bolagen löpte
understege de för postverkets assuransrörelse fastställda avgifterna,
fäste revisorerna i sin ovannämnda berättelse uppmärksamheten på
ifrågavarande förhållande, under hemställan att lämpliga åtgärder
måtte vidtagas i syfte att statsverkets intressen bleve på ett effektivt
sätt tillvaratagna.

I sitt utlåtande över revisorernas uttalande framhöll generalpoststyrelsen,
bland annat, att det syntes styrelsen, som om statsverkets intressen
i förevarande hänseende knappast kunde på ett effektivt sätt till -

Revisorernas

uttalande.

Postkontoret
i Vimmerby.

Aterförsäkring
av inrikes
värdeförsändelser.

— 124 —

varatagas annat än genom åtgärder, riktade direkt mot de enskilda försäkringsinrättningarna.
Styrelsen tilläde emellertid, att frågan om inlärande
av ett assuransmonopol för postverket krävde en mera ingående
utredning ej blott ur postal synpunkt utan även i åtskilliga andra hänseenden.

På begäran av 1911 års riksdag anbefalldes sedermera generalpoststyrelsen
att inkomma med utredning dels i vad mån de i poststadgan
förekommande bestämmelserna angående försäkring av värdeförsändelser
borde omarbetas i syfte att för allmänheten bereda större frihet
vid och ökad möjlighet till sådan försäkring, dels ock huruvida och i
vilken mån inom landet verksamma enskilda försäkringsinrättningar
borde betagas rätten att meddela försäkring å postförsändelser.

Generalpoststyrelsen begärde uttalande i ämnet från försäkringsinspektionen,
som i ett den 15 juni 1915 avgivet yttrande förordade icke
en monopolisering utan sådan reform av postverkets värdepostförsäkring,
att denna bleve minst lika fördelaktig som de enskilda bolagens.
En sådan reform borde enligt inspektionens förmenande i främsta rummet
avse assuransavgifterna samt förbindas med ett upphävande
av förbudet mot att å försändelserna angiva lägre värde än det
verkliga. För egen del avgav generalpoststyrelsen den 27 februari 1917
utlåtande i ärendet. Styrelsen uttalade därvid, att ett förbud mot den
enskilda försäkringen icke borde ifrågasättas. Någon förändring av
assuransavgifterna ansåg sig styrelsen ej heller kunna föreslå, då de
enskilda försäkringsbolagen under alla förhållanden skulle kunna sätta
sina assuransavgifter lägre än postverkets, vartill komme att tidsförhållandena
icke lämpade sig för sänkning av postavgifter.

Kungl. Maj :t föreläde därefter frågan för 1918 års riksdag. I överensstämmelse
med den av riksdagen bifallna propositionen upphävdes
från och med den 1 juli 1918 förbudet att å inrikes assurerade försändelser
angiva lägre värde än det verkliga, ävensom de av sagda förbud
föranledda kontrollbestämmelserna.

I detta sammanhang torde vidare böra omnämnas, att genom beslut
den 8 april 1925 även förbudet att i rekommenderat brev innesluta
högre belopp än 500 kronor upphävts. Anledningen härtill torde hava
varit, att det ansetts oegentligt att uttryckligen medgiva ett så högt
värde samtidigt som ersättning för ett förkommet rekommenderat brev
enligt allmänna poststadgan utgår med endast 36 kronor.

Vad den internationella postutväxlingen angår, har vid senaste
världspostkongress (i Stockholm 1924) genom tillägg till vederbörande
postavtal ytterligare fastslagits, vad redan förut gällde, nämligen att
dylika värdeförsändelser få assureras till lägre belopp än försändelserna
verkligen innehålla.

125 —

Då innevarande års revisorer hade skäl antaga, att försäkring av
värdepostförsändelser hos enskilda försäkringsbolag ägde ruin i mycket
stor omfattning, hava revisorerna från generalpoststyrelsen införskaffat
närmare uppgifter härom. Dessa uppgifter hava givit vid handen,
att upphävandet av förbudet mot postbefordran av försändelser, å vilka
värdet angivits lägre än det verkliga, medfört en synnerligen stark
ökning av de enskilda försäkringsbolagens premieinkomster för värdebrevsförsäkring.

Enligt tillgängliga siffror hava ifrågavarande premieinkomster för
nedanstående år uppgått till följande belopp:

Premieinkomst i kronor:

För inrikes För försändelser

År försändelser: till utlandet:

1911 ........................... 1,310 26,453

1912 ........................... 1,589 27,214

1913 ........................... 1,570 25,973

1914 ........................... 1,252 53,674

1924 ........................... 194,424 34,056

Det torde böra tilläggas, att de i enskilda bolag försäkrade inrikes försändelserna
år 1924 representerade eu försäkringssumma av sammanlagt
1,690,000,000 kronor.

Reassuransrörelsen bedrives av fem svenska bolag, av vilka för år
1924 ett ensamt torde meddelat försäkring å omkring 2/3 av hela försäkringssumman.

Till jämförelse torde böra anföras följande siffror rörande postverkets
inrikes assuransrörelse åren 1914 och 1924:

År

1914

1924

Antal försändelser .

895,000
. 965,000

Assurera!

belopp

kronor

1,525,000,000

1,060,571,000

Postverkets inkomster
(approximativt beräknade
i kronor)

610,000

625,000

Att de ingående skyddsåtgärder, varmed postverket omgärdat värdeposttrafiken,
i stort sett visat sig vara betryggande, framgår därav att
postverket under åren 1920—1924 för förkomna, förstörda eller falskeligen
utkvitterade assurerade försändelser utbetalat endast respektive

39,000, 18,000, 9,000, 4,000 och 9,684 kronor. Av detta säkerhetstillstånd,
som postverket med betydande kostnader upprätthåller, kunna
de enskilda försäkringsbolagen vid bestämmande av sina riskpremier
utan vidare draga fördel. Postverket har däremot vid bestämmande
av sina assuransavgifter att taga hänsyn till såväl ovannämnda riskkostnader
som verkets allmänna arbe t skostnader.

— 126 —

Huru de enskilda försäkringsbolagens premier för olika belopp ställa
sig i förhållande till postverkets nuvarande assuransavgifter framgår

av följande sammanställning:

Belopp Postverkets assuransavgifter

Försäkringsbo-lagens premier

kronor

kronor

kronor

500

— :30

12

1,000

—: 50

12

5,000

1:30

60

25,000

5:30

3

50,000

10:30

6

75,000

15:30

9

100,000

20:30

12

1,000,000

110:30

100

Revisorernas Med hänsyn till vad som vid förestående undersökning framkommit
uttalande. rörande den omfattning, i vilken genom postverkets försorg befordrade
värdeförsändelser för närvarande försäkras hos enskilda försäkringsbolag,
anse revisorerna nödigt, att åtgärder vidtagas i syfte att assurering
av dylika försändelser måtte i största möjliga omfattning ske
hos postverket till försändelsernas fulla värde. För att nå detta mål
synes eu sänkning av gällande assuransavgifter ofrånkomlig. Därjämte
torde emellertid böra tagas under övervägande, huruvida en uppdelning
av assuransavgifterna i dels en för samtliga värdeförsändelser
gemensam expeditionsavgift, dels ock eu särskild riskavgift i förhållande
till assuransbeloppet, lämpligen må kunna komma till användning i
fråga om den inrikes värdeposttrafiken, på samma sätt som nu är
fallet beträffande den internationella postutväxlingen.

Efter vad revisorerna under hand inhämtat äro berörda frågor för
närvarande föremål för särskild uppmärksamhet inom generalpoststyrelsen.
Revisorerna anse det angeläget, att utredning i ämnet snarast
verkställes.

Telegrafverket.

§ 92.

Teiegrafver- Revisorerna hava besökt de av telegrafverket disponerade lokalerna

"oMtSS»"-1! centralposthuset i Göteborg.

huset i Ifrågavarande lokaler, som tagits i anspråk tor en lokal telegraf- ocli
Göteborg, telefonstation, omfatta i bottenvåningen ett ruin för allmänheten med
telefonhytter och ett telegrafapparatrum samt i en övervåning telefon -

sal jämte erforderliga andra utrymmen. Årshyran uppgår till 25,100
kronor, vilket belopp med hänsyn till lokalernas antal och storlek måste
anses avsevärt.

§ 93.

Revisorerna hava avlagt besök å telegrafstationen i Södertälje. Telesrafata Telegraf-

och telefonstationerna äro inrymda i två skilda fastigheter, ssdTrtsije
i vilka lokaler för dem förhyras. I telefonstationens lokaler var tidigare
aktiebolaget Stockholms-telefons station inrymd. Hyrorna för lokalerna
utgöra respektive 1,450 och 1,600 kronor för år.

Sedan 1925 års riksdag medgivit, att av vissa besparade anslagsmedel
iör telegrafverket ett belopp av 23,000 kronor finge användas för
inköp för verkets räkning av tomten nr 3 i kvarteret Granen i Södertälje,
har nämnda tomt inköpts och av telegrafverket tillträtts den 1
oktober 1925. Medel för tomtens bebyggande hava ännu icke av telegrafverket
äskats.

Besöket har icke föranlett särskilt uttalande från revisorernas sida.

§ 94.

Revisorerna hava besökt telegrafverkets station i Dalarö. Teiegrafyer Gemensamma

lokaler för telegraf- och telefonstationerna äro inrym- eDalars''0”
da i en .telegrafverket tillhörig fastighet, I denna uthyras dessutom
lokal för poststation samt bostadslägenhet för telegrafkommissarien.

För att bättre kunna tillgodose ifrågavarande olika ändamål liar fastigheten,
som är bokförd till ett värde av 10,000 kronor, under år 1923 undergått
ändrings- och reparationsarbeten för eu kostnad av sammanlagt
7,998 kronor. Hyrorna utgöra för poststationen 600 kronor och för bostadslägenheten
400 kronor för år.

Besöket liar icke givit anledning till särskilt uttalande från revisorernas
sida.

§ 95.

Revisorerna hava avlagt besök å telegrafverkets station i Nyköping. Teiegraiyer För

stationen förhyras lokaler i riksbankens fastighet mot en årlig ^yköpilTg” ''
hyra av 2,700 kronor. Enligt från telegrafstyrelsen meddelade uppgifter
gjordes på grund av det knappa utrymmet, särskilt för telefonstationen,
redan år 1919 en utredning för ordnande av lokalfrågan genom
påbyggnad av fastigheten eller genom nybyggnad för telegrafverkets
räkning. År 1920 förelåg hos telegrafstyrelsen ett förslag om
inköp av en fastighet, vilket emellertid under då rådande förhållanden
icke ledde till något resultat. På senare tider hava undersökningarna
angående möjligheten att hava lokalerna kvar i riksbankshuset och där

— 128 —

Revisorernas

uttalande

Telegrafstationen
i
Vetlanda.

Telefonstationen
i
Vimmerby.

Revisorernas

uttalande.

erhålla erforderligt utrymme för telefonstationen återupptagits. Enligt
den uppgjorda planen skulle till en början den av riksbankens vaktmästare
innehavda lägenheten i huset tagas i anspråk för utvidgning
av telegrafverkets lokaler och vaktmästaren erhålla bostad i en annan
del av fastigheten. Härom pågå för närvarande förhandlingar.

Revisorerna, som vid sitt besök iakttogo, att utrymmet i den nuvarande
telefonsalen är otillräckligt, finna den senast ifrågasatta anordningen
till vinnande av erforderligt utrymme ändamålsenlig.

§ 96.

Revisorerna hava besökt telegrafstationen i Vetlanda.

Telegrafverket förhyr övre våningen i en Smålands enskilda bank
tillhörig fastighet för en hyra av 1,000 kronor, inklusive värme. En del
av våningen, två rum och kök, tiar av telegrafverket uthyrts till den
kvinnliga telegrafkommissarien, som betalar eu hyra av 515 kronor
för år. Telegrafstationens lokaler, tre rum, betinga alltså en årshyra
av 485 kronor, inklusive värme.

Besöket har icke givit anledning till erinran från revisorernas sida.

§ 97.

Revisorerna hava besökt telefonstationen i Vimmerby.
Telefonstationen är inrättad i eu förhyrd lägenhet om två rum i övre
våningen i en enskild fastighet. Hyran utgår med 600 kronor för år.
Den för telefonstationen använda lokalen syntes revisorerna otill -

fredsställande.

Enligt tillgängliga statistiska uppgifter för år 1925 har Vimmerby
stad 3,083 invånare och Vimmerby landskommun 2,194 invånare. Staden,
där järnvägar från fyra håll sammanlöpa, utgör affärscentrum i eu
folkrik bygd och har fyra bankkontor. Det oaktat finnes därstädes
ingen telegrafstation. Sådan station finnes däremot i stationssamhället
Hultsfred, under vilken telefonstationen i Vimmerby lyder.

Rörelsen vid Vimmerby och Hultsfreds telefonstationer under år
1924 framgår av följande uppgifter:

antal rikstelefonister ......................

„ lokaltelefonister .....................

„ abonnenter .........................

„ apparater ..........................

„ lokal-, lands- och avgiftsfria rikssamtal .
debiterade avgifter ......................

Vimmerby

3

3

219

261

... 213,000
kr. 49,375

Hultsfred

7

2

96

121

95,000

25,895

Telegram till och från Vimmerby befordras telefonledes emellan
nämnda stad och Hultsfred. Då telefonstationen i Vimmerby hålles

— 129 —

öppen till kl. 11 e. m. och i Hultsfred till kl. 9 e. in., kunna efter sistnämnda
tid endast lokala samtal utväxlas i Vimmerby.

Enligt revisorernas mening synas starka skäl tala för inrättandet av
telegrafstation i Vimmerby.

§ 98.

Revisorerna hava besökt telegrafstationen i Hultsfred.

Stationen är inrymd i en i enskild fastighet förhyrd lokal. Hyran
utgår för närvarande med 500 kronor årligen.

Revisorerna, som under § 97 lämnat vissa uppgifter beträffande ifrågavarande
telegrafstation, hava funnit det där avlagda besöket icke föranleda
särskilt uttalande.

§ 99.

Revisorerna hava besökt telegrafstationen i Halmstad.

Telegrafstationen förhyr lokaler i riksbankshuset, men kommer under
år 1926 att förflyttas till den av telegrafverket uppförda nybyggnaden,
varom revisorerna närmare uttalat sig under § 100. Under nämnda §
hava revisorerna jämväl länmat vissa uppgifter angående här berörda
lokaler.

Besöket har icke givit anledning till erinran.

§ 100.

Revisorerna hava besökt den nyuppförda telegrafstationsbyggnaden
i Halmstad.

Av anslaget för inköp av fastigheter, vilkas förvärvande icke utan
synnerlig olägenhet kan uppskjutas i avbidan på särskilt riksdagsbeslut,
hade telegrafstyrelsen år 1919 utverkat sig Kung! Maj :ts bemyndigande
att för ifrågasatt telegraf stationsbyggnad i Halmstad förvärva
vissa tomtandelar för en kostnad av tillhopa 100,000 kronor.

1923 års riksdag medgav, att för uppförande av en telegrafstationsbyggnad
å telegrafverket tillhörig tomt i Halmstad, för eu beräknad
kostnad av 412,000 kronor, finge användas odisponerad del eller 200,000
kronor av det utav riksdagen å tilläggsstat för år 1920 för uppförande
av arbetarebostäder å telegrafverket tillhöriga fastigheter i Nynäshamns
köping anvisade reservationsanslaget av 500,000 kronor. Därefter
har Kungl. Maj :t bemyndigat telegrafstyrelsen, bl. a. att i huvudsaklig
överensstämmelse med av arkitekten A. Johansson uppgjorda ritningar
för en kostnad av högst 400,000 kronor låta uppföra ifrågavarande
stationsbyggnad. Sedermera medgav 1924 års riksdag, att av besparade
anslagsmedel för telegrafverket finge för slutförande av nämnda
arbete användas ett belopp av 165,000 kronor.

Rev.-berättelse any. statsverket 1924—1925. I. u

Telegrafstationen
i
Hultsfred.

Telegrafstationen
i
Halmstad.

Nybyggnad
för telegrafstationen
i
Halmstad.

130 —

Byggnadsarbetet, som påbörjades år 1923, utfördes till en början på
entreprenad. Sedan huvudentreprenören i januari 1925 enligt uppgift
gjort konkurs har telegrafstyrelsen utan anlitande av entreprenör fortsatt
arbetet, därvid förutvarande kontrollanten tjänstgjort såsom byggmästare.
Arbetet var vid revisorernas besök i det närmaste slutfört.
Kostnaden har uppgått till omkring 345,000 kronor.

Det nya stationshuset, som är uppfört av tegel och försett med en
tornbyggnad, inrymmer i källarvåningen montörsrum, kabelrum, förråd,
kolkällare och pannrum ävensom andra källarutrymmen. Bottenvåningen
inrymmer bl. a. telegramexpedition, rum för allmänheten med
telefonhytter, rum för stationsföreståndaren, kassaexpedition ocli biträden,
linjemästare, telegrambud, kapprum och frukostrum in. in., ävensom
ett rum med tambur, som torde avses för uthyrning. Våningen 1
trappa upp inrymmer lokaler för reläer och korskoppling, arbetsrum
in. in., reservrum, bostad om två ruin och kök för vaktmästaren samt
upptager i övrigt korridor, tambur och kapprum för telefonstationens
personal jämte toalettrum. Våningen 2 trappor upp inrymmer telefonstationens
apparatsal, två förrum och två andra ruin samt mindre
vindsutrymmen. Slutligen finnes vind. I gårdsbyggnaden har beretts
utrymme för bl. a. garage in. in. I flertalet lokaler har dekorativ målning
utförts å väggar och tak.

HevisorernaR Med hänsyn till byggnadens storlek och utförande i övrigt kan enligt
uttalande. revjsorernas mening i och för sig ingen erinran göras mot kostnaden.

Emellertid synes den nya byggnaden hava erhållit en omfattning, som
icke tillnärmelsevis är betingad av stationens nuvarande lokalbehov.
Stationen är för närvarande inrymd i våningen en trappa upp i riksbankens
hus. Denna lokal är i vissa avseenden och särskilt beträffande
telefonsalen icke tillräckligt rymlig. 1 nya stationsbyggnaden blir utrymmet
omkring fyra gånger större. Den ojämförligt största ökningen
upptages av trappor, korridorer, tamburer, kapprum och toalettrum
samt reservutrymmen. Särskild uppmärksamhet tilldrog sig det för
telefonisterna avsedda kapprummet, vilket är 15 meter långt och 4,5
meter brett. 1 telefonsalen, som har eu golvyta av omkring 240 kvm.
upptages allenast halva salen av telefonbord. 1 byggnaden finnas 7
toalettrum och 15 w. c. Kassaexpeditionen, till vilken hör ett biträdesrum,
har ett djup av 8 meter, varav ett utrymme av 2 meters bredd
ansetts tillräckligt för allmänheten, ehuru detta utrymme synes vara
avsett jämväl som passage för personalen. Däremot har det rum för
allmänheten, som avses för telegraminlämning och telefonering, erhållit
en storlek av 7X7 meter, utrymmet för telefonhytter häri icke inräknat.
Då rum av detta slag i regel komma till användning endast i ringa
utsträckning har det synts revisorerna, som om genom någon ändring

— 131

av planen detta rum kunnat komma till användning även för den allmänhet,
som besöker kassaexpeditionen.

Bevisorerna lade märke till, att i byggnaden icke funnes badrum för
personalen. Med påpekandet av detta förhållande avse revisorerna
allenast att fästa uppmärksamheten på den ändrade uppfattning, som
på detta område synes hava inträtt. Telegrafstyrelsen har nämligen
tidigare inrättat badrum i flera av verkets äldre stationsbyggnader ocli
har i vissa fall även krävt inrättandet av sådana i lokaler, som av verket
förhyrts i riksbankens hus.

Såsom i hög grad oekonomiskt måste det betecknas att, såsom här
skett, uppföra eu tornbyggnad, vilken uppenbarligen enbart har till
syfte att giva stationshuset eu monumental prägel. I tornbyggnaden
finnes allenast ett rum i vardera våningen, och av dessa torde blott ett
rum för närvarande vara disponerat, nämligen för vaktmästarens bostadslägenhet.

Att byggnaden i fråga kunnat uppföras för eu på telegrafverket belöpande
kostnad, som icke obetydligt understiger den beräknade, torde
bero på de särskilda förhållanden i samband med entreprenaden, som
förut berörts.

För telegrafstationen i Halmstad tiar hyresersättningen i riksbankens
hus utgjort 6,040 kronor, vartill kommer en i staden förhyrd lägenhet
om två ruin för linjeavdelningens räkning för en årshvra av 350 kronor,
eller tillsammans 6,390 kronor.

Kostnaderna för den nya stationsbyggnaden uppgår såsom förut
nämnts, till 345,000 kronor och för tomten till 100,000 kronor eller för
hela fastigheten 445,000 kronor. Med beräkning av 7 procents ränta å
detta kapital, vari beräknas ingå kostnader för underhåll m. in., kommer
hyreskostnaden för telegrafstationen och linjeavdelningen att uppgå
till 31,150 kronor, från vilket belopp emellertid avgår hyresinkomsten
för vaktmästarebostaden och ett par enkelrum, som torde hava avsetts
för uthyrning.

Den ökning av lokalutrymmen, som genom nybyggnaden beretts telegrafstationen,
synes icke stå i rimligt förhållande till förefintligt eller
inom en överskådlig framtid uppkommande behov. Anordnandet av eu
mångfald onyttiga eller onödigt stora utrymmen synes under alla omständigheter
vara mindre ändamålsenligt och måste i en tid med nuvarande
byggnadskostnader betecknas såsom icke förenligt med klok
omtänksamhet om statens ekonomi. Till förräntningen av den ökade
byggnadskostnad, som uppstått komma stegrade utgifter för bl. a. uppvärmning,
belysning och renhållning, vilka omkostnader kräva ej oväsentliga
belopp.

— 132

Revisorerna anse sig med anledning av vad sålunda förekommit böra,
i likhet med vad som från riksdagens revisorers sida förut vid upprepade
tillfällen under de senare åren skett, framhålla angelägenheten
av att vid utarbetandet av planer för nybyggnader kraven på utrymmen
och lokalernas bekvämlighet och utstyrsel måtte begränsas.

§ 101.

Vaxholms Revisorerna hava avlagt besök å telegrafverkets radiostation i Vax radiostation,

^olm

Stationen övervakar sjösäkerheten samt förmedlar fartygs kommersiella
telegramtrafik ävensom utlämnandet av pejlingar från Landsorts
radiopejlstation. Bemanningen å stationen, som anlades år 1914
och hålles öppen hela dygnet, utgöres av en radiokommissarie och fyra
radiotelegrafister. Anläggningskostnaderna utgjorde för stationsbyggnaden
19,500 kronor samt för själva stationen 54,683 kronor 27 öre
eller sammanlagt 74,183 kronor 27 öre. Under år 1924 uppgingo inkomsterna
vid stationen till 10,124 kronor 13 öre samt utgifterna till
34,827 kronor 38 öre.

Besöket har icke givit anledning till särskilt uttalande från revisorernas
sida.

Statens järnvägar.

§ 102.

infordrande Av järnvägsstyrelsens protokoll inhämtas, att styrelsen den 6 april
„enom"inbju-1925 beslöt utfärda inbjudan till sex i protokollet angivna firmor om avdan
till vissa givande av anbud å grundläggning för undervattenspelare vid Årstafirmor.
|jron Sedermera inkommo framställningar till järnvägsstyrelsen från
fyra andra firmor om rätt att få avgiva anbud, vilka framställningar
biföllos. Ett av dessa senare anbud, slutande å ett belopp av 1,688,000
kronor, blev därefter såsom det förmånligaste antaget.

Enligt § 18 i gällande upphandlingsförordning äger myndighet under
vissa angivna förutsättningar infordra anbud genom särskilda skrivelser,
således utan anlitande av offentlig kungörelse. Såvitt revisorerna
kunnat finna, hava emellertid i ovan omtalade fall icke förelegat sådana
förhållanden, som enligt nyssnämnda författningsrum utgjort skäl
för det av järnvägsstyrelsen tillämpade förfaringssättet.

Revisorerna vilja framhålla, att införskaffande av anbud genom inbjudan
till vissa angivna företag kan för statsverket i många fall bliva
ur ekonomisk synpunkt mindre fördelaktigt och därför torde böra med
sparsamhet komma till användning.

— 133 —

§ 103.

Revisorerna hava besökt centralstationen i Stockholm. Ombygga QPn

ay cen Besöket

avsåg att taga del av de vid stationen pågående omfattande traUtationen
om- och nybyggnadsarbetena ävensom i samband därmed bese den vid 1 Stockholm.
Vintervägen belägna nya ilgodsexpeditionsbyggnaden, vilken redan
tagits i bruk.

Kostnaden för de förbättrade anordningarna vid stationen beräknas
till sammanlagt 4,700,000 kronor. T samband härmed torde böra nämnas,
att arbetena med omläggning av västra stambanans ingångslinje
till Stockholm över Hammarbyleden avses komma att draga en kostnad
av 9,450,000 kronor.

Besöket har icke givit anledning till särskilt uttalande från revisorernas
sida.

§ 104.

Revisorerna hava avlagt besök vid statens järnvägars distriktsför- Statens järnvaltning
i Göteborg. ^ distrfktsW

Lokaler för förvaltningen, bestående av distriktchef, bandirektörs-, vältning i
trafikdirektörs- och maskindirektörsexpeditioner samt förrådsinten- Uotebors
dentkontor äro sedan den 1 oktober 1924 förhyrda i det nya centralposthuset.
Årshyran för lokalerna, som bestå av 38 rum och 3 ljushallar
samt hava en sammanlagd golvyta av 912 kvadratmeter, är ännu icke
fastställd, men beräknas komma att utgå med 40,900 kronor förutom ersättning
för värme.

Maskindirektörsexpeditionen och förrådsintendentkontoret disponenerade
före inflyttningen i posthuset lokaler i järnvägens verkstads- och
förrådsbyggnad. Övriga expeditioner voro före den eldsvåda, som år
1923 delvis förstörde stationshuset, inrymda i detta. Efter branden
kunde lokaler i stationshuset beredas åt distriktschefsexpeditionen, varemot
tillfälliga lokaler måste förhyras för ban- och trafikdirektörsexpeditionerna.

§ 105.

Revisorerna hava avlagt besök vid omformarestationen i Moholm Omformaresamt
i anslutning härtill iakttagit den s. k. skolningstrafiken med elek- jnfhoin^och
triska lokomotiv, som äger rum på linjen Moholm—Falköping. västra stam Med

utomhustransformatorstationer förenade omformarestationer elektrifiering.
för omändring av den från vederbörande kraftverk erhållna trefasströnnnen
till för bandrift erforderlig enfasström med 16,000 volts spänning
äro utmed den elektrifierade västra stambanan anlagda, förutom i
Moholm även i Hallsberg, Södertälje, Alingsås och Sköldinge. Omformarestationen
i Moholm blev först färdig ocli kunde tagas i bruk den 1

134 —

juli 1925. Även omformarestationerna i Hallsberg och Södertälje äro
nu fullbordade, under det att anläggningarna i Alingsås och Sköld inge
väntas bliva färdigställda under februari 1926.

Försöksdriften med elektriska lokomotiv igångsattes först mellan
Moholm och Skövde samt utökades sedan till Falköping. När jultrafiken
är över, beräknas elektrisk provtrafik med ordinarie tåg kunna
öppnas mellan Hallsberg och Falköping. Sedermera avses den elektriska
driften skola utvidgas först från Falköping till Göteborg och
därefter under maj 1926 åt andra hållet, till Stockholm. Vid sistnämnda
tid beräknas sålunda hela linjen Stockholm—Göteborg kunna tagas i
bruk för elektrisk trafik.

Beträffande kostnaderna för elektrifieringen av västra stambanan
kan slutligen nämnas, att de år 1920, då elektrifieringen av riksdagen
beslutades, ifrågasattes skola uppgå till 105 millioner kronor. Efter
inträdda prissänkningar ävensom förenklingar i anordningarna har
emellertid enligt av järnvägsstyrelsen år 1923 avgivet förnyat förslag
totalkostnaden kunnat begränsas till 39 millioner kronor.

Det avlagda besöket har icke givit anledning till särskilt uttalande
från revisorernas sida.

§ 106.

Södertälje
södra järnvägsstation.

Revisorernas

uttalande.

Revisorerna hava avlagt besök vid Södertälje södra järnvägsstation.

Stationshuset uppfördes åren 1915—1917 genom byggnadskoinmissionen
för dubbelspåret Rönninge—Ström efter ritningar av arkitekten
F. Zetterwall. Kompletterande målnings- och elektriska installationsarbeten
hava utförts åren 1920 och 1921. Den totala byggnadskostnaden,
som ursprungligen beräknades till 65,000 kronor, bär uppgått till
i runt tal 85,700 kronor.

Byggnaden, som är av tegel och har en yta av omkring 12 X 19 meter,
innehåller bottenvåning, övervåning och vindsvåning. I bottenvåningen
finnes väntsal, biljettexpedition, manskapsrum samt lokaler för
ilgods och resgods. Övervåningen inrymmer tågexpeditionsrum, telegrafrum
och tjänsterum för stationsinspektoren, ävensom tre ruin och
kök, tillhörande dennes bostadsvåning. 1 vindsvåningen finnas, förutom
vindsutrymmen, ytterligare två i nämnda bostadsvåning ingående
rum.

Stationshusets övervåning ligger i samma plan som bangården, med
vilken tågexpeditionsrummet har broförbindelse. Från väntsalen i bottenvåningen
leder en gång med tunnel och trappor upp till bangården.

Enligt vad för revisorerna upplysts har marken delvis undanschaktats
för att stationshuset skulle kunna uppföras på så sätt att våningen
en trappa upp kom i höjd med bangårdsplanet. Bl. a. har därigenom

— 135

nödvändiggjorts inträttandet av lass för il- och resgodstransporten mellan
bangården och godslokalerna i stationshusets nedre våning, vilken
anordning onödigt försvårat och fördyrat godsbehandlingen.

§ 107.

Revisorerna hava avlagt besök vid statens järnvägars centralstation Cent ramat io .

nen i ^vko i

Nyköping. pin g.

Stationshuset har under år 1925 utökats med eu tillbyggnad av tegel
i en våning, inrymmande ilgodsmagasin, ävensom ett mindre manskapsrum
samt lokaler för postförvaring in. m. Tillbyggnaden bär ersatt
ett under ett flertal år använt provisoriskt ilgodsskjul vid stationen.

Genom tillbyggnaden, som är omkring 20 meter lång och 8,5 meter
bred, leder omedelbart intill själva stationsbyggnaden en passage av
nära 3 meters bredd. Anläggningen var vid revisorernas besök i det
närmaste fullbordad. I fullt färdigt skick beräknas den hava dragit eu
kostnad av omkring 20,300 kronor.

Enligt revisorernas mening måste kostnaden för tillbyggnaden anses R^™°ar®™as
avsevärd i förhållande till de lokalutrymmen, som därmed vunnits. Mot
tillbyggnadens placering kan även den anmärkningen göras, att det
långa tegeltaket å nämnda byggnad förstört utsikten från stationsinspektorens
bostadslägenhet i stationshusets övervåning.

§ 108.

Revisorerna hava avlagt besök vid Sävsjö järnvägsstation. sävsjs järn I

samband med den av 1918 års lagtima riksdag beslutade anläggnin- ''ag8Btatl0ngen
av dubbelspåret Tranås—Sävsjö pågår förändring av spårsystemet
vid Sävsjö station. Omläggningen har föranlett, att stationshuset måst
förläggas omkring 12 meter från sin förutvarande plats. Då ett flyttande
av det gamla stationshuset på grund av dess bristfälliga beskaffenhet
icke ansågs löna sig, beslöts, att ett nytt stationshus skulle byggas.
I samband härmed måste även den tämligen nya ställverksbyggnaden
av sten rivas.

Ombyggnaden av stationshuset jämte avträdesbyggnad var i kostnadsplanen
för dubbelspåret upptagen till 100,000 kronor. De verkliga
kostnaderna, som ej kunna exakt uppgivas, enär anläggningen ej är
fullt färdig, beräknas efter vidtagna inskränkningar i den ursprungliga
planen komma att uppgå till omkring 55,000 kronor.

Det nya stationshuset, som liksom det gamla är uppfört i en våning,

Öar förlagts strax bakom det äldre stationshuset. Den nya byggnaden
både vid revisorernas besök nyss tagits i bruk. Å den äldre byggnaden,
som är avsedd att omedelbart försäljas och rivas, hade enligt uppgift
anbud infordrats.

136 —

Revisorernas

uttalande.

Nya bang&rdsanläggningen
i
Sundsvall.

Revisorerna anse för sin del, att det borde hava varit möjligt att, i
stället för att uppföra nytt stationshus, flytta det gamla stationshuset,
vilket efter reparation torde hava blivit fullt användbart för avsevärd
tid framåt.

§ 109.

Revisorerna hava avlagt besök vid den nya bangårdsanläggningen
i Sundsvall.

Ifrågavarande bangårdsanläggning, som nödvändiggjorts av Ostkustbanans
framdragning genom Sundsvall, avser åstadkommande av
en helt ny, för statens järnvägar och berörda enskilda bana gemensam
huvudstation.

Sedan järnvägsstyrelsen under år 1917 träffat förberedande överenskommelse
med Ostkustbanans aktiebolag och Sundsvalls stad, föreläde
Kungl. Maj :t frågan för 1919 års riksdag. Härvid framlagda, av järnvägsstyrelsen
år 1918 gjorda beräkningar utvisade, att kostnaderna för
de anläggningar, som skulle tillgodose järnvägsförvaltningarnas gemensamma
behov, förväntades uppgå till 2,500,000 kronor, varjämte för statens
del skulle tillkomma 540,000 kronor för lokomotivstation in. in. 1919
års riksdag beviljade i anledning av Kungl. Maj :ts framställning för
år 1920 ett reservationsanslag av 100,000 kronor för arbetets igångsättande.

Jämlikt ovannämnda överenskommelse med Ostkustbanans aktiebolagskulle
kostnaderna för de gemensamma anläggningarna delas mellan
staten och bolaget på sätt Kungl. Maj :t bestämde. Härutinnan har den
1 juni 1923 föreskrivits, att ifrågavarande kostnader skola fördelas lika
mellan parterna.

Hen överenskommelse, som träffats mellan järnvägsstyrelsen och
Sundsvalls stad, avsåg, bland annat, att viss statens järnvägar tillhörig
mark vid den nuvarande huvudstationen med därå befintliga hus och
kajbyggnader skulle försäljas till Sundsvalls stad för en köpeskillingav
500,000 kronor. Uenna överenskommelse godkändes av 1924 års riksdag,
och fastställde Kungl. Maj :t i anslutning härtill den 20 juni samma
år tidpunkten för överlämnande av berörda område till sex månader
efter det, med anledning- av Ostkustbanans tillkomst, statsbanetrafiken
överflyttats från det nuvarande till det nya bangårdsområdet.
Samtidigt föreskrevs, att köpeskillingen skulle tagas i anspråk såsom
bidrag till statens järnvägars andel i kostnaderna för den nya bangårdsanläggningen.
Till bestridande av återstoden av statsverkets beräknade
utgifter för anläggningen medgav Kungl. Maj :t den 20 juni 1924, att
ett belopp av 1,190,000 kronor finge för ändamålet tagas ur statens järnvägars
förnyelsefond.

— 137 —

Av statsmedel har således för ombyggnaden anvisats sammanlagt

1.790.000 kronor. Av distriktsförvaltningen innevarande år utarbetade
kostnadsförslag, vilka i huvudsak ligga till grund för arhetet. upptogo
för huvudanläggningen 2,470,000 kronor och för lokomotivstationsanläggningen
500,000 kronor. Sistnämnda anläggning, vilken förutom
lokomotivstallar omfattar bland annat vändskiva samt anordningar för
kol- och vattengivning, bekostas, såsom ovan sagts, helt av staten.

För att få begagna anläggningen skall emellertid Ostkustbanans aktiebolag
betala viss årlig ersättning.

Bangårdsombyggnaden var, bortsett från det nya stationshuset och Re visorernas
godsmagasinsbyggnaden, varom revisorerna särskilt uttala sig under ,lttalandenästföljande
§, vid revisorernas besök i huvudsak färdig. Den nya bangården
kommer att tagas i bruk i samband med Ostkustbanans öppnande
i de delar, som beröra Sundsvall.

Revisorerna uppmärksammade, att arbetet med bangårdsanläggningen,
som utföres av statens järnvägar under viss medverkan av Ostkustbanans
aktiebolag, står under ledning av baningenjören i Sundsvall.

Det vill synas revisorerna, att anläggningens storlek hade motiverat
förordnande av särskild arbetsledare, då det torde få förutsättas, att
baningenjörens ordinarie göromål äro så omfattande, att härigenom
arbetets ledande och övervakande försvårats.

§ no.

Revisorerna hava besökt det under byggnad varande stationshuset Sundsvall»
vid Sundsvalls nya huvudbangård ävensom det till stationen hörande "hus och
nya godsmagasinet. godsmagasin.

Stationshuset utgöres av en omkring 60 meter lång och 14,6 meter
bred tegelbyggnad i eu våning. Byggnaden förlänges genom 2—3 meter
höga tegelmurar. Den ena av dessa omsluter eu gård utanför köksavdelningen
i huset, den andra sammanbinder stationsbyggnaden med en
mindre magasinsbyggnad, som uppföres för postverkets rakning. Tvärs
genom byggnaden är anlagd en välvd hall med biljettexpedition samt
sittplatser för allmänheten. A ena sidan om hallen äro förlagda en gemensam
vänt- och matsal, den nyssnämnda köksavdelningen samt toiletter,
å andra sidan expeditionsrum för stationsbefälet samt lokaler för
resgods och ilgods. Några bostäder finnas ej i stationshuset. För
byggnaden hava utförts mycket omfattande grundläggningsarbeten. I
de stora cementerade källarutrymmena äro värmeanläggningarna förlagda.
Grundläggningskostnaderna uppgåvos av vederbörande baningenjör
hava utgjort 100,000 kronor. I sin helhet kommer stationshuset
enligt innevarande år gjorda beräkningar att draga en kostnad av

377.000 kronor.

— 138 —

Revisorernas

uttalande.

Statsbanan
Forsmo—
Hoting.

Godsmagasinsbyggnaden, som uppföres vid sidan av stationshuset
och avses skola uppvärmas från detta, inrymmer, förutom godsmagasinet
med en golvyta av omkring 1,4.10 kvadratmeter, expeditionslokaler
samt våg- och varmrum. Byggnaden med omlastningsbrygga är i kostnadsförslaget
upptagen till 180,500 kronor.

Revisorerna hava icke kunnat undgå att finna kostnaderna för ifrågavarande
byggnader, särskilt stationshusbyggnaden, anmärkningsvärt
höga. Marken, där stationshuset uppförts, består av lera, varför betydande
grävningar nödvändiggjorts för vinnande av tillräckligt djup
grund. Med hänsyn härtill synes det revisorerna, att det varit påkallat
att i största möjliga grad begränsa byggnad sytan och utnyttja densamma
på ett ändamålsenligt och ekonomiskt sätt. Så har emellerid enligt
revisorernas mening icke skett, då på ifrågavarande synnerligen dyrbara
grund uppförts en långsträckt byggnad i allenast eu våning.

Revisorerna anse sig på grund av i detta och andra fall gjorda iakttagelser
hava anledning framhålla angelägenheten av, att statens järnvägars
husbyggnader planläggas och utföras på sådant sätt, att kostnaderna
hållas inom mera rimliga gränser.

§ 111.

Revisorerna hava berest den vid besöket för trafik ännu icke öppnade
statsbanan Forsmo—Hoting.

Ifrågavarande järnväg utgör eu tvärbana i Ångermanälvens och
Fjällsjöälvens dalgångar mellan Forsmo station å linjen Långsele—Selsjön
av norra stambanan och Hotings station å statsbanan Ulriksfors—
Volgsjön. För tiden från och med år 1918 till och med budgetåret 1925
- -1926 har riksdagen för järnvägsbygget beviljat anslag å sammanlagt
14,724,900 kronor. Vidare har Kungl. Maj :t för arbeten å banan anvisat
dels den 26 augusti 1921 1,000,000 kronor av samma års riksdagsanslag
för arbetslöshetens bekämpande, dels och'' den 8 september 1922

1,000,000 kronor från odisponerade delar av 1920 års riksdagsanslag till
bostadsbyggande vid kommunikation sverken. Slutligen har enligt medgivande
av 1924 års riksdag ett belopp av 775,100 kronor från besparade
anslagsmedel för statens järnvägar använts för banan. För anläggningen
hava således anvisats sammanlagt 17,500,000 krono]-, vilket
belopp enligt järnvägsstyrelsens i 1925 års statsverksproposition upptagna
beräkningar ansågs tillräckligt för banans färdigställande.

I skrivelse den 4 september 1925 har emellertid järnvägsstyrelsen
hemställt, att Kungl. Maj :t måtte föreslå 1926 års riksdag att för fullbordande
av arbetena å banan bevilja ett reservationsanslag av 660,000
kronor ävensom medgiva, att därutöver för banbygget må användas

200,000 kronor av besparade medel vid eu annan bananläggning. Det

— 139 —

förra beloppet har begärts för att utföra vissa av omständigheterna
påkallade ytterligare skydds- och isoleringsarbeten för banvallen, det
senare för avskrivning av vid arbetet använda förrådseffekter.

Besöket har icke föranlett särskilt uttalande från revisorernas sida.

§ 112.

Revisorerna hava berest statsbanan Orsa—Sveg.

Nämnda bana inköptes av staten från Orsa—Härjedalens järnvägsaktiebolag
jämlikt beslut av 1918 års riksdag för eu köpeskilling av

7,712,000 kronor och tillträddes den 1 januari 1919.

För koinpletteringsarbeten å banan, omfattande utvidgning av spårsvstemen
och ombyggnad av stationshusen vid vissa stationer, anvisade
1920 års riksdag för år 1921 ett reservationsanslag av 480,000 kronor.
Ifrågavarande arbeten, som nu äro avslutade, hava dragit eu
sammanlagd kostnad av 319,390 kronor 14 öre, varför således ungefär
en tredjedel av anslaget icke behövt tagas i anspråk.

Däremot hava betydande belopp under de senaste åren måst nedläggas
å banan dels på grund av att denna sedan länge var mycket dåligt
underhållen, dels ock för att förebygga ett upprepande av tidigare inträffade
uppfrysningar av järnvägsspåren. Sålunda hava i de av
Kung! Maj :t efter järnvägsstyrelsens förslag fastställda kostnadsstaterna
för åren 1923—1925 för ändamålet upptagits respektive 300,000,
413,400 och 330,050 kronor. De för åren 1923 och 1924 anslagna beloppen
hava helt förbrukats. Detsamma torde enligt inhämtad uppgift
bliva förhållandet med anslaget för år 1925. Arbeten pågingo vid revisorernas
besök utefter större delen av banan.

Vad därefter angår ovannämnda redan avslutade ändringsarbeten
vid vissa stationer hava revisorerna särskilt uppmärksammat arbetena
vid stationen Emådalen, som även efter desammas utförande är station
av lägsta klass. Kostnaderna hava uppgått till följande belopp:

Om- och tillbyggnad av stationshuset..... kr. 33,027: 87

Flyttning av godsmagasinet ............ „ 6,870:31

Utvidgning av spårsystemet ............ „ 45,028: 66

Uppförande av träkolsbrygga .......... „ 1,702:48

Summa kronor 86,629: 32

Utvidgningen av spårsystemet var, enligt vad järnvägsstyrelsen upplyst,
icke betingad av den lokala trafiken å stationen utan skedde för
att möjliggöra tågmöten därstädes.

Ombyggnaden av stationshuset avsåg att bereda bättre bostäder för
stationspersonalen. De i byggnaden tidigare inrymda bostadsutrymmena
utvidgades härvid genom påbyggnad av huset till att omfatta eu

Statsbanan
Orsa—Sveg.

140 —

Revisorernas

uttalande.

lägenhet om tre rum och kök i övervåningen för stationsmästaren samt
en lägenhet om två rum och kök i bottenvåningen för banvakten. Dessutom
flyttades godsmagasinet, som bestod av eu fristående byggnad
med omkring 17 kvadratmeters golvyta, intill stationshuset och sammanbyggdes
med detta. I samband härmed utvidgades berörda lokaler,
så att godsmagasinet numera bar en yta av 32 kvadratmeter, vartill
kommer ett 14 kvadratmeter stort varmrum.

Vid Emådalens station utgjorde enligt av revisorerna införskaffade
uppgifter för år 1924 antalet försålda personbiljetter 1,479, ankommande
och avgående expeditioner 2,800, trafikinkomsterna 4,009 kronor
samt stationstjänstkostnaderna in. in. 4,275 kronor. Antalet till- och
avkopplade godsvagnar uppgingo per dag till 9, därav c:a 8 grusvagnar.

Beträffande inköpspriset för ifrågavarande bana anse sig revisorerna
böra erinra om, att det belopp, 7,712,000 kronor som av staten erlades,
förordats av tre av de för ändamålet särskilt tillkallade värderingsmännen
ävensom av järnvägsstyrelsen. Däremot beräknade två av
nämnda värderingsmän. däribland ordföranden, järnvägsanläggningen
till en väsentligt lägre summa, 6,710,000 kronor, vartill emellertid
.skulle läggas värdet av de nyanläggningar, som bolaget kunde visa sig
hava utfört under åren 1917 och 1918. De stora kostnader, som enligt
vad ovan angivits, måst nedläggas på banan så gott som omedelbart
efter det denna förvärvades av staten, synas revisorerna giva vid banden,
att den erlagda köpeskillingen varit oskäligt bög i förhållande till
det mindre goda tillstånd, i vilket banan vid köpets avslutande uppenbarligen
måste hava befunnit sig. Några upplysningar om att banan
var svagt byggd och bristfälligt underhållen synes emellertid icke hava
lämnats riksdagen, då denna prövade frågan om statsinköpet.

Revisorerna hava vidare kommit till den uppfattningen, att de omfattande
ändringsarbeten, som vidtagits vid Einådalen icke varit av
omständigheterna påkallade. Då spårutvidgningar samtidigt företogos
vid flera andra stationer å bandelen, däribland vid grannstationen Tallhed,
synes det revisorerna starkt böra ifrågasättas om inrättandet av
mötesspår även vid Emådalen varit erforderligt för det ringa antal tåg,
som trafikera banan. Att stationshusets om- och tillbyggnad varit omotiverad,
framstår än tydligare därav att, enligt vad revisorerna under
hand inhämtat, Emådalen kommer att nedflyttas till trafikplats så
snart tillfälle erbjuder sig att kunna förflytta den nuvarande föreståndaren
för stationen. Revisorerna hava vidare funnit kostnaden för
ändringen av stationshuset, 33,027 kronor 87 öre, synnerligen hög. Till
jämförelse må nämnas, att enligt vad revisorerna under sin resa å
Ostkustbanan mellan Sundsvall och Härnösand erforo, ett å nämnda

— 141 —

bana under senaste året nyuppfört stationshus av lämplig beskaffenhet
dragit en kostnad av endast 22,000 kronor.

§ 113.

Revisorerna hava berest den av statens järnvägar arrenderade enskilda
järnvägen mellan Orsa och Bollnäs.

Ifrågavarande normalspåriga bana äges för närvarande av Dala—
Hälsinglands nya järnvägsaktiebolag i Bollnäs, som den 20 februari
1917 å exekutiv auktion inköpte densamma för 2,039,000 kronor. Banan
koncessionerades den 11 oktober 1895. Huvudlinjen mellan Orsa
och Bollnäs, vilken har eu längd av 118 kilometer, öppnades för trafik
år 1900. Två år senare tillkom eu bibana om c:a 3 kilometer mellan
stationen Göringen å huvudbanan och Dalfors. Statens järnvägars
arrende av banan avser tiden maj 1917—april 1927. Det ekonomiska
resultatet för statsverket under arrendetiden till och med utgången av
juli 1925 framgår av följande tablå:

Inkom.

Driftsut-

Summa

Slutre-

År

ster

gifter

Arrende

utgifter

sultat

(maj—clec.)

1917

704.118

529.765

86.667

616.432

+

87.686

1918

1.562.393

1.542.119

130.000

1.672.119

109.726

1919

1.576.853

1.743.576

130.000

1.873.576

296.723

1920

2.027.123

1.564.648

130.000

1.684.648

+

342.475

1921

1.347.192

1.210.288

130.000

1.340.288

+

6.904

1922

896.827

928.353

130.000

1.058 353

161.526

1923

929.418

860.088

130.000

990.088

60.670

1924

918.308

767.017

130.000

897.017

-b

21.291

(jan.—juli)

1925

462.615

447.676

75.831

523.507

60.892

Summa

10.424.847

9.583.530

1.072.498

10.656.028

231.181

Den försämrade ställning tablån utvisar för de sju första månaderna
under år 1925, jämfört med närmast föregående år, beror på stark nedgång
i inkomsterna för fraktgods i vagnslaster. Särskilt torde virkestransporterna
hava avtagit. Förlusterna hava avförts såsom utgift i
statens järnvägars räkenskaper.

Enligt allmän järnvägsstatistik för år 1923 hava de totala byggnadskostnaderna
för banan uppgått till 5,058,920 kronor. Detta belopp fördelar
sig sålunda: för banan med byggnader in. in. 3,933,395 kronor,
rullande materiel 709,809 kronor, inventarier 72,509 kronor samt upplupna
räntor och kapitalrabatter under byggnadstiden 343,207 kronor.
I Dala—Hälsinglands nya järnvägsaktiebolags balansräkningar för
aren 1917 och 1924 är emellertid själva järnvägsanläggningen uppförd
som tillgång med endast 1,892,215 kronor 70 öre respektive 1,905,660
kronor 18 öre. Bolaget har ett aktiekapital av 475,700 kronor, varav

Järnvägen
Orsa—Bollnäs.

— 142 —

Ostkust Imnan.

större delen äges av vederbörande kommuner och landsting. För vart
och ett av åren 1919—1923 har bolaget utdelat 5V2 %• Något statslån
har icke beviljats för banan. Bolaget häftar för endast en större skuld,
ett inteckningslån å 1,500,000 kronor, som uppkom vid bolagets inköp av
banan.

Besöket har icke givit anledning till särskilt uttalande från revisorernas
sida.

§ 114.

Revisorerna hava å Ostkustbanan befarit den ännu icke för tiatik
öppnade, G6 bankilometer långa sträckan mellan Sundsvall och Härnösand.

För Ostkustbanan i dess helhet — avsedd att sammanbinda Gävle och
Härnösand, en sträcka av 301 bankilometer — hava kostnaderna beräknats
till 47,000,000 kronor. Enligt beslut av 1923 års riksdag skall staten
härav bidraga med 28,000,000 kronor. Återstoden 19,000,000 krono i
utgöres av privat kapital i Ostkustbanans aktiebolag. Av statsbidraget
bär ett belopp av 15,000,000 kronor inbetalats för av staten tecknad**
aktier i nämnda bolag. För aktieteckningen begagnades dels statens
fordran mot bolaget på grund av tre av 1913, 1922 och 1923 ars riksdagar
beviljade statslån åt bolaget å sammanlagt 11,000,000 kronor,
dels ett särskilt riksdagsanslag för ändamålet å 4,000,000 kronor för
budgetåret 1924—1925. Den del av det beräknade statsbidraget, som
ej åtgått till aktieteckningen skulle enligt den av 1923 års riksdag fastställda
finansieringsplanen i mån av behov beviljas i form av lan åt bolaget.
I nämnda hänseende har 1925 års riksdag för budgetåret 1925
—1926 anvisat ett reservationsanslag av 11,500,000 kronor att utgå av
lånemedel, med rätt för bolaget att efter Kung!. Maj :ts bestämmande av
detta belopp redan före ingången av sagda budgetår lyfta högst

5,000,000 kronor. Dessutom har 1925 års riksdag medgivit att för Ostkustbanans
trafikerande erforderliga lokomotiv och godsvagnar må
av statens järnvägar överlåtas till bolaget och av detta likvideras på
sätt Kung!. Maj :t bestämmer.

Av Ostkustbanan äro ''»andelarna Stugsund—Ljusne och Hudiksvall—
Iggesund redan öppnade för allmän trafik, som ombesörjes av statens
järnvägar. Bandelen Njurunda-—Sundsvall-—Härnösand avses skola
öppnas för trafik i slutet av år 1925, hela bandelen Gävle—Söderhamn
hösten 1926 och återstående delen Söderhamn—Hudiksvall—Njurunda
hösten 1927 eller sommaren 1928.

Den 1 juli 1925 voro sammanlagt 33,283,566 kronor 64 öre nedlagda
å ifrågavarande järnvägsbygge, därav 25,461,130 kronor 53 öre för
själva banan, 2,670,433 kronor 8 öre för stations- och verkstadsbyggna -

— 143 —

fier i Gävle ävensom anslutningar å skilda ställen till vissa stationer å
statens järnvägar samt 5,152,003 kronor 3 öre för rullande materiel samt
befäls-, förråds- och administrationskostnader m. in.

Stationsbyggnaderna utefter den av revisorerna besökta bandelen
voro färdiga och återstod i övrigt å sträckan endast mindre grusningsoch
justeringsarbeten.

Besöket bar icke givit anledning till särskilt uttalande från revisorernas
sida.

§ 115.

1 sin år 1922 avgivna berättelse redogjorde riksdagens revisorer för Motorvagnsen
resa mellan lvrylbo och Storvik, vilken revisorerna samma år före- dten7jäm-a"
tagit med eu av statens järnvägar lånad, å bansträckan Krvlbo—Boll- väsrar.

näs försöksvis insatt motorvagn. Efter att hava lämnat vissa uppgiiter
om ifrågavarande försöksdritt ävensom återgivit eu från Halmstad
Nässjö järnvägsaktiebolag införskaffad redogörelse rörande
de erfarenheter, som a nämnda järnväg ävensom Västra centralbanan
vunnits vid dieselelektrisk motorvagnsdrift, gjorde revisorerna för egen
del följande uttalande i frågan:

Revisoieina vilja erinra, hurusom dieselmotorvagnar redan flera
ai tillbaka varit i bruk a ett flertal enskilda banor inom landet. Förutom
Halmstad Nässjö järnväg och Västra centralbanan kunna i detta
hänseende nämnas Nordmark—Klarälvens järnväg och Hälsingborg—
Hässleholms järnvägar. Av den ovan lämnade redogörelsen från Halmstad—Nässjö
järnvägsaktiebolag synes framgå, att dylik drift är i viss
t1 afik icke blott möjlig utan även ekonomiskt mycket fördelaktig. Revisorerna
hava därför med tillfredsställelse konstaterat, att på senaste
liden iöisök med dylik drift påbörjats vid statens järnvägar. Enligt
\ad revisoi erna inhämtat pågå försök härmed icke blott å förutnänmcm
banlinje Bollnäs—lvrylbo, utan hava sådana försök hösten 1922
igångsatts även a vissa bansträckor i Skåne, för vilket ändamål ett antal
motorvagnar inköpts från Tyskland för en kostnad av 48,000 kronor
per vagn.

Revisorerna vilja understryka vikten av att från järnvägsstyrelsens
sida största beaktande ägnas frågan om införande av motorvagnsdrift
i större utsträckning vid statens järnvägar och rörande de föreliggande
möjligheterna att pa detta sätt åstadkomma bättre resultat av driften
på vissa bansträckor.”

Järnvägsstyrelsen avgav den 19 december 1922 yttrande i anledningav
revisorernas ifrågavarande uttalande samt framhöll därvid i huvudsak
följande: Det mötte vissa svårigheter att vid statens järnvägar
finna lika lämpliga uppgifter för motorvagnar som vid Halmstad—

— 144 —

Nässjö järnväg, där persontrafikförhållandena vore synnerligen gynnsamma
för dylika vagnar. Vid de nordliga linjerna lade snöförhållandena
hinder i vägen. Ifråga om de mellersta och södra linjerna mötte
vid långdistanstrafik andra svårigheter genom ojämn eller alltför stor
resandefrekvens ävensom på grund av kravet på relativt hög hastighet
för uppehållande av behövliga anslutningar. Ehuru tågen mellan Krylbo
och Bollnäs vore de för motortrafik kanske mest lämpliga vid statens
järnvägar, skulle emellertid av tidtabellhänsyn en dyrbarare
dieselvagnstyp erfordras där än vid Halmstad—Nässjö järnväg, vilket
skulle medföra, att kostnaden per kilometer enbart för amortering,
ränta och underhåll av en sådan ny vagn uppginge till ungefär samma
belopp som totalkostnaden per kilometer för den mindre motorvagnen
vid sistnämnda järnväg. Härtill komme den under rådande trafikdepression
förefintliga rikliga tillgången på ånglokomotiv. Statens
järnvägar hade redan 1912 först av alla svenska järnvägar för försöksdrift
anskaffat dieselelektriska vagnar, vilka sedermera ändrats till
elektriska motorvagnar med ström från kontaktledning. Styrelsen
hade givetvis för avsikt att med uppmärksamhet följa motorvagnsfrågans
utveckling både i in- och utlandet samt hade i detta syfte, efter
inköp av tre bensinmotorvagnar, igångsatt prov å statens järnvägar
med motorvagnar, byggda efter helt nya principer och i landet ej förut
införda och prövade.

Förslag om utvidgning av motorvagnsdriften vid statens järnvägar
har, revisorerna veterligen, sedermera icke framlagts av järnvägsstyrelsen.

Däremot hava under årens lopp motorvagnar kommit till allt större
användning vid enskilda järnvägar.

Under en resa i november månad innevarande år hava revisorerna
färdats med motortåg dels å Östra Centralbanan mellan Vimmerby och
Hultsfred, dels å Halmstad—Nässjö järnväg mellan Värnamo och
Halmstad. Dessutom hava revisorerna besett eu till motorvagn ombyggd
boggievagn vid Falkenbergs järnväg.

I anslutning härtill hava revisorerna från nyssnämnda samt vissa ytterligare
enskilda järnvägsföretag, som använda motorvagnar, införskaffat
närmare uppgifter rörande omfattningen av motorvagnsdriften
och erfarenheterna av densamma.

Ett kortare sammandrag av de lämnade uppgifterna utvisar följande.

Nordmark—Klarälvens järnvä

Bolagets tre motorvagnar, som byggdes åren 1911 och 1912, äro av
en föråldrad typ och hava drivits först med bensin och senare med
bensol. En av vagnarna har numera försöksvis ombyggts för elek -

— 145 —

frisk drift i samband med elektrifiering av bolagets huvudlinje. Vagnarna
rymma 40 sittplatser. En boggievagn med 50 sittplatser och under
lämpliga väderleksförhållanden ytterligare eu dylik vagn kunna tillkopplas.
Motorvagnarna hava lämnat mycket goda driftresultat. Kostnaderna
vid ifrågavarande drift beräknar bolaget i allmänhet icke
hava uppgått till hälften av motsvarande kostnader vid ånglokomotivdrift.

Mellersta Södermanlands järnvägsaktiebolag.

En dieselelektrisk motorvagn är sedan 1913 insatt i reguliär trafik
vid ifrågavarande järnväg. Motorvagnen, som praktiskt taget ombesörjer
all persontrafik vid järnvägen, rymmer 43 sittplatser samt kan
med släpvagn befordra något över 100 resande. Där trafikbehovet täckes
av motortågets prestationsförmåga anses driftkostnaden uppgå
till ungefär en tredjedel av kostnaden för motsvarande trafik med ånglokomotivtåg.

Skåne—Smålands järnvägsaktiebolag.

Bolaget begagnar sedan 1915 en motorvagn och sedan 1921 dessutom
ett motorlokomotiv. Motorvagnen har 51 sittplatser och kan utan svårighet
medtaga en 2-axlig personvagn med 50 å 60 sittplatser. Lokomotivet,
som har utrymme för resgods in. in., medför i regel en 4-axlig
personvagn med 60 sittplatser samt utrymme för post och kan dessutom
medföra två 2-axliga vagnar. Båda tågen betjänas av en förare
och en konduktör. På grund av den ekonomiska driften med nämnda
tåg har det varit möjligt att högst väsentligt utöka persontrafiken å
järnvägen. Motortågen anses synnerligen lämpliga för den vid järnvägen
förekommande trafiken.

Norra Östergötlands järnvägsaktiebolag.

Bolaget har två med bensolsprit drivna motorvagnar. Vardera
vagnen rymmer 41 sittplatser och kan taga eu släpvagn med 40 sittplatser.
De rena driftkostnaderna per kilometer beräknas av bolaget
vid motortrafik till 57 öre mot 66 öre vid ånglokomotivtrafik. Den
förra relativt höga siffran förklaras bero på det höga priset å bensol.

Mönsterås nya järnvägsaktiebolag.

Vid Mönsterås järnväg användes en motorvagn av Pureys system.
Vagnen har sittplatser för 16 personer och kan medtaga eu 2-axlig släpvagn
av vanlig tyngd. Driftkostnaderna i förhållande till vanlig lokomotivdrift
samt till lokomotivdrift med enmansbesättning anges av bolaget
till följande ungefärliga belopp per tågkilometer:

Rev.-berättelse avy. statsverket 192Jf—1925. I.

10

— 146 —

Motorvagnsdrift ............................ 43,7 öre

„ med släpvagn .............. 62 „

vanlig lokomotivdrift (smålok) ............... 62,5 „

lokomotivdrift med enmansbesättning......... 54,5 „

Bolagets erfarenhet är, att motordrift av ifrågavarande system innebär
besparing vid liten trafik å jämn bana.

Uddevalla—Vänersborg—Herrljunga järnväg saktiebolag.

Bolaget använder i trafik en ombyggd Fiatomnibus, som rymmer 27
resande och kan medtaga en släpvagn med 24 sittplatser. Driftkostnaden
för ifrågavarande trafik utgör 20,5 öre per kilometer. Bolaget tilllägger,
att beställning gjorts å ett motorlokomotiv.

Östra centralbanans järnvägsaktiebolag.

Å nämnda bana begagnas fyra bensinmotorvagnar, anskaffade åren
1923 och 1924. Två av vagnarna hava vardera 23 sittplatser. Till en
av dessa brukar tillkopplas en släpvagn, rymmande samma antal platser.
De båda övriga vagnarna rymma vardera 38 passagerare. Bolaget,
som ännu ej kunnat framlägga någon utslagsgivande statistik rörande
motordriften, förklarar tillbyggnad av en av de mindre vagnarna
vara avsedd.

Tilläggas bör, att varje bilvagntåg å banan skötes av eu person, som
samtidigt är förare och konduktör.

Ängelholm—Klippans nya järnvägsaktiebolag.

Sedan år 1915 använder bolaget en dieselelektrisk motorvagn, som
ibland användes ensam, ibland medför eu släpvagn. Dessutom begagnas
å banan tåg med ånglokomotiv. Motorvagnen har möjliggjort stark
utökning av antalet persontåg. Kostnaden per tågkilometer vid nuvarande
fördelning mellan motorvagn- och ånglokomotivdrift beräknas
av bolaget i förra fallet till 58 öre och i senare till 1 krona 25 öre. Vederbörande
trafikchef uttalar, att det utan överdrift kan påstås, att de
storartade driftbesparingar, som uppstått genom motorvagnens anskaffande,
varit orsak till att järnvägsföretaget ännu ekonomiskt kunnat
hållas uppe.

Norrköping—Söderköping—Vikbolandets järnvägsaktiebolag.

Vikbolandsbanan har för närvarande fyra motorvagnar av dieselelektrisk
typ. Den första, som rymmer 36 personer, inköptes 1916.
1917 inköptes ett motorlokomotiv med resgodsrum. 1922 anskaffades
ytterligare ett motorlokomotiv. Detta innehåller även eu passagerareavdelning
för 11 personer. 1925 har anskaffats ett liknande, något
starkare lokomotiv. Motorvagnen medför i allmänhet en släpvagn med

— 147 —

44 sittplatser, motorlokomotiven en boggievagn med 68 sittplatser och
en länkaxelvagn med 44 sittplatser. Motorlokomotiven kunna emellertid
medtaga två boggievagnar och det senast inköpta till och med tre
dylika vagnar. Motorvagnen kräver endast en man, som samtidigt är
förare och konduktör, eventuellt med biträde av eu 14 å 15 års pojke.
Motortågen med motorlok hava en förare och eu konduktör.

Tåglägenheterna hava genom användandet av motortågen ökats med
omkring 40 %. Järnvägsförvaltningen anser sig på grund av de stora
kostnader, tillhopa 395,000 kronor, som nedlagts på anskaffandet av
vagnarna, böra utnyttja dessa så mycket som möjligt för att därigenom
bättre tillgodogöra sig de billigare driftkostnaderna. Vart och ett av
motortågen beräknas gå i trafik minst 40,000 å 50,000 tågkilometer
per år.

Järnvägsförvaltningen tillägger, att den av konkurrensen från automobilernas
sida framkallade minskningen i persontrafiken vid banan
säkerligen skulle varit betydligt större, om motorvagnarna icke funnits.

Hälsingborg—Hässleholms järnvägsaktiebolag.

Bolaget har två dieselelektriska motorlokomotiv, som båda hava utrymmen
för resgods men ej för passagerare. Trafiken å den 40 kilometer
långa bibanan Klippan—Eslöv ombesörjes helt av ett tågsätt, bestående
av ett av motorloken och en boggievagn. Därjämte kan i mån
av behov eu 2-axlig vagn tillkopplas. Ifrågavarande tågsätt lämpar sig
utmärkt väl för sagda trafik, som pågår hela dagen. Antalet per dag
tillryggalagda kilometer utgör 288.

Driftkostnaden beräknas till ungefär 2/3 mot vid ångdrift.

Falkenbergs järnväg saktiebolag.

Bolaget har, såsom ovan antytts, i en gammal boggievagn inbyggt
en motor, som drives med bensin eller träkolsgas eller en blandning av
bådadera. Ombyggnaden har dragit en kostnad av 32,000 kronor.
Vagnen, som hittills endast provkörts, har 38 sittplatser och kan medtaga
en släpvagn med plats för 25 resande. Vagnen är avsedd att betjänas
av en man och finnas förarhytter anbragta i vagnens båda ändar,
så att den ej behöver vändas. Vagnen beräknas komma att få
framföras med en hastighet av 60 kilometer i timmen.

Halmstad—Nässjö järnvägsaktiebolag.

Bolaget har för närvarande sex dieselelektriska motorvagnar. En av
dessa insattes i trafik år 1914, två år 1921. De återstående tre äro helt
nyligen inköpta och insättas i trafik eller som reserv a skilda linjer
den 15 december 1925. Med en av sistnämnda vagnar företogo, såsom
ovan nämnts, revisorerna eu resa.

— 148 —

Av motorvagnarna inrymmer flen äldsta, förutom bagagerum, sittplatser
för 50 passagerare. Den medför därjämte en släpvagn med
postkupé och 20 sittplatser. De övriga motorvagnarna inrymma ett
större bagagerum samt en postkupé men inga sittplatser. Tågsätten
med de av sistnämnda vagnar, som redan äro i trafik, brukar ytterligare
omfatta en boggievagn med 73 och en 2-axlig personvagn med 44
sittplatser. Dessutom förmå vagnarna till viss stigning medföra en
och å horisontell mark eller vid svagare stigning två lastade godsvagnar.
Personaluppsättningen vid samtliga motortåg utgöres av eu
motorvagnstorare och en konduktör.

Ifråga om kostnaderna år 1924 för motordrift med eu av de år 1921
anskaffade vagnarna i förhållande till för ånglokomotivdrift lämnar
bolaget följande uppgifter: Summan av driftkostnaderna per tågkilometer,
däri inräknat underhålls-, rånte- och amorteringskostnader, utgjorde
vid motortrafik 51,8 öre och vid ångtrafik 63,7 öre. Härvid bör
emellertid nämnas, att inköpspriset för en motorvagn uppgår till mer
än dubbla priset för ett lokomotiv, vilket inverkar på rånte- och amorteringskostnaden
i nyssnämnda slutsumma. Även underhållskostnaden
vid motordrift beräknas till högre belopp än vid ångdrift. Detta beror
emellertid delvis därpå att beträffande motorvagnen under året utförda
ombyggnads- och förbättringsarbeten inräknats i underhållskostnaderna
i stället för att läggas på nyanskaffningskostnaderna samt där
förräntas och amorteras. De rena driftkostnaderna åter utvisa vid
motordrift endast 22,3 öre mot 46,5 vid ångdrift.

Förutom de besparingar vid motordrift, som framgå av ovanstående,
anger bolaget ytterligare följande av dylik trafik förorsakade
minskade kostnader, nämligen frånvaron ej mindre av kol- och vattentagning
samt släggning på linjen, varigenom tågtiderna minskas, än
även av bevakning av banan med hänsyn till eldfaran samt av uppställningsstall
för vagnarna under nätterna.

Vad slutligen angår antalet av motorvagnarna tillryggalagda kilometer
meddelar bolaget, att detta för tiden 1 januari—30 november 1925
för de tre under samma tid använda vagnarna utgjort respektive 67,525,
66,290 och 63,025.

Revisorernas I sin förklaring över 1922 års revisorers uttalande i motorvagnsfråuttaiamie.
gan framhöll järnvägsstyrelsen, såsom ovan nämnts, att motorvagnsdrift
förefölle vara väl motiverad å Halmstad—Nässjö järnväg, varemot
det mötte vissa svårigheter att vid statens järnvägars linjer finna
lika lämpliga uppgifter för dylika vagnar. Enligt revisorernas mening
måste statens järnvägar i långt större utsträckning än någon enskild
järnväg äga bandelar, som kunna lämpa sig för sådan trafik. Järnvägsstyrelsen
uttalade vidare bl. a., att på de nordliga linjerna snöför -

149 —

hållandena skulle lägga hinder i vägen för användning av motorvagnar.
1 anledning härav må nämnas, att vid Halmstad—Nässjö järnväg, ehuru
denna järnväg på grund av sitt delvis höga läge över havet kan jämställas
med vissa nordliga bansträckor, motortrafiken mycket sällan
varit inställd, fastän snöförhållandena vid vissa tillfällen varit ganska
svåra. Det vill fördenskull synas som om motortrafiken icke skulle försvåras
av snö och kyla i den utsträckning, som järnvägsstyrelsen förutsatt.

Långvariga experiment med motorvagnar av olika typer hava utförts
av åtskilliga enskilda järnvägar, ehuru dessa järnvägar icke äga de resurser,
varöver statens järnvägar förfoga. Experimenten synas hava
kommit så långt, att det icke torde dröja länge, förrän motorvagnar av
standardtyp kunna konstrueras inom landet. Genom den utvidgade
specialtillverkning av motorvagnar, som sålunda är att förvänta, torde
de nu jämförelsevis höga kostnaderna för anskaffandet av dylika böra
kunna icke oväsentligt nedbringas.

Den omfattande busstrafiken å landsvägarna, som under senare år
inrättats även utmed järnvägslinjerna, har vållat, att vägunderhållet
högst avsevärt fördyrats, varjämte kostsamma vägomläggningar nödvändiggjorts.
Samtidigt synes persontrafiken å kortare järnvägssträckor
hava avtagit, utan tvivel till stor del beroende på de tidigare jämförelsevis
fåtaliga tågförbindelserna. Genom den ökning av nämnda
förbindelser, som motortrafiken å järnvägarna möjliggjort, har emellertid,
såsom av redogörelserna från vissa enskilda banor framgår, trafikminskningen
i anledning av busstrafiken i viss mån motverkats. Till
detta resultat har jämväl bidragit, att motorvagntågen göra uppehåll
för resandes av- och påstigande även vid särskilda för motorvagnarna
bestämda hållplatser, bl. a. vid mera betydande vägövergångar. Revisorerna
kunna ej finna några bärande skäl, varför icke även statens
järnvägar skulle hava ekonomisk fördel av att vidtaga liknande anordningar.
Ej minst för statsverket torde det vara en fördel, om persontrafiken
icke i alltför stor utsträckning överflyttas från järnvägarna
till landsvägarna.

Revisorerna hava därför ansett sig böra framhålla angelägenheten
av att statens järnvägar med begagnande av de erfarenheter, som under
senare tid vunnits vid enskilda järnvägar, i lämplig omfattning inrätta
motorvagnstrafik å sådana bandclar, som äro lämpade härför.

§ 116.

Riksdagens år 1922 församlade revisorer meddelade i sin berättelse
vissa upplysningar angående Svenska trafikförbundets verksamhet. Av
dessa upplysningar framgick, att förbundet, vars uppgift vore att verka

Statens järnvägars
resebyråer
i utlandet.

— 150 —

för utvecklingen av persontrafiken till Sverige, under år 1921 från statens
järnvägar åtnjutit bidrag till belopp 145,000 kronor.

Efter påpekande av bl. a. att arbetskrafter inom järnvägsstyrelsen
lomme till användning i förbundets tjänst yttrade nämnda revisorer,
att de, utan att vilja uttala något omdöme om betydelsen av den av förbundet
ditintills bedrivna verksambeten eller om gagnet för statens
järnvägar av en så betydande utgift som den angivna, ansåge sig böra
ifrågasätta lämpligheten av den sammanblandning av förbundets och
statens järnvägars rörelse, som syntes förekomma.

Konstitutionsutskottet vid 1922 års riksdag, som framställde anmärkning
mot vederbörande departementschef i anledning av ett av
Kungl. Maj :t under år 1921 fattat beslut om utanordnande av anslag
av trafikmedel till förbundets verksamhet, uttalade i samband därmed,
att utgifter för upprättandet av svenska resebyråer i utlandet icke syntes
stå i omedelbart sammanhang med de svenska statsbanornas drift,
utan att frågan om statsanslag för detta ändamål borde ha kommit
under riksdagens avgörande. Vid behandlingen i kammaren blev ifrågavarande
punkt utan debatt lagd till handlingarna.

I en till 1923 års riksdag avlåten proposition nr 26 angående bidrag
av trafikmedel till anordnande i utlandet av upplysnings- och reklamverksamhet
uttalades, med anledning av eu i järnvägsstyrelsens kostnadsstatförslag
för år 1923 upptagen post å 140,000 kronor som bidrag
till trafikförbundets verksamhet, att upplysnings- och reklamverksamheten
i utlandet för främjande av trafiken (ill Sverige syntes vara eu
angelägenhet av stor betydelse. Emellertid hade med anledning av den
av konstitutionsutskottet gjorda anmärkningen medel till statens järnvägars
reklamverksamhet för år 1923 ännu icke beviljats, utan hade
frågan huru härmed för framtiden skulle förtaras, ansetts böra i ett
sammanhang underställas riksdagens prövning. 1 propositionen hemställdes,
att till ifrågavarande upplysning- och reklamverksamhet måtte
av statens järnvägars trafikmedel få utbetalas bidrag med belopp, som
Kungl. Maj :t efter därom gjord framställning kunde finna skäl bestämma.

Med anledning härav anförde riksdagen i skrivelse nr 109 bland annat,
att resebyråverksamheten utövades inom en från statens järnvägar
fullt fristående sammanslutning, svenska trafikförbundet, och att det
finge anses vara eu riksdagens angelägenhet att pröva, i vilken utsträckning
bidrag till en dylik organisation skulle1 iirågakomma. Fastställandet
av de belopp, som årligen borde utgå, torde alltså böra ankomma pa
riksdagen. Det för år 1923 av järnvägsstyrelsen begärda beloppet.

140,000 kronor, ville riksdagen, även om beloppet syntes högt, icke motsätta
sig. Dock ansåg sig riksdagen böra ifrågasätta, huruvida utgif -

\

— 151 —

ten kunde till fullo anses motsvara gagnet för statens järnvägar. Det
borde till ett kommande år tagas under övervägande, huruvida icke den
ifrågavarande propagandaverksamheten möjligen kunde anordnas på
annat och för statens järnvägars speciella intressen mera ändamålsenligt
sätt.

Vid den utredning, som i följd härav inom järnvägsstyrelsen under
år 1923 utfördes, befanns, att den fördelaktigaste lösningen vunnes, om
resebyråerna i fråga överfördes från svenska trafikförbundet och bleve
statens järnvägars direkta organ, varigenom även deras fortbestånd
tryggades. Sedan efter Kungl. Maj :ts bemyndigande de erforderliga åtgärderna
härför träffats, övergingo de fyra resebyråerna i Berlin.
Paris, London och Newyork i början av år 1924 i statens järnvägars
ägo.

Samtidigt omlades resebyrån i Newyork till att bliva endast eu
reklamcentral, dock med möjlighet att utlämna biljetter i andra hand till
resebyråer men icke till publiken. Beträffande övriga resebyråer vidtogos
inga förändringar. Dessa arbeta fortfarande dels såsom resebyråer
och dels som reklamcentraler. Reklamverksamheten, som beträffande
byråerna i Berlin och Paris förut spelade en ganska underordnad roll.
har numera väsentligt utvidgats.

Revisorerna hava från järnvägsstyrelsen under hand begärt vissa
upplysningar rörande byråernas verksamhet. I en revisorerna tillsänd
P. M. har järnvägsstyrelsen anfört bland annat följande:

Kostnaderna för resebyråerna under år 1924 framgå av följande
tabell:

Inkomster .. Övriga kost- Engångs Oriftkost-

Överskott-f- nader för kost -

Direkta

Indirekta

Summa

nader

brist —

propaganda

nader

Resebyrån i

Berlin .. 24,055
Paris .. . 40,996
London ... 29,081
Newyork

28,113

9,709

6,051

52,168

50,705

35,132

69,417

25,917

117,958

—17,249
+ 24,788
— 82,826

3,843

5,712

21,984

69,713

14,662

4,797

6,911

4,193

94,132

43,873

138,005

213,292

— 75,287

101,252

30,563

De indirekta inkomsterna utgöras av 10 % beräknad provision å av
resebyråerna försålda biljetter över S. .1 :s sträckor, vilken provision
S. J. förut haft att utgiva för biljetter försålda på dessa byråer, då de
voro i annan regi, de direkta inkomsterna av verkliga provisioner för
andra trafikföretag, kursvinster in. in. Engångskostnaderna äro kostnader
för förändringar, inventarier o. s. v., som utgåvos i anledning av
själva övertagandet och som sålunda icke böra tagas i betraktande, då
man önskar bilda sig en uppfattning om det väntade ekonomiska resultatet.

— 152 —

Siffrorna för 1925 äro ännu icke tillgängliga. Resultaten för do månader
som hittills kunna överskådas, visa emellertid en god överensstämmelse
med den för 1925 fastställda driftsstaten. Sannolikt äro ingå
större avvikelser från denna att förvänta. Sagda kostnadsstat upptager
följande siffror:

Direkta

Inkomste

Indirekta

r

Summa

Driftkost-

nader

Överskott +
brist —

Övriga kost-nader för
propaganda

Resebyrån i
Berlin ....

37,000

37,000

74.000

60.000

99,000

— 25,000

20,000

Paris ....

50,000

10,000

34,000

+ 26,000

12,000

London . .

35,000

7,000

42,000

107,000

— 65,000

22,000

Newyork ..

—-

67,000

122,000

54,000

176,000

240,000

— 64,000

121,000

Av dessa kostnader för själva resebyråerna beräknar styrelsen att

33,000 kronor i Berlin, 13,000 kronor i Paris och 24,000 kronor i London,
summa 70,000 kronor utgöra merkostnader på grund av byråns befattning
med det allmänna reklamarbetet. Styrelsen finner den därmed
uppträdande totala summan, i runt tal 190,000 kronor, hög och måste
anse den som en oproportionerligt hög insats från statens järnvägars
sida för bekostande av det dock i landets samlade intresse bedrivna
reklamarbetet i utlandet.

Järnvägsstyrelsen har därför också i skrivelse till svenska trafikförbundet
av den 24 oktober 1925 ifrågasatt, att förbundet, sedan dess
organisation nu stabiliserat sig, skulle övertaga reklamverksamheten
i utlandet för persontrafiken, i den mån det icke uteslutande rör reklam
för S. J :s egna linjer. Då för detta ett belopp av omkring 20,000 kronor
per år torde vara tillfyllest, skulle under förutsättning att annan organisation
kunde övertaga reklamarbetet, huvuddelen av de ovan angivna
kostnaderna för propaganda bortfalla från S. J :s stat och eventuellt
ersättas med ett efter statsmakternas prövning från S. J. utgående, i
varje fall dock väsentligen reducerat bidrag till svenska trafikförbundet
eller annan för ändamålet upprättad organisation. Vid en sådan
ordning skulle ock ovan berörda del av driftkostnaderna för resebyråerna
bortfalla och därmed den brist varmed de nu arbeta.

Trafikförbundet har på denna hänvändelse svarat, att förbundet
skulle söka verkställa eu utredning i ämnet och inkomma till Kung!.
Maj :t med kostnadsförslag; samtidigt har trafikförbundet emellertid
uttalat förhoppningen att reklamarbetet t. v. måtte på sätt hittills skett
fortsättas av järnvägsstyrelsen.

Styrelsen kan ej heller denna gång åtaga sig ansvaret för att denna
utan tvivel för landet betydelsefulla och gagnande verksamhet avbrytes
och avser därför icke att i sitt nu under utarbetande varande förslag
till kostnadsstat för år 1926 föreslå några principiella förändringar,
varken i resebyrå- och reklamverksamheten eller i kostnaderna
därför för detta stundande år. Styrelsen betraktar dock detta år som
ett övergångsår, varunder styrelsen för sin del avser att nedrusta de
resebyråer, vilka av andra skäl än för reklamarbetets bedrivande anses
böra bibehållas och varunder styrelsen förväntar, att statsmakterna

— 153 —

skola taga under omprövning vilket pekuniär! stöd de skola lämna den
allmänna reklamen i utlandet, dels av S. J :s trafikmedel, dels av andra
statsmedel.

överrevisorerna vid statens järnvägar hava i sin berättelse för år
1924 lämnat vissa uppgifter rörande resebyråerna i fråga, vilka inhämtats
av en utav överrevisorerna, överingenjören Wahlberg, vid personliga
besök å byråerna i samband med annat offentligt uppdrag.

Ur denna berättelse må här anföras:

Berlin.

Byrån är inrymd i nr 22/23 Unter den Linden, ett utmärkt läge i stadens
mest trafikerade del, med mycket rymliga lokaler. Inom dessa
finnes bland annat ett stort och trevligt läs- och skrivrum, som står till
fritt begagnande av allmänheten, vilket även flitigt lär ske. Hyran är
emellertid avsevärd, 00,000 guldmark per år, varifrån dock avgå 12,000
mark för eu mindre del av lokalen, som är uthyrd.

Personalen utgjordes av elva personer, inklusive föreståndaren.

Byråns uppgift är dels reklam- och propagandaverksamhet, dels biljettförsäljning.
Vilken av dessa grenar, som bör anses såsom huvuduppgift
är svår att bedöma. Föreståndaren var emellertid av den uppfattningen,
att byrån skulle kunna bliva till större gagn för Sverige, om
biljettförsäljning i den utsträckning nu sker icke försigginge, utan byrån
finge ägna sig helt åt reklamverksamheten, samt endast i undantagsfall
sälja biljetter. Den därå belöpande provisionen vore nämligen
i själva verket av ringa betydelse. Fn dylik omläggning skulle tvifvelsutan
möjliggöra eu inskränkning av byråns personal.

För första halvåret 1925 uppgingo utgifterna till 71,446:79 kronor,
varav reklamkostnader belöpte sig till 14,735: 88 kronor. Inkomsterna
för samma tid uppgingo till 10,457:12 kronor. Dessa utgjordes huvudsakligen
av kursvinster och provision å försålda främmande biljetter.

Paris.

Byrån är inrymd i samma hus som Banque de Suéde et de Paris vid
Avenue de 1''Opera nr 5. Läget är utmärkt och sambandet med banken
innebär påtagliga fördelar i flera avseenden.

Personalen utgjordes av fem personer, föreståndaren inräknad.

Byråns uppgift synes i främsta rummet vara biljettförsäljning. Reklamverksamheten
sker icke här i samma omfattning som exempelvis
vid byrån i Berlin. Anslaget för denna verksamhetsgren är också jämförelsevis
obetydligt. Föreståndaren ansåg, att försäljningen av biljetter
icke på något sätt inverkade hindrande på den reklamverksamhet,
som kunde ske. Byrån var, eldigt föreståndarens förmenande, allt
för liten för att övriga byråer skulle kunna känna någon konkurrens och
därigenom förlora intresset för Sverige.

För första halvåret 1925 uppgingo utgifterna till 27,569:04 kronor,
varav reklamkostnader utgjorde 9,114:47 kronor. Inkomsterna för
samma tid voro 21.943: 36 kronor, i huvudsak av samma karaktär som
vid Berlinbyrån,

— 154 —

London.

Byråns adress är Coventry Street 21, nära Piccadilly Circus, vilket
är ett utmärkt läge. Lokalen utgöres av ett medelstort expeditionsrum
å nedre botten och ett liknande rum i källaren. Utrymmet är väl litet,
vilket i viss mån torde verka hindrande på verksamheten.

Personalen utgjordes av föreståndaren, fem tjänstemän och en
springpojke.

Byråns uppgift är försäljning av biljetter samt reklam, vilken senare
verksamhet synes bedrivas mycket kraftigt genom annonser, föreläsningar
och illustrerade uppsatser uti veckojournaler.

Föreståndaren ansåg, att försäljning av biljetter icke på något sätt
gjorde intrång i reklamverksamheten, och byrån står på bästa fot med
de stora, privata resebyråerna.

Byråns utgifter för första halvåret 1925 utgjorde 70,739:61 kronor.
Reklamkostnaderna uppgingo till 10,296: 30 kronor, för vilka kostnader
byrån erhållit bidrag från vissa svenska trafik- och hotell förvaltningar
med 10,109:59 kronor. Inkomsterna, vilka hava samma karaktär som
vid Berlin- och Parisbyråerna, uppgingo till 12,174:92 kronor.

Neivyork.

Lokalen är omedelbart anknuten till Svenska Nyhetsbyrån, vars föreståndare
är doktor Brilioth. Detta arrangemang är säkerligen mycket
bra ur många synpunkter, framför allt därutinnan, att byrån genom
doktor Brilioth för sin reklam vida lättare når en bred och effektiv
press, än som eljest vore möjligt. Läget är utmärkt vid Vanderbilt
Avenue, mitt emot Grand Central Station.

Den ordinarie personalen är eu föreståndare samt en stenograf. Under
årets fem första månader har därjämte en tjänsteman från statens
järnvägar i Stockholm arbetat på byrån. Arbetspersonalen är sålunda
den minsta möjliga, även om hänsyn tages till att doktor Brilioth utför
åtskilligt arbete för byråns räkning.

Byråns främsta uppgift är, att genom kraftig reklam och propaganda
söka verka för att till Europa farande turister från U. S. A. skola beresa
Sverige. Reklamen sker huvudsakligen genom annonser dels i tidningar
och tidskrifter, dels genom stora, vanligen färglagda plakat etc.
Därjämte sprides årligen ett stort antal broschyrer. Propaganda göres
även under resor av byråns föreståndare. För övrigt samarbetar byrån
med i landet varande resebyråer, speciellt med de skandinaviska ångbåtslinjernas
kontor.

Föreståndaren framhöll, att han ansåg det skulle vara alldeles felaktigt,
om byrån omlades så, att den även sålde biljetter såsom eu vanlig
resebyrå, i konkurrens men de enskilda resebyråerna, vilka i så fall
säkerligen snart nog skulle förlora intresset för Sverige. Nu är det
visserligen så, att byrån, ehuru i undantagsfall, tvingas att sälja biljetter
för resor i Sverige, men i dylika undantagsfall lämnar byrån den
å dessa biljetter fallande provisionen till den ena eller andra resebyrån.
Mycket ofta förekommer emellertid, att statens järnvägars
resebyrå åt övriga resebyråer uppgör fullständiga reserouter med biljettpriser
in. in. för resor i Sverige. Fn omläggning i ovan antydd rikt -

155 —

ning skulle för övrigt medföra så stora kostnader, att detta i och för
sig skulle så gott som omöjliggöra saken.

För första halvåret 1925 utgjorde byråns utgifter 64,809:35 kronor,
varav reklamkostnaderna nppgingo till 42,753:12 kronor, av vilka ett
belopp av 11,000 kronor täckts genom bidrag från vissa svenska trafikoch
hotell förvaltningar.

Överrevisorerna hava för sin del anfört följande:

’ ’Då, såsom framgår av förestående redogörelse, resebyråernas verksamhet
i statens järnvägars hand pågått endast eu relativt kort tid,
anse sig överrevisorerna icke böra nu uttala något eget omdöme om
denna verksamhet.

Enligt överrevisorernas förmenande torde emellertid reklam, skött
på rätt sätt, vara ägnad att fika turistintresset för vårt land. Det synes
därför överrevisorerna, som om särskilt under de närmaste åren eu
kraftig upplysningsverksamhet framför allt i Amerika borde drivas
för att göra Sverige, dess folk och förhållanden i övrigt ytterligare bekanta.
Just nu borde en sådan ske, då landet uppmärksammats genom
ett flertal härstädes hållna större möten och kongresser av internationell
art. I Amerika borde enligt överrevisorernas mening reklam lämpligen
även kunna ske genom framförande av bildserier å teatrarna, eu
form för propaganda, som där lär användas av andra resebyråer och
liknande företag.

Eu synpunkt å resebyråverksamheten, som borde beaktas, är att
varje byrå borde stå i fast förbindelse med någon eller några på platsen
boende personer, anställda å framskjutna poster, exempelvis i handelskammare,
generalkonsulat eller dylika institutioner, vilka personer vore
fullt förtrogna med vanor och önskemål hos den del av vederbörande
lands befolkning, som har tillfälle och möjlighet att i turisthänseende
besöka främmande länder. Sådana personer borde knytas vid bvåerna
såsom rådgivare, och deras funktion i nu omhandlade hänseende
vara hedersuppdrag. De skulle giva upplysningar och lämna uppslag,
huru reklamverksamheten lämpligast borde skötas för att nå bästa möjliga
resultat. Överrevisorerna syfta icke härmed till att öva någon
kritik på det sätt, varpå reklamen nu skötes, utan hava endast velat
lämna ett uppslag, vars förverkligande måhända kunde vara av värde.”

Vid granskning av järnvägsstyrelsens räkenskaper hava Revisorerna
funnit, att vissa bidrag av trafikmedel utgå jämväl till andra liknande
byråer i utlandet. Revisorerna hava inhämtat, att järnvägsstyrelsen
anordnat upplysnings- och ackvisitionsverksamhet för godstrafik genom
fyra byråer, nämligen i Berlin, Paris, Milano och Amsterdam.
Dessa byråer bedrivas av firman Nordisk transport & spedition, vilken
innehaves av statens järnvägars kommissionär i Trelleborg, herr Louis

156 —

flanell. Byrån i Amsterdam bedriver även resebyråverksamhet och
ordnar under järnvägsstyrelsens uppsikt reklamen för persontrafiken
i Holland. Enligt uppgift av vederbörande byråchef inom järnvägsstyrelsen
utgick av trafikmedel till dessa byråer under år 1924 ett bidrag
av sammanlagt 34,000 kronor. Därjämte utgick ett belopp av

1,000 kronor såsom bidrag till en svensk resebyrå i Wien, bedriven av
herr E. Kull.

Slutligen har järnvägsstyrelsen för år 1924 utbetalt 15,000 kronor i
direkt bidrag till svenska trafikförbundet, avsett för dess allmänna
reklamverksamhet in. in., och 6,250 kronor till svensk-amerikanska nyhetsbyrån
i Newyork. För år 1925 utgå bidragen till Nordisk transport
& spedition med 41,000 kronor, till resebyrån i Wien med 2,000 kronor
samt till svenska trafikförbundet 10,000 kronor och till svensk-amerikanska
nyhetsbyrån 10,000 kronor.

Nämnas må att bär angivna belopp ingå i järnvägsstyrelsens kostnadsstater
för åren 1924 och 1925, därvid dock, vad beträffar det förra
året, icke angivits, att beloppen skulle utgå till enskilda företag.

Förestående redogörelse giver vid handen att betydande belopp utgå
av statens järnvägars trafikmedel till upplysnings- och reklamverksamhet
i utlandet. Järnvägsstyrelsens tabell över kostnaderna för de
fyra resebyråerna under år 1924 utvisar, bortsett från engångskostnader
å 30,563 kronor i anledning av statens järnvägars övertagande av
byråerna, följande:

driftkostnader .............................. kronor 213,292: —

direkta inkomster ........... kronor 94,132: —

indirekta inkomster ........ „ 43,873:— „ 138,005

brist ....................................... „ 75,287

övriga kostnader för propaganda.............. „ 101,252

Summa kronor 176,539:

Härvid är emellertid att märka, att de indirekta inkomsterna, 43,873
kronor, utgöras av 10 % beräknad provision å av resebyråerna försålda
biljetter över statens järnvägars sträckor.

Utgiftssumman uppgår sålunda i verkligheten

till ........................................... kronor 220,412: -—

vartill komma ytterligare följande belopp:

till Nordisk transport & spedition för dess upplysnings-
och ackvisitionsverksamhet för godstrafik
genom byråer i Berlin, Paris, Milano o. Amsterdam „ 34,000

till en resebyrå i Wien ........................ „ 1,000

svenska trafikförbundet ...................... „ 15,000

svensk-amerikanska nyhetsbyrån .............. „ 6,250

eller tillhopa kronor 276,662:—■

— 157 —

jämte ovannämnda engångskostnader å 30,563 kronor.

I här nämnda belopp torde icke ingå de kostnader som varit lorenade
med vissa tjänstemäns resor till och från byråerna, ej heller kostnaderna
för av tjänstemän i järnvägsstyrelsen företagna resor i och för
byråernas inspektion.

I detta sammanhang anse sig Revisorerna böra erinra om att utgifter
för upplysningsverksamhet i utlandet angående Sverige genom
pressombud och handelskamrar jämväl bestridas genom anslag å olika
huvudtitlar. Å tredje huvudtiteln utbetaltes under år 1924 för sådant
ändamål ett belopp av 117,752 kronor 58 öre.

Såsom ovan anförts liar 1923 års riksdag uttalat, att det måste vara
eu riksdagens angelägenhet att pröva, i vilken utsträckning bidrag till
eu organisation av Svenska trafikförbundets art skulle ifrågakomma.
Icke desto mindre hava för år 1924 anslag utgått av trafikmedel till
nämnda och andra liknande företag, utan att riksdagen därtill lämnat
medgivande. Enligt vad revisorerna inhämtat utgår sådant anslag
jämväl för år 1925.

Särskilt bör uppmärksammas, att anslag av statens järnvägars trafikmedel
utgår till en enskild firma för upplysnings- och ackvisitionsverksamhet
i Berlin och Paris, ehuru statens järnvägar numera hava
egna byråer därstädes. Att den verksamhet, som av åsyftade firma
bedrives, är förenlig med resebyråverksamhet, synes framgå därav,
att den enkilda firmans byrå i Amsterdam jämväl bedriver sådan
verksamhet och sköter reklamen för persontrafiken i Holland.

Revisorerna anse, liksom järnvägsstyrelsen och överrevisorerna vid
statens järnvägar, att det är av betydelse att upplysningsverksamhet
för främjande av trafiken till Sverige bedrives i utlandet. Det synes
dock vara av vikt, att denna verksamhet bliver planmässigt ordnad. I
detta avseende dela revisorerna järnvägsstyrelsens mening, att verksamhet
av sådan art bör helt skiljas från statens järnvägar och övertagas
av lämplig enskild organisation, vilken bör tilldelas bidrag av
statsmedel till belopp, som för varje gång bestämmes efter riksdagens
hörande.

Emellertid anse sig revisorerna vidare böra ifrågasätta, huruvida
det kan vara ändamålsenligt att fortfarande bibehålla statens järnvägars
resebyråer i utlandet. Med ledning av järnvägsstyrelsens uppgift
rörande indirekt inkomst vid de olika byråerna, vilken inkomst
utgöres av 10 % beräknad provision å biljetter, som försålts å statens
järnvägars sträckor, kan bruttoinkomsten å sådan biljettförsäljning
beräknas till vid byrån i Berlin 281,130 kronor, i Paris 97,090 kronor
och i London 60,510 kronor. Utgifterna för dessa resebyråer hava, inberäknat
reklamarbetet, under år 1924 uppgått till vid byrån i Berlin

Revisorernas

uttalande.

— 158 —

73,260 kronor, i Paris 31,629 kronor och i London till 139,942 kronor,
bortsett från engångskostnader. Revisorerna hålla för sannolikt att
det skulle vara till större fördel för statens järnvägars ekonomi om,
såsom tidigare ägt rum, resebyråverksamheten indroges och biljettförsäljningen
överlämnades till andra i de ifrågavarande utländska städerna
verksamma byråer mot provision. Uttalanden i denna riktning
hava också gjorts av föreståndarna för resebyråerna i Berlin och Newyork.
Den förstnämnda har framhållit, att det vore till större gagn
för Sverige om biljetter endast i undantagsfall försåldes å byrån, såsom
fallet är å resebyrån i Newyork, och föreståndaren för sistnämnda
byrå har betecknat det såsom alldeles felaktigt, om byrån omlades till
biljettförsäljning, enär därigenom övriga resebyråer säkerligen skulle
förlora intresset för Sverige.

Statens vattenfallsverk.

§ 117.

Fastigheterna Revisorerna hava avlagt besök i staten tillhöriga fastigheterna nr
kvarteret92, 3 och 9 i kvarteret Björnen i Stockholm.

Björnen. Ifrågavarande fastigheter, som bilda ett sammanhängande helt med
adressnummer Karduansmakaregatan 8 A, 8 B och 10, Klara Södra
Kyrkogata 8 och 10 samt Lilla Vattugatan 19 A, 19 B och 21, inköptes år
1918 för statens vattenfallsverks räkning jämlikt medgivande av samma
års riksdag. Köpesumman utgjorde tillhopa 1,554,575 kronor 24 öre.
För gäldande av densamma ävensom för utförande å fastigheterna av
vissa byggnadsarbeten anvisade riksdagen å tilläggsstat för år 1918
ett reservationsanslag å 1,650,000 kronor.

Anledningen till inköpet var dels önskemålet att å ett håll samla vattenfallsstyrelsens
vid tillfallet å fyra skilda ställen i staden belägna lokaler,
dels ock framför allt att bereda erforderligt ökat utrymme för
berörda styrelse.

Omnämnas bör, att riksdagens år 1917 församlade revisorer i sin
avgivna berättelse framhöllo, att de vid besök i vattenfallsstyrelsens lokaler
icke kunnat undgå att finna dessa alldeles otillräckliga för sitt
ändamål, och att det syntes nödvändigt, jämväl med tanke på en ytterligare
utveckling av statens vattenfallsverks affärsverksamhet — att
lokalfrågan snarast erhölle en tillfredsställande lösning.

I fastigheterna ifråga disponerar vattenfallsstyrelsen samt Älvkarleby
kraftverk omkring ett 20-tal rum. Återstående lokaler uthyras såsom
bostäder, butiker, kontor och verkstadslokaler in. in. till ett 85-tal

— 159 —

hyresgäster för en sammanlagd hyressumma av omkring 97,000 kronor.

Utom de lokaler, som av vattenfallsstyrelsen tagits i anspråk i de för
styrelsens räkning förvärvade fastigheterna, förhyr styrelsen lokaler
på olika håll i staden.

Självfallet vore det till fördel för verket, om de olika byråerna och avdelningarna
kunde beredas erforderliga utrymmen i en enda fastighet.
De för detta ändamål förvärvade fastigheterna i kv. Björnen synas
emellertid icke kunna tagas i anspråk utan efter en genomgripande reparation.
Enligt revisorernas mening kan det dock starkt ifrågasättas
huruvida en sådan reparation vore ändamålsenlig. Fastigheterna befinna
sig nämligen såväl invändigt som till det yttre i ett synnerligen
otillfredsställande skick. Oundgängliga reparationer hava visserligen
utförts i en del lägenheter, bl. a. i de av vattenfallsstyrelsen disponerade
kontorslokalerna, men det torde knappast vara förenligt med god hushållning
att offra ytterligare medel på underhållsarbeten i byggnader,
som äro så förfallna som de ifrågavarande.

Med hänsyn till det i hög grad bristfälliga tillstånd, i vilket förenämnda
fastigheter befinna sig synes det revisorerna nödvändigt att
med det snaraste ett avgörande träffas, huruvida de genom ombyggnad
skola göras lämpliga till användning för det ändamål, för vilket de ursprungligen
förvärvats eller om hellre en försäljning av fastigheterna
bör äga rum.

§ 118.

Vid granskning av vattenfallsstyrelsens räkenskaper hava revisorerna
funnit, att avlöningen till samtliga befattningshavare inom styrelsen
för december 1924 utbetalts i två omgångar; en gång omkring mitten av
månaden och en gång vid dess slut.

Då gällande avlöningsreglemente föreskriver, att utbetalning av avlöning
skall ske månadsvis i efterskott hava revisorerna funnit vattenfallsstyrelsens
ifrågavarande förfarande anmärkningsvärt.

§ 119.

Revisorerna hava uppmärksammat, att till en förste expeditionsvakt
inom vattenfallsstyrelsen utöver lönen utgått ersättning med 125 kronor
i månaden för övervakande av städningsarbete i vissa av vattenfallsstyrelsens
lokaler ävensom för utförande av passningstjänst.

Utan att ingå på ett bedömande av sättet för beräkning av den extra
ersättning eller överhuvudtaget behörigheten av den gjorda utbetalningen,
som sålunda ansetts böra tillkomma nämnda tjänsteman, ehuru
jämväl härutinnan anledning till erinringar synes föreligga, anse sig

Revisorernas

uttalande.

Utbetalning
av avlöningsmedel
inom
vattenfallsstyrelsen.

Revisorernas

uttalande.

Ersättning till
en förste expeditionsvakt

inom vattenfallsstyrelsen

för visst
arbete.

Revisorernas

uttalande.

— 160

revisorerna böra ifrågasätta, huruvida icke tjänstgöringen för vaktpersonalen
borde så kunna ordnas, att fullgörandet av de åligganden, varom
här är fråga, kunna ingå i de ordinarie göromålen för någon av de
13 förste expeditionsvakter, expeditionsvakter och kontorsvakter, som
finnas anställda i vattenfallsstyrelsen.

§ 120.

Vissa till Revisorerna hava iakttagit, hurusom inom vattenfallsstyrelsen föreVBtyreisaen
kommer, att inflytande medel inreverseras av byråchef eller annan tjängjorda
inbe- steman på sådant sätt, att inbetalningens riktighet svårligen kan kontrolleras.
Så har i ett fall en byråchef inreverserat 1,050 kronor 21 öre,
vilket belopp å det av honom undertecknade reversalet angives utgöra

2,001 % utdelning i en konkurs å bevakade 52,534 kronor 43 öre för energileverans.
På enahanda sätt hava inreverserats 1)1. a. vattenfallsstyrelsen
tillkommande skatteutjämningsmedel från kommuner, utan att i någotdera
av de nämnda fallen till verifikationen fogats handling, som bestyrker
riktigheten.

Revisorernas Revisorerna vilja påpeka önskvärdheten av att handling, som kan
uttalande. verjfjera inbetalningen, måtte fogas till reversal av nu ifrågavarande

slag.

§ 121.

Vissa av För utredningen rörande Vänerns reglering har utbetalts till statens
styrelsen ut- lantbruksingenjör dels arvode vid hemarbete med 45 kronor per dag,
betalda er- dels dagtraktamente med 16 kronor vid resor jämte 45 kronor om dagen
samband med för studium av handlingar eller överläggning med annan person, tillföVvänerns
sammans 61 kronor per dag. Till häradsdomare in. fl., som deltagit i
”reglering08 jordvärdering, har utgått dels 13 kronor i dagtraktamente, dels ock 20
kronor i dagarvode, tillsammans 33 kronor.

Revisorernas Då dagarvodet till kommittéledamöter utgår med högst 18 kronor
uttalande. sami vid resor i och för studier för fullgörande av sådant uppdrag
med 6 kronor utöver det i gällande resereglemente bestämda dagtraktamentet,
som under ifrågavarande tid för högsta klassen utgjort 21
kronor, synes det revisorerna, som om de ersättningar, som i nu omtalade
fall tillerkänts vederbörande måste betecknas såsom anmärkningsvärt
höga.

§ 122.

Södertälje Revisorerna hava besökt den nya kanal anläggningen vid Södertälje.
byggnad. Den 7 oktober 1819 invigdes den gamla kanalen vid Södertälje. Kanalen
med därtill hörande sluss hade byggts av Södertälje kanal- och
slussverksbolag, som erhållit privilegium å anläggningen den 15 mars

— 161 —

1806. Under närmare etthundra år användes kanalen utan att några
större ändringsarbeten å densamma vidtogos. År 1917 igångsattes omfattande
arbeten med kanalens ombyggnad. I sitt nuvarande skick
öppnades kanalen för trafik den 17 november 1924.

Beträffande ombyggnaden torde här böra lämnas följande översikt.

För realiserande av ett länge uttalat önskemål om modärnisering av
den gamla kanalanläggningen vid Södertälje för att möjliggöra att
större fartyg skulle kunna inkomma i Mälaren, blev den gamla kanalen
inköpt av staten för 769,000 kronor enligt beslut av 1912 års riksdag.
Sedan 1913 års riksdag beslutat fördjupning av den s. k. södra kanalen
mellan sjön Maren och Saltsjön för en kostnad av högst 550,000 kronor,
antog 1916 års riksdag förslag om ombyggnad av kanalen i dess helhet
jämte upprensning av farlederna i Brandalssund och Linasmid för eu
beräknad kostnad av 3,852,000 kronor. 1917 års riksdag medgav därefter,
att i samband med ombyggnaden en ny sluss finge anläggas vid
Södertälje, vilken slussanläggning beräknades kosta 2,933,000 kronor.
Till grund för vederbörande kostnadsberäkningar, avseende sammanlagt
6,785,000 kronor förutom kostnaderna för inköp av gamla kanalen
och ovannämnda arbeten i Södra kanalen, låg ett av vattenfallsstyrelsen
år 1914 uppgjort förslag.

Ombyggnaden, som utförts genom vattenfallsstyrelsen, kom huvudsakligen
på grund av de ekonomiska förhållanden, under vilka arbetet
ägde rum, att draga mycket högre kostnader än ursprungligen beräknats.
Vid utgången av år 1924 hade sålunda för kanalarbetet anvisats
sammanlagt 15,559,000 kronor, varjämte ett belopp av 485,000 kronor
påförts kanalanläggningen för arbeten, som byggnadskommissionen för
dubbelspåret Rönninge—Ström utfört vid kanalen. Av de för kanalbygget
anvisade medlen utgjordes 8,800,000 kronor av särskilda av riksdagen
för åren 1917—1922 beviljade anslag. Återstoden hade anvisats
av Kungl. Maj :t, i huvudsak med begagnande av medel från vederbörande
riksdagsanslag till arbetslöshetens bekämpande. Av sistberörda
bidrag till kanalbygget skulle vissa delar om sammanlagt 1,068,000 kronor
icke påföras kanalverkens kapitalkonto utan efter arbetets färdigställande
avskrivas.

Den nya kanalen utgår från Linasund i Mälaren, som på viss sträckning
fördjupats och rätats. Från den gamla slussen, vars västra mur
med sina slussportar står kvar, följer kanalen, som liar eu längd av c :a
3 kilometer, i huvudsak den gamla kanalleden genom sjön Maren till
Igelstaviken. Den nya slussen är byggd vid den s. k. Lotsudden öster
om sjön Maren. Den är 135 meter lång, 20 meter bred och har ett vattendjup
vid lågvatten av 7,5 meter. Över kanalen leda dels den nya
klaffbron vid Stockholmsvägen, vars mittparti har eu fri höjd av 15,8

Rev.-herättelse ang. statsverket 1924—1925. I.

11

— 162 —

meter över vattnets medelnivå i Mälaren, dels en klaffbro för Grödingevägen
å den nya slussens nedre port, dels slutligen den nya järnvägsbron
för statsbanan Rönninge—Ström med en fri höjd av 26,5 meter
över vattnets medelhöjd i Saltsjön. Även denna bro kan öppnas medelst
en klaff. Kanalens minsta bredd är 24 meter, dess djup 6 meter
vid bottenlinjerna och 7 meter i kanalens mitt. I anslutning till kanalen
hava fördjupningar eller upprensningar utförts å Saltsjösidan i Igelstaviken
och vid Brandalssund samt å Mälarsidan vid Bockliolmssund vid
segelleden till Stockholm.

Trafiken i kanalen före och efter ombyggnaden framgår av följande
från vattenfallsstyrelsen inhämtade uppgifter:

Antal

Summa re-

Summa

Summa avgifter

År

fartyg

gisterton

lastton

i kronor

1914 1/1—30/9

4,907

299,126

217,122

48,998

1915

4,710

297,792

253,275

52,050

1916

4,772

277,288

247,834

50,783

1917

4,293

252,635

232,329

47,792

1918

4,752

292,180

277,183

70,688

1919

4,788

275,489

229,497

73,902

1920

5,575

298,098

235,023

97,347

1921 „

5,213

253,656

180,550

84,410

1922

5,310

256,029

196,365

85,078

1923

6,004

295,607

224,933

114,335

1924

5,110

280,144

217,533

86,316

1925

6,481

337,606

uppgift

saknas

85,738

Den utsträckning, i vilken den nya kanalen använts av fartyg, som
vore alltför djupgående för att hava kunnat passera genom den gamla
kanalen, framgår av följande översikt:

17/tl 31/JL2 1924 !/l—:W/9 1925

Antal

Reg.-ton

Avgift

Antal

Reg.-ton

Avgift

Fartyg, som kunnat
passera gamla kana-len (intill 3,5 meter
djupgående) ...... 842

55,362

14,594

6,481

337,606

85,738

Övriga fartyg (mer än

3,5 meter djupgående) 41

12,874

3,521

219

77,215

20,721

Revisorernas Ovannämnda uppgifter utvisa, att ombyggnaden av Södertälje kanal
uttalande. gnnu icke me(jfört någon större ökning av trafiken genom kanalen.

Ehuru förhållandena i detta hänseende kunna komma att ställa sig i
framtiden undandrager sig, icke minst på grund av fortfarande rådande

163 —

depression inom näringslivet, bedömande. Att kanalföretaget icke kommer
att lämna skälig avkastning å det däri nedlagda kapitalet synes
dock uppenbart. Förutsättningar för en ökad användning av kanalen
med djupgående fartyg hava emellertid skapats genom de i anslutning
till kanalbyggnaden igångsatta och redan i betydlig mån utförda arbetena
med upprensning av olika farleder i Mälaren. För ifrågavarande
ändamål hava betydande anslag beviljats av riksdagen, varjämte bl. a.
medel för arbetslöshetens bekämpande kommit till användning. Dessutom
har, såsom revisorerna under § 123 omnämna, en djuphamn vid
Västerås nyligen fullbordats. Förslag om anläggande av en djuphamn
i Köping föreligger även och har Köpings stad till Kung! Maj :t ingivit
framställning om statslån och statsbidrag för den ifrågasatta anläggningen.
Några arbeten med denna hava emellertid ännu icke påbörjats.
Tilläggas kan slutligen, att frågan om skapande av en djupgående
ångbåtstrafik på Mälaren även sammanhänger med den ännu
icke öppnade Hammarbyleden vid Stockholm.

Under sålunda föreliggande omständigheter och särskilt med hänsyn
till den korta tid Södertälje kanal i sitt ombyggda skick varit öppen för
trafik hava revisorerna funnit det avlagda besöket icke föranleda något
ytterligare uttalande från revisorernas sida.

§ 123.

Revisorerna hava besökt djuphamnsanläggningen vid Västerås.

Den 26 februari 1914 förklarade sig stadsfullmäktige i Västerås villiga
att att på stadens bekostnad låta utföra en ny hamnanläggning vid
Västerås. Beslutet föranleddes närmast av vattenfallsstyrelsens tidigare
samma år avgivna förslag till ombyggnad av Södertälje kanal, vilket
bl. a. avsåg att möjliggöra transport av Bergslagsmalm med fartyg
från Västerås. Arbetet med djuphamnen igångsattes emellertid först
långt senare. Det kom då till stor del att bestridas medelst bidrag från
vederbörande riksdagsanslag till arbetslöshetens bekämpande.

1921 och 1922 sysselsattes Västerås stads arbetslösa med makadamslagning
å det område vid staden tillhöriga egendomen Karlsberg, där
djuphamnen sedermera anlagts. Ifrågavarande förberedande arbeten,
som endast delvis äro att hänföra till det egentliga djuphamnsbygget,
utfördes under ledning av Statens arbetslöshetskommissions verkställande
organ Södra Sveriges statsarbeten och medförde kostnader å sammanlagt
c:a 150,000 kronor, varav Västerås stad bidrog med 47,832
kronor 50 öre.

Sedan Kung! Maj :t den 24 november 1922, efter framställning av
stadsfullmäktige i Västerås, förklarat hinder icke möta för Statens arbetslöshetskommission,
att för lindrande av arbetslösheten, låta verk -

Västerås

iljuphamn.

— 164

Revisorernas

uttalande.

Västerås

kraftverk.

ställa arbeten för djuphamnsanläggningen, avtalades genom särskilda
kontrakt den 19 mars 1923 och den 15 februari 1924, att kommissionen
skulle utföra ej mindre väg mellan lvöpingsvägen och den planerade
hamnen, järnväg till hamnområdet, schaktningsarbeten för kaj och
hamnplan samt makadamslagning, allt för en beräknad kostnad av sammanlagt
361,300 kronor, varav Västerås stad skulle betala en fjärdedel,
än även betonggjutning av kajkroppen för ett beräknat belopp av 70,000
kronor, som till tre fjärdedelar skulle betalas av staden. Då arbetet på
grund av arbetslöshetskommissionens beslut nedlades den 1 juli 1924,
voro schaktningarna för hamnplanen samt järnvägsanläggningen färdiga,
scliaktningsarbetet för kajkroppen och vägen till hamnen i huvudsak
färdiga, under det att betonggjutningen av kajkroppen utförts endast
till 25 % av åtagandet. I kostnader enligt berörda kontrakt hade då
nedlagts sammanlagt 476,100 kronor, varav Västerås stad bidragit med
127,890 kronor 15 öre. För fullföljande av berörda ännu icke avslutade
arbeten erhöll staden ur det s. k. färdigställningsanslaget ett bidrag av
38,125 kronor. De kostnader Västerås stad nedlagt å djuphamnsbygget
uppgå emellertid sammanlagt till mycket högre belopp än nyss angivits,
enär staden ensam bekostat verkställd uppmuddring av djuphamnsområdet
med tillhörande ränna, ävensom alla materialkostnader
vid de olika arbetena.

Vid revisorernas besök pågick arbetet med utläggande av järnvägsspår
utmed kajen. I övrigt syntes anläggningen vara färdig. Västerås
stad har emellertid ännu icke anskaffat massgodskranar för djuphamnen.
Under den tid, som förflutit efter det revisorerna besökte anläggningen,
lär denna hava tagits i bruk av några fartyg, varvid en kran,
tillhörig enskilt företag, använts.

För att djuphanmen i Västerås skall kunna komma till användning i
vid anläggningens planerande avsedd omfattning torde först och främst
fordras en förbättring i det ekonomiska läget för gruv- och järnverksindustrien
i Bergslagen. Det bör emellertid beaktas, att anläggningen
i stor utsträckning utförts såsom nödhjälpsarbete.

§ 124.

Revisorerna hava avlagt besök vid Västerås kraftverk.

Uppförandet av ifrågavarande ångkraftstation påbörjades år 1915,
sedan erforderligt markområde inköpts av Västerås stad vid Mälaren
c:a 1 kilometer utanför staden. I sin först planerade omfattning var
anläggningen fullbordad under senare hälften av år 1917. Två senare
beslutade utbyggnader av kraftstationen togos i bruk 1919, respektive
1922. Även efter sistnämnda år hava vissa arbeten utförts för anläggningens
färdigställande.

— 165 —

För själva kraftstationen hava anvisats följande anslag av statsmedel
:

Av 1915

års

riksdag ........

........ 1,650,000 kronor.

„ 1916

........

........ 1,500,000

„ 1918

?? ........

........ 1,500,000

„ 1921

JJ ........

........ 2,600,000

„ 1924

>>

........

........ 250,000

Summa 7,500,000 kronor.

Dessutom har, enligt från vattenfallsstyrelsen inhämtade uppgifter,
statsverket i samband med uppförandet av ångkraftstationen åsamkats
kostnader för bostadsbyggnader samt för ställverks-, transformator-
och ledningsanläggningar vid kraftstationen. För bostadsbyggnadernas
uppförande har av vissa av 1918 och 1920 års riksdagar beviljade
anslag använts sammanlagt 489,316 kronor 67 öre, under det att
de övriga anläggningarna till den 1 oktober 1925 medfört utgifter å
3,247,150 kronor 26 öre, som utgått av de fortlöpande anslagen till distributionsanläggningar
för statens kraftverk.

Förlagskapitalet för anskaffande av bränsle till kraftstationen uppgår
till 500,000 kronor. 1917 års riksdag beviljade för ändamålet ett
anslag å 700,000 kronor, men hava 200,000 kronor härav återbetalats.
Slutligen disponerar kraftstationen ur vederbörande anslag för det i
Västerås befintliga centralförrådet för statens samtliga kraftverk dels
till inventarier 150,000 kronor, dels ock till materialförråd 700,000
kronor.

Västerås ångkraftstation, som ursprungligen planerades som en
reserv för Älvkarleby kraftverk, har under årens lopp på grund av
stationens läge utvecklats till en centralreserv för olika kraftverk. Den
omfattning, i vilken stationen tages i bruk, regleras genom dagliga
order från vattenfallsstyrelsen i Stockholm. För utnyttjande av den
ordinarie personalen vid de tillfällen, då stationen endast till en mindre
del är i gång, finnas inom området för denna en automobil- och en galvaniseringsverkstad.

Besöket har icke givit anledning till särskilt uttalande från revisorernas
sida.

§ 125.

Revisorerna hava avlagt besök vid Lilla Edets kraftstationsbyggnad. Lina Edets
För anläggningens utförande hava beviljats följande riksdagsanslag: kr“fyt®^ant(^nB*

— 166

för år 1918 (å tilläggsstat)

JJ

99

99

99

„ 1919 ..
„ 1920 ..
„ 1922 ..
budgetåret

99

1923—1924

1925—1926

....... 700,000 kr.

....... 2,550,000 „

....... 2,000,000 „

....... 2,500,000 „

....... 2,100,000 „

....... 500,000 „

Summa 10,350,000 kr.

Dessutom hava av de arbetslöshetsmedel, som anvisats av 1922 års
riksdag, 3,500,000 kronor använts för ifrågavarande kraftstationsanläggning.
Sammanlagt har sålunda för ändamålet anvisats 13,850,000

kronor.

Det torde bär böra omnämnas, att riksdagens år 1921 församlade revisorer,
som besökte anläggningen, i sin avgivna berättelse antydde
möjligheten att använda arbetslöshetsmedel för att förhindra att, såsom
ifrågasatts, arbetet med bygget tillsvidare avbröts, vilket skulle
medfört avskedande av yrkesutbildade arbetare samt dessutom betagit
vissa grenar av den hårt tryckta svenska industrien välbehövliga ökade
arbetstillfällen.

Då ytterligare medel erfordras för anläggningens fullbordande, har
vattenfallsstyrelsen hos Kungl. Maj :t anhållit om äskande hos 1926 års
riksdag av ett anslag å 850,000 kronor.

Anläggningen förväntas bliva driftfärdig i början av år 1926 och kommer
då att övertaga en del av Trollhättans kraftleveranser, varigenom
Trollhättan i stället blir i tillfälle att leverera den för den elektrifierade
västra stambanan erforderliga energien.

Tilläggas bör, att kraftstationen vid Lilla Edet på grund av sin turbinutrustning
anses komma att intaga en särställning ifråga om rationellt
utnyttjande av låga fallhöjder i vattenrika älvar.

Besöket har icke givit anledning till särskilt uttalande från revisorernas
sida.

§ 126.

Vattenfall»- Revisorerna hava avlagt besök vid vattenfallsstyrelsens anläggningar
SYäelnTgar"vid Trollhättan.

vid Troll- Ifrågavarande anläggningar besöktes av riksdagens år 1921 församhättan.
ia(je revisorer, vilka lämnade närmare uppgifter angående vissa av anläggningarna.

Profilregie- Beträffande arbetet med reglering av vattenståndet i Gröta älv mellan
"Trollhättan11 Trollhättan och Vargön, vilket arbete vid sistnämnda besök pågick,
och Vargön. torde böra meddelas, att detsamma sedan ett år tillbaka är avslutat,
men att anläggningen icke förrän i september 1925 tagits i bruk på

— 167 —

grund av det tidigare rådande höga vattenståndet. Ytterligare dämning
avsågs under året skola äga rum.

I fråga om Trollhätte kraftverk må omnämnas, att anläggningen
under år 1924 lämnade en nettoavkastning av 6,04 procent. Om man
bortser från värdet av den staten sedan gammalt tillhöriga vattenkraften,
beräknas avkastningen å det nedlagda kapitalet under samma år
hava uppgått till 7,8 procent, Maximibelastningen uppgick till 113,500
kilowatt.

Det av kanalverket disponerade kapitalet, som uppgår till något över
30 millioner kronor, lämnade under år 1924 endast 1,33 procent avkastning.
Emellertid är att märka, att trafiken genom kanalen är stadd
i tillväxt och att denna ökning även avser större fartyg.

De avlagda besöken hava icke givit anledning till erinran från revisorernas
sida.

Statens domäner.

§ 127.

Revisorerna hava granskat det av domänstyrelsen bedrivna, ännu
icke avslutade arbetet med bränslekommissionens avveckling.

Beträffande gången av berörda avvecklingsarbete i organisatoriskt
hänseende är först att märka, att bränslekommissionen genom beslut
av Kungl. Maj :t den 10 december 1920 efterträddes av en mindre kommission,
benämnd ’ ''bränslekommissionen av januari 1921 ’ ’. Sistnämnda
kommission upphörde med utgången av 1922. Genom beslut den 30 december
1922 förordnade Kungl. Maj :t verkställande direktören och
sekreteraren i bränslekommissionen av januari 1921 att i egenskap av
likvidatorer skyndsamt slutföra avvecklingsarbetet. Likvidatorernas
uppdrag upphörde med utgången av september 1923.

Den 28 sistnämnde månad uppdrog Kungl. Maj :t åt domänstyrelsen
att från och med den 1 oktober 1923 genom domän!iskalen eller annan
lämplig person bevaka och slutföra Kungl. Maj :ts och kronans talan
i de mål och ärenden, som i anledning av bränslekommissionens, bränslekommissionens
av januari 1921 eller förenämnda likvidatorers verksamhet
vore eller kunde bliva vid domstol eller hos skiljenämnd eller
exekutiv myndighet anhängiggjorda, samt att i övrigt, med övertagande
av samtliga de tillgångar och skulder, sistnämnda kommissions likvidatorer
i denna deras egenskap omhänderhade, slutligt avveckla kommissionens
ekonomiska verksamhet. I samband härmed föreskrevs, att räkenskaperna
rörande verksamheten ifråga skulle föras skilda från do -

Trollhätte

kraftverk.

Trollhätte

kanalverk.

Bränslekom missionens avveckling.

— 168 —

mänstyrelsens övriga räkenskaper samt att den behållning, som efter
avvecklingens slutförande förefunnes, skulle överlämnas till statskontoret.

Revisorerna, som vid sin granskning av vederbörande räkenskaper
funno anledning undersöka, huru awecklingsarbetet varit ordnat inom
domänstyrelsen, hava härom inhämtat följande.

I anledning av det åt domänstyrelsen givna uppdraget beslöt styrelsen
den 9 oktober 1923, dels att ärenden rörande awecklingsarbetet
skulle handläggas å styrelsens kameralbyrå, dels ock att utgående expeditioner
i dylika mål, undantagandes checker — varom särskilt vore
föreskrivet — skulle förses med firmanamnet ’ ’Kungl. domänstyrelsen,
bränslekommissionen i likvidation” samt i likhet med övrig utgående
expedition undertecknas av generaldirektören eller hans ställföreträdare
eller kameralbyråchefen med vederbörlig kontrasignation. Den 15
augusti 1924 skedde viss ändring i förenämnda beslut, i det domänstyrelsen
bestämde, att utgående expeditioner i mål och ärenden, som berörde
awecklingen, skulle undertecknas av kameralbyråchefen med
kontrasignation av därtill behörig tjänsteman å byrån.

Awecklingsarbetet har sedermera i det allra närmaste fullt självständigt
handlagts av chefen för kameralbyrån utan att styrelsen härtill
lämnat denne något ytterligare bemyndigande än ovan angivits. Vederbörlig
föredragning av frågor rörande avvecklingen har icke förekommit.
Fordringsanspråk som gjorts gällande mot kommissionen,
hava så gott som undantagslöst inom styrelsen avgjorts av kameralbyråchefen
ensam och ersättningsbelopp direkt av denna utbetalats utan
föregående anordning av generaldirektören eller dennes ställföreträdare.

Att de verkställda utbetalningarna sammanlagt uppgått till stora belopp
framgår av följande från berörda byråchef erhållna siffror. Vid
styrelsens övertagande av awecklingsarbetet förefanns i bank och
kassa tillhopa 791,078 kronor 82 öre. Den 9 oktober 1924 inbetalades
till riksgäldskontor^ 650,693 kronor 48 öre. Efter framställningar av
domänstyrelsen har emellertid Kungl. Maj :t sedermera för awecklingsarbetet
anvisat dels ett belopp av 485,000 kronor den 21 augusti 1925,
dels ock ytterligare 250,000 kronor den 11 november samma år. Den 18
november 1925 innestod i riksbanken för kommissionens räkning
249,918 kronor 89 öre. Vid sidan av det belopp av sammanlagt 625,466
kronor 45 öre, som enligt ovanstående siffror förbrukats, hava även disponerats
de medel, som under awecklingstiden på grund av rättegångar
inbetalats till domänstyrelsen.

Det torde böra omnämnas, att de framställningar om anvisande av
medel för awecklingsarbetet, som domänstyrelsen innevarande år in -

— 169 —

givit till Kungi. Maj :t, enligt uppgift beslutats i vederbörande verks
chefs och överdirektörs frånvaro.

Revisorerna hava vid ytterligare förfrågningar hos domänstyrelsen
erfarit, att eu förändring nyligen inträtt i handläggningen av ärendena
rörande bränslekommissionens avveckling. Den 7 oktober 1925 har
sålunda styrelsens ovannämnda beslut den 15 augusti 1924 upphävts,
sedan nuvarande generaldirektören erinrat om att dylika ärenden skulle
föredragas för honom på sätt instruktionen föreskreve. Vidare har generaldirektören
den 20 nyssnämnda oktober — med hänsyn till den tidigare
handläggningen av berörda frågor samt de svårigheter, som
förelåge att rätt bedöma dessa ur juridisk synpunkt synnerligen invecklade
ärenden — förklarat sig vilja igångsätta en särskild utredning,
innan han vore beredd att taga ställning till föreliggande ersättningsanspråk.

Förutom vad revisorerna sålunda iakttagit beträffande den formella
handläggningen inom domänstyrelsen av ärenden rörande bränslekommissionens
avveckling, hava revisorerna vid sin granskning av räkenskaperna
funnit anledning närmare uppmärksamma beskaffenheten av
de utbetalningar, som gjorts av kameralbyråchefen Victor Johanson.
Revisorerna vilja härvid begränsa sig till följande.

När domänstyrelsen övertog awecklingsarbetet, förelåg hos kommissionen
ett flertal fordringsanspråk mot kommissionen för av denna
under krigsåren stämplad men sedermera icke avverkad skog.

Vissa av dessa anspråk handlades vid domstol och överklagades i
högsta instans. Genom särskilda domar den 20—22 februari 1924, de
s. k. Trehörningsjödomarna, förpliktade Högsta domstolen bränslekommissionen
att till vederbörande utbetala vissa ersättningsbelopp för
dylik stämplad men icke avverkad skog. Det torde härvid böra omnämnas,
att Själevads och Arnäs domsagas häradsrätt i målen dömde kommissionen
att utbetala flera gånger större belopp än Högsta domstolen,
att Svea Hovrätt ogillade fordringsanspråken, att meningarna inom
Nedre justitierevisionen voro delade ifråga om storleken av de belopp,
som borde av kommissionen utbetalas, samt att Högsta domstolen följde
minoriteten inom justitierevisionen. Meningarna voro emellertid
delade även i högsta instans och fattades beslutet med fyra röster mot
en, vilken avgavs för den av majoriteten inom justitierevisionen förfäktade
åsikten.

Sedan berörda domar fallit, har kameralbyråchefen utbetalat ersättning
till en mängd personer, som framställt liknande krav. Någon domstolsbehandling
av dessa senare anspråk har icke förekommit, trots att
anspråken sammanlagt avsett mycket stora belopp, utan hava ovannämnda
domar utan vidare av byråchefen, i visst samråd med under

- 170 —

avvecklingsarbetet anlitade advokater, godtagits såsom normerande.
Anspråken synas till en början i allmänhet hava gottgjorts till fullo.
Då kännedomen om utbetalningarna spreds över landet och fordringsanspråk
i allt större antal inströmmade, började emellertid ett ackordsförfarande
tillämpas, varvid i flertalet men icke i alla fall fordringarna
gäldats med 50 % av vederbörande belopp. Vid granskning av verifikationerna
hava, så vitt revisorerna kunnat finna, på tillförlitligt sätt
kontrollerade uppgifter om antalet utstämplade men ej avverkade träd
endast i ett fåtal fall förefunnits.

Revisorerna anse sig vidare böra omnämna, att efter vad till revisorernas
kännedom kommit, vissa personer synas hava ägnat sig åt att
i stor omfattning hopsamla fordringsanspråk av ifrågavarande natur
under förbehåll av rätt att för egen del få uppbära en betydande del av
de belopp, som komme att av domänstyrelsen utbetalas. I detta sammanhang
kan anföras, att kameralbyråchefen beträffande de belopp
som utbetalts till en av ifrågavarande personer, lämnat följande förklaring’
till revisorerna:

”L. hade till kommissionen ingivit ett stort antal ansökningar med
hemställan om ersättning för stämplad, ej avverkad skog. Vid ett besök
här påfordrade han enträget uppgörelse för vissa skogsägares räkning,
under förklaring att, därest han icke omedelbart erliölle sådan, han
icke komme att ingå på någon förlikning om nedsättning av de fordrade
beloppen. Då undertecknad, överhopad med arbete, icke var i tillfälle
att genast i detalj granska ansökningarna, utbetalades till L. ett
belopp som efter uppskattning beräknades motsvara, vad han skulle
komma att bli tillerkänd efter beräkning av 50 % av skogens värde
enligt vid tiden för beslaget gällande taxa. Slutavräkning i enlighet
med numera tillämpade principer har sedermera skett. L. fick därvid
förbinda sig att för framtiden åtnöjas med 50 % förlikning i dylika
ärenden. ’ ’

Såsom ett ytterligare exempel på huru utbetalningar av här ifrågavarande
slag ägt rum, må nämnas, att en tidigare hos bränslekommissionen
anställd person, en jägmästare, under juni och juli 1924 utfått
ersättning med sammanlagt 36,000 kronor för år 1917 utstämplad men
av bränslekommissionen ej avverkad, personen ifråga tillhörig skog.
Av handlingarna i ärendet framgår emellertid att skogsägaren, medan
skogen ännu stått under beslag, försålt den avverkade och stämplade
delen av skogen till ett enskilt bolag på en tid av fyra år, räknat från
den 1 september 1918. Icke desto mindre har ifrågavarande person
sedermera under år 1924 framställt ersättningskrav mot kommisionen,
grundat på den högre betalning han kunnat erhålla, därest kommissionen
avverkat den stämplade skogen, vilket krav föranledde ovannämn -

— 171 —

da utbetalningar. Tilläggas kan, att beslut av domänstyrelsen om utbetalning
av nämnda belopp, 36,000 kronor, föreligger. Detta beslut är
emellertid daterat den 15 augusti 1924, således först sedan de olika utbetalningarna
verkställts.

Beträffande såväl detta som andra beslut om utbetalningar är att
märka, att justerade originalprotokoll saknas. För revisorerna hava
fördenskull endast kunnat företes ”protokollsutdrag”, som icke angivit
de vid beslutets fattande närvarande och i vissa fall sakna varje underskrift.
Ehuru protokollsutdragen tydligt angiva, att besluten fattats
av domänstyrelsen, torde de i själva verket avse byråchefen Johansons
egna beslut om utbetalningarna.

Slutligen bör omnämnas, att utbetalning i ett par tall även skett för
det övermål om 10 % kommissionen fordrade, att vederbörande vedpartier
skulle innehålla, då de av kommissionen mottogos.

Av förestående redogörelse synes revisorerna framgå, att det sätt,
varpå domänstyrelsen handhaft arbetet med bränslekommissionens avveckling
lämnar rum för mycket allvarliga erinringar såväl mot verkets
ledning som mot den befattningshavare inom verket, på vilken det närmast
ankommit att behandla hithörande frågor. Sedan domänstyrelsen
erhållit uppdrag att fullfölja avvecklingsarbetet, har styrelsen visserligen
fastställt vissa regler för den formella handläggningen av förevarande
ärenden. Dessa regler hava emellertid sedermera helt åsidosatts
och nämnda befattningshavare har fått fullt självständigt träffa
avgöranden och vidtaga åtgärder med för statsverket vittgående ekonomiska
konsekvenser. Någon kontroll eller tillsyn å de av denne tjänsteman
verkställda dispositionerna synes från verkets ledning icke
hava utövats. Nämnde tjänstemans förfarande vid awecklingsarbetets
bedrivande synes revisorerna vittna om att förekommande frågor icke
ägnats den ingående och noggranna prövning, som med hänsyn till ärendenas
betydelsefulla innebörd varit påkallad. Genom hans åtgöranden
har statsverket fått vidkännas högst avsevärda utgifter på grund av
fordringsanspråk, vilkas berättigande bort framstå såsom tvivelaktiga.
Alldeles särskilt framträder den bristande omtanken i de fall där betalning
skett för övermål, en fråga som torde få anses vara av så stor
principiell innebörd och betydande ekonomisk räckvidd, att densamma
under alla förhållanden bort bliva föremål för judiciell prövning. I
det hela synes i förevarande förvaltningsangelägenhet statsverkets intressen
icke hava behörigen tillvaratagits.

Väl torde det vara att förvänta, att hädanefter, och sedan den av
chefen för domänstyrelsen beslutade utredningen verkställts, en mera
omsorgsfull handläggning skall komma återstående ärenden rörande
bränslekommissionens avveckling till del. Vad emellertid tidigare här -

Revisorernas

uttalande.

— 172 —

Hanna

kronopark.

Kronan tillhö
riga fastighe
terna Kallersebo
nr 1
och 2.

utinnan förekommit anse revisorerna vara av sådan anmärkningsvärd
beskaffenhet, att vederbörandes ovan påpekade åtgärder icke borde lämnas
obeivrade. Revisorerna hava för den skull velat desamma för riksdagen
omförmäla.

§ 128.

Revisorerna hava besökt Hamra kronopark.

På kronoparken besågs bl. a. ett urskogsområde, tätt bevuxet med
jätteträd av gran, vilka uppgåvos hava en längd av upp till 35 meter.
Trädens ålder har beräknats till omkring 250 år. Tillväxten torde numera
vara mycket ringa.

Av införskaffade uppgifter för Hamra kronopark framgår att denna
har en areal av 26,974 hektar skogsmark och 10,749 hektar impediment.
Taxeringsvärdet var år 1924 3,769,400 kronor. Inkomsterna å kronoparken
hava för åren 1920—1924 uppgått till respektive kronor
858,621: —, 377,778: 34, 960,682: 45, 172,706: 55 och 426,145: 40. Utgifterna
utgjorde under motsvarande tid respektive kronor 178,824: 29,
198,358: 25, 209,070: 06, 74,039: 65 och 101,499: 72.

I utgifterna ingår under vart och ett av åren 1920—1924 bl. a. dels för
anläggning av vägar respektive kronor 35,496: 04, 14,210: 84, 5,863: 08,
6,177:62 och 19,972:15, dels för dikning respektive kronor 23,278:32,
12,665: 29, 5,986: 69, 5,583: 71 och 4,769: 32.

Enligt revisorernas mening böra dikningsarbeten å kronoparken utföras
i större omfattning än som under de senaste tre åren ägt rum.

§ 129.

Revisorerna hava besökt de till Stenseryds kronopark hörande egendomarna
Kallersebo i Målilla socken.

Konsul Emil Häggblad i Västervik och Målilla träförädlingsaktiebolag
genom Fredrik Ekelund erbjödo sig i skrivelser till domänstyrelsen
den 2 resp. den 5 augusti 1924 att till domänstyrelsen försälja fastigheterna
3/8 mantal Kallersebo nr 1 och 2 för respektive 125,000 och
140,000 kronor. Revirförvaltaren i Aspelands revir anförde i skrivelse
den 17 augusti 1924 att han funne inköpet önskvärt och den sammanlagda
köpeskillingen skälig. Överjägmästaren i Smålands distrikt ansåg
sig i skrivelse den 21 augusti 1924 böra på det kraftigaste tillstyrka
närmare värdering för inköp av ifrågavarande fastigheter.

Av det den 25 oktober 1924 rörande samma fastigheter upprättade
värderingsinstrumentet framgår bl. a., att Häggblads egendom omfattade
594,31 har, därav 385,80 har produktiv skogsmark, 173,14 har
impediment, 14,84 har åker, 8,05 har mossodling, 5,84 har äng, 6,35 har

beteshagar och 0,28 liar gärdesbackar jämte del i samfällighet bestående
av bl. a. cirka 10 har produktiv skogsmark, att bolagets, efter hembudet
på Ekelund överlåtna fastighet omfattade 492,90 har, därav 261,03
har produktiv skogsmark, 203,48 har impediment, 12,98 har tomt och
åker, 3,56 har mossodling, 2,62 har äng och 8,63 har beteshagar förutom
andel i samfällighet, omfattande hl. a. 10 har produktiv skogsmark.

Å Hägghlads egendom bestode fastinarksåkern av sandmylla, starkt
besvärad av sten och rös och i allmänhet i svag hävd. Mossodlingarna
vore relativt goda men delvis ej i bruk, ängarna steniga och tuviga och
betesmarkerna lövbeväxta hagar kring gården. Skogsmarken bestode
av starkt stenbunden morän. Jordmånen vore i allmänhet grund och
urberget ginge ofta i dagen som större eller mindre hällar. Medelboniteten
torde ligga mellan IV och V. De bästa markerna förekomme i
norr utmed L. Hammarsjön, där jordmånen vore mera frisk och myllrik.
Av befintliga mossar beräknades cirka 30 % vara lämpliga för
avd bening till skogsbörd. Trädslagen fördelades sålunda: tall 13,772
kbm., gran 1,304 kbm., diverse löv 2,520 kbm., ek (å inägor) 169 kbm.
eller tillhopa 17,765 kbm. All grövre skog vore avverkad och den kvarstående
utgjordes av starkt genomhuggna men relativt vackra tallbestånd
i III och IV åldersklasserna. Återväxten vore väl tillgodosedd,
dels å naturlig väg genom talrika fröträd å hyggena, där den självsådda
plantskogen dock i allmänhet vore väl gles, dels genom under de
senare åren energiskt skötta kulturer medelst rutsådd. Virkeskvaliteten
vore utmärkt. All sämre och skadad skog hade under föregående
rensningshuggningar medtagits. Jordbruket vore utarrenderat, och
arrendet utgjordes genom naturaprestationer. Arrendator!! vore skyldig
erlägga samtliga å gården belöpande utskylder och utgöra allt tillhörande
vägunderhåll.

Å Ekelunds egendom vore fastmarkerna, mossodlingarna och betesmarkerna
av i stort sett samma beskaffenhet som å Hägghlads egendom.
Skogsmarken bestode av grund, starkt sten- och bergbunden
morän. Terrängen var svagt kuperad. Å området norr om mossen
vore marken bättre och friskare. Medelboniteten vore ungefär V. Impedimenten,
berg och mossar, utgjorde icke mindre än 44 % av utmarksarealen.
Bergen vore i allmänhet heväxta med gles gammal tall. Av
mossarna beräknades cirka 20 % lämpliga för avdikning till skogsbörd.
Trädslagen fördelade sig sålunda: tall 17,367 kbm., gran 1,502 kbm., diverse
löv 2,423 kbm. och ek (å inägor) 83 kbm., tillsammans 21.375 kbm.
Skogen företedde i stort samma typ som å Hägghlads egendom, hyggen
med kvarstående fröträd, omväxlande med starkt genomhuggna bestånd
i III och IV åldersklasserna. Det förut omnämnda bättre området norr
om mossen vore ganska väl beväxt med någorlunda slutna, delvis löv -

— 174

blandade bestånd. Återväxten vore även här väl tillgodosedd genom
vällyckade rutsådder av tall, utförda under de sista 2 å 3 aren. Av befintlig
skog i I åldersklassen, 39,92 har, utgjordes 30 har av dylika kulturer.
Virkeskvaliteten vore utmärkt. Även här hade all sämre och
skadad skog uttagits vid genomhuggningarna under senare ar. Jordbruket
vore mot viss hägnadsskyldighet utarrenderat till arrendatorn
av Häggblads egendom.

Avsättningsförliållandena vore i båda fallen relativt goda. Närmaste
avsättningsort vore den på omkring 7 km. avstand från gardarna
belägna Ödhults station å smalspåriga järnvägen Växjö—Åsheda—
Hultsfred. I Hultsfred och Målilla funnes ett flertal träförädlingsfabriker.

Å Häggblads egendom funnes två boningshus, varav det ena i försvarligt
och det andra i odugligt skick. Därjämte funnes magasin, vedbod,
ladugård, två svinhus, snickarebod, stallbyggnad och smedja, vilka
byggnader voro dels i försvarligt skick, dels betecknades såsom sämre,
odugliga eller förfallna. Å Ekelunds egendom funnos tre boningshus,
det ena förfallet och odugligt, det andra (fyra rum) i utmärkt skick och
det tredje gammalt men användbart efter reparation. I övrigt funnes
två ladugårdar, varav den ena förfallen och oduglig men den andra
i gott skick, ehuru i behov av reparation, stallbyggnad, drängstuga, två
magasin, loge och smedja, vilka byggnader antingen vore i försvarligt
skick eller förfallna och obegagnade.

Taxeringsvärdet å fastigheterna vore resp. 76,000 kronor och 51,500
kronor.

Kung! Maj :t bemyndigade den 9 januari 1925 länsstyrelsen i Kalmar
län att för kronans räkning mot köpeskillingar av respektive 110,000
kronor och 120,000 kronor inköpa ifrågavarande fastigheter under vissa
i Kungl. brevet angivna villkor varjämte förordnades, att fastigheterna
skulle omhändertagas av skogsförvaltningen för att förvaltas såsom
kronopark och tilläggas kronoparken Stenseryd.

Revisorernas Såsom av förestående redogörelse framgar, inga i fastighetsförväruttaiande.
yet ett gt()rt antal byggnader, av vilka flera emellertid befinna sig i så
förfallet skick att deras användning för avsett ändamål måste anses
utesluten. Revisorerna ifrågasätta, huruvida icke byggnaderna samt
den odlade jorden med betesmark bör avsöndras och försäljas såsom
egnahemslägenheter.

I övrigt vilja revisorerna framhålla, att det kan ifrågasättas, om de
inköpta egendomarna genom lämpliga avverkningar och genom skogens
årliga tillväxt kan lämna skälig ränta å den enligt revisorernas
mening avsevärda köpeskillingen.

— 175 —

Särskilt uttalande beträffande de affärsdrivande verken m. m.

§ 130.

Å sid. 119 och följande i del I av sin år 1924 avgivna berättelse framlade
revisorerna en översikt av bland annat de anslag av lånemedel, som
av riksdagen beviljats för olika ändamål, samt de beslutade anläggningar,
företag och anordningar för statens affärsdrivande verk, för vilka
medel återstode att anvisa; och meddelade revisorerna en på grund av
berörda översikt verkställd beräkning av beloppet av de medel, som
skulle behöva upplånas under de närmaste åren.

Till fullföljande av nämnda redogörelse anse sig revisorerna böra
även i denna revisionsberättelse meddela vissa uppgifter i ifrågavarande
hänseenden.

Till en början få revisorerna lämna nedanstående i tabellform uppställda
”Översikt av för åren 1855—30/6 1926 anvisade lånemedel’ .

I tabellen äro ej upptagna de tillfälliga lånemedel å respektive

27,000,000 kronor till täckning av neutralitetskostnader och 135,648,300
kronor till täckning av brist i 1918 års riksstat, som voro uppförda bland
inkomsterna i respektive 1917 och 1918 års riksstater, liksom ej heller
de anslag av tillfälliga lånemedel, vilka anvisats såsom rörelsekapital
för kristidskommissionerna.

Samtliga i tabellen upptagna anslag till verkliga utgifter hava anvisats
till utgående av tillfälliga lånemedel. Så är ock fallet med förlaget
till statsverket till täckande av vissa förskjutna kostnader, anslagen till
rörelsekapital och varukredit, ävensom vissa belopp av låneunderstöden
och av anslagen till utlåningsfonderna samt statens affärsverksamhet.

Anslagen av tillfälliga lånemedel, anvisade t. o. in. riksstaten för budgetåret
1925—1926, uppgå sammanlagt till ett belopp av 175,042,440
kronor, därav för verkliga utgifter 43,688,581 kronor och för utgifter till
kapitalökning 131,353,859 kronor, vilka belopp böra ökas med de summor,
varmed vissa förslagsanslag, anvisade att utgå av tillfälliga lånemedel,
överskridits. Härav hava från riksgäldskontoret utbetalts inalles
157,404,629 kronor 23 öre och till riksgäldskontoret intill den 1 innevarande
december återbetalats sammanlagt 92,798,934 kronor 01 öre,
vadan riksgäldskontorets fordran å ifrågavarande anslag nämnda dag
utgjorde 64,605,695 kronor 22 öre.

Översikt av för åren 1855 —

Anvisat
för år

Till

u t g i f

ter för

Staten

s affärsverksamhet

1

Statens

aktier

Kronor

Statens

utlånings-

fonder

Kronor

Postver-

ket

Kronor

Telegraf-

verket

Kronor

Statens

järnvägar

Kronor

Statens

vattenfalls-

verk

Kronor

Summa sta-tens affärs-verksamhet

Kronor

1855—1911

45.064.400

402.033.243

49.232.248

496.329.891

5.000.000

143.432.511

1912

4.000.000

15684.900

13.950.000

33.634.900

10.155.000

1913

4.000 000

15.437.300

13.705.000

33 142 300

11.663.000

1914

4.600.000

17.084.000

9.123 000

30.807.000

11.507.000

1915

4.975.000

20 278.600

7.410.000

32.663.600

9.775.000

191(1

5.800.000

19.000 000

7.175000

31.975.000

1.500.000

1917

1.493.400

7.250.000

37.624.400

10.386 500

56 754.300

11.910.000

1918

2.515.000

30.021.700

111.216.700

23.745.000

167.498.400

1.010.000

17.850.000

1919

1.173.600

28.442.300

111.442.400

24.449.260

165.507.560

21.780.000

1920

3.714.600

33 127.600

'') 83.543.100

40 323.050

160.708.350

18 840.000

1921

5.925.500

35.598.900

2) 101.134.100

45.742 300

188.400.800

1.250.000

22.580.000

1922

1.289.900

20.885.000

3) 32.782.000

21.437.530

76.394.430

750.000

19.420.000

l/i-M/6 1923

400 000

15.000.000

5.043.100

3.750 000

24.193.100

11.250.000

1923—1924

800.000

16.200.000

*) 14.212 500

9 889.000

41.101.500

15.000.000

31.390.000

1924—1925

971.000

7.000.000

5.524.900

4.150.000

17.645 900

4.000.000

15.550.000

1925—1926

700.000

600.000

12.946.000

7.450.000

21.696.000

17.200.000

Summa

18.983.000

262.564 900

1.004.987.243

291.917.888

1.578.453.031

27.010.000

375.802.511

1) Häri ingär gemensamt anslag för postverket, telegrafverket samt statens järnvägar

2) Häri ingär gemensamt anslag för postverket, telegrafverket samt statens järnvägar
anslag till arbeten vid telegrafverket samt statens järnvägar och vattenfallsverk för

:i) Häri ingär gemensamt anslag för telegrafverket samt statens järnvägar och

4) Häri ingär gemensamt anslag för postverket, telegrafverket samt statens järnvägar

Anm. 1. Av de i denna tabell upptagna anslagen komma följande belopp ej att dispovattenfallsverk
kr. 30.000: —, Statens aktier kr. 125,000: —, Kostnader för tobaksmonoSumma
kr. 31.960.167: —.

Anm. 2. Ä riksstaterna för budgetåren 1924—1925 och 1925—1926 hava för telegraftäckas
av fasta lånemedel, som anvisats att utgå på tidigare riksstater men ej tagits i
budgetåret 1924—1925.

177

3 °/e 1926 anvisade lånemedel.

k a p i t a 1 ö k n

n g

Kostnader

för

tobaks-

monopolet

Spann-

måls-

lagerhus

och

fryshus

Förlag
till stats-verket

Låne-

under-

stöd

Rörel-

se-

kapital

Varu-

kredit

Summa
utgifter
för kapi-talökning

Till

verkliga

utgifter

Summa

anvisade

lånemedel

Kronor

Kronor

Kronor

Kronor

Kronor

Kronor

Kronor

Kronor

Kronor

_

644.762.402

644.762.402

43 789.900

43.789.900

44.805.300

44.805 300

42.314.000

42.314.000

100.000

42.538.600

42.538.600

20.200.000

53.675.000

53.675.000

8.650.000

77.314.300

77.314.300

10.500.000

20.502.949

3.350.000

220.711.349

28.280.612

248.991.961

65.000

187.352.560

7.132.000

194.484 560

1.300.000

180.848.350

5.013,669

185.862.019

5.909.780

50.000

10.000.000

228.190.580

1.255.300

229.445.880

3.020.000

99.584.430

7.000

99.591.430

35.443.100

35.443.100

6.710.000

94.201.500

94.201.500

2.000.000

39.195.900

2.000.000

41.195.900

11.710.000

50.606.000

50.606 000

28.950.000

11.800.000

20.502.949

32.764.780

50.000

10.000.000

2.085.333.271

43.688.581(2.129.021.852

och vattenfallsverk för uppförande av bostadshus å 7.500.000 kronor.

och vattenfallsverk för uppförande av bostadshus å 10,000.000 kronor samt gemensamt

bekämpande av arbetslösheten ä 9,000.000 kronor.

vattenfallsverk för bekämpande av arbetslösheten å 5.000,000 kronor.

och vattenfallsverk å 2.000.000 kronor för uppförande av bostadshus.

neras: Telegrafverket kr. 15.000.000: —, Statens järnvägar kr. 15.001.885: —, Statens
polet kr. 303.239: —, Låneunderstöd kr. 1.500.000: — och Verkliga utgifter kr. 43: —.

verket och statens vattenfallsverk anvisats resp. kr. 17.900.000: — och 1.500.000: —, att
anspråk för sitt ursprungliga ändamål. Se Tabell 24 i riksgäldskontorets årsbok för

Hev.-bcrättelsc ang. statsverket 19,!7/—1925.

1

12

— 178 —

På grundval av från statens affärsdrivande verk införskaffade uppgifter
har upprättats följande tablå över av riksdagen beslutade anläggningar,
företag och anordningar för nämnda affärsverk, för vilka de
erforderliga anslagen icke före den 1 oktober 1925 i sin helhet beviljats
av riksdagen, anvisats av Kungl. Maj :t eller disponerats av vederbörande
verk.

— 179 —

Beräknad

kostnad

Bevilja

t

Beviljat av
riksdagen
till och med
3°/6 1926

Därav
anvisat av
K. Maj:t

Därav dispo-nerat genom
beslut av
vederbörande
verk

Återstår att
bevilja

Kronor

Kronor

Kronor

Kronor

Kronor

1

2

3

4

5

Postverket.

Fastighet i Krylbo . .
Om- och tillbyggnad

70.000: -

9 70.000: —

2) 70.000: -

av centralposthuset
i Stockholm ......

3) 848.000: —

4) 848.000: —

848.000: —

■'') 799.235: 26

Byggnad för bangårds-

postkontor i Stock-holm .............

«) 674.000: —

674.000: —

Inköp av fastigheter.

?) 851.894: 37

650.525: -

647.150: —

Telegrafverket.

Fortsatt utveckling av

statens telefon- och

8)

8)

telegrafväsende ...

44.526 416: —

44.526.416: —

44.526.416: -

40.526.416: —

Inköp av A.-B. Stock-

9)

holmstelefon ......

46.973.584: —

40.973.584: —

40.973.584: —

40.973.584: —

6.000.000: —

Statens järnvägar.

Säger

6.000.000: -

Omläggning av västra

stambanans in-

gångslinje över

Hammarbyleden
samt förbättrade

anordningar vid

Stockholms cen-

tralstation m. m. ..

11.550.000: —

7.000.000: —

7.000.000: —

4.413.000: —

4.550.000: —

}) Beloppet skall utgå av tidigare beviljade anslag för uppförande av posthus i Krylbo.

2) Beloppet har lyftats i riksgäldskontoret, men har ännu ej av postverket disponerats.

3) Kostnaden tidigare beräknad till kr. 1,002,000: —.

*) Därutöver beviljade kr. 674,000: — skola enligt riksdagens beslut användas för
uppförandet av en byggnad för bangårdspostkontor i Stockholm.

5) Därav för tillbyggnad kr. 785,269: 26.

°) Kostnaden tidigare beräknad till kr. 520,000: —.

7) Därav kr. 156,894: 37 av odisponerade behållningar å för uppförande av posthus i
Krylbo tidigare beviljade anslag samt kr. 95,000:— tidigare beviljade medel för
tillbyggnad av postverkets fastighet i Västervik.

8) Därutöver hava anvisats dels kr. 2,236,000: — av nedanstående anslag till arbeten
för telegrafverkets samt statens järnvägars och vattenfallsverks räkning för bekämpande
av arbetslösheten, dels kr. 614,000:— av nedanstående anslag till bostadshus
för tjänstemän vid postverket, telegrafverket samt statens järnvägar och
vattenfallsverk, dels ock kr. 1,000,000: — av det å 1922 års tilläggsstat under femte
huvudtiteln uppförda anslaget till bekämpande av arbetslösheten å kr. 85,000,000: —.

9) Reverser äro utfärdade å hela köpesumman.

— 180 —

1

2

3

4

5

Huvudrangerbangärd
vid Hallsberg m. in.

i) 5.670.000

5.670.000

5.670.000

5.305.000

Ombyggnad av ban-gården vid Stock-holms södra station

100.000

2) 100.000

100.000

D:o av Varbergs ban-gård .............

726.000

726.000

726.000

476.000

_

D: 0 av bangården
vid Storvik ......

200.000

200.000

200.000

120.000

D:o av bangården i
Lund .............

900.000

2) 900.000

900.000

817.000

Spåranordningar i an-slutning till före-fintliga spärsystem

:i) 458.000

4o.1 2 * 4 5 6 7 * * * *) 458.000

458.000

Anläggningar vid kol-och vattenstationer

s) 600.000

6) 600.000

600.000

Dubbelspår Örebro—
Hallsberg—Laxå . . .

7.500.000

8o.H)7.500.000

7.500.000

7.150 000

_

D:o Aneby—Sandsjö

i°) 7.422.700

no.12 * 14 * 16)

7.422.700

7.422.700

7.322.700

D:o Tranås—Aneby
och Sandsjö—Säv-sjö ..............

«) 5.375.000

!4) 5.375.000

5.375.000

3.270.000

Dubbelspår Norrkö-ping—Mjölby .....

11.550.000

11.550.000

11.550.000

11.300.000

Omläggning av linjen
Kållered—Lindome

15) 1.200.000

1.125.000

1.125.000

485.000

“)

1) Kostnaden tidigare beräknad till kr. 6,550,000: —.

2) Beloppet skall bestridas av vissa besparade anslagsmedel.

s) Enär ifrågavarande anslag är avsett för ett flertal anläggningar, vilka successive
fullbordas, har detsamma i denna tablå upptagits med allenast det belopp, som den
1 oktober 1925 kvarstod olyftat.

4) Därav skola kr. 335,000:— bestridas av vissa besparade anslagsmedel

5) Därutöver beviljade kr. 525,700: — skola enligt riksdagens beslut användas för
andra arbeten.

6) Därutöver beviljade kr. 155,000:— skola enligt riksdagens beslut användas för
andra arbeten.

7) Kostnaden tidigare beräknad till kr. 7,700,000:—.

x) Därutöver hava anvisats kr. 200,000: — av nedanstående anslag till arbeten för
telegrafverkets samt statens järnvägars och vattenfallsverks räkning för bekämpande
av arbetslösheten.

») Därav kr. 600,000:— av anslag till vissa arbeten, med vilkas utförande ansetts
böra tillsvidare anstå, samt kr. 150,000: — av överskott å anslag till dubbelspåret
Alingsås—Olskroken. Av förstnämnda belopp äro dock kr. 200,000: — avsedda att
användas till annan statsbanebyggnad.

i») Kostnaden tidigare beräknad till kr. 7,622,700: —.

n) Därav kr. 300,000: — av anslag till vissa arbeten, med vilkas utförande ansetts
böra tillsvidare anstå.

12) Därutöver beviljade kr. 200,000:— skola enligt riksdagens beslut användas för
andra arbeten.

13) Kostnaden tidigare beräknad till kr. 5,010,000: —.

14) Därav kr. 750,000:— av anslag till vissa arbeten, med vilkas utförande ansetts
böra tillsvidare anstå, samt kr. 1,605,000: — av överskott å anslag till andra byggnadsföretag.

15) Kostnaden tidigare beräknad till kr. 1,500,000: —.

16) Återstående kostnad, kr. 75,000: —, beräknas skola täckas genom överflyttning av
överskottsmedel å andra arbeten.

— 181 * 1 2 * * * * 7 8

1

2

3

4

5

Ny lokomotivstation
vid Charlottenberg

(195.000

695.000

695.000

200.000

Anordningar för för-bättrad driftsekono-mi vid vissa loko-motivstationer ____

!) 200.000

200.000

200.000

Husbyggnader ......

i) 1.215.000

so.''!) 1.215.000

1.215.000

Inlösen m. m. av vis-sa järnvägshotell
med tillhöriga an-läggningar .......

875.000

i) 875.000

875.000

Iståndsättande av vis-sa järnvägshotell ..

325.000

325.000

321.500

Skenfria vägkorsnin-gar m. m.........

i) 669.900

•■>) 669.900

669.900

Elektriska belysnings-anläggningar ......

i) 665.000

<*) 665.000

665.000

Växel- och signal-säkerhetsanläggnin-gar ...............

'') 1.300.000

1.300.000

1 300.000

Elektrifieringen av

linjen Stockholm—
Göteborg .........

7) 34.000.000

8) 34.000.000

34.000.000

25.330.000

Kompletteringsarbe-ten å bandelen Orsa
—Sveg ...........

480.000

480.000

480.000

325.000

Ordnandet av brand-väsendet vid statens
järnvägar (inklusi-ve statens järnvä-gars hotellbyggna-der) ..............

345.000

«) 345.000

345.000

235.000

Dispositionsanslag för
oförutsedda och

mindre arbeten ....

i) 1.647.300

10) 1.647.300

1.647.300

Statsbanan Sveg—

Brunflo ...........

i1) 24.373.000

12) 24.373.000

24.373.000

24.347.000

_

i) Enär ifrågavarande anslag är avsett för ett flertal anläggningar, vilka successive
fullbordas, har detsamma i denna tablå upptagits med allenast det belopp, som den

1 oktober 1925 kvarstod olyftat.

2 Därav skola kr. 440,000: — bestridas av vissa besparade anslagsmedel.

3) Därutöver beviljade kr. 847,300: — skola enligt riksdagens beslut användas för
andra arbeten.

■i) Därav skola kr. 800,000: — bestridas av statsverkets fond av rusdrycksmedel.

r>) Därav skola kr. 247,900: — bestridas av vissa besparade anslagsmedel.

«) Därav skola kr. 315,000: — bestridas av besparade anslagsmedel. Därutöver bevil jade

kr. 100,000: — skola enligt riksdagens, beslut användas för andra arbeten.

7) Kostnaden tidigare beräknad till kr. 42,500,000: —.

8) Av detta belopp skola kr. 5,327,000: — bestridas av vissa besparade anslagsmedel.

!l) Av detta belopp skola kr. 25,000: — bestridas av anslag till vissa arbeten, med vilkas
utförande ansetts böra tillsvidare anstå.

i°) Av detta belopp skola kr. 40,200: — bestridas av vissa besparade anslagsmedel.

11) Kostnaden tidigare beräknad till kr. 26,073,000: —.

12) Därutöver beviljade kr. 1,700,000: — skola användas för andra statsbanebyggnader.

— 182 —

1

2

3

4

5

Statsbanan Sveg--Hede

‘) 5.600.000

3) 5.600.000

5.600 000

5.590.000

D: o Forsmo—Hoting

3) 18.360.000

4 o.»)

15.500.000

15.500.000

15.500.000

860 000

D:o Hällnäs—Stensele

18.875.000

«) 10.375.000

10.375.000

9.380.000

7.500.000

D:o Jörn—Gubbli-

jaure .............

7) 6.700.000

1.500.000

1.500.000

850.000

5.200.000

Inlandsbanan mellan
Volgsjön och Gälli-vare ..............

s) 35.150.000

»o.iO)

30.400.000

30.400.000

28.375.000

4.403.200

Broförbindelsen över
Dalälven vid Mora

1.900.000

1.900.000

1.900.000

1.800.000

Markförvärv- ........

U) 620.000

620.000

620.000

Genomgående tryck-luftbroms beträffan-de statens järnvä-gars rullande mate-riel ...............

i-’) 17.500.000

18) 13.600.000

13.600.000

11.603.000

Sägei

22.513.200

1) I förut beräknad kostnad, kr. 6,050,000: —, ingick även kostnad för rullande materiel.

2) Att täckas av andra statsinkomster än lånemedel.

3) Kostnaden tidigare beräknad till kr. 17,500,000: —.

4) Därutöver hava anvisats kr. 1,000,000: — av nedanstående anslag till arbeten för
telegrafverkets samt statens järnvägars och vattenfallsverks räkning för bekämpande
av arbetslösheten, ävensom kr. 1,000,000: — av nedanstående anslag till bostadshus
för tjänstemän vid postverket, telegrafverket samt statens järnvägar och
vattenfallsverk.

5) Därav kr. 775,100: — av överskott å anslag till andra statsbanebyggnader.

«) Därutöver hava anvisats kr. 1,000,000: — av nedanstående anslag till arbeten för
telegrafverkets samt statens järnvägars och vattenfallsverks räkning för bekämpande
av arbetslösheten.

7) Kostnad för bandelen Jörn-—Arvidsjaur. Kostnaden för banan i sin helhet har
tidigare beräknats till kr. 8,180,000: —.

8) Kostnaden endast beräknad för under byggnad varande delar av banan, nämligen
Volgsjön—Sandsele och Gällivare—Jokkmokk. Kostnaden för banan i sin helhet har
tidigare beräknats till kr. 30,150,000: —.

9) Därutöver hava anvisats kr. 200,000: — av nedanstående anslag till arbeten för
telegrafverkets samt statens järnvägars och vattenfallsverks räkning för bekämpande
av arbetslösheten, ävensom kr. 150,000: — av de ä 1921 års tilläggsstat under
femte huvudtiteln uppförda anslagen till bekämpande av arbetslösheten och
lindrande av, nöd å tillhopa kr. 34,500,000: —. Av berörda belopp å kr. 150,000: —
skola enligt senare meddelad föreskrift kr. 3,200: — användas till automobilvägbyggnad
i Bohus län.

10) Därav kr. 1,200,000: — av överskott å anslag till andra statsbanebyggnader.

U) Med hänsyn till anslagets ändamål har detsamma upptagits med allenast det belopp,
som den 1 oktober 1925 kvarstod olyftat.

13) Kostnadsberäkningarna äro grundade på förutsättningen, att de under andra kvartalet
1925 kalkylerade priserna icke komma att för den återstående monteringen
avsevärt överskridas. Kostnaden tidigare beräknad till kr. 23,422,000: —.

13) Därutöver beviljade kr. 1,200,000: — skola enligt riksdagens beslut användas för
vissa andra ändamål.

14) Återstående beloppet, kr. 3,900,000:—, skall enligt järnvägsstyrelsens beslut utgå
av tillgängliga förnyelsefondsmedel.

— 183 —

Statens vattenfalls-verk.

Första utbyggnaden
av kraftsationen vid
Lilla Edet ........

1

2

3

4

5

i) 14.700.000

2) 10.350.000

10.350.000: —

6.750.000: —

850.000

Profilreglering av Gö-ta älv mellan Troll-hättan och Vargön

3) 4.250.000

■*) 3.700.000

3.700.000: —

3.700.000: -

550.000

Förberedande åtgär-der för Vänerns reg-lering ............

5)3.150.000

2 850.000

2.850.000: —

2.850.000: —

300.000

Dalälvens reglering ..

1.499.140

«) 1.499.140

1.499.140: —

1.290.140: ...

Kraftstationen vid

Norrforsen i Ume älv

7) 6.690.000

5.500.000

5.500.000: —

2.500.000: -

1.190.000

Reglering och upp-rensning av Motala
ström mellan sjöar-na Roxen och Glan

») 1.205.000

100.000

») 1.105.000

Inköp av vattenfall och
fastigheter samt ut-förande av nyan-läggningar ........

21.000.000

20.356.848. 72

20.356.848: 72

Gemensamma anslag
för postverket, tele-grafverket samt sta-tens järnvägar och
vattenfallsverk.
Bostadshus för tjän-stemän vid postver-ket, telegrafverket
samt statens järn-vägar och vatten-fallsverk ........

17.500.000

14.636.391: 50

Säger

12.926.141: 50

3.995.000

Arbeten för telegraf-verkets samt statens
järnvägars och vat-tenfallsverks räk-ning för bekämpan-de av arbetslöshe-ten ..............

16.000.000

16.000.000: —

15.585.000: —

Statens domäner.
Jägmästarebostäder i
vissa revir ........

2.223.384

10) 2.223.384

1.627.964: 25

1.408.630: —

Summa 32.508.200

i) Kostnaden tidigare beräknad till kr. 13,850,000: —.

*) Därutöver har Kungl. Maj:t, anvisat kr. 3,500,000: — av det å 1922 års tilläggsstat
under femte huvudtiteln uppförda anslaget till bekämpande av arbetslösheten å kr.
85,000,000: —.

3) Kostnaden tidigare beräknad till kr. 3,700,000: —.

4) Därav kr. 500,000: — av det å 1920 års riksstat uppförda anslaget till nyanläggningar
vid Trollhätte kraftverk.

5) Kostnaden tidigare beräknad till kr. 2,850,000: —.

fi) Däri ingå anslag till regleringsarbeten vid Skattungen och Oresjön, Amungen, Ljugaren,
Balungen samt Flaten-, Snesen-4 och Vänjansjöarna.

7) Kostnaden tidigare beräknad till kr. 6,050,000: —.

8) Statens andel i kostnaden.

9) Ifrågavarande belopp kommer ej att äskas av 1926 års riksdag.

JO) Att täckas av andra statsinkomster än lånemedel.

— 184 —

Enligt förestående tablå skulle för fullföljandet av de å densamma
upptagna anläggningar, företag och anordningar i överensstämmelse
med före den 1 oktober 1925 uppgjorda planer och kostnadsberäkningar
erfordras, att riksdagen beviljade ytterligare anslag till ett sammanlagt
belopp av 32,508,200 kronor; och skulle alltså under förutsättning av
oförändrat medelsanskaffningssätt berörda belopp återstå att upplåna.

Av de anslag av lånemedel för utgifter till kapitalökning, som riksdagen
anvisat för tiden t. o. in. den 30 juni 1926, återstodo den 1 innevarande
december att utbetala 119,800,000 kronor. Då härtill lägges det
belopp av i runt tal 32,500,000 kronor, som enligt vad ovan meddelats
återstår att anvisa för beslutade företag, anläggningar och anordningar,
därest dessa komma att enligt hittills uppgjorda kostnadsberäkningar
fullbordas, kommer man till ett belopp av omkring 152,300,000 kronor,
som inom de närmaste åren skulle behöva utbetalas av upplånade
medel.

— 185

Kristidskommissionernas avveckling.

§ 131.

På grund av insända räkenskaper och räkenskapsutdrag in. in. hava
revisorerna låtit upprätta nedanstående tabeller till belysande av kristidskommissionernas
fortsatta avveckling.

Bränslekommissionen i likvidation.

D eb et.

Balans den 1 juli 1924:

Tillgångar ......................................... 1,328,207: 43

Inkomster:

Intressekonto ............................. 10,178:26

Avskrivna fordringars konto................ 38,250: 44 48,428: 70

Balans den 30 juni 1925:

Skulder:

I allmänhet ......................................... 4,840: —

Summa 1,381,476:13

Kredit.

Balans den 1 juli 1924:

Skulder ............................................ 4,840: —

Utgifter:

Avlöningar .............................. 2,970: —

Resekostnader ........................... 2,582: 25

Rättegångs- m. fl. kostnader ............... 19,939: 43

Vedkonto ................................ 718,580:60

Diverse omkostnader ..................... 2,017: 50 746,089: 78

Balans den 30 juni 1925:

Tillgångar:

Kassabehållning ......................... 95: 08

Innestående i bank........................ 4,886: 79

Förskott ................................ 14,663:82

Värde å inventarier m. in., som överlämnats
till byggnadsstyrelsen in. fl. ämbetsverk.. . 595,924: 83
Fordringar ............................. 14,975:83 630,546: 35

Summa 1,381,476:13

— 186 —

Statens industrikommissions fond.

Debet.

Balans den 1 juli 1924:

Tillgångar ............................................ 65,144: 60

Inom linjen .............................. 3,799,104:24

Inkomster:

Utdömda rättegångskostnader .............. 350: —

„ räntor ........................... 984:37 1,334:37

Summa 66,478:97

Kredit.

Utgifter:

Avskrivet skadestånd .................................. 14,969: —

Balans den 30 juni 1925:

Tillgångar:

Innestående i bank ........................ 44,468: 65

Fordringar ............................... 7,041: 32 51,509: 97

Inom linjen:

Lager av metaller i Leningrad 3,750,856:48
Fordran hos Naftaindustrioch
handelsbolaget Mazout

i Leningrad .............. 48,247:76 3,799,104:24

Summa 66,478:97

Statens folkhushållning skommissions fond.

Debet.

Balans den 1 oktober 1924:

Tillgångar ......................................... 2,864.492: 62

Uppbörd:

Räntemedel ............................... 38,557:17

Ersättningsmedel ......................... 83,269: 40

Återburna belysningsavgifter .............. 66: 50 121,893: 07

Balans den 30 juni 1925:

Skulder:

I allmänhet ......................................... 1,843: 56

Summa 2,988,229:25

187 —

Kredit.

Balans den 1 oktober 1924:

Skulder ............................................ 2,200: —

Utgifter:

Rättegångskostnader ...................... 9,835: 65

Förlikningsvis anordnad ersättning.......... 5,000: —

Diverse .................................. 35: 40

Avskrivningar ............................ 76,632: 23 91,503: 28

Leverering:

Till statskontoret ................................... 300,000: —

Balans den 30 juni 1925:

Tillgångar:

Innestående i riksgäldskontor......... 1) 1,592,737:12

„ „ bank ................... 239,456: 46

Fordringar .......................... 762,332: 39 2,594,525:97

Summa 2,988,229:25

Tillgångar

Statens krigs för säkring skommission.
Debet.

Balans den 1 juli 1924:

1,617,122:45

Inkomster:

Rån temedel .............................. 35,949: 72

Återdebiterade medel ..................... 4,854: 08 40,803: 80

Balans den 30 juni 1925:

Skulder:

I allmänhet ........................................ 2,467: 56

Summa 1,660,393:81

J) Härav 1,590,000 kronor tagna i anspråk för finansieringen av riksstaten för
budgetåret 1925—1926.

— 188 —

Kredit.

Balans den 1 juli 1924:

Skulder ............................................ 24,142: 43

Utgifter:

Kursförlust ........................................ 68: 86

Leverering:

Till statskontoret .................................. 1,480,000: —

Balans den 30 juni 1925:

Tillgångar:

lnnestående i riksgäldskontor^ .......... x) 153,714: 96

» »''hank ..................... 2,467:56 156,182:52

Summa 1,660,393:81

Uttalanden angående särskilda statsförvaltningen berörande frågor.

Kommittéväsendet.

Kommitté väsendet.

§ 132.

Revisorerna hava ansett sig böra meddela ett sammandrag av kostnaderna
för kommittéer och sakkunniga under budgetåret 1924—1925,
jämförda med motsvarande utgifter under budgetåret 1923—1924.

Ifrågavarande kostnader hava uppgått till följande belopp:
a) Kommittéer och utredningar ge -

nom sakkunniga, vilkas uppdrag

avslutats eller förklarats vilande:

1923—1924

1924—1925

justitiedepartementet .......

98,776: 74

82,412:91

utrikesdepartementet .......

4,565:59

18,662:27

försvarsdepartementet:

lantförsvaret ... 22,290: 52

24,433:73

sjöförsvaret .... 11,994: 94

34,285:46 4,715: —

29,148:73

socialdepartementet .........

132,724:68

30,678:34

kommunikationsdepartementet

19,470:94

39,499:26

finansdepartementet ........

99,493:58

103,588:70

ecklesiastikdepartementet .. .

75,772:63

82,394:89

jordbruksdepartementet .....

46,763:94

42,623:26

handelsdepartementet .......

30,988:83

5,288:01

Kronor 542,842: 39 434,296: 37

P Härav 115,000 kronor tagna i anspråk för finansieringen av riksstaten förbudgetåret
1925—1926.

— 189

b) Kommittéer och utredningar genom
sakkunniga, vilkas uppdragfortfar
:

justitiedepartementet .......

93,389:41

92.359:46

utrikesdepartementet .......

8,700:11

försvarsdepartementet:

lantförsvaret .. . 22,043: 78

1,866:58

sjöförsvaret ---- 15,997: 83

38,041: 61

10,278:— 12,144:58

socialdepartementet .........

27,302:60

32,565:43

kommunikationsdepartementet

18,289:70

32,069:24

finansdepartementet ........

134,683:19

185,034:20

ecklesiastikdepartementet .. .

29,715:20

72,272:01

jordbruksdepartementet .....

12,525:61

5,521:10

handelsdepartementet .......

32,398:49

22,716:41

Kronor 395,045:92

454,682:43

Summa summarum 937,888: 31

888,978:80

Kostnaderna för kommittéväsendet under tiden 1 januari 1920_30

juni 1925 hava uppgått till nedannämnda belopp:

år 1920

„ 1922 ............

första halvåret 1923
budgetåret 1923—1924
„ 1924—1925

5,834,137:63
5,028,667:43
3,888,657:65
1,332,928:16
937,888:31
888,978:80

§ 133.

Tull- och traktatkommittén, som tillsattes den 31 januari 1919, har
enligt Kungl. Maj:ts beslut upphört med utgången av år 1924, sedan
kommittén fullgjort den del av uppdraget som avsåg verkställandet
av en allsidig utredning av det gällande tullsystemets verkningar.

Kostnaderna för kommittén hava uppgått till följande belopp:

finansdepartementet:

före revisionsåret ..................... 1,829,843: 53

under revisionsåret .................... 39,810: 63

handelsdepartementet:

före revisionsåret ..................... 15,061: 05

Kr. 1,884,715:21

Tull- och
traktatkommittén.

— ]90 —

Statens besparingskommitté.

Socialise ringsnänm den.

vartill komma av sekreteraren förskotterade.
................................. 878: 28

Summa Kronor 1,885,593: 49

Denna kostnadssumma fördelar sig med 286,629 kronor 57 öre till arvoden
åt ordförande och ledamöter, med 62,462 kronor 63 öre till sekreterarearvode,
med 1,186,114 kronor 4 öre till arvoden m. m. åt kontorspersonal
och tillfälliga medarbetare, med 87,169 kronor 73 öre till hyra
och lokalomkostnader, med 9,645 kronor 37 öre till böcker, tidskrifter
och tidningar, med 101,671 kronor 71 öre till skrivmaterialier, telefon,
skriv- och räknemaskiner in. in., med 128,142 kronor 46 öre till tryckning
av betänkanden samt med 23,757 kronor 98 öre till resekostnader.

I redovisningen för budgetåret 1924—1925 förekomma fyra räkningar
å sammanlagt 360 kronor 2 öre, vilka sakna såväl attest som kvitto.
Flertalet verifikationer sakna attest.

Räkenskapen ifråga har undergått granskning i riksräkenskapsverket
utan anmärkning.

§ 134.

Statens besparingskommitté tillsattes den 1 september 1923 med uppdrag
att verkställa utredning och avgiva förslag angående åtgärder
för vinnande av besparingar i statsförvaltningen. Genom beslut den
18 juni 1925 förordnade Kung!. Maj :t, att kommitténs arbete skulle
upphöra med utgången av samma månad.

Kostnaderna för statens besparingskommitté hava för tiden till och
med den 30 juni 1925 uppgått till sammanlagt 40,918 kronor 24 öre, som
påförts utrikesdepartementets kommittéanslag med 4,847 kronor 71
öre, försvarsdepartementets kommittéanslag med 8,015 kronor 66 öre
samt vart och ett av de övriga departementens konmiittéanslag med
4,007 kronor 84 öre.

Vid granskning av besparingskommitténs utgifter hava revisorerna
iakttagit bl. a., att till en t. f. byrådirektör i patent- och registreringsverket
utbetalts 125 kronor för utförd utredning beträffande patent- och
registreringsverkets inkomster av årsavgifter. Ifrågavarande arbete
synes revisorerna hava varit av den art, att detsamma bort utföras inom
verket utan särskild ersättning.

§ 135.

Kostnaderna för socialiseringsnänmden hava för budgetåret 1924—
1925 uppgått till 97,549 kronor 98 öre, därav i arvoden till ordförande
och ledamöter 25,575 kronor 81 öre, till sekreterare och biträdande
sekreterare 27,600 kronor och till övrig personal å nämndens byrå 12,162

— 191 —

kronor. Av återstoden belöpa 15,641 kronor på ersättning för utredningar
genom experter in. fl. och 13,263 kronor 52 öre på tryckningskostnader,
varjämte 3,307 kronor 65 öre utgöres av hyres- ocli andra
kostnader.

Nämndens utgifter för tiden 1 juli 1920—30 juni 1925 hava uppgått
till sammanlagt 518,230 kronor 17 öre, varav i ersättning för utredningar
genom experter m. fl. 62,512 kronor 97 öre.

Revisorerna hava vid sin granskning av nämndens handlingar och
räkenskaper uppmärksammat följande. Socialiseringsnämnden hade
den 3 juni 1921 med stöd av bestämmelse i Kungl. brevet av den 30 juni
1920, enligt vilken nämnden ägde infordra utlåtanden från ämbetsverk
och myndigheter, anhållit, att domänstyrelsen ville till nämnden inkomma
med en översiktligt hållen redogörelse för statens skogar och
domäner. Domänstyrelsen, som i anledning härav till nämnden överlämnat
en redogörelse i berörda hänseende, anhöll i skrivelse till nämnden
den 25 april 1924, att nämnden ville till domänstyrelsen inbetala
en ersättning härför av 4,125 kronor. Domänstyrelsen framhöll, att
arbetet ifråga icke kunnat utföras uteslutande med verkets egen personal,
utan hade för utarbetande av primärmaterialet m. in. till densamma
tidvis måst anställas främmande arbetskraft, nämligen extra jägmästaren
T. Bakström, vilken härför uppburit nämnda ersättning. Då
det enligt domänstyrelsens förmenande icke kunde förutsättas, att dylika
utöver dess vanliga administrativa uppgift fallande utredningar
skulle utföras med driftkostnadsmedel, anhöll styrelsen att utfå den
hegärda ersättningen.

Sedan efter förhandling med domänstyrelsen beloppet minskats med
30 %, utbetalte socialiseringsnämnden till styrelsen ett belopp av 2,887
kronor 50 öre.

Det vill synas revisorerna som om ifrågavarande ersättning icke
borde hava utgått, enär det ålegat domänstyrelsen att utan särskild
kostnad tillhandahålla den begärda redogörelsen.

Riksdagens år 1924 församlade revisorer, som berörde domänstyrelsens
organisation och därvid fäste uppmärksamheten vid den betydande
ökning av personal och kostnader, som under de senare åren ägt rum
på detta område, uttalade att goda skäl syntes föreligga för en undersökning,
om icke arbetet inom verket skulle kunna utan olägenhet utföras
med ett mindre antal tjänstemän. Revisorerna, som dela den uppfattning,
varåt 1924 års revisorer sålunda givit uttryck, anse att anställandet
av särskild arbetskraft för utarbetandet av ifrågavarande
redogörelse rörande styrelsens eget verksamhetsområde icke varit av
behovet påkallat.

— 192 —

Vissa utgifter
bestridda
av tillfälliga
lånemedel.

I övrigt liava revisorerna beträffande ett par fall funnit de belopp,
som nämnden utbetalt i författarearvode, väl höga.

Nämnden har under året hållit 22 protokollförda sammanträden.
Samtliga protokoll sakna emellertid underskrift.

Vissa utgifter, bestridda av tillfälliga lånemedel.

§ 136.

Under krigsåren togos i avsevärd omfattning tillfälliga lånemedel i
anspråk till bestridande dels av verkliga utgifter, dels av utgifter för
kapitalökning, och avsågos dessa lånemedel att sedermera täckas genom
anslag av egentliga statsinkomster eller genom vissa sedermera inflytande
försäljnings- och andra medel, eventuellt även genom fast upplånade
medel.

Vissa av dessa dispositioner av tillfälliga lånemedel hava redan
helt eller delvis reglerats, såsom kostnaderna för värnande av rikets
neutralitet, anslagen till täckande av statens järnvägars driftsförluster
och förlusterna å bränsle- och industrikommissionernas verksamhet,
varjämte avsevärda återbetalningar gjorts, företrädesvis av arméförvaltningen,
å såsom förlag anvisade tillfälliga lånemedel. Ännu återstå
likväl att slutligt reglera betydande anslag av tillfälliga lånemedel, —
den 1 november 1925 sammanlagt uppgående till 57,126,111 kronor
10 öre.

I här bifogade inom riksgäldskontoret utarbetade tablå upptagas de
anslag, som i riksstaterna anvisats av tillfälliga lånemedel. Av denna
tablå framgår jämväl vad riksgäldskontoret å varje särskilt anslag utbetalat,
vad som till riksgäldskontoret återbetalats och vad som ännu
återstår oreglerat. Vidare meddelar tablån en resumé av förekommande
bestämmelser eller uttalanden rörande tidpunkt och sätt för respektive
anslags återbetalande. Av tablån inhämtas att av nämnda oreglerade
återstod, 57,126,111 kronor 10 öre, utgör ett belopp av 32,460,612
kronor 93 öre sådana anslag, som anvisats såsom utgifter för kapitalökning,
och ett belopp av 24,665,498 kronor 17 öre sådana anslag som
anvisats såsom verkliga utgifter. Anslag av tillfälliga lånemedel, som
före 1924 års utgång redan äro helt reglerade, hava utelämnats.

Anslagen äro, såsom av tablån närmare framgår, ordnade i följande
fyra huvudgrupper:

I. Anslag, avsedda att gäldas av vissa bestämda influtna eller senart''
inflytande medel.

II. Anslag, anvisade som låneunderstöd, att återgäldas genom fastställda
amorteringar.

— 193 —

III. Anslag, anvisade som låneunderstöd, att återbetalas enligt andra
i varje särskilt fall föreskrivna grunder.

IV. Anslag, för vilkas återgäldande inga särskilda medel reserverats
eller beräknats.

Sammanräknas beloppen av de anslag, som tillhöra grupp I (anslag,
avsedda att gäldas av vissa bestämda, influtna eller senare inflytande
medel) erhålles en slutsumma av 30,021,201 kronor 10 öre.

Häri ingå bland andra två anslag, å sammanlagt 1,020,000 kronur.
nämligen:

1918 års anslag till täckande av ett år 1907 till dåvarande kronprinsen
utbetalt förskott å 550,000 kronor och samma års anslag till
täckande av kostnaderna för nybyggnad å egendomen nr 3 i kvarteret
Europa, Nikolai församling i Stockholm, å 470,000 kronor, vilka två anslag
äro avsedda att täckas genom försäljning av fastigheten nr 1, kvarteret
Sjöhästen i Stockholm.

Vidare bemärkas bland anslagen inom grupp I följande tre anslag å
sammanlagt 5,723,729 kronor 36 öre, nämligen:

1918 ars anslag till kasernetablissement för vissa infanteriregementen
å 4,000,000 kronor.

kasernetablissement för livgardet till häst å 1,586,729 kronor 36 öre,
samt

tvättinrättningen för hovhållningen, 137,000 kronor, avsedda att täckas
av försäljningsmedel för följande ännu osålda fastigheter, nämligen
:

Svea ingenjörkårs områden å Kungsholmen;

förutvarande hästgardeskasernen och angränsande områden; samt

fastigheten nr 2, kvarteret Päronträdet i Stockholm, (hovhållningens
f. d. tvättinrättning).

1918 års anslag å 16,060,445 kronor till anskaffande av vissa förnödenheter
för armén är avsett att återbetalas i den mån anskaffade förnödenheter
kunna ersättas av medel, härflytande från fjärde huvudtitelns
ordinarie underhållsanslag. För närvarande återstår oguldet
2,798,702 kronor 93 öre, vilket belopp icke beräknas kunna, såsom avsetts,
täckas av ordinarie anslagsmedel, närmast arméns munderingsanslag.

1921 års anslag å 1,400,000 kronor till dubbelspår Rönninge—Järna
är avsett att återbetalas i den mån medel inflyta dels av viss motfordran
hos entreprenören, dels av försäljningsmedel för obehövliga markområden
m. m.

Anslag, tillhörande

grupp I.

Rev.-berattelse ang. statsverket 192J,—1925. I.

IS

— 194

Anslag, tillhörande

grupp II.

Anslag, tillhörande

grupp III.

Anslag, tillhörande

grupp IV.

Efter preliminär avslutning av byggnadskommissionens Rönninge—
Ström räkenskaper utgör kommissionens behållning dels ett kontant belopp
335,182 kronor 94 öre, innestående å giroräkning i riksbanken, dels
fastigheter i Saltskog, värderade till 350,000 kronor.

Övriga anslag, tillhörande grupp I, avse företrädesvis vissa kostnader
för byggnadsföretag vid armén, inköp av mark och andra fastigheter
för arméns räkning, nybyggnader för skogshögskolan och veterinärinstitutet
in. m. Enligt riksdagens beslut skola för täckning härav
användas vissa försäljningsmedel.

De anslag, som tillhöra grupp II (anslag, anvisade som låneunderstöd,
att återgäldas genom fastställda amorteringar) och utgörande tillsammans
65,000 kronor, torde automatiskt komma att återgäldas.

Detsamma torde gälla även de under grupp III uppförda anslagen
å tillsammans 1,836,130 kronor, (anvisade som låneunderstöd, att återbetalas
enligt i varje särskilt fall föreskrivna grunder).

A de till grupp IV hänförda anslagen, rörande vilkas återgäldande
inga föreskrifter meddelats eller särskilda medel reserverats, återstår
att gälda ett belopp av sammanlagt 25,203,780 kronor.

I detta belopp ingå ej anslagen till inköp av trenne fastigheter i
Stockholm, nämligen en i kvarteret Mercurius och två i kvarteret Rosenbad,
å vilka anslag hittills utbetalats 7,056,178 kronor, och vilka hava
anvisats å riksstaten som verkliga utgifter att bestridas av tillfälliga
lånemedel. Nämnda belopp har täckts av 1925 års riksdag med skattemedel.

Enligt inom riksgäldskontoret gjorda beräkningar erfordras anslag
å riksstaterna för täckning av omkring............ kr. 22,000,000: —

motsvarande anslag, som icke alls eller endast delvis
torde komma att återbetalas. Härtill bör komma
täckning å riksstaten av eventuellt uppkommande
förluster å 1921 års anslag å 10,000,000 kronor till
varukredit åt vissa nödlidande länder, vilket anslag
numera i sin helhet från riksgäldskontoret utbetalts.

Över här åsyftade anslag, för vilka beräknas täckning
å riksstaten, lämnas följande förteckning:

Anslagen till täckande av ett år 1907 till dåvarande
kronprinsen utbetalt belopp ................... kr. 550,000:-—

samt

— 195 —

till kostnaderna lör nybyggnad å egendomen.nr 3. i
kvarteret Europa, Nikolai församling, Stockholm kr. 470,000: —
Anslaget till dubbelspåret Ränninge+-Järna n .! kr. 1,400,000: —
1918 och 1919 års anslag till lån till Svenska diakonissällskapet
för uppförande å Viebäck av ett
fjärde skyddshem för minderåriga kvinnliga för -

brytare, sammanlagt _____________ ............... kr. 194,000: —

1918, 1919 och 1920 års anslag till kapitalökning
för dränerings fonden å sammanlagt ............... kr. 14,000,000: —

varav utbetalts 12,000,000 kronor, och överförts till
täckdikningslånefonden 2,000,000 kronor.

Återstoden av 1921 års anslag till rörelsekapital

för hantverks skolan i Kristinehamn ........ kr. 20,000: —

1921 års anslag till lån åt föreningen Svenska

Röda Korset .................................. kr. 359,780: —

vilket motsvaras av en fordran på Ryssland för invalidtransporterna.

1921 och 1922 års anslag till låneunderstöd åt

Svenska mosskultur för eningen å tillsammans...... kr. 80,000: —

avsett för försöksgården Gisselås.

1920, 1921 och 1922 års anslag till rörelsekapital
för vattenfallsverkens fastighetsförvaltning, tillsammans
...................................... kr. 2,550,000: —

Å 1918 års anslag å 16,060,445 kronor till anskaffande
av vissa slag av förnödenheter för armén beräknas
uppkomma en förlust å................... kr. 2,798.702: 93

Härtill kommer, som ovan nämnts, eventuell förlust
å anslaget å 10,000,000 kronor till varukredit åt
vissa nödlidande länder.

Av ovan intagna redogörelse framgår, att riksdagen beslutat synner- Revisorerna,
ligen omfattande utgifter att täckas av tillfälliga lånemedel, och uttalande,
att dessa utgifter fortfarande till beydande del kvarstå oreglerade.

Vidare är att märka att åtskilliga av de anslag, som anvisats att utgå
av tillfälliga lånemedel under mycket lång tid kvarstått utan att några
åtgärder vidtagits för att få anslagen slutligt ersatta.

De ändamål, för vilka dessa anslag anvisats, äro i flera fall sådana,
a.tt det knappast numera torde kunna ifrågasättas att erhålla täckning
för anslagen pa det sätt som avsetts, da anslaget ursprungligen av riksdagen
beviljats. Det torde under sådana förhållanden framstå såsom
en nödvändighet att en ingående undersökning verkställes rörande sättet
för täckandet av nämnda anslag. Såvitt revisorerna kunna bedöma,

— 196 —

torde betydande belopp, som anvisats att tillsvidare utgå av tillfälliga
lånemedel, numera böra täckas genom anlitande av fast upplåning eller
genom att för ändamålet taga i anspråk skattemedel. I första fallet är
det givetvis lämpligt, att beslut härom meddelas snarast möjligt, enär
riksgäldskontorets upplåning härigenom kan ordnas efter mera rationella
grunder än som är förhållandet, då medlen skola bestridas genom
tillfällig upplåning. I fråga åter om de anslag, vilka anses böra täckas
av skattemedel, lärer detta för närvarande låta sig göra så mycket lättare
som statsverket, enligt vad riksbokssluten för de senast förflutna
budgetåren utvisa, förfogar över överskottsmedel till icke obetydliga belopp,
vilka tillförts kassafonden. Denna fond uppgick den 30 juni 1925
till 76,891,679 kronor 36 öre, ett belopp, som torde vara avsevärt större
än som kan anses erforderligt för fyllande av därmed avsedda ändamål.

— 198 —

Grupp I. Anslag, som skola gäldas av vissa be -

Anslaget

Anslagets beteck-ning i riksstaten

Ändamål och anvisat

Å ans

laget

riksstaton

IT. f.k.

Verkliga

utgifter

belopp

utbetalt

återbetalt

redovisat
i riksstat

T. 1918

IV <1. 1

Merkostnader för vissa
i samband med 1914
års härordning be-slutade byggnadsföre-tag vid armen. Kr.
l.OOO.000: — ............

1 055.685:89

T. 1918

IV (1. 2

Täckande av förskjutna
kostnader för vissa i
samband med 1914
års härordning beslu-tade byggnadsföretag
vid armén. Kr.

15.801.832: —............

15.801.832: —

—: 50

T. 1918

IV G. 3

Täckande av förskjutna
kostnader för uppfö-rande av kasern.
etablissemang fgr

vissa infanterirege-menten.

Kr. 4.000.000: — ....

4.000.000:

T. 1918

IV (i. 4

Täckande av förskjutna
kostnader för uppfö-rande av intendentur-etablissemang å

Karlsborg och i Bo-den. Kr. 1.217.150: —

1.217.150: —

880.000: -

T. 1918

IV G. 18

Täckande av förskjutna
kostnader för nytt
kasernetablissemang
för Livgardet till häst.
Kr. 1.586.730: — ....

1.686.729:36

T. 1918

IV (1. 19

Täckande av förskjutna
kostnader för mark
in. in. vid Järvafältet.
Kr. 4.000,000:— ....

4.000.000: —

4.000.000: —

T. 1918

IX C. 4

Förskotterade kostna-der för nybyggnader
vid skogshögskolan
m. m. Kr. 397.000: —

397.000: —

T. 1918

IX G. 3

Förskotterade kost-

nader för nybyggna-der vid veterinärhög-skolan. Kr. 277.900:—

277.857: 84

— 199 —

stämda, influtna eller senare inflytande medel.

Redovisande

myndighet

Kungi.

resolutioner

Bestämmelser rörande anslagets

utestående

in. m.

återgäldande

1.055.685:89

A låneförvalt-ningen.

1918 års prop.

22.

Statsutsk. uti. BO
R. skr. 177.

Lånt för 8 oarets fond för byggnader och
andra försvarsändamål.

D:o D:o

15 801.831:50

1918 års |>rop.
118.

Statsutsk. uti. 109
R. skr. 252.

4.000.000: —

>>

1918 års prop.
118.

Statsutsk. uti. 109
R. skr. 252.

K. Br. w/s 1915.

Ersättes av medel, solo inflyta vid försälj-ning av visst kronan tillhörigt & Kungs-holmen i Stockholm beläget av Svea in-genjörkår disponerat område. 1915 års
riksdag har medgivit områdets försäljning
med vissa undantag. Ännu intet beslut
därutöver. Fullständig plan för försälj-ningen skall upprättas av arinéförvaltn:s
fortif. dep. enl. Kungl. hr. d. 18 juni 1915.

387.160: —

Djurgård 8 kom-missionen.

Kungl. brev ''Mjs
1912, 19/21913.

Gäldas av köpeskillingen för de s. k. Fred-rikshovstomterna å Östermalm i Stock-holm. Influtna försäljningsmedel ■*/fi

1924 kr. 850.509: 24.

1.586.729: 36

Arm é förvalt-ningen

R. skr. i»/6l918,
Kungl. prop ,4/2
1892 nr 31.

R. skr. 1892 d.
19/5 nr 78.

Gäldas av köpeskillingen för hästgardeska-sernernas och angränsande tomter.

Arméförvaltn.

Djurgårdskom-

missionen.

R. skr. 1918 äs/5
nr 252.

Kungl. brev 20/n
1911, 16/8 1912.

Täckes genom försäljning av tvänne områ-den å Norra Djurgården.

397.000: -

K. prop. 1918 2.
J. u. uti. 31 B,
p. 4.

Täckes genom försäljningsmedel för tona
veterinärinstitutets och skogsinstitutets
områden i Stockholm.

277.857: 84

Kungl. prop. 1918
nr 2.

J. u. uti. 3l B.
P- 4.

Täckes av ovanstående.

200 —

Anslaget
anvisat å

Anslagets beteck-ning i riksstnten

Ändamål och anvisat

Å ans

laget

riksstat*?!!

IT. f.k.

Verkliga

utgifter

belopp

utbetalt

återbetalt

redovisat
i riksstat

T. 1918

XVII. 1

Täckande av ott är 1907
till dåvarande kron-prinsen utgivet för-skott. Kr.550.000: —

560.000: —

T. 1918

XVII. 2

Täckande av förskjutna
kostnader för uppfö-rande av nybyggnad
å egendomen nr 3
kvarteret Europa

inom Nicolai försam-ling i Stockholm.
Kr. 470.000:— ........

470.000: —

T. 1918

XVII. 3

Täckande av förskjutna
kostnader för en ny
tvättinrättning för
hovhållningens räk-ning. Kr. 137.000: —

137.000: —

T. 1918

XVII. 6

Täckande av förskjutna
kostnader för anskaff-ande av vissa slag av
förnödenheter.

Kr. 10 060.445:— ..

16.060.445: —

11.528.274:34
1.733.467: 73

T. 1920
T. 1921
R, 1923
-1924

R. 1919

TV I. 18

Byggnader för Norr-lands ingenjörkår.

Kr. 484.000: — ........

484.000: -

484.000: —

R. 1919

IV I. 19

Nytt etablissemang å
Järvafältet för fält-telegrafkåren. Kr.

598.000:— ..............

598 000-

598.000: —

1.350.850: -

R. 1919

tv r. 20

Merkostnad för vissa i
samband med 1914
års härordning be-slutade byggnadsfö-retag vid armén.
Kr. 1.000.000:— ....

1.350.850: —

R. 1920

IV G 4

Merkostnader för vissa
i samband med 1914
års härordning be-slutade byggnadsföre-tag vid armén. Kr.
1.000.000: — ......

1 678 065- 12

1.678.065: 12

18.669: —

R. 1920

IV G. 9

Inköp av vissa fastig-heter att tilläggas
Järvafältet.

Kr. 13.669:—............

13.669: —|

— 201

Redovisande

Kungl.
resolutioner
in. in.

Bestämmelser rörande anslagets

utestående

myndighet

återgäldande.

550.000: —

Kungl. prop. 1918
2.

Täckes av försäljningsmedel för tomten nr
1 i kvarteret Sjöhästen i Stockholm.
(Ecklesiastikdepartementet).

Täckes av ovanstående.

470.000. —

O

137.000: —

Täckes av försäljningsmedel för fastigheten
nr 2 i kvarteret Päronträdet i Stockholm.
F. d. tvättinrättningen å Kungsholmen
för hovhållningen.

2.798.702:93

Arméförvalt-

ningen

Arméförvaltn.
skrivelse 3/io
1924.

Inom den närmaste tiden kan återbetalas
Kr. 668.073:39

Anslaget till munde-ringsutrustning, ersätt. „ 495.361:89

D:o d:o eventuellt „ 683.583:90

Resten obestämt eller
förlust........................... „ 2.685.151:48

*>

Dep. skriv. d.
“/12 1922.

Beloppet deponerat i riksgäldskontoret.
Ersättes av lantförsvarets fond för bygg-nader och andra försvarsändamål.

Beloppet deponerat i riksgäldskontoret.
Ersättes som ovanstående.

»>

Ersattes av lantförsvarets fond för bygg-nader och andra försvarsändamål.

>>

Gäldas av lantförsvarets fond för byggna-der och andra försvarsändamål.

Djurgårdskom-

missionen

Täckes genom försäljning av tvenne områ-den å Norra Djurgården.

— 202 —

Anslaget
anvisat å
riksstaten

Anslagets beteck-ning i riksstaten

Ändamål och anvisat

Å ans

laget

IT. f.k.

Verkliga

utgifter

belopp

utbetalt

återbetalt

redovisat
i riksstat

R. 1921

IV (1. 4

Merkostnader för vissa
i samband med 1914
års härordning be-slutade byggnadsfö-retag vid armén.

Kr. 1.255.300:— ....

1.255.300: —

f45.431: 42
\ 625: -

T. 1921

I C. 6

Dubbelspår Rönninge—
Jama m. m. Kr.
1 400 000: — ............

1 400 000: —

R. 1922

IV G. 4

Merkostnader för ett i
samband med 1914
års härordning be-slutat byggnadsföre-tag vid armén. Kr.
7 000: — ....................

7.000: —

7.000: —

För grupp T

52.340.584: 21

22.319.383:11

— 203

Redovisande

Kungl.

Bestämmelser rörande anslagets

utestående

myndighet

m. m.

återgäldande

1.209.243:58

Arméförvalt-

ningen

Gäldas av lantförsvarets fond för byggna-der och andra försvarsändamål.

Avsedda att återbetalas:

dels genom från entreprenören inflytande

Byggnads-

Kungl. prop.

medel, dels genom försäljning av efter
dubbelspårets färdigställande obehövliga

kommissionen

1921, 2.

markområden, material in. m. Framställ-

1.400.000: -

för bandelen.

Kungl. prop.

ning gjord hos Kungl. Maj:t om medlens

Arméförvalt-

ningen

d »/4 1921
nr 421/2.

användande för vissa arbeten vid Söder-tälje kanal.

Gäldas av lantförsvarets fond för byggna-der och andra försvarsändamål.

30.021.201:10

204 —

Grupp II. Anslag, anvisade som låneunderstöd,

Anslaget
anvisat å

riksstaten

Anslagets be-teckning i riks-staten

Ändamål och anvisat belopp

A anslaget

IT. f. k.

Verkl.

utgift.

utbetalt

återbetalt

redov.
i riks-staten

R. 1923
—24

R. 1923
-24

VII B. 4

Lån till svenska mosskulturföre-

40.000: —

VII B. 5

Lån till företag för framställning
av jordbrukskalk. Kr. 50.000: —

25.000: —

R. 1924
—25

VI 1.

Räntefritt lån för inköp av vår-utsäde. Kr. 1.500.000: — ........

443.824: 65

443.824: 65

_

För grupp 11

508.824: 65

443.824: 65

— 205

att återgäldas genom fastställda amorteringar.

utestående

Redovisande

myndighet

Kungl. resolu-tioner m. in.

Bestämmelser rörande anslagets
återgäldande

40.000: —

Riksgälds-

kontoret

1

Amorteras åren 1929—1943.

25.000: —

Riksgälds-

kontoret

Amorteringstid för utlämnade lån 20 År.

Statskontoret

J. utsk. uti. nr 14

Återbetalas år 1925 1U.

65.000: —

— 206 —

Grupp III. Anslag, anvisade som låneunderstöd, att

Anslaget
anvisat å

riksstaten

Anslagets be-teckning i
riksstaten.

Ändamål och anvisat belopp

Å anslaget

U. f. k.

Verkl.

utgift.

utbetalt

åter-

betalt

redov.
i riks-staten

R. 1919

XVI I). 11

Förskottsinbetalningar för Dal-

älvens reglering. Kr. 183.000: —. .

183.000: —

R. 1920

XVI D. 8

Förskottsinbetalningar för Dal-

älvens reglering. Kr. 135.000: —. .

135.000: —

T. 1921

I D. 9

Förskottsinbetalningar för regie-

ringsarbete vid Skattungen och

Oresjön. Kr. 66.380: —.................

66.380: —

T. 1921

1 I). 11

Förskottsinbetalningar för regie-

ringsarbete vid Amungen, Lju-

garen och Balungen. Kr. 65.750:—. .

65.750: —

T. 1921

VII 2

Rån till allmänna barnhuset i

Stockholm. Kr. 740 000: —.........

740.000: -

T. 1922

I 1). 8

Förskottsinbetalningar för regie-

ringsarbeten vid Flaten- och

Snesensjöarna. Kr. 16.000: — ....

16.000: —

R. 1923

I 1). 6

Förskottsinbetalningar för regie-

—1924

ringsarbeten vid Vänjansjön.

Kr. 70.000:— ................................

R. 1923

VII 2

ltäntefritt lån till Växjö dom-

—1924

kyrka. Kr. 20.000: — .................

20.000: —

R. 1923

VII 3

Tillfällig försträckning till full-

—1924

bördande av akademiska sjuk-

husets i Uppsala ny- och om-

byggnad. Kr. 600.000: —.............

600.000: -

R. 1925

V 2

Lån till drottning Sophias skydds-

—1926

hem Kr. 10.000................................

10.000: —

För grupp III

1.836.130:—

— 207

återbetalas enligt i varjé fall föreskrivna grunder.

Redovisande

Kungl.

Bestämmelser rörande anslagets återgäldande

utestående

myndighet

m. in.

183.000: —

Vattenfalls-

styrelsen.

Kungl. prop.
1921, 2 (137)

Förskotten beräknas kunna återlevereras
omkring år 1933.

135.000: —

V

I den mån förskotten återlevereras över-lämnas de till riksgäldskontoret (om-kring år 1933).

66.380: —

V

Kungl. prop.1921,
2 bil.. I 37.

It *1

65.750: —

It

V

740.000: —

lliksgälds-

kontoret.

Kungl. prop.

T. 1921, 2.

Återbetalning genom försäljning av fastig-heterna nr 20 i kvarteret Mälaren och
nr 1 i kvarteret Hemmet i Stockholm,
dock senast inom 5 år efter det lånet
blivit lyft, alltså senast den 10/« 1926.

16.000: —

Vattenfalls-

styrelsen.

1 den mån förskotten återbetalas inleve-reras de till riksgäldskontoret (omkring
år 1933).

20.000: -

Riksgälds-

kontoret.

Statsutsk. uti.
nr 21.

»» tf

Kungl. Maj:t meddelar beslut angående
lånets återbetalande sedan förhållandena
mellan Växjö domkyrka och Kalmar
kyrka blivit reglerade.

600.000: —

11

Kungl. prop. 2.

Det försträckta beloppet bör till stats-verket återlevereras omedelbart sedan
sista tredjedelen av landstingets bidrag
blivit disponibelt, vilket sker, då sjuk-husbyggnaden föreligger fullbordad.

10.000: —

Statskontoret.

Återbetalas i sammanhang med att visst
avtal mellan staten och skyddshemmet
upphör att gälla.

1.836.130:-

— 208 —

Grupp IV. Anslag, för vilkas återgäldande inga

Anslaget

Anslagets beteck-ning i riks-staten

Ändamål och anvisat

Å anslaget

riksstaten

IT. f.k.

Verkliga

utgifter

belopp

utbetalt

återbetalt
eller ersatt å
riksstat

redo-visat i
riksstat

T. 1918

XV 3

Dränerings fonden. Kr.
3.000.000: — ...........

3.000.000: —

T. 1918

XX 1

Lån till svenska diako-nissällskapet för upp-förande å Viebäck av
ett fjärde skydds-hem för minderåriga
kvinnliga förbrytare.

Kr. 165.000: — ........

155.000: —

K. 1919

XVII 7

UräneringBfonden. Kr.
6.000.000: — ............

6 000.000: -

T. 1919

VII F. 12

Inköp av visna fastig-heter i kvarteret Mer-curius i Stockholm.
Kr. 2.020.000:— ....

2.022.471: —

2.022.471: —

T. 1919

VII F. 13

Inköp av fastigheten
n:r 6 i kvarteret Ro-Benbad i Stockholm.
Kr. 3.030.000: - ....

3.033.707: —

3.033.707: -

T. 1919

XVI

Lån till sv. diakoniss-sällskapet för uppfö-rande av ett fjärde
skyddsb. för minder-åriga kvinnl. förbry-tare. Kr. 66.000: —

39.1X10: —

T, 1920

XT1 D. 10

Statens vattenfalls fas-tighetsförvaltning.

Kr. 1.700.000:— ....

1.700.000: —

_

R. 1920

XVII 5

Dräneringsfonden. Kr.
5.000.000: — ............

3.000.000: —

T. 1921

I D. 17

Förstärkningar av rörel-sekapital.

Kr. 450.000: - ........

450.000: —

T. 1922

V

Rörelsekapital för sty-relsen för hantverks-skolan i Kristine-hamn för blinda. Kr.
50.000: —....................

50.000: -

30.000: -

R. 1923
—1924

— 209 —

särskilda medel reserverats eller beräknats.

Redovisande

Kungl. resolu-

Bestämmelser rörande anslagets

utestående

myndighet

tioner in. in.

återgäldande

3.000.000: —

Statskontoret.

Jordbr. utsk.
1918 n:r 111.

Inflytande kapitalinbetaln. ingå till täckdik-ningslånefonden och disponeras av denna
fond.

Lånet i sin helhet torde komma att utestå
så länge avtalet mellan staten och säll-skapet äger bestånd.

156.000: —

R. skr. 1918
n:r 217.

6.000.000: —

Se ovan.

Riksgälds-

kontoret

11

Lånet torde komma att utestå så länge av-talet mellan staten och sällskapet äger
bestånd.

30.000: —

Statskontoret.

1.700.000: —

Statens vatten-fallsfastighets-förvaltning.

Kungl. prop.
1920, 2, 59.

Täckes genom ökade tomtförsäljningar från
den till fastighetsförvaltningen hörande
fonden.

3.000.000: —

Kr. 2.000.000: — överförda till täckdik-ningslånefonden, vars kapitalökning bestri-des av fasta lånemedel. Se ovan.

450 000: -

Vattenfalls-

styrelsen.

Utredning i ärendet återfinnes å sid. 147—
152 i statsrådsprotokollet prop. 1/1921
U. f. k. bil. 1. Använda företrädesvis för
exploateringskostnader (vägar, avlopp
m. m.) för Porjusom rådena.

20.000: —

Riksgälds-

kontoiet.

Rev.-berättelse ang. statsverket 1924—1925. I.

14

— 210 —

Anslaget
anvisat å

riksstaten

Anslagets beteck-ning i riks-staten

Ändamål och anvisat

Å anslaget

U. f. k.

Verkliga

utgifter

belopp

utbetalt

återbetalt
eller ersatt å
riksstat

redo-visat i
riksstat

T. 1921

VII 1

Lån åt överstyrelsen för
svenska föreningen
Röda Korset. Kr.
359.780 — ................

359.780: —

T. 1921

VII 3

Lån till Svenska moss-kulturföreningen. Kr.
60.000: — ................

60.000: —

T. 1921

VIII

Varukrodit åt vissa nöd-lidande länder. Kr.
10.000.000: —............

4.000. 000: —

6.000. 000: —

R. 1922

I D. 9

-

Förstärkning av rörelse-kapital.

Kr. 400.000: — ........

400.000: -

R. 1922

VII

Lån till svenska moss-kulturföreningen. Kr.
20.000: —..................

20.000: —

It. 1924-1925

VI I). 17

Täckande av köpeskil-lingen för fastigheten
n:r 5 i kvarteret Ro-senbad i Stockholm.
Kr. 2.000.000: — ....

2.000.000: —

2.000.000: -

För grupp IV

32.289.958: —

7.086.178: —

Av å ovanstående anslag utestående beloppet .... Kr. 57.126.111:10

kommer på ”utgifter för kapitalökninf/”.......... „ 32.460.612:93

och på ”verkliga utgifter” ..... r................ „ 24.665.498:17

— 211 —

Redovisande

Kungl. resolu-

Bestämmelser rörande anBlagets

utestående

myndighet

tioner in. m.

återgäldande

359.780: —

Utrikesdeparte-

mentet.

Fordran på Ryssland, utgörande förskott för
invalidtransporternas fullgörande.

60.000: —

Statskontoret.

Anläggningskostnader för försöksgård å myr-jord i Jämtland. (Prop. 1/1921 9:de ht. s.
113 u. f. k. 2 p. 8. Prop. 2/1921 u. f. k

4 p 5) Gisselås. Räntefritt lån mot in-teckning i Gisselås.

10.000.000: -

Kungl. brev
d. 28/4 1921

Vad som inflyter å utländska statsförbindel-ser skall, sedan säljaren erhållit honom
tillkommande gottgörelse, inlevereras till
riksgäldskontoret.

400.000: —

Vattenfalls-

styrelsen.

Se ovan.

20.000: —

Statskontoret.

Anläggande av försöksgård å myrjord i
Jämtland. (Se ovan.)

Riksgälds-

kontoret.

25.203.780: —

— 212 —

Statstjänstemannens bisysslor.

§ 137.

Av visna bo- Revisorerna hava funnit anledning återupptaga och fullfölja den av
fattningaha- rj]jS(jagens £r 1922 församlade revisorer igångsatta utredningen angåtjänst
inne- ende den utsträckning, i vilken befattningshavare i statens tjänst jamvaiddeidayntv
te statstjänsten innehava andra sysslor. Innan revisorerna övergå att
statstjänsten, redogöra för den undersökning i ämnet, som av dem nu utförts, anse revisorerna
det för frågans bedömande vara av intresse att lämna en
översikt över det väsentliga av vad som härutinnan tidigare förekommit
vid detta spörsmåls dryftande inom riksdagen och eljest.

Historik. Frågan om statstjänsts förenande med andra befattningar eller
uppdrag var under 1800-talet vid upprepade tillfällen föremål för statsmakternas
uppmärksamhet i samband med pågående arbete för omorganisation
och förenkling inom statsförvaltningen samt reglering av
vederbörande befattningshavares avlöningsförhållanden. 1902 års löneregleringskommitté
har i detta avseende i sitt betänkande I, avgivet
den 18 november 1903, lämnat en historisk framställning, ur vilken revisorerna
tillåta sig återgiva följande.

chefen för Vid anmälan den 11 oktober 1856 inför Konungen i statsrådet av förtementetX
s^aS rörande lönereglering för statens med penningelöner försedda
1856 ämbets- och tjänstemän anfördes av chefen för finansdepartementet,

bl. a. följande.

De dåvarande otillfredsställande avlöningsförhållandena hade haft till
följd, att ordinarie tjänstemän, genom förening av flera befattningar, genom
handels- och industriföretag eller genom emottagande av enskilda
uppdrag, sökte bereda sig en oumbärlig fyllnad i sina levnadsbehov, men
på samma gäng även splittrade den tid och uppmärksamhet, som borde
mera odelat ägnas åt varje allmän befattning. Sedan departementschefen uttalat
sig angående den förbättring av tjänstemännens löner, som enligt hans
uppfattning borde vidtagas, yttrade han vidare, att den dittills i ett flertal
fall förekommande samtidiga tjänstgöringen i flera verk någon gäng medfört
den från statens synpunkt väsentligare fördelen, att personer med utmärktare
förmåga och lust till arbete och till ett djupare inträngande i
göromälens väsende förvärvat en mångsidigare kännedom av allmänna värv
och förhållanden, än som kunnat vinnas inom ett mera begränsat område,
och sålunda tillägnat sig en högre grad av skicklighet och användbarhet för
den invecklade statsförvaltningen. Men detta den delade tjänstgöringens
fördelaktiga inflytande på utbildningen av en och annan person, vars framstående
egenskaper troligen skulle även på annan väg hava gjort sig gällande,
uppvägde icke de olägenheter, som både för statens tjänst och för
mindre omfattande, ehuru aktningsvärda, ämbetsmannaförmågor uppkommo
genom nödvändigheten att splittra krafterna och uppmärksamheten
i flera, ofta vitt åtskilda riktningar. Vanliga följden blev, att tjänstemannen
vid den ålder, som bäst ägnade sig för duglighetens utveckling, sökte
att hjälpligt och klanderfritt avbörda sig de olikartade göromålen för dagen,
utan att äga tid eller måhända, ens håg övrig för ett mer än ytligt betraktande
av målens beskaffenhet eller förvaltningsbestyrens sammanhang
och ändamål. Och slutligen, när tillfälle yppade sig för en person, vilken

— 213

i särskilda befattningar visat större duglighet, att erhålla en plats, som
erbjöd tillfälle till en verksamhet av större vikt och omfattning, men också
en som tog sin innehavares hela tid och arbetskraft i anspråk, fann han
mängen gång, vid sammanräknandet av sina inkomster på spridda håll, att
dessa mer eller mindre överstego vad den ifrågasatta befattningen kunde
ensam lämna i avkomst, och fann sig, av omtanke för sitt och de sinas
närmaste behov hindrad att emottaga en befordran, som på samma gång
skulle öppna för honom utsikten till en oberoende framtid och skänka fäderneslandet
en ämbetsman, vuxen sitt kall.

Till förekommande av de olägenheter, vilka sålunda, utöver fördelarna,
syntes åtfölja delningen av tjänstemannens tid mellan flera sysselsättningar,
hade statsrådet ansett oundgängligt, att såsom en för alla ämbetsverk,
där icke särskilt annorlunda bestämdes, gemensam regel stadgades, att icke
någon förening av två eller flera ordinarie tjänster på allmän stat för framtiden
skulle fä äga rum, dock med förbehållen rätt att härifrån göra undantag
för tjänstemän i (dåvarande) första lönegraden ävensom för dem,
vilkas löner i anseende till mindre trägna göromål blivit bestämda till lägre
belopp, än för tjänstegraden i allmänhet gällde.

I skrivelse den 3 februari 1858 anmälde rikets ständer, för vilka lö- 18f8,ån<
neregleringsförslaget framlagts, att de funnit löneregleringen hora
gälla tills vidare endast för närmaste statsregleringsperiod. Bland de
av ständerna föreskrivna villkoren för löneförhöjningen angavs bl. a.,
att i alla fullmakter eller förordnanden, som under åren 1858—1860 ututfärdades,
det förbehåll borde intagas, att ämbetets eller tjänstens innehavare
skulle vara underkastad förbindelsen att icke tillika innehava
eller emottaga annan allmän tjänst med lön på rikets stat, därest sådant
framdeles bleve föreskrivet.

I cirkulär den 9 november 1860 stadgade Kung! Maj :t härefter be- Kungk ^inträffande
de civila äinbets- och tjänstemän, vilka komme i åtnjutande
av löner på ordinarie stat till högre belopp än vartill de på grund av
innehavande fullmakter dittills varit berättigade, bl. a. följande.

Två eller flera ämbeten eller tjänster med lön på rikets stat finge i allmänhet
icke hos samma personer förenas; dock kunde undantag härifrån
ske inom de tvenne (dåvarande) lägsta lönegraderna, såvida Kungl. Maj:t,
efter vederbörandes hörande, därtill lämnade bifall. Huruvida den ämbets-
eller tjänsteman, som redan innehade flera dylika befattningar,
finge, sedan han kommit i åtnjutande av förhöjd lön på ordinarie stat, bibehålla
mer än en av dem, skulle ankomma på Kungl. Maj:ts prövning i
ovanberörda ordning.

Med anledning av väckta motioner rörande åstadkommande av för- 1871 års
enklingar i arbetssättet inom statsförvaltningen framhöll 1871 års riks- 1,k,*da--dag i skrivelse till Kungl. Maj :t fördelarna av att ordinarie tjänst i möjligaste
mån så ordnades, att den emot skälig vedergällning toge i anspråk
innehavarens hela verksamhet.

1874 års löneregleringskommitté ingick i samband med förslag röran- 1874 års lönede
lönereglering vid rikets hovrätter och krigshovrätten närmare på kÖmmitfé.
spörsmålet, huruvida det borde vara statens ämbets- och tjänstemän
medgivet att innehava flera tjänster med löner av allmänna medel eller
att jämte ordinarie sådan tjänst innehava annan med lön förenad befattning
av mera enskild natur.

Justitiestatnminigtern
år
1875.

— 214 —

Kommittén erinrade, att denna fråga dittills blivit besvarad sålunda,
att de lägst avlönade tjänstemännen kunnat, enligt sig företeende omständigheter,
erhålla tillåtelse att även å rikets stat hava mer än en befattning,
varemot tjänstemän i de högre graderna ansetts böra mera uteslutande
ägna sig åt det ämbetsverk, där de vunnit befordran, under det likväl sysselsättning
utom statens tjänst i allmänhet icke genom särskilt stadgande
varit någon förmenad. Utan tvivel hade dock därvid varit avsett, att befattningar
av enskild natur icke skulle få taga tjänstemannens tid och
arbetskraft i anspråk mer, än som var fullt förenligt med hans egenskap
av statens tjänare, ehuru svårigheten att på ett fullt tillfredsställande sätt
förebygga sådant, hindrat en bestämd föreskrifts meddelande. Enär emellertid
den åsikten vunnit allt vidsträcktare erkännande, att, på samma gäng
staten borde för varje behövlig tjänstebefattning lämna tillräcklig avlöning,
den ock borde äga förvänta, att tjänstemännen ägnade sin tid och sina krafter
åt en enda tjänst, blev det av allt större vikt, att erforderliga stadganden
till bevarande av statens rätt i nämnda hänseenden gåvos. Utan att
kunna eller vilja hindra en statens tjänsteman med ovanligare duglighet
och arbetsförmåga att ägna den tid, som tjänsten kunde för honom, mer
än för andra, lämna övrig, åt enskild verksamhet, därvid omsorgen, att
detta icke inkräktade på tjänstens fordringar, ankom icke blott på hans
egen plikttrohet, utan även och väsentligen på ett allvarligt förmanskap
hade kommittén däremot ansett sig böra, i sammanhang med den ya
löneregleringen för hovrätterna, söka för framtiden motverka den då icke
sällsynta föreningen av två eller flera ständiga tjänster. En urgammal
erfarenhet hade nämligen visat, att sådan samtidig tjänst, så till sägandes
hos ”två herrar” eller möjligen hos flera, som var för sig hade rättmätiga
anspråk på sin tjänares tid, arbetskraft och personliga närvaro, svårligen
kunde, även med bästa vilja och förmåga, utföras utan åsidosättande av
någondera tjänstens fordringar.

För åtnjutande av de nya löneförmånerna vid rikets hovrätter föreslog
kommittén uti ifrågavarande avseende det villkor, att president
eller ledamot i hovrätt icke skulle få innehava och tjänsteman därstädes
icke emottaga annan tjänstebefattning utom hovrätten; att den, som
till tjänst vid hovrätten utnämndes, skulle genast frånträda annorstädes
innehavd tjänstebefattning, men att tjänsteman, som redan innehade
tjänst utom hovrätten, skulle få behålla densamma, så länge den icke var
hinderlig för tjänstgöringen i hovrätten.

De av kommittén sålunda för hovrätternas tjänstemän föreslagna avlöningsvillkor
blevo i huvudsak upptagna jämväl i kommitténs förslag
till lönereglering vid kammarkollegiet och statskontoret.

Då frågan om lönereglering för rikets hovrätter och krigshovrätten
föredrogs för Kungl. Maj :t den 10 december 1875 gjorde justitiestatsministern
vissa erinringar mot kommitténs förslag i nu omhandlade del.

Han påpekade, att Svea hovrätt antagit förbudet avse allenast tjänstebefattning
å rikets, riksdagens eller kommuns stat och under sådan förutsättning
lämnat förslaget utan anmärkning. Av kommitterades motiver
syntes likväl framgå, att även andra ständiga tjänstebefattningar varit avsedda,
och att vikt blivit lagd på skillnaden emellan tjänstebefattning, sä
att det t. ex. skulle vara tillätet att med hovrättstjänst förena en befattning
såsom ledamot i styrelsen för en större inrättning eller ett bolag, men icke
en denna styrelse underordnad tjänstebefattning. Ett sådant särskiljande
utgick visserligen frän det beaktansvärda syfte att göra hovrätterna och
deras tjänstemän oberoende av allt främmande förmanskap, men svårligen
skulle ändock gränsen därigenom på det ändamälsenligaste sätt uppdragas
mellan vad som borde tillåtas och förbjudas. Fordringarna på statens tjä -

— 215 —

nare kunde icke ställas sä höga, ätt de icke för män med mer än vanlig
arbetsförmåga lämnade någon tid övrig för andra sysselsättningar och
enskilda angelägenheter. Förbjödes nu dessa att använda sin lediga tid på
det för dem förmånligaste sätt, så bleve följden ingen annan, än att staten
berövade sig de större förmågornas tjänst, ty de kunde utom densamma
bereda sig bättre villkor, om till statens knappt tillmätta löner icke kunde
få läggas någon biförtjänst. Det måste därför vara i statens intresse att
icke förbjuda mer än vad som verkligen inki''äktade på tjänstens behöriga
fullgörande. De flesta större inrättningar och bolag hade behov av juridiska
biträden, och för att ständigt kunna påräkna sådant erbjödo de ofta
en skicklig jurist en fast anställning eller tjänstebefattning, som, utan att
synnerligt taga hans tid och krafter i anspråk, lämnade honom en säkrare
och större behållning, än han kunde vinna genom uppsökande av enskilda
uppdrag, som vida mera skulle upptaga hans tid. Och likväl skulle det
senare, efter kommitterades förslag, om justitiestatsministern tolkat det rätt,
vara tillåtet, men det förra förbjudet. Om ett stadgande angående tjänsters
förening skulle meddelas, syntes det justitiestatsministern lämpligast att, förutom
ett bestämt förbud emot förening av sådana tjänster, som icke kunde
samtidigt av samma person bestridas, endast meddela den allmänna föreskrift,
att ingen tjänsteman skulle få åtaga sig annan tjänstebefattning,
som på något sätt var hinderlig för fullgörandet av hans tjänst.

Justitiestatsminister]! föreslog alltså, att med ämbete eller tjänst i
hovrätt icke skulle få förenas annan tjänst å rikets, riksdagens eller kommuns
stat, ej heller annan tjänstebefattning, med mindre den befanns
icke vara hinderlig för fullgörandet av tjänstgöringen i hovrätten, dock
att tjänsteman, som vid den nya löneregleringens inträdande redan innehade
tjänst utom hovrätten, skulle få bibehålla densamma så länge
den icke var hinderlig för tjänstgöringen i hovrätten. Denna hemställan
vann Kungl. Maj :ts bifall.

Den 18 januari 1876 föredrogs därefter av chefen för finansdepartementet
inför Kungl. Maj :t frågan om lönereglering in. in. vid statskontoret,
därvid, i avseende å villkoren för de nya löneförmånernas åtnjutande,
departementschefen, i huvudsak hänförande sig till de av
Kungl. Maj :t i avseende å rikets hovrätter godkända grunder, hemställde
om vissa ändringar i kommitterades förslag. I fråga särskilt om
rätten till förening av tjänster föreslogs ett stadgande av enahanda innehåll
som det för tjänstemännen i rikets hovrätter av Kungl. Maj :t
godkända, dock allenast för statskontorets chef samt tjänstemän därstädes
av de föreslagna tredje och andra lönegraderna. Tjänstemännen
av den föreslagna första lönegraden inom statskontoret ansågos däremot
intaga en undantagsställning, som borde fritaga dem från ett dylikt
villkor. Vad departementschefen sålunda föreslagit, bifölls av
Kungl. Maj :t.

Regleringsfrågorna för rikets hovrätter och för statskontoret behandlades
vid 1876 års riksdag, och anmälde riksdagen i skrivelser av den 11
och 12 maj 1876, bland annat, att de av Kungl. Maj :t föreslagna villkor
för de nya löneförmånernas åtnjutande i nämnda ämbetsverk blivit av
riksdagen godkända med enstaka ändringar, som dock ej avsåge nyssberörda
stadganden i fråga om förening av tjänster.

Chefen för
finansdepartementet
år
1876.

1876 års
riksdag.

— 216 —

Skärpta villkor
ifråga om
justitieråd.

1895 års
riksdag.

Till det väsentliga liknande lönevillkor stadgades sedermera såväl för
tjänstemännen i Kungl. Maj :ts kansli som även för tjänstemannagraderna
i övriga centrala verk, vilkas löneförhållanden definitivt reglerades
efter tiden för 1874 års löneregleringskommittés verksamhet.

Beträffande högsta domstolen är att märka, att villkoret om innehav
av syssla vid sidan av den ordinarie statstjänsten avsevärt skärptes.
Härom anförde riksdagen i skrivelse den 17 maj 1874, att, då det obestridligen
var av synnerlig vikt, att högsta domstolens ledamöter intoge
en fullkomligt oberoende ställning, samt då de därjämte icke finge innehava
annat ämbete eller tjänst och icke heller syntes böra åtaga sig enskilda,
för handhavande av deras viktiga kall främmande och möjligen
störande uppdrag, riksdagen bifallit av Kungl. Maj :t gjord framställning
om höjning av justitierådens löner, under villkor att den förhöjda
lönen ej skulle få uppbäras av justitieråd, som jämväl från inrättning
eller bolag, som av Kungl. Maj :t sanktionerats, uppbar lön eller årligt
arvode.

I skrivelse den 16 maj 1895 anhöll riksdagen, att Kungl. Maj :t måtte
låta verkställa utredning, dels i vilka fall och i vilken omfattning statstjänster
av olika lönegrader då voro förenade med andra tjänstebefattningar,
för vilka lön eller arvode erhölls, dels ock i vad ordning och efter
vilka grunder frågan om tillstånd till sådan förening av tjänster av
\ederbörande prövades, samt med anledning av denna utredning vidtaga
och till riksdagens kännedom meddela de åtgärder, som kunde anses
lämpliga till förebyggande av missbruk genom tjänsters förening.

Denna skrivelse var föranledd av en inom riksdagen väckt motion, i
vilken bl. a. påkallades det tillägg till dåvarande löneregleringsbestämmelser,
att ämbets- och tjänstemän ej skulle få bekläda befattningar vid
bolag eller andra föreningar eller inrättningar med ekonomiskt ändamål.

I riksdagens skrivelse erinras, att de nya regleringsbestämmelserna i allmänhet
innefattade oinskränkt och ovillkorligt förbud för innehavare av
ordinarie ämbete eller tjänst att härjämte åtaga sig annan tjänst ä rikets
eller riksdagens samt i de flesta fall även å kommuns stat. Däremot kunde,
enligt samma bestämmelser, tjänstebefattning av annat slag än de nu
nämnda förenas med ordinarie statstjänst, så vida icke därigenom förorsakades
hinder för fullgörande av de med sistberörda tjänst förenade göromål.
Detta stadgande syntes riksdagen vara i princip fullt riktigt, om än
de till varje statstjänst hörande åligganden i regeln borde så avpassas,
att de gåve tjänsteinnehavaren full sysselsättning, måste dock, enär göromålen
för varje särskild tjänst måste bestämmas med hänsyn till den arbetskraft
och duglighet, som i allmänhet kunde förutsättas hos dem, som
däråt ägnat sig, inträffa, att för en tjänsteman med mer än vanlig arbetsförmåga
och skicklighet tjänsten lämnade någon tid övrig till annan sysselsättning.
Det borde ock tagas i betraktande, att en del statstjänster med
avseende ä den jämförelsevis ringa avlöning, som därtill anslagits, uppenbarligen
icke kunde vara avsedda att helt och hållet taga sina innehavares
arbetskraft i anspråk. Med hänsyn till dessa förhållanden syntes det icke
billigtvis böra förmenas en statens tjänsteman att använda den tid, som

— 217 —

tjänstens förrättande kunde lämna honom ledig, till annan verksamhet vare
sig för skötande av enskilda affärer och uppdrag eller för bestridande av
med arvode förenade tjänster. Dock måste noga tillses, att icke härigenom
statstjänstens fordringar bleve i någon mån åsidosatta. Den föreskrift i
detta syfte, som vore i löneregleringsbestämmelserna intagen, torde emellertid,
enligt vad riksdagen hade anledning antaga, icke på ett fullt betryggande
sätt förhindra missbruk härutinnan. Berörda föreskrift syntes visserligen
innebära, att tjänstebefattning av ifrågavarande beskaffenhet icke
finge mottagas av en statens tjänsteman, utan att i varje särskilt fall blivit
prövat och befunnet, att sådant icke vore för statstjänstens skötande hinderligt,
men då närmare stadgande saknades beträffande den ordning, i
vilken sådan prövning borde ske och tillstånd till tjänsters förening medgivas,
torde man icke äga full säkerhet, att statens rätt i detta avseende
alltid bleve nöjaktigt beaktad.

Riksdagen, som förklarade sig icke kunna biträda den i omförmälda
motion uttalade åsikt om lämpligheten av ett ovillkorligt förbud för statens
tjänstemän att innehava enskilda befattningar, uttalade emellertid
angelägenheten av åtgärders vidtagande till förebyggande av missbruk i
detta hänsende.

I anledning av riksdagens skrivelse uppdrog Kung!. Maj :t den 28
juni 1895 åt chefen för finansdepartementet att från vederbörande verk
och myndigheter infordra de uppgifter, som erfordrades för verkställande
av den ifrågasatta utredningen; och sedan sådana uppgifter inkommit,
uppdrog departementschefen åt dåvarande amanuensen i kommerskollegii
statistiska avdelning, sedermera aktuarien därstädes, I.
Flodström att bearbeta desamma.

Efter avslutat uppdrag avgav Flodström till chefen för finansdepartementet
i januari 1897 redogörelse för de inkomna uppgifterna, vilka
i allmänhet avsågo förhållandena under senare delen av år 1895. Denna
redogörelse utkom av trycket under titeln ”Sammanfattning av avgivna
redogörelser rörande förening av statstjänst med annan tjänstebefattning,
för vilken lön eller arvode erhållits”.

I redogörelsen fästes uppmärksamheten därå, att uti de inkomna uppgifterna
olika meningar gjorts gällande om uppfattningen av det i riksdagens
skrivelse använda uttrycket ”tjänstebefattning”. ”Flertalet av de verk och
myndigheter, frän vilka upplysningar infordrats, hava” — säger Flodström
— ”vid avgivandet av sina redogörelser förutsatt, att ifrågavarande uttryck
i riksdagens skrivelse bör äga samma innebörd som i de av Kung!. Maj:t
allt sedan år 1876 vid olika tillfällen för särskilda verk och staten utfärdade
kungörelser angående villkor för åtnjutande av fastställda nya löneförmåner,
och hava alltså ansett, att ej heller i nu förevarande fall sådana
uppdrag bort komma i betraktande som: ordförandeskap, ledamotskap eller
revisorskap i styrelser för bolag och föreningar (undantagandes sådana av
mera allmän natur samt bankbolag); eller medborgerliga uppdrag — såsom
förmynderskap, tillsyn ä sådant, ordförande- och ledamotskap i kommunala
nämnder och styrelser, riksdagsmannaskap; eller andra, kortvariga allmänna
uppdrag, t. ex. ledamotskap i kommittéer. Då behörigheten av denna
uppfattning icke torde kunna annat än godkännas, hava även från den nu
lämnade redogörelsen uteslutits sådana mera tillfälligtvis meddelade uppgifter,
som avse uppdrag av berörda natur.”

Den 3 december 1897 utfärdade Kungl. Maj :t kungörelse angående
sättet för sökande av tillstånd till förening av statstjänst med annan
tjänstebefattning, för vilken lön eller arvode erhölles.

1895 års utredning
angående

bisysslor.

Kungörelsen
d< n 3 december
1897.

1902 års
riksdag.

— 218 —

Däruti erinrades, att såsom villkor för åtnjutande av de med ämbeten
eller tjänster vid vissa ämbetsverk eller stater förenade löneförmåner blivit
genom särskilda föreskrifter stadgat, att med innehavande ämbete eller
tjänst icke skulle fä — med vissa angivna undantag — förenas annan tjänst
ä rikets, riksdagens eller kommuns stat, ej heller annan tjänstebefattning,
med mindre den befunnes icke vara hinderlig för fullgörandet av tjänstgöringen
i förstnämnda befattning, men att allmänt gällande föreskrift saknades
rörande det sätt, varpå tillstånd till sådan förening borde av ämbetseller
tjänsteman sökas; och meddelade nu Kungl. Maj: t närmare föreskrifter,
huru härvid skulle förfaras.

\ id 1902 års riksdag väcktes inom andra kammaren en motion, vari
hemställdes, att riksdagen ville i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla, att
Kungl. Maj :t genom lämpliga, opartiska personer måtte låta utreda,
hl. a., huruvida icke den grannlaga ställning, statens ämbets- och tjänstemän
intoge i samhället, krävde inskränkning uti rätten för dem att
ägna sig åt privata uppdrag, och att Kungl. Maj :t sedermera ville för
riksdagen framlägga resultatet av den verkställda utredningen, ävensom
förslag till de åtgärder, som i anledning av densamma kunde finnas
erforderliga.

Det tillfälliga utskott, till vars förberedande behandling motionen
hänvisades, anförde i avgivet utlåtande, bl. a. följande.

Det föreföll, som om i vissa fall de privata bisysslorna skulle vara i lika
hög grad hinderliga för ämbets- och tjänstemännens behöriga förvaltning
av sin statstjänst som föreningen av statstjänster samt att detta ej minst
torde vara fallet i fråga om de högre statsämbetena.

Utskottet ansåg sig, detta oaktat, ej kunna tillstyrka motionen. Frågan
syntes ej kunna åtminstone för det dåvarande göras till föremål för en utredning
utöver vad i sådant syfte redan skett, utan målet borde väl snarare
kunna vinnas på annat sätt. ”Medgivas måste ock” — säger utskottet
— ”att det torde vara särdeles vanskligt, att förbjuda ämbets- och tjänstemän,
som för sina statstjänster använda vad som kan anses vara normal
arbetstid, att ägna större eller mindre del av sin berättigade ledighet åt
enskild avlönad verksamhet. Härvid torde ock böra ihägkommas, att arbetsförmågan
är högst olika hos olika personer.”

Utskottet hemställde alltså, att motionen oj måtte föranleda till någon
andra kammarens åtgärd, men kammaren biföll utan omröstning
motionen.

Enär första kammaren ej biträdde andra kammarens beslut, förföll
frågan om skrivelses avlåtande till Kungl. Maj :t i ämnet.

Riksdagen hade emellertid tillfälle att vid samma riksmöte uti ett särskilt
hänseende uttala sin uppfattning rörande betydelsen av gällande
föreskrifter i fråga om förening av statstjänst med vissa andra befattningar.

Den kommitté, som varit tillsatt för utarbetande av förslag till nya
stater för post- och telegrafverken, hade uti sitt den 21 oktober 1901 avgivna
betänkande jämväl upptagit förslag till avlöningsreglementen för
tjänstemän och betjänte vid nämnda verk.

Bland de allmänna bestämmelserna för avlönings åtnjutande av tjänstemän
och betjänte voro i dessa reglementsförslag ock intagna före -

— 219 —

skrifter därom, att med befattningarna i fråga icke skulle få förenas annan
tjänst å rikets, riksdagens eller kommuns stat, ej heller annan tjänstebefattning,
med mindre den, vid prövning i stadgad ordning, befunnes
icke hindra fullgörande av tjänstgöringen i vederbörande styrelse
eller i post- eller telegrafverket. Men kommittén hade tillika hemställt,
att ”enskilt uppdrag” endast under nämnda villkor skulle få innehavas
av tjänsteman eller betjänt. I Kungl. Maj :ts förslag till riksdagen år
1902 hade sistberörda bestämmelse dock ej upptagits.

Uti skrivelse den 15 maj 1902 angående regleringen av utgifterna unaei
riksstatens sjätte huvudtitel erinrade riksdagen i detta avseende:

De av vederbörande departementschef anförda skäl, på grund av vilka
sistberörda bestämmelse ansetts icke böra upptagas i Kungl. Maj:ts förslag,
syntes riksdagen visa, att ett stadgande av den ordalydelse, kommitténs
förslag innehöll, icke lämpligen borde meddelas. Anledningen till berörda
förslag torde emellertid vara att söka i missförhållanden, dem kommittén
iakttagit och funnit äga sådan utbredning, att för deras avhjälpande
strängare bestämmelser i detta avseende vore erforderliga. Även riksdagen
hölle före, att sådana missförhållanden förefunnes, och hade trott sig finna
att desamma till stor del sammanhörde därmed, att tjänstemän läte sig användas
i stadigvarande eller regelbundet återkommande, avlönade uppdrag,
som av bolag lämnades. Att sådant uppdrag icke borde få av tjänsteman
mottagas, med mindre detsamma vid prövning i vederbörlig ordning befunnes
icke vara för tjänstgöringen hinderlig!, ansäge emellertid riksdagen
framgå även av den lydelse, ifrågavarande punkter erhållit i Kungl. Maj:ts
förslag.

Vid 1903 års riksdag väcktes inom andra kammaren eu motion, vari
hemställdes, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om
framläggande efter nödig utredning av förslag till riksdagen rörande
sådan ändring i lagen om aktiebolag den 28 juni 1895, varigenom ämbetsmäns
rätt att vara styrelseledamöter eller revisorer i aktiebolag i
lämplig omfattning inskränktes.

I avgivet utlåtande i anledning av väckta motioner om ändringar i
lagstiftningen angående aktiebolag hemställde lagutskottet, att den
nämnda motionen icke måtte till någon riksdagens åtgärd föranleda.

Första kammaren biföll vad utskottet hemställt, varemot andra kammaren
biföll framställt yrkande därom, att riksdagen i anledning av
ifrågavarande motion ville i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla, det
Kungl. Maj :t täcktes låta utreda, huruvida och i vad mån ämbetsmäns
rätt att vara styrelseledamöter eller revisorer i aktiebolag kunde begränsas,
samt för riksdagen framlägga de förslag till lagbestämmelser,
vartill denna utredning kunde föranleda.

1902 års löneregleringskommitté uttalade beträffande statstjänsters
förening med andra befattningar eller uppdrag huvudsakligen följande.

Uti detta viktiga ämne omfattade kommittén den åsikt, som vid olika
tillfällen och särskilt från riksdagens sida gjorts gällande, eller att staten
borde äga att ä sina tjänare, där dessa avlönades på ett tillfredsställande
sätt, ställa det anspråk, att åtminstone i regel deras tid och krafter

1903 års

riksdag.

1902 års löneregleringskommitté.

— 12-20 —

ii6lt ägnades ät dem anförtrodda befattningar, varför även dessa befattningar
borde sä ordnas, att de i allmänhet fullt krävde sin man.

Givet vore emellertid, att, då fordringarna ä statstjänarnas arbetsförmåga
ej finge ställas högre, än att de i regel kunde utan oskälig ansträngning
fyllas, för en och annan med större arbetsförmåga och arbetsiver utrustad
person kunde bliva åtskillig tid övrig även för andra göromål, men
detta borde, om statstjänsten så ordnades, som ovan antytts, och behörigen
sköttes, bliva undantagsfall.

I detta sammanhang ansäge sig kommittén böra påpeka, att till ett behörigt
skötande av ordinarie statstjänst måste anses höra, icke blott att
de löpande göromälen bleve utan anmärkning förrättade, utan ock att vederbörande
tjänsteman ägnade erforderlig tid åt studier beträffande det
honom anvisade verksamhetsområdet; varjämte, åtminstone vad tjänstemän
av högre grader anginge, det vore av mycken betydelse, särskilt inom
vissa verksamhetsområden, att uppmärksamheten i all erforderlig mån
ägnades åt företeelserna utomlands ä motsvarande områden. Saknade tjänstemannen
blick för de krav, vilka i sådant hänseende på honom ställdes,
eller vore han av sysslande utom tjänsten förhindrad att fylla desamma,
vore fara värt, att i många fall hans arbete i tjänsten bleve blott ett mer
eller mindre rutinmässigt avhjälpande av inkommande ärenden, utan det
sinne eller intresse för initiativ, som vore så viktigt för främjandet av en
sund och god utveckling inom det område, till vilket tjänsten hörde.

Med behörig hänsyn till dessa anspråk ä innehavare av ordinarie befattningar
i statens tjänst ansäge kommittén dock, att i nu förevarande
hänseende fortfarande borde likasom enligt hittills gällande bestämmelser,
skiljas emellan ä ena sidan sådana befattningar, vilka innehavare av en
ordinarie befattning i statens tjänst icke finge därmed förena, och å andra
sidan sådana, i fråga om vilkas förening med ordinarie statstjänst ett ovillkorligt
förbud ej lämpligen borde uppställas. Till den förra gruppen vore
enligt nu gällande bestämmelser hänförda ordinarie tjänster ä rikets, riksdagens
eller kommuns stat; men det syntes kommittén, att dit borde hänföras
även amanuens- eller därmed jämförliga biträdesbefattningar i statens,
riksdagens eller kommuns verk.

Innehavandet av sådan amanuens- eller biträdesbefattning, för vilken redan
enligt nu tillämpad ordning i regel krävdes flera timmara tjänstgöring
varje förmiddag, kunde efter kommitténs mening, ingalunda anses förenligt
med ett behörigt handhavande av ordinarie statstjänst. Och särskilt syntes
det kommittén ej rimligt, att staten, samtidigt därmed att den för tillförsäkrad
skälig avlöning ägde anspråk å tjänstemannens hela arbetskraft
för den ordinarie tjänsten, skulle själv ytterligare avlöna samma tjänsteman
för att av honom såsom amanuens inom annat statens verk utfört arbete.

Emot den av kommittén sålunda ifrågasatta förändringen torde komma
att invändas, vad tidigare åberopats mot förbud att jämte varandra innehava
två ordinarie tjänster, nämligen att tjänstgöringen i flera verk medförde
till statens fromma en bättre utbildning av tjänstemännen, en mångsidigare
insikt i allmänna värv och förhållanden, än de som stode att vinna
genom tjänstgöring i allenast ett verk. Därvid tillät sig kommittén erinra,
att det här icke gällde förbud för en tjänsteman att, medan han ännu vore
blott extra ordinarie och således befunne sig i sin praktiska utbildningstid,
tjänstgöra inom mer än ett verk. Och för övrigt, om än under forna enklare
förhållanden inom statsförvaltningen kunde hava varit möjligt för en
och samma person att på fullt tillfredsställande sätt fylla de krav, som ställdes
på honom såsom tjänstgörande samtidigt inom skilda arbetsområden,
torde sådant med nuvarande mer och mer invecklade och svårlösta förhållanden
allenast undantagsvis låta sig göra. I regel torde numera inom
statsförvaltningen gälla samma grundsats som inom andra områden, att endast
koncentration gåve verklig styrka.

Säkerligen hade ej så sällan både för vederbörande verk och myndigheter
och för tjänstemännen själva nogsamt framstått olägenheterna av
den splittring i verksamhet, som uppkommit genom ordinarie statstjänsts
förenade med amanuens- eller därmed jämförlig biträdesbefattning, men
tillstånd till dylik förening hade dock begärts och ansetts böra tillsvidare

— 221 —

givas av hänsyn därtill, att i särskilda fall de å ordinarie statstjänst belöpande
löneförmåner ansetts icke förslå till nödiga levnadskostnader. Därest
emellertid nämnda löneförmåner tillmättes så, att de borde tillfredsställa
rimliga anspråk på livet, syntes ej heller ur denna synpunkt någon berättigad
invändning kunna göras emot ett förbud att med ordinarie statstjänst
förena amanuens- eller därmed jämförlig biträdesbefattning i statens, riksdagens
eller kommuns verk.

Vad anginge förening med ordinarie statstjänst av andra tjänstebefattningar
eller uppdrag delade kommittén den åsikt, åt vilken riksdagen även
givit uttryck, att det ej vore lämpligt eller utförbart att meddela ett ovillkorligt
förbud mot dylik förening, men att nödigt vore, att, till förekommande
i möjligaste mån av missbruk, nuvarande föreskrifter i detta ämne
fullständigades och skärptes.

Till en början ansåge kommittén det böra uttryckligt angivas, att bestämmelserna
uti ifrågavarande hänseende gällde även vissa slag av uppdrag.
Genom riksdagens uttalanden vid fastställande åren 1902 och 1903
av vissa avlöningsstater hade visserligen gjorts gällande, att under det uti
nyssberörda bestämmelser förekommande uttrycket ”annan tjänstebefattning”
skulle vara att hänföra även stadigvarande eller regelbundet återkommande
avlönat uppdrag, som av bolag lämnades, men då i fråga om
vissa dylika uppdrag en motsatt uppfattning omfattats av ett flertal statsmyndigheter,
torde bestämmelserna böra i detta avseende förtydligas och
fullständigas. Enär emellertid den omständigheten, huruvida med ordförande-
eller ledamotskap i bolagsstyrelse vore förenad en direkt avlöning
eller ej, icke under alla förhållanden kunde anses avgörande för bedömande
därav, om detsamma kunde anses hinderlig! för fullgörande av ordinarie
statstjänst eller ej, hade kommittén ansett bestämmelserna i ämnet böra
så avfattas, att desamma gällde varje uppdrag såsom ordförande eller ledamot
i styrelse för verk eller bolag, som vore med Kungl. Maj:ts oktroj försett
eller blivit såsom aktiebolag registrerat, eller befattning såsom tjänsteman
i sådant verk eller bolag eller annan tjänstebefattning av vad slag
som helst.

Dä man av den ordinarie statstjänaren krävde, att han i regel skulle åt
statstjänsten helt ägna sig tid, följde därav, enligt kommitténs uppfattning,
även nödvändigheten att tillse, att i fråga om sådana uppdrag eller tjänstebefattningar,
vilka, efter prövning och med vederbörligt tillstånd, kunde
med statstjänst förenas, sådan förening bleve icke regel utan undantag.
Kommitténs uppfattning i detta avseende hade föranlett bestämmelsernas
fullständigande jämväl därutinnan, att dylik förening måtte kunna
medgivas allenast i särskilda fall samt på grund av förekommande omständigheter.

I sistnämnda hänseende erinrade kommittén om — vad jämväl inom riksdagen
uppmärksammats — att en statens tjänsteman ju kunde med mer
avsevärt belopp vara intresserad i något bolag och fördenskull, liksom varje
annan medborgare i dylikt fall, ej borde förmenas att vaka över skötseln
av sin sålunda placerade förmögenhet, varför stundom kunde finnas erforderligt
att intaga plats i bolagets styrelse, naturligtvis under förutsättning,
att sådant ej inverkade hinderligt på det behöriga fullgörande av statstjänsten.

Den principståndpunkt, som 1902 års löneregleringskonnnitté sålunda
intagit till frågan om statstjänstemannens bisysslor kom under riksdagens
bedömande genom Kungl. Maj :ts proposition nr 100 av år 1907
angående ny avlöningsstat för statskontoret. Vederbörande departementschef
angav härvid sin ställning till frågan genom följande uttalande.

Den redan nu i allmänhet gällande grundsatsen, att ordinarie statstjänst
i centralt ämbetsverk icke må förenas med annan tjänst å rikets, riksdagens
eller kommuns stat, torde som regel fortfarande böra upprätthållas,

Chefen för
finansdepartementet
år
1907.

222 —

något som givetvis ej behövde hindra, att vid fastställande av lönestaten
för de särskilda ämbetsverken undantag frän regeln måtte kunna medgivas
i fråga om tjänster, där sådant kunde finnas påkallat.

Vad anginge det av kommittén föreslagna förbudet att med ordinarie
tjänst i centralt ämbetsverk förena amanuens- eller därmed jämförlig biträdesbefattning
i statens, riksdagens eller kommuns tjänst, syntes departementschefen
en sådan föreskrift gå längre än som kunde anses behövligt.
Visserligen vore det sant, att, på sätt kommittén framhållit, även en amanuens-
eller biträdesbefattning av det slag, varom här vore fråga, oftast
toge sin innehavares tid och arbete sä pass mycket i anspråk, att en förening
därav med ordinarie statstjänst icke kunde anses lämplig. Men ä
andra sidan förekomme ej sällan, att åtskilliga sådana befattningar, varom
här vore fråga, vore av den beskaffenhet, att det därmed förenade arbetet
mycket väl kunde förläggas till sådana tider av dagen, dä det ordinarie arbetet
å tjänsterummet avslutats, och detta även ifall den reguljära arbetstiden,
på sätt kommittén tänkt sig, utsträcktes utöver vad nu inom äskilliga
ämbetsverk syntes vara fallet, eller att desamma toge sina innehavare
i anspråk endast en eller annan dag under veckan och å tider av dagen,
som dessa själv efter egna förhållanden kunde fritt välja. I dylika fall
syntes det för sådana tjänsteinnehavare, vilkas arbete på grund av dess
natur måste förläggas uteslutande eller huvudsakligen till tjänsterummet —
och detta torde särskilt i vissa ämbetsverk i ganska stor utsträckning gälla
om första gradens tjänstemän — icke böra förefinnas något hinder att åtaga
sig även en dylik befattning, naturligen efter föregången vederbörlig prövning,
att den ordinarie tjänstens behöriga skötande därav ej bleve i någon
män lidande.

Någon gäng inträffade även, åtminstone inom ett eller annat mindre ämbetsverk,
att där förekommande göromål, vilka för deras behöriga skötande
oundgängligen krävde en ordinarie tjänsteman med viss utbildning eller
vissa särskilda förutsättningar, likväl icke vore av den omfattning eller av
den art, att desamma helt eller uteslutande behövde taga sin innehavares
tid och arbetskrafter i anspråk i samma utsträckning, som för övriga tjänsteinnehavare
i allmänhet vore fallet, och icke heller sådana, att därmed
kunde eller ens lämpligen borde förenas andra göromål inom ämbetsverket;
och att i dylika fall förvägra den ifrågavarande tjänstemannen att åtaga
sig jämväl eu annan befattning av förevarande slag, även ifall denna utan
ringaste svårighet kunde av honom vid sidan av den ordinarie befattningen
skötas, syntes icke vara lämpligt eller erforderligt.

Med hänsyn till vad sålunda anförts, syntes departementschefen ett
ovillkorligt förbud i nu förevarande avseende icke böra meddelas, utan fasthellre
därutinnan gällande bestämmelser bibehållas i huvudsak oförändrade.

Kommittén hade vidare föreslagit, att med ordinarie tjänstebefattning
i centralt ämbetsverk icke heller skulle få annat än i särskilda fall och på
grund av förekommande omständigheter förenas vare sig uppdrag såsom
ordförande eller ledamot i styrelse för verk eller bolag, som vore med
Kungl. Maj:ts oktroj försett eller blivit såsom aktiebolag registrerat, eller
befattning såsom tjänsteman i sådant verk eller bolag eller annan tjänstebefattning
av vad slag som helst.

Även härutinnan syntes kommitténs förslag vara alltför vittgående. Visserligen
krävde man, och utan tvivel med rätta, att en statens ämbets- eller
tjänsteman i främsta rummet ägnade sitt intresse, sin tid och sina krafter
åt statstjänsten, och att han, där så erfordrades, satte in hela sin arbetskraft
på tjänstens skötande. Detta hade ock, som nämnt, föranlett vissa
inskränkande bestämmelser i fråga om ordinarie tjänstemans rätt att åtaga
sig andra tjänstebefattningar. Förnekas kunde ju heller Icke, att till förekommande
av missbruk i de hänseenden, kommittén berört, särskilda föreskrifter
kunde finnas behövliga även ifråga om tjänstemans rätt att åtaga
sig sådant uppdrag hos verk eller bolag, varom nyss talats. Men att, såsom
kommittén föreslagit, driva inskränkningen ända därhän, att medgivande
till ett dylikt åtagande icke skulle få lämnas annat än i undantagsfall, på
grund av särskilda förekommande omständigheter, syntes vara att gå utöver
vad som kunde anses billigt eller lämpligt. Tydligt vore nämligen,

— 223

att statens tjänstebefattningar alltid måste inrättas med hänsyn till den
duglighet och arbetskraft, som i allmänhet kunde hos tjänsteinnehavaren
förutsättas, men att å andra sidan förutsättningarna hos de individer, åt
vilka dessa befattningar anförtroddes, naturligen vore ytterst olika. Medan
sålunda den ene på grund av sin större begåvning och arbetskraft utan svärighet
kunde medhinna att på ett i bästa mening mönstergillt sätt sköta sin
tjänst och ändock kunde hava åtskillig tid övrig för andra sysselsättningar,
toge däremot en motsvarande befattning för en annan sä gott som hela hans
tid och arbetskraft i anspråk. Vid sådant förhållande syntes det vara en
överdriven och obillig fordran, att statens ämbets- och tjänstemän skulle så
gott som undantagslöst förhindras från att, även där detta icke med fog
kunde sägas lägga något som helst hinder i vägen för statstjänstens behöriga
skötande, ägna någon tid även åt sysselsättningar, varom nu vore
fråga, helst ett uppdrag av den beskaffenhet, som här vore i fråga, i regel
icke krävde något som helst tidsödande arbete och det åsyftade förbudet
ju i allt fall icke skulle hindra honom att syssla med andra enskilda uppdrag
av varjehanda slag, vilka måhända i långt högre grad än de förra
toge hans tid och intresse i anspråk. Kommittén hade visserligen åt den
förevarande bestämmelsen givit en sådan formulering, att undantag från
regeln skulle i särskilda fall, på grund av förekommande omständigheter,
kunna medgivas, men en dylik undantagsbestämmelse skulle dock helt visst
i tillämpningen mången gång leda till eller i varje fall framstå såsom en
obillighet och orättvisa. Om t. ex. en tjänsteman med ett mera avsevärt
belopp vore såsom delägare direkt intresserad i ett sådant företag, som
här åsyftades, skulle — enligt vad kommittén i sina motiv antydde — detta
kunna utgöra ett skäl till undantag från den ifrågavarande bestämmelsen.
Ifall åter en annan ämbetsman, som visserligen icke befunne sig i en dylik
belägenhet men skötte sitt ämbete med synnerlig duglighet och raskhet
och därför utan ringaste men för statstjänsten skulle kunna utan svårighet
medhinna att fullgöra även ett honom erbjudet uppdrag av nu ifrågavarande
beskaffenhet och väl vore i behov av den inkomstfyllnad, han därigenom
kunde bereda sig, skulle detta måhända ändock förnekas honom. Möjligen
ville man häremot invända, att det läge i den myndighets hand, som skulle
hava att pröva, huruvida det begärda tillståndet borde beviljas eller icke,
att taga i betraktande alla på frågan inverkande omständigheter och även
i ett fall av den beskaffenhet, departementschefen senast angivit, bevilja
detsamma. Därpå ville departementschefen svara, dels att prövningen av
en dylik framställning icke alltid skulle och väl icke heller alltid lämpligen
kunde tillkomma en och samma myndighet, i följd varav olika tolkningar
icke voro uteslutna, dels att, ifall undantagsbestämmelsen vore avsedd att
vinna tillämpning även i fall av nyssnämnda beskaffenhet, åt förbudet
uppenbarligen givits en vidsträcktare avfattning än vad förhållandena verkligen
kunde anses kräva.

Även ur åtskilliga andra synpunkter syntes kommitténs förslag gå längre
än nödigt eller lämpligt kunde anses vara. Dels syntes det nämligen icke
vara obetingat nyttigt för tjänstemännens utbildning, att dessa alltför mycket
utestängdes frän deltagande även i det praktiska livets företeelser, dels
torde man icke helt och hållet böra förbise, att staten icke vore ensam
herre över arbetsmarknaden utan tvärtom, numera i långt högre
grad än förr, vid förvärvandet av dugande arbetskrafter vore utsatt för en
ganska kännbar konkurrens frän andra samhällets arbetsfält, vilka erbjöde
långt större ekonomiska fördelar än statstjänsten i allmänhet skänkte, och
ögonskenligt vore, att i män som samhällets ekonomiska utveckling fortskrede,
denna konkurrens komme att göra sig än kännbarare. Med hänsyn
särskilt till sistberörda förhållande syntes det därför knappast vara
med statens intresse förenligt att i större mån, än förhållandena verkligen
krävde, kringskära möjligheterna för statens ämbets- och tjänstemän att
vid sidan av statstjänsten förvärva sig någon biinkomst utöver den tjänsten
gäve. Därest man härvid ginge alltför långt, syntes nämligen med skäl
kunna befaras, att, om än icke till en början, så efter hand, sedan verkningarna
av dylika bestämmelser hunnit mera tydligt framträda, de mera
dugande förmågorna komme att mera allmänt föredraga att ägna sig åt
andra levnadsbanor, där väsentligt större ekonomiska fördelar erbjödes.

— 224

1907 års
riksdan;.

1921 års lönereglering.

Med vad departementschefen sålunda yttrat ville han naturligen ingalunda
hava förnekat, att missbruki förevarande avseende kunde förekomma
och även förekommit samt att därför särskilda bestämmelser till förebyggande
härav voro av nöden. I själva verket torde icke heller de uttalanden,
som inom riksdagen i ifrågavarande ämne förekommit och vilka föranlett
kommitténs ifrågavarande förslag, åsyftat annat än att hindra dylika missbruk.

För åstadkommande av den kontroll mot missbruk i berörda hänseende,
som vore erforderlig, torde det ock vara fullt tillräckligt, att, på sätt riksdagen
vid nyssberörda likasom ock vid flera följande tillfällen därutinnan
fattade beslut syntes åsyfta, föreskrift meddelades, att tillstånd till mottagande
av uppdrag av ifrågavarande beskaffenhet skulle hos vederbörande
myndighet begäras samt att dylikt tillstånd ej finge meddelas, med mindre
uppdraget icke funnes vara för tjänstgöringen hinderligt. Därjämte syntes
billigheten fordra, att, ifall tjänsteinnehavare redan vid en ny lönereglerings
ikraftträdande innehade uppdrag, varom här vore fråga, han finge bibehålla
detsamma, sä länge det icke funnes vara för tjänsten hinderligt.

Riksdagen ingick i sin skrivelse i ämnet, nr 131/1907, icke närmare
på berörda spörsmål. I samband med frågan om införande av föreskrift
om viss bestämd tjänstgöringstid å tjänsterummet yttrade dock
riksdagen, att genom de föreslagna betydligt ökade lönerna anledning
till att icke i vanliga fall fullt utkräva tjänstemannens arbetskraft i ämbetsverkets
tjänst enligt riksdagens förmenande vore undanröjd. Vad
i övriga i riksdagens skrivelse eljest ej vidrörda delar departementschefen
till statsrådsprotokollet uttalat både riksdagen ej funnit giva
anledning till erinran.

I enlighet med Kung!. Maj ds förslag och riksdagens beslut erhöll
den i avlöningsvillkoren förekommande bestämmelsen om innehav av
befattning eller uppdrag vid sidan av tjänsten beträffande såväl statskontoret
som övriga centrala förvaltningsmyndigheter, för vilka statskontoret
i detta hänseende fick tjäna till förebild, följande innehåll.

Med ordinarie befattning i vederbörande ämbetsverk finge icke förenas
annan tjänst ä rikets, riksdagens eller kommuns stat. Med sådan ordinarie
befattning finge ej heller förenas vare sig uppdrag såsom ordförande eller
ledamot i styrelse för verk eller bolag, som vore med Kungl. Maj:ts oktroj
försett eller blivit såsom aktiebolag registrerat, eller befattning såsom
tjänsteman i sådant verk eller bolag eller annan tjänstebefattning av vad
slag som helst, så framt ej, vad anginge chef eller ledamot, Kungl. Maj:t
och, vad anginge innehavare av annan befattning, vederbörande verk, på
därom gjord framställning och efter prövning att ifrågavarande uppdrag
eller tjänstebefattning icke kunde anses inverka hinderligt för tjänstgöringen,
funne uppdraget eller befattningen kunna få tills vidare mottagas och
behållas.

Vid de under senare åren, med början år 1921, vidtagna nyregleringar
för den civila statsförvaltningen har i de olika avlöningsreglementena
ovan angivna föreskrift influtit i huvudsak oförändrad. Endast den
skillnaden må påpekas, att ordinarie befattning numera kan efter medgivande
av Kungl. Maj :t och riksdagen förenas med annan tjänst å
kommuns stat. För försvarsväsendet gäller, med några mindre undantag,
enahanda stadganden.

— 225

Emellertid gälla härjämte för befattningshavarne vid ymsa myndigheter
speciella restriktiva föreskrifter i nu ifrågavarande avseende,
betingade av den särskilda arten av vederbörande myndighets verksamhetsområde.
Dessa särbestämmelser, vilka i regel tillkommit före år
1921 i samband med vidtagna löneregleringar, hava i stort sett oförändrade
upptagits i de från och med år 1921 utfärdade avlöningsförfattningarna.
Sålunda gäller, ifråga om ledamöter av högsta domstolen
och regeringsrätten, förbud mot att innehava uppdrag såsom ordförande
eller ledamot i styrelse för bolag, verk, förening eller inrättning, som
driver bank- eller försäkringsrörelse, eller vars verksamhet eljest har
huvudsakligen ekonomiskt syfte, eller befattning som tjänsteman i bolag,
verk, förening eller inrättning, som nyss sagts. Tjänsteman hos
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen får icke åtaga sig byggnadsarbetens
utförande på entreprenad eller mottaga anställning i entreprenörs
tjänst. Ifråga om byggnadsstyrelsen är föreskrivet, att med ordinarie
befattning ej må förenas sådant enskilt arkitektuppdrag, som vad angår
chefen, Kungl. Maj :t, och vad angår innehavare av annan befattning,
styrelsen finner inverka hinderlig! för tjänstgöringen i ämbetsverket.
Tjänsteman i kontrollstyrelsen får ej deltaga i styrelsen av eller vara
anställd i bolag eller annat företag, som idkar handel med eller tillverkning
av rusdrycker, skattefri sprit eller alkoholhaltiga preparat, ej heller
själv idka sådan rörelse. Innehavare av ordinarie befattning i lantmäteristyrelsen
får icke utan särskilt tillstånd utföra lantmäteriförrättningar
i orterna. Tjänsteman hos Sveriges geologiska undersökning
får allenast genom verkets förmedling åtaga sig praktiskt geologiska
undersökningar åt enskilda. Motsvarande bestämmelser gälla ifråga
om statens meteorologisk-hydrografiska anstalt. För tjänsteman i patent-
och registreringsverket är föreskrivet, att han icke får mot ersättning
biträda annan person vid uppfinnings utarbetande eller tillgodogörande.
Chef, byrådirektör, förste aktuarie, förste revisor eller revisor
hos försäkringsinspektionen får ej deltaga i styrelsen av eller
vara anställd vid försäkringsbolag eller utländsk försäkringsanstalt,
som erhållit tillstånd, att här i riket driva försäkringsrörelse, ej
heller vara aktieägare eller garant i sådant företag. För ordinarie befattningshavare
vid statens provningsanstalt är stadgat förbud mot
att med befattningen förena sådant enskilt uppdrag inom anstaltens
verksamhetsområde, som styrelsen finner inverka olämpligt på eller
hinderlig! för tjänstgöringen vid anstalten. Tjänsteman i yrkesinspektionen
är underkastad i särskild ordning meddelade bestämmelser rörande
förbud att för egen eller annans räkning driva eller hava del eller
anställning i vissa företag eller för sådant företag åtaga sig uppdrag
mot ersättning. Motsvarande stadgande gäller för tjänstemän vid

Speciella föreskrifter
för
vissa verk angående
bisysslor.

Rev.-berättelse ang. statsverket 1924—1925. I.

15

— 226 —

sprängämnesinspektionen och inspektionen över elektriska anläggningar
för belysning eller arbetsöverföring.

Tilläggas bör, att enligt beslut av 1925 års riksdag med landshövdingebefattning
ej må förenas uppdrag såsom ordförande eller ledamot
i styrelse för bankaktiebolag eller solidariskt bankbolag eller såsom
funktionär i dylikt bolag, dock att den, som den 30 juni 1925 varit innehavare
av landshövdingebefattning, må, därest Kungl. Maj :t efter prövning
att ifrågavarande uppdrag ej må anses inverka hinderligt för utövande
av statstjänsten, därtill lämnar tillstånd, intill den 1 juli 1930
bibehålla av honom vid förstnämnda tidpunkt innehavda dylika uppdrag.

Efter förestående historik och redogörelse för nu i ämnet gällande
författningsbestämmelser torde det vara lämpligt att med några ord
erinra om den av riksdagens år 1922 församlade revisorer verkställda
undersökningen rörande denna fråga.

Berörda undersökning omfattade följande verk och myndigheter,
nämligen högsta domstolen, regeringsrätten, nedre justitierevisionen,
rikets hovrätter, justitiestaten å landet, vattendomstolarna, försäkringsrådet,
socialstyrelsen, pensionsstyrelsen, väg- och vattenbyggnadssiyreisen,
byggnadsstyrelsen, kammarrätten, kontrollstyrelsen, kommerskoilegium,
patent- och registreringsverket, armé- och marinförvaltningarna,
länsstyrelserna (jämväl överståthållareämbetet) med landsstaten,
domänstyrelsen samt järnvägsstyrelsen och järnvägsstaten med
undantag för lägre befattningshavare.

De infordrade uppgifterna avsågo att giva besked om under år 1921
vid sidan av den ordinarie statstjänsten innehavd befattning eller uppdrag
av fast eller tillfällig natur samt avlönat av statsmedel eller eljest
av offentlig natur, ävensom uppdrag såsom ordförande eller ledamot i
styrelse för verk eller bolag, försett med Kungl. Maj :ts oktroj eller registrerat
såsom aktiebolag, eller befattning såsom tjänsteman i sådant
verk eller bolag eller annan tjänstebefattning av vad slag diet vara
månde.

Uppgifter i förenämnda avseenden avgåvos beträffande omkring
2,400 tjänstemän. Av den i vederbörande revisionsberättelse intagna
sammanställningen rörande förhållanden inom justitiestaten, de centrala
verken och länsstyrelserna med landsstaten framgår, att av där
avsedda 2,329 befattningshavare 1,189 eller omkring 50 % innehade
bisysslor av olika slag. Ifråga om justitiestaten och de centrala verken
voro de, som innehade bisysslor, betydligt färre än de som icke voro
försedda med dylika sysslor. Inom länsstyrelserna och landsstaten
var förhållandet omvänt, i det att antalet befattningshavare med bi -

— 227 —

sysslor uppgick till nära det dubbla av antalet tjänstemän utan bisysslor.

1922 års revisorer konstaterade i sitt utlåtande att, enligt vad deras
undersökning givit vid handen, bisysslor, ofta av omfattande beskaffenhet,
innehades av befattningshavare i chefsställning. Vidare att särskilt
i fråga om länsstyrelsernas personal bisysslor och uppdrag innehades
i en utsträckning, som icke kunde anses önskvärd. Med förvåning
hade revisorerna erfarit, att nära nog samtliga chefer för de ämbetsverk,
till vilka undersökningen utsträckts, i synnerligen stor omfattning
innehade uppdrag såsom ordförande eller ledamöter i bolag eller ock
anställning såsom tjänstemän i bolag. De bolag, i vilka ifrågakommande
chefer sålunda vore engagerade, hade ofta sin verksamhet på sådana
områden, som berörde vederbörandes förvaltningsområden. De påpekade
förhållandena funno revisorerna ur flera synpunkter förkastliga.
Icke nog med att vederbörande tjänstemans arbete i statens tjänst
ofta kunde bliva lidande på en splittring av hans arbetskraft, utan hans
uppträdande såsom representant för de statliga intressena komme givetvis
att försvagas. Såväl med hänsyn till en möjlig kollision mellan
statens och enskilda intressen som ock för bibehållandet i största utsträckning
åt staten av tjänstemannens odelade arbetskraft syntes en
effektiv kontroll böra av vederbörande utövas å av tjänstemännen innehavda
bisysslor. För länsstyrelsernas vidkommande borde uppmärksammas
att icke uppdrag såsom ordförande och ledamöter i beskattningsnämnder
tilldelades underlydande tjänstemän i större omfattning
än som av omständigheterna med nödvändighet påkallades. I den utsträckning,
som dylika uppdrag lämnades länsstyrelserna underställda
tjänstemän, måste enligt revisorernas mening vederbörandes arbete
bliva eftersatt och följaktligen behov uppstå av ökade arbetskrafter.

Då innevarande års revisorer bestämde sig för att återupptaga den 1S)25 ärrs
undersökning, som sålunda utförts av 1922 års revisorer, skedde detta revl,,iurnärmast
i syfte att utröna, huruvida och i vilken mån de påpekanden,
som av 1922 års revisorer gjorts, vunnit beaktande från myndigheternas
sida. Som det emellertid härjämte framstod såsom ett önskemål att
erhålla ett mera fylligt material för bedömande av läget i förevarande
hänseende, beslöto sig revisorerna för att utvidga undersökningen till
att omfatta även åtskilliga sådana grenar av förvaltningen, som icke
varit föremål för den av 1922 års revisorer verkställda utredningen.

Av samma skäl utsträcktes undersökningens omfattning jämväl i så

— 228

måtto, att även annat förvärvsarbete vid sidan av tjänsten än det, som
blivit föremål för 1922 års utredning, medtogs bland de förhållanden,
rörande vilka revisorerna önskade erhålla upplysning. Å andra sidan
var det med hänsyn till den begränsade tid, som stod till förfogande,
nödvändigt att giva undersökningen sådana dimensioner, att det läte sig
göra att genomgå det inkommande materialet och erhålla en överblick
över detsamma. Samtliga statens verk och myndigheter kunde därför
icke medtagas utan ett urval måste ske, vilket givetvis måste bliva i viss
mån godtyckligt; vidare befanns det ofrånkomligt att begränsa undersökningen
därhän, att de lägre graderna uteslötes. Efter dessa nu angivna
grunder begärde revisorerna hos statsministern utverkande av
Kungl. Maj :ts befallning till vederbörande myndigheter att inkomma
med uppgifter i angivna hänseenden för tiden 1 juli 1924—30 juni 1925
beträffande befattningshavare vid följande verk och inrättningar:

1) Högsta domstolen, regeringsrätten, utrikesdepartementet, kommunikationsdepartementet,
finansdepartementet, jordbruksdepartementet,
handelsdepartementet, nedre justitierevisionen, rikets hovrätter,
arméförvaltningen, marinförvaltningen, riksförsäkringsanstalten, försäkringsrådet,
socialstyrelsen (jämväl yrkesinspektionen), pensionsstyrelsen,
länsstyrelserna (jämväl överståthållarämbetet), väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,
byggnadsstyrelsen, kammarrätten, bank- och fondinspektionen,
generaltullstyrelsen, kontrollstyrelsen, skolöverstyrelsen,
lantbruksstyrelsen (jämväl statskonsulenterna), kommerskollegium,
patent- och registreringsverket samt försäkringsinspektionen. Beträffande
nämnda verk och myndigheter med undantag av yrkesinspektionen
begärdes uppgifter allenast i fråga om befattningshavare, vilka
åtnjöte lön enligt lönegraden B 20 enligt nu gällande avlöningsbestämmelser
eller högre lönegrad. Beträffande yrkesinspektionen begärdes
uppgifter jämväl i fråga om befattningshavare, vilka åtnjöte lön enligt
lägre lönegrad än den nyss angivna.

2) Justitiestaten å landet, vattendomstolarna och fögderiförvaltningarna.

3) Generalpoststyrelsen, telegrafstyrelsen, järnvägsstyrelsen med
järnvägsstaten samt vattenfallsstyrelsen; dock med undantag för de
befattningshavare, som åtnjöte lön enligt 19 :e lönegraden eller lägre
lönegrad.

4) Domänstyrelsen med underlydande lokalförvaltning; dock med
undantag för de befattningshavare, som åtnjöte lön enligt 7 :e lönegraden
eller lägre lönegrad.

— 229 —

5) Tullstaten; dock med undantag för de befattningshavare, som åtnjöte
lön enligt lönegraden B 15 eller lägre lönegrad.

6) Domkapitlen, dock allenast i fråga om konsistorienotarierna.

7) Armén och marinen; dock med undantag för beställningsliavare,
som åtnjöte lön enligt 1 :a och 2 :a lönegraderna i löneplanerna för officerare
och underofficerare samt 1 :a—4 :de lönegraderna i löneplanen
för civilmilitär personal in. fl.

Likaledes begärde revisorerna hos fullmäktige i riksbanken motsvarande
uppgifter beträffande befattningshavare vid riksbanken och dess
avdelningskontor, dock med undantag för de befattningshavare, vilka
åtnjöte lön enligt 15 :e lönegraden eller lägre lönegrad.

Kung!. Maj :t förordnade den 16 oktober 1925, att ovannämnda verk
och myndigheter skulle anbefallas att avgiva uppgifter angående av
vederbörande befattningshavare vid sidan av huvudsysslan innehavda
befattningar eller uppdrag, avlönade av statsmedel eller eljest av offentlig
natur, samt angående uppdrag såsom ordförande eller ledamot
i styrelse för verk eller bolag, som vore försett med Kung!. Maj :ts
oktroj eller blivit registrerat såsom aktiebolag eller befattning såsom
tjänsteman i sådant verk eller bolag eller annan tjänstebefattning av
vad slag det vara månde. Vad däremot angår revisorernas begäran om
uppgift rörande annat förvärvsarbete förordnade Kung! Maj :t allenast,
att samma verk och myndigheter skulle anbefallas att lämna vederbörande
tjänstemän tillfälle att avgiva sådan uppgift.

Från de myndigheter, rörande vilka uppgifter sålunda begärts, liava
efter hand svar, innefattande besked i förevarande avseenden, inkommit,
varjämte från finansdepartementet till revisorerna överlämnats
genom nämnda departements försorg införskaffade uppgifter jämväl
rörande de statsdepartement, vilka icke funnos angivna i revisorernas
till statsministern framställda begäran.

Emellertid anse sig revisorerna med hänsyn till bestämmelserna i §
16 av sin instruktion böra här särskilt omförmäla vad som förekommit
i samband med berörda uppgifters införskaffande från överståtliållarämbetet
ävensom två beställningsliavare vid Kronprinsens husarregemente.

Överståthållareämbetet meddelade i skrivelse den 7 november 1925,
att som Kungl. Maj :ts avlöningsreglemente för befattningshavare vid
statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen
icke ägde tillämpning å överståthållarämbetet samt därstädes
sålunda icke funnes några befattningshavare, tillhörande de ifrågavarande
lönegraderna, några uppgifter från ämbetet icke torde införväntas.

— 230 —

Med anledning av detta överståthållarämbetets meddelande beslöt
Kungl. Maj :t den 13 november 1925 — då riksdagens revisorer med sin
framställning måste anses hava avsett att från ämbetet erhålla uppgifter
i fråga om innehavare av med statsmedel avlönade befattningar,
vilka i avlön ingshänseende motsvarade befattningar med lön enligt
lägst lönegraden B 20 i ovannämnda avlöningsreglemente — anbefalla
ämbetet att beträffande överståthållaren, under ståthållaren samt sekreteraren
och notarierna å ämbetets kansli, på sätt i Kungl. Maj ds beslut
den 16 oktober 1925 funnes stadgat avgiva ifrågavarande uppgifter.

Sedermera har ämbetet överlämnat de sålunda infordrade uppgifterna
med en skrivelse, vari det heter:

”Dä överstäthållareämbetet vägade tolka revisorernas framställning
och Eders Kungl. Maj:ts därav föranledda befallning till Ämbetet att lämna
uppgifter i fråga om befattningshavare, vilka åtnjöte lön enligt lönegraden
B 20 eller högre lönegrad med förklaring tillika att den använda
beteckningen ä lönegrad hänförde sig till n u gällande avlöningsbestämmelser,
på det sätt att därmed endast avsäges de sålunda omnämnda löntagarna,
sä berodde detta därpå, att Ämbetet dels fäste sig vid ordalagen
och dels i anledning av samma ordalag antog att revisorerna och Eders
Kungl. Maj:t önskade den begärda utredningen beträffande de nyreglerade
ämbetena i de uti punkt 1 i revisorernas skrivelse uppräknade ämbetsverken.

Enligt vad Eders Kungl. Maj:t i nådiga brevet den 13 i denna månad
förklarat måste emellertid revisorernas framställning anses hava avsett
att frän ämbetet erhålla uppgifter i fråga om innehavare av med statsmedel
avlönade befattningar, vilka i avlöningshänseende motsvarade befattningar
med lön enligt lägst lönegraden B 20 i ovannämnda avlöningsreglemente.
Härav synes följa, att det icke varit, såsom ämbetet antagit, tillämpningen av
berörda reglemente i fråga om vissa ämbetsmän, som varit det avgörande
vid frågans framställning och befallningens givande utan att grunden uteslutande
varit en önskan att erhålla kännedom om tjänstemäns bisysslor,
för sä vitt dessa tjänstemän tillhörde de högre avlönade.

Då nu Eders Kungl. Maj:t anbefallt Ämbetet att( beträffande vissa uppräknade
ämbetsmän inkomma med berörda uppgifter, får överståthållareämbetet
till åtlydnad härav översända desamma, och hava Ämbetet och dess
ämbetsmän naturligtvis icke ett ögonblick haft någon anledning att undanhålla
kännedom om dessa bisysslor.”

De två beställningsliavare vid Kronprinsens husarregemente, som
ovan nämnts, äro ryttmästare C. F. Piper och G. Wiedesheim-Paul.
Dessa hava, oaktat de härom av vederbörande vid regementet anmodats,
icke avgivit begärda uppgifter, utan förklarat att de icke ansåge
sig uppgiftsskyldiga.

Innan revisorerna närmare redogöra för det väsentliga av utredningens
resultat torde det vara nödigt, att bär göra några påpekanden och
erinringar beträffande det till grund för utredningen liggande materialets
beskaffenhet och det sätt, varpå detta bearbetats.

Först bör då framhållas, att den övervägande delen av tjänstemännen
lämnat uppgift även angående ”annat förvärvsarbete”. Ett stort antal
bär emellertid nöjt sig med att lämna den härför avsedda kolumnen

— 231 —

i frågeformuläret tom eller ifylla den med ett streck. Ett litet fåtal,
vanligen tjänstemän, tillhörande de lägre graderna, har i olika form angivit
sig icke önska lämna meddelande i detta avseende. Då det är ovisst
huruvida i de olika fallen de, som lämnat kolumnen tom eller ifyllt den
med ett streck, härmed avsett att förklara sig icke hava utövat annat
förvärvsarbete eller om de med sin åtgärd velat uttrycka en vägran att
härutinnan lämna besked, komma givetvis de nedan lämnade siffrorna
att i denna del vara i viss mån missvisande.

Beträffande de övriga förhållanden, rörande vilka upplysning begärts,
synes i regel uppgifterna hava lämnats med sorgfällighet, Även
här förekomma tomma eller streckade kolumner, vilket uppfattats
såsom liktydigt med att intet funnits att anteckna.

En omständighet, som gör, att de nedan förekommande uppgifterna
om antalet bisysslor i åtskilliga fall icke kunna betraktas såsom fullt
exakta, är, att ett stort antal befattningshavare, vilka innehaft ett flertal
sådana sysslor av samma slag, t. ex. uppdrag såsom taxeringsnämndsordförande
eller såsom allmänt ombud hos sparbanker etc. visserligen
angivit, att uppdragen varit flera, men icke antecknat deras
faktiska antal. I dylika fall hava för vederbörande upptagits 2 bisysslor
av det slag, varom fråga varit.

I fråga om beräkningen av antalet bisysslor hava revisorerna i övrigt
såsom regel tillämpat följande grunder.

Oavlönade statliga förtroendeuppdrag, t. ex. inspektorat vid skola,
ledamotskap i sjukhusdirektion eller i styrelse för en stiftelse o. d.
hava icke medräknats. Ej heller kommunala förtroendeuppdrag såsom
ledamotskap i kommunalnämnd, kommunalfullmäktige, stadsfullmäktige,
kyrko- och skolråd, fångvårdsstyrelse och liknande. Ett undantag
härifrån utgör ledamotskap i taxeringsnämnd, som under alla förhållanden
medräknats. Ledamotskap av riksdagen har uteslutits men
kommer därom särskild uppgift att lämnas i det följande.

Rättens ombudsmannaskap, godemanskap och förvaltareuppdrag i
konkurser m. m. hava var för sig räknats såsom en bisyssla, jämväl i det
fall, att uppdrag innehafts beträffande flera konkurser etc. Samma
regel har följts ifråga om skiljemannauppdrag.

I åtskilliga fall förekommer, att vederbörande uppgiver sig hava hållit
ett antal föreläsningar, utövat medarbetarskap i olika tidningar eller
tidskrifter, författat uppsatser i fackliga ämnen in. in. Verksamhet av
något av dessa slag redovisas här såsom 1 bisyssla. Likaså om någon
uppgivit sig hava lämnat juridiska råd i olika fall, utfört inkasseringsuppdrag,
uppsatt rättegångshandlingar o. d., som allt kan hänföras under
rubriken advokat- eller sakförarverksamhet.

I allmänhet kan sägas, att det på grund av materialets ojämna och
mångskiftande beskaffenhet medfört stora svårigheter, att i allo konsekvent
följa vissa bestämda principer vid bearbetningen. I stort sett
torde dock de statistiska uppgifter, som i det följande lämnas, giva eu
riktig bild av de i förevarande avseenden rådande förhållandena. Att
på grund av den knappa tid som för arbetet stått till buds vissa fel insmugit
sig i beräkningarna,är icke uteslutet, men torde icke inverka på
resultatet i det hela.

Efter dessa påpekanden övergå revisorerna till att lämna en översikt
över utredningens resultat, därmed revisorerna till undvikande av missförstånd
vilja särskilt fästa uppmärksamheten på att samtliga i det
följande förekommande uppgifter avse förhållandena under tiden 1 juli
1924—30 juni 1925.

Utredningen omfattar 5,215 befattningshavare.*) Av dessa innehava
2,174 eller 41,68 % en eller flera bisysslor.

Bisysslorna fördela sig på följande sätt:

999 tjänstemän eller 19,16 % innehava allenast en bisyssla.

482

9,24 %

två bisysslor.

290

V

5,56 %

V

tre bisysslor.

165

3,16 %

fyra bisysslor.

no

2,11 %

>>

fem bisysslor.

128

2,45 %

>>

flera än fem bisysslor.

Av innehavarna av de högsta ämbetena, justitieråd, regeringsråd,
presidenter, generalspersoner, landshövdingar, generaldirektörer,
statssekreterare, överdirektörer, expeditionschefer, överstar m. fl., till
antalet sammanlagt 168, äro 57 eller 33,93 % utan bisysslor. Av återstoden
innehava 97 eller 57,74 % bisysslor till ett antal av 1—5. 14 eller
8,33 % innehava flera än fem bisysslor.

Av befattningshavare i lägre ställning än dessa till och med byråchefs-
eller därmed jämförlig grad förekommer i sammanställningarna
ett antal av 502. Av dessa äro 192 eller 38,25 % utan bisysslor, 294
eller 58,57 % innehava 1—5 bisysslor, 16 eller 3,19 % innehava mer än
fem bisysslor.

Bland tjänstemän av lägre grad än de sist nämnda, här upptagna till
ett antal av 4,545, äro 2,792 eller 61,43 % utan bisysslor; 1,655 eller 36,41
% innehava 1—5 bisysslor och 98 eller 2,16 % innehava mer än 5 bisysslor.

* Konsistorienotarierna, 12 till antalet, hava icke medtagits. Ej heller i de närmast
följande uppgifterna riksbankens och dess avdelningskontors tjänstemän, Beträffande de senare
lämnas i det följande särskild uppgift.

— 233 —

Med hänsyn till bisysslornas art ter sig fördelningen med avseende
a samtliga här avsedda befattningshavare sålunda: Bisysslor av
offentlig natur innehavas av 1,694 befattningshavare. Av dessa innehava
494 sådan bisyssla av fast natur och 1,200 dylik bisyssla av tillfällig
art. 789 befattningshavare innehava bisysslor hos bolag eller annan
därmed jämförlig sysselsättning. 659 tjänstemän hava utövat annat
förvärvsarbete.

Huru förhållandena i fråga om antalet bisysslor te sig inom de särskilda
grupperna av verk och myndigheter framgår av nedanstående
tablå:

— 284 —

Antal befatt -

Total

antal

Antal

Med

Pro-

cent

Justitiestaten....................................................................................................

405

187

46.17

Statsdepartementen och centrala verk...................................................—•

519

302

58.19

Arméförvaltningen .....................................................................................

36

19

52.78

Marinförvaltningen ....................................................................................

18

7

38.89

783

721

92.08

Generalpoststyrelsen ..................................................................................

52

21

40.38

64

21

32,81

445

112

25.17

Vattenfallsstyrelsen.....................................................................................

64

24

37.50

Domänverket..................................................................................................

205

105

51.22

Tullverkets lokalförvaltning ........................................................................

570

126

22.11

1 440

432

30.0

Marinen ............................................................................................................

614

97

15.80

5.215

2.174

41.68

Riksbanken ..................................................................................................

278

116

41.73

— ‘235 —

ningshavare.

bisysslor

Med l
bisyssla

Med 2
bisysslor

Med 3
bisysslor

Med 4
bisysslor

Med 5
bisysslor

Med flera än

5 bisysslor

Antal

Pro-

cent

Antal

Pro-

cent

Antal

Pro-

cent

Antal

Pro-

cent

Antal

Pro-

cent

Antal

Pro-

cent

101

24.94

42

10.37

24

5.93

10

2.47

5

1.23

5

1.23

148

28.52

80

15.41

42

8.09

14

2.70

7

1.35

11

2.12

13

36.11

4

11.11

1

2.78

1

2.78

3

16.67

2

11.11

2

11.11

117

14.94

145

18.62

154

19.67

114

14.56

90

11.49

101

12.90

13

25.(i

5

9.62

2

3.85

1

1.92

--

14

21.88

3

4.69

3

4.69

1

1.56

76

17.08

27

6.07

6

1.35

2

0.45

1

0.22

16

25.0

5

7.81

2

3.13

1

1.56

53

25.85

24

11.71

13

6.34

6

2.93

5

2.44

4

1.95

92

16.14

28

4.91

4

0.70

1

0.18

-

1

0.18

287

19.911

99

6.88

27

1.88

14

0.97

2

0.14

3

0.21

66

10.75

18

2.93

10

1.63

2

0.33

1

0.16

999

19.16

482

9.24

290

5.56

165

3.16

no

2.11

128

2.45

47

16.91

31

11.15

14

5.04

11

3.96

7

2.52

6

2.16

— 236 —

Av förestående tablå framgår, att innehavet av bisysslor är mest
utbrett inom landsstaten, där 92,08 % av befattningshavarna äro försedda
med dylika sysslor. Närmast i ordningen komma statsdeparteinenten
och de centrala verken med 58,19 %. Närmast härefter följa
arméförvaltningen med 52,78 %, domänverket med 51,22 %, justitiestaten
med 46,17 %, generalpoststyrelsen med 40,38 %, marinförvaltningen
med 38,89 c/o och vattenfallsstyrelsen med 37,50 °/c- Armén utvisar
eu siffra av 30 %, under det att marinen kommer sist med
15,80 %. Belysande för ställningen är även, att landsstaten i fråga om
befattningshavare med 2, 3, 4, 5 eller fler än 5 bisysslor utvisar resp.
18,52 %, 19,67 %, 14,56 %, 11,49 % och 12,90 %. Ingen av de övriga
förvaltningsgrupperna når högre än resp. 15,41 %, 11,11 %, 2,93 %,
2,44 % och 2,78 %. Av landshövdingarna innehava 33,33 % mer än 5
bisysslor. Av landssekreterare och landskamrerare 18,37 % mer än 5
bisysslor samt av lägre befattningshavare inom länsstyrelserna och
fögderiförvaltningen 11,83 % mer än 5 bisysslor. Inom statsdepartementen
och de centrala verken äro 11,76 % av de högsta befattningshavarna
försedda med mer än 5 bisysslor; av nämnda befattningshavare
inom departementen äro 6 utan bisysslor och 12 innehava sadana
till ett antal av 1—4. Av befattningshavare i byråchef sgraden inom
departementen och de centrala verken är det övervägande flertalet för -sett med bisysslor, 1,63 % innehava mer än 5 bisysslor, varjämte därstädes
1,38 °/o av tjänstemän i lägre grad än den sistnämnda innehava
mer än 5 bisysslor.

Beträffande tjänstemän i högsta chefsställning har iakttagits, att en
innehar 14, en 11 och en 10 bisysslor. Åtskilliga äro ordförande eller
ledamöter i bolagsstyrelser, t. ex. en i 7 bolag, tre i 6 bolag och fyra i 4

bolag. .... ..

Framhållas bör, att bisysslor hos bolag i särskilt stor utsträckning
förekomma inom justitiestaten, statsdepartementen och de centrala ämbetsverken
samt inom landsstaten. Av 405 befattningshavare inom
justitiestaten innehava 72 eller 17,78 % dylika sysslor, av 519 befattningshavare
inom statsdepartementen och de centrala verken 103 eller
19,85 % samt 783 befattningshavare inom landsstaten 293 eller 37,42 %.

Bland justitieråden innehava enligt de inkomna uppgifterna 10 skiljemannauppdrag.

Beträffande nedre justitierevisionen må antecknas, att av 27 ordinarie
eller förordnade revisionssekreterare 17 helt åtnjuta tjänstledighet,
samtliga för bestridande av andra sysslor i statstjänst eller föi
fullgörande av olika offentliga uppdrag. Av dessa 17 hava 6 jämväl
innehaft särskilda bisysslor. Ifrågavarande 17 revisionssekreterare
äro icke upptagna i förestående tablå.

— 237 —

Av 123 häradshövdingar innehava 41 uppdrag i bolag, därav två i
6, en i 5 och en i 4 olika företag. Sex häradshövdingar innehava skiljemannauppdrag.

453 befattningshavare inom landsstaten innehava uppdrag såsom
ordförande eller ledamöter i beskattningsnämnder. Av dessa äro ett
stort antal ordförande eller ledamöter i flera nämnder samtidigt. Uppdrag
såsom allmänt ombud vid sparbanker förekomma i stor utsträckning
samlade på en hand. Landsfiskalerna bedriva i avsevärd omfattning
advokat- eller sakförarverksamhet. Sådan verksamhet utövas
jämväl, enligt de lämnade upplysningarna, i några fall av ordinarie befattningshavare
inom länsstyrelser.

Av befattningshavare vid riksbanken och dess avdelningskontor,
tillhopa 278 tjänstemän, vilka icke äro medräknade i ovan lämnade redogörelse,
äro 162 eller 58,27 % utan bisysslor; 110 eller 39,57 % innehava
1—5 bisysslor och 6 eller 2,16 % imiehava mer än 5 bisysslor.
Övervägande delen av dessa bisysslor utgör revisors- eller siffergranskaruppdrag
hos enskilda företag.

Slutligen må meddelas, att av samtliga här omförmälda befattningshavare
28 äro ledamöter av riksdagen.

Den av revisorerna i förevarande ämne verkställda utredningen ger
vid handen, att statstjänstemännen i mycket stor utsträckning innehava
befattningar och uppdrag eller bedriva annan sysselsättning i förvärvssyfte
vid sidan av statstjänsten. Inemot hälften av de 5,215 befattningshavare,
som undersökningen omfattat, äro försedda med bisysslor.
Flertalet av dessa innehava allenast eu sådan syssla. Särskilt
inom länsstyrelserna och fögderiförvaltningen samt även, ehuru i mindre
grad, inom statsdepartementen och de centrala verken är emellertid
antalet av dem, som med sin tjänst förena flera bisysslor, i och för sig
avsevärt högt. Påfallande är, att mångsyssleriet i synnerhet florerar
bland befattningshavare på de mera framskjutna posterna. Man skulle
eljest väntat, att förhållandet varit omvänt; sålunda att tjänstemän,
vilka bekläda ansvarsfulla chefsposter, med hänsyn till statstjänstens
krävande beskaffenhet varit förhindrade att mottaga andra uppdrag,
åtminstone i den utsträckning, som för närvarande synes förekomma.
Åtskilliga av de fall, revisorerna iakttagit beträffande denna kategori
av befattningshavare, äro sådana, att de giva grundade skäl för att här
tala om missbruk.

Revisorerna vilja för sin del visst icke förneka, att det även ur det
allmännas synpunkt mangen gång kan vara eu fördel, om eu tjänsteman
blir i tillfälle att sätta sig in i och handlägga frågor utom det förvaltningsområde,
som tillhör hans tjänst, särskilt där det gäller närliggande
eller andra grenar av statsförvaltningen, men från statens sida må -

Revisorernas

uttalande.

— 238 —

.ste, synes det, under sådana förhållanden uppställas det oeftergivliga
kravet, att icke statstjänsten eftersättes, och, vad som är lika viktigt, eu
verksam kontroll härå måste utövas. Det skall icke bestridas att, såsom
tidigare i den offentliga diskussionen i ämnet framhållits, sådana tjänstemän
finnas, vilkas arbetsförmåga och duglighet sätter dem i stånd
att på ett tillfredsställande sätt fylla sina åligganden i tjänsten, även
om de vid sidan av denna ägna sig åt annan verksamhet.

Det ligger dock i sakens natur, att dylika fall icke kunna böla till
de allmänt förekommande utan måste hänföras till undantagsförhallanden.
Då emellertid, på sätt här blivit klarlagt, tjänstemännen innehava
bisysslor i sådan omfattning, att endast omkring hälften härifrån äro
fria, och därtill många av dem, särskilt på de främsta posterna, med sin
tjänst förena ett flertal andra befattningar och uppdrag, synes vad som
vid utredningen sålunda framkommit giva vid handen, att ovan framhållna
krav på statstjänstens behöriga skötsel icke alltid upprätthållits
på sätt som vederbort och att det följaktligen bruste i den tillsyn och
kontroll, som i detta hänsende bort förekomma.

En annan ytterst viktig sida av föreliggande spörsmål är det allmännas
intresse av att statstjänstemannen i sin gärning såsom sådan
handlar fri och obunden av alla andra motiv än de, som härflyta ur
en strävan att tillgodose det allmännas bästa och giva varje part sin
rätt. Revisorerna komma härmed in på frågan om de innehavda bisysslornas
art. I detta avseende anse sig revisorerna icke bär böra
ingå i några detaljer och angiva särskilda fall, som förekommit dem
anmärkningsvärda, ehuru visserligen dylika fall icke saknats. Revisorerna
vilja i stället inskränka sig till några allmänna omdömen av mera
principiell innebörd.

Såsom den föregående redogörelsen utvisar, är det icke ovanligt, att
tjänstemän innehava uppdrag eller anställning i bolag eller andra sammanslutningar
eller företag av ekonomisk karaktär. Revisorerna hava
i sådant avseende påvisat, att inemot en femtedel av samtliga befattningshavare
inom justitiestaten samt statsdepartementen och de centrala
verken innehava sådana uppdrag eller anställningar, hör revisorerna
ter det sig såsom eu betänklig sak, att tjänstemän i domares
ställning eller eljest med befattning inom eu domstol över huvud stå i
dylikt förhållande till privata företag. En kollision mellan ämbetsplikten
och det enskilda intresset är här tänkbar. Fordringarna på objektivitet
och frihet från obehöriga hänsyn måste ställas särskilt högt, då
det gäller personer, vilka hava att utöva en domares funktioner. Detta
har i lagstiftningen kommit till uttryck genom de stränga villkor, som
i förevarande avseende gälla för innehavarna av justitieråds- och regeringsrådsämbeten.
Man synes med rätta kunna kräva, att innehav av

— 239

befattningar och uppdrag av nu omhandlade art endast i undantagsfall
skola tillåtas, när det gäller justitiestaten i övrigt.

Jämväl vad övriga verk och myndigheter angå synes det revisorerna
vara av vikt, att förekomsten av sådana befattningar och uppdrag vid
sidan av statstjänsten, om vilka nyss talats, inskränkes till sådana fall,
där särskilda omständigheter prövas utgöra skäl för deras tillvaro samt
under inga förhållanden tillätes i fall, där det enskilda företagets verksamhet
faller inom området för vederbörande tjänstemäns ämbetsbefattning.

Beträffande landsstaten vilja revisorerna påpeka, att 1922 års revisorers
uttalande angående olämpligheten av att uppdrag i större omfattning
lämnades länsstyrelserna underlydande tjänstemän att vara
ordförande och ledamöter i beskattningsnämnder icke synes hava av
vederbörande beaktats. Dylika uppdrag äro inom nämnda förvaltningsgren
fortfarande synnerligen vanliga och förekomma ofta till ett
flertal hos en och annan tjänsteman. Revisorerna, som dela 1922 års
revisorers uppfattning i denna del, anse sig hava skäl förvänta, att åtgärder
komma att vidtagas till vinnande av rättelse i berörda förhållanden
i överensstämmelse med revisorernas sålunda tillkännagivna
mening. Revisorerna förvänta för övrigt, att såväl denna fråga som
eljest det inom fögderiförvaltningen synnerligen starkt utbredda mångsyssleriet
skall vinna beaktande vid en blivande lönereglering för dithörande
tjänstemannagrupper.

Det material, som stått revisorerna till förfogande vid granskning av
nu ifrågavarande förhållanden, har givetvis avsevärt förringats i värde,
därigenom att det fått bero av tjänstemännens gottfinnande, huruvida
uppgift skulle meddelas angående ”annat förvärvsarbete” eller
icke. Oavsett, huruvida formell skyldighet för tjänstemännen i allmänhet
att lämna uppgift om annat förvärvsarbete föreligger eller ej, vilja
revisorerna fästa uppmärksamheten på, att sådan skyldighet i vissa avseenden
måste anses vara för handen beträffande åtskilliga av de befattningshavare,
i fråga om vilka revisorerna begärt upplysning om annat
förvärvsarbete. Revisorerna tillåta sig erinra om de förut åberopade
specialföreskrifterna för yrkesinspektionen, där tjänstemännen
äro underkastade förbud att för egen eller annans räkning driva vissa
företag eller för sådana företag åtaga sig uppdrag mot ersättning, för
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, där förbud gäller för tjänsteman att
åtaga sig byggnadsarbetens utförande på entreprenad, för byggnadsstyrelsen
beträffande åtagande av enskilt arkitektuppdrag, beträffande
kontrollstyrelsen, vars tjänstemän icke få idka rörelse av visst slag,
samt för patent- och registreringsverket i fråga om biträde åt annan
person vid uppfinnings utarbetande eller tillgodogörande. Alla dessa

240 —

uppräknade fall äro eller kunna påtagligen vara av beskaffenhet, att
de måste hänföras under begreppet annat förvärvsarbete.

De iakttagelser revisorerna gjort rörande i denna paragraf behandlade
förhållanden, hava bibragt revisorerna den uppfattningen att hänsynen
till de alltjämt aktuella strävandena till förenklingar och besparingar
i statsförvaltningen och vikten av att statens befattningshavare
vid handläggandet av sina tjänsteåligganden intaga eu av obehöriga
hänsyn fullt oberoende ställning, påkalla vidtagandet av en ingående
och allsidig utredning beträffande ifrågavarande spörsmål i hela dess
vidd.

Av revisorerna avlagda besök, vilka ej föranlett något uttalande
eller någon erinran från revisorernas sida.

Av revisorerna avlagda besök vid nedannämnda statens verk och inrättningar
in. in. hava icke föranlett något uttalande eller någon erinran
från revisorernas sida, nämligen vid

domkyrkan i Härnösand, domkapitlets lokaler i Härnösand, domkyrkan
i Västerås, domkapitlets lokaler i Västerås, tullkammaren i Västerås,
kronohäktet i Nyköping, domkyrkan i Skara, högre allmänna
läroverket i Skara, veterinärinrättningen i Skara, realskolan i Mariestad,
tullstationen i Dalarö, domkapitlets i Skara lokaler, frökontrollanstalterna
i Härnösand och Västerås, statens biografbyrå, Västgöta
regementes kasernetablissemang, krigshovrättens lokaler vid Fredrikshov,
Torsbergsbatteriet, Vaxholms fästning, Rindö redutt, artilleriförråd
å Värmdön, Rosersbergs slott, skjutskolan vid Rosersberg, pansarbåten
Sverige, lotsångaren Stockholm, lotsstationen å Dalarö, Västmanlands
regemente i Västerås, hovstallet, Svea livgardes köksavdelning,
telegrafverkets lokaler i Västerås, lantmäterikontoret i Västerås, postverkets
lokaler i Nyköping, postverkets lokaler i Mariestad, telegrafverkets
lokaler i Mariestad, poststationen i Dalarö.

Under revisionens gång hava besök avlagts å nedan nämnda platser
och hava i dessa besök deltagit följande revisorer, nämligen:

vid trädgårdsföreningen i Härnösand: undertecknade Rosén, .Johansson,
Bärg, J. Nilsson, Frändén, Edis son, Sävström, O. Nilsson, Borg,
Svensson, eldström och Lorichs;

vid domkyrkan i Härnösand: undertecknade Johansson, Bärg, J. Nilsson,
Frändén, Fili sson, Sävström, O. Nilsson, Borg, Svensson och Lorichs
;

— 241 —

vid domkapitlets lokaler i Härnösand: undertecknade Bäi\g, J. Nilsson,
Frändén, Elisson, O. Nilsson, Borg och Lorichs;

vid statens kemiska station och frökontrollanstalt i Härnösand: undertecknade
Johansson, Bärg, J. Nilsson, Frändén, Elisson, O. Nilsson,
Borg, Ödström och Lorichs;

vid domkyrkan i Västerås: undertecknade Rosen, Johansson, Bärg,
Frändén, Elisson, Sävström, O. Nilsson, Borg, Svensson och eldström;

vid domkapitlets expedition i Västerås: undertecknade Rosén, Johansson,
Bärg, Frändén, Elisson, Sävström, Borg, Svensson och eldström
;

vid högre allmänna läroverket i Västerås: undertecknade Johansson,
Bärg, Elisson, Borg och eldström;

vid tullkammaren i Västerås: undertecknade Rosén, Johansson,
Frändén, Sävström, Svensson och eldström;

vid Ultima lantbruksinstitut: undertecknade Rosén, Johansson, Bärg,
Frändén, Sävström, O. Nilsson, Svensson och eldström;

vid akademiska sjukhuset i Uppsala: undertecknade Rosén, Johansson,
Bärg, Frändén, Elisson, Sävström, O. Nilsson, Svensson och eldström
;

vid tullkammaren i Uppsala: undertecknade Rosén, Johansson, Elisson,
Sävström, O. Nilsson, Svensson och eldström;

vid hospitalet i Nyköping: undertecknade J. Nilsson, Elisson, Borg,
Svensson och Ödström;

vid länets upptagningsanstalt i Nyköping: undertecknade J. Nilsson,
Elisson, Borg och Ödström;

vid fängelset i Nyköping:: undertecknade J. Nilsson, Elisson, Borg,
Svensson och Ödström;
vid läroverket i Nyköping: desamme;

vid tullkammaren i Nyköping: undertecknade Rosén, Frändén, Sävström
och Lorichs;

vid statens anstalt för sinnes slöa flickor, Vänersborg: undertecknade
Rosén, Johansson, Bärg, Sävström, O. Nilsson och Lorichs;

vid domkyrkan i Skara: undertecknade Rosén, Bärg, J. Nilsson, Elisson,
Sävström, O. Nilsson, Borg och Lorichs;
vid läroverket i Skara: desamme;
vid seminariet i Skara: desamme;
vid veterinärinrättningen i Skara: desamme;
vid domkapitlet i Skara: desamme;

vid Värnhems kyrka: undertecknade Rosén, Johansson, Bärg, J. Nilsson,
Elisson, Sävström, O. Nilsson, Borg, Svensson, Ödström och Loliclis; vid

länsstyrelsen i Mariestad: desamme;

Rev.-''berättelse ang. statsverket 1924—1925. I.

16

— 242 —

vid fängelset i Mariestad: desamme;

vid kasernbyggnaden i Härnösand: undertecknade Rosén, Johansson,
Bärg, J. Nilsson, Frändén, Elisson, Sävström, O. Nilsson, Borg, Svensson,
Ödström och Lorichs;

vid navigationsskolan i Härnösand: undertecknade Johansson, J.
Nilsson, Elisson, Sävström, Svensson och eldström;

vid Västmanlands regementes kasernetablissemang i Västerås: undertecknade
Rosén, Johansson, Bärg, Frändén, Elisson, Sävström,
O. Nilsson, Borg och Ödström;

vid riksbankens avdelningskontor i Västerås: undertecknade Johansson,
Bärg, Elisson, Borg och Ödström;

vid pappersbruket i Tumba: undertecknade Rosén, J. Nilsson, Frändén,
Elisson, Sävström, O. Nilsson, Borg, Svensson och ödström;

vid riksbankens avdelning skontor i Nyköping: undertecknade J. Nilsson,
Elisson, Borg, Svensson och Ödström;

vid förläggningen av samvetsömma värnpliktige inom Hamra kronopark:
undertecknade Rosén, Johansson, Bärg, J. Nilsson, Frändén, Elisson,
Sävström, O. Nilsson, Borg, Ödström och Lorichs;

vid intendentsexpeditionen å Västmanlands regemente i Västerås:
undertecknade Rosén, Johansson, Bärg, Frändén, Elisson, Sävström, O.
Nilsson, Borg, Svensson och Ödström;

vid fälttjänstövningarna i Östergötland: undertecknade Rosén, Johansson,
Bärg, J. Nilsson, Elisson, Sävström, O. Nilsson, Borg, Svensson,
Ödström och Lorichs;

vid Västgöta regemente i Vänersborg: undertecknade Johansson, J.
Nilsson, Elisson, Borg, Svensson och Ödström;

vid riksbankens avdelningskontor i Vänersborg: undertecknade Johansson,
Bärg, J. Nilsson, Elisson, Borg, Svensson och Ödström;

vid riksbankens avdelningskontor i Mariestad: undertecknade Johansson,
Bärg, J. Nilsson, Elisson, Borg, Svensson, ödström och Lorichs; vid

bangårdsanläggningen i Sundsvall: undertecknade Rosén, Johansson,
Bärg, J. Nilsson, P^rändén, Elisson, Sävström, O. Nilsson, Borg,
Svensson och Ödström;

vid ostkustbanan Sundsvall—Härnösand: undertecknade Rosén, Johansson,
Bärg, J. Nilsson, Frändén, Elisson, Sävström, O. Nilsson,
Borg, Svensson, Ödström och Lorichs;

vid lantmäterikontoret i Härnösand: undertecknade Johansson, J.
Nilsson, Elisson, Borg, Svensson och Ödström;

vid statsbanan Forsmo—Hoting: undertecknade Rosén, Johansson,
Bärg, J. Nilsson, P’rändén, Pllisson, Sävström, O. Nilsson, Borg, Svensson,
Ödström och Lorichs;

243 —

vid Ådalslidens station: desamme;
vid Hamra kronopark: desamme;
vid kolonat vid Fågelsjö: desamme;

vid Emådalens och Tallheds stationer: undertecknade Rosén, Johansson,
Bärg, J. Nilsson, Elisson, Sävström, O. Nilsson, Borg, Ödström och
Lorichs;

vid handelen Or sa—Bollnäs: undertecknade Rosén, Johansson, Bärg,
Frändén, Elisson, Sävström, O. Nilsson, Borg, Svensson, Ödström och
Lorichs;

vid djuphamn såning ^ningen i Västerås: undertecknade Rosén, Johansson,
Bärg, J. Nilsson, Frändén, Elisson, Sävström, O. Nilsson,
Borg, Svensson och Ödström;

vid telegrafverkets lokaler i Västerås: undertecknade Rosén, Frändén,
Sävström, O. Nilsson och Svensson;

vid postverkets lokaler i Västerås: desamme;

vid länsstyrelsens lokaler i Västerås: undertecknade Rosén, Johansson,
Bärg, J. Nilsson, Frändén, Elisson, Sävström, O. Nilsson, Borg,
Svensson och Ödström;
vid lantmäterikontoret i Västerås: desamme;
vid Västerås kraftverk: desamme;

vid länsstyrelsens lokaler i Nyköping: undertecknade Rosén, J. Nilsson,
Frändén, Elisson, Sävström, O. Nilsson, Borg, Svensson, Ödström
och Lorichs;

vid slottet i Nyköping: undertecknade Rosén, J. Nilsson, Frändén,
Elisson, Sävström, Borg, Svensson, Ödström och Lorichs;

vid lantmäterikontoret i Nyköping: undertecknade Rosén, J. Nilsson,
Frändén, Elisson, Sävström, O. Nilsson, Borg, ödström och Lorichs;

vid postverkets lokaler i Nyköping: undertecknade Rosén, Frändén,
Sävström, O. Nilsson och Lorichs;
vid telegrafverkets lokaler i Nyköping: desamme;
vid statens järnvägars anläggningar i Nyköping: undertecknade Rosén,
Frändén, Sävström, O. Nilsson, Borg och Lorichs;
vid statens järnvägars hoställshus i Nyköping: desamme;
vid Lilla Edets kraftverkshyggnad: undertecknade Rosén, Johansson,
Bärg, J. Nilsson, Elisson, Sävström, O. Nilsson, Borg, Svensson,
Ödström och Lorichs;

vid Trollhätte kanalverk: desamme;
vid Trollhättans kraftverk: desamme;

vid postverkets lokaler i Mariestad: undertecknade Rosén, Sävström,
O. Nilsson, Svensson och Lorichs;
vid telegrafverkets lokaler i Mariestad: desamme;

— 244

vid lantmäterikontoret i Mariestad: undertecknade Rosén, Johansson,
Bärg, J. Nilsson, Elisson, Sävström, O. Nilsson, Borg, Svensson,
Ödström och Lorichs;

vid landshövdingens residens å Marieholm: desamme;
vid statens järnvägars anläggningar i Moholm: desamme;
vid länsstyrelsens lokaler i Mariestad: desamme;
vid elektrifieringen Moholm—Valtorp: desamme;
å pansarbåten ”Sverige”: undertecknade Rosén, J. Nilsson, Frändén,
Elisson, Sävström, O. Nilsson och Ödström;

vid flottans anläggningar vid Hårs fjär den: undertecknade Rosén, J.
Nilsson, Frändén, Elisson, Sävström, O. Nilsson, Svensson och Ödström;
vid Dalarö skans: desamme;

vid lotsstationen i Dalarö: undertecknade Rosén, .1. Nilsson, Frändén,
Elisson, Sävström och Svensson;

å lotsångaren ”Stockholm”: undertecknade Rosén, J. Nilsson, Frändén,
Elisson och Sävström;

vid anläggningarna för militärlastkajen vid Hagalund: undertecknade
Johansson och J. Nilsson;

vid artillerimuseum: undertecknade Johansson, J. Nilsson och Ödström
;

vid sjökar teverket: undertecknade Johansson, J. Nilsson, Sävström,
Borg, Svensson, Ödström och Lorichs;

vid intendenturkompaniet åt Fredrikshov: undertecknade Johansson,

J. Nilsson, Borg och Ödström;
vid krig shovrätten: desamme;

vid lotsstationen å Bredskär: undertecknade Rosén, Frändén och
Sävström;

vid av lotsverket förhyrt magasin i Holmsund: desamme;
vid kruthuset å Stora Fjäderholmen: undertecknade Johansson, J.
Nilsson, Elisson, Borg och Ödström;
vid Torsbergsbatteriet å Värmdö: desamme;
vid Vaxholms fästning: desamme;
vid Rindö redutt: desamme;
vid artilleriförråden vid Vaxholm: desamme;
vid Rosersbergs slott: desamme;
vid infanteriskjut skolan vid Roser sberg: desamme;
vid Karlbergs slott och krigsskola: desamme;
vid Svea ingenjör skårs f. d. kasern: desamme;

vid sjukvårdsstyrelsens förråd: undertecknade Johansson, Elisson,
Borg och ödström;

vid flygkompaniet å Malmslätt: undertecknade Johansson, J. Nilsson,
Elisson och ödström;

— 245 —

vid hovstallet: undertecknade Rosén, Johansson, Frändén, Elisson,
Sävström, Borg och Ödström;

vid Ulriksdals slott: undertecknade Johansson, Bärg, Elisson, O.
Nilsson, Borg och Lorichs;
vid Haga slott: desamme;

vid Kungl. slottet i Stockholm: undertecknade Rosén, Johansson,
Bärg, J. Nilsson, Frändén, Elisson, Sävström, Borg, Ödström och
Lorichs ;

vid norra och södra Djurgården i Stockholm: undertecknade Johansson,
Borg och Ödström;

vid Svea livgardes köksavdelning m. m.: undertecknade Johansson, J.
Nilsson, Borg och Ödström;

vid telegrafverkets lokaler i Dalarö: undertecknade Rosén, J. Nilsson,
Frändén, Elisson, Sävström och Svensson;
vid postverkets lokaler i Dalarö: desamme;

vid landsvägen Stockholm—Södertälje: undertecknade Rosén, Johansson,
Bärg, Frändén, Elisson, Sävström, O. Nilsson, Borg, Svensson,
ödström och Lorichs;

vid telegrafstationen i Södertälje: undertecknade Rosén, Johansson,
Bärg, Frändén, Elisson, Sävström, Svensson och Lorichs:

vid postverkets lokaler i Södertälje: undertecknade Rosén, Johansson,
F rändén, Elisson, Sävström och Lorichs;

vid Södertälje södra järnvägsstation: undertecknade Rosén, Johansson,
Bärg, Frändén, Elisson, Sävström O. Nilsson, Borg, Svensson, Ödström
och Lorichs;

vid centralstationen i Stockholm: undertecknade Rosén, Johansson,
Bälg, Frändén, Sävström, O. Nilsson, Borg och Svensson;

vid fastigheterna i kvarteret Björnen i Stockholm : undertecknade Johansson,
Frändén, Sävström, Ödström och Lorichs;

vid telegrafstationen i Vimmerby: undertecknade Rosén, Bärg, Sävström,
O. Nilsson, Svensson och Lorichs;
vid postkontoret i Vimmerby: desaimne;
vid automobiltåget Vimmerby—Hultsfred: desamme;
vid telegrafstationen i Hultsfred: desamme;

Kallet sebo egendom a kronoparken Stenser yd: desamme;
vid telegrafstationen i Vetlanda: desamme;
vid.postkontoret i Vetlanda: desamme;
vid stationshuset i Sävsjö: desamme;
vid motortaget Värnamo—Halmstad: desamme;
vid telegrafstationen i Halmstad: desamme;
vid.telegrafverkets nybyggnad i Halmstad: desamme;
vid postkontoret i Halmstad: desamme;

— 246 —

vid motorvagn i Falkenberg: desamme;
vid centralposthuset i Göteborg: desamme;
vid postdirektionen i Göteborg: desamme;
vid postkontoret i Göteborg: desamme;
vid telefonstationen i Göteborg: desamme;
vid telegrafstationen i Göteborg: desamme;

vid statens järnvägars distriktsförvaltning i Göteborg: desamme;
vid telegrafverkets radiostation i Vaxholm: undertecknade Johansson,
J. Nilsson, Borg och Ödström;

vid bro anläggning en mellan Vaxön och fastlandet: undertecknade Johansson,
Borg och Ödström;

vid kolonat i Södermanland: undertecknade Rosén, Bärg, Sävström,
Borg och Svensson;

vid länsresidenset i Vänersborg: undertecknade Rosen, Bälg, Elisson,
Sävström, O. Nilsson, Borg och Lorichs;

vid Södertälje kanal: undertecknade Rosén, Johansson, Bärg, Frändén,
Elisson, Sävström, O. Nilsson, Borg, Svensson, Ödström och Lorichs
;

vid frökontrollanstalten i Västerås: undertecknade Johansson, Bärg,
Elisson, Borg och Ödström;
vid statens kemiska station i Västerås: desamme;
vid realskolan i Mariestad: undertecknade Johansson, Bärg, J. Nilsson,
Borg, Svensson och Lorichs;

vid tullstationen i Dalarö: undertecknade Rosén, J. Nilsson, Frändén,
Elisson, Sävström och Svensson;

vid tullverkets lokaler i Södertälje: undertecknade Johansson, Bärg,
Elisson, Borg, Svensson, Ödström och Lorichs;

vid Vimmerby samskola: undertecknade Rosén, Bärg, Sävström, O.
Nilsson, Borg, Svensson och Lorichs;

vid Konradsbergs hospital: undertecknade Johansson, Borg och Ödström
;

vid förutvarande straffängelset a Norrmalm i Stockholm: desamme;
vid Kungl. biblioteket: undertecknade Johansson, Elisson, Borg och
Ödström;

vid stifts- och läroverksbiblioteket i Linköping: undertecknade Johansson,
J. Nilsson, Elisson och Ödström;
vid domkyrkan i Linköping: desamme;

vid tekniska högskolan: undertecknade Johansson, Bärg, J. Nilsson,
Elisson, O. Nilsson, Ödström och Lorichs;
vid sko g shö g skolan: desamme;

vid statens sko g sförsöksanstalt: undertecknade Johansson, Bärg, J.
Nilsson, Elisson, O. Nilsson och Lorichs;

— 247 —

vid naturhistoriska riksmuseet: undertecknade Johansson, Bärg, J.
Nilsson, Elisson, O. Nilsson, Borg, eldström och Loriclis;

vid centralanstalten för för söksväsendet å jordbruksområdet: desamme; vid

vetenskapsakademien: undertecknade Johansson, Bärg, Elisson,
O. Nilsson och Lorichs;
vid veterinärhögskolan: desamme;

vid statens biografbyrå:, undertecknade Rosén, Johansson, Bärg, J.
Nilsson, Frändén, Elisson, Sävström, O. Nilsson, Borg, Svensson, eldström
och Lorichs.

Stockholm den 15 december 1925.

GUSTAV ROSEN.
A. J. BÄRG.

K. A. BORG.
JOH. G. SVENSSON.

J. B. JOHANSSON.
A. O. FRÄNDÉN.

L. L. LORICHS.
AUG. SÄVSTRÖM.

JOH. NILSSON.
ANDERS ELISSON.

O. NILSSON.

P. ÖDSTRÖM.

Nils Löwbeer.

— 248 —

R eservationer.

Litt. A.

Vid § 4 angående Djurgårdskassan av herrar Bärg. 0. Nilsson och
Lorichs, vilka anfört:

”Då vi icke funnit vad som anförts i andra stycket av ”revisorernas
uttalande” av föreliggande omständigheter påkallat, hava vi ansett
detta stycke böra utgå och i stället första stycket av uttalandet
bort erhålla följande lydelse:

”Av vad som förekommit vid tillhandahållandet åt revisorerna av
Djurgårdskassans räkenskaper synes framgå, att hos vederbörande
myndigheter oklarhet råder huruvida revisorerna äga befogenhet att
taga del av och granska ifrågavarande räkenskaper. I anledning

härav vilja revisorerna fästa uppmärksamheten-------

________________räkenskaper. ’ ’

Litt. B.

Vid § 28 angående ersättning åt vissa förlikningsmän i arbetstvister
av herrar J. Nilsson och Sävström, som anfört:

’ ’Då frågan om arvoden till vissa förlikningsmän redan beaktats av
vederbörande departementschef, vilken därtill ställt i utsikt förslag
om ändring av berörda förhållanden, hava vi ansett det obehövligt
för revisorerna att behandla saken och alltså yrkat att paragrafen
härom måtte utgå.”

Litt. C.

Vid § 35 angående kommissionärsarvoden, av herr O. Nilsson, som
anfört, att då utredning rörande de av revisorerna påtalade förhållandena
påginge, han ansett revisorerna sakna anledning till uttalande i
ämnet.

Litt. D.

Vid § 37 angående väg- och broanläggning vid Vaxholm av herr J.
Nilsson.

Litt. E.

Vid § 39 angående vägen Stockholm—Södertälje av herr Sävström,
som ansett, att anmärkning i detta fall icke bort framställas.

Litt. F.

Vid § 69 angående statskonsulentens för egnahemsväsendet resor
av herr Lorichs, som ansett att anmärkningarna i nämnda paragraf
icke bort framställas.

Litt. G.

Vid § 73 angående kostnaderna för mul- och klövsjukans bekämpanre
av herrar Bärg och O. Nilsson.

— 249

Lill. H.

Vid § 108 angående Sävs jo järnvägsstation av herr Bärg, som ansett
den mening i ”revisorernas uttalande”, som började med orden
”Revisorerna anse” och slutade med orden ”tid framåt”, horde
utgå.

Litt. I.

Vid § 109 angående hangårdsanläggningen i Sundsvall av herrar
J. Nilsson och Bärg under yrkande, att sista stycket av ’ ''revisorernas
uttalande” skulle utgå.

Litt. J.

Vid § 110 angående Sundsvalls nya stationshus- och godsmagasin av
herr J. Nilsson, under yrkande att sista stycket av ”revisorernas uttalande”
skulle utgå.

Litt. K.

Vid § 127 angående bränslekommissionens avveckling av herr Bärg,
som ansett sista stycket av ”revisorernas uttalande” hava bort erhålla
följande lydelse:

”Väl torde det vara att förvänta, att hädanefter, och sedan den av
chefen för domänstyrelsen beslutade utredningen verkställts, än mera
omsorgsfull handläggning skall komma återstående ärenden rörande
bränslekommissionens avveckling till del. Vad emellertid tidigare
härutinnan förekommit anse revisorerna vara av så anmärkningsvärd
beskaffenhet, att detsamma bör för riksdagen anmälas.”

Litt. L.

Vid § 129 angående kronan tillhöriga egendomarna Ivallersebo nr 1
och 2 av herrar Sävström, O. Nilsson, Bärg, J. Nilsson och Borg, som
ansett att någon anmärkning i detta fall icke bort framställas.

RIKSDAGENS REVISORERS

BERÄTTELSE

OM DEN ÅR 1925 AV DEM VERKSTÄLLDA GRANSKNING

AV

STATSVERKETS

JÄMTE DÄRTILL HÖRANDE FONDERS TILLSTÅND,
STYRELSE OCH FÖRVALTNING

FÖR TIDEN 1 JULI 1924—30 JUNI 1925

DEL II

TABELLER

STOCKHOLM 1925
ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG

Innehållsförteckning,

Första huvudtiteln.

Reparationer å Stockholms slott m. fl. för
de kungl. hoven upplåtna byggnader
Polis-, lys- och renhållning vid Stockholms
slott ....................................

Brandväsendet och yttre lyshållningen

vid Stockholms slott........................

Drottningholms slott...........................

Gripsholms d:o ........................

Ulriksdals d:o ...........................

Haga lustslott och park ....................

Strömsholms slott......... ....................

Rosersbergs d:o ..............................

Andra huvudtiteln.

Justitiedepartementet .......................

Justitiekanslersexpeditionen ...............

Högsta domstolen och nedre justitierevi sionen

..........................................

Svea hovrätt ..................................

Göta d:o ....................................

Hovrätten över Skåne och Blekinge......

Fångvårdsstyrelsen..............................

Statens uppfostringsanstalt å Bona ......

Tredje huvudtiteln.

Utrikesdepartementet...........................

Fjärde huvudtiteln.

Arméförvaltningen..............................

Arméns totalkostnader........................

Krigshögskolan ................................

Artilleri- och ingenjörhögskolan .........

Ridskolan........ .................................

Infanteriskjutskolan ...........................

Krigsskolan.......................................

Marinförvaltningen ..........................

Sjökrigshögskolan .............................

Sjökrigsskolan....................................

Sjökarteverket....................................

Femte huvudtiteln.

Socialdepartementet ...........................

Riksförsäkringsanstalten .....................

Försäkringsrådet................................

Socialstyrelsen .................................

Centrala skiljenämnden........................

sa.

Statens tvångsarbetsanstalt och statens
vårdanstalt för alkoholister å Svartsjö 40
Statens tvångsarbetsanstalt och statens
vårdanstalt för alkoholister i Landskrona
............................................. 41

Statens vårdanstalt å Venngam för alkoholister
......................................... 42

Arbetsrådet .................................... 43

Pensionsstyrelsen .............................. 43

Allmänna barnhuset i Stockholm......... 45

Medicinalstyrelsen med underlydande

anstalter ....................................... 47

Statens uppfostringsanstalt å Salbohed

för sinnesslöa gossar........................ 51

Statens uppfostringsanstalt i Vänersborg

för sinnesslöa flickor ..................... 52

Danviks hospital ........ 53

Överståthållarämbetet och länsstyrelserna
.......................................... 55

Statens byggnadsbyrå ........................ 58

Sjätte huvudtiteln.

Kommunikationsdepartementet ............ 59

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen......... 59

Byggnadsstyrelsen.............................. 61

Sjunde huvudtiteln.

Finansdepartementet........................... 65

Kammarkollegium.............................. 66

Statskontoret ................................... 66

Mynt- och justeringsverket.................. 68

Kammarrätten.................................... 70

Statistiska centralbyrån ..................... 70

Bank- och fondinspektionen ............... 71

Riksräkenskapsverket ....................... 72

Allmänna civilförvaltningens lönenämnd 72

Statens bostadsnämnd ........................ 74

Statens tryckerisakkunnige ................. 74

Tullverket...................................... 75

Kontrollstyrelsen ............................ 77

Åttonde huvudtiteln.

Ecklesiastikdepartementet .................. 78

Riks- och landsarkiven........................ 78

Kungl. Biblioteket.............................. 83

Nationalmuseet ................................ 83

Livrustkammaren .............................. 85

Sid.

1

1

2

2

3

3

4

5

6

7

8

9

10

10

12

12

13

15

18

20

22

23

24

25

26

28

29

30

30

32

33

37

38

40

— IV —

Sid.

Konsistorier, domkyrkor m. m............ 86

Svenska akademien. ........................... 90

Vetenskapsakademien med naturhistoriska
riksmuseet.............................. 91

Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien
...............................i— 94

Akademien för de fria konsterna......... 96

Musikaliska akademien........................ 97

Uppsala universitet ........................... 97

Rasbiologiska institutet ..................... 99

Lunds universitet .............................. 100

Karolinska mediko-kirurgiska institutet 101

Serafimerlasarettet............................. 104

Allmänna bambördshuset med asylen för
fattiga barnaföderskor och deras barn

i Stockholm.................................. 105

Farmaceutiska institutet ..................... 106

Tekniska högskolan ...........................107

Chalmers tekniska institut .................. 108

D:o d:o, materialprovningsan stalten

......... 109

Skolöverstyrelsen .............................. 110

Högre lärarinneseminariet jämte därmed
förenade normalskolan för flickor och

hushållsskolan................................ 112

Allmänna läroverken .......................... 114

Statens folk- och småskoleseminarier... 118

Tysta skolan å Lidingön.................... 120

Institutet och förskolan för blinda å

Tomteboda .................................... 121

Läroanstalterna för blinda .................. 122

Vårdanstalten i Lund för blinda med

komplicerat lyte.............................. 124

Tekniska undervisningsanstalter ......... 126

Statens biografbyrå .......................... 130

Gymnastiska centralinstitutet.............. 130

Aug. Abrahamsons stiftelse.................. 131

Nionde huvudtiteln.

Jordbruksdepartementet ..................... 133

Lantbruksstyrelsen.............................. 134

Lantbruksakademien........................... 138

Centralanstalten för försöksväsendet på

jordbruksområdet ........................... 139

Lantbruksinstitutet vid Ultuna ............ 140

Ultima egendom jämte lantbruksskolan

vid Ultuna ................................... 141

Lantbruks- och mejeriinstitutet vid Alnarp 142

Sid.

Alnarps egendom ............................. 143

D:o trädgårdar ........................... 144

Övriga läroverk för lantbruket ............ 146

Stuteriöverstyrelsen med hingstdepåer

och stuteri...................................... 149

Veterinärhögskolan ........................... 151

Veterinärinrättningen i Skara............... 152

Statens lagerhus- och fryshusstyrelse ... 152

Statens centrala frökontrollanstalt ...... 153

Fiskeriadminiscrationen....................... 154

Svenska hydrografisk-biologiska kommissionen
.......................................... 155

Skogshögskolan ................................. 155

Statens skogsförsöksanstalt.................. 156

Statens skogsskolor ........................... 158

Lantmäteristyrelsen ......................... 158

Statens reproduktionsanstalt .............. 160

Rikets allmänna kartverk..................... 161

Sveriges geologiska undersökning......... 162

Statens meteorologisk-hydrografiska anstalt
........................... 163

Tionde huvudtiteln.

Handelsdepartementet ........................ 164

Kommerskollegium.............................. 165

Navigationsskolorna ........................... 168

Lotsstyrelsen .................................... 170

Patent- och registreringsverket............ 171

Försäkringsinspektionen ..................... 173

Statens provningsanstalt..................... 174

Ingenjörs vetenskapsakademien ............ 175

Elfte huvudtiteln.

Statsunderstödda pensionsanstalter ...... 176

Statens affärsdrivande verk.

Postverket .......... 178

Postsparbanken ................. 180

Telegrafverket.................................... 182

Statens järnvägar ............................. 184

» vattenfallsverk........ .............. 186

» domänverk ........................... 188

» utarrenderade jordbruksdomäner 192

Statsverkets inkomster och utgifter...... 194

Kostnader för kommittéer och utredningar
genom sakkunniga m. m....... 196

— 1 —

FÖRSTA HUVUDTITELN.

Reparationer å Stockholms slott m. fl. för de kungl. hoven

upplåtna byggnader.

Debet.

Inkomster:

Första huvudtiteln:

B. 1. Reparationer å Stockholms slott m. fl. för de kungl. hoven upplåtna

byggnader ................................................................................. 63,000: —

2. Förstärkning av anslaget till reparationer å Stockholms slott m. fl. för

de kungl. hoven upplåtna byggnader ............................................. 40,000:_

Från kungl. hovförvaltningen ........................................................................ 23,000:

Försäljningsmedel.......................................................................................... 35: —

Summa 126,035: —

Kredit.

Utgifter:

Löner och arvoden....................................................................................... 10,450: —.

Reparations- och underhållskostnader ............................................................ 115,585: —

Summa 126,035: —

Polis-, lys- och renhållning vid Stockholms slott.

Debet.

Inkomster :

Första huvudtiteln:

B. 3. Polis-, lys- och renhållning vid Stockholms slott ................................. 22,500: —

4. Täckande av motsedd brist å anslaget till polis-, lys- och renhållning vid

Stockholms slott ........................................................................ 18,000: —

Rabatt å elektrisk ström................................................................................. 108: 58

Från kungl. hovförvaltningen ........................................................................ 8,373: 0 7

Summa 48,981: 66

Kredit.

Utgifter:

Avlöning m. m............................................................................................. 39,828: 91

Belysning, renhållning m. m......................................................................... 9,152: 74

Summa 48,981: 6 5

1 — Rev.-berättelse ang. statsverket för år 1925. II.

— 2 —

Brandväsendet och yttre lyshållningen vid Stockholms slott.

Debet.

Inkomster:

Första huvudtiteln:

B. 5. Brandväsendet och yttre lyshållningen vid Stockholms slott..................

6". Täckande av motsedd brist & anslaget till brandväsendet och yttre lyshållningen
vid Stockholms slott ...................................................

11,250: —
3,000: —

Summa 14,250: —

Avlöningar m. m.
Övriga utgifter ...

Kredit.

Utgifter:

........... 10,387:7 5

........... 3,862:2 5

Summa 14,250: —

Drottningholms slott.

Tillgångar

Debet.

Balans den 1 juli 1934

81,131: 98.

Inkomster:

Första huvudtiteln:

B. 7. Drottningholms slott......

8. Förstärkning av anslaget

Intressemedel ...........................

Hyres- och arrendemedel ............

Vinst å jordbruket och skogen ...

................................................... 24,600: —

till Drottningholms slott............... 40,000: -

.................. 1,425: 22

....................................... 29,745:7 5

................................................... 9,099:2 8 104,870: 2 5

Skulder:

Till diverse myndigheter m.

Balans den 30 juni 1925:

fl. ..

.......... 5,840:56

Summa 191,842:7 9

Skulder ..

Kredit.

Balans den 1 juli 1924

Utgifter:

Avlöningar och pensioner m. m...........................

Underhåll av byggnader och inventarier..............

Förlust å parken och trädgården m. m...............

Avskrivning å inventarier...................................

Övriga utgifter..................................................

Balans den 30 juni 1925

Tillgångar:

Kassabehållning .......................................................

Innestående i bank....................................................

Inventarier, materialier, förråd.....................................

............. 10,569: 8 T

29,336: bo
30,996: 7 9
23,962: 81
3,144:7 9

18,544:10 105,984: 99

89: 89
20,022: 26

55,175: 7 8 75,287: 98

Summa 191,842:7 9

— 3 —

Gripsholms slott.

Debet.

Balans den 1 juli 1924:

Tillgångar ....................................................

11,662: 4 7

Inkomster:

Första huvudtiteln:

B. 9. Gripsholms slott ........................................

10. Förstärkning av anslaget till Gripsholms slott

Från kungl. hovförvaltningen ..................................

Intressemedel .............................................

Hyres- och arrendemedel ........................................

Slottets andel av förevisningsmedel............................

Försäljningsmedel .......................................

,, Balans den 30 juni 1925:

Skulder:

I allmänhet ................................

6,000: —

3,000: —

19,646: SO
653:74
6,090: —

3,574: 90

10,802: 79 49)766: 78

........... 5,653: 7 5

Summa 67,082: 95

Kredit.

,, Balans den 1 juli 1924:

Skulder ..........................

. Utgifter:

.Löner, arvoden, pensioner m. m..........................

Slottets underhåll........................................

Underhåll av övriga byggnader och inventarier ....

Avskrivning å inventarier ..............................

Förlust å jordbruket ...........................

Dito å park och trädgård ..................................

Övriga utgifter ............................................

, Balans den 30 juni 1925:

Tillgångar:

Kassabehållning.................................

Innestående i bank ..............................

Inventarier, materialier och förråd ................................

Fordringar ..............................................

12,103: 6 7

12,950: —

4,688: 70
8,697: 63
385: —

1,037: —

2,953: 74

12,025: 62 42J37; 69

187: 70
686: 22
11,217:67

ISO: — 12.241: 59

Summa 67,082: 95

Ulriksdals slott.

Tillgångar

Debet.

Balans den 1 juli 1924:

_ , Inkomster:

Första huvudtiteln:

B. 11. Ulriksdals slott .........................................

12. Förstärkning av anslaget till Ulriksdals slott
Bidrag av Djurgårdskassan.........................................

13,178: so

8,250: —
3,000: —
12,000: —

— 4 —

Arrende- och hyresmedel .........

Intressemedel...........................

Försäljningsmedel m. m..........

Uppdebiterat värde å inventarier

28,300: —

206: 6 4

6,983: 95

1,864: 09 60,604: 6 8
Summa 73,783: 48

Kredit.

Utgifter:

Löner och arvoden m. .....................................

Byggnads- och underhållskostnader.......................

Fouragekostnader ...............................................

Belysning, renhållning, expenser m. m..................

Avskrivning å inventarier ...................................

12,446: —

34,012: 36
1,040: 42
12,571: 99

214: 79 60,285: 56

Balans den 30 juni 1925:

Tillgångar:

Kassabehållning...........................................................

Innestående i bank .....................................................

Inventarier .................................................................

Haga lustslott och park

Debet.

Balans den 1 juli 1924:

Tillgångar...........................................................................

Inkomster:

Första huvudtiteln:

B. 13. Haga lustslott och park.......................................

14. Förstärkning av anslaget till Haga lustslott och park

Bidrag från Djurgårdskassan, för parkens underhåll..................

» » Stockholms stad, för dito dito..............................

Arrenden, tomtören och hyresmedel.......................................

Intressemedel .....................................................................

Ökat inventarievärde............................................................

Kredit.

Utgifter:

Löner, arvoden, pensioner m. m..........................

Underhållskostnader ..........................................

Avskrivning å inventarier.....................................

Övriga utgifter....................................................

Balans den 30 juni 1925

Tillgångar:

Kassabehållning ......................................................

Innestående i bank....................................................

Obligationer............................................................

Inventarier................................................................

270: 82
7,281: 98

5,945: 12 13,497: 92

Summa 73,783: 48

95,499: 19

.... 8,000: —
... 3,000:-

.... 3,000: —

.... 3,000: —

.... 27,501:17
.... 7,742:19

12:75

52,256: n

Summa

147,755: so

.... 16,037: —
.... 29,807: 11
64:41
.... 6,914:54

52,823: 06

225: 77

..... 6,299:87

..... 87,170: —

..... 1,236:60

94,932: 24

Summa 147,755: 30

— 5 —

Sandförsäljningen vid Haga.

Debet.

Inkomster:

Försäljningsmedel för sand, grus och rullsten.................................................. 4,000: —

Summa 4,000: —

Kredit.

Utgifter:

För kontrollmätning ................................................................................... 200: —

, Leverering:

Till statskontoret.......................................... ......................................~j_-—-_._3;80(k^

Summa 4,000: —

Strömsholms slott.

Debet.

Balans den 1 juli 1924:

Tillgångar .................................................................................................. 3,614: 18

Inkomster:

Första huvudtiteln:

B. 15. Strömsholms slott.............................................................. 3,000: —

16. Förstärkning av anslaget till Strömsholms slott..................... 2,000: —

Hyres- och arrendemedel.................................................................. 1,455: —

Intressemedel m. m......................................................................... 171: 58 fj,6J>6: 58

Summa 10,240: 71

Kredit.

Utgifter:

Avlöning m. m............................................................................... 1,890: —

Underhållskostnader ........................................................................ 2,298: 6 7

Övriga utgifter............................................................................ 1,164: 92 5353; 49

Balans den 30 juni 1925:

Tillgångar:

Kassabehållning ........................................................................... 91: 10

Innestående i bank........................................................................ 4,796:12 4,887:2 2

Summa 10,240: 71

— 6

Rosersbergs slott.

Debet.

Balans den 1 juli 1924:

Tillgångar......................................................................

Inkomster:

Första huvudtiteln:

B. 17. Rosersbergs slott

Intressemedel .................

Hyres- och arrendemedel...

Vinst å skogen ..............

Summa

3,000: —
1,105: 68
8,120: —
3,692: 86

Skulder

Kredit.

Balans den 1 juli 1924

Utgifter:

Avlöningar, pensioner m. m.......................................................... 9,580: —

Underhållskostnader ..................................................................... 35,707:58

Avskrivning å inventariers värde ................................................... 1,136: 8 7

Övriga utgifter.............................................................................. 3,855: 17

Balans den 30 juni 1925:

Tillgångar:

Kassabehållning ....................................................................... 2,161:6 9

Innestående i bank.................................................................... 8,315:32

Inventarier, materialier och förråd................................................ 11,140: 51

61,878: 60

15,918: 54
77,797: it

5,900: —

50,279: 6 2

21,617: 62

Summa 77,797: 14

7

ANDRA HUVUDTITELN.

Justitiedepartementet.

Debet

Kredit

Till-

gångar

den

Leverering
från stats-kontoret

Upp-

börd

Utgifter

Levere-ring till
stats-

Till-gångar
den s0/e

Summa

1924

kontoret

1925

Andra huvudtiteln:

A.l. Lönefyllnad åt stats-

ministern............

6,000

6,000

6,000

2. Statsråden utan de-

72,000

71,857

16

142

84

72,000

3. Departementschefen

4. Departementets av-

24,000

24,000

24,000

delning av Kungl.
Maj:ts kansli ......

149,915

02

149,899

52

15

50

149,915

02

5. Departementschefens

ombud för tillsyn
å tryckta skrifters
allmängörande ...

14,531

21

14,531

21

14,531

21

6. Handsekreterare åt

statsministern......

4,000

4,000

4,000

_

D. 3. Regeringsrätten

G. 5. Skrivmaterialieroch

132,330

132,313

80

16

20

-

132,330

expenser, vedm.m.

1,756

32

81,584

16

7

19

79,798

SO

7

19

3,541

68

83,347

7. Tryckningskostna-

der....................

2,661

72

35,713

63

37,507

15

868

38,375

9. Internationella by-

rån i Bern .........

2,326

2,000

14

2,326

2,000

14

2,326

2,000

12. Extra utgifter ......

14. Dyrtidstillägg åt be-

fattningshavare i
statens tjänst......

57,843

_

57,780

_

63

_

_

_

57,843

_

Summa] 4,418) 04

582,243 1 c

7

19

582,013|78

244|7b|14,409|s8

586,668! 3 9

1 Tillgångarna den so/e 1925 utgjordes av:

Kassabehållning....................................................................... 1,209: 88

Innestående i bank .................................................................. 3,200:— 4409-38

— 8 —

Justitiekanslersexpeditionen.

Debet

Kredit

Upp-

börd

Levere-ring från
stats-

Skulder
den V»
1924

Utgifter

Levere-ring till
stats-

Till-gångar
den s0/e

Summa

kontoret

kontoret

1925

Andra huvudtiteln:

C. 1.

Justitiekanslersex-

153

47,391

peditionen........

504

46,887

18

46,968

500

68

268

89

61

18

G. 1.

Ålderstillägg ......

500

500

6.

Skrivmaterialier

och expenser, ved

12,800

_

_

12,800

_

694

90

11,144

54

960

56

14.

Dyrtidstillägg åt

befattningshavare
i statens tjänst...

_

_

6,789

60

_

6,789

60

6,789

60

Summa

504

66,976

68

694

90

66,402 7 2

1229

45

1 163|«l

67,480

68

1 Tillgångarna den 8

Högsta domstolen och nedre justitierevisionen,

Debet

Kredit

Levere-ring från
stats-kontoret

Skulder
den */j
1924

Utgifter

Till-gångar
den *°/e
1925

Summa

Andra huvudtiteln:

Högsta domstolen:

441,354

441,354

441,354

2. Extra expeditionsvakt......

2,364

2,364

_

2,364

_

Nedre justitierevisionen:

D. 4. Nedre justitierevisionen...

439,098

37

439,098

87

_

439,098

37

5. Övergångsstat ..............

6. Tillfällig ökning av arbets-

1,850

1,850

1,850

krafterna.....................

54,178

32

54,178

32

_

_

54,178

82

7. „ Extra expeditionsvakt ...

2,353

_

2,353

_

_

_

2,353

_

G. 1. Ålderstillägg.....................

500

_

_

500

_

_

500

_

5. Skrivmaterialier och expen-

ser, ved m. m................

67,500

69

52

64,585

36

2,845

12

67,500

7. Tryckningskostnader .........

13. Tillfällig löneförbättring för

1,434

45

1,434

45

1,434

45

viss personal inom den
civila statsförvaltningen...

425

425

425

14. Dyrtidstillägg åt befattnings-

havare i statens tjänst ...

136,241

136,241

_

_

_

136,241

_

Sjunde huvudtiteln:

D. 22. Avlöningsförhöjningar åt

vissa icke-ordinarie be-fattningshavare inom
den civila statsförvalt-

ningen........................

2,429

71

2,429

71

2,429

71

Summa

1,149,727

85

6g| 6 2 |l,146,813| 21

>2,845112

1,149,727

85

1 Tillgångarna den so/e 1925 utgjordes av kassabehållning.

— 10 —

Svea

D e-

Tillgångar
den 1/i
1924

Uppbörd

Andra huvudtiteln:

Svea hovrätt:

903

18

550

_

_

_

_

_

_

_

_

_

902

05

51

50

278

42

13. Tillfällig ^löneförbättring för viss personal inom den ci-

14. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst ...
Sjunde huvudtiteln:

D. 22. Avlöningsförhöjningar åt vissa ioke-ordinarie befattnings-

127

99

Elfte huvudtiteln:

Allmänna indragningsstaten:

C. 1. Diverse föremål ......................................................

Summa

2,211

64

601

50

1 Tillgångarna den s% 1925 utgjordes av kassabehållning.

Göta

Debet

Leverering

Skulder

från läns-

den 30/e

styrelsen

1925

Andra huvudtiteln:

Göta hovrätt:

D. 13. Hovrätten ..........................................................

404,159

12

9

79

15. Personligt avlöningstillägg åt kontorsbiträdet J. M.

Håkansson.........................................................

395

56

18. Tillfällig ökning av hovrätternas arbetskrafter.........

40,907

56

G. 5. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m................

26,452

10

14. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst...

83,775

73

Sjunde huvudtiteln:

D. 22. Avlöningsförhöjningar åt vissa icke-ordinarie befatt-

ningshavare inom den civila statsförvaltningen.........

3,274

86

Summa

558,964| 9 8

9

79

1 Tillgångarna den 3“/o 1925 utgjordes av kassabehållning.

hovrätt,

bet

K r

e d i t

Summa

Leverering
från statsr
kontoret

Omkring

Utgifter

Leverering
till stats-kontoret

Omföring

Tillgångar
den 5%
1925

831,000

346

88

831,896

83

903

18

832,800

Öl

8,580

8,580

_

8,580

_

4,104

4,104

_

4,104

_

2,364

2,364

_

2,364

_

103,612

103,599

67

12

33

103,612

_

1,000

1,000

_

1,000

_

44,900

732

31

45,683

81

902

05

46,585

86

2,500

1,594

278

42

732

31

173

69

2,778

42

850

_

850

_

_

_

_

_

850

177,000

176,652

Öl

127

99

346

83

1

16

177,127

99

9,300

9,290

30

9

70

9,300

5,348

17

5,348

17

_

_

_

_

_

_

5,348

17

1,190,558

17i

I,079|l4

1,190,962

79

2,211

64

l,079|i4

1 196)88

1,194,450

45

hovrätt.

Kredit

Summa

.

Skulder
den 1/i

1924

Utgifter

Leverering

till

länsstyrelsen

Tillgångar
den 8%

1925

245

51

403,095

90

827

50

404,168

91

395

66

_

_

_

_

395

56

40,907

66

40,907

56

503

99

24,567

80

1,380

31

26,452

10

—''

83,775

73

83,775

73

3,274

86

_

_

_

_

3,274

86

749

50

556,017

41

827

50

1 1,380

31

558,974

72 |

- 12 —

Hovrätten över Skåne och Blekinge.

Debet

Kredit

Leverering

Skulder

Skulder

Summa

från läns-

den so/e

den

h

Utgifter

styrelsen

1925

1924

Andra huvudtiteln:

Hovrätten över Skåne och Blekinge:

205,181

205,181

01

_

_

_

_

205,181

01

01

18. Tillfällig ökning av hovrätter-

12,800

12,800

_

_

_

_

12,800

G. 5. Skrivmaterialier och expenser,

11.933

60

29

63

3

52

11,959

61

11,963

13

14. Dyrtidstillägg åt befattnings-

havare i statens tjänst......

39,553

39,553

39,553

Sjunde huvudtiteln:

D. 22. Avlöningsförhöjningar åt vissa

icke ordinarie befattningsha-vare inom den civila stats-

förvaltningen .....................

1,036

44

1,036

44

1,036

44

Summa

270,504

05

29

58

I 3

62

270,530

06

270,533

68

Fångvårdsstyrelsen.

Debet.

Tillgångar

Balans den 1 juli 1924:

2,360,203: 32

Inkomster:

Särskilda uppbördsmedel för utgiftsanslagen:

Andra huvudtiteln:

E. 1. Fångvården............................................................ 416,702:69

2. Övergångsstat för fångvården ................................. 80: 64

G. 7. Tryckningskostnader ............................................. 2: 35

13. Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den

civila statsförvaltningen....................................... 2: 22

14. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst ... 2,002: 61

T. B. 7/1919. Koloni för straffångar vid Singeshult ............ 625: 60

Uttag å statsverkets giroräkning i riksbanken ........

Likvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter

419,416: o i
4,495,803:7 6
902,608: 58

Balans den 30 juni 1925:

Skulder:

Utgiftsrester........................................................................ 64,516: 71

Diverse medel ..................................................................... 690,128: 16

Övriga skulder................................................................... 18,625: 68

773,270: 55

Summa 8,951,302: 22

— 13 —

Skulder

Kredit.

Balans den 1 juli 1924:

Utgifter:

Andra huvudtiteln:

B. 1. Fångvården............ ............................................... 4,222,671:06

2. Övergångsstat för fångvården.................................... 21,388: 83

3. Extra byrådirektör å fångvårdsstyrelsens arbetskontor 10,500: —

4. Understöd åt verksamhet till frigivna fångars skydd 35,000: —

G. 7. Tryckningskostnader.......... —.................................. 1,293:80

12. Extra utgifter................... 300: —

13. Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den

civila statsförvaltningen''....................................... 3,363: 62

14. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst...... 515,955: 4 4

E. 5/1922. Bostadshus för bevakningspersonal vid vartdera

av centralfängelserna å Långholmen och å Här landa

m. m.......................................................... 78,240: 08

6/1918. Byggnadsarbeten vid straffängelset i Uppsala...... 335: 78

T. B. 7/1919. Koloni för straffångar vid Singeshult ............ 3,099: 74

Insättningar å statsverkets giroräkning i riksbanken.
Likvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter

Balans den 30 juni 1925:

Tillgångar:

Kontant behållning i fångvårdsanstalternas kassor ............... 11,908: so

Innestående i bank ............................................................ 20,324: 20

Förskott .......................................................................... 212,206: 97

Proviant, bränsle och materialförråd .................................... 1,113,671: 98

Obligationer ...................................................... 624,760: —

Inkomstrester..................................................................... 337,543: 6 5

Övriga fordringar............................................................... 69,403: so

Summa

Statens uppfostringsanstalt å Bona.

Debet.

Balans den 1 juli 1924:

Tillgångar .......................................................................................

Inkomster:

Andra huvudtiteln:

F. 1. Statens uppfostringsanstalt å Bona................................. 279,205:36

2. Provisorisk förläggning till statens uppfostringsanstalt å

Bona av statens uppfostringsanstalt å Yenngarn............ 25,000: —

G. 14. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst ......... 31,837: 56

Hyres- och arrendemedel m. m.................................................... 22,576: 16

Försålda jordbruksprodukter ...................................................... 49,154: 85

Inkomst av verkstadsdriften......................................................... 5,814:15

Skulder:

Diverse medel

Balans den 30 juni 1925:

805,370: 6»

4.892,148: 81
809,866: i o
54,097: 2 2

2,389,819: 4 o
8,951,302: 2 2

183,763: 90

413,588: o 8

3,200: 7 5

Summa 600,552: 7 3

14 —

Skulder

Kredit.

Balans den 1 juli 1924:

Utgifter:

Avlöningar m. m...................................................................... 185,642: 9 2

Byggnader och reparationer.......................................................... 13,306: 28

Jordbruket................................................................................. 60,498: 18

Verkstadsdriften ........................................................................ 38,182: 71

Utspisning, beklädnad m. m....................................................... 63,568: 7 9

Omkostnader för elever utom anstalten ....................................... 9,210: 44

Expenser och diverse............................ 40,490: 90

Inköp av inventarier .................................................................. 4,116:41

Minskat värde å inventarier och förråd ....................................... 14,102: 8 5

Tillgångar:

Kassabehållning ..................................................................... 10: 76

Innestående i bank........................................... 329: 7 6

Eordringar.............................................................................. 180: 80

Inventarier och förråd ............................................................ 167,194: 2 7

Summa

3,718:17

429,118: 98

167,715: 58
600,552: 7 8

15 —

TREDJE HUVUDTITELN.

Utrikesdepartementet.

Debet.

Balans den 1 juli 1924:

Tillgångar ............................................................................................

Inkomster;

Egentliga statsinkomster:

A. M. Diverse inkomster ................................................... 528,384: 51

Särskilda uppbördsmedel för utgiftsanslagen:

Tredje huvudtiteln:

Enligt specifikation i budgetredovisningen för budgetåret 1924—

1925, sid. 20—23 ...........-................................. 32,181:48

Avgår: I statskontoret redovisad inkomst å anslaget
»C. 5/1915 Bidrag för den svenska gruppens av den
interparlamentariska unionen deltagande i unionens

20:e konferens» ............................................... 15,000:— 17,181-48

Remisser från statskontoret .....................................................................

Likvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter....................................

Balans den 30 juni 1925:

Skulder:

Diverse medel ..................................................................... 642,828: 60

Övriga skulder ..................................................................... 102,542: 69

Summa

Skulder

Kredit.

Balans den 1 juli 1924:

Utgifter:

Utgifter för riksstatens inkomsttitlar:

Egentliga statsinkomster:

A. Hl. Diverse inkomster ................................................ 7,271: 94

Utgifter för riksstatens utgiftstitlar:

Andra huvudtiteln:

G. 12. Extrautgifter.................................... 1,455: 01

Tredje huvudtiteln:

Enligt specifikation i budgetredovisningen för
budgetåret 1924—1925, sid. 20—23 5,810,726: 21

Avgår:

I statskontoret redovisad utgift å anslaget
»C. 9/1923—1924 Bidrag
för riksdagens interparlamentariska
grupps deltagande i av interparlamentariska
unionen anordnad
konferens» .................. 5,000:— 5 805 726: Ji

2,398,116: 08

545,565: 9 9
6,055,521: 95
1,287,121: 06

745,371: 2 9
11,031,696: 37

530,204: 74

— 16

Femte huvudtiteln:

B. 10. Ersättning ät förlikningsmän m. m. för

medling i arbetstvister ..................... 5,698: 66

43. Fattigvärden i allmänhet..................... 3,101: 5 7

F. 4. Extra utgifter ................................... 500: —

B. 17/1923—1924. Mellanfolkliga arbetsamtet i

Basel ............................................. 500: —

Sjätte huvudtiteln:

B. 10. Vägar och kommunikationer .............. 198: 26

Sjunde huvudtiteln:

D. 11. Vissa utskylder för främmande makters

beskickningshus i Stockholm ............ 7,415: 4 8

14. Internationella statistiska institutets permanenta
byrå i Haag ..................... 1,500: —

Åttonde huvudtiteln:

B. 14. Skandinavisk bibliotekarie vid nordiska

avdelningen av S:te Geneviévebiblio teket

i Paris.................................... 1,500: —

C. 6. Pastor vid svenska Gustaf sförsamlingen i

Köpenhamn .................................... 6,000: —

7. Pastor vid svenska Victoriaförsamlingen

i Berlin.......................................... 6,000: —

8. Pastor vid svenska Olaus Petriförsam lingen

i Hälsingfors ........................ 6,000: —

18. Svenska kyrkan i Paris ..................... 4,119: —

Akademien för de fria konsterna:

D. 10. Avlöningar m. m............................... 1,000: —

E. 47. Institut d''études scandinaves vid Paris

universitet .................................... 2,000: —

I. 34. Svensk undervisning för svenska barn i

utlandet.......................................... 10,125: —

35. Svenska skolan i Kina........................ 3,500: —

45. Understöd åt svenska folkhögskolan i

Birkas inom republiken Estland ...... 4,000: —

M. 14. Statistiska tabeller över Öresundstullen 1,500: —

16. Beredande av delaktighet för Sverige i

Ramsay Memorial Fund................... 4,969: 60

18. Understöd åt ryske undersåten Alexander

Sibiriakoff .....t................................. 3,000: —

N. 3. Extra utgifter . ..,............................. 3,000: —

M. 9 V*—80/8 1923. Beredande av delaktighet

för Sverige i Ramsay Memorial Fund... 5,031: —

Nionde huvudtiteln:

C. 7. Internationella frysinstitutet i Paris ...... 5,760: —

H. 3. Befrämjande i allmänhet av jordbruk och

lantmannanäringar ............................ 362: so

J. 6. Hydrografisk-biologiska kommissionens

undersökningar................................. 6,400: —

O. 6. Extra utgifter .................................... 29: 70

C. 7/1923—1924. Internationella lantbruksinstitutet
i Rom .................................... 12,830.'' —

Elfte huvudtiteln:

A. 3. Pensionstillägg åt f. d. civila befattningshavare
i statens tjänst m. fl. pensionärer 90: —

5. Dyrtidstillägg åt pensionsberättigade änkor
och barn efter civila befattningshavare
i statens tjänst m. fl............. 63: —

Allmänna indragningsstaten:

C. 1. Diverse föremål................................. 95: 76 5,913,470:8 9

Insättningar å statsverkets giroräkning i riksbanken .....................

Remisser till statskontoret.........................................................

5,920,742: 88
1,299,209: 06
690,606: 41

— 17 —

Balans den 30 juni 1925:

Tillgångar:

Kontant behållning:

I kassan .....................

Remissor under transport

I bank innestående ...........

Förskott ..........................

Utlånta medel .................

Fordringar .......................

3,708: —

27,090: 05 30,798: o 5

............. 352,517:29

............. 2,189,459: 5 5

............. 16,193: so

............. 1,964: 95 2,590,933: 84

Summa 11,031,696: :) 7

2 — Rev.-berättelse ang. statsverket för år 1925.

II.

18 -

FJÄRDE HUVUDTITELN.

Arméförvaltningen.

Debet.

Balans den 1 juli 1924:

Tillgångar............................................................................................. 27,471,509: 12

Inkomster:

Egentliga statsinkomster:

A. III. Diverse inkomster................................................ 105,780: 19

Särskilda uppbördsmedel för utgiftsanslagen:

Fjärde huvudtiteln: Enligt specifikation i budgetredovisningen
för budgetåret 1924—1925:

sid. 24—27...... ........................................ 24,412,079: 60

Avgår: I länen redovisad uppbörd å anslaget
»2. H. 1. Ersättning för rustning och rote -

ring» .................................................601:76 24,411,477:8 4

sid. 32—37 ......................................................... ....... 906,376:06

4. 3. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst... 70,365: 7 8
Femte huvudtiteln:

B. 14/x/i—8% 1923. Bekämpande av arbetslösheten ......... 35,000: —

Elfte huvudtiteln:

B. 12. Förhöjning i gratialen åt avskedat manskap......... 661:6 7

13. Ytterligare förhöjning i gratialen åt avskedat manskap
............................................................ 117: 76

18. Pensionstillägg åt pensionerade båtsmän och marin soldater

samt Vadstena krigsmanshuskassas understödstagare
................................................. 254: 16

19. Dyrtidstillägg åt pensionerade båtsmän och marin soldater

samt Vadstena krigsmanshuskassas under stödstagare

................................................... 1,800: —

Engångskostnader för försvaret:

Engångskostnader för lantförsvaret: Enligt specifikation i
budgetredovisningen för budgetåret 1924—1925, sid. 116
_117............... ....................................................... 133,610: 9 9

Remisser från statskontoret....................................................................

25,665,444: 89
111,601,787: 6 2

Skulder:

Diverse medel
Övriga skulder

Balans den 30 juni 1925:

5,422,745: 6 0

166,988: o 4 5,589,733: 64

Summa 170,328,474: 7 7

Skulder

Kredit.

Balans den 1 juli 1924:

5,921,386: 4 2

Utgifter:

Utgifter för riksstatens utgiftstitlar:

Fjärde huvudtiteln: Enligt specifikation i budgetredovisningen
för budgetåret 1924—1925:

sid. 24—27 (284,559: 52 + 124,913,663: 58)... 125,198,223:10

— 19 —

Avgår:

I byggnadsstyrelsen redovisad utgift å
anslaget »2. C. 8. Skrivmaterialier, expenser,
bränsle, lyse m. m.» 5,740: 17

I marinförvaltningen redovisad
utgift å anslaget
»2 D. 16. Luftförsvarsöv ningar»

........................ 4,142:3 7

I länen redovisad utgift å
anslaget »2. H. 1. Ersättning
för rustning och ro t6ring>>

...................-..418’402: 20 428,284:74 ]24.769.938: sa

sid. 32—37 ................................................................. 1,493,269:10

4. 1. Eörsvarsväsendets lönenämnd ............................. 10,711: 71

3. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst 6,551,151: 74
Femte huvudtiteln:

. B. 14/''/i—s% 1923. Bekämpande av arbetslösheten ........ 540,200:_

Åttonde huvudtiteln:

H. 6. Allmänna läroverken ....................................... 35,194: 90

I. la. Folkskoleseminarierna ....................................... 5,000:_

J. 1. Tekniska läroverk ............................................. 3,000:_

Elfte huvudtiteln:

A. 4. Dyrtidstillägg åt f. d. civila befattningshavare i

statens tjänst m. fl. pensionärer........................ 204:_

B. 12. Förhöjning i gratialen åt avskedat manskap ......... 581,060: 84

13. Ytterligare förhöjning i gratialen åt avskedat man skap

............................................................ 496,125:26

14. Tillfälligt understöd åt f. d. förrådsvaktmästare ... 856:64

15. Pensionstillägg åt f. d. militära befattningshavare

m. fl. pensionärer .......................................... 9,440:_

16. Dyrtidstillägg åt f. d. militära befattningshavare... 55,246:07

18. Pensionstillägg åt pensionerade båtsmän och marin soldater

samt Vadstena krigsmanshuskassas understödstagaxe
.................................................. 149,889: 88

19. Dyrtidstillägg åt pensionerade båtsmän och marin soldater

samt Vadstena krigsmanshuskassas understödstagare
................................................... 1.220,900: —

C. 1. Allmänna indragningsstaten: Diverse föremål ...... 350:_

Engångskostnader för försvaret:

Engångskostnader för lantförsvaret: Enligt specifikation i

budgetredovisningen för budgetåret 1924—1925, sid. 116

7l . ~11’;......................................................................• 1,813,860: 98 137,736,399:47

Remisser till statskontoret ..................................................................... 154 g4g. 04

Balans den 30 juni 1925:

Tillgångar:

Kontant behållning:

I kassan ......................................................

Remissor under transport .............................

Innestående i bank eller annan penninginrättning

Förskott .........................................................

Propriebalans...................................................

Fordringar ......................................................

3,190: 44
8,432,000: —

4,814,089: 22
1,317,125: 83
120,997: 4 0

11,828,438: 46 26,515.840: 84
Summa 170,328,474: 7 7

— 20 —

Arméns totalkostnader.1

Arméfördelningsstdber:

I arméfördelningens stab ..
II » »

III » » -

IV » » ••

V » »

VI » » ..

Militärbefälet på Gotland ..
Kommendantskapet i Boden

Infanteriet:

Svea livgarde..............................

Göta » ..............................

Livregementets grenadjärer .........

Första livgrenadjärregementet ......

Andra » ......

Västgöta regemente .....................

Karlskrona grenadjärregemente......

Upplands infanteriregemente.........

Skaraborgs regemente ............

Södermanlands » ...........

Kronobergs » ...........

Jönköpings » ............

Dalregementet ..........................

Hälsinge regemente ..............

Älvsborgs » ..............

Hallands » ..............

Bohusläns » ..............

Västmanlands » ..............

Norrbottens » ..............

Västerbottens » ..............

Kalmar » ..............

Värmlands » ..............

Jämtlands fältjägarregemente -----

Norra skånska infanteriregementet
Södra » »

Vaxholms grenadjärregemente .....

Gotlands infanteriregemente ........

Västernorrlands regemente...........

Kavalleriet:

Livgardet till häst ............................

Livregementets dragoner......................

Livregementets husarer ......................

Smålands husarregemente ...................

Skånska husarregementet i Hälsingborg,
» »i Landskrona

» dragonregementet .................

Kronprinsens husarregemente ............

Norrlands dragonregemente ...............

Artilleriet:

Svea artilleriregemente ...............................

Göta » ...............................

Vendes » ................................

Norrlands » i Östersund ............

» » i Boden..................

1 Tabellen upprättad inom arméförvaltningen.

........ 1,425,115:43

........ 777,380: 58

353,788:3 7

........ 536,858: so

........ 289,444: 49

........ 376,512:26

........ 361,745: 25

........ 442,576:45

Säger 4,563,421: 63

....... 2,119,662: 32

....... 2,007,958: 4 9

....... 1,639,202:7 2

....... 1,681,990:4 5

....... 1,694,571: 93

....... 1,564,737: 29

....... 1,518,045: 63

....... 1,706,795: 51

....... 1,673,535: 62

....... 1,662,142:2 8

....... 1,596,797: 21

....... 1,650,006: 95

....... 1,744,178:10

....... 1,793,894: 6 6

........ 1,692,490:6 5

........ 1,664,815: 65

........ 1,639,974: n

........ 1,658,055: o 6

........ 2,348,521: 98

........ 1,703,151: 12

........ 1,629,702:05

........ 1,684,884:16

........ 1,819,774:66

........ 1,601,546:88

........ 1,650,170:7 0

........ 1,466,575:96

........ 1,452,869:86

........ 1,708,702:7 5

Säger 47,774,754:81

........ 1,382,620: 5 7

........ 1,412,260:2 2

........ 1,335,601: 7 o

........ 1,468,971:0 4

........ 1,433,565:90

........ 737,086: 49

........ 2,420,055: 89

........ 1,260,404: 98

........ 1,500,243:66

Säger 12,950,810: 4 5

2,018,379: 66
1,974,042: 67
2,221,064: 9 2
1,760,575: 9 4
586,240: 27

- 21 —

Upplands artilleriregemente
Smålands »

Gotlands artillerikår .........

Bodens artilleriregemente
Positionsartilleriregementet
Karlsborgs artillerikår ......

Fortifikationen:

Svea ingenjörkår....

Göta » ____

Fälttelegrafkåren
Bodens ingenjörkår.

........ 2,122,192:95

........ 2,005,190:64

........ 649,396: 9 o

........ 1,329,891:26

...... 1,210,350: 28

........ 674,722: 78

Säger 16,552,048: 27

1,484,984: 4 8
1,243,790: 9 7
1,696,062: o g
883,648: 68

Trängen:

Svea trängkår ..........

Göta » ..........

Norrlands » ..........

Skånska trängkåren ____

Yästmanlands trängkår .
Ostgöta »

Säger 5,308,486: 14

691,207: 98
743,626: 4 2
669,804: 81
616,470: 2 6
669,952: 19
664,870: 26

Flygkompaniet ..................................

Övriga staber, skolor, förråd, sjukhus :

Generalstaben ..................................

Fortifikationen.................................

Intendenturstaben ............................

Remonteringsstyrelsen ......................

Fortifikationsbefälhavaren i Boden ____

Kommendantskapet å Karlsborg..........

Krigshögskolan..................................

Artilleri- och ingenjörhögskolan..........

Inf anteriskj utskolan............................

Ridskolan ........................................

Krigsskolan .....................................

Infanteriets skolor å Karlsborg ..........

Garnisonssjukhuset i Stockholm..........

» i Boden................

Arméns centrala beklädnadsverkstad . .
» intendenturförråd i Stockholm.

* »i Boden ____

Carl Gustaf stads gevärsfaktori ..........

Tygstationen i Stockholm...................

» å Karlsborg...................

. » i Boden ......................

Åkers krutbruk .............................

Ammunitionsfabriken å M ari oberg.......

» å Karlsborg.......

Skytteförbundens överstyrelse.............

Arméns kasembyggnadsnämnd ..........

Säger 4,055,931:4 2
........ 1,885,258:8 5

......... 938,865: 67

......... 866,089: —

........ 380,245:80

........ 969,054: 74

......... 590,786:57

........ 2,042,402:49

........ 119,131:64

........ 106,716: 81

........ 270,363:91

........ 180,441: 85

........ 306,654: 6 6

........ 253,799:83

........ 424,237:7 o

........ 201,614:35

........ 634,339: 15

........ 1,183,613:8 7

........ 1,545,608: 80

........ 1,808,469: 55

........ 1,232,535:7 9

........ 417,834:86

........ 277,728:94

........ 804,825: 26

........ 1,248,308:7 6

........ 862,323:85

........ 77,056:09

........ 700,082:08

Säger 18,443,130: 51

tHuuuia 141,ooa,öi^: 08

Anmärkningar:

beLt^T^V" !?StTd,erna V‘v fördelningsstaberna uppgå till så avsevärt olika
&r, ^ sö^a dän att vid dessa staber gäldas kostnader för centralupphandlingar av

,5 - P°fCil b.rfnsl® s.a“t *ör fält~ °ch fälttjänstövningar ävensom understundom fö/bvgfnadsforetag
vid underlydande truppförband. ‘

o| Från nnhtärbefälets på Gotland stabskassa utbetalas betydande belopp för kronobageriet.
3 Vid kommendantskapets i Boden kassa gäldas kostnader för bränsleupphandlingen.

u ga kostnads beloppet för Norrbottens regemente har föranletts av skidlöparbatal]°nens
och vinterkommendenngarnas förläggning vid regementet.

vinfat l Öga kostnadsbeloppet för Jämtlands fältjägarregemente har förorsakats av vissa
vinterskolors och andra skolors förläggning till regementet.

— 22 -

Krigshögskolan.

Debet.

Balans den 1 juli 1924:

Tillgångar....................................................................

Inkomster

Särskilda uppbördsmedel för utgiftsanslagen:

Fjärde huvudtiteln:

3. A. 11. Höjning av dagtraktamenten..............

13. Flyttningsersättning..........................

C. 1. Undervisnings- och gymnastikmateriel

anstalter och utbildningskurser .....

D. 8. Remontering ...................................

Av arméförvaltningen anvisad kredit .....................

Likvider med särskilda myndigheter .....................

............................ 17: —

............................ 327:65

samt undervisnings .

........................... 809: 65

............................ 151: —

Summa

Kredit.

Utgifter:

Avföres på grund av förändrat redovisningssätt .............................. 11,639: 38

Fjärde huvudtiteln:

2. A. 3. Avlöning till personal vid staber och truppförband m. fl. 40,778: 92

10. Rese- och traktamentspenningar.................................... 402: 9 5

11. Höjning av dagtraktamenten ....................................... 6,089: —

13. Flyttningsersättning ............................................ 16,366:10

C. 1. Undervisnings- och gymnastikmateriel samt undervisnings anstalter

och utbildningskurser ................................. 33,655: 63

8. Skrivmaterialier, expenser, bränsle, lyse m. m................ 3,946: 57

D. 1. Mathållning ............................................................... 186: —

9. Furagering.................................................................. 65: 9 2

G. 1. Byggnader, övningsfält och skjutbanor........................... 4,201: 5 7

4. 3. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst............... 3,829: —

Likvider med särskilda myndigheter...

Balans den 30 juni 1925:

Tillgångar:

Innestående i bank..................................................................... 6,836: 66

Förskott.................................................................................... 1,000:

Summa

16,968: 2 0

1,305: 30
110,000: —
644: 10

128,917: 60

121,060: 0 4
21: —

7,836: 56

128,917: 60

Antalet till skolan under budgetåret 1924—1925 kommenderade elever utgjorde 49.

— 23 -

Artilleri- och ingenjörhögskolan.

Debet.

Balans den 1 juli 1924:

Tillgångar ................................................................................................... 38,467:58

Inkomster:

Särskilda uppbördsmedel för utgiftsans]agen:

Fjärde huvudtiteln:

2. A. 3. Avlöning till personal vid staber och truppförband m. fl. 418: 60

11. Höjning av dagtraktamenten ............................,....... 10:_

13. Flyttningsersättning ................................................ 31: 75

C. 1. Undervisnings-och gymnastikmateriel samt undervisningsanstalter
och utbildningskurser .............................. 571: 27

8. Skrivmaterialier, expenser, bränsle, lyse m. m............. 151: 05 1 jgg- 67

Av arméförvaltningen anvisad kredit ............................................................ 77 ooq._

Likvider med särskilda myndigheter ............................................................ 7 903. 54

Summa 118,556:7 4

Kredit.

Utgifter:

Avföres på grund av förändrat redovisningssätt .............................. 14,683: 83

Fjärde huvudtiteln:

2. A. 3. Avlöning till personal vid staber och truppförband m. fl. 44,165: 50

11. Höjning av dagtraktamenten ....................................... 4,898:_

13. Flyttningsersättning ................................................. 2,725:8 5

C. 1. Undervisnings- och gymnastikmateriel samt, undervisnings anstalter

och utbildningskurser .................................... 28,716: 67

5. Studiestipendier ............................................................ 3 3qo;

8. Skrivmaterialier, expenser, bränsle, lyse m. m................... 8,449: so

D. 1. Mathållning .................................................................. 695: 75

9. Furagering .................................................................. 258:32

11. Truppförbandens övningar ............................................. 651:35

E. 1. Sjuk- och veterinärvård m. m........................................ 228: 35

H. 2. Extra utgifter............................................................... 300:_

4. 3. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst............... 6,709:— 115 782- 4 2

Likvider med särskilda myndigheter............................................................ 23- 10

Balans den 30 juni 1925:

Tillgångar:

Innestående i bank....................................................

Förskott .................................................

2,251: 22

500:— 2,751:2 2

Summa 118,556: 7 4

Antalet till skolan under budgetåret 1924—1925 kommenderade elever utgjorde 85.

—.24 —

Ridskolan.

Debet.

Tillgångar

Balans den 1 juli 1924:

4,761: it

Inkomster:

Uppdebiteras på grund av förändrat redovisningssätt........................

Egentliga statsinkomster:

A, in. Diverse inkomster .........................................................

Särskilda uppbördsmedel för utgiftsanslagen:

Fjärde huvudtiteln:

2. A. 3. Avlöning till personal vid staber och truppförband m. fl.

C. 1. Undervisnings- och gymnastikmateriel samt undervis ningsanstalter

och utbildningskurser ........................

D. 1. Mathållning...............................................................

4. Kasernutredning, intendenturfordon m. m......................

9. Furagering ...............................................................

E. 1. Sjuk- och veterinärvård m. m.....................................

G. 1. Byggnader, övningsfält och skjutbanor ........................

4. 3. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst............

Allmänna lägerkassan ..................................................................

Av arméförvaltningen anvisad kredit ..............................................

Likvider med särskilda myndigheter .............................................

6,302: 22
197: 18

388: 8 4

10,113: 40
3,144: 88
2: —

3,937: 91
2,852: b 6
392: 84
1,298: 90

1,461:6 5 32,092:38

.............. 200,000: —

......... 7,905: 67

Summa 244,759: 17

Kredit.

* Utgifter:

Fjärde huvudtiteln: ......

2. A. 3. Avlöning till personal vid staber och truppförband m. fl....

11. Höjning av dagtraktamenten..........................................

13. Flyttningsersättning............................................. • • .....

C. 1. Undervisnings- och gymnastikmateriel samt undervisnings anstalter

och utbildningskurser....................................

D. 1. Mathållning.................................................................

2. Munderingsutrustning...................................................

4. Kasemutredning, intendenturfordon m. m......................

9. Furagering.................................................................

E. 1. Sjuk- och veterinärvård m. .........................................

G. 1. Byggnader, övningsfält och skjutbanor ...........................

4. 3. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst...............

Allmänna lägerkassan .................................................................

46,628: 19
746: —

2,882: 2 8

60,796: 49
14,670: 86
1,095: 40
1,381:4 2
55,703: so
5,863: 10
20,427: 88
9,300: 28

944: 70 220,439:85

Balans den 30 juni 1925:

...................................................... 23,319:32

...................................................... 1,000: — 24,319: 82

Summa 244,759: IT

Antalet till skolan under budgetåret 1924-1925 kommenderade elever utgjorde 40.

Tillgångar:

Innestående i bank
Förskott...............

— 25 —

Infanteriskjutskolan.

Debet.

Balans den 1 juli 1924:

Tillgångar........................................................................

Inkomster:

Uppdebiteras på grund av förändrat redovisningssätt........................ 3,169: 4 6

Särskilda uppbördsmedel för utgiftsanslagen:

Fjärde huvudtiteln:

2. C. 1. Undervisnings- och gymnastikmateriel samt undervisningsanstalter
och utbildningskurser .............................. 4,676: —

D. 1. Mathållning............................................................... 6,560:71

2. Munderingsutrustning ................................................ 231:17

4. Kasernutredning, intendenturfordon m. m................... 247: 16

6. Bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt vid truppförbanden
............ 7: 95

9. Furagering .............................................................. 8: 16

E. 1. Sjuk- och veterinärvård m. m..................................... 234: 97

G. 1. Byggnader, övningsfält och skjutbanor ........................ 538: —

Allmänna lägerkassan....,............................................................... 421: 73

Av arméförvaltningen anvisad kredit
Likvider med särskilda myndigheter

Summa

Kredit.

Utgifter

Fjärde huvudtiteln:

2. A. 3. Avlöning till personal vid staber och truppförband m. fl. 59,466: 38

10. Bese- och traktamentspenningar .................................... 1,954: 20

''11. Höjning av dagtraktamenten........................................ 40,551: 90

C. 1. Undervisnings- och gymnastikmateriel samt undervisnings anstalter

och utbildningskurser.................................... 46,381: 89

3. Vissa utbildningskurser vid skjutskolan för infanteriet och

kavalleriet .............................................................. 49,967: 60

D. 1. Mathållning ............................................................... 46,189:92

2. Munderingsutrustning .................................................. 2,130: —

4. Kasernutredning, intendenturfordon m. m...................... 11,888: 54

6. Bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt vid truppförbanden
‘.................................................................... 3,o98: 46

9. Furagering .................................................................. 4,750: it

E. 1. Sjuk- oeh veterinärvård m. ......................................... 1,923: 25

F. 1. Vapen och ammunition m. m........................................ 3,797:8 7

G. 1. Byggnader, övningsfält och skjutbanor ........................... 23,544: 86

H. 2. Extra utgifter............................................................... 527:

4. 3. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst............... 2,595: —

Allmänna lägerkassan..................................................................... 121: 78

Likvider med särskilda myndigheter ............................................................

Balans den 30 juni 1925:

Tillgångar:

Innestående i bank.................................................................... 16,914: 61

Förskott.................................................................................... 1,000:

Summa

4,278: 52

15,795: 31
284,000: —
15,465: 48

319,539:31

299,388: 71
2,235: 99

17,914: 61
319,539: si

Antalet till skolan under budgetåret 1924—1925 kommenderade elever utgjorde 101.

- 26 —

Krigsskolan.

A) Statsmedel.

Debet.

Inkomster:

Uppdebiteras på. grund av förändrat redovisningssätt ..................... 10,823: 55

Särskilda uppbördsmedel för utgiftsanslagen:

Fjärde huvudtiteln:

2. A. 3. Avlöning till personal vid staber och truppförband m. fl. 4,047: —

10. Rese- och traktamentspenningar................................. 40: TO

11. Höjning av dagtraktamenten .................................... 4: —

C. 1. Undervisnings- och gymnastikmateriel samt undervis ningsanstalter

och utbildningskurser........................ 7,970:36

4. Yissa kostnader för krigsskolans verksamhet ............... 3,768: 55

D. 1. Mathållning ............................................................ 29,491:60

4. Kasemutredning, intendenturfordon m. m................... 675: —

6. Bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt vid truppförbanden
........................................................... 235:78

9. Furagering............................................................... 1,662: 55

E. 1. Sjuk- och veterinärvård m. m.................................. 1,050: —

F. 1. Vapen och ammunition m. m..................................... 213: 16

G-. 1. Byggnader, övningsfält och skjutbanor........................ 198: 54

Allmänna lägerkassan .................................................................. 472:10 60 652-89

Av arméförvaltningen anvisad kredit ............................................................ 315,000: —

Likvider med särskilda myndigheter............................................................... 21,939: 79

Summa 397,592: 68

Kredit.

Balans den 1 juli 1924:

Skulder ...................................................................................................... 1,638: 9e

Utgifter:

Fjärde huvudtiteln:

2. A. 3. Avlöning till personal vid staber och truppförband m. fl.# 98,869: 7 0

10. Rese- och traktamentspenningar.................................... 177:60

11. Höjning av dagtraktamenten ....................................... 4,026: 7 0

13. Flyttningsersättning ................................................... 3,445: 9 7

C. 1. Undervisnings- och gymnastikmateriel samt undervisnings anstalter

och utbildningskurser ................................. 40,829: 65

4. Vissa kostnader för krigsskolans verksamhet.................. 58,533: 81

5. Studiestipendier ..................................................... .. 10,000: —

D. 1. Mathållning ............................................................... 82,192: 07

2. Munderingsutrustning................................................... 970: —

4. Kasemutredning, intendenturfordon m. m...................... 13,264: 5 7

6. Bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt vid trupp förbanden.

........... 21,864:27

9. Furagering ............................................................... 11,793: 89

E. 1. Sjuk- och veterinärvård m. m........................................ 2,969: 06

F. 1. Vapen och ammunition m. m........................................ 2,228: 7 2

Cu 1. Byggnader, övningsfält och skjutbanor..................... ..... 17,926:47

4. 3. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst ............ 19,858: —

Allmänna lägerkassan .................................................................. 297:86 339247-34

— 27 —

Balans den 30 juni 1925:

Tillgångar:

Innestående i bank.................................................................................... 6,706: 38

Summa 397,592: 68

B) Elevmedel.

Debet.

Balans den 1 juli 1924:

Tillgångar (18,499: 71 + 3,310: 49) .................................................................. 21,810: so

Inkomster:

Elevavgifter.......................................................... 106,350: —

Ersättnings- och försäljningsmedel ................................................ 8,315:91 114,665:91

Summa 136,476: 11

Kredit.

Utgifter:

Böcker, instrument och ritmateriel ................................................ 13,243: 10

Sablar, floretter m. m................................................................... 7,216: 26

Ridhästars och ridtygs underhåll................................................... 2,000: 4 5

Mathållning................................................................................. 16,255: 28

Tvätt och lagning....................................................................... 11,879: 16

Medikamenter m. m...................................................................... 3,673: 23

Praktiska övningar och diverse...................................................... 55,889: 42

Återbetalda elevavgifter .......................................... 3,011: 37 113,168: 2 7

Balans den 30 juni 1925:

Tillgångar:

Innestående i bank.................................................................................... 23,307:84

Summa 136,476: ll

Antalet till skolan under budgetåret 1924—1925 kommenderade elever utgjorde 267.

— 28 —

Marinförvaltningen.

Debet.

Balans den 1 juli 1924:

Tillgångar .....................................................................

Inkomster:

Egentliga statsinkomster:

A. III. Diverse inkomster ............... ...............................

Särskilda uppbördsmedel för utgiftsanslagen: 4

Fjärde huvudtiteln: Enligt specifikation i budgetredovisningen

för budgetåret 1924—1925:

sid. 28—31 ................................................ 2,463,365: 40

Avgår: I länen redovisad uppbörd å anslaget

»3. I. 4, Ersättning för rustning och rotering» 47: 6 2

sid. 36—43.....................................................................

4. 3. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst...

Oförutsedda utgifter ............................................................

Engångskostnader för försvaret:

Engångskostnader för sjöförsvaret: Enligt specifikation i budgetredovisningen
för budgetåret 1924—1925, sid. 116—117...

Uttag å statsverkets giroräkning i riksbanken..........................

Likvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter.................

4,044: 3 2

2,463,317: 78
64,544: 63
15,473: 14
70,855: 69

253,580: 03

Balans den 30 juni 1925:

Skulder:

Utgiftsrester ..............................................................

Diverse medel ............................................................

Övriga skulder............................................................

1,580,424: 69
16,058,491: 20
139: so

Summa

Skulder.

Kredit.

Balans den 1 juli 1924:

Utgifter:

Utgifter för riksstatens inkomsttitlar:

A. in. Diverse inkomster .............................................. 54g,_

Utgifter för riksstatens utgiftstitlar:

Fjärde huvudtiteln:

2. D. 16. Luftförsvarsövningar ....................................... 4 142: 37

Enligt specifikation i budgetredovisningen för budgetåret
1924—1925:

sid. 28—31 ............................................ 45,375,144: 78

Avgår:

I byggnadsstyrelsen redovisade utgifter å
anslaget »3. D. 6. Bränsle, lyse, vatten,
renhållning och tvätt m. m.»... 4,928: 77
I länen redovisad utgift å anslaget
»3. I. 4. Ersättning för

rustning och rotering, ......... 500=- 5,428: 7 7

sid. 36—43.................................................................. l’535’,047: 21

4. 2. Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den

civila statsförvaltningen....................................... 8,725: 6 9

3. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst ... 2,642,154:69

5,870,524: 78

2,871,815: 39
49,217,834: 56
33,123: —

17,639,055: 69
75,632,353: 3 7

17,626,168: 27

— 29 —

Sjunde huvudtiteln:

D. 22. Avlöningsförhöjningar åt vissa icke-ordinarie befattningshavare
inom den civila statsförvaltningen ... 287: —

Nionde huvudtiteln:

J. 10. Ett armerat ångfartygs stationerande vid rikets kuster 21,099: so

O. 6. Extra utgifter..................................................... 4,483:52

Elfte huvudtiteln:

B. 15. Pensionstillägg åt f. d. militära befattningshavare

m. fl. pensionärer............................................. 2,024: 90

16. Dyrtidstillägg åt f. d. militära befattningshavare ... 4,038:60

Oförutsedda utgifter ......................................................... 64,261: 78

Engångskostnader för försvaret:

Engångskostnader försjöförsvaret: Enligt specifikation ibudget redovisningen

för budgetåret 1924—1925, sid. 116—117 ... 978,846: 50

Insättningar å statsverkets giroräkning i riksbanken....................................

Likvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter....................................

50,635,374: o 7
781,684:6 9
823,491: 92

Balans den 30 juni 1925

Tillgångar:

Kassabehållningar ....................................................

Innestående i bank....................................................

Förskott....................................................................

Inkomstrester ..........................................................

Fordringar................................................................

574,813: 58
3,027,072: 21
2,194,841: 28
16,542: 68

2,364: 72 5,815,634: 42

Summa 75,632,353: 3 7

Sjökrigshögskolan.

Debet.

Balans den 1 juli 1924:

Reservation enligt marinförvaltningens huvudbok............................................. 3,931: 61

Inkomster:

Leverering från marinförvaltningen ............................................................. 42,000: —

Summa 45,931: 61

Kredit.

Utgifter:

Avföres på grund av förändrat redovisningssätt..........................

Fjärde huvudtiteln:

3. A. 3. Avlöning till personal vid kårer och stater m. fl........

C. 1. Undervisningsmateriel samt undervisningsanstalter m. m,

3. Skrivmaterialier och expenser m. m.............................

5. Tryckningskostnader .................................................

D. 6. Bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt m. m........

4. 3. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst.............

Tillgångar:

Kassabehållning

Balans den 30 juni 1925

3,931: 61

29,604: —

2,994:7 9
3,440: 4 2
295: 05
1,703:3 5

947: 9 7 42,917: i#

.......... 3,014: 4 2

Summa 45,931: 61

Antalet elever i skolan vid undervisningsårets början den 1 oktober 1924 utgjorde 28.

- 30 —

Sjökrigsskolan.

Debet.

Balans den 1 juli 1924:

Reservation enligt marinförvaltningens huvudbok ............................................. 11,913: 52

Inkomster :

Leverering från marinförvaltningen................................................... 60,000: —

Termins- m. fl. avgifter................................................................. 6,460: — 65,460:_

Summa 67,363: 6 2

Kredit.

Utgifter:

Avföres på grund av förändrat redovisningssätt..................... ........... 1,940: 27

Fjärde huvudtiteln:

3. A. 3. Avlöning till personal vid kårer och stater m. fl.......... ..... 41,070:41

C. 1. Undervisningsmateriel samt undervisningsanstalter m. m. ... 4,052: —

3. Skrivmaterialier och expenser m. m.................................. 3,200: —

6. Tryckningskostnader ...................................................... 375: 2 5

D. 4. Bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt m. m............. 5,992:18

4. 2. Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila stats förvaltningen

.................................................................. 1,000: —

3. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst.................. 4,633: —

Diverse.......................................................................................... 1,197: 84 63,460: 45

Balans den 30 juni 1925:

Tillgångar:

Kassabehållning........................................................................... 1,392: 22

Innestående i bank ..................................................................... 2,510: 85 3,903: o 7

Summa 67,363: 62

Antalet i skolan undervisade elever utgjorde:

Den 1 juli 1924................................. 24,

» 30 juni 1925................................. 29.

Sjökarteverket.

Debet.

Balans den 1 juli 1924:

Tillgångar enligt marinförvaltningens huvudbok ............................................. 90,439: 66

Inkomster:

Särskilda uppbördsmedel för utgiftsanslagen:

Fjärde huvudtiteln:

3. J. 1. Avlöning till sjökarteverkets personal ........................

2. Omkostnader för sjömätningsväsendet...........................

4. Omkostnader för kontroll- och undersökningsväsendet...

Försäljningsmedel för sjökort m. m..............................................

Inbetalda pensionsavgifter ............................................................

Diverse......................................................................................

Leverering från marinförvaltningen................................................

Likvider med särskilda myndigheter .............................................

324: 96
9,946: 39
12,079: 4 2
53,893: 4 o

8,266: 50
19,607: 69

99,118: 36
500,000: —
104,324: 80

Summa 793,882: 72

— 31 —

Kredit.

Utgifter:

Avföres på grand av förändrat redovisningssätt.............................. 76,434: 09

Fjärde huvudtiteln:

3. G. 1. Underhåll av flottans fartyg och byggnader m. m.......... 379: 7 6

I. 5. Semester åt vid sjöförsvaret anställda arbetare.............. 628: 80

J. 1. Avlöning till sjökarteverkets personal ........................... 170,022:88

2. Omkostnader för sjömätningsväsendet ........................... 247,566:81

4. Omkostnader för kontroll- och undersökningsväsendet...... 26,291: 51

6. Tidskriften »Underrättelser för sjöfarande»..................... 34,746:68

7. Internationella hydrografiska byrån .............................. 8,711:81

4. 3. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst............... 33,301: —

Diverse............... 20,677:5 8

Levererade pensionsavgifter ......................................................... 3,266: 60

Likvider med särskilda myndigheter ............................................................

Balans den 30 juni 1925:

Tillgångar:

Kassabehållning........................................................................ 5,263:2 0

Innestående i bank ................................................................. 49,863: 73

Summa

622,017: 3 7
116,738: 42

55,126: 93

793,882: 72

— 32 —

FEMTE HUVUDTITELN.

Socialdepartementet.

Debet

Kredit

Leverering

Skulder

Skulder

Leverering

Summa

från stats-

den

den

Utgifte

r

till stats-

kontoret

30/6 1925

V? 1924

kontoret

Femte

huvudtiteln:

A.

1.

Departementschefen ...

24,000

24,000

24,000

2.

Departementets avdel-

ning av Kungl. Maj:ts

kansli.....................

255,187

12

255,187

12

255,187

12

3.

Övergångsstat för de-

partementet ............

4,786

94

4,786

94

4,786

94

E.

9.

Särskild polisstyrka på

landet.....................

2,500

2,500

2,500

F.

1.

Alderstillägg ............

1,000

1,000

1,000

5.

Skrivmaterialier och ex-

penser, ved m. m. ...

32,855

37

2

2

32,643

29

212

08

32,857

37

6.

Tillfällig löneförbätt-

ring för viss personal

inom den civila stats-

förvaltningen .........

864

51

864

51

864

51

8.

Dyrtidstillägg åt befatt-

ningshavare i statens

tjänst .....................

49,019

49,019

49,019

9.

Tryckningskostnader...

12,663

87

12,663

87

12,663

87

Summa

382,876

81

2

2

-

382,664 7 8

212| 08

382,878

81

— 33 —

Riksförsäkringsanstalten.

A. Statsmedel.
Debet.

Balans den 1 juli 1924:

Tillgångar..............................................................................

Inkomster

Femte huvudtiteln:

B. 1. Riksförsäkringsanstalten .............................................

2. Riksförsäkringsanstaltens verksamhet ..........................

3. Kostnader enligt 19 och 37 §§ i lagen om försäkring för

olycksfall i arbete ...................................................

5. Statens bidrag till fiskares försäkring ...........................

F. 4. Extra utgifter ...........................................................

8. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst.........

Elfte huvudtiteln:

A. 10. Statsverket åliggande, av andra medel ej utgående ersätt ningar

i anledning av olycksfall i arbete..................

26. Ersättning för skada till följd av olycksfall, som förorsakats
av krigsförhållandena under 1914—1919 års
världskrig ..........................................................

B. 11. Förhöjning av ersättning i anledning av kroppsskada,

ådragen under militärtjänstgöring ...........................

Beväringsmanskapets invalid- och pensionsfond...........................

Olycksfallsförsäkringsfondens förvaltningskostnader.....................

Försäljningsmedel .................................................................

Aterdebiterade m. m..........................................

206,821: ci
1,318,500: —

466,605: 55
40,968:7 c
525 : —
188,000: —

196,678: 19

150,000: —

205,000: —
705,000: -18,500: —

2,160: 7S

5,888: 84

Summa

Kredit.

Utgifter:

Avlöningar ........................................................................... 1,209,438:2 9

Kostnader för ombud............................................................... 255,591: 8 7

Läkarintyg ..................................................................... 612: po

Hyra för ämbetslokal ........................................................... 125,700:_

Resekostnader ........................................................................ 5,881:41

Skrivmaterialier, tryckningskostnader, lyse, värme och expenser... 108,741: 78

Olycksfallsförsäkringsfonden för redovisning .............................. 450,604:44

Fiskareförsäkringsfonden för redovisning......''.............................. 40,968:7 8

Sammanträde i Köpenhamn..................................................... 525: —

Statsverket åliggande, av andra medel ej utgående ersättningar i

anledning av olycksfall i arbete.......................................... 184,814: 95

Ersättning åt vissa personer, som drabbats av olycksfall, uppkomna

i följd av förhållandena under världskriget.............................. 130,462: o»

Ersättning enligt 1909 års militärersättningsförordning ............... 884,249: oi

Leverering :

Till statskontoret..................................................................... 150 454:87

» länsstyrelserna.................................................................. 10.022: 5 s 3

3 — Rev.-berättelse ang. statsverket för är 1920. II.

154,161: 09

3,501,648: ;
3,658.809: 82

3,397,590: 04

160.477: 4 2

— 34 —

Balans den 30 juni 1925:

Tillgångar:

Kassabehållning ...
Innestående i bank

850: 7 4

99,891: 62 100,742: 36

Summa 3,658,809: s2

B. Olycksfallsförsäkringsfonden.

Kassasammandrag för åt 1924:

Inkomster:

Innestående i banker don 1 januari 1924 .....................................

Försäkringsavgifter enligt 15 och. 35 §§ i olycksfallsförsäkringslagen

Tilläggsavgifter enligt 16 § i samma lag .....................................

Bötesmedel enligt 34 § i samma lag ...........................................

Räntor....................................................................................

Utlottade obligationer och återbetalade lån ..................................

Av ombud redovisade förskott....................................................

330,235: 21
1 5,586,856: 05
3 304,965: 79
200: —
1,939,839: 88
209,993:18
227,087: 84

Summa 8,599,176: 95

Utgifter:

Utbetalade ersättningar ........................................................................... 4,695,147: 31

Återreglerade försäkringsavgifter ............................................................... 3 88,497: 17

Fasta placeringar ................................................................................. 2,722,600: 70

Vid obligationsköp utgivna, upplupna räntor ............................................ 46,711:16

Courtage m. .................................................................................. 1,991: 12

Olycksfallsförsäkringsfondens förvaltningskostnader .................................... 18,500:

Till ombud utlämnade förskott.................................................................. 228,087: 34

Till statskontoret inlevererade tilläggsavgifter ............................................ 298,705: 88

Återreglerade tilläggsavgifter.................................................................. 1 2 * 44,508: 63

Innestående i banker den 31 december 1924 494,428: 19

Summa 8,599,176: 95

Fondens ställning den 31 december 1924:

Tillgångar:

Innestående i banker .......................................................................... 494,428: 19

Förskott ............................................................................................. 34,000:

Obligationer ....................................................................................... 29,884,633: 68

Utlånta medel...................................................................................... 3,848,119: 18

Fordringar .............................................................................. 3.907,800: 42

Summa 38,168,981:4 7

Skulder:

Till statskontoret ej inlevererade tilläggsavgifter.................................... 11,750: 89

Influten, men ej upplupen kapitalrabatt ................................................ 3,600: —

Livräntereserv .................................................................................... 30,651,223:

Ersättningsreserv ................................................................................. 4,900,000: —

Premieutjämnings- och säkerhetsfond..........................................^^^^^2^602^407^58

Summa 38,168,981: 4 7

1 Häri ingå av statsverket förskjutna medel enligt 19 § i olycksfallsförsäkringslagen
med kr. 432,848: 85.

2 Häri ingå av statsverket förskjutna medel enligt 19 § i olycksfallsförsäkringslagen
med kr. 21,707:79.

8 Häri ingå till statsverket återbetalade förskjutna medel enligt 19 och 37 §§ i olycksfallsförsäkringslagen
med kr. 17,406: 45.

4 Häri ingå till statsverket återbetalade förskjutna medel enligt 19 och 37 §§ i olycksfallsförsäkringslagen
med kr. 874: 88.

— 35 —

C. Fonden för verksamhet enligt 1901 års olycksfalls ersättningslag.

Kassasammandrag för år 1924:

Inkomster:

Innestående i banker den 1 januari 1924..................................................... 135,774: 61

Engångspremier för inköpta livräntor ..................... 4,431: 75

Statsbidrag för förhöjning av livräntor åt i statens tjänst skadade arbetare...... 2,381: 79

Räntor ................................................................................................ 391,348: 20

Utlottade obligationer och återbetalade lån ................................................ 167,791: 2S

Summa 701,727: 63

Utgifter:

Utbetalade ersättningar.............................................................................. 429,538: 09

Fasta placeringar....................................................................................... 148,125: —

Vid obligationsköp utgivna, upplupna räntor................................................ 3,027: 78

Courtage................................................................................................... 148: 12

Innestående i banker den 31 december 1924 ................................................ 120,888: 64

Summa 701,727: 63

Fondens ställning den 31 december 1924:

Tillgångar:

Innestående i banker.............................................................................. 120,888: 64

Obligationer......................................................................................... 6,537,907: 79

Utlånta medel ...................................................................................... 1,454,216: 6 7

Fordringar............................................................................................. 106,577: 45

Summa 8,219,590: 55

Skulder:

Livräntereserv...................................................................................... 5,952,077: —

Säkerhetsfond ...................................................................................... 2,267,513: 55

Summa 8,219,590: 55

D. Fonden för olycksfallsförsäkring för fiskare.

Kassasammandrag för år 1924:

Inkomster:

Innestående i banker den 1 januari 1924..................................................... 12,115: 04

Försäkringsavgifter.................................................................................... 46,716:50

Kantor .............................................................................................. 14,101: 96

Utlottade obligationer ............................................................................ 1,400: —

Statsbidrag ............................................................................................. 39,515: 4 7

Summa 113,848: 97

Utgifter:

Utbetalade ersättningar.............................................................................. 72,014:60

Återreglerade försäki ingsavgifter ............................................................... 10: 95

Innestående i banker den 31 december 1924 ................................................ 41.823:42

Summa 113,848: 9 7

Fondens ställning den 31 december 1924:

Tillgångar:

Innestående i banker............................................................................. 41,823: 4 2

Obligationer......................................................................................... 231,911: 47

Fordringar......................................................................................... 3,760:32

Brist, att täckas av statsmedel ............................................................... 68,569: 86

Summa 346,065:0 7

— 36 —

Skulder:

I förskott inbetalda försäkringsavgifter ................................................... 13: 60

Premiereserv.......................................................................................... 21,300: —

Livräntereserv ...................................................................................... 244,622: —

Ersättningsreserv.................................................................................... 70,000: —

Säkerhetsfond ............................................................................ 10,120: 67

Summa 346,065: 0 7

E. Fonden för livförsäkring i samband med egnahemslån.

Kassasammandrag för år 1924:

Inkomster:

Innestående i bank den 1 januari 1924 ...................................................... 1,445: 08

Försäkringsavgifter............................................................................... 8,980:41

Räntor ................................................................................................... 335: 15

Summa 10,761: 24

Utgifter:

Utbetalade dödsfallsersättningar......... ....................................................... 2,500: —

Återbetalt förskoit av statsmedel ............................................................... 5,000: —

Innestående i bank den 31 december 1924 ................................................... 3,261: 24

Summa 10,761: 24

Fondens ställning den 31 december 1924:

Tillgångar:

Innestående i bank............................................................................... 3,261: 24

Fordringar............................................................................................. 13,432: 81

Summa 16,693: 56

Skulder:

Premiereserv........................................................................................ 1,147: —

Säkerhetsfond ...................................................................................... 15,546: 5 5

Summa 16,693: 65

F. Fonden för livräntor till barn utom äktenskap.

Kassasammandrag för år 1921:

Inkomster:

Innestående i banker den 1 januari 1924...................................................... 17,047: 19

Engångspremier för inköpta livräntor ......................................................... 76,808: 02

Räntor ................................................................................................... 28,529: 7 6

Utlottade obligationer .................................................................... 16,698: —

Summa 139,082: 9 7

Utgifter:

Utbetalade livräntebelopp........................................................................... 68,882:10

Fasta placeringar .................................................................................... 32,789: 7 8

Vid obligationsköp utgivna, upplupna räntor................................................ 617:15

Courtage m. m...................................................................................... 32: 7 9

Innestående i banker den 31 december 1924 ............................................... 36,761: 20

Summa 139,082: 97

— 37 —

Fondens ställning den 31 december 1924

Tillgångar:

Innestående i banker

Obligationer ..........

Fordringar...............

Skulder:

Upplupna ej förfallna livräntebelopp

Livräntereserv ...............................

Säkerhetsfond ..............................

.......... 36,761: 20

........... 543,364:3#

........... 7,012:34

Summa 587,137: 98

.......... 597: 55

.......... 571,432: —

......... 15,108:38

Summa 587,137: 93

Anmärkning: Förestående fondtabeller äro upprättade på grundval av de av riksförsäkringsanstalten
förda räkenskaper och i övrigt meddelade uppgifter.

Försäkringsrådet.

Debet.

Balans den 1 juli 1924:

Tillgångar................................................................................................... 604:82

Inkomster :

Femte huvudtiteln:

B. 6. Försäkringsrådet ............................................................ 85 883:_

7. Försäkringsrådets verksamhet .......................................... 21 200:_

F. 8. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst............... 12,600:_

Summa 120,087: 82

Kredit.

Utgifter:

Avlöningar m. m.................................................

Skrivmaterialier, tryckningskostnader och expenser

Till statskontoret:
Överskottsmedel

Leverering:

113,157:67
5>785: — 118,942:67

604: 8 2

Tillgångar:

Kassabehållning

Balans den 30 juni 1925:

540: sb

Summa 120,087: 82

— 38 -

Social -

Fjärde huvudtiteln:

2. H. 2. Extra utgifter....................................................................... ..................

Femte huvudtiteln:

B. 8. Socialstyrelsen ..........................................................................................

9. Socialstyrelsens verksamhet ........................................................................

10. Ersättning åt förlikningsman m. m. för medling i arbetstvister.......................

13. Offentliga arbetsförmedlingen i riket ........................................................

14. Medellösa arbetssökandes resor ..................................................................

16. Yrkesinspektionen ....................................................................................

17. Övergångsstat för yrkesinspektionen........................................................-•••

18. Provisoriska avlöningstillägg åt vissa ordinarie befattningshavare vid yrkesin spektionen

...........................................................................................

19. Yrkesinspektionens verksamhet ..................................................................

26. Erkända och enskilda alkoholistanstalters driftkostnader ..............................

29. Sakkunnigt biträde hos socialstyrelsen för ärenden rörande alkoholistvården ...

31. Sjukkasseväsendets befrämjande .................................................................

32. Sjukkassor, som meddela moderskapsunderstöd .............................................

33. Tillsyn över understödsföreningar ...............................................................

F. 1. Ålderstillägg.............................................................................................

2. Bese- och traktamentspenningar..................................................................

4. Extra utgifter ..........................................................................................

5. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m....................................................

8. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst .......................................

9. Tryckningskostnader .................................................................................

B. 9. 1923/1924. Socialstyrelsens verksamhet......................................................

10. 1923/1924. Allmän levnadskostnadsundersökning.............................................

21. 1923/1924. Yrkesinspektionens verksamhet ...................................................

38. 1923/1924. Extra statsbidrag för år 1922 åt registrerade sjukkassor..................

34. 1922. Understöd åt nykterhetsnämnderna m. m..............................................

Sjätte huvudtiteln:

E. 10. Extra utgifter ..........................................................................................

Sjunde huvudtiteln:

D. 20. Extra utgifter ..........................................................................................

22. Avlöningsförhöjningar åt vissa icke-ordinarie befattningshavare inom den civila

statsförvaltningen....................................................................................

Åttonde huvudtiteln:

N. 3. Extra utgifter.............................................................................................

Femte huvudtitelns allmänna besparingsfond .............................................................

Summa

Tillgångarna den 3% 1925 utgjordes av tillgodohavande i bank.

styrelsen

Debet

Kredit

Summa

Till-gångar
den */’
1924

Uppbörd

Leverering
från stats-kontoret

Utgifter

Leverering
till stats-kontoret

Tillgångar den
3% 1925

900

599

_

_

301

_

900

_j

_

241

66

312,000

_

306,116

82

6,124

84

312,241

66

_

_

115,300

110,021

94

26

81

5,251

2 5

115,300

— •

4,284

07

74,542

93

67,883

38

7,345

48

3,598

14

78,827

— j

202,841

04

244,189

41

447,030

45

447,030

4 5

145

65

838

61

984

26

984

26;

_

_

_

_

273,100

271,458

77

1,194

49

446

74

273,100

9,500

9,370

09

129

91

-

9,500

—j

6,100

6,013

36

86

64

_

6,100

_i

_

_

_

77,900

_

67,899

94

4,838

93

5,161

13

77,900

—•

_

87,653

75

87,653

75

87,653

7 5]

_

_

_

3,600

3,600

3,600

— j

_

_

2,470,000

2,469,637

14

362

86

2,470,000

— 1

_

_

_

145,000

141,608

40

3,391

60

145,000

_

_

6,000

_

5,844

69

155

31

6,000

_

_

750

_

750

750

_

_

_

1,231

95

1,231

95

1.231

95

871

90

_

11,040

_

6,913

48

197

33

4,801

14

11,911

90

_

_

1,793

11

103,010

66

100,024

84

4,778

93

104,803

J 7

4

148,000

147,755

249

148,004

_

_

1,900

51

50,000

_

51,077

36

823

15

51,900

51

5,013

16

_

_

_

4,838

11

175

05

5,013

16

26,380

85

_

_

_

10,252

91

16,127

94

26,380

8 5

2,377

61

273

68

_

27

2,624

24

2,651

24!

89,154

_

24

75

89,178

75

89,178

75!

20,586

40

17,603

45

2,982

95

20,586

40

900

599

301

-

900

900

1,500

2,099

-

301

2,400

-i

2,735

68

2,735

68

_

2,735

68

900

599

_

_

_

301

_

900

-j

494

90

494

90

_

-

-

494

90

335,163

18

4,237

66

4,164,579

39

4,342,723|e2

121,683!

| 139,573

! 29

| 4,503,980 2 3

— 40 —

Centrala skiljenämnden.

Debet.

Balans den 1 juli 1924

Tillgångar .................................................................

Inkomster

Femte huvudtiteln:

B. 11. Centrala skiljenämnden för vissa arbetstvister

577: 25

.......... 17,500: —

Summa 18,077: 25

Kredit.

Utgifter:

Avlöningar.................................................................................... 16,437: 25

Hyra, värme m. m........................................................................ 1,500: —

Skrivmaterialier och expenser ......................................................... 52: SO 17,989; 75

Tillgångar:

Innestående i bank

Balans den 30 juni 1925

.......... 87: do

Summa 18,077: 25

Statens tvångsarbetsanstalt och statens vårdanstalt för
alkoholister å Svartsjö.

Debet.

Balans den 1 juli 1924.

Tillgångar................................................................................................ 647,748: sa

Inkomster.

Femte huvudtiteln:

B. 21. Statens tvångsarbetsanstalter ...................................... 395,272:80

F. 8, Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst ......... 46,758: 1»

Vårdavgifter m. m. för intagna alkoholister ................................. 15,677: 85

Hyres- och ersättningsmedel m. m.............................................. 33,687: 56

Försålda jordbruksprodukter ...................................................... 144,113:85

Diverse................................................................................... 3,435: 9 7 638,945:7 2

Summa 1,286,694: 55

Kredit.

Utgifter:

Avlöningar .............................................................................. 273,729: 4 7

Förplägnad .............................................................................. 50,681:82

Beklädnad m. m...................................................................... 37,046: 45

Byggnader................................................................................. 17,992:88

Inventarier ........................................................................ 8,523:88

- 41 —

Undervisning, hälso- och sjukvård ............................................. 6,198: Öl

Värme, lyse, renhållning och expenser ...................................... 53,880:19

Omkostnader för frigivna m. m................................................. 17,735:48

Jordbruket och verkstadsdriften ............................................... 135,728: 79

Arbetspremier m. m................................................................... 35,897: 2 5

Minskat värde å inventarier och förråd ....................................... 21,278: 8S 658 692:45

Balans den 30 juni 1926:

Tillgångar:

Kassabehållning ..........................................................

Innestående i bank.......................................................

Fastigheter ................................................................

Levande och döda inventarier .....................................

Förråd ......................................................................

11,777: —

2,692: 54
441,700: —

153,545: 2 5

18jS7:8i 628,002:10

Summa 1,286,694: 55

Statens tvångsarbetsanstalt och statens vårdanstalt för
alkoholister i Landskrona.

Debet.

Balans den 1 juli 1924:

Tillgångar................................................................................................... 19.271: 92

Inkomster:

Femte huvudtiteln:

B. 21. Statens tvångsarbetsanstalter ......................................... 197,277: —

23. Driftkostnader för statens vårdanstalt för alkoholister i

Landskrona ............................................................ 2,000: —

F. 8. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst........... 19,400: —

Vårdavgifter för alkoholister .................................................•........ 830: —

Viust å verkstadsdriften............................................................... 9,547: 7 7

Ersättnings- m. fl. medel ............................................................ 16,157:41 245 212:1*

Skulder:

Diverse medel

Balans den 30 juni 1926:

.......... 5,581:86

Summa 270,065: 4 6

Kredit.

Balans den 1 juli 1924:

Skulder................................................................................... ................. 3.020: o 6

Utgifter:

Avlöningar ..........................................

Byggnader ..........................................

Förplägnad..........................................

Beklädnad ...........................................

Inventarier ..........................................

Hälso- och sjukvård..............................

Värme, lyse, renhållning och expenser m.

Omkostnader för frigivna .....................

Förlust å jordbruket...............................

118,745:18
10,172: 2 7
35,567: 81
12,063: 47
12,995:14
7,445: 58
46,060:25
7,935:7 4
337: 12

251,322: äs

— 42 —

Leverering:

Till länsstyrelsen i Malmöhus län.................................................................. 33: 84

Balans den 30 juni 1925:

Tillgångar:

Kassabehållning ........................................................................ 751: 04

Innestående i bank..................................................................... 55: 48

Fordringar............................................................................... 9,532: 12

Värde å levande och döda inventarier.......................................... 5,350: 91 15,689: 50

Summa 270,065: 40

Statens vårdanstalt å Venngarn för alkoholister.

Debet.

Balans den 1 juli 1924:

Tillgångar................................................................................................... 167,038:38

Inkomster:

Femte huvudtiteln:

B. 24. Avlöningar och vikariatsersättningar åt befattningshavare vid statens

vårdanstalt å Venngarn för alkoholister ....................... 39,835: —

25. Bidrag till driftkostnaderna i övrigt för statens vårdanstalt

å Venngarn för alkoholister .................................... 24,926: —

F. 6. Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila

statsförvaltningen .................................................. 8,025: —

8. Dyrtidstiliägg åt befattningshavare i statens tjänst ............ 20,135: oc

Vård- och beklädnadsavgifter......................................................... 85,709: 90

Vinst å jordbruksdriften ............................................................... 12,874: 61

Vinst å verkstadsdriften ............................................................... 3,728: 22

Diverse ....................................................................................... 85: 98 195,320: 3 2

Balans den 30 juni 1925:

Skulder:

Diverse medel...............*......................................................................... 3,109: 21

Summa 365,467: 91

Kredit.

Balans den 1 juli 1924:

Skulder...................................................................................................... 2,648: 82

Utgifter:

Avlöningar................................................................................... 67,995: 66

Förplägnad ................................................................................ 52,435: 52

Beklädnad.................................................................................... 16,008: 4 s

Underhåll av fastigheten ............................................................... 5,943: 88

Underhåll av inventarier .............................................................. 2,408: 7 8

Värme, lyse, renhållning och expenser............................................ 46,511:48

Inköp av automobil .................................................................... 6,926: —

Ny- och ombyggnader .................................................................. _ 695: 87 198,925: 57

Balans den 30 juni 1925.

Tillgångar:

Kassabehållning........................................................................ 59: 8 7

Innestående i bank .................................................................. 10,389: 4 c

Fordringar ............................................................................. 9,175: 44

Värde å levande och döda inventarier ....................................... 124,147: 77

Förråd .................................................................................... 20,121: 48 163,893: 52

Summa 365,467: 91

— 48

Arbetsrådet.

Debet.

Balans den 1 juli 1924:
Tillgångar ..................................................................

Inkomster:

Femte huvudtiteln:

B. 34. Arbetsrådet .................................................................... 56,300: —

F. 6. Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila statsförvaltningen
.......................................................... 941:68

8. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst............... 7,542: —

Hyresmedel.................................................................................... 1,500: —

Summa

Kredit.

Utgifter:

Avlöningar ................................................................................... 57,306: 12

Hyra, lyse och värme m. m............................................................. 7,533:8 4

Skrivmaterialier, tryckningskostnader och expenser ........................... 1,494: 02

Leverering:

Till statskontoret..........................................................................................

Tillgångar:

Innestående i bank

Balans den 30 juni 1925:

Summa

Pensionsstyrelsen.

A. Statsmedel.
Debet.

Balans den 1 juli 1924:
Tillgångar...................................................................

Inkomster

Femte huvudtiteln:

B. 35. Pensionsstyrelsen....................................

36. Pensionsstyrelsens verksamhet m. m..........

37. Statens kostnad för pensionstillägg och un derstöd

till de personer, som äro därtill
berättigade jämlikt lagen om allmän pensionsförsäkring
enligt dess lydelse före
lagen den 8 juni 1915...........................

38. Bidrag till understöd åt de personer, som

genom lagen den 8 juni 1915 blivit delaktiga
i den allmänna pensionsförsäkringen
................................................

39. Ersättning till postverket för dess bestyr med

pensionsutbetalningar ..........................

580,594:73
505,000: —

1,190,000: —

5,050,000: —

140,800: —

6.533: 88

66,283: 63
72,817: 5i

66,333: 4s
3,059: 65

3,424: 3 8
72,817: 51

888:82

— 44

F. 1. Alderstillägg ........................................ 186:8 2

8. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens

tjänst ................................................ 163,000; —

Från pensionsförsäkringsfonden tillgodoförda..............................

Ersättning av kommuner och enskilda för andel i sjukvårdskostnader
...............................................................................

Hyres- och värmeersättningsmedel.............................................

Aterdebiterade........................................................................

7,629,581: 65
918,900: —

31,814: 99
1,732:45

25,822: 28 8,607,881:27

Summa 8,608,770: 09

Kredit.

Utgifter:

Avlöningar..............................................................................

Resekostnader .......................................................................

Kostnader för ombud.............................................................

Åtgärder till förebyggande och hävande av invaliditet ...............

Barntillägg..............................................................................

Skrifmaterialier, tryckningskostnader, värme, lyse och expenser

m. m.............................................................................

Underhåll av fastigheter, inventarier m. m...............................

Påföres pensionsförsäkringsfonden för redovisning .....................

Påföres generalpoststyrelsen för redovisning ..............................

Till pensionsförsäkringsfonden återförda...................................

1,080,735:17
5,408: —

75,140: 6 7
983,947: 88
1,090,143: 6 0

96,199: 41
27,093: 68
5,050,000: —

140,800: -

32,633: 72 8,582,101: 58

Till statskontoret:
Överskottsmedel

Leverering:

.......... 26,668: öl

Summa 8,608,770: 0 9

V

B. Pensionsförsäkringsfonden.
Kassasammandrag.

Inkomster:

fnnestående i riksgäldskontor och banker den 1 juli 1924 ........................ 6,219,421: 74

Obligatoriska pensionsavgifter .................................................................. 23,174,944: 7 7

Frivilliga pensionsavgifter........................................................................ 699,482: 89

Statens bidrag till kostnaderna för understöd enligt lagen den 8 juni 1915 ... 5,050,000: —

Räntor och utdelningar ........................................................................... 12,890,051: —

Återbetalda lån och utlottade obligationer ................................................ 2,604,972: 3 7

Summa 50,638,872:7 7

Utgifter:

Fasta placeringar .................................................................................... 26,337,325: 76

Pensioner på grund av obligatoriska avgifter ............................................. 1,375,000: —

Understöd enligt lagen den 8 juni 1915...................................................... 9,250.000: —

Restituerade pensionsavgifter................................................................... 217,796:8 0

Fonden för sjukvårdande uppgifter............................................................ 836,266: 28

Nils Jönssons donationsfond..................................................................... 500: —

Förvaltningskostnader.............................................................................. 76,666: 95

Innestående i banker den 30 juni 1925 ..................................................... 12,545,316: 98

Summa 50,638,872: 7 7

— 45 —

Fondens ställning- den 30 juni 1925.

Tillgångar:

Innestående i bank............................................................................. 12,515.316:98

Förskott............................................................................................. 14,692,758:25

obligationer......................................................kÄ i*

Utlånta medel .................................................................................... 132,725,595:15

"ktl.er,............................................................................................... 15,005,963: 98

Fastigheter................................................................................ 1,770,000: —

Summa 287,526,055: 9 4

Skulder:

Frivilliga försäkringens fond ............................................................... 5 795,055:2 9

Särskilda till förvaltning överlämnade fonder....................................... ’ 18J46: 88

Fonden för sjukvårdande uppgifter ...................................................... 2.675,188: 89

Allmänna fonden................................................................................ 279’o37l665: 48

Summa 287.526,055: 9 4

Allmänna barnhuset i Stockholm.1

A. För tiden 1 januari—30 september 1924.

Debet.

Balans från år 1923

Tillgångar ............................................................................................ 8,608,536:87

Inkomster:

Femte huvudtiteln:

Enligt riksstaten för budgetåret 1923—1924:

Enligt riksstaten för budgetåret 1924—1925:

Intressemedel ............................................................ 134,399: it

Bötes- och tolagsmedel ......................................................... 65,960: 4 0

Förmyndarkammarens överskottsmedel .................................... 181,966: 52

Anslag av riksbankens vinst .................................................. 2,250:_

Hyres- och fattigpenningmedel m. m..................................... 7,001: 18

Avgifter för inlösta barn ..................................................... 225:_

Ersättning för barns underhåll och vård ................................. 172,258:_

Ersättning från Wennerqvistska fonden.................................... 2,160:_

Diverse .............................................................................. ’l04:4 o 649,912: 12

Höjning av fastigheternas bokförda värde................................................... 48,164:54

Balans den 30 september 1924:

Skulder:

Utgiftsrester ................................................................... 62,000: —

Diverse medel..................................................................... 1,101,002: 63

Övriga skulder .................................................................. 740,000: - 1,903,002:6S

Summa 11,209,615:66

förnyade reglementet för allmänna barnhuset i Stockholm den 25 november 1910 (nr 125).
vilken kungörelse trätt i kraft den 1 oktober 1924, skola barnhusets räkenskaper numera
avslutas för tiden 1 juli—30 juni.

— 46 —

Skulder.

Kredit.

Balans från år 1923:

Utgifter:

Avlöningar och pensioner......................................................... 149,436: 7 6

Utspisning .............................................................................. 55,106: 88

Beklädnad m. m...................................................................... 24,976: 7 8

Sjukvård och diverse förbrukningsartiklar ................................. 44,779: 59

Uppvärmning, belysning, renhållning m. m.................................. 59,775: so

Underhåll m. m. av barn utom inrättningen .............................. 204,889: 69

Omkostnader för fastigheterna Mimer 1 och Bålambshov ............ 106,467: 48

Avskrivningar ........................................................................ 150: —

Balans den 30 september 1924:

Tillgångar:

Kassabehållning.................................................................. 2,260: 55

Innestående i bank ........................................................... 268,893: 57

Obligationer........................................................................ 1,063,899:19

Utlånta medel..................................................................... 5,318,700: —

Fordringar ........................................................................ 28,001:78

Fastigheter........................................................................ 2,039,350: —

Summa

B. För tiden 1 oktober 1924—30 juni 1925.
Debet.

Balans den 1 oktober 1924:

Tillgångar ............................................................................................

Inkomster:

Femte huvudtiteln:

B. 49. Barnhusen............................................................... 83,587: 50

Intressemedel........................................................................ 292,287: 58

Bötes- och tolagsmedel ......................................................... 8,422: 2 6

Förmyndarkammarens överskottsmedel .................................... 161,657:4 7

Anslag av riksbankens vinst................................................... 4,500: —

Hyres- och fattigpenningmedel m. m..................................... 23,888: 68

Avgifter för inlösta barn........................................................ 73,685: 78

Barnhusets anslag till sjukvårdsanstalten ................................. 33,697: 54

Balans den 30 juni 1925:

Skulder:

Utgiftsrester ..................................................................... 38,029:25

Diverse medel..................................................................... 1,038,915: 79

Övriga skulder ................................................................ 740,000: —

Summa

1,842,928: 64

645,581: 98

8,~21,105: 04
11,209,615: 66

8,721,105: 04

681,726: 66

1,816,945; 04
11,219,776: 74

- 47 —

Skulder.

Kredit.

Balans den 1 oktober 1924:

Utgifter:

Administration och pensioner ............................

Barnhemmet ...................................................

Småhemmet.....................................................

Utackorderade barn ...........................................

Sjukvårdsanstalten..............................................

Fastigheten Mimer 1 ........................................

» Rålambshov .....................................

Bambördshuset Pro Patria..................................

Restitution av danaarvsmedel ............................

Balans den 30 juni 1925:

Tillgångar:

Kassabehållning..........................................................

Innestående i bank ....................................................

Förskott ...................................................................

Obligationer .............................................................

Utlånta medel.............................................................

Fordringar ...............................................................

Fastigheter ................................................................

1,903,002: 68

76,213: 66
20,169:51
11,233: is
283,911: 36
33,697: 54
40,561: 8 7
19,653:7 0
300: —
332: 48

1,954:10
346,507: 74
8,400: —
1,061,899:19
5,238,700: —
133,899: 83
2,039,350: —

486,063: 25

8,830,710: 86

Summa 11,219,776: 74

Medicinalstyrelsen med underlydande anstalter.

Debet.

Balans den 1 juli 1924:

Tillgångar .................... ........................................................................ 4,807,404:31

Inkomster:

Egentliga statsinkomster:

A. III. Diverse inkomster ................................................ 100:_

Särskilda uppbördsmedel för utgiftsanslagen:

Andra huvudtiteln:

D. 28. Medikolegala besiktningar.................................... 35: —

Femte huvudtiteln:

C. 1. Medicinalstyrelsen ............................................. 1,418:31

3. Statens bakteriologiska laboratorium ..................... 166,241:7 9

5. Statens rättskemiska laboratorium ........................ 595: 9 o

18. Hospital och asyler............................................. 8,274,822:16

19. Övergångsstat för hospital och asyler .................. 47: —

22. Anstalter för bildbara sinnesslöa, som icke äro

fallandesjuka .................................................. 230: —

31. Underhåll av Järvsö sjukhus för spetälska ............ 3,481: 27

39. Bidrag till dispensärverksamhet .......................... 472: 41

45. Bidrag för driften av epidemisjukhus..................... 242: —

46. Kliniker vid vanföreanstaltema i Stockholm, Göte borg

och Hälsingborg ....................................... 63: 20

51. Allmän hälso- och sjukvård ................................ 63,424: 92

62. Skyddskoppympningen ....................................... 29: —

63. Karantänsanstalten på Känsö ............................. 495: 97

F. 2. Rese- och traktamentspenningar ........................... 799: 35

5. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m................ 1,503:73

6. Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den

civila statsförvaltningen.................................... 8: 51

— 48 —

P. 8. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst... 4,280:3 0

9. Tryckningskostnader............................................. 680: »8

C. 22/1923—1924. Ombyggnad av värmeledning för vissa paviljonger
vid Lunds hospital ............ 1,539: In

62/1923—1924. Repetitionskurser för barnmorskor......... 11:91

22/1922. Nytt hospital vid Hälsingborg ..................... 48,181: 10

18/1921. Nytt hospital vid Hälsingborg ..................... 27,640: 28

21/1921. Bostadshus för personal vid Stockholms hospital 511: —

Nionde huvudtiteln:

Statens veterinärbakteriologiska anstalt:

G. 6. Anstaltens verksamhet ................................... 86,975: 89

G. 10. Förekommande och hämmande av smittsamma sjukdomar
bland husdjuren .................................... 860,507: 62

Likvider med siirskilda ämbetsverk och myndigheter .

9,544,339: 08
23,736,435: 31
9,924,168: 2 5

Balans den 30 juni 1925:

Skulder:

Förskott...................................................................

Utgiftsrester...............................................................

Diverse medel............................................................

Övriga skulder............................................................

15: —

1.9,878: 8 5
4,125,818: 07

_11,619:87 4,157,331:79

Summa 52,169,678: 6»

Skulder.

K r e d i t.

Balans den 1 juli 1924

3,272,725: «7

Utgifter:

Utgifter för riksstatens inkomsttitlar:

A. ni. Diverse inkomster ............................................... 750: —

Utgifter för riksstatens utgiftstitlar:

Andra huvudtiteln:

D. 28. Medikolegala besiktningar....................................... 3,170: —

G. 11. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga........ 5,910:18

Femte huvudtiteln:

B. 43. Fattigvården i allmänhet ...................................... 563: BO

C. 1. Medicinalstyrelsen ................................................ 333,893: SO

2. Medicinalstyrelsens verksamhet .............................. 24,265:4 7

3. Statens bakteriologiska laboratorium........................ 268,035: o o

4. Driften vid statens bakteriologiska laboratorium ...... 34,997: 82

5. Statens rättskemiska laboratorium ........................... 16,431: 22

6. Driften vid statens rättskemiska laboratorium............ 1,700:6 5

7. Provisoriskt lönetillägg åt föreståndarna för statens

bakteriologiska laboratorium och statens rättskemiska
laboratorium...................................................... 1,800: —

8. Statens farmaceutiska laboratorium.......................... 17,933: 17

13. Flyttningsbidrag''åt vissa provinsialläkare ............... 379:87

15. Avlöning åt civila läkarstipendiater ........................ 2,500: —

18. Hospital och asyler................................................ 18,087,640: 08

19. Övergångsstat för hospital och asyler ..................... 11,278: 64

21. Anstalter för obildbara sinnesslöa ........................... 511,990: so

22. Anstalter för bildbara sinnesslöa, som icke äro fallande sjuka

........... 629,502: 98

23. Epileptikeranstalter.............,,,................................ 96,407:61

31. Underhåll av Järvsö sjukhus för spetälska ............... 26,981: 27

32. Täckande av motsedd brist å anslaget till underhåll

av Järvsö sjukhus för spetälska........................... 2,743:6 2

35. Bidrag till driftkostnaderna för tuberkulossjukvårds anstalter.

............................................................ 3,016,406: 80

— 49

C. 38. Folksanatorierna ...................................................

39. Bidrag till dispensärverksamhet ..............................

40. Behandling av medellösa lupuspatienter från landsorten

41. Radiumhemmets i Stockholm poliklinik ..................

42. Radiumhemmets i Stockholm klinik ........................

43. Bidrag till resor för vissa patienter vid radiumhemmet

i Stockholm ......................................................

44. Bidrag för uppförande, inrättande eller inlösen av

epidemisjukhus...................................................

45. Bidrag för driften av epidemisjukhus........................

46. Kliniker vid vanföreanstaltema i Stockholm, Göteborg

och Hälsingborg ................................................

47. Polikliniker vid vanföreanstaltema i Stockholm, Göte borg

och Hälsingborg ....................................

48. Underhåll av skol- och uppfostringshem för vanföra...

49. Bidrag till resor för vanföra jämte vårdare...............

50. De i Stockholm, Göteborg och Hälsingborg inrättade

undervisningsanstalterna för vanföra m. m.............

51. Allmän hälso- och sjukvård ....................................

53. Statens skola för utbildning av distriktssköterskor ...

54. Stipendier för sjuksköterskor för genomgående av statens

skola för utbildning av distriktssköterskor ............

59. Barnmorskeundervisningen och barnbördshusen .........

60. Repetitionskurser för barnmorskor ...........................

62. Skyddskoppympningen ..........................................

63. Karantänsanstalten på Känsö .................................

64. Svenska läkarsällskapet..........................................

65. Ambetsläkarkurs m. m...........................................

66. Internationella hälsovårdsbyrån i Paris.....................

F. 1. Alderstillägg .........................................................

2. Rese- och traktamentspenningar..............................

3. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga.........

4. Extra utgifter ......................................................

5. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m...................

6. Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den

civila statsförvaltningen......................................

7. Tillfälliga lönetillägg åt vissa vaktmästare och med dem

jämförliga befattningshavare.................................

8. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst...

9. Tryckningskostnader .............................................

C. 22/1923—1924. Ombyggnad av värmeledningen för vissa

paviljonger vid Lunds hospital .........

23/1923—1924. Ny ekonomibyggnad och vissa påbyggnads arbeten

vid Göteborgs hospital ...........

43/1923—1924. Radiumhemmets poliklinik ........... .........

64/''/i—80/o 1923. Provisoriska åtgärder beträffande sjukvården
inom rikets ödemarksområden ...

22/1922. Nytt hospital vid Hälsingborg .......................

24/1922. Vattenreningsverk vid Östersunds hospital.........

25/1922. Tillbyggnad av maskinhuset vid Stockholms

hospital....................................................

18/1921. Nytt hospital vid Hälsingborg ........................

19/1921. Nya paviljonger för oroliga sjuka vid Säters och

Västerviks hospital.......................................

20/1921. Bostadshus för hospitalspersonal .....................

21/1921. Bostadshus för personal vid Stockholms hospital

VI. F. 13/1920. Nytt hospital å biskopsbostället Sundby ......

15/1920. Bostadshus för viss betjäning vid Säters och

Västerviks hospital ................ ............

16/1920. Paviljonger för oroliga sjuka vid Östersunds

hospital ................................................

Nionde huvudtiteln:

Statens veterinärbakteriologiska anstalt:

G. 5. Avlöningar m. m.................................................

6. Anstaltens verksamhet .......................................

4 — Rev.-berättelse ang. statsverket för år 1925. II.

200,000: —
337,733: 7 o
68,130: 30
11,250: —
29,286: —

30,703: oo

1,203,924: 2 6
767,030: —

115,141: 95

15,000: —
62,490: —
90,798: S7

124,943: so
859,190: 4»
8.000: —

16,000: —
60,562: 29
14,345: —
242,115: 57
16,298: —
1,500: —
15,000: —
5,000: -4,785: 63
70,063: 21
6,226: 14
2,242: 60
64,654: 2 7

19,658: 76

1,075: —
1,978,639: 5s
29,609: 34

98,921: 73

206,752: 88
3,750: —

400: —
2,169,344: 83
7,193:7 4

828: o i
425,585: so

76,873: so
26,761: 2 7
1,334: —
13,401: 0 7

1,558: 55

13,926: 65

45,544: 05
110,079:84

— 50 —

G. 7. Länsveterinärer och. veterinärstipendiater..................

10. Förekommande och hämmande av smittsamma sjuk domar

bland husdjuren.......................................

11. Kärantänsanstalten i Haparanda för husdjur ............

O. 1. Ålderstillägg .........................................................

6. Extra utgifter ......... ...........................................

7. Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den

civila statsförvaltningen.......................................

9. Tillfälliga lönetillägg åt vissa vaktmästare och med dem

jämförliga befattningshavare.................................

10. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst ...
D. BO/1921. Ändringsarbeten vid karantänsanstalten i Haparanda
för husdjur ......................................

Tionde huvudtiteln:

C. 7. Läkarundersökning av sjöfolk....................................

Elfte huvudtiteln:

A. B. Pensionstillägg åt f. d. civila befattningshavare i statens

tjänst m. fl. pensionärer ................................

8. Bidrag till sjuksköterskors pensionering.....................

Insättningar å statsverkets giroräkning i riksbanken.................

Likvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter.................

6,000: —

9,333,754:2 6
863: 81
1,650: 0 6
12,198: 60

7,517:43

666: 60
28,493: —

195: —

41,024: —

11,078:19
1,025: —

Balans den 30 juni 1925

Tillgångar:

Kontant behållning:

I medicinalstyrelsen underlydande anstalters kassor.....

Innestående i bank....................................................

Förskott....................................................................

Inkomstrester ...........................................................

Obligationer..............................................................

58,589: 40
1,563,386: 22
136,151:86
58,736: 09
3,918.711:40

Summa

42,213,400: 68
885,407: 71
62,569: 66

5,735,574: 9 7
52,169,678: 69

51 —

Statens uppfostringsanstalt å Salbohed för sinnesslöa

Debet.

Inkomster:

Anstaltens tillgångar den 1 juli 1924 .......................................

Femte huvudtiteln:

C. 24. Avlöningar och vikariatsersättningar m. m. åt befattningshavare
vid statens uppfostringsanstalt för sinnesslöa gossar
Bidrag till driftkostnader i övrigt för statens uppfostringsanstalt
för sinnesslöa gossar.......................................

Vissa inredningsarbeten m. m. vid statens uppfostrings .

anstalt för sinnesslöa gossar.......................................

Alderstillägg ....................................................

Extra utgifter ....................................................

Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila

statsförvaltningen...................................................

Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst .........

Vård- och beklädnadsavgifter ....................................................

Vinst å jordbruket.....................................................

Ersättnings- m. fl. medel..................................

25.

26.

1.

4.

6.

8.

23,511: 96

19,500: —

20,500: —

8,500: —
150: —
4,950: —

4,050: —
9,150: —
21,291: 96
755: 09
2,461: 39

Skulder:

Diverse medel

Balans den 30 juni 1925.

Summa

Kredi

Anstaltens skulder den 1 juli 1924 .......

Avlöningar ........................................

Mathållning........................................

Beklädnad och sängkläder..................

Läkare och sjukvård .........................

Värme, lyse, renhållning och expenser ...

Fastighetens underhåll m. m................

Inventarier och materiel........................

Vissa inredningsarbeten ........................

Diverse utgifter....................................

Utgifter:

....................................... 150: 97

....................................... 31,988: 6 7

...................................... 16,543:11

....................................... 4,475: 63

....................................... 2,493: 63

....................................... 11,267:48

....................................... 3,922: 74

....................................... 1,225:40

....................................... 10,776:10

....................................... 4,321:58

Leverering

Till länsstyrelsen i Västmanlands län ..................

Balans den 30 juni 1925:

Tillgångar:

Kassabehållning........................................................................ X 052: 25

Innestående i bank .................................................................. 2 669: 74

Värde å levande och döda inventarier ....................................... 23,554:91

gossar.

114,820: 4 0

181:13
115,001: 53

87,168: 81

556: 3 2

27,276: 90

Summa 115,001:58

— 52

Statens uppfostringsanstalt i Vänersborg för sinnesslöa

flickor.

Debet

Inkomster

Anstaltens tillgångar den 1 juli 1924 ............................................ 11,303: 6 9

Femte huvudtiteln:

C. 27. Avlöningar och vikariatsersättningar m. m åt befattningshavare
vid statens uppfostringsanstalt för sinnesslöa flickor 8,600: —
28. Bidrag till driftkostnader i övrigt för statens uppfostrings -

anstalt för sinnesslöa flickor .................................... 12,500: —

F. 6. Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila

statsförvaltningen ...................................................... 1,628: 7 5

8. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst............ 3,554: —

Vårdavgifter för elever.................................................................. 7,565: 84

Beklädnads- och ersättningsmedel m. m....................................... 2,366: 84

47,518: 02

Summa 47,518: 02

Kredit.

Utgifter:

Avlöningar ................................................................................. 13,425: 04

Förplägnad................................................................................. 5,897: 2 9

Beklädnad och sängkläder............................................................ 1,856: 4 5

Läkare och sjukvård..................................................................... 793:18

Värme, lyse, renhållning och expenser .......................................... 4,331: 98

Fastigheten................................................................................ 8,305: 84

Inventarier ................................................................................. 6,031: 2 0

Arbetsmateriel ......................................................... 877: 24

Diverse utgifter........................................................................... 1,992:49

43,510: 71

Tillgångar:

Kassabehållning ....
Innestående i bank

Balans den 30 juni 1925

7: 81

4,000:— 4,007:31

Summa 47,518: 02

Danviks hospital

Debet.

Balans den 1 juli 1924:

Tillgångar ............................................................................................. 12,741,651: so

Inkomster:

Femte huvudtitoln:

C. 29. Lasaretts underhåll...........................

....................... 3,670: —

Hemmansräntor och arrenden ........................

....................... 45,773:67

Tomtöresmedel ............................................

....................... 178:56

Underhållsmedel.............................................

....................... 140,858:33

Hyresmedel...................................................

....................... 10,675:50

Tolagsmedel ................................................

....................... 33,443:8 7

Danvikspenningar ..........................................

....................... 7,043: so

Kekognitionsmedel ........................................

....................... 53,064: 64

Intressemedel.......................:.........................

....................... 229,758:8 7

Skogsförsäljningsmedel.....................................

....................... 17,464: 70

Försålda trädgårdsprodukter ...........................

............. ......... 1,038: 55

Diverse..........................................................

....................... 8,481:29

Balans den 30 juni 1925 :

Skulder:

Diverse medel .......

Övriga skulder ......

4,317,124: 08

26,620: 58 4,343,744; 6e

Summa 17,636,847:84

Skulder

Balans den 1 juli 1924;

4,290,996: os

Utgifter:

Hemmansräntor och arrenden ................................................ 1,912: 66

Löner och arvoden ............................................................ 114,203:89

Utspisning ......................................................................... 130,961: 67

Bränsle och lyshållning ......................................................... 28,660: 60

Beklädnad och sängkläder...................................................... 2,348: 74

Tvätt och renhållning......................................................... 7,763: 45

Medikament^: och sjukvård ................................................... 5,115:95

Hospitalsegendomarnas underhåll............................................. 23,472:11

Inventariers anskaffning och underhåll ...... 10,924:62

Utskylder och kontribudoner.................................................. 20,967:60

Underhåll av egendomen nr 1 kvarteret Barnängen .................. 4,954: 2 9

» » trädgård och planteringar.................................... 4,574: 22

i » maskiner och ångpannor .................................... 1,456: 80

Underhållsbidrag till Stockholms hospital................................. 14,000: —

Omkostnader för hospitalets hemman och skogar ..................... 20,219: 4 8

Livräntor............... 4,312: 60

Diverse................................................ .............................. 8,898: 7 9

Avföres minskning i frälseräntornas taxeringsvärde ...................................

404,745: 97
15,800: —

Balans den 30 juni 1925:

Tillgångar:

Innestående i bank ....................................................

Utlånta medel............................................................

Fastigheter................................................................

Förråd......................................................................

Fordringar ................................................................

31,416: S 2
5,344,125: 16
7,398,925: 88
11,684: 28

139,154:20 12,925,305;79
Summa 17,636,847: 8 4

Överståthållarämbetet och länsstyrelserna

D

e b

e

t

.

25

Tillgångar
den */? 1924

| Inkomster

Likvider med
särskilda
ämbetsverk
och

myndigheter

Uttag å stats-verkets giro-råkning i
riksbanken

Skulder
den 30j6 IS

Överståthållarämbetet..................

124,315

28

56,059,431

85

3,454,080

83

18,233,712

14

1,001,412

6 5 i

Stockholms

län ...............

2,316,113

10

8,693,273

09

674,778

65

13,747,549

52

819,829

57

Uppsala

» ...............

682,058

45

3,114,449

45

383,024

85

9,522,920

96

230,316

43!

Södermanlands

» ..............

1,157,034

03

3,399,149

62

495,651

93

9,059,260

39

352,151

821

Östergötlands

» ...............

3,479,319

09

6,090,962

99

762,804

73

12,724,286

52

958,062

62;

Jönköpings

» ..............

1,345,967

91

3,744,484

40

460.977

11

10,938,918

21

1,074,278

10;

Kronobergs

» ...............

930,205

82

1,713,540

66

243,268

5b

7,297,990

ÖS

614,674

11

Kalmar

» ...............

123,347

88

2,633,428

5 6

428,862

62

12,069,155

47

524,590

481

Gotlands

» ...............

398,633

27

659.712

30

189,392

09

2,713,237

86

226.809

84

Blekinge

» ...............

80,243

40

3,747,571

74

164,08b

90

6,253,750

07

202,881

2 1 <

Kristianstads

» ...............

1,426,18b

00

9,628,928

49

523,022

12

13,126,221

81

403,012

80

Malmöhus

» ...............

4,200,292

74

21,325,306

26

2,198,269

82

32,776,325

64

550,546

6 2 j

Hallands

2> ...............

884,786

75

2,250,791

36

265,290

53

7,671,167

49

170,166

06 j

Göteborgs o. Bohus

» ...............

3,860,174

58

17,723,578

34

1,201,136

76

16,378,440

55

613,613

151

Alvsborgs

» ..............

2,132,700

5 8

4,908,574

2 2

528,812

81

12,896,228

91

661,880

35

Skaraborgs

» ...............

1,361,243

15

3,787,05^

32

485,660

16

10,797,413

78

858,548

76

V ärmlands

» ...............

1,953,167

57

2.873,911

48

572,581

94

13,065,806

42

818,220

7 0:

Örebro

» ..............

931,347

86

3,980,417

56

585,099

77

10,098,932

41

284.326

15

Västmanlands

»

1,229,287

98

2,195,849

8 9

419,665

4 7

8.472,671

2 0

469,330

65!

Kopparbergs

»

1,925,530

94

3,232,546

90

638,051

50

14,167,728

67

484,956

86!

Gävleborgs

» ..............

1,547,743

72

4,257,145

17

614,933

28

12.806,494

49

476,411

28:

V ästernorrlands

»

1,647,375

16

3,810,170

94

517,184

10

15,357,360

82

464,772

40!

Jämtlands

» ...............

1,162,784

68

1,443,264

78

351,520

98

8,612,518

2 5

426,493

Bil

Västerbottens

» ..............

1,714,391

03

1,583,027

23

233,010

65

16,700,539

22

703,181

SO j

Norrbottens

» ...............

1,691,360

03

1,944,054

61

192,313

72

17,758,998

02

834.054

88)

Summa''38,305,614

01

174,800,63011 e 116,583,48119 o I313,247,628

8 0! 14,224,522^ 8 6

Överståthållarämbetet och

K r e -

Skulder
den 1/- 1924

Utgifter

Likvider med
särskilda
ämbetsverk
och

myndigheter

Insättningar å
statsverkets
giroräkning i
riksbanken

Kontant be- 1
hållning och
innestående i |
bank

Överståthållarämbetet...

1,330,993

Öl

6,651,655| 19

64,899

36

70,705,879

93

Stockholms

län

650,263

33

6,775,759 98

585,829

28

15,937,203

79

76,711

86

Uppsala

»

283,362

11

6,292,254

60

343,714

05

6,346,608

83

5,095

70

Södermanlands

»

341,849

91

4,628,309

21

396,262

17

7,938,444

24

118,379

91

Östergötlands

»

737,135

80

7,487,257

08

632,320

38

11,674,844

84

52,616

22

Jönköpings

»

366,810

78

6,009,499

28

824,625

Öl

8,943,550

50

280,656

07

Kronobergs

»

268,408

32

3,745,325

40

712,182

20

5,175,376

58

142,358

55

Kalmar

»

415,931

72

5,607,558

27

1,008,689

29

8,403,810

89

89,711

07

Gotlands

*

259,477

42

1,439,868

47

260,874

86

1,843,995

14

100,661

88

Blekinge

»

177.164

10

3,188,981

96

537,418

48

6,432,378

02

43,109

91

Kristianstads

»

373,725

19

5,850,615

65

744,877

74

14,077,297

12

39,563

02

Malmöhus

»

1,192,286

63

17,425,222

58

8,034,385

43

31,142,672

57

33,699

19

Hallands

»

190,475

55

3,403,086

96

1,461,630

31

4,888,072

41

38,862

15

Göteborgs o. Bohus »

668,677

38

11,148,735

66

968,215

0 2

23,294,665

6 2

135,532

05

Alvsborgs

»

589,953

49

6,847,291

74

984,991

01

10,602,323

28

163,742

70

Skaraborgs

»

919,574

34

5,551,832

83

665,514

67

8,767,633

96

194,516

92

Värmlands

»

630,244

09

7,151,440

18

813,573

72

8,941,442

91

151,985

30

Örebro

»

304,313

52

6,129,832

24

373,350

72

8,969,249

77

11,226

08

Västmanlands

»

715,828

56

4,379,506

99

427,657

48

6,215,139

94,808

56

Kopparbergs

485,644

25

6,628,830

11

674,170

85

10,975,191

17

65,331

61

Gävleborgs

»

646,247

70

5,837,007

61

820,723

94

10,926,943

87

32,538

27

Västernorrlands

»

460,141

33

7,483,783

24

1,142,923

79

11,257,016

12

100,486

61

Jämtlands

»

374,054

79

3,724,198

36

791,336

60

6,104,144

01

21,674

71

Västerbottens

»

710,752

68

5,665,572

14

903,968

54

12,064,455

88

224,673

80

Norrbottens

»

623,075

97

6,909,830

33

2,063,214

41

11,351,145

41

55,102

03

Summa

13,716,392

155,963,256! 06

26,237,349|76

322,979.485

81

2,273,044!l7

länsstyrelserna (forts.).

d i t

Summa

Ti

Ilgångar

den 3%

19 2 5

Förskott

Fastig-

heter

Inkomst

rester

Proprie-

balans

Uti ån ta
medel

Övriga

fordringar

Summa

40,755

23

78,770

119,525

2S

78,872,952

75

1,454,528

8 2

-.

739,197

38

16,753

36

15,296

13

2,302,487

55

26,251,543

93

652,875

35

7,034

50

1,825

666,830

55

13,932,770

14

958,280

50

39,400

37,321

85

5,000

1,158,382

26

14,463,247

79

1,636,584

05

1,759,976

88

34,700

80

3,483,877

90

24.015,435

95

1,138,855

60

627

99

1,420,139

6

17.564,625

73

754,381

91

1,646

84

898,387

SO

10,799,679

7 5

200,780

28

8,028

49

44,875

343,394

84

15,779,385

Olj

280,405

34

2,501

75

383,568

97

4,187,784

86

61,019

05

8,461

80

112,590

76

10,448,533

32

3,995,672

92

25,622

64

4,060,858

58

25,107,374

28

2,625,753

91

596,720

67

3,256,173

7 7

61,050,740

98

1,177,797

46

82,277

31

04

1,298,936

96

11,242,202

19

2,002,250

52

1,512,816

38

781

37

40,575

60

4,693

78

3,696,649

70

39,776,943

38

1,937,859

69

2,033

66

1

26

2,103,637

30

21,128,196

82

1,182,625

57

8,225

88

- ''

1,385,368

37

17,289,924

17

1,584,395

16

-

10,606

75

1,746,987

21

19,283,688

11

83,386

56

8,748

86

16

103,377

50

15,880,123

75

817,862

48

136,002

12

1,048,673

16

12,786,805

19

1,592,569

72

27,077

16

1,684,978

49

20.448.814187

1,424,699

24

14,417

31

150

1,471,804

82

19,702,727:94

1,315,442

10

12,954

35

24,115

88

1,452,998

94

21,796,863

42

947,151

75

34,022

04

--

1,002,848

50

11,996,582

26

1,190,870

26

2,938

77

170,917

86

1,589,400

69

20,934,149

93

1,392,933

66

17,792

52

-

7,686

88

1,473.515

09

22,420,781

21

30,449,737! 13139,400

5,054,552! 10

17,534

73

261,368

46

169,757 51

38,265.394

10

557,161,877

73

— 58 -

Statens byggnadsbyrå.

Debet.

Balans den 1 juli 1924:

Tillgångar ..........................................................................

5,448: 69

Inkomster:

Femte huvudtiteln:

F. 1/1922. Statsbidrag åt kommuner m. fl. för uppförande av vissa bostadsbyggnader,
reservationsanslag, att av byggnadsskatt direkt
utgå;

Till bestridande av kostnaderna för statens byggnads byrås

verksamhet................................................ 40,000: —

Försäljningsmedel........................................................................... 3,707: 14 43,707: 14

Summa 49,155: SB

Kredit.

Utgifter:

Avlöningar.................................................................

Granskning av ritningar..............................................

Kostnader för kopiering av typritningar ........................

Hyra, värme, lyse och städning ....................................

Skrivmaterialier, tryckningskostnader m. m......................

Balans den 30 juni 1925

Tillgångar:

Kassabehållning.........................................................

Innestående i bank ...................................................

34,636: 86
4,045: —

284: 52
3,620: —

3,744: 07 46,329: 95

125: 88

2,700: — 2,825; 88

Summa 49,155: 83

Anmärkning: Genom statens byggnadsbyrås förmedling hava under tiden 1 juli 1924—30
juni 1925 i byggnadslån från statens byggnadslånefond utlämnats sammanlagt kronor
11,051,772: 60.

— 59

SJÄTTE HUVUDTITELN.
Kommunikationsdepartementet.

Debet

Kredit

Leverering

Skulder

Leverering

Summa

från stats-

den ao/e

Utgifter

till stats-

kontoret

1925

kontoret

Sjätte huvudtiteln:

A. 1. Departementschefen..................

24,000

24,000

_

24,000

_

2. Departementets avdelning av

Kung! Maj:ts kansli...............

183,965

50

223

31

184,188

81

_

184,188

81

3. Departementets verksamhet ......

28,419

99

28,419

99

_

_

28,419

99

E.ll. Skrivmaterialier och expenser, ved

m. m......................... .......

26.200

524

3 2

26,724

3 2

_

26,724

32

13. Dyrtidstil i ägg åt befattningshavare

i statens tjänst .....................

42,117

42,084

33

_

42,117

_.

14. Tryckningskostnader..................

11,800

229

40

12,029

40

_

12,029

4 01

Sjunde huvudtiteln:

1

D. 22. AvJöningsförhöjningar åt vissa

icke-ordinaiie befattningshavare

inom den civila statsförvalt-

ningen ................................

480

-

480

480

— |

Summa j 316,982

49

977

03

317,926

52

33

317,959

52!

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.

Debet.

Balans den 1 juli 1924:

Tillgångar ............................................................................................. 520,732: 2 5

Inkomster:

Egentliga statsinkomster:

A. in. Diverse inkomster...................................................... 208:4 4

Särskilda uppbördsmedel för utgiftsanslagen:

Sjätte huvudtiteln:

B. 1. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen............... 7,037:7 0

(i. Expenser för allmänna arbeten .................. 410: SO

8. Vägundersökningar ......................... ......... 1,977:14

11. Undersökningar av mindre hamnar och far leder

m. m........................................... 3,548: 41

12. Understödjande av brobyggnader och, före trädesvis

mindre, hamnbyggnader m. m. ... 42,928: 93

13. Anläggning eller förbättring av vägar m. m. 73,519: 29
16. Anläggning av ödebygdsvägar i Norrbottens,

Västerbottens, Jämtlands och Västernorr lands

län ......................................... 57,870: 88

18. Anläggning av väg mellan Tärna kyrkoby och

Slussfors .......................................... 2,000: —

20. Undersökningar m. m. för vissa mindre fiskehamns
byggnader ................................... 2,530:16

E. 13. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens

tjänst ................................................. 96: 7 8

60 —

B. 21/1923—1924. Utförande av vissa fiskehamnar 203,939: 70
22/1923—1924. Understödjande av mindre fiske hamnsbyggnader

.................. 163,986: 14

23/1/!—s% 1923. Utförande av vissa hamnförbättringar
i de norrländska
kustlänen och Uppsala län... 28,142: S5
Förutvarande sjunde huvudtiteln:

H. 2/1919. Underhåll och vård av de s. k. Drot.t ningholmsbroarna

....................... 3,348: SO 591,036: s_8 591,244:7 2

Uttag å statsverkets giroräkning i riksbanken............................................. 12,128,408: 19

Bikvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter ................................. 40,506: 16

Balans den SO juni 1925

Skulder:

Diverse medel ...........................................................

Övriga skulder .........................................................

32,446: 78

20,425; 82 52,872: 60

Summa 13,333,763: 92

Kredit.

Skulder

Balans den 1 juli 1924

Utgifter:

Femte huvudtiteln:

B. 14/l/i—so/e 1923. Bekämpande av arbetslösheten ............... 816,800: —

Sjätte huvudtiteln:

B. 1. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen .............................. 174,527: 76

2. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens verksamhet ............ 39,778: —

3. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens distriktstjänstemän ... 30,000: —

4. Ytterligare medel till avlöning av väg- och vattenbygg nadsstyrelsens

distriktstjänstemän ........................... 4,500: —

6. Expenser för allmänna arbeten.................................... 63,975: 41

8. Vägundersökningar .................................................. 201,618: 28

11. Undersökningar av mindre hamnar och farleder m. m.... 26,115:98

12. Understödjande av brobyggnader och, företrädesvis mindre,

hamnbyggnader m m........................................... 992,030: 2 0

13. Anläggning eller förbättring av vägar m. m................ 4,520,306: 7 7

14. Anläggning av enklare vägar .................................... 932,200: —

15. Väganläggning mellan Parkajoki och Muonionalusta i

Norrbottens län..................................................... 55,000: —

16. Anläggning av ödebygdsvägar i Norrbottens, Väster bottens,

Jämtlands och Västemorrlands län............... 450,622:27

18. Anläggning av väg mellan Tärna kyrkoby och Slussfors 252,000::—

19. Förbättring av Visby hamn ..................................... 125,000: —

20. Undersökningar m. m. för vissa mindre fiskehamnsbygg nader

............................................................. 24,760: 7 9

21. Större reparations- och muddringsarbeten å statens fiske hamnsanläggningar

................................ 10,132: 19

E. 6. Täckande av viss av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

förskottsvis bestridd utgift....................................... 18,000: —

7. Bese- och traktamentspenningar ................................. 5,283: 10

10. Extra utgifter ........................................................ 420: —

12. Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den

civila statsförvaltningen.......................................... 8,625: —

13. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst ...... 58,136: 02

14. Tryckningskostnader ............................................... 1,830:4 5

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen:

B. 1/1923—1924. Avlöningar till icke ordinarie befattningshavare
m. m..................................... 125: —

21/1923—1924. Utförande av vissa fiskehamnar ............ 626,830: 80

22/1923—1924. Understödjande av mindre fiskehamnsbygg nader.

............................................... 428,546:88

31,641: 68

61 —

B. 23/1/!—3% 1923. Utförande av vissa hamnförbättringar i

de norrländska kustlänen och. Uppsala

län ............................................. 64,852:61

24/x/i — 30/« 1923. Undersökningar m. in. av vissa fiskehamns anläggningar

.................................... 2,687: 61

E. 1 a/1919. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen ................. 3,000: —

6/1917. Skyddsåtgärder för Falkenbergs yttre hamn ...... 26,000: —

Till anläggande av enklare vägar i Västerbottens läns övre

laPPmark.................................................................... 28,105: 82 9,991,810: 88

Insättningar å statsverkets giroräkning i riksbanken.................................... 70,644:53

Likvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter................................... 2,43v!466: 2 5

Balans den 30 juni 1925:

Tillgångar:

Innestående i bank ........................................ 1,711: 70

Förskott .......................................................................... 491,111: 4S

Obligationer ..................................................................... 9 70O:_

Fordringar ................................................................299,677:'' 50 802.200: 68

Summa 13,333,763: 92

Byggnadsstyrelsen.

Debet.

Balans den 1 juli 1924:

Tillgångar............................................................................................... 309,054: 55

Inkomster

Egentliga statsinkomster:

A. III. Diverse inkomster ......................................

Särskilda uppbördsmedel för utgiftsans]agen:

Sjätte huvudtiteln:

D. 1. Byggnadsstyrelsen ...................................

3. Lokaler för vissa byggnadsstyrelsens byråer

8. Byggnader och reparationer .....................

9. Yttre restaurering av Stockholms slott .....

11. Ämbetsbyggnad i kvarteret Kandidaten i

Stockholm...........................................

14. Nybyggnad för lantmäterikontoret i Västerbottens
län .......................................

E. 11. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m. ...
D. 9/1923—1924. Förbättrande av grunden under

vissa delar av Stockholms slott
13/1922. Om- och tillbyggnad av det s. k. Preisiska

huset i Stockholm ........................

11/1921. Påbyggnad av fastigheterna Engelbrektsgatan
nr 5 och 7 i Stockholm m. m....
Sjunde huvudtiteln:

C. 5. Kontroll å tillverkningsavgifter..................

Åttonde huvudtiteln:

N. 3. Extra utgifter .........................................

I. 14/1923—1924. Byggnader för småskoleseminariet

i Lycksele ...........................

B. 19/1919. Separation av nationalmuseibyggnadens
fasader ........................................

189: 50
1,000: —
510,977: 58
3,235: 8 8

2: 50

64: so
158: 52

500: —

4,359: IT

800: —

515: —

322: so

20: -

26,705: so

123,892: bo

548,851: 20

Uttag å statsverkets giroräkning i riksbanken ..........

Likvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter .

672,743: 76
7,589,405: 70
528.331: cs

Skulder:

Diverse medel ...

Balans den 30 juni 1923:

336,711: 81

Summa 9,436,247: 50

— 62 —

Kredit.

Skulder

Balans den 1 juli 1924:

420,315: 4 9

Utgifter:

Utgifter för riksstatens inkomsttitlar:

Egentliga statsinkomster:

A. III. Diverse inkomster ..........................

Utgifter för riksstatens utgiftstitlar:

Andra huvudtiteln:

G. 5. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m. 911: 02

Fjärde huvudtiteln:

2. C. 8. Skrivmaterialier, expenser, bränsle, lyse

m. m........................................... 5,740: 17

3. D. 6. Bränsle, lyse, vatten, renhållning och

tvätt m. m..................................... 4,928: 7 7

Femte huvudtiteln:

F. 5. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m. 3,935:36
Sjätte huvudtiteln:

D. 1. Byggnadsstyrelsen ............................. 237,280:81

2. Byggnadsstyrelsens verksamhet ............ 84,057:80

3. Lokaler för vissa byggnadsstyrelsens byråer 26,500: —

4. Mätningar m. m. av kulturhistoriskt märk liga

byggnader ................................. 2,100: —

5. Utredningar rörande tillämnade byggnads företag

m. m..................................... 5,920: —

8- Byggnader och reparationer .................. 1,217,957: 87

9. Yttre restaurering av Stockholms slott ... 180,025:90

10. Ambetsbyggnad i kvarteret Murmästaren

i Stockholm .................................... 1,204,894: 7 4

11. Ambetsbyggnad i kvarteret Kandidaten i

Stockholm ....................................... 1,055,187: 77

12. Förstärkning av grunden under den södra

av riksbankens förra byggnader vid Järntorget
i Stockholm ........................... 15: —

14. Nybyggnad för lantmäterikontoret i Väster bottens

län....................................... 49,253:34

15. Indragande i östra flygelbyggnaden till

Gävle slott av värmeledning .............. 7,140: 78

16. Inredning av valvutrymmen inom Stock holms

länsstyrelses tjänstelokaler ...... 3,000: —

E. 7. Rese- och traktamentspenningar ............ 20,768: 91

11. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m. 55,993: 69

13. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens

tjänst ........................................... 60,564: 70

14. Tryckningskostnader .......................... 1,190: 70

D. 9/1923—1924. Förbättrande av grunden under

vissa delar av Stockholms slott 29,383: 44
13/1923—1924. Ändringsarbeten i fastigheten
nr 9 vid Svartmangatan i Stockholm
............................. 37,306: 08

15/1923—1924. Vissa byggnadsarbeten å länsresidenset
i Karlstad m. m____ 19,378: 31

16/1923—1924. Tillbyggnad av länsresidenset i

Jönköping........................... 4,717:4»

11/Vi—s% 1923. Uppmätningar av Stockholms

slott m. m......................... 6,595: 95

15/Vi—8% 1923. Tillbyggnad av landsstatshuset

i Kalmar........................... 646: 60

10/1922. Om- och påbyggnadsarbeten å de i
kvarteret Grönlandet norra i Stockholm
befintliga byggnaderna......... 6,151: 4 6

19,087: 4»

— 63 —

D. 11/1922. Värmeledning i kammarrättens hus...
13/1922. Om- och tillbyggnad av det s. k.

Preisiska huset i Stockholm .........

14/1922. Nytt landsstatshus i Göteborg ........

11/1921. Påbyggnad av fastigheterna Engelbrektsgatan
nr 5 och 7 i Stockholm
m. m..................................

13/1921. Om- och påbyggnad av landsstats huset

i Luleå...........................

T. B. 4/1921. Täckande av merkostnader å vissa

pågående byggnadsföretag.........

6/1921. Inredande till tjänstelokaler av vinden
i gamla riksdagshuset.........

Förutvarande sjunde huvudtiteln:

F. 4/l920. Undersökningsarbeten å Malmöhus

slott m. m..............................

Sjunde huvudtiteln:

C. B. Kontroll å tillverkningsavgifter ............

D. 10. Staten åliggande kommunala och andra

utskylder..........................................

. 17. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m.

Åttonde huvudtiteln:

B. 36. Brandsäkerhetsanordningar i Nordiska museets
byggnad å Djurgården i Stockholm

D. 20. Brandförsäkring av operabyggnaden och

dramatiska teaterns byggnad m. m.

I. 1 a. Folkskoleseminarierna.........................

7. Yissa ändringsarbeten å gymnastikhuset vid

folkskoleseminariet i Gö‘eborg.........

20. Folkundervisningens befrämjande i rikets

nordligaste gränsorter........................

N. 3. Extra utgifter .......................................

5. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m.

E. 36/1923—1924. Tillbyggnad till kemiska institu tionen

vid karolinska mediko kirurgiska

institutet ............

57/1923—1924. Lokaler för farmaceutiska institutet
.............................

I. 7/1923—1924. Byggnader för dubbelseminarium

i Umeå ..............................

10/1923—1924. Byggnader för ett dubbelseminarium
i Linköping ............

14/1923—1924. Byggnader för småskolesemina riet

i Lycksele.....................

B. 13/''/i—s% 1923. Vissa ändringsarbeten i kungl.

bibliotekets byggnad .........

7/''/i— 8% 1923. Byggnader för ett dubbelseminarium
i Linköping............

8/Vi—3% 1923. Inredning av den nya byggnaden
vid folkskoleseminariet
i Karlstad in. m..........

E. 37/1922. Byggnad för rättsmedicinska institutionen
vid karolinska mediko-kirur giska

institutet ...........................

Vårdanstalten Lund för blinda med komplicerat
lyte:

I. 75/1922. Inredning och möblering av de nya

byggnaderna för anstalten .........

I. 7/1921. Nya byggnader för folkskoleseminariet
i Karlstad ..........................

9/1921. Ombyggnads- och inredningsarbeten
för folkskoleseminariet i Stockholm

m. m.......................................

71/1921. Nybyggnad för hantverksskolan i
Kristinehamn för blinda...............

128: —

214: —
54,085: 21

900: —
5,752: 90
4,591: 17
606: 38

2,241: 4 0

7,213: 75

26,715: os
4,587: 65

8,840: 06

39,759: 2 c
1,800: —

490: —

4,711:50
1,292: 20
14,169: 81

43,325: 22
25,602: 78
468,279: 07
37,618: 76
256,610: 31
528: 75
12,357: 7 5

5,999: —

200: —

60: —
381: 96

273: 83
971:68

— 64 —

I. 78/1921. Byggnader för en vårdanstalt för

blinda med komplicerat lyte......... 8,298: 83

F. 38/1920. Nybyggnads- och ändringsarbeten vid

folkskoleseminariet i Luleå ......... 15,738: 4 7

B. 19/1919. Reparation av nationalmuseibyggna dens

fasader.............................. 34,643: 06

T. L. 1/1921. Restaurering av minnesvården på
Filipstads och Färnebo församlingars
kyrkogård över John Ericsson
..................................... 154: 14

B. 6/1919. Ändringsarbeten i nationalmusei byggnaden.

............................. 12,057: 30

Nionde huvudtiteln:

H. 15. Statens centrala frökontrollanstalt ......... 25,198: 5 7

O. 3. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m. 2,440: 25

Tionde huvudtiteln:

F. 3. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m. 10,850:4 6 5,471,234:56

Insättningar å statsverkets giroräkning i riksbanken .............

Likvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter .............

5,490,322: o 4
3,156,863: 44
85,962: 77

Tillgångar:

Innestående i bank

Förskott .............

Obligationer .......

Aktier ................

Balans den 30 juni 1925:

17,212: 54
150,177: 93
113,378: 2 9

2,015:— 282,783:7 6

Summa 9,436,247: 50

— 65 —

SJUNDE HUVUDTITELN.

Finansdepartementet.

Debet

Kredit

Tillgångar

Upp-

börd

Leverering

Leverering

Tillgångar

Summa

den

från stats-

Utgifter

till stats-

den

*/t 1924

kontoret

kontoret

so/6 1925

Sjunde huvudtiteln:

A. 1. Departementschefen..

23,870

55

23,870

55

_

23,870

55

2. Departementets av-

delning av Kungl.
Maj:ts kansli.........

1,730

85

225,035

224,836

55

1,730

35

198

45

226,765

35''

3. Departementets verk-

samhet..................

12,698

12,696

40

1

60

12,698

D. 17. Skrivmaterialier och

expenser, ved m. m.

3,085

70

123

29,500

30,693

91

2,014

79

32,708

701

18. Tryckningskostnader

3,734

89

16,500

19,866

60

368

29

20,234

S 9 j

20. Extra utgifter.........

21. Dyrtidstillägg åt be-

7,251

90

7,251

90

7,251

90

f attningshavare i sta-tens tjänst .........

625

97

47,100

46,800

625

97

300

A. 3/1923—1924. Departe-

mentets verksamhet

62

40

62

40

62

4 0 j

Summa

9,239

8i|l23

- 361,955 45|366,015

91

2,418] 72,

*2,883) 18

371,317

7 61

1 Tillgångarna den 30/6 1 9 2 5 utgjordes av:

Kassabehållning ....................................... 1,550: 23

Innestående i bank ................................. 1,332:9 0 0 883-13

5 — Rev.-berättelse ang. statsverket för år 1935. II.

— 66 —

Kammarkollegium.

Debet

Kredit

Tillgångar

Leverering

Summa

den

Upphörd

från stats

Utgifter

1/t 1924

kontoret

Andra huvudtiteln:

Gr. 7/1922. Jordregister för lands-

bygden ..................

6,420

6,420

6,420

Femte huvudtiteln:

F. 3. Kommittéer och utrednin-

gar genom sakkunniga ...

5,544

08

5,544

08

5,544

08

Sjunde huvudtiteln:

B. 1. Kammarkollegium ............

291,086

16

291,086

16

291,086

16

2. Kammarkollegii verksamhet

32,000

32,000

32,000

D. 16. Rese- och traktamentspen-

ningar..........................

711

60

711

60

711

60

17. Skrivmaterialier och expen-

ser, ved m. m................

271

7 G

58

12

30,353

13

30,683

01

30,683

01

20. Extra utgifter ...............

850

850

850

21. Dyrtidstillägg åt befatt-

ningshavare i statens tjänst

59,680

59,680

59,680

22. Avlöningsförhöjningar åt

vissa icke-ordinarie befatt-

ningshavare inom den ci-

vila statsförvaltningen ...

472

59

472

59

472

59

Åttonde huvudtiteln:

X. 4. Kommittéer och utrednin-

gar genom sakkunniga ..

--

5,044

07

5,044

07

5,044

07

Summa

271 i 7 6

I12

432,161

68

432,491

I51

432,491 |öl

Statskontoret.

Debet.

Balans den 1 juli 1924:

Tillgångar .......................................................................................... rf33,048,929: til

Inkomster:

Statsmedelsfonden ........................................................

Fonden för statens aktier...............................................

Lånefonden för tjänstemannasamhället vid Mörby ............

Lånefonden för bekämpande av arbetslösheten bland stenarbetare
....................................................................

Yattenkraftslånefonden ...................................................

Fonden för räntefria studielån..........................................

Odlingslånefonden .........................................................

Egnahemslånefonden ......................................................

Fiskerilånefonden............................................................

251,503,852: 98
11,997,515: 67
123,041: 2 8

15,863: 03
226,227: 3 5
2.869: 13
732,712: 48
4,677,212: 99
122,526: 52

— 67 —

Dräneringsfonden............................................................ 1,795:7 9

Norrländska nyodlingsfonden .......................................... 51,075: 3 9

Jordförmedlingsfonden ................................................... 63,139:68

Lånefonden för inköp av ädla avelsston ........................... 553:48

Täckdikningslånefonden................................................... 80,460: 84

Allmänna nyodlingsfonden ............................................. 11,377:98

Norrländska andelsmejerifonden ....................................... 8,365:82

Kraftledningslånefonden................................................... 490,711: 98

Gödselvårdslånefonden .................................................. 46,886: 91

Lånefonden för mindre linberedningsanstalter..................... 5,365:09

Norrbottens nybyggeslånefond.......................................... 3,367: 67

Lånefonden för inköp av renar ....................................... 134: o i

Kolonisternas kreaturslånefond......................................... 1,323: 42

Hantverkslån efonden ..................................................... 10,367: —

Eederilånefonden............................................................ 654,063:8 7

Torvindustrilånefonden ................................................... 194,968: 69

Statsverkets fond av rusdrycksmedel................................. 1,716,533:60

Värnskattefonden........................................................... 39,460: 18

Uttag och remisser ...

Balans den 30 juni 1925:

Skulder:

Överleverering ............................................................ 20,428: s 2

Diverse medel .................................................. ......... 222,067,992:3 7

Myndigheters skulder till andra myndigheter.................. 10,930,702: 76

Övriga skulder........................................................... 75,685,507:57

Summa

Skulder

Kredit.

Balans den 1 juli 1924:

Utgifter:

Statsmedelsfonden ......................................................... 170,446,848: 4 5

Fonden för statens aktier................................................ 1,016,666:67

Lånefonden för bekämpande av arbetslösheten bland stenarbetare 31:47

Yattenkraftslånefonden ................................................... 1,848: 09

Odlingslånefonden ......................................................... 10,270: 28

Egnahemslånefonden .................................................... 494,197: 04

Fiskerilånefonden.......................................................... 1,292: 55

Dräneringsfonden............................................................ 9,422: SO

Norrländska nyodlingsfonden ....................................... 10,624: 71

Täckdikningslånefonden ................................................... 23,627: 15

Allmänna nyodlingsfonden ............................................. 60: —

Kraftledningslånefonden ................................................. 1,387: 95

G-ödselvåtdslånefonden ................................................... 20,408: 6 8

Rederilånefonden ........................................................... 84,469: 71

Torvindustrilånefonden .................................................. 268,439: 24

Statsverkets fond av rusdrycksmedel................................. 17,705:8 7

Insättningar och remisser

Balans den 30 juni 1925:

Tillgångar:

Innestående i riksgäldskontoret .................................... 175,000,000: —

Förskott .................................................................... 3,107,470: 6 7

Fastigheter.................................................................. 3,512,400: —

Utlånta medel ............................................................ 431,391,937: 19

Aktier....................................................................... 160,521,760: 76

Myndigheters fordringar hos andra myndigheter ............ 90,454: 7 o

Övriga fordringar...................................................... 78,235,953:86

272,781,772: 78
629,201,090:21

308,704,631: 52
1,943,736,424: 12

263,423,767: o l

172,407,299: S6
656,045,380: 07

851,859,977: is

Summa 1,943,736,424: 12

— 68 —

Mynt- och justeringsverket.

Debet.

Balans den 1 juli 1924.

Tillgångar ...............................................................................

Inkomster:

Egentliga statsinkomster:

A. II. 4. Inkomst av myntning och. justering ........................ 872,426: 51

8. Kontrollstämpelmedel............................................. 437,106: 89

EU. Diverse inkomster ................................................... 27: 3 2

Särskilda uppbördsmedel för utgiftsanslagen:

Sjunde huvudtiteln:

B. 4. Mynt- och justerings verkets drift, reservationsanslag,

att direkt utgå av inkomst av myntning och justering 459: —

Likvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter.

Skulder:

Diverse medel

Balans den 30 juni 1925:

12,110,294: 6 9

1,310,019: 72
4,293,718: 41
2,190: 50

71,563: 91

Summa 17,787,787: 23

- 69 —

Kredit,

Balans den l juli 1924

Skulder......

9,892,133: ii

Utgifter:

Utgifter för riksstatens inkomsttitlar:

A. II. 8. Kontrollstämpelmedel .......................................... 1 157; gg

Utgifter för riksstatens utgiftstitlar:

Sjunde huvudtiteln:

B. 4. Mynt- och justeringsverkets drift, reservationsanslag,

att direkt utgå av inkomst av myntning och justering 466,073: 3 3
5. Dyrtidstillägg vid mynt- och justeringsverket, reservationsanslag,
att direkt utgå av inkomst av myntning

och justering..................................................... 37,529: — 504.760: oi

Insättningar å statsverkets giroräkning i riksbanken.................................... 5,994,976: 10

Balans den 30 juni 1925:

Tillgångar:

Utväxlingskassan..............

Fastigheter ....................

Inventarier.......................

Metaller..........................

Bränsle och materialförråd

415,250: —
181,744: 86
75,000: —
708,853: 04

15,070: 05 1,395,917; 95

Summa 17,787,787: 23

70 —

Kammar -

Tiiigångar

den

Vt 1924

Sjunde huvudtiteln:

B. 6. Kammarrätten ...................................................................

7. Kammarrättens verksamhet ...................................................

D. 17. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m

21. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst ..................

Aktoratsmedel ...................................................................................

Summa

770,650] 7 8

770,650 7 3

1 Beloppet utgör till statens järnvägar levererade aktoratsmedel.

2 Tillgångarna den 80/e 1925 utgjordes av:

Förskott.................................... 4,173:2 7

Fordringar ............................ 861,347: 55 g65,520: 82

Statistiska centralbyrån.

Debet.

Inkomster:

Egentliga statsinkomster:

A. III. Diverse inkomster ..................................................

Särskilda uppbördsmedel för utgiftsanslagen:

Sjunde huvudtiteln:

B. 8. Statistiska centralbyrån........................................

D. 18. Tryckningskostnader.............................................

Uttag å statsverkets giroräkning i riksbanken ..........................

Likvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter.................

1,059: 45

3,000: —

2,829:8 6 6,889:81

............ 563,956: 65

............ 7,201: 7 5

Summa 578,047: 71

Kredit.

Utgifter:

Sjunde huvudtiteln:

Statistiska centralbyrån:

B. 8. Statistiska centralbyrån................................................ 4b9,1U«: i 8

9. Bibliotekets underhållande ......................................... 1,759: 11

10. Statistiska centralbyråns verksamhet .......................... 38,000:

11. Personal vid 1920 års folkräkning................................. 75,528:2 9

C. 6. Stämpelomkostnader....................................................

D. 17. Skrivmaterialier och expenser, ved m. .......................... 46,759:4 4

18. Tryckningskostnader................................................... 67,784. so

20. Extra utgifter .............................................................. ^ 138:89

21. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst............ 71,911:06

22. Avlöningsförhöjningar åt vissa icke-ordinarie befattnings havare

inom den civila statsförvaltningen................... 947:3 2 574,937; is

Insättningar å statsverkets giroräkning i riksbanken ....................................... 3.110: 58

Summa 578,047:71

71 —

rätten.

Debet

Kredit

Uppbörd

Leverering
från stats-kontoret

Skulder

den

30/e 1925

Skulder

den

1/t 1924

Utgifter

Leverering
till statskon-toret m. m.

Tillgångar

den

30/e 1925

Summa

480

342,794

95

337,952

12

1,604

88

3,717

95

343,274

95

125,400

124,641

44

758

56

125,400

21,490

76

4,724

26

2,139

25

24,075

77

26,215

02

84,000

83,242

60

302

08

455

32

84,000

118,896

82

-

1 28.200

-

861,347

55

889,547

55

119,376

8 2

573,685

71

4,724

26

2,139>5

569,911

93

30,865

52

2 865,520

82

1,468,437

52

Tillgångar

Bank- och fondinspektionen.

Debet.

Balans den 1 juli 1924:

................................................................................ 5,279:4 4

Inkomster:

Sjunde huvudtiteln:

B. 12. Bank- och fondinspektionens verksamhet, reservationsanslag, att direkt

utgå av bidrag till bankinspektionen och av bidrag till fondinspektionen.
............................. 126,669:35

13. Dyrtidstillägg vid bank- och fondinspektionen, reservationsanslag,
att direkt utgå av bidrag till bankinspektionen och
av bidrag till fondinspektionen .................................... 18,285: —

C. 6. Stämpelomkostnader ...................................................... 9,872: —

154,826: 35

Kredit.

Summa 160,105: 79

Utgifter:

För bankinspektionen:

Avlöningar .............................................................. 72,712: 14

Besekostnader ........................................................... 6,066: 05

Hyra, lyse och expenser ............................................. 13,444: 99 92,223: is

För fondinspektionen:

Avlöningar ............................................................... 45,559: 90

Resekostnader............................................................ 376: —

Hyra, lyse och expenser............................................. 7,565:6 9 53,501:5 9

För tillsyn över stämpelbeläggning vid köp och byte av fondpapper:

Avlöningar .............................................................. 7,608: 70

Hyra, lyse och expenser............................................. 2,263:3 0 9,872: — 155,593: 7 7

Balans den 30 juni 1925:

Tillgångar:

Kassabehållning....................................................................... 3,682: 67

Innestående i bank .................................................................. 826:35 4,509: 02

Summa 160,105: 7 9

- 72

Riksräkenskaps

Tillgångar

den

V?1924

Sjunde huvudtiteln:

B. 14. Riksräkenskapsverket..................................................................

15. Riksräkenskapsverkets verksamhet...............................................

C. 8. Observations- och uppbördsprocenter m. m..................................

D. 17. Skrivmaterialier och expenser ved, m. m.....................................

18. Tryckningskostnader ..................................................................

20. Extra utgifter ...........................................................................

21. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst ........................

22. Avlöningsförhöjningar åt vissa icke-ordinarie befattningshavare inom

den civila statsförvaltningen......................................................

Elfte huvudtiteln:

Allmänna indragningsstaten:

C. 1. Diverse föremål .....................................................................

Aktoratsmedel..........................................................................................

1,165,483

Summa 1,165,485 9 9

62

1 Beloppet utgör på grund av inleverering, uppdebitering eller avskrivning ur räken 2

Tillgångarna den 80/e 1925 utgjordes av:

Kassabehållning...................... ............ 554: 02

Fordringar .......................................... 767,217: 77 767,771: 79

Allmänna civilförvaltningens lönenämnd.

Debet.

Inkomster:

Sjunde huvudtiteln:

B. 16. Allmänna civilförvaltningens lönenämnd.............................. 24,000: —

Återdebiterade medel .................................................................. 1,011: 25,011: —

Summa 25,011: —

73

verket.

Debet

Kredit

Leverering

Leverering

Tillgångar

Summa

Upphörd

från stats-

Omföring

Utgifter

Omföring

till stats-

den

kontoret

kontoret

3% 1925

1,097

88

455,068 73

626

02

456,670

42

122

21

-

456,792

63

17

26

24,982

74

500

99

25,500

99

_

25,500

99

269

10

6,981

34,250

54

7,250

64

7,250

64

7

68

33,139

70

566

48

551

50

34,257

68

32

38

26,000

24,387

373

64

1,644

74

2

52

26,034

90

1,000

98

626

02

1,000

3

97,600

97,569

72

33

28

97,603

500

99

-

500

99

500

99

34,222

51

34,222

51

34,222

51

283,465

85

1 681,731

55

767,217

77

1,448,949

32

284,893

15

680,606

51

1,127

01

1,360,847

15

1,127

Öl

2,366

71

2 767,771

79

2,132,112|6G

skaperna avförda aktoratsmedel,

Kredit.

Utgifter:

Arvoden ....................................................................................... 21,999: 11

Hyra, lyse och värme m. m............................................................ 1,913: 87

Skrivmaterialier m. .................................................................... 337:25 24,250: 2S

Leverering:

........................................................... 760: 77

Till statskontoret:
Överskottsmedel

Summa 25,011: —

Statens bostadsnämnd,

Debet.

Inkomster:

Sjunde huvudtiteln:

B. 17. Statens bostadsnämnd ...................................................... 12,000: —

18/1923—1924. Statens bostadsnämnd..................................... 86: 96 12,086: 96

Summa 12,086: 96

Skulder

Kredit.

Balans den 1 juli 1924:

Utgifter

Arvoden och reseersättningar .........................

Hyra och expenser .........................................

Balans den 30 juni 1925:

Tillgångar:

Kassabehållning..........................................................

Innestående i bank ....................................................

86: 96

7,156: 7 9

2.599: 8 7 9|756: i6

243: 84

2,000:— 2,243:84
Summa 12,086: 96

Statens tryckerisakkunnige.

Debet.

Balans den 1 juli 1924:

Tillgångar ...................................................................

Inkomster:

Sjunde huvudtiteln:

B. 18. Statens tryckerisakkunnige m. m.

2,803: 6 4

........... 22,534: Q4

Summa 25,337: 6 8

Kredit.

Utgifter:

Arvoden ...................................................................................... 21,682: 66

Expenser ...................................................................................... 851: 88 22,534: 04

Tillgångar:

Kassabehållning_____

Innestående i bank

Balans den 30 juni 1925:

48: 86

2.754: 78 2,803: 64

Summa 25,337: 68

— 75

Tullverket.

Debet.

Balans den 1 juli 1924:

Tillgångar...................................................................

Inkomster:

Egentliga statsinkomster:

A. I. 3 e. Lastpenningar.............................................. 740,617: C4

4 a. Tullmedel...................................................... 142,440,770:94

b. Soekerskatt.......................... ........................ 7,318,346:76

II. 15. Pyr- och båkmedel ....................................... 3,026,745: 92

Särskilda uppbördsmedel för utgiftsanslagen:

Sjunde huvudtiteln:

D. 21. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst 33,687: 38

Från statskontoret

Leverering:

Balans den 30 juni 1925:

Skulder:

Overleverering............................................................

Diverse medel ............................................................

73: 63
430,143: 16

Summa

Skulder ......

Kredit.

Balans den 1 juli 1924

Utgifter:

Utgifter för riksstatens inkomsttitlar:

Eestitutioner och omkostnader:

A. I. 3 e. Lastpenningar ........................ 5,613: 71

4 a. Tullmedel .............................. 2,318,198: —

b. Sockerskatt .......................... 3,037: 91

II. 15. Pyr- och båkmedel.................. 73,545: 21

Utgifter för riksstatens utgiftstitlar:

Sjunde huvudtiteln:

C. 1. Tullverket ................................... 16,246,729:06

D. 1. Ersättning till städerna för mistad tolag 7,234,900:82
21. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i

statens tjänst.............................. 2,691,900:42

C. 2ll/i—S0/6 1923. Övergångsavlöning till

tullverkets personal .................. 512: 4 9

Elfte huvudtiteln:

A. 3. Pensionstillägg åt f. d. civila befattningshavare
i statens tjänst m. fl.
pensionärer........................... ..... 73,440: 3 4

2,400,394: 83

16,466,392: 80

153,560,168: 59

3,560,978: 53

430,216: 79
174,017,756: 71

1,087,303: 58

— 76

A. 4. Dyrtidstillägg åt f. d. civila befattningshavare
i statens tjänst m. fl.

pensionärer...... .......................... 237,157:90

5. Dyrtidstillägg åt pensionsberättigade
änkor och barn efter civila befattningshavare
i statens tjänst m. fl. 135,555: 7 9
20. Bidrag till handelsflottans pensions anstalt.

...................................... 117,000= - 26,737,196:82

Leverering:

Till statskontoret............................................................... 33,687: 88

Insättningar å statsverkets giroräkning i riksbanken:

Lastpenningar .......................................... 730,000: —

Tullmedel ........ 117,550,000: —

Sockerskatt ............................................. 6,960,000: —

Fyr- och båkmedel.................................... 2,940,000: — 128 180 000’_

Balans den 30 juni 1925:

Tillgångar:

Kontanta behållningar eller innestående i banker............... 3,205,530: 87

Förskott........................................................................ 1,364,764:02

Fordringar..................................................................... 11,008,879: 76

Summa

29,137,591: 65

128,213,687: 33

15,579,174:15
174,017,756: 71

77

Kontrollstyrelsen.

Debet

Kredit

Tillgån-

Leverering

Skulder

Leve-

Summa

gar den

Uppbörd

från stats-

den

Vt

Utgifter

V»1924

kontoret

1924

bill b LtllS-

kontoret

Sjunde huvudtiteln:

C. 2. Kontrollstyrelsen...

1,194

49

177,202

91

177,235

99

1,161

41

178,397

40

3. Övergångsstat för

kontrollstyrelsen

12,978

92

12,978

92

12,978

92

4. Kontrollstyrelsens

verksamhet ......

20,965

93

20,965

93

20,965

93

5. Kontroll å tillverk-

ningsavgifter......

756

71

257

88,150

87,256

19

1,907

52

89,163

71

D. 21. Dyrtidstillägg åt

befattningshavare

i statens tjänst...

52,513

26

52,487

52,513

Summa

756

71

1,451(4,9 351,810

76

26

350,924

03

3,068 98

354,018|96

— 78 —

ÅTTONDE

Ecklesiastik -

Åttonde huvudtiteln:

A. 1. Departementschefen.................................................

2. Departementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli.........

N. 5. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m......................

6. Tryckningskostnader ...............................................

9. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst ......

Tillgångar
den */’ 1924

De-

Uppbörd

75

46

40

88

16

636

50

Summa

161

58

636 50

1 Tillgångarna den 30,« 1925 utgjordes av kassabehållning.

Riks- och

A. Riks -

De -

Tillgångar
den V? 1924

Uppbörd

Åttonde huvudtitelns anslag:

B. 1. Riksarkivet..............................................................

2. Inköp av arkivalier och tryckta arbeten för riksarkivet

3. Fortsatt utgivande av sådana handlingar, som äro av

vikt för fäderneslandets historia..............................

N. 3. Extra utgifter .........................................................

5. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m......................

6. Tryckningskostnader ................................................

9. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst ......

Greve Erik Posses donationsfond:

Till utgivande av »Svenskt diplomatarium» ...........................

Summa 1

i

34

39

50

31

87

49

20

7,211

88

461

40

334

45

151

96

543

81

7,737

79

1 Tillgångarna den 30/e 1925 utgjordes av:

Kassabehållning ..................................................................... 1,095: 58

Innestående i bank ............................................................... 9,429: 5 7

Förskott............................................................................ 12: — 10,537:15

79

HUVUDTITELN.

departementet.

bet

Kredit

Summa

Leverering från
statskontoret

Skulder
den »°/6 1925

Skulder
den 7,1924

Utgifter

Leverering till
statskontoret

Tillgångar
den 80/e 1925

24,000

24,000

24,000

256,300

32

49

26

256,767

08

120

48

256,936

82

43,100

42,997

12

178

26

43,175

38

12,300

12,028

17

317

98

12,346

15

50,045

22

109

49,958

40

50,107

385,745

3 2

22

158

26

385,750

37

160

48

1 496

24

386,565

35

landsarkiven.

arkivet.

bet

Kredit

Summa

Leverering från
statskontoret

Skulder
den »7b 1925

Skulder
den 771924

Utgifter

Leverering till
statskontoret

Tillgångar
den S0/6 1925

152,192

33

151,460

82

731

Öl

152,192

|

33

1,000

1,037

96

2

88

1,040

84

4,500

4,531

87

4,531

S 7

8,000

4,481

79

3,518

21

8,000

_

57,500

63,170

49

1,590

59

64,761

08

795

85

795

85

31,677

12

12

31,418

10

258

90

31,689

-j

54

21

97

75

151

9G

254,869

33

12

-

66

21

251,569

16

990

41

110,537

15

263,162

98j

— 80 —

B. Landsarkivet

Åttonde huvudtiteln:

B. 4. Landsarkiven ........................................................................................

5. Inköp av arkivalier och tryckta arbeten för landsarkiven............................

6. Amanuenser och extra biträden vid landsarkiven...................... ................

N. 1. Ålderstillägg..........................................................................................

5. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m..................................................

7. Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila statsförvaltningen

8. Tillfälliga lönetillägg åt vissa vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare

9. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst.........................................

Summa

Tillgångarna den s% 1925 utgjordes av tillgodohavande i bank.

C. Landsarkivet

Åttonde huvudtiteln:

B. 4. Landsarkiven .............................................................................................

5. Inköp av arkivalier och tryckta arbeten för landsarkiven.................................

6. Amanuenser och extra biträden vid landsarkiven.............................................

N. 1. Ålderstillägg...................................^............................................................

5. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m......................................................

7. Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila statsförvaltningen ...

8. Tillfälliga lönetillägg åt vissa vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare

9. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst..........................................

Summa

1 Tillgångarna den 80/e 1925 utgjordes av:

Kassabehållning........................................................................... 112: 65

Innestående i bank .................................................................... 114: 7 8 227: 48

D. Landsarkivet

Åttonde huvudtiteln:

B. 4. Landsarkiven ..........................................................................................

5. Inköp av arkivalier och tryckta arbeten för landsarkiven..............................

6. Amanuenser och extra biträden vid landsarkiven..........................................

N. 1. Ålderstillägg ..........................................................................................

5. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m....................................................

7. Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila statsförvaltningen

8. Tillfälliga lönetillägg åt vissa vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare

9. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst..........................................

Summa

Tillgångarna den so/e 1925 utgjordes av:

Kassabehållning................................

Innestående i bank ..........................

—: 18

58: so 58. 68

81

i Uppsala.

]

D e b

e

t

K p e d i

t

Summa

Tillgångar
den l!i 1924

Uppbörd

Leverering från
länsstyrelsen

Utgifter

Leverering till
länsstyrelsen

Tillgångar
den 30/e 1925

8,120

8,120

8,120

_

17

30

7

50

250

254

70

— t

20

10

274

80

4,500

4,500

— *

4,500

499

96

499

96

499

96

2,887

95

879

2 0

11,700

13,689

91

8

60

1,768

74

15,467

15

2,166

63

2,166

63

2,166

63

310

310

310

7,493

7,493

7,493

2,905

25

886

70

35,039

59

37,034

20

8

50

ce

CO

t>

1—t

84

38,831

54

i Vadstena.

Debet

K

p e

d i t

Tillgångar
den 1924

Uppbörd

Leverering från
länsstyrelsen

Utgifter

Tillgångar
den 80/6 1925

Summa

_

_

8,295

8,295

8,295

-

79

73

62

53

250

328

52

63

74

392

26

2,400

2,400

2,400

1,300

1,300

1,300

973

92

6,500

7,310

23

163

69

7,473

92

1,672

08

1,672

08

1,672

08

170

Öl

170

Öl

170

Öl

5,070

5,070

5,070

1,053

65

62

53

25,657

09

26,545

84

*227

43

26,773

27

i Lund.

Debet

K

p e

d i t

Summa

Tillgångar
den xji 1924

Leverering från
länsstyrelsen

Skulder
den 1924

Utgifter

Leverering till
länsstyrelsen

Tillgångar
den so/e 1925

_

12,125

83

11,845

36

280

47

12,125

88 1

250

37

249

45

18

250

2,200

2,200

2,200

- 1

1,300

1,300

1,300

567

26

6,580

75

6,967

99

121

52

58

50

7,148

01

2,455

43

2,455

43

2,455

43

240

240

_

240

- |

7,392

7 392

7,392

_

567

26

32,544

Öl

37

32,650

23

401

99

*58

68

33,111

27 |

6 — Rev.-berättelse ang. statsverket för år 1925. II.

- 82 —

E. Landsarkivet i Göteborg.

Debet

Kredit

Tillgångar

Leverering

Tillgångar

Summa

den 1/

från läns-

Utgifter

den 80

U

1924

styrelsen

1925

Åttonde huvudtiteln:

B. 4.

Landsarkiven...........................

8,120

8,120

8,120

5.

Inköp av arkivalier och tryckta

arbeten för landsarkiven.........

23

250

249

70

53

250

2S

6.

Amanuenser och extra biträden

vid landsarkiven.....................

2,800

2,800

2,800

N. 1.

Ålderstillägg ...........................

300

300

300

5.

Skrivmaterialier och expenser,

ved m. m..........................

95

64

9,600

9,224

29

471

35

9,695

64

7.

Tillfällig löneförbättring för viss

personal inom den civila stats-

förvaltningen .....................

2,018

95

2,018

95

2,018

95

8.

Tillfälliga lönetillägg åt vissa vakt-

mästare och med dem j amf örliga

befattningshavare ..................

380

380

380

9.

Dyrtidstillägg åt befattnings-

havare i statens tjänst .........

5,932|—

5,932

5,932

Summa

95

87

29,400 9 5

29,024 94

147l|s«

29,496

8 2

1 Tillgångarna den 80/6 1925 utgjordes av tillgodohavande i bank.

F. Arkivdepån i Visby.

Åttonde huvudtiteln:

B. 4. Landsarkiven .......................................

5. Inköp av arkivalier och tryckta arbeten

för landsarkiven.................................

N. 1. Ålderstillägg .......................................

5. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m.
7. Tillfällig löneförbättring för viss personal

inom den civila statsförvaltningen ......

9. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i sta-tens tjänst ....................................

Debet

Kredit

Summa

Leverering

från

länsstyrelsen

Utgifter

2,400

100

700

1,883

300

1,125

25

2,400

100

700

1,883

300

1,125

25

2,400

100

700

1,883

300

1,125

25

Summa

6,508

25

6,508

25

6,508

26

83 —

Kungl. biblioteket.

Debet

Kredit

Till-gångar
den 1/,7
1924

Uppbörd

Leverering
från stats-kontoret

Utgifter

Levere-ring till
stats-kontoret

Till-gångar
den so/e
1925

Summa

Åttonde huvudtiteln:

B. 7. Kungl. biblioteket ......

__

212,628

45

211,471

25

1,157

20

_

_

212,628

45

6. Katalogiseringsarbeten

inom kungl. biblioteket

19,000

__

19,000

_

_

_

_

_

19,000

_

9. Sveriges offentliga bib-

lioteks gemensamma
acoessionskatalog .....

5,000

5,000

5,000

10. Tioårsregister till Sveri-

ges offentligabiblioteks
gemensamma acces-

sionskatalog ............

2,000

2,000

2,000

11. Bokinköp och bokbind-

ning för kungl. biblio-teket .....................

20,000

20,000

20,000

N. 5. Skrivmaterialier och ex-

penser, ved m. m.......

1,202

50

26,500

26,957

37

745

13

_

27,702

50

6. Tryckningskostnader ...
9. Dyrtidstillägg åt befatt-

148

94

23,340

32

23,489

26

23,489

26

ningshavare i statens

109

38,201

38,310

38,310

Peter och Malin Beijers dona-

tionsfond till kungl. biblio-teket .................................

2,283

12

2,209

63

73

49

2,283

12

Gustaf Bergmans testamentsfond

894

59

3,671

85

3,075

33

_

1,491

11

4,566

44 ‘

Kugelbergska donationen.........

780

37

31

SO

-

811

67

811

67

Summa

1,674

96

1,491

74)352,624

74

351,512

S 4

l,902|8s|12,376

-

355,791

44

1 Tillgångarna den 30/c 1925 utgjordes av tillgodohavande i bank.

Nationalmuseet.

Debet.

Balans den 1 juli 1924:

Tillgångar................................................................................................ 636,789:31

Inkomster:

Egentliga statsinkomster:

A. III. Diverse inkomster......................................................... 2,255: —

Särskilda uppbördsmedel för utgiftsanslagen:

Åttonde huvudtiteln:

Nationalmuseet:

Museet:

B. 15 a. Förslagsanslag ............................. ...... 1,838:15

Reservationsanslag:

B. 15 b. Målnings- och skulptursamlingarnas

ökande.......................................... 6,605: —

— 84 —

B. 15 d. Handtecknings- och gravyrsamlingarnas

ökande......................................... 3,875: —

e. Samlingarnas vård och underhåll samt

expenser ...................................... 2,200: 70

f. Okande av samlingen av konsthantverk 6,213: 56

g. Boksamlingen ................................. 1,075: —

B. 16. Vandringsutställningar m. m...................... 1,334: 57

N. 5. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m....... 703: 78

7. Tillfällig löneförbättring för viss personal inom

den civila statsförvaltningen .................... 412: 50

9. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens

tjänst...................................................... 679:2 0

B. 14/1921. Juridiskt och administrativt biträde hos

museet ............................................ 500: — 25 347: 41

Uttag å statsverkets giroräkning i riksbanken ........

Likvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter

Skulder:

Diverse medel

Balans den 30 juni 1925:

Summa

Kredit.

Balans den 1 juli 1924

Skulder ......................................................................

Utgifter:

Åttonde huvudtiteln:

Nationalmuseet:

Museet:

B. 15 a. Förslagsanslag ...................................................

Reservationsanslag:

B. 15 b. Målnings- och skulptursamlingamas ökande ......

c. Inlösen av levande svenska konstnärers arbeten...

d. Handtecknings- och gravyrsamlingarnas ökande ...

e. Samlingarnas vård och underhåll samt expenser

f. Ökande av samlingen av konsthantverk ............

g. Boksamlingen ................................................

B. 16. Vandringsutställningar m. m.....................................

Skrivhjälp åt depositions- och reseintendenten ............

Försäkring och transport av konstföremål ..................

Konservering av handtecknings- och gravyrsamlingar

inom museet .........................................................

Konserveringsarbeten för statens tavelsamling å Grips -

holms slott ............................................................

N. 2. Rese- och traktamentspenningar ....................................

3. Extra utgifter...............................................................

5. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m.........................

9. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst .........

Insättningar å statsverkets giroräkning i riksbanken .....................

16.

17.

18.

19.

20.

156,467: 39

36,223: 61
25,870: —
10,279: 35
13,200: 7 0
14,293: 48
3,057: 8 7
3,432: —
1,200: —
2,696: 57

2,026: 28

12,000: —
365: 20
15,284: 9 4
23,862: 88
30,776: —

Balans den 30 juni 1925:

Tillgångar:

Innestående i bank................................................................. 21,636: 48

Förskott .............................................................................. 1,349:3 9

Fastigheter ........................................................................... 415,000: —

Obligationer ........................................................................ 71,000: 2 5

Utlånta medel .......................................... 130,000: —

Aktier................................................................................... 108,425: —

Summa

27,602: 41
378,783: lo
2,637: —

754,716: 87
1,800,528: 69

640,532: 76

351,035: 7 2
61,549: 09

747,411: 12
1,800,528: 69

- 85 —

Livrustkammaren.

Debet.

Balans den 1 juli 1924:

Tillgångar .................................................................................................. 7,912: eä

Inkomster :

Åttonde huvudtitelns anslag:

B. 21. Underhåll och vård av livrustkammarens samlingar............... 17,500:_

22. Tillfällig löneförbättring för viss personal vid livrustkammaren 1,975:_

34. Tillfälliga lönetillägg åt vissa vaktmästare m. fl. vid nordiska

museet och vid livrustkammaren ................................... 1,400:_

do. Dyrtidstillägg åt viss nordiska museets och livrustkammarens
personal ............................................................... 8,773: 50

N. 3. Extra utgifter .................................................................. 750-_

Intressemedel ............................................................................. 204- 38

Gåvomedel .................................................................................... 7,898: 55

Eörsäljningsmedel........................................................................... 3,152: 39

Tillskott från nordiska museet ......................................................... 11J00: 32 753- 7-

Balans den 30 juni 1925:

Skulder:

I allmänhet .......................................................................................... 3 g^g. 6 9

Summa 64,515: 01

Kredit.

Balans den 1 juli 1924.

Skulder...................................................................................................... 5,099:4 4

Utgifter:

Avlöningar m. m............................................................................ 40,317: 97

Vård och expenser m. m............................................................... 16,750: 63 57,068: 60

Balans den 30 juni 1925:

Tillgångar:

Kassabehållning........................................................................... 114: os

Innestående i bank r.......... ......................................................... 2,232: 01 g 34g. 9 7

Summa 64,515: Öl

86 —

Konsistorier, dom -

llppsala ärkestift:

Konsistorium i Uppsala
Uppsala domkyrka ......

Summa

Linköpings stift:

Konsistorium i Linköping ...

Stiftsbiblioteket.................

Linköpings domkyrka 1 ......

Debet

Tillgångar
den 1/j 1924

309,593

475,527

785,120

433,507

109,812

11,749

Inkomster

Skulder
den s0/6
1925

44,394

169,901

214,296 05 82,819

159,227

8,654

578

193

82,626

1,032 22

1 39,290

Summa

580,368

42

169,493 18

39,290

90

Skara stift:

Konsistorium i Skara ................. .......................

117,313

98

33,023

71

10

11!

Skara domkyrka ...............................................

14,736

77

11,897 65

44,438

87

Mariestads kyrkas stora kista .............................

4,108

42

3,26217 9

Summa

136,159

17

48,184

15

44,448

98

Strängnäs stift:

Konsistorium i Strängnäs ......................................

51,526

71

24,174

96

Strängnäs domkyrka .........................................

174,307

2 8

20,485

13

Summa

225,833

94

44,660

09

Västerås stift:

Konsistorium i Västerås ......................................

460,702

72,831

98

Västerås domkyrka .............................................

44,379

82

13,861

04

129,055

5 9

Summa

505,081

32

86,693

02

129,055

59

Växjö stift:

Konsistorium i Växjö ..........................................

131,617

83

81,109

82

Växjö domkyrka ................................................

20,476

40

6,514

46

24,000

Kalmar » ................................................

116,229

96

18,919

22

Summa

268,324

19

106,543|5o

24,000

Räkenskaperna avse tiden den *11—31/1: 1924.
Utgör skulder, respektive tillgångar den al/ia 1924.

kyrkor m. m

K F

e

d i

t

T

llgånga

r

den 30/e

19 2 5

Summa

den 1/j 1924

Utgifter

Kassa-

Utlånta

Ford-

behållning

medel

ringar

4

5

6

7

8

9

10

199

92

78,686

69

137

34

274,055

76

1,101

54

275,294

64

354,181

25

82,019

52

274,663

02

51

09

286,539

89

84,781

71

371,372

16

728,054

73

82,219

44

353,349

71

188

43

560,595

15

85,883

25

646,666

83

1,082,235

98

_

67,238

75

2,981

85

517,029

66

5,486

04

525,496

95

592,735

70

4,856

27

41

27

112,381

62

1,187

49

113,610

38

118,466

65

39,290

90

3,248

29

9,079

73

2 9,079

73

51,618

92

295

08

26,036

15

2 26,036|i5

26,331

18

39,290

90

75,638

34

3,022

6 2

664,527

06

6,673

53

674,223

21

789,152

45

23

2S

32,363

55

38

86

115,569

99

2,352

12

117,960

97

150,347

SO

46,322

09

8,184

87

175

72

15,928

85

1,461

76

17,566

33

71,073

29

3,615

07

3,756

14

-

3,756

14

7,371

21

46,345

37

44,163

4 9

214

68

135,254

98

3,813

88

139,283

44

228,792

30

154

60

19,798

94

139

12

54,638

17

970

84

55,748

13

75,701

6 7

64,760

17

346

69

127,180

21

2,505

29

130,032(19

194,792

36

154

60

84,559

11

485

81

181,818

38

3,476

13

185,78o!32

270,494 03

6

21

71,017

08

63

15

458,135

16

4,312

38

462,510

69

533,533 os

130,196

59

7,369

68

617

93

49,111

SO

49,729( 73

187,295 95

130,202

80

78,386

71

681

08

507,246

96

4,312

38

512,240

42

720,829

93

79,540

36

3,681

47

128,000

1,505

82

133,187

29

212,727

65

24,000

19,290

08

2

85

7,697

98

7,700 8 8

50,990

86

8,135

21

916

80

123,536

70

2,560

47

127,013

97

135,149

18

24,000

106,965

60

4,601

12

259,234

68

4,066

29

267,902

09

398,867169!

— 88 —

1

2

3

Lunds stift:

Konsistorium i Lund ..........................................

Lunds domkyrka 1...............................................

318,768

1,822,514

71

15

62,808

281,023

77

16

2131,189

24

Summa

2,141,282

86

343,831

93

131,189

24

Göteborgs stift:

Konsistorium i Göteborg ....................................

322,633

71

44,067

59

Göteborgs domkyrka ..........................................

4,601

06

61,487

76

Summa

327,234

77

105,555

35

Karlstads stift:

Konsistorium i Karlstad.......................................

327,847

93

161,138

28

513

55

Karlstads domkyrka.............................................

45,053

69

10,993

79

65,597

08

Lidbackska stipendiefonden .................................

24,096

58

1,199

04

Summa

396,998

20

173,331

11

66,110

63

Härnösands stift:

Konsistorium i Härnösand....................................

1,197,582

80

148,192

41

18,017

69

Härnösands domkyrka..........................................

391,710

2 5

7,410

67

Summa

1,589,292

55

155,603

08

18,017

69

Luleå stift:

Konsistorium i Luleå ..........................................

103,799

98

94,903

50

11,387

2 9

Visby stift:

Konsistorium i Visby..........................................

14,481

28

16,622

65

16

50

Visby domkyrka ................................................

840

07

Summa

15,321

80

16,622

65

16 J 5 0

Stockholms stad:

Konsistorium.....................................................

98,131; S B

129,812(60

1

1

1 —

1 Räkenskaperna avse kalenderåret 1924.

2 Utgör skulder, respektive tillgångar den 31/i2 1924.

Anmärkning. För åvägabringande av likformighet med avseende å redovisningen av domavförts
å tabellen.

— 89 —

4

5

6

7

8

9

10

49

Öl

63,890

71

516

89

310,938

25

6,182

62

317,637

76

381,577

48

143,362

25

867,343

90

1,303

19

983,174

70

239,542

51

21,224,020

40

2,234,726

55

143,411

26

931,234

61

1,820

08

1,294,112

95

245,725

13

1,541,658

16

2,616,304

03

43,781

72

529

68

310,941

41

11,448

69

322,919

58

366,701

30

63,277

10

2,811

72

2,811

72

66,088

82

1

107,058

82

3,341

30

310,941

41

11,448

59

325,731

30

432,790

12

637

55

84,850

21

1,962

06

399,470

89

2,579

05

404,012

489,499

7 6

67,000

69

9,732

66

44,911

21

_

44,911

21

121,644

56

985

78

39

27

24,270

62

24,309

89

25,295

62

67,638

24

95,568

60

2,001

38

468,652

72

2,579

05

473,233

10

636,439

94

2,420

82

154,546

56

1,196,725

82

10,099

70

1,206,825

52

1,363,792

40

364,152

46

34,968

46

34,968

46

399,120

92

2,420

32

518,699

02

1,231,694

28

10,099

70

1,241,793

98

1,762,913

82

1,434

44

112,107

06

85,689

88

10,859

89

96,549

27

210,090

7 7

17,820

02

13,300

3 6

13,300

36

31,120

38 j

611

60

228

57

228

57

840

0 7 j

18,431

52

-

13,528

93

13,528

93

31,960

4 51

_

_

85,556

11

704

73

140,515

77

1,167

84

142,388

34

227,944

45

kyrkornas medel hava värdena å nämnda kyrkors fastigheter, inventarier och materialier

— 90 -

Svenska akademien.

Debet.

Balans den 1 juli 1924:

Tillgångar................................................................................................. 757,691: —

Inkomster :

Åttonde huvudtitelns anslag:

D. 1. Svenska akademien...................................................... 8,250: —

Arrendemedel för Post- och inrikes tidningar.............................. 270,589: 84

Intressemedel ........................................................................... 32,544: it

Återdebiterade ..................................................................... 1,500:— 312,883: so

Summa 1,070,574: 50

Kredit.

Balans den 1 juli 1924

Skulder

16,764: 7 8

Utgifter:

För ordboksarbetet .................................................................. 167,965: 46

» Post- och inrikes tidningar................................................... 5,770: —

Pensioner, understöd m. m....................................................... 30,550: —

Omkostnader för högtidsdagen m. m........................................... 2,705: 56

Expenser m. m......................................................................... 3,000: —

209,991: 02

Balans den 30 juni 1925:

Tillgångar:

Innestående i bank ............................................................... 64,329: 8 9

Obligationer ....................................................................... 777,720: 80

Fordringar .......................................................................... 1,768: 56

843,818: 75

Summa 1,070,574: 50

— 91 —

Vetenskapsakademien med naturhistoriska riksmuseet.

A. Under akademiens överinseende.

Debet.

Balans den 1 juli 1924:

Tillgångar................................................................................................ 4,114,209: 6 9

Inkomster:

Åttonde huvudtitelns anslag:

Naturhistoriska riksmuseet:

B. 23—30, anslag enligt riksstaten ....................................... 245,662: —

31. Täckande av motsedda brister i anslag till expenser

m. m. för riksmuseet............................................. 13,038: 24

E. 41. Provisoriskt lönetillägg åt vissa professorer m. fl.......... 9,720: —

N. 1. Ålderstillägg............................................................... 8,400: —

7. Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila

statsförvaltningen..................................................... 19,865: 22

8. Tillfälliga lönetillägg åt vissa vaktmästare och med dem

jämförliga befattningshavare .................................. 4,300: —

9. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst ......... 80,894: —

Bidrag från Sveriges geologiska undersökning .............................. 6,753: 31

Gåvomedel .............................................................................. 15,152: —

Hyresmedel...............,.............................................................. 2,000: —

Inträdesavgifter ..... 2,205: 89

Intressemedel ......................... 1,480: o 7

Okade värden å samlingar m. m................................................. 125,592: 04

Återdebiterade medel.................................................................. 10,995: 7 8 546,058: 5 5

Balans den 30 juni 1925:

Skulder:

I allmänhet ........................................ ................................................ 48,488: 7.

Summa 4,708,757: —

Kredit.

Balans den 1 juli 1924.

Skulder .................................................................................................. 57,164: 2 4

Utgifter:

Avlöningar m. m. .................................................... 266,029:22

Ritningar och fotografier ................................................. 7,000: —

Vård och underhåll m. m. av museets samlingar........................... 150,179:56 423 208''78

Leverering:

Till statskontoret..................................................................................... 10,995: 7 8

— 92 —

Balans den 30 juni 1925:

Tillgångar:

Innestående i bank.......................................................

Förskott......................................................................

Inventarier m. m.......................................................

Fordringar..................................................................

22,640: 7 5
24,306: o 6
4,169,499: 4 4

941: 95 4,217,388: 20

Summa 4,708,757: —

B. Under akademiens omedelbara förvaltning.

. I. Statsmedel.

Debet.

Balans den 1 juli 1924:

Tillgångar.................................................................................................. 79,219:42

Inkomster:

Åttonde huvudtitelns anslag:

D. 2. Vetenskapsakademien ...................................................... 10,000: —

3. Årsavgifter till internationella unionen för geodesi och geofysik 1,047: so

4. Katalog över svensk naturvetenskaplig litteratur.................. 2,500: —

5. Bidrag till underhåll av vetenskapsakademiens av makarna

Mittag-Leffler donerade matematiska bibliotek ............... 15,000 —

M. 15. Tidskriften »Acta matematica».......................................... 12,000: —

N. 3. Extra utgifter ............................................................... 1,761: 4 o

I). 5/1916. Till bestridande av Sveriges andel i kostnaderna för den

internationella jordmätningen.................................... 380: 80

Arrendemedel .............................................................................. 100: —

Intressemedel m. m...................................................................... 4,821: 18 47,611; ig

Balans den 30 juni 1925:

Skulder:

I allmänhet............................................................................................ 244: 71

Summa 127,075: 2 6

Kredit.

Utgifter:

Planscher för akademiens skrifter................................................... 6,978: 11

Underhåll av zoologiska stationen Kristineberg................................. 4,009; 34

Internationella unionen för geodesi ................................................ 1,047: 80

Katalog över svensk naturvetenskaplig litteratur.............................. 1,275: —

Acta matematica.......................................................................... 12,000: —

Professor A. Hambergs undersökningar rörande högfjällsområden mellan

Korckjockk—Stora Sjöfallet......................................................... 1,500: —

Forskningarbete vid utländska biologiska stationer .......................... 3,350: —

Naturskyddsärenden ..................................................................... 3,258: 18

Makarna Mittag-Lefflers matematiska stiftelse ................................. 10,852: 88

Upprättande av eu ägokarta över områdena för ruinerna efter Tycho

Brahes observatorier å ön Ven ................................................... 1,744: 71

Diverse ....................................................................................... 2,256:24 48,272: 2 6

Till statskontoret

— 93 —

Leverering:

297: 2

Balans den 30 juni 1925:

Tillgångar:

Innestående i bank......................................................

Förskott.....................................................................

78,261: 04

244:71 78,505:76
Summa 127,075: 26

II. Arrendemedel för almanacksprivilegiet m. m.1

Debet.

Balans från år 1923:

Tillgångar ............................................................................................. 5,861,832:3 7

Inkomster:

Almanacksarrendet ...........................................

Intressemedel m. m..............................................

Diverse besparingar.............................................

Gåvor ..............................................................

Okade värden å inventarier, böcker m. m.............

Skulder:

Diverse medel

Balans till år 1925

...... 242,400: —

...... 138,911: Öl

...... 14,373: 03

...... 17,000: —

...... 47,245:23 459,939:77

.......... 2,970,098:16

Summa 9,291,860: SO

Skulder

Kredit.

Balans från år 1923:

Utgifter:

Förvaltningskostnad .........................................

Akademiens publikationer...................................

» sammankomster................................

Observatorium..................................................

Fysiska kabinettet ............................................

Biblioteket........................................................

Fastigheterna ............... . ................................

Zoologiska stationen Kristineberg .......................

Diverse understöd m. m....................................

Balans till år 1925:

Tillgångar:

Innestående i bank...................................................

Fastigheter ............................................................

Inventarier...............................................................

Förskott..................................................................

Obligationer............................................................

Utlånta medel .......................................................

Aktier....................................................................

Fordringar..............................................................

2,934,433: 4 7

56,279:3 7
55,550: —

4,100: —

31,119: 24
14,000: —

58,211: 7 4
13,448: 30
22,350: 56

159,464: os 414 523: 28

260,908: 4 3
1,109,482: 63
1,863,326: 86
1,912: 44
2,019,809:11
554,500: —

100,000: —

32,964: 18 5,943,903: 5I
Summa 9,291,860: 30

Räkenskaperna avse kalenderåret 1924.

94 —

Vitterhets-, historie- och

Åttonde huvudtiteln:

Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:

Akademien:

D. 6 a. Förslagsanslag....................................................................................

Reservationsanslag: _

D. 6 b. Underhåll och förökande av de under akademiens inseende stalida samlingar
.................................................. ••••.........................••

c. Tryckningskostnader samt utgivande av planschverk över fornsaker och

andra märkvärdiga föremål i statens historiska museum m. m..........

d. Rese- och transportkostnader, fornlämningars vård, lyshållning m. m....

e. Underhåll och fortsättning av inredningen i statens historiska museum

och myntkabinett....................................... • • ..............................

f. Undersökning och beskrivning av fäderneslandets fornlämningar m. m.

g. Vård och underhåll av Visby ruiner och andra byggnadsminnesmärken

D. 7. Omedelbara iståndsättningsåtgärder å vissa byggnadsminnesmärken ...............

8. Ökade medel för resekostnader för fornminnesvården m. m............................

9. Ökade medel till avlönande av icke-ordinarie befattningshavare.....................

M. 19. Utgivande av tidskrifter, lärda verk och läroböcker.......................................

N. 3. Extra utgifter ..........................................................................................

B. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m....................................................

9. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst.......................................

M. 19/1922. Arkitekturhistorisk monografi över Visby stadsmur.................................

22/1922. Utgivande av Axel Oxenstiernas brev och skrifter ................................

D. 8/1919. Undersökning av en påbyggnad vid Alvastra .......................................

T. C. 6/1921. Konservering av Hemmesjö ödekyrka ...............................................

D. 1/1920. Vissa konserveringsarbeten i statens historiska museum........................

Åttonde huvudtitelns allmänna besparingsfond ............................................................

Akademiens egna förskott..........................................................................................

Summa 1

1 Tillgångarna den ao/e 1925 utgjordes av:

Innestående i bank............................................................... 24,618:14

Förskott ............................................................................540: 87 25,159: Öl

95

antikvitetsakademien.

Debet

Kredit

Summa

Tillgångar
den xji
1924

Leverering
från stats-kontoret

Uppbörd

Skulder
den a0/e
1925

Skulder
den !/j
1924

Utgifter

Levere-ring till
stats-kontoret

Tillgångar
den 30/e
1925

17

95,475

48

301

60

95,777

25

95,777

2 5

10

18,000

181

17

■ —

18,181

27

18,181

2 7

11,571

54

14,000

989

45

_

_

_

_

26,409

81

_

_

151

18

26,560

99

2,642

61

7,000

8,751

41

16,744

63

1,649

89

18,394

02

48

19

4,000

397

08

_

__

_

4,445

27

_

_

_

_

4,445

27

6,000

52

76

40

87

08

6,093

55

6,093

68

5,000

65

83

1,000

1,000

4,816

50

248

83

6.065

3 8

2,147

51

8,000

9.647j 51

500

10,147

51

376

84

15,000

252

20

15,629 04

15,629

04

31,248

35

31,248 86

31.248

35

6,000

60

42

12

42

1,816

4,232

6,060

4 2

535

11,060

9,527!si

2,067

19

11,595

328

02

16,906

79

13,885 6 8

328

02

3,021

16

17,234

81

27,086

50

27,136

27,136

13,652

78

4,071 25

9,581

4 S

13,652

73

57

57

_

_

57

_

55

08

2l!so

33

28

55

08

3,899

50

225

3,674 50

3,899

50

10

10

10

10

10 io

329

48

329

48

329 48

22,180

64

500

3,597

70

19,082

94

-

22,680 64

35,653(87

264,776|e2

33,282|o6

1,540

S7| 4,610

20

305,156| 19

328 02

‘25,159101

335,253 4 2

— 96 —

Tillgångar

Akademien för de fria konsterna.

Debet.

Balans den 1 juli 1924:

Inkomster:

Åttonde huvudtitelns anslag:

Akademien för de fria konsterna:

Akademien:

D. 10. Avlöningar m. m................................................. 72,608: 34

11. Undervisningsmateriel m. m.................................. 37,200: —

D. 12. Ökade medel för vissa i staten för akademien uppförda
ändamål...................................................... 11,300: —

13. Skolan för dekorativ konst....................................... 14,000: —

N. 1. Ålderstillägg............................................................... 4,099: 99

5. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m..................... 13,200: —

7. Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den

civila statsförvaltningen .......................................... 10,249: 98

8. Tillfälliga lönetillägg åt vissa vaktmästare och med dem

jämförliga befattningshavare .................................... 1,200: —

9. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst......... 28,768: —

Diverse ................................................................................ 357; 18

Skulder:

I allmänhet

Balans den 30 juni 1925:

Summa

Skulder

Kredit.

Balans den 1 juli 1924:

Utgifter:

Avlöningar m. .................................................................... 116,807: 91

Belysning, undervisningsmateriel m. m..................................... 11,815: 17

Bevande modeller .................................................................. 7,089: B o

Samlingarnas ökande och underhåll .......................................... 4,414: 32

Bese- och studiestipendier m. m.............................................. 13,017: 56

Skrivmaterialier, expenser, ved m. ......................................... 20,177: 21

Skolan för dekorativ konst ...................................................... 13,977: 51

Till statskontoret......

Tillgångar:

Innestående i bank

Leverering:

Balans den 30 juni 1925:

Summa

Antalet elever i konsthögskolan utgjorde:

Under höstterminen 1924............... 112.

» vårterminen 1925 ............... 112.

7,297: 74

192,983: 4 9

10: 02
200,291: 25

16: 09

187,299: 17

3,070: 12

9,905: 87
200,291:2 5

— 97 —

Musikaliska akademien.

Debet.

Inkomster:

Åttonde huvudtitelns anslag:

Musikaliska akademien:

Akademien:

D. 14. Avlöningar m. m.....................................................

15. Stipendier m. m...........................................................

D. 16. Biträdande lärare m. m...................................................

17. Biblioteket...............................................................................

18. Expenser m. m......................................................

K. 9. Föreningar, som anordna god orkestermusik för allmänheten m. m. ...

N. 1. Älderstillägg......................................................................

3. Extra utgifter ..........................................................

7. Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila statsförvaltningen
........................................................

8. Tillfälliga lönetillägg åt vissa vaktmästare och med dem jämförliga

befattningshavare ..........................................

9 Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst ...........................

81,067: 26
27,000:

5,(XX): —
1,500: —
6,000: —
1,500: —
10,462: so
1,174: 4»

16,256: 78

600: —
37,102: —

Summa 187,662: 98

Kredit.

Avlöningar m. m.............................

Stipendier m. m. åt svenska tonsättare

Inköp för biblioteket .......................

Diverse expenser .............................

Utgifter

148,750: lo
27,000: —

2,500: —

9’410: ~ 187,660: i o

2: 88

Summa 187,662: 9 8

Vid det under akademiens inseende ställda musikkon ser vatoriet har meddelats undervisning
under höstterminen 1924 åt 131 manliga och 46 kvinnliga elever samt under vårterminen
1925 åt 142 manliga och 46 kvinnliga elever.

Till statskontoret

Leverering:

Tillgångar

Uppsala universitet.

Debet.

Balans den 1 juli 1924:

14,175,971: 57

Inkomster

Statsanslag:

Femte huvudtiteln:

C. 35. Bidrag till driftkostnaderna för tuber kulossjukvårdsanstalter

..................

Åttonde huvudtiteln:

Uppsala universitet:

E. 2. Universitetsstaten...........................

3. Avlöningsfyllnad åt professorn i växtbiologi
.......................................

41,010: so

1,101,627: —

1,000: —

7 — Rev.-berättelse ang. statsverket för år 1925. II.

98

E. 4. Arvoden åt vikarierande akademiska

lärare ....................................... 16,076:35

5. Akademiska sjukhuset,.................... 144,412: 81

6. Avlöning åt en chef för rasbiologiska

institutet.................................... 7,500: —

8. Lärararvoden m. m......................... 58,522: 50

9. Materiel för vissa institutioner m. m. 113,050: —

10. Lärarbiträde vid de praktiska språkövningarna
i ryska ........................ 1,000: —

E. 41. Provisoriskt lönetillägg åt vissa professorer
m. fl.................................... 90,977: 4 8

42. Klinisk undervisning i epidemiologi åt

medicine kandidater........................ 1,500: —

43. Tryckning av doktorsavhandlingar vid

universiteten i Uppsala och Lund samt
karolinska mediko-kirurgiska institutet 17,250: —

45. Kurser i skyddskoppympning ............ 204: 4 0

55/1923—1924. Ersättning åt vissa opponenter
vid disputationer...... 170:22

10/1920. Materiel m. m. för hygieniska institutionen
................................. 115: 20

N. 1. Ålderstillägg ...........!........................ 33,269:61

7. Tillfällig löneförbättring för viss per sonal

inom den civila statsförvaltningen
................................... ...... 109,019: 4 4

8. Tillfälliga lönetillägg åt vissa vakt mästare

och med dem jämförliga be -

fattningshavare .............................. 9,888: 30

9. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i

statens tjänst................................. 487,266: 48

Elfte huvudtiteln:

A. 5. Dyrtidstillägg åt pensionsberättigade
änkor och barn efter civila befattningshavare
i statens tjänst m. fl............. 18,949: —

C 1 Allmänna indragningsstaten: Diverse

föremål........................................ 50,420:15 2,303,229: 69

Universitetets egna medel:

Inkomst av jordegendom ................................. 316,407: 86

» » skogar ......................................... 92,228: 98

Intressemedel ................................................ 588,271:62

Hyresmedel ................................................... 23,584: 8 ^

Grå v omedel...................................................... 74,763:18

Pensionsavgifter ............................................ 18,665: 46

Till institutioner m. fl. influtna medel............... 35,373:8 6

Diverse inkomster .......................................... 9,288: 62 1,158,583: 14

3,461,812: 83

Skulder i allmänhet

Balans den 30 juni 1925:

.......... 14,036,539: 9 o

Summa 31,674,324: 3 0

Skulder

Kredit.

Balans den 1 juli 1924:

14,175,971: 67

Utgifter:

Avlöningar, pensioner och gratial .........................................

Institutionernas materiel m. ..................................................

Kungl. och riksstatens stipendier............................................

Stipendier, pensiouer, livräntor m. m., utgående av donationers

och fonders avkastning ......................................................

Universitetsbiblioteket, inköp och bindning av böcker m. m.......

1,818,210: oi
522,058: 0 7
6,200: —

637,569: 39
47,150: —

— 99 —

Tryckningskostnader m. m.................................................... 92,715: 40

Universitetets årsskrift ......................................................... 17,124: 68

Reparationer .................................................................. 56,429: 17

''Diverse utgifter..................................................................... 19,916: 08

Reservfonden påföres överskottet............................................. 244,440: 08 3,461,812: 83

Tillgångar:

Kassabehållning.....

Innestående i bank

Förskott ..............

Fastigheter...........

Utlånta medel .....

Obligationer ........

Aktier .................

Fordringar...........

Balans den 30 juni 1925

....................................................... 317:62

...................................................... 835,800: —

...................................................... 216,694:70

...................................................... 897,354:12

...................................................... 3,637,696:08

...................................................... 7,567,322:80

...................................................... 519,651:46

...................................................... 361,703:18 14,036,539: oo

Antalet studerande utgjorde:

Under höstterminen 1924 ............... 2,806.

» vårterminen 1925.................. 2,842.

Summa 31,674,324: so

Rasbiologiska institutet.

Debet.

Balans den 1 juli 1924:

Tillgångar ................................................................................................... —: 40

Inkomster:

Åttonde huvudtitelns anslag:

Rasbiologiska institutet:

• E. 7. Institutets verksamhet, reservationsanslag, att utgå av stats -

verkets fond av rusdrycksmedel .................................... 54,499: 99

N. 9. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst ............... 7,929: —

Gåvomedel .................................................................................... 6,000: —

Diverse.......................................................................................... 4: 10 68,433: 0 9

Summa 68,433: 49

Kredit.

Utgifter:

Avlöningar m. m............................................................................ 42,282: 35

Bearbetning av visst materiel till arbetet »Svenska folkets rasbeskaffenhet

i nutiden» ................................................................................. 13,890; —

Expenser m. ................................................................................ 11,756: 45 67,928: 80

Tillgångar:

Kassabehållning

Balans den 30 juni 1925:

504: 69

Summa 68,433: 49

— 100 —

Lunds universitet,

Debet.

Tillgångar

Balans den 1 juli 1924

5,881,898: Öl

Inkomster

Statsanslag:

Åttonde huvudtiteln:

Lunds universitet:

E. 11. Universitetsstaten.................................

13. Lärararvoden m. m...............................

14. Materiel för vissa institutioner m. m.......

16. Höjning av patologisk-anatomiska institu tionens

anslag för materiel m. m..........

17. Lärarbiträde vid de praktiska språkövnin garna

i ryska ....................................

18. Materiel m. m. för kemiska institutionen

19. Materiel m. m. för ge ografiska institutionen

20. Instrument för kemiska institutionen......

21. Ytterligare medel till materiel m. m. för

vissa institutioner och inrättningar......

22. Utförande och publicerande av zonobserva tioner

vid Lunds observatorium .........

B. 41. Provisoriskt lönetillägg åt vissa professorer
m. fl.................................................

42. Klinisk undervisning i epidemiologi åt medi cine

kandidater....................................

43. Tryckning av doktorsavhandlingar vid uni versiteten

i Uppsala och Lund samt karolinska
mediko-kirurgiska institutet......

45. Kurser i skyddskoppympning ..................

N. 1. Ålderstillägg ........................................

7. Tillfällig löneförbättring för viss personal

inom den civila statsförvaltningen .........

8. Tillfälliga lönetillägg åt vissa vaktmästare

och med dem jämförliga befattningshavare

9. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens

tjänst ................................................

E. 34/l/i—30/e 1923. Utgivande i tryck av anteckningar
efter juridiska föreläsningar vid

rikets universitet .................................

55/1923—1924. Ersättning åt vissa opponenter

vid disputationer ................................

Elfte huvudtiteln:

A. 5. Dyrtidstillägg åt pensionsberättigade änkor
och barn efter civila befattningshavare i

statens tjänst m. fl...............................

Universitetets egna medel:

Arrenden, hemmansräntor m. m............................

Intressemedel ....................................................

Gåvomedel .........................................................

Försäljnings- och hyresmedel .................................

Laborations- m. fl. avgifter ....................................

Inkomst av prebendepastorat .................................

Pensionsavgifter till änke- och pupillkassan ............

Diverse inkomster ................................................

Återburna medel.................................................

956,128: —
71,729: 4 8
65,025: —

2,000: —

1,000: —
4,000: —
3,000: —
4,000: —

50,000: —

4,500: —

79,757: 85

1,500: —

9,750: —
200: —
34,005: 78

92,099: 2 4

5,300: —

350,044: —

1,393: 7 5
597: 29

16,267: 99 1,752,298: 88

91,991: 15
276,052: 67
58,764: 58
6,339: 45
24,508: 57
883: 88
2,440: —

3,976: 96

690: 58 465,647: 24

2,217,945: 57

Balans den 30 juni 1925.

211,577: 8 2

Skulder i allmänhet

Summa 8,311,492: —

— 101 —

Skulder

Kredit.

Balans den 1 juli 1924:

355,805: 26

av- , .. Utgifter:

Avlöningar, pensioner och livräntor ....................

Institutionernas materiel m. m......................

Stipendier och premier ...............................

Inköp och bindning av böcker .........................

Reparationer..................................................

Hyresmedel, utskylder, avgälder m. m..................

Diverse utgifter ..............................................

1,502,010: 60
356,593: o 7
88,107: 50
79,586: 88
53,827: si
6,830: 93

12,747: 24 2,099,703: 53

Balans den 30 juni 1926:

............................................... 244,230:65

............................................... 2,054,525: —

............................................... 3,267,008: 2 o

.............................................. 229,500: —

.................................................60,649:86 5,855,913:21

Summa 8,311,422: —

Antalet studerande utgjorde:

Under höstterminen 1924 ............... 1,769.

» vårterminen 1925.................. 1,799.

Tillgångar:

Innestående i bank......

Utlånta medel ............

Obligationer ...............

Aktier........................

Fordringar ................

Karolinska mediko-kirurgiska institutet.

Tillgångar

Debet.

Balans den 1 juli 1924:

Inkomster

Särskilda uppbördsmedel för utgiftsanslagen:

Åttonde huvudtiteln:

Karolinska mediko-kirurgiska institutet:

E. 23. Avlöningar m. m............................... 1,166: „„

24. Materiel m. m. för vissa institutioner

och kliniker.................................... 56,732:6 7

J7. Lärararvoden m. m............................ 4 Q60:_

31. Täckande av för tiden 1 januari 1923_

30 juni 1924 beräknade brister i materialanslaget
för patologisk-anatomiska

institutionen .............................. 15: öo

33. Ökade medel till materiel i allmänhet... 33:83

Tandläkarinsti tutet:

E. 34. Institutet ............................................. 209,040: so

9. Dyrtids tillägg åt befattningshavare i statens
tjänst......................................... 253:_

7,260,310: 4 9

— 102 -

E. 37/1923—1924. Inredning av nödiga undervisningslokaler
å S:t Eriks sjukooh
vårdhem i Stockholm

m.m................................ 1,800:— 273,001:4 6

Institutets enskilda medel
Inbetalda inteckningslån
Utlottade obligationer...

Intressemedel...............

Hyresmedel ...............

Försålda aktier............

Donationer..................

Uttag å statsverkets giroräkning i riksbanken..........

» » bankräkningar i enskilda banker.............

Likvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter

75,000: —

5,600: —

408,977: 26
34,350: —

151,979: 28

251: 7 8 676,158:26

949,159: 7 2
937,148: —
1,673,564: 9 ii
25,385: 89

Skulder:

Diverse medel

Balans den 30 juni 1925

.......... 7,472,449:0 7

Summa 18,318,018: 10

Skulder...

Kredit.

Balans den I juli 1924:

7,260,360: 22

Utgifter:

Riksstatsanslag:

Femte huvudtiteln:

C. 61. Ortopediska institutet ........................

Åttonde huvudtiteln:

Karolinska mediko-kirurgiska institutet:

E. 23. Avlöningar m. m. ...........................

24. Materiel m. m. för vissa institutioner

och kliniker..... .....................•••■•

25. Arvoden åt vikarierande akademiska

lärare .........................................

26. Ersättning åt vikarier för kamreraren

m. fl...........................................

27. Lärararvoden m. .............................

28. Materiel för vissa institutioner m. m.

29. Materiel m. m. för pediatriska kliniken

å kronprinsessan Lovisas vårdanstalt
för sjuka barn ..............................

31. Täckande av för tiden 1 januari 1923—

30 juni 1924 beräknade brister i materielanslaget
för patologisk-anatomiska
institutionen......................

32. Mikroskop för undervisningen i bakteri ologi

..........................................

33. Ökade medel till materiel i allmänhet
Tandläkarinstitutet:

E. 34. Institutet .......................................

35. Ytterligare lärarkrafter vid institutet...
E. 41. Provisoriskt lönetillägg åt vissa professorer
m. fl.....................................

42. Klinisk undervisning i epidemiologi åt

medicine kandidater ........................

43. Tryckning av doktorsavhandlingar vid

universiteten i Uppsala och Lund samt
karolinska mediko-kirurgiska institutet
45. Kurser i skyddskoppympning ...............

3,187: —

304,083: 28

117,606: 07

4,316: 4 0

2,364: 7 2
87,316: 27
18,691: 66

452: 17

9,933: 64

1,960: so
17,321: 06

148,730: 3 4
13,900: —

29,444: 89

6,000: —

3,000: —
500: —

— 103 —

N. 1. Ålderstillägg ....................................... 17,391:67

3. Extra utgifter .................................... 4,281:26

7. Tillfällig löneförbättring för visa perso;

nal inom den civila statsförvaltningen 52,398: 88

8. Tillfälliga lönetillägg åt vissa vaktmäs tare

och med dem jämförliga befatt -

ningshavare ................................... 3,625: —

9. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens
tjänst...................................... 182,377: —

Karolinska mediko-kirurgiska institutet:

E. 30/1923—1924. Lärararvoden m. m.......... 8,374: öl

37/1923—1924. Inredning av nödiga undervisningslokaler
å S:t Eriks
sjuk- och vårdhem i Stockholm
m. m................... 3,424: 68

39/1923—1924. Ökade medel till materiel i

allmänhet ..................... 137: 04

Tandläkare stitutet:

E. 43/1923—1924. Institutet ........................ 17,374:68

44/1923—1924. Inredning och utrustning av

institutets nya lokaler... 10,573:76
E. 55/1923—1924. Ersättning åt vissa opponenter

vid disputationer ............ 182: 4 9

Karolinska mediko-kirurgiska institutet:

38/1922. Instrumentell utrustning till rättsmedicinska
institutionen .......... 363: 5o

63/1915. Till anskaffande av skåp och skåpbord
för patologisk-anatomiska

museet ................................... 51: 5»

Elfte huvudtiteln:

C. 1. Allmänna indragningsstaten: Diverse föremål
............................................... 10,850: — 1,080,213: 7 9

Institutets enskilda medel:

Avlöningar, stipendier, understöd m. m................ 258,478: 68

Inköp av obligationer ....................................... 549,410: 2 6

Utlämnade inteckningslån ................................. 58,000: —

Kantor och annuiteter ....................................... 7,250: —

Omkostnader för fastigheten nr 15 A vid Nybrogatan
i Stockholm.......................................... 9,963: 16

Diverse............................................................ 3,043:16 886,145:2 6

Insättningar å statsverkets giroräkning i riksbanken
» » bankräkningar i enskilda banker ......

1,966,359: o 5
156,175: 2 0
1,463,577: 98

Balans den 30 juni 1926:

Tillgångar:

Ihnestående i bank ............................................................ 198,816: 06

Fastighet.......................................................................... 317,382:

Inkomstrester..................................................................... 476: 25

Utlånta medel..................................................................... 1,924,425:68

Obligationer ..................................................................... 1,388,350:7 2

Aktier ............................................................................ 3,642,095: — 7,471,545:70

Summa 18,318,018: 10

Antalet studerande utgjorde:

Under höstterminen 1924..........,................ 916.

» vårterminen 1925........................... 855.

— 104 -

Serafimerlasarettet.

Tillgångar.....

Inom linjen

Debet.

Balans den 1 juli 1924:

................. 2,144,563:30

4,951,000: —

Inkomster.

Åttonde huvudtitelns anslag:

Serafimerlasarettet:

E. 36. Understöd och ersättningar ..................

37. Inrättningen för sjukas behandling med elektricitet

38. Okade medel till serafimerlasarettets verksamhet ...

Intressemedel m. m.......................................................

Sjukvårdsavgifter.......................................................

Pörsäljningsmedel ...........................................................

Ersättningsmedel m. m......................................

Hyresmedel .......................................................

120,000: —
750: —
50,000: —
34,499:4 5
689,589: as
11,519: 06
95,972: 21
15,250: 09

1,017,580:7 4

Balans den 30 juni 1925:

Skulder:

Utgiftsrester ........................................................................ 65,516: 4 0

Övriga skulder..................................................................... 586,148:48 661)664: 83

Inom linjen:

Diverse medel ................................................ 1,872,843:18

Summa 3,813,808:8 7

Skulder ........

Inom linjen

Kredit.

Balans den 1 juli 1924:

................. 682,970: 7 4

1,377,309: 15

Avlöningar.............................

Pensioner och understöd m. m.
Driftkostnader m. m...............

Utgifter:

319,499: 68
23,255: 92
763,574: 57

1,106,330:3 2

Tillgångar:

Kassabehållning .......

Innestående i bank____

Fastighet ................

Obligationer.............

-Aktier och banklotter

Fordringar................

Inom linjen .............

Balans den 30 juni 1925:

5,401,000: —

945: 24
32,396: 13
1,125,000: —
519,286: 86
80,060: —
266,820: 2 8

2,024,508: Öl

Summa 3,813,808: 8 7

Enligt från lasarettet lämnad uppgift hava under tiden 1 juli 1924—30 juni 1925 därstäes
vårdats b,368 patienter, därav 3,810 på medicinska och 2,558 på kirurgiska avdelningarna.

105

Allmänna barnbördshuset med asylen för fattiga barnaföderskor
och deras barn i Stockholm.

Debet.

Balans den 1 juli 1924:

1.

Allmänna barn-bördshuset

Asylen för fattiga
barnaföderskor
och deras barn

Summa

Tillgångar ..........................................

........ 2,040,807: 7 8

977,109: 51

3,017,917: 2»

Inkomster:

Åttonde huvudtitelns anslag:

E. 39. Allmänna barnbördshuset i

holm ..............................

40. Verksamheten vid allmänna

bördshuset i Stockholm ......

Bidrag från Stockholms stad ..............

Stock-

barn-

24,853: —

117,000: —
64,764: 4»
34,486: 18

16,262: 9 8

34,381: 28
108,195: —
520: 05

IN 1

IN 1

24,853: —

117,000: —
64,764: 49
34,486: 18
59.166: 19
34,381: 2 8
108,195: —
1,315: 73

Intressemedel m. m...........................

Ersättningsmedel................................

42,903: 21

Legosängsavgifter ..............................

Från fonderna överförda .....................

795: 68

Säger

400,462: 98

43,698: 89

444,161: 87

Balans den 30 juni 1925:
Skulder:

Utgiftsrester.................................

Fonder m. m.................................

64,979: 76
2,018,011: 18

3,064: 46
973,305: 7 9

68,044: 22
2,991,316: 92

Säger

2,082,990: 89

976,370: 25

3,059,361: 14

Summa 4,524,261: 65

1,997,178: 65

6,521,440: so

Kredit.

Balans den 1 juli 1924:
Skulder .........................................

2,040,807: 7 8

977,109: 51

3,017,917: 29

Utgifter:

Avlöningar...............................

Driftkostnader ...........................

106,512: 4 5
206,633: so
23,961: 99
39,258: 93
10,557: 28
13,538: 4 3

10,109: 16
26,701: 48
2,613: 18
112: 20
3,862: 87
300: —

116,621: 61
233,335: 38
26,575: it
39.371: 13
14,420:15
13,838: 48

Inventariers anskaffning och underhåll
Fastighetens underhåll och omkostnader
Diverse .............................

Fondema tillgodoförda..............

Balans den 30 juni 1926:
Tillgångar:

Innestående i bank..........................

Förskott.................................

Obligationer....................................

Säger

400,462: 98

43,698: 89

444,161: 87

66,321: 7 9
1,500: —
117,668: 18
120,000: -61,037: 03
1,708,963: 9 4
7,500: —

96: 43
1,000: —
872,972: 30

66,418: 22
2,500: —
990,640: 4 3
120,000: —
71,574: 88
1,800,727: 61
7,500: —

Utlånta medel ...............................

Fordringar...............................

10,537: 86
91,763: 6 7

Fastigheter........................

Inventarier ......................

Säger 2,082,990: 89

976,370: 25

3,059,361: 14

Summa 4,524,261: 6 5

1,997,178: 65

6,521,440: So

Antalet av de å allmänna barnbördshuset under tiden 1 juli 1924—30 juni 1925 vårdade
patienter har utgjort 3,865.

— 106 —

Tillgångar
Inom linjen

Farmaceutiska institutet.

Debet.

Balans den 1 juli 1924

............................ 20,357: 75

............ 125,585:91

Inkomster

Åttonde huvudtitelns anslag:

Farmaceutiska institutet:

E. 48. Institutet ..................................................................

49. Materialier m. m., uppvärmning m. m. och egendomens

underhåll m. ........................................................

N. 1. Ålderstillägg ..............................................................

3. Extra utgifter .........................................................;••••■

7. Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila

statsförvaltningen ......................................................

8. Tillfälliga lönetillägg åt vissa vaktmästare och med dem

jämförliga befattningshavare .......................................

9. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst .........

Termins- och kursavgifter m. ...................................................

50,900: —

14,000: —

2,200: —

325: —

6,808: 80

900: —

18,568: —

18,233: 96 m,935: 82
Summa 132,293: 07

Kredit,

Utgifter:

Avlöningar m. .................................................

Materialier, instrument, böcker och samlingar........

Uppvärmning, belysning, vattenförbrukning m. m. ..

Egendomens underhåll, renhållning och diverse .....

Laboratorieutrustning m. m.................................

72,665: 3 o
21,042:41
7,914: 94
6,423: 71

8,114: 86 H6,160: 7 8

Balans den 30 juni 1924.

Tillgångar:

Innestående i bank .................................................................. 16,132: 20

Fordringar ............................................................................_ • 99 16,132: 29

Inom linjen:

Diverse medel ...................................................... 136,584: so

Summa 132,293:0 7

Under läsåret 1924—1925 hava vid institutet varit inskrivna 80 farmacie kandidater, varjämte
50 apotekselever deltagit i den för dem anordnade kursen.

- 107 —

Tekniska högskolan.

Debet.

Tillgångar

Balans den 1 juli 1924:

1,628,715: 88

Inkomster:

Åttonde huvudtitelns anslag:

E. 41. Provisoriskt lönetillägg åt vissa professorer m. fl.........

Tekniska högskolan:

F. 1—9, anslag enligt riksstaten.........................................

N. 1. Ålderstillägg ............................................................

3. Extra utgifter.......................................................

7. Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den

civila statsförvaltningen ....................................

8. Tillfälliga lönetillägg åt vissa vaktmästare och med dem

jämförliga befattningshavare ...............................

9. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst.........

Elevavgifter m. ...................................................................

Donations- och gåvomedel ......................................................

Intressemedel ........................................................................

Ersättnings- m. fl. medel........................................................

40,615: —

899,200: —
18,100: —
3,000: —

39,000: —

6,450: —
205,000: —
147,429: BO
20,925: 53
66,519: 82
4,191: 85

1,450,431: so

Skulder:

Inom linjen

Balans den 30 juni 1925

1,353,405: 8 7

Summa 3,079,147: 08

Skulder ........

Inom linjen

Kredit.

Balans den 1 juli 1924

................. 47,716:5»

1,338,594:2 7

Utgifter

Avlöningar m. .............................................

Stipendier ......................................................

Samlingar och laborationer...............................

Biblioteket ....................................................

Arkitekturkongressen i London .........................

Stipendie- och gåvomedel..................................

Allmänna omkostnader.....................................

877,671: 06
6,440: 85
190,772:12
19,816: 71
2,987: 54
76,568: 56

198,475: 79 1,372,732: 13

Till statskontoret

Leverering

40,809: ii

Balans den 30 juni 1925

Tillgångar:

Kassabehållning .......................................................

Innestående i bank....................................................

Obligationer..............................................................

Utlånta medel ..........................................................

Aktier......................................................................

6,769: 60
317,204: 7 9
1,223,914: 81
25,000: —

45,000: — 1,617,889: 20
Summa 3,079,147: 08

Elevernas antal utgjorde 733 under höstterminen 1924 och 730 under vårterminen 1925.

— 108 —

Chalmers tekniska institut.

Debet.

Balans den 1 juli 1924:

Tillgångar ............................................................................................... 32,750:8S

Inkomster:

Åttonde huvudtitelns anslag:

Chalmers tekniska institut:

Institutet:

F. 10. Avlöningar m. m.................................................... 157,775: 85

11. Bibliotek, samlingar och laborationer, expenser m. m____ 23,550: —

F. 12. Uppvärmning m. m.................................................... 30,911: 08

13., Bibliotek .................................................................. 16,000: —

N. 1. Ålderstillägg .................................................................. 8,600:_

3. Extra utgifter .............................................................. 389:08

7. Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila

statsförvaltningen ...................................................... 26,458: t>6

9. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst ............ 75,793: —

Inträdes- och terminsavgifter......................................................... 27,890; —

Hyresmedel................................................................................. 1,848: 7 5

Intressemedel m. m...................................................................... 19,439:50 388,655:8 7

Summa 421,406: 25

Kredit.

Utgifter:

Avlöningar m. m......................................................................... 294,916:_

Stipendier och premier ............................................................... 10,111:30

Bibliotek, samlingar, laborationer m. m........................................ 31,854: 51

Verkstaden................................................................................. 4 434; gä

Allmänna omkostnader ............................................................... 52,260: 97 393 337. 68

Tillgångar:

Kassabehållning....................................................................... 1 609: 08

Innestående i bank ................................................................. 26,’l69: 54 27,778; 02

Summa 421,406: 25

Antalet elever uppgick under höstterminen 1924 till 448 samt under vårterminen 1925

109 —

Chalmers tekniska institut, materialprovningsanstalten.

Debet.

Balans den 1 juli 1924:

Tillgångar ................................................................................................... 12,227: 47

Inkomster:

Tionde huvudtitelns anslag:

Befrämjande av slöjderna:

Befrämjande i allmänhet av slöjderna:

D. 2. Manufakturernas befrämjande ...........

Avgifter för materialprovningar m. m...................

Intressemedel .....................................................

4,250: —

26,496: 2 4

285:23 31,031; «7

Summa 43,258: 94

Kredit.

Utgifter:

Omkostnader för materialprovningsanstalten ....................

Balans den 30 juni 1925:

Tillgångar:

Kassabehållning...........................................................

Innestående i bank .....................................................

29,313: 6 4

5: 54

13,939: 76 13,945; 30

Summa 43,258: 9 4

— Ilo -

Skolöver -

Åttonde huvudtiteln:

Skolöverstyrelsen:

G. 1. Skolöverstyrelsen...................................................................................

2. Övergångsstat .......................................................................................

B. Inspektion och sakkunniga biträden .........................................................

4. Byggnadssakkunnigt biträde.....................................................................I

5. Expeditionsvaktsgöromål ..........................................................................

6. Förhyrande av ämbetslokaler —....................................................... —

H. 16. Undervisning genom infödda lärare i tyska och engelska vid de allmänna läroverken
m. fl. läroanstalter........................................................................

I. 1 a. Folkskoleseminarierna..................................................................................

3. Studentkurser och parallellavdelningar vid vissa folkskoleseminarier m. m.......

10. Verksamheten vid statens småskoleseminarier i Lycksele och Hagaström .........

20. Folkundervisningens befrämjande i rikets nordligaste gränsorter .....................

32. Undervisningsmateriel m. m. för folkskolor..................................................

41. Understöd åt folkhögskolor ........................................................................

68. Uppfostringsanstalter för vanartade och i sedligt avseende försummade barn ...

J. 17. Yrkespedagogisk centralanstalt .................................................................

K. 1. Understöd åt folkbibliotek..........................................................................

2. Understöd åt anstalter och föreningar, som anordna populärvetenskapliga föreläsningar.
.............................................................................................

7. Undervisnings- och upplysningsverksamhet för nykterhetens främjande ............

L. 5. Understödjande av skididrotten bland ungdomen ..........................................

N. 3. Extra utgifter ..........................................................................................

7. Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila statsförvaltningen ...
9. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst ......................................

G. 1/1923—1924. Skolöverstyrelsen ........................................................................

H. 16/1922. Utbildningskurser för lärare vid allmänna läroverk m. fl. läroanstalter......

Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte:

I. 75/1922. Inredning och möblering av de nya byggnaderna för anstalten...............

G. 5/1920. Handbok i nykterhetsfrågan m. ...........................................................

Elfte huvudtiteln:

C. 1. Allmänna indragningsstaten: Diverse föremål ................................................

Av influtna studentexamensavgifter ...........................................................................

» » realskolexamensavgifter...........................................................................

Summa

— in —

styrelsen.

Debet

Kredit

Summa

Tillgångar

den

7? 1924

Uppbörd

Leverering
från stats-kontoret

Skulder

den

3% 1925

Utgifter

Leverering
till stats-kontoret

Tillgångar

den

30/e 1925

761

48

504,520

42

502,247

06

3,034

84

505,281

90

_

_

1,900

1,900

1,900

_

_

_

6,500

6,440

60

6,500

4,800

4,800

4,800

32

50

1,410

1,442

50

1,442

50

1,500

57,000

58,500

58,500

_

_

5,000

_

_

_

5,000

_

5,000

_

7,024

50

7,024

50

7,024

50

67

96

325,482

94

325,507

69

43

21

325,550

90

_

_

96,573

53

96,573

53

96,573

53

35,385

33,569

86

995

14

820

35,385

_

6,500

6,183

92

316

08

6,500

_

3,000

3,000

3,000

_

1,500

1,500

1,500

7,276

09

56,800

64,068

93

7

16

64,076

09

7

26

16,636

~

16,221

24

422

02

16,643

26

_

_

_

3,000

_

_

_

3,000

_

_

3,000

_

2,500

2,500

2,500

_

4,722

_

20,000

_

21,541

95

870

05

2,310

24,722

1,171

04

_

7,100

7,188

27

239

97

842

80

8,271

04

_

10,361

25

10,361

25

10,361

25

56

_

110,075

29

110,078

29

53

110,131

29

_

_

_

306

35

306

35

306

35

52

38

52

33

52

33

39,837

86

_

_

4,815

Öl

_

_

35,022

85

39,837

86

1,042

47

126

916

47

1,042

47

. _

_

6,420

_

_

_

6,420

_

_

_

6,420

3,794

03

190

2,592

82

270

84

4,180

24

2,667

45

6,847

69

938

89

12,061

11

12,920

29

79

71

13,000

46,836

62

14,613

29

1,304,449

21

270 84

1,317,416

88

6,09380

42,659

28

1,366,169! 96

— 112

Högre lärarinneseminariet jämte därmed förenade normalskolan
för flickor och hushållsskolan.

Debet.

Balans den 1 juli 1924:

Seminariet och

normalskolan Hushållsskolan Summa
lör flickor

Tillgångar ................................................... 212,839: 72 5,655: 57 ____218,495: 2»

Inom linjen ....................................... 437: 50

Inkomster:

Åttonde huvudtitelns anslag:

H. 2. Diverse behov vid högre lärarinneseminariet.
......................................... 14,310: — 27,000: — 41,310: —

N. 7. Tillfällig löneförbättring för viss personal
inom den civila statsförvalt -

ningen ..........................................

9. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i sta-

- -

2,461: 50

2,461: so

tens tjänst ....................................

- -

7,339: —

7,339: —

Terminsavgifter .............................................

34,560: —

10,515: —

45,075: —

Inkomster av hushållet ....................................

21,856: —

21,856: —

Säger

48,870: —

69,171: SO

118,041: 50

Balans den 30 juni 1925:

Skulder:

I allmänhet ................................................ 27,531: 65 3: 88 27,535: 03

Summa 289,241:8 7 74,830:4 5 364,071:8 2

Kredit.

Balans den 1 juli 1924:

Skulder ......................................................... 29,531: 6 5 68: 94 29,600: 59

Utgifter:

Avlöningar...................................................... 19,130: 88 29,548: 60

Bibliotek, undervisningsmateriel och inventarier 8,102: 06 2,056: 84

Utgifter för mat ............................................. — — 22,410: 94

Hyror ............................................................ — — 5,700: —

Undervisning i fjärde årskursen ....................... 1,890: — —- —

Allmänna omkostnader .................................... 16,789:2 2 9,389:6 6

Säger 1 45,912:10 69,105: 94

48,679: 33
10,158: 89
22,410: 94
5,700: —
1,890: —
26,178: 88
115,018: 04

1 Utöver detta belopp hava för seminariet och normalskolan för flickor under budgetåret
1924—1925 av direktionen över Stockholms stads undervisningsverk utbetalats och redovisats
dels i avlöningar 227,369 kronor 78 öre, dels i stipendier 2,500 kronor, dels ock i lokalhyror
14,000 kronor, vilka belopp ingå i de å tabellen över allmänna läroverken avförda utgifterna.

113 —

Seminariet och
normalskolan
för flickor

Hushållsskolan

Summa

Balans den 30 juni 1925:

Tillgångar:

Kassabehållning ..............................

Fordringar .....................................

Inom linjen ...............................

............ 3,930: 84

.. 402: 60 __

3,930: 84
1 i ,831: 65

Fastigheter......................................

Inventarier.................................

5,655: 57

139,106: si
58,584: 89

Säger 213,797: 6 2

5,655:5 7

219,453: 19

Summa 289,241:8 7

74,830: 45

364,071: 82

Höstterminen Vårterminen

1924 1925

Lärjungarnas antal tiar utgjort:

I högre lärarinneseminariet............ 95 94

I normalskolan för flickor .................. 293 291

I hushållsskolan................................. 73 39

8 — Rev.-berättelse ang. statsverket för dr 1925.

II.

114

Allmänna

Uppsala ärkestift:

Uppsala högre allmänna läroverk...............

Gävle » » » ...............

Hudiksvalls högre » » ...............

Enköpings realskola.................................

Söderhamns » .................................

Norrtälje samskola....................................

Antal lärjungar

Debet

Höst-

terminen

1924

Vår-

terminen

1925

Tillgångar
den l/i 1924

Inkomster

1

2

3

4

647

539

197

98

210

171

640

525

194

99

209

168

107,837

229,009

81,363

24,471

31,050

16,646

67

18

31

93

14

82

367,403

319,659

158,061

80,018

88,631

80,487

78

45

03

61

68

54

Säger

1,862

1,835

490,378

55

1,094,261

94

Linköpings stift:

Linköpings högre allmänna läroverk .........

647

649

235,323

78

435,307

26

Norrköpings » » » .........

645

638

182,671

16

372,652

20

Västerviks » » » .........

218

220

132,918

89

153,668

20

Eksjö realskola ......................................

290

284

33,413

22

90,788

85

Vimmerby samskola .................................

133

130

17,534

77

78,175

41

Vadstena » .................................

122

120

17,973

29

72,753

66

Säger

2,U55

2,041

619,834|6i

1,203,344

98

Skara stift:

Skara högre allmänna läroverk.............

376

367

197,880

82

282,310

19

Vänersborgs högre allmänna läroverk.........

323

323

55,250

96

227,750

01

Borås » » » .........

548

541

112,034

55

269,956

31

Mariestads realskola.................................

108

108

46,932

79

84,006

60

Lidköpings » .................................

133

133

97,857

59

85,623

45

Skövde ■» .................................

233

230

29,400

42

94,154

14

Alingsås samskola....................................

225

225

30,914

35

99,384

90

Falköpings » ....................................

295

292

14,310

04

117,915

02

Säger

2,241

2,219

584,581

62

1,261,100

6 2

1 Strängnäs stift:

| Strängnäs högre allmänna läroverk ............

186

187

377,381

80

168,085

43

Örebro » » » ............

794

797

201,394

96

417,502

82

Nyköpings » » » ............

325

325

74,271

37

232,749

81

Eskilstuna realskola .................................

388

387

32,345

129,410

32

Södertälj e » .................................

364

356

49,484

58

213,392

07

Askersunds samskola.................................

95

94

23,752

45

68,277

78

Säger

2,152

2,146

758,629

61

1,229,418

23

Västerås stift:

Västerås högre allmänna läroverk ............

527

519

85,225

92

304,261

55

Falu » > » ............

433

431

154,676

93

324,176

46

Arboga samskola ....................................

109

107

20,247

99

77,992

67

Sala » ....................................

137

134

10,942

98

71,583

67

Köpings » ...................................

141

141

18,309

89

76,069

07

Säger

I 1,347

1,332

289,403

16

854,083

22

läroverken,

Kredit

Skulder

Skulder

Tillgångar den 30/e 1925

S u in m a

den 30/
1925

6

den ''/
1924

Utgifter

Kassa-

behållning

Utlånta

medel

Fordringar

Summa

5

6

7

8

9

10

11

12

3,416

Öl

3,607

28

367,460

63

189

06

102,674

37

4,726

22

107,589

65

478,657

46

7,975

21

5,789

28

310,933

08

146

42

229,987

13

9,787

93

239,921

48

556,643

84

42

69

257

92

152,623

43

104

24

86,481

34

86,585

58

239,466

93

415

26

97

10

79,593

06

78

5 5

24,721

83

415

25

25,215

63

104,905

79

6,159

72

10,132

42

82,871

36

1,295

89

25,287

81

6,251

41

32,837

61

125,841

89

141

04

80,079

98

272

98

16,639

91

16,912

89

97,133

86

18,008

78

20,025

04

1,073,561

39

2,086

64

485,792

89

21,183

81

509,062

84

1,602,649

27

424,387

10

449

89

242,319

88

3,474

17

246,243

94

670,631

04

2,030

89

634

07

364,493

61

2,139

12

190,086

95

192,226

07

557,353

75

152,569

32

245

25

132,426

19

1,345

83

134,017

27

286,586

59

89,330

73

27

43

34,843

41

34,870

84

124,201

57

75,829

10

11,815

83

8,065

25

19,881

08

95,710

18

14

2 8

71,907

3 8

116

12

18,689

12

18,805

24

90,726

85

2,030

39

648

30

1,178,517

24

14,793

64

626,430

80

4,820

646,044

44

1,825,209

98

568

Öl

583

14

275,675

35

202,151

33

2,349

20

204,500

53

480,759

02

35

61

205,279

29

76,955

24

730

88

77,686

07

283,000

97

6,084

91

3,104

15

270,240

26

34

64

108,324

93

6,371

79

114,731

o 6

388,075

77

_

_

_

83,118

09

47,690

05

131

25

47,821

80

130,939

39

_

_

83,293

63

97,790

87

2,396

54

100,187

4 1

183,481

04

501

37

724

91

95,482

62

50

44

27,296

59

501

37

27,848

40

124,055

93

1,321

34

1,208

65

98,202

48

236

2 5

30,651

87

1,321

34

32,209

46

131,620

59

116,837

58

137

11

15,250

37

15,387

48

132,225

06

8,475

68

5,656

46

1,228,129

30

458

44

606,111

25

13,802

32

620,372

Öl

1,854,157

77

705

96

373

18

157,211

64

381,926

91

6,660

96

388,587

87

546,172

69

1,738

97

409.443

15

205,174

43

2,541

23

207,715

66

618,897

78

1,232

81

2,700

03

225,457

60

78,616

05

1,480

31

80,096

36

308,253

99

128,163

118

38

33,473

94

33,592

32

161,755

82

370

2 7

1,000

210,164

21

52,082

66

52,082

66

263,246

87

1,986

40

953

16

67,264

28

23,662

29

2,136

90

25,799

19

94,016

63

4,295

44

6,765

34

1,197,703

88

118

38

774,936

28

12,819

40

787,874

06

1,992,343

28

1,728

88

1,661

65

298,654

21

782

26

87,468

58

2,649

15

90,899

99

391,215

So

26

59

36

16

319,616

98

112

40

158,347

85

766

59

159,226

84

478,879

98

75,340

52

124

87

22,775

17

22,900

04

98,240

56

727

67

2,213

50

71,825

16

79

45

8,408

40

727

67

9,215

52

83,254

17

11

84

74,869

50

169

34

19,188

63

139

65

19,497

62

94,378

46

2,482

64

3,922

65

840,306

86

1,268

82

296,188

63

4,283

06

1 301,740

Öl

1,145,969

02

— 116 —

l

2

*

4

Växjö stift:

Växjö högre allmänna läroverk..................

403

402

106,067

77

283,022

96

Jönköpings högre allmänna läroverk .........

659

646

168,045

71

370,084

48

Kalmar » » » .........

492

486

12,395

14

272,238

24

Kalmar högre allmänna läroverks donations-

fonds delegation....................................

_

284,507

30

14,552

63

Oskarshamns realskola..............................

133

128

16,847

84

75,947] 6 4

Säger

1,687

1,662

587,863

26

1,015,845

85

Lunds stift:

Lunds högre allmänna läroverk..................

535

531

100,738

29

346,502

8 2

Malmö > » » ..................

887

877

172,307

24

442,736

64

Kristianstads högre allmänna läroverk ......

476

470

449,752

82

300,838

7 2

Karlskrona » » » ......

539

534

164,468

65

408,345

21

Hälsingborgs » » » ......

649

645

113,049

12

384,711

38

Ystads » » » ......

351

347

112,547

62

194,907

96

Malmö realskola.......................................

535

538

27,111

77

221,426

08

Karlshamns realskola ..............................

163

162

25,409

21

80,930

69

Landskrona » ..............................

237

240

75,790j8l

124,544

32

Angelholms samskola ............................

235

230

37,998 15

106,364

03

Trälleborgs » ..............................

265

266

38,934|3 4

119,052

88

Säger

4,872

4,840

1,318,107

92

2,730,360

18

Göteborgs stift.

Högre latinläroverket i Göteborg...............

919

911

212,509

93

429,565

66

» realläroverket i » ...............

687

687

146,956

81

426,251

6 2

Halmstads högre allmänna läroverk............

516

514

97,624

18

295,136

47

Varbergs realskola....................................

162

159

14,144

15

89,367

80

Uddevalla » ....................................

297

297

20,490

70

105,827

36

Göteborgs västra realskola........................

539

539

62,609

90

224,158

98

» östra » ........................

550

543

26,043

74

211,035

22

Strömstads samskola.................................

in

in

7,497

89

68,850

21

Säger

3,781

3,761

587,876

80

1,850,193

3 2

Karlstads stift:

Karlstads högre allmänna läroverk ............

616

615

169,202

29

377,879

80

Arvika realskola......................................

146

142

11,342

88

82,359

15

Kristinehamns realskola ..........................

273

271

29,203

56

112,781

55

Amåls Barnskola......................................

205

203

37,080

48

49,762

06

Pilipstads » .......................................

171

166

62,744

81

82,594

44

Säger

1,411

1,397

309,573

47

705,377

Härnösands stift:

Härnösands högre allmänna läroverk .........

340

337

148,149

88

241,470

03

Östersunds » * » .........

450

451

50,215

98

251,940

82

Sundsvalls » » » .........

446

446

160,322

56

265,937

18

Örnsköldsviks samskola............................

245

238

35,794

88

108,896

16

Säger

1,481

1,472

394,482

80

868,244

19

Luleå stift:

Luleå högre allmänna läroverk..................

329

334

56,693

28

221,355

06

Umeå » » > .............

345

344

79,250

15

226,371

42

Piteå Barnskola .......................................

174

172

41,215

87

85,077

24

Haparanda samskola.................................

153

145

53,157

17

76,386

82

Skellefteå » .................................

237

232

48,718

64

104,707

56

Säger

1,238

1,227| 279,035

''i

713,898|io

117

5

6

7

1 *

9

1 10

u

12

13,63(

33

15,141

8F

276,26(

GC

110,62g

OS

68"

159

111,315

6]

402,721

1

06

4,447

55

352,566

8

5,95]

60

175,170

2S

181,121

83

538,130

19

4.00C

4,00C

270,121

84

14,359

96

152

108

14,512

04

288,633

38

13,167

98

275,659

13

10,232

87

285,892

299,059

93

56

75

100

1-

77,014

15

28

SO

15,532

76

175

92

15,737

14 8

92,851

63

17,687

los

23,692

40

989,124

SS

5,980

40

591,350

10

11,246

J 4 C

608,57^

j 96

1,621,396

19

50,300

23

55,416

22

333,325

06

108,799

56

108.799

56

497,540

84

573

59

433,287

96

800

91

180,381

42

181.182

33

615,043

88

122

50

238

00

295,093

42

210

93

455,048

64

122

>50

455,382

07

750,714

04

2,679

47

988

07

286,062

46

283,668

38

4,774

147

288,442

80

575,493

33

33,250

33,250

374,402

19

12

61

123,195

70

150

• —

123,358

31

531,010

50

337

21

191,819

07

113,329

18

1,970

,02

115,299

2 0

307,455

48

4,633

86

10,298

48

220,617

81

143

23

17,478

28

4,633

!36

22,254

87

253,171

16

134

45

81,777

86

160

20

24,267

40

24,427

60

106,339

90

75

75

124,092

32

76,167

81

75

| —

76,242

81

200.410

13

106,046

21

101

38

38,214

59

38,315

97

144.362 18

118,293

32

328

65

39,365

35

39,693

90

157,987

22

91,060

56

101,311

57

2,564,817

67

1,757

81

1,459,916

26

11,725

35

1,473,399

42

4,139,528166

50

_

906

62

424,585

45

457

82

215,010

29

1,165

41

216,633

52

642,125

59

300

1,700

423,316

82

1,503

21

146,687

90

300

148,491

11

573,507

93

932

76

286,607

33

686

71

103,511

10

1,022

75

105,220

56

392,760

614

05

1,000

85,676

93

199

71

16,648

58

600

83

17,449

07

104,126

! —

103,446

50

22,871

56

22,871

56

126,318

06

262 96

977

94

216,533

21

365

25

68,892

48

262

96

69,520

69

287.031

84

206,935

74

30,143

22

30,143

22

237,078

96,

68,616

67

1,511

55

6,219

88

7,731

43

76,348

10

1,227

0.

5,517

82

1,815,718

65

4,724

26

609,984

96

3,351

95

618,061

16

2,439,297|13:

32

27

1,462

Öl

360,776

43

246

92

183,864

23

764

2 7

184.875

42

547,114

i

36

80,187

40

357

04

13,157

59

13,514

63

93,702

03

8

110,332

10

48

13

31.604

88

8

31,661

Öl

141,993

llj

50,359

90

201

51

36,281

08

36,482

59

86,842

49

895

23

307

44

81,467

05

2

45

63,486

81

970

23

64,459

49

146,233

9s;

1 935

50

1,769

95

683,122

88

856

05

328,394

59

1.742

50

330,993

14

1,015,88519 7 i

1 !

12

68

232,397

21

154,572

42

2,637

10

157,209

52

389,619

41

908

55

246,283

46

207

83

54,756

96

54,964

79

302,156

80

263,791

77

174

25

159,956

22

2,337

50

162,467

97

426,259

74

9

148

38

104,636

99

77

96

39,827

76

9

39,914

72

144,700

04''

9

1,069

56

847,109

43

460

04

409,113

36

4,983

60

414,557

1,262,735199

1,270

31

3,577

31

224,295

75

12

61

!

51,432(98

51,445

59

279,318 6 ö

1,518

51

910

93

227,245

21

246

05

77,131(88

1.606

Öl

78,983

94

307J40 os(

85,864

09

103

1

40,269''4o

56

25

40,429

[)2

126,293] u1

2,775

44

6,013

58

76,298

46

867

08

46,364192

2,775

44

50,007

U

132,819143

—1

111,527

44

914

24

40,984152

41,898

''6

153,426(20

o,564[2g|

10,501;

77|

725,23019S|

2,143129

256,18317 0

4,4371

7 0!

262,764(

5

998,497(4?

118

''

i

2

8

4

Visby stift:

Yisby högre allmänna läroverk..................

Stockholms stad:

Högre latinläroverket å Norrmalm ............

264

259

100,942

81

190,443 72

824

814

80,574

84

92,255

60

»“ allmänna läroverket å Södermalm.....

889

895

53,074

04

105,884

04

> realläroverket å Norrmalm...............

740

737

61,594

10

87,284

41

» » å Östermalm ............

840

828

43,166

86

101,227

89

Jakobs realskola.......................................

432

437

32,323

68

42,475

38

Katarina » .......................................

541

538

46,995

14

78,484

92

Kungsholms realskola ..............................

568

561

22,252

40

52,910

2 7

Nya elementarskolan.................................

497

492

33,814

60

66,583

85

Direktionen över Stockholms stads under-

660,633

2,555,936

visningsverk .......................................

32

20

Säger

5,331

5,302

1,034,428

98

3,182,842

01

Summa

129,722

2 29,493

7,355,138

10

16,899,413

86

Statens folk- och

l

2

3

4

|

Folkskoleseminariet i:

Stockholm (för lärarinnor) ........................

144

145

14,144

62

210,043

29

Uppsala ..............................................

239

240

1,480

25

269,152

0 2

Strängnäs................................................

151

150

4,160

22

192,971

81

Linköping................................................

217

217

3,620

57

248,095

88

Växjö ...................................................

150

151

9,129

40

180,854

4 7

Kalmar (för lärarinnor).............................

132

131

173,167

46

Lund......................................................

227

229

27,186

04

268,900

02

Landskrona (för lärarinnor)........................

203

202

225,102

47

Göteborg ................................................

220

227

1,997

68

308,293

82

Skara (för lärarinnor) .............................

184

182

11,442

21

219,275

19

Karlstad ................................................

234

237

11,007

74

264,199

48

Falun (för lärarinnor) .............................

239

238

15,421

04

265,415

06

Härnösand .............................................

118

119

7,616

79

155,411

83

Umeå (för lärarinnor) ..............................

183

183

44,324

68

303,159

76

Luleå (för såväl manliga som kvinnliga lärare)

247

248

364,217

27

Småskoleseminariet i:

Haparanda .............................................

67

67

9,545

52

82,489

29

Murjek ...................................................

71

7)

11,088

20

83,197

47

Hagaström ............................................

44

44

434

27

44,478

59

Lycksele ...............................................

63

63

42.652

68

88,507

82

Summa

3,133

3,144

215,251

91

3,936,931

94

1 Härav utgör antalet flickor: i vissa högre läroverk 228, i vissa realskolor 78 och i

2 ■» » » » » » » » 236, » » » 78 » »

119

5

6

7

8

9

10

11

12

191,612

21

422

59

99,181

22

170

Öl

99,773

82

291,386

08

9,958

79

5,536

87

83,050

49

475

84

83,095

74

10,630

79

94,202

87

182,789

23

25

1,256

91

102,568

67

260

85

54,629

99

66

66

54,957

50

158,783

08

4,227

il

4,288

27

81,384

04

1,193

60

65,012

60

1,227

11

67,433

81

153.105

62

2,748

61

2,944

29

95,072

17

848

76

45,529

54

2,748

61

49,126

90

147,143

86

_

_

287

80

37,789

20

64

34

36,300

17

357

50

36,722

Öl

74,799

Öl

_

_

_

46,029

30

8

67

79,442

09

79,450

76

125,480

06

1,287

05

4,052

82

49,281

78

185

65

21,642

92

1,287

05

23,115

62

76,449

7 2

66,208

50

71,664

92

63,313

90

367

14

30,964

49

296

31,627

63

166,606

45

3,914

20

3,583

98

2,568,143

81

815

69

636,469

46

11,470

88

648,755

93

3,220,483

72

88,369

2 6

93,614

86

3,126,633

3 6

4,220

48

1,053,087

28,084

6 0

1,085.392

08

4,305,640

25

240,145

55

274,495

22

16,461,588

15

39,290

28

7,596,670

60

122,652

76

7,758,613

64

24,494,697

Öl

småskoleseminarier.

5

6

7

8

9

10

ii

12

211,337

77

230

11

12,620

03

12,850

14

224,187

91

_

269,454

31

101

Öl

1,076

95

1.177

96

270,632

27

203

58

1,344

15

191,469

81

355

3,963

57

203

58

4,522

10

197,335

56

_

_

_

_

247,829

89

522

06

3,364

50

3,886

56

251,716 45

— -

180,766

48

4

81

9,031

31

181

27

9,217

89

189,983

87

3

47

2,592

56

170,578

38

173,170

93

_

_

277,234

23

574

42

18,277

41

18,851

296,086

06

_

2,767

28

220,814

16

1,521

04

1,521

04

225,102

47!

2,295

17

4,673

71

301,644

6 4

— ■

5,406

15

861

67

6,267

82

312,586

1 71

_

2,994

06

213,849

09

285

15

13,589

1 0

13,874

25

230,717

4 01

10,463

67

15,487

67

260,085

60

9,753

72

343

85

10,097

57

285,670 84

_

263,292

42

294

66

16,149

Öl

1,100

17,543

67

280,836 09:

_

6,109

86

151.517

12

5,401

65

5,401

65

163,028162

_

242,801

90

350

78

104,331

76

104,682

54

347,484

4 4;

574

7 2

353,274

07

368

48

368

48

354,217

27

_

_

_

_

85,744

06

997

25

5,293

51

_

6,290

76

92,034

8!

3,352

49

1,871

88

84,331

87

8,081

92

3,352

49

11,434

4]

97,638

16

43,530

72

1,382

14

1,382

14

44,912

86!

-

113,949

96

17,210

04

-

17,210

04

131,160

16,318|ss

| 38,415

87

3,883,505 96

13,547

79

226,989

7 6

6,042

81

246,580 35

4,168,502 is1

samskolorna 1,545 eller tillsammans 1,851.
» 1,522 » » 1,836.

120 —

Tysta skolan å Lidingön.1

Debet.

Inkomster:

Uppdebiteras skolans tillgångar den 1 januari 1924..................... 1,632,663: 20

Åttonde huvudtitelns anslag:

I. 49. Tysta skolan å Lidingön............................................ 20 000: —

Donations- och gåvomedel ..................................................... 1 000:_

Intressemedel ........................................................................ 16 918: 28

Inkomster av egendomarna nr 38 Karlavägen och nr 96 Sveavägen 37,657: 28 j 70g 138- 71

Balans till år 1925:

Skulder:

Diverse medel ..................................................................... 23 034-68

Övriga skulder..................................................................... 659,644:''84 , 7

Summa 2,390,818: 08

Kredit.

Utgifter:

Avföras skolans skulder den 1 januari 1924 ..........

Avlöningar .......................................................

Undervisningsmaterial och inventarier ...................

Kosthåll, sjukvård m. m.....................................

Allmänna omkostnader ........................................

Balans till år 1925

Tillgångar:

Kassabehållning ...................................................

Innestående i bank................................................

Obligationer ........................................................

Fastigheter .........................................................

Inventarier....................................

703,906: 3 7
29,184: 7 8
7,765: 71
8,867: 49

29,207: 57 778,931: 92

1,672:7 8
21,043: 02
333,835: —

1,250,252: 54

_5,082:82 1.611.886: 10

Summa 2,390,818: 08

Käkenskapen avser kalenderåret 1924.

— 121 —

Institutet och förskolan för blinda å Tomteboda.

Debet.

Tillgångar

Balans den 1 juli 1924

1,014,189:2 0

Inkomster:

Särskilda uppbördsmedel för utgiftsanslagen:

Åttonde huvudtiteln:

I. 50. Institutet och förskolan för blinda å Tomteboda......... 126,606: so

66. Tryckning av blindskrifter .............. 2,173: 2 9

N. 9. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst...... 483: 6 7

Uttag å statsverkets giroräkning i riksbanken .............................................

Likvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter ....................................

129,263: 32
286,442: ss
6,751: 76

Balans den 30 juni 1925

Skulder:

Utgiftsrester ..............................................................

Diverse medel...........................................................

18,173:7 2

1,014,118: 82 1,032.292: 5*
Summa 2,468,939: 7 o

Kredit.

Skulder

Balans den 1 juli 1924

1,007,609: 04

Utgifter:

Åttonde huvudtiteln:

I. 50. Institutet och förskolan för blinda å Tomteboda ............

51. Förstärkning av anslaget till institutet och förskolan för
blinda å Tomteboda ...................................................

63. Bidrag till avlönande av vikarier för lärare vid blindunder visningsanstalter

........................................................

64. Järnvägsresor för blindskolelever jämte åtföljande vårdare

65. Understöd åt blindlärarelever .......................................

66. Tryckning av blindskrifter............................................

17. 1. Ålderstillägg ...............................................................

7. Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila

statsförvaltningen ......................................................

9. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst .........

Insättningar å statsverkets giroräkning i riksbanken ....................7

Likvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter.....................

229,756: 36

33,596:86

382: 2 4
4,041: 10
979: so
9,173: 29
10,397: 27

9,058: ss
37,605: it

334,990: 59
74,730: 81
8,154: 29

Balans den 30 juni 1925

Tillgångar:

Innestående i bank ..................................................

Fastigheter ..............................................................

Inkomstrester ...........................................................

Obligationer...............................................................

25,775: 99
58,000: —

30,475: —

929,203: 98 1,043.454; 97
Summa 2,468,939: 70

Lärjungarnas antal uppgick under höstterminen 1924 till 157, därav 96 gossar och 61
flickor, samt under vårterminen 1925 till 142, därav 81 gossar och 61 flickor.

— 122 —

Läroanstalterna för blinda.

Debet.

Balans den 1 juli 1924:
Tillgångar..................................

Inkomster:

Åttonde huvudtitelns anslag:

I. 52. Förskolan för blinda i Växjö...
53. Förstärkning av anslaget till
förskolan för blinda i Växjö...
Hantverksskolan i Kristinehamn för
blinda:

I. 54. Avlöningar ............................

55. Materialier, expenser m. m.......

56. Förstärkning av reservations anslaget

till materialier, expenser
m. m............................

57. Uppehållande av ytterligare en

korgmakeriavdelning ............

58. Fraktbidrag för arbetsmaterialier

till blinda hantverkare .........

I. 62. Hantverksskolan i Uppsala för
blinda kvinnor........................

63. Bidrag till avlönande av vikarier

för lärare vid blindundervisningsanstalter.
................................

64. Järnvägsresor för blindskolelever

jämte åtföljande vårdare .........

N. 1. Ålderstillägg ...........................

7. Tillfällig löneförbättring för viss
personal inom den civila statsförvaltningen.
..........................

9. Dyrtidstillägg åt befattningshavare

i statens tjänst........................

I. 71/1921. nybyggnad för hantverksskolan
i Kristinehamn för

blinda ...........................

Elevavgifter ..........................................

Intressemedel .......................................

Försäljningsmedel .................................

Ersättningsmedel....................................

Bidrag från Anna Wikströms stiftelse ......

Ökat värde å inventarier.........................

Säger

Växjö

Kristinehamn Uppsala Summa

i

2 3 4

165,889: 68

90,505: so

256,895: o 7

20,600: —

20,600: —

7,931: 68

7,931: 68

17,300: —
11,000: —

17,300: —
11,000: —

- -

10,500: —

10,500: —

— —

11,900: —

11,900: —

5,000: —

5,000: —

20,000: —

20,000: —

25: 22

25: 22

496: os
1,800: —

1,800: —

496: 05
3,600: —

2,013: 2 8

2,455: —

4,468: 2 s

8,053: —

14,164: —

22,217: —

13,650: —

190: 60
145: 2 7

1,343: 6 6

2,030: 57

1,148: 69
127,998: 65

5,440: 86

2,430: 78

4,095:32

2,030: 5 7
13,650: —
1,148: 69
130,620: os
145: 2 7
4,095: 32
6,784: 02

56,248: 7 6

210,737: 2 7

26,526:10

293,512: 13

Summa 222,138: 44 301,242: 66 26,526: 10 549,907: 20

123 —

1

2

3

4

Kredit.

Utgifter:

Avlöningar ..........................................

30,209: so

49,153: 21

11,365: —

90,727:7i

Utackorderingsbidrag till behövande elever

7,435: 50

7,435: so

Kosthåll, beklädnad, sjukvård m. m..........

12,417: 06

7,785: —

7,947: 29

28,149: 35

Undervisnings- och arbetsmaterialier samt

inventarier...... .................................

1,730: ll

127,671: SO

1,871: 09

131,273: —

Bidrag till fria frakter för arbetsmateria-

lier för blinda ....................................

5,581: 66

- -

5,581: 56

Förvaltningsbidrag till diakonissanstalten i

Stockholm .........................................

- -

- -

1,000: —

1,000: —

Allmänna omkostnader...........................

10,548: 48

10,730: 08

4,342: 7 2

25,621: 23

Säger

54,905: 10

208,357: 16

26,526: 10

289,788: 85

Balans den 30 juni 1925:

Tillgångar:

Kassabehållning .................................

38: 0 7

38: 07

Innestående i bank..............................

28,148: 6 9

- -

28,148: 69

Förskott ..........................................

4,853: 91

4,853: 91

Fastigheter .......................................

150,000: —

150,000: —

Inventarier m. m...............................

17,233: 84

59,844: Si

77,078: 18

Säger

167,233: 84

92,885: 51

— — 260,118: 85

Summa

222,138: 44

301,242: 66

26,526: 10 549,907: 2 o

Antalet elever under arbetsåret 1924—1925 utgjorde:

vid förskolan för blinda i Växjö:

under höstterminen 1924 ...................................................... 35

» vårterminen 1925 ...................................................... 35

vid hantverksskolan i Kristinehamn för blinda:

under höstterminen 1924 ...................................................... 66

» vårterminen 1925 ...................................................... 65

vid hantverksskolan i Uppsala för blinda kvinnor:

under höstterminen 1924 ...................................................... 16

» vårterminen 1925 ...................................................... 16.

— 124 —

Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte.

Debet.

Balans den 1 juli 1921:

Tillgångar................................................................................................... 11,359: 24

Inkomster:

Åttonde huvudtitelns anslag:

Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte:

I. 59. Anstalten.................................................................... 80,950: —

60. Extra ordinarie lärarpersonal och vaktmästare.................. 14,881:7 2

I. 63. Bidrag till avlönande av vikarier för lärare vid blindundervisningsanstalter
................................................. 262: 50

64. Järnvägsresor för blindskolelever jämte åtföljande vårdare ... 4,415: 70

N. 7. Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila

statsförvaltningen ......................................................... 5,962: 25

9. Dyrtid stillägg åt befattningshavare i statens tjänst............... 25,155: —

Donations- och gåvomedel m. m.................................................... 39,545: 88

Elevavgifter m. m......................................................................... 71,469:96 242,642:4 6

Summa 254,001: 70

Kredit.

Utgifter:

Avlöningar m. m......................................................................... 93,095: 28

Kosthåll, beklädnad, sjukvård m. m................................................. 65,707: 31

Undervisnings- och arbetsmaterialier samt inventarier........................ 4,614: 60

Allmänna omkostnader.................................................................. 37,463: 20 200 880'' "9

Till länsstyrelsen i Malmöhus län

Leverering:

5,191: 53

Balans den 30 juni 1925:

Tillgångar:

Innestående i bank......................................................

Förskott.....................................................................

Obligationer...............................................................

Utlånta medel ..........................................................

27,863: 36
4,066: 52
15,000: —

LOPP:— 47,929: s8
Summa 254,001: 7 0

— 125 —

Antalet skyddslingar utgjorde vid arbetsårets början 166, fördelade på följande sätt
53 i skolan,

49 i arbetshemmet,

64 i asylen.

Vid arbetsårets slut utgjorde antalet skyddslingar 174, fördelade sålunda:

43 i skolan,

55 i arbetshemmet,

76 i asylen.

— 126

Tekniska under -

Debet.

Balans den 1 juli 1924:
Tillgångar................................................

J. 1.

2.

4.

16.

Inkomster:

Uppdebiteras diverse fonders tillgångar............................

Åttonde huvudtitelns anslag:

Tekniska läroverk..........................................•••■

Fjärde parallellavdelning vid tekniska gymnasiet

Örebro ..........................................................

Parallellavdelningar vid tekniska fackskolan för

maskinindustri i Eskilstuna .......................

Ytterligare medel till expenser, bränsle m. m. för

tekniska läroverk .............................................

Tekniska skolan i Stockholm:

J. 10—12, anslag enligt riksstaten ..............................

J. 15. Vävskolan i Borås .............................................

Dyrtidstillägg vid tekniska skolan i Stockholm,
bergsskolorna i Filipstad och Falun samt vävskolan
i Borås .............

Ålderstillägg...................

Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den

civila statsförvaltningen....................................

Tillfälliga lönetillägg åt vissa vaktmästare och med

dem jämförliga befattningshavare........................

Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst
Dyrtidstillägg åt lärare vid vissa statsunderstödda
undervisningsanstalter....

Stockholms stads anslag................

Älvsborgs läns landstings bidrag ....

Donations- och gåvomedel .............

Inträdes- och terminsavgifter ........

Intressemedel m. m.......................

Försäljningsmedel ........................

Hyresmedel..................................

Ersättnings- m. fl. medel...............

N.

1.

7.

8.

9.

10.

Säger för inkomster

Balans den 30 juni 1925:

Skulder:

I allmänhet .

Summa

Örebro Malmö

96,125

123,727

24,000

1,500

92

15

4,450

12,976

53,180

4,571

7,646

4,431

1,199

409 i o

61

238,090 7 9

334,216

25,907

82,343

106,749

3,000

5,400

8,613

878

37,299

100

3,140

3,987

20

2,563 6 7

33

254,094 7 0

280,002

oi

127

visningsanstalter.

Teknisk

a undervisningsanstalterna

i

Summa

Västeräs

Norrköping

Borås

Härnösand

Eskilstnna

Stockholm

8

4

5

6

7

8

9

15,017

80

118,633

98

401,029

06

31,195

50

51,119

66

751,081

78

1,490,111

82,343

71

38,936

48,133

84

48,125

61,864

81

34,048

72

-

461,584

Öl

-

24,000

10,900

10,900

2,100

-

2,000

-

8,600

_

_

_

133,975

_

133,975

_

9,850

9,850

__

_

_

_

2,427

27,942

50

30,369

50i

3,300

3,600

16,750

—1

2,810

18

3,593

52

3,641

26

4,442

06

1,200

-

37,276

60

_

_

_

633

34

_

_

_

_

1,611

67

674

14,604

15,042

20,398

12,634

153,831

11,196

11,196

_

66,987

66,987

9,177

9,177

950

180

14

5,801

75

595

1,615

2,460

1,372

50

27,400

44,228

50

256

52

5,205

36

7,990

60

306

06

2,787

71

55,046

74

80,011

13

''-

1,567

74

30

452

67

3,270

21

3,000

3,000

22

97

2,699

52

2,483

97

990

88

9,170

01

54,490

67

O

O

CD

00

t''»

74

106,064

57

93,817

78

63,570

43

314,803

93

1,203,833

59

392

93

2,634

59

1,750

238

68

5,016

15

69,508

47

197,927

65

509,728

22

125,013

28

116,440

08

1,066,124

32

2,698,960

74

128

1

2

Kredit.

Balans den 1 juli 1924:

Skulder... . ....................................................................

847

94

Utgifter:

Avlöningar ...................................................................

195,778

74

138,096

4 91

Stipendier, premier, livräntor m. m.....................................

7,970

83

5,346

651

Bibliotek, samlingar, undervisningsmateriel och inventarier...

2,792

32

9,378

84;

Laborationer ..................................................................

9,628

89

3,021

57

_

_

_

Expenser för vävskolan i Borås .......................................

Obligationsköp ...............................................................

Allmänna omkostnader m. m...........................................

16,930

15,667

52

Säger för utgifter

233,100

78

171,510

57

Leverering:

Till statskontoret samt länsstyrelserna i Örebro, Malmöhus,

Östergötlands och Västernorrlands län ...........................

211

60

43

38

Balans den 30 juni 1925:

Tillgångar:

Kassabehållning............................................................

1,001

40

23

89

Innestående i bank ......................................................

61,554

99

64,704

22

Fastigheter ..................................................................

Inventarier ...............................................................

Obligationer ...............................................................

37,500

18,720

Utlånta medel...............................................................

Aktier ........................................................................

25,000

Fordringar .................................................................

Säger för tillgångar

100,056j39

108,448

11

Summa

334.216|7i

280,002

01

Antalet lärjungar under läsåret 1924—1925 utgjorde:
vid tekniska gymnasiet i Örebro:

under höstterminen 1924................................................................................. 272

» vårterminen 1925 ................................................................................. 264

vid tekniska läroverket i Malmö:

under höstterminen 1924 ................................................................................. 101

» vårterminen 1925 .............................................................................. 101

vid elektrotekniska fackskolan i Västerås:

under höstterminen 1924 ...... 16

» vårterminen 1925 ................................................................................. 15

vid tekniska elementarskolan i Norrköping:

under höstterminen 1924 ................................................................................. 70

f vårterminen 1925 ................................................................................. 65

vid tekniska elementarskolan i Borås:

under höstterminen 1924 ................................................................................. 53

» vårterminen 1925 ................................................................................. 53

129

8

4

5

6

7

8

9

,

3,014

03

2,450

4,438

63

10,750

60

42,666

18

57,868

20

61,156

26

76,530

93

46,772

72

208,339

16

827,208

68

126

10

4,053

89

4,107

2 0

678

50

2,402

97

38,775

_

63,461

14

6,354

45

7,304

64

1,948

87

1,199

08

13,747

81

12,698

90

55,423

81

1,246

56

1,067

05

2,125

56

569

53

17,659

16

957

52

1,413

41

2,370

93

25.449

74

25,449

74

15,901

61

15,901

61

5,023

33

6,158

78

8,298

91

8,225

82

38,439

37

98,743

is j

54,170

0G

77,589

44

103,441

44

88,759

89

62,923

314,723

57

1,106,218

2 5,

125

61

-

670

86

-

-

56

1,051

96-

_

420

08

109

48

1,554

~j

85

15,338

41

12,112

16

46,957

61

34,162

95

26,318

08

28,496

08

289,644

so!

138,900

138,900

_

13,404

14

93,700

107,104

14

94,696

3 0

43,000

1,000

539,662

734,578

3 0!

78,500

24,749

113,980

217,229

—!

19,000

44,000

— i

2,215

14

45,714

47,929

14 j

15,338

41

120,212

60

403,272

76

35,583

03

51,067)

08

746,961

56

1,580,939

93

69,508

47

197,927

65

509,728

22

125,013

28

116,440

08

1,066,124

3 2

2,698,960

74

vid tekniska läroverket i Härnösand:

under höstterminen 1924................................................................................. 49

» vårterminen 1925 ................................................................................. 4M

vid tekniska fackskolan för maskinindustri i Eskilstuna:

under höstterminen 1924 ................................................................................. 95

s> vårterminen 1925 ................................................................................. 90

vid tekniska skolan i Stockholm:

under höstterminen 1924 ................................................................................ 990

» vårterminen 1925 ................................................................................. 1076

vid vävskolan i Borås:

under höstterminen 1924 ................................................................................ 34

» vårterminen 1925 ................................................................................ 38

"9 — Rev.-berättelse ang. statsverket för år 1925. II.

- 130 -

Statens biografbyrå.

Debet.

Balans den 1 juli 1924:

Tillgångar................................................................................................... 18,953:41

Inkomster:

Åttonde huvudtitelns anslag:

K. 10. Statens biografbyrå, reservationsanslag, att direkt utgå av

avgifter för granskning av biografbilder—,................... 6,145: 86

Granskningsavgifter..................................................................... 134,974: 50 141,120:3 6

Summa 160,073: 76

Kredit.

Utgifter :

Avlöningar................................................................................... 52,434: 7 3

Hyra ......................................................................................... 6,000: —

Allmänna omkostnader .................................................................. 4,928:4 3 (53,363:2 7

Leverering:

Till statskontoret ....................................................................................... 78,233: Öl

Balans den 30 juni 1925:

Tillgångar:

Kassabehållning ........................................................................ 812: 6 4

Innestående i bank..................................................................... 4,163:68

Inventarier................................................................................. 13,501:26 18,477:48

Summa 160,073: 7 6

Gymnastiska centralinstitutet.

Debet.

Balans den 1 juli 1924:

Tillgångar................................................................................................... 94,682: 36

Inkomster:

Åttonde huvudtitelns anslag:

H. 6. Allmänna läroverken ....................................................... 1,200: —

L. 1. Gymnastiska centralinstitutet ......................................... 72,700: —

2. Extra personal vid gymnastiska centralinstitutet m. m.......... 4,010: —

3. Litteratur och bokbindning för gymnastiska centralinstitutets

bibliotek ..................................................................... 600: —

N. 1. Ålderstillägg..................................................................... 2,800: —

7. Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila

statsförvaltningen ......................................................... 8,300: —

8. Tillfälliga lönetillägg åt vissa vaktmästare och med dem jäm förliga

befattningshavare ............................................... 600: —

9. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst ............... 24,000: —

I. 19/1922. Särskilda fortbildningskurser i gymnastik..................... 9,432: 28

Ersättningsmedel m. in.................................................................. 12,177: 98

Intressemedel .............................................................................. 3,309: 26 539,129: 62

Balans den 30 juni 1925:

Skulder:

I allmänhet ............................................................................................ 9,393: 13

Summa 243,205: 61

Skulder ...

6,649: 97

Balans den 1 juli 1924

Avlöningar m. m.......................

Stipendier ..............................

Ved, ljus, material och samlingar
Diverse...................................

Utgifter:

108,227: 02
4,600: - -11,797: os

12,271: 87 136,895; »5

Till statskontoret

Leverering.

5,288: 06

Balans den 30 juni 1926

Tillgångar:

Kassabehållning ........................................................

Innestående i bank.....................................................

Förskott....................................................................

Obligationer _.............................................................

4,306: 52
7,991: so
9,393: is

72,679: 911 34,371:0

Summa 243,205:61

Antalet elever undervisningsåret 1924— 1925 utgjorde 144, därav 84 manliga och 60 kvinnliga.
Därjämte har undervisning åtnjutits av skolungdom till ett antal av 1,171. Antalet
med sjukgymnastik behandlade patienter uppgick till 1,205 därav 525 manliga, av vilka 32
voro betalande, samt 680 kvinnliga. Antalet patienter vid sommarpolikliniken uppgick till
360, därav 197 manliga och 163 kvinnliga.

Aug. Abrahamsons stiftelse.

A. För tiden 1 januari—30 juni 1924.
Debet.

Balans från år 1923:

Tillgångar................................................................................................ 740,512: 09

Inkomster:

Intressemedel ........................................................................... 17,367:38

Hyresmedel m. m................................................................... 9,511: s<

Undervisnings- och inskrivningsavgifter....................................... 3,050: —

Inkomster av hushållet ............................................................ 7,808: öo

Dito av skogsdriften.................................................................. 9,331: S4

Försäljningsmedel ..................................................................... 5,107: sb

Ersättningsmedel....................................................................... 2,500: — 54,677: 40

Balans den 30 juni 1924.

Skulder:

Utgiftsrester......................................................................... 30,075: 20

Övriga skulder ................................................................... 422,090:

Summa 1,247,355: 09

— 132 —

Kredit.

Balans från år 1923:

Skulder ................................................................................................... 463,823:12

Utgifter:

Avlöningar .............................................................................. 11,540: 98

Omkostnader för undervisningen ................................................ 5,608: 20

Dito för lantbruk, trädgård och park m. m................................. 5,417: 99

Underhåll, reparationer och nybyggnader ................................... 7,409: 55

Understöd och pensioner m. m.................................................... 1,556:20

Skatter m. m........................................................................... 794: 42 32,327: 84

Balans den 30 juni 1924:

Tillgångar:

Kassabehållning..................................................................... 2,222: 7 9

Innestående i bank ............................................................... 10,685: 92

Fastigheter ........................................................................... 180,100: —

Inventarier m. m.................................................................. 165,828: 99

Aktier ............................................................................... 10: —

Fordringar .......................................................................... 7,380:89

Under statskontorets förvaltning ............................................... 385,476: 04 754 704. 63

Summa 1,247,355: on

B. För tiden 1 juli 1924—30 juni 1925.

Debet.

Balans den 1 juli 1924.

Tillgångar................................................................................................ 751,704: 08

Inkomster:

Intressemedel ........................................................................... 17,344: 4 4

Hyresmedel m. m...................................................................... 14,584: 11

Undervisnings- och inskrivningsavgifter ....................................... 6,514: 58

Inkomster av hushållet............................................................. 5,625:88

Dito av skogsdriften................................................................. 8,438: 0 4

Försäljningsmedel ..................................................................... 12,421: 70

Ersättningsmedel........................................................................ 6,000:— 70 928:85

Balans den 30 juni 1925:

Skulder:

Utgiftsrester.......................................................................... 24,935: 74

Övriga skulder...................................................................... 425,588:17 450,523: 91

Summa 1,273,157: 89

Kredit.

Balans den 1 juli 1924.

Skulder ................................................................................................... 452,165: 00

Utgifter:

Avlöningar .............................................................................. 29,335: so

Omkostnader för undervisningen ................................................ 13,908: 75

Dito för lantbruk, trädgård och park .......................................... 10,456: 16

Underhåll, reparationer och nybyggnader .................................... 16,562: os

Understöd och pensioner m. m.................................................... 1,860: 16

Skatter m. m............................................................................ 4,068: 26 76,190: 90

— 133 —

Balans den 30 juni 1925:

Tillgångar;

Kassabehållning..........................................................

Innestående i bank ...................................................

Fastigheter ................................................................

Inventarier m. m........................................................

Aktier .....................................................................

Fordringar ................................................................

Under statskontorets förvaltning .....................................

2,846: 88
4,369:7 6
180,100: —

166,973: 6 7
10: —

5,946: 86

384,554: jg 744,800: 8:

Summa 1.273,157: 89

NIONDE HUVUDTITELN.
Jordbruksdepartementet.

Sjunde huvudtiteln:

D. 22. Avlöningsförhöjningaråtvissa
icke-ordinarie befattningshavare
inom den civila

statsförvaltningen............''

Nionde huvudtiteln:

A. 1. Departementschefen.........

2. Departementets avdelning av

Kungl. Maj:ts kansli........

3. Egnahemsavdelning inom de

partementet....................

Skrivmaterialier och expenser,

ved m. m......................

Tryckningskostnader...........

Extra utgifter.....................

Dyrtidstillägg åt befattningshavare
i statens tjänst ...

O. 3.

4.

6.

10.

Debet

Leverering

från

stats kontoret -

1,896

24,000

160,427

24,353

33,480

8,945

4,199

36,373

Summal 293,675(43

Kredit

Utgifter

Leverering

till

stats kontoret -

1,896

24,000 —

160,427131

24,353; G ö

33,352(4 7
8,945192
4,199j—

36,373:—

128

293,54718 51

128! os

1,896

24,000

160,427

24,353

33,480

8,945

4,199

36,373

293,675''4 3

134 —

Lantbruks -

D e -

Tillgångar I

den Uppbörd

1/t 1924 j

Åttonde huvudtiteln:

K. 10. Statens biografbyrå ................................................

-

Nionde huvudtiteln:

B. 1. Lantbruksstyrelsen ...................................................

344

2 5

2. Lantbruksingenjörer och lantbruksstipendiater ............

3. Tillskott till dyrtidstillägg för lantbruksingenjörer och

lantbruksstipendiater .............................................

4. Assistenter hos lantbruksingenjörer..............................

~

- ’

5. Statskon sulenter .....................................................

6. Stipendiat i boskapsskötsel och mejerihushållning m. m.

D. 16. Lägre mejeriskolor för kvinnor .................................

19. Understöd åt elever vid lägre lantbruksundervismngs-

anstalter..............................................................

15,403

594

76

28. Trädgårdskurs i Norrland ..........................................

F. 1. Befrämjande i allmänhet av nötboslcapsaveln ...............

53,288

37

24,100

42 •

4. Förekommande och hämmande av tuberkelsjukdomar hos

_

11

95

5. Kontroll å uppvärmning av till kreatursföda avsedd

mjölk m. ...........................................................

8

75!

6. Befrämjande i allmänhet av svinaveln ........................

4,078

18

— 1

H. 3. Befrämjande i allmänhet av jordbruk och lantmanna-

näringar ...............................................................

1,760

4. Höjande av det mindre jordbruket............................

546

8 2

5. Ordnad bokföring vid mindre jordbruk m. m................

9. Maskin- och redskapsprovningsanstalterna vid Ultuna och

_

_

5,990

83

27. Lantbrukskonsulenter i London och Riga.....................

28. Smörprovningar m. m............................................

J. 1. Statens lokala fiskeriadministration ...........................

3. Befrämjande i allmänhet av fiskerinäringen ...............

150

9. Fartyget Eystrasalt.................................................

1,738

57

6

77

K. 24. Belöningar för rovdjurs dödande.................................

O. 1. Ålderstillägg ............................................................

3. Skrivmaterialier och expenser, ved m. in......................

4. Tryckningskostnader ................................................

392

35

6. Extra utgifter .........................................................

4,406

97

7. Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila

statsförvaltningen...................................................

10. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst ......

D. 20/1923-1924. Utbildningskurser i beteskultur och ängsskötsel

31/1923—1924. Kurser i trädgårdsskötsel ...........................

1 -

Fl. 7/1923—1924. Utbildningskurser för vandringsrättare .........

1 —

5/i/j—s

täckdikningsföretag ävensom för täckdikningsförmän

17/l/i—80/ii 1923. Lantbrukskonsulenter i London och Berlin

640

D. 20/1922. Utbildningskurser för kontrollassistenter..............

_

_

_

22/1922. Utbildningskurser för kvinnliga ladugårdsskötare

Norrland och Dalarna............................................

| —

Häri ingår ett belopp av 1,500 kronor, utgörande bidrag till Ultima egendom lör anord -

styrelsen,

bet

K r

e

d i t

Summa

Leverering

från

statskontoret

Skulder

den

so/o 1925

Skulder

den

Vt 1924

Utgifter

Leverering
till stats-kontoret

Tillgångar

den

3% 1925

8

4

5

6

7

8

9

5,331

12

"

5,331

12

-

5,331

12

206,342

81

_

_

_

204,114

7 5

2,572 si

_

206,687

06

20,U1

94

20,141

94

20,141

94

1,272

_

_

_

_

_

1,272

_

_

_

_

1,272

36,000

35,947

48

52

52

36,000

28,200

28,185

15

_

28,200

2,500

2,500

2,500

27,115

60

27,115

5 0

27,115

50

137,332

24

_

_

_

_

145,507

50

_

_

7,822

50

153,330

_

2,163

10

2,163

10

2,163

10

4,000

19,486

75

61,902

64

81,389)39

112,622

-

112,633

95

-

112,633

95

10,000

_

_

_

7,988

94

2,019

81

_

_

10,008

75

2,397

45

5,356

73

7,754

18

10,993

so

_

_

__

_

12,753

80

_

_

_

12,753

80

546

82

546

82

8,575

81

8,575

81

_

-

8,575

81

36,000

-

_

_

_

41,990

83

_

_

_

_

41,990

83

30,750

30,483

06

266 94

30,750

429

85

429

85

_

-

429

85

21,792

21,682

87

109

13

21,792

19,258

65

18,403

39

1,005

26

19,408

65

14,500

14,638

77

1,606

57

16,245

3 4

13,000

10,973

05

2,026

95

13,000

3,500

3,500

_

3,500

21,460

19,226

36

2,233

64

21,460

_

8,745

25

8,513

33

624

2 7

9.137

0 0

8,446

SO

12,789

16

64

11

12,853

2 7

16,000

__

_

_

15,928

32

71

6 8

_

_

16,000

92,000

90,353

1,647

92,000

2,608

2 5

2,608

25

2,608

25

5,435

29

5,435

29

5,435

29

3,130

96

3,130

96

3,130

96

3,839

SO

_

_

_i

_

3,839

80

_

_

_

_

3,839

80

640

640

_

11,320

11,320

11,320

21,750

1 21,750

21,750

5,000

-

5,000

5,000

ilande vid lantbruksskolan därstädes av ladugårdsskötarkurs.

136 — 1

D. 35/1922. Avelscentra för nötboskap.................................

1

2

41/1922. Fåravelns befrämjande.......................................

6,315

04

2,926

68

T. A. 11/1919. Mätningsinstrument åt täckdikningsförrnän m. fl.

2,099

40

1 Nionde huvudtitelns allmänna besparingsfond ...........................

1,205

68

1,390

95

Förskott:

Vissa arbeten vid Alträsks kolonisationsområde........................

602

46

2,585

98

j Särskilda av statskontoret förvaltade medel:

! Laxodlingsförsök i Norrland ................................................

Fiskodlingsanstalten vid Kälarne ..........................................

1,365

Ersättning för skada å fisket i Oresjön och Tolken ...............

För byggande i kungsådran i Indalsälven (= fiskodlingsanstalten

vid Kvarnbäcken) ............................................................

3,041

08

2.000

För byggande i kungsådran i Gullspångsälven (= fiskeri tillsyn

_

För byggande i kungsådran i Dalälven (= fiskodlingsanstalten vid

1,500

_

Särskilda medel för byggande i kungsådran i Dalälven vid Fors-

13,500

1,500

_

Särskilda medel för byggande i kungsådran i Motala ström vid

-

Särskilda medel för byggande i kungsådran i Gnvleån vid Ström-

______

1,151

1,702

83

Särskilda medel för byggande i kungsådran i Klarälven vid Krake-

Särskilda medel för flottning i sjön Hovran ..............................

1,800

Lantbruksstyrelsens egna förskott:

j

Till sälbelöningar ...............................................................

14,898

» andra ändamål...............................................................

73,707

08|

Summa

102,159

80

148,269

42

1 Tillgångarna den 3% 1925 utgjordes av:

Innestående i bank...................................................... 71,391: 7 o

Förskott.................................................................... 34,290:21 105,681:91

— 137 -

3

4

5

6

7

8

9

15,955

1

32

759

85

|

16,715

17

!

16,715

1

17)

2,093

50

7,148

22

9.241

72:

18

40

2,081

2,099

40

2,532

04

64

59

2,596

63

i

2,898

21

290

18

3,188

39

1,350

Öl

1,350

Öl

_

__

_

_

1,350

01

5,890

49

6,476

19

5,890

49

7,841

19

13.731

68

121

08

121

08

121

08 j

1,859

3,182

08

5,041

0 8 j

225

-

225

225

20

10

-

1,520

10

-

1,520

10 j

-

15,000

15,000

3,069

44

3,069

44

-

-

3,069

44

189

75

-

961

58

1,151

33|

- ''

1,702

- ;

_

_

_

1,702

_i

1,800

1.800

— j

21,444

26

19,636

25

16,706

_

__

_

_

36,342

25 i

1,190

47

1,562

40

73,335

15

74,897

551

973,768

CG

34,290

21

27,089|l4

1,110,927

42

14,789

G2

1 105,681''

91

1,258,488

09

138

Lantbruksakademien.

Debet.

Balans den 1 juli 1924:

Tillgångar.........................................................................

Inkomster

Nionde huvudtiteln:

C. 1. Lantbruksakademiens sekreterare ....................................

2. Lantbruks- och fiskerimuseum .....................................

3. Lantbruksakademiens tidskrift m. m...............................

4. Lantbruksakademiens bibliotek ......................................

D. 22. Lantbruksakademiens trädgårdsskola .............................

O. 1. Ålderstillägg .........................................................;•••••

7. Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila

statsförvaltningen ......................................................

8. Provisoriskt lönetillägg åt vissa professorer m. fl.............

10. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst............

Stockholms stads brandförsäkringsverk.........................................

Hyresmedel ...................................... ......................................

Intressemedel..............................................................................

Diverse medel ...........................................................................

5,600: -8,000: —
4,000: —
4,000: —
8,000: —
300: —

1,000: —
900: —
2,901: —
83: 2 B
17,713: —
41,083: 7 o
950: 30

Skulder:

Diverse medel

Balans den 30 juni 1925

Summa

Skulder

Kredit.

Balans den 1 juli 1924

Utgifter:

Avlöningar ...................................................

Utredningsarbete................................................

Inventarier, expenser m. m...............................

Akademiens hus .............................................

» museum.........................................

» bibliotek .......................................

» tidskrift..........................................

Experimentalfältets trädgårdsavdelning ...............

Avsättning till donationsfonden...........................

» » kapitalfonden.............................

25,651: eu
4,889: io
10,086: 82
12,923: co
8,741: 16
4,849: 71
9,985: 0 7
8,000: -6,500: —
1,000: —

Balans den 30 juni 1925:

Tillgångar:

Innestående i bank ..................................................

Fastigheter ...............................................................

Förråd ....................................................................

Obligationer...............................................................

Utlånta medel............................................................

Förskott .................................................................

Övriga fordringar ......................................................

18,275: 81
157,962: ao
680: —
526,595: 02
194,000: —
3,517: so
21,274: 05

882,566: 60

94,531:25

752,080: 11
1,729,177: »«

714,244: 21

92,628: 0 7

922,305: 68

Summa 1,729,177: 96

— 139 —

Centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet.

Debet.

Balans den 1 juli 1924:

Tillgångar ............................................................................................... 204,456: o 4

Inkomster.

Nionde huvudtiteln:

C. 5. Centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet 250,206: so
H. 3. Befrämjande i allmänhet av jordbruk och lantmannanäringar 2,000: —

23. Ogräsens bekämpande................................................... 4,000: —

24. Rönnbärsmalens bekämpande ....................................... 9,500: —

O. 1. Ålderstillägg ............................................................ 6,900: —

6. Extra utgifter ............................................................ 1,700: —

7. Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila

statsförvaltningen ............................. 23,552: 4 5

8. Provisoriskt lönetillägg åt vissa professorer m. fl......... 7,320: —

9. Tillfälliga lönetillägg åt vissa vaktmästare och med dem

jämförliga befattningshavare......:................................ 1,500: —

10. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst ......... 64,794:4 2

F. 6/1923—1924. Avkastningsbedömning rörande avelssvin ......... 15,500: —

Inkomster från experimentalfältet .............................................. 18,665: 81

Försäljningsmedel för baljväxtkulturer .. ....................................... 5,478:80

Avgifter för potatisinspektionen ................................................... 563:2 2

Avgifter för betningsförsök ........................................................ 930: —

a de medel ........................................................................ 80.443: 84 493.055: os

Summa 697,511:07

Kredit.

Balans den 1 juli 1924.

Skulder......................................................................................... ........... 217:42

Utgifter:

Avlöningar ................................................................................. 213,156: 35

Jordbruksavdelningen .................................................................. 38,850: So

Kemiska avdelningen ................................................................. 12,009:17

Husdjursavdelningen..................................................................... 24,971: cs

Mejeriavdelningen........................................................................ 12,516:34

Botaniska avdelningen.................................................................. 12,000: —

Entomologiska avdelningen ......................................................... 11,307: »o

Bakteriologiska avdelningen ......................................................... 6,025: 90

Allmänna avdelningen.................................................................. 41,884:19

Avkastningsbedömning rörande avelssvin ....................................... 14,500: —

Ogräsens bekämpande............................................................... 4,000: —

Rönnbärsmalens bekämpande......................................................... 8,267: 25

Betflugans bekämpande ............................................................... 449: 25

Tryckning av visst arbete ........................................................... 1,100: —

Kurs i jordartsbedömning ............................................................ 2,000: —

Särskild försöksverksamhet............................................................ 74,156: 05

Tillverkning av baljväxtkulturer ................................................... 5,798: o 7

Utgifter för potatisinspektionen ................................................... 424 : 13

Utgifter för betningsförsök............................................................ 930:— 484 346: 91

Balans den 30 juni 1925:

Tillgångar:

Innestående i bank ................................................................................ 212,946:74

Summa 697,511:07

— 140 —

Lantbruksinstitutet vid Ultuna.

Debet.

Balans den 1 juli 1924:

Tillgångar................................................................................................... 202,836: 4 5

Inkomster

Nionde huvudtiteln:

D. 1. Lantbruksinstitutet vid Ultuna.......................................... 97,200: —

2. Diverse behov vid lantbruksinstitutet vid Ultuna............... 12,000: —

O 1. Ålderstillägg .................................................................. 5,275: —

7. Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila

statsförvaltningen ..................................................... 8,000: —

9. Tillfälliga lönetillägg åt vissa vaktmästare och med dem jämförliga
befattningshavare ............................................. 1,240: —

10. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst ............ 29,904: 82

Elevavgifter .................................................................. 7,729: tv

Okat värde å inventarier m. m...................................................... 1,206: —

162,554: 99

Skulder:

I allmänhet

Balans den 30 juni 1920

........... 53,543: 7 6

Summa 418,935: 19

Kredit.

Skulder

Balans den 1 juli 1924

Utgifter.

Avlöningar......................................................

Frielever.........................................................

Undervisningsmateriel m. m...............................

Underhåll av byggnader och inventarier m. m. ...

Stallet ...........................................................

Diverse expenser .............................................

50,187: 54

.. 106,355: 82
4,855:50
.. 12,395: e s

.. 41,568:62

3,447:10
.. 15,733:02

184,355: 7 4

Leverering:

Till statskontoret .........................................................

Balans den SO juni 1920

Tillgångar:

Innestående i bank ...................................................

Inventarier ................................................................

Förråd......................................................................

Fordringar ................................................................

7,583: 88

50,500: —

113,539: —

5,941: 84

6,827: 74 176,808: 68

Summa 418,935: 19

— 141 —

Ultuna egendom jämte lantbruksskolan vid Ultuna.

Debet.

Balans den 1 juli 1924:

Tillgångar.................................................................................................. 450,948: 33

Inkomster:

Nionde huvudtiteln:

D. 14. Lantbruksskolan vid Ultuna .......................................... 6,850:

O. 10. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst............ 6369:

D. 21/1922. Utbildningskurser för ladugårdsförmän m. fl. ... 1 500-_

Elevavgifter ....................................... .................................2 800^ —

Jordbruket .......................................................................... 32 775- 3s

Kreatursskötseln ...................................... 118565-0-''

Arrenden ..........................................................4fi0k o*

►skogsprodukter ................................................................... g 037* s*>

Kör- och arbetsförtjänster ........................................................... 4,042:8 5 186 445-l«

Skulder:

I allmänhet

Balans den 30 juni 1925

.......... 38,497:1

Stimma 675.890: 62

Kredit.

Balans den 1 juli 1924.

Skuldor..................................................................................................... 193,463:21

Utgifter:

Avlöningar och understöd......................................................... 60.467: l»

Kost för lärlingar samt diverse utgifter för lantbruks- och ladugårds skötareskolan.

......................................................................... 17,303:_

Foder, utsäde, gödselmedel............................................................ 42,755: 4x

Kreatur m. m.........................................................25’,43o! 7x

Bränsle, lyse m. m..................................................................... 6,692:94

Underhåll av byggnader och inventarier ....................................... 20,992: 08

Skatter och diverse expenser.................. 10 501 ■ og

Avskrivningar.....................................................^Sll: 7 7 240,674: 8S

Tillgångar:

Kassabehållning.........

Innestående i bank ...
Inventarier och förråd

Fordringar ...............

Byggnader ...............

Balans den 30 juni 1925:

2,692: 56
44,855: 56
175,838: 23
6,512: 77

11,853: 97 *>4it753; 0»
Summa 675,890: 6 2

— 142 —

Lantbruks- och mejeriinstitutet vid Alnarp.

Tillgångar

Debet.

Balans den / juli 1924 :

1,246,969: 02

Inkomster

För institutet:

Nionde huvudtiteln:

D. 3. Lantbruks- och mejeriinstitutet vid Alnarp...
4. Diverse behov vid lantbruks- och mejeriinstitutet
vid Alnarp ..............................

O. 1. Ålderstillägg .............................................

7. Tillfällig löneförbättring för viss personal

inom den civila statsförvaltningen ............

9. Tillfälliga lönetillägg åt vissa vaktmästare och

med dem jämförliga befattningshavare ......

10. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens

tjänst ..................................................

Elevavgifter..........................................................

Hyres- och ersättningsmedel....................................

För hovbeslagsskolan:

Nionde huvudtiteln:

D. 17. Hovbeslagsskolan vid Alnarp ....................

18. Förstärkning av anslaget till hovbeslagsskolan

vid Alnarp .........................................

Elevavgifter............................................................

För mejeriet:

Nionde huvudtiteln:

D. 3. Lantbruks- och mejeriinstitutet vid Alnarp ...
Försålda produkter m. .........................................

112,850: —

6,000: —

5,300: —

16,274:8 7

480: —

43,034: —

85,895: —

3,840: 40 273,673:7 7

4,500: —

1,200: —

7,000:— 12,700: —

5,000: —

269,212:1* 274,212: 14

560,585: 91

Balans den 30 juni 1925:

Skulder:

Diverse medel.
Övriga skulder

28,233: 0 7

46,649: 81 74,882: 88

Summa 1,882,427:81

Kredit.

Skulder

Balans den 1 juli 1924

Utgifter

För institutet:

Avlöningar m. .....................................

Laboratorier och avdelningar....................

Uppvärmning, belysning och renhållning ..
Underhåll av byggnader, inventarier m. m.

Elevers kosthåll......................................

Diverse expenser ...................................

145,908: 8 4
6,294: 71
10,560: 71;
27,660: 04
64,903: —
7,727: ÖB

263,055: 30

92,990: bo

143 —

För kovbeslagsskolan:

Avlöningar............................................................ 3,950: _

Kosthåll ............................................................. 5,919:50

Underhåll av byggnader och inventarier .................. 1,880: 9 7

Diverse expenser ................................................... 715: 88 12 4(W; ;J.

För mejeriet:

Avlöningar ............................................................ 9,760:66

Bränsle och belysning............................................. 8,472: 97

Underhåll av byggnader och inventarier .............. 6,866:96

Förbrukningsartiklar och diverse expenser ............... 12,104: 43

Inköp av mjölk och smör ....................................... 232,741: 48 069.946: 50

Avskrivningar...........................................................77............TT ” 5,850: 2 7

551,318: 42

Till statskontoret:

Elevavgifter .....................

Överskott å byggnadsanslag

Leverering :

11,582:2 7

18,914:7 9 30,497: 06

Balans den 30 juni 1925:

Tillgångar:

Kassabehållning .........................................................

Innestående i bank ..................................................

Fastigheter ...............................................................

Inventarier och förråd ................................................

Fordringar..............................................•....................

Antalet elever har under läsåret 1924—1925 utgjort:

Vid agronomkursen..........................

2,715: 09
27,000: —

1,001,608: 2 7
153,953: 20

22.345: 2 7 1,207.621:8:!
Summa 1,882,427: 81

Öl

konsulentkursen.........

3

» mejeriskolan .............................................. 25

» hovbeslagsskolan ......................................... 28

» lantbruksskolan........................................... 44

» trädgårdsskolan............................................. 22.

Alnarps egendom.

Debet.

Balans den 1 juli 1924:

Tillgångar.....................................................................

Inkomster:

Jordbruket .......................................................

Kreatursskötseln....................................................

Arrendemedel ..............................................

Lärlingsavgifter ..............................................

Från institutet för utfodring, dagsverken och körslor

Balans den 30 juni 1925:

Skulder:

Diverse medel.................................................

Övriga skulder.............................................

709,820: 69

160,320:6 7
143,047: 0 7
3,880: —

18,225: —

2,575: 82 328,048: 56

6,000: —

6,961:05 12,961:05

Summa 1,050,830: so

— 144 —

Skulder

Kredit.

Balans den 1 juli 1924

Utgifter.

Avlöningar och understöd ................................

Kost för lärlingar ............................................

Foder, utsäde, gödselmedel m. m........................

Mjölk och vassle ............................................

Bränsle och förbrukningsartiklar m. m...............

Underhåll av byggnader och inventarier..............

Skatter och diverse expenser.............................

Avskrivningar................................................

Till statskontoret

Leverering

Balans den 30 juni 1925

Tillgångar:

Kassabehållning........................................................

Innestående i bank ..................................................

Fastigheter ..............................................................

Inventarier och förråd ...............................................

Fordringar ..............................................................

10,444:12

97,037:17
34,589:25
72,971: ss
19,312: 89
22,857: 09
38,879: 8 4
24,640: 64

4,038: 55 314,326: 76

18,887: 20

514: 5 7
23,000: —

408,241: —

227,365: 54

48,051:11 707,172: 22

Summa 1,050,830: 3 o

Alnarps trädgårdar.

Debet.

Tillgångar.

Balans den t juli 1924

228,556: 18

Inkomster.

Nionde huvudtiteln:

D. 23. Trädgårdsskolan vid Alnarp ..........................................

24. Försöksverksamhet med köksväxter vid Alnarps trädgårdar

O. 6. Extra utgifter........................................................

7. Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila

statsförvaltningen ......................................................

10. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst............

Försäljningsmedel för trädgårdsprodukter m. m..............................

För underhåll av parken ............................................................

Bidrag till fruktodlingsförsök ....................................................

8,000: —
11,500: —
2,000: —

6,393:32
14,745: —
133,927: 37
1,200:
2,359: so

180,125: 0 5.

Balans den 30 juni 1925

Skulder:

Diverse medel
Övriga skulder

2,000: —

11,147:16 13,147:16

Summa 421,828:3 9

145 —

Skulder

Kredit.

Balans den 1 juli 1924:

Utgifter:

Avlöningar ..................................

Kost för elever ....................................

Extra arbeten, körslor m. m...........................

Växter och frö...........................................

Underhåll av byggnader och inventarier........................

Bränsle, förbrukningsartiklar och diverse expenser
Försöksverksamheten........................

Balans den 30 juni 1923

Tillgångar:

Kassabehållning.......................................

Fastigheter...........................................

Inventarier och förråd..............................

Fordringar .......................................

19,82-2: 58

45,769: 9»

15,921:75
31,596: 4 9
19,711: o i
9,243: —

27,427: 57

21’811: 87 171,481: cs

1,233: fi 7
164,000: —

51,101: —

14,189: 51 230,524: i
Summa 421,828: 3»

10 — Bev.-berättelse ang. statsverket för år 1925.

II.

- 146 —

Övriga läroverk för lantbruket.

IX. C. 6.
Fast försöks-verksamhet
vid statsunder-stödda lant-bruks- och
lantmanna-skolor

1

IX. D. 7.
Understöd åt
lantmanna- i
skolor

i

1

IX. D. 8.
Ökat under-stöd åt lant-manna-skolor

IX. 1). 12.
Ålderstillägg
åt förestån-lare och lä-*are vid lant-manna-, lant-hushålls- och
lantbruks-skolor

IX. D. 13.
Dyrtidstill-lägg åt före-ståndare och
lärare vid
lantmanna-,
lanthushålls -och lant-bruksskolor

;

''

Summa j

!

Lantmannaskolor:

Tierp i Uppsala län.............

:

6,301

250

i

1,1511

|

7,702

Åsa i Södermanlands län ...

-i

6,301

-

700

-1

2.000

1,289;

10.290

-i

Strängnäs i dito ...............

_ !

—:

6,301

700

1,000

1,550

9,551

Lunnevad i Östergötlands län

__

—1

6,301

700

1,583

83

1,416|

10,000

88 |

Hamra i dito.....................

_ I

—!

7,801

700

1,250

1,051

10,802

— i

Tenhult i Jönköpings län ...

- 1

6,301

700

500

928!

8,429

— |

Stora Segerstad i dito.........

—!

6,301

700

560

1,0911

8,592

— i

Grimslöv i Kronobergs län ..

—|

6.301

2,000

1,466

9,767

—!

Markaryd i dito..................

6,301

700

2,000

1,289

10.290

—|

Högalid i Kalmar län .........

Gamleby i dito ..................

6,301

489

9 5

1,500

1,402,50

9,693

451

6,255

5 0

700

1,204

8,159

60!

Högsby i dito ..................

6,524

90

700

750

1,249

9.223

90;

Hemse i Gotlands län.........

5,801

-—

650

_

1.500

1,637,

9,588

— I

Bräkne-Hoby i Blekinge län

5,801

3,000

1,238

10,039

— |

Önnestad i Kristianstads län

13,778

1,431

2 2

1,750

2,180

19,139

22!

Hammenhög i dito ............

-

13,827

1,350

1,750

2,388

19,315

Tommelilla i dito...............

6,301

700

250

7361

7,987

— |

Osby i dito.......................

13,659

1,450

1,500

1,776;

18,385

— |

Munka-Ljungby i dito.........

-

6,301

700

750

Gill

8,662

— j

Vilan i Malmöhus län.........

500

_

11,159

850

1,000

1,490

14,999

— |

Fridhem i dito .................

-

13,727

60

1.500

1,250

3,299;

19,776

60]

Skurup i dito...................

6,255

50

604

11

930

7.789

61

Katrineberg i Hallands län...

6,301

700

2,000

1,104

10,105

Dingla i Göteborgs och Bohus
län .................................

500

6,255

50

O

O

L-

1,500

_

1,237:

_

10,192

50 j

Färgelanda i Älvsborgs län

5 252

500

1,048,

6,800

Fristad i dito.....................

_

5,301

500

1,000

b.80l

Sätila i dito ....................

_

6,255

50

700

500

974

8,429

50

Skara i Skaraborgs län ......

_

6,301

700

i ,000

1,305

9,306

Vara i dito........................

_

1,265

1,265

Molkom i Värmlands län ...

6,255

50

433

16

1,000 —

1,386

9,074

66

Kristinehamn i dito............

_

6.301

700

1.000

1,078

9,079

Kyrkerud i dito..................

6,206

50

700

1,094

8,000

50

Kävesta i Örebro län .........

6,301

2,250

1,458

10,009

Fellingsbro i dito...............

500

6,301

700

1,000! —

1,451

9,952

Sala i Västmanlands län......

14,056

50

500

14,556

60

Kolbäck i dito ..................

6,301

1.500

1,100

8,901

Mora i Kopparbergs län......

500

6,301

700

1,500

1,317

10,318

Västerberg i Gävleborgs län

500

-

9.511

500

; —

1,319

11,830

Säverstalund i dito ...........

700

1,000

1—

2,028

3,728

Hampnäs i Västernorrl an ds län

4,252

l.ooo

1,225

j 6,477

Hussborg i dito..................

| -

12,602

i—

55o

98

13,157

98

Törsta i Jämtlands län .....

! —

6,301

1.000

1,448

'' 8,749

Degerfors i Västerbottens län

500

6,301

700

1.00C

; —

2,009

10,510

Gran i Norrbottens län .....

6,301

700

1,001

! —

1,300

| 9.301

j —

Matarengi i dito.................

6,301

587

50

j 2,000

1,300

10,188

150

Pensionsavgifter .................

34,906

40

I -

'' —

; —

'' -

1 34,900

''40

Säger[ 3,000| — | 354,059|4o! 25,24ö|94! 47,833|ssi 59,673Us]

489,812 15

147

] Lantkuskållningsseminariet å Bimforsa........

IX. D. 5.
Avlöningar

: IX. D. 13.

tv * Dyrtidstill-

lägg åt före''
ilderstillagg ståndare och
it lärarinne-'' lärare vid
personalen j lantmanna-,
vid semi- lanthushålls -nanet ; 0Ch iant-; bruksskolor

17,500

i

i

2,400)—| 2,103

-

“ ~.....'' ''

i

I IX. I).

12.

! IX. 1). 13.

Ålderstillägg '' Dyrtidstill-

|

j IX. D. 9.

IX. B.

10.

1 åt förestå!!-

lägg år före-

1

Okat under-

dåre och

ståndare och

stöd åt lånt-

rare vid lånt

lärare vid Summa

hushålls-

manna-, lånt

1 lantmanna-,

skolor

hushalls-

och lanthushålls-

lantbruks-

j och lånt-

skolor

j bruksskolor j

Lanthushållsskolor:

i

j Vackstanäs i Stockkolms län

4,148

90

_

_

613—! 4.761

90

Kumlan i Uppsala län.........

7,588

80

1,620

_

976—| 10,184

80

Benninge i Södermanlands län

6,779

80

710

750

_

1,038 — 9,277

SO

1 Rimforsa i Östergötlands län

4,148

90

304

18

_

730i—i 5.183

08

Borgkamn i dito ...............

3,600

j_

1.432—! 5,032

_

| Värnamo i Jönköpings län...

3,019

15

450

_

| 952 —j 4,421

13

; Tenkult i dito ........... ......

4,262

50

300

!_

471]— 5,033

50

Stora Segerstad i dito.........

12,011140

1,350

750

712—1 14.823

10

Markaryd i Kronobergs län...

5,536] 45

580

900

l_

702]—j 7,718

45

Bräkne-Hoby i Blekinge län

5,536 45

450 —

7B0j— 6,716

45

Tollarp i Kristianstads län...

7.464 85

_

715— 8,179

35

Hammenhög i dito ...........

7,588 so

810

750!—

1,238]—! 10.386

SO

Osby i dito........................

7,464 85

780

900!—

848! — ] 9.992

•‘»5

Fridhem i Malmöhus län ...

3,019115

320

750

_

547j— 4,636

15

Akersberg i dito ...............

8,779

80

517

50

_

994 —] 10,291

3 6

Östra Grevie i dito ............

3,019

15

320

— : —I 3,339

15

Katrineberg i Hallands län...

8,136

4 5

580

300

_

542]—! 9,558

45

Vendelsberg i Göteborgs och

Bohus län........................

5,536

45

580

300

571 — 6.987

45

Dingla i dito.................

8,019 15

3101— 3,329

15

Färgelanda i Älvsborgs län...

3,019 16

600

512 -; 4,131

15

Sätila i dito .................

5,619115

580

3141—i 6.513

15

Bjärtorp i Skaraborgs län ...

4,262

50

450

_

— j—i 4,712

50

Stenstorp i dito..................

3,019

lo

_

447'' — ! 3.466

15

Vara i dito .....................

600—i 600

_

Uddeholm i Värmlands län...

7,748

90

_

_

1,096 —! 8,844

DO

Kävesta i dito .................

_

_

_

_

_

46.31—j 463

_

Fellingsbro i dito.............

3,019

15

O

©

_

15

Tärna i Västmanlands län ...

1.939

_

554 —i 2,4931

_

Mora i Kopparbergs län......

3,019

15

320

300

71 j — | 3,710

15

Snöån i dito .................

6,779

80

710

1,065! — : 8,554]

so;

Hälsinggården i dito .........:

7,5S8

80

810

300

1.424 — 10,122

so

Hussborg i Västemorrlands

län ...........................

2,600

— j

300

713— 3.613,

_

Birka i Jämtlands län.........j

3,019

15

320

_

265!— 3.604^15

Degerfors i Västerbottens län;

_

300

_

493: — ! 793

_

Strömsör i dito..................i

7.748

90

171

2 8

_

1,098] — ! 9,018118!

Gran i Norrbottens län ......

7,422

90

475

450

546—1 8,893(90

Matarengi i dito ...............

6,038

30

320,

— 1

300

_

423! —i 7.081 so

Pensionsavgifter ..............

9,7571

15

- 1

_

— 1—| 9,757j

L 5

Säger1193,261:15

12,178 0‘>:

9,900

24,675 —

22,003]-

— !— 240,01417''

— 148 —

Lantbruksskolor:

Berga i Stockholms län ......

Ulvhäll i Södermanlands län|
Bjärka-Säby i Östergötlands;

län .........................’•.......J

Bollerup i Kristianstads län
Klagstorp i Skaraborgs län...
Yarpnäs i Värmlands län —
Tomta i Västmanlands län...
Vassbo i Kopparbergs län ...
Nordvik i Västernorrlands län
Brattby i Västerbottens län

Pensionsavgifter ..................:

Säger

IX. E. 6.
Fast försöks-verksamhet
vid stats-understödda
lantbruks-och lant-mannaskolor

IX. D. 11.
Understöd
åt lant-bruks-skolor

IX. 1). 12.
Ålderstillägg
åt föreståndare
och lärare vid
lantmanna-,
lanthushålls-och lantbruks-skolor

IX. I). 13.
Dyrtidstillägg;
åt föreståndare
och lärare vid
lantmanna-,
lanthushålls- 1
och lantbruks-skolor

Summa

9,049

80

750

1.449 -

11,248

80

500

9,049

80

750

760 —

11,059

80

9,049

80

1,000

_

1,027!-!

11,076

80

500

_

9,049

80

1,500

i,04i!—!

12,090

80

500

_

9,049

80

250

946:—

10,745

80

500

_

9,049

80

1.250

9411-

11,740

80

500

_

9,049

80

2,000

1,434 —

12,983

80

500

_

7,049

80

750

1,413—1

9,712

80

500

_

7,049

80

1,500

805;-!

9,854

80

500

_

7.049

80

1.000

768''—

9,317

SO

9,502

-

— — 1

9,502

4,000

94,000

10.750j —

10.584 —

Mejeriskolor:

Oppeby i Södermanlands län
Bjärka-Säby i Östergötlands län

i Ljungbyholm i Kalmar län ......

j Blomberg i Skaraborgs län .....

Fåker i Jämtlands län ..........

j Flarken i Västerbottens län
I Nederkalix i Norrbottens län ..

IX. D. 16.

Lägre

mejeri-

skolor för

kvinnor

3,850

3,826

50

3,991

_

........ 3,850-

........I 3,895:—

........: 3,781 j—

........| 3,9221 —

Säger

I

j IX. D. 25.

] Trädgårds|
skolorna i
mellersta och
norra Sverige

IX. I). 26.
Ökat anslag
till trädgärds-;

skolorna i j
mellersta och
norra Sverige i

IX. B. 27.
''trädgårdsskola
för
kvinnor

Summa

Trädgårdsskolor:

Adelsnäs i Östergötlands län......

Apelryd i Kristianstads län ......

Härnösand i Västernorrlands län

Jägeri

12,000 1—

6,000

- -

_1

18,000!—1

— _

—i 5,000

5,0001—''

10,000 i—

5,500

— 1 —

-1

15,500 —

22,000 |—

11,500

—: 5.000

“I

- ''“I

119,334! —

27,115 so

38,500 —
936,778|sa

Stuteriöverstyrelsen med hingstdepåer och stuteri

!

Flyinge

ötutenöver

styrelsen

iStrömsholms
| liingstdepå

liingstdepå
och stuteri

Summa

Debet.

1

2

3

4

Balans den 1 juli 1924:

; Tillgångar .........................................

. 227,8b

filt?] 682,46

9ics

985,059,18c

1,895,343! 14

1

: |

Inkomster.

Särskilda uppbördsmedel för utgiftsan

slagen:

Nionde huvudtiteln:

i i

Hingstdepåer och stuteri:

E. B. Uppehållande av hingstdepåer

l

nas och stuteriets verksamhet 17,026

19

26,860 58

53,855 o?

97,741 84''

E. 4. Prisbelöningar av hästar.....

O. 10. Dyrtidstillägg åt befattnings

j 29,862

1

| —

— | —

29,86218 7

havare i statens tjänst .....

1 —

1—

75

i —1

— j-

75|—;

Säger

46,889

06

26,935

5 S j

53,855; 07

127.679;; i

Uttag å statsverkets giroräkning i riks-

banken ............................

499,493

499,493 IT'';

Likvider med särskilda ämbetsverk och

j myndigheter ..................................

11,812

10

11,812J i0

Summa

786,008

40

709,405

2 6

1,038,914 37

2,534,328 12

Kredit.

Utgifter:

Nionde huvudtiteln:

E. 1. Stuteriöverstyrelsen ...............

35,267

13

_

Hingstdepåer och stuteri:

E. 2. Avlöningar ........................

19,925

50

23,286; —

43,211150

3. Uppehållande av hingstdepå-

ernas och stuteriets verk-samhet ......................

10,903

132,359

48;

02

103,360

168,478 04

282,741 jsi
132,359’os

E. 4. Prisbelöningar av hästar.........

O. 7. Tillfällig löneförbättring för viss

personal inom den civila stats-förvaltningen .............

325

325 —

10. Dyrtidstillägg åt befattnings-

havare i statens tjänst ......

Elfte huvudtiteln:

7,076

9,203

58 j

14,040 96

30,320 54

A. 3. Pensionstillägg åt f. d. civila be-

fattningshavare i statens tjänst
m. fl. pensionärer ............

436

436174

5. Dyrtidstillägg åt pensionsberätti-

gade änkor och barn efter ci-vila befattningshavare i statens

tjänst m. fl.................

Fonden för anläggande av ett statsstuteri

10.554

L0 j

3381

— _

338 -10,554 lo

Säger

196,159''73|

133,589 it!

205,805 —j

535,553 8 7

150 —

1

|

2

|

8

4

Avföres på grund av förändrad bok-föring:

185,490

63

327,607

81

1

513,098

44 t

_

_1

23,772

34

11,832

68

35,605

02

460,330

626,200

1,086,530

4,245

72

7,930

69

12,176

41

Säger

673,838

69

973,571

18

1,647,409

87

Insättningar å statsverkets giroräkning i

91,153

83

91,153

83 j

Likvider med särskilda ämbetsverk och

102,242

82

_

102,242

82!

Balans den 30 juni 1925 :

Tillgångar:

1,524

66

616:89

2,141

oJ

Innestående i bank ..........................

Förråd av medaljer..........................

Förskott..........................................

26,747

83,467

44,000

83

323

27

1,288:53

1,611

26,747

83,467

44,000

85

88

| —

Säger

1 154,214183

1,847

93

1,904|»7

157,967| 7 8|

Summa

| 543,771

j 21

! 809,275

17 6

1,181,281116

| 2,534,328'' i 2

— 151 —

V eterinärhögskolan.

Debet.

Balans den 1 juli 1924:

Tillgångar ............................................................................................. 19,600: 42

Inkomster:

Särskilda uppbördsmedel för utgiftsanslagen:

Nionde huvudtiteln:

6. 1. Veterinärhögskolan ...........................................

O. 10. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst

Uttag å statsverkets giroräkning i riksbanken ........................

Li kvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter..............

Balans den 30 juni 1925:

Skulder:

Utgiftsrester ...................................................................

Diverse medel ................................................................

27,294: 9 7

370:50 27,665:4 7

............. 444,858: si

............. 2.877: 7 s

3,509: 4 8

26,858:84 3q,3h8: :; j

Summa 525,370: *0

Kredit.

Skulder

Balans den 1 juli 1924:

55,676: 02

Utgifter :

Nionde huvudtiteln:

G. 1. Veterinärhögskolan ......................................................... 227,795: 04

2. Diverse behov vid veterinärhögskolan ............................ 22,200: —

3. Personliga arvodesförhöjningar för vissa befattningshavare vid

veterinärhögskolan ...................................................... 3,200: —

O. 1. Ålderstillägg.................................................................. 7,449: s 4

6. Extra utgifter .............................................................. 1,723: »5

7. Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila

statsförvaltningen ..................................................... 15,395: 48

8. Provisoriskt lönetillägg åt vissa professorer m. fl................ 9,294: lo

9. Tillfälliga lönetillägg åt vissa vaktmästare och med dem jäm förliga

befattningshavare ............................................. 3,699:84

10. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst ............ 63,861:— 354 619- si

Insättningar å statsverkets giroräkning i riksbanken .................................77.''.''.. 94,133:05

Balans den 30 juni 1925:

Tillgångar:

Innestående i bank......................................................

Obligationer............................. .................................

Förråd ....................................................................

Inkomstrester ................. ..........................................

Övriga fordringar ......................................................

1,538: 28
18,356: 41
193: 0 5
773: 48

80: 05 20,942: 42

Summa 525,370: so

Antalet veterinärelever har under höstterminen 1924- utgjort 90 och under vårterminen
1925 87. I hovbeslagsskolan hava undervisats respektive 3 och 16 elever.

152 —

Veterinårinrättningen i Skara.

Tillgångar

Debet.

Balans den 1 juli 1924:

44,242: 25

Inkomster:

Nionde huvudtiteln:

Gr. 4. Veterinärinrättningen i Skara ............................................. 8,500: —

O. 7. Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila

statsförvaltningen ......................................................... 1,039:88

10. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst ............... 5,432: —

Hyres- och arrendemedel ............................................................... 5,795: 50

Intresse- och försäljningsmedel........................................................ 4,944:12 25,711:50

Skulder:

I allmänhet

Balans den 30 juni 1925:

.......... 993: 40

Summa 70,947: 21

Kredit.

Balans den 1 juli 1924:
Skulder ......................................................................

2,045: 4 7

Utgifter:

Avlöningar.................................................................................... 19,512: 4 9

Byggnader och inventarier m. m.................................................... 759: 9 9

Värme, lyse, renhållning och expenser ............................................. 4,387:01 24 659:4 9

Balans den 30 juni 1925 :

Tillgångar:

Innestående i bank ........................................................................ 500: —

Obligationer .............................................................................. 9,663:87

Utbulta medel ..... 27,643: 86

Osäker fordran ........................................................................... 6,434: 53 44,242: 26

Summa 70,947: 21

Statens lagerhus- och fryshusstyrelse.

Debet.

Tillgångar

Balans den 1 juli 1924 :

32,369: le

Inkomster:

Nionde huvudtiteln:

H. 8. Statens lagerhus och fryshus, förslagsanslag, att utgå i första hand av

inkomster av statens lagerhus och fryshus ..................... 25,000: —

Vinst å lagerhuset i Eskilstuna ...................................................... 358: So

» » » » Hallsberg ...................................................... 434: 7 6

» » » » Tomelilla ..................................................... 7,429: 84

» » » :> Vara ............................................................ 900: 09

» s> » » Roma ........................................................... 279: 91

Inkomst av vissa försäljningar ...................................................... 95,500: —

129,903: 09

— 153 —

Balans den SO juni 1925.

Skulder:

Utgiftsrester ............................................................................. 4,31(i:

Övriga skulder .......................................................................... 3^899: 95 8)215; 95

Summa 170,488: so

Kredit.

Balans den 1 juli 1924 :

Skulder...................................................................................................... 8,776:4 0

Utgifter:

Avlöningar ................................................................................. 13,562: 06

Reseersättningar ........................................................................... 1,184: 7 5

Expenser .................................................................................... l’393: „8

Förlust å lagerhuset i Eslöv ......................................................... 5,306: st

» » » » Klagstorp .................................................. 1,979:7 7

» » » » Linköping .................................................. 2,214: 11

» » » _ » Åstorp......................................................... 4,857:84

Gemensamma utgifter för lagerhusen ............................................. 247: 90

Förlust å fryshuset i Hallsberg...................................................... 15,250:4 0 45993- 2fs

Leverering:

Till riksgäldskontoret ................................................................................. 95,000:_

Balans den 30 juni 1925:

Tillgångar:

Kassabehållning ...................................................................... 697: u

Innestående i bänk .................................................................. 11,684: 2 2

Fastigheter .............................................................................. 1,250:21

Fordringar.............................................................................. 7,083: 98 20,715: 52

Summa 170,488: 20

Statens centrala frökontrollanstalt.

Debet.

Inkomster:

A. Egentliga statsinkomster:

II. 13. Inkomster av statens centrala frökontrollanstalt .................. 4,294: 6 8

Nionde huvudtiteln:

H. 15. Statens centrala frökontrollanstalt .................................... 10,000: —

16. Statens centrala frökontrollanstalts verksamhet, förslagsanslag,

att utgå i första hand av inkomster av frökontrollanstalten 35,700: —

49,994: 68

Summa 49,994: 6 8

Kredit.

Utgifter Avlöningar

och reseersättningar ...................................................... 32,085: os

Inredningsarbeten och inventarier .................................................. 9,824: 28

Värme och elektrisk ström............................................................... 570: 35

Underhåll av laboratorium och bibliotek .......................................... 633: 71

Förbrukningsartiklar........................................................................ 2,284: 79

Odlingsförsök................................................................................. 487:72

Provtagningar.....:........................................................................... 886: 20

Expenser ....................................................................................... 3,222: 39 49,994: 52

Tillgångar:

Kassabehållning

Balans den 30 juni 1925:

Summa 49,994: 68

154

Fiskeriadministrationen.

Statens lokala fiskeriadministaxation:

Av nionde huvudtitelns anslag till statens lokala fiskeriadministration (J. 1.), befrämjande
i allmänhet av fiskerinäringen (J. 3.), rese- och traktamentspenningar (O. 2) och dyrtidstillägg
åt befattningshavare i statens tjänst (O. 10):

Sex fiskeriintendenter:

Avlöningar .............................................

.......................... 62,754: 5 o

Beseersättningar .......................................

.......................... 17,624:4 2

80,378: 92

Fiskeriassistenten:

Avlöning .................................................

.......................... 8,008: —

Reseersättning ...........................................

.......................... 2,461: 66

10,469: 65

Fiskeriinge nj ören:

Avlöning .................................................

.......................... 4,906: —

Reseersättning ...........................................

.......................... 2,557: so

7,463: 90

Två fiskeristipendiater:

Avlöningar ..............................................

.......................... 8,480: —

Reseersättningar ........................................

.......................... 4,914: 50

13,394: 60

Två extra fiskeristipendiater:

Avlöningar ..............................................

.......................... r>,948: —

Reseersättningar .......................................

........................ 5,154:94

11,102: :u

Summa

122,809: ni

.v nionde huvudtitelns anslag till fiskets befrämjande i de särskilda orterna (J.

2.):

Stockholms läns

hushållningssällskap ...................................................

.. 5,450: —

Uppsala i>

5,176: 02

Södermanlands »

»

4,024: «o

Östergötlands »

»

.. 4,800: —

Jönköpings »

»

.. 3,000: —

Kronobergs »

»

.. 2,368:08

Kalmar läns norra

»

.. 4,162:52

» » södra

»

.. 3,237: so

Gotlands läns landsting............

.. 2,441:4 2

Blekinge

läns hushållningssällskap............................................

.. 2,338: tf

Kristianstads

»

» ............................................

.. 3,118:71

Malmöhus

»

3> ............................................

.. 6,750: —

Hallands

»

» ...........................................

.. 1,809:25

Göteborgs och Bohus »

» ...........................................

.. 4,100: —

Alvsborgs läns norra

» ...........................................

.. 4,150: —

» » södra

» ...............i...........................

.. 2,450: —

Skaraborgs läns

» ..........................................

.. 5,075: —

Värmlands

»

» ...........................................

.. 4,725: —

Örebro

»

» ...........................................

.. 2,537:25

V ästmanlands

» ...........................................

.. 1,944:4 7

Kopparbergs

» ..........................................

.. 2,700: —

Gävleborgs

»

» ...........................................

.. 3,965: —

Västernorrlands

»

» ...........................................

.. 3,650: —

Jämtlands

»

» ...........................................

.. 4,225:4 2

Västerbottens

»

» ..........................................

.. 4,893:15

Norrbottens

»

» ...........................................

.. 3,847:50

Summa 96,939: BO

155 —

Svenska hydrografisk-biologiska kommissionen.

Debet.

Balans den 1 juli 1924:

Tillgångar .................................................................................................. 3,528: «9

Inkomster:

Nionde huvudtiteln:

J. 6. Hydrografisk-biologiska kommissionens undersökningar......... 29,000: —

7. Vissa havshydrografiska mätningar .................................... 7,000: —

O. 10. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst............... 4,529: —

Ersättning för genom brand förlorade redskap ................................. 1,665: —

Räntemedel m. m...... ..................................................................... 226:05 42,420:05

Summa 45.948: 74

Kredit.

Utgifter

Avlöningar och reseersättningar ..................................................... 18,390: 2 4

Undersökningsmateriel m. m.......................................................... 765:7 3

Hyra............................................................................................ 1,800: —

Eyrskeppsundersökningar ............................................................... 8,199: 12

Diverse expenser ........................................................................... 12,735: SR 41,890: o4

Tillgångar:

Innestående i bank ...

Balans den 30 juni 1925:

........... 4,057: so

Summa 45,948: 7 4

Skogshögskolan.

Debet.

Balans den 1 juli 1924:

Tillgångar ............................................................................................. 26,243: 3 4

Inkomster

Nionde huvudtiteln:

K. 1. Skogshögskolan ............................................................

2. Personligt ålderstillägg åt extra läraren vid skogshögskolan

G. Grönberg...............................................................

O. 1. Ålderstillägg..................................................................

7. Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila

statsförvaltningen ......................................................

8. Provisoriskt lönetillägg åt vissa professorer m. fl.............

9. Tillfälliga lönetillägg åt vissa vaktmästare och med dem

jämförliga befattningshavare .......................................

10. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst............

K. 2/1923—1924. Diverse behov vid skogshögskolan ..................

E. 4/1915. Till resestipendier åt vissa lärare vid skogshögskolan...

166,000: —

500: —
4,000: --

30,060: i:>
4,440: —

800: —
52,700: —
37,000: —
150: —

295,650: in

Summa 321.893: 7 3

— 156 —

Kredit.

Utgifter ■

Avlöningar m. m......................................................................... 175,285: 5 4

Stipendier och studieunderstöd...................................................... 14,900: —

Jägmästarkursens praktiska övningar............................................. 56,142:2 2

Forstmästarkursens praktiska övningar .......................................... 15,638:21

Kurs i förvaltningskunskap ......................................................... 700: —

Bränsle, lyse, böcker och övriga expenser .................................... 44,047:7 7

Leverering:

Till statskontoret ......................................................

Balans den 30 juni 1925

Tillgångar:

Kassabehållning........................................................

Innestående i bank ...................................................

Förskott ..................................................................

2,102: 2 9

150: —
10,148: 02

Summa

Elevantalet vid skogshögskolan utgjorde under budgetåret 1924—1925

Höstterminen Vårterminen

1924 1925

Vid jägmästarkursen..................... 87 50

» förberedande jägmästarkursen 28 20

» forstmästarkursen.................. 27 24

Tillgångar

Statens skogsförsöksanstalt.

Debet.

Balans den 1 juli 1924:

Inkomster:

Nionde huvudtiteln:

K. 3. Statens skogsförsöksanstalt............................................. 118,875: —

4. Diverse behov vid statens skogsförsöksanstalt .................. 50,000: —

5. Specialundersökningar rörande de norrländska skogarnas för yngring

.................................................................... 11,600: —

O. 1. Ålderstillägg.................................................................. 3,800: —

6. Extra utgifter ............................................................... 5,750: —

7. Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila

statsförvaltningen ...................................................... 10,125: —

8. Provisoriskt lönetillägg åt vissa professorer m. fl............. 4,380: —

9. Tillfälliga lönetillägg åt vissa vaktmästare och med dem

jämförliga befattningshavare ...................................... 300: —

10. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst............ 33,600: —

Diverse inkomster........................................................................ 1,468:2]

Skulder:

I allmänhet

Balans den 30 juni 1925

306,713: 7 4

2,779: ö8

12,400: 31
321,893: va

5,113: 7 5

239,898: 21

1,000: —

Summa 246,011: 9fi

— 157 —

Kredit.

Utgifter:

Avlöningar m. m. ....................................................................... 130,161: 58

Publikationer........................................................................... 7,398: 4 5

Bränsle, lyse och övriga expenser ................................................ 7,394: 4 c

Resekostnader in. m................................................................... 28,504:10

Hantlangnings- och undersökningskostnader.................................... 33,850: so

Bostadsbygge å Svartbergets kronopark....................................... 978:4 7

Inventarier vid försökspark ......................................................... 520:17

Bostadsbygge å Tönnersjöhedens försökspark ................................. 29,417: 7f>

Anslagstavlor vid försöksfält........................................................ 373:— 238 598- s;>

Leverering

Till statskontoret ...................................................................................... 22: 02

Balans den 30 juni 1925:

Tillgångar:

Kassabehållning ........................................................................ 2,095: oo

Innestående i bank.................................................................... 1,000: —

Förskott................................................................................... 3,813:10

Övriga fordringar ................................................................. . 482: »o 7 391: oo

Summa 246,011: 91;

158 —

Statens

Debet.

Inkomster:

Nionde huvudtiteln:

Ersättning till statens domäners fond för utgifter för statens skogsskolor:

K. 6. Avlöningar ...........................................................................................

7. Övriga utgifter ......................................................................................

8. Genom dyrtidstillägg ökade utgifter...........................................................

Summa

Kredit.

Utgifter:

Avlöningar ............................................................................................................

Övriga utgifter......................................................................................................

Summa

1 Tabellen, som avser kalenderåret 1924, är upprättad inom dom än styrelsen.

Lantmäteri -

Andra huvudtiteln:

G. 7/1922. Jordregister för landsbygden ...............................................................

Nionde huvudtiteln:

L. 1. Lantmäteristyrelsen ....................................................................................

6. Lantmäteriundervisningen ...........................................................................

8. Renovation av kartor för lantmäterikontoren i länen.......................................

9. Extra arbetskrafter å lantmäterikontoren i länen.............................................

10. Inbindning av handlingar i lantmäterikontoren i länen....................................

11. Anskaffande för lantmäterikontoret i Karlstad av kopior av vissa kartor m. m.
Lantmäteripersonal, som sysselsättes med utförande av lantmäteriförrättningar:

L. 12. Avlöningar ..........................................................................................

13. Ersättning för publik renovation..............................................................

14. Tillskott till dyrtidstillägg till vissa lantmätare ..........................................

Understöd åt jorddelningsväsendet:

L. 15. Bidrag till jordavsöndringar och ägostyckningar..........................................

16. Bidrag till skiften, hemmansklyvningar och rågångsförrättningar ..................

17. Bidrag till utflyttnings- och väganläggningskostnader i sammanhang med

skiften och hemmansklyvningar ............................................................

O. 2. Rese- och traktamentspenningar ................................................................

3. Skrifmaterialier och expenser, ved m. m....................................................

4. Tryckningskostnader...................................................................................

6. Extra utgifter ........................................................................................J

7. Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila statsförvaltningen ...

10. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst..........................................|

T. E. 3/1920. Trigonometrisk tabellverk för maskinräkning ....................................

Bötesmedel.................................................................................................. ........

Summa

1 Tillgångarna den so/e 1925 utgjordes av:

Kassabehållning ................................................................. 883: 10

Innestående i bank ............................................................... 18,000:— 18,883:16

— 159 —

skogsskolor.1

Hällnäs

Bispgården

Grönsinka

Baggå ( Bjurfors

Omberg

Ilam-

marsebo

Rölle-

berga

Summa

16,386

6,971

3,043

19,601

9,311

3,660

13,097

6,818

2,221

11,993 81
15,629166
2,316 —

16,764 —
10,211(59
3,159 —

17,908.stol 20,924124 17,177
7,707 54 6,1311981 9,003

3,3911—| 3,74«| — i 3,254

83

133,853 io
71,785 86■
24,790(28 j

230,429! 241

158,643:38

71,78n!s6j

26,400

19,429 00
6,9711 g 3

32,573

23,261

9,311

— 22,136

88 29,938 9:

30,134(59: 29,007|44| 30,802(22! 29,435(46

15,318

6,818

14,309 si
15,629(66

19,923 —: 21,299(90
10,21lj59| 7,707(54

24,670;24( 20,431 lss
6,131 !98 9,003(57

26,400(69 32,573|—| 22,136|s8

29,938|971 30,134(59'' 29,007|44| 30,802!22! 29,43545

230,429 24

styrelser!.

Debet

Kredit

S u m m a

Tillgångar

den

Vt 1924

j Uppbörd

Leverering
från stats-kontoret

Utgifter

Levererin
till stats
kontoret

s

Tillgångar
den 30/r.
1925

516

02

3,000

3,500 —

_

16 02

3,516

02

81

169,526

69

168,654 02

953

67

_ ,_

169,607

69

21

25

46,878

75

46,737 74

162126

46,900

78

94

6,000

6,060 6 4

18:30

t>,078

94

1,057

58

90,500

80,043(22

11,514(86

91,557

58

126

3 9

5,000

5,089 ao

37 09

5,126

39

431

65

7,000

-

7,423!22

8 43

7,431

6 5

_

_

146,000

__

145,623(40

376 60

_ _

146,000

_

42,529

13

42,529(13

_

— [ —

42,529

13

83,893

83,893 —

— —

83,893

50,000

43,382|76

6,617

24

_ 1_

50,000

_

80,000

-

77,727)16

2,272

85

80,000

1,728

63

330,000

_

302,100 84

29,628

29

_ ;_

331,728 63i

12,000

6,418190

5,581

10

— —

12,000

4,053

4 9

1,391

04

102,686

44

101,443! 0 7

6,687

90

— • —

108,130

97

9,000

8,284 so

715 20

— : —

9,000

100

100(-

- . -

100

15,000

12,238:85

2.761

15

- -

15,000

__

140,000

137,0111 —

2,989

— j —

140,000

9,000

2,510( —

6,490!-

9,000

— i

636

70

-

-

63tf j 7 0

636

70,

6,92210 2

3,200 67

l,348,114(oi|

1,280,770 54

58,583

-

1 18,883 le

1,358,236

7 0''

— 160 —

Statens reproduktionsanstalt.

Debet.

Balans den 1 juli 1924: _

Tillgångar................................................................................................... 20,549: G it

Inkomster:

A. Egentliga statsinkomster:

II. 14. Inkomster av statens reproduktionsanstalt ........................ 311,992: 47

Nionde huvudtiteln:

L. 2. Statens reproduktionsanstalts verksamhet, förslagsanslag, att

utgå i första hand av inkomster av reproduktionsanstalten 7,295: 2 o

3. Nyanskaffning vid statens reproduktionsanstalt .................. 20,000: —

4. Personligt lönetillägg till föreståndaren för statens reproduk tionsanstalt,

byråchefen P. A. Eriksson, att utgå i första

hand av inkomster av reproduktionsanstalten ............... 1,940:— 341,227:67

Summa 361,777: Sfi

Kredit.

Utgifter:

Avlöningar ................................................................................ 151,415: 02

Retuschering och litografiska arheten............................................. 5,742:17

Kemikalier och diverse förbrukningsartiklar m. m......................... 15,465: se

Papper....................................................................................... 56,745: 75

Diverse driftkostnader.................................................................. 9,503: Sfi

Skrivmaterialier, lyse, värme och expenser .................................... 26,300: 2 6

Nyanskaffningar........................................................................... 17,092:28 282,264: 84

Leverering:

Till statskontoret ....................................................................................... 47,382:4 8

Balans den 30 juni 1920:

Tillgångar:

Kassabehållning........................................................................ 6,865: 12

Innestående i bank .................................................................. 25,264: 92 32,130: 04

Summa 361,777:36

- 161

Rikets allmänna kartverk.

Debet.

Balans den t juli 1924:

Tillgångar .............................................................................................. 142,307::: o

Inkomster:

tionde huvudtiteln:

Rikets allmänna kartverk:

M. 1. Avlöningsstat ......................................................... 524,260: 7 7

2. Övergångsstat............................................................ 18*,840: —

3. Kartarbeten m. m..................................................... 223,700:_

4. Diverse behov vid rikets allmänna kartverk.................. 2,000:_

5. Ekonomisk karta över Hallands län.............................. 8,000: —

O. 3. Skrifmaterialier och expenser, ved m. m......................... 24,725:_

10. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst .......... 80,407:54

Ersättnings- och försäljningsmedel m. m..................................... 59,386:30 939319. W1

Summa 1,081,626: ht

Kredit.

Balans den 1 juli 1924:

Skulder ................................................................................................... 10,424: ti

Utgifter:

Avlöningar ............................................................................ 449,282: 4 6

Fältarbeten .............................................................................. 234,713:15

Utgivnings- och byr&arbeten m. m.............................................. 66,036: —

Städning, uppvärmning och belysning......................................... 12,124: 34

Ortnamnsgranskning.................................................................. 2^801:70

Ekonomisk karta över Hallands län............................................. 10 514:2 9

Lokalhyror .............................................................................. 24,700:_

Till täckande av genom förskingring uppkommen brist ............... 49,145:7 7 849 ''] 7- 7 1

Leverering:

Till statskontoret...................................................................................... 041:

Balans den 30 juni 1925:

Tillgångar:

Innestående i bank ............................................................... 168 693:55

Förskott .............................................................................. 52,950:''— 221,643: .5 ft

Summa 1,081,626: o7 11

11 — Rev.-berättelse ang. statsverket för år 1925. IT.

— 162 —

Sveriges geologiska undersökning.

Debet.

Balans den 1 juli 1924:

Tillgångar........................................................................................

Inkomster:

Sjunde huvudtiteln:

D. 22. Avlönings förhöjningar åt vissa icke-ordinarie befattningshavare inom

den civila statsförvaltningen ....................................... 3,111:26

Nionde huvudtiteln:

N. 1. Sveriges geologiska undersökning.................................... 157,639:5 9

2. Fältarbeten m. m. vid Sveriges geologiska undersökning ... 103,800: —

3. Expenser m. m. för Sveriges geologiska undersökning ...... 20,000: —

4. Praktisk-geologisk undersökning i Jämtlands och Väster bottens

län ......................................-........................ 4,000:

5. Undersökning av torvmarker i södra Sverige..................... 7,900: —

13. Hydrogeologiska specialundersökningar ........................... 11,400: —

O. 6. Extra utgifter ...............................................................

10. Dyrtidstillägg'' åt befattningshavare i statens tjänst ......... 39,000: —

Tionde huvudtiteln:

D. 16. Undersöknings- och försvarsarbeten å områden, som genom
Sveriges geologiska undersöknings försorg äro eller kunna

varda för kronans räkning inmutade ........................... 55,000: —

Försäljnings- och gåvomedel......................................................... 18

För undersökningar på andra statsinstitutioners och enskildas bekostnad o,43/: 69 4io,800: 7 2

Summa 448,095:8 8

Kredit.

Utgifter:

Avlöningar ................................................................................

Fältarbeten och tryck .................................................................

Expenser...............................................................................••••

Praktisk-geologiska undersökningar i Jämtlands och. Västerbottens län

Undersökning av torvmarker i södra Sverige ................................

Hydrogeologiska specialundersökningar ..........................................

Undersöknings- och försvarsarbeten å kronoinmutningar ..................

Diverse undersökningar m. ........................................................

186,407: 59
106,013: 48
31,545: —

6,011: 6 2
30,550: 9t
11,741: —

55,000: —

5,447:6 9 432,717: 2 7

Leverering ■

Till statskontoret ...............................................

3,699: is

Tillgångar:

Innestående i bank

Balans den SO juni 1925:

.......... 11,679:4 3

Summa 448,095: 88

— 163 —

Statens meteorologisk-hydrografiska anstalt.

Tillgångar..

Debet.

Balam (len 1 juli 1924

53,893: o

? Over Sveriges vattenfall

, , Inkomster

Sjätte huvudtiteln:

E. 1. Schematisk förteckning och. beskrivnim
Nionde huvudtiteln:

Statens meteorologisk-hydrografiska anstalt:

N. 6. Avlöningar.........................................

7. Arvoden åt observatörer........................

8. Expenser.........................................

N. 9. Diverse behov vid statens meteorologisk-hydrografiska anstalt
................

10. Meteorologiska telegram från Färöarna och Island

U. Meteorologiska iakttagelser i Abisko m. m.......

12. Geofysisk station i samarbete med Boald Amundsens polar expedition

....................................

O. 3. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m.

10. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst
tionde huvudtiteln:

B. 20 b/1921. Nautisk-meteorologiska byrån
Handels- och sjöfartsfonden:

Bidrag till anordnande av stormvarningar____

Bidrag från diverse intressenter ...................

Försäljningsmedel .......................................

Aterdebiterade medel ........................

55,000: —

199,133: 6 0
90,000: —

8,000: —

111,000: —

2,000: —

13,000: —

12,000: —

31,500: —

41,159: to

4,659: 91

6,000: —

14,360: 75
14,724: 30

37.164: Öl 640000. —

.... ,, Balans den 30 juni 1925

Skulder:

I allmänhet ........................

.......... 11,112:11

Summa 705,007: 95

Kredit.

Skulder.

Balans den 1 juli 1924:

. . Utgifter:

Avlöningar .................................

Allmänna expenser ...............................

Diverse behov ..............................

Pegelstationemas förbättring..........................

Meteorologiska telegram från Färöarna och Island...........................

Meteorologiska iakttagelser i Abisko ......................................... "

YattenfaBsförteckni S“marbete med Eoald Amundsens polarexpedition

Lokalhyra ............

Mälarisundersökning .........................

Besekostnader.......................

349,823: 75
19,270: 05
156,638: 9 7
4,157: lo
2,150: to
16,583: 83
14,254: 93
60,977: 8 9
31,500: —
857: 66
6,510: —

3,151: 02

662,724: åt

Till statskontoret

Leverering:

Tillgångar:
Kassabehållning....
Innestående i bank
Förskott ..............

Balans den 30 juni 1925:

1,975: oi

4,335: 7 8
21,709: 64

IMjjfcn 37,157; 5,

Summa 705,007: 9

164

TIONDE HUVUDTITELN.

Handelsdepartementet.

Debet

Kredit

Tillgångar

Leverering

Leverering

Tillgångar

Summa

den V’

från stats-

Uppbörd

Utgiftei

till stats-

den 30/6

1924

kontoret

kontoret

1925

j Tionde huvudtiteln:

1

1

| A. 1. Departements-

24.000

-1

24,000!

_

_ |

_

_

24,000

1

2. Departementets
avdelning av

|

Kungl. Maj:ts

-

142,491

G 2

142,491

G 2

_

_

_

142,491

621

3. Departementets

14,172

14,172

verksamhet ...

14,172

F. 3. Skrivmaterialier

och expenser,
ved m. m. ...

969

11

22,595

95

732

G0

20,573

oc

1,698

94

2,025

6 G

24,297

66!

4. Tryckningskost-

1,743

2,000

72

1,743

7 2

_

_

_

1,743

72

6. Extrautgifter...
8. Dyrtidstillägg

2,000

I

2,000

åtbefattnings-havare i sta-tens tjänst ..

1

|

32,917

32,917

.

■ _

1

32,917

Exportlicensavgifter.....

1 20,519

24

1 1,847

5

15 5

1 —

| 29,360

89

22,3Hb

2 4

Summa

| 21,488| 3 o

239,92C

29

| 2,579! «> 0

237,902] as! 1,698 94

| *24,38618 c

263,988

24

372: 49

24,Olik se 24,386:8 5

Tillgångarna den s0/6 1925 utgjordes av:

Kassabehållning................................

Innestående i bank ..........................

165 —

Kommerskollegium.

Debet.

Balans den l juli 1924:

Tillgångar ................................................................................................ 258,146: 73

Inkomster:

Egentliga statsinkomster:

A. III. Diverse inkomster ..................................................... 275: 2s

Särskilda uppbördsmedel för utgiftsans]agen:

Sjunde huvudtiteln:

D. 22. Avlöningsförhöjningar åt vissa icke-ordinarie befattningshavare
inom den civila statsförvaltningen ... 619: 2o

Nionde huvudtiteln:

T. H. 2/1919. Undersökning av vissa mineralfyndigheter 752:21
Tionde huvudtiteln:

B. 1. Kommerskollegium....................................... 35: —

2. Kommerskollegii verksamhet ........................ 260: 49

13. Skeppsmätningskostnad................................. 885:7 0

D. 1. Beseunderstöd åt personer, som önska i främmande
länder förvärva ökad insikt och skicklighet
i vad till bergshanteringen hörer ...... 600: —

3. Beseunderstöd åt arbetare i de särskilda närings yrkena

................................................... 1,068: 7 5

4. Beseunderstöd åt idkare av hantverk och annan

mindre industri ....................................... 2,472: 50

5. Beseunderstöd åt verkmästare och förmän inom

industrien................................................ 2,137: 50

6. Beseunderstöd åt teoretiskt och praktiskt bildade

tekniker, som icke ägna sig åt bergshanteringen 5,325: —

F. 2. Bese- och traktamentspenningar..................... 474:95

3. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m....... 58: 4 5

4. Tryckningskostnader ................................... 8,528:50

5. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga 4: —

7. Tillfällig löneförbättring för viss personal inom

den civila statsförvaltningen .................... 315: 5 7

8. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens

tjänst...................................................... 1,012:57

B. 8/1922. Förhandskontroll å fartygs sjövärdighet... 39: —

D. 7/1921. Åtgärder för torvtillgångarnas tillgodogörande.
......................................... 450:— 25,039: 39 25,314: e<

Uttag å statsverkets giroräkning i riksbanken ... . ....................................... 2,633,050: <2

Likvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter .................................... 105,808: 20

Balans den 30 juni 1925:

Skulder:

Diverse medel........................................................................ 494,019: 62

Utgiftsrester........................................................................... 1,115:72 495,135:84

Summa 3,517,455: 66

— 1G6 —

Kredit.

Bal ann den 1 juli 1924.:

Skulder ................................................................................................... 513,583

Utgifter:

Bilcsstatsutgifter:

Sjunde huvudtiteln:

11. 19. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga ......... 4,950: —

22. Avlöningsförhöjningar åt vissa icke-ordinarie befattningshavare
inom den civila statsförvaltningen ............... 3,901: oc,

Nionde huvudtiteln:

O. 2. Bese- och traktamentspenningar................................. 1,521: 4 5

6. Extra utgifter ........................................................ 7,000: —

H. 18/1923—1924. Befrämjande av linodling och linberedning 273: —

T. H. 2/1919. Undersökning av vissa mineralfyndiglieter......... 80: 58

Tionde huvudtiteln:

B. 1. Kommerskollegium ................................................... 500,471:1:9

2. Kommerskollegii verksamhet....................................... 58,660: 4»

3. Bergsstaten.............................. ............................ 6,331: «>6

Sprängämnesinspektionen:

B. 4. Inspektionen ......................................................... 13,120: 74

5. Arvode åt en assistent............................................. 4,095: 7 ti

Inspektionen över elektriska anläggningar för belysning eller
arb etsöverföring:

B. 6. Inspektionen........................................................ 33,567:7 5

7. Arvoden åt två assistenter ................................... 10,687: 40

B. 8. Förhandskontroll å fartygs sjövärdighet ..................... 61,451:64

9. Navigationsskolorna ............................................... 163,976:8 7

12. Alderstillägg för personalen vid undervisningsanstalterna

för sjöfart ........................................................... 23,262: 8 9

13. Skeppsmätningskostnad ............................................. 41,626: »8

C. 1. Handelshögskolan i Stockholm ................................ 40,000: —

2. Auktoriserade handelskammare i riket........................ 24,000: —

3. Svenska handelskammare i utlandet ........................... 50,000: —

4. Sveriges allmänna exportförening ......................... 20,000: —

5. Internationell byrå i Bryssel för handelsstatistik......... 1,636:80

6. Ersättning till sjömanshusen .................................... 162,000: —

9. Internationell patrulleringstjänst i norra Atlanten ...... 14,215: 5 8

11. 1. Beseunderstöd åt personer, som önska i främmande länder

förvärva ökad insikt och skicklighet i vad till bergshanteringen
hörer ...................................................... 3,587: 50

2. Manufakturernas befrämjande .................................... 250: —

3. Beseunderstöd åt arbetare i de särskilda näringsyrkena 17,250: —

4. Beseunderstöd åt idkare av hantverk och annan mindre

industri ............................................................. 1,612: so

5. Beseunderstöd åt verkmästare och förmän inom industrien 3,570: —

6. Beseunderstöd åt teoretiskt och praktiskt bildade tekniker,

som icke ägna sig åt bergshanteringen.................... 20,962:50

7. Befrämjande av husslöjden ....................................... 71,000: —

8. Tor vingenjörer......................................................... 24,951:96

9. Skrivhjälp åt förste torvingenjören.............................. 1,497: 14

10. Personliga ålderstillägg åt torvingenjörerna.................. 3,500: —

11. Sveriges hantverksorganisation.................................... 2,500: —

12. Understöd för utbildande av lärlingar m. m............... 9,665: —

13. Föreningen för svensk hemslöjd................................. 8,000: —

14. Svenska slöjdföreningen............................................. 10,000: —-

16. Undersöknings- och försvarsarbeten å områden, som

genom Sveriges geologiska undersöknings försorg äro

eller kunna varda för kronans räkning inmutade ...... 700: —

17. Tillvaratagande i övrigt av kronans gruvegendom ..... 2,155:85

F. 2. Bese- och traktamentspenningar................................. 36,352: 4«

F. 3. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m................... 56,618: 4a

4. Tryckningskostnader ............................................... 83,652: 4 o

5. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga ......... 14,684: 21

6. Extra utgifter ......................................................... 8,990: lft

7. Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila

statsförvaltningen................................................... 41,251: 77

8. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst ...... 219,969: 88

B. 8/1923—1924. Pörhandskontroll å fartygs sjövärdighet ...... 1,600: 0 2

D. 12/1923—1924. Statsunderstöd för utbildande av lärlingar m.m. 1,630: —

ll/l/i—30/6 1923. Statsunderstöd åt hantverksidkare för utbildande
av lärlingar m. m................ 1,275: —

C. 2/1922. Export- och handelsstudiestipendier..................... 24,421:50

D. 12/1922. Undersökning av staten tillhöriga mossar ............ 345: ss

14/1922. Understöd åt hantverksidkare för utbildande av

lärlingar m. m.............................................. 900: —

7/1921. Åtgärder för torvtillgångarnas tillgodogörande ...... 7,010: 85

Insättningar å statsverkets giroräkning i riksbanken ....................................

bil: cider med särskilda ämbetsverk och myndigheter ....................................

1,858,734: 4::
583,840: 57
308,195: 85

Tillgångar:

Innestående i bank

Förskott ..............

Obligationer..........

Fordringar ..........

Balans den 30 jun i 1923

28,126: »o
6,685: 26
203,502: Tf.

14,786: 88 253,101: 72

Summa 3,517,455: 6»»

Navigations -

Tillgångar

Debet

Balans den 1 juli 1924

Inkomster

Leverering från kommerskollegium ....................

Inskrivnings-, termins- och examensavgifter ........

Intressemedel .................................................

Extra uppbörd..................................................

: 1

Kredit.

Utgifter:

Tionde huvudtiteln:

B. 9. Navigationsskolorna......................................................

12. Ålderstillägg för personalen vid undervisningsanstalter för
F. 7. Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila

8. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst ..........

: Exp en sutgifter bestridda av inskrivnings- m. fl. avgifter ................

Tillgångar

Balans den 30 juni 1925

Tillgångarna den 30 juni 1925 utgjordes
vid navigationsskolan i Stockholm av:

Kassabehållning....................................................

Innestående i bank ............................................

vid navigationsskolan i Göteborg av kassabehållning,

» » i Malmö av:

Kassabehållning...................................................

Innestående i bank ..............................................

vid navigationsskolan i Härnösand av kassabehållning,
» » i Kalmar av:

it assabehållning..................................................

Innestående i bank ............................................

Obligationer ......................................................

Säger

Summa

sjöfart ..................

statsförvaltningen ...

Säger

Summa

439: 6 7

520: 56 9go: 23

. 299: 7 3

. 3,850:— 4,149: 7S

4: 20
1,550: —

5,000: — 6,554; 20

skolorna

Examena-förrättaren
i maskinist-klasserna

N a v i g

a

t i 0 n s s k

0 1 a n

i

Summa

Stockholm

Göteborg

Malmö

Härnösand

Kalmar

2

2 3

438|47

3,042

-

6,516

76

1

i

9,999! 4<;

2,112

63,901

31

98,311

57

62,821

38

46,279

3S

23,694

7 5

!

»

297,120 si»

_

_

4,133

_

6,416

3,792

2,964

1.504

18,809 —

_

180

180 —

916

11

236

_

76

16

140

1,368''27

2,11 2

68,034

åt

105,843

68

66,849|S8

49,319

54

25.518

75

317,477 66

2,112

68,036

54

106,082

15

69,891|8S

49,319

54

32,035

51

327,477 12

1.200

35,365

56

53,259

24

32,388

63

28,123

71

13,543

75

163,880 j<9

_

6,750

6,812

39

6,500

1,700

_

1.500

23,262 si»

300

7,373

75

11,992

94

6,763

75

6,079

67

2,625

35,135 11

612

14,412

26,247

17,169

10,376

6,026

74,842 -

3,175

5,798

0 2

2,920

2 7

2,356

78

1,786

56

16,036 68

2,112

67,076

31

104,109

5 9

65,741

6 5

48,636 it)

25,481

31

313,157;02

960

23

1,972

56

4,149

73

683

38

6,554|20

14,320 10

2,112)—

68,036t54

106,08211 5

69,891

lss!

32,035

51

327.477! 12

— 170 —

Lotsstyrelsen.

Debet.

Balans den 1 juli 1924:

Tillgångar ................................................................................................ 589,120: 10

Inkomster:

Egentliga statsinkomster:

A. 11. 16. Lotspenningar.....................................................

Särskilda uppbördsmedel för utgiftsanslagen:

Tionde huvudtiteln:

B. 14. Lots- och fyrinrättningen .......................................

F. 8. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst ...
Elfte huvudtiteln:

A. 3. Pensionstillägg åt f. d. civila befattningshavare i statens

tjänst m. fl. pensionärer .......................................

4. Dyrtidstillägg åt f. d. civila befattningshavare i statens

tjänst m. fl. pensionärer .......................................

Uttag å statsverkets giroräkning i riksbanken ............................

Likvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter ...................

2,576,955: so

184,180: o o
216: -

30: —
119: —

2,761,500: so
6,323,100: 40
63,402: so

Skulder:

Diverse medel ..
Övriga skulder..

Balans den 30 juni 1920:

28,83 *: 06

204: 70 29,042: Ofi

Summa 9,766,166: 0 8

Skulder

Kredit.

Balans den 1 juli 1924:

28,909: 02

Utgifter:

Egentliga statsinkomster:

A. II. 16. Lotspenningar...................................................... 2,308: so

III. Diverse inkomster: Anmärkningsprocent........................ 3: os

Tionde huvudtiteln:

B. 14. Lots- och fyrinrättningen .......................................... 6,500,750: 20

15. Säkerhetsanstalter för sjöfarten ................................. 170,983: bo

F. 7. Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den

civila statsförvaltningen .......................................... 975: —

8. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst ...... 690,858: 34

Elfte huvudtiteln:

A. 3. Pensionstillägg åt f. d. civila befattningshavare i statens

tjänst m. fl. pensionärer .......................................... 26,014: —

vila befattningshavare i statens

101,575:22 7

............... 1

tjänst m. fl. pensionärer...........................

Insättningar å statsverkets giroräkning i riksbanken
Likvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter

,493,468: 22
,565,848: 7 2
45,598: 91

— 171

Balans den 30 juni 1925

Tillgångar:

Kontanta behållningar i lotsverkets kassor.............................. 5,820: SS

fnnestående i bank............................ es qqk. , s

Förskott....................................................555,47(1: 14

Obligationer ........................................................................ 5,125:04 esSMUn

Summa 9,766,166: 08

Patent- och registreringsverket.

Debet.

Balans den 1 juli 1924:

Tillgångar............................................................................................... 4,741:85

Inkomster :

Egentliga statsinkomster:

A. II. 17. Patent- och varumärkes- samt registreringsavgifter:

Avgifter för patentansökningar............ 210,060: —

Årsavgifter för patent........................ 476,139:_

Avgifter för registrering av varumärken 152,800: —

Dito för förnyad registrering av varumärken.
......................................... 43,380: —

Dito för registrering av mönster och

modeller ....................................... 1,060: —

Dito för dito av aktie- och bankbolag 335,177: 9»

Försålda publikationer........................ 12,851: 7 2

Expeditionslösen .............................. 25,142:45

Utfärdningsavgifter ........................... 87,500: —

Fotografiska reproduktioner och blåk°Pior
.......................................... 6,270: 7i 1,350,381: s3

Särskilda uppbördsmedel för utgiftsanslagen:

Tionde huvudtiteln:

B. 16. Patent- och registreringsverkets verksamhet ............... 28,098: 4 s 1373480-31

Uttag å statsverkets girorälming i riksbanken ............................................ 1,059,910:8 1

Likvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter .................................... 14.700: 7 3

Skulder:

Diverse medel

Balans den 30 juni 1925:

.......... 8,760: —

Summa 2,466,593:2 0

Skulder

9,490:

Balans den 1 juli 1924:

Utgifter

Tionde huvudtiteln:

B. 16. Patent- och registreringsverkets verksamhet:

Avlöningar m. m.................................. 634,555: 28

Renskrivning, skrivmaterialier m. m.......... 70,462:1 +

Böcker och tidskrifter m. m...................... 189,272: 7 5

Återställda registreringsavgifter.................. 16,834: 65

Bidrag till patentunionens internationella byrå

i Bern ................................................ 2,537: 78

Pensioner åt avskedade tjänstinnehavare ... 15,824:04

Reproduktionskostnader .......................... 4,101:60

17. Dyrtidstillägg vid patent- och registreringsverket............

18. Kostnaderna för den överståthållarämbetet och länsstyrel serna

åliggande befattning med vissa slag av registrering

Insättningar å statsverkets giroräkning i riksbanken ....................

Likvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter .....................

933,588: o 4
123,294: —

16,480:7 0 1,073,362:7 4

............... 1,374,569:54

............ 381:6 7

Balans den 30 juni I92ä.

Tillgångar:

................................ 7,239:2 5

Inkomstrester ........................................

Övriga fordringar ..................................

................................ 1,550: —

8,789: 26

Summa 2,466,593:2 0

— 178 —

Försäkringsinspektionen.

Debet.

Balans den 1 juli 1924:

Tillgångar ...........................................................................

Inkomster :

Tionde huvudtiteln:

B. 19. Försäkringsinspektionens verksamhet ..............................

20. Dyrtidstillägg vid försäkringsinspektionen..................••••••

F. 7. Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila

statsförvaltningen .....................................................

Registreringsavgifter.....................................................................

Expeditionslösen ........................................................................

Hyresmedel................................................................................

Försäljningsmedel........................................................................

114,233: 07
14,780: —

900: —

693: —

336: —

600: —

172: 35 131,714: 42

Summa 140,306: 95

Kredit.

Utgifter:

....................................... 93,714:72

....................................... 5,906:84

....................................... 33,239: 7 7 130,159; 8s

Avlöningar m. m. ...

Reseersättningar......

Övriga omkostnader

Balans den 30 juni 1925:

Tillgångar:

Kassabehållning........................................................................ 4,197: 12

Förskott ............................................................................... 3,950:— 8,147: 12

Summa 140,306: 95

— 174 —

Statens provningsanstalt.

Debet.

Balans den t juli 1024:

Tillgångar.................................................................................................. 36,925:4 4

Inkomster:

Egentliga statsinkomster:

A. II. 19. Inkomster av statens provningsanstalt ...............

Särskilda uppbördsmedel för utgiftsanslagen:

Tionde huvudtiteln:

B. 21. Statens provningsanstalt ....................................

E. 8. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst
Leverering från statskontoret:

Tionde huvudtiteln:

B. 21. Statens provningsanstalts verksamhet ..................

F. 8. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst

225,326: 2 8

2,507: 95
264: 70

80,000: —

40,000:— 348,098:94

Skulder:

Diverse medel

Balans den 30 juni 1925

.......... 17,569: 2>

Summa 402,593: 0 3

Skulder

Kredit.

Balans den 1 juli 1924

9,924:

Utgifter

Avlöningar in. in............................................

Fortsatt utrustning av anstalten ........................

Övriga omkostnader..........................................

257,384: 3 9
3,363: 84

82,769: 20 343.517; 4!)

Tillgångar:

Kassabehållning.....

Innestående i bank

Förskott ..............

Fordringar ...........

Balans den 30 juni 1925

1,481: 48
47,488: 31
58: 5 s

123: 22 49,151; st,

Summa 402,593: 03

— 175 —

Ingenjörsvetenskapsakademien.

Debet.

Balans den t juli 1924:

Tillgångar................................................................................................... 132,756: so

Inkomster:

Tionde huvudtiteln:

D. 15. Tekniskt-vetenskaplig forskningsverksamhet inom kraft- och

bränsleområdet m. m................................................. 92,500: —

E. 1. Ingenjörsvetenskapsakademien.......................................... 40,000: —

D. 7/1921. Åtgärder för torvtillgångarnas tillgodogörande ......... 7,000: —

Intressemedel............................................................................. 84,383: 2 7

Gåvomedel................................................................................. 3,193: S3 037,076: bo

Balans den 30 juni 1925:

Skulder:

I allmänhet ............................................................................................. 89,301: si

Summa 449,134: 87

Kredit.

Balans den 1 juli 1924:

Skulder...................................................................................................... 75,505:4 7

Utgifter:

Avskrivning......................... 3,673: —

Avlöningar och föreläsningar......................................................... 56,467: 75

Understöd för undersökningar m. m.............................................. 27,501: 05

Hyra, tryckning och övriga omkostnader ...................................... 30,135: —

Kraft- och bränsleforskning ......................................................... 92,500: —

Torvkolningsundersökningar ......................................................... 7,000: —

Torvundersöltningar ..................................................................... 1,550:02 218 826- s->

Balans den 30 juni 1925:

Tillgångar:

Kassabehållning........................................................................ 1,603:8 7

Innestående i bank .................................................................. 45,604: 06

Förskott ................................................................................. 12,000: —

Utlånta medel........................................................................... 12,002: —

Inventarier m. m.................................................................... 75,581: 34

Fordringar .............................................................................. 8,011:32 154,802:68

Summa 449,134:8 7

176

ELFTE

Statsunderstödda

.....- ''

Nettobehållning vid

l

räkenskapsårets

Statsbidrag

eller därmed

Delägarnas

ingång

utgång

jämförlig

tillskott

förmån

Civilstatens änke- ocli pupillkassa1 ...

37,681,383

33

40,440,574

44

70,000

2,025,154

49.

Extra provinsialläkarnas pensionskassa2

197,844

92

235,486

53

8,152

23

20,952

68

Lasarettsläkarnas pensionskassa 2........

1,155,322

30

1,272,919

25

20,929

32

46,950

66

Hovkapellets pensionsinrättuing 8 ......

1,270,480

65

1,292,306

97

3,000

8,006

56

Lärarnas vid elementarläroverken nya

änke- och pupillkassa 2 ..................

10,133,780

52

10,529,648

08

373,676

177,131

48

Lärarinnornas pensionsanstalt 2 .........

3,549,875

70

3,991,974

94

353,440

09

213,426

02

Statens anstalt för pensionering av folk-

skollärare m. fl. 2...........................

90,222,384

88

98,862,714

22

12,493,513

70

2,761,271

48

Dövstumlärarnas pensionsanstalt2 ......

42,669

78

7,504

91

61,500

--

96,458

75

Prästerskapets änke- och pupillkassa4

15,441,510

97

15,565,644

41

107,739

97

241,732

54

Handelsflottans pensionsanstalt2 .......

1,301,411

87

1,328,748

41

291,212

50

Telegrafverkets pensionsanstalter 3......

20,092,197

22

21,290,731

13

54,207

82

565,022

31

Statens järnvägars änke- och pupill-

kassa 3..........................................

46,682,582

48,700,984

57

441,444

83

2,149,934

43

Arméns pensionskassa 2 ............ ........

26,594,653

79

27,404,040

46

8,113,063

28

702,684

81

Flottans pensionskassa 2.....................

6,478,212

40

6,794,211

16

2,284,845

34

359,875

85

1 De i denna änke- och pupillkassas räkenskaper redovisade enskilda fonder äro från

2 Räkenskapsåret = 1 juli—30 juni.

2 » = kalenderåret.

* » — 1 maj—30 april.

177

HUVUDTITELN.

pensionsanstalter.

kom

ter

u t g

i

f t e

r

Rånte vinst

Annan

inkomst

Summa

Förvaltnings-

kostnader

Pensions

utgifter

Andra

utgifter

Summa

1,971,130

57

53,638

46

4,119,923

52

94,957

49

1,265,384

72

390

20

1,360,732 41

11,223

12

600

40,928

03

3,286

42

3,286 42,

(il,816

94

600

130,296

92

7,233

30

5,067

67

399

12,699 97''

66,212

44

4,944

76

82,163

76

5,773

86

54,563

58

60,337 44

501,291

90

2,075

_

1,054,174

38

14,060

93

640,431

33

3,814

56

658.306 82!

191,047

78

5,125

763,038

89

11,939

57

298,783

40

10,216

68

320,939^65

4,679,341

67

93,843

12

20,027,969

92

108,721

53

11,248,878

86

30,040

19

11,387,640 5S''

1,254

69

159,213

44

8,679

95

181,479

16

4,219

20

194.378!3ii

769,468

74

29,625

1,148,566

25

114,177

61

903,065

60

7,189

70

1.024,432 si

56,542

07

165

59

347,920

16

11,514

75

307,826

3 4

1,242

03

320,583:12

694,957

74

186,578

71

1,500,766

58

0,989

45

295,243

22

302,232 67

1,603,924

22

760,951

73

4,956,255

21

41,748

90

2,894,852

05

1,251

69

2.937,85264

1,379,138

60

15.856

90

10,210,743

69

114,246

89

9,287,110

08

9,401,356 92

337,053

09

579

11

2,982,352

89

53,782

27

2.591,787

20

20,784

66

2,666,354113

denna tabell uteslutna. Räkenskapsåret = kalenderåret.

12 — Rev.-berättelse ang. statsverket för år 1925. II.

— 178 -

STATENS AFFÄRSPost -

" 1

1915

1916

191?

1918

Debet.

!

|

Ingående balans:

j

Tillgångar..........................................!

26,622,095

*>7I

28,719,703|

851

34,820,548

02 j

46,988,837

62

Inkomster:

1

1

1

:

Försålda frankotecken samt övriga post-

,

1

och befordringsavgifter m. m..........|

29,612,691

03 j

32,307,355

5 0 j

o 6,5 25,29 2

75

46,167,792

94

Ersättning för handhavande av krono-1

uppbörden ....................................

-

—!

D:o » stämpelväsendet...............

— i

44,810

56,600

87,000

D:o » pensionsutbetalningar ......

1,349

11

7,957

65

24,852

28

28,976

28

D:o > postsparbanksgöromål ......

D:o » riksförsäkringsgöromål......

-

Säger

29,614,040

14

32,360,123

15

36,606,744

98

46,283,769

17

Uppdebiteras ökat värde d inventarier

*

Riksstatsanslag till utgifter för kapi-

talökning......................................

1,111,700

-

1,325,000

1,400,000

1,798,400

Driftförlust.......................................

-

-

-

Utgående balans:

Skulder............................................

11,198,303

72

14,368,508

04

22,745,529

H

31,881,344

42

Summa

68,546,139

8 3

76,773,335

04

95,572,822| 14

126,952,351

21

1

Kredit.

Ingående balans:

Skulder.............................................

11,344,321

37

11,198,303

72

14,368,508

04

22,745,529

14

Tillkommen ingående balans:

Skulder.............................................

— ''

-

3 4

12

-

Utgifter:

Avlöningar och pensioner jämte dyrtids-

tillägg ..........................................

14,036,324 6 7

14,343,743

48

15,038,717

G 7

28,950,856

2 4

Postbefordran....................................

7,670,533} 4 0

8,262,635

S8

8,674,466

SO

9,385,573

18

Övriga omkostnader...........................

2,594,399 14

2,826,321

01

3,546,065

61

6,079,605

70

Yärldspostkongressen i Stockholm år 1924

* -

Avsättning till förnyelsefond...............

265,000j —

280,000

308,800

335,900! —

Säger

24,572,2571 «1

25,712,700

8 7

27,568,049

58

44,451,935

07

Leverering till statsverket av drift-

överskott .......................................

3,909,857

40

5,041,782

las

6,647,422

78

9,038,695

40

Leverering till riksgäldskontor et av

i

1

|

anslagsöverskott ...........................

1

i-

Avföres minskat värde å inventarier

j —

1-

1

1

Utgående balans

Tillgångar..........................................

28,719,703

85

34,820,548

02

46,988,837

! 6 2

i 50,716,191

60

Summa

68,546,139 83

76,773,335) o 4 j 95,572,822 14 126,952.351

21

1 Tabellerna upprättade på grund av uppgifter från vederbörande affärsverksstyrelser.

2 För högt upptaget värde av postverkets fastigheter under föregående år.

DRIVANDE VERK.1
verket.

179

1919

1920

1921

1922

1923

1924

50,716,191 so

47,332,505

31

52,685,313

12

|

|

61,290.671 L 2

74,662,857

52 j

74,965.156|7 0

55,312,662

23

63,409,004

63

74,997,222

40

I

68,304,167)51

) |

63,523,654 89’

j

63,759,187 so)

1,050,000

820,000

_

809,600

_

650,800

_|

658,000;—

128,000

198,500

241,800

221,000

-

184,000

-|

166,000! —

31,137

41

49,162

66

136,528

85

450,000

-j

385,500i —1

87,000

87,000

1,110,000

799,480 911

-•

11,700

_

—!

— !

55,471,799

64

64,706,667

2 9

76,294,251

25

69,421,767151

65,918,454

89 i

65,768,168 2 7

254,092

76

_

_

-

— 1

— |—•

848,600

2,069,025

4,078,030

85

6,373,270

| |

2,052,591 )is

2.199,625 —!

4,774,040|28

-

-

-

-

-1

— —:

28,178,799

71

31,462,582

52

1

26,890,259| 6 4

1

28,994,597 85

| j

j

26,401,598 971

25,745,262) 46;

135,469,483

71

150,344,820

35

159,947,854136

166,080,306| 7 8

169,035,502

581

168,678,212 43)

31,881,344

42

28,178,799

71

31,462,582

52

26,890,259

64

28,994,597)851

26,401,598 9 7

36,511,408

-

12

43,505,404

37

43,475,920

70

35,494,976

7 2

! I

-

33,162,60lUo

32,389,659 10

10,997,940

20

18,280,788

84

15,955,455

91

13,240,164 87

11,413,783

06

13,511,992120,

6,554,851

56

7,094,514

31

5,651,131

29

4,569,874) 4 s

4,340,611158

4,538,81 Sias!

300,454 37)

359,600

600,000

810,000

790,000

830,000

—1

1,170,0001 — 1

54,423,799

68

69,480,707 52

65,892,507

90

54,095,015

57

49,746,996

04

51,910,923 95;

1,831,834

10

-

-

1,047,999

76

10,401,743|85

15.326,751

94|

16,171,458 8 5

-

30,430

70

2,000

_ j

_ _

-

254,092

|76

-

— |

— j—i

47,332,505

81

52,685,313

12

61,290,671

42

74,662,857

62

74,965,156

1

70

3 74,194,230 os

135,469,483 71

150,344,820

35

159,947,854|86

166,080,306

78

169,035,502

53 i

168,678,212 43

3 Häri ingår postverkets driftöverskott för år 1924, kronor 13,857.244: 32, som inlevererats till
statsverket först år 1925.

Postsparbanken

1923

Debet.

Ingående balans.

Tillgångar ..................................................................... 124,860,834: 68

Inkomster ■

Eäntemedel..................................................................... 6,656,004: 8 8

Obligations- och kursvinster m. m..................................... 261,702: 12

Säger 6,917,706: so

Utgående balans:

Skulder........................................................................... 142,892,146: 88

1924

143,495,070: 91

7,541,465: ss
162,596: 82

7,704,062: 17

159,409,514: 8 3

Summa 274,670,688: Öl 310,608,647: 43

— 181

Skulder.

Kredit.

Ingående balans:

1923

124,025,015: 07

Utgifter:

Avlöningar jämte dyrtidstillägg m. m...............................

Övriga omkostnader.......................................................

Ersättning till postverket för postsparbanksgöromålens bestridande
............................................................

Ttäntemedel, gottgjorda delägarna.......................................

Förlust å utlottade obligationer .......................................

Avsättning till reservfond ................................................

Säger 5,741,770: 55

Avskriv,Ungar .................................................................. 1,408,831:48

Till statsverket inlevererad reservation å 1933 års anslag »VIIB. 14.

Upprätthållande av postsparbankens verksamhet».................. _ _

061,905: 6 6
325,124: 7 8

300,000: —
4,423,183: 83
31,556: 78

Utgående balans:

Tillgångar ..................................................................... 143,495,070: »i

Summa 274,670,688: oi

1 Beloppet, som tagits i anspråk för statsregleringen för budgetåret 1924
levererats till statsverket först år 1925.

1924

142,892,146: 83

403,893: is
179,826: —

300,000: —
5,823,578: 51

602,924: 08
7,310,221: 77

160,944: S7
‘835,819:61

159,409,514: 3 5
310,608,647: 48

—1925, har in -

182

Telegraf -

1915

1916

1917

1918

Debet.

1

i

!

Ingående balans:

Tillgångar..........................................

103,156,179

Öl

109,262,087

89

120,341,955

13

139,877,768

2 5

Inkomster:

1

Telefoninkomster ..............................

18,625,699

32

22,043,753

41

26,662,603

66

41,444,616

5 01

Telegrafinkomster ..............................

6,139,975

09

6,995,184

53

8,351,523

35

10,856,740

701

Kadioinkomster .................................

— I

Säger

24,765,674

41

29,038,937

94

35,014,127

01

52,301,357

20;

] Ökade värden på grund av lyftade

\ riksstatsanslag till utgifter för kapi-

talökning ......................................

4,754,027

41

9,606,520

49

9,863,668

78

21,950,96612 o |

Utgående balans:

\ Skulder.............................................

12,274,535

78

13,747,883

03

23,420,027

37

35,4-77,336| 6 s:

Summa

144,950,417

11

161,655,428

85

188,639,778

2 9 249,607,428

2Sj

Kredit.

Ingående balans:

1

| Skulder.............................................

10.922,655

31

12,274,535

78

13,747,883

03

23,420,027

37

i

Utgifter:

! Avlöningar, pensioner och dyrtidstill-

.. lägg m. m....................................

8,685,694

07

9,722,345

56

11,628,921

26

29,382,488

70;

Övriga omkostnader...........................

5,371,935

12

6,991,859

86

8,888,326

59

14,842,323

17

Avsättning till förnyelsefonden.............

Avskrivningar....................................

Säger

14,057,629

19

16,714,205

42

20,517,247

85

44,224,811

87

Driftöverskott, att till statsverket in-

levereras.......................................

10,708,045

22

12,324,732

52

14,496,879

16

8,076,545

88

Minskat kassaförlag ........................

Utgående balans:

Tillgångar..........................................

109,262,087

3 9

120,341,955

13

(139,877,768

25

173,886,043

66

Summa] 144,950,417 11 [ 161,655,428| 8 5

188,639,778| 2 9 (249,607,428 2 8

1 Häri ingår ett belopp av kronor 7,419,279: 11, utgörande förskotterat kassaförlag, som icke
» » » » » » 3,087,833: S7, » till kassaförlag avsatta vinstme 3

Driftöverskott för år 1924, varav kronor 3,551,322: 2 4 inlevererats till statsverket först år 1925.

verket,

1919

1920

1921

1922

1923

1924

173,886,043

66

239,372,183

74

265,902,613 79

297,048,138|s2

317,566,266

73

1 328,759,890

10

57,525,792

69

77,233,783

56

88,677,397

72

75,977,755

55

72,893,368

77

69,541,641

32!

12,327,332

86

12,898,567

57

10,887,011

49

9,603,735

90

8,531,923

99

7,672,536

531

-

624,068|64

653,183

79;

69,853,125

45

90,132,351

13

99,564,409 21

85,581,491

45

82.049,361|40

77,867.361

64

1

26,665,179| 12

1

i

23,311,179|s8

24,071,379

11

1

27,511,650|fl9

20,386,360

79

1 |

20,627,600:68

! j

74,298,297| 34

77,517,548116

84,591,694

08

77,598,171

-

60,986,154

47

1 I

55,097,773|l3i

344,702,645

77

430,333,262

26

474,130,096

19

487,739,452

26

480,988,143

39

482,352,625

5o

35,477,336

58

74,298,297

84

77,517,548

16

84,591,694

08

77,598,171

5 64,073,988

34;

46,435,754

89

50,807,553

97

46,072,471

4 5

37,898,898

0 9

34,633,237

47

33,503,867

19

22,486,152

46

28,742,278

45

29,545,386

06

21,933,106

20

22,604,527

40

21,611,872

»|

2,200,000

2,200,000

4,995,713

84

68,921,906

85

79,549,832

42

80,613,570

85

59,832,004

29

59,437,764

S7

57,315,739

40;

931,218

60

10,582,518

71

18,950,838

86

25,749,487

16

22,611,596

53

5 20,551,622

24

-

-

_

5,971,261

42

1

| 239,372,183)74

265,902,613

79

297,048,138

82

317,566,266

73

321,310.610

99

!

1

334,440,014jlfij

| 344,702,645

77

430,333,262|26

474,130,09b|i9

487,739,452

26

480,988,143|3 9

482,352,625,fi.7j

förut upptagits i balansen.

del, som icke förut upptagits i balansen.

— 184 —

Statens

1

1915

1916

1917

1918

Debet.

Ingående balans:

Tillgångar ....................

651,266,116

38

687,560,769

72

723,203,065

66

782,750,604

2 5 ’

Inkomster:

i Trafikinkomster .................................

117,722,462

72

149,781,434

38

161,943,053

60

254,934,891

39)

| Inkomster av busbyror och arrenden m. m.

391,866

55

392,946

82

494,298

79

489,056

2 9 j

| Riksstatsanslag för täckande av driftför-

lust .............................................

-

— j

Säger

118,114,329

2 7

150,174,381

20

162,437,352

89

255,423,947

68;

Driftförlust.......................................

-

-

-

60,298,170

96 |

Riksstatsanslag till utgifter för

kapitalökning:

67,606,800

Verklig kapitalisering ........................

29,304,700

25,706,702

63

47,993,100

_!

Tillfällig försträckning för täckande av
driftförlust ....................................

_

49,000,000

i

Utgående balans:

| Skulder.............................................

9,382,225

32

19,317,818

63

30,872,257

22

73,237,814

62

Summa

808,067,370

9 7 [882,759,672

18

964,505,775

27

1,288,317,337

41

Kredit.

Ingående balans:

| Skulder.............................................

2,392,271

98

9,382,225

32

19.317,818

68

30,872,257

2 2

Utgifter:

1 Styrelsen ..........................................

1,745,300

10

2,353,101

10

2,377,221

48

4,096,(596

68)

Gemensamma utgifter ........................

4,638,633

18

5,172,907

29

1 8,427,986

84

2 35,416,658

97

Linjeförvaltningarna...........................

77,198,721

27

110,801,623

54

134,698,624

66

266,243,762

99:

Avsättning till förnyelsefond...............

6,992.000

7,226,000

9,676,000

9,965,000

— i

Säger

90,574,654

55

125,553,631

93

155,179,832

88

315,722,118

64

Driftöverskott, att till statsverket in-

levereras.......................................

27,539,674

72

24,620,749

27

7,257,519

56

—i

Avskrivning ....................................

-

-

i

Från kapitalkontot avförd försträck-

ning till täckande av driftförlust

enligt riksdagens beslut.................

Aterleverering av riksstatsanslag......

_

-

—1

-

-

—j

Utgående balans:

Tillgångar .......................................

687,560,769

i

7 2)723,203,065

66

782,750.604

.

941,722,961

i

55

Summa|808,067,370

97

882,759,672 is|964,505,775

27

1,288,317,337 4il

1 Häri ingår krigstidshjälp för år 1916 .......................... kronor 2,214,522:2 0

2 » » krigstidstillägg för år 1917 ...... kronor 8,259,072: 99

samt krigstidshjälp för år 1917 och 1918 ... » 10,262,697: 76 18 521,770:76.

5 Härav kronor 13,519,032: 91 å Luossavaara—Kirunavaara aktiebolag uppdebiterad fordran.

4 » » 13,470,943:79 » » » » »

6 » » 3,778,599:38 » » » > » »

6 » från statsbanan Könninge—Södertälje—Järna överlämnade vinstmedel enligt kungl. brev

den 14/6 1920 ............................................................ kronor 82,246: 88

samt värdet å den av riksgäldskontoret å exekutiv auktion inropade
Skara—Timmersdala järnväg....................................

408,000: — 490,246: 88.

— 185 —

järnvägar.

1919

1920

1921

1922

1923

1924

941,722,961

55

1,013,023,381

98

1,091,762,306

j

osj 1,127,172,648

06

1,151,449,975 17

1,133,682,423

39i

297,418,575

11

3 341,959,230

11

4 252,979,709

90

6 202,463,721

69

180,654,285

76

174,500,964

92''

549,665

19

1,058,638

31

4,264,688

94

4,577,499

24

4,275,796

83

4,386.916

4 8

11,070,939

50

-

_

_i

309,039,179 SO

— i—

343,017,868

-

42

-

257,244,398

84

-

207,041,220|14

— 1—

184,930,082

59

178,887,881

40''

79,42H,300

|

3 66,588,146[88

43,765,931

60

7 37,456,200

8 22,962,300

35,923,000

11,298,170

96

_

_

_

53,813,804 46

90,989,581

68

87,440,692

06

104,569,107

77

|

116,370,82o! 11

118,811,353

56

1,395,300,416 7 7

1,513,618,978

96|1,480,213,328,58

i

1,476,239,176

67

1,475,713,177

87

1,467,304,658135

j 73,237,814 62

53,813,804

46

90,989,581

68

87,440,692

06

104,569,107

77

116,370,820

11:

5,139,925

14

5,693,067

31

5,801,594

88

4,466,980

06

3,705,456

93

3,338,482

37

14,926,075

43

10,002,209

93

11,851,132

79

10,698,438

20

11,191,591

53

12,292,994

7 6

271,814,179

23

278,857,611

38

207,572,937

27

148,175,094

85

121,309,782

17

116,309,447

82!

17,159,000

18,882,000

24,790,000

19,425,300

14,561,995

24

10,685,655

14

309,039,179

80

313,434,888162

250,015,664

94

182,765,813)10

150,768,825:67

142,626,580

osj

29,582,979 so

7,228,733 90

24,275,407

64

34,161,256 72

36,261,301

3 1J

-

-

-

-

-

900,000|—

_

—!

|

40)47

25,000,000

-

-

|

35,298,170| 96

_ -

25,000

-

4,806,700

30,307,288!so

16,333,393

16

11,995,4341» s [

1,013,023,381

98

| I

1,091,762,306 0 811,127,172,648

06

1,151,449,975

17

1,133,682,423

39

| 1

9 1,160,050,521 jsej

1,395,300,416 77

1,513,618,978|9e|l,480,213,328

68

1,476,239,176 67

1,475,713, 177|s7

1,467,304,658|s5!

7 Härav kronor 9,764,200: — under åren 1912—1921 för dubbelspåret Eönninge—Ström lyftade
medel.

8 Härav kronor 44,300:— överförda från statens vattenfallsverk jämlikt kung! brev den **/•> 1923.
" Häri ingå av statens järnvägars driftöverskott för åren 1920—1922 kronor 24,476,366:19

x » » » » » 5 ^ 1924 » 7,061,301: m 31.537.667:50.

Statens vatten -

!

1

Debet.

Ingående balans:

Tillgångar ..........................................

1915

1916

1917

1918

103,959,914

48

117,274,678

49

129,802,313

20

151,362,953

69

Inkomster:

Statens kanalverk ..............................

708,181

07

712,962

96

709,049

21

977,174

84

Dito kraftverk ....................................

3,522,546

58

5,717,513

97

7,393,332(35

9,634,130

07

Dito vattenfallsverlcs fastighetsförvaltning

365,633

83

398,114

20

441,1 ool 8 2

395,680

14

Säger

4,596,361

48

6,828,591

13

8,543,481

88

11,006,985

05

Driftförlust:

Statens kanal ver k.................................

-

-

-

Riksstatsanslag till utgifter för

kapitalökning:

Statens kanalverk.................................

4,825,000

2,125,000

515,000

1,700,000

Dito kraftverk ....................................

7,410,000

8,625,000

11,649,000

12,990,000

Dito vattenfallsverks fastighetsförvaltning

56,000

10,000

-

586,375

4,712,308

Centralförrådet....................................

-

400,000

300,000

-

Säger

12,291,000

-

10,760,000

13,150,375

19,702,308

Om föringar:

Statens kanalverk.................................

_

Dito kraftverk ....................................

Dito vattenfallsverks fastighetsförvaltning

Säger

Utgående balans:

Skulder:

Vattenfallsstyrelsen...........................

1,307,497

71

1,351,770

44

3,243,575

02

6,040,850

05

Statens kanalverk ...........................

169,027

87

451,792

61

1,214,536

39

1,383,097

Dito kraftverk ................................

571,835

83

542,080

26

1,580,229

37

2,865,544

28''

Dito vattenfallsverks fastighetsförvalt-

ning.............................................

39,648

95

75,309

96

667,912

2,148,289

81

Centralförrådet.................................

-

853,818

04

1,279,684

Glj

Säger

2,088,010 8 k

2,420,953 2 7

7,560,070

82

13,717,46n

7 5*

Summa

122,935,286

32

137,284,222

89

159,056,240

96

195,789,712

49

Kredit.

Ingående balans:

I

Skulder .............................................

1,984,439

52

2,088,010

36

2,420,953

27

7,560,070

82

Utgifter:

Statens kanalverk.................................

355,089

11

391,830

63

499,207

93

908,582

81

Dito kraftverk ..................................

1,109,498

52

1,490,798

98

2,069,356

01

3,989,238

48

Dito vattenfallsverks fastighetsförvaltning

52,788

37

55,667

42

59,925

08

99,289

25

Säger

1,517,376

1,938,297

03

2,628,489] 0 2

4,997,HOT»)

1 Härav kronor: 485,000: — överföring från hyggnadskommissionen för dubbelspåret Könninge—

187

fallsverk.

1919

1920

1921

1

1922

1923

1924

181,177,654

97

224,393,326

24

265,342,697

67

293,614,79610 2

318,479,668 61

1 !

317,873,308)4 7

1,035,935

41

1,333,433

si

1,046,292

29

1,288,935

58

1,353,811

28

14

1.402,927j5oi

12,491,807

91

15,374,062

63

14,936,895

48

16,248,013

59

17,012,957

18,255,384 67

363,494

15

405,720

81

470,263

04

514,637

55

469,557

93

507,500)19

13,891,237

47

17,113,216

95

16,453,450

81

18,051,586

72

18,836,326|S5

20,165,812; 36

29,391 09

74,371

11

140,596

21

_

-

_

-

- i-

2,449,000

2,320,000

3,402,000

1 3,615,000

1,751,000

!

!

1,750,000|—

19,056,760

29,278,366 6 7

39,144,317

50

14,336,052

80

7,119,000

6,182,888—;

1,579,602

70

5,085,834

0 2

4,806,384

03

1,601,358 09

155,937

75

163,600,—

1,000,000

_

775,000

3,025,000

1,300,000

_

100,000

-

— 1—i

24,085,362

70

37,459,200

69

50,377,701

58

20,852,410

89

9,125,937

75

8.096,488;—i

_

148,608

70

117,554

65

10,000

2,324,572

__

74

500,000

2,439,391 9 4

350,000

3,020

20,000

-

56,350

— 1 —

_

498,608

70

120,574

65

2,354,572

74

556,350

2.439,391 9 4

13,251,869

92

15,136,964

09

5,805,208

36

13,281,703

66

4,126,715

29

i

3,628,614 3 9

759,882

47

884,370

86

1,118,014

31

283,335

73

407,027

88

622,267i63

11,933,471

62

13,841,430

41

7,856,469

11

11,635,091

93

13,564,895

02

14,234,662! 9 9

1,832,892

11

3,884,107

24

743,919

10

319,624

44

301,720

82| 160,925i78

4,399,411

15

4,248,461

44

446,296

38

32,177,527

271 37,995,334104

15,969,907''26

25,519,735 76

18,400,358

Bil 18,646,470.74

251,361,173

50

317,534,057179

|

348,404,928

18

360,393,122

m

13

365,398,641

2 2

367,221,471 51

! 13,717,465

75

32,177,527

27

37,995,334

04

15,969,907

26

25,519,755

76

18,400.358:51

1,065,326

50

1

1

1,407,804''e 8

1,186,8881 so

984,173

41

983,481

73

1,001,573)83

6,328,890 9 7

8,944,862194

8,751,623

444,669

2 8

8,492,271

09

8,367,151

08

8,038,200) 40

204,792

13

279,943 67

78

346,583

4 6

411,735

42

455,618! 6 s

7,599,OO9|6 0

10,632,611|19

10,383,181|«i

9,823,027

96

9,762,368,23

9,495,392:91

Ström av 1915—1916 års anslag till utvidgning av Södertälje kanal mellan Maren och Saltsjön.

188

;

1915

1916

1917

1918

Leverering till statsverket av

1

driftöverskott:

\ Statens kanalverk.................................

l .‘154,296

18

353,091

96

160,132

38

209,841

28''

'' Dito kraftverk ....................................

1,674,594

66

2,961,952

81

2,362,944

86

1,650,205

79

| Dito vattenfallsverks fastighetsförvaltning

129,902

47

140,557

97

120,767

79

194,829

09

Säger

2,158,792

Öl

3,455,602

24

2,643,844

98

2,054,876

16

Aterleverering av riksstatsanslag:

Statens kanalverk.................................

_

_

_

_

i

Dito kraftverk ...................................

_

_

_

_

_

_

Dito vattenfallsverks fastighetsförvaltning

_

_

_

_

_

Centralförrådet....................................

_

Säger

Omföringar:

Statens kanalverk.................................

_

_

_

_

_

Dito kraftverk ....................................

_

_

_

_

_

_

Dito vattenfallsverks fastighetsförvaltning

_

_

_

_

_

Centralförrådet....................................

_

Säger

Utgående balans:

Tillgångar:

Vattenfallsstyrelsen...........................

1,307,497

71

1,351,770

44

3,243,575

02

6,040,850

05

Statens kanalverk..............................

26,682,699

40

29,058,504

5 1

30,385,957

24

32,113,268

60

Dito kraftverk .................................

70,270,820

62

80,130,827

78

95,779,008

32

114,049,009

03

Dito vattenfallsverks fastighetsförvalt-

ning.............................................

19,013,660

76

19,261,210

58

20,700,595

07

26,994,842

6 8

Centralförrådet.................................

1,253,818

04

1,979,684

61

Säger

117,274,678

49

129,802,313

26

151,362,953

69|181,177,654

97

Summa

122,935,286 82

137,284,222

8 91159,056,240 9 61195,789,712

49

Statens

Debet.

Ingående balans:

1915

1916

1917

1918

Tillgångar (netto)..............................

235,031,000

66

236,190,605

89

241,257,892

24

257,078,854

92

Inkomster:

Skogsdomänerna ...........................

22,921,172

55

28,251,831

40

55,011,728

86

61,562,441

02

Jordbruksdomänerna ......................

1,718,977

9 2

1,778,449

26

1,820,624

15

1,765,788

65

Pörnyelsefonden för återväxtkostnader...

_

_

Återbetalda pensionsmedel ..................

1,095

60

1,248

50

1,419

28''

Riksstatsan sl ag:

Nionde huvudtiteln........................

307,400

_

308,775

22

435,000

_1

Självkostnader å domänfondens virkes-lager .....................................

_

_

_

_

Säger

24,640,150

47

30,338,776

2 6

57,142,376

73

63,764,648

951

Driftförlust ......................................

-

-!

1 Häri ingår av driftöverskottet för år 1924, kr. 10,670,419: 45, ett belopp av kronor 5,870,419: 45,

189

1919

1920

1921

1922

1923

1924

68,592

03

''

304,762 17

370,329 55

5,381,388

99

8,723,910

94

6.165,264

57

13,740,352

2 5

7,755,742 so

7,445,806 06

201,390

89

158,702

02

125,777

24

25,593

81

168,054 09

57,822 Öl

5,651,371!oi

i

8,882,612196

6,291,041

SI

13,765,945

56

8,228,558; 70

7,873,958 12

_

_

_

147,000

725,000

1.969,300

2,300.000

-

267,000

-

1,075,000

300,000

-

3,458,300

3.325.000''—

3,020

20,000

350,000

56,350

148,608

70

117,554

65

199,572

74

_

2,439,391

94

~

2,135.000

500,000

498,608

70

120,574

65

2,354,572

74

556,350

_

2,439,391

94

13,251,869

92

15,136,964

09

5,805,208

86

13,281,703

66

4,126,715

29

3,628,614 39

33,870,462

04

36,314,950

48

39,947,573

88

43,022,657

47

44,815,917

_

46,087, iso! 8 7

142,955,224

32

171,645,447

23

204,942,365

61

219,397,004

22

227,810,220

87

237,573,646j 9 9

28,216,358

81

35,521,874

4 8

36,973,351

79

38.113,303

26

37,930,455

31

ce

1

6,099,411

15

6,723,461

44

5,946,296

38

4,665,000

3,190.000

2,890,000

224,393,326

2 4

265,342,697

87

293.614,796|o2

318,479,668 01

317,873,30*

47

1 326,687.370| 03

251,361,173 50

317,534,057|79|

348,404,928! 18

360,393,122

18

365,398,641

22

367,221,471

5 1

domänverk.

1919

1920

1921

1922

1923

1924

280,299,930

80

1

450,045,703 69

445,259,694

28

1

457,070,307 j48

I I

I ''

441,129,036ji5i

429,110,953(42

j 49,026,577

12

54,220,819

60

23,171,257

17

27,445,610

88

28.720,836,2 6

1

26,374,832167.

1,868,107

82

2,122,998

40

2,371,264

15

2,570,700

16

2,568,232 94!

2,578,180 41

~

_

2,918,156

39

1,246,052

61

- -1

1.688,285 99

2,083

85

2,965

56

4,776

67

20,224 12!

12,164jG3

410,000

847,000

1,339,000

1,341,200

1,310,032.—I

1,280.048|-

4,883,913!4S

7,440,068

12

9,932,406 16

5,378,731

22

4,819,091:48

4,069,62889

56,190,682127

64,633,851

74

39,736,860

54

37,982,29413 2

37,438,416|80|

36,003,140 59

-

5,097,541

92

_ l_

— —1

som inlevererats till statsverket först år 1925.

— 190 —

1915

1916

1917

1918

Ökat värde å domänfondens fastig-

heter och inventarier:

Skogsdomänerna .................................

1,236,819

50

3,096,810

49

311,751

08 j

Jordbruksdomänema ..........................

180,555

17

1,672,813

24

— I

Inventarier.........................................

42,712

79

74,108

-

Säger

1,460,087| 4 6

4,843,731

73

_

311,751

08

Medel till inköp av skogbärande eller

8,158,065

9,128,365

till skogsbörd tjänlig mark ............

7,647,318

01

5 7

04

10,563,330

35

Flottleds fonden .................................

Riksstatsanslag till utgifter för kapital
ökning .........................................

58,915

42

_

—:

1 eg

s

1 §

ce

268,837,472162''279,531,179

45

307,528,634 01

1

331,718,585

2 5

Kredit.

Utgifter:

Styrelsen ..........................................

206,158

67

230,837

80

272,686

48

485,712

70

Skogsdomänerna .................................

7,739,963

68

10,336,902

2 7

16,330,959

68

21,450,888

76

Jordbruksdomänema ...........................

156,831

68

155,132

74

256,702

47

202,208

2 5

Förnyelsefonden för återväxtkostnader ...

2,415,461

54

2,214,472

88

j Domänfondens virkeslager.....................

_

_

_

_

Till täckande av föregående års driftför-

lust ................................................

-

-

Säger

8,102,954

03

10,722,872

81

19,275,810

07

24,353,282,09

| Leverering till statsverket av drift-överskott .......................................

16,537,196

44

18,600,000

-

23,015,903

45

17,937,007 S2

Minskat värde å domänfondens

fastigheter;

! Skogsdomänerna .................................

38,000

3,967

05

_

Jordbruksdomänema ...........................

1,889,181

69

1,270,728

26

Inventarier..........................................

-

28,400

48

Säger

1,927,181

69

1,303,095

79

-

1 Medel till inköp av skogbärande eller
till skogsbörd tjänlig mark ............

j

6,079,584! 5 7

7,647,318

61

8,158,065

57

9,128,365

04

Flottleds fonden .................................

-

-

-

-

Utgående balans;

Tillgångar (netto) ..............................

236,190,605

89(241,257,892|24

257,078,854

92

280,299,930130

Summa|268,837,472| 6 2

|279,531,179|46

|307,528,634 oi|331,718,585b5

1 Häri ingår ett belopp å kr. 2,058,270: 08, utgörande under tidigare år för mycket redovisade

2 Häri ingår driftöverskottet för år 1924, kr. 5,697,702: 88, som först år 1925 inlevererats

— 191 —

1919

1920

1921

1922

1923

1924

135,235,934

02

1,344,400

2,013,874186

I

4,257,212

26.612,278

26

731,100

3,986,700

6,506,185 —

1.675,100 —

357,500

878,516

33

256,883| 4 i

49,974 91

66,899 09:

79.810

21

161,848,212

28

2,954,016

33

6,257,458

80

6,556,159191

l,74i,999|09j

4,694,522

21

12,758,435

85

14,184,033

07

|

15,047,713jso

15,694,605; —

16,860,509jll!

12,936.61007

-

1

4,647,255(10

5,134.370 4 2

5,312,137 Iso)

5,657,604 0 7

191,628

27

427,384

579,689

48

|

78,39S|82

10,000.000) -1

511,288,888

97

532,244,988

7 3

516,626,212

92

522,516,135 95

i

512,482,098)35)

488,402,830

06

675,967

16

600,776

38

780,916

89

818,389) 75

953,839 54

909,279

so

24,401,469

18

28,723,742

83

32,585,326

28

20,140,695 23

18,396,498 311

22,497,604

7 2

505,046

85

1 2,486,566

98

757,044

26

1,033,630 46

1,017,304! Oäj

1,018.419

-9

1,218,840

42

1,503,597

14

1,597,302

93

1,634,742 91

1,700,303; 99!

1,061,042

41

. 4,883,913j48

9,113,812

15

8,258,662 13

5,378,731 j 2 3

4.819,091

4b

_

5,097,541! 92

| |

26,801,323

61

38,198,596

81

44,834,402

46

36,983,662] 4 0

27,446,677jllj

30,305,438

2 G

23,878,531

42

25,947,484 89

-

-

10,000,000j —

34,339,355 40|

9,990.539jcri

_

1,929,840

(

14,708,469]—

756,137 —

1,017.695

8,089,235

487,600

-

- —

— —

1 -

61,702|4o

49,869

91

— 1 —

— i — !

-

-

10,080,777

40

537,469

91

14,708,469 —

756,137!—j

1,017.695

8 6

10,563,330|35

12,758,435 85

14,184,033

07

15,047,713)30

15,694,605 —

16,860.509; 11

-

4,647,2551 io

|

5,134,370]42:

5,312,137

2 0

450,045,703

59

445,259,694

28

457,070,307

48

441,129,036115

429,110,953) 421

2 424.916.510,24

j 511,288,888)9 7

532,244,988 78

516,626,212

9 2

522,516,135)95

512,482,098 351

488,402,830) 3 c.

inkomster av jordbruksdomänerna.
till statsverket.

Statens utarrenderade

i

n

W

o

B

00

t

e r

Arrende-

Diverse

medel

inkomster

S U In ill u

Stockholms

län............ ...........

142,030

28

13,700

2 4

155,730

52

Uppsala

» ........................

79.280

36

80

79,316

30

Södermanlands

» ........................

138,503

40

1,895

71

140,399

it

Östergötlands

» ........................

276,758

84

6,491

89

283,250

23

Jönköpiugs

* ........................

96,162

50

6,223

72

102,386

22

Kronobergs

» ........................

29,070

523

86

29,593

86

Kalmar

» .......................

135,069

2 5

912

52

135,981

77

Gotlands

» ........................

8,971

67

98

9,038

98;

Blekinge

» ........................

24,175

73

1,400

25,575

73;

500

84

206,127

39

519j002

60

597

68

519,600

28

Hallands

» ........................

50''021

57

103

0 6

50,124

63

Göteborgs och Bolius

108,696

2 9

2,276

83

110,972

62

Alvsborgs

» ........................

81,148

3,085

16

84,233

15

Skaraborgs

» ........................

'' 320,628

84

3,388

30

324,017

14

Värmlands

» ........................

43,403

7 5

981

44,384

75

Örebro

» .......................

96,500

17

96,500

17

Västmanlands

> .

115,751

66

6,130

10

121,881

76

Kopparbergs

» ........................

4,475

1,161

56

5,636

55

Gävleborgs

» ........................

5,028

60

80

14

5,108

74

V ästemorrlands

» ........................

400

400

5,225

36

5,261

_

Västerbottens

» .......................

4,905

150

5,055

Norrbottens

» ........................

37,332

96

736

38,068

96!

Summa

2,528,166

99

50,477

82

2,578,644

81

193 —

jordbruksdomäner.

u

t g i f t

r

Överskott

eller

underskott (-f-

-)

Avkort-

ningar

Avlöning åt
domän-intendenter

Resekostnader
vid domän-förvaltningen

Övriga

kostnader

Summa

17.994

so

5,190

_

3,780

90

47,185

91

74,151

1 1

81,579

4 1

28,588

75

4,633

2,318

39

8,332

58

43,872

72

35,443

58

21,640

12

4,614

1,372

78

15,644

10

43,271

97,128

11

64,606

80

6,138

4,567

15

24,774

60

100,086

55

183,163

68

8,433

21

3,613

2,578

66

11,419

2 2

26,044

0 9

76,342

13

2,031

08

3,613

997

54

5,264

58

11,906

15

17,687

71

20,776

20

4,092

2,619

26

17,504

98

44,992

44

90,989

33

7,000

233

50

1,446

38

8,679

68

359

10

297

70

2,740

58

3,038

28

22,537

45

51,871

19

5,872

3,721

46

21,386

86

82,851

5t

123,275

89

60,784

78

6,233

6,542

76

55,439

2 8

128,949

81

390,600

4 2

7,644

16

1,638

939

64

6,017

29

16,239

09

33,885

54

25,889

59

4,914

2,904

29

17,596

3 5

51,304

2 3

59,668

39

18,322

13

5,812

7,508

14

19,052

68

50,694

95

33,538

20

91,337

84

6,188

5,840

16

35,553

« 7

138,919

66

185,097

48

6,660

4,832

36

11,492

36

32,892

39

12,516

82

4,272

791

SO

47,710

38

65,291

_

31,209

17

58,541

91

5,177

Öl

3,238

17

14,840

40

81,797

49

40,i 84

27

6,672

92

476

62

12,677

61

19,827

15

-f 14,190

60

4,523

60

129

41

607

12

5,260

in

— 151

89

_

400

_

600

404

75

627

58

1,632

33

3,628

67

58

88

58

88

4,996

12

8,473

3 9

8.473

39

29,595

57

516,435

35

71,999

Öl

51,263

06

379,186

78

1,018,884

19

1,559,760

62

13 — Rev.-berättelse ang. statsverket för år 1925. II.

194 —

Statsverkets inkomster

Revisorerna, som på grund av stadgandet i 16 § i gällande instruktion hava att upprätta
året 1924—1925 samt mellan de i riksstaten uppförda anslagen och utgifterna å dessa under
rättade budgetredovisningen för meranämnda budgetår grundade tabeller.

1

Inkomster

Utgifter

Behållen

inkomst

I riksstaten
beräknad in-komst

Statsverkets inkomster:

Egentliga statsinkomster ........

536,436,738

60

17,021,977

78

519,414,760

77

472,133,700

Inkomster av statens produktiva
fonder..............................

101,234,934

89

101,234,934

39

113,073,800

_

Andel i riksbankens vinst för år
1923.................................

14,000,000

14,000,000

_

14,000,000

,

I anspråk tagna kapitaltillgångar

32.787,721

61

32,787,721

51

34,034,100

Lånemedel..............................

39,695,900

-

41.195,900

Summa

724,155,294

40

17,021,977

73

707,133,316|67|674,437,500

Statsverkets utgifter:

Verkliga utgifter..............

Utgifter för kapitalökning...

Tillgång

Anvisat å
riksstaten
för budgetåret
1924 — 1925

Reservation

den

‘i, 1924

Inkomster för anslaget

Från andra
anslag

Från

inkomsttitlar

Särskilda

uppbörds-

medel

581,633,070 -92.804,430 —

96,432,576170
150.979,545|S7

20,139,512

60

1,501,264

4,390,687

98

85

82,048,732

500,000

67

Summa

674,437,50o| —

247,412,122(5 7120,139,512

60

5,891,952

bs|82,548,732

57

195 —

och utgifter.

tabeller till jämförelse mellan statsinkomsternas beräknade och influtna belopp under budgetsamma
budgetår, få i sådant avseende avgiva följande på den av riksräkenskapsverket upp -

Brister, som ersatts

av:

Behållning, som tillförts:

Utgiftsanslag

Kassafonden

Summa

Utgiftsanslag

Kassafonden

Summa

166,497

57

114,333

85

280,830

92

5,891.952

*3

41,669,938

86

47,561,891

1

69 j

189,395

82

14,384,118

24

14,673,514

06

2,734,648

45

2,734,648

4öj

_

_

_

_

_

_

_

_

_

1

1,118,447

28

127,962

76

1,246,410

08

_

31

54

31

54

1,500,000

1,500,000

-

2,974,340

67

14,626,414

34

17,600,755,01

5,891,952|s3

44,404,618

86

50,296,571

68

D i s p o s i t i o

1

Merutgift,
som ersatts
av kassa-fonden

Behållning,
som tillförts
kassa-fonden

Summa

Utgifter lör anslaget

Reservation
den ao/e
1925

Direkta

utgifter

Till andra
anslag eller
inkomsttitlar

Summa

781,755,156

248,674,663

85

7 2

696,126,071

142,506,818

74

89

21,424,457

1,689,395

45

82

79,420,313

104,374,407

28

87

796,970,842

248,570.622

42

68

34,048,856

09

18,833,170

104,041

62

14

1,030,429,82o|s7

838,632,890

63)23,113,853

27

183,794,721

10

1,045,541,465

34,048,856

09

18,937,211

66

— 196

Kostnader för kommittéer och utredningar genom sak

kunniga m. m.

Med ledning av vederbörande räkenskaper samt från vissa ämbetsmyndigheter lämnade uppgifter
hava revisorerna låtit upprätta nedanstående tabell över kostnader för kommittéer och utredningar
genom sakkunniga m. m.

U

t

bet

a

i t

Kungl.
brev m. m.

A) Kommittéer och utredningar
genom sakkunniga, vilkas uppdrag
avslutats eller förklarats vilande.

före

revisionsåret

under

revisionsåret

Totalkostnad

i

2

3

Justitiedepartementet.

1910

,l/s \

Försäkringslagstiftningskommittén (förut ob-

376,019

32,544

408,564

1918

8/u /

ligationsrättskommittén) .........................

59

68

27

1915

Vio

Kyrkofondskommittén (se jämväl ecklesiastik-

112

112

departementet) ..............................

Utredning vid svenska barnbördshus angå-

50

50

1916

1924

2,/ia

4/i ''

ende de nyfödda barnens vikt och längd
vid olika längd av havandeskap m. m.
ävensom utredning rörande behovet av nya
föreskrifter angående verkställande av an-teckningar vid förlossning (se jämväl so-cialdepartementet) .................................

5,910

13

5,910

18

1918

al/i*

259,540

3*

3,400

9 2

262,941

30

1920

Va

Sakkunnig för ny medborgarrättslagstiftning

27,176

31

300

27,476

31

1922

1922

“/»

Sveriges deltagande i internationella sjörätts-

konf eren ser ..........................................

Biträde vid utarbetande av förslag till lag

1,230

79

933

44

2,164

23

80/l9

40,927

om delning av jord å landet..................

22,323

Öl

18,603

58

09

1923

Hovrättsrådet E. Gleijer för biträde med vissa

17,097

15,772

33

1,325

33

1923

Va

Ersättning till vattenrättsdomare och vatten-

rättsingenjörer för deltagande i eu samman-komst i Stockholm ...........................

879

30

829

05

1,708

35

1923

Statens besparingskommitté (se jämväl övriga

4,007

departement) .......................................

4,007

83

83

1923

so/io

För föredragning inför lagrådet av förslag

10,712

till lag om förmynderskap m m.............

6,711

4,001

1923

30 fn

Biträde vid behandling av ärenden angående

1,500

3,000

jordregister och fastighetsregister............

1,500

1924

13/i

Ersättning för deltagande i sammanträden

med ledamöter i de nordiska sjölagstift-ningskommittéerna................................

4,871

81

2,050

17

6,921

98

1924

26/i

Utredning av fråga om vissa lagstiftnings-

åtgärder rörande jordbrukets kreditförhål-landen ................................................

5,378

_

1,269

_

6,647

1924

28/s

Biträde vid behandling av fråga om lagstift-

ning angående vissa städers läggande under
landsrätt ...........................................

750

150

_

900

_

1924

Dito vid dito av dito om ändrade bestäm-

8,235

melser rörande jordfästning....................

1,495

6,740

17

17

1924

05/4

Dito vid dito av dito om lagstiftningsåtgärder

1,200

rörande minderåriga förbrytare m. m.......

1,000

200

1924 29/s

1924 2“/o

1925 la/s

1913ls/om.fl.
1919 8,/io

1923 V»

1924 25/i \

1925 s/6 /
1924 *‘/io

1924 «/i*

1925 ”/<

1921 ”/»

1923 ”/» 1

1924 ’/. |

1923 V»

1924 51/«

1924 “/«

1924 >4/io
1924 19/iS

— 197 —

1

2

3

För utarbetande av en proposition till 1921

års riksdag .........................................

Ersättning till professorn G. Eberstein för

biträde .............................................

Biträde vid fortsatt behandling av frågan
rörande den praktiska juristutbildningens
ordnande m. m....................................

500

800

1,355

77

500

800

1,355

77

Säger för justitiedepartementet

728,768

85

82,412

yl

811,181

26

Utrikesdepartementet.

Delegerade för förhandlingar med Norge om
flytt.lappars rätt till renbete m. in..........

292,838

15

292,838

15

Reseersättning till landshövdingen E. Trolle
såsom ordförande i utrikesdepartementets
antagningskommission ...........................

90

50

90

50

Statens besparingskommitté (se jämväl öviiga
departement) .................................

4,847

71

_

_

4,847

71

Ersättning till förste kanslisekreteraren G.
Corin för visst sakkunniguppdrag............

2,047

60

1,581

05

3,628

56

Sakkunniga för utredning av det s. k. Genéve-protokollet ..........................................

_

_

15,390

72

15,390

72

Ersättning till generalkonsuln E. Heilborn i
samband med avveckling av utrikesdeparte-mentets avdelning för tillvaratagande av
krigsfångars under världskriget intressen...

700

700

Dito till redaktör E. Alkman för utredning
rörande upplysningsverksamheten i utlan-det ................................................

900

900

Säger för utrikesdepartementet

299,733

86

18,662

27

318,395

63

Försvarsdepartementet.

Lantförsvaret.

Sakkunniga för utarbetande av vissa utbild-ningsföreskrifter för infanteriet............

50,277

55

2,590

36

52,867

91

Dito för biträde vid uppgörande av förslag
till ny försvarsorganisation (se jämväl sjöför-svaret) ...............................................

9,180

12

5,995

15,175

12

Statens besparingskommitté (se jämväl övriga
departement) ..............................

4,007

»8

_

_

4,007

68

Sakkunniga för prövning av ansökningar
rörande uppskov med och frikallelse från
inställelse till tjänstgöring vid mobilisering
för vissa värnpliktiga ..........................

3,162

3,162

Dito för verkställande av utredning och av-givande av förslag i Råga om förbättrande
av underofficerarnas tjänsteställning m. m.
(underofficerssakkunniga)........................

5,021

93

5,021

98

Sakkunnig för omarbetning av förslag till
exercisreglemente för kavalleriet ............

_

_

4,060

_

4,080

_

Sakkunniga för verkställande av utredning
rörande åtgärder för understödjande av vid
försvar.-väsendet anställda arbetare m. fl.,
vilka till följd av eventuella inskränknin-gar i försvarsorganisationen kunna komma
att bliva övertaliga ........................

-

3,584

44

3,584

44

Säger för lantförsvaret

63,465

50

24,433|7 8

87,899

23

— 198

1923 l/»

1924 ’/»

1925 6/b
1924 17/io

1916 aa/it
1924 */’

1919la/u

1920 9/7

1921 ,8/i
1923 8/«

1923 7»

1923 ,8/.

1924 ’/*

1923 8/io

1924 “/»

1925 18/,
1925 ”/*

1919 8/6
1922 a8/t,20/,

1923 V»

1923 a8/«

1924 a8/»

1

2

8

Sjöförsvaret.

Statens besparingskommitté (se jämväl övriga

departement) ......................................

Uppgörande av förslag till ny försvarsorgani-sation (se jämväl lantförsvaret)............

Biträde med granskning av inkommet förslag
till viss instruktionsbok ....................

4,007

9,105

83

4,415

300

4,007

13,520

300

88

Säger för sjöförsvaret

13,112 s»

4,715

-

17,827 s8

Säger för försvarsdepartementet

76,578

83

29,14b

73

105,727

06

Socialdepartementet.

Utredning vid svenska barnbördshus angå-ende de nyfödda barnens vikt och längd
vid olika längd av havandeskap m. m.
ävensom utredning rörande behovet av nya
föreskrifter angående verkställande av an-teckningar vid förlossning (se jämväl justitie-departementet) ....................................

6,910

14

5,910

14

Läkarutlåtande angående eu häktad persons
sinnesbeskaffenhet.................................

_

70

70

_

Utredning i indelningsärenden m. m..........

16,689

66

4,843 20

21,532 7 6

Socialdepartementets polisutredning .........

52,338

87

3,639 95

55,978

82

Biträde för utredning rörande ordnandet av
vattenlednings- och avloppsförhållanden
vid Vilhelmsro anstalt för fallandesjuka
vid Jönköping...................................

316

316

Statens besparingskommitté (se jämväl övriga
departement) ......................................

4,007

84

_

4,007

84

Delegerade för förhandling med represen-tanter för Stockholm och Göteborg rörande
övertagande av sinnessjukvården inom stä-derna ...............................................

6,467

70

6,467

70

Sakkunnig angående ordnandet av fattig-vården bland lapparna i riket ...............

2,800

4,413

88

7,213

88

Utländsk resa för studier rörande den in-dustriella demokratin m. m...............

4,000

2,420

54

6,420

54

Utredning av frågan om effektivare kontroll
å landsfiskalernas medelsförvaltning ........

1,936

98

1,936

93

Ersättning till professor V. Lundstedt för
studieuppdrag i Storbritannien ..............

_

_

600

_

600

_

Utmärkande av automobilvägar i Kristian-stads län på generalstabens karta, jämlikt
länsstyrelsens i Kristianstads län beslut
den 28 augusti 1924 .............................

60

60

Säger för socialdepartementet

79,836

27

30,678

34

110,514

61

Kommunikationsdepartementet.

Byggnadssakkun niga..................................

49,022

07

15,666

56

64,688

68

Utredning rörande statens fiskehamn sbygg-nadsverksamhet och de ekonomiska förut-sättningarna för densamma....................

11,779

87

302

5 4

12,082

41

Statens besparingskommitté (se jämväl övriga
departement) .......................................

4,007

84

_

4,007

84

Vissa utredningar rörande landsbygdens elek-trifiering (se jämväl jordbruks- och han-delsdepartementen) ..........................

2,198

36

2,198

36

Bitiäde vid utredning rörande åstadkommande
av enhetlighet i förandet av väghållnings-distriktens räkenskaper...........................

3,723

86

2,470

60

6,193

95

199 —

1924 “/«

1924 •/«

1924 ”/»

1924 »''/■»

1925 ”/»

Sakkunniga för ändrad organisation av väg-

och vattenbyggnadsväsendet ..............

Dito för utredning rörande de taxor å elek-trisk kraft, som vattenfallsstyrelsen till-

lämpar vid sin landsbygdsdistribution......

Dito för att inom kommunikationsdeparte-mentet biträda vid utredning av vissa frå-gor rörande de under departementet lydande
affärsdrivande verkens fömyelsefonder ...
Dito för utredning av frågan om sättet och
villkoren för statsunderstöd för åstad-kommande av regelbunden trafik med

luftfartyg............................................

Utredning rörande statsunderstöd för åstad-kommaude av regelbunden trafik med
luftfartyg.............................................

1

2

8

1,497

6,144

7,458

2,808

1,982

468

26

59

35

7,641

7,458

2,808

1,982

468

26

59

35

Säger för kommunikationsdepartementet

70,030

18

39,499

26

109,529

39

Finansdepartementet.

1911 “/«

Mjöltypskommissionen..............................

6,523

34

818

21

7,341

55

1919 »‘/i

1919 års tull- och traktatkommitté (se järn-

väl handelsdepartementet) .....................

1,829,843

53

39,810

1,869,654

16

1921 *’/«

1921 års kommunalskattekommitté ............

149,976

02

32,371

78

182,347

80

1923 "/7

Beredning av frågan om statens offentliga

utredningar.........................................

800

200

1,000

1923 ,7/,

1923 års taxeringssakkunniga.....................

20,426

62

30,388

08

50,814

70

1923 7»

Statens besparingskommitté (se jämväl övriga

departement) ..................... ............

4,007

84

-

4,007

84

Säger för finansdepartementet

2,011,577

Öö

103,588

so

2,115,160

05

Ecklesiastikdepartementet.

1915 7io

Kyrkofondskommittén (se jämväl justitie-

*

departementet) ....................................

259,636

18

6,680

69

266,316

87

1920 »/,

Utredning angående indelningsärenden m. m.

18,255

06

4,343

19

22,598

25

1920 ‘/n

Folkminneskommittén ..............................

44,044

46

812

88

44,857

8 4

1921 >>

Lärlingslagssakkunniga...........................

620

1,150

27

1,770

27

1923 8/e

Sakkunniga för utredning rörande kungl.

teaterns ekonomi .................................

15,943

12

897

45

16,840

57

1923 7,

Sakkunnig för beredande av frågor angående

förändrad kyrklig indelning och organisa-

tion inom de till Kristianstads och Malmö-

hus län hörande delai na av Lunds stift...

6,369

36

6,776

44

13,145

80

1923 7»

Statens besparingskommitté (se jämväl övriga

departement) .......................................

4,007

84

4,007

84

1924 *°/6

Sakkunniga för ytterligare bearbetning av

frågan om det svenska skolväsendets orga-

nisation.............................................

60,385

15

60,385

15

1924 ”/a

Sakkunnig för frågan om vissa ändringar i

förordningen angående kyrkoböckers fö-

rande...............................................

1,348

82

1,348

S2

Säger för ecklesiastikdepartementet

348,876

02

82,394

89

431,270

91

Jordbruksdepartementet.

1917 18/,

Elektrifieringskommittén...........................

502,531!

41

23,870

70

526,402

11

1917 7xo

Skogstaxeringssakkunniga ........................

269,407 48

L258

36

270,665

79

1923 7»

Statens besparingskommitté (se jämväl övriga

1

departement) ..............................

4,007 84

_

_

4,007

84

1923 7»

1923 års spannmålssakkunniga ..................

398!

398

— 200

1923 ,8/9

Vissa utredningar rörande landsbygdens elek-

1

2

3

trifiering (se jämviil kommunikations- och

handelsdepaitementen) .........................

2,198

36

2,198

86

1923 ,s/io

Elektrifieringsutredning inom jordbruksde-

partementet.......................................

1,484

75

1,484

75

1924 30/t

Biträde vid utredning rörande sättet för

verkställande av vissa likvider vid skiftes-

förrättningar m. m..............................

4,335

22

4,335

22

1924 31A»

Sakkunniga för utredning rörande statsunder-

stöd åt växtförädlingsverksamheten (växt-

förädlingssakkunnigaj ..........................

8,715

67

8,715

67

1924 i8/n

Dito för viss utredning rörande de med över-

lantmätartjänsten i Gotlands län förenade

göromål............................................

760

20

760

20

Säger för jordbruksdepartementet

776,344

Cfc

42,623

2 6

818,967

94

Handelsdepartemen tet.

1913 **/■»

Malmkommissionen .................................

169,222

70

2,230

65

171,453

35

1919 sl/i

1919 års tull- och traktat kommitté (se järn-

väl finansdepartementet)........................

15,061

05

15,061

06

1919 !,4/iol

Sakkunniga jämlikt § 4 i förordningen den

1921 ''*/* }

24 oktober 1919 med närmare föreskrifter

1923 7/nJ

rörande tillämpningen av lagen om arbets-

tiden å svenska fartyg........................

2,222

90

409

2,631

90

1923 V»

Statens besparingskommitté ^se jämväl övriga

departement) .......................................

4,007

84

4,007

84

1923 ,8/s

Vissa utredningar rörande land-bygdens elek-

trifiering (se jämväl kommunikations- och

jordbruksdepartementen) ........................

2,198

36

2,198

36

1923 ”/ro

Utredning angående införande i tulltaxan av

s. k. dubbeltariff .................................

510

450

960

Säger för handelsdepartementet

191,024

4S

5,288

Öl

196,312

50

Summa

4,582,76ö

y8

434,296

37

5,017,965

3 6

B) Kommittéer och utredningar

genom sakkunniga, vilkas upp-

drag fortfar.

Justitiedepartementet.

1909 18/,

Sakkunnig för revision av strafflagen.........

147,277

55

11,980

159,257

55

1921 19/b

Patronatsrättsnämnden..............................

29,987

7 2

9,25b

20

39,243

92

1923 "/«

Biträde vid behandling av vissa till skiftes-

lagstiftningen hörande frågor..................

1,288

21

1,288

2 1

1924 a0/6

Biträde vid utredning rörande sättet för verk-

ställande av vissa likvider vid skiftesför-

rättningar m. m.....................................

4,335

24

4,335

24

1924 s%

Sakkunnig rörande internationella rättsregler

på sjörättens område ...........................

10,34b

50

10,346

50

1924 ’%

Sakkunniga för utredning av frågorna om

social arrendelagstiftning samt vanhävd-

lagstiftning (jordsakkunniga) ..................

7,487

59

7,487

59

— 201 —

1924 ’9/8

1924 "/,

1924 ,8/n
1924 1J/i»

1924 19/i,

1925 »A

1925 9/i
1925 »9/i

1925 »/*
1925 18/,
1925 «/»

1925 »/«

1919 »•/»
1924 ls/e

1925 "/t
1925 «/4

1922 ''/«, V*

1922 »/«

1923 %

1923 <“/„

Biträde vid fortsatt beredning av frågor om
lagstiftningsåtgärder rörande vissa författare
.....................................

Dito vid fortsatt utredning rörande social

arrendelagstiftning m. fl. lagfrågor .....

1924 års strafflagstiftningssakkunniga.........

Sakkunnig vid behand ing av frågan om
revision av gällande lagbestämmelser mot

fylleri och dryckenskap ................

Utredning rörande kvinnas tillträde till vissa

domartjänster m. m.....................

Beredning av frågan om lagstiftningsåtgärder
rörande besittning av fast egendom genom

bulvan .................................

Utredning rörande ändringar i lagen om viss

panträtt i spannmål ..............................

Sakkunnig vid behandling av frågorna om
vissa ändringar med avseende å strafflagstiftningen
för krigsmakten m. m..........

Utredning av frågan om rätt till utträde ur

svenska kyrkan .....................

Ersättning till hovrättsassessoren P. Santesson
för biträde vid vissa utredningar
Sakkunniga i frågan om revision av gällande
lagstiftning rörande stadsplan och tomtindelning
m. m..........................

Dito rörande ifrågasatta ändringar i lagstiftningen
om handelsböcker och handelsråd,
ningar ...................................

Säger för justitiedepartementet
Försvarsdepartementet.
Lantförsvaret.

Biksvärderings- och lokala nämnder
Sakkunnig för verkställande av utredning och
avgivande av förslag rörande lagstiftning
om värnpliktiga, vilka hysa samvetsbetänk

ligheter mot värnpliktstjänstgöring .........

Omarbetning av vissa krigsförvaltningsregle menten.

..........................

Sakkunniga för biträde med utarbetande av
förslag till ändringar i inskrivningsförordningen
.....................................

14

Sjöförsvaret.

Marinens reglementssakkunniga

Säger för försvarsdepartementet

Socialdepartementet.

Biträde med överarbetning av förslag till

lag om den offentliga barnavården .........

Utarbetande av förslag till en specialanstalt
vid Strängnäs hospital för asociala manliga
sinnessjuka m. m.............

1924 års landsstatslönesakkunniga

1

2

3

4,686

51

4,686

51

15,278

25

15,278

25j

977

977

961

48

961

48

-

3,016

81

3,016

81

2,396

61

2,396

61

-

2,002

50

2,002

50

-

4,251

26

4,251

25

6,791

-

6,791

3,945

10

3,945

10

4,390

42

4,390

42

257

257

Säger för lantförsvaretl

Eev.-berättelse ang. statsverket för år 1935. IT.

178,553

48

92,351

■1C

270,912

94

45,963

75

490

46,453

75

786

786

482

68

482

58

108

_

108

45,9t>3

76

1,866

58

47,830

38

24,829

10,278

35,107

70,792

75

12,144

58

82,937

33

32,938

66

8,943

86

41,882

51

34

3 0

_

34

30

5,082

45 j

6,110

99|

11,193!

4

— 202 —

1924 a0/6

1924 s0/8

1924 10/io

1925 **/i

1923 27«

1924 ll/<

1924 9/s
1924 18/s
1924 1J/9

1924 sl/n

1920 82/0

1921 "/«
1924 "/6
1924 n/s
1924 *7»

1924 31/io

1925 "/i
1925 6/s

1925 8/«

1902 9/s

1919 2%>

1920 *‘/n

1923 81/i:

1924

1

2

3

3,710

3,710

_

_

4,032

59

4,032

69

3,254

50

3,254

60

_

6,513

50

6,513

50

38,055 41

32,565

43

70,620

84

4,519

20

4,838

87

9,358

07

1,264

4,656

07

5,920

07

9,574

10

9,574

10

3,000

3,000

5,340

20

5,340

20

-

7,66f

7,660

— ''

t 8,783

20

32,069

2 4

40,852

44

Sakkunnig för verkställande av revision av
gällande förordningar om kommunal styrelse
pä landet och. i stad m. m.............

Sakkunnig för utredning beträffande upprättandet
av anstalter för vuxna vanartade
siunesslöa ävensom i fråga om ordnandet

av aostaltsvården för fallandesjuka .......• •

Sakkunniga för utredning i fråga om billigare
tandvård (tandvårdssakkunniga)
Förhandlingar med Finland rörande vissa

renbetesfrågor...............................

Säger för socialdepartementet

Kommunikationsdepartementet.

Byggnadsstyrelsesakkunniga ...................

Sakkunniga för utredning av väg- och vattenbyggnadskårens
organisation ................

Ersättning till ingenjören X. Ekvall såsom
sakkunnig i vissa elektrifieringsfrågor ....
Biträden vid upprättandet av normaltypei
till brandordningar ............................

trafikstadga.

)ito med bear!
enskilda vägar m. m.

Säger för kommunikationsdepartementet

Finansdepartementet.

Socialiseringsnämnden ..........................

1921 års pensionskommitté.....................

1924 års skatteuppbördssakkunniga.........

1924 års bankkommitté .......................

Biträde vid fortsatt beredning av frågan om

den direkta beskattningen till stat och

kommun ......................................

Ersättning åt byråchefen C. W. U. Kuylenstierna
för beredande av frågan om en reformerad
kommunalskattelagstiftning m. m.

1925 års tulltaxesakkunniga ...................

Upprättande av författningsförslag angående

den statliga inkomst- och förmögenhetsbeskattningen
.......................................

Biträde vid beredning av frågan om den
direkta beskattningen till stat och kommun
...................................................

427,067

71

Säger för finansdepartementet
Ecklesiastikdepartementet.

Ortnamnskommittén .............................

1919 års sjukhusbyggnadssakkunniga ......

Koralboksnämnden ...............................

Utredning av frågan om gymnastiska ce

tralinstitutets verksamhet m. m.........

Sakkunniga för utredning av frågor rörande
privatläroverken.................................

427,067 71

74,303

39,331

2,142

71

94,807

39,199

13,229

8,022

15,811

1,500

7,161

3,204

2,098

66

521,874

39,199

13,229

8,022

15,811

1,500

7,161

3,204

2,098

29

66

67

185,034

20

612,101

91

748

67

75,052

38

24,326

50

63,657

50

1,154

1,154

21,076

68

23,218

68

16,281

06

16,281

06

— 203 —

1

2

3

1924 %

Sakkunniga för utarbetande av förslag till in-

trädesfordringar m. m. vid särskild utbild-ningskurs för småskollärarinnor för vin-

2,772

50

2,772

1

50

1925 s3/i

Dito för utredning av frågan om det eckle-

siastika arrendeväsendet ........................

5,912

•JO

5,912

60

Säger för ecklesiastikdepartementet

115,77b

71

72,272

Öl

188,048

72

Jordbruksdepartementet.

1921 */u\

Biträde vid handläggning av vissa skogs-

1924 a2/a i

13,959

34

13,959

34j

Dito vid fortsatt behandling av kronoarrende-

1923 4/s\

1925 16/6 /

sakkunnigas betänkande ..................

1,908

SO

1,908

so!

1925 7/i

Utredning angående åtgärder för bekämpande

1

___

988

988

1925 9/i

Sakkunnig för utredning angående ändrad

skogslagstiftning för Gotlands län ........

148

40

148

40

1925 "/.

Utredning rörande vissa ändringar i gällande

j aktförfattningar m m......................

4,384

70

4,384

70

Säger för jordbruksdepartementet

15,8ö8

14

5,521

10

21,389

24

Handelsdepartementet.

1920 °/7
1921 «/*. 81/1S

29,860

7,941

20

37,801

20

Sakkunniga för biträde åt kommerskollegium

och soci lstyrelsen vid upplysningsverk-samheten å de ekonomiska och sociala

58,236

1 8

8,777

5,497

67,013

9,366

54

1921 S6/9 \

3,868

70

85

55

Biträde vid utredningsarbeten i samband

1924 18/e /

1923 se/6

med pågående förhandlingar om handels-

3,200

500

3,700

Säger för handelsdepartementet

95.1H4

88

22,71b

4 1

117,881

2 9

Summa

9n« »,< )HvJ

US

454.b82

43

1,404,744 71

Summa summarum

5,532,831

26

888,978

So

6,421,810

06

204 —

Kostnader
under revi-sionsåret en-ligt förestå-ende tabell

Inkomster för
respektive
kommitié-anslag

Summa ut-gifter enligt
budgetredo-visningen

Justitiedepartementet:

82,412 91
92.369 4 6

| 707

175,479

37

Utrikesdepartementet:

18,662

94.433

27

18,662

27,685

2 7

Försvarsdepartementet:

Lanttö rsvaret:

7a

} 1,285

2 5

1 ''866

56

Sjöförsvaret:

4,715
10.Ö78

14,993

/ ~

Socialdepartementet:

30,678^84

\ 700

63,944

65

88

Kommunikationsdepartementet:

39,499

32,069

103,588

185,034

82,394

72,272

42,623

5,521

5,288

22,716

26

71,568

SO

24

} -

Finansdepartementet:

70

) 8,921

25

297,544

15

20

Ecklesiastikdepartementet:

89

\ 986

53

155,653

48

» »“ B) .......................................

01

Jordbruksdepartementet:

26

\ 1,504

80

49,649

16

10

Handelsdepartementet:

01

\ _

i

28,004

42

» » B) ....................................

41

Summa

888,978|so

14,105

71

903,084|5l

RIKSDAGENS REVISORERS

BERÄTTELSE

OM DEN ÅR 1925 AV DEM VERKSTÄLLDA GRANSKNING

AV

STATSVERKETS

JÄMTE DÄRTILL HÖRANDE FONDERS TILLSTÅND,
STYRELSE OCH FÖRVALTNING

FÖR TIDEN 1 JULI 1924—30 JUNI 1925

DEL III

FÖRKLARINGAR

STOCKHOLM 1926
ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG

r

— 3 —

Riksmarskalksämbetets

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del 1, sid. 4. § 1 — 4.

Till Konungen.

Genom nådig remiss den 18 december 1925 har Eders Kungl. Maj:t anbefallt
riksmarskalksämbetet att avgiva utlåtande med anledning av vissa
av statsrevisorerna gjorda uttalanden rörande Stockholms och Ulriksdals
slott samt Haga slott och park ävensom Djurgårdskassan.

Efter särskilda remisser hava ståthållarämbetena å nämnda slott samt
intendenten för Djurgården i ämnet avgivit infordrade yttranden, vilka
riksmarskalksämbetet tillåter sig härmed i underdånighet överlämna, under
hänvisning till och åberopande av däri lämnade förklaringar och övriga meddelade
uppgifter, vilka av riksmarskalksämbetet kunna vitsordas.

För egen del får riksmarskalksämbetet anföra följande.

Beträffande Stockholms slott har riksmarskalksämbetet vid flera olika
tillfällen, i de av ämbetet varje år till Eders Kungl. Maj:t ingivna framställningar
om anslag under riksstatens I huvudtitel och senast i underdånig
skrivelse den 26 september 1925 framhållit, att anslaget till reparationer å
Stockholms slott m. fl. för de kungl. hoven upplåtna byggnader numera
vore otillräckligt, då detsamma skulle bestrida underhåll av ett mycket
större antal staten tillhöriga värdefulla och omfattande byggnadskomplex,
än vad ursprungligen — anslaget fastställdes år 1857 till nuvarande belopp
— med detta anslag avsetts; det syntes ock vara förenat med allt för stor
risk och för staten i längden synnerligen oekonomiskt, därest genom otillräckliga
anslag vederbörande tvingades att till eu oviss framtid år efter år
uppskjuta av sakkunnige nödvändiga befunna reparations- och underhållsarbeten.

Planerade och önskvärda reparationsarbeten hava endast delvis kunnat
komma till utförande och årligen hava dylika arbeten, för vilka kostnaderna
beräknats till avsevärda belopp, måst på grund .av bristande medel kvarstå
outförda.

Vid uppgörandet av de årliga förslagen till de underhålls- och reparationsarbeten,
som för året befinnas erforderliga för slottet och varför kostnaderna
skola bestridas med det ordinarie statsanslaget, indelas dessa arbeten
i tre klasser, första klassen omfattande sådana arbeten, som utan vidare
ovillkorligen måste utföras, andra klassen de arbeten, som därefter i män
av tid och medel verkställas, samt i tredje klassen sådana arbeten, som,
ehuru synnerligen önskvärda, dock på grund av bristande medel måste uppskjutas.
I 1924 års förslag beräknades kostnaderna för arbetena inom de
tre klasserna till omkring resp. 51,000 kronor, 38,000 kronor och 60,000
kronor. I det förslag, som nästlidna år uppgjordes, beräknades kostnaderna
för arbetena inom första klassen till 64,760 kronor, inom andra klassen
till 38,657 kronor och för de arbeten, som på grund av bristande medel
måste utelämnas, till 58,952 kronor.

Beträffande Ulriksdals slott vill riksmarskalksämbetet i likhet med ståthållarämbetet
framhålla, att anledningen till att vid den nyligen företagna

— 4 —

restaureringen av slottet i dess helhet värmeledningen icke utsträcktes att
omfatta slottets samtliga delar var nödvändigheten att nedbringa totalomkostnaderna
för restaureringsarbetena. Den befintliga värmeledningsanläggningen
är dock utförd så, att den med lätthet kan efter behov utökas, om
erforderliga medel därför bliva tillgängliga.

För iståndsättande av till slottet hörande stall- och ladugårds- in. fl.
byggnader hava förslag och beräkningar av sakkunnig person uppgjorts,
men riksmarskalksämbetet har ansett sig böra i det längsta söka undvika
en underdånig framställning om anvisande av särskilda anslag för dessa
arbetens utförande.

Beträffande Haga slott och park v ill riksmarskalksämbetet för sin del
instämma i statsrevisorernas uttalande, att Stockholms stad bör i väsentligt
högre grad än för närvarande deltaga i kostnaderna för underhållet och
framför allt bevakningen av den såsom friluftspark för huvudstadens invånare
i allt större användning tagna Hagaparken. Därigenom kunde av
slottskassans medel något större belopp, än för närvarande, användas till
slottets underhåll, vilket under en följd av år på grund av bristande medel
måst till vissa delar eftersättas.

I avseende å statsrevisorernas uttalande, att medel till underhåll och
restaurering av de till Haga slott hörande byggnaderna kunna förväntas
bliva disponibla från Djurgårdskassan, anhåller riksmarskalksämbetet få
hänvisa till vad ämbetet här nedan i detta avseende har att anföra.

Beträffande Djurgårdskassan tillåter sig riksmarskalksämbetet till eu
början erinra om, att Konungens dispositionsrätt över Djurgården grundar
sig på riksens ständers underdåniga skrivelse den 1 december 1809, varigenom
ständerna erbjödo Karl XIII att till bestridande av samtliga utgifter
för hovhållning m. m. emottaga en viss årlig summa mot det att
till riksens ständer överlämnades »såsom en i evärderliga tider åt dem förbehållen
rättighet» förvaltningen och användandet av de kungs- och kungsladugårdar
m. m., som förut stått under Konungens omedelbara styrelse,
med iakttagande dock, att »den här vid huvudstaden belägna Djurgården
bör förbliva under Kungl. Maj:ts enskilda disposition». Den enda inskränkning
i Konungens dispositionsrätt, som riksens ständer därvid gjorde, var
att de anhöllo »att den s. k. Djurgårdskassan måtte endast få användas till
Djurgårdens förbättrande och förskönande samt därvarande broars och
vägars underhåll, och icke graveras med särskilda avlöningar eller gratifikationer
till några vissa personer».

Enligt statsrådsprotokollet den 26 februari 1810 antog Kungl. Maj:t riksens
ständers erbjudande på sätt och med villkor ovannämnda skrivelse innehöll.

I ständernas berörda skrivelse den 1 december 1809 har icke beträffande
Djurgården — såsom i fråga om övriga i samma skrivelse avhandlade
kungs- och kungsladugårdar - något uttalande gjorts därom, att dispositionsrätten
till Djurgården skulle vara bunden allenast vid dåvarande
Konungens eller annan medlems av den kungl. familjen livstid, utan har
riksens ständers i berörda skrivelse gjorda erbjudande och Kungl. Maj:ts
antagande därav sedermera städse utgjort grunden för den regerande Konungens
dispositionsrätt över den svenska staten tillhöriga Djurgården vid
Stockholm.

Såsom en följd härav har även förvaltningen av Djurgården uppdragits
åt av den regerande Konungen personligen utsedda ämbetsmän samt varit
ställd under riksmarskalkens överinseende.

I anslutning härtill hava Djurgårdskassans räkenskaper och Djurgårdens

— .) —

förvaltning i dess helhet under nuvarande Konungens liksom under hans
företrädares tid icke varit underkastade annan granskning än den, som
årligen företagits av två av Konungen på riksmarskalkens föredragning
utsedda revisorer, en anordning, som enligt riksmarskalksämbetets förmenande
hittills fungerat fullt tillfredsställande.

Vid ett tillfälle har riksdagen — i skrivelse den 17 mars 1908 (nr 1) —
uttalat den mening, att nämnda räkenskaper syntes böra i vanlig ordning
underställas granskning av kammarrätten och riksdagens revisorer, men
detta uttalande har, såsom statsrevisorerna själva framhållit, icke föranlett
någon åtgärd från Eders Kungl. Maj:ts sida. Enligt riksmarskalksämbetets
tanke torde detta förhållande berott på, att ett dylikt ifrågasatt förfarande
icke stode i god överensstämmelse med grunderna för den åt den regerande
Konungen upplåtna dispositionsrätten över Djurgården.

Då statsrevisorerna uttala, att detta förhållande — att Djurgårdskassan
icke är underkastad statsrevisorernas granskning — icke kan anses tillfredsställande
med hänsyn till det samband, som förefinnes mellan regleringen
av de under slottsstaten upptagna utgifterna å I huvudtiteln och
Djurgårdskassans förvaltande verksamhet, vill riksmarskalksämbetet, under
åberopande av vad djurgårdsintendenten i detta hänseende anfört, särskilt
framhålla, att ämbetet stiidse låtit sig vara angeläget att, sa snart Djurgårdskassans
överskottsmedel synts därtill lämna tillgång, utverka Eders
Kungl. Maj ds och riksdagens medgivande att få använda ifrågavarande
överskottsmedel till bestridande av kostnader för oundgängligen erforderliga
åtgärder för de olika slottens vidmakthållande i värdigt skick.

Såsom av djurgårdsintendentens utredning framgår, hava avsevärt större
belopp, än vad till en början beräknades, kunnat med Eders Kungl. Majds
och riksdagens medgivande av Djurgårdskassans överskottsmedel under
senare år disponeras för de olika slottens behov.

Statsrevisorerna förklara sig hava kommit till den uppfattningen, att
Djurgårdskassans förvaltning i åtskilliga avseenden måste betecknas såsom
mindre tillfredsställande. Såsom stöd för detta om den myndighet, som
liar Djurgårdens förvaltning sig anförtrodd, ofördelaktiga omdöme meddela
revisorerna, att de funnit de hyresbelopp, som i allmänhet fastställts för
bostadslägenheter å Djurgårdsområdet, alltför låga i betraktande av den
hyresnivå, som gäller i Stockholms stad och dess förorter.

Såsom av djurgårdsintendenten framhållits, lära samma beräkningsgrunder
för skäliga hyresbelopp icke kunna användas i avseende a Djurgårdens
bostadslägenheter som för lägenheter inom Stockholm och dess förorter,
alldenstund de uthyrda byggnaderna å Djurgården i allmänhet utgöras
av äldre, friliggande träbyggnader, vilka i stor utsträckning utan
nutida bekvämligheter och ofta belägna på längre avstånd från kommunikationsleder,
draga stora omkostnader för uppvärmning, resor och transporter.

Utom vad djurgårdsintendenten i detta sammanhang anfört, vill riksmarskalksämbetet
för sin del härtill ytterligare framhålla, att under tioårsperioden
1916—1925 sammanlagda beloppet av årliga bostadshyror för uthyrda
lägenheter å Djurgården höjts från kronor 33,002 år 1916 till kronor
54,665 år 1925 och sammanlagda beloppet av årliga tomthyror under samma
tid stigit från kronor 112,226 år 1916 till kronor 171,076 år 1925. Även
de sammanlagda beloppen av ärliga jordbruksarrenden och hyror för upplåtna
koloniträdgårdar hava under sagda tidsperiod i icke långa grad blivit
höjda.

Genom den rådande bostadsbristen och byggnadskostnadernas stegring har

hyresnivån inom Stockholm stigit på ett för invånarna synnerligen betungande
sätt. Särskilt inom nybyggda fastigheter begäras och betalas hyror,
som måste betecknas såsom synnerligen höga. Såväl stat som kommun
hava underkastat sig stora ekonomiska uppoffringar för att bereda tillräckligt
med bostäder till rimliga priser. Under sådana förhållanden har djurgårdsförvaltningen
ansett och anse]- fortfarande att staten vid uthyrning
av bostäder å en sådan trakt som Djurgården bör gå försiktigt fram i fråga
om hyreshöjningar, utan fullt utnyttjande av de möjligheter till höjda hyror,
som en tillfällig bostadsbrist kunna bereda. Av ovanstående framgår, att
sammanlagda hyrorna för hus och tomter under de senaste tio åren höjts
med cirka 50 procent och för den händelse den nuvarande hyresnivån i
Stockholm skulle stadga sig eller till och med stiga, torde eu fortsatt, försiktig
höjning av hyrorna utan olägenhet kunna företagas.

Såsom ytterligare stöd för sitt uttalande om djurgårdsförvaltningeu anföra
statsrevisorerna att omkostnaderna för Djurgårdens förvaltning icke stel
i rimlig proportion till denna förvaltnings omfattning. Riksmarskalksämbetet
instämmer i vad djurgårdsintendenten till bemötande härav anfört, och vill
särskilt framhålla, att de jämförelsevis obetydliga belopp, som utgå såsom
ersättning för arbetet med beredande och handläggning av de talrika, Djurgården
rörande ärendena inom riksmarskalksämbetet, icke torde kunna i
något fall betraktas som oskäliga, och de äro efter noggrann prövning i
vederbörlig ordning fastställda.

Riksmarskalksämbetet håller före, att eu inom skäliga gränser hållen ökning
av hyresinkomsterna knappast skulle kunna åstadkomma eu väsentlig
höjning av Djurgårdskassans överskottsmedel. Däremot skulle, i händelse
Stockholms stad kommer att, såsom ifrågasatts, lämna ett avsevärdare årligt
bidrag till Djurgårdens omkostnadskonto, Djurgårdskassan givetvis kunna
bidraga med större årliga belopp än för närvarande till de olika slottens
underhåll.

Det kan ju icke bestridas att Djurgården, som eu gång ställdes till
Konungens enskilda disposition, blivit genom Stockholms stads utvidgning
sä gott som en integrerande del av staden och att densamma nu är av stor
betydelse för staden. Riksmarskalksämbetet har också sökt att hava till
sitt mål att värdigt anordna och underhålla Djurgården, men detta har
icke kunnat ske utan stora kostnader, till vilkas bestridande Stockholms
stad endast helt obetydligt bidragit.

Med stöd av vad som ovan anförts, anser riksmarskalksämbetet icke pakallat
att vidtaga någon ändring i hittills följda bestämmelser rörande
Djurgårdens eller Djurgårdskassans förvaltning. Då därtill kommer, att
ämbetet städse, så snart möjlighet därtill yppar sig, till Eders Kungl. Majrts
och riksdagens prövning hänskjuter uppkomna frågor om disposition för
de kungl. slottens räkning och behov av möjligen tillgängliga överskottsmedel
i Djurgårdskassan, kan ämbetet för sin del icke instämma i det av
statsrevisorerna uttalade önskemålet, att möjlighet må beredas riksdagen
att mera ingående och allsidigt än för närvarande pröva användningen av
Djurgårdskassans medel och därå uppkommande överskott.

Riksmarskalksämbetet anser sig därför icke heller hava anledning närmare
ingå på av statsrevisorerna ifrågasatt ändring rörande det nuvarande
anvisandet av riksstatsanslag för lustslotten in. in. Riksmarskalksämbetet
är emellertid fortfarande som hittills städse berett att, jämte tillhandahållande
av erforderliga meddelanden och utredningar rörande Djurgårdens
och Djurgårdskassans förvaltning, medverka till att för slottens behov och

rakning tagas i anspråk så stora delar av Djurgårdskassans eventuella överskottsmedel,
som äro förenliga med ansvaret för handhavandet av det riksmarskalksämbetet
i nåder anförtrodda uppdraget med förvaltningen och
vården av den till Konungens disposition ställda Djurgården här vid huvudstaden.

Remissakten återställes härmed. Stockholm den 15 januari 1926.

Underdånigst:

O. PRINTZSKÖLD.

KKINHOJ.I) KUDBKCK.

Bil. 1.

Ståthållaränibetet på Stockholms
slott.

Till riksmarskalksämbetet.

Med anledning av vad riksdagens revisorer i sin senaste berättelse anfört
rörande kungl. slottet i Stockholm får ståthållaränibetet, efter samråd
med slottsarkitekten, generaldirektör Tengbom, vördsamt anföra följande:

Revisorernas påpekande rörande det bristfälliga skick, vari särskilt slottets
inre befinner sig, kunna tyvärr ej tillbakavisas. Förhållandet har tvärtom
i samband med de senare årens framställningar om ökade anslag för slottets
underhåll med styrka framhållits. De beviljade medlen hava emellertid
tillmätts så knappt, att huvudsakligen endast det nödvändiga underhållet
av bostäder och arbetslokaler kunnat tillgodoses. Dock ha sådana arbeten
inom representationsrummen, som icke utan fara för ytterligare förfall eller
förstörelse kunnat uppskjutas, blivit utförda. Så hava t. ex. de dekorativa
målningarna i fönstersmygarna inom Karl XI:s galleri, vilka redan voro
mycket angripna av sprickor och avflagring och hotade att småningom förintas,
blivit omsorgsfullt restaurerade. Likaledes hava eu del plafondmålningar
blivit iståndsätta. Men mycket återstår. Dä emellertid de brister,
som alltjämt vidlåda slottets inre, icke synts ståthållaränibetet vara av den
art, att risk för fortskridande förfall förefunnits, har ämbetet med hänsyn
till det statsfinansiella läget icke ansett sig böra göra framställning om
särskilda anslag för dessa arbeten, innan de ännu viktigare yttre restaureringsarbetena
blivit slutförda. Jämsides med dessa hava emellertid pågått
förberedande arbeten och undersökningar för erforderliga invändiga restaureringsåtgärder.
Bland dem, som i främsta rummet böra komma i betraktande
är rikssalens iståndsättande, vartill förslag också redan i väsentliga
delar utarbetats.

Kostnaden är dock ännu ej i detalj beräknad, men torde kunna uppskattas
till inemot 200,000 kronor. Bland andra erforderliga arbeten av sådan
omfattning, att de inom rimlig tid icke kunna tänkas genomförda utan höjning
av nu utgående anslag, böra anföras:

Restaurering av slottskapellet med södra valvet därutanför, restaurering
och delvis återställande av en stor del representationsrum, deras plafonder,
övriga målningar och stucker samt deras väggar och golv; sådana äro:
flera rum i västra gästvåningen, konseljrummet (jämte värdig möblering).
Sofia Magdalenas sängkammare ävensom dess divan, Gustaf IV Adolfs
sängkammare och toalettrum m. fl. Därjämte erfordras golv av sten i träd -

— 8

gårdssalongen samt delvis i portiker och valv, iordningsställande av slottsmuseum
i källaren samt en del yttre stensättning och uppsnyggningsåtgärder,
icke ingående i den yttre restaureringen.

Vid ett överslag av kostnaden för så önskvärda arbeten torde man, inberäknat
kostnaden för rikssalens iordningsställande, komma till en summa
av omkring 450,000 kronor, vilka medel dock kunna fördelas på en följd
av år.

Med hänvisning till det sagda får ståthållarämbetet på det livligaste
understryka behovet av att ytterligare medel beviljas för att landets främsta
hyggnadsminnesmärke må kunna sättas i värdigt skick.

Stockholm den 7 januari 1926.

Adolf A:son Murray.

Bil. 2.

Ståthållarämbetet på Ulriksdals
och Haga slott.

Till riksmarskalksämbetet.

Med anledning av till ståthållarämbetet remitterad transumt av riksdagens
senast församlade revisorers berättelse rörande Ulriksdals slott samt
Haga lustslott och värk, får ståthållarämbetet, med remisshandlingarnas
återställande, härmed vördsamt anföra:

Ulriksdals slott.

Slottets värmeledning.

Enligt inhämtade upplysningar från arkitekten greve Sigge Cronstedt, som
lett slottets senaste restaurering, och civilingenjör Hugo Theorell, Stockholm,
som enligt uppdrag av kungl. byggnadsstyrelsen 1916 utarbetat förslaget
till slottets värmeledningsanläggning, upptog det ursprungliga förslaget uppvärmning
av samtliga rum samt för detta ändamål nödvändiga 3 st. varmvattenpannor.
I ett senare förslag uteslötos från centraluppvärmning samtliga
fyra flyglars yttre avdelningar, tillsammans 32 rum, varjämte pannornas
antal minskades till 2 st. Av ekonomiska skäl utfördes detta sista
förslag dock så att alla huvudrörledningar utfördes efter det fullständiga
förslaget; i värmecentralen lämnades plats för en varmvattenpanna för
eventuell utsträckning av värmeledningen till de 32 rum, vilka ännu uppvärmas
medelst kakelugnar. Då det ovillkorligen är av vikt att slottet i
sin helhet på samma sätt uppvärmes, bör värmeledningen utsträckas till
de delar av slottet, där dylik nu saknas.

Stall- och ladugårdsbyggnaderna.

Dessa befinna sig förvisso i förfallet skick och äro i stort behov av iständståndsättande.
Byggnaderna äro gamla och hava från början varit av svag
konstruktion samt med dåliga dränerings- och grundförhållanden; fyrfaldiga
förslag hava utarbetats för byggnadernas iståndsättande, det senaste
av arkitekten greve Sigge Cronstedt i samband med slottets senaste restaurering;
detta slutade å en kostnadssumma av cirka 140,000 kronor. I följd

9

av rådande dyrtider och penningknapphet har någon framställning om anvisande
av erforderliga medel till dessa arbetens utförande hittills icke gjorts,
så länge restaureringsarbetena i slottet ännu pågingo. Sedan dessa nu i
stort sett avslutats, böra dessa arbeten komma till utförande; de äro emellertid
av den omfattning, att ett utförande av desamma med ordinarie anslag
är omöjligt.

Haga lustslott och park.

Parkens renhållning och vård.

I till kronans fastighetskommission av år 1925 från ståthållarämbetet
den 25 november 1925 ingiven beräkning rörande Haga slottskassas kostnader
för renhållning, vård, belysning och vakthållning i Haga slottspark
under vart och ett av åren 1920—1924 har denna kostnad upptagits till i
runt tal 20,000 kronor om året. Ståthållarämbetet vill erinra om att i
denna summa icke ingå kostnaderna för extra polisbevakning i parken
sommartiden och ordinarie polis året om vid Haga södra grindar, enär
denna personal lyder under och avlönas av länsstyrelsen.

Intill den 1 oktober 1917 ombesörjdes parkens renhållning och vård
direkt genom Haga trädgård, som då brukades av kungsgården själv; arbetena
ombesörjdes med trädgårdens eget folk, vadan kostnadssiffrorna då
och nu icke äro jämförbara med varandra. Sedan dess är Haga trädgård
utarrenderad mot en årlig arrendesumma av 13,700 kronor. Utgifterna
till arrendatorn för parkens renhållning och vård utgår med 10,000 kronor
om året.

Byggnaderna.

Sedan Haga trädgård utarrenderats, hava medel, ehuru otillräckliga,
blivit disponibla för utförande av en del erforderliga underhälls- och restaureringsarbeten
av byggnader och övriga anläggningar. Så ha under senare
åren Gustav III:s paviljong (utvändigt), Kinesiska templet å Wallhallahöjden,
Ekotemplet vid slottet och Turkiska kiosken vid gamla Haga restaurerats.

Slottets ekonomibyggnad har varit utsatt för grundsättning och lutar betänkligt.
Av tillgängliga handlingar att döma har byggnaden år 1918
genom kungl. byggnadsstyrelsens försorg undergått besiktning, särskilt rörande
faran för ras och möjligheten av dess användande som bostad. Utlåtandet
gick i den riktningen att tillsvidare någon omedelbar fara för
byggnadens användande som bostadshus icke förelåge, men att några avsevärda
kostnader för grundförstärkningsarbeten och dylikt icke borde nedläggas
å densamma. Som byggnaden emellertid allt fortfarande användes,
har i underhållsplanen för 1925 — 1926 av tillgängliga medel upptagits
4,463 kronor för yttre uppsnyggning av byggnaden. Den gamla frågan
om ekonomibyggnad för Haga slott (ny eller ombyggnad av den gamla!
kvarstår dock och synes böra komma under fullständig utredning.

Den inre renoveringen av Gustav III:s paviljong, vilken fråga nog snart
tarvar sin lösning, kan icke med ordinarie anslag komma till utförande.

Stockholm den 8 januari 1926.

Adolf A.son Murray

Ståthållare.

- 10 —

Bil. 3.

Kungl. Djurgårdens förvaltning.

Till riksmarskalksämbetet.

Sedan Kungl. Maj:t anbefallt riksmarskalksämbetet att med anledning
av vad i bifogat transumt av riksdagens senast församlade revisorers berättelse
yttrats rörande kungl. slottet i Stockholm, Ulriksdals slott, Haga
lustslott och park samt Djurgårdskassan avgiva utlåtande och riksmarskalksämbetet
till mig remitterat ärendet för avgivande av yttrande, får
jag, med remissaktens återställande, beträffande Djurgårdskassan vördsamt
anföra följande.

Då det är svårt att av riksdagens revisorers berättelse rörande kungl.
Djurgårdskassan få en riktig uppfattning om vilka belopp, som under senare
tid utbetalats från densamma till de kungl. lustslottens underhåll, får
jag till en början vördsamt erinra att under 15 år eller åren 1910-1924
sammanlagt utbetalts kronor 1,110,982, därav under min tjänstetid som
intendent för kungl. Djurgården kronor 1,085,982.

De av revisorerna omnämnda för behandling av vissa frågor rörande
kungl. Djurgården tillsatta kommitterade hava ansett sig kunna räkna med
överskottsmedel av i medeltal 50,000 kronor årligen under 20-årsperioden
1910—1929 eller sammanlagt kronor 1,000,000, med vilket belopp kungl.
Djurgårdskassan skulle kunna bidraga till de kungl. lustslottens underhåll.
Sålunda hava redan under 15’år över 100,000 kronor högre belopp än det
för 20 år beräknade utbetalts och torde med nu bestämda årliga utbetalningar
komma att uppgå till över 400,000 kronor mera än som beräknats.

I anledning av revisorernas uttalande att åtskilliga svårigheter yppats
för dem att få räkenskaperna till sig utlämnade, får jag meddela, att jag
i enlighet med skrivelse från riksmarskalksämbetet vid räkenskapernas tillhandahållande
fordrade kvittos avfattande jämlikt nådigt beslut den 16
oktober 1925. Detta var min skyldighet och i övrigt hava inga svårigheter
från kungl. Djurgårdsförvaltningens sida uppställts.

Beträffande revisorernas i övrigt gjorda uttalande får jag framhålla, att
förvaltningsförslag för kungl. Djurgården vid början av varje år till riksmarskalksämbetet
ingivas för nådig fastställelse och hava förvaltningens
räkenskaper städse varit underkastade vederbörlig granskning.

De över förvaltningen av kungl. Djurgården för år 1924 förda räkenskaperna
äro sålunda i likhet med föregående år granskade av utav Hans
Maj:t Konungen på riksmarskalkens föredragning utsedda revisorer och
hava dessa till Konungen avlämnat berättelse av den 27 maj 1925 och
därvid — under förmälan att räkenskaperna befunnits vara förda med stor
ordning och noggrannhet samt att någon anledning till anmärkning därvid
eller vid själva förvaltningen icke förekommit — i underdånighet tillstyrkt
full ansvarsfrihet för mig såsom redogörare. Enligt riksmarskalksämbetets
skrivelse den 29 maj detta år har Hans Maj:t Konungen vid underdånig
föredragning samma dag behagat i nåder meddela mig full ansvarsfrihet
för ifrågavarande förvaltning under år 1924.

Genom den granskning riksdagens revisorer ägnat räkenskaperna säga de
sig kommit till den uppfattningen att kassans förvaltning i åtskilliga avseenden
måste betraktas som mindre tillfredsställande och anföra då till
en början att omkostnaderna för förvaltningen icke synas stå i rimlig pro -

— 11

portion till förvaltningens omfattning och att de direkta kostnaderna av
denna art — avlöningar och expenser — uppgå till omkring 25 procent av
samtliga utgifter och motsvara i det närmaste 20 procent av det sammanlagda
inkomstbeloppet.

Vad då beträffar avlöningar hava revisorerna vid sin här gjorda procentberäkning
i de tillgängliga räkenskaperna icke närmare undersökt vilka
poster som hänförts till avlöningar och vad som vore att anse som omkostnader
för förvaltningen. Någon hänvändelse till mig med anhållan om
upplysningar i ena eller andra avseendet vid den av revisorerna företagna
granskningen av kungl. Djurgårdskassans räkenskaper har icke ifrågakommit.

Bland i kungl. djurgårdsförvaltningens kassabok upptagna konto märkas
»avlöningars och pensioners», som för år 1924 påförts kronor 60,936: 23.
Till detta konto hava hänförts löner och dyrtidstillägg till kungl. djurgårdsförvaltningens
befattningshavare med ...................... kronor 44,465: 6 6

arvoden till riksmarskalksämbetets tjänstemän och hov auditören

för handläggning av ärenden rörande kungl.

Djurgården med ..................... » 7,723: —

tillfälliga arvoden till läkare, revisorer, arkitekt med

flera............................................................................................ » 2,975: —

ersättning till djurgårdsarbetare under sjukdom................ » 628: 22

» » » » semester ................ » 2,429:35

pensioner till hovjägareänkor ocli djurgårdsarbetare ........ » 2,715: —

Summa kronor 60,936: 23.

Här äro sålunda sammanförda flera poster, som icke äro att betrakta
som direkta avlöningar, såsom tillfälliga arvoden, ersättning till djurgårdsarbetarna
under sjukdom och semester samt pensioner till hovjägareänkor
och djurgårdsarbetare. Till den för förvaltning, skötsel och bevakning av
kungl Djurgården antagna personalen, utgörande intendent, kamrerare, fem
hovjägare och en trädgårdsmästare, tillsammans åtta personer, hava såsom
här ovan framhållits under år 1924 i lön med dyrtidstillägg utgått kronor
44,465: 6 6. Avlöningen till intendenten för kungl. Djurgården och hovjägarna
är bestämd i huvudsaklig överensstämmelse med kungl. Maj:ts avlöningsreglemente
för tjänstemän vid domänverket och dyrtidstillägget utgående
i enlighet med gällande kungl. brev.

Till expenser konto hava hänförts lokalhyra för kungl. djurgårdsförvaltningens
expedition, telefonavgifter, beklädnadsersättning för hovjägarna
och trädgårdsmästaren, av vilka de förra äro skyldiga att bära fastställd
uniform, då de tillika innehade förordnande som extra polismän, velocipedunderhåll,
medicin in. in., uppgående till kronor 9,287: 8 9, varefter, av totalutgiften,
kronor 10,612: 61, återstå utgifter för skrivmaterialier, papper, tryck,
bokbindning in. in., kronor 1,324: 72, allt utgifter i enlighet med godkänt
förvaltningsförslag.

En del av de här uppförda utgiftsposterna skulle ju kunnat hänföras till
andra konton, varigenom expenser konto kommit att nedbringas, men, dä
kungl. djurgårdsförvaltningens kassabok för närvarande upptager 33 olika
konto, har en sammanslagning av utgiftsposterna ansetts praktisk för begränsning
av olika konton.

Revisorerna säga sig vidare icke kunnat undgå att finna de hyresbelopp,
som i allmänhet fastställts för bostadslägenheter å djurgårdsområdet, allt
för låga i betraktande av den hyresnivå, som gäller i Stockholms stad och

12 —

dess förorter. Mot denna revisorernas åsikt måste jag framhålla att kung!.
Djurgårdens hyresnivå icke är jämförbar med Stockholms stads och de moderna
förstädernas. Frånsett att flertalet av kungl. Djurgårdens lägenheter
utgöras av fritt belägna trähus, en del av dessa egentligen endast sommarbostäder,
och att därigenom ökade kostnader för uppvärmning uppstå, saknas
de kommunikationer och de flesta av de förmåner, som hyresgäster inom
Stockholms stad och dess förorter hava, vårföre nödvändigtvis hänsyn härtill
måste tagas vid hyresbeloppens bestämmande. Hyrorna måste delvis
beräknas efter förhållandena å landet.

I och med förbättrade kommunikationer eller efter verkställda moderniseringar
inom lägenheterna hava hyresökningar företagits; sålunda hava en
del av lägenhetshyrorna å kungl. Djurgården från den 1 oktober innevarande
år höjts med ett årligt sammanlagt belopp av kronor 4,400. Beträffande
uthyrda villor framhålles särskilt den s. k. engelska villan å kungl. Djurgården,
varå ombyggnadsarbeten, såvitt av räkenskaperna framgår, på
sådant sätt sägas anordnats och bedrivits, att därigenom kostnaderna blivit
mer än skäligt stora och att det belopp, efter vilket hyra utgått för villan,
kronor 2,000, synes vara allt för lågt och lämnar eu dålig avkastning, då
allenast ombyggnads- och reparationskostnaderna uppgått till omkring
kronor 32,000.

Den s. k. engelska villan är belägen vid Stora Skuggan å norra kungl.
Djurgården. Av ett besiktningsinstrument, som före ombyggnaden upprättades
av därtill anmodad besiktningsman, framgick att hela byggnaden
var i mycket dåligt skick till såväl golv, snickerier, eldstäder, målning och
tapetsering och troligen även till bjälklagen, enär flera golv voro betydligt
nedsjunkna, och var den därjämte synnerligen otidsenligt och obekvämt inredd,
varför byggnaden erfordrade stora omkostnader för att bliva i fullt
beboeligt skick. Denna byggnad, uppförd i slutet av 1700-talet och av ett
visst kulturhistoriskt värde ansågs emellertid böra bevaras för kommande
tider och beslöts alltså ombyggnad och reparation av densamma. Före
byggnadsarbetenas igångssättande kunde ej en genomgående undersökning
av väggar och bjälklag m. in. företagas och visade det sig, när arbetet kom
igång, att byggnaden i avseende å såväl grund som bjälklag och väggar
befann sig i långt sämre skick än som kunnat utrönas vid den företagna
besiktningen. Detta nödvändiggjorde i stor omfattning uppriktnings- och
förstärkningsarbeten, som ej kunde i förväg bestämmas eller planläggas och
ej heller värdesättas utan måste utföras, såsom nödvändiga underhållsarbeten,
för att byggnaden skulle kunna bliva i sådant skick att den kunde
uthyras.

Vad hyresbeloppen såväl för s. k. engelska villan, som för övriga byggnader
vid Störa Skuggan beträffar, äro de beräknade med hänsyn till här
rådande dåliga kommunikationer och andra förhållanden och kunna ej jämföras
med hyrorna inom Stockholms stad och dess förorter, där bekväma
kommunikationer finnas, belysta vägar, trottoarer, butiker in. m., som allt
här saknas. Avståndet till spårvägshållplats är över 2 kilometer, därav
800 meter saknar belysning. Härvarande hyresgäster måste sålunda i stor
utsträckning använda sig av automohil, som för dem utgör en avsevärd
utgiftspost under året. Hyran för s. k. engelska villan är per rum dock
50 kronor högre än i övriga vid Stora Skuggan uthyrda lägenheter och har
jag vid hyresbeloppets bestämmande för denna, som för andra bostadslägenheter
å kungl. Djurgården, rådfört mig med i detta hänseende fullt sakkunnig
person.

— 13 —

I övrigt synes det mig som om hyresnivån i Stockholms stad med förorter
icke genomgående är av den höjd som riksdagens revisorer förutsätta.
Sålunda har jag mig bekant att i Stockholms stad finnas 6-rumslägenheter
med centralt läge å Östermalm, uthyrda för kronor 3,000 per våning, och
att i Råsunda en fullt modern 5-rumslägenhet med badrum uthyrts för
1,700 kronor.

I likhet med riksdagens revisorer anser jag att, därest ifrågasatta ersättningar
från Stockholms stad erhållas, ytterligare bidrag än för närvarande
utgående kronor 60,000 kunna påräknas att ställas till disposition för de
kungl. slottens underhåll, dock först sedan de betydande lån, som härför
hittills upptagits ur den under kungl. statskontoret ställda Djurgårdsfonden
blivit inbetalda och som för närvarande amorteras och förräntas från kungl.
Djurgårdskassan med årligen kronor 45,000. Däremot kan jag icke biträda
revisorernas uttalade åsikt att genom hyresinkomsternas avsevärda ökning
och genom förvaltningskostnadernas nedbringande en väsentlig höjning i
från kungl. Djurgårdskassan disponibla överskottsmedel kan beräknas. Beträffande
kungl. Djurgårdens hyresinkomster ber jag få hänvisa till vad jag
i mitt yttrande här ovan framhållit och vad angår omkostnaderna får jag
framhålla följande:

Kungl. Djurgården sträcker sig från Blockhusudden i söder till lilla Värtan
i norr och omfattar stora parkområden med därå belägna, kungl. Djurgården
tillhöriga byggnader och till enskilda personer, inrättningar m. fl.
upplåtna tomtområden, skog, såg, jordbruk, trädgård och trädgårdsanläggningar.
Kungl. Djurgården bekostar för närvarande belysning å en sammanlagd
längd av 6,300 meter, underhåll och förbättring av vägar, upplåtna
för automobil till en längd av 30,382 meter, för automobil icke upplåtna
parkvägar till en längd av 11,040 meter, direkta ridvägar tillsammans 6,880
meter och gångvägar 21,970 meter, tillsammans 70,272 meter eller över 7
mil. Därtill komma stora utgifter för renhållning, underhåll av vatten-,
kloak och elektriska ledningar, strandskoningar m. in., för nödvändig intensiv
skötsel, därvid stora trädbevuxna trakter måste vara underkastade
individskötsel, samt för förvaltningen och alla därmed följande expeditionsgöromål.
Allt detta måste draga betydande förvaltnings-, bevaknings- och
arbetskostnader, som det torde vara svårt att bedöma utan närmare kännedom
om alla de förhållanden, som med en förvaltning av kungl. Djurgården
äro förenade.

Även under iakttagande av väl avvägda utgifter och med fästat avseende
å beredande av så stora inkomster som möjligt, vilket jag under min 15-åriga tjänst som intendent för kungl. Djurgården sökt vinnlägga mig om,
är förvaltningen av kungl. Djurgården icke jämförlig med förvaltningen av
ett affärsdrivande verk.

Stockholm den 31 december 1925.

C. Ad. Öhrström.

14 —

Utrikesdepartementets

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers erinran del I, sid. 19, § 6.

Stockholm den 9 januari 1926.

Till finansdepartementet.

Genom utdrag av protokollet över finansärenden den 18 december 1925
har utrikesdepartementet erhållit förständigande att avgiva och senast
den 11 januari 1926 till finansdepartementet insända utlåtande i anledning
av vad riksdagens revisorer i sin med skrivelse den 15 december 1925
överlämnade berättelse anfört rörande det under tredje huvudtiteln uppförda.
förslagsanslaget till skrivmaterialier, expenser, renskrivning, ved,
ljus m. m.

Till en början må påpekas att den i riksdagens revisorers berättelse angivna
fördelningen av utgifterna under ifrågavarande anslag mellan utrikesdepartementet
samt beskickningar och konsulat såtillvida är missvisande
som under »utrikesdepartementet» upptagits icke blott departementets
expensutgifter utan även vissa under anslaget fallande belopp,
som avse beskickningarna och konsulaten, nämligen sådana, som genom
anvisningar från departementet ersatts vederbörande. Verkliga fördelningen
av utgifterna under anslaget framgår av följande uppställning:

Utrikesdepartementet ...................................................

......................... 184,290: 5 9

Beskickningen

i

Bryssel .......................................

......................... 3,658: 8»

»

i

Köpenhamn...............................

......................... 11,872:3 9

Konsulatet

i

Reval .......................................

......................... 3,609:92

Beskickningen

i

Helsingfors ...............................

......................... 38,480: 94

»

i

Paris............................................

......................... 6,017:04

Konsulatet

i

Rouen ........................................

......................... 2,488: 8&

Beskickningen

i

Rom ............................................

......................... 3,882: 5 6-

»

i

Haag............................................

......................... 5,709: 6 6

»

i

Oslo ............................................

......................... 8,218: 7»

»

i

Moskva........................................

......................... 19,223:17

Konsulatet

i

Leningrad ................................

........................ 6,945: 7 0

»

i

Kovno .......................................

2,649: 57

Beskickningen

i

Bern ............................................

........................ 4,329: 37

»

i

Madrid........................................

......................... 9,712: 9 2

»

i

London......................................

........................ 22,943:16

Genera1konsulatet

i

London ......................................

........................ 26,452: 8 9

Beskickningen

i

Konstantinopel ........................

......................... 7,635:2 9

»

i

Berlin ........................................

26,880: 40

Genera I konsu latet

i

Hamburg..................................

....................... 4,391:09

Konsulatet

i

Liibeek ........................................

........................ 3,353: 5 3

Beskickningen

i

Wien............................................

........................ 6,934: oi

Generalkonsulatet

i

Kapstaden ................................

........................ 6,486:47

»

i

Montreal ....................................

........................ 12,754: 6i

Beskickningen

i

Washington................................

........................ 16,236: 9 8

Generalkonsulatet

i

New York ................................

........................ 33,432: 88

Konsulatet

i

Chicago........................................

........................ 19,657:5 7

Vicekonsulatet

i

Minneapolis................................

........................ 12,989:3 6

— 15 —

Konsulatet

Beskickningen

Generalkonsulatet

»

Beskickningen

»

»

•»

»

Generalkonsu latet

»

Konsulatet

i San Francisco...

i Mexico...............

i Buenos Aires ...
i Rio de Janeiro

i Tokio.........

i Peking .....

i Shanghai

i Sydney .....

i Warschau

i Riga.........

i Prag.........

i Bukarest
i Athén ...
i Kalcutta
i Batavia....
i Mariehamn

Av departementet bestridda utgifter för beskickningar och lönade

konsulat..................................

för olönade konsulat ..........

Beski ckn ingshuset

i

Konstan tinopel.................

............... 2,000

»

i

Paris .................................

............... 11,801

88

»

i

Madrid ...........................

............... 2,000

»

i

Oslo ................................

............... 2,400

»

i

London .............................

............... 3,000

»

i

Berlin .............................

............... 4,000

»

i

Leningrad.........................

............... 3,500

»

i

Köpenhamn ...................

............... 1,500

»

i

Helsingfors .....................

............... 3,000

Konsulathuset

i

Hamburg .........................

............... 1,000

11,166: si
11,754: 77
7,882: 92
4,780: 7 2
12,507: 90
2,254: 6t
10,466: 5 7
7,249: 8i
4,137: si
4,633: si
3,360: 60
4,438: 15
699: 7 8
2,688: 9 7
4,646: 2 7
134: -

82,456: 7i
15,478: 84

34,201: 8s

Kronor 736,178: 7 8

Trots de ansträngningar, som gjorts i syfte att i görligaste män nedbringa
expensutgifterna inom utrikesförvaltningen, har det icke visat
sig möjligt att undvika det av riksdagens revisorer påpekade överskridandet
av expensanslaget. Erinras må dock att de åtgärder, som i
nämnda syfte vidtagits, för senast förflutna budgetår medfört en minskning
i förhållande till föregående år med omkring 85,000 kronor.

Även om, på sätt framhållits vid anmälan inför Ivungl. Maj:t den 7 januari
1926 av frågor tillhörande regleringen av utgifterna under tredje
huvudtiteln för budgetåret 1926—1927, ansträngningar alltjämt komma
att göras att reducera expenskostnaderna, förefinnes dock icke utsikt till
att desamma skola kunna begränsas till det för innevarande — liksom för
sistförflutna — budgetår fastställda anslagsbeloppet av 420,(XK) kronor. I
anledning härav har också Kung], Maj:t beslutat föreslå riksdagen att för
nästkommande budgetår höja anslaget i fråga med 180.000 kronor till

600,000 kronor.

Enligt uppdrag:

A. E. RODHE.

Kurt Bergendal.

16

Arméförvaltningens intendentsdepartements yttrande

i anledning'' av riksdagens
revisorers uttalande del I. sid. 22.

§ 7—10.

Till Konungen.

Till åtlydnad av Eders Kungl. Maj:ts den 29 nästlidne december meddelade
nådiga befallning att inkomma med underdånigt utlåtande i anledning
av riksdagens revisorers den 15 december 1925 avgivna berättelse om verkställd
granskning av statsverkets jämte därtill hörande fonders tillstånd,
styrelse och förvaltning under tiden den 1 juli 1924 — 30 juni 1925 samt
för vissa fall kalenderåret 1924, »fjärde huvudtiteln, försvarsdepartementet»,
§§ 7, 8, 9, 10, 11, 12, 15, 18, 19, 20 och 21, får arméförvaltningens intendentsdepartement,
som det tillkommer att avgiva utlåtande över vad i §§ 7,
8, 9 och 10 framhållits, härmed i underdånighet anföra följande.

§ 7.

Under § 7 hava revisorerna erinrat därom, att anslaget till arméns mathållning
under de senaste fem räkenskapsåren överskridits med mera än
16,000,000 kronor, därav under budgetåret 1924—1925 med 3,031,891 kronor
4 öre. Revisorerna hade i anledning härav velat framhålla angelägenheten
av, att — för ernående av största möjliga tillförlitlighet vid anslagets
beräknande — grunderna för detsammas uppskattande underkastades
en fullständig omarbetning för erhållande av bättre överensstämmelse mellan
beräknade och verkliga kostnader.

Arméförvaltningens intendentsdepartement får i anledning av detta uttalande
i underdånighet anföra, dels att departementet vid anmälan om
medelsbehovet för de av departementet förvaltade anslagen sökt i möjligaste
mån begränsa sina krav, dels ock att, vad särskilt detta anslag beträffar,
stora svårigheter föreligga i att, med hänsyn till fluktuerande livsmedelspris
och så långt i förväg (omkring 1 */* år) som till budgetårets sista
kvartal, med tillräcklig säkerhet bedöma anslagsbehovet.

Departementet kommer emellertid att vid nästavgivande riksdagsäskande
taga under omprövning, huruvida i grunderna för anslagets beräknande
några ändringar kunna vidtagas för vinnande av det utav revisorerna angivna
syftet.

§ 8.

Enahanda är departementets avsikt beträffande det i § 8 omförmälda anslaget
till furagering, och kommer departementet att även beträffande detta
anslag hos Eders Kungl. Maj:t göra de framställningar, som befinnas av
förhållandena påkallade.

§ 9.

Beträffande revisorernas under § 9 framförda anmärkningar tillåter intendentsdepartementet
sig anföra följande.

Vad först angår påståendet, att Eslövs skofabriksaktiebolag i hög grad
gynnats genom att bolaget å tillerkänd skodonsleverans utbekommit för -

17 —

skott, torde det icke vara revisorerna obekant, att sädana förskottslikvider

1 stor utsträckning ifrågakomma vid leveranser till staten. Förfarandet i
fråga om förskottslikvider varierar måhända vid olika statens verk, men
vid samtliga torde praxis vara, att förskottslikvider kunna utanordnas.

Redan i Kungl. Maj:ts nådiga reglemente den 20 december 1825 angående
kronoauktioner för lånt- och sjöförsvaret tillerkändes krigskollegium
rätt att till leverantörer utlämna förskott och i kungl. förordningen
den 17 november 1893 angående statens upphandlings- och entreprenadväsende
in. in. stadgades, att förskott finge av vederbörande myndigheter
till leverantörer utbetalas. I båda dessa förordningar föreskrevs tillika,
att tillkännagivande om, att förskott å betalning kunde erhållas, skulle vid
utbjudandet äga rum.

I nu gällande upphandlingsförordning av den 16 januari 1920 finnes
beträffande förskottsbetalning ej annan föreskrift lämnad än den i § 41
intagna bestämmelsen, att för förskott skall full säkerhet ställas. Härav
torde oförtydbart framgå, att myndighet har rätt att utlämna förskott.
Någon skyldighet att i kungörelse om upphandling meddela underrättelse
om att förskott uppå ansökan lämnas förefinnes numera icke. Då tillkännagivande
av dylikt innehåll lätt kunde föranleda till, att systemet med
förskottsbetalningar skulle taga en onödigt stor och för staten mindre önskvärd
utsträckning, lämnar intendentsdepartementet ej längre sådana meddelanden
i upphandlingskungörelserna. Det lärer emellertid kunna alntagas,
att de flesta, för att icke säga alla, anbudsgivare äga kännedom om,
att förskott å betalningssumman kan erhållas, därest fullgod säkerhet
ställes.

Av de anbudsgivare, vilka vid här ifrågavarande, av revisorerna klandrade
upphandling den 22 augusti 1924 fingo sina anbud förkastade, hade
fyra, nämligen

Aktiebolaget Adolf Larsson, Örebro,

Aktiebolaget Stockholms skofabrik,

Carlsson & Äqvist, Örebro, och

A. G. Andersson, Kumla,

vid föregående leveranser till armén erhållit förskott till betydande belopp
och någon obekantskap med arméförvaltningens förskottslikvider torde sålunda
hos dem ej hava förefunnits. Departementet anser sig i detta sammanhang
böra framhålla, att det, så vitt departementet har sig bekant,
aldrig inträffat, att framställning om erhållande av förskott av departementet
avslagits, därest säkerhet, som av departementet befunnits betryggande,
för förskottsbeloppet erbjudits. Mot den av Eslövs skofabriksaktiebolag
lämnade säkerheten, utgörande av Skandinaviska kreditaktiebolaget
utfärdat depositionsbevis å större summa än förskottsbeloppet, torde någon
anmärkning ej kunna framställas.

Sedan revisorerna först erinrat om, att »något meddelande om att förskott
vore att påräkna icke angivits i den för upphandlingen av nämnda
skodon utfärdade kungörelsen, och vederbörande firmor alltså icke kunnat
taga en dylik omständighet i betraktande vid avgivandet av sina leveransanbud»,
draga revisorerna därav den slutsatsen, att det ingalunda vore
uteslutet, »att därest de konkurrerande firmorna kunnat räkna med ett
dylikt tillmötesgående från intendentsdepartementets sida, deras anbud kommit
att understiga det av Eslövs skofabrik avgivna anbudet». Denna revisorernas
förmodan lärer få anses sakna grund vid det förhållande att det
lägsta av de förkastade anbuden avgivits av aktiebolaget Adolf Larsson i

2 — Itev.-berättelse orig. statsverket pir år III.

— 18 —

Örebro, som, efter vad ovan framhållits, förut i sina mellanhavanden med
intendentsdepartementet uppburit förskottslikvid och sålunda väl kände till
att förskott kunde erhållas.

Det slut, vartill revisorerna här kommit, står ej heller i önskvärt logiskt
sammanhang med premisserna. Ty en av intendentsdepartementet eventuellt
gjord förhandsutfästelse om förskottslikvid å kommandei leverans
borde väl i fråga om leveransanbuden i lika grad påverkat såväl den ena
som den andra av de anbudsgivande parterna och icke endast de med Eslövs
skofabrik »konkurrerande firmorna».

Utdrag för åren 1923 och 1924 av den inom intendentsdepartementet
förda förskottsliggaren, vilket här bifogas, bil. 1, visar, att förskottslikvider
icke äro enstaka företeelser, då förskott under sagda period utgått vid
icke mindre än 29 olika leveranser. Utlämnandet av förskott till Eslövs
skofabriksaktiebolag för dess av revisorerna påtalade leverans innebär alltså
icke något gynnande av sagda firma framför övriga leverantörer.

Beträffande det av revisorerna omförmälda uppdraget för chefen för Eslövs
skofabriksaktiebolag att vara särskild sakkunnig vid skodonsfrågans
lösande och biträdande kontrollant över de av bolaget självt levererade
försöksskodonen förhåller det sig på följande sätt.

Genom generalorder den 14 december 1923, nr 1814, fastställde Kungl.
Maj:t försöksmodeller å yttre skobeklädnad för manskap med flera, bland
annlat marschskodon in/23. Därvid föreskrevs, dels att intendentsdepartementet
skulle äga vidtaga de förändringar beträffande material med mera,
vilka prövades ändamålsenliga, dels att vissa smärre förändringar med avseende
på sula och klack å marschskodon m/23 skulle vidtagas för att göra
dessa bättre lämpade för skidlöpning.

Vid tiden för denna generalorders utfärdande befann sig skodonsfrågan i
det läget, att skodon med eu av arméns myndigheter så gott som enhälligt
synnerligen väl vitsordad passform — ävenledes av riksdagens revisorer år
1924 konstaterad — blivit utexperimenterad, under det att tveksamhet
rådde, huruvida det sä kallade vaxlädret eller vanligt smorläder borde
för marschskodonen användas till ovanläder.

Här torde i förbigående böra rättas eu missuppfattning, som vid flera
tillfällen kommit till synes, nämligen att vaxläder skulle vara ett nyframkominet,
oprövat fabrikat. Det är tvärtom den äldsta beredningsformen
för ovanläder, under senare tider utträngt ur marknaden av smorlädret, på
grund av att detta senare med större lätthet kan framställas och dessutom
bär ett för ögat mera tilltalande utseende. Som bevis för äldre tiders uppfattning
om vaxlädret och att det icke varit okänt inom armén, må framhållas,
att exempelvis en år 1897 fastställd armémodell å skodon är tillverkad
med ovanläder av vaxläder med köttsidan utåt.

1 anledning av bestämmelserna i den ovan åberopade generalordern av
den 14 december 1923 ansåg intendentsdepartementet det vara erforderligt,
att ytterligare försök med marschskodon komme till utförande dels för att
om möjligt få fram en tillförlitlig uppfattning om, vilketdera av de båda
ovannämnda ovanläderslagen vore det för sagda skodon lämpligare, dels
för att pröva de ifrågasatta detaljanordningarna å skodonen.

Det torde vara självfallet, att uppdraget att utföra dessa nya försök borde
lämnas åt de personer, som tidigare haft sig skodonsfrågans lösande anförtrott
och som lyckats föra den avsevärt framåt mot det eftersträvade målet:
en ur såväl ekonomisk som andra synpunkter fullt lämplig modell. Att
den såsom sakkunnig fackman vid skodonsfrågans lösande anlitade personen

— 19 —

är chef för eu fabrik, som icke blott under de senaste åren utan sedan ett
tjugutal år tillbaka haft betydande leveranser till armén, måste väl dessutom
enligt intendentsdepartementets förmenande göra honom särskilt lämplig
för uppdraget, då han genom sådana leveranser förvärvat värdefulla erfarenheter
på området.

Huru de fortsatta skodonsförsöken planlades framgår av bifogade exemplar
av »Tjänstemeddelande rörande lantförsvaret no* 37 A» av den 26 augusti
1924 (bil. 2).

Man finner av de där utfärdade föreskrifterna:

att intendentsdepartementet utsett två infanteriregementen inom varje
arméfördelning samt ett regemente av Bodens och ett av Gotlands trupper
för försökens utförande;

att till vart och ett av dessa regementen, sammanlagt alltså 14 stycken,
skulle överlämnas 50 par försöksskodon;

att i varje par av försöksskodonen den ena skons ovanläder utgjordes av
s. k. vaxläder med köttsidan utåt, under det att den andra skon tillverkats
av smorläder i halva antalet skodon samt i återstående halva antalet av
vaxläder med köttsidan utåt endast i bladet (skaftpartiet alltså av vaxläder
med narvsidan utåt);

att avsikten med försöken va)- att fa ett tillförlitligt utslag dels om vilketdera
läderslaget, som vore för det avsedda ändamålet lämpligast, dels om
lämpligheten av detaljanordningarna å klack och sula;

att efter försökstidens slut den 1 maj 1925 försöksskodonen skulle intagas
i vederbörande regementes förråd.

Genom »Tjänstemeddelande rörande lantförsvaret» av den 28 april 1925.
nr 25 A, som här närslutes, (bil. 3) föreskrev intendentsdepartementet, att
de vid försöken prövade marschskodonen skulle besiktigas och undersökas
genom departementets försorg.

Het är denna besiktning och undersökning av de vid försöken nerslitna
skodonen, som verkställts genom överste Ryrberg, vilken därvid med intendentsdepartementets
medgivande anmodat den förut vid skodonsförsöken
anlitade fackmannen och tillverkaren av försöksskodonen att närvara.

Vid genomläsandet av riksdagens revisorers betänkande erhåller emellertid
den i frågan oinvigde ovillkorligen det intrycket, att det påtalade förfarandet
att anlita chefen för Eslöfs skofabriksaktiebolag avsett något helt
annat än eu undersökning av de nerslitna försöksskodonen. Då revisorerna
nämligen i sin anmärkningspunkt 9 börja med att omhandla sagda bolags
leverans av 8,000 par marschskodon samt omedelbart därefter citera ett
stympat utdrag av överste Ryrbergs förslag till åtgöranden med försöksskodonen,
vilket utdrag icke anger vare sig den föreslagna åtgärdens omfattning
eller dess verkliga art, bibringas man den uppfattningen, att kontrolluppdraget
skulle beröra den förenämnda leveransen.

Departementet anser sig för den skull böra här i avskrift bilägga överste
Ryrbergs förslag i dess helhet (bil. 4). Av detta framgår:

att med den ifrågasatta åtgärden avsetts ingenting annat än eu okulär
granskning av de 700 paren vid försöken nerslitna skodonen, och icke någon
som helst annan av bolaget utförd leverans;

att åtgärden icke haft till syfte att på något sätt utgöra eu kontroll på
försöksskodonens kontraktsenliga beskaffenhet eller eljest rörande fabrikens
sätt att fullgöra åtagen leverans;

att åtgärden i stället gått ut på eu undersökning av de vid försöken nerslitna
skodonen för att vinna en uppfattning om vilketdera av de i dem
använda läderslagen, smorläder och vaxläder, som bäst motstått påfrest -

20 —

ningarna, ävensom om lämpligheten av de å skodonen utförda detaljanordningarna
å sula och klack.

Man synes med skäl kunna fråga sig: vilken annan fackman än den,
som tillverkat de olika slagen av försöksskodon, borde hava anlitats att
närvara vid en besiktning och undersökning av här ifrågavarande slag!

■ Undersökningen ifråga utfördes för flertalet försöksregementen vid arméns
intendenturförråd i Stockholm, dit de nerslitna försöksskodonen på uppdrag
från intendentsdepartementets utrustningsbyrå översändes från respektive
regementen. Till denna förrättning hade även avdelningschefen vid statens
provningsanstalt, docenten E. Norlin på anmodan av besiktningsförrättaren
infunnit sig. En av medlemmarna uti 1924 års statsrevision, ledamoten av
riksdagens första kammare m. in. J. Pålsson i Anderslöv, som vid ett tillfälligt
sammanträffande i Stockholm med chefen för Eslöfs skofabrik underrättats
om, att en undersökning av de nerslitna försöksskodonen skulle
äga rum, hade av intresse att se slitningsresultaten å de olika försöksmodellerna
förklarat sig benägen att ävenledes komma tillstädes, men kunde
av mellankommande hinder icke förverkliga denna sin avsikt.

Då av det ovan anförda torde framgå,

att intendentsdepartementet icke givit Eslöfs skofabriksaktiebolag någon
framför andra leverantörer gynnad ställning;

att chefen för sagda bolag icke haft någon som helst befattning med
kontroll eller besiktning i vanlig bemärkelse av vare sig sin egen eller
annan firmas leveranser till armén samt

att Eslöfs skofabriksaktiebolags stora leveranser i sin mån bidragit till
att öka den sakkunskap hos dess chef, som varit önskvärd för försökens
lämpliga genomförande,

måste intendentsdepartementet på det bestämdaste tillbakavisa de anmärkningar,
som riksdagens revisorer under § 9 framställt.

§ 10.

Under § 10 hava revisorerna framställt vissa erinringar, vartill ett av
dem den 23 september 1925 avlagt besök å förläggningsplatsen inom Hamra
revir för samvetsömma värnpliktiga givit anledning.

Intendentsdepartementet, som inhämtat jägmästarens i Hamra revir i
skrivelse den 4 innevarande månad över erinringarna avgivna yttrande,
får härmed överlämna avskrift av berörda skrivelse (bil. 5).

Utöver vad i yttrandet anföres har departementet för sin del endast att
tillägga, att departementet kommer att taga under omprövning, huruvida
vissa åtgärder böra vidtagas för utspisnings- och kökslokalers försättande i
ett mera tillfredsställande skick.

Stockholm den 8 januari 1926.

Uuderdånigst:

FREDRIK FRÖLICH.

AXEL EKMAN.

W. Odeman.

Bil. 1.

Uppgift å från intendentsdepartementet utlämnade leveransförskotter

åren 1923—192i.

Datum i'' i r m a

1923 17/x Svenska Järnvägsverkstäderna, Linköping.

1924 31/7 Walilqvistska klädesfabriken, Svängsta.

1924 12/12 » » »

— 21

Datum

Firma

1923 Va
1923 28/n

1923 6/3

1924 25/4
1924 27/5
1923 8/6
192 4 26/2
1923 Ve
1923 ä6/,

1923 ]Vn

1924 84/4

1923 23/3

1924 V,

1923 23/3

1924 4/i
1923 27/4
1923 Vs

1923 19/fi

1924 16/9

1923 4V10

1924 4/n
1924 19/2
1924 u/3
1924 15/7
1924 18/,
1924 2/12

Wallbergs Fabriks Aktiebolag, Halmstad.

» » » »

Aktiebolaget Scania-Vabis, Södertälje.

» » » »

» » » »

Svenska Aktiebolaget Gasaccumulator, Stockholm.
Harald Löfberg.

A. G. Andersson, Rumla.

I. W. Allards Verkstäder, Stockholm.

» » » »

» » » »

Svenska Stålpressnings Aktiebolaget, Olofström.

» » » »

Eskilstuna Stålpressnings Aktiebolag, Eskilstuna.

» » » »

Gjuteri- och Pumpfabriks Aktiebolaget, Landskrona.
Svenska Skolästfabriken, Järrestad.

Eslöfs Skofabriks Aktiebolag, Eslöf.

» » » »

Bröderna Kessler, Stockholm.

» » »

N. E. Andersson, Malung.

S. P. Persson, Malung.

Aktiebolaget Scania-Vabis, Södertälje.

Wallbergs Fabriks Aktiebolag, Halmstad.

» » » »

Bil. 2.

1

Tjänstemeddelanden rörande
lantförsvaret.

(T. 1..)

Utgivna genom lantlörsvarets kommandoexpedition.

D.Nr H12 Vtr. Aug. 19. Angående försök med marschskodon.

Sedan Kungl. Maj:t i samband med fastställandet av försöksmodeller å
skodon genom g.o. nr 1814/1923 bemyndigat arméförvaltningens intendentsdepartement
att vidtaga dels sådana förändringar beträffande skodonens
material m. in., som kunna finnas ändamålsenliga, dels smärre ändringar
med avseende på sula och klack å marschskodon m/23 i och för deras
bättre lämpande för skidlöpning, har departementet med Eslövs skofabriksaktiebolag
träffat avtal om tillverkning av 700 par försöksmarschskodon,
vilka inom den närmaste tiden komma att för försöks anställande jämlikt
departementets skrivelse till samtliga arméfördelningschefer m. 11. den 22
februari 1924, D.Nr 1056 Utr., direkt från tillverkaren översändas med 50
par till vart och ett av följande infanteriregementen, nämligen Svea livgarde,
Första livgrenadjärregementet, Västgöta regemente, Upplands infanteriregemente,
Skaraborgs regemente, Södermanlands regemente, Kronobergs

— 22 —

regemente, Jönköpings regemente, Norrbottens regemente, Västerbottens regemente,
Värmlands regemente, Jämtlands fältjägarregemente, Norra skånska
infanteriregementet, Gotlands infanteriregemente.

Snarast möjligt efter emottagandet av försöksskodonen skola de utlämnas
till användning av manskap (högst 4 par även av officerare eller underofficerare)
i tjänsten vid alla tillfällen, då förhållandena så medgiva.

Till jämförande försök bör ett antal marschskodon m/23 av respektive
regementes förrådstillgångar utlämnas till likartad användning som försöksskodonen.

Försöken skola pågå intill den 1 maj 1925 samt rapport över de under
dem utvunna resultaten av vederbörande regementschef avgivas till intendentsdepartementet
före sagda månads utgång.

Å samtliga försöksskodon hava sula och klack försetts med mera utskjutande
kanter än å marschskodon m/23. Försöken böra lämna svar på
frågorna, dels huruvida genom denna anordning skodonen vunnit ökad
lämplighet för skidlöpning, dels huruvida mot den ifrågasatta sul- och klackformen
något är att i övriga avseenden erinra.

I varje par försöksskodon utgöres den ena skons ovanläder (i likhet med
å marschskodon m/23) av s. k. vaxläder med köttsidan utåt. Den andra
skons ovanläder består i halva antalet skodon av osvärtat smorläder och i
andra halva antalet av vaxläder med köttsidan utåtvänd endast i bladet,
under det att narvsidan är vänd utåt i skaftet med tillhörande delar. 1
avgivande rapporter skall angivas, vilkendera av dessa tre olika anordningar,
som med hänsyn till samtliga på frågan inverkande förhållanden
är att förorda.

Efter försökstidens slut skola försöksskodonen intagas i vederbörande
regementes förråd och där i oförändrat skick förvaras, intill dess att medgivande
om deras vidare förslitning av departementet utfärdas. Till formens
bibehållande skola försöksskodonen vid intagandet till nyssnämnda
förrådsförvaring förses med skoblock e. d.

Under tiden för här ifrågavarande försök, vilka vid respektive försökstruppförband
böra ställas under enhetlig ledning av därtill lämplig officer,
skola noggranna anteckningar föras angående verkställda reparationer av
de olika försöksskodonen med särskilt angivande av reparationens art och
kostnaden för densamma.

Bil. X

1925 April 28 • A Nr 25

Tjänstemeddelanden rörande
lantlörsvaret.

(T. I..)

Utgivna genom lantförsvarets kommandoexpedition.

D.Sr 2749 Utr. A/>riI 21. Angående försök med marschskodon.

Under hänvisning till de av kungl. arméförvaltningens intendentsdepartement
den 19 augusti 1924, D.Nr 4412 Utr. (A 160/1924) utfärdade bestämmelser,
rörande försök med marschskodon vid vissa infanteriregementen,
har departementet härigenom velat

dels föreskriva, att samtliga vid försöken prövade marschskodon skola
efter försökstidens utgång intagas i förråd samt därstädes på i ovannämnda

— 23 —

bestämmelser angivet sätt förvaras intill dess att besiktning och undersökning
av dem kan genom departementets försorg föranstaltas; ägande departementets
utrustningsbyrå att lämna vederbörande regementschef meddelande
om tid och sätt för ifrågavarande besiktning och undersökning;

dels medgiva, att försöksskodonen må, efter det förenämnda besiktning
och undersökning ägt rum, av vederbörande regemente ånyo disponeras och
i vanlig ordning användas.

Bil. t.

översten C. A. Ryrberg

med förslag till åtgörande med försöksmarschskodon.

Till kungi. arméförvaltningens intendentsdepartement.

De försök med marschskodon, som f. n. pågå vid 1.1, 1.4, 1.6. 1.8, 1.9
1.10, 1.11, 1.12, 1.19, 1.20, 1.22, 1.23, 1.24, 1.27 jämlikt intendentsdepartementets
beslut d.n. 4412/1924, hava till främsta uppgift att utröna, vilket
ovanlädermaterial, som är bäst lämpat för ifrågavarande skodon. Försöksskodonen
äro i följd härav tillverkade av olika slags sådant material.

För att kunna vinna en bestämd uppfattning om det sätt, varpå de olika
läderslagen motstått påfrestningarna under försökstiden samt lämpligheten
av de detaljanordningar, som vid försöksskodonens konstruktion utförts i
följd av föreskrifterna i g.o. nr 1814/1923, synes det nödvändigt, att samtliga
vid försöken använda skodon underkastas en ingående och detaljerad
besiktning och undersökning. Därest så lämpligen låter sig göra, vore det
givetvis önskvärt att även undersöka, huru skodonsvården vid försökstruppförbanden
handhafts, liksom ock att erhålla kännedom om sådana andra
omständigheter, vilka i ena eller andra riktningen kunna utöva inflytande
på försöksresultaten.

Det mest rationella sättet för ifrågavarande besiktningars och undersökningars
utförande vore givetvis ett personligt besök och inspektion vid
vederbörande försökstruppförband, men därest sådant av en eller annan anledning
icke anses böra ifrågakomma, kunna givetvis värdefulla upplysningar
vinnas genom försöksskodonens översändande från försökstruppförbanden
till den eller de personer, åt vilken uppdraget anförtros att verkställa
besiktningen och undersökningen.

Därest intendentsdepartementet allt förfarande vill uppdraga åt undertecknad
att slutföra här ifrågavarande mig tidigare anförtrodda försök samt
bearbeta försöksrapporter m. m. och framlägga undersökningsresultatet, får
jag vördsamt föreslå, att jag till en början bemyndigas att i angivet syfte
besöka I. arméfördelningens båda försöksförband, vilket kan ske utan några
större kostnader för statsverket, alldenstund de härav betingade resorna
kunna företagas i samband med förestående resor i och för mig anförtrodd
kontroll av skodonstillverkning vid Eslövs skofabriksaktiebolag.

Det synes lämpligen kunna göras beroende av vidare prövning, i vilken
utsträckning sådana personliga besök böra äga rum vid övriga försökstruppförband
eller till vilken omfattning försöksskodons hitsändande frän
vederbörligt förband skall äga rum. Dylik prövning synes lämpligen kunna
överlåtas till departementets utrustningsbyrå.

— 24 —

Vid eventuellt uppdrag åt mig att verkställa förenämnda besiktning och
undersökning torde jämväl bemyndigande lämnas mig att i erforderliga
fall anlita sådant sakkunnigt biträde som jag kan finna lämpligt.

_ Under förutsättning att här framlagda synpunkter vinna departementets
gillande får jag vördsamt närsluta förslag till bestämmelser, vilka synas
böra genom T. L. bringas till vederbörandes kännedom.

Stockholm den 15 april 1925.

Carl Auy. Ryrberg.

Överste.

bil. .5.

Statens skogsväsende.

Jägmästareexpeditionen i Hamra revir.

Till kungl. arméförvaltningens intendentsdepartement,

underhållsbyrån.

Med anledning av kungl. arméförvaltningens remissakt D.Nr 7882 den 2
januari 1926 får jag härmed vördsamt avgiva följande yttrande.

Vad först beträffar den potatis, som vid riksdagens revisorers besök vid
de samvetsömma värnpliktigas förläggning å Hamra kronopark utspisades
till de värnpliktiga, och som revisorerna förklarade vara av synnerligen
dålig beskaffenhet, medgives, att den sändning potatis, som erhölls från
kungl. dalregementet i början av augusti visserligen var dålig, och att därför
den sämre vid ett par olika tillfällen måst utsorteras och kasseras. Hela
partiet ansåg man emellertid ej kunna kassera och avskriva, enär brist i
utspisningsstaten i så fall uppstått. Vare sig från beväringens eller befälets
sida anfördes något klagomål mot potatisen i fråga.

Vad sedermera beträffar utspisnings- och kökslokalen hava revisorerna
anmärkt, att den saknade trossbotten ävensom innertak. Att trossbotten
saknas är riktigt, däremot finnes innertak, fast fyllning å detsamma saknas.
Av sparsamhetsskäl och då det dessutom ej ansetts nödvändigt med trossbotten
och fyllning å innertaket på grund av att lokalen användes endast
under sommarhalvåret (omkring 11 maj—15 november), och uppvärmning
på ett tillfredsställande sätt kan ske genom de två kokspislar, som användas
för matlagningen, hava de påtalade bristerna ej kommit till utförande.
I de timmerkojor, som användas vintertid och i vilka golv inlagts, finnes
aldrig trossbotten.

Remissakten återgår.

Osa den 4 januari 1926.

./. E. Nilsson.

Riksmarskalksämbetets

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 32 § 12.

Till Konungen.

Genom nådig remiss den 11 innevarande januari har Eders Kungl. Maj:t
anbefallt riksmarskalksämbetet att avgiva utlåtande med anledning av vissa

25 —

av statsrevisorerna gjorda uttalanden, rörande försäljning av grus och sand
från kronans egendomar i stockholmstrakten.

Efter särskilda remisser hava ståthållarämbetet på Ulriksdals och Haga
slott samt intendenten för Djurgården i ämnet avgivit härmed överlämnade,
infordrade yttranden, och får riksmarskalksämbetet till besvarande av den
nådiga remissen i underdånighet allenast hänvisa till och åberopa, vad av
bemälda ståthållarämbete och djurgårdsintendent blivit i ärendet anfört.
Remissakten återställes härmed.

Stockholm den 15 januari 1926.

1''nderdånigst:

OTTO PRINTZSKÖLD.

Bil. 1.

Ståthållarämbetet på Ulriksdals
oeh Haga slott.

KEINHOLD JUDBECK.

Till riksmarskalksämbetet.

Med anledning av till ståthållarämbetet remitterad transumt av riksdagens
senast församlade revisorers berättelse rörande försäljning av grus
och sand från kronans egendomar i stockholmstrakten, får ståthållarämbetet,
med remisshandlingens återställande, härmed vördsamt anföra:

Ulriksdals kungsgård.

I förslag till inkomststat för Ulriksdals slott beräknas årligen försäljning
av grus och sand för 4,000 kronor och sker denna försäljning huvudsakligen
under januari och februari månader från grustaget vid Neder-Järva samt
de år isen å Edsviken är körstark för tyngre lass även från grustaget å
Kaninholmen.

Grusförsäljningen sker som regel till enskilda av bygdebefolkningen, som
förskaffa sig erforderlig mängd grus och sand för väghållning m. m. och
under kontroll av en förman från kungsgården själva avhämta gruset.
Under de senare åren har erlagts ett pris av 2 kronor per kubikmeter för
grus och 3 kronor 50 öre per kubikmeter för sand.

Gruset i groparna är uppblandat med en myckenhet rullsten och mo och
kräver mycket arbete för renhållning och stenens undanskaffande; som de
grushämtande själva utan ersättning få biträda med dessa arbeten, hava
upprepade klagomål framförts att priset per kubikmeter är för högt. Vissa
år har det även visat sig svårt att försälja grus för i staten upptaget belopp;
som emellertid inkomsten av grusförsäljningen i fråga är av stor
vikt för slottets underhåll, har priset per kubikmeter icke kunnat sättas
till lägre belopp.

Haga kungsgård.

De medel, som med Kungl. Maj:ts medgivande inflyta från Stockholms
stads kyrkogårdsnämnd och aktiebolaget Stockholms spårvägar för av dem
avhämtat grus ur Haga norra grustag, insättas, sedan kontrollmätningskostnaderna
fråndragits, å statskontorets räkning i riksbanken, där de på -

— 26 —

föras »Haga slotts försäljningsmedelsfond». Räntan å denna fond disponeras
dock årligen för slottets underhåll.

Solna kommunalnämnd och Solna kyrkogårdsnämnd hava någon gång,
efter framställning till riksmarskalksämbetet, för Solna kommuns räkning,
fått inköpa grus från södra grustaget vid Linvävaretorpet; som gruset där
emellertid är av synnerligen dålig beskaffenhet och svåråtkomligt, enär
grustaget numera så litet bearbetas, så förekommer mycket ringa grushämtning
i detta grustag.

Att det pris per kubikmeter — 2 kronor — som av Stockholms kyrkogårdsnämnd
och aktiebolaget Stockholms spårvägar erlägges för i Haga
norra grustag avhämtat grus icke är för lågt åsatt, framgår därav, att
aktiebolaget Stockholms spårvägar funnit med sin fördel förenligt att från
annat håll anskaffa sitt behov av grus och sand. Bolaget begagnar sig
därför tillsvidare icke av den utav Kungl. Maj:t medgivna rätten att ur
nämnda grustag uttaga 20,000 kubikmeter, sedan dess framställning hos
ståthållarämbetet att priset per kubikmeter skulle sänkas till 1 krona 50
öre avslagits. Orsaken till detta förhållande är, att grustaget i fråga, liksom
grustaget vid Neder-Järva, är av mindre god beskaffenhet; kostsamma
arbeten krävas nämligen för bortrensande av mosand, söndermalning eller
bortförande av blottad rullsten, med flera arbeten, vilka även ingå i avtalen
för bolaget och kyrkogårdsnämnden.

Stockholm den 8 januari 1926.

Adolf A.son Murray.

Ståthållare.

Bil.

Kungl. Djurgårdens törvaltning.

Till riksmarskalksämbetet.

Till besvarande av riksmarskalksämbetets remiss rörande vad som i riksdagens
revisorers berättelse av den 15 december 1925 beträffande fjärde
huvudtiteln, kungl. försvarsdepartementet, under § 12 yttrats om försäljning
av grus och sand från kronans egendomar i Stockholmstrakten, får
jag med remissaktens återställande vördsamt anföra följande.

Från Järvafältets och Ulriksdals och Haga grustag uppgives att grusförsäljning
sker till ett pris, som vid större leveranser uppgår till i medeltal
omkring 2 kronor 50 öre per kubikmeter samt vid vissa leveranser till
Stockholms stad och Stockholms spårvägar till 2 kronor per kubikmeter
och att samtidigt kronan i vissa fall i Stockholm inköper grus och sand
för sitt behov från staden. Som exempel härpå framhålles, att av Djurgårdskassan
under år 1924 till Stockholms stad utbetalts mera än 10,000
kronor för grus till underhållet av vägarna å kungl. Djurgården och att
priset vid leverans fritt kaj vid kungl. Djurgården uppgått till 6 kronor
50 öre—7 kronor per kubikmeter.

Till en början får jag då meddela, att det lägsta anbudet under år 1924
för leverans av grus till kungl. Djurgården inkom från Stockholms stad
och utgjorde kostnaden fritt kaj å de olika upplagsplatserna 6 kronor 36
öre per kubikmeter, ej 6 kronor 50 öre å 7 kronor.

Det av revisorerna uppgivna medelpriset 2 kronor—2 kronor 50 öre per

— 27 —

kubikmeter vid större leveranser är priset för gruset, som det befinnes i
grustaget, vartill komma kostnader för erforderlig harpning, rengöring i
grustaget, transport och mottagning.

Järvafältets samt Ulriksdals och Haga grustag äro belägna på ett medelavstånd
från kungl. Djurgårdens vägnät av närmare 10 kilometer.

Även om för kungl. Djurgårdens olika ändamål lämpligt grus här skulle
Unnas att tillgå, något som åtminstone i Ulriksdals och Haga grustag icke
är förhållandet, då nämligen dessa grustag till stor del bestå av mo och
sten med däremellan förekommande mindre lager av bättre grus, och om
inköp av grus skett från de åberopade grustagen, hade utgifterna även vid
direkta transporter med lastautomobil icke kunnat, såsom av revisorerna
framhållits, nedbringas med 2 å 3 kronor per kubikmeter, utan skulle efter
de undersökningar jag vidtagit, i stället blivit minst 2 kronor högre per
kubikmeter, än vad som av kungl. Djurgårdskassan betalts.

Från Järvafältets grustag sker grusförsäljning, förutom till närmaste förorter,
huvudsakligen till norra delen av staden fram till Odengatan, då
såsom för mig uppgivits vid längre avstånd konkurrens icke kan upptagas
med grusfirmor, som intaga sitt grus sjöledes.

Förutom direkta transporter med väglagningsämnen till kungl. Djurgårdens
vägar måste även betydande upplag med grus, särskilt å kungl. södra
Djurgården finnas, för att därifrån vid behov utköras till de olika bil-,
park-, gång- och ridvägarna samt icke minst för sändning av vägarna under
vintermånaderna, vartill vissa år åtgå stora kvantiteter.

Skulle transport med lastautomobil företagits från åberopade grustag till
kungl. Djurgårdens upplagsplatser hade omkostnaderna med sortering, mottagning
och grusets uppskörtning blivit minst 3 kronor 50 öre per kubikmeter
högre, än vad som av kungl. Djurgårdskassan till Stockholms stad
betalts. För övrigt kan endast till sex av kungl. Djurgårdens tolv upplagsplatser
för grus transport med bil ske, då däremot till de övriga gruset
måste transporteras sjöledes.

Stockholm den 4 januari 1926.

C. Ad. Öhr ström.

Arméförvaltningens fortifikationsdepartements yttrande

i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I. sid. 30. SS
It. 12. 15 samt 18—21.

Till Konungen.

Enligt Eders Kungl. Maj:ts remissresolution den 29 december 1925 har
arméförvaltningens fortifikationsdepartement att avgiva utlåtande i anledning
av riksdagens revisorers berättelse av den 15 december 1925 om verkställd
granskning av statsverkets jämte därtill hörande fonders tillstånd,
styrelse och förvaltning under tiden den 1 juli 1924 — 30 juni 1925 samt
för vissa fall kalenderåret 1924, »fjärde huvudtiteln, försvarsdepartementet»
§§ 11, 12, 15, 18, 19, 20 och 21.

I anledning härav får fortifikationsdepartementet beträffande de anmärkningar,
som innefattas under en var av nedan angivna paragrafer, i underdånighet
anföra följande:

— 28 —

Bil. 4.

Bil. 1, 2,

Bil. 1.

§ 11.

Såsom framgår av revisorernas uttalanden, har fortilikationsdepartementet
för ifrågavarande ändamål utbetalt eller anvisat 12,162 kronor 66 öre. Därutöver
har departementet, sedan chefen för Svea ingenjörkår anmält, att
för erhållande av en kaj för lastning av ingenjörmateriel samt för skapandet
av en lämplig plats för den övning i järnvägsbyggnad, som vore
önskvärd för kåren, krävdes ytterligare vissa terasserings- och fyllnadsarbeten,
dessa senare jämväl omfattande uppläggning av erforderlig fyllning
för lastkaj, för ifrågavarande arbete redan den 9 december 1925 anvisat
7,800 kronor. Departementet har sålunda anvisat sammanlagt 19,962
kronor 66 öre, som bestritts från den av departementet disponerade delen
av ordinarie byggnadsanslaget.

Genom sistberörda åtgärder, vilkas vidtagande departementet ansett omedelbart
erforderliga, vinnes nödig komplettering och avslutning av arbetet,
varigenom ett bestående värde ur försvarssynpunkt av de påbörjade anläggningarna
säkrats. Arbetet har, såsom av ovanstående framgår, begränsats
inom den av revisorerna såsom lämplig angivna ramen.

Vid det ursprungliga igångsättandet av ifrågavarande arbete torde departementet
hava utgått från, att, då endast ett jämförelsevis blygsamt
belopp ansågs erforderligt från av departementet disponerade medel, departementet
för sin del kunde utan särskilt medgivande träffa avtal om detsamma.

§ 12.

Enligt vad fortifikationsdepartementet inhämtat, har djurgårdsförvaltningen
i avgivet utlåtande påvisat, hurusom inköp från Järvafältet av grus
för vägunderhållet å Djurgården i själva verket skulle betingat högre kostnader,
än som förekommit vid av revisorerna omförmälda inköp av grus
från Stockholms stad.

För vidare belysande av ärendet tillåter sig departementet härjämte överlämna
en från överingenjören hos Stockholms stads gatukontor erhållen
utredning.

Av dessa handlingar synes framgå, att de beräkningar, varå den framställda
anmärkningen grundas, icke äro riktiga, och att det av revisorerna
förordade förfaringssättet beträffande inköp av grus för vägarna å Djurgården
skulle hava medfört väsentligt högre kostnader för kronan.

§ 15.

Fortilikationsdepartementet får i underdånighet åberopa innehållet i bilagda,
från chefen för fjärde arméfördelningen inhämtade yttrande.

§ 18.

Fortlikationsdepartementet, som vitsorda]- de av revisorna lämnade uppgifterna,
har, såsom av revisorerna antytts, ansett sig under nuvarande förhållanden
icke böra å underhållet av etablissemanget nedlägga större kostnader,
än som krävas för att någorlunda hålla detsamma i stånd, och anser
i likhet med revisorerna angeläget, att beslut snarast möjligt meddelas
rörande etablissemangets framtida disponerande.

§ 19.

Fortilikationsdepartementet åberopar innehållet i bilagda yttrande av
chefen för fjärde arméfördelningen och har intet att erinra mot, att Dalarö
skans överflyttas till byggnadsstyrelsens vård och förvaltning.

— 29 —

§§ 20 och 21.

Fortifikationsdepartementet åberopar innehållet i bilagda yttrande av chefen Bil 5.
för flygvapnet och instämmer i de däruti gjorda uttalanden.

Stockholm den 9 januari 1926.

Underdanigst:

H. de CHAMPS.

L. NORDMAN.

Carl Mörk.

Bil. 1.

IV. Arméfördelningen.

Stabsexpeditionen.

Till kungl. arméförvaltningens fortifikationsdepartement.

Med anledning av transumt av riksdagens revisorers berättelse, till mig
remitterad genom fortifikationsdepartementets beslut av den 2 dennes, har
jag med remisshandlingens återställande äran anföra följande.

I fråga om revisorernas anmärkningar å den s. k Parkvillan vid Kungl.
Krigsskolan å Karlberg har jag äran hänvisa till av chefen för sagda skola
avgivet, här bifogat yttrande.

Skansholmen vid Dalarö skans har jämlikt kontrakt under tiden från
och med den 14 mars 1920 till och med den 13 mars 1925 varit utarrenderad
till tvenne arrendatorer, av vilka den ene disponerat det s. k. kommendantshuset
å skansen, den andre den s. k. Stenkasernen. Arrendatorn av Stenkasernen,
vilken byggnad torde vara den, som av revisorerna åsyftas, uppsade
vid arrendetidens utgång sitt kontrakt.

Vid fortifikationsofficerens besök på platsen någon tid därefter befanns
det, att en syster till förutvarande arrendatorn utan att därtill hava erhållit
tillstånd tagit huset i fråga i besittning. Det torde varit denna
hyresgäst, som revisorerna sammanträffat med vid sitt besök å skansen.

Då ovan nämnda person stod utan tak över huvudet, syntes det mig å
ena sidan olämpligt att i laga ordning avhysa henne, medan å andra sidan
hyresavgift givetvis under dessa förhållanden måste erläggas. Hyran utgår
med 60 kronor för helt år räknat.

Beträffande ifrågasatt överförande av Dalarö skans till byggnadsstyrelsen
har jag äran hänvisa till min skrivelse i ärendet den 17 december 1925,
nr 517/III.

Stockholm den 9 januari 1926.

Karl O. Tolk

Arcnéfördelningschef.

Georg Ak!ström.

— 30

Bil. ‘>.

Kung!. Krigsskolan,
chefsexpeditionen.

Till chefen för IV arméfördelningen.

I den mellan chefen för kungl. krigsskolan och distriktsförvaltningen vid
statens järnvägars I distrikt i augusti 1915 träffade överenskommelsen, som
i avskrift här bifogas, angående uppförande av den s. k. Parkvillan å Karlberg
stadgades bland annat, att, sedan parkvillan av distriktsförvaltningen
överlämnats till kungl. krigsskolan, statens järnvägar skulle vara fritagna
från framtida underhåll av densamma.

Även om byggnaden skulle hava överlämnats i ett mindre tillfredsställande
skick och därvid godkänts, vilket emellertid icke kunnat genom nu företagen
utredning bekräftas, tillkommer det sålunda krigsskolans förvaltning
att i mån av tillgång å medel ombesörja byggnadens underhåll.

Vad beträffar de av revisorerna anmärkta bristerna må slutligen framhållas,
att redan före revisorernas besök vissa nödvändiga reparationer å
fönstren verkställts, under det att övriga för parkvillans underhåll erforderliga
reparationer voro planlagda att komma till utförande, så snart för
iindamålet äskade medel bliva ställda till förfogande.

Karlbergs slott den 8 januari 1926.

T. av Klercker.

C.licf för kungl. krigsskolan.

Aug. Beryll.

Bil. ii.

överenskommelse mellan chefen för kungl. krigsskolan och distriktsförvaltningen
vid statens järnvägars I distrikt angående rivning av trädgårdsmästarebostället
och uppförande av boställshus vid Karlberg.

§ 1.

Distriktsförvaltningen förbinder sig att riva och bortföra det s. k. trädgårdsmästarebostället
vid Karlberg samt att å med chefen för kungl. krigsskolan
överenskommen plats, den s. k. Midsommarhagen, uppföra ett boställshus
i enlighet med här bifogade ritningar med användning av materialier
från trädgårdsmästarebostället.

§ 2.

Distriktsförvaltningen ombesörjer alla härför erforderliga arbeten, bestrider
alla kostnader och förbinder sig att så bedriva uppförandet av boställshuset,
att detsamma i fullt färdigt skick senast den 1 oktober detta år överlämnas
till kungl. krigsskolan.

§ 3.

Kungl. krigsskolan förbinder sig att till distriktsförvaltningen överlämna
ett belopp av 5,000 kronor, utgörande den ökning i kostnaden, som uppstår
genom husets utökning och förändring, vilket belopp inlevereras, till I distriktets
kassa omedelbart efter det huset ställts till kungl. krigsskolans

— 3]

disposition. Därest inredning av bostadsrum eller kök verkställes å vinden,
bekostas denna inredning helt och hållet av kungl. krigsskolan.

M överblivna

materialier från trädgårdsmästarebostället tillfalla statens
järnvägar.

§ 5.

Sedan boställshuset av distriktsförvaltningen överlämnats till kungl. krigsskolan,
äro statens järnvägar fritagna från framtida underhåll av detsamma.

Av förestående överenskommelse äro två exemplar upprättade och utväxlade.
Karlbergs slott den 2 augusti 1915. Stockholm den 5 augusti 1915.

(iUSTAK BOUVENG. HJÄLMAR WIKLAM).

Chef för kungl. krigsskolan. Distriktschef.

Knut Reuterswärd.

Bil. i.

Stockholms stad, gatukontoret.

Överingenjörens yttrande.

P. M.

Det grus som från Haga slott sålts till Stockholms stad (kyrkogårdsnämnden)
är osorterat och odugligt till väggrus utan sortering. Kyrkogårdsnämnden
har sorterat gruset. Stenen i detsamma har krossats till makadam
och stenmjöl och använts till vägbeläggning. Sanden har kunnat
användas uteslutande till fyllning. Stockholms stad säljer till enskilda
grus i Enskede för avhämtning i grusgrop till ett pris av 1: 5 o kronor per
lass om 0.6 kubikmeter = 2: 5 o kronor per kubikmeter, alltså billigare än
statens pris för enskilda. Om djurgårdsförvaltningen skulle ha köpt grus
från Haga, hade kostnaderna ställt sig sålunda: Inköpspris 2: — kronor
per kubikmeter, sortering minst 2: so kronor per kubikmeter, transport till
Södra Djurgården med lastbil enligt 1924 års taxa minst 6:— kronor per
kubikmeter, summa 10: so kronor per kubikmeter. Härvid är att märka
att minst hälften av grusmassan är oanvändbar till väggrus, men dock
måste betalas.

Staden har till djurgårdsförvaltningen levererat sorterat väggrus ocli s. k.
gånggrus (sorterat) till samma pris som till stadens egna arbeten. Väggruset
består av omkring 3/4 finsingel av storlek 12—30 millimeter och sand
under 12 millimeter. Priset inklusive upplossning från pråm har uppgått
till omkring 6: so kronor per kubikmeter, alltså omkring 4: — kronor lägre
pris per kubikmeter än vid eventuell transport per bil från Haga. Härtill
kommer att det levererade gruset varit av bättre kvalitet än det som kunnat
erhållas från Haga.

Det av statsrevisorerna gjorda påpekandet heror tydligen på missförstånd
från deras sida.

Stockholm den 7 januari 1926.

Einar Berger.

32 —

Bil.

Flygvapnet.

Till kungl. armé förvaltningens fortifikationsdepar tement.

Anmodad yttra mig över närslutna, till mig remitterade transumt av
riksdagens revisorers berättelse av den 15 december 1925, får jag äran
anföra följande.

Rörande i § 20 framställd anmärkning angående flygplans vid Malmslätt
förvaring i nedmonterat skick, torde detta förhållande bliva avhjälpt genom
etablissementets utökning i samband med det nya flygvapnets organiserande
från den 1 instundande juli.

I fråga om i § 21 anmärkta förhållanden, att arméns flygfält vid Hägerstalund
och marinens flygstation vid Hägernäs dragit avsevärda kostnader,
bestridda endast av statsmedel, bör erinras om att sakkunniga, utsedda av
staten och staden, förklarat båda dessa platser olämpliga för lufttrafik på
Stockholm. Då de emellertid varit nödvändiga för militärt bruk, har bidrag
till deras iordningsställande måst bäras av staten ensam.

Emellertid bör anbefallas, att kommunens medverkan skall begäras vid
ordnandet av militära flygplatser, som jämväl kunna komma kommun till
godo vid civil lufttrafik, såsom fallet är med flygplatser vid flygkårerna i
Uppsala, Västerås och Östersund.

Något uppskov med avgörandet av det militära flygväsendets ordnande
är härför icke erforderligt och heller icke tillrådligt, då detta ändock kräver
avsevärd tid. Denna medverkan kan genomföras under flygvapnets organisation.

Stockholm den 7 januari 1926.

Karl Amundson.

Chef för flygvapnet.

J. E. M. Björnberg.

Marinförvaltningens

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del 1. sid. 36 §S
21—23 och 25.

Till Konungen.

Genom nådig remiss den 29 december 1925 har Eders Kungl. Maj:t anbefallt
marinförvaltningen att till försvarsdepartementet inkomma med utlåtande
i anledning av ett tillika överlämnat transumt av riksdagens revisorers
berättelse av den 15 december 1925 om verkställd granskning av
statsverkets jämte därtill hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning
under tiden den 1 juli 1924—30 juni 1925 samt för vissa fall kalenderåret
1924, »fjärde huvudtiteln, försvarsdepartementet», §§ 21, 22, 23 och 25.

Med återställande av remissakten får marinförvaltningen med avseende
å de särskilda sålunda åberopade paragraferna i berättelsen i underdånighet
anföra följande.

— 33 —

§ 21.

Under denna paragraf hava revisorerna uttalat önskvärdheten av att
innan ytterligare kostnader nedläggas för ordnandet av flygfält och flyghamn
för militärt bruk i stockholmstrakten eu undersökning verkställes,
huruvida icke dessa frågor kunna lösas genom samarbete mellan staten och
staden, varigenom, enligt revisorernas förmenande, beaktansvärda fördelar
framförallt ur ekonomisk synpunkt vore att vinna för båda parterna. Ävenledes
hava revisorerna ansett sig böra framhålla, att frågan om det militära
flygväsendets ordnande icke bringas till avgörande utan att möjligheterna
till ett samarbete mellan staten och kommunerna undersökas i de
fall, där ett dylikt samarbete kan tänkas ifrågakomma.

Marinförvaltningen, som visserligen är av den uppfattningen, att samverkan
av åsyftad art bör äga ram så långt som detta är möjligt, får
emellertid påpeka, att förläggningen av de sjömilitära flygstationerna, vilka
i regel äro militära etablissement av betydande omfattning med verkstäder,
förrådsbyggnader, övningslokaler m. in., måste ske med hänsynstagande
till helt andra förhållanden än som gälla beträffande den civila flygtrafikens
flyghamnar. Att utnyttja dessa flygstationers hamnområden för jämväl
den civila flygtrafiken torde i regel ej vara förenligt med kravet på militära
anläggningars av ifrågavarande slag avskildhet från det allmänna med
hänsyn till erforderlig sekretess i fråga om därvarande anordningar, materiel,
övningar m. m. dylikt. Även bör beaktas att dessa stationer närliggande
vattenområden måste disponeras för övningar.

Vad marinens flygstation vid Hägernäs beträffar inköptes för densamma
erforderligt område år 1918 vid eu tidpunkt, då någon kommersiell lufttrafik
ej existerade eller ens planerades. I utlåtande av statens och Stockholms
stads flyghamnsdelegerade av den 22 december 1921 anföres om
Hägernäs flygstation, att dess avlägsna läge från huvudstaden gör den
olämplig som kommersiell flyghamn. Anordnandet av en gemensam flyghamn
i Stockholms skärgård för den marina delen av flygväsendet och
Stockholms stad måste alltså innebära en förflyttning av Hägernäs flygstation
till annat område. Då detta skulle innebära såväl militära olägenheter
som ekonomiska förluster håller marinförvaltningen före, att den av
1925 års riksdag beslutade övningsförläggningen av 2 flygkåren till Hägernäs
bör genomföras.

§ 22.

Under denna paragraf hava revisorerna anfört följande.

»I anslutning till de uppgifter, som revisorerna meddelat rörande arméns
mathållningsanslag och grunderna för dess beräkning, hava revisorerna
ansett sig böra meddela följande sammanställning i fråga om de å marinens
förplägnadsanslag (anslagen till naturaunderhåll åt personal vid flottan ocli
kustartilleriet) redovisade kostnaderna under räkenskapsåren 1920, 1921.
1922, 1923—1924 och 1924—1925:

År

Ordinarie

Extra anslag

Brist, som

budgetar

förslagsanslag

täckts av
kassafonden

1920..........................

...................... 2,098,436

2,070,564: 9 8

530,900

714,561: 93

1921...........................

..................... 2,098,436

1,868,944: Öl

530,900

514,642: 8 3

1922...........................

..................... 2,300,000

1,479,800

59,366: 8 4

1923—1924 ..............

..................... 2,762,500

331,643: 2 7

1924—1925...............

■3 — K,ev.-berättelse ang.

..................... 2,748,700

statsverket pir år 192ii. III.

416.166: 23

— 34

Anslagen hava under nämnda fem år överskridits med närmare 15,000,00(1
kronor.

För budgetåret 1924—1925 har till grund för anslagsberäkningen legat
ett portionspris av i land 80 öre och till sjöss 1 krona 50 öre för dag.

Då i stort sett samma missförhållanden i avseende å anslagsberäkningen
och dess överensstämmande med verkliga kostnaden föreligger i fråga om
marinens förplägnadsanslag, som beträffande arméns mathållningsanslag,
hava revisorerna velat här hänvisa till ifråga om sistnämnda anslag gjorda
uttalande».

Med anledning härav får marinförvaltningen erinra följande.

I sin underdåniga skrivelse den 14 oktober 1918 beräknade marinförvaltningen,
att de ordinarie anslagen till naturaunderhåll åt personal vid flottan
respektive kustartilleriet tarvade förstärkning med 90 procent, och hemställde
ämbetsverket i anledning härav om äskande av förstärkningsanslag
för ändamålet med sålunda erforderliga belopp.

Dessa framställningar föranledde emellertid på skäl, som närmare framgå
av statsrådets och chefen för sjöförsvarsdepartementet uttalande till protokollet
över sjöförsvarsärenden den 9 januari 1919, icke till någon Eders
Kungl. Maj:ts åtgärd.

Enahanda framställningar avseende budgetåret 1921 gjordes av marinförvaltningen
i dess underdåniga skrivelse den 4 oktober 1919. Ej heller
dessa framställningar föranledde någon Eders Kungl. Maj:ts åtgärd.

I sin underdåniga skrivelse angående anslagsberäkningen för år 1922
framhöll marinförvaltningen ånyo behoven av anslagens förstärkning, men
med avseende å vad som föredragande departementschefen anfört och Eders
Kungl. Maj:t gillat vid avgivande av statsverkspropositionen till 1920 års
riksdag, hemställde marinförvaltningen att, då de omständigheter, vilka
föranlett departementschefen att ej föreslå ändring beträffande naturaunderhållsanslagets
storlek för år 1921, alltjämt torde få anses vara för handen,
nämnda anslag för år 1922 skulle upptagas med oförändrade belopp.

I sammanhang med naturaunderhållsanslagens omläggning under ett gemensamt
anslag till förplägnad beräknades av Eders Kungl. Maj:t uti statsverkspropositionen
till 1921 års riksdag detta anslag till ett belopp av
2,439,1(51 kronor, vilket sedermera av riksdagen nedsattes till 2,300,000 kronor.
Sedermera begärde marinförvaltningen å tilläggsstat för år 1922 ett extra
anslag till förplägnad av 2,300,000 kronor. Eders Kungl. Maj:t upptog
dock för ändamålet endast 1,479,800 kronor, vilket belopp av riksdagen
beviljades.

För budgetåren 1923—1924 och 1924—1925, då livsmedelsprisen någorlunda
stabiliserats, baserade marinförvaltningen sina beräkningar av anslaget
till förplägnad på de verkliga portionspriser, som gällde vid tiden för
anslagens beräknande. Sålunda begärde marinförvaltningen för budgetåret
1923—1924 ett anslag till förplägnad av 3,(580,000 kronor. Eders Kungl.
Maj:t upptog emellertid i statsverkspropositionen för ändamålet endast
2,762,500 kronor. För budgetåret 1924—1925 begärde marinförvaltningen
under avsedda anslag 3,451,419 kronor, men Eders Kungl. Maj:t äskade för
ändamålet av riksdagen blott 2,748,700 kronor. De av Eders Kungl. Maj:t
för sistnämnda två budgetår upptagna beloppen beviljades av riksdagen.

Av vad ovan anförts torde tydligen framgå att orsaken till att förslagsanslagen
till naturaunderhåll, resp. förplägnad överskridits under de av
riksdagens revisorer nämnda åren ej kan tillskrivas marinförvaltningens
beräkning av dessa anslag.

35 —

§ 23.

Under denna paragraf hava revisorerna i fråga om anslagen till flottans
fartyg och byggnader först anfört följande.

»Enligt den av Kungl. Maj:t den 13 juni 1924 på grundval av de vid
1924 års riksdag verkställda anslagsberäkningarna fastställda staten för de
till underhåll av flottans fartyg och byggnader in. m. anslagna medlen för
budgetåret 1924 1925 stå jämte reservationer från föregående budgetår till

förfogande för nedan angivna ändamål följande belopp.

Karlskrona

station

kronor

Behållning från budgetåret 1923—1924 .............

1) Underhåll av fartyg och båtar 2,833,200: —

2) Underhåll av hus och byggnader 428,905: —

3) Avlöning ................................... 605,900: —

4) Åtskilliga behov ........................ 81,780: —

5) Till marinförvaltningens disposition
............................................ .

Stockholms

station

kronor

1,945,655: -260,840: —
506,220: o i
128,500: —

Summa kronor

Summa

kronor

381,285: o i
4,778,855: —
689,745: —

1,112,120: oi

210,280: —

349,999: 99
7,522,285: 01.

Under budgetåret 1924 192a hava redovisats utgifter med följande be lopp: -

Karlskrona

station

kronor

1) Underhåll av fartyg och båtar 2,904,300:6 3

2) Underhåll av hus och byggnader 424,662: 63

3) Avlöning ................................... 599,142: 4 8

4) Åtskilliga behov ........................ 77,605: 72

5) Till marinförvaltningens disposition
............................................ .

Stockholms

station

kronor

1,974,964: ev
257,085: 17
478,652: 37
121,337: 91

Vid slutet av budgetåret 1924—1925 förefanns enligt budgetredovisningen
en reservation av...............................................

Summa kronor

Summa

kronor

4,879,265: 30
681,747: so
1,077,794: 85
198,943: 63

395,860: 79
7,233,612: 3 7

288,672: 64
7,522,285: 01.

I förenämnda till marinförvaltningens disposition ställda belopp ingår
en summa av 132,006 kronor 55 öre, utgörande behållning från budgetåret
1923 1924 å till ämbetsverkets disposition ställd anvisning, som överförts
till särskild besparingsfond. Tit. S. 190.

Det till marinförvaltningens disposition avsedda beloppet har tagits i anspråk
för bestridande av bl. a. följande utgifter:

Arrendeavgift för 2 jordområden vid Björkborn ............

Underhåll av telefonledningar vid rikets kuster ............

Signal- och artillerimaster för pansarbåten Sverige ........

Motor barkass m. m. för övningsfartyget af Chapman
Elektrisk avfyrningsanordningå jagarna Hugin och Munin

Sjunkminor ................................................................................

Underhåll av Gustavsviks örlogsdepå ............................

Ändringsarbeten å depåfartyget Svea.................................

Ändrings- och inredningsarbeten å »Jakob Bagge» ........

kronor 3,500: —

» 8,670: 1 2

» 30,000: —

» 13,205: —

» 9,195: 12

» 3,785: 8 6

» 25,051:6 0
» 44,000: —

» 13,550:1 7.»

— 36

Därpå meddela revisorerna, hurusom det väckt deras uppmärksamhet att
bland de utgifter, som redovisats ä den till marinförvaltningens disposition
ställda anvisningen, ingå åtskilliga kostnader, vilka äro av den natur och
storlek, att de bort underställas riksdagens prövning och följaktligen icke
bestridas av nämnda anvisning; och revisorerna uttala, att det synes dem
mindre lämpligt att marinförvaltningen i den utsträckning, som för närvarande
synes vara fallet, beslutar om utgifter för ändamål, vilka eljest
pläga tillgodoses genom uppförande av särskilda riksstatsanslag. Vidare anföra
revisorerna, att vissa andra kostnader, vilka jämväl bestritts av förenämnda
anvisning, torde vara av den mera stadigvarande natur, att de höra föi
framtiden ingå vid beräkningarna av de ordinarie underhållskostnaderna
och icke utgå av ovannämnda till marinförvaltningens disposition ställda
belopp, vilket närmast torde vara avsett för kostnader av mera tillfällig

eller oförutsedd art. _ .

Gent emot dessa uttalanden vill marinförvaltningen erinra följande.

1918 års lagtima riksdag ökade i anledning av Eders Kungl. Majds
därom gjorda framställning underhållsanslaget just i syfte att icke behöva
belasta budgeten med särskilda utgiftsposter för utförande av förbättringsoch
kompletteringsarbeten av mindre omfattning, till vilka medel icke kunnat
beredas från det ordinarie underhållsanslaget (se statsrådet och chefens för
sjöförsvarsdepartementet uttalande till statsrådsprotokollet över sjöförsvarsärenden
den 14 januari 1918 sid. 14(> och följ.).

Revisorerna hava icke påvisat, att å den ifrågavarande anvisningen använts
något enda belopp, som icke Helt och hållet faller inom flottans underhållsanslags
natur.

Anslagets fördelning bestämmes av Eders Kungl. Majd, efter det myndigheterna
i ämnet inkommit med förslag och marinförvaltningen haft samråd
med varvsclieferna. Detta samråd har till syfte att söka på för i lottan
gagneligaste sätt använda de för ändamålet disponibla medlen, vilka emellertid
under de senaste decennierna aldrig varit tillräckliga för att tillgodose
samtliga de av myndigheterna anmälda underhållsbehoven. Det har
då visat sig vara nyttigt att vid underhållsplanens uppgörande till marinförvaltningens
disposition avsättas — förutom erforderliga belopp till bestridande
av sådana utgifter å anslaget, vilka skola utgå direkt tran maiinförvaltningen
— medel till mötande av oförutsedda behov, vilka under
statsregleringsperioden kunna uppstå, eventuellt ock för sådana av myndigheterna
anmälda arbeten, vilka, ehuru synnerligen önskvärda, dock på
grund av anslagets otillräcklighet tills vidare måst sättas i andra rummet.
Ämbetsverket får vidare erinra om, att ämbetsverket vid framläggande för
Eders Kungl. Maj:t av förslaget till anslagets fördelning, alltid finner sig
böra påpeka att. då det är omöjligt att vid den tidpunkt, da förslaget
framlägges, kunna förutse samtliga de utgifter för underhåll av flottans
fartyg och byggnader, vilka under närmast följande budgetår kunna visa
sig erforderliga, förslaget endast får betraktas såsom en plan samt att vid
detta förhållande det bör vara ämbetsverket medgivet att göra de jämkningar
i den förslagsvis uppgjorda fördelningen, som av omständigheterna
påkallas. Då revisorerna hålla före, att bland de utgifter, som redovisats å
den till marinförvaltningens disposition ställda anvisningen ingå kostnader,
vilka äro av den storlek, att de bort underställas riksdagens prövning, vill
marin förvaltningen, som icke kan dela revisorernas mening, framhålla,
hurusom det skulle verka alldeles förlamande på underhållsverksamheten
och lända till obotlig skada för kronan, därest riksdagens prövning av de

— 37 —

särskilda underhållsbehoven skulle avvaktas, allrahelst t. ex. dessa kunna
för enahanda fartygstyper under samma år växla högst betydligt. Sålunda
är av varvschefen vid flottans station i Karlskrona för innevarande ar underhållskostnaden
för pansarbåten Drottning Victoria beräknad till 191,400
kronor under det att motsvarande kostnad för pansar båten Gustav V upptagits
till 109,400 kronor, underhållet för vardera av undervattensbåtarna
Uttern och Bävern upptagits till 127,745 kronor under det att för undervattensbåten
Illem motsvarande kostnad är beräknad till 32,220 kronor.

Revisorerna hava slutligen framhållit att marinförvaltningens åtgärd att
å särskild besparingsfond redovisa vissa »återstående utgifter» å flottans
underhållsanslag föranleder, att den vid budgetårets slut förefintliga behållningen
icke i dess helhet kommer till synes i budgetredovisningen. Enligt
revisorernas mening måste detta förfaringssätt, även om det innebär vissa praktiska
fördelar, medföra bristande överskådlighet i marinens räkenskapsväsende.

Marinförvaltningen håller däremot före, att, därest ej eu sådan bokföringsåtgärd
vidtoges, budgetredovisningen i avseende å detta anslag bleve mera
missvisande, i det anslaget komme att upptaga såsom reservation från föregående
budgetår medel, vilka, ehuru ännu icke utbetalda, dock redan disponerats
för vissa särskilda ändamål. Bokföringsåtgärden medför därjämte,
såsom revisorerna själva framhålla, för ämbetsverket praktiska fördelar,
enär densamma avsevärt bidrager till reda och överskådlighet i avseende a
den mångfald undertitlar, som för särskiljande av varje arbetes kostnader
måste finnas å detta anslag.

§ 25.

Under denna paragraf, vilken avser flottans anläggningar vid Hårsfjärden
i Stockholms skärgård, meddela revisorerna, bl. a., att de finna arrendebeloppet,
500 kronor årligen, för en av flottan för eu tid av 5 år arrenderad,
för brygga vid Vitså hamn avsedd mark, synnerligen högt, och att
det synes revisorerna även med hänsyn till den korta arrendetiden höra
tagas under övervägande, huruvida det icke skulle för statsverket ställa sig
ekonomiskt fördelaktigare om området genom expropriation eller på annat
sätt förvärvades av kronan.

Med anledning av vad sålunda anmärkts får marinförvaltningen anföra
följande.

Det skulle visserligen vara för kronan förmånligt att bliva ägare till
ifrågavarande område, som omfattar icke endast den mark, på vilken bryggan
är belägen, utan en areal av omkring 4,930 kvadratmeter. Området är
behövligt för, jämte bryggan, uppförande av material- och redskapsbod,
garage, varuskjul in. in. ävensom för vissa övningar. Därest området kan
förvärvas av kronan till någorlunda skäligt pris, ämnar marinförvaltningen
därför söka förvärva detsamma. För närvarande synas dock inga utsikter
vara för handen, att detta skulle kunna underhand ske på sådana villkor,
att ekonomisk fördel därmed beredes kronan. Nuvarande ägaren är icke
hågad att avyttra området; och det är endast med svårighet, som kronan
fått arrendera detsamma. Arrendebeloppet är enligt marinförvaltningens
förmenande med hänsyn till alla de obehag, som måste medfölja utarrenderandet
av en plats, avsedd bland annat för landsättning och ombordtagning
av ett stort antal manskap, icke oskäligt. Emellertid pågår utredning
om vidtagande av vissa anordningar, såsom uppförande av vaktstuga och
avträdeshus å området m. in., varigenom vakthållning å platsen och dess
närhet skulle kunna bättre än hittills upprätthållas samt föroreningar av

— 38 —

platsen och närmast omkringliggande områden undvikas. Efter vidtagande
av dessa åtgärder skulle möjligen arrendekostnaden kunna nedbringas. Ämbetsverket
kommer alltså att fortfarande ägna behörig uppmärksamhet åt
den föreliggande frågan och eventuellt ingå med framställning om att få
för kronan expropriera det ifrågavarande området.

I ärendets handläggning hava, förutom undertecknad chef deltagit Lindbeck,
Maijström, Wolff, Eklund, Bjurner, Simonsson och Arnberger, en var
föredragande i vad på honom ankommer, varjämte inspektören för undervattensbåtvapnet,
de Champs, och chefen för marinens flygväsende, Liibeck,
deltagit i ärendets beredning och närvarit vid dess föredragning i ämbetsverket.

Stockholm den 8 januari 1926.

Underdånigst:

På kungl. marinförvaltningens vägnar.

J. SCHNEIDLER.

E. A. Gräntz.

Chefens för sjökarteverket yttrande

i anledning av riksdagens
revisorers uttalande, del I, sid. 41.
ä 27.

Till Konungen.

Genom nådig remiss den 29 december 1925, anbefalld inkomma med
underdånigt utlåtande över riksdagens revisorers berättelse av den 15 december
1925 »fjärde huvudtiteln, försvarsdepartementet» § 27, får jag härmed
i underdånighet anföra följande.

Revisorerna hava gjort följande uttalande, vilket närmast torde få avses
såsom föremål för kartverkschefens underdåniga utlåtande, nämligen.

»Av de iakttagelser, revisorerna gjort i detta ämne, synes framgå, att
under de senaste åren sjömätningarna i vårt land icke kunnat bedrivas i
önskvärd omfattning, särskilt med hänsyn till vikten, framför allt för handelssjöfarten,
att äga tillgång till i största möjliga grad tillförlitliga sjökort
över våra mest trafikerade kuststräckor och hamnar. Det förefaller revisorernå
angeläget att spörsmålet om sjömätningarnas bedrivande under de
närmaste åren göres till föremål för en ingående prövning till utrönande
av vilka åtgärder, som lämpligen böra vidtagas för att erhålla ur sjöfartstens
synpunkt mera tillfredsställande sjökortsmateriel».

Detta revisorernas uttalande överensstämmer till fullo med vad kartverkschefen
såväl i sina förslag till anslagsäskande som vid flera andra
tillfällen haft anledning framhålla. Senast under loppet av år 1925 inlämnades
från Sveriges redareförening, Allmänna sjöfartsförening, Fartygsbefälsförening
och Segelfartygsförening underdåniga framställningar rörande
påskyndandet av sjömätningsarbetet vid rikets kuster, i vilka framställningar
14 svenska sjöförsäkringsbolag på det kraftigaste instämde. Dessa
framställningar remitterades till chefen för sjökarteverket för underdånigt
yttrande. Med anledning härav verkställde kartverkschefen en utredning,
som ådagalade den svenska sjökorts- och sjömätningsfrågans nuvarande
läge och vilken utmynnade i en underdånig hemställan, att Kungl. Maj:t

39 —

behagade tillkalla sakkunniga för att utröna de åtgärder, som med anledning
av våra sjömätningars och sjökorts utgivnings efterbliven het, borde
vidtagas.

Enär ovannämnda utredning torde täcka alla de spörsmål, som sammanhänga
med revisorernas uttalande, får jag härmed i underdånighet såsom
infordrat yttrande, anföra nedanstående utlåtande, vilket i sin helhet återfinnes
i mitt förstnämnda underdåniga utlåtande, avgivet den 10 oktober
1925.

I.

Sjömätning sarbete t.

De för våra nuvarande sjökort grundläggande sjömätningarna äro utförda
under perioderna 1814—-1925 och måste på grund härav helt naturligt
vara av ofantligt växlande värde.

Vid sjömätning av de svenska kustfarvattnen är i största allmänhet
lödningen av grundundersökningen den såväl mest tidsödande som mest
krävande delen av arbetet och kräver för vinnande av tillförlitliga resultat
smidiga arbetsmetoder, grundlig utbildning av personalen ävensom sjöduglig
och i övrigt lämplig materiel. Ända till början av 1860-talet användes
dock en synnerligen ineffektiv lodningsmetod. (Se bil. nr 1 och bil. nr 2)''.
övergången till en lämpligare skedde mycket långsamt, till största delen
beroende på saknaden av lämplig instrument- och båtmateriel. Först i
mitten på 1870-talet kan sägas att den nya metoden — parallellodningsmetoden
— i princip var genomförd.

Bristande anpassning av metoden, svag instrument- och båtutrustning
ävensom alltför stor foliering av arbetet gjorde dock att parallellodningsmetoden
först omkring år 1907 kom till sin rätt. Beträffande båtmaterielen
må framhållas att 1879 användes för första gången ångslup vid lodningsarbetet
i skärgård och havsband. År 1880 hade ångsluparnas antal ökats
till 5, men först 1889 kunde varje mätningsförrättare disponera en ångslup
för sitt arbete.

Detta innebär att vid sjömätningen av stora delar av Bohusläns, Hallands,
Skånes, Smålands, Gotlands, Södermanlands och Upplands kuster
och skärgårdar för sjömätningsändamål endast stod små, öppna roddbåtar
till förfogande. Man förstår av detta hur omöjligt det varit att med sådan
materiel verkställa lodningsarbetet med den täthet, som erfordrades. Varje
nutida sjömätare kan dock icke annat än beundra våra föregångares arbetsprestationer
när vederbörlig hänsyn tages till de förhållanden, varunder de
arbetade.

Under det att mätningsresultaten från perioden 1814—1875 måste rubriceras
såsom synnerligen otillfredsställande, kunna mätningarna från perioden
1876—1906 av ovan anförda skäl tyvärr ej tillmätas större vitsord än
mindre tillfredsställande.

Av närslutna bilagor n:ris 3, 4, 5 och 6 !, varest såväl tidpunkten för
våra kusters senaste sjömätning angivits, som med olika färg markerats
dessa mätningars kvalitet, torde framgå att sjökarteverket har en ofantlig
arbetsuppgift framför sig. Utan tvivel är det både nödvändigt och önskvärt
att så småningom få hela vår kust tillfredsställande sjömätt, men det

1 Samtliga kartbilagor, vilka icke kunna här reproduceras, hava överlämnats till veder börande

utskott.

— 40 —

närmaste målet, det mest trängande, är att genom arbetets påskyndande fä
mätningarna från perioden 1814—1875 ersatta med nya, ävensom eu hel
del farleder, ankarsättningar och hamnar in. in., — uppmätta efter 1876 —
kompletterade, eventuellt ommätta och noggrant undersökta. Ä bil. nr 7 1
är med röd färg angivet de områden, där behovet av sjömätning är trängande.
Med sjökarteverkets nuvarande resurser skulle för uppmätning av
endast dessa områden och verkställandet av de erforderliga farledsundersökningarna
åtgå minst 50 är.

Med verklig kännedom om våra äldre mätningars synnerligen underhaltiga
beskaffenhet kan jag icke annat än på det livligaste framhålla att här
tarvas kraftiga extra åtgärder för att inom rimlig tid få dessa arbeten
slutförda.

För att illustrera mätningsbehovet ha å närslutna avtryck från sjökortsplåtarna
(bil. 8 —14)1 med färg utmärkts de nya grund eller förändringar
i grundkonturerna, som påträffats vid ommätning, ävensom de därmed följande
förändringar i farledernas förläggning och utprickning. Dessa stickprov
angiva, med all önskvärd tydlighet, att ett trängande behov här föreligger.

Det är ju uppenbart att situationen nu och vid tidpunkten för dessa
äldre mätningars verkställande måste vara högst olika på snart sagt alla
områden.

Vår sjöfart har under de senaste trettio åren utvecklats med stora steg,
varvid fartygstonnagets strävan mot allt större deplacement och djupgående
i hög grad gjort sig gällande. Härtill kommer att dessa stora fartyg av
förhållandenas makt under de senaste åren mer och mer tvingats att befara
även mindre hamnar och trafikleder, ehurxi dessa på grund av gammal
bristfällig uppmätning icke kunna erbjuda tryggad framkomlighet.

Behovet av goda sjömätningar och sjökort är utan tvivel så att säga koncentrerat
till öppna havet, havsbandet, angöringsområden, farleder, hamnar
och ankarsättningar. Förhållandena på sjön äro dock oberäkneliga. Isförhållandena
kunna t. ex. tvinga ett fartyg att taga sig fram i farledernas,
utkanter. Att märka är även att sjöfarten numera i allmänhet pågår under
längre tid av året än endast för ett trettiotal år sedan. Skeppningarna
från Norrlandshamnarna verkställas numera långt in under höstmånaderna.
Härmed ökas givetvis även sjöfartens risker och behov av att kunna utnyttja
de möjligheter till framkomlighet och skydd, som naturen erbjuder.

Explosionsmotorn har i hög grad fullkomnats och som fartygsmotor har
den bland annat i väsentlig män förändrat betingelserna för sjötrafiken
med småfartyg.

Fisket arbetar nu med modernare och dyrbarare såväl fiske- som bätmateriel
och kan helt naturligt icke hålla sig endast i farlederna.

Den allmänna samfärdseln längs våra kuster och inom våra skärgårdsområden
har därjämte väsentligen ökats i såväl livaktighet som betydelse.
I stort sett kan utan överdrift sägas att såväl de sjöfarandes som allmänhetens
krav på och intresse för tillförlitliga sjömätningar och sjökort på
allvar vaknat och börjat giva sig tillkänna.

Skola vi i försvaret av våra kuster verkligen till fullo kunna utnyttja
de naturliga resurser, som våra kusters säregna natur erbjuder, måste vi
givetvis själva i detalj känna dessa farvatten. Förrän tillförlitliga mät 1

Samtliga kartbilagor, vilka icke kunna här reproduceras, hava överlämnats till vederbö rande

utskott.

41

ningar äro gjorda och vi erhållit pålitliga sjökort över dessa farvatten, är
detta dock icke möjligt.

Under 1800-talet var sjöfarten längs våra kuster däremot icke särdeles
livlig. Krav på uppryckning av vårt sjökortsväsende framträdde dock vid
flera tillfällen, men lyckades icke vinna statsmakternas gehör. Betydelsen
av goda och trygga sjöförbindelser hade icke då slagit igenom och härigenom
kan i viss mån härav förklaras att sjömätningarna under 1800-talet
bedrevos i alltför blygsam omfattning. Under 1800-talets senare hälft då
flottan under decennier var i förfall, hade sjökarteverket dessutom mycket
stark känning av anslagsnjuggheten till dåvarande femte huvudtiteln.

Med parallellodningens (bil. n:r 1) införande kom dessutom arbetet helt
naturligt att gå väsentligt långsammare, än dessförinnan. Någon ökning
i anslag eller personal för att neutralisera denna fördröjning erhölls icke.
De nu vida högre ställda fordringarna på sjömätningsarbetet verka än mera
fördröjande på mätningsarbetet.

Vår sjömätnings- och sjökortsfråga har av ovan anförda skäl trots alltifrån
sekelskiftet anmärkningsvärd utveckling och väsentligt ökade anslag
och större intresse från statsmakternas sida, kommit allvarligt efter. Ett
framskjutande av tiden för denna frågas anpassande efter de nutida behoven
gör den en gång dock nödvändiga utvecklingen än dyrbarare och
mer svårlöst.

Under en obestämd och kanske lång väntetid får i så fall sjöfarten, såväl
vår egen som den internationella, utsättas för risker och svårigheter,
vilka successivt växa i den mån fartygens deplacement och djupgående
ökas.

Till frågans ytterligare belysande får jag i underdånighet framhålla att
statsmakterna för i det närmaste ett 20-tal år sedan togo initiativ till utredning
av en utvidgning av sjökarteverkets verksamhet.

I skrivelse den 28 december 1906 uppdrog nämligen dåvarande chefen
för sjöförsvarsdepartementet åt vissa myndigheter att gemensamt inkomma
med bland annat förslag till den ordning och omfattning i vilken sjömätningarna
ä rikets olika kuststräckor borde bedrivas och anförde som motiv
härför att »frågan om våra kustfarvattens uppmätning och kartläggning
vore av den största betydelse såväl för försvaret som för handelssjöfarten
samt att en planläggning av dessa arbeten för eu längre tid framåt syntes
vara önskvärd på det densamma måtte bliva utförd i den ordning, som
berättigades av samtliga på frågan inverkande omständigheter.»

De myndigheter, som avsågos avgiva förslag i frågan, voro lotsstyrelsen.
chefen för flottans stab, inspektören av flottans övningar till sjöss samt
chefen för sjökarteverket. Dessa avgåvo sitt förslag den 15 april 1908,
varur må anföras följande: »Följderna av äldre mätningars beskaffenhet

framstår tydligt nog. Vissa områden av våra farvatten äro ännu på grund
av sin osäkerhet otillgängliga för vår egen flottas fartyg. Åtskilliga behjärtansvärda
fyrbelysningsförslag kunna icke av kungl. lotsstyrelsen till
utförande förordas, emedan farvattnen ej äro tillräckligt noggrant kända
och våra allmänna farleder kunna av samma skäl ofta icke till hela sin
utsträckning utnyttjas.

Vid våra kuster inträffa årligen sjöolyckor, föranledda av dittills otillräckligt
kända grund ej blott i avsides belägna, föga trafikerade farvatten,
titan jämväl i öppna sjön eller uti allmänt trafikerade farleder.

Bristerna inskränka sig emellertid icke därtill att djupförhållandena och
grunden i farvattnen äro ofullständigt kända, utan fastlandets, öarnas och

— 42

skärens relativa lägen och form äro mer eller mindre felaktigt angivna,
stundom rent av vilseledande, (bil. nr 15).1

Vid utredandet av den ordning och omfattning, i vilken sjömätningarna
å rikets olika kuststräckor böra bedrivas under åren 1908—1913, bär på
oförtydbart sätt framgått nödvändigheten av sjökarteverkets utvidgning.
Det visar sig nämligen tydligt, att arbetsfältet är allt för stort för att arbetet
med nu tillgängliga arbetskrafter och materiel skall kunna inom eu
rimlig tid medhinnas. Det nuvarande tillståndet förorsakar dessutom icke
blott påtagliga olägenheter och kännbara förluster utan jämväl en stor risk
genom den rådande osäkerheten, risk ej blott för egendom utan även för
människoliv och så länge fullt tillförlitliga mätningskartor över våra kuster
och sjöar icke föreligga, saknas den grund, på vilken ett planläggande av
större förbättringar och utvidgningar av såväl de för allmän sjöfart som
de uteslutande för militärt ändamål användbara farvattnen skulle byggas.

Med det betydelsefulla uppsving, som ej blott vårt sjöförsvar utan hela
vår sjöfart under de senare åren erhållit, kan det sålunda icke vara välbetänkt
att låta förnyelsen av våra sjökort samt farvattnens hydrografiska
undersökning fortgå i den ringa utsträckning, som hittills ägt rum. För
att så icke skall bliva fallet och en av de viktigaste förutsättningarna fölen
tryggad samfärdsel längs våra kuster oskäligt länge fördröjas, synes det
oss oundgängligen nödvändigt att sjömätningen redan under den närmaste
framtiden fortsättes i eu utvidgad skala i den män sådant med hänsyn till
personaltillgång och materielens ökning kan låta sig göra. Men icke blott
mätningarna behöva bedrivas i större utsträckning och kräva därför ökade
anslag, utan sjökarteverket behöver dessutom utvidgas med hänsyn till utrymme
och arbetskrafter, om de med mätningsarbetet vunna resultaten
skola hinna att vederbörligen bearbetas och tillgodogöras för den sjöfarande
allmänheten.»

Med avseende på mätningsförrättarna fram höllo de sakkunnige följande:
»För sjömätningens jämna bedrivande på sådant sätt, att goda mätningsförrättare
och därmed ett verkligt gott utbyte erhållas, har det emellertid
visat sig nödvändigt att en viss garanti ställes för kontinuiteten i kommenderi
ngarna till dessa arbeten under det att å andra sidan de vid sjömätningen
använda officerarnas militära utbildning icke försummas.

Efter två somrars tjänstgöring vid sjökarteverkets mätningar bör därför
en del av dessa officerare kommenderas för deras utbildning i den allmänna
tjänsten under ett eller två år, varefter de ånyo böra kommenderas till
sjökarteverket för ett eller flera år med möjlighet att under denna tid minst
vart tredje år erhålla utbildning i den allmänna tjänsten.

Genom ett dylikt förfaringssätt skulle nödig kontinuitet i kommenderingarna
till sjökarteverket kunna vidmakthållas och verket sålunda tillförsäkras
möjligheten att alltid kunna påräkna tillräcklig och lämplig officerspersona!
för sina arbetens bedrivande, vilket hittills ej varit fallet. Ej
sällan har det nämligen inträffat att sjömätningsexpeditioner måst utgå
med över hälften av mätningsförrättarna i saknad av närmare kännedom
om sjömätning, vilket naturligtvis verkat högst menligt på mätningsresultatens
ej mindre omfång än beskaffenhet.»

Alltifrån sjömätningskårens upplösning 1824 har denna svårighet beträffande
mätningsförrättarna gjort sig gällande. 1 »Ö. P. M.» till chefen för
sjöförsvarsdepartementet den 26 juli 1852 (avskrift närslutes, bil. nr 16)

1 Samtliga kartbilagor, vilka icke kunna här reproduceras, hava överlämnats till vederbö rande

utskott.

— 43 —

framhåller chefen för sjökartekontoret med skärpa denna väsentliga olägenhet.
För egen del vill jag i möjligaste mån understryka att detta system,
som måhända synes statsekonomiskt, i verkligheten ingalunda är det. Hur
dugliga största delen av de till sjömätning fördelade officerarna än varit
sä är det helt naturligt omöjligt att de utan träning och erfarenhet skola
kunna prestera ett fullgott arbete i en för dem mer eller mindre främmande
arbetsgren. Att observera är dessutom att de så ofta förekommande ombytena
även verka hindrande på fartygschefens (instruktörens) arbeten.

De sakkunniga, som uppgjorde förslag till erforderliga antal sjömätningsfartyg
och bemanning beräknade att mätningsförrättarnas antal borde successivt
ökas till 27. Frånsett vissa av krigsåren, då mätningsförrättarnas antal
nedgick till ungefär hälften av detta antal har ännu under de senaste
åren detta antal icke kunnat uppnås, utan hållit sig till 21 och 22.

Förutsättningen för dessa myndigheters beräkning av antalet mätningsförrättare
var emellertid grundad på dels att vissa större skärgårdsområden
skulle i de allmänna sjökorten av sjömilitära skäl vara undantagna från
fullständiga djupangivelser och dels därpå, att ej större skala än 1 :100,000
skulle i allmänhet komma till användning vid de allmänna sjökortens publicerande.
Med anledning av de sakkunniges utlåtande och i huvudsaklig
överensstämmelse härmed utfärdades genom nådigt brev den 12 februari
1909 vissa bestämmelser rörande sjökortens upprättande in. in. (Bil. nr 17).

Genom kungl. brev den 9 mars 1923 hava emellertid dessa bestämmelser
ändrats. Kartverkschefen har genom detta senare nådiga brev bland annat
erhållit bemyndigande att i skalan 1 : 50,000 utgiva sjökort över området
Öregrund-Idefjorden med undantag för Karlskrona krigsliamns område. Genom
denna av sjöfartens män efterlängtade nyorientering i sjökortsfrågan,
som tillkommit under inflytande av de framställningar i denna fråga, som
avgivits icke blott av statsmyndigheter, såsom lantbruksstyrelsen och kommerskollegium,
utan jämväl av enskilda bolag, redareföreningar, fartygsbefälsföreningar
in. fl., har frågan om påskyndande av vara kustfarvattens
uppmätning och därmed sammanhängande sjökortsutgivning som synes
blivit aktuellare än någonsin förut.

De sakkunniges betänkande hade till följd att Kungl. Maj:t hos 1909 ars
riksdag äskade icke oväsentligt ökade anslag för sjömätningsarbetets bedrivande,
anskaffande av fem nya motorbåtar, påbyggnad av sjökarteverket
in. in.

Förslaget vann riksdagens bifall.

Tack vare ökade anslag kunde sjömätningsarbetet från och med 1911)
bedrivas med större kraft. Ökad mätningspersonal ävensom materiel ställdes
till sjökarteverkets förfogande och genom beslut av 1912 och 1918 års
riksdagar ordnades frågan om sjökarteverkets civila (byrå-) personal på ett
med hänsyn till dåtida arbetsuppgifter relativt tillfredsställande sätt. Mätningsförrättarnas
antal kunde under de följande åren till följd av större
anslag successivt ökas och 1913 nåddes den hittillsvarande kulmen, i det
att mätningsförrättarnas antal då uppgick till sammanlagt 27. Sa kom
världskriget 1914 och därmed minskades av helt naturliga skäl mätningsförrättarnas
antal högst avsevärt.

Efter världskrigets avslutande har emellertid sjömätningsarbetet ej kunnat
bedrivas i den omfattning som under åren närmast dessförinnan. Skälen
härtill ha varit såväl otillräckliga anslag som brist på mätningspersonal.
Upplysningsvis meddelas att mätningsförrättarnas antal under perioden 1919
—1924 årligen uppgått till 22 stycken, således icke oväsentligt understigande

44

antalet mätningsförrättare ar 1913. Sjömätningsarbetet har således efter
1914 icke kunnat bedrivas i sådan utsträckning, som 1906 års sakkunnige
ansågo erforderligt.

Beträffande mätningsmetoder vågar jag utan tvekan och utan att överdriva
påstå att sjökarteverket numera i detta hänseeende intar en rangplats,
hven internationellt bedömt. Instrumentutrustningen har så småningom
kunnat i de viktigaste delarna moderniseras. Fartygs- och båtmaterielen
är däremot delvis föråldrad och speciellt gör sig behovet av ett modernt
utsjölodningsfartyg gällande.

Möjligheten att påskynda sjömätningarna och kortutgivningen är givetvis
i första hand beroende av om ökade anslag, personal, instrument och materiel
kunna erhållas. I samband härmed måste dock framhållas att det av många
skäl icke är vare sig möjligt eller önskligt att en eventuell ökning av vårt
sjömätningsarbete sker med en gång. Erforderlig utbildning av nya mätningsförrättare
ävensom anskaffning av båtar och materiel gör eu successiv
utveckling nödvändig.

Beträffande tiden, som åtgår för effektiv sjömätning av det å bilaga nr
7 med röd färg utmärkta området, är det mycket vanskligt att angiva någon
siffra. Som förut framhållits torde den enligt gjorda beräkningar med de
nuvarande resurserna uppgå till minst 50 år. Säkerligen skulle denna dock
icke oväsentligt kunna minskas om sjökarteverket disponerade eu personal,
som uteslutande ägnade sig åt detta arbete. För närvarande tjänstgör dock
personal från flottan (officerare och underofficerare) ävensom ett mindre
antal av kartverkets civila personal som mätningsförrättare varjämte fartygen
i övrigt bemannas med personal från flottan. Av dessa mätningsförrättare
tjänstgöra som förut framhållits officerarna i allmänhet endast
tre somrar vid sjömätningsexpeditionerna för att sedan återgå till den sjömilitära
tjänsten. Att märka är även att vi i vårt land av klimatskäl
hava eu relativt kort arbetssäsong, i regel endast omkring 5 månader. 1
England och Frankrike är den exempelvis 6 å 7 månader och i Amerika
året om. Att öka arbetstiden å de svenska sjömätningsexpeditionerna är
uteslutet. Arbetet pågår för närvarande från klockan 5 f. m. till klockan
5 e. m. med två måltidsraster av sammanlagt eu timme. (Rutin bifogas.
Bilaga nr 18). Mänskligt att döma torde det tvärtom icke vara uteslutet
att krav på arbetstidens minskande i en icke allt för avlägsen framtid
kommer att göra sig gällande.

Enda rationella sättet att åstadkomma ett påskyndande av sjömätningsarbetet
synes mig vara att väsentligt öka arbetsstyrkan. Den frågan torde
dock numera få ses mot bakgrunden av de inskränkningar i tillgång på.
personal från flottan, som blivit eu följd av den ändrade försvarsorganisationen.
Det eventuellt ökade antalet mätningsförrättare ävensom den därmed
följande ökningen av bemanningen i övrigt torde bli nödvändig att
anskaffa på annat sätt. Med avseende på det erforderliga manskapet torde
detta, om medel bliva tillgängliga, genom årlig förhyrning kunna erhållas.
Beträffande mätningsförrättarna äter synes mig frågan betydligt svårare.
Sjömätningsarbetets natur är nämligen av den art att endast väl kvalificerade
och fullt pålitliga personer kunna användas som mätningsförrättare
om tillförlitliga arbetsresultat verkligen skola vinnas. Som förut framhållits
är det dessutom nödvändigt att dessa under en längre följd av år
uteslutande få ägna sig åt detta arbete. Ännu en viktig synpunkt beträffande
mätningsförrättarna, som befunnits nödvändig, är att mätningsförrättarna
endast uttagas på frivillighetens väg.

— 45

Frågan om vårt sjökarteväsendes utveckling synes mig beträffande den
för sjömätningsarbetet erforderliga ökningen av mätningsförrättarna så svårlöst
och så i hög grad beroende av omständigheter utanför sjökarteverkets
direkta verksamhetsområde ävensom sammanhängande med sjökarteverkets
ställning inom statsförvaltningen att jag nödgas i underdånighet hemställa,
att Eders Kungl. Maj:t behagade tillkalla sakkunnige för den föreliggande
frågans allsidiga utredning. Då de med en sådan utredning sammanhängande
frågorna till en icke oväsentlig del torde kunna verkställas å sjökarteverket,
torde inga större kostnader härmed vara förenade.

II.

Sj ökortsfrågan.

I samtliga de remitterade skrivelserna framhålles önskvärdheten av effektiva
åtgärders vidtagande för möjliggörande av ett snabbare realiserande
av bestämmelserna i nådiga hrevet den 9 mars 1923 beträffande utgivandet
av sjökort i stora skalor. Från sjöfartssynpunkt är detta krav fullt berättigat.

Av sjökarteverkets närslutna, senaste katalog torde framgå att den största
sjökortsskalan över ost- och sydkusten är 1 :100,000-del och beträffande västkusten
1: 50,000-del.

Av detta förhållande skulle den med förhållandena obekante lätt kunna
draga den slutsatsen att västkustens topografiska natur är mer söndersplittrad
än ostkustens. Så är ju dock som bekant ingalunda förhållandet. Förklaringen
härtill är att söka på ett helt annat plan.

Senaste sjömätningen av Bohuskusten avslutades 1861 efter att hava fortgått
fr. o. in. 1850. 1866 ingavs av Göteborgs handelsförenings fullmäktige

en underdånig hemställan om utgivande av en sammanhängande specialkarta
över västkusten i skalan 1: 50,000. 1867 biföll Kungl. Maj:t detta förslag

och de sex korten över området Strömstad—Nidingen utkommo under åren
1869—1873.

Genom kungl. brev den 3 februari 1863 hade bestämmelserna för sjökortsutgivningen
frigjorts och bättre anpassats efter liandelssjöfartens behov. Bestämmelserna,
som voro anmärkningsvärt kortfattade, inrymde dock icke
oväsentlig anpassning och lydde sålunda: »Sjökort, som för den allmänna
sjöfartens gagn från trycket utgivas, skola vara upprättade i följande skalor,
nämligen: general- och passkartor i därför lämpliga skalor, kustkartor i
skalor icke överstigande 1:100,000-del och liamnspecialkartor i skalor av
1: 40,000-del utav naturliga storleken, från vilken sistnämnda bestämmelse
undantag dock må på förekommande skäl äga rum.»

Sjökartekontorets härigenom ökade befogenhet beträffande sjökortsutgivningen
blev emellertid ej långvarig. I sjökarteverkets nya instruktion den
21 december 1871 ersattes 1863 års utgivningsprogram med bestämmelser
att chefen för sjökarteverket skulle till chefen för sjöförsvarsdepartementet
»anmäla vilka sjökort böra konstrueras för gravering och vilka seglingsbeskrivningar
m. m. skola författas.» Anledningen till detta bakslag torde
efter allt att döma få sökas i den allmänna oro, som rådde denna tid (1871)
i Europa.

När efter avslutandet av uppmätningen av Stockholms skärgård (1872)
det gällde att planera utgivandet av nya sjökort över detta område föreslog
dåvarande kartverkschefen att i de blivande sjökorten (skala 1 :100,000)

endast skulle utlägga» de vanliga segellederna, hamnar och havsbandet men
att allt, som icke var för den allmänna sjöfarten nödvändigt, skal le uteslutas.
Dessa sjökort — varav ett urklipp närslutes (bil. nr 19)1 — utkoinmo 1873
(>ch 1874. Belysande för den vid denna tidpunkt härskande uppfattningen
i denna fråga är ju att detta förslag — åtminstone enligt handlingarna —
framfördes av kartverkets chef. Först år 1885 och 1886 ersattes sistnämnda
kort med fullgraverade, vilka än i dag äro gällande.

Varje av Kungl. Maj:t fastställt program för sjökortsutgivningen saknas
under hela perioden 1879-1909, vilket torde belysa kartverkets obetydliga
produktion av nya kartor under denna tid. Rättvisligen bör dock framhållas
att under 1880-talet pågick vid kartverket ett intensivt arbete med
ritning och gravering av nya original och plåtar, varå djupen uttrycktes i
meter. Ä de äldre plåtarna uttrycktes djupen i famnar och fot.

Som förut framhållits fastställdes genom kungl. brev den 12 februari
1909 vissa bestämmelser för sjökortens upprättande m. in. Dessa måste från
handelssjöfartens synpunkt rubriceras som ett avgjort steg bakåt. Bland
annat fastslogs däri att specialkorten över västkusten i skalan 1 : 50,000 vid
nygravering skulle ersättas av sjökort i skalan 1: 100,000 d. v. s. att sjökort
i relativt stor skala skulle i framtiden ersättas av kort i väsentligt
mindre skala. Därjämte infördes bestämmelsen att inom ett flertal skärgårdsområden
djupangivelserna skulle vara ofullständiga. Bestämmelserna
i detta nådiga brev inverkade dessutom synnerligen hämmande på utgivningen
av erforderliga hamnspecialer.

Händelserna under världskriget ävensom handelstonnagets utveckling röjde
emellertid så småningom väg för eu modernare uppfattning inom marinen
och genom kungl. brevet den 9 mars 1923 (bil. nr 20) hava bestämmelserna
fått en form, som i huvudsak torde motsvara behovet under eu lång tid
framåt.

Till följd av vår förutvarande enligt min mening oftast alltför negativa
sjökortspolitik hava vi givetvis kommit efter i jämförelse med såväl våra
grannar som med övriga sjöfartsnationer. För att illustrera situationen härutinnan
har a närslutna översiktskort (bil. nr 21)2 angivits de sjökort i
större skalor, som över respektive områden nu äro utgivna och beträffande
Sverige dessutom de planerade. I bil. nr 22 1 är dessutom lämnad eu kortfattad
redogörelse för de tillämpade sjökortsskalorna i ett flertal länder.

Att nu med de väsentligt ökade fordringarna på sjökortens tillförlitlighet
igångsätta utarbetandet av sjökort i skalan 1 : 50,000 över exempelvis området
Öregrund—Idefjorden skulle beträffande de områden varöver endast
finnas äldre otillförlitliga mätningar enligt min bestämda mening vara förenat
med mycket stoi-a kostnader och svårigheter utan att därmed skänktes
sjöfarande någon verklig trygghet. Utgivandet av goda och tillförlitliga
kort skulle därigenom dessutom ytterligare fördröjas. Med avseende på de
områden, som äro tillförlitligt uppmätta är förhållandet naturligtvis däremot
ett annat. Tiden efter det senaste nådiga brevets utgivande har dock
hittills varit för kort och arbetskrafterna å kartverket otillräckliga för att
sätta i gång det arbetet. Sjökarteverket måste nämligen även tillse att de
nu utgivna sjökorten hällas å jour och i mån av behov nygraveras. Av
kartverkets nu utgivna 78 stycken sjökort måste enligt verkställd utredning
nämligen 26 stycken omgraveras under de närmaste 15 å 20 åren. Beroende

Samtliga kartbilagor, vilka icke kunna bär reproduceras, hava överlämnats till vederbörande
utskott.

2 Denna översiktskarta finnes reproducerad i denna berättelse, del 1, sid. 42.

— 47 —

detta huvudsakligen på förslitning av plåtarna och på tillkomsten av nytt
och väsentligt bättre grundmaterial, ävensom i viss mån på strävan efter
internationell likhet i beteckningar m. m.

De planerade sjökorten i skalan 1: 50,000 utgöra tillsammans 20 stycken,
härtill kommer behovet av 6 stycken nya sjökort, i skalan 1:100,000. Tillsammans
således 52 stycken sjökort att konstruera, rita och gravera. Med
största sannolikhet kommer detta antal att under årens lopp dessutom något
ökas på grund av tillkomsten av nu icke beräkneliga önskemål och krav.
Förutom de för handelssjöfarten avsedda sjökorten har sjökarteverket därjämte
mycket byråarbete för hållande av de militära korten å jour. Att nu
angiva den eventuella ökning av sjökarteverkets civila personal, som skulle
erfordras för ett snabbare utgivande av sjökorten i skala 1: 50,000 är icke
möjligt enär detta i väsentlig grad är beroende av sjömätningsarbetets bedrivande.
ökningen skulle dock huvudsakligen behöva göras bland ritarna
och gravörerna. Beträffande en eventuell rekrytering av ritare och gravörer
anhåller jag få framhålla följande. Sjökortsritning och koppargravyr kräva
på grund av sin speciella natur lång och trägen övning. Inom fackkretsar
anses att utbildningstiden för en sjökortsgravör uppgår till minst 15 år, och
för en sjökortsritare till minst 10 år. Även om man i praktiken ofta torde
få använda såväl gravörer som ritare med mindre utbildningstid torde det
dock vara tydligt att det icke är möjligt att vid behov relativt hastigt erhålla
för sjökortstillverkning kompetenta ritare och gravörer.

I detta sammanhang anhåller jag dessutom få vidröra kartverkets lokalfråga.

Genom nådiga brevet den 25 september 1920 fick sjökarteverket övertaga
bestyret med utgivandet av tidskriften »Underrättelser för sjöfarande» och
genom 1921 års riksdags beslut överfördes största delen av forna nautiskrneteorologiska
byråns verksamhet till sjökarteverket. 1910 påbyggdes sjökarteverkets
hus med eu våning, men är utrymmet där nu så belagt att
någon större ökning av personal därstädes icke är möjlig. I skrivelse den
31 augusti 1923 framförde jag begäran om utbyggnad av sjökarteverkets
fastighet å Skeppsholmen. Förslaget vann dock icke Kungl. Maj:ts bifall.
Inför föreliggande fråga har jag ansett det nödvändigt att framhålla situationen
härutinnan.

På grund av vad i det föregående anförts, får jag i underdånighet anhålla
att i den händelse min hemställan om kallande av sakkunniga bifalles,
åt dessa även må uppdragas att utreda behovet av och betingelserna
för ett snabbare utgivande av sjökort och planer i enlighet med bestämmelserna
i kungl. brevet den 9 mars 1923 ävensom den därmed sammanhängande
frågan om erforderlig ökning av kartverkets byråpersonal och
lokalutrymme.

Remisshandlingax-na återgå.

Stockholm den 8 januari 1926.

l:nderdånigst:

GUSTAF REINIUS.

Ö. P. M. 1

Angående Sjökarte-Kontorets angelägenheter
af f. d. Chefen för samma Kontor.

— — — »Ehuru jag ej fick denna personal så ordnad och aflönad som
jag då trodde och ännu tror vara nödvändig;» — — — »jag vill ej genom
tystnad bidraga till av mig befarad ofärd i denna ej oviktiga sak, hvilket

jag fruktar kan blifva följden av en undseende tystnad»; —--»jag

sade att jag hav fästat min ära vid att saken skulle gå, fast löningssättet
för personalen ej blef uppmuntrande tillskuren vid ny-organisation, detta
tiar ock haft till följd att jag sett mig tvungen afstå en del, eller 266
riksdaler 32 skilling årligen af de ekonomiska fördelar mig rätteligen
skulle tillkomma för att ej sakna ett högst nödvändigt biträde inom deri
alltför inskränkta -personal Kontoret eger till sin disposition för dess temligen
trägna, tidsödande och vidsträckta arbeten».

»Sådant som förhållandet för närvarande är, anser jag oafvisligt nödvändigt
att individen tillgodonjuter sin tur till befordran, annars upplöser
sig saken sjelft, hydrografiska arbeten afstadna, men bildar icke dugliga
personer inom detta fack på ett år, utan många; och jag åtminstone är
icke den man som kan åstadkomma omöjligheter. Skälet till befordran såsom
Sjöofficer kan i dessa fall naturligtvis icke bliva duglighet såsom
praktisk sjöman, utan såsom Hydrograf, ty sjömannens yrke fordrar mångfaldig
duglighet, men denna måste dock, af omöjligheten att till mästerskap
intränga i allt, inskränka sig inom vissa gränser, såsom all annan
menniskoverksamhet.»

»Jag anser mig ovillkorligen skyldig framhålla angelägenheten af, att
om opinionen ej ändras, så att Hydrografiens bearbetare få den aktning
och utmärkelse de förtjena, skall följden bliva olycklig för individen som
dertill egnar sig antingen af fallenhet, eller annan anledning, och det allmänna
skall ej heller vinna derpå, då skickliga arbetare saknas, hvaraf
säkra följden blifver fusk och uselheter i arbetena, till sjöfartens stora
skada jemte det att den samlade erfarenhet i facket, som förre Sjömätnings-Corpsen
grundlagt uti arbetsprinciper, hvilka fortplantat sig på vissa
individer ytterligare af dem ökats genom erfarenheten och reflectionen, dör
ut med individen och följden blifver: man får börja ånyo samma sakernas
snäckegång att bilda passande principer, som åtminstone till en början
blifva bristfälliga, och vi återkomma till det oskuldsfulla ungdomstillståndet
i hydrografiskt hänseende, som för 100 å 200 år tillbaka förevar; härai
visar sig ock angelägenheten af bibehållande af vissa individer som nu
egas, ty saken lefver med individen och dör ut med honom, om den ej får
fortplantas på ett yngre slägte.»

»För upphjelpande av det hydrografiska facket i vårt fattiga land, får
jag fästa Herr Stats-Rådets uppmärksamhet på en annan olägenhet som
under de sednare åren uppstått vid arbetenas utförande, nemligen svårigheten
att få dugliga arbetsbiträden bland flottans yngre officerare, hvaraf

1 Till Herr Chefen för Kung!. Sjöförsvarsdepartementet.

— 49 —

man förr ej hade känning, åt de ex professo eller mera försigkomna Hydrograferne;
härledande visserligen till en del deraf, att denna slags verksamhet
ej till sitt rätta värde varit lycklig vinna det erkännande af allmänna
opinionen som den förtjenar, men än mer från den för Sjöofficerare lyckligtvis
förevarande lättheten att vinna dels sjökommenderingar, dels sysselsättningar
å ångfartyg och segelfartyg hvarå de vinna en närmare deras
egentliga verksamhetsfack liggande erfarenhet, hvilket visserligen är så för
flottan som individen fördelaktigt och godt, men det orsakar äfven att sjömätnings-sysselsättningar
blott nödfallsvis blifva antagna utan håg och
fallenhet derför, och gör att individen skuddar stoftet undan sina fotter så
fort som möjligt är; hvaröfver ej är att förundras, då saken hvarken njuter
enskildt eller of Ädelt erkännande såsom någon merite.»

»Sjömätareindividens l:a år är endast ett novis-år derunder han inhämtar
och måhända någorlunda inkommer uti ar bets-metodens elementer; 2:a året
blifver hans arbete bättre och 3:e året naturligtvis bäst; likväl är det sällsynt
få behålla individen qvar vid dessa sysselsättningar 3:e år i en följd;
detta förhållande har också gjort nödigt iaktaga den försiktigheten att tilldela
sådane noviser arbetstrakter som för den allmänna sjöfarten äro af
mindre vigt, och de mera försigkomne de mera magtpåliggande, för att
icke få arbetet alltför klandervärdt och bortfuskadt; men det har under de
sednare åren ej så sällan inträffat, att denna novis-egenskap belöpit sig till
och med på halfva den officers-personal, som till sjömätningen varit använd,
hvilket är för mycket; 1/i eller J/3 noviser ibland sjömätarne är redan tillräckligt;
och då dertill lägges brist på god vilja, jag vill ej förutsätta nit
hos individen, så förekommer allt för många orsaker till ernående af ett
dåligt arbete, hvilket likväl kostar precist lika mycket penningar som ett
godt.»

»Slutföljden af allt hvad jag nu sökt ådagalägga är tvåfaldig, för de
med hydrografiska ämnen sysselsatta individerne:
l:o Befordringsrätt,

2:o Rätt till tidtals sjökommenderingar å kronans seglande fartyg.»
Stockholm den 26 juli 1852.

A. Almlöf.

nu. 17.

Överlämnas till Chefen för Kungl.
Sjökarteverket till kännedom.
Kungl. Sjöförsvarsdepartementet.

D. N. 31 j1909.

Avskrift av Kungl. Majts nådiga
brev till Lotsstyrelsen ang. vissa
bestämmelser rörande sjökorts upprättande.

GUSTAF etc.

Vår ynnest etc. Uti en till chefen för Vårt sjöförsvarsdepartement ställd, den
15 april 1908 dagtecknad skrivelse haven I samt chefen för marinstaben, inspektören
av flottans övningar till sjöss och chefen för Vårt sjökarteverk, efter verkställd
utredning av vissa till Eder och bemälda myndigheter hänskjutna spörsmål
rörande sjömätningarnas ordnande och omfattning m. m., avgivit förslag, bland
annat, dels angående den skala, i vilken såväl de för försvarsändamål avsedda
som de i handeln tillgängliga sjökorten över de olika kuststräckorna borde upp4
— Rev.-b er ätt el se ang. statsverket för år 1925. III.

— 50 —

rättas, dels ock på vad sätt och till vilken utsträckning djupförhållandena inom
de ur försvarssynpunkt viktiga men för handelssjöfarten oviktiga skärgårdsområdena
borde undandragas allmänhetens kännedom.

Med anledning härav har kommissionen för de allmänna kartarbetena den 17
november 1908 avgivit infordrat underdånigt utlåtande.

Vid underdånig föredragning av detta ärende hava Vi, med godkännande av de
avgivna förslagen, funnit gott i nåder dels föreskriva:

att för närvarande brukliga skalor i befintliga militärspecialer och översiktskort
ävensom i de pass-, kust- och specialkort, vilka nu hållas tillgängliga i handeln,
nämligen passkorten nr 1 och 4—10, kustkorten 20—40 och specialkorten nr 60
-—76 och 80—84, skola med undantag utav specialkorten nr 66 och 68—75 vid
nygravering bibehållas;

att i specialkortet nr 66, Öresund, skalan något minskas, så att området närmast
Kullen och därmed hela Öresund rymmes på ett kortblad av vanlig storlek;

att specialkorten nr 68—75 i skalan 1:50,000 vid nygravering ersättas med
erforderliga specialkort i skala 1 : 100,000;

att utöver redan befintliga hamnspecial, av vilka dock de över Piteå, Luleå och
Söderhamn böra ändras från nuvarande skala 1 : 100,000 till skala 1 : 50,000, hamnspecial
i lämpliga skalor 1 : 20,000 — 1 : 50,000 utgivas över följande inlopp,
hamnar eller för den allmänna sjöfarten viktiga skärgårdsområden: Furuögrund,
Skellefteå med Ursviken och Kallholmsfjärden, Sikeå, Husum, Tynderölandet, Sundsvall
innanför Tjuvholmen, Storviken, Ljusne, Gåsholma med Sundsmarsredd, Norrsundet,
Skutskär, Gävle till och med nya hamnen, Öregrunds hamn, Norrtälje,.
Södertälje kanal — Linasundet, Oxelösunds hamn, Norrköping från Pampusfjärden,
Ettersundet och Stegeborg, Västervik från Lucernafjärden, Mönsterås, Klintehamn,
Sölvesborg, Ahus, Limhamn, Landskrona, Råå, Höganäs, Falkenberg, Göteborg
innanför Alvsborg, Marstrand med Albrektssunds kanal, Lysekil, Uddevalla och
Strömstad, varjämte i mån av behov special i skalan 1 : 50,000 utgivas över nedannämnda,
trängre och delvis upprensade farleder å Västkusten: farleden innanför
Flatholmen, Hjerttö och Toftö, Kyrkesund, Skopesund, Mollösund, Väckholmssund,
farleden innanför Hermanön, Snäckedjupet—Strömsund—Malösund samt farleden
innanför Homo och genom Stora Homborgssund;

att — under villkor att skärgårdsområdet öster om Ronneby innanför de yttre
grunden, som omfattar Karlskrona fästning, ej utarbetas fullständigare än det förekommer
å nuvarande kustkortet över Hanöbukten i skalan 1 : 200,000 — ett nytt
specialkort i skalan 1 : 100,000 upprättas över blekingskusten från Torhams udde
till Åhus; samt

att ett specialkort i skalan 1 ; 100,000 upprättas över Hjälmaren och västra
Mälaren med tillhörande inre vattenvägar; dels ock fastställa följande grunder att
iakttagas vid nygravering och rättelse av sjökort, som skola till allmänheten utlämnas
:

att å alla pass-, kust- och specialkort kusternas konturer, öar, skär, övervattensgrund
och bränningar skola i nygraverade kort vara rätt utlagda och att uti nu
utgivna kort, där så erfordras och så vitt lämpligen ske kan, rättelser i berörda
hänseenden företagas;

att med här nedannämnda inskränkningar dessutom till den utsträckning så lämpligen
ske kan i sjökorten skall utläggas allt, som är sjökarteverket bekant beträffande
säkerhetsanordningar, grund och djupförhållanden m. m. och som för erhållande
av fullgoda sjökort kan i desamma utläggas; börande därvid hädanefter även
inom skärgårdsområden grund, vara vattendjupet icke överstiger 10 meter, i sjökorten
utläggas;

att inom de områden, som i bifogade sjökort omgivas av röda linjer, i nygrave -

— 51 —

rade kort icke några djupsiffror eller undervattensgrund skola finnas utlagda och
uti nu utgivna kort nyupptäckta grund icke skola utläggas eller rättelser ske beträffande
djupförhållandenas beteckning;

att inom de områden, som i nämnda sjökort omgivas av blåa linjer, icke några
grund på större djup än 3.6 meter under vattenyttan skola finnas utlagda i nygraverade
eller rättas i nu graverade kort;

att ej mindre ovannämnda inskränkningar i djupförhållandenas angivande tydligt
tillkännagivas än även att gränserna för de olika områdena på lämpligt sätt utmärkas
å sjökorten;

att de enstaka inskränkningar i djupförhållandenas angivande, som ur försvarssynpunkt
kunna befinnas nödvändiga uti nuvarande specialkort i skalan 1 :50,000
utanför ovannämnda områden, får vidtagas först efter av OSS därom för varje särskilt
fall utfärdade bestämmelser; samt

att, för den händelse av en eller annan orsak ändring ifrågasättes i gränserna
för berörda områden, frågan härom, jämte yttranden däröver av Eder, chefen för
marinstaben, inspektören av flottans övningar till sjöss och chefen för sjökarteverket
skall överlämnas till Vårt avgörande.

Därjämte have Vi, som ej funnit skäl bifalla en av kommissionen för de allmänna
kartarbetena i dess ovanberörda utlåtande gjord framställning om nådigt
bemyndigande för chefen för Vårt sjöförsvarsdepartement att, så snart nya sjökort,
upprättade i enlighet med det nu gjorda förslaget, utgivas, genom chefen för sjökarteverket
delgiva landkarteverken det icke publicerade djupsiffermaterial, av
vilket dessa för utförande av sina arbeten och för fyllande av sin vetenskapliga
uppgift kunde vara i behov, velat i nåder förklara, att föreskrifterna rörande djupsiffrorna
å ovan berörda områden av sjökorten icke skola medföra förpliktelse för
landkarteverken att å sina kartor utföra några som helst därav beroende förändringar
förr än dessa kartor komma att, även i Ovigt, undergå revision.

Vilket Vi Eder till snar och underdånig efterrättelse härigenom meddele, jämte
det chefen för marinstaben, inspektören av flottans övningar till sjöss, chefen för
sjökarteverket samt kommissionen för de allmänna kartarbetena varda om detta
Vårt nådiga beslut underrättade.

Stockholms slott den 12 februari 1909.

GUSTAF.

C. A. Ehrensvärd.

Bil. 18.

Särskilda föreskrifter.

§ 1.

Rutin 1.

F. m.

Kl. 4
» 4.2 5

» 4.55

» 5

» 8 (omkring)

» 12 »

Vardagsrutin för sjömätningsfartyg å mätningsstation.

Utpurrning, tvättning och klädsel i arbetskläder.
Frukostskaffning.

Båtarna klargöras.

Arbetet börjas.

Extra måltid (20 min.)

Måltid (aftonskaffningen) (30 min.)

— 52 —

E. m.

Kl. 5 Arbetet upphör; båtarna, som skola vara återvända om bord,

förses med bränsle; proviantutvägning.

» 6 (eller tidigare) Måltid (middagsskaffningen).

» 9 Nattvakt sättes.

Anm. 1. Lördagarna upphör mätningsarbetet i så god tid, att båtarna
kunna vara tillbaka till mätningsstationen kl. 12 midd. (vid landförläggning
kl. 2 e. m.) varefter fartyg och båtar rengöras. Minst en för- eller
eftermiddag varje månad (t. ex. under regn eller vid starkt blåsväder)
ägnas åt militärt manskaps beklädnadsvård. Åt materielens vård ägnas
den tid, som av förhållandena påkallas.

Anm. 2. Från och med den 15 september börjar arbetet kl. 5.3 0 f. m.,
från och med den 1 oktober börjar arbetet kl. 6 f. m. Utpurrning verkställes
en timme före arbetets början. Arbetet slutas dock kl. 5 e. in.

Anm. 3. Ovanstående bestämmelser tillämpas även för fartyg som användas
för utsjölodning, då arbetet icke utföres vaktvis på två kvarter. Vid
utsjölodning — vakt om vakt — ansvarar fartygschefen för att den ljusa
delen av dygnet i högsta möjliga grad utnyttjas för mätningsarbetet.

2. Söndagsrutin.

F. m. kl. 7 utpurrning, tvättning; 7.2o frukostskaffning; 8 rengöring;
därefter klädsel; 10 (eller tidigare) divisioner; 12 middagsskaf fning.

E. m. kl. 2 proviantutvägning; 6 aftonskaffning; 9 sättes nattvakt.

Bil. 20.

Kungl. brev

angående ändrade bestämmelser
rörande sjökorts upprättande m. m.
Till Chefen för Sjökarteverkct. den 9 mars 1923.

GUSTAF etc.

Vår ynnest etc. Genom brev den 4 februari 1921 dels bemyndigade Kungl.
Maj:t chefen för sjökarteverket att, i den mån förhållandena påkallade, i överensstämmelse
med av bemälde chef avgivet förslag till bladindelning utgiva sjökort
över Norrlands kust i skalan 1: 100,000 och växande projektion, dels ock uppdrog
Kungl. Maj:t åt chefen för sjökarteverket att gemensamt med lotsstyrelsen, chefen
för marinstaben och högste befälhavaren över kustflottan verkställa och till Kungl.
Maj:t inkomma med utredning ej mindre beträffande upprättande av kartplaner i
lämpliga skalor mellan 1: 5,000 och 1: 50,000 över hamnar och pass i mycket
trafikerade farleder utöver den omfattning, vari hamnspecialer m. m. redan utgåvos
jämlikt brev den 12 februari 1909 angående vissa bestämmelser rörande sjökorts
upprättande, än även angående en revision av gränserna för de i samma brev
angivna skärgårdsområdena, inom vilka undervattensgrund och djupsiffror icke skulle
angivas å sjökorten, samt de för dessa områden gällande bestämmelserna.

I anledning av en utav chefen för sjökarteverket gjord framställning föreskrev
Kungl. Maj:t sedermera genom brev den 20 maj 1921, att med utgivandet av de
kartblad över Norrlandskusten, vilka benämnts Piteå-, Luleå- och Haparandabladen
och omfattande kuststräckan Haparanda—Rönnskär, skulle tillsvidare anstå i avvaktan
på den genom förenämnda brev den 4 februari 1921 anbefallda utredningen,
varjämte Kungl. Maj;t bemyndigade chefen för sjökarteverket att — med användande
av förefintliga kopparplåtar, sedan alla upplysningar av hemlig natur blivit
från desamma borttagna — tillsvidare och till dess förhållandena gjorde det lämp -

— 53 —

ligt att tillämpa ovan omförmälda i brevet den 4 februari 1921 meddelade föreskrift
utgiva sjökort över Norrlands kust i övrigt i skalan 1: 100,000 enligt det
av kartverkschefen avgivna förslaget till bladindelning och i konisk projektion.

I skrivelse den 22 augusti 1922 hava chefen för marinstaben, högste befälhavaren
över kustflottan, lotsstyrelsen och chefen för sjökarteverket, till fullgörande
av det dessa myndigheter genom förenämnda brev den 4 februari 1921 meddelade
uppdraget, avgivit förslag till vissa bestämmelser rörande sjökorts upprättande,
avsedda att ersätta de i förenämnda brev den 12 februari 1909 meddelade bestämmelserna
i ämnet.

Häröver hava utlåtanden avgivits den 16 november 1922 av kommissionen för
de allmänna kartarbetena och den 23 december 1922 av kommerskollegium; varjämte
chefen för sjökarteverket den 23 januari 1923 avgivit en promemoria med
anledning av vad kommerskollegium anfört i ärendet.

Kungl. Maj:t föreskriver, med upphävande av förenämnda brev den 12 februari
1909, angående vissa bestämmelser rörande sjökorts upprättande, att med avseende
å de för allmänheten avsedda sjökorten nedannämnda bestämmelser och skalor
skola tillämpas, nämligen:

1) att å alla pass-, kust- och specialkort ävensom å kartplaner och specialer
kusternas konturer, öar, skär och bränningar skola å hädanefter utgivna kort vara,
i den mån känt är, rätt utlagda, och att å hittills utgivna kort, där så erfordras
och såvitt lämpligen ske kan, rättelser i berörda hänseenden skola företagas;

2) att med här nedan angivna inskränkningar dessutom skall, till den utsträckning
lämpligen kan ske å sjökorten, utläggas allt, som är sjökarteverket bekant
beträffande allmänna farleder, grund och djupförhållanden, säkerhetsanordningar
m. m. och som för erhållande av fullgoda sjökort kan å desamma utläggas; börande
därvid hädanefter även inom skärgårdsområden grund, varå vattendjupet icke överstiger
10 meter, å sjökorten utläggas;

3) att inom de områden av Norrbottens skärgård, som å bifogade sjökort omgivas
av heldragna svarta linjer, skola beträffande hädanefter utgivna sjökort och
specialer i skalan 1: 100,000 utläggas av landgrundkonturer endast tre-meters
konturen samt beträffande dylika sjökort i mindre skala än 1: 100,000 endast sexmeters
konturen och å samtliga nu nämnda sjökort djupsiffror och grund endast i
den utsträckning, vari de redan angivits å hittills för allmänheten utgivna sjökort
och kartor;

4) att inom de områden av Öregrunds, Stockholms, Södermanlands och Östergötlands
skärgårdar, som å bifogade sjökort omgivas av heldragna svarta linjer,
skola beträffande hädanefter utgivna sjökort i skalan 1: 100,000 utläggas av landgrundkonturer
endast tre-meters konturen och beträffande dylika sjökort i mindre
skala än 1: 100,000 endast sex-meters konturen samt av grund inga sådana, som
å hittills utgivna sjökort ej utlagts, varjämte djupsiffrornas antal, oberoende av
skalans storlek, icke må utökas utöver det antal, som finnes utlagt å nu befintliga
sjökort i skala 1: 100,000 över nämnda områden, och ej heller fördelas på annat
sätt, än som framgår av sagda sjökort;

5) att inom de områden av Stockholms och Södermanlands skärgårdar, som å
bifogade sjökort omgivas av streckade svarta linjer, skola utläggas av efter år 1908
upptäckta grund endast de, som hava mindre djup än 3.7 meter vid vanligt lågt
vattenstånd;

6) att inom områden, som omnämnas i punkterna 3 och 4, hittills utgivna sjökort
ej skola fullständigas med avseende på grund, djupsiffror och grundkonturer;

7) att å hädanefter utgivna sjökort och specialer av större skalor än 1: 100,000,

a) inom de områden, som å bifogade sjökort omgivas av heldragna svarta linjer,

— 54 —

av landgrundkonturer skola utläggas endast tre-meters konturen och av grund och
djupsiffror endast de, som redan angivits å hittills för allmänheten utgivna sjökort
och kartor, och

b) inom de områden, som å bifogade sjökort omgivas av streckade svarta linjer,
av landgrundkonturer skola utläggas endast tre-meters konturen och av grund de,
som hava mindre djup än 3.7 meter vid vanligt lågt vattenstånd, samt de djupare
grund ävensom de djupsiffror, vilka redan angivits å hittills för allmänheten utgivna
sjökort och kartor;

8) att ovannämnda inskränkningar i djupförhållandenas angivande skola tydligt
tillkännagivas, och gränserna för de olika områdena på lämpligt sätt utmärkas å
sjökorten;

9) att beträffande hittills utgivna sjökort de åtgärder, vartill nu lämnade föreskrifter
giva anledning, skola vidtagas i den mån förhållandena och sjökarteverkets
tillgängliga medel det medgiva;

10) att för den händelse av en eller annan orsak ändring ifrågasättes i gränserna
för berörda områden, frågan härom, jämte yttranden från chefen för sjökarteverket,
chefen för marinstaben, högste befälhavaren över kustflottan, lotsstyrelsen
och kommerskollegium, skall överlämnas till Kungl. Maj:ts avgörande; samt

11) att, utöver redan befintliga eller till utgivning beslutade sjökort, specialer
och planer, chefen för sj ökarte verk et skall äga — med de undantag, som här ovan
stadgas — att efter eget beprövande och med hänsyn till den allmänna sjöfartens
intressen efter samråd med kommerskollegium utgiva sjökort och specialer i olika
skalor enligt följande grunder:

A) Pass- eller översiktskort utgivas i lämpliga skalor.

B) Kustkort utgivas i-skalan 1:200,000, såvida ej lokala eller andra skäl föranleda
valet av annan närliggande skala.

C) Specialkort:

1) Kustfarvattnen.

Sjökort i skalor ej överstigande 1: 50,000 utgivas över området Ångermanälven
—Härnösand ävensom över kuststräckan Öregrund —Idefjorden. Över den del av
Blekinge skärgård, som begränsas av Long. O 14° 55'' och Long. O 15° 55'' samt
Lat. N. 50° 15'' må, dock med undantag för Karlskrona inre redd och kofferdihamn
samt Tärnö hamn, inga sjökort och specialer i större skala än 1: 100,000
utgivas.

I skalan 1: 100,000 utgives en sammanhängande serie sjökort över de svenska
kustfarvattnen. Lokala eller andra förhållanden må dock undantagsvis föranleda
användandet av annan närliggande skala.

2) Segelbara inlandsfarvattnen.

Häröver utgivas sjökort i erforderliga skalor. I den mån så är lämpligt, skall
därvid val av skala ske under strävan att vinna likhet med sjökortsskalorna över
närliggande kustfarvatten.

3) Planer över hamnar och ankarsättningar samt specialer över pass i allmänna
farleder beträffande såväl kust- som inlandsfarvattnen utgivas i lämpliga skalor,
sedan ifrågavarande områden på ett tillfredsställande sätt sjömätts eller sjökarteverket
på annat fullt betryggande sätt erhållit tillförlitligt kartmateriel.

Tillika förordnar Kungl. Maj:t, att ovan meddelade föreskrifter i avseende å
inskränkning i sjökortens uppgifter inom vissa för försvaret viktiga områden skola
i tillämpliga delar gälla även för rikets allmänna kartverk i avseende å kartblad,
som hädanefter utgivas såsom nya eller efter grundlig revision.

Vilket vederbörande till efterrättelse länder.

Avskrifter av detta brev tillställas:

chefen för marinstaben,

— 55 —

högste befälhavaren över kustflottan,

lotsstyrelsen,

kommerskollegium,

kommissionen för de allmänna kartarbetena, samt
rikets allmänna kartverk.

Stockholms slott den 9 mars 1923.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

P. Albin Hansson.

Bil. 22.

P. M.

angående en del främmande länders sjökortsförhållanden.

Norge.

över hela Norges långsträckta kust utgives en sammanhängande .serie
specialkort i skalan 1: 50,000. Dessa äro till antalet 98. Dessutom utgives
en serie av 25 st. kustkort i skalan 1:100,000. Intet av dessa sjökort
grundar sig på äldre mätningar än från 1860.

Danmark.

Här växla skalorna avsevärt men hålla sig i allmänhet mellan 1: 25,000
och 1:85,000 i Öresund, Bälterna och liknande farvatten. Intet sjökort
grundar sig på äldre mätningar än från år 1869—1870.

Tyskland.

Här liksom i Danmark utgivas sjökorten i mycket växlande skalor i regel
mellan 1: 50,000—1: 80,000 för kustspecialerna. Specialer över exempelvis
Kielerbukten och Helgoland utgivas i skalan 1:12,500 respektive 1:15,000.
Samtliga tyska sjökort grunda sig på mätningar utförda ej senare än på
1870-talet.

Holland.

Specialkorten över holländska kusten utgivas i en i det närmaste genomgående
skala 1: 50,000.

England.

Över en stor del av Englands kust utgivas specialer i skalan 1: 25,000
och större. Sammanhängande serier över viktigare områden utgivas i skala
1: 50,000—1: 73,000 samt dessutom kustkort i en i det närmaste sammanhängande
serie i skalan 1:146,000.

Frankrike.

Från gränsen till Belgien längs kanalen och Atlantens kuster till Gironde
utgivas ett 60-tal specialer i skalor mellan 1: 40,000 och 1: 50,000, från den
spanska gränsen i Medelhavet till Monaco i skala 1: 50,000 samt över Körsla
i skala 1: 36,000.

— 56 —

Amerika.

För viktiga hamnar och inlopp utgivas specialer'' i stora skalor ända till
1:10,000. För andra svårnavigabla farvatten utgivas serier av specialkort
i skala 1: 40,000 samt utmed hela Atlanten och Mexikanska Golfen i skala
1: 80,000.

Javan.

Serier av specialkort i skalorna 1:40,000 — 1:50,000 utgivas över rikt utbildade
skärgårdsområden och viktiga inlopp. I övrigt varierar skalan
mellan 1:100,000—1: 200,000.

Medicinalstyrelsens

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 48, § 30.

Vad först beträffar revisorernas anmärkning angående det knappa utrymmet
i hospitalets kök samt diskrum och förrådsrum får styrelsen vördsamt
meddela, att frågan om otillräckligheten av kökslokalerna flera gånger
varit på tal. Senast avhandlades fråigan vid den av styrelsen föranstaltales
inspektionen av hospitalet den 28 oktober 1925, därvid bland de obehag,
som förorsakades av det trånga utrymmet, särskilt framhölls, att diskning
och matberedning måste försiggå i samma rum. Till avhjälpande av
dessa olägenheter föreslogs då, att ett intill köket liggande strykrum skulle
användas för kökets behov och att en mindre tillbyggnad skulle göras till
ekonomibyggnaden för inredande av ett nytt strykrum. Frågan härom är
för närvarande föremål för vidare utredning av hospitalsdirektionen.

Vidkommande olägenheterna av att hospitalet är utrustat allenast med
torvmullsklosetter får styrelsen framhålla, att även frågan om avhjälpande
av dessa olägenheter länge varit föremål för styrelsens uppmärksamhet.

Redan före världskriget väcktes förslag om införande av vattenklosetter
vid hospitalet. På grund av de under kriget rådande allmänna ekonomiska
förhållandena fick emellertid med frågan tillsvidare anstå. Sedermera
har ärendet återupptagits och styrelsen har uppdragit åt ingenjören John
Bergström att till styrelsen inkomma med förslag i ärendet. Uppgörandet
av detta har emellertid fördröjts därav, att anordnande av vattenklosetter
inom hospitalet varit beroende av framdragande av Nyköpings städs avloppsledningar
till hospitalsområdet. Enligt uppgift av ingenjören Bergström
kommer han att inom den närmaste framtiden avgiva det begärda
förslaget.

Stockholm den 5 januari 1926.

B. BUHRE.

RICHARD STENBECK.

Karl Leijer.

— 57 —

Skolöverstyrelsens

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 49, § 31.

Till Konungen.

I anledning av härmed återgående nådiga remiss samt med överlämnande
av i ärendet infordrat yttrande av styrelsen för statens uppfostringsanstalt
för sinnesslöa flickor i Vänersborg får skolöverstyrelsen i underdånighet
anföra följande.

Av anstaltsstyrelsens redogörelse torde framgå bland annat, att ingen
minderårig för anstaltsvård lämplig sinnessilö vägrats intagning å anstalten,
att styrelsen i stor utsträckning intagit överåriga i denna, och att
styrelsens beslut att avslå ansökningen beträffande åtta vuxna sinnesslöa
kvinnor, vilka oavsett åldern uppfyllde de formella kompetensfordringarna
för intagning å anstalten, motiverats därav att styrelsen icke ansett sig
böra fullbelägga anstalten med dessa överåriga till förfång för det klientel,
för vilket anstalten ursprungligen vore avsedd. Överstyrelsen, som för sin
del icke bär något att tillägga utöver vad av anstaltsstyrelsen anförts,
skall låta sig angeläget vara att framdeles såsom hittills ägna all uppmärksamhet
åt här berörda förhållanden.

Stockholm den 5 januari 1926.

Underdånigst:

B. J:n BERGQVIST.

PER HOLMÉN.

Föredragande.

Henning Bruce.

I detta ärendes slutliga handläggning hava deltagit generaldirektören
Bergqvist, avdelningschefen Bruce och föredraganden.

Statens uppfostringsanstalt
för sinnesslöa flickor

i Vänersborg yttrande i anledning av
riksdagens revisorers uttalande del I,
sid. 49, § 31.

Till Konungen.

Till åtlydnad av nådig remiss den 22 december 1925 med statsrevisorernas
uttalande i anledning av deras besök vid statens uppfostringsanstalt i
Vänersborg för sinnesslöa flickor, får anstaltens styrelse anföra följande.

Revisorerna anmärka, att ehuru riksdagen beräknat 30 elever vid anstalten
och 37 ansökningar till styrelsen ingivits, vid tiden för revisorernas
besök endast 22 elever vistades vid anstalten, varjämte 3 elever därifrån
utskrivits.

Enligt Kungl. Maj:ts reglemente den 9 november 1922 för statens uppfost -

— 58 —

ring-sanstalter för sinnesslöa hava dessa till ändamål »att meddela uppfostran,
undervisning och vård åt sådana sinnesslöa minderåriga, vilka äro
eller varit intagna i statsunderstödd uppfostringsanstalt för sinnesslöa
eller fallandesjuka, men av vederbörande läkare eller inspektör förklarats
vara olämpliga för samlivet i sådan anstalt på grund av vanart, benägenhet
att rymma, häftigt lynne, våldsamhet eller annan liknande orsak».

Vidare må mottagas »sinnesslö minderårig, vilken är eller varit intagen
i skyddshem, som avses i lagen den 13 juni 1902 angående uppfostran åt
vanartade och i sedligt avseende försummade barn, eller i allmän uppfostringsanstalt,
som avses i 5 kapitlet 3 § strafflagen».

»Tillsvidare, intill dess Kungl. Maj:t annorlunda förordnar», må ock »intagas
icke sinnesslö minderårig, som är eller varit intagen i statsunderstödd
uppfostringsanstalt för fullandesjuka, men av vederbörande läkare
eller inspektör förklarats vara olämplig för sådan anstalt». Till sist må
enligt reglementet, när särskilda skäl därtill föranleda, intagas sinnesslö
eller fallandesjuk, som ej längre är minderårig, men uppfyller övriga villkor
för inträde.

Enligt nådigt brev, givet samma dag som reglementet, må emellertid,
utan hinder av bestämmelserna i detta, i statens uppfostringsanstalt för
sinnesslöa flickor i Vänersborg, där så finnes utan skada för verksamheten
vid anstalten kunna ske, tillsvidare intagas till vuxen ålder kommen kvinnlig
sinnesslö, ehuru hon icke är eller varit intagen ä anstalt.

Den av Kungl. Maj:t åsyftade verksamheten vid anstalten, vilken ej
finge skadas genom intagande av vuxna sinnesslöa, kan ej vara annan än
den att bereda hem för uppfostran åt minderåriga vanartade flickor från
sinnesslöanstalterna och minderåriga sinnesslöa flickor från skyddshemmen.

Av å anstalten nu befintliga 22 elever är en född 1888, en 1893, två 1899,
två 1901, en 1902, en 1903, en 1904, tre 1905, en 1906, en 1907, två 1908,
tre 1909 och tre 1910. Av de tre utskrivna, vore de två, som överflyttats
till sinnessjukhus, födda år 1901 — den tredje, som dog, var född år 1905.

Av mottagna elever ha således ej färre iin 15 varit över 20 år och endast
10 under 20 år.

Av de 12 ansökningar, som styrelsen avslagit, avsåg en ansökan en sinnesslö,
men ej vanartad kvinna, född 1874. Två ansökningar avsågo flickor,
födda respektive 1906 och 1912, vilka påtagligen vore i behov av vård
å sinnessjukhus. En fjärde ansökan avsåg en flicka, född 1911, som i ansökningshandlingarna
uppgavs vara fullständigt obildbar och således var
ett rent asylfall.

De övriga 8 ansökningarna avsågo -sökande, som uppfyllde nuvarande
formella kompetensfordringar, men de avsågo kvinnor mellan 24 och 40 år.
Genom att bevilja dessa ansökningar och genast fullbelägga anstalten hade
denna under en lång följd av år blivit urståndsatt att fylla sin egentliga
uppgift, att bereda plats för minderåriga från sinnesslöanstalter och
skyddshem. Redan genom att mottaga -så många äldre och även så många
svårskötta sökande har anstaltens klientel blivit ett an-na-t och mera svårskött,
än vad vid anstaltens planerande var avsett. Därför torde också nu
möta -svårigheter att mottaga det maxim iantal elever eller 40 stycken,
-som man vid anstaltens planläggning tänkte sig.

Det nu av riksdagen beräknade antalet 30 stycken torde däremot inom
ej alltför lång tid vara fyllt, då nya elever, som fylla reglementets fordringar,
givetvis under hand mottagas.

— 59 —

Styrelsens åtgärd att begränsa antalet å anstalten mottagna vuxna sinnesslöa,
som ej tidigare varit intagna å anstalt, bar skett efter samråd
med nuvarande och förutvarande inspektören för sinnessjukvården i riket.
Vänersborg den 4 januari 1926.

Underdånigst:

Statens uppfostringsanstalt för sinnesslöa flickor i Vänersborg
AXEL von SNEDJERN.

E. Gunnarsson.

Medicinalstyrelsens

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 49, § 32.

Utlåtande.

I likhet med riksdagens revisorer och på av dem anförda skäl anser medicinalstyrelsen,
att i fall, där statsbidrag till läkararvode enligt kungörelsen
den 8 november 1918 (Sv. ffs. nr 843) åtnjutes, endast det lägsta i gällande
läkartaxa stadgade arvode skall utgå.

Då ifrågavarande statsbidrag skall utbetalas av vederbörande länsstyrelse,
kan lätt olika tolkningar av bestämmelserna i ämnet komma till
stånd. Det synes styrelsen därför lämpligt, att förberörda kungörelse eller
den författning, som kan komma att ersätta densamma, fullständigas med
ett uttryckligt stadgande om att vid beräkning av statsbidraget det i gällande
läkartaxa i varje särskilt fall lägst stadgade arvodet skall läggas till
grund för sagda bidrag.

Med det i taxan använda uttrycket »personer i ringa förmögenhetsvillkor»
torde väl få avses icke blott obemedlade, vare sig de åtnjuta fattigvårdsunderstöd
eller icke, utan även mindre bemedlade enligt bestämmelserna
i kungörelsen nr 843.

Stockholm den 30 december 1925.

Underdånigst:

B. BUHRE.

F. BLOCK.

A. E. Bastman.

Riksräkenskapsverkets

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 49, § 32.

Till Konungen.

Genom nådig remiss den 22 dennes har Eders Kungl. Maj:t anbefallt
riksräkenskapsverket att inkomma till socialdepartementet med utlåtande
över vad riksdagens senast församlade revisorer anfört i fråga om debitering
av läkararvode i fall, där statsbidrag utgår till sjukvårdskostnad.

I berörda fråga hava revisorerna uttalat såsom sin åsikt att i fall, där
statsbidrag till läkararvode åtnjutes enligt nådig kungörelse den 8 november
1918, nr 843, endast det lägsta i fastställd taxa stadgade arvode skall

— 60 —

utgå. I anslutning härtill hava revisorerna jämväl framhållit, att det syntes
dem nödigt, att en sådan omredigering av vederbörande författningsbestämmelser
vidtages, att för framtiden varje möjlighet till tvekan eller
missförstånd i nämnda hänseende undanröjes.

Med hänsyn därtill att olika meningar gjort sig gällande beträffande
tolkningen av ifrågavarande bestämmelser anser riksräkenskap,sverket i
likhet med riksdagens revisorer, att det är önskligt, att ett förtydligande
stadgande kommer till stånd.

I detta ärendes handläggning har byråchefen Beckman deltagit jämte
undertecknade.

Remissakten återställes härjämte.

Stockholm den 29 december 1925.

Underdånigst:

CHR. L. TENOW.

KARL WAHLESTEDT.

E. Norberg.

Riksräkenskapsverkets

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 52, § 33.

Till Konungen.

Genom nådig remiss den 22 dennes har riksräkenskapsverket anbefallts
att avgiva utlåtande över vad riksdagens senast församlade revisorer anfört
i fråga om åstadkommande av en effektivare kontroll över landsfiskalernas
medelsförvaltning. Enligt revisorernas mening böra i vissa avseenden
snarast möjligt ändringar och kompletteringar ske i vederbörande
stadganden i ändamål att göra nämnda kontroll mera verksam. Sålunda
anse revisorerna, att det bör tagas under övervägande införandet av sår
dana föreskrifter, som giva säkra garantier för att inventeringarna verkställas
av därtill fullt kompetenta och i övrigt fullt lämpliga personer.
Likaledes framhålles vikten av att inventeringarna icke äga rum på regelbundet
återkommande tider. Under alla förhållanden anse revisorerna, att
bestämmelserna böra innehålla detaljerade föreskrifter med avseende å
granskning av diarier, handlingar, skriftväxling m. m. i syfte att inventeringarna
måtte bliva av en ingående och grundlig beskaffenhet.

Med anledning av dessa uttalanden erinrar riksräkenskapsverket, att ämbetsverket
med underdånig skrivelse den 31 oktober 1925 avgivit underdånigt
förslag till bestämmelser, syftande till en effektivare kontroll å,
bland andra, landsfiskalernas medelsförvaltning. Enligt detta förslag
skulle landsfogde eller av länsstyrelse förordnad inventeringsförrättare
äga att, där så prövas nödigt, erhålla biträde med inventeringar hos landsfiskalerna.
Såsom biträde vid dessa förrättningar bör givetvis i första
hand ifrågakomma personal från landskontoren, vilka med de insikter rörande
räkenskapsväsendet, som de förvärvat under tjänstgöringen å landskontoren,
måste anses väl lämpade för nämnda uppdrag. Vidare har riksräkenskapsverket
föreslagit bestämmelse, att inventeringarna skola verkställas
utan föregående underrättelse. Härjämte har ämbetsverket i vissa
avseenden föreslagit mera detaljerade bestämmelser för inventeringarnas
bedrivande, än de som nu äro meddelade.

— 61 —

Genomföras de av riksräkenskapsverket sålunda föreslagna bestämmelserna,
synas därmed också de av riksdagens revisorer uttalade önskemålen
komma att bliva förverkligade. Vid sådant förhållande lära några särskilda
åtgärder, utöver vad riksräkenskapsverket redan hemställt, icke för
närvarande erfordras med anledning av revisorernas ifrågavarande uttalande.

I detta ärendes handläggning har byråchefen Beckman deltagit jämte
undertecknade.

Remissakten återställes härjämte.

Stockholm den 29 december 1925.

Underdånigst:

CHR. L. TENOW.

KARL WAHLESTEDT.

E. Norberg.

Konungens befallningshavandes
i Södermanlands län

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 53, § 34.

Till Konungen.

Sedan riksdagens revisorer, som inhämtat, att en ordinarie tjänsteman
vid denna länsstyrelse uppträtt såsom ombud för svaranden i ett vid rådstuvurätten
i Nyköping handlagt mål angående olovlig införsel av och
olovlig befattning med spritvaror, i sitt protokoll framhållit olämpligheten
av att en statens tjänsteman åtager sig uppdrag av liknande art som det
ifrågavarande, får Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande, till åtlydnad
av nådig remiss den 22 december 1925, överlämna yttrande från landskanslisten
Karl Engman samt för egen del i ärendet anföra följande.

Eders Kungl Maj:ts befallningshavande åberopar till en början härvid
i bestyrkta avskrifter fogade brev den 10 oktober 1925 från t. f. kanslisekreteraren
Harald Frisk såsom sekreterare å statsrevisionens första avdelning
till landssekreteraren i Södermanlands län och undertecknad landssekreterares
svar därå av den 16 i samma månad. Av sistnämnda skrivelse
framgår bland annat dels att undertecknad landshövding den 9 oktober
1925 förehålla Engman det olämpliga i att en tjänsteman hos länsstyrelse
— även om han ansåge väckt åtal mot annan för olovlig befattning med
rusdrycker obefogat — uppträdde vid domstol såsom ombud för eller rättegångsbiträde
åt svarande i dylika mål, dels att Engman inför undertecknad
landshövding förklarat, att han skulle helt och hållet upphöra med
att biträde tilltalade i brottmål.

Tillika hänvisar Eders Kungl. Maj:ts hefallningshavande till en i närslutna
nummer av Södermanlands läns tidning för den 11 december 1925
av Engman införd annons, vari han meddelar, att han ombesörjer upprättande
av testamenten, bouppteckningar m. m., men att han icke åtager sig
utförande av rättegångar.

Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande har under en lång följd av år
låtit Engman, som väl behövt och behöver någon extra inkomst, få upp -

Bil. 1.

Bil. 3—4.

Bil. 5.

— 62 —

träda såsom ombud för eller rättegångsbiträde åt parter vid domstol. De
dagar, lian till följd av dylika uppdrag varit frånvarande från landskansliet,
hava avräknats på honom tillkommande semester.

Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande har denna dag meddelat Engman,
att Eders Kungl. Maj:ts hefallningshavande, som har att utöva tillsyn
över att begångna brott bliva lagligen beivrade och särskilt har att
övervaka iakttagande av lagbestämmelserna angående rusdrycker, icke
tilläte honom att uppträda såsom ombud för eller rättegångsbiträde åt tilltalade
i brottmål, samt att Engman i övrigt hade att ställa sig till noggrann
efterrättelse bestämmelserna i 15 kap. 2 § fjärde punkten rättegångsbalken.

Det torde icke tillkomma Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande att
yttra sig, huruvida det kan anses olämpligt, att tjänstemän i andra statens
verk än länsstyrelserna åtaga sig uppdrag av liknande art som det i ärendet
ifrågavarande.

Nyköping i landskansli den 5 januari 1926.

Underdånigst:

L. RETJTERSKIÖLD.

TV■ Fahlcrantz.

Bil. 1.

Landskanslisten Karl Engmans
yttrande.

Till Konungens befallningshavande i Södermanlands
län.

Med anledning av nådig remiss till Konungens befallningshavande av
den 22 innevarande december rörande riksdagens revisorers anmärkning,
§ 34, i fråga om olämpligheten att en länsstyrelsens i Nyköping ordinarie
tjänsteman i ett mål om olaga spritinförsel uppträtt såsom ombud för svaranden,
får jag vördsammast avgiva följande förklaring.

Såsom varande son till dåvarande kronolänsmannen i Oppunda härads
östra distrikt Alh. Engman, vilken jag sedan min ungdom biträdde å länsmanskontoret
intill dess jag den 20 augusti 1900 anställdes å härvarande
landskansli, blev jag tidigt insatt i utredningar i såväl civil- som brottmål
och för vilka utredningar jag synnerligen intresserade mig. Detta mitt intresse
bär fortfarit intill nuvarande stund, vilket gjorde att jag även efter
min ankomst till Nyköping, utom min tjänst, åtog mig parters talan inför
domstol.

Detta ombudsmannaskap har jag dock ej utövat såsom yrke, utan endast
för mina vänner och bekanta och i de flesta fall till främjande av den fattiges
rätt och för dem, vilka enligt min uppfattning, jag ansett varit oskyldigt
rättsförda. För utförande av dessa uppdrag har jag i regel använt
mig av semesterdagarna.

Det övervägande flertalet mål, vari jag uppträtt såsom ombud, hava varit
s. k. civilmål. Dock har det någon gång förekommit att mina vänner och
närmare bekanta ombett mig att biträda dem i lindrigare brottmål, såsom
förseelser mot särskilda stadganden m. m. Jag har, ehuru med viss tvekan,
ansett mig böra såsom god vän och på parters enträgna begäran, åtaga

— 63 —

mig deras saker, vilka av mig slutförts utan att några anmärkningar förekommit
vare sig från den ena eller andra sidan.

Jag har såsom förut nämnts icke drivit denna rättegångsverksamhet
såsom yrke. Det ekonomiska resultatet av mitt ombudsmannaskap kan man
lätt tänka sig, då flertalet av mina klienter kan betecknas så gott som
medellösa. De mål jag för dem vumiit motsvara dem jag förlorat, i-adan
förtjänsten blivit lika med noll. I många fall, där jag förlorat en dylik
rättegång bär jag måst av egna medel utbetala såväl vittneslöner som
protokollslösen, vilka många gånger gått till rätt stora belopp. Vad som
gjort att jag det oaktat fortsatt med sådana rättegångar har varit en hos
mig inneboende varm känsla att hjälpa de små, vilka kanske i annat fall
icke kunnat på grund av sin ekonomiska ställning anskaffa annat ombud
och således icke få sin sak på rätt sätt utförd. Efter tillkomsten av lagen
om fri rättegång har svårigheten för den fattige att erhålla kunnigt rättegångsbiträde
bortfallit, varför i och med detsamma min verksamhet som
sakförare så gott som fullständigt upphört.

Beträffande det mål varom fråga är får jag vördsammast meddela följande.

Genom utredning av en arvsangelägenhet åt fru Hilda Andersson i Oxelösund
och hennes man, stationskarlen Albin Andersson, blev jag år 1920
eller 1921 bekant med familjen. Från denna tid bär jag sedermera, då jag
vistats i Oxelösund, vilket sommartiden skett rätt ofta, besökt och varit
välkommen såsom vän hos familjen Andersson.

Den 27 april 1925, såvida jag icke missminner mig, kom fru Andersson
och hennes måg, urmakaren Otto Lindgren i Oxelösund, till mig å landskansli
klockan 9-tiden f. m. under uppgift om att fru Andersson blivit
stämd till råidstuvurätten av tullförvaltaren Carl Wrang med yrkande om
ansvar å henne för olovlig befattning med spritdrycker, därvid hon ombad
mig att bliva hennes biträde i rättegången. Jag svarade då att jag
ogärna ville åtaga mig mål av denna beskaffenhet, men på hennes och
Lindgrens enträgna begäran beslöt jag mig för att, på grund av rådande
vänskap mellan mig och hennes familj, biträda henne i rättegången tillsvidare.
Under måilets handläggning framgick såväl av åklagarens som
svarandens inkallade vittnen, att målet vore tillkommet såsom en hämndeakt
från vissa personers sida och att hon tydligen icke var skyldig. På
dessa skäl ansåg jag mig kunna föra målet till slut. Hon blev dock sedermera
på grund av ett senare vittnesmål fälld till böter, vilket utslag hon
dock överklagat hos Kungl. Maj:ts och Rikets Svea hovrätt.

Emellertid kom rättegångsdagen den 20 juli 1925, då rådmannen Carl
Åhman fungerade såsom ordförande. Av bilagda intyg framgår tydligt
att det ej berodde på mig att denna rättegång drevs till den spänning och
den uppmärksamhet, som sedermera blev fallet.

Anledningen, varför jag blev bötfälld och avvisad från målet såsom
Hilda Anderssons rättegångsbiträde var följande:

Vid ett tidigare rättegångstillfälle, jag vill minnas att det var den 25
maj 1925, hade jag ett samtal med i målet såsom vittne avhörda polismannen
C. J. Hedendahl. Därvid förekom följande: Hedendahl meddelade
mig att åklagaren till denna dag bland andra vittnen instämt en fru Wilma
Karlsson i Oxelösund, vilken dock icke önskade vittna, på grund varav såväl
han som åklagaren föranstaltat vittnet Wilma Karlssons namns strykande
ur vittnesstämningen. Hon hade för övrigt förut gjort polisen i
Oxelösund störa tjänster såsom vittne.

Bil. 2.

— 64 —

Vid rättegången den 14 september 1925, därvid såväl svaranden som jag
hårt ansattes, kom jag att av obetänksamhet och i hastigt mod fälla det
uttrycket att rådman Allmän under någon sorts påtryckning drivit rättegången
så emot mig, som om jag skulle hava påverkat såväl svarandens
som åklagarens vittnen. Detta förhastade yttrande återtog jag emellertid
genast, i vad angick orden »någon sorts påtryckning», men vidhöll det senare,
enär jag, enligt vad nu åberopade intyget giver vid handen, anser
mig haft fog därtill. Det var ej min mening att på något sätt förolämpa
ordföranden med mitt uttryck utan endast för att konstatera fakta och
fälldes det i hastigt mod, då jag ansåg mig i egenskap av rättegångsbiträde
hava blivit orätt behandlad. Även Hedendahls här ovan relaterade samtal
med mig bidrog i sin mån att orden kommo att falla såsom nu blev
fallet. Härför ådömdes jag emellertid 25 kronors böter och avvisades såsom
fru Anderssons rättegångsbiträde, ehuru jag senare fått vittna i målet.

Jag har nu beslutat mig för att för framtiden avsäga mig alla rättegångsuppdrag,
vilket flera gånger förut varit min tanke, ehuru jag på
mina vänners och bekantas enträgna framställningar åtagit mig ett och
annat mål.

Slutligen får jag vördsammast framhålla att jag i detta mål icke kunnat
uppträda annorlunda än vad jag gjort eller något annat ombud skulle hava
gjort, samt att jag redligen utförde min parts talan.

Nyköping den 2 januari 1926.

Karl Engman.

Landskanslist.

Bil. 2.

På begäran få undertecknade härmed intyga att, i det mål, som av allmänna
åklagaren, tullförvaltaren Carl Wrang i Nyköping, vid Nyköpings
rådhusrätt anhängiggjorts mot undertecknad, Hilda Andersson i Oxelösund,
angående ansvar för olovlig befattning med spritdrycker, vid det tillfälle,
rådmannen Carl Åkman fungerade såsom ordförande den 20 juli 1925, då
vi voro i rättssalen närvarande, delvis såsom vittnen, rådmannen Åhman
flera gånger mot landskanslisten Karl Engman, vilken såsom ombud biträdde
undertecknad Hilda Andersson, uppträdde vredgat och i högljuddaordalag,
därvid flera av oss tillfrågades, huruvida icke Engman före rättegången
haft samtal och därvid sagt till oss vad vi skulle säga inför rätten,
vilket allt gav oss anledning antaga att rådman Åhman på något sätt var
vred mot landskanslisten Engman, varemot Engman enligt vår uppfattning
icke kunde såsom ombud uppträda vördnadsfullare mot rätten än vad
man torde kunna fordra av ett rättegångsombud i allmänhet.

Oxelösund den 28 december 1925.

Hilda Andersson.
Hustru.

A. M. Ekström.

Lokförare.

Eva Carlson.
Hustru.

Otto Lindgren.
Urmakare, Oxelösund.

Karl Andersson.
Järnvägsarbetare.

P. G. Carlson
Hamnarbetare.

O. L. Hallberg.
Stationskarlsförman

Amanda Ekström.
Hustru.

Konstantin Andersson
Stationskarl.

E. J. Kriisetl.
Lantbrukare.

— 65 —

Bil. 3.

Till herr landssekreteraren i Södermanlands län,

Nyköping.

Vid telefonsamtal denna dag lämnade herr landsskreteraren mig vissa
uppgifter rörande det förhållandet, att en tjänsteman vid länsstyrelsen uppträtt
som ombud för den tilltalade i ett mål rörande olaga sprithantering.

Då det är önskvärt, att revisorerna erhålla skriftliga upplysningar i ärendet,
får jag anhålla, att herr landssekreteraren i anslutning till telefonsamtalet
meddelar mig vad som i detsamma förekommit ävensom lämnar upplysning
om länsstyrelsens åtgärder med anledning härav. Tillika får jag
anhålla om upplysning, huruvida det i andra fall hänt, att länsstyrelsens
tjänstemän uppträtt som, ombud för tilltalade i brottmål och i så fall i
vilken utsträckning detta ägt rum.

Stockholm i revisorernas kansli den 10 oktober 1925.

Harald Frisk.

Sekreterare å statsrevisionens l:a avdelning.

Adress: Riksdagens revisorer.

Riksdagshuset.

Stockholm.

Bil. ''t.

Nyköping den 16 oktober 1925.

Herr t. f. kanslisekreteraren Harald Frisk.

Såsom sekreterare hos en avdelning av riksdagens revisorer begärde Ni
Ren 8 innevarande oktober per telefon av mig upplysning med anledning
av en å tullkammaren i Nyköping lämnad uppgift, att en landskanslist
vid länsstyrelsen skulle vid rådhusrätten i Nyköping uppträtt såsom ombud
för tilltalad i ett åklagaremål angående olovlig befattning med spritdrycker.
Jag meddelade, att eu landskanslist (Karl Engman) varit ombud
eller rättegångsbiträde i ett vid rådhusrätten i Nyköping nu anhängigt
dylikt åklagaremål, att Konungens befallningshavande redan tagit i övervägande,
huruvida någon och i så fall vilken åtgärd borde av Konungens
befallningshavande vidtagas för att förekomma att tjänstemän hos länsstyrelsen
biträdde av allmän åklagare i dylika brottmål tilltalade personer,
att rådhusrätten i nu ifrågavarande mål avvisat Engman såsom biträde
åt svaranden, samt att det med hänsyn till lagbestämmelser om
Konungens befallningshavandes skyldighet att övervaka iakttagande bland
annat av bestämmelserna om försäljning av rusdrycker, syntes mig olämpligt
att en vid länsstyrelse anställd befattningshavare biträdde tilltalade i
åklagaremål av ovannämnda slag.

Med anledning av ett sedermera från Eder till mig ankommet brev av
den 10 oktober får jag i frågan ytterligare meddela följande. Enligt vad
jag inhämtat har herr landshövdingen den 9 oktober förehållit Engman
det olämpliga i att en tjänsteman hos länsstyrelse — även om han ansåge
väckt åtal mot annan för olovlig befattning med rusdrycker obefogat —
uppträdde vid domstol såsom ombud för eller rättegångsbiträde åt sva o

— Rev.-b er ätt els ang. statsverket för år 1925. III.

— 66 —

rande i dylika mål. Engman har därvid förklarat, att han skulle helt och
hållet upphöra med att biträda tilltalade i brottmål.

I det ifrågavarande målet yrkas ansvar för tagande av olovlig befattning
(genom inköp och sedermera försäljning) med till Oxelösund av sjömän
insmugglade spritdrycker till en kvantitet av 20 till 30 liter. Målet
behandlas såsom tullmål vid rådhusrätten i Nyköping med tullförvaltaren
i Nyköping såsom åklagare.

Engman har för mig uppgivit, att han sedan många år tillbaka vore bekant
med den i målet tilltalade, som han tidigare biträtt bland annat vid»
en ''boutredning. Eu måndagsmorgon vid 9-tiden hade den tilltalade och
hennes man uppsökt Engman och, under uppgift, att hustru A. blivit
åtalad för olovlig befattning med spritdrycker och att målet skulle förekomma
vid rådhusrätten, redan samma dag bett Engman biträda dem i
målet åtminstone vid detta första rättegångstillfälle. Med viss tvekan
hade Engman efterkommit denna begäran; han hade hyst och hyste fortfarande
den uppfattningen att angivelsen i målet vore ogrundad.

Engman har därjämte förklarat, att han, som sedan mer än 20 år tillbaka
biträtt enskilda med uppsättande av handlingar, boutredningar och
även såsom rättegångsbiträde, endast i ytterst få fall och mestadels under
kristiden varit ombud eller biträde åt tilltalade i brottmål, och hade i dessa
fall åtalet i allmänhet gällt förseelser mot kristidsförfattningar, om vilkas
innehåll de tilltalade icke haft erforderlig kännedom.

Någon annan tjänsteman hos länsstyrelsen än Engman bär, såvitt jag
kunnat inhämta, icke uppträtt såsom ombud för eller biträde åt tilltalade
i brottmål — utom naturligtvis i sådana fall, då dylik tjänsteman, jämlikt
lagen den 19 juni 1919, förordnats till rättegångsbiträde åt häktade.

Med utm. högaktning:

TF. Fahlcrantz.

Landssekreterare.

Bil. 5.

Annons i Södermanlands läns
tidning

den It december 1925.

Landskanslisten

KARL ENGMAN

NYKÖPING

Testamenten, bouppteckningar, arvskiften.
Uppsättande av besvärsskrifter, ansöknings-
och andra legala
handlingar.

OBS.! Rättegångar åtagas icke

— 67 —

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens yttrande

i anledning av riksdagens
revisorers uttalanden del I; sid. 57,
§§ 36-39.

Till Konungen.

Anmodad avgiva utlåtande i anledning av vissa av riksdagen senast församlade
revisorers yttranden, som hit överlämnats, får väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
anföra följande.

Beträffande den under § 36 berörda frågan om väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
utanordning av lön under tjänstledighet för visst uppdrag hava
statsrevisorerna uttalat, att gällande avlöningsbestämmelser icke giva något
som helst stöd för att, såsom i förevarande fall skett, låta vederbörande
åtnjuta oavkortade löneförmåner. Revisorerna säga sig hava berört frågan
med hänsyn till de konsekvenser, den av chefen för riksräkenskapsverket
hävdade tolkningen av gällande bestämmelser kan komma att medföra.

Väg- och vattenhyggnadsstyrelsen får i ärendet meddela, att vederbörande
befattningshavare icke, såsom i statsrevisorernas uttalande uppgives, åtnjutit
oavkortade löneförmåner, utan fått vidkännas ett avdrag av 8 kronor 50
öre för dag.

Då förklaring i ärendet avgivits av dem, som personligen ansvara för
väg- och vattenbyggnadsstyrelsens ifrågavarande utanordning, och riksräkenskapsverkets
utslag i målet, såsom av statsrevisorerna erinrats, vunnit laga
kraft, så har styrelsen ej funnit vad som i ärendet förevarit kunna föranleda
något yttrande från styrelsens sida.

Med avseende på de konsekvenser, som av statsrevisorerna befarats med
anledning av den av riksi’äkenskapsverket hävdade tolkningen, får väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen meddela, att den icke anser vare sig den över utanordningen
avgivna förklaringen eller riksräkenskapsverkets utslag i anmärkning
smålet vara för styrelsen prejudicerande.

Vidkommande revisorernas uttalande under § 37, angående bro- och vinnläggning
vid Vaxholm, får väg- och vattenbyggnadsstyrelsen anföra följande.

Genom laga kraftvunnet utslag den 27 maj 1925 har länsstyrelsen i
Stockholms län förpliktat de väghållningsskyldiga i Danderyds skeppslags
väghållningsdistrikt att omlägga och förbättra vägen från Bogesunds allé
till Pålsundet samt att anlägga tillfartsväg till Pålsundsbron under förutsättning
bland annat, att den ifrågasatta bron över Pålsundet byggdes,
ävensom att statsbidrag beviljades med % av kostnaden för vägarbetena,
marklösen oberäknat.

Vidare har Eders Kungl. Maj:t, efter därom av drätselkammaren i Vaxholms
stad gjord framställning, den 26 juni 1925 förklarat, att, därest
hinder eljest ej mötte för utförande av anläggning av en fast bro över

Angående
byrådirektören
G. C. A.
Lindencronas
löneförmåner
under tjänstledighet
för
visst uppdrag.

Bro- och
väganLäggning
vid Vaxholm.

— 68 —

Pålsundet mellan Vaxön och fastlandet vid Bogesund jämte tillfartsväg till
brons norra landfäste, den omständigheten, att arbetet med företaget redan
nu påbörjades, icke skulle betaga Vaxholms stad möjlighet att framdeles
komma i åtnjutande av det statsbidrag, som kunde till företaget utgå, med
skyldighet likväl för vederbörande att underkasta sig de villkor beträffande
arbetsplan, ledning av och kontroll å arbetet m. in., som väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
kunde komma att uppställa.

Sedermera har länsstyrelsen i Stockholms län i skrivelse till väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen den 15 juli 1925 bland annat förordat nu ifrågavarande
väg- och broföretag till erhållande av statsbidrag av de medel, som
av riksdagen för budgetåret 1925—1926 anvisats för anläggning av nya
samt förbättring eller omläggning av backiga eller eljest mindre goda
vägar. Länsstyrelsen har därvid uppenbarligen ansett, att berörda vägoch
broföretag vore av den vikt och betydelse för den allmänna samfärdseln,
att detsamma före andra väg- och broföretag inom länet, för vilkas utförande
ansökningar om statsbidrag tidigare ingivits till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,
vore förtjänt av att redan nu tillgodoses med statsbidrag.

I anledning härav har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i sitt den 1
oktober 1925 avgivna underdåniga förslag till fördelning av 1925—1926 års
vägbyggnadsmedel dels förordat ett belopp av 42,000 kronor till påbörjande
av arbetet med omläggning och förbättring av vägen från Bogesunds allé
till Pålsundet jämte anläggning av tillfartsväg till Pålsundsbron inom
Danderyds skeppslags väghållningsdistrikt, dels ock reserverat ett belopp av

20,000 kronor, vilket i enlighet med länsstyrelsens ovannämnda skrivelse
har avsetts för påbörjande av arbetet med förenämnda bro över Pålsundet
med tillfartsväg å Vaxön. Dessa underdåniga förslag hava av Eders Kungl.
Maj:t bifallits.

Angående arbetsföretagets förordande till statsanslag i den ordning,
som sålunda blivit av Eders Kungl. Maj.t slutligt fastställd, har väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen icke ansett sig haft vägande skäl till frångående
av länsstyrelsens förslag.

Beträffande revisorernas uttalande i samma ärende angående frågan,
huruvida medel av det alltjämt utgående anslaget för anläggning av nya
samt förbättring eller omläggning av backiga eller eljest mindre goda vägar
kunna avses även för städer till väg- och broanläggningar inom stadsområden,
får styrelsen såsom sin uppfattning meddela, att den omständigheten,
att ett företag är beläget inom stadsområde icke lärer utgöra något principiellt
hinder för tilldelande av statsbidrag. I enlighet härmed har Eders
Kungl. Maj:t genom nådiga brev den 15 april 1904, den 3 november 1905,
den 8 mars 1907, den 21 maj 1910, den 30 december 1910, den 25 november
1921 och den 23 oktober 1925 beviljat statsbidrag till följande inom stadsområden
belägna företag, nämligen:

Utgrävning av den s. k. Jakobsbergsbacken å allmänna landsvägen mellan
Ystad och Stora Herrestad inom staden Ystads område, Malmöhus län.
(Kungl. Maj:ts beslut den 15 april 1904.)

Anläggning av väg mellan Bomhus i Valbo socken och Gävle stad, Gävleborgs
län. (Kungl. Maj:ts beslut den 3 november 1905.)

Omläggning av den inom Uddevalla stads område fallande delen av vägen
mellan Uddevalla och Åsens gästgivaregård, Göteborgs och Bohus län.
(Kungl. Maj:ts beslut den 8 mars 1907.)

Anläggning av den inom Umeå stads område fallande delen av väg från

— 69 —

Mickelsträsk till Umeå, Västerbottens län. (Kungl. Maj:ts beslut den 21
maj 1910.)

Omläggning av landsvägen mellan Eskilstuna och Strängnäs vid Rolighetsbacken
å Eskilstuna stads område, Södermanlands län. (Kungl. Maj:ts beslut
den 30 december 1910.)

Omläggning av den inom Nyköpings stads icke planlagda område belägna
delen av Stenbrovägen, Södermanlands län. (Kungl. Maj:ts beslut den 25
november 1921.)

Anläggning av väg från Piteå stad till Ankarskatan inom Piteå stads
icke planlagda område, Norrbottens län. (Kungl. Majrts beslut den 23 oktober
1925.)

Såsom av denna förteckning framgår, hava statsbidrag ur väg- och brofonderna
endast i undantagsfall lämnats till stadskommunala företag. I
skrivelse den 14 juni 1924 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen vid avstyrkande
av visst statsbidrag till städerna Jönköping och Huskvarna uttalat
följande: »Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen anser sig även i detta sammanhang
böra fästa uppmärksamheten vid, att det nu ifrågavarande företaget
är beläget inom Jönköpings och Huskvarna stadsområden. Ehuru denna
omständighet icke lärer utgöra något principiellt hinder för tilldelande av
statsbidrag, anser sig styrelsen dock böra erinra därom, att så i regel ej
hittills skett samt att de ovan berörda, med hänsyn till behovet otillräckliga
anslagsmedlen ansetts böra i första hand användas för broföretag på landsbygdens
allmänna vägnät. Ehuru skäl lära kunna anföras för utvidgande
av brofondens ändamål, så synes dock under nuvarande förhållanden och
med de ytterligt skärpta krav, som motortrafiken ställer på det allmänna
vägnätets talrika broar, en dylik utvidgning ej nu kunna förordas.» I enlighet
med denna uppfattning har styrelsen endast, då synnerliga skäl
därtill förelegat, tillstyrkt statsbidrag till stadskommun. För Vaxholms
del har stadens från landkommunikation i övrigt helt avskurna läge samt
intressegemenskapen i frågan med Danderyds skeppslags väghållningsdistrikt
varit av avgörande betydelse för väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
ställningstagande.

Beträffande revisorernas uttalande under § 39, angående landsvägen Stockholm—Södertälje,
har ifrågavarande väg utförts såsom nödhjälpsarbete, dels
av skogssällskapets statsarbeten och dels av södra Sveriges statsarbeten, och
har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen icke tagit någon som helst befattning
med nämnda arbete, vadan styrelsen icke är i tillfälle att avgiva någon
förklaring i anledning av det i statsrevisorernas uttalande anmärkta förhållandet.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen tillåter sig i detta sammanhang erinra
om vad styrelsen i underdånigt yttrande den 18 oktober 1925 anfört angående
angelägenheten av att de bestämmelser angående den statliga tillsynen,
som gälla för av riksdagen anvisade vägfonder och väganslag, även bliva
iakttagna för såsom nödhjälpsarbeten utförda vägföretag.

Angående vad statsrevisorerna under § 38 anföra angående Svanshalls
liskehamnsbyggnad får väg- och vattenbyggnadsstyrelsen anföra följande.

Fiskehamnen vid Svanshalls fiskeläge beräknades ursprungligen uppgå till
269,700 kronor. Sedan Eders Kungl. Maj:ts befallningskavande tillstyrkt
företaget och vederbörande kommun förbundit sig deltaga i kostnaden, halväg-
och vattenbyggnadsstyrelsen i skrivelse den 20 november 1923 hem -

Landsvägen
Stockholm—
Södertälje.

Anslaget
till understödjande
av
m indre fiskeliamnsbyggnadcr.

— 70 —

ställt om fiskehamnens utförande i enlighet med en omarbetad och till
145,400 kronor kostnadsberäknad plan. Arbetet har sedermera enligt Eders
Kungl. Maj:ts nådiga beslut den 7 februari 1924 blivit vederbörligen påbörjat
samt beräknas avslutat under innevarande år.

Med avseende på den jämförelse mellan nuvarande omfattning av fisket
vid Svanshall och kostnaden för hamnbygget, som av statsrevisorerna gjorts,
får väg- och vattenbyggnadsstyrelsen erinra, att statens understödjande av
fiskehamnsbyggnader i första rummet torde få anses avse, att utveckla fisket
såsom en för landets behov nödvändig näringsgren. Hamnbyggnadskostnaderna
böra därföre närmast sättas i relation till den utveckling av fisket,
som kan förväntas på platsen för en ifrågasatt fiskehamnsbyggnad, även
om fiskets omfattning före och vid hamnbyggnadens utförande icke i och
för sig gör densamma fullt ekonomiskt berättigad.

Att rätt bedöma, huruvida en hamnanläggning kan komma att framdeles
bliva på anfört sätt ekonomiskt berättigad är uppenbarligen förenat med
stora vanskligheter. För sin del anser väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,
att en av de viktigaste förutsättningarna härför är att söka i en sådan form
för samarbete med ortsbefolkningen, däri den senare får tillfälle att visa
sitt intresse för och sin övertygelse om anläggningens framtida gagn genom
att åtaga sig viss del av anläggningskostnader och av kostnader för stormskadors
botande samt dessutom hela kostnaden för erforderlig mark och för
hamnens underhåll. I ett dylikt åtagande av viktiga ekonomiska prestanda
finner väg- och vattenbyggnadsstyrelsen ett gott stöd för bedömandet av
huruvida och i vilken omfattning en fiskehamnsanläggning bör komma till
stånd.

I nu förevarande fall har anläggningens omfattning inskränkts till vad
som minst lär vara möjligt utan risk för dess bestånd, varjämte vederbörande
kommun iklätt sig skäligt deltagande i byggnadskostnaden samt
det ansvar för anläggningens underhåll, som i gällande författningar föreskrives.
Då vilsen i övrigt är väl belägen i förhållande till goda fiskeplatser,
har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen som i övrigt instämmer i
statsrevisorernas önskemål om prövning av ett hamnföretags värde, innan
det kommer till utförande, grundad anledning antaga, att denna hamn
skall komma att visa sig bliva till därmed avsedd nytta.

Vid detta ärendes behandling hava utom undertecknade, Meurling, överdirektör,
och Lager, föredragande, deltagit byråchefen Fr. Enblom och t. f.
byråchefen A.Valsinger.

Stockholm den 9 januari 1926.

Underdånigst:

C. MEURLING.

Ernst Lager.

— 71 —

Byggnadsstyrelsens

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalanden del I, sid. 63 §§ 40
—42, 44—45 samt 50.

Till Konungen.

Genom nådig remiss den 22 december 1925 bär Eders Kungl. Maj:t
anbefallt byggnadsstyrelsen att före den 11 innevarande januari till
kommunikationsdepartementet inkomma med utlåtande i anledning av
vissa av riksdagens revisorer gjorda uttalanden; och får styrelsen till
åtlydnad härav i underdånighet anföra följande.

Under § 40 i de remitterade handlingarna säga sig revisorerna hava
uppmärksammat att för utförande av underhållsarbeten å de under byggnadsstyrelsens
vård stående byggnader i Stockholm plägade infordras
anbud och träffas avtal med entreprenörer om vissa å-pris för sådana
arbeten under året. An buden avsåge emellertid i regel arbeten av visst
slag vid samtliga ifrågavarande byggnader. Då entreprenaderna härigenom
erhölle stor omfattning, vore det i allmänhet uteslutet, att mindre
entreprenörer kunde deltaga i tävlan och åtaga sig entreprenader. Det
syntes revisorerna kunna ifrågasättas, huruvida icke ett för statsverket
förmånligare resultat skulle kunna vinnas, om byggnaderna uppdelades
i ett antal smärre grupper, och möjlighet sålunda öppnades även för mindre
hantverkare att avgiva anbud och åtaga sig dylika arbeten.

Byggnadsstyrelsen har låtit undersöka omfattningen av de arbeten, som
under budgetåret 1924—1925 utförts av de av styrelsen för året antagna
hantverksmästarna, och har därvid befunnits, att arbeten utförts av byggmästaren
för omkring 122,000 kronor, av snickaren för omkring 54,000
kronor, av målaren för omkring 128,000 kronor, av plåtslagaren för omkring
39,000 kronor, av kakelugnsmakare!! för omkring 13,700 kronor och
av glasmästaren för omkring 6,200 kronor. Visserligen är det att märka,
att ifrågavarande arbeten under de senaste åren på grund av knappheten
av vederbörande anslag måst hållas icke oväsentligt under det normala,
särskilt vad byggmästeriarbetena beträffar, men arbetena kunna dock i
stort sett icke sägas vara av särdeles stor omfattning. På grund härav
kunna även jämförelsevis »små» hantverksmästare deltaga i konkurrensen
om dessa arbeten, vilket också visat sig vara fallet.

Då nu revisorerna ifrågasatt, att det skulle vara för statsverket förmånligare,
att de utbjudna arbetena uppdelades i smärre grupper, vill
styrelsen häremot framhålla, att billigare priser kunna förväntas, om arbetena
utbjudas i större utsträckning. Man måste även taga i betraktande,
att arbetenas uppdelande på flere entreprenörer kan komma att
vålla ökat arbete från kontrollanternas sida.

Vid det av styrelsen hittills praktiserade förfarandet har i regel förekommit
stark konkurrens vid arbetenas utbjudande, och det har alltid
visat sig, att styrelsen erhållit förmånliga priser. Styrelsen vill även påpeka,
att då så lämpligen kunnat ske och man kunnat förvänta att därigenom
erhålla förmånligare pris, styrelsen jämväl plägar utbjuda reparationsarbeten
på särskilda entreprenader.

Även om byggnadsstyrelsen tror sig kunna såga, att styrelsens för -

— 72 —

faringssätt i omhandlade avseende i regel varit för statsverket förmånligt,
skall styrelsen givetvis hava sin uppmärksamhet riktad på den av
revisorerna framhållna frågan.

I § 41 hava revisorerna erinrat, att den 24 januari 1924 mellan byggnadsstyrelsen
och byggnadsfirman Zetterberg A.-B. avslutits entreprenadkontrakt,
enligt vilket bolaget åtagit sig att för styrelsens räkning utföra
byggnads- och inredningsarbeten m. m. för färdigställande av det nya
centralposthuset i Göteborg. Entreprenadsumman utgjorde 1,538,312 kronor,
vilket belopp enligt § 11 i kontraktet skulle utbetalas på sådant sätt,
att under arbetets fortgång utbetalningar skulle ske efter värdering av
utfört arbete, varvid skulle iakttagas, bland annat, att utbetalning skedde
med 90 procent av den för varje gång värderade summan och att, då arbetena
i sin helhet vore fullbordade, slutbesiktigade och godkända, återstoden
av entreprenadsumman utbetalades med undantag av 20,000 kronor,
som skulle innestå till ansvarstidens slut såsom säkerhet för under denna
tid och vid ansvarsbesiktningen möjligen påfordrade arbeten.

Enligt vad revisorerna vid granskning av byggnadsstyrelsens räkenskaper
funnit, hade styrelsen den 22 december 1924 till omförmälda bolag
utanordna! ett belopp av 100,000 kronor av anvisade medel för uppförande
av ifrågavarande posthus. Utanordningen hade varit föranledd av en från
bolaget samma dag till byggnadsstyrelsen inkommen skrivelse av den 18
december 1924, vari anförts: »Enligt mellanvarande kontrakt av den 24
januari 1924 skall enligt § 11 a) utbetalning ske med 90 procent av den
för varje gång värderade summan. Dessa innehållna 10 procent uppgå tills
dato till 155,810 kronor 75 öre. Av denna på detta sätt innehållna summan
utbedja vi oss härmed vördsamt få utbekomma 100,000 kronor.» Borgesmännen
å ifrågavarande kontrakt både å skrivelsen tecknat en förklaring,
att de icke hava något att erinra mot den begärda utbetalningen.

Enligt vad revisorerna under hand inhämtat hos byggnadsstyrelsen hade
här ifrågavarande arbeten avsynats och godkänts den 28 februari 1925.

Genom den verkställda utbetalningen hade byggnadsstyrelsen, utom det
att staten åsamkades ränteförlust, handlat i strid mot de ovan åberopade
föreskrifterna i kontraktet, vilka påtagligen tillkommit i syfte att bereda
statsverket en ekonomisk garanti för arbetenas utförande på nöjaktigt
sätt i enlighet med avtalet. Denna garanti hade genom berörda åtgärd
i avsevärd grad minskats i värde.

Enligt det av revisorerna åberopade entreprenadkontraktet mellan
byggnadsstyrelsen och byggnadsfirman Zetterberg A.-B. av den 24 januari
1924 skulle byggnadsarbetena å det nya centralposthuset i Göteborg
vara färdigställda den 1 oktober 1924, men fördröjdes, utan bygnadsfirmans
förvållande, genom arbetsinställelser och vissa från postverkets
sida önskade omläggningar av den ursprungliga arbetsplanen. De till uthyrning
avsedda lokalerna, d. v. s. butiker och kontors- och bostadslägenheter
samt de för lantmäterikontoret, statens järnvägar och telegrafverket
förhyrda lokalerna voro emellertid färdiga till besiktning för inflyttning
den 30 september 1924, och återstodo vid sistnämnda tidpunkt alltså
i huvudsak postverkets egna lokaler.

Vid slutet av december månad 1924 eller vid tidpunkten för den av revisorerna
anmärkta utbetalningen återstod© endast mindre kompletteringsarbeten
i postlokalerna. I övriga lokaler både hyresgästerna redan inflyttat
och jämväl postverket hade vid denna tidpunkt delvis tagit sina
lokaler i anspråk för uppmontering av transportanordningar och uppställ -

73 —

ning av möbler och inredning. Vid denna tidpunkt hade således omkring
a/3 av hela nybyggnaden överlämnats av entreprenören i färdigt skick och
tagits i bruk för statsverkets räkning.

Då styrelsen fann tillräcklig ekonomisk garanti föreligga för återstående
arbetenas utförande, i det att borgensförbindelsen fortfarande gällde
i samma utsträckning som förut, samt statsverket genom de från den 1
oktober 1924 uthyrda lokalerna erhållit eu förmån, som kunde anses mer
än uppväga räntan å det till utbetalning ifrågasatta beloppet, ansåg byggnadsstyrelsen
det icke vara med rätt och billighet förenligt att förvägra
entreprenören att vid omhandlade tillfälle den 22 december 1924 utbekomma
ifrågavarande belopp, 100,000 kronor, utgörande ungefär 2/3 av de
enligt kontraktets bestämmelser å kontraktssumman innehållna medel.

Beträffande länsresidenset i Nyköping hava revisorerna under § 42,
bland annat, framhållit, att tillträde till länsstyrelsens tjänstelokaler
skedde genom en undanskymd port å bortre ändan av residensets ena gavel
och därefter över en innanför nämnda port belägen bakgård. Tidigare
hade ingången varit förlagd till huvudentrén å byggnadens mot torget
vettande sida, vilken emellertid numera disponerades endast såsom ingång
till landshövdingens boställsvåning. Revisorerna, som funne den nuvarande
anordningen otillfredsställande, ansåge det önskvärt, att en mera
ändamålsenlig ingång till länsstyrelsens lokaler bereddes.

Den av revisorerna anmärkta anordningen beträffande ingången till
länsstyrelsens lokaler tillkom år 3908, sedan av riksdagen medel anvisats
till verkställande av vissa ändringar och inledande av värmeledning i residenset.
Ingångarna voro dessförinnan anordnade så, att genom mitten av
byggnadens huvudlänga, där landshövdingens ingång nu är belägen, gick
en inkörsport, från vilken ingång till landshövdingens våning var till
vänster och till länsstyrelsens lokaler till höger.

Oaktat någon egentlig olägenhet icke torde förefinnas med nuvarande
anordning, finner styrelsen dock det av revisorerna uttalade önskemålet
berättigat. Länsstyrelsen är emellertid sedan länge trångbodd, och torde
det vara lämpligt att i samband med närmast blivande landshövdingskifte
utreda utvidgningsmöjligheten för länsstyrelsen, i samband varmed
bör undersökas möjligheten att utan större ekonomiska uppoffringar tillgodose
ifrågavarande önskemål.

I § 44 hava revisorerna anfört, att utgrävningar vid slottsruinen Xyköpingshus
påbörjats i större omfattning under år 1921. Från och med
sagda år hade betydande belopp på enskild väg ställts till förfogande föf
utgrävning och restaurering av ruinen. Vid bidragen hade fästs i allmänhet
såsom villkor, att byggnadsstyrelsen för arbetets bedrivande skulle
anslå minst motsvarande belopp ävensom föranstalta om sakkunnigt övervakande
av arbetet. I anledning härav hade under åren 1921—1925 sammanlagt
64,399 kronor 17 öre för ändamålet tagits i anspråk från anslaget
till byggnader och reparationer, under det att de enskilda bidragen uppgått
till en ungefär hälften så stor summa.

Arbetet, som letts av riksantikvarien, vore avsett att fortsättas. Bidrag
härtill hade innevarande höst beviljats av Södermanlands läns landsting
och vore fråga om bidrag från Nyköpings stads sida föremål för stadsfullmäktiges
behandling. Staden hade redan tidigare åtagit sig framtida
underhållet av slottsvallarna samt bekostat vissa arbeten i den gamla
byggnaden invid ruinen, som disponerades av Södermanlands länsmuseum.

— 74 —

Dessutom hade staden genom olika nödlijälpsarbeten i betydlig utsträckning
underlättat utgrävningarna.

Enligt revisorernas mening hade anslaget till byggnader och reparationer,
som vore avsett för under byggnadsstyrelsens inseende stående publika
byggnader, icke bort användas till ifrågavarande utgrävnings- och
restaurationsarbeten, utan särskilda anslag för ändamålet bort begäras av
riksdagen* såsom skett i andra liknande fall.

I anledning härav får byggnadsstyrelsen meddela, att anslaget till byggnader
och reparationer icke använts till utgrävnings- och restaureringsarbeten
vid Nyköpingshus, utan endast till ett fortsättande av de år 1913
påbörjade konserverings- och underhållsarbetena. Restaureringsarbeten i
egentlig mening hava över huvud icke förekommit, om man undantager
restaureringen av posthusets märkliga scraffittodekoration. Alla utgrävnings-
samt planerings- och schaktningsarbeten hava sedan 1921 helt och
hållet bekostats med enskilda medel eller utförts såsom nödhjälpsarbeten
av Nyköpings stad.

Byggnadsstyrelsen tillåter sig erinra därom, att ifrågavarande slottsruin
är ställd under byggnadsstyrelsens vård och inseende, och har det
alltså varit styrelsens skyldighet att rädda ruinen från förstörelse och därvid
anlita det för vården av kronans under styrelsens förvaltning ställda
egendomar avsedda anslaget till byggnader och reparationer, i den män
detta härtill kunde lämna tillgång. Styrelsen vill jämväl erinra om att i
de generalförslag, som på sin tid årligen underställdes Eders Kungl.
Maj:ts prövning, även upptagits belopp för underhållsarbeten för Nyköpingshus,
utan att detta föranlett någon erinran från Eders Kungl.
Maj:ts sida. Då anslaget till byggnader och reparationer givetvis är avsett
till alla de kronans egendomar, som byggnadsstyrelsen har att vårda
och förvalta, och de arbeten å Nyköpingshus, som bekostats av anslaget
äro sådana, för vilka anslaget är avsett, kan styrelsen icke finna, att
styrelsen, som revisorerna förmenat, i detta fall förfarit oriktigt.

I § 45 hava revisorerna anfört, att för vissa av länsstyrelsens i Göteborg
lokaler under åren 1922—1923 anskaffats nya möbler, mattor, gardiner
och armatur. Kostnaden härför hade gottgjorts av byggnadsstyrelsen
först under budgetåret 1924—1925 och uppginge till iiver 51,000 kronor.
I nämnda kostnader inginge dels ett arvode å 2,800 kronor till en för inköpen
i fråga anlitad arkitekt, dels omkring 2,700 kronor för reparation av
länsstyrelsens äldre möbler. För utarbetande av förslag till trappstege i
landshövdingens förrum hade anlitats särskild arkitekt. Enligt revisorernas
mening kunde det icke anses förenligt med god hushållning att utgiva
ett så avsevärt belopp som det ifrågavarande1 för nyanskaffning av
möbler m. in. till länsstyrelsens lokaler, då för flertalet tjänsterum tidigare
funnits erforderliga inventarier. De åtgärder till nedbringande av
statsutgifterna, som vore nödvändiga, syntes ej minst behöva inriktas på
en begränsning av de alltjämt växande kraven på utrymmen och komfort
i statens tjänstelokaler.

I anledning härav vill styrelsen erinra därom, att ifrågavarande anskaffning
av möbler för landsstatshuset i Göteborg verkställts efter frågans
prövning av såväl Eders Kungl. Maj:t som riksdagen. Sedan nämligen
1923 års riksdag med bifall till Eders Kungl. Maj:ts proposition nr 41 medgivit,
att för anskaffande av vissa i vederbörande statsrådsprotokoll angivna
möbler m. m. i det nya landsstatshuset i Göteborg finge användas
ett belopp av högst 50,000 kronor av besparingar å de av riksdagen för

— 75 —

uppförande av nämnda byggnad på extra stat för åren 1921 och 1922
anvisade reservationsanslag om tillhopa 970,000 kronor, har Eders Kungl.
Maj:t genom nådigt brev den 23 mars 1923 bemyndigat länsstyrelsen i
Göteborgs och Bohus län att, i samråd med byggnadsstyrelsen eller av
detta ämbetsverk utsett ombud, för anskaffande av ifrågavarande möbler
använda nämnda belopp, högst 50,000 kronor. Av de sålunda anvisade
medlen användes 49,965 kronor 20 öre.

Vad omförmälda trappstege beträffar har densamma anskaffats av länsstyrelsen,
och har därvid anlitats den arkitekt, som verkställde den ekonomiska
besiktningen å byggnad och inventarier. Byggnadsstyrelsen har
sedermera ansett sig kunna ersätta länsstyrelsen ifrågavarande utgift i
betraktande av att landshövdingens förrum näppeligen kunde såsom en
i rummet stående möbel hysa en vanlig simpel trappstege; trappan var
avsedd att giva bekväm tillgång till (förvarande höga bokhyllor. Mot
kostnaden för arkitektens ritningsförslag, 15 kronor, hade styrelsen icke
något att erinra.

Under § 50 hava revisorerna, som besökt den gamla residensbyggnaden
i Härnösand, förklarat sig för sin del finna de framkomna förslagen om
den gamla residensbyggnadens tagande i bruk såsom bostad åt landshövdingen
och lantmäterikontorets inrymmande i den ofullbordade kasernbyggnaden
värda beaktande. Ehuru revisorerna icke vore i tillfälle att i
detalj bedöma kostnaderna för de erforderliga ombyggnadsarbetena, ansåge
sig revisorerna likväl böra framhålla, att de av byggnadsstyrelsen
senast framlagda kostnadsberäkningarna syntes höga.

Med anledning härav vill byggnadsstyrelsen endast framhålla, att den
gamla residensbyggnaden i Härnösand på grund av sitt bristfälliga skick
på sin tid utdömts såsom landshövdingbostad. Byggnadens tillstånd har
givetvis icke förbättrats under de år den sedermera stått till huvudsaklig
del oanvänd. Den jämförelsevis stora kostnaden, 187,500 kronor, för byggnadens
iståndsättande torde med hänsyn härtill och på grund av nödvändigheten
att i byggnaden införa moderna uppvärmnings- och sanitetsanläggningar
vara fullt förklarlig.

Vad revisorerna anfört rörande deras besök vid lantmäterikontoret i
Nyköping, § 43, länsresidenset i Vänersborg, § 46, landsstatshuset i Mariestad,
§ 47, landshövdingeresidenset Marieholm, § 48, och Västerås slott,
§ 49, har icke föranlett något yttrande från byggnadsstyrelsens sida.

Remissakten bifogas.

I ärendets handläggning hava jämväl deltagit byggnadsrådet Bergsten
samt byggnadschefen Lindh.

Stockholm den 5 januari 1926.

GEORG A. NILSSON.

Underdånigst:

IVAR TENGBOM.

Sten Zethelius.

— 76 —

Generaltullstyrelsens

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 70, § 51
och 52.

Till Konungen.

Genom remiss den 18 december 1925 har Kungl. Maj:t anbefallt generaltullstyrelsen
att avgiva utlåtande med anledning av vad riksdagen senast
församlade revisorer yttrat rörande, bland annat, dels ersättning till tulltjänsteman
för skada, som åsamkats honom i tjänsteutövning, dels ock avgifter
för märkning av till riket infört villebråd.

I anledning härav får styrelsen med remissaktens återställande anföra
följande.

Vad förstberörda fråga angår, har styrelsen ej något att erinra mot revisorernas
förslag om sådan ändring av nu gällande författningsbestämmelser,
att tullverket i första hand blir ersättningsskyldigt till vederbörande tjänsteman
för skada av ifrågakomna slag. Jämväl på vissa andra förvaltningsområden
torde emellertid motsvarande önskemål göra sig gällande, och
synes det fördenskull böra tagas under övervägande, huruvida ej denna
fråga bör få en lösning på bredare bas. Intill dess eventuella författningsbestämmelser
av avsedd innebörd kommit till stånd, lärer styrelsen hava
möjlighet att — på sätt ock skett i det i ärendet omförmälda fall — med
tillgängliga medel tillgodose sådana ersättningskrav, som skäligen ej böra
lämnas obeaktade.

Vidkommande härefter den av revisorerna behandlade frågan om avgifter
för märkning av till riket infört villebråd, anser styrelsen det kunna vara
föremål för en viss tvekan, huruvida dessa avgifter äro av sådant slag, att
de skola ingå till statsverket. Särskilt synes den i § 5 jaktstadgan givna
bestämmelsen, att ifrågavarande avgift skall, »därest ej särskild överenskommelse
träffas», utgå med angivet belopp, ej kunna lämpas på en till
statsverket ingående avgift. Styrelsen har emellertid ansett sig böra genom
denna dag utfärdat cirkulär anmoda vederbörande tullmyndigheter att —
på sätt i praxis redan i de flesta fall skett — redovisa omhandlade avgifter
till tullverket. Det torde vid en blivande revision av jaktstadgan böra
tillses, huruvida ej bestämmelserna om avgift för märkning böra i nyssberörda
avseende jämkas.

Beträffande två andra punkter i revisorernas berättelse avger styrelsen
denna dag särskilt utlåtande.

I detta ärendes handläggning hava, förutom undertecknad generaltulldirektör,
deltagit tillförordnade byråcheferna sekreteraren Hilding, föredragande,
och kamreraren Schönaich.

Stockholm den 5 januari 1926.

Underdånigst:

A. E. M. ERICSSON.

Emil Delphin.

— 77 —

Generaltullstyrelsens

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 74, §§

53 och 54.

Till Konungen.

Genom remiss den 18 december 1925 har Kungl. Maj:t anbefallt generaltullstyrelsen
att avgiva utlåtande med anledning av vad i remissen bifogat
transumt av riksdagens senast församlade revisorers berättelse yttrats rörande
bland annat tullkammaren i Södertälje och tullkammaren i Uppsala.

Till åtlydnad därav får generaltullstyrelsen, med överlämnande av från
bemälda tullkamrar infordrade yttranden i ärendet (bil. 1 och 2) jämte tre
vid tullkammarens i Södertälje yttrande fogade bilagor, anföra, att styrelsen,
i anledning av de framställda anmärkningarna, denna dag till stadsfullmäktige
i Södertälje och Uppsala avlåtit skrivelser, som här i avskrift
bifogas, bil. 3 och 4 med anmodan om skyndsamt vidtagande av åtgärder
för avhjälpande av de anmärkta missförhållandena.

I detta ärendes handläggning hava, förutom undertecknad generaltulldirektör,
deltagit tillförordnade byråcheferna sekreteraren Hilding och kamreraren
Schönaich, föredragande.

Stockholm den 5 januari 1926.

Underdånigst:

A. E. M. ERICSSON.

Emil Delphin.

Bil. 1.

Till Kungl. generaltullstyrelsen.

Ålagd avgiva utlåtande beträffande vad i närslutna transumt av riksdagens
senast församlade revisorers berättelse yttrats angående tullokalerna
i Södertälje, får tullkammaren vördsammast anföra följande:

Flera bland härvarande personal hava under året måst taga tjänstledighet
för sjukdom, vilket förorsakat kostnader för tullverket, dels direkt genom
utbetald ersättning för läkarvård och specialbehandling, dels indirekt genom
inkallande i tjänstgöring av extra biträden. Sådan ledighet har åtnjutits
av kammarskri varen N. I. Bruce 14 september—-13 oktober, över uppsyningsman
C. A. Rydberg 23 januari —21 februari och 15 oktober—23 december
samt tillsyningsman C. A. V. Höök 1 augusti—15 september. Även undertecknad
Lindström har flera gånger under året varit besvärad av sjukdom,
dock ej till den grad att tjänstledighet blivit nödvändig.

Att ovan omtalade sjukdomsfall skulle förorsakats av den dåliga luften
i härvarande tullokaler vill tullkammaren naturligtvis icke hava påstått,
men att av annan orsak uppkommen nedsättning i själs- eller kroppskrafter
måste i mer eller mindre grad tilltaga, och ådragen sjukdom förvärras och
förlängas genom dagligt vistande i dessa lokaler, därom är tullkammaren
livligt övertygad.

Tullkammaren måste instämma i herrar statsrevisorers uttalande, att den
dåliga luften i till tullkammarens disposition för närvarande ställda lokaler

— 78 —

bör påkalla åtgärder från stadens sida. Att sagda lokaler genom reparation
eller omändring på ett eller annat sätt skulle kunna sättas i det skick,
att de uppfylla hygienens fordringar beträffande tidsenliga kontorslokaler,
anser tullkammaren så gott som uteslutet, detta i anledning av olämpligt
läge i markens nivå strax bredvid starkt förorenat vatten.

Avskrifter av utlåtanden från tullverkets läkare här och kammarskrivaren
N. Bruce jämte yttrande från bevakningspersonalen biläggas (bil. 1 a—c.)

Södertälje tullkammare den 29 december 1925.

Axel Lindström.

Bil. la.

Doktor Iwar Lundin.

Södertälje.

Till tullkammaren i Södertälje.

På anmodan av tullkammaren i Södertälje har jag den 28 oktober 1925
företagit besiktning av dess expeditions- och lagerlokaler i fastighetsaktiebolaget
S:t Ragnhilds fastighet, och får jag på grund härav avgiva följande
utlåtande:

l:o) lokalerna äro stora och ljusa, men över allt förmärkes en obehaglig
lukt, påminnande om luften i instängda och illa vädrade rum;

2:o) i varje rum finnes ventilationsanordning med vanliga gallerförsedda
öppningar till evakueringstrummor, i vilka utdraget vid undersökning syntes
vara ytterst obetydligt och i intet fall tillräckligt för luftomsättningen i
dessa, delvis mycket stora lokaler; för förbättring av ventilationen finnes
en särskild utsugningsanordning medelst en elektrisk fläkt, men vid igångsättande
av denna fläkt uppstår på vissa platser inom lokalerna ett besvärande
drag utan, enligt personalens uppgift, någon påtaglig förbättring av
den dåliga luften;

3:o) äro lokalerna belägna under en med betong och asfalt betäckt gård,
där körtrafik förekommer, vilken genom det buller den åstadkommer möjligen
i någon mån kan verka störande under t. ex. mera ansträngande
skrivarbete;

4:o) en betydlig förbättring av de nuvarande tullokalerna torde kunna
åstadkommas i samma fastighet genom att expeditionslokalerna förlädes till
någon av affärslokalerna vid Järnagatan, vilka för detta ändamål äro synnerligen
lämpliga, i synnerhet om direkt förbindelse med de gamla lagerlokalerna
kan åstadkommas, vilket torde vara sannolikt.

Vad orsaken till den dåliga luften i tullkammarens lokaler kan vara är
nog svårt att uttala sig om utan mycket ingående undersökningar, och likaledes
är det omöjligt att yttra sig om luften i någon mån kan vara hälsovådlig
utan särskilda luftanalyser av sakkunnig person.

En omständighet, som möjligen kan tänkas inverka på den dåliga lukten
i tullokalerna är dessas belägenhet i markens nivå i närheten av ett starkt
förorenat vatten.

Södertälje den 31 oktober 1925.

Iwar Lundin.

Tullverkets läkare.

— 79 —

Bil. 1 b.

Till tullkammaren i Södertälje.

Anmodad avgiva yttrande angående den uppfattning undertecknad under
halvtannat års tjänstgöring vid härvarande tullkammare fått av de av
Södertälje stad tillhandahållna tullokalernas större eller mindre lämplighet
för sitt ändamål får jag anföra:

att lokalerna äro på något sätt (orsaken har icke kunnat utrönas) osunda,
att den tunga, illaluktande luften synes medföra bl. a., att den personal,
som är nödsakad tillbringa hela sin tjänstgöringstid på tjänsterummet, angripes
— särskilt under sommaren — av en stark sömnighet,

att lokalerna såsom liggande under en asfalterad gård och i nivå med
marken samt allt för nära vatten, vari stadens kloakledningar mynna, ej
erhåller tillräcklig tillförsel av frisk luft, en omständighet som psykiskt
låter förklara en rätt onormal sjuklighet hos personalen,
att tullbehandlingslokalen är för mörk för sitt ändamål,
att på grund av lokalens läge under en gård tullkammararbetet i hög
grad störes av bilar, mattpiskning, barnens lekar o. d.,

att tullkammaren i sitt nuvarande skick och på grund av sitt läge är
ringa säkrad för inbrottsförsök,

att lokalerna äro mera spatiöst tilltagna än för tullkammaren är behövligt,
varför staden får erlägga onödigt stor hyra utan motsvarande trevnad
för tullpersonalen.

Till sist får jag framhålla, att dessa lokaler, när staden nu är i beråd
om att anskaffa en saluhall, skulle härtill lämpa sig ypperligt såväl genom
grannskap till köttbesiktningsbyrån och fiskhamnen som sitt centrala läge.

Södertälje den 31 oktober 1925.

Nils Bruce.

Kammarskrivare.

Bil. i c.

Till tullkammaren i Södertälje.

På anmodan av tullkammaren i anledning av herrar statsrevisorernas
utlåtande om tullokalerna härstädes får Södertäljeavdelningen av Sv. Tullmannaförbundet
härmed vördsamt avgiva sitt yttrande.

Såsom bevis för lokalernas osundhet kan framhållas att de av bevakningspersonalen
som bliva posterade att flera timmar i följd vistas inom lokalerna,
ofta äro besvärade av huvudvärk; även då nattvakten, som tjänstgör vid
slussen, på sitt fripass måste vila i ett av rummen inom lokalerna då sovrum
saknas vid slussen, har han vid utpurrningen känt sig illamående och
olustig av den starkt illaluktande luften.

Som ett annat exempel på att luften är fuktig och osund bevisas därigenom
att det vid omslag i väderleken rinner av väggarna samt bliva golven
våta och flammiga av fukt, vilket medför att man bliver fuktig om fotterna;
även om man sitter stilla en stund avtecknar sig skosulorna mot golvet
vilket bevisar att genom golvet uppdunstar en avsevärd mängd fukt.

— 80 —

Personalens gemensamma åsikt är därför, att luften i härvarande tulllokaler
är absolut hälsofarlig, och har ingen allt sedan inflyttningen känt
sig tillfredsställd inom lokalerna, därför att den osunda luften medfört vad
som ovan sagts huvudvärk, snuva och sveda i ögonen vartill även kommer
att de flesta blivit mer eller mindre ansatta av reumatisk värk.

Södertälje den 28 december 1925.

För Sv. Tullmannaförbundets Södertäljeavdelning.

Oscar Höök.

Ordf.

Gunnar Boman.
Sekret.

Birger Olsson.
Kassör.

Bil. 2.

Till Kungl. generaltullstyrelsen.

Anbefalld att med anledning av vad i den 23 dennes mottaget transumt
av riksdagens senast församlade revisorers berättelse uttalats inkomma med
yttrande, får tullkammaren rörande i berättelsen anmärkta förhållanden härstädes
anföra följande.

Transitupplagsmagasinet med en golvyta av 11.5 kvadratmeter har länge
varit otillräckligt.

Till förvaring av nederlagsgods användes från början ett intill packhuset
liggande mindre magasin med 42 kvadratmeter golvyta, men detta sammanslogs
år 1904 med packhuset och efter denna tid är endast en del av tullhusets
vindsutrymme för ändamålet att tillgå. För tyngre gods anses
emellertid golvunderlaget för vinden mindre bärkraftigt och utrymmet
förslår eljest icke långt. Den förhållandevis betydliga nederlagstrafiken
nödgas därför betjäna sig av privata magasin, belägna runt om i staden,
vilket mångfaldigar bevakningskostnaderna.

Kontorsrummen äro mycket för små, därtill mörka och fuktiga.

Uppackningslokalen, som utgör föga mer än passage mellan förstugan och
packhuset, tillåter icke uppställande av en disk mellan tjänstemännen och
trafikanterna. För godssortering användes ett bord vid fönsterväggen, och
på den fria golvytan, 12.7 kvadratmeter, ha tjänstemännen att trängas
mellan våg och packlådor med trafikanterna, bland vilka, då intet som
helst väntrum finnes, även de som vänta på expedition måste tillåtas uppehålla
sig.

Vaktrummet, som har en golvyta av 11.2 kvadratmeter, uptages delvis av
två väggfasta skåp och en avbalkning av bräder, utgörande klosett med ingång
från förstugan. Vaktpersonalen består av tre man, vartill kommer ett som
packhuskarl tjänstgörande stadsbud. Lokalen användes, bland annat, som
lunchrum för nämnda personal.

Utrymme saknas för inredandet av övriga nödiga lokaler, sås:m arkiv,
vars frånvaro redan tidigare beivrats av vederbörande landsarkivarie, brandfritt
kassavalv, lunchrum samt toalettrum för personalen och trafikanterna.

Tullhusets läge har från början visat sig ofördelaktigt, förlagt som det
är vid ån omkring 350 meter från båtarnas tilläggsplats mot en utkant av
staden, där i allmänhet ingen har något att uträtta. Härigenom föranledas

81 —

ökade kostnader, i första rummet för varutransport och för bevakningsberedskapen.

Framställning från tullkammaren till staden om avhjälpande av dessa
brister anses under nuvarande förhållanden icke leda till resultat. Undertecknad
har bland annat hos den funktionär, som har att i första hand
beakta stadens intressen, påtalat saken, men icke lyckats förmå densamme
att ens taga del av tullkammarens önskemål.

Uppsala tullkammare den 29 december 1925.

Thure Frölander.

Bil. 3.

Kungl. generaltullstyrelsen.

Till stadsfullmäktige i Södertälje.

Med anledning av vad i bilagda transumt av riksdagens senast församlade
revisorers berättelse ävensom i därav föranlett, här i avskrift bifogat yttrande
av tullkammaren i Södertälje anmärkts angående tullverkets lokaler
i Södertälje får Kungl. generaltullstyrelsen härmed anhålla, att Ni ville
snarast vidtaga de åtgärder, som må anses erforderliga för avhjälpande av
de anmärkta missförhållandena, eller eventuellt gå i författning om anskaffande
av andra lokaler åt tullkammaren.

Stockholm den 5 januari 1926.

Kungl. generaltullstyrelsen.

A. E. M. Ericsson.

Pontus Dahlander.

Bil. 4.

Kungl. generaltullstyrelsen.

Till stadsfullmäktige i Uppsala.

Med anledning av vad i bilagda transumt av riksdagens senast församlade
revisorers berättelse ävensom i därav föranlett, här i avskrift bifogat yttrande
av tullkammaren i Uppsala anmärkts angående tullverkets lokaler
i Uppsala, får Kungl. generaltullstyrelsen härmed anhålla, att Ni ville
snarast vidtaga åtgärder för tillhandehållande av fullt tillfredsställande
lokaler åt nämnda tullkammare.

Stockholm den 5 januari 1926.

Kungl. generaltullstyrelsen.

A. E. M. Ericsson.

Pontus Bakland sr.

6 — Rev.-berättelse ang. statsverket för år 1925. III.

— 82 —

Uppsala domkapitels

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande, del I, sid. 77, § 59.

Till K o n u it g e it.

Genom nådig remiss har domkapitlet i Uppsala anmodats att senast den
11 instundande januari till ecklesiastikdepartementet inkomma med underdånigt
utlåtande i anledning av riksdagens revisorers enligt transumt av
revisionsberättelsen för tiden 1 juli 1924—80 juni 1925 gjorda framställning
om vidtagande av åtgärder för en mera verksam kontroll av domkapitlens
medelsförvaltning; och får till åtlydnad härav domkapitlet i
underdånighet anföra följande.

Angående tillkomsten och arten av de till riksräkenskapsverket ej redovisade,
av domkapitlet förvaltade kassor och fonder har konsistorienotarien
härstädes på domkapitlets uppdrag till statsrevisorerna, som därom telegrafledes
framställt begäran, lämnat ingående redogörelse, varav bestyrkt avskrift
här bifogas och åberopas.

Utöver vad redogörelsen innehåller får domkapitlet anföra att vad beträffar
prästerskapet enskilt tillhöriga kassor och fonder, dessa alltsedan
sin tillkomst stått under prästerskapets överinseende. Å prästmöte utser
prästerskapet revisorer, som hava att årligen revidera dessa kassors och
fonders räkenskaper och däröver avgiva revisionsberättelse, varefter prästmötet
beviljar ansvarsfrihet för förvaltningen eller framställer de anmärkningar,
vartill revisionsberättelsen tilläventyrs kan giva anledning. I beslut
angående utdelning ur allmänna änkehjälpskassan deltaga dessutom
tre av prästmötet utsedda ombud. För kontrollen av förvaltningen är sålunda
vederbörligen sörjt och undanryckande av prästerskapets urgamla
granskningsrätt med avseende å förvaltningen lärer väl icke kunna ifrågakomma,
så länge prästerskapet självt icke avliänder sig denna rätt.

På sätt konsistorienotarien i sin redogörelse angivit kommer räkenskapen
angående Västra Ryds och Stockholms-Näs komministerboställes expropriationsmedel,
Solna kyrkoherdeboställes expropriationsmedel och Helga Trefaldighets
församlings kyrkoherdeboställes försäljningsmedel att insändas
till riksräkenskapsverket.

Med avseende å fonden till förmån för Gammal-Svenskby i Ryssland, så
har densamma uppkommit genom insamling på domkapitlets eget initiativ
för lindrande av nöden bland stamfränderna i Gammal-Svenskby. Domkapitlet
bestrider att någon granskningsrätt över dessa medels förvaltning
och användning tillkommer annan myndighet och för räkenskapens granskning
och tillförlitlighet är dessutom i likhet med vad som gäller för övriga
i redogörelsen omförmälda kassor och fonder på ett fullt betryggande sätt
sörjt.

Vidkommande gosskörsfonden har majorskan Sally von Bahr, som gjort
donationen, i en av domkapitlet godkänd stiftelseurkund lämnat bestämmelser
för fondens organisation och förvaltning. Enligt denna urkund utgöra
de skänkta medlen en domkapitlet tillhörig stiftelse, stående under
domkapitlets direkta förvaltning. En av domkapitlet tillsatt styrelse, i vilken
ärkebiskopen är självskriven ordförande och som utom honom består
av fem ordinarie medlemmar jämte två suppleanter, bestämmer om medlens
användning och körens arbete. Revision äger rum i samband med
revision av övriga under domkapitlets direkta vård och förvaltning .stående

83 —

fonder, men genom revisorer, utsedda av körens styrelse. Genom stiftelseurkundens
givna noggranna bestämmelser angående fondens förvaltning
och revision av räkenskapen är uppenbarligen uteslutet, att någon granskningsrätt
skulle tillkomma riksräkenskapsverket.

De övriga i konsistorienotariens redogörelse angivna fonder äro av jämförelsevis
obetydlig beskaffenhet och torde ytterligare kontroll utöver den,
som genom domkapitlets försorg utövas, varken vara erforderlig eller av
omständigheterna påkallad. Gentemot riksdagens revisorer vill domkapitlet
bestämt framhålla att den härstädes sedan gammalt anordnade granskningen
av medelsförvaltningen i effektivitet och tillförlitlighet icke lämnar
något övrigt att önska.

I sammanhang härmed må erinras om den domkapitlet åliggande redovisningsskyldighet
för medel, tillkommande prästerskapets änke- och pupillkassa.
Arbetet härmed är för redogöraren synnerligen betungande och blir
det givetvis i än högre grad, om, såsom väl är att förvänta, nämnda kassa
tillerkännes ett nytt vakansår vid prästerliga beställningar.

Räkenskapsföringen med allt vad därtill hörer har med tiden blivit alltmer
omfattande och skall den ytterligare utökas och underkastas upprepade
granskningar med därmed följande extra redovisningar befarar domkapitlet,
att de kamerala göromålen helt måste avskiljas från domkapitlets övriga
ämbetsförvaltning och en särskild kamrerartjänst inrättas för desammas
behöriga uppehållande. Med den personal, som för närvarande står
till domkapitlets förfogande, kan domkapitlet endast med svårighet fullgöra
ämbetsåliggandena och med den avlöning samma personal för närvarande
åtnjuter är det domkapitlet en omöjlighet att ålägga den någon ytterligare
ökad arbetsbörda.

Uppsala den 30 december 1925.

Bil. 1.

Underdånigst:

På domkapitlets vägnar:

NATHAN SÖDERBLOM.

Anders Radhe.

Till riksdagens revisorer, riksdagshuset, Stockholm.

Telegrafledes har domkapitlet anbefallts att ofördröjligen insända ingående
redogörelse angående tillkomsten och arten av de till riksräkenskapsverket
ej redovisade fonder och kassor; och avlämnas med anledning
härav följande redogörelse.

A. Prästerskapet enskilt tillhöriga kassor och fonder.

1) Allmänna änkehjälpskassan.

Denna kassa har bildats genom frivilliga sammanskott av stiftets prästerskap
och uppgick den 30 juni 1925 till 26,000 kronor.

2) De särskilda änkehjälpsfonderna: Noreniska, Åleniska, Winbomska,
Pihlmanska, Sundbergska, Nordiska och Cathrine Marie Almska fonderna,
utgörande sammanlagt 117,800 kronor.

Dessa fonder hava av enskilda personer donerats genom gåvobrev och
testamenten.

Ränteavkastningen av kassor och fonder under nr 1 och 2 utdelas årligen
till fattiga änkor och barn efter avlidna prästmän.

— 84 —

3) Nödlidande prästers fond å 62,000 kronor den 30 juni 1925.

Denna fond är bildad genom frivilliga bidrag och sammanskott av stiftets
präster. Understöd från fonden utdelas efter beslut av domkapitlet.

4) Ärkebiskop av Wingårds och konsistorienotarien E. R. Henschens
fond å 3,000 kronor är grundad på gåvobrev av nämnda personer och avkastningen
av fonden utdelas till understöd för nyvigde prästmän.

Räkenskaperna angående samtliga dessa kassor ocli fonder revideras årligen
av å prästmöte utsedda revisorer, vilka hava att till prästmötet avgiva
revisionsberättelse.

B. Kassor och fonder, vilkas räkenskaper granskas och revideras av domkapitlet
genom därtill utsedda inventeringsmän.

1) Västra Ryds och Stockholms-Näs komministerboställes expropriationsmedel.

Denna fond, som uppgår till 10,592 kronor 26 öre, har till sin huvudsakliga
del bildats dels av ståndskogslikvidsmedel, dels ock av expropriationsmedel
från ett i Stockholms-Näs pastorat beläget, vid fondens bildande
till komministern i sagda pastorat upplåtet boställe. En obetydlig del avfonden
består av medel av annan beskaffenhet, vilka tillfallit bostället
ifråga.

Angående fondens tillkomst och art samt förvaltningen av densamma
har Kungl. Maj:t meddelat beslut den 11 oktober 1866, den 3 april 1868,
den 31 december 1877, den 28 april 1911, den 17 augusti 1912 och den 23
september 1916.

Räntan å fonden utgör tills vidare och intill dess Kungl. Maj:t annorlunda
förordnar prästerlig avlöningstillgång i pastoratet och redovisas årligen
till kyrkorådet. Räntan å 80 kronor av fonden äger innehav-aren avlägen
heten Fagerlid uppbära för tiden intill den 1 maj 1957.

2) Solna kyrkoherdeboställes expropriationsmedel. Kapital 380,000 kronor.
Fonden har enligt Kungl. Maj:ts beslut den 3 november 1911 bildats
av expropriationsmedel från ett i Solna pastorat beläget till pastoratets
kyrkoherde upplåtet boställe.

I nådig resolution den 8 december 1916 angående lönereglering för prästerskapet
i Solna pastorat har förordnats, att såsom prästerlig avlöningstillgång
i pastoratet skall tills vidare och intill dess Kungl. Maj:t annorlunda
förordnade anses räntan å dessa ersättningsmedel i den mån samma
medel ej komma att tagas i anspråk för beredande av prästgårdar åt komministrarna
i pastoratet.

Räntan redovisas årligen till kyrkorådet.

3) Helga Trefaldighets församlings kyrkoherdeboställes försäljningsmedel.

Fondens kapitalbehållning utgör 3,385 kronor 78 öre och angående dess

uppkomst och förvaltning hava beslut meddelats i kungl. brev och resolutioner
den 8 oktober 1910, den 17 maj 1912, den 18 september 1918 och
den 22 juni 1921. Räntan skall användas såsom avlöningstillgång i pastoratet
och redovisas årligen till kyrkorådet.

Angående dessa tre nu nämnda fonder kommer räkenskapen hädanefter
att insändas till riksräkenskapsverket.

4) Österunda komministerboställes nybyggnadsmedel.

Vid laga av- och tillträdessyn å Österunda komministerboställe den 15
augusti 1902 föreskrevs, att, då komministerstjänsten enligt Kungl. Maj:ts
förordnande skulle tills vidare vara obesatt samt fråga dessutom vore ätt
alldeles indraga densamma, med uppförandet av den vid bostället föreskrivna
nybyggnaden finge tills vidare anstå samt att de n y b y g g n a d s m ed el

— 85 —

å 623 kronor 99 öre, domkapitlet såsom avträdare ålagts utgiva, skulle av
domkapitlet förvaltas för att jämte upplupna räntor tillhandahållas, då
medlens redovisning behörigen påfordrades.

Med upplupna räntor, vilka årligen läggas till kapitalet, har denna fonds
kapitalbehållning vuxit till 1,690 kronor 85 öre den 30 juni 1925.

5) Oxenstjernska stipendiefonden från Wikhus.

Denna fond överlämnades till domkapitlets förvaltning enligt kungl. resolution
den 25 oktober 1918, varigenom föreskrivits att fonden, som utgjorde
5,000 kronor, skulle av domkapitlet förvaltas såsom en särskild fond,
benämnd Wikhus stipendiefond, av vars behållna ränteavkastning en tjugonde!
årligen skulle läggas till fondens kapital och återstoden användas till
stipendier på sätt i fideikommissbrevet angående Wikhus stadgats. I enlighet
därmed utdelas räntan årligen i stipendier till två teologie studerande
vid Uppsala universitet sedan 1 20 av räntan lagts till kapitalet, som den
30 juni 1925 uppgick till 5,097 kronor 61 öre.

6) Årsbeloppsfonden för nybyggnad å ecklesiastika boställen.

Denna fond har uppkommit på grund av stadgandet i 18 § av kungl.
förordningen den 15 september 1911 angående utarrendering av prästerskapets
löneboställen och utgöres av till domkapitlet för förvaltning och förräntning
överlämnade årsbelopp för nybyggnad å ecklesiastika boställen,
vilkas avkastning skall ingå till kyrkofonden.

Fonden uppgick den 30 juni 1925 till 1,356 kronor 91 öre.

7) Fonden till förmån för Gammal-Svenskhy i Ryssland.

Denna fond har uppkommit genom på privat väg från och med år 1914
insamlade medel, vilka överlämnats till domkapitlets förvaltning och fria
disposition till förmån för Gammal-Svenskby. Fonden uppgår till 87.100
kronor.

8) Fonden för eu gosskör (Sallykören) i Uppsala domkyrka.

Denna fond har grundats av gåvomedel av majorskan Sally von Bahr.
Medlen förvaltas och disponeras av domkapitlet. För denna stiftelse är en
särskild styrelse tillsatt, som utser revisorer över förvaltningen. Fonden
uppgick den 30 juni 1925 till 220,000 kronor.

9) Hans Hanssons fond.

Genom ett den 10 mars 1915 upprättat testamente av numera avlidne
förre sjömannen Hans Hansson i Hamburg hava ärkebiskopen och Uppsala
domkapitel tilldelats viss andel av den avlidnes k var låtenskap. Denna andel
uppgår för närvarande med upplupna räntor till 1,950 kronor.

Avkastningen av fonden är avsedd att användas till kyrkliga ändamål.

Slutligen må här nämnas en fond, som den 30 juni 1925 uppgick till
51,145 kronor 81 öre, donerad av grosshandlanden H. W. Söderman till
restaurering av Rasbo församlings kyrka.

Fonden har i enlighet med donators föreskrift numera överlämnats till
kyrkorådet i Rasbo för bestridande av kostnaderna för kyrkans restaurering.

Uppsala domkapitels expedition den 2 december 1925.

På domkapitlets uppdrag:

Anders Radhe.

Konsistorienotarie.

— 86 —

Linköpings domkapitels

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 77, § 59.

Till Konungen.

Genom nådig remiss har domkapitlet i Linköping anbefallts att till
ecklesiastikdepartementet inkomma med underdånigt utlåtande i anledning
av en utav riksdagens revisorer gjord framställning ifråga om ändring i
domkapitlens medelsförvaltning åsyftande åtgärders vidtagande för att vissa
av statsrevisorerna avsedda kassor och fonder måtte bliva i likhet med
andra av domkapitlen omhänderhavda medel underkastade vederbörlig räkenskapsgranskning.

Med återställande av remissakten får domkapitlet i underdånighet anföra
följande. Härvarande domkapitel förvaltar icke någon fond eller kassa,
vars medel underkastas granskning av revisorer, utsedda av domkapitlet
självt. Däremot förvaltar domkapitlet åtskilliga fonder och kassor, vilkas
medel årligen underkastas granskning av revisorer, utsedda av stiftets
prästerskap. Dessa revisorer äro tre präster, valda för ett år i sänder av
prästmötet eller för tiden mellan prästmötena av den s. k. stiftsstämman,
vilken sammanslutning av präster inom stiftet under de år, då prästmöte
icke hålles, med prästmötes befogenhet handlägger vissa för prästerskapet
gemensamma ekonomiska frågor, däribland fattande av beslut i anledning
av revisorernas berättelse rörande granskningen av prästerskapets fonder
och kassor. Angående antalet och storleken av de utav domkapitlet förvaltade
särskilda fonder och kassor, vilka granskas av prästerskapets revisorer,
tillåter sig domkapitlet hänvisa till den revisionsberättelse, som av
dessa revisorer avgivits för tiden den 1 juli 1924—den 30 juni 1925.
Revisionsberättelsen finnes intagen under §> 7 i domkapitlets här bifogade
ämbetsbrev nr 6 år 1925.

Enligt statsrevisorernas framställning synes deras avsikt vara, att jämväl
nu omförmälda fonder och kassor skulle i likhet med andra av domkapitlet
omhänderhavda medel underkastas granskning av riksräkenskapsverket.
Meningen lärer väl dock icke vara, att dessa fonder och kassor skola
granskas såväl av de utav prästerskapet utsedda revisorerna som ock av
räkenskapsverket, utan detta verk skulle väl i stället för de av prästerskapet
utsedda revisorerna verkställa räkenskapsgranskningen. Men domkapitlet
är icke övertygat därom, att stiftets prästerskap skall visa sig villigt att
avstå från den prästerskapet av ålder tillkommande rätten att genom av
prästerskapet självt utsedda revisorer verkställa granskning av ovan omförmälda
prästerskapets fonder och kassor. I varje fall anser domkapitlet det
icke vara riktigt, att prästerskapet berövas denna granskningsrätt, utan att
prästerskapet dessförinnan beretts tillfälle att å allmänt prästmöte uttala
sig i frågan.

I övrigt har domkapitlet icke något att i förevarande ärende anföra.

Linköpings domkapitel den 30 december 1925.

Underdånigst:

JOHN PERSONNE.

ALB. ,):SON WERNÉUS. BERNHARD RISBERG.

G. WITT.

NIES JACOBSSON.
RAGNAR ALVIN.

Daniel Gadd.

87 —

Bil.

Linköpings domkapitels
ämbetsbrev

År 1925. Nr 6

§ 7.

Berättelse rörande granskning av prästerskapets fonder och kassor.

Från revisorerna för granskning av prästerskapets fonder och kassor har
avgivits nedanstående berättelse:

»Sedan undertecknade, som av Linköpings stifts prästerskap därtill blivit
utsedda, verkställt granskning av prästerskapets kassor under tiden 1 juli
1924 t. o. m. 30 juni 1925, få vi häröver avgiva följande berättelse:

Behållning vid

Behållning vid

räkenskaps-

räkenskaps-

tidens början

tidens slut

,

Kr. öre

Kr. öre

1.

Emeriti- och fattigkassan ................

............ 149,898: 5 7

151,750: si

2.

Friedleifs fond ....................................

............ 5,210:2 3

5,178: 23

3.

Janssons boställsfond ........................

............ 24,214: 93

25,302: 43

4.

Biskop Brings stiftelse ....................

............ 9,484: so

9,924: so

5.

Kolmodins fond ................................

............ 1,579:78

1,614: 7 8

6.

Meurlings pensionsfond ....................

............ 216:41

216:41

7.

Munks fond ........................................

............ 2,207:05

2,212: os

8.

Sjöstedts fond ....................................

........... 3,993: 99

4,178: 99

9.

Falkenbergska fonden........................

............ 717: so

717:so

10 a.

Staals pensionsfond ............................

........... 120,785:12

120,647: 93

10 b.

Staals stipendiefond............................

............ 27,327:92

27,490: 84

11.

Westerlinds fond.................................

............ 589:64

107:14

12.

Worsters fond ....................................

............ 495:4 7

493:97

13.

Carlbergs fond ....................................

............ 8,083: 72

8,068: 72

14.

Aurora Widegrens fond....................

............ 2,098: 83

2,098: 8 3

15.

Cedergrens fond ................................

............ 4,804: 15

4,794: 15

16.

Drottning Viktorias fond ................

............ 22,118:7 7

22,369: 31

17.

H. Rudebecks fond ............................

............ 49,957:39

51,982: 39

18.

Lundins fond........................................

............ —

7,692: 30

433,783:9 7 446,840:9 8

vartill komma oförmedlade räntor........................ 93:4 3 285:9 5

Den under nr 18 angivna fonden har under räkenskapstiden tillkommit
genom testamente av avlidne komministern Gustaf Lundin och hans jämväl
avlidna hustru med föreskrift, att av donationen endast räntan skall användas
till underhåll av en medellös, kristligt sinnad yngling, som vill
bliva präst i svenska statskyrkan.

Den i förenämnda kassor och fonder vid räkenskapstidens slut befintliga
behållningen redovisas sålunda:

88 —

Lån mot inteckning ........

Lån mot borgenssäkerhet

Obligationer ........................

Sparkasseräkning................

Depositionsräkning ............

Kontant och räntefordran

98,500: —
232,140: —
64,761: 66
2,943: 9 0
30,000: —
18,495: 4 2

Summa 446,840: 9 8

De till kassorna hörande lånehandlingar och värdepapper genomgingos
noggrant, granskades och befunnos i fullgott skick samt företedde, så vitt
vi kunna bedöma, full säkerhet.

Beträffande understödsfonden för nyvigda präster i Linköping meddelas,
att räkenskaperna föras efter kalenderår. Behållningen vid början av år
1924 utgjorde kr. 7,915:4 1. I kollektör hava under året influtit kr. 590:9 8
och i räntor kr. 354: 8 9, tillsammans kr. 945: 8 7 samt i understöd utbetalts
kr. 300, vadan behållningen vid årets slut utgjorde kr. 8,561: 2 8.

De till hem för prästänkor i Linköping influtna medlen bokföras likaledes
efter kalenderår. Behållningen vid 1924 års början utgjorde kr. 2,385: 6 5,
under året hava influtit i kollekter kr. 379: 79 och i räntor kr. 98: 29, vadan
behållningen vid årets slut utgjorde kr. 2,863: 73.

På i föregående revisionsberättelser åberopade grunder få vi tillstyrka,
att även för innevarande år anvisas ett belopp av 200 kr. såsom dyrtidstillägg
åt konsistorievaktmästaren J. A. Johnsson.

I överensstämmelse med prästmötesbeslutet år 1920 hava till räkenskapstidens
slut ur emeriti- och fattigkassan till studiehjälp för teologie studerande
utlämnats lån till 13 personer i 14 lån å tillsammans 26,000 kr. mot
3 procent årlig ränta och amortering efter 5 års förlopp.

Såsom tillfälligt understöd till behövande prästmän och familjer har under
räkenskapstiden utanordnats ett belopp av 2,640 kr. — emot 2,612 kr. föregående
räkenskapsår — samt till understöd för tjänstebiträde: eu post å
1,425 kr. för tiden I/1 1921—20/n 1924 med undantag av ett år samt tre
poster å resp. kr. 124:—, 185:— och 66:8 0 eller tillsammans kr. 1,825:80,
vadan samtliga understöd under räkenskapsåret uppgått till kr. 4,465: —
mot kr. 4,008: so under föregående räkenskapsår.

Även antecknades, att kassainventering hålles vid varje årsskifte samt
vid flera tillfällen under räkenskapsåret, liksom att säkerhetshandlingarna
genomgås då och i övrigt vid andra tillfällen.

I anslutning till vår framställning i revisionsberättelse av den 24 april
1924 få vi upprepa uttalandet av det önskemål, att högv. domkapitlet ville
till sådana kollekter, som avse stiftsändamål, tillställa pastorsämbetena
cirkulär med erforderlig upplysning om deras ändamål att å varje till
desamma anvisad kollektdag uppläsas vid gudstjänsten.

Vid granskningen av lånehandlingarna hava vi samtidigt med denna
berättelse avlämnat en promemoria rörande ny borgen å tvenne reverser.

Som räkenskaperna över samtliga hithörande kassor befunnits med utmärkt
omsorg, reda och ordning förda och behörigen verificerade samt dithörande
säkerhetshandlingar äro med räkenskaperna fullt överensstämmande och, så
vitt vi kunna bedöma, för kassorna betryggande, få vi härmed tillstyrka
full och ovillkorlig ansvarsfrihet för den tid, de reviderade räkenskaperna
omfatta.

Linköping den 8 september 1925.

G. Svenson.

O. 1. Edoff.

C. R. Sundeil.»

— 89 —

Domkapitlets i Skara

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 77,S 59.

Till Konungen.

Genom nådig remiss den 18 december nästlidna år avfordrat underdånigt
utlåtande över av riksdagens revisorer gjord framställning om åtgärders
vidtagande för att alla av domkapitlen förvaltade kassor, vilkas räkenskaper
hittills varit undantagna från statlig granskning, måtte bliva underkastade
sådan, får domkapitlet i underdånighet anföra följande.

Av Skara domkapitel förvaltas åtskilliga kassor och fonder för understöd
åt fattiga prästänkor, prästdöttrar och prästkandidater, visserligen ej till
beloppen avsevärt stora, vilka stå under prästmötets i stiftet kontroll såsom
dess egendom. Ingen enda av dessa fonder granskas till förvaltning och
räkenskaper av utav domkapitlet utsedda revisorer utan av utav prästmötet,
eller i ett enda fall utav kyrkliga stiftmötet, utsedda revisorer, vilka däröver
till prästmötet eller stiftmötet avgiva skriftlig revisionsberättelse.
Domkapitlet är sålunda i sin förvaltning underkastat vederbörlig kontroll.
Att nu, med underkännande av denna revision och kontroll, utan prästmötets
hörande draga denna räkenskapsförvaltning in under statlig kontroll
finner domkapitlet ej blott onödigt utan jämväl oberättigat, helst aldrig
någon anledning till anmärkning domkapitlet veterligen förekommit.

Domkapitlet får därför i underdånighet bestämt avstyrka varje åtgärd
uti av revisorerna här antydd riktning.

Skara domkapitel den 2 januari 1926.

Underdånigst:

HJ. DANELL.

K. LARSSON.

S. E. MELANDEH.

Domkapitlets i Strängnäs

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 77, § 59.

Till Konungen.

Genom remiss från Kungl. ecklesiastikdepartementet den 18 innevarande
december anbefallt avgiva underdånigt utlåtande med anledning av riksdagens
revisorers hemställan i fråga om domkapitlens medelförvaltning, får
domkapitlet i underdånighet anföra följande.

Domkapitlet kan icke finna skäligt, att samtliga av domkapitlen förvaltade
kassor och fonder underkastas riksräkenskapsverkets granskning. Undantag
bör göras först och främst för kassor och fonder, som grunda sig
på sammanskott av prästerskapet och som därför revideras genom revisorer,
som prästerskapet självt utser. För sådana utsedda revisorer ha domkapitlen
att hålla vederbörliga verifikationer tillgängliga, vilka därför i original
höra stanna hos domkapitlen. Vidare böra undantagas hos domkapitlen
förda räkenskaper för prästerskapets änke- och pupillkassa, vilka med tillhörande
verifikationer för granskning till nämnda kassas direktion insändas.
Ytterligare hör granskning genom riksräkenskapsverket ej ifråga -

M. G. TÖRNQVIST.

L. A. CEDERBOM.

C. G. Brakenberg.

— 90 —

komma, då en kassa som av domkapitel förvaltas, skall enligt särskild
bestämmelse granskas.

I övrigt har domkapitlet i princip intet att erinra mot den av riksdagens
revisorer gjorda framställningen. Dock vill domkapitlet framhålla,
att förslagets genomförande skulle medföra ökat arbete icke blott för riksräkenskapsverket
utan ock för domkapitlens expeditioner. Alla räkenskaper,
som insändas till riksräkenskapsverket, måste nämligen i domkapitlens
expeditioner avskrivas. Och fonderna äro, åtminstone vad Strängnäs domkapitel
angår, icke få, och härtill må, om kollekterna skola medtagas,
tilläggas, att dessa under förra räkenskapsåret inom Strängnäs stift uppgingo
till 55, de flesta upptagna i stiftets alla församlingar.

På grund av det ovan anförda måste därför också samtidigt med eventuell
ändring av nu gällande bestämmelser ökat arvode beredas åt särskilt
konsistoriernas skrivbiträden.

Strängnäs domkapitel den 30 december 1925.

Underdånigst:

OTTO NORBERG. P. J. GUSTAFSSON.

A. FRANZÉN. GUNNAR TINGDAL. GUSTAV I.ÖW.

Adolf Svengren.

Västerås domkapitels

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 77, § 59.

Till Konungen.

Genom nådig remiss den 18 december 1925 har det anbefallts domkapitlet
att avgiva underdånigt utlåtande i anledning av riksdagens revisorers
gjorda anmärkning att domkapitlen i sina till riksräkenskapsverket avlämnade
räkenskaper icke upptagit till redovisning vissa av domkapitlet
förvaltade fonder och kassor samt att dessa medel enligt uppgift endast
underkastats granskning av revisorer utsedda av domkapitlen själva eller i
vissa fall av stiftets prästerskap, får domkapitlet med överlämnande av
från domkapitlets räkenskapsförare, konsistorieamanuensen A. Wetterling
infordrad P. M. för egen del i underdånighet anföra följande.

Domkapitlet ansluter sig i det hela till den av Wetterling uttalade mening.
Dock hyser domkapitlet, med hänsyn till vad Wetterling anfört
rörande dessa medels uppkomst och natur, en stark tvekan, huruvida prästkassan
och änkemedelskassan likasom även subventionsfonden, som i detta
hänseende måste likställas med nämnda kassor, böra granskas av statens
revisionsmyndighet. Klart är, att nämnda kassor i varje fall fortfarande
såsom hittills måste undergå revision av utav prästmötet utsedda granskningsmän.
Om det än icke må vara uteslutet, att räkenskaperna angående
medlen i fråga därjämte, för kännedom och formell granskning, underställas
statens revisionsmyndighet, som för närvarande är riksräkenskapsverket,
måste det under alla omständigheter klart fasthållas, att prästerskapets fria
dispositionsrätt till medlen härigenom ej på något sätt inskränkes.

Västerås domkapitel den 8 januari 1926.

Underdånigst

E. BILLING.

FREDR. FÅHR7EUS. S. LAND''!''MÅNSSON. EMIL LIEDGREN.

Fr. Engelmark.

— 91

Bil.

V ö r d s a mt memorial angående nedanstående ärende.

Domkapitlet har anmodat sin expedition att yttra sig i anledning av eu
nådig remiss å statsrevisorernas för budgetåret 1924—1925 gjorda framställning
i § 59 av deras revisionsberättelse rörande vissa delar av domkapitlens
räkenskaper.

Då remissen blivit överlämnad till mig såsom domkapitlets räkenskapsförare
får jag vördsamt anföra följande.

Jag hemställer, att domkapitlet ville förklara sig helt och hållet instämma
uti vad riksdagens revisorer anfört. Förvaltas medel, av vad
slag de må vara, av statsmyndigheter med biträde av deras utav staten
avlönade tjänstemän, så skall förvaltningen enligt min mening ock kontrolleras
av statens revisionsmyndighet, d. v. s. för närvarande riksräkenskapsverket.
När staten tillåter sina myndigheter — låt vara i nu ifrågakomna
fall statskyrkans myndigheter — att med kostnad för staten förvalta
medel, om de ock icke äro i inskränkt och vedertaglig mening egentliga
statsmedel, har staten, så vitt jag kan förstå, skyldighet att tillse, att
medlen förvaltas på rätt sätt, och åtminstone moralisk ansvarighet för att
intet bortkommer. Då denna kontroll helt naturligt, |åsom riksdagens revisorer
anmärkt, ej bör ske genom utav den förvaltande myndigheten utsedda
granskningsmän, synes mig statsrevisorernas förslag vara det allra bästa,
nämligen att den skall utövas av de vanliga statskontrollerande myndigheterna.

Förhållandena vid Västerås domkapitel i ifrågakomna hänseende under
senast förflutna 24 år ha varit och äro, såsom framgår av här följande
uppgifter.

Fonder eller andra konton, som under min tjänstetid såsom amanuens Omkring utan
hos domkapitlet blivit omförda till granskning av statsmyndighet, men foranledning
vilka förut utan anmärkning från statsmyndighet ej granskats annat än a^Yändumgenom
av domkapitlet utsedda revisorer, och om vilka från statsmyndig- kapitlet,
het ej framställts någon ändring uti förutvarande granskningssätt, med en
behållning av tillgångar vid budgetårets 1924—1925 slut, som ock angives.

Zimmermanska donationsfonden ........................................................... 20.881: 20

Statsanslag till fattiga prästänkor i Västerås stift (s. k. barkarö medel,

kronor 992: so årligen, egentliga statsmedel) ................... 496: 40

Papegojurets medel ................................................................................ 1,792: 25

Ore sockens skogsmedel ........................................................................ 15,010: 05

Biskopslägenlieterna Talltorps och Klockartorps skogsmedel ........ 59,704: 6 8

Skogsavverkningsmedel vid biskopslägenheten Klockartorp ........ 1,707: 05

Kronor 99,591: 6 3.

Anm. En fond, kallad Bohmanska stipendiefonden, förvaltas ej av domkapitlet
utan av särskild direktion men har upptagits till redovisning under
min tjänstetid i domkapitlets räkenskap på grund av skrivelse från kammarrätten.
Domkapitlet infordrar avskrift av räkenskapen från direktionen
och upptager denna i sin till riksräkenskapsverket ingående räkenskap och
verificerar med räkenskapsutdråget. Dess behållning utgjorde den 30 juni
1925 36,254 kronor 12 öre.

— 92 —

Nytillkomna
donationer och
andra nytillkomna
medel.

Skogsmedel.

Av statsmyndighet
ej granskade
fonder
eller medel.

Alla under min tjänstetid nytillkomna fonder och andra till domkapitlets
förvaltning överlämnade medel, av vad slag de varit, ha redovisats för
statsmyndighet med undantag av ett par mindre gåvomedel, av vilka den
ena gåvan ställts till biskopens disposition och av honom genast eller strax
efter bokföringen utdelats, den andra använts till det av givarna föreskrivna
ändamål, bidrag till avlönande av prästman i Krylbo; vid bokslutet
den 30 juni 1925 återstod av sistnämnda gåva 86 kronor.

In- och utgående skogsmedel ha aldrig bokförts hos domkapitlet, utan ha
dessa, strax efter det de inkommit, tillställts vederbörande. Emellertid har
riksräkenskapsverkets revisionsbyrå gjort anmärkning häremot, och vilar
den saken på riksräkenskapsverkets avgörande ännu.

Fonder eller andra medel, som förvaltas av domkapitlet men ej granskas
av statsmyndighet utan endast genom av domkapitlet utsedda revisorer
eller delvis av utav allmänt prästmöte i Västerås stift utsedda granskningsmän,
med en behållning av tillgångar vid budgetårets 1924—1925

slut, som ock angives.

Prästkassan................................................................................................ 21,600: —

Änkemedelskassan ................................................................................... 26,618: 4 2

Treprocentsfonden ................................................................................... 17,850: —

Biskop Fahlcrantz gravmonumentsfond ............................................ 1,980: 5#

Subventionsfonden................................................................................... 1,244: 9 6

Diverse ecklesiastika jnedel.................................................................... 2,726: 12

Kollekter och årsavgifter (balanserade på 54,020: 8 6) ................... 2,850: 22

Krylbo prästlönemedel .......................................................................... 86: —

Räntors konto............................................................................................ 347:19

Provisioners konto .................................................................................... 53: 9 6

Kronor 75,357: 46.

Prästkassans inkomster utgöras av prästerskapets årliga bidrag och räntemedel,
dess utgifter av understöd åt behövande prästmän, bidrag till avlöningar
åt särskilda prästmän och framför allt av kostnader för stiftets
allmänna prästmöten.

Änkemedelskassans inkomster utgöras av kyrkornas och prästerskapets
bidrag, räntemedel, omföring av treprocentsfondens inkomster, vilket senare
dock ej skett vid 1924—1925 års slut, dess utgifter av understöd till
behövande prästänkor och prästdöttrar.

Båda dessa kassors behållna tillgångar härflyta från besparingar av inkomsterna.

Treprocentsfondens kapitalbehållning är 17,000 kronor. Det ursprungliga
kapitalets tillkomst vet jag icke något med visshet om trots bemödanden
att skaffa mig sådan visshet. Troligen har det sammanskjutits av
prästerskapet och läroverkslärare i stiftet. Den har under min amanuenstid
använts till åtskilliga ändamål, en lång tid till att hjälpa präster i stiftet,
som måste anlita biträde av adjunkt, sedan till änkemedelskassans förstärkning.
Denna fonds räkenskap, då fonden numera åtminstone icke har och
icke haft i någon nu levande människas minne inkomst av enskilda personers
sammanskott, bör först ocli främst ställas under statens kontroll för
att ej kunna av en majoritet vid ett prästmöte helt eller delvis spolieras,
som naturligtvis kan ske med full rätt med kassor, såsom de båda förestående,
vilka underhållas till stor del av årliga sammanskottsmedel.

Biskop Fahlcrantz gravmonumentsfond är en gåvofond, och således hör

— 93 -

den, enligt min mening, omedelbart ställas under statens kontroll. Dess
inkomster användas till den del, som härför behövs, till vård av biskopens
grav; återstoden lägges till kapitalet. En gravsten finnes redan å graven.
Jag har förut en gång föreslagit, att fondens räkenskap överföres till den
domkapitlets räkenskap, som granskas av statsmyndighet.

Subventions fonden är liksom föregående en ren gåvofond, och jag har
fördenskull två gånger föreslagit domkapitlet, att den skulle överföras till
den domkapitlets räkenskap, som enligt vid tiden för mina förslag granskades
av kammarrätten, men, då gåvogivarna tvivelsutan vid sina gåvors
givande bestämt, att fonden skulle redovisas på samma sätt som prästkassan,
har domkapitlet ej bifallit mina förslag. Jag har vid mina förslags
avgivande stött mig på då gällande bestämmelser, att donationer skulle
redovisas inför kammarrätten, men, då prästkassan ej redovisades inför
kammarrätten, kanske mina förslag voro förhastade. Emellertid anser jag
ännu, att, om icke den förut sagda bestämmelsen: likheten med prästkassan,
återfunnits i prästmötets förhandlingar, fonden borde redovisas inför statsmyndighet.
Fondens inkomster ha hitintills icke använts annat än till
kapitalets förökande.

Diverse ecklesiastika medel. Dessa medel ha tillkommit genom smabesparingar
ibland blott av några ören, som uppkommit till godo genom
felräkningar eller dubbelbetalningar av räntor för en dag, men framför
allt genom tillgodoförande av detta konto alla domkapitlets giroräntor a
medel, som författningsenligt ej skolat insättas i riksbanken eller tillhört
prästerskapets änke- och pupillkassa. Någon anmärkning angående giroräntornas
användning på sätt, som skett, nämligen deras tillgodoförande avkontot
diverse ecklesiastika medel, har ej från revisionsmyndighet avhörts,
ehuru riksräkenskapsverket i ett utlåtande eller åtminstone, om jag ej missminner
mig, i eu bilaga därtill blivit underrättat om förhållandet med anhållan
om föreskrift, huru med giroräntorna skulle förfaras. Från medlen
ha utbetalats stämpelavgifter för räntor å domkapitlets depositionsbevis i
bank, mellanavgiftsräntor vid uttagning av i bank deponerade medel, innan
vederbörlig uppsägningstid förlupit, mistade räntor för några dagar vid utlottning
av obligationer och några gånger under senare tid till en julgratifikation
åt vaktmästaren hos domkapitlet å 100 eller 50 kronor samt vid
behov till hjälp för anordningar i domkapitlets arkiv. Det är emellertid
tydligt, att användandet av dessa medel bör ställas under statskontroll.

Kollekter och årsavgifter. Länge har jag ansett dessa medel vara sådana,
som voro underkastade statskontroll i räkenskapshänseende. Omkring mitten
av'' första årtiondet av innevarande 1900-tal talade jag därom med domkapitlets
dåvarande chef, och han yttrade, att jag kanske hade rätt, helst
som kollekter, som redovisades av domkapitlet, alltid beviljades av Kungl.
Maj:t. Då praktiska svårigheter och ändring av gammalt bruk för kollekternas
inkomstredovisning, vilket bruk ännu följes hos domkapitlet, talade
mot kollektkontots överförande till den räkenskap, som granskades av kammarrätten,
förblev det vid det gamla sättet, ehuru en omföring då ej skulle
vållat den svårighet som nu (se nedan), huvudsakligast på grund av bristande
energi från min sida. Jag anser emellertid ännu, att alla av Kungl. Maj:t
beviljade kollekter böra redovisas inför riksräkenskapsverket. Ett annat
sätt för inkomstverificeringen än det nu brukliga är väl ej alldeles omöjligt
att uttänka.

Krylbo prästlönemedel. Om dessa är förut sagt.

Räntors konto. Detta konto kommer vid överföring att sammanfalla med

— 94 —

liknande konto i den domkapitlets räkenskap, som redovisas för riksräkenskapsverket.

Provisioners konto. Vid överföring till den räkenskap, som granskas
av riksräkenskapsverket, blir detta konto ett nytt och vållar således i och
för sig e.i ökat besvär.

Utom vad jag alltså ovan i princip och här närmast i detalj vid varje
kassa, fond eller medel anfört för instämmande uti vad riksdagens revisorer
andragit i ärendet vill jag framhålla, att ett bifall till statsrevisorernas
hemställan skulle bliva till stor lättnad för domkapitlets räkenskapsförares
dagliga arbete, då han sluppe föra två eller som nu, då han har prästerskapets
änke- och pupillkassas räkenskap också, tre kassaböcker samt dubbla
utlåningsböcker, och därjämte till lättnad för honom vid inventeringar och
boksluts uppgörande, då detta bleve mera enhetligt och översiktligt. Jag
har också tänkt under de senaste månaderna, att jag borde inför domkapitlet
framställa ett vördsamt förslag till överföring i domkapitlets räkenskaper
av vissa konton, dock ej i så vidsträckt omfång, som riksdagens
revisorer gjort, ehuru jag, som ovan nämnt, anser dem i princip ha rätt.

Två hakar finnas emellertid, varför jag varit tveksam. Den ena gäller
prästkassan och änkemedelskassan. Dessa äro sammanskjutningskassor och
således utan tvivel tillhöriga prästerskapet utan någon statskontroll. Prästerskapet
betalar konsistorienotarien 6 % av deras inkomster för att han förvaltar
desamma. Således äro de enskilda kassor under enskild förvaltning,
kan man tycka. Men saken är ej så enkel. Konsistorienotarien förvaltar
ej dessa kassor som privatperson utan i kraft av sitt ämbete och i gällande
lönestat är föreskrivet, att han äger rätt uppbära denna provision. Kassorna
äro ställda till domkapitlets disposition enligt vissa direktiv från prästmötets
sida. Domkapitlets ledamöter utom domprosten äro, så vitt jag vet,
gottgjorda, om ock de flesta mindre än skäligt, av staten för sitt arbete i
domkapitlet. De äro således, även då de sitta i domkapitlet statsfunktionärer,
och de handhava alltså då en statsfunktion. Jag har därför ej
kunnat underlåta trots ovannämnda tvekan att tillstyrka instämmande i
statsrevisorernas hemställan även beträffande präst- och änkemedelskassan.

Den andra haken är av ingen teoretisk natur utan eu enkel sak om arbetsprestation.
Vid Västerås domkapitel har amanuensen ensam att svara för
domkapitlets räkenskaper, om han väl icke är redogörare. Enligt gällande
författningar skola domkapitlets räkenskaper efter ett budgetårs slut den
30 juni vara i fullständigt skick inlämnade till riksräkenskapsverket före
den 15 därpå följande september. Dä minst 14 dagar måste beräknas för
räkenskapernas avskrivning, sedan de blivit färdiga, och en halv månad
därtill på grund av domkapitlens sammansättning och därav följande arbetssätt
för domkapitlets granskning och underskrift av desamma samt omkring
en vecka för deras behandling av bokbindaren, får jag endast fem veckor
på mig att uppgöra en räkenskap av ett omfång och av eu rätt invecklad
natur, som domkapitlets i själva verket äro. Även om jag, som hittills
skett, får ledighet under bokslutets uppgörande från övriga amanuensen
åliggande göromål, blir det dock ett arbete, som redan nu överstiger en
mans krafter, även om han anstränger sig till det yttersta. Att det gått
bra under två år, har berott på att jag kunnat göra förarbeten, som mot
förmodan ej klickat. Sådana förarbeten kunna ju omintetgöras helt och
hållet genom några tillfälliga eller av slarv beroende inbetalningar de sista

— 95 —

eller den sista (lagen i juni eller genom några oförutsedda utbetalningar
eller lånetransaktioner dessa dagar, varigenom en förutuppgjord låneräkning
blir förstörd.

Skola nu härtill läggas ytterligare redovisningar, blir det även med det
bästa förarbete omöjligt.

Härpå ha naturligtvis statsrevisorerna ej tänkt.

Att begära penningar till förstärkande av domkapitlets arbetskrafter under
juli och förra hälften av augusti månader tjänar rakt intet till, då sådan
kompetent arbetskraft nog ej stode att uppbringa.

Jag får således till sist hemställa, att domkapitlet ville förklara sig icke
hava något att erinra mot riksdagens revisorers yrkande, att domkapitlets
samtliga räkenskaper med undantag för dem, som beröra prästerskapets änkeoch
pupillkassa, insändas till riksräkenskapsverket för granskning, men att
vid bifall härtill tiden för räkenskapernas insändande till riksräkenskapsverket
efter budgetårets slut utsträckes med minst en månad eller till den
15 oktober.

Västerås i domkapitlets expedition den 30 december 1925.

Aug. W etterlin g.

Växjö domkapitels

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 77, § 59.

Till Konungen.

Anbefallt avgiva underdånigt utlåtande över riksdagens revisorers i revisionsberättelse
för tiden 1 juli 1924—30 juni 1925 gjorda framställning beträffande
domkapitlens medelsförvaltning får domkapitlet i underdånighet
anföra följande.

De Växjö stift enskilt tillhöriga kassor och fonder, vilka äro ställda under
domkapitlets vård och förvaltning och nu icke äro underkastade riksräkenskapsverkets
granskning, hava, såsom framgår av hifogade redogörelse till
riksdagens revisorer, med undantag av Oskars komministerboställes byggnadsfond
och Madesjö pastorats regleringsfond, rörande vilka förslag varit framställt,
att de skulle till förvaltning övertagas av statskontoret, tillkommit
genom enskilda donationer, genom insamlingar samt frivilliga gåvor och
sammanskott av prästerskapet i stiftet eller av årliga avgifter av detsamma.
Avkastningen av nämnda fonder, vilkas sammanlagda behållning den 30
juni 1925, utgjorde 511,840 kronor 34 öre, användas huvudsakligen till understöd
åt behövande präster, prästänkor och prästdöttrar, till stipendier åt
teologie studerande samt dessutom för vissa kyrkliga och sociala ändamål.
Fonderna äro, såsom nämnts, stiftets enskilda tillhörighet, i det de till
största delen insamlats av stiftets prästerskap eller av enskilda donatorer och
för sina ändamål ställts under domkapitlets vård och inseende. Räkenskaperna
över dem granskas årligen av domkapitlet, och prästmötena utse dessutom
särskilda revisorer, som ytterligen genomgå desamma, och har någon anmärkning
därvid aldrig förekommit beträffande kassornas förvaltning.

Då prästmötet, som ytterst äger bestämmanderätt rörande medlen, icke
påyrkat någon ändring i nu bestående förhållanden, anser domkapitlet sådan

— 96 —

ändring, som föreslagits, icke kunna äga rum och dä statens revisorer icke
visat, att domkapitlet på något sätt brustit i omvårdnaden av berörda medel,
vilka av givarna med förtroende ställts under domkapitlets förvaltning, och
sålunda ingen anledning finnes, varför staten skulle lägga sin hand över
desamma, får domkapitlet därför i underdånighet hemställa, att den gjorda
framställningen därom, att samtliga här avsedda kassor och fonder må bliva
i likhet med andra av domkapitlen omhänderhavda medel underkastade
vederbörlig räkenskapsgranskning, icke må till någon Eders Kungl. Maj:ts
åtgärd föranleda.

Växjö domkapitel den 5 januari 1926.

Underdånigst:

LUDV. LINDBERG.

ESAIAS EKEDAHI. .1. BOREUUS. K. PIHA.

Frithiof Hjelmqwist.

Bil.

Till riksdagens revisorer.

Anmodat insända redogörelse angående tillkomsten och arten av de till
riksräkenskapsverket ej redovisade fonder och kassor får domkapitlet härmed
i ärendet meddela följande.

Växjö stifts prästfattigkassa stiftades 1788 och har uppkommit genom
frivilliga gåvor vid befordran och årliga avgifter av prästerskapet i Kronobergs
och Jönköpings län. Den användes till understöd åt fattiga präster
inom nämnda län tillhörande del av stiftet.

Öhrnbergska understödsfonden bildades genom testamente den 17 september
1853 av kontraktsprosten J. I. Öhrnberg och hans maka Gustava S. Nyman
i Värnamo med föreskrift, att årliga räntan av fonden skall tilldelas
de mest behövande bland fattiga prästänkor samt fattiga, faderlösa, oförsörjda
prästdöttrar inom stiftet.

Villstads understödsfond donerades genom testamente den 28 september
1853 av kontraktsprosten D. Nordén och hans maka Chr. Charl. Nyman och
användes till understöd åt fattiga prästänkor och prästdöttrar.

Bonde Humeriska fonden bildades 1818, då en onämnd med gåvobrev den
14 juli överlämnade en summa av 500 rdr banko med föreskrift, att årliga
räntan skulle anslås till någon änka, som själv härstammade eller vars
man härstammat från domprosten Bonde Humeri syskon.

Wallquistska momumentskassan utgöres av numera till ett belopp av
181 kronor 75 öre uppgående överskottsmedel av frivilliga gåvor, som enligt
beslut av 1881 års prästmöte insamlats till restaurering av minnesvården
å biskop O. Wallquists grav å Vreta klosters kyrkogård. Räntan lägges
till kapitalet.

Växjö stifts bibelsällskapsfond utgöres av det numera upplösta bibelsällskapets
i stiftet tillgångar, av vilkas ränteavkastning enligt beslut vid 1921
års prästmöte tre fjärdedelar användas till understöd åt stiftsrådet till främjande
av dess verksamhet för ungdomsvården i stiftet. Återstoden av räntan
lägges till kapitalet.

Clarinska understöds fonden är bildad genom testamentarisk! förordnande
den 25 september 1876 av komministern i Jåt J. N:son Clarin och användes
till understöd åt teologie studerande vid deras inträde i prästämbetet.

— 97 —

Biskop Hultmans understödsfond är bildad genom gåvobrev den 27
augusti 1879 av kaptenen A. Nordenskjöld och hans fru Agnes Hultman
samt användes till understöd åt nyordinerade präster i stiftet.

Elmgren-Rogbergska fonden för fattiga prästänkor har uppkommit genom
gåva den 25 april 1889 av stärbhusdelägarna efter domkyrkokomministern
J. D. Elmgren, och användes densamma till understöd åt fattiga prästänkor.

Elmgren-Rogbergska fonden för teologie studerande har uppkommit
genom gåva den 25 april 1889 av stärbhusdelägarna efter domkyrkokomministern
J. D. Elmgren och användes densamma till understöd åt studerande
av Smålands nation vid Uppsala eller Lunds universitet, vilka bereda sig
att ingå i prästämbetet.

Luther sstipendiefonden har uppkommit av medel, som insamlats genom
domprosten W. G. Wetter i Växjö till förmån för teologie studerande vid
deras inträde i prästämbetet för tjänstgöring inom stiftet.

Bomprosten Gustaf Wetters och domprostinnan Augusta TVetters stipendiefond
donerades den 22 augusti 1891 av domprosten i Växjö AV. G.
Wetter till förmån för dels teologie studerande, som avlagt prästexamen och
sökt inträde i prästämbetet för tjänstgöring inom Växjö stift, dels fattiga
änkor efter prästmän, vilka till sin död tjänstgjort inom stiftet.

Fröken Sophie Bergquists understödsfond har uppkommit genom testamente
av den 10 september 1884 och den 4 juni 1892, och användes årliga
räntan till understöd åt fattiga, frånfalla prästdöttrar inom stiftet.

Leontine Forssanders donationsfond har bildats genom testamentarisk!
förordnande den 5 augusti 1897 av kyrkoherden i Stenbrohult J. H. Forssander.
Årliga räntan utdelas enligt bestämmelse i gåvobrevet till komministersdottern
Laura Forssander under hennes livstid. Efter hennes död skall
densamma tillfalla någon välkänd, obemedlad och ogift prästdotter i stiftet.

Komministern R. Lundgrens understödsfond har uppkommit genom testamente
år 1897 av kommistern i Furuby R. Lundgren, och skall räntan användas
till understöd åt sådana extra-ordinarie prästmän inom stiftet, som
för alltid genom sjuklighet, ålderdom eller annat giltigt skäl äro urståndsätta
att förrätta prästerlig tjänstgöring.

Teologie doktorn och lektorn Anders Erik Norbecks minne stiftades i
september 1911 av kyrkoherden i Tjörns pastorat, kontraktsprosten H. B. H.
Crona, vilken till domkapitlet överlämnade ett belopp av 2,500 kronor att
bilda en fond till understöd åt en obemedlad, väl vitsordad och grekiska språket
studerande lärjunge vid Växjö läroverk.

Cassa pauperum sacerdotum Calmariensis har uppkommit genom årliga
avgifter av prästerskapet och användes till understöd åt behövande präster
inom Kalmar län tillhörande del av stiftet.

Oskars komministersboställes byggnadsfond utgöres av överskottsmedel
å försäljningssumman för komministersbostället Mortorp nr 5 i Mortorps
socken och användes, enligt kungl. brevet den 9 februari 1856, till bidrag i
underhållet av åbyggnaderna å komministersbostället i Oskars församling.

Madesjö pastorats regleringsfond har uppkommit jämlikt kungl. brevet
den 27 februari 1880 av medel, som influtit genom försäljning av virke
från de tre ecklesiastika boställena inom Madesjö församling. Räntan a
fonden användes, enligt kungl. resolutionen den 29 juni 1917, angående
lönereglering för prästerskapet i Madesjö pastorat, såsom bidrag till avlöning
åt prästerskapet i pastoratet.

Soldathemsfonden har uppkommit genom gåvor, som insamlats inom

7 — Rev.-berättelse ang. statsverket för är !!>•>.''>. III.

98 —

församlingarna i stiftet. Av årliga räntan användas högst två tredjedelar
till religiösa föredrag ävensom föreläsningar i etiska och allmänbildande
ämnen för i tjänstgöring vid Kronobergs regemente varande värnpliktiga;
återstoden av räntan lägges till kapitalet.

Herdaminnesfonden utgöres av de medel, som avlidne justitierådet Tore
Alméns släktingar år 1919 överlämnade till domkapitlet till understödjande av
utgivandet utav ett herdaminne för Växsjö stift.

Växjö stifts änkehjälpsmedel ha uppkommit genom årliga avgifter dels
av delägarna i fonden, dels av kyrkorna i Kronobergs och Jönköpings län
samt genom gåvor utav enskilda och användas medlen till hjälp åt änkorna
efter delägarna ävensom till understöd åt prästänkor och prästdöttrar.

Växjö stifts änkepensionskassa bildades vid prästmötet år 1921. Av behållningen
uti Växjö stifts prästfattigkassa anslogs ett belopp av 100,000
kronor till grundfond för kassan, vars övriga inkomster utgöras av årliga
avgifter utav delägarna i kassan. Dess ändamål är att bereda pensioner åt.
prästänkor uti stiftet.

Växjö domkapitel den 9 december 1925.

(Underskrifter.)

Lunds domkapitels

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 77, § 59.

Till Konungen.

Riksdagens revisorer hava under § 59 i revisionsberättelsen för tiden 1
juli 1924—30 juni 1925 fäst uppmärksamheten därpå, att domkapitlen i sina
till riksräkenskapsverket avlämnade räkenskaper icke upptagit till redovisning
vissa av domkapitlen förvaltade fonder och kassor, samt att dessa medel
enligt itppgift endast underkastades granskning av revisorer, utsedda av
domkapitlen eller i vissa fall av stiftets prästerskap; och har det synts
statsrevisorerna önskvärt, att åtgärder vidtoges för att dylika kassor och
fonder måtte bliva i likhet med andra av domkapitlen omhänderhavda
medel underkastade vederbörlig räkenskapsgranskning.

Då domkapitlet på grund av nådig remiss den 18 december 1925 har
att avgiva underdånigt utlåtande i anledning av denna riksdagens revisorers
gjorda framställning, får domkapitlet underdånigst anföra följande.

De under domkapitlets i Lunds stift förvaltning stående, stiftet tillhörande
enskilda kassor och fonder, för vilka redovisning ej upptages i de
räkenskaper, som av domkapitlet avlämnas till riksräkenskapsverket, äro
underkastade årlig granskning av revisorer, utsedda av stiftets prästerskap
vid prästmöte, vilka däröver avgiva berättelser till näst därefter inträffande
prästmöte.

Av dessa kassor och fonder hava somliga tillkommit genom sammanskott
av prästerskapet och andra genom enskildas testamentariska förordnanden.

Beträffande de stiftets kassor och fonder, som tillkommit genom prästerskapets
sammanskott och alltså äro prästerskapets enskilda tillhörighet, vill
domkapitlet hävda den uppfattning, att det tillkommer prästerskapet självt
att bestämma om granskningen av desammas räkenskaper och förvaltning,

— 99 —

vadan något överlämnande av ifrågavarande räkenskaper för riksräkenskapsverkets
granskning ej torde kunna ske.

Vad åter angår de fonder, som tillkommit genom donationer av enskilda
har domkapitlet, därest eljest från principiell synpunkt sådant skulle anses
behövligt, ej något att erinra mot att dessa fonders räkenskaper må underkastas
den granskning, som eljest utövas med avseende å allmänna verks
och myndigheters medelsförvaltning.

Lunds domkapitel den 30 december 1925.

Underdånigst:

A domkapitlets vägnar:
S. HERNER.

F. Callmer.

Göteborgs domkapitels

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 77, S 59.

Till Konungen.

Genom nådig remiss den 18 innevarande december har domkapitlet i Göteborg
anbefallts att avgiva underdånigt utlåtande i anledning av eu utav
riksdagens revisorer i avgiven revisionsberättelse för tiden 1 juli 1924—30
juni 1925 gjord framställning i fråga om domkapitlets medelsförvaltning.

I anledning härav får domkapitlet i underdånighet erinra och anföra
följande.

Av i bestyrkt avskrift bilagda skrivelse från domkapitlet till riksdagens
revisorer den 2 innevarande december framgår, vilka av domkapitlet förvaltade
fonder som i domkapitlets till riksräkenskapsverket avlämnade
räkenskaper icke upptagits till redovisning.

Rörande tillkomsten och arten av dessa fonder får domkapitlet hänvisa
till innehållet i de i bestyrkta avskrifter eller transumt berörda skrivelse
bifogade donationsurkunder.

Under erinran att varken riksräkenskapsverket eller, på sin tid, Eders
Kungl. Maj:ts och Rikets kammarrätt framställt anmärkning hos domkapitlet
i anledning därav att dessa fonder icke upptagits i domkapitlets
medelsredovisningar, oaktat nämnda ämbetsverk måst äga kännedom om att
icke alla av domkapitlet förvaltade fonder ingått i dessa redovisningar, får
domkapitlet för sin del tillkännagiva, att domkapitlet icke har något att
erinra mot att föreskrift meddelas därom, att såväl ifrågavarande fonder
som ock sådana fonder, vilka på grund av gåvobrev eller testamentariska
förordnanden framdeles komma att förvaltas av domkapitlet, skola i likhet
med övriga av domkapitlet förvaltade fonder vara underkastade riksräkenskapsverkets
granskning och kontroll, därest ej i donationsbestämmelserna
uttryckligen angives, att fonderna skola granskas av särskilda revisorer.

Vad åter angår den i domkapitlets ovanberörda skrivelse till riksdagens
revisorer omförmälda kassan, »Göteborgs stifts pensionskassa», anser domkapitlet
uppenbart, att någon redovisningsskyldighet, i fråga om förvaltningen
av denna icke kan ifrågakomma, då det tillkommer prästmötena i

100

stiftet att bestämma vilken granskning och kontroll sagda förvaltning skall
vara underkastad, och detsamma gäller givetvis sådana kassor av liknande
art, som framdeles kunna komma att ställas under domkapitlets förvaltning.

Göteborg den 30 december 1925.

Underdånigst:

Ä domkapitlets vägnar:
E. H. RODHE.

G. N or ström.

Bil.

Till riksdagens herrar revisorer.

I telegram av den 28 nästlidna november anmodat att insända ingående
redogörelse angående tillkomsten och arten av de till riksräkenskapsverket
ej redovisade fonder och kassor får domkapitlet i Göteborg meddela
följande.

Beträffande tillkomsten och arten av sagda fonder får domkapitlet hänvisa
till bifogade avskrifter eller transumt av vederbörande donationsurkunder.

Ifrågavarande fonder äro följande:

Prosten J. H. Holmqvists donationsfond (sid. 46),

Lundgrenska donationen till prästänkor (sid. 49),

Häradshövding Daniel Fehrmans donationsfond (sid. 52),

Emma Anderssons stipendiefond,

Kristina Andreasdotters donationsfond,

Chr. Olssons donation,

Biskop E. H. Rodhes fond,

Biskop E. H. Rodhes diakonifond,

Fonden »Minne av den 5 juni 1916».

Aron Börjessons donation, samt
Jakobssonska fonden.

Beträffande »Göteborgs stifts pensionskassa» får domkapitlet, för den
händelse denna kassa kan anses vara av sådan beskaffenhet, som avses i
telegrammet, hänvisa till § 7 i protokoll, hållet vid prästmötet i Göteborg
den 11 juni 1903, vilken paragraf har följande lydelse:

»I anledning av en av kyrkoherden O. F. Öhrwall ingiven motion angående
utbetalning av adjunktslön till e. o. prästmän, som åtnjuta tjänstledighet
på grund av läkarebetyg, hade beredningen föreslagit, att prästmötet
måtte besluta dels att från och med innevarande års tredje kvartal ställa
till domkapitlets disposition för varje kvartal 250 kronor ur stiftets pensionskassa,
att utgå till behövande e. o. prästmän såsom ersättning för
mistad adjunktslön under tid, då de varit av genom läkarebetyg styrkt
sjukdom urståndsätta att tjänstgöra, dels ock att de årliga bidragen till
pensionskassan skola intill nästa prästmöte utgöra 1/r, % av prästerskapets
löneinkomster; och blevo dessa förslag av mötet godkända.»

Enligt beslut av 1921 års prästmöte i Göteborg äger e. o. prästman för
den tid han varit av genom läkarebetyg styrkt sjukdom urståndsatt att
tjänstgöra tillgodonjuta understöd ur ifrågavarande pensionskassa till

— 101

belopp, enligt domkapitlets bestämmande, av högst 200 kronor för månad,
dock ej för sammanlagt längre tid än domkapitlet för varje särskilt fall
finner skäligt medgiva.

Göteborg den 2 december 1925.

Å domkapitlets vägnar:

E. H. Rodhe.

G. Sorströw.

Karlstads domkapitels

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers yttrande del I, sid. 77, § 59.

Till Konungen.

Jämlikt remiss på nådigste befallning den 18 sistlidne december bär domkapitlet
fått sig anbefallt att senast den 11 innevarande januari inkomma
med underdånigt utlåtande i anledning av riksdagens revisorers framställning
angående redovisning av vissa av domkapitlen förvaltade fonder och
kassor; och får domkapitlet i underdånighet anföra följande:

De kassor och fonder, som vad Karlstads stift angår här avses, äro de
s. k. Stiftskassorna. Dessa granskas årligen av tvenne bland domkapitlets
ledamöter utsedda revisorer samt dessutom vid varje prästmöte utav tvenne
av prästmötesberedningen utsedda revisorer, vilka avlämna berättelse över
granskningen till prästmötet. Tryckt redogörelse över kassornas ställning
utdelas därjämte årligen till prästerskapet. Ett exemplar av redovisningen
för 1924 bifogas härjämte.

De fonder och kassor, som innefattas under benämningen Stiftskassorna,
äro nedannämnda med följande kapitalbelopp med upplupna räntor vid 1925
års slut:

Stiftstryckskassan.....................

Änkehjälpsfonden......................

Treprocentsfonden......................

Änkehjälpsutdelningen ..........

Prästerskapets understödsfond

Bibelfonden ..............................

Biskopsporträtternas kassa......

Biskopsfonden ..........................

Prästänkors understödsfond ..

Sven Elfdalii fond ..................

Exponenda ..................................

Kollektmedel..............................

137,812: 91

283:30
14,296: eo
3,422: 5 4
1,200: 6 3
35,199: 19
70,126: 90
442:64
5,252: 79
2,746: 7 9
654:57

4,186: 9 6

Med den korta tid, som stått domkapitlet till buds, har det varit omöjligt
att få en fullständig redogörelse för tillkomsten av samtliga dessa kassor.
En sådan redogörelse försvåras även därigenom, att domkapitlets arkiv till
största delen gått förlorat vid Karlstads stads brand år 1865. Domkapitlet
vill dock här lämna en redogörelse, så gott den nu kunnat åstadkommas.

102

Stiftstryckskassan består av avgifter, som med exponendan erläggas av
varje prästman och varje kyrka inom stiftet till bestridande av kostnaderna
för domkapitlets stiftstryck. Därjämte har Eders Kungl. Maj:t under de
senare åren beviljat bidrag av statsmedel till domkapitlets tryckningskostnader,
vilka medel även överförts till stiftstryckskassan.

Änkehjälpsfonden torde hava uppkommit genom avgifter av prästerskapet.
Hur gammal den är, är för domkapitlet obekant. Dess inkomster utgöras
numera endast av räntor å kapitalet.

Hur Treprocentsfonden tillkommit, har ej kunnat utredas. Dess inkomster
utgöras endast av räntor å kapitalet.

För Änkehjälpsutdelningen har Kungl. Maj:t genom nådigt brev den 2ti
oktober 1877 fastställt reglemente. Den utgöres av värdet av den till änkehjälpen
anslagna kronotionden från Kil, utgörande kronor 1,200: 6 3 årligen,
vid varje års slut upplupen ränta å änkehjälpsfonden och treprocentsfonden,
delägarnas avgifter samt så stor del av änkehjälpsfondens kapital, som erfordras
att täcka skillnaden mellan utgifter och tillgångar. I reglementet
är föreskrivet, att konsistorienotarien skall föra ordentlig räkning över änkehjälpens
inkomster och utgifter, avgiva räkenskap däröver inför domkapitlet
före april månads slut varje år och redovisa uti domkapitlets ämbetsmemorial
före den 15 maj årligen änlcehjälpskontots ställning.

Prästerskapets understödsfond torde hava uppkommit genom insamling
bland prästerskapet. Sedan gammalt har funnits en Gassa pauperum sacerdotum.
Vid 1869 års prästmöte åtog sig det ordinarie prästerskapet att till
bildande av en hjälpfond för förbättrande av det extra ordinarie prästerskapets
avlöning inbetala 1 , procent av innehavande lön. 1881 års prästmöte
beslöt, att Gassa pauperum och avlöningsfonden för obefordrade prästmän
skulle sammanslås till en fond, benämnd prästerskapets understödsfond.
Inkomsterna utgöras numera endast av räntor å kapitalet.

Bibelfonden har bildats genom ett beslut av 1869 års prästmöte, att de
dåvarande bibel-, psalmboks- och katekeskassorna skulle sammanslås och
under namn av Bibelfonden överlämnas i domkapitlets värd samt att räntan
skulle användas till bibelspridning. Förut hade funnits ett bibelsällskap,
bildat 1817, och ett psalmboks- och katekessällskap, bildat 1831. I stadgarna
för dessa sällskap var föreskrivet, att deras räkenskaper skulle
granskas av utav sällskapen utsedda revisorer.

Biskopsporträtternas kassa har tillkommit genom insamlingar bland
prästerskapet för restaurering av porträtterna samt för anskaffande av nya.
Insamling pågår fortfarande.

Biskopsfonden har bildats genom gåvobrev den 1 februari 1879 av biskop

C. H. Rundgren, som anslagit kronor 48: 75 årligen, utgörande skillnaden
mellan den änkehjälp, som av biskopslönen dittills utgått, och den som enligt
kungl. resolutionen den 26 oktober 1877 därefter komme att utgå. I
gåvobrevet är föreskrivet, att fonden skall förvaltas och redovisas av domkapitlet
i likhet med övriga stiftskassor samt att räntan fritt skall disponeras
av stiftets biskop till understöd åt fattiga prästkandidater vid prästvigningen.
Årligen insamlas med exponendan frivilliga bidrag till fonden
bland prästerskapet.

Prästänkors understödsfond har bildats genom beslut av 1917 års prästmöte,
att de medel, som under de tvenne sista åren insamlats till förbättring
av det extra ordinarie prästerskapets avlöning och som ej vidare voro
behövliga för sitt ändamål, då det extra ordinarie prästerskapets avlöning
blivit reglerat genom kungl. förordningen den 18 april 1914 skulle över -

— 103 —

föras från prästerskapets understödsfond till en särskild fond för understöd
av änkor efter präster, som tillhört Karlstads stift. Fondens inkomster utgöras
endast av räntor å kapitalet.

Sven Elf dala fond har bildats genom en av lektor A. Rydberg år 1922
påbörjad insamling såsom en grundplåt till resande av en bronsbyst av
Karlstads förste superintendent och grundläggare av dess gymnasium.

Exponendan utgöres av årligen insamlade avgifter till stiftstryckkassan,
änkehjälpen och biskopsporträtternas kassa samt till inköp av teologisk litteratur,
frivilliga bidrag till biskopsfonden och till Tämpelsångens vänner
samt årsavgifter till Svenska bibelsällskapet.

Angående kollektmedlen avlämnas årligen till svenska kyrkans diakonistyrelse
en redogörelse för de under föregående år insamlade medlen.

Då domkapitlet ej kunnat finna någon författningsenlig föreskrift, att
ifrågavarande räkenskaper skola insändas till riksräkenskapsverket för granskning
och då domkapitlet finner den revision, som här verkställes fullt betryggande,
vill domkapitlet i underdånighet hemställa, att revisorernas
framställning icke måtte till någon åtgärd föranleda.

Karlstads domkapitel den 9 januari 1926.

Underdånigst:

J. A. EKLUND.

G. V. BROMANDEK. K. G. OLSSON. EINAR ENGSTRÖM. LARS DALGREN

Gustaf Braunerhjelm.

Hd. 1.

Karlstads domkapitels

iimbetsmemorial. 1925. Nr 6-

Huvudredogörelse och specialräkning för år 1924 över Karlstads

stiftskassor.

Balans den 31 december 1923:

Kassabehåll-

ning

Utvänta

medel

Fordringar i
räntor m. m.

Summa

2. Änkehjälpsutdel-

ningen................ 1,200: 6 3

— —

— —

1,200:

63

3. Änkehjälpsfonden

5: 98

14,657: 94

307: 42

14,971:

34

4. Treprocentsfonden

— —

3,500: —

— —

3,500:

5. Prästerskapets un-

derstödsfond........

8: 69

35,396: 14

411:88

35,816:

7 1

6. Biskopsporträtter-

nas kassa............

- -

202: 4 6

- -

202: 46

7. Bibelfonden ........

12: 8 4

66,541: 45

1,159: 65

67,713:

94

8. Biskopsfonden ...

4: 4 5

5,038: 38

22: so

5,065:

33

9. Prästänkors un-

derstödsfond........

- -

2,442: 4 7

15: —

2,457:

47

10. Sven Elfdalii fond

518:lö

— —

518:

10

Säger 1,232: 5 9

128,296: 94

1,916: 45

131,445:

98

— 104 —

Inkomster:

1. Stiftstryckskassan ............................................................ 3,341:6 6

2. Änkehjälpsutdelningen.................................................... 3,541: 20

3. Änkehjälpsfonden ........................................................ 1,775: 6 6

4. Treprocentsfonden ........................................................... 126: —

5. Prästerskapets understödsfond........................................ 1,671: 71

6. Biskopsporträtternas kassa ............................................ 153: 0 6

7. Bibelfonden ....................................................................... 3,396: so

8. Biskopsfonden.................................................................... 292:2 0

9. Prästänkors understödsfond.......................................... 141:6 7

10. Sven Elf däld fond......................................................... 74: 07

Balans den 31 december 1924:

1. Stiftstryckskassan ............................................................ 1,288:4 6

4. Treprocentsfonden............................................................ 77: 4 6

Kronor

Balans den 31 december 1923:

1. Stiftstryckskassan ......................................................... 530: 10

4. Treprocentsfonden ............................................................ 77: 4 6

Utgifter:

1. Stiftstryckskassan ............................................................ 4,100: 02

2. Änkehjälpsutdelningen.................................................... 3,541:2 0

3. Änkehjälpsfonden ........................................................... 2,106: 6 9

4. Treprocentsfonden ........................................''.................... 126: —

5. Prästerskapets understödsfond........................................ 2,065: 5 8

6. Biskopsporträtternas kassa ............................................ 21: 25

7. Bibelfonden........................................................................ 2,176:30

8. Biskopsfonden................................................................... 373:5 9

Balans den 31 december 1924:

Kassabehåll- Utlånta Fordringar i .

ning medel räntor m. m. »nunna

2. Änkehjälpsutdel ningen

.............. 1,200:63 — — — — 1,200:63

3. Änkehjälpsfonden 2:39 14,344:44 293:48 14,640:31

4. Treprocentsfonden — — 3,500: — — — 3,500: —

5. Prästerskapets un derstödsfond

.... 19:8 8 35,014:5 6 388:40 35,422:84

6. Biskopsporträtter nas

kassa........... — — 334:2 7 -— — 334:2 7

7. Bibelfonden ........ 185:80 67,619:57 1,128:7 7 68,934:14

8. Biskopsfonden .... — — 4,961:44 22:50 4,983:9 4

9. Prästänkors un derstödsfond.

...... — — 2,584:14 15:-— 2,599:14

10. Sven Elfdaliifond — — 592:17 — — 592:17

Säger 1,408: 70 128,950:5 9 1,848: 15 132,207:44

Kronor

Karlstads domkapitels expedition den 31 december 1924.

Gustaf Braunerhjelm.

Granskad den 23 april 1925.

J. A. Eklund. Alexander Rydberg.

14,513: 73

1,365: 92
147,325: 6 3

607: 5 6

14,510: 63

132,207: 44
147,325: 6 3

— 105 —

1. Stiftstryckskassan.

Inkomster:

Uppbörd med exponenda (1,096: — + 1,192: — =)................ 2,288: —

Statsanslag för tiden ’/7 1924—3% 1925 enligt nådigt brev

den 20 juni 1924 ................................................................... 500: —

Statsanslag för täckande av bristen enligt nådigt brev den

18 november 1924 ................................................................ 530: i o

Försålda prästmöteshandlingar ............................................... 8: so

Giroränta för 1924 .................................................................... 15:06 3344. 66

Balans den 31 december 1924:

överleverering .......................................................................................... 1,288: 4 6

Kronor 4,630: 12

Balans den 31 december 1923:

Överleverering ............................................................................................ 530: io

Utgifter: ''

Provision 6% å kr. 1,192:— av motstående uppbörd........ 71:5 2

Tryckning av Ämb.-Mem. (408: so + 189:— + 75: — +

543: 50 + 113: — + 112: 50 —)................................................ 1,441: so

Häftning av Ämb.-Mem. (20: — + 34: — + 20: so + 12: 5o —) 87: —

Tryckning av prästmöteshandlingar .................................... 2,475: —

För stiftstryckets expedierande................................................ 25:— 4,100:0 2

Kronor 4,630: 12

2. Änkehjälpsutdelningen.

Balans den 31 december 1923:

Den i december 1923 bekomna Kilstionden besparad till 1924 ........ 1,200: 63

Uppbörd:

Delägarnas sammanskott............................................................ 139:19

Ersättning för indragen kronotionde .................................... 1,200: 6 3

Treprocentsfondens bidrag enligt utdelningsförslaget ........ 120: 9 6

Änkehjälpsfondens » » » ........ 611: 2 6

Hitföres ytterligare från Änkehjälpsfonden ........................ 1,469:16 3,541:2 0

Kronor 4,741: 8 3

Utgifter:

Provision 6 % å sammanskottet ............................................ 8: 35

Utdelning enligt reglementets § 5 mom. b) ........................ 270: —

» » » ■» » » c) ........................ 1,890: —

» » » » » » d) ........................ 240: —

Överskott till Änkehjälpsfonden ............................................ 1,132: 85 3,541: 20

Balans den 31 december 1924:

Den i december 1924 bekomna Kilstionden besparad till 1925........ 1,200: 63

Kronor 4,741: 8 3

3. Änkehjälpsfonden.

Balans den 31 december 1923:

Fordran i kapital .................................................................. 14,657: 94

» » räntor .................................................................... 307: 42

Kassabehållning .................................................................... 5: 9 8 14,971: 34

— 106

Inkomster:

Upplupna räntor enligt låneräkningen ........................... 642: 81

Överskott vid Änkehjälpsutdelningen ................................ 1,132: 8 5 1,775:6 6

Kronor 16,747: —

Utgifter:

Provision 4 % å influtna räntor ........................................ 26: 2 7

Bidrag till Änkehjälpsutdelningen enligt förslag............ 611: 2 6

överföres dit ytterligare........................................................ 1,469: 16 2,106:6 9

Balans den 31 december 1924:

Fordran i kapital................................................................... 14,344:4 4

» » räntor................................................................... 293:4 8

Kassabehållning .................................................................... 2: 3 9 14,640: 31

Kronor 16,747: —

4. Treprocentsfonden.

Balans den 31 december 1923:

Fordran i kapital .................................................................................... 3,500: —

Inkomster:

Upplupna räntor enligt låneräkningen ............................................... 126: —

Balans den 31 december 1924:

överleverering ............................................................................................ 77: 4 6

Kronor 3,703: 4 6

Balans den 31 december 1923:

överleverering............................................................................................ 77: 4 6

Utgifter:

Provision 4 % å influtna räntor ........................................... 5: o 4

Bidrag till Änkehjälpsutdelningen ........................................ 120:9 6 126:_

Balans den 31 december 1924:

Fordran i kapital .................................................................................... 3,500: —

Kronor 3,703: 4 6

5. Prästerskapets understödsfond.

Balans den 31 december 1923:

Kassabehållning .................................................................... 8: 6 9

Fordran i kapital.................................................................... 35,396: 14

» » räntor .....................................................................411: 88 35,816:71

Inkomster:

Upplupna räntor enligt låneräkningen ................................................ 1,671: 7i

Kronor 37,488: 4 2

Utgifter:

Provision 4 % k influtna räntor ........................................ 67: si

Understöd till komministern O. Norstedt (100: — +

100: — + 450: =) 650: —

» » » K. G. Sundeil ................ 100: —

» » kapellpredikanten J. Kjellgrens sterbhus 300: —

» » kyrkoherden E. O. Nyström.................... 47:7 7

» » komministern Paul Enarsson ................ 400: —

» » » Elis Ullman .................... 500: — 2,065: 5 8

107 —

Balans den 31 december 1924:

Kassabehållning .................................................................... 19: 8 8

Fordran i kapital.................................................................... 35,014:5 6

» » räntor .................................................................... 388: 40 35,422: 8 4

Kronor 37,488: 4 2

6. Biskopsporträtternas kassa.

Balans den 31 december 1923:

Fordran i kapital .................................................................................... 202: 4 6

Inkomster:

Upplupna räntor enligt låneräkningen.................................... 12: o 6

Med exponenda ........................................................................ 141: — 153; o6

Kronor 355: 5 2

Utgifter:

Fotografier av biskopsporträtt (10: — +9: — =) ................ 19: —

3 fotografier kartonerade............................................................ 2: 2 5 21: 2 5

Balans den 31 december 1924:

Fordran i kapital .................................................................................... .334:J2 7

Kronor 355: 5 2

7. Bibelfonden.

Balans den 31 december 1923:

Kassabehållning ................................................................... 12: 8 4

Fordran i kapital................................................................... 66,541: 4 5

» » räntor .................................................................... 1,159: 65 67,713; 94

Inkomster:

Upplupna räntor enligt låneräkningen............................................... 3,396:5 0

Kronor 71,110: 4 4

Utgifter:

Utbetalt till Karlstads stiftsråd 2/3 av under år 1923 upplupna

räntor ................................................................................................... 2,176:30

Balans den 31 december 1924:

Kassabehållning .................................................................... 185: so

Fordran i kapital................................................................... 67,619:5 7

» » räntor .................................................................... 1,128; 77 68,934:14

Kronor 71,110: 44

8. Biskopsfonden.

Balans den 31 december 1923:

Kassabehållning........................................................................ 4: 45

Fordran i kapital .................................................................... 5,038: 3 8

» » räntor .......................................................................22: 05 5,065:3 3

Inkomster:

Upplupna räntor enligt låneräkningen................................ 257:15

Med exponenda ........................................................................ 35: 05 292: 20

Kronor 5,357: 5 3

— 108

Utgifter:

Gåva åt L. 0. Sewerin.....................

75: —

» » G. Lundström.........................

62: 34

» » F. Hellborg.....................................

29:94

» » E. Hagström ......................................

68: ii

» »10. Emrich ............................................

36: 98

» » J. H. Hagner........................................

37:97

» » L. K. Ostwald ...................................

20:41

» » J. P. Larsson...............................

15: lo

» » E. B. Qvick..............................................................

27:74

373: 59

Balans den 31 december 1924:

Fordran i kapital ...................................................................

. 4,961:44

» » räntor ...................................................................

22: so

4,983: 94

Kronor

5,357 5 3:

9. Prästänkors understödsfond.

Balans den 31 december 1923:

Fordran i kapital ...............................................

. 2,442:4 7

» » räntor ...................................................................

15: —

2,457: 4 7

Inkomster:

Upplupna räntor enligt låneräkningen .............................

141: 6 7

Kronor

2,599: 14

Balans den 31 december 1924:

Fordran i kapital ................................................

. 2,584: 14

» » räntor ...................................................................

15: —

2,599: 14

Kronor

2,599: 14

10. Sven Elfdalii fond.

Balans den 31 december 1923:

Fordran i kapital .................................................................

518: 10

Inkomster:

Upplupna räntor enligt låneräkningen....................

24:0 7

Gåva av kabinettskammarherre Aug. Herlenius ...........

50: -

74: 07

Kronor

592: 17

Balans den 31 december 1924:

Fordran i kapital ..................................................................

592: 17

Kronor

592: 17

11. Exponenda.

Inlevererade medel:

Från Kils prosteri.......................

221:85

» Älvdals » .................................................

215:so

» Visnums » ................

. 240: —

» Nyeds » ..................................................

302: -

» Fryksdals » ................................................

176:89

» Jösse » .....................

243: —

» Nordmarks » ...........................

188: —

» Gillbergs » ........................................

182: 70

» Nors » ........................................................

228: 40

— 109 —

Från Norra Dals prosteri........................................................ 228:2 5

» Södra » » ........................................................ 232: —

» Västra » » 295: 15

» Läroverken m. fl......................................................... 41: — 2 794- 74

Kronor 2,794: 74

Leverans till:

Stiftstryckskassan ................................................................... 2,216: 4 8

Änkehjälpen ............................................................................ 130; 84

Karlstads stiftsråd för inköp av teologisk litteratur........ 147: —

Biskopsporträtterna ................................................................ 141: —

Biskopsfonden............................................................................ 35: 05

Tämpelsångens vänner ............................................................ 38: so

Svenska bibelsällskapet (årsavgifter).................................... 6: —

Notariens provisioner ............................................................ 79:8? 2 794-7 4

Kronor 2,794: 74

12. Kollekt medel.

Balans från 1923:

Ränta å kollektmedel................................................................................ 37: 11

Under år 1924 inom Karlstads stift insamlade kollektmedel:

Från Kils kontrakt.................................................... 5,513: 32

» Älvdals » .................................................... 3,439: so

» Vismims » .................................................... 5,835:6 8

» Nyeds » .................................................... 4,444:45

» Fryksdals » .................................................... 3,428:03

» Jösse » 5,771:14

» Nordmarks » 2,328: 17

» Gillbergs » 3,101: 99

» Nors » 1,540; 79

» Norra Dals » 4,533: 14

» Södra » » 11,668:41

» Västra » » 6,558: 0 7

Giroränta för år 1924............................................................ 26: 01 58 189-_

Under år 1924 inom andra stift insamlade kollektmedel:
a) till kyrkorestaurering i Järbo:

Från Uppsala stift ........................................................ 1,073: 9 8

» Linköpings » 557: 09

» Skara » 589: 12

» Strängnäs » (471:06 + 4:22 =) .................... 475:28

» Västerås » (503:98 + 1:50 =) .................... 505:4 8

» Växjö » .........*.............................................. 546:4 9

» Lunds » 1,138: 4 6

» Göteborgs » (918:11 + 29:4 6 =) .................... 947:5 7

» Härnösands » ........................................................ 680:2 8

» Luleå » 26: 8 4

» Stockholms församlingar (17: 98 + 178: 69 + 140: 53

+ 4: ~ =) ................................................................ 341: 20 6,881: 99

— no

b) till kyrkobyggnad i Älvsbacka:

Från Uppsala stift ........................................................ 902: 14

» Härnösands » ........................................................ 915:43

» Stockholms församlingar (35: 05 + 338: 10=)........ 373: 15 2,190: 72

Kronor 67,298: 8 2

Leverans till:

Karlstads stifts kyrkliga ungdomsförbund........................ 1,200: 03

Svenska kyrkans hednamission (9,731 6 0 -|- 5,992: 14 =) 15,723: 74

Restaurering av Västerplana kyrka.................................. 530:6 7

Läroverkens änke- och pupillkassa ................................... 347: 07

Svenska Viktoriaförsamllngen i Berlin ............................ 676: 84

Frivilliga kyrkliga arbetet bland värnpliktiga (295:8 7

+ 295:8 6 =) ...................................................................... 591:7 3

Svenska bibelsällskapet ....................................................... <503: 72

» kyrkans frivilliga byggnadslånefond ................ 952: 10

Norrbottens läns arbetstugor................................................ 652:3 4

Eugeniahemmet....................................................................... 822: 01

Svenska Jerusalemsföreningen ............................................ 984: 57

Samariterhemmet i Uppsala ............................................... 1,226: 95

Svenska diakonissanstalten ................................................ 1,935: 8 3

Ulrika Eleonora svenska församling i London................ 533: 5 8

Gustav Adolfs-föreningarna ............................................... 1,469: 13

Föreningen Vilhelmsro anstalt för fallandesjuka............ 796: os

Margaretahemmet ................................................................ 870: 10

Svenska diakonsällskapet ................................................... 1,459: 99

Olaus Petriförsamlingen i Hälsingfors (504: 64 + 3: — =) 507: 6 4

Sigtunastiftelsen ................................................................... 822: 0 9

Soldathemmet å Karlsborg (636: 29 + 3: 9 8 +) ................ 640: 27

Värmlands läns dispensärnämnd........................................ 1,000: —

Samaritergåvan 1924 ............................................................ 15: 60

Svenska kyrkans lekmannaskola ........................................ 982: 6 5

Epilektikervården vid svenska diakonanstalten ........... 906: 47

Föreningen för bistånd åt vanföra i Göteborg................ 846:5 2

Sveriges kristliga studentrörelse ........................................ 928: 73

Västerbottens läns arbetsstugor........................................... 773:15

Svenska Sofiaförsamlingen i Paris .................................... 662: 16

Kyrkobyggnad i Norra Kyrketorp .................................... 525:5 6

Örebro läns arbetsnämnd för blinda ................................ 44: 55

Älvsborgs läns sjukhem........................................................ 267:9 3

Västergötlands soldathem ................................................... 238: 8 4

Fjellstedtska skolan i Uppsala........................................... 1,533: 17

Svenska kyrkans diakonistyrelse ........................................ 2,112: 9 8

» missionssällskapet...................................,................ 788:3 9

» kyrkans sjömansmission....................................... 1,304: 4 8

Världsförbundet för mellanfolkligt samförstånd ............ 631: 27

Kyrklig ungdomsvård............................................................ 1,095:5 5

Karlstads statsråd ................................................................ 1,273: 9 8

Luleå stifts diakoniförening ................................................ 634: 5 6

Härnösands diakonissanstalt................................................ 798: 8 2

Missionsstyrelsens sjukvårdsarbete .................................... 1,759: 8 5

— in —

De blindas dag........................................................................ 966:4 2

Restaurering av Järbo kyrka (7,608: 71 + 26:8 4 =)........ 7,635: 5 5

Kyrkobyggnad i Älsbacka.................................................... 2,190:7 2

Fattiga studerande ................................................................ 1,393: 20

» teologie studerande ................................................ 2,699: — 67,256: 5 8

Balans till 1925:

Ränta å kollektmedel................................................................................ 42: 2 4

Kronor 67,298: 8 2

Karlstads Domkapitels expedition den 22 april 1925.

Gustaf Braunerhjelm.

Granskad den 23 april 1925.

J A. Eklund. Alexander Rydberg.

Härnösands domkapitels

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 77, §59.

Till Konungen.

Genom nådig remiss den 18 december 1925 bär domkapitlet anbefallts
att avgiva underdånigt utlåtande i anledning av riksdagens revisorers under
§ 59 av revisionsberättelsen för tiden den 1 juli 1924—den 30 juni 1925
gjorda framställning, att åtgärder måtte vidtagas, för att de utav domkapitlen
förvaltade kassor och fonder, som nu icke revideras av riksräkenskapsverket,
måtte bliva i likhet med andra av domkapitlen omhänderhavda
medel underkastade vederbörlig räkenskapsgranskning.

Med anledning härav får domkapitlet i underdånighet anföra följande.

De medel, domkapitlet — förutom kollektmedel och medel för prästerskapets
änke- och pupillkassas räkning — förvaltar äro allt efter den ordning,
i vilken räkenskaperna rörande desamma revideras, uppdelade i tre
kategorier, nämligen 1) sådana, beträffande vilka räkenskaperna granskas av
riksräkenskapsverket (benämnda fonder I), 2) sådana, beträffande vilka räkenskaperna
granskas av revisorer, utsedda av prästerskapet i stiftet (benämnda
fonder II) och 3) sådana, beträffande vilka räkenskaperna granskas av revisorer,
utsedda av domkapitlet (benämnda fonder III).

Bifogade förteckningar utvisa förberörda kassor och fonder samt deras
storlek ävensom i fråga om fonder II och III sättet för deras tillkomst och
ändamålet med desamma.

Ovan angivna indelning av domkapitlets kassor och fonder, vilken indelning
är av gammalt ursprung, är tvivelsutan så till vida oegentlig, att de
medel, som benämnes »Vibyggerå kronotionde, änkehjälpsanslag», »Kyrkornas
änkelijälpsbidrag», »Bergmanska biblioteksfonden», samt »Biskopsboställets
reparationsfond» rätteligen böra på grund av medlens natur eller användning
hänföras till den först anmärkta kategorien. Dessa medel böra därför

— 112

i räkenskapshänseende överföras till domkapitlets av riksräkenskapsverket
granskade fonder.

I övrigt anser domkapitlet det ej vara ur statens synpunkt av något
egentligt intresse, att domkapitlets övriga nu av riksräkenskapsverket ej
reviderade kassor och fonder, bliva underkastade räkenskapsgranskning av
nämnda verk. Att av enskilda donerade eller av korporationer sammanskjutna
men under ett domkapitels förvaltning ställda medel, avseende understöd
åt enskilda, skola bringas under samma kontroll, som gäller i fråga
om statsmedel, kan väl knappast vara något statsintresse. Då borde ju i
överensstämmelse härmed också under kommunal myndighets förvaltning
ställda dylika medel bliva underkastade räkenskapsgranskning av riksräkenskapsverket.
Att enbart av den omständigheten, att sådana medel förvaltas
av en offentlig myndighet, i revisionshänseende helt och hållet jämställa
dem med statsmedel, synes domkapitlet ej heller vara av förhållandena
ovillkorligen påkallat. Förbises må härvid ingalunda det ökade granskningsarbete,
som riksräkenskapsverket i så fall skulle få vidkännas, och detta nu
då den allmänna meningen tvärtom synes kräva att för befordrande av
sparsamhet i statsförvaltningen densammas arbetsuppgifter begränsas.

Skulle emellertid nu angivna skäl mot räkenskapsgranskning av riksräkenskapsverket
rörande sistberörda kassor och fonder anses icke bärkraftiga,
har domkapitlet för sin del intet att erinra mot, att räkenskaperna rörande
de av dessa kassor och fonder, som tillkommit genom donationer av enskilda,
bliva föremål för sådan granskning. Dessa fonder äro »Fattiga prästdöttrars
kassa», »Af Nordinska donationsfonden», »Engmanska donationsfonden»,
»Franzénska julgåvefonden», »Lindströmska donationsfonden», »Salbergska
donationsfonden», »Almquistska donationsfonden», »Schubertska fonden»,
»Videska pensionsfonden», »Glas’ska donationsfonden», »Vidénska donationsfonden»
samt »Levina och Leonard ödmarks silverbröllopsfond». Övriga
av nu avsedda kassor och fonder, vilka bildats genom sammanskott dels axprästerskapet,
nämligen »Första och andra klassens änkehjälpskassor, med
deras tillökningsfonder», »Fattiga prästmäns kassa», »1890 års prästmötes
understödsfond» samt »Sammanskott till förmån för behövande adjunktstagare»,
— till vilka fonder med undantag av den sistnämnda bidrag fortfarande
inflyta — dels ock av domkapitlets ledamöter nämligen »Änkehjälpsfonden
nr 3» synas däremot lika litet som andra av korporationer för något
gemensamt syfte sammanskjutna medel böra ställas under kontroll av riksräkenskapsverket.
I dessa fall finnas nämligen vederbörande — prästerskapet
respektive domkapitlet — som torde få anses äga rätt att företräda dessa
kassor och fonder och alltså även äga bestämmanderätten rörande desamma.
Dessa vederbörande utse nu särskilda revisorer för granskning av räkenskaperna
rörande samma medel och utan deras samtycke synes en ytterligare
revision av nämnda räkenskaper ej böra ifrågakomma.

Härnösands domkapitel den 4 januari 1926.

Underdånigst:

På domkapitlets vägnar:
ERNST LÖNEGREN.

Joll. Waltersson.

— 113 —

Förteckning över kassor och fonder vid domkapitlet i Härnösand, vilka

lön i torn avlöningsmedel m. m. — revideras av riksräkenskapsverket (fonder I).

Fondens till-

Fondens till-

Fondens benämning;

gångar den

gångar den

30/e 1925

Fondens benämning

30/e 1925

kronor

ö.

kronor

1 ö.

! 1. Byggnadskassan...............

21,024

73

18.

Nortmanska stipendiefon-

2. 1899 års jubelfond .........

10,385

50

den ..........................

654

09 i

3. Bergs pastorats skogsfond

672,572

89

19.

Nordstrandska stipendie-

1,432

1,090

24

28 i

4. Alanäs prästbords skogs-

213,140

9,018

20.

Salbergska stipendiefonden

| 5. Jämtlands biblioteksfond ■■

75

21.

Thunmarkska stipendiefon-den ...........................

1,515

98;

(i. Härnösands läroverks bil)-

22.

Ullbergska premiefonden ...

9,246

5,354

3,553

06

7. Ramsele överskottsfond ...

50

23.

Wideska stipendiefonden...

1,371

S2

i 8. Bodums, Fjällsjö och Tåsjö

1,708

24.

Kempe-Wiknerska stipen-diefonden .....................

22,344

81

9. Vemdalenskom.-bost.skogs-

25.

Öhrmanska stipendiefonden

7,047

92 j

25,407

13

26.

Bergman-Millerska dona-

10. Aurénska stipendiefonden

4,799

25

tionsfonden.....................

908

03

11. Bergmanska stipendiefon-den .......................... .

2,455

06

27.

Olivenbaumska donations-fonden ...................,.......

532

10

12. Kommunitets - stipendiefon-

383

28.

Franzénska stipendiefonden

5,156

26

09

29.

Y tterhogdals kyrkoherde-

13. Gullickska stipendiefonden

1,529

19

bost. fond ......................

105,692

95

14. Rickard Hägglöfs stipendie-

30.

Ståndskogslikvidmedel med

fond .............................

5,420

45

anl. av laga skifte i Klöv-

95

30

15. Löfrothska stipendiefonden

2,740

44

Köpeskillingen för utgodsetj
Arås i Hammerdahl (Arås-''

16. Norbergska stipendiefonden

2,715

39

31.

17. Nordlanderska stipendie-

fonden)..........................

34,909

02

fonden...........................

3,625

45

1.177.830

34

Härnösands domkapitel den 4 januari 1926.

Ex officin:

Joll. Waltersson.

8 — Sev.-berättelse ang. statsverket för år 1925.

in.

— 114 —

Förteckning över kassor och fonder vid domkapitlet i Härnösand, vilka

revideras av revisorer, utsedda av prästerskapet i Härnösands stift (fon der

II).

Fondens till-j

gångar s0/6

Fondens benämning

Sättet för fondens tillkomst

Fondens ändamål

1925

kronor

ö.|

1. Första klassens änke-

Sammanskott av prä-

Understöd (pension) till

10,141

hjälpkassa.

sterskapet samt läroverks-

änkor och barn efter del-

54

2. Tillökningslonden.

lärare i det odelade Här-

ägarna i kassorna.

34,o71

54

3. Andra klassens änke-

nösands stift; dock att n va

11.357

hjälpkassa.

delägare ej fått ingå i kas-

79

4. Tillökningslonden.

sorna efter den 11 oktober
1878.

Kungi. brev angående
kassorna 8/ii 1792, 26/e
1799. 18/ii 1806, "/6 1843,
sl/i2 1869 samt 18/io 1878.

56,184

21

5. Fattiga prästmäns

Sammanskott enl. präst-

Understöd åt fattiga

31,833

kassa.

mötesbeslut av stiftets

prästmän.

50

prästerskap. Avgifter er-läggas fortfarande av prä-

sterskapet.

6. Sammanskott till

Prästmötesbeslut.

Bidrag till behövande

lörmån för behövande
adjunktstagare. •

adjunktstagare.

20

81

7. 1890 års prästmötes-

Frivilliga bidrag av prä-

Understöd åt »sådana

6,788

understödsfond.1

sterskapet och genom dess

lärjungar vid stiftets all-

SO

bemedling från annat hall

männa läroverk, som

i stiftet enl. beslut av 1890

kunna antagas i framtiden

års prästmöte.

bliva dugliga församlings-tjänare.»

i

8. Vibyggerå krono-

Anslag av kronotionde-

Understöd åt fattiga

2,726

tionde-änkehjälpsanslag.

spannmål från »Vibygge-

prästänkor.

25

råds kyrkoherberge» jäml.
nådigt beslut lsh 1653.

9. Kyrkornas änke-

Enligt nådigt brev 13/s

d:o

452

hjälpsbidrag.

1685 samt prästerskapets
privilegier av år 1723

04

utgående avgifter från
kyrkorna i stiftet.

10. Fattiga prästdött-

Donationer av M. Nen-

Understöd åt fattiga

12,722

rars kassa.

sén, H . Ii. Sel 1 ing, J.
Bergman och Härnösands
musiksällskap.

prästdöttrar.

00

IT af Nordinska dona-

Donation av H. C.h. al

Understöd åt fattig,

2,621

tionsfonden.

Nordin.

ogift prästdotter inom

48

Härnösands stift.

169,399

52

Härnösands domkapitel den 4 januari 1926.

Ex officio:

Joll. Waltersson.

Fonden förvaltas av domkapitlet men avkastningen disponeras enligt beslut av biskopen

115 —

Förteckning över kassor och fonder vid domkapitlet i Härnösand, vilka

revideras av revisorer, utsedda av domkapitlet (fonder III).

Fondens benämning

Sättet för fondens tillkomst

Fondens ändamål

Fondens till-gångar s%
1925

kronor

lö-

1. Änkehjälpsfonden nr
3.

Sammanskott av leda-möter av Härnösands
domkapitel.

Understöd åt änkor och
barn efter ledamöter av
och tjänstemän vid dom-kapitlet.

59.126

OS

2. Bergmanska biblio-teksfonden.

Donation av biskopen
I Bergman.

Arvode åt bibliotekarie
vid Härnösands »gym-nasiibibliotek».

1,958

23

3- Biskopsboställets re-parationsfond.

Bildad av besparade
lönemedel vid vakanta
tjänster vid Härnösands
gymnasium. Kung!, brev
*/» 1819.

Reparationer å biskops-gården i Härnösand m. m.

4,656

37

4. Engmanska dona-tionsfonden,

Donation av lektorn P.
Engman.

Understöd åt fattig
änka efter lärare vid
elementarläroverk i Här-nösands stift.

3,140

55

5. Eranzénska julgåve-fonden. 1

Donation av bi skopin-nan Eranzén.

Understöd till behö-vande änka efter präst i
Härnösands stift.

1,846

94

6- Lindströmska dona-tionsfonden.

Donation av magister
A. U. Lindström.

V2 av årsräntan utgår
som pensioner åt 3 nöd-ställda änkor efter kom-ministrar eller adjunkter
i Ångermanland samt */2
till »direktionen för Här-nösands folkskola» till be-klädnad av fattiga barn.

16,296

70

7. Salbergska dona-

tionsfonden.

Donation av lektorn J.
Salberg.

»Till inrättning av en
fattigskola för fattiga
flickébarn i Härnösand».

7,646

02

8. Almquistska dona-tionsfonden.

Donation av änkefru
Inga Margareta Almquist.

Årliga räntan till »flick-skolan i Härnösand».

832

66

9. Schubertska fon-1 den.

Donation av super-intendenten Schubert.

Bidrag till Lappmarks
ecklesiastikverk.

1,505

88

10. Wideska pensions-fonden.

Donation av Katarina
Margareta Wide.

Understöd åt behövan-de änka efter elementar-lärare (kollega eller ad-junkt) vid läroverk i stif-tet (det odelade Härnö-sands stift).

11,528

50

11. Glas’ska donations-fonden.

Donation av professorn
Olof Glas’ arvingar.

Understöd till präst-änka inom det odelade
Härnösands stift.

4,923

91

12. Widénska dona-

tionsfonden. 1

Donation av lektorn J.
Widén.

Understöd till stude-rande vid något av Här-nösands stifts läroverk,
vilken bereder sig för in-träde i prästämbetet.

1,107

76

Biskopen beslutar om utdelningen

— 116 —

Fondens benämning

Sättet för fondens tillkomst

Fondens ändamål

Fonden9 till-

gångar 30/c
1925

kronor

ö.

13. Levina och Leonard
Ödmarks silverbröllops-lond.

Donation av Levina och
Leonard Ödmark.

»Främjande av kristen
tro och bildning inom
Härnösands stift, särskilt
genom utbildning av för
församlingsvård och för-samlingsdiakoni behöv-liga personliga krafter».

38,090

SO

152,659

90

Härnösands domkapitel den 4 januari 1926.

Ex officio:

Joll. Waltersson.

Luleå domkapitels

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 77, § 59.

Till Konungen.

Sedan det genom remiss på nådigste befallning den 18 nästlidne december
ålagts domkapitlet att avgiva utlåtande i anledning av en av riksdagens
revisorer gjord framställning beträffande härstädes förvaltade medel av beskaffenhet
att icke underkastas granskning av riksräkenskapsverket får
domkapitlet underdånigst anföra följande.

Domkapitlet överlämnar till en början avskrift av en av domkapitlet den
27 november 1925 till riksdagens revisorer avgiven promemoria över ifrågavarande
fonder jämte balanskontot per 1 juli 1925 i domkapitlets räkenskaper
över samma fonder, till vilken handling domkapitlet tillåter sig
hänvisa.

Såsom redogöraren, konsistorienotarien Albert Carlgren, i promemorian
erinrat hänför sig det förhållande, att domkapitlet betraktat ifrågavarande
medel såsom icke tillhörande statsmedel, dels till sättet för donationernas
överlämnande till domkapitlets förvaltning samt deras art och dels till en
praxis, som av ålder tillämpats vid en hel del domkapitel i riket, De
ecklesiastika konsistoriernas ämbetsställning och arbetsuppgifter gent emot
kyrkan, församlingarna och prästerskapet äro ju icke i alla avseenden av
statlig natur, vilket tydligen i vissa hänseenden avspeglat sig jämväl i
domkapitlens penningeförvaltning.

Att, för så vitt Eders Kungl. Maj:t finner gott anbefalla, att även de
medel, varom här är fråga, skola i för statsmedel föreskriven ordning redovisas
inför riksräkenskapsverket, domkapitlet icke har något att häremot
erinra, ligger i öppen dag. Domkapitlet anser sig härutinnan endast böra
i detta sammanhang framkasta tvivel, huruvida i varje fall medel, som
genom enskilda frivilliga sammanskott eller annorledes för särskilda ändamål
överlämnats till domkapitlets förvaltning av stiftets prästerskap och underkastas
revision av utav prästerskapet utsedda revisorer, kunna befinnas vara
av den natur, att statsmakterna böra med dem taga någon befattning.
Domkapitlet avser härmed särskilt domkapitlets cirkulärkassa — en be -

— 117 —

nämning, som får anses antikverad, då nu kostnaden för domkapitlets cirkulär
bekostas av statsmedel och cirkulären avgiftsfritt utdelas till stiftets
ordinarie präster — sacerdotalkassan och 1890 års prästmötesfond.

För dessa medel liksom för övriga medel av förenämnda art är konsistorienotarien
redogörare, och räkenskaperna över medlen granskas av utav
domkapitlet, i regel bland egna ledamöter, utsedda revisorer. För samnianskottsmedlen
tillkommer sedan ovanberörda av prästerskapet föranstaltade
revision.

Beträffande Gulinska fonden må också bär erinras, att donator föreskrivit,
att över förvaltningen av fonden »detaljerad redovisning skall årligen överlämnas
till landshövdingeämbetet i Luleå för att granskas och godkännas.»

Vidkommande den enskilda understödsfonden har av riksdagens revisorer
anmärkts, att av densamma till vissa tjänstemän utbetalas ersättning utöver
den av Kungl. Maj:t i stat fastställda. I anledning härav får domkapitlet
meddela, att sålunda anmärkta ersättningar utgått såsom understöd
till e. o. tjänstemän under sjukdom eller i form av gottgörelser till för
e. o. tjänstemän förordnade vikarier under ledighet för sjukdom, för hälsans
vårdande eller för semester. Domkapitlet har gång efter annan inför Eders
Kungl. Maj:t framburit angelägenheten av, att åt domkapitlets e. o. befattningshavare,
vilka innehava sina tjänster såsom huvudsysslor med en långvarig
daglig tjänstgöring, beredes tillfälle till att under någon kortare tid
av året hämta den vederkvickelse, som en semester är avsedd att skänka.
Såsom särskilt ömmande har då framstått, att dessa tjänstemän måst under
tjänstledighet på grund av sjukdom själva helt avlöna vikarie. Att domkapitlet
kunnat tack vare omförmälda enskilda fond förhjälpa dem till
något understöd i dessa avseenden, har för domkapitlet varit en källa till
tillfredsställelse och för vederbörande tjänstemän framstått endast såsom en
rättvisa. En avskrift av det för fonden av domkapitlet fastställda reglemente
bifogas.

Luleå domkapitel den 31 december 1925.

Underdånigst:

O. BERGQVIST.

W. I- LUNDBERG.

JOHN HANSON.

RAGNAR LUNDBLAD.
Albert Carlgren.

Itil. /.

Luleå domkapitel.

Balanskonto, utgående 3% 1925.

P. M.: se nedan.

Skulder:

1) Domkapitlets cirkulärkassa

2) Sacerdotalkassan..................

3) 1890 års prästmötesfond

4) Fjälltraktsfonden..................

5) Schubertska fonden..............

6) Widénska fonden..................

7) Lundbergska fonden ..........

22,917: 4i

903: 48

4,883: 41
947: 98
1,911: 39
744: 02

11,514: 05

— 118 —

8) Elin Björkmans premiefond........................................................ 5,252: 12

9) Gulinska fonden ........................................................................... 25,415:3 3

10) Lisas fond till förmån för Dikanäs ........................................ 3,939: 3 4

11) Högströmska insamlingen.......................................................... 248: ~s

12) Domkapitlets enskilda understödsfond .................................... 11,637: 3 3

13) Lappmarkernas bokfond .......................................................... 7,161: i«

14) Prästbristlånekassan .................................................................... 2,370: 7 6

15) Kapitalkonto................................................................................... 2,436: 5 8

16) Reversräntekonto, ränta gulden i förskott ............................ 21: 2 5

Kronor 102,304: 3 9

Tillgångar:

Obligationskonto ..................................................

Sparkassekonto......................................................

Kapitalräkningskonto..........................................

Reverskonto .........................................................

Reversräntekonto, utestående räntefordringar

Fordran av statsmedel ......................................

Kontant i kassan................................................

Luleå den 1 juli 1925.

Albert Carlgren.

Redogörare.

............. 30,000: -

............ 160:13

............. 27,641: 20

............. 42,065: —

............. 358:30

............. 527:90

............. 1,551: 8 6

Kronor 102,304: 3 9

P. M.

över av domkapitlet i Luleå förvaltade s. k. enskilda fonder, vilka icke
underkastas revision av riksräkenskapsverket.

1) Domkapitlets cirkulärkassa. Denna kassa utgör en kvarleva från den tid, då
allt domkapitlets cirkulär- och prästmötestryck betalades genom sammanskott av
stiftets prästerskap. Kassans nuvarande behållning, 903 kronor 48 öre, är avsedd
att i någon mån möta kostnaderna för nästa prästmötestryck, som väntas komma
att draga en utgift av inemot 3,000 kronor, vartill statsbidrag antages icke kunna
erhållas.

2) Sacerdotalkassan. Denna fond har uppkommit genom sammanslagning dels
av en kassa, benämnd Gassa pauperum, vid stiftsdelningen år 1904 hit överlämnad
av domkapitlet i Hernösand samt uppkommen och förkovrad genom frivilliga
sammanskott av prästerskapet till understödjande av nödställda ämbetsbröder, och
dels av en adjunktsavlöningskassa, likaledes bildad genom sammanskott av präster
inom Luleå stift till understödjande av sjuka, mindre bemedlade kolleger, vilka
nödgas avlöna vikarie eller äm betsbiträde.

Sacerdotalkassans behållning är för närvarande 22,917 kronor 41 öre. Den revideras
av utav prästerskapet å prästmöte utsedda revisorer.

3) 1890 års prästmötes fond, 4,883 kronor 41 öre, har uppkommit genom upptagande
av frivilliga sammanskott jämlikt beslut av 1890 års prästmöte till understödjande
av fattiga studerande, som ärna utbilda sig till predikoämbetet.

4) Fjälltraktsfonden, 947 kronor 98 öre, har år 1808 bildats av besparade inkomster
från Overtorneå pastorat och en genom stambok inom hela riket insamlad
kollekt samt avsetts »till understöd för nya kyrkoinrättningar uti fjälltrakterna av
stiftets norra del».

— 119 —

5) Schubertska fonden — nuvarande behållning 1,911 kronor 39 öre -— har uppkommit
genom en donation av kungl. preussiska superintendenten doktor von
Schubert av 1,000 preussiska Thaler för befrämjande av välgörande, helst kyrkliga
ändamål i, bland andra landsdelar, lappmarken. På sin tid överlämnades från
denna donation till biskopen i Härnösands stift 1,047 riksdaler banco, varefter vid
stiftsdelningen s/l av sistnämnda belopp överlämnades till Luleå stift och domkapitlet
härstädes till förvaltning.

6) Widénska fonden, 744 kronor 2 öre, är en av lektorn vid allmänna läroverket
i Härnösand J. Widén stiftad donation till understödjande av vid läroverk studerande
yngling, vilken bereder sig för inträde å den prästerliga banan.

7) Lundbergska fonden, 11,514 kronor 5 öre. Donator, läroverksadjunkten Karl
Lundberg, har rörande denna fond, som vid överlämnandet till domkapitlet i Luleå
år 1904 uppgick till 9,723 kronor 36 öre, föreskrivit, att av avkastningen av
fonden understöd skall utdelas till tre änkor efter skolman och tre änkor efter
prästmän inom Västerbottens län, vilka med flera barn befinna sig i knappa omständigheter.

8) Elin Björkmans premiefond, 5,252 kronor 12 öre, utgör en av rådmannen i
Luleå Bolivar Sundström till biskopens och domkapitlets vård överlämnad premiefond,
varav avkastningen skall utdelas såsom premier vid examina i elementarläroverket
för flickor i Luleå.

9) Gulinska fonden, 25,415 kronor 33 öse, är den nuvarande behållningen av i
en av grosshandlanden i Karlskrona Adolf Gulin till domkapitlet överlämnad
donation av ursprungligen 20,000 kronor, avsedd att under namn av »Adolf Gulins
lapska barnafond» av domkapitlet förvaltas på sådant sätt, att den årliga avkastningen
användes »till anskaffande av nödig beklädnad till de mest behövande barn
av lappfamilj, tillhörande Sveriges rike, för att bereda dem möjlighet att besöka
skola» eller till dylika barns underhåll även i övrigt vid skola. Enligt testators
bestämmelse skall redovisning över förvaltningen avlämnas till landshövdingeämbetet
i Luleå för granskning.

10) »Lisas fond)), 3,939 kronor 34 öre, har uppkommit på sådant sätt, att,
sedan en okänd person, vilken kallat sig Lisa, till biskopen i stiftet O. Bergqvist
år 1919 överlämnat ett belopp av 3,000 kronor till avhjälpande av kyrkliga behov,
som förefinnas i vissa delar av lappmarken, biskopen å sin sida överlämnat beloppet
till domkapitlet för förvaltning med föreskrift, att donationen skall komma Dikanäs
fjällbygd inom Vilhelmina lappmark tillgodo.

11) Högströmska insamlingen, 248 kronor 76 öre, utgör återstoden av en genom
frivilliga sammanskott inom Skellefteå landsförsamling åstadkommen och till domkapitlet
överlämnad gåva, 1,239 kronor 94 öre, för understödjande av teologie
studerande. Det insamlade beloppet är numera helt förbrukat.

12) och 15) Domkapitlets enskilda under stöds fond, 11,637 kronor 33 öre samt
kapitalkonto, 2,436 kronor 58 öre, ha bildats av utav domkapitlet i Härnösand på
sin tid till domkapitlet i Luleå överlämnad andel av en det-förutvarande Härnösands
stifts domkapitel tillhörig enskild kassa, över vilken domkapitlet ägt att disponera
för ändamål, stående i överensstämmelse med domkapitlets förvaltningsuppgifter.
Understödsfonden har här huvudsakligen kommit till användning för att bereda
möjlighet för domkapitlets e. o. befattningshavare att avlöna vikarier under semester,
en förmån, som eljest är dem förmenad, samt till understöd åt sådana befattningshavare
under sjukdom.

13) Lappmarkernas bok fond, 7,161 kronor 18 öre, är en av framlidne adjunkten
vid Luleå allmänna läroverk August Edman år 1912 till domkapitlet överlämnad
donationsfond, avsedd att befordra spridningen av gedigen och sund evangelisk
uppbyggelselitteratur inom Luleå stifts lappmarker och finnbygd.

— 120 —

14) Prästbristlånekassan, 2,370 kronor 76 öre, är ett på initiativ av förre amanuensen
vid domkapitlet I. Samzelius insamlat belopp, ursprungligen 2,000 kronor,
som avsetts till beredande av lån åt obemedlade teologie studerande.

Att domkapitlet behandlat ovan angivna .stiftelser och övriga medel såsom
icke tillhörande statsmedel, hänför sig dels till sättet för donationernas och
medlens överlämnande och dels till en praxis, som av ålder tillämpas säkerligen
vid alla domkapitel i riket. Dessas ämbetsställning och arbetsuppgifter
gent emot kyrkan, församlingarna och prästerskapet äro ju icke i alla avseenden
av statlig natur.

Ifrågavarande fonder och kassor revideras i överensstämmelse härmed av
utav domkapitlet utsedda revisorer och till dels av revisorer, valda av
prästmöte.

Luleå den 27 november 1925.

I tjänsten:
Albert Carlgren.

Bil. 2.

Luleå domkapitel.

Reglemente för domkapitlets enskilda fond.

§ 1.

Domkapitlets enskilda fond skall, på sätt detta reglemente angiver, stå
till domkapitlets i Luleå disposition för tillgodoseende av nedanstående ändamål,
där ej medel till desamma må kunna genom statsanslag eller annorledes
beredas.

1) Bidrag till tryckning av sådan ämbetsberättelse, som biskopen skall till
prästmötet avgiva samt av synodalavhandling eller annat prästmötestryck.

2) Understöd till befattningshavare vid domkapitlet, som på grund av
sjukdom under längre tid nödgats avlöna vikarie eller för hälsans återställande
fått vidkännas kostnader, som för vederbörande medfört tyngande
utgifter.

3) Tillfälliga understöd till änka och barn efter ledamot av eller tjänsteman
i domkapitlet, vilka därav befinnas i oundgängligt behov.

4) Prydande av domkapitlets lokaler.

5) Ersättning till tjänstemän och betjänte vid domkapitlet för mistning
av löneförmåner under semester; att utgå tills vidare intill dess medel för
sådant ändamål bliva-annorledes tillgängliga.

§ 2.

Enskilda fonden utgöres av en grundfond och en besparingsfond.

§ 3.

Grundfonden består dels av ett belopp å 10,000 kronor, motsvarande den
summa, som av domkapitlet i Härnösand på sin tid överlämnades till härvarande
domkapitels enskilda disposition, dels av de ytterligare belopp, som
jämlikt § 5 av detta reglemente årligen skola dit överföras.

— 121 —

§ 4.

Besparingsfond^!! utgöres dels av den del av förutvarande Enskilda understödsfondens
kapitalbehållning, varmed denna den 31 december 1925 överstiger
10,000 kronor, dels ock av de ytterligare belopp, vilka jämlikt § 5
kunna komma att dit överföras.

§ 5.

A17 enskilda fondens årliga avkastning skall 5 procent läggas till grundfonden.
Återstoden skall, där den ej genom beslut av domkapitlet jämlikt
§ 6 annorledes disponeras, läggas till besparingsfonden.

§ 6.

Anslag för sådana ändamål, som i § 1 nämnas, må av domkapitlet beviljas
dels av fondens avkastning under året och dels ur besparingsfonden;
dock må intet år för sådana ändamål, som i § 1 mom. 5 och 6 sägas, anslås
större belopp än sammanlagt högst hälften av fondens avkastning under
näst föregående budgetår.

§ 7.

Lån må, företrädesvis till behövande prästmän samt till obemedlade teol.
studerande, kunna av domkapitlet utlämnas såväl ur besparingsfonden som
ur grundfonden.

Domkapitlet äger att även i övrigt träffa bestämmelser rörande det sätt,
varpå kapitalet bör göras räntebärande.

§ 8.

Fonden förvaltas av konsistorienotarien, som är berättigad att uppbära
en årlig ersättning av en kvarts procent av kapitalbehållningen vid näst
föregående hudgetårs utgång.

Rätt avskrivet betygar ex officio:

Albert Carlgren.

Visby domkapitels

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. TI, § 59.

Till Konungen.

Genom nådig remiss den 18 dennes anbefallt att avgiva underdånigt utlåtande
i anledning av riksdagens revisorers i revisionsberättelsen för tiden
1 juli 1924—30 juni 1925 gjorda framställning angående domkapitlens
medelsförvaltning, får domkapitlet i ärendet underdånigst anföra följande.

De under Visby domkapitels förvaltning stående kassor och fonder, med
avseende på vilka räkenskaperna för budgetåret 1924—1925 icke avlämnats
till riksräkenskapsverket, äro följande:

Kyrkoprydnadsfonden med en behållning 30 juni 1925 av kr. 133: 19

Karlesonska stipendiemedlen » » » » » » » » 4,016: 21

Fonden för fattiga prästdöttrar » » » » » » » » 1,063:41

122 —

Biskop von Schéeles fond för

prästbristens avhjälpande med en behållning BO juni 1925 av kr. 25,466: os
Årsbelopp vid förra komministerbostället
Hässle » » » » » » » » 114: 8 2

Atlingbo prästgårds kassa » » » » » » » » 334: 8 3

Kyrkokollektmedel » » » » » » » » 564:4 3

Kollektstipendiemedel » » » » » » » »

Summa kr. 31,692: 9 7.

I fråga om för vilka slag av medel räkenskaperna skola av domkapitlen
avlämnas till riksräkenskapsverket för granskning gälla som bekant ännu
bestämmelserna i nådiga cirkuläret den 17 september 1856, nr 77, mom. b)
l:o, 2:o och 3:o. Dessa medel utgöras enligt berörda bestämmelser av alla
under domkapitlens redovisningsansvar ställda fonder eller kassor,

1) i vilka statsmedel ingå,

2) för vilka redovisnings insändande påbjudes i stadgan för rikets allmänna
elementarläroverk, änskönt inga statsmedel under förvaltningen
innefattas, och

3) för vilka granskning blivit eller bliver genom särskilda nådiga brev
anbefalld.

Det torde icke hava varit utan skäl lagstiftaren härvid skilt på olika
slag av medel och för somliga föreskrivit räkenskapernas insändande och
för andra icke stadgat någon sådan skyldighet. Under varje tid kunna
förvisso giltiga skäl framdragas icke blott för att domkapitlens förvaltning
av vissa slag utav medel bör underkastas kontrollerande statsmyndighets
granskning utan även för att förvaltningen av vissa andra slag utav medel
— särskilt beträffande medlens användning — ej lämpligen bör underkastas
sådan granskning. Donator eller annan, som ursprungligen ägt bestämma
om medlens förvaltning, skulle nämligen i vissa fall med skäl kunna antagas
hava ansett en dylik granskning mindre önskvärd. Och andra, som haft
för avsikt att ställa medel under domkapitlets förvaltning att disponeras
för visst behjärtansvärt ändamål, skulle, därest insändande av räkenskaperna
till riksräkenskapsverket bleve obligatoriskt beträffande samtliga under domkapitlens
förvaltning stående medel, lätt kunna tänkas av denna anledning
inhibera hela saken eller åtminstone överlämna förvaltningen åt någon
person eller korporation, som ej nåddes av statens allmänna revisionsverk.

Det torde svårligen kunna förnekas, att, på grunder som i det föregående
antydningsvis påpekats, en principiell artskillnad råder eller kan råda och
jämväl av lagstiftaren tydligen förutsatts mellan olika fonder och kassor,
som stå under domkapitlens förvaltning. Det lärer under sådana omständigheter
knappast med fog kunna utan vidare betecknas såsom principiellt
oriktigt, att somliga kassor och fonder, med än så stor behållning, förvaltas
av domkapitlen, utan att statens allmänna revisionsverk blir i tillfälle att
granska denna förvaltning. Statsrevisorernas anmärkning i denna del måste
dessutom anses uttrycka en misstro till de medelsförvaltande offentliga myndigheternas
redlighet eller förmåga eller bådadera, för vars berättigande de ej
anfört någon som helst grund. Likasom icke statsrevisorerna gittat påvisa
någon av erfarenheten bestyrkt särskild olägenhet av den nuvarande ordningen
i förevarande hänseende, har ej heller, domkapitlet veterligen, eljest
någon sådan olägenhet försports.

Av statsrevisorernas framställning torde man för övrigt lätt kunna få
den felaktiga uppfattningen, att domkapitlen i allmänhet både själva handhava
hela förvaltningen av de under dem stående kassor och fonder och

- 123 —

själva eller genom av dem själva utsedda granskningsmän verkställa revision
av samma förvaltning. I verkligheten går det så till, åtminstone vid Visby
domkapitel, att domkapitlet blott i enstaka fall befattar sig med medelsförvaltningen,
vilket vanligen inträffar endast när dess beslut rörande medels
disponerande påkallas av särskilda omständigheter, att redogöraren, konsistorienotarien,
på egen hand sköter allting annat, som hör till medelsförvaltningen,
d. v. s. i främsta rummet hela kassarörelsen och förandet av
räkenskaperna, och att domkapitlet utövar granskning och verkställer revision
av redogörarens kassaförvaltning och räkenskapsföring.

Bland ovan uppräknade, under domkapitlets förvaltning stående kassor
och fonder finnes det näppeligen någon, med avseende på vilken domkapitlet
vill göra gällande, att insändandet av räkenskaperna till riksräkenskapsverket
på ovan nämnda grunder är rent av olämpligt, och domkapitlet har
beträffande i närvarande stund vid domkapitlet förefintliga kassor och fonder
varken ur den antydda synpunkten eller ur andra här ej berörda synpunkter
något att invända mot en författningsändring, som gjorde insändandet av
räkenskaperna för samtliga kassor och fonder obligatoriskt. Men enär en
sådan författningsändring synes onödig samt måhända med avseende på
vissa av andra domkapitel i närvarande stund förvaltade medel och under
Visby domkapitels förvaltning möjligen i framtiden ställda medel kan vara
till och med onyttig, finner sig domkapitlet böra i underdånighet tillstyrka,
det täcktes Eders Kungl. Maj:t förklara, att den ifrågavarande framställningen
ej skall till någon Eders Kungl. Maj:ts vidare åtgärd föranleda.

Visby den 30 december 1925.

U nderdånigst:

VIKTOR RUNDGREN.

HJÄLMAR JANSSON. A. HJELM. R. BJÖRKEGREN. JOHN VÄRMAN.

Hjälmar Enclre.

Stockholms stads konsistoriums yttrande

i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 77, § 59.

Till Konungen.

Genom nådig remiss har Stockholms stads konsistorium anbefallts inkomma
med underdånigt utlåtande i anledning av riksdagens revisorers i
revisionsberättelsen för tiden 1 juli 1924—30 juni 1925 gjorda framställning
angående domkapitlens medelsförvaltning.

Med anledning härav får konsistoriet i underdånighet dels anmäla, att
räkenskaperna för de under konsistoriets förvaltning stående fonder och
kassor äro underkastade vederbörlig granskning av riksräkenskapsverket,
dels ock anföra, att konsistoriet med hänsyn till den sålunda förefintliga
räkenskapsgranskningen icke har något ytterligare att i ärendet erinra.

Stockholm den 5 januari 1926.

Underdånigst:

På konsistoriets vägnar:

NILS WIDNER.

Enär Sahlin.

124 -

Universitetskanslerns

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 79 § 61.

Till Konungen.

Genom nådig remiss den IS december 1925 har Kungl. Maj:t anbefallt
kanslersämbetet för rikets universitet att, i anledning av vad riksdagens
revisorer uti § 61 av sin berättelse för tiden 1 juli 1924—30 juni 1925 anfört
i fråga om universitetens bokföring, efter vederbörandes hörande till kungl.
ecklesiastikdepartementet inkomma med underdånigt utlåtande å viss, tilllika
föreskriven tid.

Med anledning härav har kanslersämbetet hört rektorsämbetet och drätselnämnden
vid universitetet i Uppsala; och får kanslersämbetet, med överlämnande
av nämnda yttranden och med remissaktens återställande, för
egen del i underdånighet hänvisa till vad de akademiska myndigheterna i
ärendet anfört.

Stockholm den 11 januari 1926.

Underdånigst:

CARL SWARTZ.

Otto Croneborg.

Bil. 1.

Rektorsämbetet vid Uppsala
universitetet.

Till herr kanslern för rikets universitet.

Genom remiss av den 23 december 1925 har rektorsämbetet anmodats att
från vederbörande inhämta och före den 6 januari 1926 till kanslersämbetet
för rikets universitet inkomma med de yttranden, vilka kunde anses vara
av omständigheterna påkallade i anledning av vad riksdagens revisorer i
revisionsberättelsen för tiden 1 juli 1924—30 juni 1925 under § 61 uttalat beträffande
universitetets bokföring.

I anledning härav får rektorsämbetet med remissaktens återställande
översända här bilagda skrivelse av innevarande dag i ärendet från drätselnämnden
samt åberopa vad drätselnämnden i samma iskrivelse anfört.

Uppsala den 2 januari 1926.

Ludvig Stavenow.

Thoralf Fries.

Bil. 2.

Uppsala universitets drätselnämnd.

Till rektorsämbetet vid Uppsala universitet.

Rektorsämbetet vid universitetet har anmodat drätselnämnden att inkomma
med yttrande i anledning av remiss från kanslersämbetet angående
av riksdagens revisorer framställda anmärkningar beträffande omläggning
av universitetets bokföring.

125 —

Med anledning härav får drätselnämnden meddela, att sedan riksräkenskapsverket
efter muntliga förhandlingar med av universitetet utsedde
delegerade den 31 december 1924 till Kungl. Maj:t ingivit anbefalld utredning
och denna utredning därefter den 2 januari 1925 remitterats till universitetsmyndigheterna,
universitetets drätselnämnd omedelbart ägnat
ärendet sin uppmärksamhet och i ärendet avgivit yttrande till det större
konsistoriet. Konsistoriet har därefter i skrivelse till kansler sä mbetet den
14 mars 1925 yttrat, att konsistoriet i likhet med drätselnämnden icke
funne något vara att erinra beträffande införandet av det föreslagna nya
räkenskapssystemet, varvid dock konsistoriet på av drätselnämnden anförda
skäl ville uttala såsom sin bestämda uppfattning, att för det nya
systemets genomförande ytterligare ett biträde vid akademiräntkammaren
och kontoret vore oundgängligen nödvändigt, då redan sedan en längre tid
tillhaka även under nuvarande förhållanden behovet av ökade arbetskrafter
där gjort sig gällande, samt att konsistoriet, under förutsättning, att
det föreliggande förslaget om nytt räkenskapssystem vunne nådigt bifall,
hade för avsikt att snarast möjligt ingå med förslag angående riksdagspetitum
för tillgodoseende av omförmälda anslagsbehov.

Av den drätselnämnden sedermera tillhandakomna Kungl. Maj:ts proposition
angående löne- och pensionsreglering för befattningshavare vid
rikets universitet och karolinska mediko-kirurgiska institutet med däri
intagna, till stadfästelse av riksdagen framlagda inkomst- och utgiftsstat
för Uppsala universitet både emellertid drätselnämxfflen funnit, att sagda
statförslag innebure avsevärda förändringar i den gällande staten, icke
blott beträffande avlöningarna för universitetets befattningshavare utan
även i fråga om övriga delar av samma stats såväl inkomster som utgifter.
Särskilt hade drätselnämnden fäst sin uppmärksamhet, vid att i staten föreslagits
uteslutande av samtliga för särskilda ändamål anvisade donationsräntor,
vilka emellertid måste redovisas i räkenskaperna. Detta förhållande
borde enligt drätselnämndens förmenande påkalla en revision av det
formulär till bokföring, som av riksräkenskapsverket utarbetats och av
universitetsmyndigheterna granskats. Härtill kom, att, såsom framginge
av ovannämnda proposition, avlöning icke begärts till den nya befattningshavare,
som drätselnämnden ansett icke kunna undvaras vid genomförande
och tillämpande av det föreslagna nya bokföringssystemet.

På grund härav ansåg drätselnämnden bestämda hinder föreligga för
genomförande, såsom riksräkenskapsverket påyrkat, redan den 1 juli 1925
av det nya räkenskapssystemet och hemställde hos det större konsistoriet,
att konsistoriet med gillande av drätselnämndens uppfattning måtte hos
vederbörande myndighet gorå framställning därom, att med tillämpningen
av det nya bokföringssystemet måtte tills vidare anstå. I enlighet härmed
gjordes framställning hos universitetets kansler i skrivelse av den 9 maj
1925.

Emellertid hava efter sistnämnda skrivelses avlutande ytterligare betänkligheter
om lämpligheten av det föreslagna formulärets användbarhet
utan väsentlig revidering vid universitetet uppstått särskilt efter vissa
upplysningar, som inhämtats från kamreraren vid karolinska institutet,
där räkenskaperna äro upplagda efter nämnda formulär. Drätselnämnden
har därför efter framställning hos kanslersämbetet återbekommit remissakten
i ärendet för att komma i tillfälle att ytterligare ingå i prövning
av denna för universitetet synnerligen betydelsefulla och ingripande omläggning
av dess vidlyftiga bokföring. Universitetets räkenskaper skola

— 126 —

ju redovisa både statsmedel, egna medel och mångfaldiga donationsmedel
och måste därför i flere hänseenden uppläggas efter annat mönster än som
tillämpas å andra statsinstitutioners räkenskaper, på samma gång räkenskaperna
måste, såsom statens revisorer påyrkat och för universitetet är
erforderligt, i största möjliga mån givas överskådlighet och enkelhet.

Drätselnämnden kan här icke underlåta att framhålla, att i sistnämnda
hänseende riksräkenskapsverkets förslag icke synes medföra några väsentliga
förbättringar. Det må erkännas, att förslaget ur redovisningssynpunkt
underlättar kontroll av statens anslag. Men å andra sidan bör det
nuvarande bokföringsformuläret, som är upprättat med hänsyn till de
egenartade förhållandena vid universitetet, i vilket så småningom ur modemiseringssynpunkt
förändringar och förenklingar vidtagits och som är
mera bindande och långt mera överskådligt än riksräkenskapsverkets formulär,
numera icke enligt drätselnämndens mening anses föråldrat eller
fungera otillfredsställande; till bevis varom drätselnämnden vill erinra, att
under en lång följd av år inga anmärkningar av någon betydelse av de
kontrollerande myndigheterna framställts emot universitetets räkenskaper.

Efter slutförd prövning av ärendet, varvid drätselnämnden önskar ytterligare
höra ovannämnda tjänsteman vid karolinska institutet, skola ärendet
tillhörande handlingar återställas till kanslersämbetet.

Uppsala den 2 januari 1926.

• På drätselnämndens vägnar:

Ludvig Stavenow.

Carl Häggquist -

U niversitetskanslerns

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 82, § 62.

Till Konungen.

Genom nådig remiss den 18 december 1925 har Kung!. Maj:t anbefallt
kanslersämbetet för rikets universitet att, i anledning av vad riksdagens
revisorer uti § 62 av sin berättelse för tiden 1 juli 1924—30 juni 1925 anfört
i fråga om akademiska sjukhuset i Uppsala, efter vederbörandes hörande till
kungl. ecklesiastikdepartementet inkomma med underdånigt utlåtande å
viss, tillika föreskriven tid.

Med anledning härav har kanslersämbetet inhämtat yttranden i ärendet
från rektorsämbetet vid universitetet i Uppsala och kommitterade för akademiska
sjukhusets ny- och ombyggnad, och får kanslersämbetet, med överlämnande
av nämnda yttranden jämte bilaga samt med remissaktens återställande,
för egen del i underdånighet hänvisa till vad de sålunda av
kanslersämbetet nu överlämnade handlingarna innehålla.

Stockholm den 11 januari 1926.

Underdånigst:

CARL SWARTZ.

Otto Croneborg.

— 127 —

Bil. 1.

Rektorsämbetet vid Uppsala
universitet.

Till kansler sämbetet för rikets universitet.

Genom remiss av den 23 december 1925 bär rektorsämbetet anmodats att
från vederbörande inhämta och före den 6 januari 1926 till kanslersämbetet
för rikets universitet inkomma med de yttranden, vilka kunde anses vara
av omständigheterna påkallade i inledning av vad riksdagens revisorer i
revisionsberättelsen för tiden 1 juli 1924—30 juni 1925 under § 62 uttalat
beträffande akademiska sjukhuset.

I anledning härav får rektorsämbetet med remissaktens återställande
översända bär bilagda skrivelse av innevarande dag i ärendet från kommitterade
för sjukhusets ny- och ombyggnad samt åberopa vad kommitterade i
samma .skrivelse anfört.

Uppsala den 2 januari 1926.

Ludvig Stavenow.

Thoralf Fries.

Bil. 2.

Sjukhusbyggnadskonimit terade.

Till rektorsämbetet.

Kommitterade för akademiska sjukhusets i Uppsala ny- och ombyggnad
hava anmodats att till rektorsämbetet inkomma med yttrande över av riksdagens
revisorer gjorda anmärkningar beträffande byggnadsarbetena vid
sjukhuset. I berörda anmärkningar hava revisorerna efter motivering anfört
följande:

»Av vad sålunda förekommit synes revisorerna framgå, att nödig omtänksamhet
och noggrannhet icke iakttagits i fråga om takiäggningen å
terrasserna vid sjukhusbyggnaden, varav blivit en följd, att ovan angivna
betydande merkostnad för byggnadsföretaget uppkommit. Revisorerna förvänta,
att frågan om vem denna merkostnad slutligen skall påvila kommer
att bliva underkastad en noggrann prövning. — Vad byggnadsföretaget
i övrigt beträffar, synes uppmärksamheten böra fästas därå, att kostnaden
för detsamma från en år 1914 beräknad summa av 1,868,000 kronor
svällt ut till att omfatta, så vitt nu kan beräknas, ett slutligt belopp av
omkring 9,000,000 kronor. Även med fäst avseende såväl å den prisstegring,
som sedan tiden för den första kostnadsberäkningen ägt rum, som
ock vid sjukhusets uppgift som medicinsk-klinisk undervisningsanstalt
med därav betingade särskilda anordningar och höga standard synas kostnaderna
för om- och nybyggnaderna vid sjukhuset revisorerna vara avsevärt
höga.»

Vad först beträffar frågan om takläggningen å terrasserna, har arkitekten
Stenhammar efter erhållen remiss häröver utlåtit sig sålunda:

»Revisorernas anmärkning, ’att nödig omtänksamhet’ icke iakttagits i
fråga om takläggningen å terrasserna, drabbar ju strängt taget arkitekten,

— 128 -

som åtagit sig att leverera de erforderliga konstruktionsritningarna för
terrasserna i fråga; låt vara att lian ej själv utför, utan anförtror sådana
svårare konstruktioner åt expert inom detta fack. I föreliggande fall hade
jag anförtrott dessa konstruktioner åt ingenjör Fritz Söderbergh, den expert
byggnadsstyrelsen anlitar för svårare konstruktioner. — Entreprenadritningarna
jämte arbetsbeskrivningen, i vilken konstruktionen av terrasserna
var i detalj beskriven, granskades och godkändes först av byggnadsstyrelsen.
Därefter granskade dåvarande byggnadsfullmäktigen, professor
H. Kreiiger, samma handlingar och föreskrev därvid en del ändringar,
bland annat utbyte av de lätta zinzigplattorna å terrasserna mot det tunga
klinkerteglet..

På grund av ovanstående anser jag ej, att jag som arkitekt brustit i
blödig omtänksamhet’, men väl, att ''noggrannhet icke iakttagits i fråga om
takläggningen å terrasserna’, enär entreprenören ej tillräckligt beaktat,
att isoleringsarbetena enligt arbetsbeskrivningens bestämmelse skulle utföras
''av vant folk och under ledning av erfaren specialist inom nämnda
fack samt med förstklassigt material’.

Revisorernas begäran om utredning ''vem denna merkostnad slutligen
skall påvila’ lcan först klarläggas sedan för erforderlig terrassomläggning
den förra isoleringen blottats och besiktigats.»

Under åberopande av vad arkitekten Stenhammar sålunda anfört vill
drätselnämnden ytterligare rörande denna fråga tillägga följande.

Det av statsrevisorerna omnämnda utbytet av aqualitisolering mot ett
lager calendritisolering har skett icke efter beslut av kommitterade utan
på arkitekten Stendammars order och utan att anmälan härom gjordes till
kommitterade.

Alltsedan det visade sig, att takbeläggningen var behäftad med bristfälligheter,
hava kommitterade haft sin uppmärksamhet inriktad på att
skaffa material för en utredning och eventuell skiljedom rörande vem merkostnaden
för takens omläggning bör drabba. Kommitterade, som haft
upprepade överläggningar i ärendet med såväl entreprenören som kungl.
byggnadsstyrelsen, hava träffat avtal med entreprenören om tillsättande
av en särskild nämnd av tre sakkunnige, vilken nämnd haft i uppdrag
att följa arbetet med takens omläggning. Nämnden ''har avgivit yttrande,
som bär bilägges. Emellertid kunna kommitterade icke förrän omläggningen
slutförts och efter det nytt yttrande inhämtats från nyss omförmälda
nämnd avgöra, huruvida tillräckliga skäl föreligga för anordnande
av ett skiljedomsförfarande.

Vad vidare beträffar frågan om kostnader, för byggnadsföretaget, vilja
kommitterade anföra följande.

I nådigt brev av den 21 maj 1920 beräknades ett belopp av omkring

9.600.000 kronor vara erforderligt för byggnadsföretagets utförande. Med
avdrag av Uppsala läns landstings samt den Regnellska fondens bidrag,
tillhopa 3,100,000 kronor, skulle från statens sida krävas ett belopp av omkring
6,500,000 kronor, eller med avdrag av vad riksdagen dittills redan
anvisat, 5,425,000 kronor. Av detta belopp äskade Kungl. Maj:t av riksdagen
å tilläggsstat för år 1920 och å extra stat för år 1921 tillhopa

4.525.000 kronor. En summa av 900,000 kronor skulle framdeles begäras av
riksdagen. — Med förmälan, att nyss angivna belopp 4,525,000 kronor beviljats
av 1920 års riksdag, fäste Kung]. Maj:t i nyssnämnda nådiga brev
vederbörandes vid universitetet synnerliga uppmärksamhet å nödvändigheten
av att, såsom riksdagen framhållit, besparingar och inskränkningar

- 129

till arbetskostnadernas nedbringande i möjligaste mån ägde rum, varvid
Kungl. Maj:t tillika erinrade om den universitetet genom nådigt beslut
den 14 december 1917 åliggande skyldighet att tid efter annan bos Kungl.
Maj;t anmäla, huru här ifrågavarande byggnadsföretag fortskrede och huru
omkostnaderna för detsamma överensstämde med beräkningarna. Tillika
uppdrog Kungl. Maj:t genom meranämnda nådiga brev åt byggnadsstyrelsen
att utöva nödig tillsyn över att inskränkningar och besparingar vid
byggnadsarbetet vidtoges.

Vad sålunda föreskrivits hava kommitterade ställt sig till efterrättelse,
i det kommitterade tid efter annan gjort anmälan hos Kungl. Maj:t rörande
byggnadsföretagets fortskridande samt vidare underställt kungl.
byggnadsstyrelsens prövning och stadfästelse samtliga entreprenadavtal
utav mera betydande omfattning ävensom i övrigt beslut av större vikt;
Att vidare kommitterade sökt i möjligaste mån tillgodose önskemålet om
besparingar och inskränkningar till arbetskostnadernas nedbringande,
framgår därav, att kostnaden för byggnadsföretaget — trots ökningar på
grund av oförutsedda långvariga strejker vid bygget och trots den betydande
svårigheten att tillgodose det genom den nya lagstiftningen angående
arbetstidens begränsning uppkomna behovet av ökade lokaler för
bostäder åt sjukhusets personal — kunnat sålunda begränsas, att av den år
1920 beräknade totala kostnaden, 9,600,000 kronor, det i ovan angivna nådiga
brev omförmälda beloppet 900,000 kronor hittills icke behövt tagas i
anspråk och sannolikt endast till en mindre del kommer att behöva anlitas
för byggnadsföretagets slutförande.

På grund av vad sålunda anförts kunna kommitterade icke finna fog
föreligga för de av revisorerna gjorda anmärkningarna.

Uppsala den 2 januari 1926.

På sjukhusbyggnadskommitterades vägnar:

Ludvig Stavenow.

Thoralf Fries.

Bil. 3.

Till kommittén för om- och tillbyggnad av Uppsala
akademiska sjuk h u s.

Av undertecknade har kommittén begärt utlåtande, huruvida och i vilken
utsträckning dålig material och bristfälliga arbetsmetoder kommit till
användning vid golvbeläggningen av terrasserna för ovan nämnda sjukhus.

Undertecknade Andersson och ^Vinberg hava haft tillfälle att dagligen
följa arbetet med borttagningen av det förut befintliga täckningsmaterialet,
undertecknad Anderberg bär vid olika tillfällen (tillsammans 8
gånger) granskat materialet och arbetet under rivningen.

Härvid hava vi konstaterat nedanstående:

1. Lutningarna på golvplanen äro de på ritningarna angivna.

2. Golvbeläggningen utgöres av Höganäs klinker lagda i cementbruk
direkt på isoleringsskiftet.

Sprickor i plattbeläggningen hade flerstädes uppstått, beroende på temperaturdifferenserna.
Sprickorna hade därvid för det mesta följt fogarna,

9 — Itev.-berättelse ang. statsverket för år 1925. ITT.

- 130

men på liera ställen hade påkänningarna varit så starka, att plattan brustit
och sprickan i stället för att följa fogen gått tvärs över plattan.

Under en sådan spricka, bär konstaterats spricka även i isoleringslagret.

I plattbeläggningen fanns på några ställen fördjupningar ej större än
ett par millimeter, men där vatten vid regnväder samlade sig utan möjlighet
till avlopp.

3. Under den enligt ritningarna utförda plåtlisten för avledande av
vattnet från murarna både ytterligare en plåtlist inskjutits för att öka
språnget från murlivet.

4. Isoleringsskiftet utgjordes av calendrit, tjockleken skiftande från 5
ända ned till knappt 2 millimeter, men i medeltal cirka 3 millimeter.

Även vid lindrig böjning av calendriten visade sig smärre, men dock
tydliga sprickor i asfaltpreparatet. Vid ett prov som togs låg juteväven i
calendriten nästan blottad och förstörd.

Med ledning av dessa vid rivningsarbetet gjorda iakttagelser få vi här
giva nedanstående svar å kommitterades fråga.

Beträffande punkt 2.

Utbytet av zinzigplattorna mot Höganäs klinkor bär enligt uppgift skett
på kommitterades föranstaltande. Arbetsbeskrivningen och ritningen bestämmer
plattornas läggning i cementbruk direkt å isoleringsskiftet. Den
genom utbytet möjligen föranledda försämringen i konstruktionen kan sålunda
ej läggas entreprenören till last. Sprickorna i plattbeläggningen äro
orsakade av temperaturdifferenserna i förening med det å beskrivningen
och på detaljritning föreskrivna konstruktionssättet och ej av något underhaltigt
arbete från entreprenörens sida.

De i plattbeläggningen (och även i underlaget) konstaterade mindre groparna,
i vilka vatten vid regnväder stannar, torde ej kunna rubriceras som
underhaltigt arbete; det skulle vara ett precisionsarbete om med den alltför
ringa lutning, som förekommer på vissa delar av terrasserna, gropar på
ett par millimeter kunde undvikas på ett eller annat ställe; i varje fall har
denna omständighet ej något väsentligt inflytande på de otäthet er, som
uppstått.

Beträffande punkt 3.

Tillägget av ytterligare en plåtlist instucken under den förut enligt ritning
anordnade listen bär varit en förbättring, ehuru ej fullt effektiv; det
är för övrigt av entreprenören utfört på begäran av kommittén.

Beträffande punkt 4.

Detaljritningen över terrassbeläggningen utvisar ett isoleringslag, ritat
mellan 4 och 5 millimeter tjockt; på ritningen eller i beskrivningen finns
detta mått ej uttryckligen nämnt. Calendrit levereras av Wahlin & Co.
(ombudet i Stockholm för det danska fabrikatet) i tvenne olika kvalitéer,
en 5 millimeter, eu 3 millimeter tjock och vi anse att entreprenören, ehuru
måttet i beskrivningen eller på ritningen ej är nämnt, men med hänsyn
till ritningen varit skyldig att leverera den tjockare kvalitén. Den tunnare
sorten bar efter vår åsikt kommit till användning; variationerna mellan 5
och 3 millimeter kunna enligt vad Wahlin & Co. upplyst förklaras av att
någon rulle av 5 millimeters tjockleken kommit med och att den tunnare
sorten en tid gjordes 2.5 millimeter tjock.1

1 Med konstaterandet av att den 3 millimeter tjocka Calendriten kommit till användning i
stället för 5 millimeters vilja undertecknade ej påstå, att denna omständighet varit av väsentligt
inflytande på beläggningens otäthet; även den tjockare kvalitén skulle ej motstått de av
temperaturskillnaderna förorsakade spänningarna, utan brustit och vattnet tärt sig ned i
underliggande tak.

- 131

Som sammanfattning få vi uttala att de vid golvbeläggningen använda
materialen varit goda och arbetet tillfredsställande utfört, men att calendrit
använts av en kvalitet, tunnare än vad entreprenören enligt ritningen
varit skyldig att leverera.

Uppsala den 13 oktober 1925.

Axel Anderberg. ./. K. Andersson.

G. A. Winberg.

(Med bilogad reservation.)

Bil. 4.

Reservation

att bifogas utlåtandet av dags datum angående isoleringen av terrasserna
vid akademiska sjukhuset i Uppsala.

Enär till mig upplysts att utbytet av asfaltisoleringen från aqualit till
calendrit skett i samråd med kommitténs ombud och efter förelagt prov,
samt under åberopande av kontraktets § 12, där det heter: »Kontrollanten
eller annat kommitténs ombud skola ständigt äga fritt tillträde till byggnadsplatsen
och materialförråden, med rätt att när som helst företaga de
mätningar, provuttagningar och övriga undersökningar av såväl materialier
som utförda arbeten, vilka de finna nödiga», och i § 15 står: »... materialierna
skola vara av kontrollanten besiktigade och godkända, innan de
få vid arbetena användas», så kan jag ej dela mina medkommitterades
uppfattning, att entreprenören skulle vara »skyldig» enligt ritningen anskaffa
en annan och tjockare isoleringsmatta, än den som kommit till användning.

Uppsala den 13 oktober 1925.

G. A. Winberg.

Skolöverstyrelsens

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 85. § 64.

Till Konungen.

Med återställande av närslutna nådiga remiss får skolöverstyrelsen i anledning
av riksdagens revisorers uttalande beträffande gymnastikhuset
vid högre allmänna läroverket i Västerås i underdånighet anföra följande.

I likhet med riksdagens revisorer anser överstyrelsen, att omförmälda
gymnastikbyggnad sedan åtskilliga åt* tillbaka befinner sig i bristfälligt
skick. Den 12 juni 1920 avlät överstyrelsen en skrivelse till stadsfullmäktiges
i Västerås ordförande med framhållande av angelägenheten av att
vissa brister i fråga om läroverkets i Västerås lokaler utan alltför långt
dröjsmål måtte avhjälpas. Härvid gjorde överstyrelsen det uttalande, att
huvudbyggnaden i första hand borde försättas i ett tillfredsställande och
värdigt skick samt därefter, så snart ske kunde, frågan om en ny gymnastiklokal
upptagas och bringas till lösning. Under åren 1922 och 1923 ge -

— 132

nomgick också läroverkets huvudbyggnad en grundlig och omfattande reparation.
Sedan gymnastikinspektören vid inspektion av gymnastikundervisningen
vid läroverket vårterminen 1924 funnit anledning till allvarliga
anmärkningar mot gymnastiklokalen, anmodade överstyrelsen den 11 september
1924 läroverkets rektor att vidtaga sådana förberedande åtgärder,
som kunde befinnas erforderliga för att tillgodose behovet av en ny eller
väsentligen förbättrad gymnastiklokal. Sådana förberedande åtgärder
äro också vidtagna, vadan man torde kunna hysa förhoppning om att
frågan om beredande av tillfredsställande gymnastiklokal för läroverket
snart må vinna sin lösning.

Då tiden ej medgivit någon remiss för inhämtande av stadsfullmäktiges
i Västerås yttrande i frågan, har överstyrelsen för avsikt att lämna nämnda
stadsfullmäktige en avskrift av riksdagens revisorers uttalande i berörda
fråga.

I den slutliga handläggningen av detta ärende hava deltagit generaldirektören
Berga vi st, avdelningschefen överdirektören Falk samt undervisningsråden
Bydberg, Johansson och Wallin, föredragande.

Stockholm den 4 januari 1926.

- Underdånigst:

B. J:n B EKO QVIST.

HARALD WALLIN.

F öredragande

Hj. Michaelsson.

Skolöverstyrelsens

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers anmärkning del I, sid. 85,
§ 65.

Till Konungen.

Sedan Eders Kung!. Maj:t genom nådig remiss den 18 december 1925 anbefallt
skolöverstyrelsen att efter vederbörandes hörande till ecklesiastikdepartementet
senast den 11 januari 1926 inkomma med underdånigt utlåtande
i anledning av riksdagens revisorers framställning i sin revisionsberättelse
för tiden 1 juli 1924—30 juni 1925 i fråga om medelsförvaltningen
vid samskolan i Vimmerby, får överstyrelsen, med remissaktens återställande
och med överlämnande av bilagda från rektorn vid nämnda samBil,
l och 2 skola Edv. Kölgren och skolans styrelse infordrade förklaringar, i underdånighet
anföra följande.

Vidkommande de mot medelsförvaltningen vid samskolan i Vimmerby
gjorda anmärkningarna framgår av den förklaring styrelsen för samskolan
avgivit i ärendet, att nödiga mått och steg numera träffats för att i
detta avseende tillvarataga det allmännas intresse. I vad män åter, vad
som härutinnan lägges rektor Kölgren till last, är av beskaffenhet att mot
honom föranleda till disciplinär åtgärd, torde på sakernas nuvarande
ståndpunkt icke kunna med bestämdhet avgöras. Så snart ärendet i denna
del blivit behörigen utrett, kommer emellertid överstyrelsen att upptaga
frågan härom till närmare omprövning.

Vidare anser sig överstyrelsen i detta sammanhang böra göra följande
uttalande.

133

_ Utan att vilja förringa betydelsen av vad Kölgren kan hava låtit komma
sig till last, kan överstyrelsen i detta sammanhang icke underlåta att erinra
om den framställning överstyrelsen gemensamt med riksräkenskapsverket
den 10 nästlidne december avgivit till Eders Kungl. Maj:t angående
föranstaltande av en allsidig utredning rörande den ekonomiska förvaltningen
vid de allmänna läroverken och vissa andra läroanstalter. I berörda
framställning, vilken här i avskrift bifogas, framhålles bland annat, att
den för de allmänna läroverkens ekonomiska förvaltning gällande ordningen
icke vore tillfredsställande vare sig ur läroverkens egen eller ur den
statliga kontrollens synpunkt. För läroverkens sunda utveckling vore det
ingenting mindre än en livsfråga, att rektorerna finge väsentligen ägna
sin tid och kraft åt sin pedagogiska huvuduppgift. Och vad kontrollen beträffade,
måste densamma bliva försvårad genom sådana brister och
otympligheter i gällande ordning, som i den underdåniga skrivelsen närmare
påvisats; dessa borde fördenskull avlägsnas.

I samband med de framställda anmärkningarna uttala sig statsrevisorerna
också om vem, som enligt deras mening bör anses bära ansvaret för
de påpekade missförhållandena. Efter att hava framhållit, att detta givetvis
i första hand måste läggas på redogöraren, yttra revisorerna vidare:
»Omständigheterna i föreliggande fall tyda dock på att vederbörande skolmyndigheter,
vilka det åligger att öva tillsyn över skolan och taga kännedom
om dess tillstånd och behov, härutinnan visat en viss slapphet och ytlighet
i kontrollen och övervakandet, varigenom missförhållandenas tillkomst
underlättats». Överstyrelsen tillåter sig erinra, att jämlikt § 194 av
gällande läroverksstadga det åligger överstyrelsen att utöva inspektion
över de allmänna läroverken, avseende att åvägabringa en noggrann
kännedom om läroverkens tillstånd och behov, samt övervaka, att gällande
författningar vid dem efterlevas, under det att enligt § 211 styrelse
för samskola har att öva allmän tillsyn över skolan, söka främja dess verksamhet
och tillvarataga dess intressen. Tvekan synes icke behöva råda
därom, att revisorerna avfattat sitt nyss citerade yttrande med anförda
paragrafer för ögonen och att med vederbörande skolmyndigheter torde
avses samskolestyrelsen i Vimmerby och skolöverstyrelsen. I anledning
härav anser sig överstyrelsen böra anföra följande.

Överstyrelsens åligganden angivas visserligen i största allmänhet i läroverksstadgans
paragrafer 192 och ff., men den närmare innebörden därav
framgår av den för överstyrelsen fastställda instruktionen. Sedan i dennas
§ 2 uppräknats de läroanstalter av olika slag, över vilka överstyrelsen
har att öva inseende, sammanfattas i § 3 ifrågavarande uppgift sålunda:
»Beträffande de i § 2 nämnda läroanstalter tillkommer det överstyrelsen
att befordra deras ändamålsenliga utveckling, öva tillsyn och ledning av
det i dem bedrivna undervisnings- och uppfostringsarbetet samt med uppmärksamhet
följa och främja frågor angående ungdomens religiösa, sedliga,
intellektuella och fysiska uppfostran». Uppenbart torde vara, att
dessa bestämmelser begränsa överstyrelsens åligganden till det rent pedagogiska
arbetet, medan överstyrelsen icke tänkts skola taga befattning med
läroverkens angelägenheter i övrigt annat än i sådana fall, då dessa kunde
anses stå i omedelbart sammanhang med frågor rörande ungdomens undervisning
och uppfostran.

Å andra sidan torde knappast behöva framhållas, att rektors sätt att
sköta sitt ämbete i dess helhet alltid är av stor betydelse och att ur denna
synpunkt det givetvis också är av vikt, att jämväl den ekonomiska förvalt -

Bil. 3.

134

ningen liandhaves med all möjlig noggrannhet och omsorg. Skulle rektor
i nu herörda avseende brista i sina plikter och göra sig skyldig till fel och
försummelse och anmälan därom till överstyrelsen ingives eller förhållandet
på annat sätt kommer till överstyrelsens kännedom, har överstyrelsen
givetvis att mot honom vidtaga de åtgärder, vartill omständigheterna giva
anledning. Däremot torde själva undersökningen av rektors sätt att fullgöra
denna del av sina tjänsteåligganden icke tillkomma överstyrelsen.
För denna uppgift finnas andra statens organ: tidigare kammarrätten, nu
riksräkenskapsverket och kammarrätten.

Vad styrelse för samskola beträffar regleras dess sammansättning och
närmare åligganden i läroverksstadgan paragraferna 208—212. Enligt §
208 skall styrelsen bestå av eu av eforus för en tid av fyra år utsedd ordförande,
samskolans rektor och första lärarinna samt två av vederbörande
kommunalstyrelse för eu tid av fyra år utsedda ledamöter eller, därest
landsting bidrager till skolans underhåll, eu av kommunalstyrelsen och en
av landstinget för samma tid utsedd ledamot. Överstyrelsen har alltså icke
att utöva något inflytande på styrelsens sammansättning. Jämlikt § 211
har samskolestyrelsen, om giltig anledning till anmärkning föreligger, att
söka rättelse genom rektor eller, där så befinnes nödvändigt, genom anmälan
hos överstyrelsen. I § 212 uppräknas ytterligare en del ärenden, fallande
under styrelsens befogenhet. Samskolestyrelsen har alltså en vidsträckt
uppgift att fylla, som ingalunda begränsas enbart till det pedagogiska
området. Tvärt om förutsättes tydligen dess medverkan även vill
handläggandet av frågor av rent ekonomisk art såsom förvaltning och
granskning av läroverkets olika kassor och fonder, granskning och underskrivande
av räkenskaperna över de kassor, för vilka rektor ansvarar m. m.
Denna styrelsens mera omfattande befogenhet äger sin naturliga förklaring
däri, att vederbörande kommun, vars representant styrelsen närmast
är, själv här har direkta ekonomiska intressen att tillvarataga. Sålunda
må i detta sammanhang erinras därom, att kommun av lärjungar i de klasser
av skolan, vilka av stat och kommun gemensamt bekostas, är berättigad
att upptaga terminsavgifter.

Alltsedan sin tillkomst 1905 och under sin nu mer än tjuguåriga tillvaro
har överstyrelsen aldrig haft att taga befattning med granskningen och
kontrollen av den ekonomiska förvaltningen eller räkenskapsföringen vid
läroverken. I överstyrelsens skiftande instruktioner har icke funnits ett
ord, som kunnat giva överstyrelsen anledning att utsträcka sin inspekterande
verksamhet även till detta område. Läroverkens räkenskaper passera
icke överstyrelsen utan översändas direkt till riksräkenskapsverket,
anmärkningar mot räkenskaperna kommuniceras i regel icke överstyrelsen,
ej heller hålles överstyrelsen underkunnig om beslut och domar rörande
ärenden av förevarande slag. Endast för det fall att rektorn-redogöraren
skulle göra sig skyldig till fel eller försummelse av beskaffenhet
att medföra disciplinärt ansvar, torde anmälan härom komma att ske hos
överstyrelsen för vederbörlig åtgärd. En dylik anmälan kunde emellertid
med lika stort eller måhända större fog göras hos vederbörande domkapitel,
som, ehuru domkapitlen såsom sådana, i övrigt icke hava något att
skaffa med läroverken, fortfarande på grund av bestämmelser i nådiga
förordningen den 11 februari 1687, huru med rättegång uti domkapitlen
skall förhållas, nådiga cirkuläret den 21 augusti 1786 och nådiga brevet den
7 december 1787 är närmaste forum för läroverken i disciplinmål. Erinras
må emellertid, att överstyrelsen redan i underdånig skrivelse den 12 okto -

- 135 —

ber 1909 hos Eders Kung!. Maj;t hemställt om ändring i gällande bestämmelser
angående lärarnas vid de allmänna läroverkens ställning i disciplinärt
avseende och i infordrat underdånigt utlåtande den 8 mai 1919 över
särskilt tillkallade sakkunnigas »Förslag till vissa ändringar i lärarnas
straff- och processrättsliga samt disciplinära ställning» har överstyrelsen
haft tillfälle att ytterligare giva sin mening tillkänna beträffande berörda
spörsmål. Några åtgärder i den riktning överstyrelsen föreslagit hava
emellertid ännu icke vidtagits.

Vad nu samskolan i Vimmerby vidkommer, har överstyrelsen senast
höstterminen 1922 inspekterat densamma i de avseenden, som enligt vad
ovan anförts, lärer ankomma på överstyrelsen. Någon anmälan från skolstyrelsens
sida enligt läroverksstadgans § 211 har icke skett, lika litet som
överstyrelsen eljest hållits underkunnig om riksräkenskapsverkets tidigare
befattning med samskolans medelsförvaltning och rektor Kölgrens upprepade
försummelser beträffande räkenskapernas avlämnande. Tillvitelsen
om slapphet och ytlighet i kontrollen och övervakandet, i vad densamma
kan vara riktad mot överstyrelsen, får överstyrelsen för den skull
på det bestämdaste tillbakavisa såsom ogrundad.

Skulle emellertid den uppfattningen, som uppenbarligen bär upp statsrevisorernas
anmärkning mot överstyrelsen, vara riktig, nämligen att överstyrelsen
har att företaga även granskning och öva kontroll över rektorernas
ekonomiska förvaltning och räkenskapsföring i denna deras egenskap
eller skulle det anses önskligt, att bestämmelser i sådant avseende fastställdes,
tillåter sig överstyrelsen anföra följande.

En dylik anordning skulle först och främst föra med sig, att överstyrelsens
inspektionsbesök måste utsträckas väsentligen över den tid, som hittills
anslagits till inspektion. Och skulle kontrollen bliva effektiv, måste
besöken givetvis ske mycket oftare än nu kan bliva fallet — helst varje termin,
då medeluppbörd äger rum terminligen. Detta allt skulle medföra, att
överstyrelsens personal icke blott kvantitativt behövde utökas utan även
förstärkas med personer, som ägde särskild erfarenhet på det räkenskapstekniska
området. Ville man åter gå fram den vägen, att läroverkens räkenskaper
kontrollerades i överstyrelsen, erfordrades därtill upprättandet
av ett särskilt revisionskontor hos överstyrelsen. Vidare förutsätter en
sådan anordning ändrade bestämmelser rörande överstyrelsens disciplinära
befogenhet gent emot lärarna.

Överstyrelsen får emellertid som sin bestämda mening uttala, att det
skulle vara ett i hög grad olyckligt grepp, ifall överstyrelsen skulle få sig
ålagd någon kontroll av eller något ansvar för rektorernas ekonomiska förvaltning
och räkenskapsföring. Hittills har överstyrelsens uppgifter haft
till sitt huvudföremål läroverkens undervisnings- och uppfostringsverksamhet
samt vad därmed närmast sammanhänger. Dessa uppgifter hava
varit ägnade att helt upptaga överstyrelsens tid och påkalla all överstyrelsens
uppmärksamhet. Överstyrelsen håller för synnerligen olyckligt, om
arbetet inom överstyrelsen skulle splittras på två för varandra så främmande
uppgifter som den pedagogiska och den kameralt-reviderande. De
ofördelaktiga följderna av ett dylikt sammanförande av heterogena åligganden
hava, som riksräkenskapsverket och överstyrelsen framhållit i sin
ovan nämnda underdåniga skrivelse, på ett mycket påtagligt sätt visat sig
vid den nuvarande dubbeluppgiften för läroverkens rektorer.

En dylik anordning skulle för övrigt, då det för närvarande finnes ett
ämbetsverk, som har till sin speciella uppgift att handhava den ifrågava -

— 136 —

rande kontrollen, leda till en uppdelning av ansvaret, som enligt vad all
erfarenhet ger vid handen, i väsentlig mån skulle beröva densamma dess
effektivitet.

Slutligen anser sig överstyrelsen böra meddela dels att överstyrelsen genom
beslut den 9 januari 1926 beviljat rektor Kölgren på därom av honom
gjord, av läkarbetyg åtföljd ansökan tjänstledighet på grund av sjukdom
under tiden 15 januari—30 juni 1926 från de honom åliggande rektorsgöromålen
vid samskolan i Vimmerby samt förordnat adjunkten vid läroverket
Carl Axel Hellhagen att under samma tid bestrida sagda rektorsgöromål,
dels ock att Kölgren i skrivelse till överstyrelsen tillkännagivit, att han,
vars förordnande som rektor löper till ända med utgången av instundande
juni månad, icke önskar ifrågakomma till förnyat förordnande som rektor.

I avgörandet av detta ärende hava deltagit generaldirektören Bergqvist,
avdelningschefen överdirektören Falk samt undervisningsråden Rydberg,
Johansson, Åström och Wallin.

Stockholm den 9 januari 1926.

Underdånigst:

B. J:n BERGQVIST.

Gustaf Brunnberg.

Bil. 1.

Till kung! skolöverstyrelsen.

Anmodad att avgiva yttrande rörande statsrevisorernas anmärkningar
över Vimmerby samskolas räkenskaper, får jag härmed vördsamt meddela,
att jag utöver vad samskolestyrelsen anfört i sitt utlåtande i samma fråga
icke har något av större vikt att tillägga, men får jag dock starkt understryka,
att djupaste orsaken till de ledsamheter, som här föreligga, är att
söka i den försvagade hälsa, jag haft under senare åren (såsom synes av
hilagda läkarebetyg). Jag är dock icke blind för att jag borde ha begärt
tjänstledighet och fått en vikarie förordnad, men som förmildrande omständighet
till att jag icke vidtagit denna åtgärd, får jag framhålla, att
jag dragit mig därför på grund av den minskning i inkomster, som detta
skulle medfört och försvårat min ekonomiska ställning.

Slutligen her jag att få framhålla, att i samband med vad här ägt rum
det allmänna icke kommer att göra några förluster, såsom synes av vad
samskolestyrelsen närmare förklarat.

Vimmerby den 2 januari 1926.

Edv. Kölgren.

Bil. 2.

Till kung!, skolöverstyrelsen.

Såsom av kungl. skolöverstyrelsen infordrat yttrande i anledning av riksdagens
revisorers anmärkningar rörande Vimmerby samskolas räkenskaper
får samskolans styrelse vördsamt avgiva följande:

— 137 —

Sedan till samskolestyrelsens kännedom kommit, dels att riksdagens revisorer
genom särskilt därtill beordrad tjänsteman, dels revisorn bos riksräkenskapsverket
C. A. Lundin vid verkställda inventeringar av samskolans
räkenskaper funnit, att desamma av rektor handhafts på ett sätt, som givit
anledning till mycket allvarsamma anmärkningar, har samskolestyrelsen
vid sammanträde den 7 sistlidne december uppdragit åt styrelsens ledamöter
bankdirektören E. Ingeström och landstingsmannen G. A. Carlsson
att verkställa inventering av skolans kassor och räkenskaper, varefter inventeringsmännen
avgivit följande berättelse:

»Enligt erhållet uppdrag hava undertecknade denna dag granskat Vimmerby
samskolas räkenskaper och kassor från och med den 1 juli till den
14 december 1925, varvid följande tablå upprättats:

Behållning den s% 1925:

Byggnadsfonden.......................................

............ kronor

4,166:

1 6

Ljus- och vedkassan..............................

........... »

1,799:

36

Biblioteks- och materielkassan ...........

............ »

1,950:

45

Premie- och fattigkassan.......................

............ »

2,034:

30

Bergska fonden .......................................

............ »

570:

06

V. Nybergs fond ...................................

............ »

2,495:

04

Meurlingska fonden ................................

............ »

1,248:

49

Lärarnas avlöningsmedel.......................

........... »

2,887:

40

Sparbankens museimedel........................

............ »

216:

Öl

Orgel- och pianofonden ........................

............ »

168:

66

Rektor Björklunds fond .......................

............ »

293:

91

Sparbankens lärjungebiblioteksfond

............ »

22:

99

Adj. Sterners fond ................................

............ »

1,034:

14

Harald Anderssons minnesgåva..........

............ »

994:

1 1

Rektor Th. Ingeströms fond ...............

............ »

5,000:

Inkomster:

Lärarnas lönemedel ............................................ kronor 28,399: so

Ljus- och vedkassan............................................ » 3,275: —

Biblioteks- och materielkassan ........................ » 459: —

Byggnadsfonden.................................................. » 355: ■—

Terminsavgifter till kommunen...................• __»_ 1,730: — 34,218: so

kronor

59,099: 88

Utgifter:

Lärarnas avlöningsmedel...............

.................... kronor 28,285: 9 7

Ljus- och vedkassan

.................... » 1,283:04

Biblioteks- och materielkassan ....

.................... » 345: 6 0

Byggnadsfonden................................

.................... » 44: 9 5

Terminsavgifter till kommunen ...

.................... » 1,730: —

31,689: so

Behållning den u/12 1925:

Byggnadsfonden................................

..................... kronor 4,476: 21

Ljus- och vedkassan........................

..................... » 3,791:32

Biblioteks- och materielkassan ...

..................... » 2,063: 8 5

Premie- och fattigkassan................

.................... » 2,034; 3 0

Transport kronor 12,364: 6 8

— 138

Transport

kronor

12,364:

68

Bergska fonden....................................................

»

570:

06

V. Nybergs fond ...............................................

»

2,495:

04

Meurlingska fonden ...........................................

»

1,248:

49

Lärarnas avlöningsmedel....................................

»

3,001:

23

Sparbankens museimedel....................................

»

216:

Öl

Orgel- och pianofonden ....................................

»

168:

66

Rektor Björklunds fond ................................

»

293:

91

Sparbankens lärjungebiblioteksfond ................

»

22:

99

Adj. Sterners fond ...........................................

»

1,034:

1 4

Harald Anderssons minnesgåva ....................

»

994:

11

Rektor Th. Ingeströms fond ............................

»

5,000:

kmirnr 59,099: 8 8

Den inventerade behållningen utgöres av:

3 st. dep.-bevis i A.-B. Svenska Handelsbanken

för V. Nybergs fond å tillhopa....................

1 st. d:o d:o för Meurlingska fonden ............

1 » d:o d:o för Bergska fonden ..................

5 » motböcker i A.-B. Svenska Handelsbanken,
2 st. i Skandinaviska Kreditaktiebolaget
och 6 st. i Vimmerby Sparbank med

tillh. innestående ......................................

5 st. Malmö stads 5 % obligationer av år

1923 för Tli. Ingeströms fond ...................

Innestående å löpande räkning i Skandinaviska
Kreditaktiebolaget, enl. besked
........................................ 12,762:4 7

D:o i Sv. Handelsbanken................ 201:5 0

Kontant uppräknade vid inventeringen ........

överskott ................................................................

kronor 2,200: —
» 1,000: —
» 500: —

» 3,282: 9 5

» 5,000: —

» 12,963:9 7

» 2,500:— 27,446:9 2

......................... 36: 6 0

kronor 27,410: 32.

Granskningen har givit anledning till följande anmärkningar:
att någon kassabok icke blivit förd sedan den 1 juli, varför inventeringen
har måst vidtagas med ledning av rektor Kölgrens med blyerts
gjorda anteckningar om inkomster och utgifter samt de verifikationer,
som företetts,

att av den kontanta behållningen den 30 juni, 11,834 kronor 26 öre, större
delen eller omkring 10,000 kronor icke synes hava blivit insatt i bank förrän
i december månad, vilket givetvis åsamkat kassorna en ränteförlust, vilken
bör av redovisaren gäldas,

att lärarnas den 30 juni utestående avlöningsmedel, 2,887 kronor 40 öre,
ej ännu blivit till statskontoret inlevererade, vilket omedelbart bör ske,
att under juni månad till samskolan donerade 5,000 kronor (Th. Ingeströms
fond) icke alls blivit bokförda, samt
att de olika fondernas och kassornas medel på ett olämpligt sätt blivit
sammanblandade, vilket bör rättas sålunda, att de till varje fond och kassa
hörande medel, där ej andra bestämmelser i donationsbreven finnas, insättas
å särskilda depositioner eller motböcker, så att varje kassas behåll -

— 139 —

ning och räntetillgodoliavande genast kan kontrolleras. På löpande räkning
höra endast insättas lärarnas avlöningsmedel, vilka skola vara genast
tillgängliga.

Sålunda befunnet intyga.

Vi mm erhy den 14 december 1925.

Erik Ingeström. A. G. Carlson.»

I enlighet med inventeringsmännens förslag hava därefter kassorna fördelats
och insatts i bank på nedanstående sätt:

»Viinmerby samskolas kassor den 23 december år 1925:

Innestående å dep.-bevis hos A.-B. Svenska Handelsbanken:

För Viktoria Nybergs fond å 3 bevis kronor 2,200: —

» Bergska fonden » 1 » ............ » 500: —

» Meurlingska » » 1 » .............» 1,000: 3,700: —

Innestående å kapitalräkning sböcker i samma
bank:

För Byggnadsfonden ........................................... kronor 4,476:21

» Adj. Sterners fond........................................ » 1,034: 14

» Harald Anderssons minnesgåva ................ » 994: ii 6,504: 4 6

Innestående å sparkasseböcker i samma bank:

För Ljus- och vedkassan .................................... kronor 3,791: 3 2

» Biblioteks- och materielkassan.................... » 2,063:8 5

» Premie- och fattigkassan ....................... » 2,034:30

» Bergska fonden ............................................ » 70: o 6

» V. Nybergs fond.......................................... » 295:04

» Meurlingska fonden .................................... » 248:4 9

» Sparbankens museifond................................ » 216: o i

» Orgel- och pianofonden............................... » 168: 6 6

» Rektor Björklunds fond............................... » 293: 91

» Sparbankens lärjungebiblioteksfond ........ » 22: 9 9

5 st. Malmö stads 5 % obligationer för år 1923

å nom................................................................... kronor

Innestående å giroräkning i Svenska Handelsbanken
(sedan lärarnas den 30 juni utestående
lönemedel, kronor 2,887:4 0, blivit till statskontoret
inlevererade)............................................

9,204: 6 3
5,000: —

113: 83

kronor 24,522: 9 2.

Ovanstående riktigt befunnet.

Vimmerby den 24 december 1925.

Erik Ingeström. A. G. Carlson.

Dessutom har samskolestyrelsen beslutat, att inga medel hädanefter få
lyftas och utbetalas utan att checker och uttagningskvitton underskrivits
förutom av rektor även av ordföranden och ledamoten Ingeström, samt att
inventering av kassan av styrelsen skall verkställas eu gång i månaden.

140

Beträffande den av riksdagens revisorer beräknade behållningen den 12
november 13,630 kronor 27 öre jämte senare tillkommen differens 912 kronor
7 öre eller tillsammans 14,542 kronor 34 öre är densamma mindre än den av
inventeringsmännen antecknade behållningen 15,463 kronor 97 öre, vilket
dock kan förklaras därav, att både en del inkomster och utgifter tillkommit
efter ovannämnda dato. Den av inventeringsmännen upprättade balansräkningen
anse vi vara riktig med reservation för de anmärkta räntorna
å medel, som ej varit insatta å bank. Dessa räntor kunna emellertid
icke exakt bestämmas före bokslutet den 30 juni 1926, då redovisaren får
täcka möjligen befintliga differenser, vilka icke kunna uppgå till något
avsevärt belopp.

Av ovanstående redogörelse torde framgå, att sämsk olans styrelse vidtagit
alla för betryggande av skolans ekonomi erforderliga åtgärder.

Då emellertid av den verkställda inventeringen framgått, att rektor Kölgren
förvaltat skolans ekonomi och skött dess räkenskaper på ett otillfredsställande
sätt och icke vidare bör ensam omhänderhava desamma, och då
styrelsens ledamöter icke torde vara skyldiga att taga någon befattning
med räkenskapsföringen, har samskolestyrelsen föreslagit, att läroverksadjunkten
Hellhagen, vilken för närvarande är förordnad såsom rektors
sekreterare, även måtte biträda rektor Kölgren med bokföringen och skötseln
av samskolans räkenskaper, vartill han förklarat sig vara villig.

Beträffande revisorernas anmärkning, »att vederbörande skolmyndigheter,
vilka det åligger att öva tillsyn över skolan och taga kännedom om
dess tillstånd och behov, härutinnan visat eu viss slapphet och ytlighet i
kontrollen och övervakandet», vilja undertecknade ledamöter i samskolestyrelsen
särskilt anföra följande:

Av samskolestyrelsens protokoll framgår, att någon inventering i enlighet
med bestämmelserna i kungl. kungörelsen den 7 december 1906 icke
blivit verkställd sedan den 31 december 1915, och att räkenskaperna icke
granskats och underskrivits av styrelsen gemensamt sedan den 3 juli 1915,
efter vilken tid räkenskaperna granskats och underskrivits av vederbörande
ordförande i styrelsen utan att styrelsen i sin helhet varit sammankallad
och anteckning om förrättningen gjorts i protokollet. Samskolestyrelsens
ledamöter hava således icke lämnats det tillfälle att granska
räkenskaperna, vilket författningsenligt föreskrivits, och hava därför lätt
kunnat bibringas den uppfattningen, att de icke haft någon skyldighet
härutinnan. Vi anse därför, att ordföranden ensam — liksom hans företrädare
före honom — iklätt sig ansvaret för räkenskapernas riktighet, och
att den försumlighet, som möjligen kan läggas oss till last, endast består
däri, att vi icke beivrat vår rätt att få deltaga i granskningen.

I egenskap av ordförande får undertecknad, Nyberg, såsom närmare
förklaring till i ovannämnda skrivelse påpekade förhållande, att jag ensarn
t granskat och underskrivit räkenskaperna, meddela, att jag följde
två föregående ordförandenas förfaringssätt, och då icke någon anmärkning
blivit framställd, från vare sig kungl. kammarrätten eller riksräkenskapsverket
häremot, har jag trott mitt förfarande vara godtagligt.

Vimmerby den 2 januari 1926.

Erik Ingeström.

A. G. Nyberg.

A. G. Carlsson.

- 141 —

Bil. 3.

Skolöverstyrelsen och riksräkenskapsverket,

angående föranstaltande av allsidig
utredning rörande den ordning, som
gäller för den ekonomiska förvaltningen
vid de allmänna läroverken
och med dessa i förvaltningsavseende
jämförliga läroanstalter.

Till Konungen.

Skolöverstyrelsen och riksräkenskapsverket få härmed i underdånighet
fästa Eders Kungl. Majrts uppmärksamhet vid vissa frågor rörande den
ekonomiska förvaltningen vid de allmänna läroverken och vissa andra läroanstalter.

Efter hand som den statliga förvaltningen vuxit, har med ökad styrka
gjort sig gällande behovet av en på en gång effektiv och dock såvitt möjligt
lätthanterlig kontroll över den omfattande medelsförvaltning, som är
anförtrodd åt statens olika organ. Vid utövandet av denna kontrollerande
verksamhet möter emellertid ofta nog den svårigheten, att de olika institutioner,
som bliva föremål för densamma, äro organiserade på så växlande
sätt, att det visar sig svårt eller omöjligt att för kontrollen finna former,
som äro på en gång tillräckligt enkla och tillräckligt smidiga för att låta
sig anpassas efter de växlande förhållandena. I sammanhang med dylika
frågor har också uppmärksamheten blivit ytterligare fäst vid det redan tidigare
i andra sammanhang ej sällan påtalade förhållandet, att vissa statsinstitutioners
ekonomiska förvaltning, även bortsett från den statliga kontrollens
synpunkt, ej är ordnad på ett sätt, som tillfredsställande tjänar
institutionernas eget syfte. Bland de statsinstitutioner, i fråga om vilka
det nu sagda äger påtaglig giltighet, äro enligt överstyrelsens och riksräkenskapsverkets
gemensamma erfarenhet de allmänna läroverken och
vissa andra statliga läroanstalter. Det synes därför såväl ur den statliga
kontrollens synpunkt som ur läroanstalternas egen synpunkt i hög grad
önskvärt, att den för dessas ekonomiska förvaltning gällande ordningen
underkastas en allsidig revision. Ämbetsverken vilja belysa detta behov
genom att något redogöra för vissa egendomligheter i sagda ordning; ämbetsverken
begränsa sig därvid till de allmänna läroverken, emedan egendomligheterna
i fråga framträda mest bjärt vid dessa.

De allmänna läroverken hava icke upprättats genom någon från statens
sida uppgjord samt genom statens organ och för statens medel genomförd
enhetlig plan, utan de hava småningom vuxit fram genom samverkan av
många olikartade, statliga,kyrkliga,kommunala och rent personliga krafter.
Detta oenhetliga ursprung har också kommit att inverka på ordningen för
läroverkens ekonomiska förvaltning. Denna ordning är icke präglad av
någon enhetligt genomtänkt planmässighet; utan i densamma ingå åtskilliga
moment, som hava sin grund i den historiskt framvuxna traditionen
och som fått stå kvar vid sidan dels av varandra, dels av moment, som äga
sitt ursprung i modernare, efter en rationell ordning strävande uppfattning
av förvaltningens uppgifter och medel, utan att man alltid lyckats
eller ens sökt bringa sagda äldre moment i tillfredsställande överensstämmelse
vare sig med varandra eller med de modernare bestämmelserna. De

— 142 -

ojämnheter, som sålunda uppstått och som tillsammans göra läroverkens
ekonomiska förvaltning svåröverskådlig och tungrodd, gälla såväl de förvaltade
medlen som förvaltningsapparaten.

De vid ett allmänt läroverk förvaltade medlen äro till ursprung och natur
av flera olika slag.

Enligt § 218 av läroverksstadgan skola vid varje läroverk finnas Ijusoch
vedkassa, biblioteks- och materielkassa samt premie- och fattigkassa,
var och en med sin särskilda, i stadgan angivna uppgift. Samtliga dessa
kassor, vilka torde kunna betecknas såsom läroverkets ordinarie driftkassor,
hava sin förnämsta regelbundna inkomst i vissa lärjungeavgifter,
nämligen dels inskrivningsavgifter, som utgå till dem alla, dels terminsavgifter,
som utgå till ljus- och vedkassan samt biblioteks- och materielkassan.
Därjämte angivas i stadgan såsom inkomstkällor till ljus- och vedkassan
avkastning av donationer, avsedda för sådana behov, som skola av
denna kassa fyllas, samt till premie- och fattigkassan dels frivilliga gåvor,
dels av Kungl. Maj:t (se § 217, 1) eller domkapitlet bestämd andel av stiftets
premie- och fattigkassans inkomster. I verkligheten kunna naturligtvis
donationer och frivilliga gåvor tillfalla även sådana kassor, i fråga om
vilka stadgan icke räknar med denna möjlighet. Dessutom har alltsedan
kristiden utgått statsunderstöd till sådana ljus- och vedkassor, som därav
varit i särskilt behov. Detta understöd är emellertid för närvarande under
avveckling; under innevarande hösttermin 1925 har det utgått allenast
till två läroverk med samanlagt 1,250 kronor. — I nu ifrågavarande avseende
intager statens provskola, nya elementarskolan i Stockholm, såtillvida
en särställning, att vid detta läroverk de tre nyssnämnda kassorna motsvaras
av en enda kassa, den s. k. skolkassan.

Vidare skall enligt § 219 av läroverksstadgan vid varje läroverk finnas
en byggnadsfond., vars uppgift jämväl finnes i sagda paragraf angiven.
Denna fonds inkomster utgöras av terminsavgifter av lärjungarna. För
de ändamål, för vilka byggnadsfonden är avsedd,hava dessutom tidigare utgått
ganska betydande bidrag från de särskilda stiftens av domkapitlen
förvaltade byggnadskassor, vilka dock numera i de flesta stift äro förbrukade.
Däremot har i fråga om flertalet läroverk vederbörande kommun
åtagit sig att sörja för de flesta och dyrbaraste av ifrågavarande ändamål.

Ytterligare finnas vid samtliga läroverk donationer för växlande ändamål
och med växlande förvaltningsbestämmelser samt ofta till stort belopp.
De i fråga om dylika donationers förvaltning och användning givna bestämmelserna
äro icke blott, såsom redan sagts, växlande utan ofta också
oklara eller opraktiska, ja, på grund av förändrade tidsförhållanden omöjliga
att noggrant efterkomma.

Vidare äger väl varje läroverk några inkomster av mera tillfällig natur,
t. ex. hyror, räntor å andra medel än donerade fonder, behållning av lärjungefester
m. m.

Huvudsakligen såsom mellanhand, ehuru visserligen med redogörares
ansvar, knappast såsom förvaltare i egentlig mening, tjänstgöra läroverkets
myndigheter i fråga om de avlöning smedel till läroverkets lärare och
andra tjänstemän, som utgå av staten och i vissa fall (slöjdlärare, lärarpersonalen
vid samskolorna, i några kommuner hyresbidrag) även av
kommunen.

Slutligen tjänstgör läroverket såsom uppbördsorgan i fråga om vissa
medel, som icke komma läroverket till godo, nämligen lärjungarnas ter -

— 143 —

minsavgifter till staten eller, i fråga om samskolorna, till vederbörande
kommun.

De medel, som gå genom läroverkens myndigheter, äro således synnerligen
växlande i fråga om såväl ursprung som ändamål. Detsamma gäller
förvaltningsformerna.

Ämbetsverken vilja i fråga om läroverkens förvaltningsapparat fästa
uppmärksamheten vid vissa bestämmelser rörande redogörare, ansvar och
revision samt vid vissa mer eller mindre genomgående egendomligheter i
hithörande författningar.

Enligt gällande läroverksstadga (§§ 149, 150, 218,4, 219,3, 223 och 226) direktor
redogörare för alla de medel, som förvaltas eller åtminstone uppbäras
av ett läroverk — med undantag blott av sådana donerade medel, för
vilka i donationsurkunden givits föreskrift i annan riktning. Även i
fråga om medel av sistnämnda art är emellertid rektor ofta nog medlem
av den förvaltande myndigheten och skall naturligtvis i varje fall av denna
myndighet mottaga och för avsett ändamål använda dessa medels avkastning.
— Denna rektors ställning såsom redogörare är, vad stockholmsläroverken
beträffar, såtillvida modifierad, att direktionen över Stockholms
stads undervisningsverk för dessa läroverk förvaltar vissa donationer samt
beträffande avlöningsmedlen i huvudsak äger att fullgöra de åligganden,
som vid övriga allmänna läroverk tillkomma rektorerna.

Lämpligheten av den sålunda refererade ordningen måste ses i ljuset av
vad som i övrigt utgör rektors uppgifter. Dessa finnas — utöver bestämmelser,
som äro givna på särskilda punkter, spridda över så gott som hela
läroverksstadgan — angivna i § 133,1 samt i §§ 141—156 av denna stadga.
De kunna sammanfattas så, att rektor, vilken alltid skall vara ordinarie
läroverkslärare, i första rummet är ledare av de olika grenarna av läroverkets
verksamhet samt i nära samband därmed dels läroverkets representant
utåt, dels lärare. Härav följer, att bland dem, som kunna komma i
fråga till eu rektorstjänst, ytterst sällan finnes någon, som äger egentlig
utbildning för ekonomiskt förvaltningsarbete, och jämförelsevis sällan någon,
som äger större erfarenhet av dylikt arbete. Såväl på grund av rektors
huvuduppgift som på grund av sagda utbildningsförhållanden blir det
också vid eu rektorstillsättning omöjligt för överstyrelsen, som skall avgiva
förslag i ärendet, och för Eders Kungl. Maj:t, som fattar beslut i detsamma,
att fästa huvudsakligt avseende vid kandidaternas kvalifikationer
för den ekonomiska förvaltningen; före denna synpunkt måste gå hänsynen
till deras kvalifikationer såsom pedagogiska ledare.

Av det sagda framgår, att rektors uppgifter äro synnerligen mångskiftande.
Därmed sammanhänger också, att de äro synnerligen tidskrävande.
Och de äro stadda i ständig tillväxt. Ämbetsverken vilja i detta avseende
särskilt erinra om två omständigheter. Å ena sidan utmärkes vår tid på
det pedagogiska området av ett rörligt intresse men tillika av eu betydande
osäkerhet, förhållanden, vilka ställa alltjämt ökade krav på rektors kontakt
med lärjungarna, lärarna, hemmen och den pedagogiska diskussionen.
Ä andra sidan utmärkes vår tid på det administrativa området av en tendens
till författningsbestämmelser, som gå alltmer i detalj men ingalunda
äro i däremot svarande grad genomtänkta, enhetliga och överskådliga.
Under sådana omständigheter blir det ytterligt svårt för en rektor att
finna tillbörlig tid för alla sina mångskiftande sysslor och att på det rätta
sättet avväga den tid, som ägnas åt de särskilda sysslorna. Det blir eu
stor risk, att han dragés från sina pedagogiska uppgifter, som borde vara

— 144 -

huvudsaken, till de administrativa, som borde vara allenast medel för de
förra. Och denna risk är större i samma mån, som lian på grund av sin på
detta område mindre omfattande erfarenhet lätt kommer att känna en oro
och osäkerhet i fråga om det för saken bästa och för hans ansvarighet såsom
redogörare tryggaste, vilken ej, eller åtminstone ej i samma grad,
skulle behöva göra sig gällande hos en för dylikt arbete utbildad person.

Men mångsidigheten i rektors uppgifter medför ej blott, att lians verksamhet
blir synnerligen tidskrävande, utan också att hans ställning blir
grannlaga. Hans förhållande till lärjungar och hem, till de särskilda lärarna
och kollegiet, till komunala och centrala myndigheter kan lätt nog
giva anledning till friktioner, som äro ägnade att öva en störande inverkan
på läroverkets arbete. Det är därför av vikt, att dessa friktionsanledningar
ej genom olämpliga bestämmelser ökas utöver vad som enligt sakens
natur ej kan undgås.

Nu äger visserligen rektor ett s. k. skrivbiträde. Härom föreskriver §
151 av läroverksstadgan: »Vid läroverk, där särskilt arvode är till skrivbiträde
åt rektor anslaget, skall rektor därtill utse lämplig och villig lärare
vid läroverket, vilken har till åliggande att, mot åtnjutande av nämnda arvode,
på rektors ansvar bestrida de expeditionsgöromål, som honom av
rektor anförtros, samt i övrigt gå rektor till banda vid dennes uppsikt över
lärjungarna. Den genom denna bestämmelse och det i densamma omnämnda
anslaget givna ordningen har länge känts såsom otillfredsställande.
Den lämnar ingen garanti för beredande av skrivbiträde åt alla rektorer.
Den binder uppdraget såsom skrivbiträde vid lärare vid läroverket.
Den bereder skrivbiträdena allenast ett synnerligen knappt arvode. Den
kan visserligen befria rektor från en del arbete men icke i något avseende
från det med arbetet förenade ansvaret.

För att råda bot på dessa brister gav Eders Kungl. Maj:t den 12 mars
1918 rektorn vid högre allmänna läroverket i Uppsala A. Nordfelt i uppdrag
att verkställa utredning angående ändamålsenligare anordning av
skrivbiträdesinstitutionen vid de allmänna läroverken. Till åtlydnad av
detta uppdrag avgav Nordfelt samma år underdånigt förslag i ämnet.
Detta förslag har emellertid aldrig blivit förverkligat, utan det enda resultatet
av detsamma har blivit, att genom beslut av 1920 års riksdag dels anslaget
till skrivbiträden blivit så pass mycket liöjt, att numera skrivbiträde
kan anställas vid alla allmänna läroverk, dels bestämmelserna rörande
anslagets användning modifierats i den riktningen, att detsamma, utom
till arvode åt det egentliga skrivbiträdet, kan användas också till annat
biträde å rektorsexpeditionen. Dessa förändringar utgöra utan tvivel förbättringar.
Men den beviljade höjningen i anslaget har varit så pass begränsad,
att de flesta rektorer ansett det till läroverket anslagna beloppet
böra i sin helhet utgå till det egentliga skrivbiträdet och följaktligen ansett
sig förhindrade att anlita annat biträde. Och i fråga om den egentliga
skrivbiträdesinstitutionen kvarstå de väsentliga bristerna, att arvodet till
skrivbiträdena rör sig med efter nuvarande arbetspriser mycket blygsamma
belopp, att till skrivbiträde måste utses någon av läroverkets lärare,
utan att denne äger åtnjuta någon mot detta arbete svarande lindring
i sin undervisningsskyldighet, att rektor till följd av dessa omständigheter
icke kan äga säkerhet att till skrivbiträde finna någon person, som äger
tillräcklig erfarenhet och övriga kvalifikationer för uppdraget, och endast
undantagsvis kan betunga skrivbiträdet med så mycket arbete, som rätteligen
skulle behövas för den önskvärda lindringen i rektors eget arbete,

145 -

samt att skrivbiträdesinstitutionen i varje fall icke innebär någon begränsning''
av det rektor åliggande ansvaret.

Av allt detta följer, att de förut omnämnda allvarliga olägenheter, som
äro förknippade med rektors förvaltningsarbete, i det väsentliga kvarstå
orubbade även efter de av 1920 års riksdag beslutade ändringarna. Också
har även efter denna tid från olika initierade håll upprepade gånger framhållits
nödvändigheten av ytterligare åtgärder för lindrande av sagda arbete.
Av dylika uttalanden vilja ämbetsverken erinra om några, därvid
dock görande början med ett uttalande, som gjordes efter det att Eders
Kungl. Maj:t avlåtit proposition i ärendet till riksdagen men innan denna
ännu fattat sitt beslut. Den 29—31 mars 1920 hölls inför överstyrelsen ett
möte med de allmänna läroverkens rektorer för överläggning angående åtskilliga
läroverkens angelägenheter. Ett av överläggningsämnena hette
»Rektorernas arbetsbörda». Överläggningen i detta ämne inleddes med ett

föredrag av rektor Nordfelt, vilken bland annat förklarade: »Då jag--

icke vill dölja sanningen, får jag i fråga om de större läroverken, särskilt
provår släroverken, redan från början helt kort och lugnt förklara, att det
enligt min mening icke är så, att bågen är nära att brista, utan så, att den
redan har brustit eller åtminstone fått en sådan knäck, att den icke längre
kan användas till sitt egentliga ändamål. Jag menar härmed, att vi rektorer
vid nämnda läroverk knappast längre äro att betrakta som pedagogiskt
verksamma krafter i egentlig mening utan snarare förvandlats till
expeditionskarlar, som sitta på vår skrivstol dag ut och dag in, till övervägande
del sysselsatta med göromål, jämförliga med andra kanslitjänstemäns.
» 1 den på föredraget följande diskussionen gjordes i det stora hela
likartade synpunkter gällande. — Sedermera hava dels lärarnas lönekommitté
i sitt den 15 augusti 1923 avgivna underdåniga betänkande, dels överstyrelsen
i sitt över detta betänkande den 30 september 1924 avgivna underdåniga
utlåtande framhållit, hurusom här föreligger eu fråga av största
vikt för läroverkens sunda utveckling.

I nu förevarande sammanhang vilja ämbetsverken i huvudsak inskränka
sig till att ånyo framhålla vikten av en sådan förändring i de bestående
förhållandena, som är ägnad att återföra rektor till hans huvuduppgift såsom
pedagogisk ledare.

Vad angår ansvar och revision, ställer sig saken rätt olika i fråga om de
olika slag av medel, för vilka rektor är redogörare eller åtminstone uppbördsman.

I fråga om de kassor, som ämbetsverken i det föregående betecknat såsom
läroverkets driftkassor, föreskriver § 218,4 av läroverksstadgan: »Värden
av samt ansvaret och redogörelsen för dessa kassor åligge rektor, som
jämväl, där ej annorlunda är föreskrivet, bestämmer angående de utgifter,
som ur desamma skola bestridas». I fråga om donationsmedel föreskriver
§ 226: »Donationsmedel till stipendier eller för annat ändamål skola noggrant
användas efter givarens föreskrift. För sådana, som stå under ett
läroverks omedelbara förvaltning, ansvare och redogöra rektor, där ej annorlunda
är särskilt föreskrivet.» Ytterligare stadgas i § 227,1: Räken skaperna

över de kassor, för vilka rektor enligt § 218 mom. 4 och § 226 ansvarar,
skola vid högre allmänt läroverk och realskola för gossar av kollegiet,
vid samskola av dess styrelse, årligen granskas och underskrivas. Göres
icke anmärkning vid räkenskapernas beskaffenhet eller i avseende på
någon föi'' medlen ställd säkerhet, och uppkommer i följd av grövre försum -

10 — Rev.-berättelse ang. statsverket för år 1925. III.

— 146 —

melse härutinnan för kassan förlust, vare kollegiets och samsko] estyrelsens.
ledamöter, en för alla och alla för en, ansvariga för densamma.»

Den i sistnämnda stadgande föreskrivna revisionen kan numera, då antalet
medlemmar i många kollegier väsentligt ökats och vissa kollegier till
och med omfatta flera tiotal medlemmar, icke verkställas av kollegiet in
eorpore eller skulle åtminstone, om den så utfördes, även i fråga om de
mindre kollegierna och samskolestyrelsema bliva en synnerligen tungrodd
apparat. Vid sidan av läroverksstadgan har därför utbildat sig den praxis,
att kollegiet eller styrelsen inom sig utser ett mindre antal, vanligen två,
revisorer, som verkställa revisionen och till sina uppdragsgivare avgiva
berättelse över densamma, varpå kollegiet eller styrelsen i sin helhet i förlitande
på sagda berättelse underskriver räkenskaperna och därmed ikläder
sig det i stadgandet omförmälda ansvaret.

Den sålunda refererade ordningen utmärkes alltså av den egendomligheten,
att eu månghövdad korporation ikläder sig ansvaret för eu förvällning,
på vilken den i stort sett icke har något inflytande utan som skötes
av en enda person, och detta på grund av en granskning, i vilken endast
ett mycket begränsat antal av korporationens ledamöter tager någon egentligen
verksam del. Alldeles särskilt bjärt framträder de! egendomliga i
denna ordning, om man betänker, att till kollegiets ledamöter höra jämväl
vikarier å ordinarie ämneslärartjänster, de må hava sin ställning på grund
av ett aldrig så tillfälligt förordnande. En dylik ordning må hava sin
historiska förklaring; men lämplig kan den icke vara.

Angående byggnadsfonden föreskriver § 219,3: »Vården av samt ansvaret
för byggnadsfonden åligge vid högre allmänt läroverk och realskola för
gossar rektor jämte en av kollegiet och två av vederbörande kommunalstyrelse
utsedda delegerade samt vid samskola dess styrelse. Redogörelsen
för fonden tillkommer rektor», samt § 227,2: »Räkenskaperna över förvaltningen
av läroverkets byggnadsfond skola underskrivas av rektor jämte
de i § 219 mom. 3 omförmälda delegerade samt, där icke annorlunda är särskilt
stadgat, årligen granskas av två revisorer, vilka i stift, där byggnadskassa
finnes, utses den ene av domkapitlet och den andre av vederbörande
kommunalstyrelse, samt i övriga stift båda av kommunalstyrelsen.»

Angående lärarnas avlöningsmedel samt de till statsverk eller kommun
utgående terminsavgifter giver läroverksstadgan inga föreskrifter angående
kollegiets eller samskolestyrelsens medansvarighet. De smäkassor,
som kunna uppkomma genom vissa förut omnämnda tillfälliga inkomster,
finnas överhuvudtaget icke berörda i läroverksstadgan. Emellertid finnes,
utöver vad i läroverksstadgan är föreskrivet angående läroverkens ekonomiska
förvaltning, eu särskild nådig kungörelse (den 7 december 1906) angående
bestämmelser rörande sättet för uppgörande av de allmänna läroverkens
räkenskaper. Vissa i denna kungörelse meddelade bestämmelser
hava sedermera blivit ändrade genom budgetårets omläggning och riksräkenskapsverkets
upprättande, men i övrigt gäller kungörelsen fortfarande.
I mom. 1 av denna kungörelse angivas de räkenskaper, för vilka
kungörelsen gäller, på följande sätt: »Räkenskaperna---skola om fatta

alla de i §§ 218—223 av stadgan för rikets allmänna läroverk den 18
februari 1905 omförmälda samt övriga under ett läroverks omedelbara förvaltning
stående kassor och fonder ävensom lärarnas avlöningsmedel och
till statsverket ingående terminsavgifter». I de följande momenten talas
sedan om »räkenskaperna» såsom en helhet, utan att skillnad göres mellan
olika slag av medel. Bland annat hänvisas i mom. 3 till den av ämbetsver -

147

ken i det föregående omtalade, L § 227 av läroverksstadgan föreskrivna proceduren
med räkenskapernas granskning och underskrivande. I anslutning
härtill har utbildat sig den praxis, att sagda granskning och underskrivande
omfattar även avlöningsmed el och terminsavgifter till staten, ehuru
läroverksstadgan icke giver vid handen, att rektor skall med någon dela
ansvaret för sagda medel. — Vad angår de tillfälliga småkassorna, har
praxis blivit mycket växlande såväl vid olika läroverk som i fråga om
olika kassor. I vissa fall innefattas de i den allmänna granskningen, i
andra fall äro de underkastade någon annan form av granskning eller ingen
granskning.

1 vad ämbetsverken sålunda anfört ingå åtskilliga exempel pa sådana
svårigheter, som beredas genom gällande författningsbestämmelsers beskaffenhet.
Utöver vad i detta avseende framgår av det sagda, vilja ämbetsverken
anföra ytterligare några synpunkter och exempel.

Gällande bestämmelser rörande samma eller med varandra nära sammanhängande
frågor äro ofta splittrade på ett flertal författningar, vilkas
inbördes förhållande icke alltid är tillbörligt genomtänkt. Det sålunda
uppkomna komplexet av bestämmelser blir svåröverskådligt och stundom
lidande av inre motsägelser, följaktligen svårt eller omöjligt att med säkerhet
tillämpa. För att giva ett från ett begränsat område hämtat exempel
på den mängd av författningar, som måste hållas i minne, bifoga ämbetsverken
eu förteckning på de lagar, nådiga reglementen, nådiga kungörelser
och nådiga brev samt cirkulärskrivelser från överstyrelsen, vilka för närvarande
gälla för avlöning, pensionering och familjepensionering av befattningshavarna
vid de allmänna läroverken — varvid ämbetsverken å
ena sidan utelämna sådana bestämmelser, som gälla allenast vissa särskilda
tjänster, å andra sidan dock icke våga garantera, att förteckningen är fullständig.

Gällande bestämmelser föreskriva ofta procedurer, som äro invecklade
och tidsödande, isynnerhet i förhållande till den obetydliga sak, frågan
mången gång gäller. Ämbetsverken vilja som exempel erinra om den i § 123
av läroverksstadgan givna föreskriften, att rektor har rätt att åt lärare,
som av oförutsedda omständigheter hindras att bestrida sin tjänst, bevilja
ledighet samt förordna vikarie för högst två veckor; dock med skyldighet
för rektor att om åtgärden ofördröjligen underrätta överstyrelsen. Denna
bestämmelse lider först och främst av den begränsningen, att den är avsedd
endast för fall av oförutsedda hinder. Ivan behovet av ledighet på förhand
beräknas, skall frågan, den må gälla aldrig så kort tid, hänskjutas till
överstyrelsen. Vidare finnes ingen med rektors nyssnämnda rätt förenad
befogenhet att träffa bestämmelse angående avlöningsförhållandena, utan
avlöningen skall utgå efter i övrigt gällande grunder, någonting, som särskilt
då det gäller partiell ledighet eller ett vikariats uppdelning på flera
personer, kan föranleda icke blott invecklade räkningar utan stundom
också tvekan angående beräkningens grunder. I verkligheten tillämpas
därför ofta den i strid mot eller åtminstone vid sidan av gällande författningar
utbildade praxis, att vid dylika kortare ledigheter den tjänstledige
och vikarien under hand överenskomma om avlöningen och stundom icke
heller överstyrelsen underrättas. På liknande sätt förhåller det sig med
den genom nådiga kungörelsen den 30 augusti 1916 nr 471 givna föreskriften,
att när en statens befattningshavare erhåller tjänstledighet för offentligt
uppdrag, frågan om hans avlöning under ledigheten skall under vissa
förutsättningar hänskjutas till Eders Kungl. Maj:ts prövning. Denna be -

1 IN

stämmelse lider av den dubbla olägenheten, dels att i konkreta fall tvekan
ofta nog kan uppstå, huruvida det föreligger förutsättningar för frågans
hänskjutande till Eders Kungl. Maj:t, dels att tjänstledigheten stundom är
av så ytterligt ringa omfattning, att frågans hänskjutande till Eders
Kungl. Maj:t synes innebära eu mot dess vikt ingalunda svarande omständlighet.

Redan av det sagda framgår, att hithörande författningsbestämmelser,
just därför att de äro svåröverskådliga och invecklade, ofta också äro
oklara och svårtolkade. Men även i övrigt gäller sistnämnda omdöme i
stor utsträckning. Ämbetsverken vilja exempelvis framhålla, att gränserna
för ett läroverks olika kassor, i fråga om såväl inkomster som utgifter,
äro synnerligen oklara, samt att det likaledes är oklart, huruvida det
i mom. 5 av ovannämnda nådiga kungörelse den 7 december 1906 använda
uttrycket »läroverkens medel» avser jämväl terminsavgifterna till stat eller
kommun, i fråga om vilka läroverken endast äro uppbördsorgan.

Slutligen vilja ämbetsverken i detta sammanhang framhålla, hurusom
författningsbestämmelser, vilka avse statens institutioner överhuvudtaget
eller åtminstone ett flertal av dessa, däribland läroverken, ofta nog visa sig
svåra att tillämpa i fråga om de sistnämnda på grund av deras i många
avseenden säregna karaktär. Belysande äro i detta avseende vissa svårigheter,
som yppat sig, då det gällt att för läroverken draga konsekvenserna
av budgetårets omläggning. I den förut omnämnda nådiga kungörelsen
den 7 december 1906 föreskrives, att vid läroverk inventering av samtliga
kassor och fonder skall förrättas å sista söckendagen av varje räkenskapsår
av två av kollegiet, respektive samskolestyrelsen utsedda inventeringsmän.
Vid den tid, då sagda kungörelse utfärdades, sammanföll räkenskapsåret
med kalenderåret. Inventeringen kom då afl infalla visserligen under ferier
men dock vid eu tid, då kollegiets ledamöter icke pläga vara synnerligen
skingrade. Sedan numera budgetåret och som eu följd därav räkenskapsåret
blivit omlagt, kommer inventeringen att infalla under eu tid, da
kollegiets medlemmar hava ferier och i regel äro skingrade åt olika håll
samt rektorerna lämpligen böra erhålla åtminstone eu väsentlig del av sin
lagligen tillförsäkrade semester. Ännu större svårigheter bereder av samma
skäl den genom nådiga kungörelsen den 23 maj 1924 nr 178 givna föreskriften
angående tiden för räkenskapernas insändande till riksräkenskapsverket
(senast den 15 september). När den nyssnämnda ferietiden slutar och
kollegiet åter samlas till början av ett nytt läsår, äro de första arbetsveckorna
särskilt arbetstyngda av sådana bestyr, som kräva omedelbar behandling
för planläggande och igångsättande av det nya läsårets arbete.
Under sådana omständigheter är det ytterligt svårt och har i åtskilliga fall
visat sig omöjligt att inom den utsatta tiden medhinna räkenskapernas avslutande,
granskande, bindande och insändande; eller om detta arbete verkligen
medhinnes inom den utsatta tiden, sker det lätt nog endast till priset
av ett väl summariskt förfarande såväl vid räkenskapernas detaljutformning
som deras granskning.

De olägenheter, som, på sätt i det föregående framhållits, kunna härflyta
ur vissa brister i gällande författningsbestämmelser, måste givetvis bliva
desto mera kännbara, ju mer noggrann och ingående den kontroll är, som
utövas. Även med den största samvetsgrannhet och skicklighet kan eu rektor,
framför allt på grund av författningsbestämmelsernas oklarhet, lätt
nog komma att leva i ett tillstånd av osäkerhet, som måste högst ofördelaktigt
inverka på hans ämbetsutövning.

149

Med vad ämbetsverken sålunda anfört anse1 sig ämbetsverken hava till
fullo motiverat det i början fällda omdömet, att den för de allmänna läroverkens
ekonomiska förvaltning gällande ordningen icke är tillfredsställande
vare sig ur läroverkens egen eller ur den statliga kontrollens synpunkt,
För läroverkens sunda utveckling är det ingenting mindre än en
livsfråga, att rektorerna få väsentligen ägna sin tid och kraft åt sin pedagogiska
huvuduppgift. Och vad kontrollen beträffar, måste densamma
bliva försvårad genom sådana brister och otympligheter i gällande ordning,
som i det föregående påvisats; dessa böra fördenskull avlägsnas, även
om det med full sanning kan sägas, att trots allt det allmännas medel på
ifrågavarande förvaltningsområde i stort sett blivit lika samvetsgrant
förvaltade och på ett lika klokt sätt kommit de avsedda syftena till godo
som på något annat förvaltningsområde.

På grund av vad sålunda anförts anse ämbetsverken det uppenbart, att
den för de allmänna läroverkens ekonomiska förvaltning gällande ordningen
behöver underkastas eu allsidig revision i syfte att på området åstadkomma
förvaltningsformer, vilka kunna dels återföra rektorernas administrativa
uppgifter inom gränser, som göra det möjligt för rektorerna att
ägna huvudparten av sin tid och sitt arbete åt den egentliga rektorsuppgiften,
ledningen av det undervisande och uppfostrande arbetet vid läroverket,
dels underlätta och säkerställa den behövliga statliga kontrollen.
Arbetet med en dylik revision skulle möjligen kunna möta vissa svårigheter
däruti, att den knappast skulle kunna helt undvika att beröra vissa
frågor, som sammanhänga med läroverkens organisation och lönereglering.
Ämbetsverken anse emellertid frågan alltför angelägen för att utan skada
kunna uppskjutas till eu oviss tid efter organisations- och löneregleringsfrågornas
avgörande. Det skulle till och med kunna vara förenat med
vissa fördelar, ifall nu ifrågasatta utredning komme till stånd, innan besluten
i sagda båda frågor vinna sin definitiva detaljutformning. Erfarenheten
har nämligen visat, att hänsynen till de lämpligaste förvaltningsformerna
icke alltid kommer till sin fulla rätt vid bedömande av organisations-
och löneregleringsfrågor. Det torde emellertid vara omöjligt att pa
förhand uppdraga någon bestämd gräns mellan nu nämnda trenne frågekomplex.
Kommer den ifrågasatta utredningen till stånd, torde det kunna
och böra överlåtas åt dem, som få densamma sig anförtrodd, att själva i
varje konkret fall draga gränsen för sin uppgift.

Ämbetsverken hava hittills talat allenast om de allmänna läroverken.
Emellertid föreligga, såsom i början antytts, liknande problem i större eller
mindre utsträckning även i fråga om vissa andra statliga läroanstalter.
Detta gäller om högre lärarinneseminariet, statens folkskoleseminarier och
småskoleseminarier, institutet och förskolan å Tomteboda för blinda, förskolan
i Växjö för blinda, hantverksskolan i Kristinehamn för blinda,
vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte, statens uppfostringsanstalter
ä Salbohed för sinnesslöa gossar och i Vänersborg för sinnesslöa
flickor samt de tekniska läroverken och tekniska skolan i Stockholm, ehuru
alla dessa slag av läroanstalter hava en i åtskilliga avseenden enklare ekonomisk
förvaltning än de allmänna läroverken. Den ifrågasatta utredningen
torde därför böra omfatta samtliga nu nämnda slag av läroanstalter.

Av det sagda torde framgå, att vid utredningsarbetet såväl läroanstalterna
som de kontrollerande myndigheterna böra vara representerade. Vad
särskilt läroverken angår, vilja ämbetsverken erinra därom, att det, såsom
i annat sammanhang redan framhållits, råder en väsentlig skillnad mellan

— 150 —

läroverken i Stockholm, för vilka direktionen över Stockholms stads undervisningsverk
övertagit en del av förvaltningen, och läroverken i landsorten,
där denna helt och hållet skötes av rektor. Vid utredningen torde
erfarenheten från båda dessa slag av läroverk böra vara representerad.
Däremot synes den likaledes redan något berörda omständigheten, att ett
av Stockholmsläroverken, nämligen nya elementarskolan, på grund av sin
uppgift såsom statens provskola är en mera helt statlig institution än övriga
läroverk och företer vissa däremot svarande egendomligheter i sin
ekonomiska förvaltningsordning, icke tillräckligt motivera, att detta läroverk
särskilt representeras vid utredningsarbetet annat än möjligen på
vissa särskilda punkter. Ej heller torde det vara nödvändigt eller ens
lämpligt, att en representant för varje särskild grupp av övriga nyssnämnda
läroanstalter deltager i utredningsarbetet i dess helhet, utan torde
de, som få detta arbete sig anförtrott, höra bemyndigas att i mån av behov
på lämpliga punkter i arbetet, både sådana, som äro av principiell natur,
och sådana, som gälla särskilda detaljer, tillkalla representanter för olika
grenar av fackkunskap och erfarenhet på det område, utredningen avser.

En utredning sådan som den ifrågasatta skulle kunna synas vara en gemensam
uppgift för skolöverstyrelsen och riksräkenskapsverket. Emellertid
förfoga ämbetsverken icke över tillräckliga arbetskrafter för att på
egen hand verkställa utredningen i fråga, ej heller över tillräckliga medel
för att tillkalla behövliga utomstående arbetskrafter utan finna sig nödsakade
att hänskjuta frågan till Eders Kungl. Maj:t.

På grund av vad sålunda anförts få skolöverstyrelsen och riksräkenskapsverket
i underdånighet hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föranstalta
en allsidig utredning angående den ordning, som gäller för den
ekonomiska förvaltningen vid de allmänna läroverken och med dessa i förvaltningsavseende
jämförliga läroanstalter, i syfte att på området åstadkomma
förvaltningsformer, vilka kunna dels återföra rektorernas administrativa
uppgifter inom gränser, som göra det möjligt för rektorerna att
ägna huvudparten av sin tid och sitt arbete åt den egentliga rektorsuppgiften,
ledningen av det undervisande och uppfostrande arbetet vid läroanstalterna,
dels underlätta och säkerställa den erforderliga kontrollen.

I den slutliga handläggningen av detta ärende hava deltagit från skolöverstyrelsen
generaldirektören Bergqvist, avdelningscheferna överdirektören
Falk och undervisningsrådet Fredriksson, t. f. avdelningschefen
undervisningsrådet Berg samt undervisningsråden Johansson, föredragande,
och Wallin samt från riksräkenskapsverket generaldirektören Teno av,
byråchefen Beckman och t. f. byråchefen Wahlestedt.

Stockholm den 10 december 1925.

Fnderdånigst:

För skolöverstyrelsen: För riksräkenskapsverket:

Ii. .Fn BFRGQVIST. CHR. L. TF NOAV.

K. HKCKMAN.

AUGUST JOHANSSON.
Föredragande.

Bell Kruse.

151 —

Bilaga.

Förteckning på de lagar, nådiga reglementen, nådiga kungörelser och
nådiga brev samt cirkulärskrivelser från skolöverstyrelsen, vilka för närvarande
gälla för avlöning, pensionering och f amiljepensioner ing av befattningshavare
vid de allmänna läroverken.

(Sådana bestämmelser, som gälla endast vissa särskilda tjänster äro icke
här medtagna.)

A. Avlöning.

a. Samtliga allmänna läroverk.

Nådiga kungörelsen d. 8. 12. 04 nr 59 sid. 1 ang. sättet för utbetalning av
avlönings- och arvodesmedel till lärare och övriga tjänstemän vid rikets
allmänna läroverk m. fl. undervisningsanstalter.

Nådiga kungörelsen d. 30. 8. 16 nr 471 ang. befogenhet att besluta i fråga
om skyldighet för innehavare av statstjänst att under tjänstledighet för
särskilt uppdrag frånträda annan avlöningsförmån än tjänstgöringspenningar.

Nådiga kungörelsen d. 22. 7. 18 nr 660 ang. löne- och pensionsreglering
för lärarpersonalen vid de allmänna läroverken.

Nådiga kungörelsen d. 6. 12. 18 nr 1104 ang. utbetalande av avlöningsförmåner
till personal vid statens undervisningsanstalter samt statsbidrag till
vissa statsunderstödda läroanstalter och där anställda lärare, utan hinder
därav att undervisningen någon tid måst inställas till följd av smittosam
sjukdom m. m.

Nådiga kungörelsen d. 19. 6. 19 rnr 364 ang. beräkning i vissa fall av löneförmåner
för ordinarie lärare och lärarinnor vid allmänna läroverk, högre
lärarinneseminariet eller statens folkskoleseminarier in. in.

Nådiga kungörelsen d. 16. 7. 19 nr 475 ang. grunder för beräkning av
tjänstgöringspenningar m. m. för rektorerna vid de allmänna läroverken
samt avlöningsförmåner i vissa fall för tjänstledig lärare och lärarinna
ävensom av arvoden åt ordinarie och extra ordinarie lärare och lärarinnor
vid de allmänna läroverken.

Anm. Ändrad genom nådiga kungörelsen d. 5. 7. 23 nr 318, och nådiga
kungörelsen d. 30. 5. 24 nr 306.

Nådiga kungörelsen d. 16. 7. 19 nr 517 ang. rätt till semesterledighet för
rektorer vid de allmänna läroverken m. fl. läroanstalter.

Nådiga kungörelsen d. 22. 6. 20 nr 539 ang. ökad tjänstgöring för lärarinnor
i kvinnligt handarbete vid statens samskolor in. in.

Nådiga cirkuläret d. 17. 6. 21 ang. anställande av biträdande gymnastiklärare
vid de allmänna läroverken.

Nådiga kungörelsen d. 29. 8. 21 nr 517 med vissa bestämmelser ang. kommittéer.

Nådiga kungörelsen d. 15. 6. 23 nr 265 med allmänna grunder för dyrtidstillägg
åt befattningshavare i statens tjänst.

Nådiga kungörelsen d. 5. 7. 23 nr 310 ang. fastställande av det tal, som
skall anses motsvara levnadskostnadsökningen, ävensom av tabeller till hjälp
vid uträkning av dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst m. fl.

Anm. Av förenämnda kungörelse gälla nu endast tabellerna.

Nådiga kungörelsen d. 30. 5. 24 nr 305 ang. arvoden åt manlig lärare i
manlig slöjd vid de allmänna läroverken m. in.

Nådiga cirkuläret d. 30. 5. 24 ang. arvoden åt kvinnlig lärare i manlig
slöjd vid allmänt läroverk.

— 152 —

Nådiga kungörelsen d. 12. 6. 25 nr 261 ang. tillfällig löneförbättring under
budgetåret 1925—1926 för viss personal inom den civila statsförvaltningen.

Nådiga kungörelsen d. 6. 10. 25 nr 413 ang. fastställande av det tal, som
skall anses motsvara levnadskostnadsökningen m. m.

Nådiga kungörelsen d. 16. 10. 25 nr 421 ang. ersättning för ökad tjänstgöring
åt gymnastiklärare vid allmänt läroverk.

Skolöverstyrelsens cirkulärskrivelse d. 26. 8. 20 ang. arvoden till bibliotekarierna
vid de allmänna läroverken.

Skolöverstyrelsens cirkulärskrivelse d. 17. 10. 23 ang. arvoden till biträden
å rektorsexpeditionerna vid de allmänna läroverken läsåren 1924—1925
och 1925—1926.

Skolöverstyrelsens cirkulärskrivelse d. 18. 10. 23 ang. dyrtidstillägg åt
bibliotekarier och biträden å rektorsexpeditionerna vid de allmänna läroverken.

Skolöverstyrelsens cirkulärskrivelse d. 19. 9. 25 ang. skolläkamas arvoden
läsåret 1925—1926.

b. Endast provårsläroverk.

Nådiga brevet d. 23. 10. 15 ang. grunder för utgåendet av arvoden åt handledare
för provårskandidater m. m.

Nådiga brevet d. 31. 12. 19 ang. grunder för utgåendet av ersättning till
i provårsarbete deltagande föreläsare och kursledare.

Nådiga brevet d. 5. 7. 23 ang. grunder för arvoden åt föreståndare för
provår vid allmänna läroverk och folkskoleseminarier.

B. Pensionering.

Lag d. 11. 10. 07 ang. civila tjänstinnehavares rätt till pension. Nr 85 i
Sv. ffs.

Ändrad i fråga om lärarpersonalen vid de allmänna läroverken

Anm.

genom

lag

17.

24.

6.

8.

19.

22.

29.

30.

6.

5.

6.

10.

6.

6.

6.

6.

08

18

18

18

19

20
21
22

nr

»

62

350

477

777

399

347

455

387

svensk författningssamling

Nådiga kungörelsen d. 11. 10. 07 nr 85 sid. 9 med föreskrifter om verkställighet
av lagen ang. civila tjänstinnehavares rätt till pension.

Anm. Ändrad genom nådiga kungörelsen d. 17. 12. 14 nr 448 och nådiga
kungörelsen d. 8. 10. 18 nr 778.

Nådiga kungörelsen d. 24. 5. 18 nr 353 om ändrad lydelse av kungörelsen
den 25 maj 1900 ang. bestämmelser om förlust av pensionsrätt eller pension
för den, som blivit från innehavande tjänst avsatt eller förklarats hava gjort
sig till avsättning skyldig.

Nådiga kungörelsen d. 19. 6. 19 nr 508 ang. jjensionsbestämmelser för
vissa lärare i övningsämnen vid de allmänna läroverken, högre lärarinneseminariet
och statens folkskoleseminarier.

Nådiga kungörelsen d. 19. 6. 19 nr 509 ang. pensionsförhållanden för till -

— 153 —

förordnade rektorer And de allmänna läroverken m. fl. undervisningsanstalter.

Nådiga kungörelsen d. 10. 3. 22 nr 121 med bestämmelser om utbetalning
manadsvis av vissa pensioner m. m.

Nådiga kungörelsen d. 15. 6. 22 nr 360 ang. pensionstillägg åt Aussa f. d.
befattningshavare i statens tjänst m. fl. pensionärer.

Nådiga kungörelsen d. 17. 5. 23 nr 203 ang. utbetalning aAr pensionstillägg
åt vissa f. d. befattningshavare i statens tjänst in. fl. (Gäller även familjepensionering.
)

Nådiga kungörelsen d. 12. 6. 25 nr 278 med föreskrifter i fråga om pensionering
av vissa kvinnliga befattningshavare.

Nådiga kungörelsen d. 18. 6. 25 nr 275 med allmänna grunder för dyrtidstillägg
åt f. d. befattningshavare i statens tjänst m. fl. pensionärer.

Nådiga kungörelsen d. 18. 6. 25 nr 280 med bestämmelser om ny pension
för vissa pensionerade f. d. befattningshavare i statens tjänst m. fl. pensionärer.

C. Familjepensionering.

Nådiga reglementet d. 11. 10. 78 för lärames vid elementarläroverken
änke- och pupillkassa. Nr 32 i Sv. ffs.

Anm. Ändrat genom nådiga kungörelsen d. 15. 6. 00 nr 51 och nådiga
kungörelsen d. 8. 10. 15 nr 407.

Nådiga skrivelsen d. 8. 8. 85 till direktionen för lärarnas vid elementarläroverken
änke- och pupillkassa, ang. de i sammanhang med 1884
års revision av nämnda kassa gjorda underdåniga, framställningar. Nr 53
i Sv. ffs.

Nådiga kungörelsen d. 18. 11. 04 nr 63 ang. tillämpning av vissa bestäm -melser i reglementet för lärarnes vid elementarläroverken änke- och pupillkassa
den 11 oktober 1878.

Nådiga reglementet d. 8. 12. 11 för lärarnes ATid elementarläroverken nya
änke- och pupillkassa. Nr 155 i Sv. ffs.

Anm. Ändrat genom

nådiga kungörelsen d. 28. 3. 14 nr 39,

» » » 8. 10. 15 » 408,

» » » 4. 9. 16 » 381 och

» » » 31. 12. 19 » 870.

Nådiga kungörelsen d. 15. 6. 22 nr 361 ang. pensionstillägg åt A’issa änkor
och barn efter befattningshavare i statens tjänst m. fl.

Nådiga kungörelsen d. 15. 6. 23 nr 267 med allmänna grunder för dyrtidstillägg
åt pensionsberättigade änkor och barn efter befattningshaATare i
statens tjänst m. fl.

Nådiga brevet d. 26. 6. 25 ang. tillfällig pensionsreglering för efterlevande
till delägare i lärarnas vid elementarläroverken gamla och nya änke- och
pupillkassor m. m.

Riksräkenskapsverkets

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid 85- § 65.

Till Konungen.

Genom nådig remiss den 18 dennes bär Eders Kungl. Maj:t anbefallt
riksräkenskapsvarket att aA^giva utlåtande ÖArer Arad riksdagens senast

tö tö

il. 5.
ii. 1.

Bil. 3.

— 154 —

församlade revisorer anfört om medelsförvaltningen vid Vimmerby Barnskola.

Med anledning härav överlämnar riksräkenskapsverket bilagda yttranden
av byråchefen A. Litzén och tillförordnade förste revisorn H. Andersson.
För egen del för riksräkenskapsverket anföra följande.

Åtskilliga av läroverksrektorerna hava hos riksräkenskapsverket framhållit
svårigheterna att med hänsyn till deras huvuduppgifter såsom pedagogiska
ledare medhinna upprättandet av räkenskaperna inom föreskriven
tid, helst som detta arbete numera efter omläggningen av statsverkets
räkenskapsår skall ske vid höstterminens ingång, då nytt läsår börjar och
rektorernas arbete med undervisningen är särskilt överhängande.

Dessa synpunkter har riksräkenskapsverket funnit så beaktansvärda, att
ämbetsverket ansett sig böra inrikta sig mindre pa att genom åläggande
av viten och dylikt få räkenskaperna insända inom föreskriven tid, enär
detta i många fäll skulle kunna under nuvarande brister i organisationen
av läroverkens ekonomiska förvaltning verka mera till skada än gagn för
det allmänna. I stället har riksräkenskapsverket sökt att få till stånd anordningar,
varigenom rektorernas arbete med räkenskapsår ingen underlättades.
I sistnämnda hänseende må framhållas, att riksräkenskapsverket
den 21 oktober 1924 utfärdat det cirkulär angående kassabokföringen, som
finnes bifogat tillförordnade förste revisor Anderssons yttrande. Angående
det närmare syftet med detta cirkulär må framhållas att enligt den
erfarenhet, som vunnits icke blott inom statsförvaltningens skilda områden
i övrigt utan även inom privata företag, utgöra månadsavslutningar av
räkenskaperna en av de nödvändigaste förutsättningarna för eu snabb och
effektiv kontroll även under löpande räkenskapsår. Tillika medföra månatliga
avslutningar den fördelen, att tiden för årsavslutningen, d. v. s. det
egentliga bokslutet, kan avsevärt nedbringas, enär bokföringsarbetet genom
månadsavslutningarna i väsentliga dela]'' blivit verkställt redan under
årets lopp. För riksräkenskapsverket stod det därför från början klart,
att det effektivaste sättet att ej blott lätta rektorernas arbete med årsbokslutet
utan också ernå en tillfredsställande kontroll var att ge rektorerna
anvisning på, att månadsavslutningar av räkenskaperna kunde äga rum,
och såsom eu följd härav utfärdade riksräkenskapsverket den 21 oktober
1924 nyssnämnda cirkulär. Detta i avvaktan pa eu reform av läroverkens
hela redovisningsväsen.

I yttranden, som av skolöverstyrelsen överlämnats till riksräkenskapsverket,
hava vederbörande rektorer visserligen i flera fall uttalat sig mot
att kassaräkningarna avslutas månadsvis, men åtskilliga av de myndigheter,
som skolöverstyrelsen hört, hava insett fördelarna härav. Sålunda
anför styrelsen för tekniska läroverket i Härnösand: »Styrelsen vill på
det livligaste tillstyrka, att det sålunda anvisade sättet för räkenskapernas
förande må bliva anbefallt till efterrättelse eller åtminstone tillåtet
till användning. Många fördelar stå nämligen att vinna genom ett sådant
bokföringssätt. Då de olika kassa posterna, såväl inkomster som utgifter,
dag för dag införas såväl i sin helhet som, efter å verifikationen verkställd
fördelning av totalbeloppet på respektiv»'' konton, med de sålunda erhållna
beloppen i vederbörlig kontokolumn, och kassan därefter avslutas
för varje månad, kan man när som helst i kassaboken sä gott som direkt
avläsa ett kontos ställning. Vid räkenskapsårets slut kommer arbetet med
bokslutet att inskränkas högst väsentligt och granskningen kan utan svå -

låghet ske successivt under räkenskapsårets lopp, ett förfaringssätt som
styrelsen likaledes anser sig böra förorda.»

Rektor vid folkskoleseminariet i Kalmar anför: Att i enlighet med

riksräkenskapsverkets anvisningar och med användning av dess formulär
sköta ett läroverks räkenskaper pa sådant sätt, att kassa räkningarna avslutas
månadsvis, skulle enligt mitt förmenande medföra mycket avsevärda
fördelar. Dels bleve det möjligt att under hela året lättare överblicka
kassans ställning, och dels skulle årsavslutningen av räkenskaperna
i högsta grad underlättas, vilket vore av synnerligen stort värde, helst
sedan budgetåret numera slutar den 30 juni.»

Såsom exempel på av riksräkenskapsverket ytterligare vidtagna åtgärder
må framhållas, att ämbetsverket i skrivelse till skolöverstyrelsen den
3 mars 1925 ifrågasatte vissa ändringar i medelsförvaltningen vid de allmänna
läroverken, i syfte såväl att erhålla eu betryggande redovisning av
läroverkens medel, som ock att möjliggöra ett snabbare avlämnande än hittills
av läroverkens räkenskaper. I sistnämnda skrivelse ifrågasatte riksräkenskapsverket
sålunda ändring i sättet för redovisning av terminsavgifterna
samt att postgirot skulle tagas i anspråk för läroverkens medelsförvaltning.
Då vidare såsom en av orsakerna till att läroverkens räkenskaper icke
kunnat insändas inom behörig tid angivits, att revisorerna (de av läroverkskollegierna.
m. fl. utsedda) icke hunnit avsluta sin granskning, anhöll riksräkenskapsverket
tillika om uttalande av skolöverstyrelsen beträffande
möjligheten och lämpligheten av att granskningen ägde rum successivt
under årets lopp. Härigenom skulle nämligen kunna vinnas såväl att den tid,
som behövde åtgå för granskning av räkenskaperna, då desamma förelåge
i avslutat skick, bleve väsentligt förkortad som ock att en fortlöpande
kontroll över läroverkens medel stör vältning kunde ernås.

Sedan skolöverstyrelsen avgivit svar härå, hava skolöverstyrelsen och
riksräkenskapsverket vid gemensamt sammanträde den 7 oktober 1925, varvid
representanter för läroverksrektorer m. fl. även voro närvarande, diskuterat
frågorna om medelsförvaltningen vid de allmänna läroverken in. fl.
läroanstalter. Resultatet av detta sammanträde blev att skolöverstyrelsen
och riksräkenskapsverket i gemensam underdånig skrivelse den 10 december
1925, varav avskrift här bifogas,1 hemställde hos Eders Kungl. Maj:t,
att en allsidig utredning måtte föranstaltas angående den ordning, som
gäller för den ekonomiska förvaltningen vid de allmänna läroverken och
med dessa i förvaltningsavseende jämförliga läroanstalter i syfte att pa
området åstadkomma förvaltningsformer, vilka kunna dels återföra rektorernas
administrativa uppgifter inom gränser, som göra det möjligt för
rektorerna att ägna huvudparten av sin tid och sitt arbete åt den egentliga
rektorsuppgiften, ledningen av det undervisande och uppfostrande arbetet
vid läroanstalterna, dels underlätta och säkerställa den erforderliga
kontrollen.

Av den nu lämnade redogörelsen torde framgå att riksräkenskapsverket
icke varit overksamt då det gällt att åstadkomma en verksammare kontroll
över läroverkens medelsförvaltning samt möjliggöra anordningar,
vilka kunna underlätta rektorernas arbete med avslutandet av räkenskaperna.

Med anledning av nu föreliggande uttalande av riksdagens revisorer om
medelsförvaltningen vid Vimmerby samskola vill riksräkenskapsverket

1 Denna skrivelse ingår som bilaga ii i skolöverstyrelsens ovan återgivna yttrande i anledning
av riksdagens revisorers anmärkning mot medelsförvaltningen v id samskolan i Vimmerby

1922 års
räkenskaper.

slutligen framhålla, att detta uttalande framila ver vikten av att den utredning,
varom skolöverstyrelsen och riksräkenskapsverket hemställt i sin
förenämnda underdåniga skrivelse den 10 december 1925, snarast kommer
till stånd.

I detta ärendes handläggning har byråchefen Beckman deltagit jämte
u ndert ecknade.

Remissakten återställes härjämte.

Stockholm den 13 januari 1926.

Underdånigst:

CHR, L. TENOW.

KARL WAHLESTEDT.

E. Norberg.

bil. 1.

V. P. M.

i anledning av vad riksdagens senast församlade revisorer anfört uti sin
revisionsberättelse i fråga om medelsförvaltningen vid Vimmerby samskola.

Riksdagens revisorer hava uti § 65 av sin berättelse om den år 1925 av
dem verkställda granskningen av statsverkets räkenskaper m. m. för tiden
1 juli 1924—30 juni 1925 framställt anmärkning mot medelsförvaltningen
vid Vimmerby samskola. Därvid hava revisorerna, bland annat, anmärkt,
att samskolans rektor gjort sig skyldig till försummelse beträffande avlämnandet
till riksräkenskapsverket av samskolans räkenskaper för är
1922, första halvåret 1923 samt för budgetåret 1923—1924 och 1924—1925,
och skulle, enligt vad revisorerna påstå, denna rektors försummelse icke
hava föranlett något ingripande från riksräkenskapsverkets sida.

I anledning härav får jag i egenskap av tillförordnad chef under ifrågavarande
tid för 4:e kontoret, å vilket kontor sagda räkenskaper jämlikt
föreskrift i ämbetsverkets arbetsordning numera skola granskas, ATördsamt
anföra följande.

Till en början vill jag erinra om, att, sedan Kung!. Maj:t lieslutat, att
från och med år 1923 en av riksräkenskapsverkets revisionsbyråchefer skulle
överflyttas till kammarrätten, vidtogs till följd härav i början av nämnda
år inom riksräkenskapsverkets revisionsbyrå vissa större förändringar. I
samband härmed blev jag, efter att tiden närmast dessförinnan hava tjänstgjort
som tillförordnad förste revisor å det kontor, inom vilket huvudsakligast
granskades länsräkenskaper, det s. k. länskontoret, överflyttad till
nuvarande 4:e kontoret, vilket kontor jag sedermera alltjämt på grund av
förordnanden förestått, Vid nämnda tid eller alltså i början av år 1923
överflyttades till detta kontor från det s. k. skattekontoret, läroverkens,
folkskoleseminariernas, domkapitlens, domkyrkornas in. fl. räkenskaper,
under det att samtidigt från 4:e kontoret flyttades de affärsdrivande verkens
räkenskaper. Denna omändring hade till följd, bland annat, att kontorets
räkenskapsdiarium måste helt omändras — nytt sådant uppläggas
för de kontoret nytillförda räkenskaperna och utdrag ur det äldre diariet
beträffande de till annat kontor övertransporterade räkenskaperna lämnas
sistnämnda kontor. Vidare måste en noggrann kontroll i avseende å vilka
överflyttade räkenskaper, som vid tiden för omändringen i fråga voro
granskade, och vilka voro ogranskade eller under granskning företagas

kontoren emellan. Än vidare skulle författningar och kungl. brev in. in.,
som rörde kontorets räkenskaper ordnas. Allt detta järnte det att jag nu
fick övertaga ledningen av ett för mig helt nytt kontor gjorde, att jag i
början av nyssnämnda år i de flesta fall icke medhann att på annat sätt
än telefonledes påminna dem, som uraktlåtit att inom behörig tid till riksräkenskaps
verkets 4:e kontor avlämna räkenskaper, om deras skyldigheter
i berörda avseende. Härtill kom att jag under juni och juli månader 1923
åtnjöt ledighet på grund av sjukdom samt semester. — Vad beträffar Vimmerby
samskolas räkenskaper för år 1922, vilka räkenskaper författningsenligt
skolat inlämnas senast den 31 mars 1923 (Sv. ffs. nr 110 år 1900), så
har jag utan tvivel, innan jag påbörjat min ledighet, telefonledes anmodat
vederbörande rektor att inkomma med redovisning. Då jag efter slutad
ledighet återinträdde i tjänstgöring hade räkenskaperna inkommit till koutoret.

Genom nådig kungörelse den 8 juni 1923 (nr 176) förordnade Kungl. k med ändring av vad dittills stadgats rörande den tid, statsverkets
räkenskaper skulle omfatta

dels att statsverkets års räkenskaper skulle — med undantag för de affärsdrivande
verkens räkenskaper, vilka fortfarande skulle avslutas för kalenderår
— från och med den 1 juli 1923 upprättas för budgetår eller tiden
1 juli—30 juni;

dels att för de verk, vilkas räkenskaper sålunda skulle upprättas för budgetär,
särskilda räkenskaper skulle avgivas för tiden 1 januari—30 juni
1923;

dels ock att det skulle åligga riksräkenskapsverket att — utan hinder
av vad i vederbörande verks instruktioner eller eljest vore stadgat — meddela
de särskilda föreskrifter, som erfordrades för upprättande av rikshuvudboken
för nämnda halvår. Da denna kungörelse utkom från trycket
först den 16 juni, kunde riksräkenskapsverket icke gärna tidigare än som
skedde eller den 19 i samma månad — alltså endast tre dagar efter det kungörelsen
utkommit — fatta beslut om vilka särskilda föreskrifter, som sålunda
skulle utfärdas i fråga om räkenskaperna för nämnda budgetperiod.

Då dels tryckningen av det riksräkenskapsverkets cirkulär, varigenom
myndigheterna skulle meddelas ämbetsverkets ifrågavarande beslut, dels
expedieringen av samma cirkulär, dels ock översändandet av detsamma
med posten givetvis tog sin tid, kan det antagas att cirkuläret icke framkommit
till respektive orter förrän omkring 5 dagar efter förenämnda den
19 juni. Vid denna tidpunkt hade flera redogörare påbörjat dem redan
tilldelad semester, särskilt gällde detta läroverks- och seminarierektorerna.

Det visade sig också, att det var svårare än vanligt att inom föreskriven
tid — den 1 oktober — få in räkenskaperna för första halvåret 1923. Riksräkenskapsverket
ansåg sig emellertid med hänsyn till förenämnda omständigheter
icke böra gå allt för brådstörtat till väga, denna gång mot de redogörare,
som icke i tid lyckats få sina räkenskaper fullt färdiga. — Vad nu
angår Vimmerby samskolas räkenskaper för sagda halvår vill jag omförmäla,
att riksräkenskapsverket uti skrivelse den 17 december 1923 avfordrade
rektorsämbetet räkenskaperna och skulle, enligt skrivelsen, desamma
insändas före månadens utgång. Därefter behandlades ärendet ånyo redan
den 5 därpå följande januari, därvid ämbetsverket, för att påskynda räkenskapernas
insändande, medgav, att rektor finge insända räkenskaperna
obundna för att genom ämbetsverkets försorg bindas. Räkenskaperna inkomrao
ett par dagar därefter. Två gånger hade ämbetsverket alltså in -

— 158

Räkenskaperna
för budgetåren
1923—
1924 och
1924—1925.

gripit med. anledning av den försummelse rektor sålunda låtit komma sig
till last i fråga om avlämnandet av räkenskaperna för första halvåret 1923.

Även för budgetåren 1928-1924 och 1924—1925 hava — enligt vad riksräkenskapsverkets
diarier utvisa — Vimmerby samskolas räkenskaper.
enär de icke inkommit till riksräkenskapsverket inom föreskriven tid, avfordrats
redogöraren. Enär det emellertid skulle bliva allt för omständligt
att bär redogöra för ett vart av dessa fall tillåter jag mig att i det följande
allenast omnämna de åtgärder, som av riksräkenskapsverket vidtagits
i avseende a insändandet av samskolans räkenskaper för budgetåret
1924—1925 eller alltså det räkenskapsår, som närmast vard föremål för do
senast församlade statsrevisorernas granskning.

i anledning av den förut omnämnda beslutade omläggningen av statsverkets
räkenskaper att omfatta budgetår eller tiden 1 juli—30 juni i stället
för kalenderår har Kungl. Maj:t genom nådig kungörelse den 23 maj 1924
(nr 1^8) meddelat föreskrift, inom vilka tider statsverkets årsräkenskaper
skola vara till riksräkenskapsverket avlämnade. Härvid har i § 1 bestämts
beträffande ett mindre antal särskilt angivna myndigheter, att
dessa skola avlämna sina huvudböcker inom vissa angivna olika tider,
samt att »övriga för budgetår upprättade räkenskaper» skola senast den
15 september näst efter räkenskapsårets slut till riksräkenskapsverket överlämnas.
Till sistnämnda grupp av räkenskaper höra så gott som samtliga de
räkenskaper, vilka skola granskas å 4:e kontoret, bland andra, läroverkens
räkenskaper, varom här är fråga. Före räkenskapsårets omläggning
inkommo, såsom framgår av riksräkenskapsverkets revisionsberättelse
den 31 mars 1921 (sid. 80—85), räkenskaperna under vitt skilda tider — januari
november månader — av kalenderåret. Numera bär genom förberörda
nadiga föreskrift alltså eu väsentlig förändring härutinnan inträtt,
i det att nästan alla räkenskaper — åtminstone vad beträffar de, som tillhöra
4:e kontoret — skola inkomma på samma dag eller den 15 september,
vilken tidpunkt valts med hänsyn därtill, att riksdagens revisorer sammanträda
påföljande dag. Vid sådant förhållande är det givetvis omöjligt
att den dagen eller ens de närmast därpå följande kunna undersöka, vilka
räkenskaper, som icke i rätt tid inkommit till riksräkenskapsverket. Räkenskaperna
skola nämligen först diarieföras hos registrator». Registrator»,
som det åligger att mottaga samtliga till riksräkenskapsverket insända
räkenskaper och därjämte, förutom annat, är nödtvungen att vid samma
tid mottaga och expediera eu hel del övriga handlingar jämte skrivelser,
kan självfallet icke alltid på dagen den 15 till respektiv!'' kontor överlämna
alla de den dagen inkomna räkenskaperna, helst som flera räkenskaper anlända
först med middagsposten. Sedan räkenskaperna därefter inkommit
till kontoret införas de, sa. fort ske kan, i räkenskapsdiariet, vilket arbete
utföra* av ett kvinnligt biträde. Härvid skall, bland annat, så gott sig
gorå låter, tillses att ingå räkenskapshandlingar fattas (eu jämförelse
göres med tidigare års räkenskap). Vidare förekommer ofta att bisa handlingar
biläggas räkenskaperna, och måste dessa handlingar inhäftas i den
räkenskap, till vilken de höra. Även i andra avseenden behöva räkenskaperna
ofta nog kompletteras. Allt detta, vilket givetvis inverkar hämmande
på räkenskapernas diarieföring, måste verkställas omedelbart före
eller efter det räkenskap införes i diariet, ty i annat fall skulle räkenskaperna
få ligga kvar i expeditionsrummet, enär man ej kan låta uppställa
dem i ofullständigt skick pa sina respektive platser och därigenom riskera,
att lösa handlingar förkomma. Och dii rest räkenskaperna så komma att

159 —

hopa sig uppstaplade i travar i ett rom, skulle det bliva hart när omöjligt •
att finna reda på räkenskap, som skall utlånas eller av annan anledning
vara till hands. Som bekant sammanträda riksdagens revisorer från och
med år 1925 redan den 16 september, och då de nyinkomna räkenskaperna
skola vara för revisorerna tillgängliga, måste av dem rekvirerad räkenskap
genast kunna utlämnas, vilket icke alltid skulle kunna ske, därest
räkenskapen i fråga icke befunne sig på sin plats. Helt naturligt tager
denna utlåning av räkenskaper, som för ordningens skull måste ombesörjas
av samma kvinnliga biträde, som handhar räkenskapernas diarieföring.
avsevärd tid i anspråk. De övriga kvinnliga biträdena a kontoret äro —
förutom med eu del brådskande löpande göromål — fullt syselsatta med
den s. k. förberedande undersökningen av de nyinkomna räkenskaperna,
vilken undersökning om möjligt bör vara fullbordad, innan räkenskap utlånas
till riksdagens revisorer och varvid skall tillses, att räkenskap blivit
behörigen underskriven, att föregående års utgående balans blivit rätt inbalanserad
i den nyinkomna räkenskapen, samt att inventeringsinstrument,
som styrker den utgående balansen i den nya räkenskapen, bilagts denna
räkenskap.

På grund av vad ovan anförts har jag icke kunnat förrän en vecka efter
nämnda den 15 september undersöka vilka myndigheter, som icke fullgjort
sina skyldigheter i avseende å räkenskapens insändande. Enligt vad inom
riksräkenskapsverket förvarade handlingar utvisa bär jag, vad beträffar
räkenskaperna för budgetåret 1924—1925, den 28 september eller alltså en
vecka efter meromnämnda den 15 september på riksräkenskapsverkets vägnar
telegram ledes anmodat vederbörande att omgående insända de räkenskaper,
som befunnits icke hava inom behörig tid hit inkommit, och expedierades
dessa telegram, enligt vad av registrator]! å konceptet till desamma
gjord anteckning utvisar, samma dag eller den 28 september. Även
till rektorsämbetet vid Vimmerby samskola avsändes denna dag sådant
telegram. Att rektorn vid samsko]an E. Kölgren emottagit detta telegram,
ihar han vid telefonsamtal med mig den 3 sistlidne oktober medgivit.
Då jag omkring eu vecka efter nyssnämnda den 23 september eller den 3
oktober lät vidtaga en ny undersökning i fråga om vilka räkenskaper, som
då icke inkommit, befanns det, att rektor Kölgren icke inkommit med Vimmerby
samskolas räkenskaper för ifrågavarande räkenskapsår. Min första
tanke var då att hos ämbetsverkets styrelse göra hemställan om, att Kölgren
— i likhet med vad ämbetsverket tidigare på min framställning beslutat,
då Kölgren inom föreskriven tid ej inkommit med förklaring över
anmärkningar mot samskolans räkenskaper — måtte åläggas att vid äventyr
av vite insända räkenskaperna i fråga. Emellertid beslöt jag mig för
att först siitta mig telefonledes i förbindelse med Kölgren. Den 3 oktober
hade jag ett personligt samtal med Kölgren, vilket kan styrkas genom bifogade
specifikation å telefonsamtal. Detta samtal gällde endast räkenskapernas
insändande. Köl gren omtalade vid detta tillfälle, att han varit
mycket svårt sjuk, vilket varit orsaken till dröjsmålet med räkenskaperna,
och skulle han inkomma till riksräkenskapsverket med en framställning
om anstånd med räkenskapernas insändande. Innan jag vidtog några ytterligare
åtgärder mot Kölgren, ville jag avvakta denna inlaga och se. vad
Kölgren däruti både att andraga som skäl för denna framställning. Mandagen
den 5 oktober inkom till riksräkenskapsverket en av Kölgren lördagen
den 3 i samma månad — alltså samma dag jag haft omförmähla
.samtal med Kölgren — dagtecknad skrift av följande lydelse:

— 160

Anmärknin- »Till riksräkenskapsverket.

^ —mas ‘års Härmed får jag vördsamt anhålla om medgivande att vänta högst eu

räkemkaper veo*a med insändande av Vimmerby samskolas räkenskaper.
och invente- Jag har under två somrar (1924 och 1925) måst vårdas vid Ronneby
ring hos redo- brunn för följderna av ischias och neuralgi, och då jag efter min hemkomst
fjoråren. varit strängt upptagen av det arbete, som under terminens första del upptager
nästan all ens tid, har jag blivit förhindrad att ostört ägna mig åt
räkenskapernas upprättande.

Jag vore därför synnerligen tacksam om min framställning beviljades

Vimmerby den 3 oktober 1925.

hd v. Kolgren.:

Kölgren åberopade alltså även i denna sin framställning sjukdomsfall
såsom förhinder för räkenskapernas överlämnande, och jag ansåg mig
böra taga hänsyn härtill och ej gå alltför strängt tillväga. Jag föredrog
Kölgrens skrift vid den för mig närmast inträffade föredragning eller den
9 oktober. Riksräkenskapsverket både givetvis på grund av bestämmelserna
i § 6 av ämbetsverkets instruktion (Sv. ffs. nr 534/1924) och jämväl
med stöd av vissa uttalanden i Kungl. Maj:ts proposition nr 149 (sid. 10
sista stycket) till 1924 års riksdag med förslag till ändrad lydelse av § 72
riksdagsordningen kunnat bifalla framställningen i fråga. Emellertid
beslöt ämbetsverket på min hemställan, att ärendet skulle »uppskjutas i
avvaktan på utlovat insändande av räkenskaperna». Vid detta besluts fattande,
vilket alltså icke innebar direkt bifall till den av Kölgren gjorda
framställningen, togs givetvis hänsyn till i ansökningen åberopade sjukdom.
I detta sammanhang ma även erinras om innehållet i skolöverstyrelsens
skrivelse till riksräkenskapsverket den 16 juni 1925 angående de allmänna
läroverkens räkenskaper, därvid skolöverstyrelsen, bland annat,
uttalat den förhoppningen, att riksräkenskapsverket liksom dittills Lomme
att framdeles vara lika tillmötesgående mot läroverksrektorerna i fråga
om räkenskapernas insändande. — Då emellertid räkenskaperna icke hade
inkommit den 15 oktober ringde jag nämnda dag ånyo upp rektor Kölgren
(se bilagda specifikation a telefonsamtal) för att efterhöra, huruvida
räkenskaperna avsänts till riksräkenskapsverket — det kunde ju tänkas, att
de av en eller annan anledning blivit försenade på vägen hit. Vid detta
tillfälle meddelade jag Kölgren — vilket han icke, därest han därom
bleve tillfrågad, skulle kunna bestrida — att jag, då räkenskaperna ännu
icke avsänts, nu skulle lios ämbetsverket hemställa om anmälan för skolöverstyrelsen
därom, att Kölgren ej avlämnat räkenskaperna i fråga trots
upprepade påstötningar. Kölgren åberopade även nu den svåra sjukdom,
han genomgått samt meddelade — om jag minns rätt — att endast avskrift
av huvudboken återstode och räkenskaperna skulle senast två dagar
därefter eller den 17 oktober hit överlämnas. Lördagen den 17 oktober
översändes räkenskaperna och inkommo till riksräkenskapsverket därpå
följande måndag.

Omedelbart efter det räkenskaperna inkommit vidtogs eu förberedande
undersökning av desamma, och de erinringar, som denna undersökning
gåvo anledning till, föredrogos av mig den 23 oktober eller alltså vid den
föredragning, som för mig inföll närmast efter den dag, räkenskaperna
inkommit, och beslöts därvid skrivelse av följande innehåll:

»Vid inom riksräkenskapsverket verkställd förberedande undersökning
av Vimmerby samskolas räkenskaper för budgetåret 1924 1925 bär erinrats: -

— 161 —

att beträffande byggnadsfonden behållningen till den 1 juli 1924, som uti
1923—1924 års räkenskaper upptagits till 3,726 kronor 6 öre inbalanserats
uti 1924—1925 års räkenskaper med allenast 3.720 kronor 6 öre;

att i 1923—1924 åris räkenskaper kassaräkningen såsom kontant behållning
den 30 juni 1924 upptager ett belopp å 829 kronor 26 öre, men att detta
belopp icke överbalanserats till 1924—1925 års räkenskaper;

samt att det 1924—1925 års räkenskaper bilagda inventeringsinstrumentet
såsom kontant behållning upptager 11,815 kronor 83 öre, under det att i
kassaräkningen, vars sammanlagda inkomster uppgivits till 119,006 kronor
54 öre och utgifter till 112,765 kronor 93 öre, icke upptagits någon som
helst behållning.

Riksräkenskapsverket får i anledning härav — under åberopande av vad
ämbetsverket uti sitt cirkulär angående inventeringsinstrument den 19
maj 1925, vilket cirkulär tillställis rektorsämbetet vid Vimmerby samskola,
erinrat därom, att i fall, då den kontanta behållningen i inventeringsinstrumentet
ej stämmer med den kontanta behållning, som räkenskapen utvisar,
förklaring skall lämnas över den bristande överensstämmelsen — anmoda
eder att inom fjorton dagar från mottagandet av denna skrivelse hit inkomma
med förklaring över vad sålunda erinrats. Stockholm den 23 oktober
1925.»

Då rektor Kölgren icke inom förelagd tid besvarade nämnda skrivelse
anmälde jag detta för tillförordnade revisionsbyråchefen den 10 december,
och hade detta till följd, att riksräkenskapsverket samma dag beslöt, att
inventering omedelbart skulle verkställas hos Kölgren. Vad därvid förekom
framgår av den i anledning av inventeringen upprättade inventeringsberättelsen,
som här återgives:

»På riksräkenskapsverkets uppdrag har undertecknad den 11 och 12 december
1925 verkställt inventering hos redogöraren vid statens samskola i
Vimmerby, rektor E. Kölgren samt företagit undersökning beträffande
redovisningsväsendet vid samskolan.

Kassaställningen framgår av nedanstående sammanställning.

Debet.

Behållning från budgetåret 1924/1925 enligt inventeringsinstrument
den 30 juni 1925:

Depositionsräkningar ........................................................ 3,700: —

Sparkasseräkningar............................................................ 3,301:3 8

Löpande räkning i skand. kreditaktiebolaget ............ 1,063: 8 7

Kontant................................................................................ 11,815: 83 19,881: o8

Inkomster enligt kassajournal.............................................................. 34,218:8 0

kronor 54,099: 8 8.

Kredit.

Utgifter enligt kassajournal.................................................................... 31,689: 2 6

Behållning den 12 december 1925:

Depositionsräkningar ....................................................... 3,700: —

Sparkasseräkningar............................................................ 3,301:3 8

Löpande räkning i skand. kreditaktiebolaget ............ 12,762: 4 7

Giroräkning i sv. handelsbanken ................................ 201: so

Kontant uppräknat............................................................ 2,445:2 7 22,410:6 2

kronor 54,099: 8 8.

It — Rev.-berättelse ang. statsverket för år 1925. III.

— 162

Kassaräkning var upprättad i blyertskoncept, dock icke med månatliga
avslutningar i enlighet med föreskrifterna i riksräkenskapsverkets cirkulär
den 21 oktober 1924 d.-nr 3690/1924—1925.

Inventering av värdehandlingarna stämde med senast upprättade inventeringsinstrument
av den 30 juni 1925 med det undantaget, att eu sparkassebok
nr 2353 i Svenska handelsbanken med ett innestående belopp av 18
kronor 43 öre icke kunde återfinnas.

En av bankdirektören E. Ingeström under juni månad 1925 till särskolan
överlämnad donation å 5,000 kronor i obligationer är icke bokförd i
1924—1925 års räkenskaper och obligationerna upptagas icke i inventeringsinstrumentet
av den 30 juni 1925. Några handlingar rörande donationen
hava icke insänts till riksräkenskapsverket.

Låneräkning både så till vida icke upprättats i enlighet med kungl. kungörelsen
den 7 december 1906 (Sv. ffs. nr 110) angående bestämmelser rörande
sättet för uppgörande av de allmänna läroverkens räkenskaper m. m. med
tillhörande anvisningar, att den förefintliga låneräkningen endast upptager
de tillgångar, som placerats på depositionsräkning, varemot de på sparkasseräkning
och löpande räkning insatta medlen icke förekomma i låneräkningen.
Sparkasseböckerna hade icke företetts för vederbörande banker
i och för införande av 1924 års ränta. Vid räkenskaperna för budgetåret
1924—1925 hade emellertid bifogats bankbevis rörande upplupna räntor
å de på sparkasseräkning och löpande räkning insatta medlen. Vederbörande
fonder, vilkas kapital äro insatta på spärkasseräkning eller löpande
räkning, tillgodoföras icke ränteinkomst i enlighet med de enligt fondens
sparkasseböcker upplupna räntor, utan behandlas ränteuppbörden å löpande
räkning och sparkasseräkningar soin eu samtliga fonders gemensamma
tillhö låghet och fördelas av rektor på fonderna, efter vad som kan anses
skäligt. Detta förfaringssätt har haft till följd, att sparkasseboken för en
fond kan utvisa en helt annan behållning, än vad fondens konto i huvudboken
upptager. Så t. ex. innestår på en för »Kektor Alfred Björklunds
fond» utfärdad sparkasisebok nr 268 i Skandinaviska kreditaktiebolaget 417
kronor 9 öre, under (let att fondens behållning enligt kontot i huvudboken
uppgår till allenast 293 kronor 91 öre.

Å kontot ''Lärarnas avlöningsmedel’ i 1924—1925 års räkenskaper upptages
en utgående behållning å 2,887 kronor 40 öre med anteckning ''Till
återleverering (bevis därom i nästa års räkenskaper)’. Ifrågavarande medel
voro vid inventeringstillfället ännu icke återlevererade.

Stockholm den 18 december 1925. ^ , r

f all Lundin.»

Vid denna inventering anmodades Kölgren jämväl att inkomma med
svar å nyss relaterade skrivelse av den 23 oktober, och har numera hit
ingått det svar å densamma, som här följer.

»I anledning av de gjorda anmärkningarna i skrivelse senast den 7 december
1925 (d.-nr 4668) rörande Vimmerby samskolas räkenskaper 1924—
1925 får jag vördsamt meddela,

att den å byggnadsfondens konto inbalanserade behållningen 3,720 kronor
6 öre iskall vara 3,726 kronor 6 öre, vilken summa blivit felskriven, och
skall felet rättas (med hänvisning till riksräkenskapsverkets d.-nr 4668 den
7 december 1925) i nästa års räkenskaper,

att i kassaräkningen behållningarna icke utförts berodde på förbiseende
vid den brådska, som var rådande vid räkenskapernas uppgörande på
grund av försening och

163 —

att jag fattat meningen i riksräkenskapsverkets cirkulär 19 maj 1925
d.-nr 2099/1925 ’att den kontanta behållningen i inventeringsinstrumentet
stämmer med den kontanta behållningen, som räkenskapen utvisar’ sä, att
behållningen av alla skolans kassor skall överensstämma med summan av i
bank insatta medel + kontant behållning i inventeringsinstrumentet och
icke detta senare med den kontanta behållning, som kassaräkningen utvisar.
Så kunde icke bli fallet i senaste räkenskapen.

Vi ,ha nu inom styrelsen uppdelat de olika kassorna och placerat deras
behållningar i bank var för sig, så att uttagningar och insättningar ske ä
varje kassas sparkassebok eller annan bankinsättning, varigenom låneräkning
kan föras även över andra medel än fondernas.»

I detta sammanhang skall jag, därom anbefalld, i korthet omnämna de
anmärkningar, som inom riksräkenskapsverket framställts mot Vimmerby
samskolas räkenskaper.

Formella anmärkningar hava — förutom de som innefattas i riksräkenskapsverkets
förenämnda skrivelse den 23 oktober — framställts i avseende
därå, att låneräkning och inventeringsinstrument varit ofullständiga, att
verifikationer (2 stycken) icke bilagts räkenskaperna, att första lärarinnas
arvode icke uppdelats i lön och tjänstgöringspenningar, samt att ett
par lärarinnor erhållit för litet arvode och dyrtidstillägg. Da Kölgren anmodats
avgiva förklaring, har han kunnat avgiva nöjaktig sådan. — Vidare
hava anmärkningar framställts mot felaktiga utbetalningar. Dessa anmärkningar
avse felsummeringar (tillhopa 72 kronor), för mycket utbetald
lön, tillfällig löneförbättring och dyrtidstillägg till en musiklärare för
tid, då denne varit ledig på grund av sjukdom (549 kronor) samt för mycket
utbetalt dyrtidstillägg till lärarinna (82 kronor), vilka samtliga belopp
ersatts statsverket.

Det må tillåtas mig att härefter omnämna, att en undersökning å kontoret
angående vilka räkenskaper, som år 1925 inkommit inom föreskriven
tid, givit vid handen, att av läroverkens räkenskaper, vilka, såsom av det
föregående framgår, skolat avlämnas den 15 september, icke mindre än 43
procent inkommit efter nämnda dag samt 28 procent av samma räkenskaper
efter den 20 september. Då samma förhållande gäller övriga räkenskaper,
vilka den 15 september skolat vara inlämnade till kontoret, och då
kontoret, bland annat, har att övei''vaka, att icke mindre än omkring 300
verk och inrättningar, vartill kommer kommittéer, inom föreskriven tid
avlämna räkenskaper, torde härav framgå, vilka svårigheter, som föreligga
att få in samtliga redovisningar.

Jag vill härefter erinra om, att riksräkenskapsverket på min hemställan,
bland andra, hos en del läroverksrektorer låtit verkställa inventeringar.
Anledningen till dessa inventeringar har mestadels varit deip att rektor
icke inom stadgad tid inkommit med räkenskaper. Vid inventeringsförrättningen
har därför jämväl utrönts orsaken till dröjsmålet med räkenskapernas
insändande. Det har härvid i en del fall visat sig, att beträffande
räkenskapernas förande icke åtgjorts något på månader, och har härigenom
arbetet med bokföringen hopat sig. Riksräkenskapsverket har i anledning
härav tagit under övervägande frågan, hur rektorerna på lämpligt
sätt skulle kunna förmås att dag för dag bokföra inkomster och utgifter.
Riksräkenskapsverket beslöt så den 21 oktober 1924 på min föredragning
att uppmana redogörarna att från och med den 1 januari 1925 avsluta
läroverkens kassaräkningar månadsvis, och avlät ämbetsverket cirkulär
härom till samtliga läroverk, av vilket cirkulär ett exemplar här bilägges.

Inom riksräkenskapsverket
framställda
anmärkningar

mot Yimmerbij
sam skot as
räkenskaper
för tiden 19''^ 1
— 30 juni
1923.

Huru bestämmelserna
angående
läroverksräke
nskapernas
insändande
i
allmänhet
följa...

Av riksräkenskapsrerket

vidtagna åtgärder
angående
läroverkens
kassabokforiny.

Bil. 3.

— 164 —

Vimmerby
samskolas
styrelses skrivelse
till skolöverstyrelsen

den 2 januari
1926.

Bil. 2.

Bil. 4.

Då den nya bokföringsföreskriften alltså prövats först under budgetperioden
1924—1925, för vilken period räkenskaper inkommit för endast några
månader sedan, bar man ännu icke varit i tillfälle att helt utröna, hur
försöket utfallit.

Till sist får jag med anledning av vad skolstyrelsen för Vimmerby Barnskola
uti skrivelse till skolöverstyrelsen den 2 innevarande januari anfört
därom, att föreskriven inventering vid skolan icke företagits sedan år 1915,
samt att skolans räkenskaper på föreskrivet sätt icke underskrivits, och
att varken kammarrättens revisionsavdelning på sin tid eller riksräkenskapsverket
häremot gjort anmärkning, åberopa bifogade yttrande av den
revisor, som under senaste åren granskat Vimmerby samskolas räkenskaper.

Bestyrkt avskrift av Kölgrens yttrande över vad i ovannämnda revisionsberättelse
anförts bifogas.

Stockholm, riksräkenskapsverkets 4:e revisionskontor den 7 januari 1926.

Helmer Andersson.

Bil. 2.

P. M.

Ledamöterna i Vimmerby samskolas styrelse A. E. Nyberg, Erik Ingeström
och A. G. Carlsson hava i skrivelse till skolöverstyrelsen den 2 innevarande
januari anfört bland annat, att någon inventering i enlighet med
bestämmelserna i kungl kungörelsen den 7 december 1906 icke vid skolan
verkställts sedan den 31 december 1915, och att räkenskaperna icke
granskats och underskrivits av styrelsen gemensamt sedan den 3 juli 1915.

Därjämte har ordföranden i samskolestyrelsen A. E. Nyberg i samma
skrivelse meddelat, att han ensam granskat och underskrivit räkenskaperna,
och att anmärkning häremot icke framställts vare sig av kammarrättens
revisionsavdelning på sin tid eller av riksräkenskapsverket.

I anledning härav får undertecknad, som granskat Vimmerby samskolas
räkenskaper för år 1922 samt för tiden 1 januari—30 juni 1923, härigenom
meddela, att i en var av dessa båda räkenskaper utbalanserad behållning,
styrkts genom inventeringsbevis, undertecknat »A. E. Nyberg, samskolestyrelsens
ordförande», samt att bemälde Nyberg undertecknat nämnda två
räkenskaper »för Vimmerby samskolestyrelse», vilket uttryck torde vara
liktydigt med: »å Vimmerby samskolestyrelses vägnar». Någon anledning
för revisionen att betvivla, att Nyberg handlade å den övriga styrelsens
vägnar förefanns icke.

Stockholm den 7 januari 1926.

E. O. Mellin.

Revisor.

Bil. 3.

Riksräkenskapsverket.

Cirkulär

till samtliga rikets allmänna läroverk,
angående kassaboklöring.

Till Vimmerby sam skol a.

Jämlikt § 1 mom. 3 i riksräkenskapsverkets instruktion den 17 december
1920 (Sv. ffs. nr 869) skall riksräkenskapsverket utöva ständig tillsyn därå,

165

att statens räkenskapsväsen funktionerar ändamålsenligt och att erforderliga
förbättringar vidtagas inom detsamma. I detta syfte äger riksräkenskapsverket,
bland annat, meddela föreskrifter om sättet för räkenskapsposternas
behöriga bokföring.

Vid granskningen av läroverkens räkenskaper ävensom vid de inventeringar,
som ämbetsverket låtit vid vissa läroverk företaga har det visat
sig vara ur kontrollsynpunkt erforderligt, att läroverkens kassaräkningar
avslutas månadsvis. Riksräkenskapsverket får därför anmoda Eder att
från och med den 1 instundande januari iakttaga följande. Å inkomsttabellen
upptages behållning vid månadens början (= behållning från föregående
månad), varefter inkomsterna för löpande månad bokföras dag för
dag. Vid månadens slut nedsummeras inkomsterna och en säg ersumma
utsättes. Behållningen vid månadens början och sägersumman hopsummeras
till en summa för månaden. På motsvarande sätt verkställes
bokföringen av utgifterna likaledes dag för dag. Under sägersumman för
utgifterna införes behållning vid månadens slut (= behållning till nästföljande
månad). Därunder utsättes summan av utgifter och behållning, vilken
summa till siffran skall överensstämma med debetsidans summa behållning
vid månadens början samt inkomster.

Härjämte bör upprättas ett särskilt årssammandrag, vars inkomstsida
upptager balans från föregående budgetår, varunder inkomsterna månad
för månad utsättas. Å sammandragets utgiftssida skola, likaledes månad
för månad, införas säger summorna för utgifter, varefter vid budgetårets
slut införes då förefintlig behållning (= balans till nästföljande budgetår).
Detta sammandrag nedsummeras och bokföringen för räkenskapsåret avslutas
på vanligt sätt. För ifrågavarande sammanställning bör användas
de fastställda formulären för kassaräkning.

Genom att räkenskaperna på nyss angivet sätt avslutas månadsvis vinnes,
förutom annat, den fördelen, att tiden för årsavslutningen av räkenskaperna
kan avsevärt nedbringas, enär bokslutsarbetet i väsentliga delar
redan verkställts under årets lopp.

Vid varje månads utgång bör rektor kontrollera, att den bokförda kassabehåliningen
överensstämmer med den faktiska behållningen.

Härvid fogade bilagor äro avsedda att tjäna till ledning vid bokföringen.

Vidare får riksräkenskapsverket på förekommen anledning påpeka, att
stadgandet i § 223 läroverksistadgan, att terminsavgifter skola redovisas
till statsverket respektive vederbörande kommun inom vissa i paragrafen
angivna tider, icke får tolkas så, att terminsavgifterna ej behöva bokföras
såsom inkomster i läroverkets räkenskaper förrän de skola redovisas till
statsverket respektive kommunerna; utan terminsavgifterna skola givetvis
bokföras såsom inkomster i kassaräkningen dag för dag allt efter som
de inflyta, varefter de bokföras såsom utgifter de dagar, då de levereras
till statsverket, respektive kommunen.

Slutligen får riksräkenskapsverket framhålla angelägenheten av att
samtliga under ett läroverks omedelbara förvaltning stående kassor och
fonder upptagas till redovisning i de till riksräkenskapsverket ingående
räkenskaperna.

Stockholm den 21 oktober 1924.

Chr. L. Tenow.

Helmer Andersson.

166

Bil. 4.

Till riksräkenskapsverket.

Anmodad att avgiva yttrande över av riksräkenskapsverket verkställd
inventering i december månad 1925 och avgiven berättelse därom får jag
härmed vördsamt avgiva förklaring angående några punkter.

Att rektor Th. Ingeströms fond, som överlämnades i senare delen av juni
månad 1925, icke blivit upptagen i förra årets räkenskaper, berodde därpå,
att jag ansåg, att samskolestyrelsen först skulle förklara sig mottaga donationen,
vilket icke skedde förrän vid höstterminens första sammanträde.
Då donationen utgöres av obligationer, liar ju dess intagande i förra årets
räkenskaper icke haft någon betydelse för ränteavkastningen. Att någon
annan underrättelse om donationen till riksräkenskapsverket skulle lämnas
än den, som föreskrives i »Plan för de allmänna läroverkens årsredogörelse,
fastställd av Kungl. Maj:t den 20 oktober 1916» bär jag ingen kännedom.
I nämnda plan föreskrives, att under mom. 41 i årsredogörelsen skall redogöras
för de donationer, som efter sista årsredogörelsens avfattande kunna
hava tillfallit läroverket. Förra läsårets redogörelse var tryckt, när donationen
överlämnades.

Att låneräkning icke förts över alla kassorna, beror därpå, att dessa medel
varit insatta gemensamt å löpande räkning samt sparkasse- och sparbanksböcker,
varigenom en sådans upprättande förefallit mig svår och icke
nödvändig, då redogörelse över insättningar och uttagningar genom bankbevis
bifogas räkenskaperna. Nu, sedan kassorna blivit fördelade, kommer
låneräkning att föras.

Såsom av insänt bevis framgår, har inleverering av »lärarnas avlöningsmedel»,
2,887 kronor 40 öre, skeft.

Violin erby den 4 januari 1926.

Edv. Kölgren.

Bil. 5.

Vitsordande riktigheten av de av t. f. förste revisorn Helmer Andersson
i förestående V. P. M. lämnade uppgifterna, får jag i fråga om den av mig
i november 1922 företagna undersökningen rörande medelsförvaltningen
vid Vimmerby samskola härigenom vördsamt anföra följande:

Denna undersökning företogs uteslutande av den anledningen, att 1921
års räkenskaper för samskolan icke inkommit till riksräkenskapsverket
inom stadgad tid.

Såsom framgår av min över undersökningen avgivna berättelse, fann jag
vid min ankomst till Vimmerby, att 1921 års räkenskaper icke blivit påbörjade.

Under sådana förhållanden var det naturligt, att jag inriktade hela min
strävan på att få räkenskaperna upprättade.

Min tid medgav emellertid icke att invänta räkenskapernas färdigställande,
utan fick jag, sedan jag lämnat nödiga direktiv, nöja mig med rektors
bestämda försäkran, att arbetet på räkenskaperna skulle bedrivas med
all möjlig skyndsamhet och att de under alla förhållanden skulle vara inkomna
till riksräkenskapsverket senast den 20 november 1922.

När därefter de färdigställda räkenskaperna också på utsatt tid inkommit

- 167

till riksräkenskapsverket, översändes desamma omedelbart till riksdagens
•då församlade revisorer, som lämnade dem utan anmärkning.

Huvudsyftet med min undersökning var alltså vunnet. Jag ansåg därför
icke någon vidare åtgärd vara erforderlig med anledning av den i november
1922 verkställda undersökningen.

Vid den efter statsrevisorernas granskning inom riksräkenskapsverket
företagna granskningen av räkenskaperna blevo vissa erinringar gjorda,
vilka framgå av närslutna avskrift av brev till rektorn vid samskolan.

Sedermera liar icke för mig av vederbörande granskare anmälts någon
•erinran mot skötseln av ekonomien vid samma skola.

Stockholm den 7 januari 1926.

Albin Litzén.

Bil. 6.

Till rektorn vid samskolan i Vimmerby.

Verkställd granskning av samskolans i Vimmerby räkenskaper för år
1921 har givit anledning till följande erinringar.

l:o).

Å respektive konti upptagna behållningar hava icke specificerats.

I bank insatta medel, med undantag av dem som tillhöra Bergs fond,
Meurlingska fonden och Viktoria Nybergs fond, hava icke upptagits i låneräkningen.

Inventeringsinstrumentet upptager kontant omkring (obs. i ett inventeringsinstrument
skola beloppen exakt uppgivas) 7,700 kronor, under det
kassaräkningen icke upptager någon behållning alls.

Till framtida iakttagande vid räkenskapernas uppgörande erinras därom,
att de vid kungl. kungörelsen den 7 december 1906 angående bestämmelser
rörande sättet för uppgörande av de allmänna läroverkens räkenskaper
fogade formulär jämte anvisningar noga skola följas.

2:o).

I kassaräkningen har avförts ett belopp av 256 kronor 23 öre, utgörande
till skolläkaren H. af Zellén utbetalt arvode för tredje kvartalet 1921
(kassaräkningen fol. 87).

Då emellertid ifrågavarande utbetalning icke verificerats i räkenskaperna
torde den felande verifikationen få emotses.

Stockholm den 21 juli 1923.

K. Beckman.

Bil. 6.

E. O. Mellin.

Fritz Lundgren.

— 168

«

Skolöverstyrelsens

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 90, § 66.

Till Konungen.

Med återställande av när slutna nådiga remiss får skolöverstyrelsen i anlednmg
av riksdagens revisorers uttalande beträffande studentexamensavgiifterna
i underdånighet anföra följande.

Med hänsyn till att inkomsterna av de avgifter, som enligt gällande bestammelser
skola erläggas vid anmälan till studentexamen, numera avsevärt
överstiga utgifterna för de med examens anordnande förenade kostnaderna
och då avgifterna i fråga icke äro avsedda till bestridande av
andra utgifter än nämnda kostnader, anse revisorerna, att fog föreligger
för en efter förhållandena anpassad minskning av berörda avgifter såväl
beträffande läroverkens egna lärjungar som beträffande privatister.

Överstyrelsen har redan förut haft sin uppmärksamhet riktad på hithörande
förhållanden. Då det emellertid kunde förväntas, att det förebådade
nya resereglemente! skulle komma att medföra vissa ökade kostnader för
censorernas resor, bär överstyrelsen i avvaktan på sådant reglemente ej
ansett sig böra ifrågasätta någon ändring av ifrågavarande avgifter. Sedan
nu nytt resereglemente utkommit, och man åtminstone i stort sett kan
beräkna omförmälda kostnadsökning, bär överstyrelsen tagit frågan i förnyat
övervägande. En underdånig framställning om minskning av berörda
avgifter har också numera gjorts av överstyrelsen. Enligt denna
framställning skulle avgiften för läroverkens egna lärjungar minskas från
40 kronor till 30 kronor samt för privatister å realgymnasiet från sammanlagt
158 kronor till 133 kronor och å latingymnasiet från 155 kronor till
130 kronor. I samband härmed anser sig överstyrelsen böra erinra om att
bevisligen obemedlade eller mindre bemedlade lärjungar från enskild undervisning
efter överstyrelsens beprövande må kunna erhålla befrielse från
hälften av den avgift å 80 kronor, som nu erlägges i samband med den
muntliga prövningen för privatister.

I den slutliga handläggningen av detta ärende hava deltagit generaldirektören
Bergqvist, avdelningschefen överdirektören Falk samt undervisningsråden
Rydberg, Johansson och Wallin, föredragande.

Stockholm den 4 januari 1926.

HARALD WALL1N.

Föredragande.

Skolöverstyrelsens

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 91, § 67.

Underdånigst:

B. J:n BERGQVIST.

Hj. Michaelsson.

Till Konungen.

I anledning av härmed återgående nådiga remiss får skolöverstyrelsen i
underdånighet anföra följande.

I likhet med riksdagens revisorer finner överstyrelsen de av folkskoleseminariet
i Skara disponerade lokaler, som äro inrymda i den befintliga
seminariebyggnaden, mindre tillfredsställande. Överstyrelsen har ock, §å -

169 —

som jämväl av revisorerna omforma] ts, hos Eders Kungl. Maj:t påkallat
åtgärder för att bereda seminariet tillgång till förbättrade lokalförhållanden.
Bitningar till nya byggnader föreligga sedan någon tid utarbetade i
sådant skick, att på grundvalen av desamma framställning till 1926 års
riksdag skulle kunnat göras. Emellertid hava förhållandena å området
under loppet av de båda senaste åren framförallt genom nativitetens fortgående
nedgång så väsentligt förändrats, att överstyrelsen för närvarande
är sysselsatt med ingående överväganden rörande den för den närmaste
framtiden erforderliga seminarieorganisationens omfattning, iled hänsyn
härtill har överstyrelsen icke ansett sig böra, innan klarhet rörande lärårbehovet
under de närmaste åren vunnits, framlägga förslag till ytterligare
nybyggnader för folkskoleseminariernas räkning, varför de framställningar,
som tidigare i höst i sådant avseende förberetts, icke avgivits till
Eders Kungl. Maj:t.

Vad angår förslaget att till seminariet i Skara knyta en tvåårig utbiidningslcurs
för småskollärarinnor, vill överstyrelsen erinra, att initiativet
härutinnan närmast utgått från riksdagen, som i anledning av inom första
kommaren väckt motion år 1922 hemställde om skyndsam utredning i ärendet.
Sedan överstyrelsen avgivit av Eders Kungl. Maj:t anbefalld utredning,
men Eders Kungl. Maj:t icke funnit skäl förelägga 1924 års riksdag
förslag till anordnande av dylik utbildningskurs, uttalade samma års riksdag,
i anledning av väckt motion, att ifrågavarande kurs lämpligen borde
anordnas vid Skaraseminariet redan från och med läsåret 1926—1927. Biksdagen
förväntade ock, att förberedande åtgärder vidtoges, så att framställning
i ämnet kunde vara att förvänta i så pass god tid, att ett realiserande
av detta öniskemål varder möjliggjort.

Med hänsyn till riksdagens åtgärder i saken har med biträde av för ändamålet
av statsrådet och chefen för ecklesiastikdepartementet tillkallade
sakkunniga inom överstyrelsen utarbetats förslag till såväl stadga som under
visningsplan för dylik kurs, och har förstnämnda förslag med underdånig
skrivelse den 18 september 1925 till Eders Kungl. Maj:t avgivits. I
samband med framläggande av anslagsäskanden, avseende budgetåret
192&—1927, har överstyrelsen jämväl hemställt om erforderliga medels anvisande
för igångsättande av kursen vid den av riksdagen bestämda tidpunkten.
Vid den undersökning, som nyligen företagits för utrönande av
lärartillgången under innevarande läsår, hava emellertid sådana omständigheter
framkommit, att överstyrelsen sett sig nödsakad i underdånig
skrivelse den 1 december 1925 föreslå, att med den ifrågavarande kursens
anordnande finge anstå, samtidigt som överstyrelsen tillika hemställde om
åtgärders vidtagande för en väsentlig inskränkning av lärarutbildningen
för folkskolan under nästkommande läsår.

Såsom ovan antytts har överstyrelsen för närvarande under övervägande
spörsmålet om lärarutbildningens framtida omfattning och är det överstyrelsens
avsikt att i detta sammanhang beakta jämväl nu senast av riksdagens
revisorer avhandlade angelägenhet.

Stockholm den 29 december 1925.

Underdånigst:

B. J:n BEBGQVIST.

VILHELM BJÖRCK.

Föredragande.

Axel Berlin.

I detta ärendes slutliga handläggning hava deltagit generaldirektören
Bergqvist och föredraganden.

— 170 —

Byggnadsstyrelsens

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del. I, sid. 91, § 67.

Till Konungen.

Genom nådig remiss den 18 december 1925 har Eders Kungl. Maj:t anbefallt
byggnadsstyrelsen att till ecklesiastikdepartementet senast den 11
innevarande januari inkomma med underdånigt utlåtande i anledning av
riksdagens revisorers i revisionsberättelsen för tiden 1 juli 1924—30 juni
1925 gjorda uttalande rörande folkskoleseminariet i Skara; och får styrelsen
till åtlydnad härav i underdånighet anföra följande.

På framställning av skolöverstyrelsen uppdrog Eders Kungl. Maj:t genom
nådigt beslut den 12 maj 1922 åt byggnadsstyrelsen att i samråd med
skolöverstyrelsen dels verkställa utredning i fråga om beredande av nya
eller ökade lokaler för det till dubbelseminarium utvidgade folkskoleseminariet
i Skara samt i fråga om förvärvande för ändamålet av nytt lämpligt
tomtområde, därest sådant skulle visa sig erforderligt, dels ock uppgöra
ritningar till de byggnadsarbeten, som kunde visa sig oundgängliga
för ett behörigt tillgodoseende av seminariets utrymmesbehov, och skulle
det åligga byggnadsstyrelsen att därefter till Eders Kungl. Maj:t inkomma
med såväl nämnda utredning och ritningar som erforderliga kostnadsberäkningar.
Med anledning härav hava skisser utarbetats och underhandlingar
förts med Skara stad rörande tomtfrågan, men utredningen är i sin
helhet ännu icke slutförd.

På grund av att fråga alltså sedan några år tillbaka förelegat rörande
nybyggnad för seminariet, har byggnadsstyrelsen ansett mera omfattande
förbättringsarbeten å den gamla seminariebyggnaden tillsvidare höra anstå.
Skulle emellertid nybyggnadsplanerna numera böra undanskjutas,
skall styrelsen givetvis gå i författning om vidtagande av erforderliga förbättringar
inom den gamla seminariebyggnaden, särskilt vad uppvärmningsanordningama
beträffar.

Remissakten bifogas.

I ärendets handläggning har jämväl byggnadsrådet Bergsten deltagit.

Stockholm den 5 januari 1926.

GEORG A. NILSSON.

Underdånigst:

IVAR TENGBOM.

Sten Zethelius.

Universitetskanslerns

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers erinran del I, sid. 93, § 68.

Till Konungen.

Genom nådig remiss den 18 december 1925 har Kungl. Maj:t anbefallt
kanslersämbetet för rikets universitet att, i anledning av vad riksdagens
revisorer uti § 68 av sin berättelse för tiden 1 juli 1924—30 juni 1925 anfört
i fråga om bidrag till de från universiteten i Uppsala och Lund utom

171 —

universitetsstäderna anordnade föreläsningskurser, efter vederbörandes
hörande, till kungl. ecklesiastikdepartementet inkomma med underdånigt
utlåtande å viss, tillika föreskriven tid.

Med anledning härav har kanslersämbetet, genom vederbörande rektorsämbeten
inhämtat yttranden i ärendet från styrelsen för föreläsningsbyrån
vid Uppsala universitet samt centralbyrån i Lund för populärvetenskapliga
föreläsningar; och får kanslersämbetet, med överlämnande av
nämnda yttranden och med remissaktens återställande, för egen del i underdånighet
hänvisa till vad de sålunda av kanslersämbetet nu överlämnade
handlingarna innehålla.

Stockholm den 11 januari 1926.

Underdånigst:

CARL SWARTZ.

Otto Croneborg.

Bil. 1.

Rektorsämbetet vid Uppsala
universitet.

Till herr kanslern för rikets universitet.

Genom remiss av den 23 december 1925 har rektorsämbetet anmodats att
från vederbörande inhämta och till kanslersämbetet för rikets universitet
inkomma med de yttranden, vilka kunde anses vara av omständigheterna
påkallade i anledning av vad riksdagens revisorer i revisionsberättelsen
för tiden 1 juli 1924—30 juni 1925 under § 68 uttalat beträffande föreläsningsbyråns
vid Uppsala universitet verksamhet.

I anledning härav får rektorsämbetet med remissaktens återställande
översända här bilagda skrivelse av den 5 innevarande januari i ärendet
från föreläsningsbyråns styrelse samt åberopa vad sagda styrelse i samma
skrivelse anfört.

Uppsala den 7 januari 1926.

Ludvig Stavenow.

Carl Håggqvist.

Bil. 2.

Föreläsningsbyråns vid Uppsala
universitet styrelse.

Till rektorsämbetet vid Uppsala universitet.

Anmodad att till rektorsämbetet inkomma med utlåtande i anledning av
riksdagens revisorers anmärkningar beträffande föreläsningsbyråns vid
Uppsala universitet verksamhet, får föreläsningsbyråns styrelse härmed
vördsamt avgiva förklaring rörande de anmärkta förhållandena.

Föreläsningsbyrån understöder företrädesvis större kurser med serier
av sinsemellan sammanhängande föreläsningar, där varje serie behandlar
ett ämne av större omfattning. Arvodet till föreläsarna, som före kristiden

— 172 —

t

länge beräknades efter 50 kronor för varje föreläsning, bär under de
sista åren utgått med 60 kronor för varje föreläsning, vartill vid längre resor
kommit ersättning för resekostnaderna, vilka på grund av resornas
längd i vissa fall uppgått till avsevärda belopp. Därutöver bär i något fall
en lokal organisation av egna medel utbetalat ersättning jämväl för
vivre. Från föreläsningsbyrån har alltså bidrag till vivre icke utbetalats,
icke heller i de många fall, då föreläsarens vistelse på föreläsningsorten utsträckts
över flera dagar. Det skenbart höga arvodet har alltså sin förklaring
däld, att särskild ersättning för vivre icke utgått. I fråga om reseersättningen
har en bestämd gräns för vad som; skolat betraktas som längre
resa icke varit fastslagen, utan har ersättning i detta hänseende utgått
där så i varje särskilt fall synts vara skäligt.

I avseende å arvodet har mer än en gång ifrågasatts sänkning, men
styrelsen bär hittills icke velat taga detta steg med hänsyn till svårigheten
att för kurserna förvärva önskade föreläsare; redan med nu gällande arvodesberäkning
bär det visat sig omöjligt att i önskad utsträckning få
akademiska lärare och med dem i vetenskapligt avseende likställda personer
att föreläsa ute i landet, en svårighet som — väl huvudsakligen på
grund av det gynnsammare geografiska läget i förhållande till föreläsningsorterna
— icke synes hava gjort sig gällande i Lund. Härpå torde det väsentligen
bero, att den genomsnittliga kostnaden för föreläsning, även omdet
tages i betraktande att det högre arvodet i Uppsala i viss mån kompenseras
av vivre-ersättningen i Lund, varit större enligt den i Uppsala tilllämpade
principen. Då de ändrade tidsförhållandena nu synas påkalla en
sänkning av arvodet, torde emellertid i en eller annan form vederlag böra
beredas för de ej sällan mycket tidsödande resorna; nya bestämmelser,
åsyftande en sänkning av den genomsnittliga kostnaden för föreläsning,
äro för närvarande under övervägande. Under förutsättning att skälig
hänsyn tages till skilda kommunikationsförhållanden har styrelsen givetvis
ingenting att erinra mot att enhetliga bestämmelser utfärdas.

Uppsala den 5 januari 1926.

För Föreläsningsbyråns vid Uppsala universitet styrelse

Otto v. Friesen.

Ordförande.

Erik Wéllander.
Sekreterare.

Bil. 3.

Centralbyrån i Lund för populärvetenskapliga föreläsningar får härmed
vördsamt såsom yttrande åberopa bifogade P. M., vilken på anmodan från
kungl. ecklesiastikdepartementet av centralbyrån den 23 november 1925 insänts
till departementet.

Lund den 30 december 1925.

Enligt uppdrag:

A. Thomson.

— 173 —

Bil. 4.

P. M.

angående arvodena för de populärvetenskapliga föreläsningskur ser, sotn
från universitetet i Lund utom universitetsstaden anordnats
genom centralbyrån i Lund för populära vetenskapliga
föreläsningar.

l:o. Statsbidrag till ifrågavarande föreläsningar lia utgått med hälften
av hela honoraret eller hälften, minskad med 0.5 öre. Totala honoraret har
alltså utgått med (ungefär) dubbla statsbidraget.

2:o. Honoraren ha utgått med samma belopp som för övriga genom
centralbyrån anordnade populära vetenskapliga föreläsningar.

3:o. Ifrågavarande honorar ha (med ytterst ringa antal undantag) beräknats
efter följande bestämmelser:

a) 40 kronor, då endast en föreläsning hållits per dag och på annan ort
än föreläsarens hemort; 35 kronor, då föreläsning hållits å föreläsarens
hemort eller då 2 eller flera föreläsningar hållits på samma dag;

b) resekostnader efter andra klass å järnväg;

o) erlagda kostnader för vivre och logi, dock högst 15 kronor för helt
dygn, 10 kronor för hel dag.

4:o. Vid fastställande av arvodena har centralbyrån utgått ifrån

a) att arvodena ej kunde bestämmas blott med hänsyn till den korta tid
(ungefär 1 timme), som själva hållandet av föreläsningen kunde taga utan

b) att hänsyn även måste tagas dels till den tid — en halv, en hel dag
eller mer — föreläsaren måste beräkna för resan, dels och framför allt
till det arbete utarbetandet av föreläsningen kunde taga, varvid även
måste medräknas att ett stort antal av centralbyråns föreläsare i sina populärvetenskapliga
föreläsningar framlade resultaten av kanske fleråriga
egna forskningar;

c) att arvodena under sådana omständigheter på intet sätt kunde anses
som full ersättning för arbetet, om en föreläsare endast blev i tillfälle att
eu. eller annan gång hålla en av honom utarbetad föreläsning, utan att
så kunde bli förhållandet endast under förutsättning att föreläsningen
kunde komma att hållas ett flertal gånger;

d) att bibehållandet av de nuvarande arvodena såsom minimiarvoden för
samtliga föreläsningar vore nödvändigt, om centralbyrån skulle kunna
upprätthålla de hittillsvarande kraven på en hög kvalité hos föreläsningarna.

Lund den 23 november 1925.

Vördsamt:

A. Thomson.
Centralbyråns föreståndare.

Statens egnahemsinspektörs

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 95, § 69.

En av statskonsulentens för egnahemsverksamheten huvudsakliga arbetsuppgifter
har utgjorts av besiktningar ute i orterna. Vid tjänstens inrättande
uttalades ock av statsmakterna, att konsulenten torde komma att
bliva i hög grad upptagen av tjänsteresor.

— 174 —

I anslutning härtill har statskonsulenten Östergren i relativt stor utsträckning
inspekterat egna hem och därvid utövat en granskande, kontrollerande
och konsulterande verksamhet. Under sin tjänstgöring som
statskonsulent för det mindre jordbruket åren 1909—1919 och därefter för
egnahemsverksamheten har han förvärvat stor erfarenhet på området och
ingående kännedom om de förhållanden, han haft att undersöka. En sålunda
utrustad förrättningsman kan givetvis i många fall redan vid en
jämförelsevis hastig överblick bedöma det väsentliga rörande de lägenheter,
vilka äro föremål för inspektion.

Emellertid har tidigare uppmärksammats, att kostnaderna för berörda
förrättningsresor blivit ganska avsevärda, och i samband härmed har undertecknad
under sistlidna sommar hos vederbörande departementschef
ifrågasatt vissa föreskrifter i syfte att skärpt kontroll bleve införd i fråga
om berörda och liknande förrättningsresor. Med bifall i allt väsentligt till
vad därvid föreslogs förordnade Kungl. Maj:t den 7 augusti 1925 dels
att befattningshavare å jordbruksdepartementets egnahemsavdelning ej
finge företaga resa i och för förrättning i tjänsten annat än efter av egnahemsinspektören
i varje fall meddelat beslut om sådan förrättnings företagande,
åliggande det egnahemsinspektören att om beslutet omedelbart
göra anmälan till statssekreteraren i jordbruksdepartementet, dels ock
att räkning å resekostnads- och traktamentsersättning för sålunda beslutad
och företagen resa skulle, efter det egnahemsinspektören attestera! räkningen,
av statssekreteraren i jordbruksdepartementet granskas på sätt sägs i § 8
av kungörelsen den 29 augusti 1921 (nr 517) med vissa bestämmelser angående
kommittéer. Härigenom torde sådana anordningar hava införts, att
ytterligare åtgärd icke synes vara av behovet påkallad.

Stockholm den 5 januari 1926.

CARL MANNERFELT.

Statens egnahemsinspektör.

Statskonsulenten Östergrens

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del. I, sid. 95, § 69.

Till herr statsrådet och chefen för kungl. jordbruksdepartement
e t.

Undertecknad får härmed avgiva anbefallt yttrande, i anledning av vad
riksdagens revisorer i § 69 av sin berättelse angående granskning av statsverkets
tillstånd, styrelse och förvaltning under tiden den 1 juli 1924— 30
juni 1925 anfört beträffande vissa av mina tjänsteresor, och därvid vördsammast
anföra följande.

Resorna, som ske efter anmälan hos och samråd med chefen för departementets
egnahemsavdelning, eller i vissa fall — såsom då jag varit förordnad
chef för avdelningen — efter anmälan hos expeditionschefen för departementet,
och vilka numera1 annoteras i särskild liggare, omfatta dels
vanliga inspektionsresor för utrönande av egnahemslånegivningens handhavande
och resultat inom olika låneförmedlares områden och dels i samband
därmed eller eljest allehanda resor för verkställande av sporadiskt
påkommande förrättningar av olika slag, såsom besiktningar av utbjudna

1 I och med det nya allmänna resereglementets ikraftträdande.

— 175

eller för exploatering för egnakemsändamål (särskilt jordbrliksåndainal)
avsedda gårdar, lägenheter och jordområden, beseende av nya byggnadstyper,
inredningsanordningar och dylikt. Till uppgiften för resorna hör
även samråd med och rådgivning till lånef örme diar nas verkställande ledamöter,
konsulenter, soekenombnd och andra vederbörande, inhämtande på
vissa håll av -där vunna erfarenheter för deras spridande till andra, utrönande
av på jordtillgång och andra ekonomiska och tekniska förutsättningar
grundade möjligheter för ytterligare egnahemsbildning (särskilt
jor-dbruksnybildning) å en ort o. s. v. — Mera omfattande inspektionsresor
hava i regel företagits till allenast fyra å fem hushållningssällskaps områden
per år. Dessa områden hava utvalts på våren, varefter den närmare
planläggningen av resorna därinom skett under skriftväxling med sekreterarna
i respektive egnahemsnämnder eller de hos nämnderna föredragande
jordbrukskonsulenterna samt under införskaffande av i tabellarisk
form avfattade uppgifter om egnahemslånetagarna och deras lägenheter
inom vissa angivna delar av vederbörande område och vilka uppgifter
plägat omfatta låntagares namn och födelseår, egnahemmets namn och
läge -samt dess karaktär av jordbruks- eller bostadsegnahem, dess totalaieal
och areal odlad (eller odlingsbar) jord ävensom dess vid långivningen
åsätta värde, lånets belopp och aret, då lånet beviljades.

Vad nu särskilt angår 1924 års resor och de av statsrevisorerna berörda
förrättningsdagarna, sa lämnade jag på begäran av en hos revisorerna biträdande
tjänsteman den 7 december 1925 i form av en P. M.1 uppgift om
antalet förättningsställen per dag under de tjänsteresor, som voro upptagna
å tre av mina reseräkningar. Dessa omfattade sammanlagt 31 förrättningsdagar
med antalet förrättningsställen växlande från 2 till 66.
Summa förrättningsställen utgjorde 1,021, motsvarande sålunda ett medeltal
av 33 per dag. —■ Statsrevisorerna hava pekat på tre av de ifrågavarande
förrättningsdagarna, nämligen på den 11 augusti, samt den 2 och 8 september
1924 med respektive 54, 66 och 65 förrättningsställen, och jag vill
därför något närmare redogöra för -dessa dagars förrättningar och de omständigheter,
som medfört att så många ställen blivit besiktigade och kunnat
besiktigas per dag.

Det rör sig i de utpekade fallen, som lätt inses, om undantagsfall, där
flera omständigheter medverkat till att dagsförrättningarna blivit så omfattande,
som de blivit. En av dessa omständigheter var -det förhållandet,
at-t 1924 års tjänsteresor blevo mera omfattande än vanligt, dels emedan
epnahemsavdelningens uppdrag år 1922, att handhava undersökningen av
tillgängen på odlingsmark å kronoparlter i mellersta och södra Sverige och
min medverkan sommaren 1922 inom 1921 års fastighetskreditsakkunniga
samt mitt arbete år 1923 för småbrukaregårdens och småbrukaredagens anordnande
vid allmänna lantbruksmötet i Göteborg medförde minskning i
inspektionsresoma nämnda tvenne år och dels emedan 1924 tillkom uppdraget
att besiktiga genom Sveriges skogsägareförbund salubjudna gårdar
och brukshemman. Det framkom härigenom ett behov att utsträcka förrättningstidens
längd även per dag. Härtill äro att lägga tillfälliga och
lokala omständigheter såsom omöjligheten att var som helst finna lämpligt
nattlogi under resorna etc. Den första av de utpekade dagarna ingick
i en inspektionsresa av det förutberörda mera omfattande slaget och valen
av de drygaste förrättningsdagar jag någonsin haft, med början kloe -

Det rör sig sålunda icke om någon av mig pa eget initiativ inlämnad promemoria, såsom
uttrycket »ingiven» i den nämnda paragrafen kan synas ge vid handen.

— 176 —

kan halv 8 f. m. och ankomst till nattkvarteret klockan halv 11 på kvällen.
Den omfattade sålunda 15 timmar, därav minst 8 för uppehåll å förrättningsställena.
Att förrättningen utsträcktes så långt på kvällen berodde
på dels att vissa av de å ^siktningslistorna upptagna egnahemmen lågo
rätt långt avsides och dels att det ansågs önskvärt att den dagen besiktiga
alla hem som lågo på vägen till bostadsplatsen, enär återfärd eljest behövt
ske följande dag, vilken hade sitt eget program, som i sill tur var
bundet av till den 13 augusti och följande dagar planerade besiktningar i
annan del av landet.

Förrättningarna den 2 och 8 september avsågo besiktning av salubjudna
brukshemman och gårdar för utrönande i störa drag av deras beskaffenhet,
huruvida begärda priser vore skäliga och om ställenas friköpning kunde
befrämjas medelst egnahemslångivning (de. Till grund för besiktningarna
och bedömandet lågo av vederbörande bruksbolag lämnade tabellarisk»
uppgifter, vilka beträffande priser och fördelning av »annan mark» på
hagmark och skogsmark etc. kompletterades medelst av vederbörande
brukstjänstemän i samband med resorna och besiktningarna lämnade detaljsiffror.
Här förelag sålunda göda förutsättningar för hemmanens och
lägenheternas bedömande utan mera ingående utfrågningar och forskningar
på de enskilda ställena. Jämte arealsiffrorna är det den odlade
jordens och bebyggelsens beskaffenhet, som främst bestämma värdet, och
då de ifrågavarande hemmanen ligga ganska tätt och jorden inom vissa
givna områden är någorlunda likartad samt bebyggelsen, såsom väsentligen
ledd av vederbörande bruksförvaltningar, är ganska ensartad inom
vart bruksområde för sig, så kunna totalomdömena för olika byar eller
andra enhetliga områden rätt snabbt fastställas. Och några i detalj gående
utlåtanden för enskilda gårdar gällde det härvidlag icke. På eu förrättningsdag
av 12 å 14 timmars längd bör man sålunda kunna hinna med
ganska mycket, helst som även tiden för färderna från ställe till ställe och
från bygd till bygd kan användas för bygdernas och ställenas studerande
och för samtal om dem med vederbörande initierade tjänstemän.

Statsrevisorerna ifrågasätta emellertid, huruvida »sådana inspektioner,
som ovan angivits», kunna vara varda sin kostnad eller om de över huvud
varit behövliga. De mena sålunda, att besiktningar, som ske så snabbt
att ovan angivna antal medhinnas per dag, måste bliva mindervärdiga
eller att, om så hastiga besiktningar anses tillräckliga, så kan deras behövlighet
sättas i fråga. Mot dessa slutledningar måste jag, vad först angår
de egentliga egnahemisinspektionerna, vördsammast, men tillika på det
bestämdaste hävda, att besiktningarna icke påskyndats mer än som varit
förenligt med uppnåendet av det med dem avsedda ändamålet. Där antalet
besiktningar per dag undantagsvis blivit särskilt stort, har detta främst
berott på att besiktningistiden utsträckts mesta möjligt och i andra hand
på att de väsentliga uppgifterna varit tillgängliga på förhand och önskade
kompletteringsuppgifter oförtövat lämnats. Med färre besiktningar per
dag i dessa fall, skulle en besiktning av samma omfattning och av samma
värde hava dragit större kostnad, ej allenast genom flera dagtraktamenten
utan även genom utlägg för vissa återskjutsar som nu undvikits. Idet störa
hela gäller det vid dessa mera omfattande översiktsinspektioner att i ett
stort antal fall konstatera, huruvida anledning till erinringar eller anmärkningar
finnas eller ej och att få en allmän uppfattning av egnahemmens
beskaffenhet, den säkerhet de erbjuda för statslånen o. s. v., och när
de förutberörda huvuduppgifterna om låntagarna, lånebeloppen, jordarea -

lerna in. m. finnas, kan den vid besiktningar vane ganska snabbt bilda sig
ett omdöme såväl i de enskilda fallen som i stort sett. Vissa fall giva vanligen
anledning till mera detaljerade undersökninga r sä väl a platsen som
understundom i akterna hos vederbörande låneförmedlare ävensom till
principöverläggningar med medföljande tjänsteman eller ombud eller
sedermera med de ledande inom vederbörande egnahemsnämnd, men det
ligger i sakens natur, att, där låneförmedlingen är omsorgsfullt och försiktigt
handhavd—såsom i regel hos våra hushållningssällskap — flertalet
enskilda besiktningar icke giva anledning till något uttalande. Att pa
denna grund sluta sig till att inspektionerna äro mindre behövliga eller
rent av obehövliga, vore förvisso orätt. Dels kan man ju icke annorledes
än genom en ganska omfattande översiktinspektion övertyga sig om, att
förhållandena äro i det väsentliga som de böra vara, dels gäller det för
det centrala ledande organet att komma i intim kontakt med den praktiska
verksamheten runt om i landet och dels isaknas det ingalunda exempel på
att besiktningarna även ur ren inspektionssynpunkt äro väl behövliga.
Undertecknad har i sist berörda hänseende gjort den erfarenheten, att endast
kortare resor bär och var med besiktning av jämförelsevis få ställen,
vilka utväljas såsom »stickprov», i regel icke förmå ge en nöjaktigt klar
uppfattning av egnahemslånegivningens ställning inom ett hushållningssällskaps
område, utan att härför fordras inspektionsresor av det mera omfattande
slag, som ovan antytts. Sedan dylik grundligare orientering
skett inom de olika sällskapsområdena kunna emellertid de rena inspektionsresorna
för eu följd av år inskränkas till kortare och mer sporadiska
dylika och mera tid i stället offras på resor avseende medverkan vid planläggning
av jorddelningsföretag, informering i de ekonomiska förutsättningarna
för ytterligare egnahemsbildning på skilda orter, vad som kan
göras för förbättring av både gamla och nya egnahems ekonomi o. s. v.
Jag vill i detta sammanhang erinra om, att i Kung]. Maj:ts proposition till
1911) års riksdag angående egnahemsväsendet av föredragande departementschefen
i hans yttrande till statsrådsprotokollet rörande egnaliemsavdelningens
organiserande bland annat säges, att »isynnerhet statskonsu1
eu ten torde bliva i hög grad upptagen av tjänsteresor . (Proposition nr
106/1919 sid. 242.)

Beträffande besiktningarna av de salubjudna brukshemmanen måste jag
likaledes hävda, att de varit med hänsyn till sin uppgift ändamålsenligt
planlagda samt att de genomförts utan vare sig förhastande eller onödig
tidsutdräkt. Resultaten av desamma och de uttalanden och förslag, vartill
de gåvo anledning, framlade jag i en den 20 oktober 1924 dagtecknad längre
promemoria, upptagande först översikts- och detaljanteckningar, rörande
hemmanen och gårdarna och därefter utredande framställningar rörande
de planerade försäljningarnas lämpliga genomförande och det allmännas
eventuella medverkan därvid, vari avhandlades skogsfrågan och marktilldelningsfrågan
i (ivrigt, prisfrågan, arrendatorernas villighet och möjlighet
att köpa, möjligheten och lämpligheten av egnahemslångivning för
köpens finansierande samt frågan om underlättande av fastighet sinteckningars
relaterande. En kopia av promemorian bilades den föromnämnda
uppgiften till statsrevisorerna om antalet förrättningsställen per dag, och
om revisorerna hade haft tid samt velat gorå sig besvär att taga del av
densammas innehåll, så kanske de icke funnit anledning att uttala sig så
nedsättande om värdet eller nyttan och behovet av besiktningar som de
ifrågavarande. I varje fall torde sagda promemoria i sin män vittna om.
12 — Eei''.''berättelse enig. statsrprkef- pir år 19?~>. TIT.

— 178

att jag söker planlägga och utföra mina tjänsteresor i syfte att göra egnahemssaken
mesta möjliga gagn. Huruvida och i vilken grad detta syfte
sedan når förverkligande, beror ju på många omständigheter, bland annat
pa i vad mån gjorda uttalanden och framlagda förslag vinna beaktande av
de slutligen bestämmande. Att objektivt och fullt rättvist bedöma detta
eller nyttan och värdet av tjänsteresorna är eu svår och mycket grannlaga
sak, som förutsätter ingående kännedom för längre tid om de med
resorna och deras flersidiga uppgift sammanhängande förhållandena.

Stockholm den 2 januari 1926.

AUG. ÖSTERGREN.

Statskonsulent för egnahemsväsendet.

Lantbruksstyrelsens

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers erinran del I, sid. 97, $ 72.

Till Konungen.

Genom remiss har Kong!. Maj:t anbefallt lantbruksstyrelsen att till jordbruksdepartementet
inkomma med utlåtande i anledning av vad riksdagens
revisorer uti sin berättelse angående granskning av statsverkets tillstånd,
styrelse och förvaltning under tiden 1 juli 1924—30 juni 1925 samt, för vissa
fall, kalenderåret 1924, anfört ifråga om trädgårdsskolan i Härnösand.

Det åt nämnda skola för budgetåret 1923—1924 av riksdagen till ordinarie
kurs anvisade statsbidrag, vilket avsåg läsåret 1923—1924 eller tiden 1
november 1923—31 oktober 1924, utgjorde 17,000 kronor, varav 10,000 kronor
i ordinarie anslag och 7,000 kronor såsom ökat statsbidrag. För samma
budgetår anvisade riksdagen härutöver 2,700 kronor för anordnande vid
skolan under nämnda läsår av en specialkurs, vilken hölls i augusti 1924.
Av sistnämnda medel utbetalades den 8 oktober 1924 2,163 kronor 10 öre.

För budgetåret 1924—1925, avseende läsåret 1924—1925, uppgick statsbidraget
till skolans ordinarie kurs till 14,000 kronor, varav 10,000 kronor i
ordinarie anslag och 4,000 kronor såsom ökat statsbidrag.

Enligt kontrakt den 3 september 1920 med föreståndaren för trädgårdsskolan
Carl Liljemväl 1 skulle statsbidraget utbetalas halvårsvis efter ingången
av januari och juli månader. I enlighet härmed har andra hälften
av statsbidraget för budgetåret 1923—1924, 8,500 kronor, vilket avsåg senare
delen av läsåret 1923—1924, utbetalts efter ingången av budgetåret 1924—
1925. Till trädgårdskolan har under budgetåret 1924—1925 utbetalts dels
sistnämnda belopp, 8,500 kronor, dels ock 7,000 kronor, avseende förra delen
av läsåret 1924—1925, vartill kommer det den 8 oktober 1924 utanordnade
beloppet 2,163 kronor 10 öre eller tillhopa 8,500 + 7,000 + 2,163 kronor
10 öre = 17,663 kronor 10 öre.

Anledningen till att under budgetåret 1924 -1925 till skolan utbetalats
högre belopp än som anvisats för samma tid är sålunda — oavsett anslaget
till specialkursen — den, att andra hälften av statsbidraget för budgetåret
1923—1924 utbetalats under budgetåret 1924—1925.

Beträffande anmärkta tomtförsäljning å av trädgårdsskolan disponerad
mark får lantbruksstyrelsen under hänvisning till de upplysningar i ämnet,
som lämnats i det av styrelsen för trädgårdsskolan i Härnösand avgivna,
här bilagda yttrandet anföra, att enligt styrelsens uppfattning

— 17.9 —

trädgårdsskolans och statens intressen icke torde hava blivit lidande området" ^ "ndanta«ande det till skolans förfogande

I detta ärendes slutliga handläggning hava deltagit generaldirektören

W"** o**zw.i*bS-Ä »SrÄÄ

Stockholm den 4 januari 1926.

Inderdanigst:

ERIK INSULANDEH.

N1I.S SOXKSSOX.

Styrelsens för trädgårdsskolan i
Härnösand

yttrande.

T ill k u n g 1. lånt b r u ksstyrelse n.

Sedan riksdagens revisorer i sin detta år avgivna berättelse upptagit

leddt nLlnn ,revis°re™as besök vid trädgårdsskolan i Härnösand förauledda
uttalanden har Kungl. lantbruksstyrelsen, som anbefallts att efter
vederborandes hörande till Kungl Maj:t inkomma med utlåtande i anledning
av samma uttalanden, i skrivelse den 24 innevarande december anmodat
styrelsen för namnda skola att före den 1 januari (1926) avgiva varande
i det sålunda väckta ärendet.

Till efterkommande av denna anmodan får skolans styrelse, med över atÄtpä

...........*** - « — w

Det för skolan disponerade jordområdet, beläget utom, men intill Härnösands
städs planlagda område å den s. k. Hofsjorden på sluttning i svålig
huvudriktning mot södra infartsleden till staden, har, såsom av riksdagens
revisorer omformales, av staden upplåtits under nyttjanderätt. Tiden för
denna nyttjanderätt, ursprungligen upplåten till trädgårdsskolans dåvarande
föreståndare A. Engberg, lärer enligt stadsfullmäktiges år 1911 lämnade
medgrvande r anledning av framställning om förlängning av samma
tul s racka sig intill den 1 oktober 1931. Vid detta medgivande fogades av
stadsfullmäktige det förbehåll (bil. 1), »att om staden under arrendetiden
önskade försaka tomter å området i fråga närmast stadsplanen, arrenda ,

,,ot -pi andra aidaa

Sedan hos stadsfullmäktige förekommit eu av enskild, här i staden bosatt

aT år 15)22 giord framställning att få förvärva viss del
om 3,(LO kvadratmeter av den till skolområdet hörande jorden, förklarade
rqooalde ®n8rbe1rg. 1 skrivelse till stadens drätselkammare den 9 februari
’■ a y;laen skrivelse skolans nuvarande föreståndare tecknat godkän nuder’^

haa Tore .Vllllg aystå den i framställningen avsedda jordarealen
vindel vissa tillika i skrivelsen angivna förutsättningar, på sätt närmare
hamgar av bil. 2 Stadsfullmäktige beslöto härefter i mars 1923 bifalla
i airistallnmgen i fråga på sätt och villkor, som framgå av bil. 3
Ktter det beslutet om försäljningen underställts Kungl. Majrts prövning
och Kungl. Man:t förklarat hinder från det allmännas sida mot försäljnin -

— 180 —

gen icke möta på sätt bil. 4 utmärker, upprättades den 27 juni 1924 om
försäljning av den ifrågavarande arealen kontrakt av innehåll, som bil. 5
utvisar.

Trädgårdsskolans styrelse får vidare meddela, dels att av Härnösands
stad till skolans disposition ställts ett intill skolans efter omförmälda försäljning
kvarvarande område gränsande markområde, till storlek och jordmånens
godhet fullt ut motsvarande den frånsålda arealen, dels ock att skolan
i behörig tid och ordning med ett belopp av 700 kronor erhållit gottgörelse
för kostnaderna såväl för bortflyttning från sistberörda areal av
träd, buskar och plantor som för det nyerhållna max-kområdets bringande
till samma kultur som den frånträdda arealen. Vid dessa förhållanden
vill det synas skolstyrelsen, som om trädgårdsskolans intressen icke borde
anses hava blivit lidande genom den försålda arealens bortgång från det
till skolans förfogande stående område.

I fråga slutligen om den i riksdagens revisorers ifrågavarande uttalanden
innefattade uppgiften, att revisorerna sökt från trädgårdsskolans föreståndare
införskaffa närmare upplysningar rörande ovan omnämnda
markförsäljning, men att de begärda upplysningarna trots upprepade påminnelser
ännu icke vid revisionens slut inkommit, får skolstyrelsen hänvisa
till bifogade (bil. 6) den 28 i denna månad dagtecknade skrivelse till
skolstyrelsen från trädgårdsskolans föreståndare Carl Theodor Liljenwall.

Härnösand den 29 december 1925.

Å styrelsens för trädgårdsskolan i Härnösand vägnar:

Karl Stenström.

Styrelsens ordförande.

Carl Liljentvall.

Bil. 1.

Utdrag av Härnösands stadsfullmäktiges protokoll
den 14 mars 1911.

§ 2.

Drätselkammaren hade inkommit med utlåtande över eu av styrelsen för
Norrlands trädgårdsskola härstädes gjord och av herrar C. G. Strokirk
och A. J. Hagström såsom egen motion upptagen framställning, att stadsfullmäktige
måtte på 15 år eller till den 1 oktober 1931 förlänga med direktören
A. Engberg gällande arrendekontrakt rörande vissa delar av Hofsjorden,
och hade därvid drätselkammaren under erinran, bland annat, att
staden förutom enligt det i tTamställningen åberopade kontx-aktet även genom
andra kontrakt med enahanda återstående giltighetstid till direktören
Engberg utarrenderat delar av Hofsjorden, varibland lotten nr 3,
som inginge i den av kyrkostämman beslutade utvidgningen av kyrkogården,
på anförda skäl avstyrkt bifall till ifrågavarande motion.

Sedan till en början ett av herr Engberg framställt yrkande om återremiss
till drätselkammaren blivit efter yttrande av herr vice ordföranden
utan votering avslaget, uppstod diskussion, varunder framställdes följande
särskilda yrkanden, nämligen

av herr P. Jonsson, med vilken herrar Kaijser och Strokirk instämde, om
bifall till skolstyrelsens förevarande framställning med det förbehåll, att

181 —

om staden under arrendetiden önskade försälja tomter å området i fråga
närmast stadsplanen, arrendator! skulle vara skyldig avstå dessa mot vederlag
av på andra sidan mot Gerestabäcken belägna dylika;

av herr vice ordföranden samt herrar Fredrik Andersson och John Andersson:
om godkännande av drätselkammarens avstyrkande förslag, samt
av herr V. Carlsson: att, då här vore fråga om donationsjord samt det tillkomme
magistraten att övervaka dylik jords användning för därmed avsedda
ändamål, ärendet måtte remitteras till magistraten för dess yttrande.

Efter det diskussionen förklarats avslutad, avgjordes först frågan om
remiss sålunda, att yrkandet härom utan votering avslogs.

Vid härefter på begäran anställd votering mellan de tvenne återstående
förslagen blev det utav herr P. Jonsson gjorda yrkandet med 17 röster mot
10 av stadsfullmäktige bifallet; skolande beslutet anses innefatta medgivande
om förlängning på femton år av ej blott i framställningen åberopade
kontraktet den 10 februari 1906 utan jämväl arrendekontrakten av oktober
1901 och den 21 augusti 1906.

Som ovan.

In fidem:

Hugo Andersson.

Justerat den 11 april 1911.

Hugo Andersson.

Bil. 2.

Till drätselkammaren i Härnösand.

För möjliggörande av försäljning till konsuln Erik Malström av det
område av staden tillhöriga s. k. Hofsjorden söder om vägen till Rosenhäck,
som å en av t. f. mätningsmannen Lorentz Thelning i september 1922 upprättad
»Karta över en del av den s. k. Hofsjorden inom Härnösands stad
med förslag till tomtindelning» utgöres av två med nris 7 och 8 betecknade
tomter om tillhopa 3,020 kvadratmeter, är undertecknad villig att så snart
påfordras avstå berörda område med undantag av den sydvästligaste delen
därav, vars sydvästra sida skulle sammanfalla med områdets gräns
mot sydväst och vars sidor upp mot vägen till Rosenhäck skulle sammanfalla
med områdets nordvästra och sydöstra gränslinjer samt båda hava
en längd utav 30 meter, under det att jag medgiver, att sistberörda del får
av köparen tillträdas den 1 januari 1926.

Sålunda gjorda medgivanden hava till förutsättning, att staden dels efter
sakkunniga och opartiska personers värdering lämnar ersättning för
kostnaden för bortflyttning vid tiden för de olika delarnas avträdande av
området nu befintliga träd, buskar och plantor, dels åt mig i utbyte mot
den avträdda marken i motsvarande omfattning upplåter mark av Hofsjorden
öster om kasernområdet och dels efter sådan värdering som ovan
nämnts, lämnar gottgörelse för de kostnader, som må anses erforderliga
för uppbringande av sistberörda mark till samma kultur som den avträdda.

Härnösand den 9 februari 1923.

August Engberg.

Godkännes:

Oart LiljemvaU.

182 —

Bil.

Utdrag av protokoll, hållet vid Härnösands stadsfullmäktiges
sammanträde den 13 mars 1923.

det tiU denila da«'' bordlagda ärendet angående
konsuln Enk Maijstroms i skrivelse den 23 december 1922, upptagen

^ngeomnatt0få0föaV heir Te»gwall0> b°s stadsfullmäktige gjorda framställning
om att ia för var va visst område av staden tillhöriga s. k. Hofsiorden

söder om vagen till Rosenhäck. noisjo eu

H;u''vul foredrogOK drätselkammarens i ärendet avgivna yttrande, som
vai infattat i följande protokollsutdrag:

»Utdiag av protokoll, hållet hos drätselkammaren
i Härnösand den 9 februari 1923.

§ 82.

Jämlikt stadsfullmäktiges beslut den 9 nästlidne januari hade drätselkammaren
att yttra sig over eu av konsuln Erik Malström i av herr Teng Jtä

hW niTiTf T u?Pta^n skrivelse hos stadsfullmäktige gjord framställning
om att fa forvarva det område av staden tillhöriga s. k. Hofsior S°rV

r Va?en tdl Rosenhäck, som å en av t. f. mätningsmannen Lolentz
Thelnmg i september 1922 upprättad, vid skrivelsen fogad ''Karta
ovei eu del av den s. k. Hofsjorden inom Härnösands stad med förslag till

hno 3 non V''8 a ^°rieS aV två med nris 7 ot>h 8 betecknade tomter om tillnopa
o,U2U kvadratmeter.

Drätselkammaren företog nu ärendet till behandling; och antecknades
därvid tiU en början, att byggnadsnämnden, som jämväl haft att yttra sig
i ärendet, uti avgivet utlåtande förklarat, det nämnden icke funne att eu
försäljning av ifrågavarande område skulle komma att ligga till hinder

vid uppgörande framdeles av stadsplan för den de! av Hofsjorden, vari området
inginge.

Vidare annmlcles, att förhandlingar förts med direktören Aug Engberg
T ilben till den 1 oktober 1931 på arrende innehade omförmälda del av Hofsjorden,
huruvida och pa vad villkor denne vore villig att frånträda arrendet
i vad förevarande område anginge, samt att direktören Engberg förklarat
sig villig att, sa snart det påfordrades, avstå området med undantag av
en närmast Hotsgatan belägen del, vars sydvästra sida skulle sammanfalla
med områdets gräns mot sydväst och vars sidor upp mot vägen till Rosenhäck
skulle sammanfalla med områdets nordvästra och sydöstra gränslinjer
samt bada hava eu längd av 30 meter under det att nyssberörda del

mor u ntB? hll;derih:irl Engbergs sida av köparen tillträdas den 1 januari
l.J2b, allt under förutsättning, att staden dels efter sakkunniga och opartiska
personers värdering lämnade ersättning för kostnaden för bortflyttnmg
vid tiden för de olika delarnas avträdande av å området nu befintliga
träd, buskar och plantor, dels åt Engberg i utbyte mot den avträdda marken
i motsvarande omfattning uppläte mark av Hofsjorden öster om kasernomradet
och dels efter sådan värdering, som ovan nämnts, lämnade
gottgorelse för de kostnader, som kunde anses erforderliga för upplir
in gande av sistberörda mark till samma kultur som den avträdda.

Drätsel kamm aren, som fann det synnerligen önskvärt, att staden i gör -

— 183 —

ligaste mån ställde sig’ välvillig emot de personer, som önskade åt sig uppföra
bostäder, särskilt genom beredande åt dem av lämpliga byggnadstomter,
beslöt nu, med hänsyn därtill och då omständigheterna medgåve möjlighet
till att tillmötesgå sökandens önskemål, såsom sitt yttrande i ärendet
föreslå stadsfullmäktige besluta att

dels under förutsättning av Kung!. Maj:ts utav Hofsjordens egenskap av
donationsjord betingade godkännande, till konsuln Erik Malström emot
en köpeskilling, beräknad efter två kronor 50 öre för kvadratmeter, försälja
det med förevarande ansökan avsedda område om 3,020 kvadratmeter
av vilket den del, som nuvarande arrendatorn av området förklarat sig villig
att, så snart det påfordrades, avträda, skulle få av köparen disponeras
vid köpekontraktets underskrivande, under det att den återstående delen
av området skulle få tillträdas den 1 januari 1926, med skyldighet tillika
för köparen ej mindre att, därest han icke inom ett och ett halvt år efter det
förstangivna del av området fått tillträdas, å området uppfört ett bostadshus
av en efter hans förhållanden anpassad storlek, till staden utgiva ett
skadestånd av samma storlek som köpesumman, än även att gottgöra staden
för vad staden, enligt arrendatorns ovan omförmälda villkor för områdets
avträdande, kunde få i ersättning därför till denne utgiva,

och dels underställa beslutet om områdets försäljning Kungl. Maj:ts
prövning.

Denna paragraf förklarades genast justerad.

Som ovan.

In fidem:

Ludvig Dixelius.»

Under deri därpå följande överläggningen framställdes följande yrkanden,
nämligen av

herr vice ordföranden Törner, med instämmande av herr Degerman, att
stadsfullmäktige måtte besluta i enlighet med drätselkammarens förslag,
samt

herr Tengwall, att stadsfullmäktige måtte, i enlighet med vad drätselkammaren
föreslagit, besluta om försäljning till konsuln Maijström av
ifrågavarande markområde, dock att den av drätselkammaren föreslagna
skadeståndsskyldigheten för köparen icke skulle avse det fall, att onormala
ekonomiska förhållanden eller annan force majeure omöjliggjorde byggnadsarbetet.

Härefter beslöto stadsfullmäktige

dels med erforderlig majoritet, att under förutsättning av Kungl. Maj:ts
utav Hofsjordens egenskap av donationsjord betingade godkännande, till
konsuln Erik Maijström emot en köpeskilling, beräknad efter två kronor
50 öre för kvadratmeter, försälja det med förevarande framställning avsedda
område om 3,020 kvadratmeter, av vilket den del, som nuvarande
arrendatorn av området förklarat sig villig att, så snart det påfordrades,
avträda, skulle få av köparen disponeras vid köpekontraktets underskrivande,
under det att den återstående delen av området skulle få tillträdas
den 1 januari 1926, med skyldighet för köparen att gottgöra staden för vad
staden, enligt arrendatorns i drätselkammarens yttrande uppgivna villkor
för områdets avträdande, kunde få i ersättning därför till denne utgiva,

dels, beträffande förutberörda skadeståndsskyldighet, vid votering, som
utföll så, att 17 röster tillföllo herr Tengwalls yrkande, under det att 16

— 184 —

röster avgåvos för bifall till drätselkammarens förslag i ämnet oförändrat
i enlighet med herr Tengwalls yrkande eller sålunda, att bland köpevillkoren
skulle intagas föreskrift om skyldighet för köparen, att, därest han
icke inom ett och ett halvt år efter tillträdandet av den del av ifrågavarande
område, som enligt vad ovan angivits skulle få av honom först tillträdas,
på området uppfört ett bostadshus av en efter hans förhållanden
anpassad storlek, till staden utgiva ett skadestånd av samma storlek som
köpesumman, dock att berörda skadeståndsskyldighet icke skulle avse det
fall,, .att. onormala ekonomiska förhållanden eller annan force majeure
omöjliggjorde byggnadsarbetet,

dels ock underställa det sålunda fattade beslutet om områdets försäljning
Kung], Maj:ts prövning.

Denna paragraf förklarades genast justerad.

Som ovan.

Justerat:

Fritz Kaijser.

In fidem:

Ludvip Dixelius.

Bil. //.

Överlämnas till stadsfullmäktige i Härnösand till
kännedom. (En i ärendet ingiven karta återställes.)

Kungl. socialdepartementet.

Gustaf etc.

I en till Kungl. Maj:t ställd, av länsstyrelsen i Västernorr lands län med
skrivelse den 17 maj 1928 jämte yttrande av magistraten i Härnösand överlämnad
skrift hava stadsfullmäktige i nämnda stad, jämlikt vid sammanträde
den 13 mars 1923 fattat beslut, hemställt om tillstånd för staden att
till konsuln Erik Malström försälja ett å ansökningen bifogad, av tillförordnade
mätningsmannen Lorentz Thelning i september 1922 upprättad
karta över en del av den till stadens donationsjord hörande så kallade Hofsjorden
såsom tomterna nris 7 och 8 betecknat markområde om 3,020 kvadratmeter,
beläget utom stadens planlagda område.

Häröver hava dels kammarkollegiet den 19 juni 1923 dels ock byggnadsstyrelsen
den 5 december 1923 avgivit infordrade utlåtanden.

Kungl. Maj :t förklarar hinder från det allmännas sida icke möta för staden
Härnösand att till Malström för ett pris ej understigande 2 kronor 50
öre för kvadratmeter och på de villkor i övrigt, stadsfullmäktige må föreskriva,
försälja ifrågavarande område av stadens donationsjord; och förordnar
Kungl. Maj:t, att den för området inflytande köpeskilling skall läggas
till den fond, som jämlikt bestämmelserna i breven den 23 september
1921 samt den 21 april och den 22 december 1922 bildats av medel, influtna
vid avyttring av den stadens donationsjord, samma brev avse, för att förvaltas
och disponeras i enlighet med de för sagda fond i brevet den 23 september
1921 meddelade föreskrifter.

Stockholms slott den 21 december 1923.

GUSTAF.

Bestyrkes å tjänstens vägnar:

B. Hasselrot.

(}. Mahn.

— 185 —

Bil.

Köpekontrakt.

Sedan Kung!. Maj:t jämlikt nådigt brev den 21 december 1923 förklarat
hinder från det allmännas sida icke möta för staden Härnösand att till
konsuln Erik Malström för ett pris ej understigande 2 kronor 50 öre för
kvadratmeter och på de villkor i övrigt, stadsfullmäktige kunde föreskriva,
försälja ett å en av tillförordnade mätningsmannen Lorentz Thelning i september
1922 upprättad karta över en del av den till stadens donationsjord
hörande så kallade Hofsjorden såsom tomterna nris 7 och 8 betecknat markområde
om 3,020 kvadratmeter, beläget utom stadens planlagda område,
samt stadsfullmäktige genom beslut den 29 december 1923 uppdragit åt
drätselkammaren att ombesörja försäljningen av ifrågavarande område till
konsuln Malström på de villkor, som omfattades av stadsfullmäktiges den
13 mars 1923 i ärendet fattade beslut, är denna dag emellan drätselkammaren
i Härnösand, å ena siden, och konsuln Malström å andra sidan, följande
avtal träffat.

Drätselkammaren överlåter och försäljer till undertecknad Malström å
Härnösands stads vägnar det å förenämnda karta upptagna såsom tomterna
nris 7 och 8 betecknade område om 3,020 kvadratmeter av den s. k.
Hofsjorden för eu köpesumma, beräknad efter 2 kronor 50 öre för kvadratmeter,
eller sålunda sjutusenfemhundrafemtio (7,550:—) kronor, samt på de
villkor i övrigt, som omfattas av stadsfullmäktiges ovannämnda beslut den
13 mars 1923, upptaget under § 2 av fullmäktiges protokoll för nämnda dag,
vadan det åligger köparen ej mindre att, därest köparen icke inom ett ock
ett halvt år efter det den del av området, som enligt stadsfullmäktiges nyssomförmälda
beslut får av köparen först tillträdas, å området uppfört ett
bostadshus av en efter köparens förhållanden anpassad storlek, till staden
utgiva ett skadestånd av samma storlek som köpesumman, än även att gottgöra
staden för vad staden, enligt av arrendatorn av området uppställda
villkor för områdets avträdande, kan få i ersättning därför till denne utgiva.

Härnösands stad förbehålles rätt att även framdeles, så länge behov
därav kan förefinnas, hava ledningar för vatten och avlopp för epidemisjukhusets
å Hofsjorden behov över området efter den sträckning, de för
närvarande inom området befintliga, från sjukhuset utgående ledningarna
hava, ävensom att äga tillträde till området för eventuella reparationer å
ledningarna eller för utbyte av rördelar, med skyldighet för staden att efter
markens uppgrävande försätta densamma i det skick densamma haft
före uppgrävandet eller ersätta skadan. Detta servitut får utan köparens
vidare hörande intecknas i fastigheten.

Köparen skall äga rätt att anknyta avloppsledningar från de byggnader,
som komma att uppföras å området, till den genom området gående avloppsledningen
från epidemisjukhuset.

Tillträdet av det område, som, enligt vad ovan nämnts, först får av köparen
tillträdas, äger rum den 1 juli 1924, då ock köpeskillingen skall kontant
erläggas. Återstående delen av området får, därest ej annat särskilt
överenskommes, tillträdas den 1 januari 1926.

Köparen har att ensam vidkännas alla med fångets lagfarande och områdets
avstyckande förenade kostnader.

Med detta kontrakt, varav två exemplar äro upprättade och växlade, förklara
vi oss till alla delar nöjda.

Härnösand den 27 juni 1924.

För drätselkammaren i Härnösand.

Alfred, Törner. Erik Malström.

Säljare. L. Dixelius. Köpare.

Bevittnas:

Gustaf Berger. Harriet Langelius.

Till ii g a.

Drätselkammaren förbinder sig'' att av anslag, som stadsfullmäktige genom
beslut den 10 juni 1924 för ändamålet anvisat, framdraga vattenledning
till gränsen av det försålda området.

Härnösand som ovan.

För Härnösands drätselkammare.

Alfred Törner.

L. Dixelius.

Bil. ti.

T i 11 styrelse n f ö r No r r lands t r ii d g å rdss k o 1 a.

I anledning av statsrevisorernas, av kungl. lantbruksstyrelsen till styrelsen
för Norrlands trädgårdsskola för yttrande remitterade anmärkning angående
trädgårdsskolan ber jag härmed få lämna en redogörelse för mina
åtgöranden i frågan.

Vid statsrevisorernas besök på skolan under sistlidne oktober månad, vilket
naturligtvis ej var mig bekant på förhand, var jag för tillfället ej tillstädes
på skolan. Hemkommen erfor jag samma dag om besöket av assistent
Jacobson, som stått till tjänst med att visa omkring m. m. De hade
särskilt uppmärksammat den nybyggda Maijströmska gården. Något meddelande
eller någon hälsning från statsrevisorerna hade han ej att framföra.

Någon tid därefter mottog min hustru i min tillfälliga frånvaro ett telefonbud
från revisorerna, vilket hon uppfattade så, att de ville hava eu närmare
redogörelse för skolans verksamhet. Jag gjorde mig genast beredd
att sända en sådan, men då det samtidigt föreliggande förslaget om skolans
flyttning till det Björkska hemmanet å Löfudden väntades skola komma
före i Härnösands stadsfullmäktige den 10 november, ville jag avvakta
denna tidpunkt, innan jag sände den nämnda redogörelsen, i avsikt att, om
stadsfullmäktiges beslut utfölle gynnsamt, samtidigt lämna ett meddelande
om flyttningsplanen. Förslaget om inköpet av det Björkska hemmanet föll
emellertid i stadsfullmäktige och därmed var flyttningsplanen omintetgjord.
Jag avsände därför följande dag eller den 11 november till statsrevisorerna
den förutnämnda redogörelsen.

Jag avhörde så ingenting förr än omkring den 1 december, då jag per
telefon från Stockholm fick ett meddelande från statsrevisorerna, att de

— 187 -

voro tacksamma för den bekomna redogörelsen, men att de bådo mig snarast
möjligt anskaffa en avskrift av kontraktet mellan staden och konsul
Malström. Jag gick genast ned till statsombudsmannen Altberg och bad
att få en avskrift av det begärda kontraktet. Han sade sig emellertid ej
hava tid att lämna mig den begärda handlingen före det stadsfullmäktigesamman
träde, som skulle infalla den 8 december. Ytterligare uppringd
från revisorerna den 7 december kunde jag icke göra något annat än hänvisa
till det hinder, som mött för handlingens utfående. Dagen efter det
sistnämnda stadsfullmäktigesammanträdet eller den 9 december ringde jag
upp notarien Altberg i telefon och bad att om möjligt få avskriften under
dagens lopp, men svarade han, att han under de närmaste dagarna ej
hade tid, men att det så fort som möjligt skulle bliva expedierat. Följande
dag den 10 december blev jag ånyo uppringd av statsrevisorerna med
påminnelse om den begärda handlingen. Jag meddelade sakens sammanhang
och att jag gjort allt för att erhålla handlingen och blev jag nu anmodad
att ovillkorligen söka ställa om att handlingen senast lördagen den
12 december vore revisorerna tillhanda. Vid telefonförfrågan hos notarien
Altberg den 11 december fick jag äntligen besked att avskriften var färdig.
Den avhämtades genast av mig och postades samma dag express till statsrevisorerna
i så god tid, att försändelsen med vanlig postgång borde hava
varit i Stockholm följande dag den 12 december.

Sedan har jag ingenting avhört förr än nu.

Av ovanstående behagade styrelsen finna, att jag gjort allt för att ga
statsrevisorerna tillhanda.

Härnösand den 28 december 1925.

Carl Liljemvall.

Medicinalstyrelsens

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del 1, sid. 97 ii 7ii.

Underdånigt utlåtande.

Med föranledande av ifrågavarande remiss1 har medicinalstyrelsen från
föreståndaren för styrelsens veterinärbyrå i Hässleholm G. Lindahl infordrat
och fått mottaga ett den 28 december 1925 daterat yttrande i ärendet;
och får styrelsen härmed överlämna detsamma samt såsom eget utlåtande
åberopa vad däri anförts.

Stockholm den 16 januari 1926.

t nderdunigst:

B. BITHRE.

(1 LISTAV K.iKmtn.K.

H. Westerlund.

Kung!. Maj:ts remiss den 21 december 192.) av riksdagens revisorers uttalande rörande
kostnaderna för null- och klövsjukans bekämpande.

188

Bil. 1.

Föreståndarens

för medicinalstyrelsens veterinärbyrå
i Hässleholm yttrande.

Till k u n g 1. medicinalstyrelsen.

1 skrivelse av den 23 december d. å. har kungl. styrelsen infordrat yttrande
över av riksdagens revisorer gjort uttalande angående kostnaderna
för bekämpande av mul- och klövsjukan under budgetåret 1924—1925.

I anledning härav får jag härmed vördsamt anföra följande:

Veterinärbyrån i Malmö (senare i Hässleholm) har haft det närmaste
överinseendet över de veterinära åtgärderna till mul- och klövsjukans bekämpande
allenast inom Malmöhus och Kristianstads län samt sedan den
4 mars d. å. endast i den del av det senare länet, där nedslaktningsmetoden
fortfarande tillämpas.

Revisorerna hava uttalat, att kostnaderna skulle kunnat avsevärt nedbringats,
därest vederbörande myndigheters åtgärder utförts med .större
planmässighet, praktisk klokhet och omtanke, och har därvid särskilt framhållit
vissa kostnader för desinfektionsarbetet och anordnandet av annonseringen
av sjukdomens förekomst.

Beträffande kostnaderna för desinfektionsarbetet får jag därför meddela
följande.

Kalk, lysol och desinfektions lampor, de viktigaste desinfektionsmedlen,
hava till största delen inköpts genom byrån från ett fåtal firmor till möjligast
billiga priser och genom densammas försorg distribuerats till de olika
gårdarna. Endast i undantagsfall har å gården tjänstgörande extra veterinär
inköpt mindre partier på platsen. Då det varit omöjligt att på förhand
beräkna åtgången av dessa artiklar, har understundom den rekvirerade
kvantiteten visat sig vara för stor, men har överskottet i sådana fall förvarats
å byråns upplag för att sedan användas vid desinfektionsarbetet å
annan gård.

Övriga medel och materiel för desinfektion såsom soda, hinkar, borstar
m. m. hava i allmänhet inköpts av extra veterinärerna, då dels åtgången
varit relativ liten och dels transportkostnaderna, därest byrån skolat inköpa
dessa artiklar, säkerligen hade blivit så mycket större, att någon vinst
knappast varit att påräkna.

Till arbetare, som sysselsatts med desinfektionsarbete, har i timpenning
betalats mellan kr. 0:35 och 0:75. Den högsta timpenningen har utgått
till lejda arbetare, som måst anskaffas, då ringa arbetskraft funnits att
tillgå å de smittade gårdarna. Dessa arbetare hava själva betalat kost och
logi. Då timpenningen för lejda lantarbetare utgår med kr. 0:45, har kr.
0:75 för ifrågavarande arbetare icke synts för högt tilltagen, då anställningen
varit tillfällig, ibland endast några dagar. Den kost och det logi
som mot ersättning kunnat beredas dessa arbetare har dessutom mången
gång varit mycket dålig. Logi haj1 ofta endast kunnat beredas i hästspiltor
o. d. Den givna timpenningen har därför även ansetts i viss grad böra
utgöra en kompensation för ovanberörda olägenheter.

Över av revisorerna gjort uttalande angående anordningen av annonseringen
av mul- och klövsjukans förekomst kan byrån icke yttra sig, då
denna anordning ålegat länsstyrelserna.

189 —

Sammaledes är förhållandet med kostnaderna för ersättningen för nedslaktade
djur, vilken ersättning bestämmes av särskild värderingsnämnd.

Vad slutligen kostnaderna för bevakningen vid smittade gårdar beträffar
har byrån allenast i enlighet med gällande föreskrifter rekvirerat denna
hos respektive länsstyrelser och därvid alltid sökt tillse, att antalet poster
blivit det minsta möjliga.

Remisshandlingarna återgå.

Veterinärbyrån, Hässleholm den 28 december 1925.

G. Lindahl.

Byråföreståndare.

Länsstyrelsens i Jönköpings
län

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 97, § 7H.

Till kungl. jordbruksdepartementet.

Till följd av nådig remiss den 21 december 1925 får Kungl. Maj:ts befallningshavande
härmed avgiva utlåtande över vad riksdagens revisorer
anmärkt vid § 73 i deras berättelse angående granskning av statsverkets
tillstånd, styrelse och förvaltning under tiden 1 juli 1924—30 juni 1925.

Beträffande kostnaderna för desinfektion under den rådande mul- och
klövs jukeepidemien åberopar Kungl. Maj ds befallningslia vande såsom eget
yttrande, vad länsveterinären i bilagda yttrande därom anfört.

I fråga om kostnaderna för annonsering rörande samma sjukdoms förekomst,
vilka kostnader inom detta län i de fyra fall, då gårdar förklarats
smittade och i de fyra fall, då gårdar förklarats misstänkta av sjukdomen,
uppgått tillhopa till 482 kronor 39 öre, torde någon skälig anledning till
anmärkning icke förekomma.

Jönköping i landskansliet den 29 december 1925.

CARL MALMROTH.

J. W. SPENS.

Bil.

Länsveterinärens i Jönköpings län

yttrande.

Till Kungl. Maj:ts befallnings havande i Jönköpings län.

I resolution av den 23 dennes har länsstyrelsen anmodat mig att avgiva
yttrande över av statsrevisorerna framställda anmärkningar över det sätt,
på vilket arbetet för bekämpandet av mul- och klövsjukan bedrivits, och
får jag i anledning därav, med remisshandlingens återställande, vördsamt
anföra följande:

Principen vid nedslaktningsmetoden i kampen mot mul- och klövsjukan
är ju den, att man genom nedslaktning av en smittad besättning och därefter
företagna desinfektionsåtgärder söker tillintetgöra smittämnet och sålunda
förhindra smittans vidare spridande. För att det skall vara någon

— 1!)0 —

nmr-i 1 slaJste ner djuren och utbetala ersättning för dem, måste den
efterföljande desinfektionen göras så effektiv, att ej något smittämne linnes
kvar efteråt. Det har inträffat vid några tillfällen i Skåne, samt nu senast
i Dohusian, att nar nya djur uppställts i de nedslaktades ställe, de infekterats
och angripits av kvarvarande smitta, så att nedslaktning och desinfektion
måst ånyo tillgripas på samma gård. Sådant medför ej blott en
avseyard fördyring i sjukdomsbekämpandet, utan jämväl stora smittrisker.

ar darfor givet, att den som under tjänsteansvar har att utföra sådana
desinfektionsatgarder, som här avses, ej får underlåta något, som kan äventyra
desinfektionsarbetets effektivitet. Att det härvid måste åtgå stora
inarigrder desinfektionsmedel och dessutom måste nedläggas mycket arbete,
Jj®*. da . et ,aT. fraSa om Samla dåliga ladugårdar och stallar med bristtalhg
framledning, jordgolv och dylikt, är självfallet. Ofta nog fördyras
arbetskostnaderna aven därigenom, att det är svårt att anskaffa personer
som aro villiga att lata isolera sig å den smittade gården, där det vanligtV|s
ar svårt att på ett tillfredsställande sätt ordna med logerings- och utspisningsforhallanden
för dem.

Vad beträffar kostnaderna för bekämpandet av mul- och klövsjukan inom
detta lan, vilket arbete utförts under mitt överinseende och ansvar ha ei i
något tall lönerna till arbetarna varit oskäliga; det har ej heller använts
mer desinfektionsmedel eller i övrigt nedlagts mer arbete på desinfektionernas
utförande, an vad omständigheterna i varje särskilt fall påkallat

da® aaser dar1for’ att statsrevisorerna, beträffande dessa arbeten, saknat
skal tor framställande av anmärkningar.

Jönköping den 26 december 1925.

1 tjänsten:

H. Heijbel.

Länsstyrelsens i Kronobergs
län

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 97, § 78.

Till K o n u n g e n.

Genom nådig remiss den 21 december 1925 liar länsstyrelsen anbefallts
att i anledning av vad riksdagens revisorer uti remissen bilagt utdrag av
deras, berättelse angående granskning av statsverkets tillstånd, styrelse och
förvaltning under tiden 1 juli 1924-30 juni 1925 samt, för vissa fall, kalenderaret
1924 antort i fråga om kostnaderna för mul- och klövsjukans
bekampande, till jordbruksdepartementet inkomma med yttrande. Och får
till åtlydnad harav länsstyrelsen med överlämnande av länsveterinären i
jande av''°rdrat offrande för egen del i ärendet underdånigst anföra föl -

Enligt berörda berättelse hade den granskning revisorerna ägnat medicmalstyrelsens
och vissa länsstyrelsers räkenskaper bibragt revisorerna den
uppfattningen, att de synnerligen betydande kostnader, som mul- och klövsjukans
bekampande åsamkat statsverket, skulle hava kunnat avsevärt nedbringas,
därest vederbörande myndigheters åtgärder utförts med .större
Planmassighet, praktisk klokhet och omtänksamhet. Särskilt hade reviso -

— 191

Terna framhållit, hurusom i många fall desinfektionsmedel anskaffats i större
mängder än som varit av behovet påkallat, att för desinfektion använts
allt för dyrbar arbetskraft samt att annonseringen rörande sjukdomens förekomst
anordnats på ett sådant sätt, att densamma dragit onödiga kostnader.

Vad nu Kronobergs län vidkommer har länsstyrelsen under den epizooti,
varom här är fråga, icke haft någon befattning vare sig med anskaffandet
av desinfektionsmedel eller med själva desinfektionsåtgärderna. I avseende
a annonsering angående sjukdomen ifråga har länsstyrelsen sökt ställa sig
till efterrättelse vad därutinnan i gällande författningar stadgas ävensom
av Eders Kungl. Maj:t och medicinalstyrelsen meddelade särskilda föreskrifter.
För att vid epizootiens första uppträdande inom Kronobergs län giva
möjligast allmän spridning åt av medicinalstyrelsen utfärdat cirkulär, innefattande
»råd angående mul- och klövsjuka», kom detta cirkulär att i början
införas i länskungörelserna ävensom i ortstidning i en ganska betydande
utsträckning. Härutinnan vidtogs dock mycket snart inskränkning, och
kommer länsstyrelsen givetvis att allt framgent i förekommande fall söka
tillse, att, såvitt på länsstyrelsen ankommer, med åtgärd för den i frågava -rande sjukdomens bekämpande förenad kostnad begränsas i den män så ske
kan utan att syftet med åtgärden äventyras.

Växjö i landskansliet den 9 januari 1926.

1''nderdanigst:

A. BESKOW.

Bil.

Till Konungens befallnings havande i Kronobergs län.

Anmodad att avgiva yttrande över statsrevisorernas anförande rörande
de kostnader, som mul- och klövsjukans bekämpande åsamkat statsverket
vid desinfektioners utförande och annonseringen om sjukdomens förekomst,
får jag anföra följande.

Ehuru jag själv ej rekvirerat desinfektionsmedel vid ifrågavarande fall
eller utfört sådan desinfektion, då detta skett av särskilt därtill förordnade
extra veterinärer, är jag förvissad om, att större mängder desinfektionsmedel
ej anskaffats, än behovet krävde. Det förbrukas ej så litet desinfektionsvätska
vid desinfektion av alla en gård tillhörande lokaler utom det
dagliga förbrukandet å ett smittat ställe. Att på förhand exakt bestämma
mängden är omöjligt. Sparsamhetsnitet, genom användandet av för svaga
lösningar eller för liten mängd sådana, får ej drivas så långt, att desinfektionens
effektivitet riskeras och sjukdomen sprides eller ånyo utbryter.

Angående den allt för dyrbara arbetskraften, som revisorerna anse blivit
använd vid desinfektionens utförande, hava de personer, som utfört detta
arbete avlönats med i orten gängse priser. Arbetets skyndsamma utförande
far ej fördröjas genom försök att anskaffa så billig arbetskraft som möjligt,
och bör denna helst tagas inom det smittade området.

Vad slutligen vidkommer annonserandet om sjukdomens förekomst, som
skett på vanligt sätt i ortens tidningar och genom anslag å lämpliga ställen,
har detta ej kunnat försiggå på annat sätt. Annonsering i tidningar är

— 192

alltid kostsam och blir ej billigare, därför att denna skall gäldas med allmänna
medel.

Växjö den 30 december 1925.

M. Hammarstrand.

Länsveterinär.

Länsstyrelsens i Kalmar län

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 97, f 73.

Till Konungen.

Sedan länsstyrelsen genom nådig remiss den 21 december 1925 anbefallts
att avgiva utlåtande i anledning av vad riksdagens revisorer i deras berättelse
angående granskning av statsverkets tillstånd, styrelse och förvaltning
anfört ifråga om kostnaderna för mul- och klövsjukans bekämpande,
får länsstyrelsen i sådant avseende i underdånighet anföra följande.

Revisorerna hava uti sin berättelse i denna del anfört, att den granskning
revisorerna ägnat räkenskaperna rörande mul- och klövsjukans bekämpande
bibragt revisorerna den uppfattningen, att de synnerligen betydande kostnader,
som härvidlag åsamkats statsverket, skulle kunnat avsevärt nedbringas,
därest vederbörande myndigheters åtgärder utförts med större
planmässighet, praktisk klokhet och omtänksamhet; och hava revisorerna
särskilt framhållit, att desinfektionsmedel i många fall syntes hava anskaffats
i större mängder än som varit av behovet påkallat, att för desinfektionen
använts alltför dyrbar arbetskraft samt att annonseringen rörande
sjukdomens förekomst ordnats på sådant sätt, att densamma dragit onödigt
höga kostnader.

Såvitt här nu tillgängliga räkenskaper utvisa, hava totalkostnaden för
bekämpandet av mul- och klövsjukan under dess förekomst inom Kalmar
län vintern 1924—1925 uppgått till ungefär 211,000 kronor, varav den
ojämförligt största delen emellertid åtgått till kostnader för djurens nedslagning.
Desinfektionskostnaderna utgöra i varje fall endast en ringa
bråkdel av det hela. Ifråga om dessa kostnader och i samband därmed
skötseln av desinfektionen tillåter sig länsstyrelsen hänvisa till hilagda
från dåvarande föreståndaren för veterinärbyrån H. Heijbel infordrade yttrande,
vars innehåll länsstyrelsen anser sig kunna tillfullo vitsorda. 1 Länsstyrelsen
vill dessutom, i anledning av revisorernas uttalande i denna fråga,
särskilt erinra, att det vid utbrottet av en dylik epidemi givetvis är för
vederbörande veterinär svårt att exakt beräkna, hur mycket desinfektionsmedel
kan antagas åtgå och torde det tvivelsutan i sådana fall för att vara
på den säkra sidan vara bättre, att beräkningarna göras något för höga än
att desinfektionsmedlen sedermera skulle visa sig ej räcka till.

Beträffande annonseringen lärer det ligga i sakens natur, att vid utbrottet
av en mul- och klövsjukeepidemi det är av synnerlig vikt, att allmänheten
snarast möjligt och i största möjliga utsträckning delgivas de kungörelser
i ämnet, innehållande påbjudna åtgärder och anvisningar för sjukdomens

1 Länsveterinär H. Heijbel har till länsstyrelsen i Jönköping avgivit yttrande av enahanda
innehåll som det till länsstyrelsen i Kalmar avgivna. Yttrandet finnes återgivet som bilaga
till länsstyrelsens i Jönköping ovan återgivna utlåtande rörande ifrågavarande anmärkning.

— 193 —

bekämpande, som länsstyrelsen utfärdar. De kostnader, som härpå nedläggas,
torde för den skull många gånger om betala igen sig. Länsstyrelsen
har emellertid såväl vid annonsering av dessa som alla andra kungörelser
städse vinnlagt sig om största möjliga sparsamhet med statens medel. I
sammanhang härmed får länsstyrelsen erinra därom, att i de förslag till
lagstiftningsåtgärder gent emot mul- och klövsjukans uppkomst och spridning,
som nyligen avgivits av för ändamålet tillkallade sakkunnige, ifrågasatts
en vida mer omfattande annonsering rörande epidemien och dess
bekämpande än som hittills plägat förekomma.

På grund av vad sålunda anförts och då revisorerna ej närmare angivit
de skäl, varå de grundat sina anmärkningar, anser länsstyrelsen för sin
del, att desamma ej böra till vidare åtgärd föranleda.

Kalmar i landskansliet den 9 januari 1926.

Underdånigst:

JOHN FALK.

!•:. T. LIDMAN.

Länsstyrelsens i Blekinge län

yttrande i anledning av riksdagens revisorers
uttalande del I, sid. 97, § 73-

Till kung! jordbruksdepartementet.

Länsstyrelsens yttrande har infordrats med anledning av vad riksdagens
revisorer i avgiven berättelse angående granskning av statsverkets tillstånd,
styrelse och förvaltning under tiden 1 juli 1924—30 juni 1925 samt, för
vissa fall, kalenderåret 1924 anfört i fråga om de kostnader, som mul- och
klövsjukans bekämpande åsamkat statsverket. Med överlämnande av ett
yttrande i ärendet från länsveterinären i länet får länsstyrelsen för egen
del anföra följande.

Riksdagens revisorer säga sig hava kommit till den uppfattningen, att
statsverkets kostnader för nämnda kreaturssjukdoms bekämpande skulle hava
kunnat avsevärt nedbringas, därest vederbörande myndigheters åtgärder utförts
med större planmässighet, praktisk klokhet och omtänksamhet. Särskilt
framhålles, att desinfektionsmedel i många fall synas hava anskaffats
i större mängder än som varit av behovet påkallat, att för desinfektion
använts alltför dyrbar arbetskraft samt att annonseringen rörande sjukdomens
förekomst anordnats på ett sådant sätt, att densamma dragit onödigt
höga kostnader.

Inom länet hava intill den 1 juli innevarande år inträffat allenast sju
fall av mul- och klövsjuka, samtliga s. k. primärfall, d. v. s. utan att smittans
spridning från det ena fallet till det andra varit trolig, långt mindre
kunnat konstateras. Någon planmässighet för sjukdomens bekämpande här
i länet har alltså icke kunnat ifrågakomma i vidsträcktare mån än att
dels de till synes mest effektiva åtgärder mot smittans spridning i varje
fall vidtagits och dels länsstyrelsen utfärdat föreskrifter, delvis redan före
sjukdomens förekomst inom länet, ägnade att så långt möjligt hindra smittospridning.
Dessa föreskrifter och i övrigt vidtagna åtgärder hava stått i
noggrann överensstämmelse med de författningar eller särskilda påbud från
kungl. medicinalstyrelsen, som finnas givna rörande ifrågavarande sjuk13
— Rev.-berättelse ang. statsverket för är 1929. III.

— 194 —

doms bekämpande och måste sålunda väl få anses hava varit förenliga med
praktisk klokhet och omtänksamhet. Samma omdöme torde säkerligen få
givas de på ort och ställe vidtagna författningsenliga desinfektions- och
andra åtgärder, vilka emellertid länsstyrelsen varken kunnat eller, då de
utföris av sakkunnig person, haft anledning att närmare kontrollera.

Vad angår frågan, huruvida desinfektionsmedel anskaffats i större mängder
än som varit av behovet påkallat samt att för desinfektion skulle
använts alltför dyrbar arbetskraft, får länsstyrelsen hänvisa till vad länsveterinären
i sitt bilagda yttrande därutinnan anfört.

I fråga om annonseringen har länsstyrelsen utgått ifrån att, om med
densamma skall ernås önskad effekt, tillkännagivandena måste komma till
hela ortsbefolkningens kännedom. Till följd härav har länsstyrelsen använt
sig av de i respektive orter mest spridda annonsorgan av olika partifärg.
Annonseringen rörande smittförklaring har en gång inskränkt sig till allenast
en ortstidning; i de flesta fall hava annonserna varit intagna i två
tidningar, en gång i tre tidningar och en gång i fyra tidningar. Länsstyrelsen
vill icke underlåta omnämna att från tidningsmannahåll ingalunda
saknats upprepade klagomål över att annonseringen varit alltför knapp.

Av det anförda torde enligt länsstyrelsens förmenande framgå, att statsrevisorernas
anmärkningar sakna varje berättigande så vitt angår Blekinge
län.

Karlskrona å landskansliet den 7 januari 1926.

SVEN HAGSTRÖMER,

JOSEF FRÖBERG.

Bil. 1.

Länsveterinärens i Blekinge län

yttrande.

Till Kungl. Majrts befallningshavande i Blekinge län.

Med återställande av bifogade remisshandlingar från kungl. jordbruksdepartementet
angående statsrevisorernas uttalande rörande kostnaderna för
niul- och klövsjukans bekämpande under budgetåret 1924—1925, får jag
härmed vördsamt avgiva infordrat yttrande.

Statsrevisorerna hava ansett, att kostnaderna för mul- och klövsjukans
bekämpande kunnat avsevärt nedbringas, därest vederbörande myndigheters
åtgärder utförts med större planmässighet, praktisk klokhet och omtänksamhet.

Den 11 december 1924 inträffade det första misstänkta mul- och klövsjukefallet
i Blekinge län. Samma dag utfärdades av kungl. medicinalstyrelsen
förordnande för undertecknad att inom Blekinge län vara sådan
sakkunnig person som omförmäles i § 22 av nådiga förordningen den 9
december 1898, vilket förordnande tydligen innebar, att ledningen för muloch
klövsjukans bekämpande inom länet anförtroddes åt undertecknad i
egenskap av länsveterinär, och har jag hitintills utan avbrott även stått
som ledare för mul- och klövsjukans bekämpande i Blekinge län.

Det nyss omnämnda misstänkta sjukdomsfallet visade sig sedan ej vara
mul- och klövsjuka. Det första fallet inträffade den 12 januari 1925.

195

Ytterligare 6 null- och klövsjukefall ha sedermera förekommit under ovan
nämnda budgetår.

Emellertid hade härvarande länsstyrelse redan under hösten 1924, innan
misstänkta sjukdomsfall ens inom länet inträffat, vidtagit i samråd med
undertecknad en del förberedande åtgärder för sjukdomens eventuella bekämpande.
Också torde resultatet av sjukdomens bekämpande inom Blekinge
län tydligt nog visa, att planmässighet, praktisk klokhet och omtänksamhet
ej härstädes saknats.

Sjukdomen uppträdde å vitt skilda platser inom länet, även inom byar.
Och vill jag ej underlåta omnämna, att inga s. k. sekundärfall hitintills
inom Blekinge län förekommit. Ej heller har jag att anteckna något fall
av mejerismitta.

Statsrevisorerna ha vidare anmärkt, att desinfektionsmedel i många fall
synas hava anskaffats i större mängder än som behovet påkallat, att för
desinfektion använts alltför dyrbar arbetskraft samt att annonsering rörande
sjukdomens förekomst anordnats på ett sådant sätt, att densamma
dragit onödigt höga kostnader.

Vad desinfektionsmedlen beträffar, hava de (lysol, kalk och formalin för
rökning) i regel direkt rekvirerats av undertecknad. Deras mängd ha bestämts
av de lokala förhållandena, och har härvid all möjlig sparsamhet
iakttagits, samtidigt som effektiv desinfektion synes ha ernåtts. Jag vill
härvid påpeka, att smittämnet vid mul- och klövsjuka är okänt, varför det
måste anses som en ganska vansklig sak att absolut bestämma, huru långt
en desinfektion lämpligast bör sträckas. Själva desinfektionsarbetet har i
Blekinge alltid utförts under ledning av extraveterinär, förordnad av kungl.
medicinalstyrelsen och efter k. styrelsens instruktioner.

Rörande dyrbar arbetskraft vid desinfektionsarbetet, kan det utan tvivel
ifrågasättas, huruvida det ekonomiskt kan vara lämpligt att vid desinfektionsarbeten
förordna legitimerade veterinärer med sin dyra utbildning.
Härvid ha de lokala myndigheterna intet att bestämma. Arbetarna ha betalts
med högst 75 öre pr timme. Ofta har det helt naturligt varit synnerligen
svårt att genast anskaffa arbetare för grävning av grav för djuren.
Värdering och nedgrävning av djuren ha i allmänhet skett dagen efter
sjukdomens konstaterande. Ofta har grävning företagits under natten. Under
den tid desinfektionsarbetet pågått, ha arbetarna ej fått lämna den
smittade gården. Efter desinfektionens slut ha de måst ikläda sig andra
smittfria kläder, innan tillåtelse givits att lämna den desinfekterade gården.
Som synes ha en del extra obehag varit förknippade med desinfektionsarbetet,
vilket nog kunnat motivera nämnda timpenning.

Någon överflödig annonsering torde ej i Blekinge län ha förekommit.

Veterinärvårdskostnader ha i detta län utgjorts av arvoden etc. för de
av kungl. medicinalstyrelsen förordnade extraveterinärerna. Undertecknad
har som överveterinär eller ledare av kampen mot mul- och klövsjuka ej
åtnjutit något arvode. Ej heller har till undertecknad i egenskap av värderingsman
vid mul- och klövsjuka, av k. medicinalstyrelsen därtill förordnad,
utbetalts arvode (de övriga två värderingsmännen erhålla däremot
arvode av statsmedel). Veterinärvårdskostnaderna synas mig därför, vad
Blekinge län beträffar, böra ha varit relativt obetydliga.

Bevakningskostnaderna äro säkerligen ganska höga även i Blekinge län.
Militär har handhaft bevakningen å de smittade gårdarna. Misstänkta gårdar
ha ej bevakats. Vid bevakning ha minsta möjliga styrka använts. I

— 196 —

allmänhet 1 å 2 poster för varje gård. Inspektion av posterna ha verkställts
av officerare från vederbörande regemente, och torde dessa ofta påkommande
inspektioner ej så litet ha ökat bevakningskostnaderna. Dessa
inspektioner synas mig ganska onödiga och ändamålslösa. Att märka klätt
med manskapet följer alltid ett underbefäl. Inspektion bör kunna utövas
av överveterinären, som ju är den som bestämmer, huru bevakningen skall
utföras. Om jag ej missminner mig, har länsstyrelsen i Malmöhus län
redan gjort anmärkning på höga inspektionskostnader. Överveterinären
måste ju även under, alla förhållanden upprepade gånger besöka den smittade
gården, varför samtidigt inspektion kan utföras.

Karlskrona den 2 januari 1926.

Clas Schultz.

Länsveterinär.

Länsstyrelsens i Kristianstads
län

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande, del I, sid. !)7, § 73.

Till ku ng 1. jordbruksdepartementet.

Genom nådig remiss den 21 sistlidna december har länsstyrelsen anbefallts
att till jordbruksdepartementet inkomma med utlåtande i anledning av
vad riksdagens revisorer i sin berättelse angående granskning av statsverkets
tillstånd, styrelse och förvaltning under tiden 1 juli 1924 — 30 juni
1925 samt, för vissa fall, kalenderåret 1924, anfört ifråga om kostnaderna
för mul- och klövsjukans bekämpande; och får länsstyrelsen i anledning
härav vördsamt anföra.

Ifråga om anskaffningen av desinfektionsmedel och arbetskraft för desinfektionen
får länsstyrelsen åberopa bilagda av den utav länsstyrelsen enligt
nådigt bemyndigande förordnade överdesinfektören i länet, länsveterinären
Odert Nilsson, avgivna yttrande. Därutöver anser sig länsstyrelsen böra
meddela, att dagarvodet till den person, som lett desinfektionen på en gård,
genom Kungl. Maj:ts nådiga brev den 13 januari 1925 för vissa fall bestämts
till 15 kronor för dag, samt att till övriga medverkande utbetalts
ersättning med i allmänhet 45 öre för timma, till kvinnlig arbetare något
mindre, vilka ersättningar icke torde kunna anses för höga.

Beträffande annonseringen om sjukdomens förekomst hava statsrevisorerna
icke uppgivit, i vilket avseende de ansett densamma hava kunnat
ordnas på billigare sätt. Enligt gällande förordning skall, då ställe förklarats
smittat, länsstyrelsen därom ävensom om de i anledning av smittan
påbjudna åtgärderna underrätta allmänheten bland annat genom meddelande
i ortens tidningar. Länsstyrelsens kungörelser hava varit så kortfattade
som möjligt och ifråga om påbjudna åtgärder endast innefattat eu
hänvisning till de av länsstyrelsen i länskungörelserna intagna utförligare
föreskrifterna. Där så kunnat ske, hava också annonserna införts med
petitstil. Då sjukdomsfallena givetvis böra så snabbt som möjligt bringas
till allmänhetens kännedom, kan något uppskov med desammas kungörande
i syfte att i samma annons sammanföra flera fall än de i orten samtidigt
utbrutna givetvis icke ifrågakomma. Länsstyrelsen är själv av den me -

197 —

ningen att annonseringen drager val stora kostnader, men länsstyrelsen kan
icke finna något sätt, varpå densamma skulle kunna ordnas billigare än
som här skett.

Kristianstads landskansli den 8 januari 1926.

JOH. NILSSON.

JOSEF FISCH ER.

Bil.

Länsveterinärens i Kristianstads
län

yttrande.

Till länsstyrelsen i Kristianstads län.

Sedan länsstyrelsen anmodat mig att avgiva yttrande med anledning av
statsrevisorernas uttalande angående kostnaderna för mul- och klövsjukans
bekämpande under tiden den 1 juli 1924 till 30 juni 1925 samt för vissa
fall under kalenderåret 1924, får jag härmed vördsamt anföra följande.

I uttalandet göres bestämd anmärkning på att desinfektionsmedel anskaffats
i större mängder än vad som varit av behovet påkallat, samt att
arbetskraften varit för dyr. Erkännas måste, att kvantiteten desinfektionsmedel,
som åtgår till desinfektion av en gård, ter sig stor, då man på
papperet studerar densamma. Det är emellertid ofta högst betydande områden,
som måste smittrenas, och då staten offrar stora belopp på besättningens
nedslaktning ligger det i öppen dag, att denna smittrening måste
göras betryggande. Recidiv på grund av otillfredsställande desinfektion
får ej förekomma, och har dylik i vårt land mig veterligt dess bättre ej
förekommit. Vid ett sjukdomsutbrott bör vederbörande överveterinär göra
ett överslag över de mängder desinfektionsmedel, som behövas för stället
ifråga. Av naturliga skäl kan detta ej bliva exakt utan händer det ofta
att å platsen tjänstgörande veterinär sedan begärt mera. Givetvis måste
då den, som skall hava ansvaret för desinfektionens effektivitet, lämna de
desinfektionsmedel, som vederbörande fackman kräver för dess verkställande.
Personligen kunde jag ej medhinna att kontrollera nödvändigheten av de
kvantiteter desinfektionsmedel, som användes under den tid jag var föreståndare
för veterinärbyrån i Malmö, men sökte jag städse inskärpa nödvändigheten
av sparsamhet med desinfektionsmedlen, dock utan att desinfektionens
effektivitet på något sätt äventyrades. Sedan nedslaktningsmetoden
upphävts i vissa delar av Kristianstads län, har jag på inspektionsresor
besökt en mångfald ställen, och är det min övertygelse att något sådant
slöseri därvid ej förekommit.

Angående anmärkningen att arbetskraften varit för dyr, får jag anföra,
att man ej kan tänka sig denna arbetskraft till samma pris, som eljest är
gängse. Densamma måste anskaffas skyndsamt, arbetet medför obehag för
ansikte och händer genom kalken, arbetarna äro bundna vid stället med
ofta obekväma liggplatser, obehag med smittrening samt efter slutat arbete
kanske svårighet att få anställning vid jordbruk på grund av vederbörandes
rädsla för smitta. Med hänsyn till arbetets tillfälliga natur och

- 198 —

vad ovan anförts, torde det betalda priset ej böra anses hava varit för
högt.

Kristianstad den 4 januari 1926.

Odört Nilsson.

Länsstyrelsens i Malmöhus län

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande, del I. sid. »7. g 7it.

Till Konungen.

Genom remissresolution den 21 december 1925 har Eders Kungl. Maj:ts
befallningshavande anmodats avgiva utlåtande över vissa av riksdagens revisorer
med avseende å kostnaderna för bekämpande av mul- och klövsjukeepizooti
1924 — 1925 framställda anmärkningar; och får Eders Kungl.
Maj:ts befallningshavande i sådant hänseende i underdånighet anföra följande.

Efter att hava anfört vissa, från olika myndigheters räkenskaper hämtade
uppgifter angående kostnader i omförmälda avseende hava riksdagens
revisorer anfört följande:

»Den granskning revisorerna ägnat ifrågavarande räkenskaper, hava bibragt
revisorerna den uppfattningen, att de synnerligen betydande kostnader,
som mul- och klövsjukans bekämpande åsamkat statsverket skulle hava
kunnat avsevärt nedbringas, därest vederbörande myndigheters åtgärder utförts
med större planmässighet, praktisk klokhet och omtänksamhet. Utan
att i detta avseende vilja ingå på några detaljer må framhållas, att desinfektionsmedel
i många fall synas hava anskaffats i större mängder än som
varit av behovet påkallat, att för desinfektion använts alltför dyrbar arbetskraft
samt att annonseringen rörande sjukdomens förekomst anordnats
på ett sådant sätt, att densamma dragit onödigt höga kostnader.»

Till en början må anmärkas, att i den mån av riksdagens revisorer
gjorda erinringar beröra Eders Kungl. Maj:ts befallningshavandes verksamhet
för bekämpande av mul- och klövsjukan, skillnad bör göras mellan den
tid, då nedslaktningsförfarandet här i länet tillämpades, och tiden därefter.

Ledningen av kampen under den förra perioden låg i verkligheten helt
och hållet hos kungl. medicinalstyrelsen och dess veterinärbyrå i Malmö.
Eders Kungl. Maj:ts befallningshavandes uppgift, såvitt angår den ekonomiska
sidan, inskränkte sig till likviderande av dels djurägare i vederbörlig
ordning tillerkänd ersättning för nedslaktade djur och annan egendom,
som av staten inlöstes för att såsom smittfarlig förstöras, dels av veterinärbyrån
eller kungl. medicinalstyrelsen godkända utgifter för desinfektion,
veterinärer, vakthållning, m. m., dels ock av exped itionsutgifter, såsom
annonsering. Särskilt må framhållas, att det visserligen, formellt sett,
ålåg Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande att besluta, i vilken omfattning
vakthållning skulle äga rum, men uppenbart är, att då kungl. medicinalstyrelsen
eller veterinärbyrån såsom den sakkunniga myndigheten hade
ansvaret för att behövliga och lämpliga åtgärder vidtoges, Eders Kungl.
Maj:ts befallningshavande icke kunde utan risk att komma i strid med sakkunskapen
utöva någon kritik i fråga om de förslag, som därutinnan gjordes.
Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande vill emellertid genast tilllägga,
att Eders Kung!. Majds befallningshavande beträffande de veterinära
myndigheternas förslag i fråga om vakthållningens omfattning icke

— 199 —

för sin del fann anledning till anmärkning samt att för övrigt frågan om
antalet vakter ofta avgjordes, efter det gemensamma överläggningar ägt
rum mellan Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande och veterinär myndighet,
vanligen föreståndaren för veterinärbyrån.

Efter det nedslaktningsförfarandet upphört att tillämpas, ändrades ställningen
så, att ansvaret för vidtagande av behövliga och lämpliga åtgärder
för sjukdomens bekämpande kom att vila å länsstyrelsen, vilken agde inhämta,
råd av kungl. medicinalstyrelsen. Det får således ankomma pa
Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande att prestera försvaret för under
denna tid vidtagna åtgärder, därvid här särskilt må framhävas Eders.
Kungl. Maj ds befallningshavandes befattning med kostnaderna för desinfektion,
vilka kostnader enligt Eders Kungl. Majds beslut den (i mars 192.)
skulle vidkännas av statsverket.

På grund av det anförda och med hänsyn till formuleringen av nksdagsrevisorernas
anmärkning finner sig Eders Kungl. Majds befallningshavande,
när fråga är, huruvida Eders Kung]. Majds befallningshavandes
åtgärder till sjukdomens bekämpande kunnat utföras »med större planmassighet,
praktisk klokhet och omtänksamhet», hava anledning att här beröra
endast 1) åtgärderna för annonseringen av sjukdomsfallen och föreskrifter i
andra hänseenden, 2) utförandet av och kostnaden för desinfektion a gärdar,
där isoleringsförfarandet kommit till användning, samt 3) anordnande
av vakthållning vid dessa gårdar och kostnaderna därför.

Annonseringen. Enligt 5 § 2 mom. av kungl. förordningen den .1 december
1898 angående vad iakttagas bör till förekommande och hämmande
av smittosamma sjukdomar bland husdjuren skall, då ställe förklarats
smittat, länsstyrelsen därom ävensom om de i anledning av smittan påbjudna
åtgärder underrätta allmänheten genom meddelanden i lanskungorelserna
och ortens tidningar samt anslag å lämpliga ställen inom det
smittade området, Förutom meddelanden om sjukdomsfall hava således
även andra tillkännagivanden införts i ortstidningar. Förbud mot nojestillställningar,
mot utförsel av djur från visst område m. in. hava bringats
till allmänhetens kännedom genom annonser i pressen. Till en början avsågo
annonserna enstaka fall, men allteftersom fallen ökades, övergick man
till att såvitt möjligt sammanföra flera fall i en kungörelse. I början av
år 1925, då det ansågs verkningslöst att kungöra varje särskilt tall av inuloch
klövsjuka, inskränktes kungörelserna i tidningar till att avse endast
sådana meddelanden, som ansågos äga betydelse för lanet i dess helhet.
Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande förmenar sig således hava bet ra t
fande annonsering i fråga om sjukdomen tagit hänsyn till sparsamhetens

Desinfektionen. Enligt ovan omförmälda nådiga beslut den b mars lJ2o
liar Eders Kungl. Maj:t medgivit, att under dä rådande mul- och klov -sjukeepizooti finge, inom område, där nedslaktningsmetoden, jämlik t a-)
Kungl. Maj:t meddelat beslut icke vidare tillämpades, kostnaderna tor desinfektion
å gård, där av sjukdomen smittad besättning icke nedslaktades. utan
hinder av bestämmelserna i 43 § 4 mom. av ovannämnda kungl. iorordning
den 9 december 1898 bestridas av statsmedel. Eders Kung . Maj:t
förordnade, att därvid skulle iakttagas bland annat, att på statsverkets bekostnad
skulle tillhandahållas erforderligt antal desinfektionssprutor, att
räkning å använd kalk och annat desinfektionsmedel skulle, attesterad av
vederbörande veterinär, ingivas till länsstyrelsen, som efter granskning a\
räkningen utanordnade beloppet, att gårdsinnehavare, som tillhandaholle

200 —

arbetskraft, skulle undfå ersättning till det belopp, som han själv hade afl
utbetala i avlöning, dock icke i vidare mån än som motsvarade å orten
gällande arbetslöner, samt att, om gårdsinneliavaren icke tillhandahölle arbetskraft,
sådan genom föranstaltande av vederbörande veterinär eller
den, som omhänderhade ledningen av desinfektionen, anskaffades med avtal
om viss timlön enligt i orten gällande timpenning för likartat arbete. Utbetalningarna
skulle verkställas av länsstyrelsen, som hade att granska inkomna,
av vederbörande veterinärer attesterade räkningar.

Tillsynen däröver, att desinfektion å smittad gård ägde rum, ankom pa
den veterinär, som förordnats att vidtaga övliga veterinära åtgärder i anledning
av smittofallet. Denna tillsyn innebar emellertid icke, att veterinären
skulle personligen följa desinfektionsarbetets gång. För en dylik
ständig tillsyn räckte de veterinära krafterna icke till, och var det ej
heller erforderligt att anlita veterinärer för detta ändamål. Redan under
flen tid, då nedslaktningsförfarandet tillämpats, hade ett antal militärer,
vanligen underofficerare, genom veterinärbyråns föranstaltande erhållit undervisning
om desinfektionens utförande och anlitats för ledning av desinfektionsarbete;
och erhöllo nu ett antal civila personer, som anmälde sig
tor dylikt uppdrag, enahanda utbildning. Desinfektionsarbetet å smittad
gård leddes således av en på nämnt sätt utbildad desinfektör, vilken i
övrigt själv merendels, särskilt å de mindre gårdarna, deltog i det egentliga
arbetet. Den honom tillkommande ersättning uppgick i enlighet med
Kung!, medicinalstyrelsens eller Eders Kungl. Majds beslut till 15 kronor
för militär och 13 kronor för civil desinfektör jämte gottgörelse för resor.
Veterinärens uppgift var inskränkt till att förordna om desinfektionens
igångsättande, föranstalta om desinfektionsmedels anskaffande, lämna behövliga
särskilda direktiv beträffande sättet för desinfektionens utförande,
avsyna densamma samt i första hand granska och attestera räkningar a’
desinfektionsmedel och arbetskraft.

Det blev snart uppenbart, att den metod, efter vilken desinfektion utförts
a gårdar, där nedslagning skett, omöjligt kunde tillämpas å gårdar, där
nedslagning ej ägde rum. Den innebar för gårdsinnehavaren olägenheter,
som ej kunde paläggas nonom i ett sådant fall, där de ej kompenserades
av den gottgörelse för genom sjukdomen uppkommande förluster, som läge
i ersättningen för nedslaktade djur. Därför utfärdade Eders Kungl. Majds
befällmngshavande, på förslag av mul- och klövsjukesakkunniga, särskilda
föreskrifter att gälla för desinfektion a gård, där nedslaktning ej ägt rum,
vilka föreskrifter åsyftade förenkling av desinfektionen och följaktligen
nedbringande av kostnaden därför.

Redan från början blev klart insett, alt granskningen av inkomna
räkningar å desinfektionskostnader skulle för Eders Kungl. Majds befallningshavande
bliva ett synnerligen krävande arbete. Men därt il i kom, att
för eu granskning, som ej vore av endast formell art, krävdes veterinär
sakkunskap. Utan ingående kännedom om, hur en desinfektion i verkligheten
utföres, är det svårt, om icke omöjligt att i ett givet fall bedöma,
huruvida exempelvis eu uppgiven mängd desinfektionsmedel motsvarar behovet.
Eders Kungl. Majds befallningshavande fann sig därför böra hos
Eders Kungl. Majd anhålla om rätt att mot ersättning uppdraga åt länsveterinären
Axel Tullberg att med biträde, om så erfordrades, av en annan
veterinär handhava högsta ledningen av desinfektionsåtgärderna ä smittade
gårdar, i vilken uppgift givetvis framför allt skulle ingå granskning av
de till länsstyrelsen insända räkningar å desinfektionskostnader. Enligt

— 201

nådigt beslut den 6 mars 1925 biföll Eders Kung!. Maj:t framställning i
nämnda hänseende. Länsveterinären Tullberg hade i övrigt redan vid den
tid, Eders Kungl. Maj:ts befallningshavandes framställning gjordes, inträtt
i sådan tjänstgöring, som ovan nämnts.

I samförstånd med Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande lämnade länsveterinären
Tullberg, åt vilken uppläts ett tjänsterum i länsstyrelsens lokal,
upplysningar till veterinärer, desinfektörer och djurägare i frågor, som uppkommo
under desinfektionsarbetets gång; och sökte man att på bästa sätt lämna
direktiv såväl för anställande av arbetskrafter för desinfektionerna som för
anskaffande av desinfektionsmedel.

Vad anskaffande av arbetskrafter angår var, på sätt förut nämnts, i Eders
Kungl. Maj:ts beslut den 6 mars 1925 föreskrivet, att avlöningen till arbetarna
skulle utgå, vad anginge gårdsinnehavarens eget folk, med belopp motsvarande
vad han själv betaide, dock högst med i orten gällande arbetslön, samt,
beträffande annan arbetskraft, efter viss timlön, enligt i orten gällande timlön
för likartat arbete. Eders Kungl. Majrts befallningshavande förstår till fullo
det skäl, som lärer ligga till grund för beslutet att icke fixera timlönen för arbetarna,
nämligen det att icke genom bestämmande i förväg av eu viss timpenning
äventyra, att i särskilda fall uppskov med desinfektionsarbetet
skulle komma att ske av den orsak, att arbetskraft för den bestämda timpenningen
ej stode att uppdriva, men Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande
vill å andra sidan icke underlåta att påpeka, hurusom den obestämda
föreskriften vållat Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande och de
veterinärer, som haft desinfektionsarbetet om hand, icke litet bekymmer.
Det blev ganska snart nödvändigt att söka få en standardisering av avlöningen
för ifrågavarande arbete. I sådant avseende bestämdes, att veterinärerna
skulle äga att i allmänhet utfästa en timlön av högst 65 öre för
manlig och 40 öre för kvinnlig arbetare bland gårdsinnehavarens eget folk
samt 75 öre för manlig och 50 öre för kvinnlig lejd arbetare. Om dessa
belopp i en tid av jämförelsevis stor arbetslöshet skulle anses ligga i överkanten
av den vanliga timlönen, kunna de dock ej sägas vara så höga, att
någon berättigad anmärkning kan göras däremot, särskilt när det tages i
betraktande, att här är fråga om ett ganska obehagligt arbete, där såväl
vissa kroppsdelar, ögon och händer, som kläder utsättas för faran att skadas
av de använda desinfektionsmedlen.

Vad sedan angår desinfektionsmedlen blir, när det gäller den ekonomiska
sidan, frågan den, huruvida de betalts med högre pris än som vederbort
och huruvida större mängd därav använts än som varit nödigt. I såväl
det första som det sista avseendet må först hänvisas till den sakkunniga
granskning, som de till länsstyrelsen ingivna räkningarna varit underkastade.
Därest anledning till anmärkning förekommit, har sådan framställts
samt rättelse skett, om icke i det föreliggande fallet — då sådant
ej alltid varit möjligt — så åtminstone för senare fall. De desinfektionsmedel,
som här äro av betydelse, utgöras av lysol och kalk samt formalinlampor.
I fråga om lysol har sådan anordning vidtagits, att denna i regel
inköpts från den tillverkande fabriken, nämligen ättiksfabriken i Perstorp,
genom eu huvudagent, firman Chemicum i Malmö. Det har endast i fä
undantagsfall förekommit, att Lysol inköpts från apotek, där högre pris
betingats. Till lättnad för distributionen har genom firmans försorg och
med någon mindre kostnad för statsverket inrättats upplag på olika ställen
i länet, å vilka platser även formalinlampor funnits att tillgå. Priset för
en liter lysol, inköpt på angivna sätt, har hållit sig ungefär vid 70 öre.

— 202 —

(Apotekspriset uppgår stundom till 3 kronor; även vid köp av större
mängder har av apoteken begärts högt pris, exempelvis 1 krona 50 öre).
Vidkommande kalken har priset på detta desinfektionsmedel varit jämförelsevis]
högt, nämligen omkring 7 kronor för 100 kg. Den starka efterfrågan,
som gjort sig gällande tack vare mul- och klövsjukan, har icke kunnat
undgå att medföra höjning av priset. Det har varit föremål för övervägande,
huruvida icke kalk bort inköpas från annat håll, exempelvis från
Västergötland, men därvid ha måst tagas i betraktande de högre transportkostnaderna.
Att göra större inköp för statens räkning har icke varit
ifrågasatt. Dels har Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande saknat befogenhet
att så göra och dels har det ansetts vara förenat med risk för
förlust, i den händelse staten icke skulle få användning för inköpta mängder.
Anmärkas må, att inrättande av depöter icke är lika lätt i fråga om
kalk som när det gäller lysol. Kalken kan icke med bibehållande av sin
för desinfektion betydelsefulla egenskap förvaras någon längre tid, och i
varje fall är förvaringen vansklig med hänsyn till kalkens känslighet för
fuktig väderlek och dylikt samt i betraktande av eldfaran. Eders Kungl.
Maj:ts befallningshavande förmenar emellertid, att ifråga om priset såväl
å kalk som å lysol någon allvarlig anmärkning icke kan göras, vad detta
län vidkommer.

Att större mängder desinfektionsmedel än som varit nödigt någon gång
använts, kan givetvis icke förnekas, men håller Eders Kungl. Maj:ts befallningshayande
före, att detta ej kunnat undvikas. Bland ett femtiotal
veterinärer och ett än större antal desinfektörer måste olika meningar gorå
sig gällande i fråga om sättet för desinfektionens utförande och följaktligen
om mängden behövliga desinfektionsmedel. Den förut omnämnda av länsveterinären
Tullberg företagna granskning av räkningarna har just haft
till ändamål bland annat att åstadkomma ett såvitt möjligt enhetligt förfarande
även i fråga om mängden desinfektionsmedel, som skulle komma
till användning. Här må påpekas de svårigheter, som finnas för en dylik
kontroll. Antalet djur å en gård lämnar blott ringa ledning för bedömandet
av den behövliga mängden desinfektionsmedel. Det är byggnadernas
beskaffenhet och läge, som huvudsakligen äro av betydelse därvidlag.
Vid sjukdomens utbrott å gården kunna hava funnits exempelvis 10
svin, men svingårdsbyggnaden kan vara avsedd för 50 svin och i sin helhet
hava blivit utsatt för besudling av smittoämnet. Den ena byggnaden
kan vara lätt att desinfektera och kräva mindre desinfektionsmedel, under
det att förhållandet kan vara annat ifråga om eu annan byggnad. Länsveterinären
Tullberg har då och då under epizootiens gång gjort besök å
gårdar, där desinfektion ägt rum, och har han icke i något fall kunnat
konstatera, att slöseri med desinfektionsmedel ägt rum.

Enligt undersökning, som av Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande
verkställts efter anmodan av sakkunniga för verkställande av utredning
rörande statens medverkan för försäkringsverksamhet mot smittsamma husdjurssjukdomar,
har desinfektionskostnaden å gård i Malmöhus län, där
nedslagning ej ägt rum, utgjort

för desinfektör.............

för arbetslön................

för desinfektionsmedel

kr. 2:10
kr. 5:52
kr. 6:38

eller kronor 14: — för varje nötkreatur.

- 20o

Vakthållninyen. Även efter nedslaktningsmetodens upphörande ombesörjdes
till eu början vakthållningen vid smittade gårdar av militär efter
enahanda principer som förut tillämpats. Som sjukdomen utbredde sig
alltmera, ökades redan förut kännbar svårighet för militärmyndigheterna att
tillhandahålla erforderligt manskap. I anledning därav föranstaltade Eders
Kungl. Maj:ts befallningshavande om uttagning av lämpligt antal personer
inom varje socken, vilka voro villiga att mot ersättning tjänstgöra som
vakter i och för mul- och klövsjukan. För varje socken utsågs eu vaktbefälhavare,
vanligen fjärdingsman, som hade att öva tillsyn över vakthållningens
vederbörliga liandhavande. Denna anordning trädde i tillämpning
i början av februari 1925 eller omkring tre veckor efter det
nedslaktningsmetoden vid bekämpandet av sjukdomen i länet praktiskt
taget upphört. Enligt Eders Kungl. Maj:ts beslut den 27 januari och den
ti mars 1925 kunde det civila vaktmanskapet avlönas med högst 6 kronor
per dag för vakt och med högst 5 kronor per dag för vaktbefälhavare. Till
en början anordnades stationär vakt vid gårdarna, varigenom ett jämförelsevis
betydligt antal vakter erfordrades, om också posternas antal var mindre än
förut, då militärvakt använts. Emellertid blev det för Eders Kungl. Maj:ts
befallningshavande snart klart, att om sjukdomens utbredning skulle fortsätta
i samma tempo som dittills, staten skulle nödgas vidkännas högst betydande
kostnader för vakthållning, därest den skulle anordnas medelst stationära
vakter; och då det ansågs möjligt att på ett något så när tillfredsställande
sätt besörja vakthållningen med patrullerande vakter, övergick
man till detta system, vilket givetvis innebar eu avsevärd ekonomisk besparing.
Övergången skedde omkring fjorton dagar efter det systemet med
civil bevakning börjat tillämpas, i de direktiv, som lämnades av länsstyrelsen
rörande de patrullerande vakternas verksamhet, angavs, att det i
allmänhet finge anses tillräckligt med en vakt för tre å fyra gårdar. Eder*
Kungl. Maj:ts befallningshavande håller före, att genom de anordningar,
som sålunda vidtogos beträffande vakthållningen, Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande
sökte tillgodose de olika krav, som uppställde sig under
olika skeden av kampen, samt på samma gång behörigen tillsåg, att sparsamhet
med statens medel iakttoges.

När Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande ser tillbaka på kampen mot
den nu i det närmaste överståndna mul- och klövsjukeepizootien samt
gör det under lugnare förhållanden än dem, som vore rådande medan
farsoten härjade, må gärna medgivas, att, om Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande
gått till verket med den erfarenhet, som Eders Kungl. Majds
befallningshavande numera besitter, flera besparingar möjligen skulle kunnat
göras. Men det är icke detsamma att efteråt i lugn och ro. på sätt riksdagens
revisorer jämväl varit i tillfälle att göra, överväga vad som åtgjorts
och upptäcka brister, som att mitt under den brinnande kampen träffa de
riktiga avgörandena. Eders Kungl. Majds befallningshavande sattes plötsligt
inför en uppgift, som befanns vara av synnerligen svårlöst beskaffenhet.
Med ett enda slag trängde en massa spörsmål på för att bliva besvarade.
De tjänstemän, som omhänderhade länsstyrelsens göromål, både de som
närmast ledde och de som utförde dem, blevo snart uttröttade av det
jäktande arbetet, och en av dem, nämligen t. f. avdelningschefen, blev till
och med genom överansträngning allvarligt sjuk och måste hava längre
tids ledighet. När därtill lägges, att lokalförhållandena blevo olidliga, dä
det förut knappa utrymmet i länsstyrelsens lokal icke räckte till för att
under drägliga förhållanden mottaga den för mul- och klövsjukeavdelningen

— 204 —

särskilt anställda personalen, torde lätteligen inses, att förutsättningarna för
ett lugnt och inträngande övervägande av lämpligaste sättet att lösa en
mängd frågor, som oupphörligen krävde avgörande, voro minst sagt ogynnsamma.

Även om förhållandena hade varit gynnsammare för åstadkommande av
planmässighet i handhavandet av kampen, finnes i varje fall en omständighet,
som är ägnad att fördröja vidtagandet av ändringar beträffande
förut tillämpade åtgärder, nämligen den omständigheten, att kunskapen om
sjukdomens väsen är så bristfällig som den är. Den, som har ansvaret för
att lämpliga åtgärder vidtagas för att hindra smittans spridande, kommer
följaktligen alltid i valet och kvalet, när fråga uppstår om lindringar i
förut tillämpade åtgärder. Belysande härvid är desinfektionsfrågan. Det
har alltid här såväl som i utlandet fästs stort avseende vid att en grundlig
desinfektion av den smittade gården äger rum. De bestämmelser, som härutinnan
gällt, hava både här i landet och annorstädes varit synnerligen
stränga. När det sedan framhålles, att sparsamhet hör iakttagas och lättnader
böra införas beträffande desinfektionen, stannar den myndighet, som
liar avgörandet i sin hand, ofta i tveksamhet. Denna blir än större, när
den upplysningen erhålles, att enligt verkställda försök hela desinfektionen
är meningslös, då smittämnet säges redan vara dött vid den tid, desinfektionen
vanligen påbörjas. Här är fråga om i Frankrike verkställda vetenskapliga
undersökningar, vilkas avgörande betydelse bestrides av tyska
auktoriteter. Under så osäkra förhållanden, då ingen med bestämdhet vet,
vilka smittvägar som verkligen finnas, är det svårt för den sakkunniga
myndigheten att vinna auktoritet och för den polisiära myndigheten att
fatta beslut i fråga om lämpliga förslag till ändringar i förut tillämpat
förfaringssätt.

Med åberopande av det anförda får Eders Kungl. Maj ds befallningshavande
i underdånighet uttala den mening, att kostnaderna för bekämpandet
av sjukdomen här i länet, såvitt de varit beroende av på Eders
Kungl. Majds befallningshavande ankommande förfoganden, icke överskridit
vad under för handen varande förhållanden varit skäligt eller nödigt.

Malmö i landskansliet den 9 januari 1926.

Underdånigsl:

F. RAMEL.

(1. V. IilSEHMAN. Hj. Kjäll.

Länsstyrelsens i Hallands län

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 97, § 73.

Utlåtande.

I anledning av förestående nådiga remiss får länsstyrelsen härmed överlämna
från länsveterinären i länet infordrat yttrande i ärendet; och får
länsstyrelsen för egen del beträffande anmärkningarna i fråga om kostnaderna
för desinfektionsmedel och anordnande av desinfektion åberopa sagda
yttrande.

Vad angår anmärkningen i fråga om anordnande av annonseringen rörande
förekomsten av mul- och klövsjuka, vill länsstyrelsen påpeka, att

— 205 —

länsstyrelsen sökt anordna denna så praktiskt, som med iakttagande av
bestämmelserna i 5 § 2 mom. av kungl. förordningen angående vad iakttagas
bör till förekommande och hämmande av smittosamma sjukdomar
bland husdjuren den 9 december 1898 varit möjligt, Så har exempelvis
för kostnadernas nedbringande iakttagits, att så många meddelanden av
dylik beskaffenhet, som omständigheterna medgivit, blivit sammanförda i
en annons och att annonserna gjorts så kortfattade, som för tydlighetens
skull ansetts möjligt. Länsstyrelsen vill emellertid gärna medgiva, att annonskostnaderna
sprungit upp till oskäligt höga belopp, men anser att detta
icke kan undvikas annorledes än genom sådan ändring i åberopade författningsrum,
att annonseringsskyldigheten inskränkes.

Halmstads slott i landskansli den 8 januari 1926.

Underdånigst:

AXEL MÖRNER.

MAGNUS HERHL1N.

Bil.

Länsveterinärens i Hallands län

yttrande.

Till länsstyrelsen i Hallands län.

Anmodad att avgiva yttrande över till mig remitterade handlingar rörande
av riksdagens revisorer anförda anmärkningar ifråga om vissa kostnader,
som mul- och klövsjukans bekämpande åsamkat statsverket, får jag
härmed vördsamt anföra följande.

Revisorerna framhålla bl. a. att desinfektionsmedel i många fall synas
hava anskaffats i större mängder, än som varit av behovet påkallat, ävensom
att för desinfektionen användts alltför dyr arbetskraft. Beträffande
den första av dessa anmärkningar må följande anföras. Mängden av desinfektionsmedel
har för de olika fallen beräknats så noggrant sig göra
låtit. Om i ett och annat fall det dock icke kunnat undvikas, att den
utanordnade kvantiteten visat sig något för rikligt tilltagen, så hava emellertid
de sålunda överblivna desinfektionsmedlen, såframt kvantiteten varit
så stor att transportkostnaderna lönat sig, blivit överförda till och använts
vid desinfektionen av andra smittade gårdar. Dessa senare gårdars konton
hava härigenom naturligen haft att utvisa en relativt ringa åtgång av
desinfektionsmedel, under det att de gårdar från vilka desinfektionsmedlen
översänts synas hava dragit jämförelsevis större kostnader för dylika medel.

Beträffande kostnaderna för använd arbetskraft, så torde dessa icke vara
att anse som oskäligt höga. Desinfektionsarbetet å av mul- och klövsjuka
smittade gårdar är förvisso ganska krävande, isynnerhet när detsamma,
såsom här till största delen varit fallet, måste utföras under den kallare
årstiden, understundom även nattetid, och kan icke jämställas med vanligt
dagsverksarbete. Jag anser att de utbetalda arbetslönerna varit skäliga.

Remisshandlingarna återställas härmed.

Halmstad den 5 januari 1926.

H. Liedholm.

Länsveterinär.

— 200 —

Länsstyrelsens i Göteborgs
och Bohus lön

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalanden del I, sid.97, § 73.

Till K o ii un ti en.

Genom nådig remiss den 21 december 1925 har Eders Kungl. Maj:ts
befallningshavande anbefallts att avgiva utlåtande i anledning av vad riksdagens
revisorer uti 73 § av deras berättelse angående granskning av statsverkets
tillstånd, styrelse och förvaltning under tiden 1 juli 1924—30 juni
1925 samt, för vissa fall, kalenderåret 1924 anfört rörande vissa kostnader,
som null- och klövsjukans bekämpande åsamkat statsverket.

I anledning härav får Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande med överlämnande
av infordrat yttrande i ärendet från länsveterinären i Göteborgs
och Bohus län i underdånighet anföra följande.

Riksdagens revisorer hava rörande ifrågavarande kostnader förmenat, att
desamma bort kunna avsevärt nedbringas, därest vederbörande myndigheters
åtgärder utförts med större planmässighet, praktisk klokhet och omtänksamhet.
Särskilt hava revisorerna härvid velat göra gällande, att
desinfektionsmedel anskaffats i större mängder än som varit av behovet
påkallat, att för desinfektion använts alltför dyrbar arbetskraft och att
annonseringen rörande sjukdomens förekomst dragit onödigt höga kostnader.

Givetvis saknar Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande såväl möjlighet
som anledning uttala sig rörande förhållandet i de övriga län, som drabbats
av mul- och klövsjukan. Vad detta länet beträffar, äga emellertid enligt
Eders Kungl. Maj:ts befallningshavandes förmenande de framställda anmärkningarna
icke berättigande. Så långt det överhuvud varit möjligt
hava vidtagna åtgärder här omsorgsfullt planlagts i samråd med länsveterinären.
Uppenbart torde emellertid vara att, då det gäller bekämpande av
en så oerhört smittosam sjukdom som mul- och klövsjukan, den största
skyndsamhet är av nöden och att åtgärderna icke kunna föregås av vidlyftiga
utredningar. Beaktas måste ock, att varje sparsamhet i avseende
å kostnaderna för sjukdomens bekämpande, som medför risk för dess fortsatta
spridning, i verkligheten utgör ett slöseri. Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande
syftar härvid särskilt å kostnaderna för desinfektion och
för annonsering. Vad frågan om desinfektion beträffar, torde denna synpunkt
få anses riktigt belyst i länsveterinärens bilagda yttrande. I avseende
å annonsering är möjligt, att sådan kunnat äga rum i något mindre omfattning
än som skett. Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande har dock,
då det som här gällt ett län med endast sporadiska fall av sjukdomen, för
sin del ansett det riktigast att söka förekomma sjukdomens större utbredning
genom att beträffande varje smittad gård omedelbart i största utsträckning
bringa sjukdomsfallen till den inom närliggande trakter boende
allmänhetens kännedom. Att kungörelsekostnaderna blivit dryga — omkring
6,000 kronor för 21 under år 1925 inom länet smittade gårdar — kan ju
icke bestridas. Den väsentliga delen av kostnaden, omkring 4,500 kronor,
har emellertid fallit å kungörelser i ortstidningar, och att i avseende å
dessa, vilka förnämligast komma under allmänhetens ögon, göra någon
inskränkning, torde näppeligen hava låtit sig göra. Kostnaderna för an -

— 207 —

slagskungörelser och dylikt hava kunnat hållas inom snävare gränser tack
vare bland annat den omständigheten, att större kungörelser varit stående
på vederbörande tryckeri, så att vid inträffade nya fall endast obetydliga
ombrytningar behövt äga rum, en åtgärd, som givetvis även befordrat
snabbheten och effektiviteten av kungörelseförfarandet.

Göteborg i landskansliet den 13 januari 1926.

Underdånigst:

OSCAR von SYDOW.

NILS BJÖRKMAN.

Bil. 1.

Länsveterinärens i Göteborgs
och Bohus län

yttrande.

Till Konungens befallnings havande i Göteborgs och

Bohus län.

Anmodad att yttra mig över statsrevisorernas anmärkningar rörande utgifterna
för bekämpande av mul- och klövsjukan i landet under tiden 1 juli
1924—30 juni 1925 ber jag få anföra följande.

Det framgår av utdraget ur statsrevisorernas berättelse att statens utgifter
för ifrågavarande ändamål uppgått till i runt tal 13,810,000 kronor. Detta
är ju ett rätt så avsevärt belopp och man vill gärna tiinka sig statsrevisorernas
anmärkning berättigad: att dessa utgifter för statsverket borde i
avsevärd mån hava kunnat nedbringas, om kampen mot sjukdomen varit
annorlunda ordnad. Huruvida statsrevisorernas anmärkningar härvidlag äro
berättigade undandrager sig givetvis ett noggrant bedömande av den, som
ej^ har fullständiga uppgifter och handlingar i ärendet till sitt förfogande.
Några allmänna betraktelser stödda på den erfarenhet jag äger i ämnet vill
jag dock anföra.

Det anmärkes i berättelsen att desinfektionsmedel i många fall anskaffats
i större mängder än som varit av behovet påkallat. Härtill vill jag anmärka
att påståendet är fullkomligt obefogat och oriktigt så vitt det skulle avse att
det slösats med desinfektionsmedel på det smittade stället. Skall man i stiillet
anse att anmärkningen riktar sig mot felaktig uppfattning av den rekvirerande
veterinären, vilken kvantitet lysol, kalk etc., som redan i början av desinfektionsarbetet
bör sändas till stället, så ber jag få framhålla, att det ej låter
sig i förväg med matematisk noggrannhet beräkna vilken kvantitet desinfektionsmedel,
som kommer att under arbetets gång förbrukas. Arbetet är nämligen
så väsentligt olika på olika gårdar. Det är ej djurantalet, som är
normerande för kvantiteten av vare sig desinfektionsmedel eller arbetskraft.
Det är andra faktorer, som man måste räkna med, särskilt byggnadssätt och
byggnadsmaterial, inredning, inventarier, utrymmen etc. En gård på t. ex.
7 djur kan i vissa fall draga större desinfektionskostnad än en gård på 27
djur. Den förstnämnda gården kan tänkas vara byggd av trä, med golv
och foderbord av trä, gödselstad under golvet, väggarna murkna och däiiga,
störa utrymmen för foder, inventarier och redskap, mycket gödsel inneliggande
både i gödselrum och utanför. Den andra gården kan tänkas vara byggd
av sten, golv och foderbord av cement, foderbordsgrindar av järn, tak av
spåntat virke, oljemålat, väggarna på insidan oljemålade, jämförelsevis små

— 208 -

utrymmen med täta golv, samt nästan all gödsel utkörd för tillfället. Vidare
kan man antaga att på förra gården de flesta av djuren på grund av långt
dröjsmål med anmälan äro sjuka så att samtliga djur måste nedgrävas och
följaktligen rätt stor grav måste grävas, under det att på den senare gården
endast en ko är sjuk, anmälan har omedelbart gjorts, och härigenom kan
besättningen för övrigt slaktas, antingen på gården med anlitande av slaktbil
där sådan finnes att få, eller genom transport per förut iordningställda lastbiler
till slakthus, varifrån köttet går till försäljning till ett pris, överstigande
1 krona per kilogram och hudarna efter vederbörlig desinfektion gå till
garveri. På denna senare gård betalas samtliga desinfektionskostnader enbart
genom tillvaratagande av hudarna, under det staten får av köttet en direkt
inkomst på minst 3,000 kronor. Den förra gården däremot drager helt säkert
större kostnad för desinfektionsarbetet inclusive gravgrävning, än den senare
gården men har ingenting att uppvisa på kreditsidan.

Av exemplet framgår att det ej har sig så lätt, som mången föreställer
sig att på förhand beräkna kvantiteten av behövliga desinfektionsmedel. Men
det framgår även att det kräves en viss organisation på förhand för att man
snabbt skall bliva av med smitthärdarna och på samma gång skydda staten
för allt för stora förluster. Förhållandet i denna kamp blir analogt med
vilken annan strid som helst, det gäller att rusta sig i fredstid för kommande
strid och hava en stark organisation klar för ändamålet, särskilt en handlingskraftig
ledning med stor maktbefogenhet.

Så vitt jag kan bedöma sakefi rätt så var det på denna punkt det brast
vid organisationen av försvaret mot sjukdomens utbredning i Skåne.

I vad mån anmärkningen rörande för dyrbar arbetskraft vid desinfektionsarbetets
utförande är berättigad undandrager sig mitt bedömande.

Vad vårt eget län beträffar så kan jag försäkra att allt gjorts, som varit
möjligt för att så snabbt som det låtit sig göra borteliminera smittofaran
och på samma gång ändock genom realisation av kött och hudar från friska
djur statens förluster så långt som möjligt måtte nedbringas.

Märkligt nog synas statsrevisorerna ej hava anmärkt något på de saker,
som enligt min mening ifrån början varit orsaken till sjukdomens stora och
häftiga utbredning i vår sydligaste provins. Det lär finnas bevis för att
personer rest direkt från smittad ort i Danmark över till Skånegårdar, som
några dagar efteråt hemsökts av sjukdomen. Verkliga bevis finnas ju för
hur sjukdomen tagit explosionsartad fart genom mejerismitta. Så t. ex.
kostade slarv av pasteuriseringen av mjölken å Malmö mejeri staten säkerligen
över miljonen kronor.

Vad till slut anmärkningen rörande höga annonskostnader beträffar, så
håller jag före att annonseringen säkerligen utan olägenhet bör kunna minskas
något utan att faran för sjukdomens spridning ökas.

Remisshandlingarna återställas härmed.

Göteborg den 5 januari 1926.

Axel Modig.

Länsveterinär.

— 209 —

Bil. 2.

Översikt över kostnader för desinfektion av gårdar, smittade av mul- och
klövsjuka i Göteborgs och Bohus län under år 1925.

Desinfektionsmedel:

Albogården ................................................................................................ 378:40

Hageröd ................................................................................................... 452:4 5

Lindjärn .................................................................................................. 389:4 2

Nyborg....................................................................................................... 436:2 7

Skibbavall ................................................................................................ 395._

Gunneby ................................................................................................... 114; x 7

Anfasteröd ............................................................................................... 1,282: 55

Sund.......................................................................................................... 886:55

Åkervik .............................................................................................. 0:_

Tegneby (Jakobsson)................................................................................ 213: 20

Bua (Flatö) ................................................................................................ 39: 90

Södra Bäck (A. Berndtsson)................................................................... 310:9 5

» » (Karl och Oskar Andersson) .......................................... 63: 50

Arnegården, Eklanda (Bäckman) ..................................................... 357: 74

Gökegården, Eklanda (Johansson) ........................................................ 217: 25

Hult, Askim (Andersson och Olsson)................................................... 383:3 2

Lunnagården (Andersson)....................................................................... 500:9 6

Marieholm (Andersson)............................................................................ 528:61

Vidkärrs gård........................................................................................... 733: —

Summa kr. 7,683: 24

Inköp av kalksprutor och inventarier ................................................ 322: —

Kalk och transport av kalk och kalksprutor................................... 1,040: so

Summa 1,362: so
Summa summarum kr. 9,046: 04

Arbetskostnader för desinfektion:

Albogården .............................................................................................. 283:50

Hageröds gård ........................................................................................ 150: —

Lind järns gård ........................................................................................ 650: —

Nyberg ....................................................................................................... 395; _

Skibbavall 590;

Gunneby .................................................................................................... 217: so

Anfasteröd ................................................................................................ 2,017: ro

Sund ............................................................................................................ 1,445: _

Åkervik ................................................................................................ 10: —

Tegneby (Jakobsson)................................................................................ 225: —

» (Abrahamsson) ........................................................................ 24: —

» (Zachrisson) ............................................................................. 18: —

Bua (Flatö) ..................................................................... 180: —

Södra Bäck (A. Berndtsson) ............................................................... 99: —

» » (Karl och Oskar Andersson) ....... 306: 75

Arnegården, Eklanda (Bäckman) ...................................................... 96: —

Gökegården, » (Johansson) ....................................................... 120: —

Hult, Askim, (Andersson och Olsson) ........................ 299: 75

Lunnagården, (Andersson) .................................................................... 813: 75

14 — Rev.-berättelse ang. statsverket för år 1925. III.

Marieholm, (Andersson)
Vidkärrs gård ................

— 210 —

680: 2 5
1,409: 5 0

Summa kr. 10,030: 7 o

Utgifterna för desinfektionsmedel och arbetskostnader för rengörings- och
desinfektions utförande å av mul- och klövsjuka smittade gårdar inom Göteborgs
och Bohus län hava sålunda sammanlagt uppgått till kr. 19,076: 7 4.

Göteborg den 12 januari 1926.

Axel Modig.

Länsveterinär.

Uppgift å i vad mån dessa kostnader nedbringats genom realisation av
de friska djuren till matnyttigt ändamål torde kunna inhämtas hos kungl.
medicinalstyrelsen.

Länsstyrelsens i Älvsborgs
lön

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 97, § 73.

Till Konungen.

På grund av nådig remiss den 21 nästlidne december har Eders Kungl.
Maj:ts befallningshavande att avgiva utlåtande i anledning av vad riksdagens
revisorer enligt remissen bifogat utdrag av deras berättelse angående
granskning av statsverkets tillstånd, styrelse och förvaltning under tiden 1
juli 1924 — 30 juni 1925 samt för vissa fall kalenderåret 1924 anfört därom,
att de kostnader, som mul- och klövsjukans bekämpande åsamkat statsverket,
skulle hava kunnat avsevärt nedbringas, därest vederbörande myndigheters
åtgärder utförts med större planmässighet, praktisk klokhet och omtänksamhet.
I sådant avseende hava revisorerna framhållit att desinfektionsmedel
i många fall syntes hava anskaffats i större mängder än som varit av behovet
påkallat, att för desinfektion använts alltför dyrbar arbetskraft samt
att annonseringen rörande sjukdomens förekomst anordnats på ett sådant
sätt, att densamma dragit onödigt höga kostnader.

Vad Älvsborgs län angår, där mul- och klövsjukan utbröt först i januari
1925, torde dessa revisorernas anmärkningar befinnas ogrundade. Eders
Kungl. Maj:ts befallningshavande kan inskränka sig till att för bestyrkande
härav i underdånighet hänvisa beträffande de två första anmärkningarna
till innehållet av länsveterinären Nils Frykholms, av Eders Kungl. Maj:ts
befallningshavande infordrade, här hilagda yttrande av den 31 nästlidne
december och beträffande annonskostnaden till närslutna tablå, angivande
beloppen av hittills inkomna räkningar å tidningsannonser under år 1925
angående mul- och klövsjukan och sålunda utvisande, att totalkostnaden för
dylika annonser under första halvåret 1925 uppgått till allenast 662 kronor
70 öre, vilken siffra förklaras därav, att Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande
i regel endast i den mån så uttryckligen i gällande författning
föreskrevs, och då i förkortad form i tidningarna intagit kungörelserna om
mul- och klövsjukan samt i övrigt begagnat utvägen att genom översändande
av exemplar av länskungörelserna bereda tidningarna tillfälle att å

— 211 —

textavdelning bringa till allmänhetens kännedom de utan tvivel för densamma
intressanta meddelandena om vad som av myndigheterna åtgjorts
och av de enskilda borde göras för sjukdomens hämmande.

Vänersborg i landskansliet den 8 januari 1926.

Underdånigst:

AXEL VON SNEDJERN.

GUSTAF UDSTRÖMER.

Bil. 1.

Länsveterinärens i Älvsborgs län

yttrande.

Till Konungens befallningshavande i Älvsborgs län.

I resolution den 23 innevarande december har Konungens befallningshavande
anmodat mig att inkomma med yttrande i anledning av kungl.
jordbruksdepartementets ämbetsskrivelse den 21 december rörande riksdagens
revisorers anmärkningar angående kostnaderna för mul- och klövsjukans
bekämpande under tiden 1 juli 1924 — 30 juni 1925.

Med återställande av remisshandlingen får jag härmed vördsamt avgiva
äskat utlåtande i vad avser Älvsborgs län.

Statsrevisorerna säga i sitt uttalande, att desinfektionsmedel i många fall
synas hava anskaffats i större mängder än som varit av behovet påkallat,
att för desinfektion använts alltför dyrbar arbetskraft samt att annonseringen
rörande sjukdomens förekomst anordnats på ett sådant sätt, att densamma
dragit onödigt höga kostnader.

I Älvsborgs län, där under nämnda period 37 gårdar varit angripna av
mul- och klövsjuka, vilkas besättningar samtligen nedslaktats, hava desinfektionsmedlen,
oberäknat några obetydliga belopp som redovisats i samband
med gårdsarbetena, kostat statsverket 3,777: 4 9 kronor för kalk, 1,896: 75 för
lysol och för desinfektionslampor 155 kronor, summa 5,829: 24 kronor, eller
i runt tal 158 kronor per gård. Detta kan ej betecknas som dyrt; med
kännedom om gårdarnas omfång och lokalernas storlek måste jag tvärtom
kalla detta för billigt.

Angående påståendet att vid desinfektionen skulle använts alltför dyrbar
arbetskraft, ber jag få påpeka, att i Älvsborgs län har på gårdarna, vilka samtliga
i detta hänseende stått under min uppsikt och ledning, betalats 70, i
enstaka fall 75 öre per timme för utifrån anskaffad arbetskraft och 60 öre
per timme för gårdens eget arbetsfolk. Billigare har ej arbetskraften bär
kunnat anskaffas. Fordringarna på högre betalning ha mången gång varit
avsevärt högre, ej minst från arbetsfolk, som erbjudits genom arbetsförmedling.

Med avseende på annonseringen rörande sjukdomens förekomst har jag
intet att anföra, då jag ej tagit befattning därmed. Jag tror emellertid,
att den beträffande Älvsborgs län ej kunnat göras billigare än skett.

Vänersborg den 31 december 1925.

Nils Frykholm.

Länsveterinär i Älvsborgs län.

— 212

Bil. 2.

Uppgift å annonskostnader i anledning av mul- och klövsjukan.

Vestgöte!! o c#h Borås tidning

1925

1925

1925

1925

1925

1925

1925

17/i

114

75

aaA

6

75

19/2

11

25

”/s

9

6/n

10

18

a/u

5

68

a4/n

9

_

17/i

6

75

24/i

7

88

“/»

11

2 5

a4/a

6

75

6/n

5

63

30/io

9

ae/n

5

63

l7/i

6

19

“A

7

88

,6/2

10

13

V*

12

38

8/n

5

68

S0/l0

6

75

V12

7

88

20/i

6

75

a,/l

9

28/2

5

63

14/7

6

7 6

*/u

6

76

a9/io

7

88

*/l2

9

J0/l

12

38

37/i

9

3/s

ii

25

9

81/i0

12

38

aa/l2

9

Vl2

13

50

"A

6

75

,7/l

7

88

8/s

ii

25

13/io

7

88

a°/l0

7

88

aa/l2

14

63

8/l2

14

63

20/i

16

88

29/i

5

63

3/3

ii

25

1B/lO

6

75

a9/i0

11

25

2a/12

9

6/l3

7

88

20/''l

9

”/i

12

38

9

17/u

10

13

*°/io

6

75

a2/l2

11

25

3

94

2°/l

7

32

al/l

5

68

?/3

15

76

n/ll

7

88

a7/io

6

76

712

14

63

771

22/j

12

88

“A

6

76

10A

15

75

19/11

5

63

a4/l0

10

13

7l2

14

63

S:a

38

,a/l

5

68

7*

6

75

13/s

10

13

7/n

5

63

,l/ll

5

63

a4/n

7

88

Åmålsposten

Alingsås

tidning

Älysborgsläns
annonsblad

Älysborgsläns
tidning

Proyinstidn.

Dalslands,

Amål

Ulricehamns

tidning

Trollhättans

tidning

1925

1925

1925

1925

1925

1925

1925

28/,

9

60

”/i

26

40

24/i

23

22

19/,

12

60

”A

8

40

22/,

6

10/u

14

40

"/»

6

s7e

12

S1/l

19

60

a7i

4

80

22/,

10

50

*78

7

20

aV2

11

20

le/8

6

60

12/ll

6

7A

7

80

28/2

18

90

17/4

16

80

18/8

14

S:a

47 40

38

40

23

22

76 3®

19

80

| 22 50

14

40

eller sammanlagt 1,013 kronor 40 öre.

Vänersborg i landskansliet den 8 januari 1926,

• På tjänstens vägnar:

Gustaf Lidströmer.

— 213 —

Lantbruksstyrelsens

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del 1. sid. 98,

§ 74.

Till Konungen.

Genom remiss har lantbruksstyrelsen anbefallts att till Kungl. Maj:t inkomma
med utlåtande i anledning av vad riksdagens revisorer i sin berättelse
angående granskning av statsverkets tillstånd, styrelse och förvaltning
under tiden 1 juli 1924—30 juni 1925 samt för vissa fall kalenderåret
1924 anfört rörande kontrollen å hushållningssällskapens förvaltning av
statsmedel.

Med anledning härav får lantbruksstyrelsen anföra följande.

I den av statsrevisorerna i ärendet åberopade tablå över medel, som vid
utgången av budgetåret 1924—1925 förvaltats av hushållningssällskapen,
upptagas dels statsbidrag till sällskapens verksamhet i allmänhet samt till
speciella verksamhetsgrenar, ävensom förvaltningsbidrag och ersättning
för låneförmedlingsförluster, dels ock hushållningssällskapens skulder den
30 juni 1925 för lån från statens utlåningsfonder samt för premielån åt
egnahemslånetagare för nyodlings- och byggnadsarbeten m. m.

Endast de för speciella verksamhetsgrenar anvisade statsbidragen och
vissa lån från statens utlåningsfonder torde vara underkastade egentlig
kontroll från statens sida. Användandet av anslaget till sällskapens allmänna
verksamhet ävensom sällskapens förmedling av lån från vissa av
statens utlåningsfonder äro däremot icke föremål för statlig granskning
i annan mån, än att lantbruksstyrelsen årligen föranstaltar om en sammanställning
av sällskapens till styrelsen avgivna ekonomiska redogörelser.

Vad beträffar de speciella verksamhetsgrenar, till vilka Kungl. Maj:t
eller i särskilda fall annan statsmyndighet anvisar anslag, utanordnas medlen
— åtminstone ifråga om anslag som falla inom lantbruksstyrelsens
verksamhetsområde — först efter en inom styrelsen verkställd ingående
granskning och i den mån medlens användning befinnes stå i överensstämmelse
med gällande bestämmelser på respektive område.

En tillfredsställande kontroll kan enligt lantbruksstyrelsens mening utövas
jämväl över lån, som förmedlas av hushållningssällskapen i de fall,
då den statliga myndigheten, såsom ifråga om gödselvårdslån, nyodlingslån
m. fl. själv bestämmer storleken av det lånebelopp, som varje enskild
lånetagare skall erhålla. Däremot synes — såvitt lantbruksstyrelsens verksamhetsområde
angår — lämplig kontroll svårligen kunna utövas, där sällskapen,
såsom i fråga om täckdikningslån, uppbära visst runt belopp att
användas för låneverksamheten på området.

Av vad sålunda anförts, torde framgå, att enligt styrelsens förmenande
de statsmedel, som till betydande belopp förvaltas av hushållningssällskapen,
hittills endast delvis hava varit underkastade någon egentlig kontroll.
För att i någon mån råda bot på detta missförhållande har i kungörelsen
den 8 juni 1923 (nr 229) med allmänna grunder för hushållningssällskaps
organisation, 24 §, stadgats, att en av vederbörande länsstyrelse förordnad
revisor skall deltaga i granskningen av hushållningssällskaps räkenskaper
och förvaltning. Dessa revisorer komma att första gången deltaga i dylik
granskning i vad den avser år 1925.

— 214 —

För att emellertid nämnda revisorers verksamhet må bliva möjligast
noggrann, effektiv och likformig, synes det lantbruksstyrelsen önskvärt
att,, såsom statsrevisorerna ifrågasatt, för dessa granskningsmän utarbetas
en instruktion, som enligt lantbruksstyrelsens förmenande bör utfärdas av
Kungl. Maj:t.

I detta ärendes slutliga handläggning hava deltagit generaldirektören
Insulander samt byråcheferna Bjurstedt, von Zweigbergk och Fredholm.

Stockholm den 7 januari 1926.

Underdånigst:

ERIK INSULANDER.

GEORG von ZWEIGBERGK.

Överståthållarämbetets

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 98,

§ 74.

överståthållareämbetet har icke något att erinra emot att en allmän
instruktion utfärdas för statsverkets granskningsmän av hushållningssällskapens
samt egnahemsnämndernas räkenskaper och förvaltning.
Stockholm i överståthållarämbetets kansli den 5 januari 1926.

Underdånigst:

CARL HEDERSTIERNA.

G. Grafström.

Länsstyrelsens i
Stockholms län

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 98,
§ 74.

Till Konungen.

Genom nådig remiss den 21 december 1925 har länsstyrelsen anbefallts
att efter hörande av vederbörande hushållningssällskaps förvaltningsutskott
inkomma med utlåtande i anledning av vad riksdagens revisorer i deras
berättelse angående granskning av statsverkets tillstånd, styrelse och
förvaltning under tiden 1 juli 1924—30 juni 1925 samt, för vissa fall, kalenderåret
1924 anfört beträffande hushållningssällskapens förvaltning av
statsmedel.

Med anledning härav får länsstyrelsen överlämna och såsom eget utlåtande
åberopa bifogade, från Stockholms läns och stads hushållningssällskap
införskaffade yttrande i ärendet.

Stockholm å landskontoret den 11 januari 1926.

Underdånigst:

NILS EDEN.

J. G. LÖWGREN.

215

Bil.

Stockholms läns hushållnings sällskaps yttrande.

Till Konungen.

Genom remiss den 23 december 1925 bar länsstyrelsen anmodat hushållningssällskapets
förvaltningsutskott att inkomma med underdånigt yttrande
i anledning av vad riksdagens revisorer uti remisshandlingen bifogat
utdrag av deras berättelse angående statsverkets tillstånd, styrelse och
förvaltning under tiden 1 juli 1924—30 juni 1925 samt för vissa fall, kalenderåret
1924 anfört.

Revisorerna hava enligt ovannämnda utdrag uttalat önskvärdheten av,
att, för åstadkommande av enhetlighet och största möjliga effektivitet vid
den årligen förekommande granskningen av hushållningssällskapens ävensom
egnahemsnämndernas räkenskaper och förvaltning, en allmän instruktion
utfärdades för vederbörande granskningsmän.

Mot vad riksdagens revisorer sålunda anfört har förvaltningsutskottet
intet att erinra utan får härmed tillstyrka att en allmän instruktion för
ifrågavarande granskningsmän utfärdas.

Stockholm den 4 januari 1926.

Underdånigst:

På Stockholms läns och stads hushållningssällskaps förvaltningsutskotts

vägnar:

John Scharp.

Magnus Carlson

Länsstyrelsens i Uppsala län

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 98, § 74.

Till Konungen.

Genom nådig remiss den 21 december 1925 anbefalld att, efter hörande
av vederbörande hushållningssällskaps förvaltningsutskott, avgiva utlåtande
i anledning av vad riksdagens revisorer, enligt remissen bilagt utdrag
av deras berättelse angående granskning av statsverkets tillstånd,
styrelse och förvaltning, anfört, får i underdånighet Eders Kungl. Maj:ts
befallningshavande överlämna från länets hushållningssällskaps förvaltningsutskott
infordrat yttrande i ärendet samt för egen del anföra, att befallningshavanden
icke har något att erinra mot riksdagens revisorers
förslag om utfärdande av en allmän instruktion för granskningsmän av
hushållningssällskapens och egnahemsnämndernas räkenskaper och förvaltning.

Uppsala slott i landskansliet den 2 januari 1926.

Underdånigst:

K. H. HAMMARSKJÖLD.

HICHARD BRING.

— 216 —

Bil.

Uppsala läns hushållnings sällskaps yttrande.

Till Konungens befallningshavande i Uppsala län.

Genom remissresolution den 23 december 1925 har Konungens befallningshavande
anhållit att Uppsala läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott
ville avgiva yttrande över riksdagens revisorers berättelse angående
granskningen av hushållningssällskapens förvaltning av statsmedel under
tiden 1 juli 1924—30 juni 1925. Av berättelsen framgår bland annat, att
revisorerna, under förmälan att bestämmelser numera utfärdats, varigenom
statsverket heretts möjlighet att genom en representant i den årligen
förekommande granskningen av hushållningssällskapens ävensom egnahemsnämndernas
räkenskaper och förvaltning mera ingående kontrollera
användningen av ifrågavarande statsmedel, finna önskvärt, att för
åstadkommande av enhetlighet och största möjliga effektivitet vid berörda
granskning en allmän instruktion utfärdas för vederbörande granskningsmän.

Med anledning härav får förvaltningsutskottet, med återställande av remissakten,
för sin del förklara sig intet hava att erinra emot utfärdandet
av sådan instruktion, som av riksdagens revisorer ifrågasatts.

Uppsala den 2 januari 1926.

Uppsala läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott.

K. H. Hammarskjöld.

Ordförande.

Henrik Nystedt.
Sekreterare.

Länsstyrelsens i Södermanlands
län

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 98, § 74.

Underdånigt utlåtande.

Förslaget om utfärdande av en allmän instruktion för de granskningsmän,
som hava att granska hushållningssällskapens och egnahemsnämndernas
räkenskaper och förvaltning, finner länsstyrelsen välbetänkt. Denna
instruktion torde då böra gälla icke blott den granskningsmän, länsstyrelsen
förordnat, utan även i annan ordning tillsatta granskningsmän. Instruktionen
torde, i vad densamma kan komma att avse granskningsmän hos
egnahemsnämnderna, höra givas sådan avfattning, att densamma må
kunna i tillämpliga delar gälla även för granskningsmän hos andra egnahemslåneförmedlare.

Nyköping i landskontoret den 9 januari 1926.

Underdånigst:

L. REUTERSKIÖLD.

Edward Ahlner.

— 217 —

Bil.

Södermanlands läns hushållnings sällskaps yttrande.

Södermanlands läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott har intet
att erinra mot utfärdandet av en allmän instruktion för av statsmyndighet
utsedd granskningsman för den årligen förekommande granskningen
av hushållningssällskapens och dess nämnders räkenskaper och förvaltning.

Nyköping den 7 januari 1926.

På förvaltningsutskottets vägnar:

y

L. Reuterskiöld.

Robert Wennberg.

Länsstyrelsens i Östergötlands
. län

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 98, § 74.

Till kungl. jordbruksdepartementet.

Med anledning av vad riksdagens revisorer år 1925 anfört i fråga om
hushållningssällskapens förvaltning av statsmedel har länets hushållningssällskaps
förvaltningsutskott denna dag hit inkommit med bilagda yttrande;
och får länsstyrelsen under åberopande av nådig resolution i ärendet
den 21 december 1925 meddela, att länsstyrelsen såsom eget utlåtande
vill instämma i vad förvaltningsutskottet anfört i de två sista styckena i
sin skrivelse.

Linköpings slott i landskontoret den 13 december 1925.

På länsstyrelsens vägnar:

OTTO LANDÉN. V. von der LANCKEN.

Bil.

Östergötlands läns hushållningsf
sällskaps

yttrande.

Till Konungens befallnings havande i Östergötlands
län.

Sedan Östergötlands läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott genom
resolution den 29 sistlidne december anmodats avgiva yttrande över
vad riksdagens revisorer i deras berättelse angående granskning av statsverkets
tillstånd, styrelse och förvaltning under tiden den 1 juli 1924—30
juni 1925 anfört, angående önskvärdheten av att för åstadkommande av
enhetlighet och största möjliga effektivitet vid granskning av hushållningssällskapens,
ävensom egnahemsnämndernas räkenskaper och förvaltning
en allmän instruktion utfärdas för vederbörande granskningsmän, får utskottet
anföra följande.

— 218 —

För att belysa omfattningen av såväl de under det senaste budgetåret
utlämnade statsbidragen som ock de statsliga lånemedel, vilka vid utgången
av samma budgetår förvaltas av hushållningssällskapen, hava
riksdagens revisorer med ledning av statskontorets räkenskaper uppgjort
en tablå, utvisande ovanberörda förhållanden. Av anförda tablå framgår,
att de för Östergötlands läns hushållningssällskap för nämnda budgetår
angivna statsbidragen och statsliga lånemedlen uppgå till nedanstående
belopp, fördelade på följande sätt:

Från statsverket under budgetåret 1924—1925
anordnade ersättning och bidrag

Skuld till statsverket
den 30 juni 1925

Från riksstatsanslag bidrag för:

från statens ut-låningsfonder: för-valtningsbidrag och
ersättning för
låneförluster

för lån:
statens
utlånings-fonder

för premielån åt
egnahemslånetagare
för nyodlings- och
byggnadsarbeten
m. m.

verksamheten
i allmänhet

speciella verk-samhetsgrenar

135,160: 7i

45,913: 27

18,464: 49

4,493,924: 85

23,000: —

Vad de nu anförda beloppen angår, torde bidraget till verksamheten i
allmänhet, 135,160 kronor 71 öre, vara nära nog det enda, som sällskapet
utan några detaljerade bestämmelser från statens sida äger att förfoga
över.

I fråga om dispositionen av bidraget för speciella verksamhetsgrenar,
45,913 kronor 27 öre, gäller, att densamma regleras av särskilda Kungl.''
Maj:ts kungörelser eller reglementen. Fn rätt avsevärd del av detta belopp
utgör bidrag till avlöning och ålderstillägg åt vissa sällskapets tjänstemän,
vilket bidrag till sin storlek är författningsenligt fastställt, varjämte
det på kungl. lantbruksstyrelsen ankommer att besluta angående utbetalning
till hushållningssällskapet av detsamma. I övrigt äger sällskapet
att av bidraget för speciella verksamhetsgrenar icke utbekomma någonting
förrän kungl. lantbruksstyrelsen intygat, att sällskapet uppfyllt de
villkor, som äro föreskrivna för bidragens utbetalning.

Det belopp, sällskapet från statens utlåningsfonder såsom förvaltningsbidrag
och ersättning för låneförluster uppburit, i berörda tablå upptaget
till 18,464 kronor 49 öre, bestämmes årligen till sitt belopp av vederbörande
statsmyndigheter. Större delen av ifrågavarande belopp utgör förvaltningsbidrag
för den av hushållningssällskapet omhänderhavda förmedlingen
av lån ur statens egnahemslånefond. För ett bedömande av arten
av omförmälda förvaltningsbidrag, anser sig utskottet böra bringa i erinran,
att hushållningssällskapet i egenskap av låneförmedlare torde hava
skyldighet att ikläda sig de förluster, som eventuellt kunna uppkomma genom
an förda. låneförmedling. På grund härav bär också Östergötlands
läns hushållningssällskap beslutat och även sedan flera år tillhaka genomfört,
att viss del av de sålunda erhållna förvaltnings- och ersättningsbidragen
avsättes till riskfonder för de olika slag av statslån sällskapet utlämnar.

Vad sedermera gäller sällskapets skuld till statsverket för lån, förmedlade
ur statens utlåningsfonder, vilken skuld jämlikt anförda tablå den
30 juni 1925 uppgick till 4,493,924 kronor 85 öre, vill utskottet framhålla, att
de ingående bestämmelser i form av kungl. kungörelser och reglementen,
som gälla för denna låneförmedling, innehålla detaljerade föreskrifter rörande
densamma, och att sagda låneförmedling dessutom är ställd under

— 219 —

noggrann kontroll av vederbörande statsmyndigheter. Härtill kommer, att
i vissa fall, t. ex. i fråga om lån ur allmänna nyodlingsl ä n e fonden (för nyodlings-
och betesförbättringslån), gödselvårdslånefonden och fonden för
fiskerinäringens befrämjande, kungl. lantbruksstyrelsen äger besluta angående
tilldelning av lån åt varje enskild lånesökande.

Som skuld till statsverket den 30 juni 1925 är även upptaget ett belopp
å 23,000 kronor för premielån åt egnahemslånetagare till nyodlings- ock
byggnadsarbeten m. m. På grund av de bestämmelser, som gälla för utdelning
av dessa premielån, torde kunna sättas i fråga, huruvida hela
det anförda beloppet rätteligen är att anse som sällskapets skuld till statskontoret.
Utskottet tillåter sig erinra därom, att omförmälda premielån,
som utlämnas för visst arbete, skola, sedan ifrågavarande arbete blivit utfört,
avsynat och godkänt, efterskänkas. Att sålunda som sällskapets skuld
uppföra sammanlagda beloppet av de till en viss tid sällskapet tilldelade
premielånebeloppen, synes därför knappast vara fullt riktigt.

Som av ovanstående torde hava framgått, hyser förvaltningsutskottet
den uppfattningen, att för större delen av de statsmedel, som i form av bidrag
tilldelas eller såsom lånemedel handhavas av hushållningssällskapen,
de härför utfärdade detaljerade bestämmelserna, ävensom föreskrifterna
angående intyg av statsmyndighet som villkor för utbekommande av berörda
bidrag m. m., synes erbjuda tillfredsställande möjligheter för att tillgodose
statens krav på effektiv kontroll över deras medelsförvaltning.

I vad mån det är möjligt att genom tillkomsten av en allmän instruktion
för hushållningssällskapens och egnahemsnämndernas revisorer åvägabringa
större effektivitet i berörda kontroll, vågar utskottet icke avgöra,
men har å andra sidan för sin del självfallet ingenting att erinra mot, att
en sådan allmän instruktion för vederbörande granskningsmän utfärdas.

Förvaltningsutskottet förutsätter givetvis dock, att berörda instruktion
ej så avfattas, att den lägger hinder i vägen för det betydelsefulla tillgodoseendet
av de olikartade behov och krav på ekonomiskt bistånd, som de
skiftande lokala förhållandena inom de olika hushållningssällskapens område
nödvändigtvis kräva.

Linköping den 9 januari 1926.

Å Östergötlands läns hushållningssällskaps förvaltningsutskotts vägnar:

Johan Beck-Friis.

Einar Engström.

Länsstyrelsens i Jönköpings
län

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 98, § 74.

Till Konungen.

Genom nådig remissresolution den 21 december 1925 har Eders Kungl.
Maj:ts befallningshavande anbefallts att efter hörande av vederbörande
hushållningssällskaps förvaltningsutskott avgiva utlåtande över ett av riksdagens
revisorer uttalat önskemål, att för åstadkommande av enhetlighet
och största möjliga effektivitet vid granskning av hushållningssällskapens
ävensom egnahemsnämndernas räkenskaper och förvaltning en allmän in -

— 220 —

struktion utfärdas för de granskningsmän, som, enligt numera gällande
bes tämmelser, skola av Eders Kungl. Majrts befallningshavande utses att
å statens vägnar deltaga i revisionen av hushållningssällskapens räkenskaper
och förvaltning.

Med anledning härav får Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande, med
överlämnande av hushållningssällskapets förvaltningsutskotts yttrande, såsom
eget utlåtande i ämnet åberopa vad förvaltningsutskottet i sitt yttrande
anfört.

Jönköping i landskansliet den 9 januari 1926.

Underdånigst:

CARL MALMROTH.

J. W. SPENS.

Bil.

Jönköpings läns hushållningssällskaps yttrande.

Till länsstyrelsen i Jönköpings län.

^ Genom resolution den 23 sistlidne december har länsstyrelsen anmodat
förvaltningsutskottet yttra sig över ett av riksdagens revisorer uttalat
önskemål, att en allmän instruktion utfärdas för de granskningsmän som,
enligt numera gällande bestämmelser, skola av Kungl. Maj:ts befallningshavande
utses att å statens vägnar deltaga uti revisionen av hushållningssällskapens
räkenskaper och förvaltning.

Med hänsyn till de betydande belopp statsmedel, med vilka hushållningssällskapen
röra sig, finner förvaltningsutskottet det vara fullt i sin ordning,
att en statens representant deltager uti kontrollen över användningen
av ifrågavarande medel. Utskottet har ej heller något att erinra emot, att
en allmän instruktion utfärdas i syfte att åstadkomma såväl enhetlighet
som effektivitet i berörda granskning. Skall en instruktion kunna åstadkomma
detta, synes den antingen höra utarbetas av personer som äro fullt,
förtrogna med handhavandet av sällskapens ekonomi eller ock förslaget till
instruktionen, före antagandet, underkastas prövning av hushållningssällskapens
förvaltningsutskott.

Jönköping den 2 januari 1926.

Å förvaltningsutskottets vägnar:

Ernst L. Hartman.

Fabian Lilliecreuts.

Länsstyrelsens i Kronobergs
län

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 98, g 74.

Till Konungen.

I nådig remiss den 21 december 1925 har länsstyrelsen anbefallts, att efter
hörande av vederbörande hushållningssällskaps förvaltningsutskott, i

— 221 —

anledning av vad riksdagens revisorer uti remissen bilagt utdrag av deras
berättelse angående granskning av statsverkets tillstånd, styrelse och förvaltning
under tiden 1 juli 1924—30 juni 1925 samt, för vissa fall, kalenderåret
1924 anfört i fråga om hushållningssällskapens förvaltning av statsmedel
till jordbruksdepartementet inkomma med utlåtande.

I anledning härav får länsstyrelsen, med överlämnande av förvaltningsutskottets
yttrande i ärendet, för egen del i underdånighet meddela, att
länsstyrelsen icke har något att erinra däremot, att, på sätt riksdagens revisorer
ifrågasatt, och i det uti revisorernas berättelse angivna syfte en
allmän instruktion utfärdas för tillämpning vid den årligen förekommande
granskningen av hushållningssällskapens ävensom egnahemsnämndernas
räkenskaper och förvaltning. Med avseende å utformningen av en
sådan instruktion synas de av förvaltningsutskottet därutinnan framförda
synpunkter förtjäna beaktande.

Växjö i landskansliet den 9 januari 1926.

Underdånigst:

A. BESKOW.

STEN LILJA.

Bil.

Kronobergs läns hushållningssällskaps yttrande.

Till länsstyrelsen i Kronobergs län.

Kronobergs läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott får härmed,
efter anmodan av länsstyrelsen, avgiva yttrande över § 74 i den av riksdagens
revisorer avgivna berättelsen angående granskning av statsverkets
förvaltning under tiden 1 juli 1924—30 juni 1925.

Då hushållningssällskapen för sin verksamhet förfoga över statsmedel
till icke oväsentliga belopp, böra sällskapens räkenskaper och förvaltning
givetvis vara underkastade en effektiv kontroll från statsverkets sida. I
sådant syfte torde, såsom statsrevisorerna föreslå, en allmän instruktion
lämpligen böra utfärdas för de granskningsmän, som skola utses av länsstyrelserna.
Förvaltningsutskottet vill emellertid framhålla, att ifrågavarande
kontroll huvudsakligen måste bli av formell art, d. v. s. avse kassaförvaltningens
riktighet och överensstämmelse med gällande författningar.
För en granskning av hushållningssällskapens medelsförvaltning ur rent
sakliga synpunkter — alltså med avseende på de företagna åtgärdernas
lämplighet för lanthushållningens befrämjande — lära de nämnda granskningsmännen,
vilka väl i allmänhet komma att väljas bland länsstyrelsernas
tjänstemän, icke kunna förutsättas äga erforderlig kompetens. Beträffande
låneförmedlingen samt de åtgärder, för vilka särskilda statsbidrag
erhållas, äro hushållningssällskapen dessutom redan underkastade en ingående
och, enligt utskottets mening, tillräcklig kontroll från kungl. lantbruksstyrelsen
och andra ämbetsverk. Om hushållningssällskapen skola
kunna fylla sina viktiga uppgifter på ett efter de lokala förhållandena och
behoven avpassat sätt, får deras frihet vid medelsförvaltningen icke ytterligare
inskränkas.

Växjö den 2 januari 1926.

På förvaltningsutskottets vägnar:

August André.

Erik Lindblad.

— 222 —

Länsstyrelsens i Kalmar län

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 98, § 74.

Till Konungen.

Sedan länsstyrelsen genom nådig remiss den 21 december 1925 anbefallts
att, efter hörande av vederbörande hushållningssällskaps förvaltningsutskott,
avgiva yttrande i anledning av vad riksdagens revisorer i deras berättelse
angående granskning av statsverkets tillstånd, styrelse och förvaltning
anfört rörande hushållningssällskapens förvaltning av statsmedel,
får länsstyrelsen, med överlämnande av från länets båda hushållningssällskaps
förvaltningsutskott infordrade yttranden i ärendet, för egen del
i underdånighet anföra följande.

Revisorerna hava uti sin berättelse i denna del efter att hava erinrat, att
bestämmelser numera utfärdats, varigenom statsverket beretts möjlighet
att genom en representant i den årligen förekommande granskningen av
hushållningssällskapens ävensom egnahemsnämndernas räkenskaper och
förvaltning mera ingående kontrollera användningen av ifrågavarande
statsmedel, uttalat önskvärdheten av, att för åstadkommande av enhetlighet
och största möjliga effektivitet av berörda granskning en allmän instruktion
utfärdades för vederbörande granskningsmän.

För sin del anser länsstyrelsen behov av sådan instruktion knappast
förefinnas. Efter det att hushållningssällskapens räkenskaper och förvaltning
tillförne granskats blott av de av sällskapen själva utsedda granskningsmännen,
åligger det numera, såsom riksdagens revisorer påpekat,
länsstyrelserna att utse en representant i revisionen; och lärer det vara att
förvänta, att länsstyrelserna härtill förordna personer, som förutom erforderlig
sakkunskap äga förmåga att behörigen tillvarataga det allmännas intressen.
Härtill kommer att jämväl landstingen, därest dessa beviljat anslag
till hushållningssällskapen, äga att välja en ledamot av revisionen,
varigenom dennas objektivitet ytterligare befästs.

Länsstyrelsen anser sig dock icke böra motsätta sig förslaget om en allmän
instruktions utfärdande dock under förutsättning, på sätt länets södra
hushållningssällskaps förvaltningsutskott hemställt, att bestämmelserna i
densamma ej göras så detaljerade och bindande, att de verka hindrande
för, att revisorernas egen omdömesförmåga och möjlighet till initiativ må
kunna göra sig gällande.

Kalmar i landskansliet den 9 januari 1926.

Underdånigst:

JOHN FALK.

E. T. LIDMAN.

Bil. 1.

Kalmar läns norra hushållningssällskaps yttrande.

Till länsstyrelsen i Kalmar.

Såsom yttrande i anledning av Eder skrivelse den 24 nästlidne december
får Kalmar läns norra hushållningssällskaps förvaltningsutskott härmed

— 223

an flira, att förvaltningsutskottet för sin del ej har någon erinran emot att,
i enlighet med vad statsrevisorerna i § 74 av årsberättelsen föreslagit, en
allmän instruktion utfärdas för vederbörande granskningsmän av hushållningssällskapens
och egnahemsnämndernas räkenskaper och förvaltning.

Västervik den 2 januari 1926.

På förvaltningsutskottets vägnar:

Sven Spånberg.

Carl Lenke

Bil. 2.

Kalmar läns södra hushållningssällskaps yttrande.

Till länsstyrelsen i Kalmar.

I remiss den 24 sistlidne december har länsstyrelsen anmodat Kalmar
läns södra hushållningssällskaps förvaltningsutskott att avgiva yttrande
i anledning av vad utav statsrevisorerna i § 74 av senast avgiven revisionsberättelse
föreslagits i fråga om hushållningssällskapens förvaltning av
statsmedel, därvid uttalats önskvärdheten av att en allmän instruktion utfärdas
för vederbörande granskningsmän.

Förvaltningsutskottet får härmed såsom yttrande i ärendet anföra, att
utskottet för sin del ej har något att erinra emot att en dylik allmän instruktion
utfärdas under förutsättning dock, att instruktionens bestämmelser
avfattas så, att granskningsmännens initiativ och omdömen i olika avseenden
må få göras gällande vid revisionens utförande.

Kalmar den 8 januari 1926.

Å förvaltningsutskottets vägnar:

0. Holmquist.

E. Wirell.

Länsstyrelsens i Gotlands län

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 98, § 74.

Till Konungen.

I anledning av nådig remiss den 21 december 1925 å riksdagens revisorers
berättelse angående granskning av statsverkets tillstånd, styrelse och
förvaltning, i vad samma berättelse angår hushållningssällskapens förvaltning
av statsmedel, får Eders Kungi. Maj:ts befallningshavande härmed
överlämna från länets hushållningssällskaps förvaltningsutskott infordrat
yttrande i ärendet; och får Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande
för egen del instämma i vad förvaltningsutskottet anfört.

Visby i landskansli den 9 januari 1926.

K. P. LUNDBLAD.

Underdånigst:

G. W. A. ROOS.

— 224 —

Bil.

Gotlands läns hushållningssällskaps yttrande.

Till Kung!, Maj:ts befallningshavande i
Gotlands län.

På nådig befallning har Gotlands läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott
satts i tillfälle yttra sig med anledning av viss punkt i riksdagens
revisorers berättelse angående granskning av statsverkets tillstånd,
styrelse och förvaltning under tiden 1 juli 1924—30 juni 1925 berörande
hushållningssällskapens förvaltning av statsmedel.

Revisorerna hava däri uttalat önskvärdheten av att för åstadkommande
av enhetlighet och största möjliga effektivitet vid granskningen av sällskapens
ävensom egnahemsnämndernas räkenskaper en allmän instruktion utfärdas
för vederbörande granskningsmän, bland vilka numera statsverket
enligt gällande bestämmelser beretts möjlighet insätta en representant.

Förvaltningsutskottet finner ingen anledning att mot nämnda förslag
göra någon som helst invändning utan får tvärtom livligt tillstyrka detsamma.
Mera överskådligt och enhetligt uppställda revisionsberättelser
från sällskapen skulle nämligen kunna tänkas fästa statsmakternas uppmärksamhet
på omfattningen av de olika sällskapens verksamhet och därigenom
föranleda en ändrad, bättre avvägd fördelning av utgående statsbidrag
till hushållningssällskapens verksamhet i allmänhet.

Visby den 4 januari 1926.

För förvaltningsutskottet:

G. W. A. Roos.

A. G. Olofsson.

Länsstyrelsens i Blekinge län

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 98, § 74.

Till kungl. jordbruksdepartementet.

Uti avgiven berättelse angående granskning av statsverkets tillstånd,
styrelse och förvaltning under tiden 1 juli 1924—30 juni 1925 samt, för vissa
fall kalenderåret 1924 hava riksdagens revisorer uttalat önskvärdheten av
att för åstadkommande av enhetlighet och största möjliga effektivitet vid
granskningen av hushållningssällskapens ävensom egnahemsnämndernas
räkenskaper och förvaltning vad angår användningen av de betydande
statsmedel, som ställas till hushållningssällskapens förfogande, en allmän
instruktion skulle utfärdas för vederbörande granskningsmän. I anledning
härav har länsstyrelsens utlåtande infordrats efter hörande av hushållningssällskapets
förvaltningsutskott.

Med överlämnande av förvaltningsutskottets yttrande i ärendet får länsstyrelsen
för egen del anföra följande.

Då staten ställer så högst betydande belopp till hushållningssällskapens
förfogande, är det givetvis av vikt att en effektiv kontroll finnes över dessa

— 225 —

medels riktiga användning. Den kontroll, som härutinnan redan är befintlig,
synes emellertid vara fullt tillräcklig. Beträffande egnahemslånemedeln
lämnas årligen redogörelse till jordbruksdepartementet, granskad och
bestyrkt av den för statens räkning utsedde ledamoten i den nämnd, som
handhar egnahemslånerörelsen, och i fråga om övriga medel framgår deras
användning för olika ändamål av den revisionsberättelse, som årligen avgives
av vederbörande revisorer, av vilka länsstyrelsen numera utser den
ene. Det torde utan vidare få tagas för givet, att granskningsmännen noga
tillse, att berättelserna överensstämma med de granskade räkenskaperna.
Riksdagens revisorer hava icke ens antytt det närmare innehållet av den
ifrågasatta allmänna instruktionen för granskningsmännen, och länsstyrelsen
har jämväl av sådan anledning svårt att bedöma vilka fördelar, som
skulle vinnas genom en dylik instruktion. Skulle emellertid förslag till instruktion
uppgöras, torde länsstyrelsen lämpligen höra sättas i tillfälle att
yttra sig över detsamma.

Karlskrona å landskansliet den 8 januari 1926.

AXEL HAGSTRÖMER,

JOSEF FRÖBERG.

Bil.

Blekinge läns hushållningssällskaps yttrande.

Till Kungl. Maj :ts befallnings havande
i Blekinge län.

Anmodat avgiva yttrande över statsrevisorernas förslag angående utfärdandet
av en allmän instruktion för statens representanter i den årligen
förekommande granskningen av hushållningssällskapens ävensom egnahemsnämndernas
räkenskaper och förvaltning, får Blekinge läns hushållningssällskaps
förvaltningsutskott härmed vördsamt anföra, att utskottet
intet har att i princip erinra mot utfärdandet av en sådan instruktion. Utskottet
kan dock icke underlåta att påpeka önskvärdheten av, att hushållningssällskapen
måtte sättas i tillfälle yttra sig över eventuella förslag till
dylik instruktion.

Karlskrona den 4 januari 1926.

För Blekinge läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott:

Axel Hagströmer.

Gerhard Leijonhielm.

Länsstyrelsens i Kristianstads
län

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 98, § 74.

Med överlämnande av utav Kristianstads läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott
i ärendet avgivet yttrande får länsstyrelsen såsom eget

15 — Jtev.-berättelse ang. statsverket för år 1925. III.

— 226 —

underdånigt utlåtande allenast förklara sig instämma uti vad hushållningssällskapets
förvaltningsutskott anfört.

Kristianstad i landskontoret den 9 januari 1926.

Underdånigst:

På länsstyrelsens vägnar:

IVAN REGNER. JOSEF FISCHER.

Bil.

Kristianstads läns hushållningssällskaps yttrande.

Till länsstyrelsen i Kristianstads län.

I eder resolution den 24 december 1925 har Kristianstads läns hushållningssällskaps
förvaltningsutskott anmodats avgiva yttrande med anledning
av riksdagens revisorers uttalade önskemål, att med anledning av de betydande
belopp av statsanslag hushållningssällskapen åtnjuta och de likaledes
betydande statslånebelopp hushållningssällskapen förvalta, en allmän
instruktion måtte utfärdas för statsverkets representanter i den årligen
förekommande revisionen av hushållningssällskapens och egnahemsnämndens
räkenskaper och förvaltning i avsikt att åstadkomma största
möjliga enhetlighet och effektivitet av revisorernas granskningsarbete.

Utskottet bär intet att erinra mot utfärdandet av en dylik instruktion
utan finner tvärtom det av riksdagens revisorer uttalade önskemålet synnerligen
beaktansvärt, då måhända härigenom större enhetlighet i fråga om
medelsförvaltningen och räkenskapernas förande kan ernås.

Remisshandlingarna biläggas.

Kristianstad den 4 januari 1926.

På utskottets vägnar:

Joh. Nilsson.

V. Ekerot.

Länsstyrelsens i Malmöhus
län

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 98, § 74.

Till Konungen.

Genom nådig remiss den 21 december 1925 har länsstyrelsen anbefallts
att, efter hörande av länets hushållningssällskaps förvaltningsutskott, avgiva
underdånigt utlåtande i anledning av ett av riksdagens revisorer vid
granskning av statsverkets tillstånd gjort uttalande om önskvärdheten av
att en allmän instruktion utfärdades för statens representant vid granskning
av hushållningssällskapens ävensom egnahemsnämndernas räkenskaper;
och får länsstyrelsen, med överlämnande av det från ovan omförmälda
förvaltningsutskott inkomna yttrandet, för egen del i underdånig -

— 227 —

het tillkännagiva, att det med hänsyn till granskningens effektivitet och
enhetlighet synes länsstyrelsen lämpligt att en dylik instruktion upprättas,
därvid de av förvaltningsutskottet i dess yttrande framhållna synpunkterna
torde vara förtjänta av beaktande.

De remitterade handlingarna återgå härjämte.

Malmö i landskontoret den 9 januari 1926.

Underdånigst:

F. RAMEL.

A. ADLER.

Bil.

Malmöhus läns hushållningssällskaps yttrande.

Till Kung 1. Maj :ts be fällnings hav ande i Malmöhus län.

Genom remiss den 23 december 1925 har Malmöhus läns hushållningssällskaps
förvaltningsutskott anmodats avgiva yttrande över här bifogade skrivelse
från kungl jordbruksdepartementet rörande vad av riksdagens revisorer
anförts angående instruktion för statens representant vid granskning
av hushållningssällskapens och egnahemsnämndernas räkenskaper och
förvaltning. Med anledning härav får utskottet anföra följande.

Utskottet finner det synnerligen lämpligt om en instruktion bleve upprättad
för ifrågavarande granskningsmän. Vid utarbetandet av en dylik
instruktion synes särskilt böra beaktas, att hushållningssällskapens huvudsakliga
inkomster såväl vad avser deras allmänna rörelse som deras egnahemslånerörelse
härflyta från statsverket. För en effektiv kontroll av dessa
inkomster vore det utan tvivel av värde om granskningsmännen till sitt
förfogande hade av statsmyndigheterna uppgjorda förteckningar dels å de
anslag och lån, som av staten beviljats respektive hushållningssällskap, av
beskaffenhet att kunna under räkenskapsåret lyftas, dels ock å de belopp,
som av varje hushållningssällskap verkligen lyftats samt tiderna för dessa
lyftningar.

Malmö den 4 januari 1926.

Å Malmöhus läns hushållningssällskaps förvaltningsutskotts vägnar:

Malte Ramel.

Bengt Lanke.

Länsstyrelsens i Hallands län

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 98 § 74.

Till Konungen.

Jämlikt nådig remiss den 21 december 1925 åligger det länsstyrelsen att,
efter hörande av länets hushållningssällskaps förvaltningsutskott, avgiva
underdånigt utlåtande i anledning av riksdagens revisorers uti deras be -

— 228 —

rättelse angående granskning av statsverkets tillstånd, styrelse och förvaltning
under tiden 1 juli 1924—30 juni 1925 samt, för vissa fall, kalenderåret
1924, uttalade önskan att, för åstadkommande av enhetlighet och
största möjliga effektivitet vid granskning av hushållningssällskapens ävensom
egnahemsnämndernas räkenskaper och förvaltning, en allmän instruktion
måtte utfärdas för de personer, vilka hava att granska ifrågavarande
räkenskaper; och får länsstyrelsen, med överlämnande av från förenämnda
förvaltningsutskott i ärendet avgivet yttrande, för egen del tillstyrka bifall
till vad riksdagens revisorer sålunda föreslagit.

Halmstads slott i landskontoret den 9 januari 1926.

Underdånigst:

AXEL MÖRNER,

L. AFZELIUS.

Bil.

Hallands läns hushållningssällskaps yttrande.

Till Konungen.

Sedan Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande i Hallands län anmodat
länets hushållningssällskaps förvaltningsutskott avgiva underdånigt yttrande
med anledning av vad riksdagens revisorer anfört rörande åstadkommande
av enhetlighet och största möjliga effektivitet vid granskningen
av hushållningssällskapens och dess egnahemsnämndeirs räkenskaper och
förvaltning, får utskottet härigenom förklara sig icke hava något att erinra
emot vad revisorerna sålunda i ämnet föreslagit, helst som det torde
böra ligga i sällskapens intresse att få kontrollen i fråga ordnad på bästa
möjliga sätt.

Halmstad den 7 januari 1926.

Å Hallands läns hushållningssällskaps förvaltningsutskotts vägnar:

Underdånigst:

Richard, Hermelin.

E. Grundberg.

Länsstyrelsens i Göteborgs
och Bohus län

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 98, § 74.

Till Konungen.

Genom nådig remiss den 21 december 1925 har Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande
anbefallts att, efter hörande av Göteborgs och Bohus läns
hushållningssällskaps förvaltningsutskott, avgiva utlåtande i anledning av
vad riksdagens revisorer i § 74 av sin berättelse angående granskning av
statsverkets tillstånd, styrelse och förvaltning under tiden 1 juli 1924—30

— 229 —

juni 1925 samt för vissa fall kalenderåret 1924 anfört angående önskvärdheten
att för åstadkommande av enhetlighet och största möjliga effektivitet
vid den årliga granskningen av hushållningssällskapens och egnahemsnämndernas
räkenskaper och förvaltning, en allmän instruktion utfärdas
för statens representanter vid berörda granskning.

I anledning härav får Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande med överlämnande
av yttrande från länets hushållningssällskaps förvaltningsutskott
i underdånighet anföra följande.

Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande har icke funnit anledning till
erinran mot vad riksdagens revisorer sålunda uttalat. Då emellertid effektiviteten
av varje revision mera heror av de särskilda granskningsmännens
duglighet och omdöme, än av detaljerade instruktioner, vilkas följande
väl kan i viss mån underlätta granskningsmannens arbete, men vilka
å andra sidan också kunna för honom innebära en frestelse att på ett mer
eller mindre mekaniskt sätt fullgöra sitt uppdrag, synes det vara av vikt,
att de instruktioner, som må komma att utfärdas, snarare erhålla karaktären
av allmänna uttalanden än av detalj föreskrifter, vilka ändock aldrig
kunna göras så uttömmande, att de ersätta den personliga dugligheten hos
vederbörande revisor. Vad instruktionen för egnahemsnämnders granskningsmän
beträffar, torde emellertid i tillämpliga delar instruktionen den
21 december 1923 för allmänna ombud med uppdrag att övervaka sparbankers
förvaltning kunna i åtskilliga avseenden tjäna som mönster, då egnahemsnämndernas
lånerörelse i mycket liknar den, som plägar av sparbanker
bedrivas.

Göteborg i landskansliet den 11 januari 1926.

Underdånigst:

OSCAR von SYDOW.

NILS BJÖRKMAN.

Bil.

Göteborgs och Bohus läns hushållningssällskaps yttrande.

Till Kungl. Maj:ts befallningshavande inom Göteborgs

och Bohus län.

I remisskrivelse den 23 december har Kungl. Maj:ts befallningshavande
anhållit om hushållningssällskapets förvaltningsutskotts yttrande i anledning
av utav riksdagens revisorer uttalad önskvärdhet av att för åstadkommande
av största möjliga effektivitet vid användningen av statsmedel,
som ställts till hushållningssällskapens och egnahemsnämndernas förvaltning,
en allmän instruktion borde utfärdas för de av Kungl. Maj:ts befallningshavande
utsedda revisorer och granskningsmän.

Förvaltningsutskottet får med bifogande av erhållna remisshandlingar
uttala, att utskottet intet har att erinra mot detta förslag.

Göteborg den 3 januari 1926.

Göteborgs och Bohus läns hushållningssällskap:

Oscar N. Olsson.

v. ordförande.

Arvid Granström.

— 230 —

Länsstyrelsens i Älvsborgs län

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 98, § 74.

Till Konungen.

Genom nådig remiss den 21 december 1925 har till länsstyrelsen för avgivande
av utlåtande överlämnats statsrevisorernas yttrande i anledning
av hushållningssällskapens förvaltning av statsmedel. Från länets båda
hushållningssällskaps förvaltningsutskott ha infordrade yttranden inkommit,
vilka här bifogas. Med åberopande av vad i dessa yttranden anförts
vill länsstyrelsen uttala att den givetvis ej har något att erinra mot att
lämplig instruktion utfärdas för av länsstyrelserna förordnade revisorer,
om än något behov härav ej gjort sig påmint inom länsstyrelsens verksamhetsområde.

Vänersborg i landskansliet den 9 januari 1926.

Underdånigst:

AXEL von SNEIDERN.

GUSTAF LIDSTRÖMER.

Bil. 1.

Älvsborgs läns norra hushållsällskaps yttrande.

Till länsstyrelsen i Älvsborgs län.

På grund av kungl. jordbruksdepartementets skrivelse den 21 dennes och
länsstyrelsens i anledning härav meddelade resolution av den 24 samma
månad beträffande 1925 års statsrevisorers uttalande om önskvärdheten av
att för åstadkommande av enhetlighet och största möjliga effektivitet vid
granskning av hushållningssällskapens ävensom egnahemsnämndernas räkenskaper
och förvaltning en allmän instruktion måtte utfärdas för vederbörande
granskningsmän, får Älvshorgs läns norra hushållningssällskaps
förvaltningsutskott härmed avgiva yttrande i detta ärende.

För erhållande av största möjliga effektivitet vid berörda granskning
torde bästa garantien ligga i val av fullt kvalificerade granskningsmän,
och vad beträffar bevakande av statsverkets intressen härvidlag, vilka för
övrigt torde sammanfalla med sällskapens, ankommer det på vederbörande
länsstyrelse tillse, att endast fullt kvalificerad person erhåller ifrågavarande
uppdrag. Svårighet härvid är dock att i kungl. kungörelsen den 8
juni 1923 (nr 229) §§ 22 och 23 dagtraktamente för revisor är fixerat till 9
(12) kronor, och att mot denna ersättning erhålla fullt kvalificerade personer
torde ofta möta svårigheter; denna ersättning täcker i varje fall icke
kostnaderna för anlitande av auktoriserade revisorer.

Statsrevisorernas önskan åstadkomma större enhetlighet vid revisionen
är svårförståelig, då brister i detta avseende under nuvarande förhållanden
knappast höra förekomma. Största delen av de medel, hushållningssällskapen
hava att förvalta, äro statsmedel för utlämnande av lån. För
varje slag av denna rörelse har Kungl. Maj:t utfärdat synnerligen detalje -

— 231 —

rade bestämmelser, som samtliga hushållningssällskap hava att ställa sig
till efterrättelse, och det torde utan instruktion åligga varje revisor icke
blott att granska säkerhetshandlingar och verifikationer m. m. utan även
sällskapets skötsel av låneförmedlingen med stöd av härför utfärdade bestämmelser
— vid egnahemsnämndens sammanträden närvar dessutom för
detta ändamål av vederbörande länsstyrelse förordnad ledamot. Av övriga
statsmedel erhålla sällskapen direkt ett ordinarie och ett extra anslag.
Över dessa har staten kontroll på så sätt, att de av sällskapen måste tagas
i bruk, om ytterligare statsbidrag skola utgå till de olika grenar av lanthushållning
m. m., vilka äro föremål för sällskapens verksamhet. För att
utfå de ytterligare statsbidrag, varom senast nämnts, fordras nämligen,
sällskapen visa, att de för olika ändamål av de direkta anslagen utbetalt
visst minimibelopp, som av Kungl. Maj:t fixerats. För redovisning av sällskapens
medel torde dessutom inom dessa följas lantbruksstyrelsens och
jordbruksdepartementets egnahemsavdelnings formulär. Skulle bristande
enhetlighet sålunda förekomma vid revision, trots att räkenskaperna inom
sällskapen äro uppställda enligt samma grunder och att statsmedel icke utlämnas
till sällskapen utan säkra garantier för dess rätta användning, torde
detta sannolikt ofta bero mindre på frånvaro av en instruktion än på
bristande förmåga hos vederbörande granskningsmän.

Ytterligare tillfällen att från statsverkets sida granska hushållningssällskapens
räkenskaper och förvaltning föreligga dels hos kungl. lantbruksstyrelsen,
dit redogörelser årligen lämnas såväl över olika slag av
förmedlade lån som utdrag ur räkenskaperna i sin helhet, dels hos kungl.
jordbruksdepartementets egnahemsavdelning, dit sällskapens egnahemsnämnder
insända detaljerade redogörelser.

På grund av vad förvaltningsutskottet sålunda anfört, kan utskottet
knappast finna något behov föreligga om utfärdande av en allmän instruktion
för granskning av hushållningssällskapens och egnahemsnämndernas
förvaltning, men har givetvis intet att erinra emot att en sådan kommer
till stånd. Utskottet vill dock samtidigt uttala sig för, att denna i så fall
måtte hållas i så allmänna ordalag, att man icke löper fara att avsikten
med granskningen stundom förryckes, och det väsentliga vid denna undanskymmes,
en fara, som icke får anses utesluten vid granskning av ett verks
eller företags räkenskaper och förvaltning, om denna sker efter eu mera
detaljerad instruktion.

Remisshandlingen bifogade betänkande överlämnas härmed åter.

Vänersborg den 30 december 1925.

O. Silfverschiöld.

vice ordförande.

F. Silfverhitlm.

Bil. 2.

Älvsborgs läns södra hushållningssällskaps yttrande.

Till länsstyrelsen i Älvsborgs län.

Genom länsstyrelsens resolution den 24 sistlidne december amnodat avgiva
yttrande angående vid ifrågavarande resolution fogad skrivelse den
21 december 1925 från kungl. jordbruksdepartementet, beträffande statsrevisorernas
uttalade önskemål att en allmän instruktion utfärdas för

— 232

granskningsmännen av hushållningssällskapens och egnahemsnämndernas
räkenskaper och förvaltning, får Älvsborgs läns södra hushållningssällskaps
förvaltningsutskott anföra följande:

Förvaltningsutskottet har givetvis icke något att erinra däremot, att den
ifrågasatta instruktionen för revisorerna av härvarande hushållningssällskaps
och egnahemsnämnds räkenskaper och förvaltning utfärdas, men utskottet
vill dock av nedan anförda skäl ifrågasätta, huruvida en dylik instruktion
kan anses vara behövlig.

Beträffande^ härvarande hushållningssällskaps förmedling av statslån,
är egnahemslåneförmedlingen den ojämförligt största. För ifrågavarande
förmedling har Kungl. Maj:t utfärdat ganska detaljerade bestämmelser,
och dessutom övervakas densamma av jordbruksdepartementets egnahemsavdelning
dels på det sättet, att utförliga berättelser över egnahemslånerörelsen
dit ingivas, dels genom personliga besök hos egnahemsnämnderna
av chefen och statskonsulenten i egnahemsavdelningen.

Dessutom bär ju staten tillfälle att vaka över medlens rätta användning
genom såväl det av staten utsedda ombudet, som är närvarande vid egnahemsnämndens
sammanträden som ock genom av staten utsedd revisor
av egnahemslånerörelsens räkenskaper och förvaltning.

Angående övriga av hushållningssällskapet förmedlade statslån torde
den kontroll, som av kungl. lantbruksstyrelsen utövas över medlens användning
vara fullt tillräcklig.

Hushållningssällskapen åtnjuta statsbidrag dels i form av ett grundanslag,
dels anslag för vissa speciella ändamål. Sistnämnda anslag utgår i
regel först sedan hushållningssällskapet visar, att det av egna medel bestritt
utgifter för vissa speciella ändamål, varefter en del av dessa utgifter
i enlighet med av Kungl. Maj:t utfärdade bestämmelser, bestridas av statsmedel.

En ganska omfattande kontroll över härvarande hushållningssällskaps
verksamhet utövas därigenom, att såväl sällskapets detaljerade budget för
de olika åren som ock revisionsberättelse, upptagande utgifter och inkomster
under samtliga konti, avtryckes i hushållningssällskapets kvartalsskrift,
vilken tillställes dels kungl. lantbruksstyrelsen, dels största delen
av härvarande hushållningssällskaps medlemmar.

På grund av det ovan anförda kan förvaltningsutskottet icke finna, afl
något behov av eu allmän instruktion för granskningsmännen av hushållningssällskapens
och dess egnahemsnämnders räkenskaper och förvaltning
föreligger. Utskottet har dock icke, som här ovan anförts, något att erinra
emot utfärdandet av en dylik instruktion.

Remisshandlingarna bifogas.

Borås den 7 januari 1926.

Fr. Brusewitz.

vice ordförande i Älvsborgs läns södra hushållningssällskap.

P W. Lengquist.

Länsstyrelsens i Skaraborgs
län

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 98, § 74.

Till kungl. jordbruksdepartementet.

Genom nådig remiss den 21 december 1925 anmodad att till departementet
inkomma med utlåtande i anledning av vad riksdagens revisorer uti deras

233 —

berättelse angående granskning av statsverkets tillstånd, styrelse och förvaltning
under tiden 1 juli 1924—30 juni 1925 samt, för vissa fall, kalenderåret
1924, anfört i fråga om hushållningssällskapens förvaltning av statsmedel
får länsstyrelsen, med överlämnande av från Skaraborgs läns hushållningssällskaps
förvaltningsutskott infordrat yttrande i ärendet, vördsamt
anföra.

Riksdagens revisorer hava, med framhållande att statsverket numera beretts
möjlighet att genom eu representant i den årligen förekommande
granskningen av hushållningssällskapens ävensom egnahemsnämndernas
räkenskaper och förvaltning mera ingående kontrollera användningen av
till dess förfogande ställda statsmedel, uttalat önskvärdheten av att för
åstadkommande av enhetlighet och största möjliga effektivitet vid berörda
granskning en allmän instruktion utfärdades för vederbörande granskningsmän.

Uti ett den 4 november 1921 avgivet underdånigt utlåtande över betänkande
angående omorganisation av hushållningssällskapen m. in. har länsstyrelsen
bland annat anfört:

»Med hänsyn till de betydande statsmedel, över vilka hushållningssällskapen
efter den föreslagna omorganisationens genomförande komma att
förfoga, anser länsstyrelsen synnerligen önskvärt, att staten må representeras
icke blott, såsom i betänkandet föreslagits, vid revisionen av varje
hushållningssällskaps och förvaltningsutskotts räkenskaper och förvaltning
genom en av vederbörande länsstyrelse utsedd revisor utan även genom
en av Eders Kungl. Maj:t utsedd ledamot i förvaltningsutskottet.
Föreskrift om ett sådant statens ombud i varje hushållningssällskaps förvaltning
skulle enligt länsstyrelsens mening, utan att verka hämmande
på hushållningssällskapens rörelsefrihet, vara ägnad att väl tillgodose statens
berättigade intresse vid användningen av statens anslag till hushållningssällskapen
för därmed avsedda ändamål.»

Den av länsstyrelsen föreslagna åtgärden i syfte att öka det statliga inflytandet
inom hushållningssällskapen beaktades av Kungl. Maj:t, men
vann icke riksdagens bifall. Då emellertid statens bidrag till hushållningssällskap
och egnahemsföreningar under årenä lopp alltmera ökats och dessa
institutioners verksamhet avsevärt utvidgats, torde det för statsverket få
anses än mera angeläget att utöva effektiv kontroll därå, att beviljade statsmedel
användas för avsett ändamål.

Det av riksdagens revisorer väckta förslaget synes i viss mån vara ägnat
att främja detta statsintresse. På grund härav får länsstyrelsen, i likhet
med hushållningssällskapets förvaltningsutskott, tillstyrka detsamma.

I sammanhang härmed anser sig länsstyrelsen böra uttala, att länsstyrelsen
fortfarande hyser den uppfattningen, att det, med hänsyn till såväl de
betydande bidragen av statsmedel som angelägenheten av enhetlighet i hushållningssällskapens
förvaltning, varit synnerligen önskvärt, att staten
låtit sig representeras i varje förvaltningsutskott genom ett av Kungl.
Maj: t för ordnat ombud.

Mariestad i landskontoret den 8 januari 1925.

AXEL EKMAN.

NILS ÅHGREN.

234 —

Bil.

Skaraborgs läns hushållningssällskaps yttrande.

Till länsstyrelsen i Skaraborgs län.

Skaraborgs läns ''hushållningssällskaps förvaltningsutskott, som av länsstyrelsen
den 23 december 1925 anmodats inkomma med yttrande i närslutna
ärende, får härmed vördsamt meddela, att utskottet för sin del ansluter
sig till det av riksdagens revisorer uti § 74 av deras berättelse för år
1925 uttalade önskemålet om utfärdande av en allmän instruktion för de
granskningsmän, som numera skola å statens vägnar deltaga i den årligen
återkommande granskningen av hushållningssällskapens ävensom egnahemsnämndernas
räkenskaper och förvaltning.

Remissakten återgår härjämte.

Skara den 2 januari 1926.

På förvaltningsutskottets vägnar:

Gilb. Hamilton.

Elis Enderstein.

Länsstyrelsens i Värmlands
län

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 98, § 74.

Till Konungen.

I anledning av nådig remiss den 21 nästlidna december beträffande av
riksdagens revisorer väckt fråga om utfärdande av en allmän instruktion
för vederbörande granskningsmän av hushållningssällskapens ävensom
egnahemsnämndernas räkenskaper och förvaltning får Eders Kungl. Maj :ts
befallningshavande i underdånighet överlämna i ärendet avgivet yttrande
av länets hushållningssällskaps förvaltningsutskott samt för egen del ansluta
sig till bemälda förvaltningsutskotts uttalande i frågan.

Karlstad i landskanslist den 9 januari 1926.

Underdånigst:

ABR. UNGER,

GEORG SAMUELSON.

Bil.

Värmlands läns hushållningssällskaps yttrande.

Till Konungens befallningshavande i Värmlands län.

Sedan Konungens befallningshavande i resolution den 24 december 1925
enligt nådig remiss anmodat Värmlands läns hushållningssällskaps förvalt -

— 235 -

ningsutskott — i anledning av vad riksdagens revisorer uti bifogade utdrag
av deras berättelse angående granskning av statsverkets tillstånd, styrelse
och förvaltning under tiden den 1 juli 1924—30 juni 1925 samt för
vissa fall, kalenderåret 1924 anfört—att däröver avgiva yttrande, så får förvaltningsutskottet
meddela, att utskottet anser det synnerligen lämpligt
och önskvärt, att en allmän instruktion utfärdas för de av staten utsedda
granskningsmännen vid deltagande i revisionen av hushållningssällskapets
och egnahemsnämndens räkenskaper och förvaltning, enär därigenom större
enhetlighet och effektivitet torde vinnas vid ifrågavarande granskning.

Remisshandlingarna återgå härjämte.

Karlstad den 4 januari 1926.

Å Värmlands läns hushållningssällskaps förvaltningsutskotts vägnar:

Abr. Unger.

Ordförande.

Bertil Sahlin.

Sekreterare.

Länsstyrelsens i Örebro län

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 98, § 74.

Till Konungen.

Genom nådig resolution den 21 december 1925 har Eders Kungl. Maj:ts
befallningshavande anbefallts att efter hörande av vederbörande husliällningssällskaps
förvaltningsutskott avgiva underdånigt yttrande med ansning
av ett uttalande av 1925 års statsrevisorer om önskvärdheten av att
för åstadkommande av enhetlighet och största möjliga effektivitet vid
granskningen av hushållningssällskapens ävensom egnahemsnämndernas
räkenskaper och förvaltning en allmän instruktion utfärdas för vederbörande
granskningsmän.

Till åtlydnad därav får Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande i underdånighet
härmed överlämna av länets hushållningssällskaps förvaltningsutskott
avgivet yttrande i ärendet samt för egen del anföra följande.

Sedan svenska revisorssamfundet i underdånig skrivelse den 28 mars
1925 hemställt att Eders Kungl. Maj:t ville föreskriva att, då revisor i allmännyttig
sammanslutning eller företag skulle utses av offentlig förvaltning
eller myndighet, sådan revisor skulle förordnas av en därtill av Eders
Kungl. Maj:t särskilt utsedd myndighet, samt riksräkenskapsverket i skrivelse
den 7 april 1925 anhållit, bland annat, att Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande
ville meddela ämbetsverket sin uppfattning om betydelsen
för det allmänna av ett bifall till framställningen, avgav Eders Kungl.
Maj:ts befallningshavande den 26 juni 1925 det begärda yttrandet. Efter
det Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande däri på angivna skäl uttalat,
att det syntes svårt att finna någon fördel för det allmänna förenad därmed
att dylika förordnanden meddelades av en enda, av Eders Kungl.
Maj:t särskilt utsedd myndighet, anförde emellertid befallningshavanden
vidare bland annat: »Det enda skulle vara de särskilda ensartade instruktioner,
den centrala myndigheten skulle kunna tänkas kunna meddela.
Skulle emellertid dylika anses vara av större värde, låter sig ju tänkas,
att Kungl. Maj:t låter anbefalla någon i revisionsgöromål särskilt insatt

236

central myndighet att uppgöra enhetliga bestämmelser för revision av allmännyttig
sammanslutning eller allmännyttigt företag.» Befallningshavanden,
som ansåg sig hava grundad anledning uttala att för de grupper av
företag, vilka inom detta län kunde antagas vara avsedda i revisorssamfundets
skrivelse, icke funnes någon anledning frångå det sätt för granskningsuppdrags
meddelande, som dittills varit brukligt, fann sig slutligen
höra framhålla att det kunde vara av värde att, på sätt som antytts, enhetliga
föreskrifter för dylika revisionsuppdrags verkställande i någon form
meddelades.

Yad Eders Kungl. Ma.j:ts befallningshavande sålunda i berörda skrivelse
anfört vill hefallningshavanden jämväl åberopa med anledning av
statsrevisorenas nu ifrågavarande uttalande. Därjämte må tillika erinras
om att instruktion blivit utfärdad för de allmänna ombud, som hava
att övervaka sparbankernas förvaltning, och att däri särskilt givits föreskrifter
beträffande den granskning, som skall av ombudet själv eller under
dess övervakande ske för den händelse undersökningen, såsom i regel bör
vara fallet, verkställes genom ombudets deltagande i den lagstadgade revisionen.
I överensstämmelse med vad som sålunda blivit stadgat för de allmänna
ombuden i sparbankerna kan det jämväl anses lämpligt, att instruktion
utfärdas för dem, som efter förordnande av offentlig myndighet
skola deltaga i granskningen av hushållningssällskapens och egnahemsnämndernas
räkenskaper och förvaltning. Och får Eders Kungl. Maj:ts
befallningshavande på grund härav i underdånighet hemställa att åtgärder
måtte vidtagas för utfärdande av sådan instruktion.

Örebro slott i landskontoret den 9 januari 1926.

Underdånigst:

På länsstyrelsens vägnar:

H. O. BERGELIN. KNUT NORSELL.

Bil.

Örebro läns hushållningssällskaps yttrande.

Till Kungl. Maj:ts befallningshavande i Örebro län.

Genom remiss har Örebro läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott
anmodats avgiva yttrande över en av riksdagens revisorer gjord
framställning angående vidtagande av åtgärder för åstadkommande av
större enhetlighet och effektivitet vid granskning av hushållningssällskapens
ävensom egnahemsnämndernas räkenskaper och förvaltning. Med
anledning härav får förvaltningsutskottet anföra, att utskottet intet har
att erinra däremot, att i förberörda syfte en allmän instruktion utfärdas
för vederbörande granskningsmän. Förvaltningsutskottet förväntar emellertid
att i sinom tid bliva satt i tillfälle avgiva yttrande över förslag till
dylik instruktion, för den händelse sådan kommer att utfärdas.

Kemissakten återställes härjämte.

Örebro den 8 januari 1926.

På Örebro läns hushållningssällskaps förvaltningsutskotts vägnar:

Henning Elmquist.

Thure Björkman.

— 237 —

Länsstyrelsens i Västmanlands
län

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 98, § 74.

Till kung! jordbruksdepartementet.

Såsom infordrat utlåtande över uttalande av riksdagens revisorer rörande
önskvärdheten av utfärdande av en allmän instruktion för revisorer,
som utsetts att granska hushållningssällskapens och egnahemsnämndernas
räkenskaper och förvaltning, får Konungens befallningshavande med
överlämnande av infordrat yttrande i saken från Västmanlands läns hushållningssällskaps
förvaltningsutskott förklara sig finna det ifrågavarande
förslaget beaktansvärt.

VästeTås slott i landskontoret den 9 januari 1926.

WALTER MURRAY.

AXEL RUDBERG.

d;i

Utdrag av protokoll, hållet vid VästmanVästmanlands
läns hushållnings- lands läns hushållningssällskaps förvaltsäiiskaps
ningsutskotts sammanträde i Västerås

yttrande. den 7 januari 1926.

§ 8.

Till svar å remissen från Konungens befallningshavande angående uttalande
av riksdagens revisorer rörande allmän instruktion för de revisorer,
som äro utsedda att granska hushållningssällskapens räkenskaper
och förvaltning, beslöt utskottet uttala, att utskottet ej hade något att erinra
mot riksdagens revisorers uttalande.

Rätt utdraget betygas:

Västerås den 8 januari 1926.

K. Sjöfält.

Hushållningssällskapets sekreterare.

Länsstyrelsens i Kopparbergs
län

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 98, § 74.

Till Konungen.

Genom nådig remiss den 21 december 1925 har länsstyrelsen anbefallts
att efter hörande av vederbörande hushållningssällskaps förvaltningsutskott
avgiva underdånigt utlåtande i anledning av vad riksdagens revisorer
uti sin berättelse angående granskning av statsverkets tillstånd, styrelse
och förvaltning under tiden 1 juli 1924—30 juni 1925 anfört med av -

- 238 —

seende å önskvärdheten av att för åstadkommande av enhetlighet och största
möjliga effektivitet vid granskning rörande användningen av till hushållningssällskapens
förfogande ställda statsmedel en allmän instruktion
utfärdades för vederbörande granskningsmän.

I anledning härav får länsstyrelsen med överlämnandet av det från länets
hushållningssällskaps förvaltningsutskott infordrade yttrande såsom
eget underdånigt utlåtande åberopa vad utskottet i nämnda yttrande anfört.

Falun i landskontoret den 15 januari 1926.

Underdånigst:

På länsstyrelsens ^vägnar:

RENÉ AHRENBERG. R. SUNDELIUS.

Bil.

Kopparbergs läns hushållningssällskaps yttrande.

Till länsstyrelsen i Kopparbergs län.

Genom resolution av den 23 december 1925 har länsstyrelsen anmodat
Kopparbergs läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott avgiva yttrande
i anledning av riksdagens revisorers berättelse för tiden 1 juli 1924—
30 juni 1925 uti vad denna avser hushållningssällskapets förvaltning av
statsmedel.

Revisorerna hava därvid uttalat sig för önskvärdheten av att för åstadkommande
av enhetlighet och största möjliga effektivitet vid granskningen
av hushållningssällskapens och egnahemsnämndernas räkenskaper och
förvaltning en allmän instruktion utfärdades för statens representant uti
ifrågavarande revisionsnämnder.

Förvaltningsutskottet har givetvis intet att erinra emot utfärdande av
ifrågasatt instruktion. Utskottet vill emellertid i samband härmed meddela
att, vad beträffar sällskapens förmedling av lån från statens olika
lånefonder, det sedan lång tid tillbaka och allt fortfarande avgives ytterst
detaljerade redovisningar till statens förvaltande ämbetsverk och i vissa
fall skall ansökan om lånemedel ingivas detaljerad. Statsanslagen för de
speciella verksamhetsgrenarna utbekommas först i efterskott sedan redovisning
ingått till behörigt statens ämbetsverk och uti dessa redovisningar
ingår jämväl den större delen av anslaget för verksamheten i allmänhet.

Förvaltningsutskottet finner det därför önskvärt att vid eventuellt utfärdande
av instruktion det tages under övervägande, huruvida icke densamma
skulle kunna utformas så, att de för låneförmedlingarna nu erforderliga
detaljerade redovisningarna och berättelserna kunde uteslutas och
lånefärmedlama sålunda endast behövde lämna för statistiska sammanställningar
erforderliga uppgifter.

Remisshandlingarna återgå härmed.

Falun den 2 januari 1926.

Kopparbergs läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott:

S. H. Kvarnzelius.

Knut Augustinson.

— 239 —

Länsstyrelsens i Gävleborgs
län

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 98, § 74.

Genom nådig remiss av den 21 december 1925 har länsstyrelsen anbefallts
att efter hörande av länets hushållningssällskaps förvaltningsutskott avgiva
utlåtande i anledning av riksdagens revisorers berättelse i vad den
samma rör hushållningssällskapens förvaltning av statsmedel och får
länsstyrelsen till åtlydnad härav överlämna från hushållningssällskapet
inkommet yttrande samt för egen del i underdånighet anföra.

Länsstyrelsen finner i likhet med hushållningssällskapet att statens representanter
i revisionen av sällskapens och egnahemsnämndernas verksamhet
främst och huvudsakligen böra inrikta sig på att tillse huruvida
denna verksamhet i allmänhet och särskilt beträffande utnyttjandet av
statliga anslags- och lånemedel bedrivits på ett tillfredsställande sätt och
enligt gällande bestämmelser.

Det ligger i sakens natur att statens representanter därjämte böra i erforderlig
omfattning följa revisionsarbetet i övrigt för att kunna biträda
revisorernas yrkanden eller anmäla särskild mening. Vad särskilt angår
egnahemslånerörelsen är det under nuvarande förhållanden av synnerlig
vikt att statsrepresentanten söker från år till år bilda sig en uppfattning
om storleken av de väsentligen från inflationsperioden härflytande
förlustriskerna. Detsamma gäller ehuru i mindre grad en del andra till
hushållningssällskapens förfogande ställda lånemedel.

I samband härmed kan möjligen förtjäna beaktas ordningen för lyftande
av statens egenahemslånemedel, vilka årligen anslås för att av hushållningssällskapen
förvaltas och utlämnas. Det torde ännu förekomma och
har av tidigare gällande bestämmelser befrämjats att dylika medel lyftas
i statskontoret långt,_ i genomsnitt kanske ett halvt år eller mera, innan
motsvarande utbetalningar skola äga rum, därvid medlen under tiden placeras
mot ränta i bankinrättning eller tillfälligt utlånas till kommuner
etc. En bättre anpassning i stort efter tiden för utbetalningarna synes
vara att förorda vid lånemedlens lyftande och höra i sådant fall statsrepresentanterna
i revisionen enhetligt informeras i detta avseende.

Gävle slott å landskanslist den 11 januari 1926.

Underdånigst:

SVEN LfJBECK.

OSKÄR RYDIN.

Bil.

Gävleborgs läns hushållningssällskaps yttrande.

Till Kungl. Maj:ts befallningshavande i Gävleborgs
i ä n.

Genom resolution den 24 december 1925 har Kungl. Maj:ts befallningshavande
anmodat Gävleborgs läns hushållningssällskaps förvaltningsut -

— 240 —

skott att avgiva yttrande i anledning av Knngl. Maj:ts remiss å utdrag
av riksdagens revisorers berättelse angående granskning av statsverkets
tillstånd, styrelse och förvaltning under tiden 1 juli 1924—30 juni 1925
samt, för vissa fall, kalenderåret 1924, i vad rör hushållningssällskapens
förvaltning av statsmedel, och får med anledning härav förvaltningsutskottet
anföra följande:

I de av riksdagens revisorer åberopade bestämmelser, varigenom statsverket
beretts möjligheter att genom en representant deltaga i den årliga
granskningen av hushållningssällskapens ävensom egnahemsnämndernas
räkenskaper och förvaltning, finnes ej närmare angivet omfattningen av
ifrågavarande representants granskningsskyldighet, varför förvaltningsutskottet
ansluter sig till vad riksdagens revisorer i sin berättelse uttalat i
fråga om instruktion för vederbörande granskningsmän.

Då det icke torde kunna ifrågasättas, att den av statsverkets representanter
åstadkomna granskningen av hushållningssällskapens samt egnahemsnämndernas
verksamhet och räkenskaper skall kunna givas sådan omfattning,
att därigenom i avsevärdare utsträckning skulle kunna beredas lindring
i hushållningssällskapen åliggande skyldighet att till olika ämbetsverk
avgiva detaljerade redogörelser för olika verksamhetsgrenar, till
vilka statsbidrag utgå, och sålunda även ämbetsverken befrias från den
synnerligen omfattande detaljgranskning av hushållningssällskapens
redogörelser, som nu åvila dem, synes det förvaltningsutskottet tillräckligt,
att den granskningsskyldighet, som bör tillkomma statsverkets representanter
i den årligen förekommande revisionen av hushållningssällskapens
och egnahemsnämndernas räkenskaper och förvaltning, går ut på att
konstatera, huruvida sällskapens och deras egnahemsnämnders allmänna
verksamhet samt åt dem uppdragen förmedling av statsåtgärder genom
anslag eller lån bedrives i enlighet med härför utfärdade bestämmelser.

Gävle den 8 januari 1926.

På Gävleborgs läns hushållningssällskaps förvaltningsutskotts vägnar:

Sven Liibeck.

A. T. Flytström.

Länsstyrelsens i Västernorrlands
län

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 98, § 74.

Till kungl. jordbruksdepartementet.

Genom nådig remiss den 21 nästlidne december har länsstyrelsen anbefallts
att, efter hörande av vederbörande hushållningssällskaps förvaltningsutskott,
till kungl. jordbruksdepartementet inkomma med utlåtande
över av riksdagens revisorer gjort uttalande om önskvärdheten av att, för
åstadkommande av enhetlighet och största möjliga effektivitet vid granskningen
av till hushållningssällskapens förfogande ställda statsmedel, en allmän
instruktion utfärdades för vederbörande granskningsmän.

Med anledning härav får länsstyrelsen härmed överlämna från Västernorrlands
läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott infordrat yttrande
och för egen del andraga, att, ehuru länsstyrelsen har all anledning an -

— 241 —

taga, att ifrågavarande granskning, såsom den inom detta län hittills verkställts,
måste anses fullt betryggande, länsstyrelsen dock finner sig böra
instämma i revisorernas uttalande om utarbetandet av en instruktion för
gran skn in g små un en, då därigenom skulle vinnas icke blott enhetlighet
utan jämväl lättnad i granskningsarbetet.

Härnösand i landskontoret den 11 januari 1926.

På länsstyrelsens vägnar:

RAGNAR STATTIN. AXE!. DAHLIN.

Bil.

Västernorrlands läns hushållningssällskaps yttrande.

Till länsstyrelsen i Västernorrlands län.

I skrivelse den 29 december 1925 har länsstyrelsen infordrat yttrande
från Västernorrlands läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott i anledning
av vad riksdagens revisorer under § 74 i berättelsen för budgetåret
1 juli 1924—30 juni 1925 anfört beträffande hushållningssällskapens förvaltning
av statsmedel. I anledning härav får förvaltningsutskottet anföra
följande.

Hushållningssällskapens och egnahemsnämndernas användning av till
deras förfogande ställda statsmedel regleras genom cirka 50 olika kung!
kungörelser. Särdeles detaljerade bestämmelser äro utfärdade beträffande
användningen av de från riksstatsanslag utgående bidragen för speciella
verksamhetsgrenar. I allmänhet förhåller det sig härvid så, att anslaget
till vissa verksamhetsgrenar utgår under förutsättning att respektive hushållningssällskap
— eventuellt med understöd från respektive landsting —
anslår ett visst belopp till respektive verksamhetsgren. På grund härav
ha statsmakterna genom lantbruksstyrelsen, stuteriöverstyrelsen och
jordbruksdepartementets egnahemsavdelning kontrollen över användningen
av hela statsbidraget till speciella verksamhetsgrenar samt eu
väsentlig del av statsbidraget till verksamheten i allmänhet.

Lånen från statens utlåningsfonder samt premielånen till egnahemslåntagare
utlämnas även i enlighet med givna bestämmelser. Beträffande
egnahemslåneverksamlieten upprätthålles en ganska stark statlig kontroll
genom såväl statens ledamot i egnahemsnämnden som statens granskningsombud.

Härav framgår alltså, att hushållningssällskapen endast disponerar en
del av iriksstatsanslaget till verksamheten i allmänhet samt förvaltningsbidragen
för lånerörelserna på sätt som av statsmakterna ej genom författningar
i detalj reglerats. Härvid torde dock böra observeras, att vissa
utgifter, som skola bestridas med sistnämnda statsbidrag, äro ofrånkomliga
nämligen kostnaderna för respektive expeditioner samt för direkta
förluster. Det är sålunda ganska små belopp, som hushållningssällskapen
äga att mera fritt disponera.

Förvaltningsutskottet är av den åsikten, att upprättandet av en allmän
instruktion för statens revisorer av hushållningssällskapens och egnahemsnämndernas
räkenskaper och förvaltning är en välbetänkt åtgärd. I en
16 — Reii.-berättelse ang. statsverket för år 1925. III.

— 242

dylik instruktion torde emellertid böra särskiljas granskningen av i statligt
avseende reglerade verksamhetsgrenar från granskningen av övriga
verksamhets grenar. Det är givetvis de sistnämnda verksamhetsgrenarna
som särskilt böra beaktas i en eventuell instruktion. Av de i statligt hänseende
reglerade verksamhetsgrenarna synas endast egnahemslåneärendena
till följd av olika tolkningar av gällande bestämmelser vara föremål för
något olika behandling inom de särskilda hushållningssällskapen. På
grund härav samt då egnahemslånerörelsen tagit stor omfattning torde
särskild vikt höra läggas vid instruktionen på detta område.

Härnösand den 8 januari 1926.

Å Västernorr lands läns hushållningssällskaps förvaltningsutskotts vägnar r

J. 0. Högberg.

R. Gröna.

Länsstyrelsens i Jämtlands
län

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 98. § 74.

Till Konungen.

Genom beslut den 21 december 1925 har Eders Kungl. Maj: t anbefallt
Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande att avgiva utlåtande över en av
riksdagens revisorer gjord framställning angående allmän instruktion för
de för granskning av hushållningssällskapens förvaltning av statsmedel
utsedda granskningsmän. 1 anledning härav får Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande,
med överlämnande av ett av Jämtlands läns hushållningssällskaps
förvaltningsutskott avgivet yttrande samt med åberopande
av vad i nämnda yttrande uttalats, för egen del i underdånighet därutöver
anföra följande.

Det är obestridligt, att de statsmedel, som i olika avseenden ställas till
hushållningssällskapens förfogande, sammanlagt uppgå till mycket betydande
belopp. På sätt av förvaltningsutskottet närmare angivits, hava:
emellertid från statens sida redan vidtagits åtgärder för en detaljerad
kontroll över dessa grenar av hushållningssällskapens verksamhet. Vid
sådant förhållande är det antagligt, att en allmän instruktion i enlighet
med det av statsrevisorerna givna uppslaget antingen skulle, såsom förvaltningsutskottet
anmärkt, kunna leda till kringskärande av sällskapens
mycket betydelsefulla frihet att handla efter eget omdöme och med hänsyn
till de särskilda förhållandena och de praktiska behoven inom värjo
sällskaps verksamhetsområde, eller ock måste hållas i så allmänna ordalag,
att den ibleve en blott form utan reell betydelse för granskningens effektivitet.
På grund härav anser Eders Kung], Maj:ts befallningshavande, i
likhet med förvaltningsutskottet, den ifrågasatta instruktionen icke vara
erforderlig.

Östersund i landskontoret den 2 januari 1926.

Underdånigst:

S. LINNÉR.

AXEL ANDERSSON.

— 243 —

Bil.

Jämtlands läns hushållningssällskaps yttrande.

Till Konungen.

Med anledning av vad riksdagens revisorer i avgiven berättelse angående
granskning av statsverkets tillstånd, styrelse och förvaltning under
tiden 1 juli 1924—30 juni 1925 samt för vissa fall, kalenderåret 1924 anfört,
fåtr Jämtland läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott i underdånighet
avgiva följande yttrande.

Sedan flera år tillhaka har statsverket i fråga om egnahemsnämndens
räkenskaper och förvaltning genom av länsstyrelsen förordnat gransknings
om bud haft möjlighet närmare kontrollera denna del av hushållningssällskapets
verksamhet. Ytterligare kontroll skall ju även utövas av den
utav länsstyrelsen förordnade ledamoten i denna nämnd. Under förutsättning
att dessa personer äro för sina uppdrag väl kvalificerade, självständiga
och fullt opartiska i alla förkommande frågor torde knappast en mera
verksam kontroll vinnas genom några allmänna instruktionsföreskrifter.

I fråga om hushållningssällskapens verksamhet kommer ju nu, såsom
även riksdagens revisorer uttalat, statsintresset att vara representerat genom
av länsstyrelsen utsedd revisor. Dessutom bör väl även den omständigheten
att i de allra flesta fall respektive landshövdingar även äro ordförande
i hushållningssällskapen och deras förvaltningsutskott utgöra eu
garanti för en ur det allmännas synpunkt omsorgsfull och noggrann behandling
av förekommande ärenden samt sparsamhet i fråga om erhållua
statsmedels användning.

Vidare torde böra. erinras om sällskapens skyldighet att årligen avgiva
berättelser över vidtagna åtgärder av olika slag, varvid detaljerade föreskrifter
äro stipulerade för medelsanvändningen och redovisningen därav.

Berättelse över sällskapens verksamhet jämte räkenskapsutdrag i detalj
specificerat i fråga om såväl inkomster som utgifter skall årligen avgivas.

För varje särskild utlåningsfond skall även särskild redogörelse avlämnas.

Beträffande egnahemslånerörelsen, som ur kapitalsynpunkt är den viktigaste,
bör även, påpekas, att staten inrättat särskild inspektion för lånerörelsens
övervakande.

Någon åtgärd utöver den redan nu vidtagna och bestämda tillsynen i
fråga om sällskapens medelsförvaltning synes sålunda ej behövlig. Hushållningssällskapens
verksamhet är ju av så skiftande beskaffenhet på
grund av jordbrukets olika utveckling och förutsättningar inom skilda delar
av vårt land att bestämmelser, som möjligen kunna leda till ett ännu
starkare kringskärande av dess handlingsfrihet, skulle medföra menliga
följder.

Då det redan synes sörjt för erforderlig kontroll, torde någon allmän
instruktion för sällskapens revisorer ej vara behövlig.

Östersund den 30 december 1925.

För Jämtlands läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott:

Underdånigst:

S. Linnér.

P. S- Hedlund.

— 244 —

Länsstyrelsens i Västerbottens
län

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 98, f 74.

Till Konungen.

Genom nådig remiss den 21 nästlidne december har Eders Kungl. Maj:ts
befallningshavande i Västerbottens län anbefallts att efter hörande av hushållningssällskapets
förvaltningsutskott avgiva utlåtande i anledning av
vad riksdagens revisorer i sin berättelse angående granskning av statsverkets
tillstånd, styrelse och förvaltning under tiden 1 juni 1924—30 juni
1925 anfört rörande önskvärdheten av en allmän instruktion för de av
Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande utsedda revisorerna för granskning
av hushållningssällskapens räkenskaper.

I anledning härav får Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande överlämna
yttrande i ärendet från hushållningssällskapets förvaltningsutskott
samt för egen del i underdånighet giva tillkänna, att Eders Kungl. Maj:ts
befallningshavande ansluter sig till vad förvaltningsutskottet i sitt berörda
yttrande anfört.

Underdånigst:

NILS G. RINGSTRAND.

ELIS ALMGREN,

Bil.

Västerbottens läns hushållningssällskaps yttrande.

Till länsstyrelsen i Västerbottens län.

Sedan hushållningssällskapets förvaltningsutskott genom remiss den 24
december 1925 anmodats avgiva yttrande angående riksdagens revisorers
förslag om att en allmän instruktion måtte utfärdas för de av länsstyrelserna
utsedda revisorerna för granskning av hushållningssällskapens'' förvaltning,
har förvaltningsutskottet härigenom äran anföra följande.

Den ifrågasatta gemensamma instruktionen kan hava sin betydelse vad
rör granskning av hushållningssällskapens låneförmedling från statens utlåningsfonder,
för vilka samma bestämmelser gälla för rikets alla hushållningssällskap.
Härvidlag torde författningarnas bestämmelser giva
nödig grund för instruktionens uppställning. Att länsstyrelsens representant
i revisionen skulle i fråga om låneförmedlingen ingå på någon detaljgranskning
av säkerheterna för lånen torde emellertid icke kunna stadgas,
då detta blir en alltför tidsödande och krävande uppgift med hänsyn till
det mycket störa antal lån, som ett flertal hushållningssällskap förmedlat.
Eu granskning av vid låneförmedlingen följda principer och förvaltningens
ordnande torde fastmera höra ägnas uppmärksamhet.

I fråga om granskningen av förvaltningen av de medel, som hushållningssällskapen
äga mera fritt disponera, synes den föreslagna instruktio -

— 245 —

nen icke böra avfattas så, att därigenom något tvång direkt eller indirekt
påläggas hushållningssällskapen att följa en och samma princip vid ärendenas
behandling eller att samma anordningar måste vidtagas beträffande
bokföringens ordnande. En sådan uniformitet skulle nämligen skada sällskapens
verksamhet, vilken endast blivit framgångsrik i den mån som den
avpassats efter de olika länens förhållanden och behov. Hushållningssällskapens
fria verksamhet är av sådan betydelse, att den icke får beskäras
genom allt för långt gående statsingrepp i fråga om dess förvaltning. Då
sällskapen redan härförut lämnat statens centrala verk berättelser och ekonomiska
redogörelser över de flesta verksamhetsgrenar, har redan tidigare
övats en ganska långt gående kontroll över hushållningssällskapens förvaltning,
varför, då dessa bestämmelser alltfort kvarstå, det icke kan
synas nödvändigt att det allmännas representant i årliga revisionen skall
genom detaljerad instruktion tvingas att, såsom statsrevisorerna synas
ifrågasätta, i detalj kontrollera hushållningssällskapens förvaltning av till
deras förfogande ställda medel, en kontroll, som lätt blir stelt bunden till
paragrafer utan hänsynstagande till omständigheterna från fall till fall.

Förvaltningsutskottet får därför uttala önskvärdheten av att, därest
ifrågasatt instruktion anses höra utfärdas, den må avfattas i mera allmän
form, så att icke hushållningssällskapens fria verksamhet må härigenom
inskränkas.

Remissakten återgår härjämte.

Umeå den 2 januari 1926.

Västerbottens läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott:

Nils G. Ringstrand.

Adolf Granström.

Länsstyrelsens i Norrbottens
län

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del 1, sid. 98, § 74.

Till Konungen.

Genom nådig remiss den 21 nästlidne december har länsstyrelsen anbefallts
att efter hörande av vederbörande hushållningssällskaps förvaltningsutskott
avgiva underdånigt utlåtande i anledning av vad riksdagens
revisorer uti deras berättelse angående1 granskning av statsverkets^ tillstånd,
styrelse och förvaltning under tiden 1 juli 1924—30 juni 1925 anfört
i fråga om önskvärdheten, att en allmän instruktion utfärdas för
statens representant för granskning av hushållningssällskapens räkenskaper
och förvaltning, och får länsstyrelsen på grund därav med bifogande
av infordrat yttrande från Norrbottens läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott
i ärendet för egen del underdånigst anföra följande.

Länsstyrelsen hyser den uppfattningen, att de funktionärer, som utses
att för statens räkning utföra uppdrag av mera praktisk beskaffenhet, icke
böra strängt bindas i sin verksamhet av detaljerade föreskrifter och instruktioner,
vilka lätteligen kunna leda därtill, att vederbörande anse allan
rättfärdighet uppfylld, om de blott bokstavligen följa dessa instruktioner.

Då statens deltagande genom en revisor i granskningen av hushållnings -

— 246 —

sällskapens förvaltning är en alldeles ny institution, anser länsstyrelsen för
övrigt, att man bör avvakta några års erfarenhet, innan man ger sig in på
att i detalj lagstifta om hur denna revision skall försiggå. De personer, som
av staten utses att deltaga i denna revision, torde jämväl få anses äga de
kvalifikationer, att man utan risk kan åtminstone under några år låta
dem få själva avgöra, huru revisionen bör ordnas för att erhålla den största
möjliga effektivitet. Skulle sedermera visa sig erforderligt att utfärda
närmare instruktioner för dessa revisorer, har man ju några års erfarenhet
att bygga på och kärn då säkerligen ernå ett bättre resultat.

Luleå i landskontoret den 13 januari 1926.

ITnderdänigst:

G. MALM.

A. HOI.M.

Bil.

Norrbottens läns hushållnings- Utdrag av protokoll fort vid förvaltnings sällskaps

utskottets sammanträde i Luleå den 31

yttrande. december 1925.

§ 8.

Kungl. Maj:ts befallningshavande hade i skrivelse den 28 december 1925
anmodat hushållningssällskapet om yttrande före 5 januari 1926 över
statsrevisorernas önskemål att allmän instruktion utfärdas för statens representanter
för granskning av hushållningssällskapets räkenskaper och
förvaltning.

Med anledning därav beslöt förvaltningsutskottet göra idet uttalandet att
det för sin del icke anser det nödvändigt, att sådan instruktion utfärdas.

In fidein:

A. Österman.

Rätt utdraget, betygar:

A. Österman.

Länsstyrelsens i Södermanlands
län

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 100.

§ 75.

Till Konungen.

Genom nådig remiss den 21 nästlidne december har länsstyrelsen anmodats
att efter hörande av hushållningssällskapets egnahemsnämnd avgiva
utlåtande, i anledning av vad riksdagens revisorer i ett remissen bilagt utdrag
av deras senast avgivna berättelse anfört beträffande vissa kolonat
vid Båsbo och Ärila inom detta län. (§ 75).

Till åtlydnad härav får länsstyrelsen härmed överlämna från egnahems -

— 247 —

nämnden införskaffat yttrande i ärendet samt för egen del underdånigst
anföra följande.

Länsstyrelsen har icke haft tillfälle att, sedan lägenheterna i fråga blivit
färdigställda, genom besök på platserna i fråga bilda sig en på egen iakttagelse
grundad uppfattning om behörigheten av statsrevisorernas tämligen
allmänt hållna klander av vissa förhållanden vid kolonaten. Att de
brister, som möjligen kunna förefinnas, icke uteslutande äro att skriva på
egnahemsnämndens konto, synes dock framgå redan av statsrevisorernas
egen redogörelse med vad där yttras om kolonisternas medellöshet, deras
bristande lämplighet för det vid koloniernas anläggande nödvändiga
byggnadsarbetet och deras obenägenhet för en mera utsträckt arbetstid.
Länsstyrelsen kan ej heller finna det vare sig överraskande eller obetingat
klandervärt, om ett kolonisationsföretag av denna experimentella art icke
kunnat i allo planläggas och utföras så, att icke någon anmärkning efteråt
skulle kunna framställas eller så att icke någon eller några av kolonisterna
finna sig mer eller mindre besvikna i sina förhoppningar.

Länsstyrelsen hyser för sin del den uppfattningen, att hushållningssällskapet
och dess egnahemsnämnd förtjänar mera beröm än klander för sina
strävanden i denna sak, och länsstyrelsen kan icke finna annat, än att
statsrevisorernas påpekanden allenast ytterligare framhäva nödvändigheten
av all möjlig varsamhet vid tillmötesgående av de tid efter annan
framkommande anspråken på statsåtgärder för beredande av jordbrukslägenheter
åt medellösa personer utan tillräcklig hänsyn till om dessa personer
verkligen äga nödiga kunskaper för skötandet av sådan lägenhet
eller i övrigt egenskaper, som göra dem hågade och skickade att underkasta
sig det strävsamma liv, som en medellös nybyggare måste vara beredd
på.

Åberopande vad sålunda yttrats och vad egnahemsnämnden i ärendet
anfört, får länsstyrelsen förklara sig icke hava annan åtgärd att föreslå
med anledning av statsrevisorernas uttalande i denna punkt, än att uttalandet
måtte för beaktande överlämnas till länets hushållningssällskap.

Nyköping i landskontoret den 5 januari 1926.

Underdånigst:

L. REUTERSKIÖLD.

Edward Ahlner.

Bil. 1.

Egnahemsnämndens

yttrande.

Till Konungens befallningshavande
i Södermanlands län.

Sedan Södermanlands läns hushållningssällskaps egnahemsnämnd lämnats
tillfälle åt yttra sig över riksdagens revisorers uttalande ifråga om
de genom hushållningssällskapet till arbetslösa f. d. industriarbetare upplåtna
kolonat, får egnahemsnämnden härmed vördsamt anföra följande.

1. Uppgörelsen mellan hushållningssällskapet och kolonisterna.
a) Båsbo. Förslag till lägenheternas värdering uppgjordes i januari 1924
av egnahemsnämndens sekreterare och en av hushållningssällskapets kon -

— 248

sulenter i samförstånd med kolonisterna (de ursprungliga 10) och efter det
skogsmarken värderats av länsskogvaktare. Vid sammanträde den 4 mars
3924 fastställdes värdena av egnahemsnämnden, varefter kolonisterna omedelbart
erhöllo del av värderingen. A dessa värden bär sedermera för fem
av lägenheterna gjorts jämkning till kolonisternas förmån med belopp,
motsvarande kostnaden för av skogsvårdsstyrelsen påbjuden skogsplantering.
Såsom framhållits i den till riksdagens revisorer lämnade redogörelsen
hava sex av de ursprungliga kolonisterna avgått och ersatts med
andra låntagare. Vid den personliga uppgörelse, som därvid träffats mellan
låntagarna, hava i samtliga fall de ursprungliga kolonisterna erhållit
ett kontant avträde av mellan 500 och 1,200 kronor, varav torde framgå,,
att de nytillträdande lägenhetshavarna ej ansett de av nämnden satta värdena
vara för höga. Sedan lantmäterihandlingarna blivit klara, underskrevo
samtliga låntagare i maj månad 1925 dem förelagda inteckningsreverser,
omfattande ej blott skulden för fastigheten utan även för det särskilda
lån, som lämnats av hushållningssällskapet för inventarieköpen.

Dessa reverser hava sedermera beträffande 8 av lägenheterna intecknats
samtidigt med sökandet av lagfart. För de övriga 2 lägenheterna äro handlingarna
överlämnade till en advokatfirma i Katrineholm, vilken åtagit
sig att lagfara dem så snart vederbörande låntagare inbetalat lagfarts- och
inteekningskostnaderna. Några andra kapitalfordringar än som motsvaras
av de lämnade inteckningsreverserna har hushållningssällskapet icke
av låntagarna men väl fordringar för oguldna räntor och utlägg för lagfarts-
och inteckningskostnader.

b) Arila. Sedan avskrivning ägt rum med cirka 19,000 kronor, gjordes
ny värdering av respektive lägenheter i samråd med egnahem sinspektören,
varvid jämkning till kolonisternas förmån iakttogs beträffande de kolonat,
å vilka den öppna jorden lag i ogynnsam växtföljd eller var i mindre god
hävd. Kolonisternas skuld till hushållningssällskapet för inventarier, utsäde
och skatter fixerades och bekräftades skriftligen. Sålunda hava samtliga
låntagare avlämnat för fastighetsskulden inteckningsreverser, för inventarieskulden
skriftlig förbindelse med amorteringsplan och för foderskulden
vanlig skuldsedel. Någon ovisshet om dessa skulders storlek bör
sålunda icke förefinnas.

2. Forssjöhuse». Innan egnahemsnämnden bestämde sig för uppförande
av dessa byggnader, förhörde sig nämnden hos bland andra ett större bruksbolag
— som sedan några år tillbaka uppfört dylika åt sina arbetare — om
lämpligheten av detta byggnadssätt. Därvid uttalades, att bostäderna voro
värma och dragfria, att byggnadssystemet medgav en förkortning i tiden
för färdigställandet och att byggnaderna ej blevo dyrare än vanliga av
plank och bräder uppförda bostadshus. Det är också nämndens uppfattning,
att »Ibo»-systemet vid ett omsorgsfullt utförande giver varma och
dragfria bostäder, sannolikt bättre än s. k. plankhus, vilka oftast efter några
år, sedan planken torkat fullständigt, bliva dragiga. Beträffande inredningen
av typen Gläntan-Båsbo vill nämnden framhålla, att möjlighet
finnes att inreda ett rum på vinden. Tvånget att bringa ned byggnadskostnaderna
har gjort att endast Hedra botten (rum och kök samt sovalkov)
kunnat inredas. I någon väsentlig mån skiljer sig icke inredningen
och rumsstorleken från vad som i allmänhet förekommer å jordbro kslägenheter
av ifrågavarande storlek i länet. Den av riksdagens revisorer anförda
siffran 10,000 kronor för byggnaderna per kolonat måste bero på något
missförstånd och härrör sig sannolikt från eu av nämnden gjord be -

- 249 -

räkning under förutsättning av att nytt virke skulle kommit till användning
vid uppförandet av ekonomibyggnaderna. Till följd av tillgången
på äldre virke ur rivna byggnader och vid Båsbo därjämte egen skog hava
de nyuppförda byggnaderna per kolonat kunnat åsättas ett vida lägre
värde eller

vid Båsbo........................................................................................ kronor 6,700: —

» Ärila före avskrivningen av ovannämnda 19,000 kronor » 8,575: —

» » efter » » » » » » 7,825: —

I saknad av möjlighet till direkt jämförelse med kostnaden för av enskilda
egnahemslåntagare uppförda byggnader vill egnahemsnämnden icke
uttala något omdöme om ovannämnda värden å byggnaderna. Belysande
för frågan kan dock vara att taga del av de försäkringsvärden som enskilda
låntagare — opåverkade av egnahemsnämnden — åsätta sina byggnader,
och tillåter sig nämnden för sådant ändamål hänvisa till bilagda
uppgift rörande 21 lägenheter, som ny- eller tillbyggts under de senaste tre
åren.

3. Jordens beskaffenhet å Ärila-kolonaten. I den av tre sakkunniga,
opartiska personer uppgjorda värderingen av den öppna jorden har

cirka 7.5 procent åsatts ett hektarvärde av 850 kronor
» 42.5 » » » » » 800 »

» 4.0 » » » » » 750 »

» 21.5 » » » » » 700 »

» 8.5 » » » » » 550 »

» 16.0 » » » » » 400 »

innebärande att hälften av åkerarealen ansetts vara av mycket god beskaffenhet,
i runda tal en fjärdedel av god och en fjärdedel av svagare beskaffenhet.
Av den jord som värderats till 400 kronor per hektar utgöres cirka
5 hektar av vattensjuk mark, fördelad på 3 kolonat. I ovannämnda värden
hava sedermera gjorts jämkningar på grund av ogynnsam växtföljd eller
mindre god hävd i ändamål att mellan de olika kolonisterna skipa största
möjliga rättvisa.

4. Sko g still g ån g en v Båsbo-kolonaten. I den av läns,skogvaktare uppgjorda
värderingen har icke skillnad gjorts mellan markvärde och skogsvärde
utan har marken med därå växande skog åsatts ett värde av mellan
300 och 500 kronor per hektar eller i genomsnitt 415 kronor per hektar. Då
den produktiva skogsmarken per kolonat i medeltal uppgår till 10 å 11 hektar,
bör husbehovsbränsle kunna erhållas.

5. Skogstillgången å Ärila-kolonaten uppgår enligt länsskogvaktares
beräkning till i medeltal 550 kronor per kolonat. Skogsvärdet är sålunda
av mindre betydenhet, vilken omständighet dock i viss mån uppväges av
riklig tillgång på billigt bränsle vid tre sågar i omedelbar närhet av kolonaten.
Vid beviljandet av egnahemslån kan avverkningsbar (äldre) skog
av lätt insedda skäl ej inräknas i värdet å lägenheten. Då lån utlämnas
till medellösa personer, vilka ej kunna göra sedvanlig kontant insats i
fastigheten, och kapitalutläggen få inskränkas till de oundgängligaste nyttigheterna
— åkerjord och byggnader, inventarier, foder och utsäde — är
det uppenbart, att lägenheterna icke kunnat tilldelas skogsmark med mera
värdefull skogstillgång.

Skogstorp den 29 december 1925.

Å egnahemsnämndens vägnar:

B. v. Stockenström.

Percy Ekman

— 250 —

Bil. 2.

Uppgift rörande brandförsäkringsvärdet å bostadshus och ekonomibyggnad
(bestående av ladugård och loge m. m.) enligt hos egnahemsnämnden
förvarade brandförsäkringsbrev för 21 lägenheter, som bebyggts under tiden
från 1 januari 1923 och äro i storlek närmast jämförbara med de s. k
kolonaten.

Lånets

nr

Lägenhetens

namn

Åkerareal

har

19/1923

Mälby ...............

6.00

26/1923

Kattnäs ............

9.oo

9/1924

Söräng...............

6.55

10/1924

Vretstugan .........

6.68

11/1924

Gransta ............

9.71

29/1924

Brotorp ............

5.76

47/1924

Norrkälla .........

9.70

48/1924

Simonstorp.........

9.oo

49/1924

Närlunda............

5.70

50/1924

Vallby...............

10. so

1/1925

Ektorp...............

7.50 1

7/1925

Dalby ...............

9.15

13/1925

Tolalund...........

11.00

15/1925

Segersta nr 5......

7.14

16/1925

» » 6......

8.04

17/1925

» » 3......

8.46

18/1925

7> » 4___

9.81

20/1925

» » 2......

7.21

21/1925

Forskilen .........

12.50

32/1925

Segersta nr I......

9.40

52/1925

Skälsta...............

9.58 1

!

medeltal

8.94

Statens egnahemsinspektörs

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 100, § 75.

Bostadshus

Ekonomibyggnad

Brandf.-

värde

kr.

Beskaffen-

het

Brandf.-

värde

kr.

Beskaffenhet

8,000

nytt

6,000

ny

5,000

»

5,000

»

3,000

äldre

7,500

»

4,500

»

7,000

»

8,000

nytt

6,500

ombyggd

3,000

äldre

5,000

ny

6,000

nytt

4,000

ej fullt färdig

10,000

»

6,000

äldre

10,000

»

5,000

ny

10,000

5,000

ej färdigt

7,000

»

6,000

nytt

4,500

ej fullt färdig

5,000

»

6,000

äldre

6,500

6,000

nv

6,000

»

6,000

»

7,000

>

6,000

»

4,500

äldre

6,000

»

5,000

»

3,500

ombyggd

7,000

nytt

5,000

äldre

ej färdigt

7,000

ny

7,000

nytt

6,000

»

6,394

5,714

1

Till herr statsrådet och chefen för
kung], j ordbruksdepartementet.

Sedan länsstyrelsen i Södermanlands län, efter hörande av hushållningssällskapets
i länet egnahemsnämnd, den 5 januari 1926 avgivit utlåtande i
anledning av vad riksdagens revisorer i avgiven berättelse anfört om vissa
s. k. kolonat vid Båsbo och Ärila i sagda län, har jag genom remiss den 7
dennes anmodats yttra mig i ärendet; och får jag härmed, med remissaktens
återställande, anföra följande.

Den s. k. kolonatverksamheten i Södermanlands län har intet samband
med den kolonisation, som enligt statsmakternas beslut bedrives i statens
egen regi och på statens direkta ansvar, utan avser viss, på enskilt initiativ
tillkommen, frivillig företagsamhet, som Södermanlands läns hushållningssällskap
på egen risk och med sällskapets förvaltning genomfört i syfte att

— 2Öl -

tillmötesgå eu särskild grupp jordsökandes osedvanligt enträgna men pa
samma gång, inom den nuvarande egnahemsrörelsens ram, svårrealiserbara
åstundan att åtkomma egna jordbruk. Sällskapets berörda företag
hava emellertid möjliggjorts genom ett fullständigt utnyttjande av de låneoch
understödsmöjligheter, som staten öppnat för egna hems verksam hetens
främjande. Härigenom hava företagen kommit under statlig uppsikt och
kontroll.

Om företagen i vad angår statens ställning till dem närmast kunna hänföras
till övrig egnahemslånerörelse, föreligga dock två särskilda omständigheter,
som ställa dem i eu klass för sig och motivera, att de bland rikets
10,000-tals andra egnahemsföretag göras till föremål för särskilt studium.
För det första bär hushållningssällskapet här själv ordnat jordanskaffningsfrågan
samt påtagit sig de bestyr och risker, som iiro förbundna med
ett i detalj lett arbete för de nya jordbrukens färdigställande. Medan
egnahemslånerörelsen hos sällskapen i regel eljest inskränkes till en passiv
kreditgivning åt personer, som själva utvälja, inköpa och iordningsställa
sina lägenheter, har Södermanlands läns hushållningssällskap i de påtande
fallen genom egen företagsamhet inköpt, fördelat och bebyggt egnahemsjord
samt ordnat anskaffning av jordbruksredskap, kreatur, utsäde
in. m. åt lottköparna. För det andra har sällskapet vid valet av de första
egnahemslåntagarna på ett synnerligen framträdande sätt gått utanför
den krets av personer, som eljest av låneförmedlarna godtages såsom låntagare,
samt upplåtit jord åt fullständigt medellösa och efter lång arbetslöshet
utblottade familjer, vilka saknat varje möjlighet att i företaget insätta
kapital och ej heller kunnat på annat sätt pröva sina förutsättningar
att i hemtrakten förvärva ett av dem högt eftersträvat jordbruk.

Enligt min mening är sagda hushållningssällskap värt erkänsla för detta
initiativ, och så vitt jag kunnat finna hava vederbörande inom sällskapet
även sökt att — efter måttet av tillgängliga resurser — genomföra de
vanskliga och riskfyllda företagen på ett i stort sett behjärtansvärt sätt.
Tankens förverkligande har emellertid mött större svårigheter, än från
början beräknats, och förnekas kan ej, att vissa erinringar efteråt kunna,
framställas. För egnahemssakens ytterligare utveckling är det av intresse,
att detta försök nära studeras, och icke minst av denna anledning är det
att hälsa med tillfredsställelse, att riksdagens revisorer undersökt företagen.

Gent emot revisorernas uttalande, att uppgörelse ej träffats mellan sällskapet
och lottköparna samt att dessa levde i ovisshet om den skuldsumma,
som komma att åvila lägenheterna, har sällskapets egnahemsnämnd i det
infordrade yttrandet förklarat, att för varje lägenhet — till storlek och
läge bestämd vid lantmäteriförrättning — köpeskillingen för själva fastigheten
blivit icke blott mellan parterna överenskommen utan även av respektive
lottköpare gulden genom vederbörligen undertecknad och avlämnad
skuldförbindelse samt att köpeskillingen för det lösöre, sällskapet sålt,
likaledes fixerats och guldits medelst skuldförbindelser. Andra skulder till
sällskapet, än vad lottköparna sålunda påtagit sig. förefunnes ej. Egnahemsnämndens
förklaring torde vara riktig; och vad angår statslån och
statsbidrag äro dessa för varje lägenhet klart bestämda både till storlek
och i fråga om förräntning, återbetalning och övriga villkor. Revisorernas
erinran torde möjligen äga samband med den omständighet, att lottköparna
hysa eu önskan att erhålla eftergifter i avtalade köpe- och lånevill -

kor. Sällskapet har av egna medel i viss mån tillmötesgått dessa önskemål
dels genom viss nedskrivning i sina fordringar och dels genom att bereda
en del lottköpare uppskov med räntelikvid, allt under det sällskapet likväl
vederbörligen inlevererat fastställda räntor å statslånen till statsverket,
som icke lidit någon förlust å denna egnahemslånegivning. Vad angår övliga
önskningai från köparnas sida i frag-a om eftergifter, torde sällskapet
avvakta det beslut, som riksdagen må komma att fatta i frågan om särskilt
understöd åt vissa av högkonjunkturens egnahemslåntagare.

På tal om bostadshusen a kolonaten hava revisorerna uppgivit, att kostnaden
för dessa byggnader uppgingo till i runt tal 10,000 kronor per kolonat.
Egnahemsnämnden har gjort gällande, att denna uppgift måste bero på
missförstånd, samt meddelat, att de nyuppförda byggnaderna — bostadshus
jämte ekonomibyggnader — åsatts tillhopa blott 6,700 kronors värde
pei kolonat vid Basbo samt i ,825 kronors värde vid Ärila. Motsättningen
i uppgifter torde bero därpå, att revisorerna fäst sig vid, att sällskapets
sammanlagda kostnader för uppförande av både bostadshus och ekonomibyggnad
faktiskt uppgått till ungefär 10,000 kronor per kolonat, medan
nämnden avser de värden, byggnaderna i fråga åsatts vid överlåtelsen från
sällskapet till köparna, sedan den ursprungliga kostnadssumman nedbringats
genom premielån, ett mindre arbetslöshetsunderstöd samt sällskapets
egen avskrivningsåtgärd.

Beträffande revisorernas uttalande, att byggnadskostnaderna blivit höga,
har länsstyrelsen erinrat om kolonisternas bristande lämplighet vid byggnadsarbete
samt deras obenägenhet för en mera utsträckt arbetstid. Egnahemsnämnden
torde dock, trots detta, i det längsta hava sökt anlita kolonisterna
vid byggnadsarbetet i syfte att under den första tiden bereda dem
löneinkomst till oundgängligt livsuppehälle. Av dessa anledningar och måhända
även på grund av vissa svårigheter för nämnden att administrera en
byggnadsverksamhet av detta experimentartade slag hava byggnadskostnaderna
otvivelaktigt blivit höga. Emellertid har sällskapet på min hemställan
medgivit en ej oväsentlig nedsättning av värdena, så att lottköparna
fått övertaga lägenheterna till pris, varav ett belopp av i genomsnitt
omkring 7,300 kronor hänför sig till nyuppförda bostadshus och ekonomibyggnader.
Beträffande byggnadernas beskaffenhet må framhållas, att
ekonomibyggnaderna äro 21 meter långa och drygt 9 meter breda med
ladugårdsavdelningarna uppförda av gammalt och mycket gott timmer,
cementerade samt ändamålsenligt inredda med plats för 2 hästar, 7 kor
och smådjur. Jag vill understryka, att särskild uppmärksamhet bär ägnats
åt de för jordbruksdriften betydelsefulla ekonomibyggnaderna, något
som även visat sig ändamålsenligt och medverkat till den goda utveckling
ladngårdshanteringen, trots den korta tiden, redan tagit å dessa lägenheter.
Mindre uppmärksamhet har kanske ägnats bostadshusen, men dessa
äro i allt fall av en typ (å nedre botten kök, rum, sovalkov och förstuga
samt å vinden möjlighet att inreda ytterligare ett rum), som är ganska
vanlig för mindre bemedlade egnahemsbyggare och som torde innebära en
väsentlig förbättring av t. ex. bostadsförhållandena för flertalet lantarbetare.

Revisorerna hava meddelat, att lägenheterna — innehållande i genomsnitt
32 Vi tunnland, varav cirka 16 tunnland åker — åsatts saluvärden i
bebj- ggt skick, varierande från 11,825 till 15,239 kronor, samt hava funnit
dessa värden höga. Jag för min del har tidigare sökt att, så långt möjligt

— 253 —

och rimligt varit, förmå sällskapet att nedpressa priserna, vilket sällskapet
också med uppoffring av egna medel tillmötsgått. Även om de nyssnämnda,
slutliga priserna förefalla något höga för kolonisterna, vilka måst ikläda
sig skuld för allt vad de nu förvärvat, torde de dock vid jämförelse med
fastighetspriserna i marknaden och prisen vid kronans egna försäljningar
av lägenheter icke vara i och för sig anmärkningsvärda. Vid försäljningar
i andra hand hava vid Båsbo och Ärila nytillkomna köpare betalt icke
oväsentligt högre pris, vilket gjort, att de ursprungliga kolonisterna i dylika
fall erhållit penningvinst med något 1,000-tal kronor, sedan de nya köparna
påtagit sig de ursprungliga kolonisternas skyldigheter. Emellertid
vore det önskvärt, om riksdagens beslut i frågan om understöd åt högkonjunkturens
egnahemslåntagare öppnade möjlighet att i någon man ytterligare
förhjälpa här avsedda låntagare.

För bedömande av företagens betydelse torde några ord böra meddelas
om lägenheternas jordbruksförhållanden. Lägenheternas åkerareal är av
den storlek och beskaffenhet, att de böra kunna bestå såsom självständiga
jordbruk, födande en familj. Kolonisterna hava redan kommit förvånande
"långt med sina jordbruk. Efter besök den 9 januari 1926 vid samtliga 16
kolonat i Ärila vill jag på det kraftigaste giva uttryck åt erkänsla för det
övervägande antalet kolonisters goda arbete för jordbrukets förkovran.
Ladugårdarna hos kolonisterna äro i regel så gott som fullbesatta av kreatur,
varigenom produktionen är i gång och inkomster inflyta. Så innehade
en kolonist 2 hästar, 6 kor, en kalv, 1 modersugga, 2 gödsvin samt
höns; en annan 1 häst, 5 kor, 2 ungnöt, gris och ett 20-tal höns; en tredje 2
hästar, 4 kor, 2 kvigor, 4 gödsvin, 27 höns etc. Tillhopa hade de 16 kolonisterna
— efter föga mer än två års jordbruksinnehav, varunder lägenheterna
dessutom nybyggts — 19 hästar, 61 kor, 23 ungnöt, ett 30-tal svin
samt över 300 höns. Djuren voro i allmänhet bra, och i lador och magasin
fanns i regel god tillgång på foder och andra åkerns produkter.

Betydelsen av att kolonisterna kommit så bra i gång med jordbruket och
särskilt i kreatursskötseln bör ej underskattas, då det gäller att bedöma
småbrukens möjligheter i fråga. Jämväl åkern torde vara betydligt bättre
skött nu än vid kolonisternas tillträde och giver nu högre avkastning än
tidigare. I revisorernas berättelse erinras, att någon mindre del av åkern
utgöres av sandjord. Denna, som är lätt att bruka för småbrukaren, har nu
tillförts rikligt med kreatursgödsel och lämpar sig särskilt för lönande potatisodling,
i det att en del av kolonisterna i höstas kunde sälja bland annat
potatis i det närbelägna Eskilstuna till 13 å 16 kronor för 100 kilogram
och till en myckenhet av i vissa fall 60 å SO tunnor, motsvarande sålunda
en inkomst av omkring 1,000 kronor — ett ej föraktligt tillskott till vad som
utvinnes ur eu ladugård med sådan besättning, som nu finnes a flertalet
kolonat.

Att kolonisterna ännu hava det strävsamt och kritiskt, är dock uppenbart,
men det ligger i sakens natur, att den helt medellöse, intill yttersta
gränsen skuldsatte nybyggaren särskilt till en början har att kämpa med
svårigheter, som under stundom kunna synas oövervinnerliga. Så t. ex.
finnes i Ärila en kolonist, vars hustru är sjuk och liggande på sanatorium.
Mannen skaffar nu under vintern förstärkning i sin inkomst av jordbruket
genom att tillfälligt arbeta även i sitt gamla yrke som stålpressare och två
hemmavarande pojkar (11 och 13 år) hjälpa till att sköta ladugarden (1
häst, 3 kor, 3 bra kvigor, 2 kalvar, 30 höns) samt mjölka, fara till mejeriet

— 254 —

m. m., vilket allt de synas göra bra och med liv och lust. Med sådan företagsamhet
i motgången böra stora svårigheter kunna övervinnas.

Jag hyser den förhoppningen, att dessa och liknande egnahemsföretag
må kunna giva sådant slutresultat att ifrågavarande arbete berättigar till
fortsatta strävanden i syfte att möjliggöra för de mindre bemedlade, som
härtill äga förutsättningar, att bilda självständiga jordbruk, och vågar jag
i revisorernas uttalanden utläsa, icke en varning mot dylika strävanden
över huvud, utan endast ett understrykande av yikten, att de planeras och
utföras på ändamålsenligt sätt.

Stockholm den 10 januari 1926.

CARL MANNERFELT.

Statens egnahemsinspektör.

Statens kolonisationsnämnds

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande de! I, sid. 104. § 70.

Till Konungen.

Anbefalld avgiva yttrande i anledning av ett av riksdagens revisorer
gjort uttalande i fråga om beskaffenheten av det för byggnaderna på
Hamra (Fågelsjö) kolonisationsområde använda byggnadsvirke! får statens
kolonisationsnämnd med återställande av remissakten i underdånighet
avgiva följande förklaring.

Revisorerna, som vid besök å kolonisationsområdet observerat, att friskt
virke av kolonisationsnämnden använts för uppförande av byggnaderna å
kolonaten, påpeka, att ett dylikt förfarande icke synes vara förenligt med
god hushållning, utan anse att vindfällt och torrt virke av god beskaffenhet
i dess ställe bort komma till användning.

I anledning härav får statens kolonisationsnämnd meddela, att det virke,
som av kolonisationsnämnden i varje särskilt fall disponerats för byggnadsändamål,
anvisats nämnden genom vederbörande revirförvaltares försorg.
Först sedan träden utav skogsstatspersonalen utstämplats, hava de
fått disponeras av nämnden.

Kolonisationsnämnden har med anledning av revisorernas erinran inhämtat
vederbörande jägmästares yttrande i ärendet, vilket här bifogas.

Stockholm den 11 januari 1926.

Underdånigsl:

För statens kolonisationsnämnd:

KARL FREDENBERG.

KARI. (''.RUBBSTRÖM.

ERNST HOLMGREN.

— 255 —

Bil.

.I&gmästareexpcditionen i
Hamra revir.

Till statens kolonisations nämnd.

Åberopande nämndens skrivelse nr 1169 den 28 december 1925 har jag
härmed äran meddela följande.

Vid utstämpling av virke till kolonatbyggnaderna å Hamra kronopark
saknades tillgång på och för ändamålet duglig vindfälld skog med sådan belägenhet,
att den med hänsyn till drivningskostnaden kunnat komma
ifråga.

Av torrskog gäller, ifråga om sådan under senare tid torkad skog, där
även splinten ännu kunde användas för byggnadsändamål, detsamma som
om vindfälld skog.

övrig torrskog, bestående av torr-rakar av tall med multnande splint
men fast kärna, fanns på närmaste medelavstånd av 3—4 kilometer till
lämpligaste försågningsplatserna, varvid i ett fall av tre måst räknas med
rätt betydande motlut. Torrträden förekomma dock, som i regel är fallet,
avsevärt spridda, och än mer skulle denna olägenhet ökats därigenom, att
ett betydligt antal torrträd på grund av förr eller senare framträdande
skador samt olämpliga dimensioner måst kasseras. Den råskog däremot,
som kom till användning, togs så gott som omedelbart intill de platser där
virket först bearbetades med motorsåg. På grund av dessa förhållanden
beräknas kostnaden för det drivna råvirket till 6 öre per kubikfot, medan
för torrskogen till 10 öre, varvid icke räknats med barkning av råskogen
liksom icke heller med bortskalningen av den odugliga splinten hos torrskogen.
Torrskog i tillräcklig mängd fanns inom angivna avstånd. Dock
förtjänar framhållas, att vid timrets försågning sidbräder uttogos för golv,
tak och diverse snickeriarbeten, vartill det alltid med sprickor behäftade
torra furuvirket torde varit föga lämpligt. En del råskog uttogs vidare
på kolonatområdena, där den ändå måst borttagas.

Slutligen bemärkes, att torrskogen å kronoparken ingalunda får betraktas
som för andra ändamål värdelös. Ingående i avverkning samtidigt
med kringstående råskog, varvid den fördyrande drivningskostnaden på
grund av stor gleshet bortfaller, betalas torrskogen i förhållande till råskogen
med ett pris av 60 procent och däröver. Vid ett uttag av byggnadsvirke
ur torrskogen skulle givetvis de bästa stammarna utvalts, vilka alltså
kunna beräknas hava ett saluvärde av minst 70 procent av råskogens.

På grund härav ansåg man, att det ej var förenat med några fördelar
att använda torrskog framför rå skog till kolonatbyggnaderna.

Orsa den 4 januari 1926.

.7. E. Nilsson.

256 —

Länsstyrelsens i Örebro län

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers anmärkning del I, sid. 104.

§ 77.

Till Konungen.

Genom nådig resolution den 21 december 1925 anbefalld att inkomma med
utlåtande över en av riksdagens revisorer framställd anmärkning mot viss
av länsstyrelsen verkställd utbetalning från anslaget till rättshjälp åt åbor,
får länsstyrelsen i underdånighet anföra följande.

Utbetalningen ifråga har skett enligt anordning den 13 december 1924
till advokaten, juris doktor Nils Söderqvist på grund av räkning, beträffande
vilken revisorerna förklarat sig vilja särskilt fästa uppmärksamheten
å de belopp, som debiterats för inställelser, ävensom å några, visserligen
i och för sig obetydliga belopp, nämligen ett å 11 kronor för brev till
länsstyrelsen med begäran om] förskott samt de åtskilliga gånger förekommande
beloppen å 3 kronor för besvär med inlösen av postförskott. Revisorerna
anse, att räkningen icke bort av länsstyrelsen godkännas.

Länsstyrelsen, som utgår från att denna utanordning, lika med alla andra
av länsstyrelsen beslutade är underkastad revision av riksräkenskapsverket
och att utbetalningens behörighet eller obehörighet — helt eller delvis
— kommer att prövas i samma ordning, som länsstyrelsens övriga, riksräkenskapsverkets
revision underkastade anordningsbeslut, finner dess yttrande
knappast kimna avse annat än ett mera allmänt hållet uttalande.
I sådant avseende finner sig länsstyrelsen böra erinra därom, att det väl
icke låter sig göra att bedöma de olika posterna i advokaten Söderqvists
räkning på samma sätt, som varit påkallat för räkning av i statstjänst anställd
person. Söderqvist är advokat och måste vara berättigad att bedöma
och taxera det arbete, som utföres å hans kontor efter de normer, som
äro vedertagna bland utövare av advokatverksamhet, och torde vid sådant
bedömande ingenting vara att erinra mot de anmärkta posterna å 11 respektive
3 kronor. Icke heller lärer de debiterade beloppen för inställelser
vid häradsrätten vara orimliga. Rörande de debiterade beloppens storlek
vill länsstyrelsen emellertid erinra därom, att dessa inställelser skett å
tingsställe i Askersund och att tågförbindelsema mellan denna stad och
Stockholm äro sådana, att om tingsnppvaktning skall medhinnas, det i regel
åtgår två till tre dagar för en dylik resa.

Länsstyrelsen finner sig härutöver böra erinra därom, att i räkningen
icke finnes upptaget något särskilt belopp såsom rättegångsarvode. Det
lärer väl dock förhålla sig på det sättet, att förande av rättegång kräver
arbete icke blott vid själva rättegångstillfällena, utan även däremellan
och förmodligen ligger det viktigare arbetet mellan rättegångstillfällena,
då utredningen verkställes och inlagorna till domstolen utarbetas.

Enligt länsstyrelsens uppfattning finnes, om behörig hänsyn tages till
att Söderqvist icke är statens befattningshavare utan enskild företagare,
knappast något anmärkningsvärt i räkningen.

Örebro slott i landskontoret den 5 januari 1926.

1''nderdånigst:

HENNING ELMQUIST.

A. WIJKMAX.

— 257 —

Lotsstyrelsens

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers anmärkningar del I. sid. 108,
tj§ 79—82.

Till herr statsrådet och chefen för kung 1.
handelsdepartementet.

Genom remiss den 21 december 1925 har lotsstyrelsen anbefallts att till
handelsdepartementet inkomma med utlåtande över bilagt utdrag av riksdagens
revisorers år 1925 avgivna berättelse, i vad det rör lotsstyrelsens
ämbetsförvaltning.

I anledning härav får lotsstyrelsen, med återställande av remissakten,
anföra följande.

§ 79.

Riksdagens revisorer hava framhållit, att summan av bristerna å de olika ho.rsla.9''~v
underanslagen till förslagsanslaget till lots- och fyrinrättningen för budget- ™ L.
året 1924—1925 uppgått till icke mindre än 572,070 kronor 19 öre. Denna ;„rättrlingen,
uppgift är visserligen bokföringstekniskt sett riktig, men torde likväl böra
något närmare belysas. Bland bristerna märkes nämligen en, som uppkommit
å anslaget till lotspersonalens andel i lotspenningar och som belöper sig
till icke mindre än 191,094 kronor 78 öre. I fråga om denna anslagstitel är
att märka, att anslagets belopp skall till följd av innehållet i 11'' § av avlöningsreglementet
för befattningshavare vid lots- och fyrstaten den 9 juni
1922 (nr 379) utgöra 40 procent av den för vederbörande budgetperiod å
riksstatens inkomstsida beräknade uppbörden av lotspenningar. Då lotspenningarna
för budgetåret 1924—1925 i riksstaten beräknades till 2,100,000
kronor, upptogs alltså i enlighet härmed anslaget till lotspersonalens andel
i lotspenningar till 840,000 kronor. Enär emellertid inkomsten av lotspenningarna
under samma budgetår uppgick till närmare 2,57o,000 kronor, har
från anslaget utgått det av revisorerna angivna beloppet och bokföringsmässigt
sett den omförmälda bristen uppkommit. Samtidigt har likväl
statsverkets beräknade inkomst å denna titel ökats med ett belopp motsvarande
två och en halv gånger den uppkomna bristen eller i runt tal 475,000
kronor.

I det av revisorena angivna »överskottet å andra poster» 561,49 i kronor
24 öre ingår med oavkortat belopp det av riksdagen till förstärkning av omkostnadsstatens
förslagsanslag anvisade anslaget å 399,965 kronor.

Följande sammandrag angiver närmare huru utgifterna fördelats å förslagsanslaget
till lots- och fyrinrättningen:

17

Rev.-berättelse ang. statsverket för år 1935. III.

— 258 —

Avlöningsstat för lotsstyrelsen......

Avlöningsstat för lots- och fyrstaten
Övergångs- och indragningsstat för

! lots- och fyrstaten ..................

J Pensionsstat för lotsstyrelsen samt

lots- och fyrstaten ..................

Omkostnadsstat för lots- och fyrinrättningen
...........................

Anslagets

belopp

Utgifter

Överskott å | Anslaget över-anslaget | skridet med

179,500

_

183,065

5 7

-

57

4,124,000

4,485,310

77

— 1 361,310

77

5,895

5,352

40

*542

60; -

302,000

322,076

48

20,076

48

1,133,105

1,320,764

97

— 187,659

97

572,612

— * 5421 e o -

; '' i 572,070jis

Revisorerna hava särskilt fäst uppmärksamheten vid, att överskridandena
av omkostnadsstatens anslag till skrivmaterialier och expenser, ved
m. m. för lotsstyrelsen samt till rese- och traktamentskostnader m. m varit
av anmärkningsvärd art.

Under åberopande av att omkostnadsstatens förslagsanslag för varje budgetperiod
från och med år 1921 förstärkts med särskilda, högst avsevärda

f?ÄtVl ket /°r, bud®etåret 1924—1925 uppgick till såsom ovan nämnts
499,965 kronor, far lotsstyrelsen i anledning härav till en början hänvisa till
följande sammanställning:

Skrivmaterialier och expenser, ved m. m. för lotsstyrelsen.

i

A r

Anslag

Utgifter

Anslaget över-skridet med

1918.....................

23,937:37
38,326! es

13,937

1919......................

3 7

1920 .....................

28,326

68

1921 .......................

41,450i4 9
38,632 4 6

31,450

49

1922 .................

]0 000

28,632

23,460

11,380

46

1923 jan.—juni .........................

Oö,4ÖU 30

16,380ot

23,871;i8

57,704''K4

30

1923—1924 ..........

01

1924—1925 .........

13,871

13

47,704

84

Rese- och traktamentskostnader m. m.

Ä r

Anslag

Utgifter

Anslaget över-skridet med

1918 ...............

1919 ..............

1920 ...............

1921 ..............

1922 ...............

1923 jan.—juni

1923— 1924 ......

1924— 1925 ......

30,000
30,000
30,000
30,000

30.000 —

15.000 —

30.0001 —
30,000—

41,425

03

11,425

03

44,080

51

14,080

51

54,884

62

24.884

62

56,707

68

26,707

68

68,324

79

38,324

79

24,107

52

9,107

62

88,562

23

58,562

28

77,232

80

47,232

80

Därav 191,094 kronor 78 öre lotsperBonalens ande) i lotspenningar.

— 259 —

Av denna sammanställning'' framgår, att under samtligal de år, för vilka
uppgifter anförts, överskridanden ägt rum med avsevärda belopp samt att
vad beträffar budgetåret 1924—1925 och anslaget till skrivmaterialier och
expenser, ved m. m. för lotsstyrelsen detsamma högst väsentligt överskridits
i förhållande till överskridandet för budgetåret 1923—1924, under det
att överskridandet av anslaget till rese- och traktamentskostnader för budgetåret
1924—1925 utvisar en minskning i förhållande till budgetåret 1923
—1924.

Vad det förstnämnda anslaget beträffar är anledningen till det stora
överskridandet att söka i de av lotsstyrelsens flyttning under mars 1925
till styrelsens nya lokaler i det södra av de gamla bankohusen vid Järntorget
i Stockholm föranledda extra kostnaderna för anskaffning av vissa
möbler, korkmattor, armatur, gardiner m. m. samt för vissa inredningsarbeten.
Dessa kostnader, som icke ett annat år återkomma, hava uppgått till
i runt tal 27,000 kronor. Vidare har loststyrelsens förflyttning medfört
större utgifter för städning och uppvärmning av styrelsens lokaler, varjämte
från anslaget i fråga för månaderna april—juni 1925 måst förskotteras
uppvärmningskostnaden, omkring 700 kronor, för även det norra av de båda
bankohusen, vilkets uppvärmning äger rum förmedelst lotsstyrelsens
värmecentral. Vidare hava vissa till ett belopp av omkring 2,300 kronor
uppgående utgifter, vilka under föregående år oriktigt belastat anslaget
till extra utgifter, från och med budgetåret 1924—1925 avförts från anslaget
till skrivmaterialier och expenser.

Att utgifterna å anslaget till rese- och traktamentskostnader utvisa en
kraftig stegring i förhållande till samma utgifter under åren 1920 och 1921
hänför sig bland annat till det förhållandet, att från och med år 1922 samtliga
rese- och traktamentskostnader för såväl styrelsens som lots- och fyrstatens
tjänstemän avföras å ifrågavarande anslag. Före sistnämnda tidpunkt
bestredos kostnaderna för fyringenjörernas och verkmästarnas resor
från omkostnadsstatens anslag till reparation och underhåll av byggnader
vid lots- och fyrplatser etc. Genom att samla kostnaderna för alla resor
inom verket under anslaget till rese- och traktamentskostnader. vilket ock
torde vara det riktiga, hava givetvis utgifterna å reparationsanslaget i motsvarande
grad kunnat minskas.

§ 80.

Riksdagens revisorer hava uttalat, att anläggningen å Bredskär av såväl
lotskaptenen i övre norra lotsdistriktet som t. f. lotskaptenen ansetts obehövlig,
åtminstone så länge nu förhyrda magasin och tomt i Holmsundi av
Jotsverket disponerades. Det enda arbete, som enligt lotskaptenens mening
bort ifrågakomma å Bredskär, vore eu förbättring av den befintliga äldre
bryggan, vilket arbete beräknades kosta 4,000 kronor. Det oaktat hade lotsstyrelsen,
ehuru styrelsen själv syntes hava funnit anläggningen obehövlig
och för den skull haft för avsikt att hos Kung]. Maj:t göra anmälan därom,
låtit anlägga ytterligare en brygga med kajl samt uppföra ett förrådsskjul,
vilken byggnad enligt revisorernas åsikt uppenbarligen icke kunde ersätta
det förhyrda magasinet. Till följd avi dessa åtgärder hade större delen av
ovannämnda anslag förbrukats. Det syntes revisorerna, att lotsverket genom
detta förfarande ådagalagt bristande omtanke och sparsamhet med
statens medel.

Lotsstyrelsen får till en början anföra, att frågan om förråd för övre
norra lotsdistriktet länge väntat på en tillfredsställande lösning. Innan

Angående
c i fisa nyanläggningar
å
Bredskärs
lotsstation.

— 260

lotsdistriktsexpeditionen den 1 oktober 1913 flyttade från Luleå till Umeå.
hade distriktet ett förråd i Luleå och ett i Holmsund, vilka båda voro bristfälliga
och otillräckliga. Upplagsplatser för bojar och prickar i Holmsund
växlade, tills Holmsunds aktiebolag upplät plats å den s. k. Sibiriekajen,
vilken plats lotsverket emellertid nödgades lämna i sammanhang med byggandet
av Umeå stads djuphamn vid Holmsund åren 1919—1921. Vid förflyttningen
av distriktsexpeditionen från Luleå till Umeå erhöll lotsverket
genom Luleå stad för en kort tid ett nytt förråd vid hamnen i Luleå, men
detta förråd fick lotsverket ganska snart avstå, vilket nödvändiggjorde
uppläggning av en del inventarier i Holmsund. I sammanhang med
distriktsexpeditionens förflyttning till Umeå upplåts enligt beslut av stadens
iullmäktige till förrådslokal för lotsverket två rum, vilket förrådsutrymme
på senare tid ifrågasatts att förminskas. Skulle så mot förmodan
bliva händelsen, måste till ersättning härför motsvarande nya förrådslokaler
för distriktet anskaffas.

För lotsverket torde emellertid alltid visst upplagsutrymme i Holmsund
vara behövligt. För distriktets kol liar lotsverket under en del år haft upplag
i Holmsund, varigenom kostnaderna för kolanskaffningen kunnat nedbringas
och koltillgången bättre säkerställas. Att förlägga kolupplaget till
Bredskär vore mindre ändamålsenligt med hänsyn till, bland annat, att
kolinköpen lämpligare göras per Holmsund än per Bredskär.

Beträffande uppsägningstiden för det av lotsverket i Holmsund förhyrda
förrådet och upplagstomten, ifrågasatte överfyringenjören i sin skrivelse till
lotskaptenen den] 9 januari 1924, huruvida det ej vore lämpligt, att lotskaptenen
sökte träffa överenskommelse angående föreliggande hyreskontrakt,
så att upppsägningstiden förlängdes från sex månader till ett och ett halvt
eller två år. Härigenom avsågs vinnande av: erforderlig tid för att efter
eventuell uppsägning kunna hinna utverka vederbörligt anvisande av medel
för förrådsfrågans ordnande. Ehuru lotskaptenen haft anledning antaga,
att dylik förlängning av uppsägningstiden av ägarna till förråd och
tomt, Lövö delägare, skulle medgivas, har dylikt medgivande trots upprepade
påminnelser ej kunnat erhållas. Enligt meddelande från lotskaptenen
hava Lövö delägare nu förklarat sig obenägna att förlänga uppsägningstiden,
enär förhandlingar om markens försäljning påginge.

Därest de nyss omnämnda förhandlingarna om markförsäljning i Holnisund
skulle leda till resultat, kan det tänkas, att Lövö delägare redan före
hyrestidens utgång önska kontraktens hävande. För denna händelse torde
enligt lotskaptenen möjlighet förefinnas till förhyrande av erforderligt område
i Holmsund.

I anledning av revisorernas uttalande, att tomtutrymme för upplag av
bojar och prickar ej kan erhållas invid bryggan å Bredskär utan betydande
schaktningsarbeten, får loststyrelsen meddela, att kostnaden för anordnande
av ytterligare ett förråd å Bredskär av ungefär samma storlek som det nuvarande,
om ett sådant framdeles skulle visa sig vara erforderligt, har beräknats
till ungefär 2,400 kronor, varjämte planering av 200 kvadratmeter
för upplag beräknats draga en kostnad av ungefär 1,000 kronor, varav
framgår, att det för anläggningen å Bredskär i dess helhet anvisade beloppet
skulle vara mer än tillräckligt.

Att lotsstyrelsen ej samtidigt med nu utförda arbeten1 å Bredskär anordnade
ytterligare förråds- och upplagsutrymmen, berodde på att dylika, så
länge lotsverket disponerade förråd och upplagstomt i Holmsund, ej voro
behövliga. För lotsstyrelsen var vid anordnandet av anläggningen å Bred -

— 261

skär det väsentliga att ia möjlighet att upplägga lysbojar å Bredskär med
därav föranledda fördelar.

Innan lotsstyrelsen vidare ingår på motiveringen till att anläggningen ä
Bredskär utfördes, får styrelsen, i anledning av revisorernas yttrande att
något lotsstyrelsens beslut om att anläggningarna å Bredskär skulle komma
till stånd, icke förelåge, meddela, att styrelsens beslut angående anläggningen
å Bredskär har blivit fattat den 28'' mars 1924 i samband med prövningen
av infordrade anbud å för Rödkallens lotsbåthamn och Bredskärs
brygga avsedda kasuner, ehuru protokollet i ärendet tyvärr erhållit en otillfredsställande
avfattning. Frågan hade den 7 mars 1924 varit föremål för
lotsstyrelsens behandling, varvid beslöts vissa förberedande åtgärder.

Anordnandet å Bredskär av en lätt angörbar brygga med fullt djup för
fartyg intill 4 å 4.r> meters djupgående och ett innanför densamma uppfört
bojförråd, i vilket lysbojar kunna uppläggas, medför många fördelar.

Visserligen finnes i fyrlistan ungefärlig tid för lysbojarnas intagning
angiven, men vind- och väderleksförhållanden eller hänsyn till pågående
sjöfart kunna förorsaka, att bojarna ej kunna intagas vid den bestämda tiden,
utan först senare. Ju senare bojarna intagas, desto kortare blir i regel
den tid, under vilken för bojintagning lämpligt väder råder och desto större
blir risken för hindrande isbildning, varför det är av vikt, att bojarna
kunna hastigt intagas. Genom isbildning mellan Bredskär och Holmsund
kan tjänstefartyget, som ej är isbrytande i egentlig mening, fullständigt
hindras att utgå från eller inlöpa till Holmsund eller åtminstone dess gångtid
mellan nämnda platser.avsevärt förlängas. Genom utflyttning av bojtorrådet
från Holmsund till Bredskär har vunnits eu förkortning av den
väg, som bojarna måste transporteras vid intagningen, vilken vägförminskning
möjligen kan synas ringa, men som enligt lotsstyrelsens förmenande
dock kan vara av stor betydelse med hänsyn till den brådska och de ovissa
väderleksförhållanden, som i regel förekomma vid bojarnas intagande. Vid
tiden härför är solen a Bredskärs breddgrad över horisonten endast ungefär
sex timmar på dygnet.

Bredskär som utgångspunkt för bojintagning erbjuder vidare den fördel
framför Holmsund, att befälhavaren å det fartyg, med vilket bojarna skola
intagas, själv kan göra sina iakttagelser beträffande väderleksförhållandena
till havs och omedelbart utgå till bojarna, då förhållandena så medgiva.
I Holmsund är befälhavaren hänvisad till de upplysningar, som han
telefonledes eller annorledes kan inhämta och vilka kunna bliva olikartade,
beroende på observatören. Enär Bredskär har rikstelefonförbindelse med
nattkoppling, kan från platsen rapport om bojintagning omedelbart efter
dess verkställande ingivas samt för övrigt behövliga meddelanden lämnas
och erforderliga upplysningar inhämtas.

Genom anordnandet av brygga vid Bredskär har ytterligare vunnits eu
synnerligen välbehövlig förbättring av lotsbåthamnen vid Bredskärs lotsuppassningsställe,
varom lotskaptenen gjort framställning i skrivelse den
23 september 1920.

Att lotsstyrelsen, ehuru tillkomsten av brygga och hojförråd å Bredskär
var mycket önskvärt, det oaktat ej omedelbart efter medlens anvisande
igångsatte ifrågavarande byggnadsarbete, sammanhängde med förhoppningen
om att genom uppskjutande tillsvidare av arbetets igångsättande
kunna erhålla lägre byggnadskostnad^-. Härtill bidrog även, att lotsstyrelsen
från och med den 1 januari 1922 lyckats träffa hyresavtal om lämpligt
förråd och upplagstomt vid Djupvik i Holmsund. Sedan emellertid Kungl.

Ma j.t den 21 mars 1924 till töljd av riksdagens beslut den 14 i samma månad
beslutat ställa till lotsstyrelsens förfogande 60,000 kronor till förbättrande
aY. hamnförhållandena vid Rödkallens synnerligen viktiga lotsuppassningsställe
utanför Lulea, varom lotsstyrelsen i underdånig skrivelse den 28 augusti
1928 gjort framställning, blev frugal! om bvggandet av brvgga m in
å Bredskär åter aktuell.

På grund av de allvarliga klagomål beträffande Rödkallens hamnförhål -landen, som inkommit, lrade lotsstyrelsen funnit synnerligen önskvärt att
snarast möjligt låta förbättra desamma. På grund därav hade anbud å för
hamnen erforderliga kasuner infordrats, varjämte andra förberedelser vidtagits,
för att, i händelse medel av riksdagen beviljades, arbetet omedelbart
skulle kunna igångsättas. Härigenom skulle vinnas dels att hamnförbättringen
kunde bliva färdigställd ett år tidigare än eljes bleve fallet, dels att
man kunde utnyttja de möjligheter till stentransporter m. in. a isen, som
den lådande hårda isvintern medgav. Därjämte disponerade lotsstyrelsen
vid tillfället för ifrågavarande arbeten mycket lämpade arbetslag.

I sammanhang med förberedelserna till arbetet å Rödkallens hamn upptog
lotsstyrelsen ånyo frågan om anordnande av brygga och bojupplag å
Bredskär. Lotsstyrelsen ansåg därvid lämpligt att samtidigt låta utföra
de två arbetena ifråga. Härigenom skulle arbetskostnaderna bliva lägre,
än om vardera arbetet utfördes under olika tidsperioder. Genom ett samtidigt
bedrivande av arbetena å de båda arbetsplatserna beräknades priset för
de erforderliga kasunerna bliva lägre per basun räknat, än om arbetet å
Rödkallen först utfördes och sedermera arbetet å Bredskär kom till verkställighet.
Arbetsledningen vid de båda för lotsverkets förhållanden jämförelsevis
närbelägna arbetsplatserna kunde vid arbetenas samtidiga bediivande
även handhavas av samma tjänsteman, varigenom tid och resekostnader
för denne skulle bättre utnyttjas. Sistnämnda synpunkt är av
stor betydelse vid lotsverkets hus- och vattenbyggnadsarbeten, enär lotsstyrelsen
för dylika arbetens ledande endast förfogar över två tjänstemän.
Dessa hava i regel sig ålagt liandliavandet av sådana lotsverkets arbeten
vid rikets hela kust samt i sjöarna Mälaren och Vättern. Deras tid är därför
under den del av året, då arbetena lämpligen kunna bedrivas, strängt
upptagen.

Enär lotsverkets byggnadsarbeten med deras i regel avskilda och för
stormar ofta utsatta läge draga höga transport- och arbetskostnader, bär
lotsstyrelsen funnit ändamålsenligt att vid utförande av dylika byggnader
och särskilt av vattenbyggnader giva desamma solid konstruktion. Härigenom
betryggas byggnadernas bestånd och nedbringas underhållskostnaderna
samt lättas den fåtaliga arbetsledningens arbetsbörda.

Nyssnämnda omständigheter föranledde även, att lotsstyrelsen icke ansåg
sig kunna antaga det av riksdagens revisorer refererade och av lotskaptenen
i övre norra lotsdistriktet i skrivelse den 14 januari 1924 omnämnda erbjudande
beträffande byggande av eu stenkista vid Bredskär, vilket erbjudande
avsåg att för en kostnad av 4,000 kronor utsätta eu 15 meter lång 4
meter bred stenkista invid Bredskärs rätt bristfälliga lotsbåtbrygga, så ätt
en T-formad brygga med ett utvändigt vattendjup av 3.7 meter erhölles. Eu
lör en sådan kostnad åstadkommen stenkista av de uppgivna dimensionerna
torde icke kunna göras tillräckligt hållbar, utan skulle vid isgång sannolikt
komma att raseras, varigenom det å densamma nedlagda beloppet ej
endast vore bortkastat, utan tillkomme även ett rätt kostsamt stenupprensmngsarbete,
innan ny brygga kunde anordnas. Eu för ilandtagning av den

— 263 —

tunga lysbojsmaterialen avsedd brygga måste nämligen givas mycket solid
konstruktion. Med det konstruktionssätt, som givits bryggan, anser lotsstyrelsen,
att underhållskostnaderna skola bliva jämförelsevis obetydliga.

Det begärda och anvisade anslaget, vari även ingick kostnaden för telefonledning
ut till Bredskär, vilken anordnats redan år 1921, var 60,000 kronor,
varav förbrukats ej fullt fem sjättedelar. Att kostnaden för bryggan
stiillde sig hög, berodde, bland annat, på de ogynnsamma bottenförhållandena,
som nödvändiggjorde dyrbara undervattensarbeten, och på ofördelaktiga
väderleksförhållanden.

I anledning av revisorernas uttalande, att lotsstyrelsen synes hava funnit
nyanläggningen å Bredskär obehövlig och för den skull haft för avsikt att
hos Kungl. Maj:t göra anmälan härom, får lotstyrelsen meddela, att styrelsen
givetvis aldrig ansett anläggningen ifråga obehövlig, men att under
ärendets förberedande behandling föredraganden visserligen, såsom framgår
av hans skrivelse till lotskaptenen den 9 januari 1924, ifrågasatt, huruvida
icke med anläggningen borde anstå. Under ärendets fortsatta beredning
och av därunder framkomna omständigheter har emellertid föredraganden
kommit till den övertygelse, som tagit sig uttryck i lotsstyrelsens
beslut i frågan.

På grund av vad sålunda! anförts, kan lotsstyrelsen, som genom sin åtgärd
att samtidigt låta utföra arbetena å Bredskär och Rödkallen nedbringat
anläggningskostnaderna för desamma, icke medgiva, att styrelsen i det
förevarande fallet »ådagalagt bristande omtanke och sparsamhet med statens
medel».

Riksdagens revisorer hava vidare under denna paragraf uttalat, att deras
uppmärksamhet väckts av att lotsstyrelsen infordrat anbud å! erforderliga
kasuner av armerad betong för arbetena vid Bredskär och Rödkallen alle
nast från firmor i Stockholm och Nyköping och att kasunerna levererats i
Nyköping och därifrån bogserats till respektive arbetsplatser, varigenom
statsverket syntes hava åsamkats större kostnad för arbetet, än om kasunerna
tillverkats vid byggnadsplatserna eller åtminstone å ort närmare
dessa.

Med anledning härav får lotsstyrelsen meddela, att vattentäta kasuner
av armerad betong med stor hållfasthet är eu specialtillverkning, vars utförande
fordrar särskilt utbildat arbetsmanskap, erfaren arbetsledning och
god kontroll, att särskilt sjösättningen av dylika tunga kasuner är förenad
med betydande svårigheter och fordrar kraftiga, dyrbara slipanordningar
samt vana vid dylikt arbete, att anläggandet av eu provisorisk slip jämte
övriga erforderliga arbeten för sjösättning av kasunerna vid Bredskär —
den större kasunen vägde cirka) 130 ton — skulle dragit en kostnad flere
gånger högre än transportkostnaden från Nyköping till Bredskär, att av de
fyra anbudsgivande firmorna åtminstone två avsett att utföra kasunerna
å eller invid arbetsplatsen, att en av firmorna avsett att vid eventuell beställning
utföra arbetet genom sin filial i Sundsvall, att samtliga de firmor,
som lämnat anbud, utfört arbeten på stora avstånd från Stockholm, att anbudssumman
från den firma, som erhöll leveransen, måste anses låg, att
lotsstyrelsen av sagda firmas tidigare leverans av kasuner till Hävringe
lotsbåthamn hade en mycket gynnsam erfarenhet, att upptransporterandet
av kasunerna till respektive arbetsplatser delvis skedde i samband med andra
tjänsteuppdrag för det till transporten använda tjänstefartyget och att.
om kasunerna skulle hava tillverkats å respektive arbetsplatser, härför

— 264 —

Anskaffande
av nya möbler
för lotsstyrelsens

sessionssal.

skulle ha\ a erfordrats förutom ovannämnda dyrbara slipanordningar m. in.
antingen avsevärt längre tid till arbetenas färdigställande eller betydligt
större arbetsstyrka å platserna med därav föranledda stora inkvarteringssvarigheter,
rese- och transportkostnader. Genom användandet av betongkasuner
i stallet för kistor av trä har lotsstyrelsen, bland annat, avsett att
1 nedbringa det framtida underhållet, varjämte byggnads aibetet

å platserna blivit mindre omfattande. Kostnadsökningen genom att
betongkasuner kommit till användning i stället för undervattensträkistor
ar jämförelsevis ringa, och torde belöpa sig till ungefär 15 procent av totala
byggnadskostnad^!.

Vattenarbeten draga i regel höga kostnader. Pågående fiskehamnsanIaggning
vid Byviken å Holmön beräknas exempelvis komma att kosta
cirka 225,000 kronor eller per löpmeter vågbrytare ungefär 1,870 kronor.

Kostnaden för Bredskärs brygga har uppgått till ungefär 1,470 kronor
]^nieie1''- Med hänsyn till för handen varande omständigheter, såsom
beträffande grundförhållanden, arbetsplatsens belägenhet och arbetets jämförelsevis,
ringa omfattning, varigenom användandet av maskinella anordningar
ej kunnat nämnvärt ifrågakomma, kan byggnadskostnaden för anläggningen
å Bredskär ej anses oskälig.

I anledning av statsrevisorernas uttalande, att kostnaden för ifrågavai
ande nyanläggningar a Bredskär, särskilt med tanke på vad genom desamma
vunnits, förefallit revisorerna mycket hög, får lotsstyrelsen slutligen
endast åberopa vad styrelsen ovan anfört.

§ 81.

Lotsstyrelsens nuvarande lokaler äro belägna i den södra av riksbankens
forra byggnader vid Järntoget och Skeppsbron i Stockholm. Byggnaden
som uppfördes under senare hälften av 1600-talet, betraktas såsom ett av
den svenska arkitekturhistoriens mera värdefulla minnesmärken. Då lotsstyrelsen
före inflyttandet i byggnaden, vilket ägde rum i mars månad
1925, både att i följd av lokalutvidgning anskaffa nya möbler för den nya
sessionssalen, fann sig styrelsen vid övervägandet av frågan om möblernas
karaktär böra taga hänsyn dels till de krav ur arkitektonisk och konstnärlig
synpunkt, som särskilt denna sal, vars längd är 11.4» meter, bredd 7 meter
och höjd 3..it meter, ställde, dels ock därtill att möblerna, som skulle
fylla sitt ändamål under långliga tider, erhölle ett i allo gediget utförande.

Efter samråd mellan lotsstyrelsen och vederbörande i byggnadsstyrelsen
uppdrogs åt arkitekten hos nämnda styrelse C. O. Hallström att utföra
i itningar till ny möbel för sessionssalen. Sedan Hallström fullgjort sitt
uppdrag, anhöll lotsstyrelsen i skrivelse den 10 oktober 1924 till fångvårdsstyrelsens
arbetskontor om anbud å möblerna i enlighet med Hallströms
förslag. Efter det kontoret i skrivelse den 18 i samma månad meddelat, att
fångvården icke såge sig i stånd att stå lotsstyrelsen till tjänst, infordrades
anbud dels från aktiebolaget Nordiska kompaniet och firman David
Blomberg i Stockholm, dels ock, ehuru arbetet med möblerna ansågs vara
av mera krävande art, från två mindre firmor i landsorten, nämligen A.
Widén i Vittsjö och Tranås snickerifabriks aktiebolag. Enligt vad Hallström
uppgivit, hade eu kollega till honom omförmält sig hava haft affärsförbindelse
med eu möbelfirma i Tranås, som utfört ett gott arbete. Kollegan
både emellertid icke med säkerhet kunnat erinra sig firmans namn,

— 265 —

men efter studium av vederbörande telefonkatalog trott det vara Tranås
snickerifabriks aktiebolag. I anledning av den till nämnda firma avlåtna
anbudsförfrågan, hade anbud inkommit från Tranås möbelfabriks aktiebolag.
Denna firma var emellertid icke den av Hallströms kollega avsedda
firman.

Samtliga inkomna anbud remitterades till Hallström för yttrande. Sedan
Tranås möbelfabriks aktiebolag i anledning av under hand framställd
förfrågan angående referenser hänvisat till en arkitekt i Stockholm, gjorde
Hallström hos denne förfrågan angående bolaget och erhöll därvid det besked,
att bolaget åt arkitekten i fråga till belåtenhet tillverkat eu del relativt
enkla möbler men att bolagets förmåga knappast kunde sträcka sig till
möbler av högre kvalitet. Under hänvisning till 28 § 2 mom. e)„ upphandlingsförordningen
föreslog Hallström till en början att Tranås möbelfabriks
aktiebolag, vars anbud syntes Hallström alltför lågt för ett arbete
av förevarande slag, skulle tillfrågas angående orsaken till det låga priset.

I anledning härav avläts den av revisorerna återgivna skrivelsen av den
24 november 1924, å vilken bolaget den 27 november lämnade det likaledes
av revisorerna återgivna svaret, i vilket bolaget bland annat förklarade
sig hava beräknat använda s. k. amerikansk polering av möblerna. I det
av revisorerna återgivna yttrandet i anbudsfrågan den 30 november 1924
föreslog Hallström därefter — på grund av att s. k. amerikansk polering,
som av Tranås möbelfabriks aktiebolag ifrågasatts, icke kunde godtagas
såsom varande mindre slitstark samt att nämnda bolags förmåga att på
ett klanderfritt sätt fullgöra en leverans av denna krävande art ej kunde
anses fullt dokumenterad — att bolagets anbud skulle förkastas och i stället
det näst lägsta anbudet antagas. Under hand uppgav Hallström därjämte,
att enligt hans uppfattning det utav Tranås möbelfabriks aktiebolag
avgivna låga anbudet säkerligen till huvudsaklig del grundade sig å,
att bolaget icke förstått ritningarna till möblerna.

I detta sammanhang må även framhållas, att anbudet från Tranås möbelfabriks
aktiebolag innefattade leverans fritt banvagn Tranås, under
det att aktiebolaget Nordiska kompaniets anbud gällde leverans av möblerna,
uppställda i styrelsens sessionssal.

Vid sålunda angivna förhållanden fann sig styrelsen kunna, utan vidare
underhandlingar, upptaga de inkomna anbuden till slutlig prövning, därvid
styrelsen beslöt i enlighet med Hallströms förslag.

Vad sålunda no anförts har lotsstyrelsen icke ansett nödigt att i sin helhet
intaga i det protokoll rörande anbudsprövningen, vilket till huvudsaklig
del torde hava legat till grund för revisorernas uttalande under förevarande
paragraf.

Med vad lotsstyrelsen härovan anfört har styrelsen redogjort för anledningen
till att styrelsen icke fortsatte underhandlingarna med den liigsta
anbudsgi varen. . . .

Lotsstyrelsen kan icke dela den av revisorerna uttalade uppfattningen i
ärendet utan håller före, att de av styrelsen vidtagna åtgärderna varit av
beskaffenhet att på bästa sätt tillgodose statsverkets intresse.

§ 82.

Körande beräkningen av den ersättning, som tillerkänts arkitekten Hallström,
får lotsstyrelsen åberopa en utav Hallström avgiven, vid den i revisionsberättelsen
omförmälda förklaringen fogad promemoria. Denna är av
följande lydelse:

Kr sätt mitt/
för ris si för
I åt sstg relse it*
rakning ut juli
ark it eki arbete.

— 266 —

»I avvaktan på, att den särskilda taxa för möbelritningar, vilken är under
utarbetande genom Svenska slöjdföreningen, skall utkomma, har den
praxis utbildats bland utövande möbelarkitekter, att vid beräkning av arför
möbelritningar Svenska teknologföreningens arkitekttaxa, klass
V, tillämpas.. Denna klass innefattar: ''Inre och yttre dekorativa arbeten.
Kumsinrednmgar samt inre och yttre detaljer vid redan uppförda byggnader
eller vid byggnadsföretag, för vilket arkitekten åtnjuter arvode,
men vilka icke tillhöra den klass, enligt vilken arvodet i övrigt beräknats
eller vilka icke ingått i första arbetsplanen utan tillkommit på byggherrens
anmodan under arbetets gång’. Den stipulerar för arbeten av en kostnad
upp till 4,000 kronor ett arvode av 25'' procent och upp till 6,000 kronor
av 22.7 procent. Arvodet för arbeten, vilkas kostnad ligger mellan dessa
gränser, beräknas så, att den högre procentsatsen tillämpas då kostnaden
Aigger under medelproportionalen, och den lägre då kostnaden ligger över
Med denna beräkningsgrund ställer sig arvodet för ifrågavarande möbler
sålunda:

Möbel för sessionsrummet, arbetskostnad.....

arvode 25 x 4,920
100

D:o d:o gen. dir:s rum, arbetskostnad.....

arvode 25x3,379
100

Plån den sammanlagda arvodessumman har jag dragit 10 procent, ett
avdrag, som visserligen saknar hemul i gällande praxis vid beställningar
av ifrågavarande slag, men som jag ansåg mig kunna och böra göra på
grund av att mitt arbete väsentligt underlättats genom vederbörandes inom
lotsstyrelsen klara och konsekventa uppfattning om vad som åsyftades
med denna möbelanskaffning för lokaler inom ett av den svenska arkitekturhistoriens
värdefullaste minnesmärken, nämligen ett gediget tekniskt
utförande och en i möjligaste mån schablonfri formgivning och detta till
ett pris, som enligt vad all erfarenhet visar, endast kan erhållas genom
fri konkurrens mellan olika anbudsgivare.»

Den av Hallström härovan uppgivna arbetskostnaden inbegriper utöver
kostnaden för de i denna paragraf avsedda möblerna även kostnader för
ytterligare trenne möbler för styrelsens räkning, till vilka Hallström uppgjort
ritningar.

Såsom revisorerna framhållit, har1 Hallströms ersättning beräknats efter
25 procent på kostnaderna för möbelanskaffningen. Därvid har såsom av
promemorian framgår Svenska teknologföreningens taxa enligt gängse
praxis lagts till grund. Av Hallström har emellertid, vilket icke synes
hava av revisorerna beaktats, å den enligt berörda grunder beräknade ersättningen
fråndragits 10 procent.

För egen del har lotsstyrelsen, på grund av den uppfattning styrelsen
bildat sig om arten och omfattningen av det arbete, Hallström nedlagt å
ifrågavarande möbelanskaffningar, funnit den av Hallström begärda ersättningen
skälig. Lotsstyrelsen vill härvid i anslutning till innehållet i
omförmälda förklaring framhålla, att, därest anskaffning av möbler av
ifrågavarande kvalitet skett utan anlitande från styrelsens sida av arkitekt,
i priset a möblerna givetvis skulle hava inberäknats ersättning åt
utav vederbörande firma i dylikt fall anlitad arkitekt ävensom att priset

• kr. 4,920: —
= » 1,230: —
... » 3,379: —
= » 845: —

— 267 —

i sådant fall ej kunnat, såsom nu skett, bestämmas genom konkurrens. För
sin del är styrelsen övertygad om att, därest möbler av motsvarande slag
anskaffats, utan att arkitekt av styrelsen anlitats, kostnaderna för möblerna
skulle ställt sig högre än som nu blivit fallet.

Beträffande den av revisorerna påtalade posten å 117 kronor 30 öre, utgörande
ersättning till Hallström för företagna resor i och för kontroll vid
möblernas utförande, får lotsstyrelsen framhålla, att i nämnda belopp ingår
ersättning för två resor till Nyköping och en resa till Hedemora, å
vilka orter det var för styrelsen vid anbudsprövningarna bekant, att
ifrågavarande möbler skulle tillverkas. Därest det utav Tranås möbelfabriksaktiebolag
avgivna anbudet å möbler för sessionssalen antagits,
skulle nämnda belopp kommit att ställa sig betydligt högre.

Slutligen får lotsstyrelsen erinra, att riksdagens i skrivelse till Kung!.
Maj:t den 23 maj 1923 nr 192, gjorda framställning angående vidtagande
av sådana åtgärder, som kunde bidraga till nedbringande av arkitektarvodena
vid statens byggnadsföretag, av Kungl. Maj:t överlämnats till sakkunniga,
vilka, enligt vad lotsstyrelsen inhämtat, inom den närmaste tiden
ämna avgiva betänkande i ämnet, däri jämväl frågan om ersättning till
möbelarkitekter lärer komma att beröras.

I handläggningen av detta ärende hava deltagit byråchefen Curman.
överfyringenjören Lundeberg, föredragande beträffande § 80, samt byråchefen
Wirström, föredragande beträffande §§ 79, 81 och 82.

Stockholm den 9 januari 1926.

ERIK HÄGG.

Axel HUlfors.

Patent- och registreringsverkets utlåtande

i anledning av riksdagens
revisorers anmärkning del I. sid. 119.

§ 89.

Utlåtande.

Den årliga ersättning av 500 kronor, som kommissionären Åstrand enligt
meddelande i kungl. patent- och registreringsverkets skrivelse till riksdagens
revisorer den 4 december 1925 uppbär i ämlietsverket och som i
samma skrivelse betecknats såsom arvode, utgår i form av halvårsvis utbetald
gratifikation utan dyrtidstillägg. Åstrands direkta arbete för ämbetsverket
är av vida större värde än som motsva rar nämnda ersättning.

Åstrands arbete, så vitt angår granskning av bolagshandlingar, faller
helt och hållet utanför kommissionärsskapet; det är fullständigt privat.

Patent- och registreringsverket har lämnat Åstrand tillfälle att yttra
sig i ärendet: och har Åstrand till ämbetsverket inkommit med här bifogade
skrivelse jämte bilagor, utgörande svar å framställda förfrågningar,
huruvida vederbörande kunder ansåge, att statsrevisorernas uttalande i

— 268

fråga om de debiterade ersättningarna såsom i åtskilliga hänseenden
oskäligt höga hade fog för sig.

Med anledning av revisorernas uttalande, att det förefölle revisorerna
anmärkningsvärt, att patent- och registreringsverket, vilket icke torde
få anses hava saknat kännedom om de av kommissionärer tillämpade
grunderna för arvodesdebiteringarna, icke vidtagit några åtgärder för rättande
av ifrågavarande missförhållanden, får patent- och registreringsverket
meddela, att enligt ämbetsverkets mening de grunder, efter vilka
Åstrand beräknat arvode för arbetet med granskning av handlingar, äro
mycket moderata och att några missförhållanden ej förelegat. Detta torde
även kraftigt bestyrkas av de intyg, som bifogats kommissionärens skrivelse.

Patent- och registreringsverket har stor nytta av Åstrands privata arbete;
det besparar i hög grad tid och arbetskraft för ämbetsverket. Det
vore otvivelaktigt till men ej blott för allmänheten utan även för paten toch
registreringsverket, om den nuvarande ordningen skulle upphävas.

Stockholm den 8 januari 1926.

E. O. J. BJÖRKLUND.

Rudolf Hellberg.

Bil. 1.

Till kungl. patent- och regiistr e ringsve r k e t.

Undertecknad, innehavare av befattningen såsom kungl. patent- och
registreringsverkets kommissionär för aktiebo]agsregistrering, får, med
anledning av de i statsrevisorernas berättelse mot min verksamhet framställda
anmärkningar, härmed vördsamt avgiva följande förklaring.

Utöver vad som åligger mig enligt kommissionärsförfattningen plägar
jag mot särskild ersättning tillhandagå dem, som så önska, med granskning
av handlingar före deras inlämnande till registreringsverket samt
med bevakning av ärenden därstädes. Allmänheten har genom vunnen erfarenhet
allt mer och mer funnit det fördelaktigt att i nämnda avseende
begära mitt biträde för att därigenom söka undvika anmärkningar mot
handlingarna från registreringsverkets sida.

Nu hava statsrevisorerna, utan att dessförinnan tillfälle beretts mig till
yttrande, uttalat, att enligt deras bestämda uppfattning de för ovannämnda
uppdrag debiterade ersättningsbeloppen i åtskilliga hänseenden måste anses
oskäligt höga. Mot detta uttalande, vilket nog ej skulle hava vidhållits,
om det förunnats mig att yttra mig, måste jag inlägga inin bestämda
gensaga.

Först och främst torde det med skäl kunna ifrågasättas, huruvida statsrevisorerna
haft att yttra sig över dessa arvodesbelopp. Utförandet av
de uppdrag, varom bär är fråga, kan nämligen omöjligen mot förordningens
tydliga bestämmelser om kommissionärs åligganden, rubriceras
såsom tjänsteåtgärd, utan utgör eu privat sak mellan mig och mina kunder.
Statsrevisorerna erkänna själva detta indirekt, då de icke göra gällande,
att jag varit skyldig utföra uppdragen mot ersättning enligt den i
förordningen stadgade taxan. Statsrevisorernas tillvägagångssätt synes

— 269

mig därför vara i princip detsamma, »om om de t. ex. skulle mot eu statsanställd
läkare uttala sin uppfattning, att denne i sin, vid sidan av statstjänsten,
drivna enskilda praktik toge oskäligt betalt.

Jag vill icke förneka, att min inkomst under den tid, 1 juli 1924—30 juni
1925, som statsrevisorerna åsyfta, varit god. Den av statsrevisorerna gjorda
beräkningen är ock mycket för hög. Att inkomsten blivit god — något
som väl icke i och för sig kan anses klandervärt — har emellertid icke berott
på att oskäligt hög debitering i något hänseende ägt rum, utan i stället
på ärendenas stora mängd. Om man funnit ersättningarna för höga.
hade säkerligen anmärkningar framställts, men sådana hava under de elva
år, varunder jag innehaft befattningen, icke avhörts, utom i några ytterst
få, i en så stor rörelse oundvikliga undantagsfall. Däremot har det många
gånger inträffat, att vederbörande uttryckt sin mening, att jag begärt
för lågt arvode i förhållande till den lämnade hjälpen. Jag bar även i
stor utsträckning stått till tjänst med råd och upplysningar utan ersättning.

För att söka leda i bevis, att statsrevisorernas uppfattning saknar, fog,
har jag till dem av mina kunder, som mera regelbundet anlita mig, riktat
följande skriftliga förfrågan: »1 sill nu avgivna berättelse hava statsrevisorerna.
uttalat, att de funnit de av mig debiterade ersättningar vara ’i
åtskilliga hänseenden oskäligt höga’. Med anledning härav ber jag att
få hemställa till Eder, att Ni godhetsfullt ville meddela mig, huruvida Ni
för Er del anser, att nämnda uttalande bar fog för sig. Om Ni tillmötesgår
denna min begäran, ber jag även. att Edert uttalande matte göras
fullt uppriktigt, även om det skulle gå mig emot.

Alla svar, som hittills ingått, till antalet 164, bifogas härmed i bestyrkt
avskrift. (Se bil. 2.) Såsom av dessa svar inhämtas, hava de nästan
alla gått i motsatt riktning mot statsrevisorernas uttalande. Jag tvivlar
ej på, att om jag skulle begära besked även från övriga kunder, vilka
jag ej velat besvära, enär de mera sällan anlita mig, även svaren från
dem skulle bliva för mig gynnsamma, men det inkomna materialet måste
väl anses tillfyllest bevisa, att statsrevisorernas uppfattning icke delas
av dem, som betalat arvodena, och deras mening måste väl, ej annat än
.jag kan förstå, vara av avgörande betydelse för frågans bedömande.

Statsrevisorerna föreställa sig måhända, att mina göromål uteslutande
bestå i mera mekaniskt arbete, medan rätta förhållandet är att göromålen
till stor del äro av den art, att grundlig insikt i bolagstiftningen och
mångårig erfarenhet äro av nöden för ett rätt utförande av mottagna uppdrag.

På grund av vad jag sålunda anfört och visat, anser jag mig fullt berättigad
att bestrida att, såsom statsrevisorerna förmena, några missförhållanden
genom mitt förvållande uppstått.

Om det slutligen tillätes mig att yttra något med anledning av att statsrevisorerna
ifrågasatt, om icke eu sådan omläggning av kommissionärsskapet
borde äga rum, att de funktioner, somt för närvarande författningsenligt
åligga kommissionärerna inom vederbörande verk, pålades någon
eller några befattningshavare inom verket såsom en del av deras ordinarie
tjänsteåligganden, utan rätt för dem att härför uppbära någon gottgörelse
av parterna, vilka dock borde erlägga efter ärendenas beskaffenhet
avpassade avgifter till statsverket, får jag vördsamt såsom min åsikt uttala,
att eu sådan omläggning beträffande bolagsärenden hos kungl. patent-
och registreringsverket icke skulle vara till gagn ur allmänhetens

— 270 —

synpunkt. Det är just kombinationen av innehavarens av kominissionärsbetattningen
författningsenliga åligganden och hans fria verksamhet, som
ar till synnerligt gagn för allmänheten, vars intresse väl främst här bör
tillgodoses. I värjo fall borde, synes det mig, för utrönande av allmänhetens
ståndpunkt i frågan, Sveriges advokatsamfund höras, innan någon
ändring vidtages.

Stockholm den 7 januari 1925.

Gust. Åstrand.

Bil. 2.

Ernst Treffenberg.

Ledamot av Sveriges Advokatsamfund.

Stockholm den 4 januari 1926.

Heir häradshövding Gustaf Åstrand, kungl. patent- och registreringsverket,
Stockholm.

Ni har begärt mitt uttalande, huruvida jag för min del anser, att fog
finnes för statsrevisorernas omdöme, att de av Eder debiterade ersättningar
voro »i åtskilliga hänseenden oskäligt höga».

Det är mig ett nöje att kunna försäkra Eder, att jag under den långa
följd av år, som jag anlitat Edra tjänster, vid intet tillfälle funnit de av
Eder debiterade ersättningsbelopp för höga.

Jag tillfogar följande.

Statsrevisorernas aktion mot Eder beror på en uppenbar missuppfattning
å deras sida.

Den ersättning Ni uppbär utöver den för Eder såsom kommissionär
gällande taxa utgör ersättning för granskning av handlingar, som Ni
verkställer på grund av särskilda uppdrag, kanske mest från oss advokater.
Denna granskning ingår icke i Eder tjänsteplikt såsom kommissionär.

Att dessa granskningsuppdrag fatt en sä stor omfattning och bereder
Eder så avsevärda inkomster, beror på Eder duglighet och Eder flit, och
på det förtroende Ni tack vare dessa egenskaper förvärvat, främst hos oss
advokater.

Edert sysslande med sådant granskningsarbete skulle kunnat av statsrevisorerna
med fog påtalas under förutsättning, att dessa göromål övade
skadlig inverkan på Edert handhavande av kommissionärssysslan. Men
detta har icke ens påståtts och kan väl icke heller med skäl påstås.

Det skulle föra mig alltför långt att påvisa, hurusom grunden till behovet
av en sådan förberedande granskning, som den Ni verkställer, ligger
uti själva det normativsystem, som år 1897 efterträdde det dittills gällande
sankt ion ssystemet, då det icke var så noga med vare sig ansökningshandlingarnas
innehåll eller med formalia. Kungl. Maj:t hade j,u
fri prövningsrätt och kunde råtta till vad som brast. Nu däremot fordras
ju en stricte genomförd överensstämmelse mellan registreringshandlingarna
och lagen, jämte stor formell påpasslighet. Det fordras en experts
granskande öga för att tillse, att registreringshandlingar äro i behörigt
skick, när de ingivas till patentverket. Och det är med sådan expertis Ni
står oss advokater och allmänheten till tjänst, mot skälig ersättning.

— 271 —

Därest Ni i sinom tid efterträdes av en kommissionär, som icke besitter
Eder kunnighet och energi, så komma gransk ningsuppdragen och inkomsterna
därav att söka sig till annat håll, och statsrevisorernas bekymmer
att skingras. Men jag tror, att vi advokater lia anledning vara
belåtna så länge den nuvarande ordningen kan upprätthållas.

Högaktningsfullt
Ernst Treffenberg.

I besittning av Edert ärade av gårdagen bedja vi härmed få meddela, att
vi anse, att de ersättningar, som Ni debiterat oss för vara uppdrag till
Eder, äro fullt skäliga. Särskilt vilja vi framhålla, att vi äro tacksamma
för de muntliga råd och upplysningar, som vi vid flerfaldiga tillfällen
erhållit av Eder, utan att därvid hava debiterats någon ersättning.

Högaktningsfullt

Aktiebolaget Göteborgs Bank. Ombudsmannaexpeditionen.

A. M. Nerman.

Carl Trygger.

Stockholm den 22 december 1925.

Till svar å Eder skrivelse av den 16 dennes få vi meddela, att vi för
vår del icke vid något tillfälle funnit de av Eder debiterade arvoden för
höga, utan tvärt om avsevärt understigande de arvoden, som för motsvarande
arbete debiteras av advokater.

På grund av de minutiösa bestämmelserna i fråga om forma! ia för registreringshandlingar,
hava vi alltid betraktat det såsom en fördel att
kunna få granskningen av handlingar verkställd genom Eder.

Högaktningsfullt

Aktiebolaget Mälarebanken. Ombudsmannaexpeditionen.

Clas Östberg.

Stockholm den 22 december 1925.

Till svar å Eder cirkulärskrivelse av den 17 dennes bedja vi få meddela,
att vi för vår del ej vid något tillfälle funnit av Eder oss debiterade
aTvoden oskäliga.

Högaktningsfullt

Skandinaviska Kreditaktiebolaget.

Gustav Rabe.

N. Triestedt.

Stockholm den 17 december 1925.

Med anledning av Edert ärade av den 16 dennes få vi meddela,
att vi icke haft några anmärkningar att göra mot de arvoden Ni debiterat
oss, utan. att vi funnit desamma skäliga.

Högaktningsfullt
Stockholms Enskilda Bank.

Arfwedson.

Kj. Karlsson.

272 —

A.-B. Svenska Handelsbanken.

Stockholm den 19 december 1925.

Till svar å Edert ärade av den 17 dennes ber jag få meddela, att de arvoden
Ni debiterat för från mig mottagna ärenden enligt mitt förmenande
varit synnerligen moderata, i några fall så blygsamma att jag — som Ni
kanske torde erinra Eder — framställt förfrågan huruvida icke möjligen
något skrivfel kunde föreligga.

Högakta ingsfu 111
Fritz Belfrage.

Sven Aronssons Advokatkontor.

Stockholm den 18 december 1925.

I anledning av den från statsrevisorernas sida uttalade anmärkningen
om »i åtskilliga hänseenden oskäligt höga» debiteringar för av Eder tillgodoräknade
ersättningar för biträde med ärenden hos kungl. patent- och
registreringsverket få vi härmed såsom vår på mer än tioårig erfarenhet
grundade mening uttala, att vi i det mycket avsevärda antal fall, i
vilka vi haft nöjet att begagna Eder assistance, aldrig haft anledning
till någon dylik iakttagelse.

Högaktningsfullt
Sven Aronsson.

Advokaten Simon Axelsson.

Ledamot av Sveriges Advokatsamfund.

Stockholm den 17 december 1925.

1 besittning av Edert ärade av den 16 dennes får jag meddela, att jag
förut genom tidningspressen tagit del av statsrevisorernas uttalande
rörande Edra debiteringar. Jag får säga, att jag därvid blev uppriktigt
förvånad. Sedan tio år tillbaka har jag haft nöjet och förmånen att få
vända mig till Eder i ärenden rörande aktiebolag, där min egen kunskap
och erfarenhet icke räckt. Därvid bär jag alltid haft den känsla av
trygghet, som man har, då man vänder sig till en fullt kompetent person,
och en person, som dessutom i sitt bemötande mot allmänheten städse visat
en humanitet och frigjordhet från varje byråkratiskt uppträdande,
som icke alltid är till finnandes. Såsom Ni kanske torde erinra Eder,
har jag flera gånger påpekat, att det ringa arvode, som Ni debiterat, icke
stått i rimligt förhållande till den nytta, som jag haft av Eder hjälp och
Edra råd. Jag har bland annat i en rättegång konsulterat Eder i eu mycket
viktig fråga. Jag följde Edra råd och anvisningar, och resultatet
blev döt önskade. För detta har Ni absolut vägrat att taga någon betalning.
Jag har vid fyrfaldiga tillfällen varit uppe i patent- och registreringsverket
och besökt Eder med vissa förfrågningar såsom t. ex. angående
utsikterna att få ett visst bolagsnamn registrerat. För dylika förfrågningar
har jag aldrig fått lämna någon valuta.

De debiteringar, som Ni gjort för granskning av registreringshandlingar
m. m., har jag alltid ansett vara synnerligen låga.

De jurister bland mina bekanta, som jag talat vid i denna sak, instämma
till fullo med mig.

Detta mitt uttalande är »fullt uppriktigt» och må visas för vem det
vara månde.

Med utmärkt högaktning
Simon Axelsson.

273 —

Stockholm den 19 december 1925.

I besittning av Eder skrivelse den 16 dennes bedja vi få meddela, att
vi, som nu i flera år regelbundet anlitat Eder för de många registreringsärenden,
varmed vi haft att taga befattning, alltid funnit Edra arvoden
synnerligen rimliga. Vi anse, att det är en utomordentligt värdefull
hjälp Ni lämnar allmänheten, som därigenom på ett snabbt och billigt
sätt blir uppmärksamgjord på förekommande anmärkningar i registreringsanmälningarna.
Att detta är synnerligen angeläget framgår redan
därav att det torde vara få dylika anmälningar, som äro utan anmärkning
i ena eller andra avseendet. Med hänsyn till de obehag, dröjsmål och
kostnader, som registreringens förhalande för att ej nämna underkännande
kan medföra och med hänsyn till att i allmänhet eljest särskilt ombud
måste anlitas för att avhjälpa anmärkningarna, är det så mycket
mera angeläget att i Eder äga en pålitlig hjälp härmed. Det arbete, Ni
givetvis måste ägna häråt hava vi, som nämnt, aldrig funnit annat än
fullt skäligt debiterat.

Med utmärkt högaktning

H. Dahlins Advokatbyrå.

Harald Dahlin.

Ivar Engellau.

Ledamot av Sveriges Advokatsamfund.

Stockholm den IT december 1925.

Härmed får jag erkänna ingången av Edert brev av gårdagen.

Rörande min åsikt, huruvida de av Eder debiterade arvoden kunna betraktas
såsom oskäliga eller ej, får jag, som under de senare åren mångfaldiga
gånger anlitat Eder beträffande det fyratio-tal bolag, vars juridiska
angelägenheter jag sköter, härmed meddela, att jag anser Edra arvoden
synnerligen moderata med hänsyn till det förtjänstfulla och noggranna
arbete, Ni nedlägger vid behandlingen och bevakningen av de
ärenden, som av mig lämnas till Eder. Jag har förut muntligen för Eder
påpekat, att Ni i åtskilliga fall, där det rört sig om störa ekonomiska intressen,
debiterat allt för lågt arvode med hänsyn till ärendenas vikt och
omfattning.

Högaktningsfullt
Ivar Engellau.

Professor Martin Fehr.

Ledamot av Sveriges Advokatsamfund.

Stockholm deu 18 december 1925.

I skrivelse av den 16 dennes bär Ni anhållit om meddelande, huruvida
jag för min del anser att de av Eder debiterade ersättningar med fog
kunna betecknas såsom »i åtskilliga hänseenden oskäligt höga». Ni har
samtidigt anmodat mig att uttala mig fullt uppriktigt, även om uttalandet
skulle gå Eder emot.

Med anledning av denna hemställan har jag genomgått de debiteringar,
som av Eder påförts min advokatbyrå sedan dess startande år 1920. Det
är åtskilliga uppdrag, som Ni för min räkning utfört med handlingars ingivande
i olika aktiebolagsärenden, varjämte jag även vid några tillfällen
konsulterat Eder angående aktiebolagslagens tolkning och tillämpning.

18 — Rev-berättelse ang. statsverket för år 1935. HT.

274 —

De debiterade ersättningarna växla med 5 kronor och 40 kronor. Sistnämnda
belopp, som återfunnits vid ett par tillfällen under år 1922, synes
emellertid att döma av debiteringarna under åren 1923 och 1924 numera
av Eder ba för motsvarande ärenden .sänkts till 25 kronor.

Enligt min erfarenhet är det som regel i mina klienters intresse att låta
deras handlingar ingivas till patentverket genom Eder, oavsett den därmed
förenade kostnaden. Även med den största uppmärksamhet från eu
advokats sida kännes det alltid tryggt att få dylika handlingar i förväg
granskade av Eder. Anmälningar, som skola registreras i patent- och registreringsverket,
äro, som Ni bäst vet, underkastade eu mängd formella
föreskrifter även beträffande detaljer. En liten felskrivning eller något
förbiseende skulle vid ämbetets prövning kunna föranleda förelägganden
eller rent av avslag, varav skulle följa tidsutdräkt i ett ärende, där kanske
även ett obetydligt dröjsmål kan vålla stor olägenhet. Den uppmärksamhet,
snabbhet och sakkunskap, varmed Ni granskar de genom Eder
ingivna handlingarna, ger en värdefull garanti mot dylik menlig tidsutdräkt.
Även av andra praktiska skäl är det enligt min erfarenhet lämpligt
att anlita Edra tjänster.

De av Eder debiterade ersättningarnas belopp finner jag, såvitt jag
har kännedom därom, vara, med hänsyn till det av Eder å ärendena nedlagda
arbete, synnerligen skäliga.

Högaktningsfull t
Martin Fehr.

Emil Heijnes Advokatbyrå.

Stockholm den 20 december 1925.

I anledning av Eder cirkulärskrivelse av den 16 innevarande december
med förfrågan, huruvida vi för vår del anse, att av Eder debiterade
ersättningar varit oskäligt höga, få vi härmed meddela, att vi icke funnit
anledning att framställa någon som helst anmärkning mot de ersättningar,
som Ni i olika fall debiterat oss. Enligt vårt förmenande hava dessa nämligen
varit fullt skäliga, varjämte vi tillägga, att vi städse varit synnerligen
tillfreds med det sätt, varpå Ni i olika avseenden biträtt oss.

Högaktningsfullt
Emil Heijnes Advokatbyrå.

Emil Heijne.

Advokatfirman
Hultman & Rockström.

Ledamöter av Sveriges Advokatsamfund.

Stockholm den 22 december 1925.

I anledning av Eder skrivelse den 16 dennes få vi, rörande Edra debiteringar
för besvär med registrering av aktiebolagsärenden, som vi för benäget
biträde till Eder överlämnat, härmed förklara, att varken vi eller
våra uppdragsgivare i något fall haft anledning till anmärkning mot desamma
och bliva vi Eder förbunden att för framtiden såsom hittills 1‘å
anlita Eder i berörda hänseende.

Högaktningsfullt
Hultman & Rockström.

John Ad. Hultman. Arthur Rockström.

:

— 275 -

Advokat Karl Håkansson.

.luns utriusque Kand.
ledamot av Sveriges Advokatsamfund.

Stockholm den 17 december 1925.

I anledning av Edert ärade den 16 innevarande december med begäran
om uttalande i anledning av statsrevisorernas mot Eder framställda anmärkning
angående debitering av arvoden, får jag härmed såsom min uppfattning
uttala, att jag funnit dessa synnerligen moderata, särskilt i betraktande
av den värdefulla och snabba hjälp, som alltid lämnas av Eder
vid påfallande behov.

Högaktningsfullt
Karl Haka lisma.

Mauritz Carlson.

.luris Kandidat.

Stockholm den 22 december 1925.

Har att erkänna mottagandet på sin tid av Edert ärade av den 16 dennes,
däri Ni begär ett uttalande från min sida beträffande befogenheten av
det utav årets statsrevisorer gjorda uttalandet i fråga om storleken av
de ersättningar Ni i bolagsärenden plägar debitera. På grund av en mängd
brådskande arbeten har besvarandet av Edert brev blivit några dagar
fördröjt.

Jag tar nu fasta på Eder önskan, att mitt uttalande måtte göras fullt
uppriktigt även om det skulle gå Eder emot. Jag vill då säga, att enligt
min uppfattning de debiterade arvodena nog varit högre, än som kan anses
motsvara kommissionärens arbete i de olika ärendena, och avsevärt
högre än som av kommissionärer i andra verk och bos andra myndigheter,
med vilka jag bär beröring, pläga uttagas.

Jag har genomgått ett hundratal räkningar från Eder, som under de
senare åren (fr. o. m. år 1920) blivit av mig likviderade. Ingen av dessa
räkningar — frånsett dem, som avse enbart anskaffande av registreringsbevis,
i vilka arvodet utgjort 75 öre per bevis — upptager ett lägre arvode
än 10 kronor. Det stora flertalet av de ärenden, som dragit eu kostnad
hos Eder av 10 kronor, torde hava avsett vanliga anmälningar om ändringar
i respektive styrelsers sammansättning, beslut om trädande i likvidation
och annat därmed jämförligt, allt ytterst enkla ärenden, i vilka den
granskning, som erfordrats, varit av rent mekanisk art och verkställd på
ett ögonblick. Har det gällt nyregistrering av bolag, ändring av bolagsordning,
öknings- eller nedsättningsbeslut, har arvodet varit högre: ofta 15
kronor, flera gånger 35, 40 å 50 kronor, eu gång 75 kronor. I betraktande
därav, att registreringshandlingarna i mina bolagsärenden alltid utarbetats
med synnerligen stor omsorg, torde den genom kommission area
verkställda granskningen hava även i ärenden av mera vidlyftig beskaffenhet
varit ett skäligen lätt arbete. Härom vittnar ock den omständigheten,
att det rent av hört till undantagsfallen, att någon rättelse eller
komplettering i mina ärenden behövt göras.

Att jag funnit arvodena väl så höga, torde ock framgå därav, att jag i
många fall icke ansett mig kunna belasta respektive bolag med något
arvode för mina personliga besvär i ärendet (med handlingens uppsättande
hk m.), enär det hela icke synts mig värt mera än den kostnad, som debiterats
för igranskningen i patentverket.

— 276

Detta oaktat liar jag under alla dessa år oavlåtligt anlitat kommissionären,
och man kan med skäl fråga vad anledningen härtill varit. Jag
vill härtill svara, att ehuru jag icke haft något egentligt behov av handlingarnas
eftergranskning genom kommissionär en, så har jag dock funnit
mig i att betala ersättning för sådan granskning icke blott för att vara
mera trygg emot risken av anmärkningar utan även och huvudsakligen
för att få kommissionärens medverkan till ärendets snabba framförande
i verket och alldeles särskilt för att få omedelbar underrättelse såväl om
eventuella anmärkningar som ock därom., att ärendet nu vore klart och
att bevis kunde hämtas. Detta har varit så stor fördel för mig, att jag
ej brytt mig om att anmärka på de debiterade arvodena, men då jag nu
ombetts att uttala min uppriktiga mening om saken, har jag ansett mig
böra meddela vad jag ovan sagt.

Jaig skulle finna det lyckligt om normen för arvodena bleve på något
sätt fastslagen. Som det nu är, synes alltför stort spelrum vara lämnat
åt godtycket, och kanske har ock någon gång eu viss hänsyn vid arvodesberäkningen
tagits till bolagets storlek och betalningsförmåga. Dylika
hänsyn kunna tagas av en praktiserande advokat, men knappast enligt min
mening av kommissionären i ett ämbetsverk. En nära liggande risk förefinnes
då alltid: den nämligen, att den som kan betala bra, får en gynnad
ställning. Jag vill härmed icke hava sagt, att denna risk blivit på något
sätt aktualiserad vare sig hos Eder eller hos det verk, vars kommissionär
Ni är. Men risken finnes, och den bär icke finnas.

Jag hoppas nu blott att Ni icke tager illa upp att jag uttalat mig så
pass öppenhjärtigt, som jag gjort. Det har skett för att tillmötesgå Eder
egen önskan.

Med utmärkt högaktning

M. Carlson.

Wilhelm Kjellströms
Advokatbyrå.

Stockholm den 17 december 1925.

Jag har att erkänna emottagandet av Edert gårdagshrev i rubricerade
angelägenhet. T anledning av detsamma får jag anföra följande. Jag
har synnerligen hög tanke om statsrevisorernas i många hänseenden
ytterst gagneliga verksamhet. Redan när jag ur tidningarna tog del av
de anmärkningar, som statsrevisorerna riktat mot Eder, slög det mig
emellertid, att deras uppfattning angående Edra debiteringar alldeles avvek
från min egen erfarenhet av desamma. Jag har alltid ansett Edra
debiteringar snarast billiga. Då aktiebolagslagen är så skriven, att även
viktiga transaktioner måste genomföras utan att uttalande från myndigheterna
förrän efteråt erhållas, huruvida de formella betingelserna för
transaktionernas genomförande är o uppfyllda, är det synnerligen lyckligt,
att advokaterna kunna hänvända sig till Eder för granskning av handlingarna.
Med de stränga fordringar, som kungl. patent- och registreringsverket
har i fråga om formen skulle man utan den förberedande
granskning, som Ni med Eder .stora erfarenhet i aktiebolagsfrågor ägnar
åtskilliga ärenden, i många fall känna sig ytterst osäker.

Jag har äran teckna.

Med utmärkt högaktning
Wilh. Kjells tron).

— 277 —

Stockholm den 19 december 1925.

Med anledning av statsrevisorernas anmärkning mot de av Eder beräknade
arvodena hava vi äran framhålla, att vi icke kunna finna de ersättningar,
som Ni debiterat oss för granskning av handlingar i registreringsärenden,
annat än mycket moderata.

Högaktningsfullt
Advokatfirman Lagerlöf.

Olle Ohlsén.

Med anledning av Edert ärade av den 16 dennes fa vi förklara, att vi
alltid funnit det vara för oss synnerligen fördelaktigt att i tveksamma fall
kunna få hänvända oss till Eder i bolagsärenden, och att vi aldrig funnit,
att någon som helst berättigad anmärkning kunnat framställas mot de av
Eder debiterade arvodena.

Högaktningsfullt

Advokatfirman Lagercrantz & Dalén.

Hjalmar Dalén.

«

Advokaterna Lidforss och Levy.

Stockholm den 19 december 1925.

På begäran få undertecknade, som under flera år vid mångfaldiga tillfällen
anlitat Eder för granskning av bolagshandlingar och dylikt med
nöje intyga, att vi alltid funnit Edert arvode för utfört arbete synnerligen
moderat.

Högaktningsfullt
Leodor Levy.

Alt Lindahls Advokatbyrå.

Till svar å Eder gårdagsskrivelse får jag meddela, att jag icke i något
fall under de 10 år, som jag anlitat Edert biträde i bolagsregistreringsärenden,
funnit de av Eder debiterade arvodena för högt tilltagna. Jag
har i stället — särskilt under de senaste åren — kunnat konstatera, att
Ni beräknat ytterst blygsamma ersättningar och jag begagnar tillfället att
framföra mitt tack till Eder för alla de upplysningar och råd, som Ni
under årens lopp givit oss telefonledes och för vilka Ni icke velat betinga
Eder något arvode.

Högaktningsfullt
Alf Lindahl.

Gerhard Lindgrens Advokatbyrå.

Stockholm den 18 december 1925.

Med anledning av Edert brev den 16 dennes får jag härmed äran meddela,
att jag, som anlitat Eder som kommissionär vid registrering av aktiebolagsärenden
och dylikt sedan 20 år tillbaka, funnit Edra debiteringar
mycket skäliga, och har jag vid upprepade tillfällen för kolleger omnämnt
detta förhållande. Icke blott jag utan alla mina kolleger, som mg talat
med om Eder, kunna intyga, att Ni ej mindre vant skalig i Edra arvoden.

— 278 —

utan aVen synnerligen omsorgsfull vid uppdragens utförande, och att en
delÄ ,tlffa ^lagsärenden, där mycket störa ekonomiska intressen
stätt på spel, en kunnat arrangeras utan Edert välvilliga och värdefulla
bistånd.

Med utmärkt högaktning
Gerhard Lindgren.

Stockholm den 21 december 1925.

Med anledning av Eder skrivelse den 16 dennes få vi härmed bekräfta,
att vi i ett flertal fall anlitat Edert biträde i aktiebolagsärenden och att
vi icke någon gång haft skål att anmärka på Edra debiteringar.

Högaktningsfullt

Ljungholm och bandqvist, Advokatkontor.

Carl Ljungholm. Carl Lundqvist.

Stockholm den 4 januari 1926.

Härmed få vi med anledning av statsrevisorernas uttalande att av Eder
debiterade ersättningar skulle vara i åtskilliga hänseenden oskäligt höga
med största nöje betyga, att vi på grund av vår erfarenhet i detta hänseende
hava eu alldeles motsatt åsikt. Redan den omständigheten, att vi
låta alla ärenden av någon betydenhet gå genom Eder, tyder ju på, att det
finns någon anledning att klaga över de debiterade arvodena; och förhållandet
är också, att vi alltid hyst den åsikten, att de av Eder debiterade
ersättningarna med hänsyn till det arbete, som uppdraget i varje fall
betingat, varit synnerligen moderat tilltagna,

Högaktningsfullt
John Lodéns Advokatbyrå.

Sven Runnqvist.

Stockholm C. den 19 december 1925.

I skrivelse den 17 dennes har Ni bett oss meddela Eder, huruvida vi för
vår del anse, att ett av statsrevisorerna gjort uttalande därom, att de funnit
de av Eder debiterade ersättningar i åtskilliga hänseenden oskäligt
höga, har fog för sig. Tillika har Ni särskilt begärt, att vårt uttalande
måtte göras fullt uppriktigt, även om detsamma skulle gå Eder emot.

I anledning härav få vi, med beaktande av Eder sålunda givna föreskrift,
såsom vår i allo uppriktiga åsikt uttala, att vi i samtliga de fall,
då vi haft förmånen att taga Eder sakkunniga hjälp i anspråk, för erhållande
av råd och anvisningar eller för granskning av handlingar, avsedda
för registreringsansökan, städse funnit Eder arvodesberäkning moderat,
samt att vi i intet fall kunnat beteckna densamma såsom, dyr eller,
ännu mindre, oskälig.

Med utmärkt högaktning
Erik Lundins Juridiska byrå.

Erik Lundin.

— 279 -

Yngve Lyttkens’ Advokatbyrå.

Stockholm den 19 december 1925.

Med anledning av i Eder skrivelse den 16 dennes begärt utlåtande, huruvida
jag anser Edra arvodesdebiteringar oskäligt höga, ber jag få meddela,
att jag, med hänsyn till den värdefulla hjälp, jag av Eder erhållit
vid bolagsbildningar, funnit Edra därvid gjorda debiteringar synnerligen
skäliga.

Högaktningsfullt
Yngve Lyttkens.

Stockholm, den 19 december 1925.

Till besvarande av Eder fråga i brev den 16 dennes, huruvida vi funnit
de av Eder debiterade ersättningarna vara i något fall »oskäligt höga» är
det oss ett nöje att härmed förklara att vi, särskilt med hänsyn till den
synnerliga vikten och brådskan av, samt omfattningen av Edra besvär i
de ärenden, vari vi anlitat Eder, i varje särskilt fall funnit Edra ersätt- ~
ningsanspråk fullt motiverade oeh skäliga.

Högaktningsfullt
Eliel Löfgrens Advokatbyrå.

Eliel Löfgren.

Axel Nilssons Advokatkontor.

Axel T. Nilsson. Folke Gripe.

Ledamöter av Sveriges Advokatsamfund.

Stockholm den 17 december 1925.

Till svar å Eder skrivelse av gårdagen bekräftar jag gärna, att jag
städse funnit av Eder såsom kommissionär i kungl. patent- och registreringsverket
debiterade arvoden synnerligen skäliga..

Att det för advokaterna i allmänhet är mycket värdefullt att hava tillgång
till Eder sakkunskap, då det gäller mera invecklade ärenden, lärer
vara ostridigt. Lagen om aktiebolag är full av detalj bestämmelser, vilka
man lätteligen förbiser, och om vilka man ofta är tveksam. En telefonpåringning
till Eder eller i verkligt besvärliga frågor ett besök hos Eder
sparar både tid och penningar. Det lärer icke kunna sättas i fråga att
den personal, som sysslar med ärendenas föredragning skall på dylikt sätt
tillhandagå. Också i de mest enkla ärenden har jag ansett det bäst och
billigast att anlita Eder. Verkets lokaler äro så hänsynslöst förlagda att
besök där kostar betydligt mera än postporto + arvode till Eder. Även
om det gäller exempelvis anmälan om ny styrelse i ett bolag är det utmärkt
att på förhand få det konstaterat att handlingarna äro riktiga; man
har glömt skriva ut att firmatecknaren är svensk undersåte, man har icke
haft reda på huru styrelsen förut varit sammansatt och dylikt, — rena
formsaker, som icke äro värda två å tre besök i en utkant av staden.

Med största högaktning
Axel Nilsson.

Harry Nissen.

Notarius Publicus och Advokat.

— 280 —

Stockholm den 5 januari 1926.

Till svar å Edert ärade den 16 december 1925 har jag härmed äran intyga,
att jag alltsedan Edert tillträde till befattningen såsom kommissionär
hos kung], patent- och registreringsverket anlitat Edert biträde i så gott
Man alla mig anförtrodda bolagsärenden, och att jag städse funnit de av Eder
debiterade arvodena synnerligen måttfulla, skäliga och väl avvägda med
hänsyn till ärendenas olika beskaffenhet.

Högaktningsfullt
Harry Nissen.

Carl Norströms Advokatbyrå.

Carl Norström.

Juris Kandidat.

Stockholm den 4 januari 1926.

I dagspressen har jag med förvåning erfarit de anmärkningar, statsrevisorerna
skulle hava framställt rörande av Eder debiterade ersättningar
för utfört arbete i bolagsregistreringsärenden.

Det är mig därför en plikt och ett nöje att betyga, att de mig av Eder,
alltsedan jag år 1917 haft förmånen att få vända mig till Eder i berörda
''S mM, ^enden, debitera(h> arvodena icke varit i något hänseende oskäliga.

Tillika vill jag härmed begagna tillfället ånyo betyga min redan många
gånger upprepade tacksamhet för de otaliga gånger Ni, utan att begära
någon ersättning, tillhandagått mig med värdefulla upplysningar och råd
såväl vid mina personliga besök å Edert ämbetsrum som vid samtal per
telefon.

Med utmärkt högaktning

C. Norström.

Helge Richter.

Ledamot av Sveriges Advokatsamfund.

Stockholm den 18 december 1925.

I besittning av Eder ärade skrivelse av den 17 dennes, vill jag meddela,
att då jag av pressen fick kännedom om citerade uttalande, detta väckte
min förvåning. För min del har jag städse funnit de debiterade avgifterna
för besvär så billiga, att jag ofta föredragit att anlita Eder bemedling
framför att sända sakkunnigt bud eller själv sätta till tid, för vilken jag
haft mera lönande användning på annat håll.

Jag begagnar tillfället uttala mitt tack för städse visad tjänstvillighet
och värdefullt stöd med avseende å olika ärenden i verket.

Högaktningsfullt
Helge Richter.

Gottfr. Ströms Advokatbyrå.

Jur. Kand.

Stockholm den 21 december 1925.

I skrivelse av 16 dennes har Ni med anledning av vissa statsrevisorernas
anmärkningar begärt mitt uttalande om huruvida jag, vid anlitande av

— 281

Edra tjänster som kommissionär för aktiebolagsärenden, fnnnit de av
Eder i detta avseende debiterade arvoden vara oskäligt höga.

Jag får äran meddela Eder som svar härå, att jag med hänsyn till den
grundlighet och samvetsgrannhet, som den för min räkning av Eder utförda
eftergranskningen och överarbetningen av för registrering insända
handlingar alltid burit vittne om, funnit Edra arvoden måttfulla och skäliga.

Högaktningsfullt
Gottfr. Ström.

Advokaten K. E. Wawrinsky.

Stockholm den 22 december 1925.

I brev av den 16 dennes har Ni i anledning av utav statsrevisorerna
gjort uttalande, att de funnit av Eder debiterade ersättningar vara »i åtskilliga
hänseenden oskäligt höga», begärt ett uttalande av mig, huruvida
jag för min del ansåge att statsrevisorernas uttalande hade fog för sig.
varjämte Ni anhållit att jag skulle yttra mig fullt uppriktigt, även om
mitt uttalande skulle gå Eder emot.

I anledning härav är det mig ett nöje att kunna uttala att jag för min
del aldrig funnit de av Eder debiterade ersättningarna vara annat än mycket
skäliga; de ärenden, i vilka jag mestadels tagit Edert benägna biträde i
anspråk ha varit aktiebolagsregistreringar och vill jag icke underlåta att
framhålla att Edert vänliga intresse alltid varit en stor hjälp, särskilt
för att under hand få kompletterade de då och då vid sådana tillfällen
lätt uppkommande smärre felaktigheter eller brister, vilkas avhjälpande
varit en förutsättning för registreringens beviljande.

Högaktningsfullt
K. E. Wawrinsky.

Uti ärade skrivelsen av den 17 innevarande december har herr kommissionären
anhållit om ett uppriktigt meddelande, om jag finner statsrevisorernas
uttalande, att de av herr kommissionären debiterade ersättningar
vore i åtskilliga hänseenden oskäligt höga, äga fog för sig; och får i anledning
härav jag göra följande uttalande.

Allt isedän år 1898 har jag varit verkställande direktör uti två aktiebolag
och har såsom privatjurist jämväl i övrigt sysselsatt mig med sådana
bolag samt därunder trätt i förbindelse med kommissionären.

Härvid har jag kommit att beakta en väsentlig skillnad emellan den uppgift,
som vilar å kommissionären hos patent- och registreringsverket samt
den uppgift, som åligger kommissionären hos en del andra ämbetsverk.

I början av 1890-talet var jag, som då tjänstgjorde såsom amanuens hos
registratorn i kungl. kammarrätten, själv kommissionär hos sistnämnda
ämbetsverk. Hå besvärsmål en så gott som utan undantag inkommo i sista
stunden, kunde jag ej åt dessa ägna annan handläggning än att bryta kuvertet
och flytta akten tvärs över bordet till registratorn. För detta obetydliga
arbete var en ringa ersättning skälig.

Men kommissionären hos patent- och registreringsverket har alltid fattat
sin uppgift på annat sätt. Till gagn för aktiebolagen och för dem,
som ingiva eller insända registreringshandlingarna, granskar kommissionären
dessa med den effektivitet, som en lång övning skänker. Hetta är

— 282

ett kvalitetsarbete, som kräver annan betalning än -den statsbudsligä,
som måhända för kommissionärer i en del ämbetsverk kan vara skälig.

Enligt mitt vördsamma förmenande härrör statsrevisorernas uttalande
från en bristande kännedom, om nu nämnda förhållande.

Helt nyligen ingav jag, för registrering, till herr kommissionären anmälanden
från två olika bolag. Herr kommissionären infordrade därvid
från _arkivet akterna angående dessa bolag, jämförde uppgifterna i anmälningsskrifterna
med uppgifterna i akterna och påkallade därefter
en rättelse.

Med avseende å det högst nyttiga arbete herr kommissionären utför, har
jag alltid funnit de av Eder debiterade arvoden låga.

Stockholm den 20 december 1925.

Med utmärkt högaktning
Hugo Wennerholm.

Auditör.

Stockholm den 18 december 1925.

Med anledning av Eder förfrågan i skrivelse av den 16 dennes beträffande
av Eder debiterade ersättningar få vi, sedan vi för kontrollens skull
genomgått en mängd ärenden, som vi under årens lopp låtit passera genom
Eder, uttala som vår mening, att Edert arvode icke i något fall överskridit
gränsen för vad som kan anses skäligt, och att vi dessutom satt
synnerligen stort värde, på, att vi vid skilda tillfällen kunnat hos Eder
erhålla vägledning rörande förfarandet i en del besvärligare ärenden.

Högaktningsfullt
Nils Wirgins Advokatbyrå.

Nils Wirgin.

.iur. Kand. Olof Waern.

Ledamot av Sveriges Advokatsamfund.

Stockholm den 18 december 1925.

Med anledning av häradshövdingens skrivelse av den 16 dennes beder
jag få meddela, att jag icke i något fall funnit av Eder debiterade arvoden
ens höga, utan anser jag mig tvärtom stå i stor tacksamhetsskuld till
Eder för värdefulla råd och hjälp.

Med utmärkt högaktning
Olof Waern.

Till svar^ å Eder skrivelse får jag härmed meddela, att jag för min del
icke har något som helst att erinra mot de arvoden, som av Eder såsom
kommissionär debiterats i ärenden, som av mig överlämnats till Eder och
ingalunda anser dem för höga.

Högaktningsfullt
Per Yngströms Advokatbyrå.

Per Yngström.

— 283

Stockholm den 21 december 1925.

Vi erkänna mottagandet av Eder cirkulärskrivelse den 16 dennes med
begäran om vårt uttalande angående skäligheten av de av Eder beräknade
ersättningarna och få härmed till svar meddela, att vi icke haft anledning
till anmärkning däremot.

Högaktningsfullt

Trafikaktiebolaget Grängesberg—Oxelösund.

Gunnar Willner.

P. Bäcklin.

Stockholm 2 den 29 december 1925.

Med anledning av Edert ärade av den 16 dennes få vi nöjet meddela,
att vi och våra dotterbolag alltid funnit de av Eder begärda arvodena för
granskning och inlämnande av registreringsärenden synnerligen humana,
samt att de enligt vårt förmenande hållit sig snarare i underkant. Vi
kunna sålunda ej dela statsrevisorernas uppfattning.

Högaktningsfullt

Stockholms Superfosfat Fabriks Aktiebolag. Ombudsmannaexpeditionen.

Hjalmar Nyman.

Stockholm den 21 december 1925.

Vi äro i besittning av Edert cirkulärbrev av den 16 dennes, och tillåta
oss med anledning därav meddela, att vi icke se oss i tillfälle att göra
något uttalande i den av Eder berörda frågan.

Högaktningsfullt

Aktiebolaget Vin- & Spritcentralen
Ivan Bratt.

Göteborg den IT december 1925.

Vi ha emottagit Edert ärade av den 16 dennes.

Vid de tillfällen då vi uppdragit åt Eder att granska översända registreringshandlingar,
ha vi naturligtvis förutsatt att Ni härför skulle beräkna
särskilt arvode. Vi ha aldrig gjort någon anmärkning gentemot de arvoden,
Ni därvid beräknat, då vi ansett det vara av stort värde för oss att
få handlingarna noggrant granskade av Eder före ingivandet.

Högaktningsfullt

Alméns Advokatbyrå, Lindesjöö & Bergvall.

Ragnar Bergvall.

A linstrand & Wennerberg
Advokatbyrå.

Göteborg den 18 december 1925.

Till svar å Edert ärade av den 16 dennes få vi härmed meddela, att vi
under den följd av år, som vi haft förmånen använda Eder såsom ombud
i aktiebolagsärenden, aldrig någon gång haft någon anmärkning att gorå
mot Edra arvodesdebiteringar utan städse funnit dem skäliga.

Högaktningsfullt
Almstrand & Wennerberg.
Fred. Holmgren.

— 284 —

Gunnar Berghs Advokatbyrå.

Inneh. Gunnar Bergh, Jur. Kand.

Ledamot av Sveriges Advokatsamfund.

Göteborg den 17 december 1925.

I anledning av Eder värda gårdagsskrivelse vill jag härmed meddela,
att i den stora mängd ärenden, berörande aktiebolagsregistrering, som av
min byrå till Eder överlämnats, jag ingen gång funnit någon som helst
anledning till anmärkning mot de av Eder debiterade ersättningarna,
utan har jag städse funnit anledning till belåtenhet över det arbete med
granskning och korrigering, som av Eder företagits, efter en från min
sida en gång för alla gjord hemställan härom. Jag har därför städse funnit
den ersättning, som Ni i sådant avseende tillgodofört Eder, vara ytterst
rimlig i förhållande till de tjänster, som Ni sålunda på min speciella hemställan
gjort mig.

Jag begagnar tillfället att uttrycka min tacksamhet för Edert tillmötesgående
under gångna tiden och tecknar

Högaktningsfullt
Gunnar Bergh.

Gustaf Fitgers Advokatbyrå.

Innehavare:

e. o. Hovrättsnotarien Gustaf Fitger.

Ledamot av Sveriges Advokatsamfund.

Göteborg den 18 december 1925.

Med anledning av Eder skrivelse den 16 dennes är det mig ett nöje att
meddela, att såväl jag som mina klienter funnit av Eder debiterade arvoden
synnerligen billiga för den ofta mycket värdefulla hjälp, Ni lämnat,
Det enda arvode, någon klient anmjärkt mot, är för ingivande av
styrelseberättelse, jag vill minnas cirka 2 kronor. Skulle någon vidare anmärkning
framställas, skulle detta vara mot kostnaden för ett vanligt registreringsbevis
5 kronor 40 öre, därav Edert arvode utgör 1 krona 20 öre,
men kan det ju här endast handla sig om en eller två tioöringar. I
övrigt har jag som nämnt funnit Edra arvoden mycket moderata och jag
tror billigare än genomsnittsarvode för kommissionärer.

Högaktningsfullt
G. Fitger.

Advokaten
Bertil Fredelius.

Jur. Utr. Kand.

Göteborg den 17 december 1925.

Till besvarande av förfrågan i Eder ärade skrivelse av den 16 dennes
får jag meddela, att jag för mitt vidkommande icke funnit av Eder debiterade
ersättningar oskäliga, utan tvärtom väl motiverade av havda besvär.
Jag föreställer mig, att den minutiösa granskningen, varom insända
handlingar vid återbekommandet bära vittnesbörd, icke kan vara
något hastverk, utan kräver sin rundliga tid, som givetvis bör ersättas,
vartill kommer den obestridliga nyttan därav för klienten genom undvikandet
av handlingarnas sändande fram och tillbaka, och därav för -

— 285 —

anledd, ofta synnerligen betydelsefull, tidsvinst. Såvitt jag kan erinra
mig, liar ännu icke i något fall någon av mina klienter, som ju i sista
hand få vidkännas ersättningens betalande, funnit anledning att klaga
över dess storlek.

Högaktningsfullt
B. Fredelius.

Göteborg den 21 december 1925.

Till svar å Eder ärade skrivelse av den 16 dennes fä. vi meddela, att
vi, som sedan många år tillbaka anlitat Edert biträde vid registreringai
av aktiebolagsärenden i patent- och registreringsverket, och vilka ärenden
årligen torde uppgå till ett antal av några tiotal, icke funnit de av Eder
därvid gjorda debiteringarna oskäligt höga.

Högaktningsfullt

Advokatfirman Friman & Carlander.

Birger Melin.

Einar Glimstedt.

Jur. Känd., Göteborg.
Ombudsman vid Aktiebolaget
Svenska Kullagertabriken.

Göteborg den IT december 1925.

I anledning av Eder ärade skrivelse av den 16 innevarande månad, dart
Ni förfrågar Eder, huruvida jag för min del anser, att de av Eder debiterade
ersättningarna för utfört kommissionärsarbete skulle vara oskäligt
höga, har jag härmed äran meddela, att jag icke finner detta vara fallet.

Härutöver vill jag tillägga, att jag alltid satt synnerligt värde på den
snabba expedition av föreliggande ärenden, som man vid anlitande av
Eder städse kunnat påräkna.

Högaktningsfullt
Einar Glimstedt.

Göteborg den 18 december 1925.

Med anledning av Edert ärade den 16 dennes rörande den av statsrevisorerna
gjorda anmärkningen mot av Eder som kommissionär debiterade
ersättningar, få vi meddela, att varken vi själva eller våra, klienter undei
den långa tid vi anlitat Eder som ombud i patent- och registreringsverket
någonsin funnit anledning till anmärkning emot av Eder debiterade ar -

voden.

Högaktningsfullt
Handelsbyrån, Göteborg.
Gustaf Sundberg.

Torsten Hasselrots Advokatbyrå.

Göteborg den 18 december 1925.

Med anledning av Eder skrivelse den 16 dennes med förfrågan, huruvida
jag anser de av Eder debiterade ersättningar »oskäligt höga», får
jag meddela, att i de fall, då jag anlitat Eder, jag funnit de av Eder debi -

— 286 —

S.^ÄruÄ^8’1’ “rSki“ mMl MMyn ''m “ <“

Detta kan ofta ej av utomstående bedömas.

Därest man ej hade Eder att tillgå, finge personer boende utom Stockholm
ofta anlita någon advokatfirma i Stockholm för utförande av lik kSske

SmJThä Arh ble™ säkerligen ej billigare, men resultatet

l i ’ ddNl “f1 Eder rika erfarenhet givetvis kan bättre bedöma
I0™ T/ PaV 1^raSayarande slag än en aldrig så skicklig advokat,
fogande r min mTler adtsa de mot Eder riktade anmärkningarna obe Dessutom

kan jag meddela, att vid ett den 15 dennes - således dager!
to re . ankomsten av Edert brev — • hållet sammanträde med Göteborgsavdelnmgen
a,v Sveriges advokatsamfund, statsrevisorernas mot Eder riktade
anmarkningar diskuterades man och man emellan och hörde lag icke
någon, som både nagra anmärkningar att framställa mot Eder i berörda

Högaktningsfullt
Tomten Hasselrot.

Advokaterna Hessle & Olsén.

Ledamöter av Sveriges Advokatsamfund.

Göteborg den 22 december 1925.

I anledning av Edert ärade av den 16 dennes med förfrågan, huruvida
av statsrevisorerna gjort uttalande, att av Eder debiterade ersättningar
f,ri) åtskilliga hanseenden oskäligt höga, få vi som vår åsikt uttala,
att detta deras uttalande icke har fog för sig.

Högaktningsfullt
Advokaterna Hessle & Olsén.
Bene/1 Hessle.

Till svar a Eder skrivelse av den 16 dennes hava vi äran meddela, att
vi aldrig kunnat finna det Edra arvoden varit höga, än mindre oskäligt
uoga. Efter var erfarenhet har statsrevisorernas uttalande om oskäligt
höga arvoden icke något som helst fog för sig

Högaktningsful It

Gast. Holms Inkasso Byrå. Juridiska Avdelningen.
T. Frykholm.

Göteborg den 21 december 1925.

I anledning av att Ni i skrivelse av den 16 dennes begärt ett uttalande
av mig i anledning av statsrevisorernas anmärkning, att de av Eder debiterade
ersättningajma skulle vara »i åtskilliga hänseenden oskäligt
!°fmha7i4™ uttala såsom min uppfattning, att jag icke blott funmt
Edra debiteringar skaliga, utan rent av billiga. Med särskilt nöje
ersätter jag dessutom Edra besvär, då Edra expeditioner utmärka sig för
en snabbhet som ar ovanlig inom statsverket.

Högaktningsfullt
Gustaf Håkansons Advokatbyrå.
Gustaf Håkanson.

— 287 —

Harald Josephson.

Vice häradshövding.

’ .. '' Göteborg den 17 december* 1925.

Härmed får jag meddela, att jag, som i många år anlitat Eder i och för
registreringsärenden, aldrig funnit annat än att de av Eder debiterade
ersättningsbelopp varit fullt skäliga.

Högaktningsfullt
Harald Josephson.

Göteborg den 30 december 1925.

Som svar å Eder ärade skrivelse av den 16 dennes, vari Ni anhåller om
vårt uppriktiga uttalande angående av Eder debiterade arvoden, få vi härmed
meddela, att vi icke haft något att anmärka mot sagda arvoden i
andra fall än vid registrering av nybildade bolag, då vi ibland ansett
posten »Granskning, bevakning» väl hög.

Med utmärkt högaktning
Juridiska byrån i Göteborg Aktiebolag

E. Hultengren.

Köpmansbyrån i Göteborg Aktiebolag,
Göteborg.

Särskilt med hänsyn till det snabba expedierande, som är av behovet påkallat
i aktiebolagsregistrering, samt de kunskapskrävande, omsorgsfulla
och tidsödande granskningar, som måste av kommissionären hos patentverket
göras, finna vi de av kommissionären hos nämnda verk debiterade
arvoden synnerligen rimliga.

Av oss utbetalda arvoden, finna vi sålunda icke i något fall höga utan
äro vi tacksamma för att för ett obetydligt arvode ha fått ett alltid synnerligen
värdefullt arbete utfört.

Göteborg den 18 december 1925.

Köpmansbyrån i Göteborg Aktiebolag.

Arne Wiherg.

e. o. Hovrättsnotarie, Advokat.

Dr Philip Lemans Advokatbyrå.

Göteborg den 24 december 1925.

Till svar å Eder cirkulärskrivelse av den 16 dennes bedja vi få intyga,
att vi icke haft. något som helst att erinra mot den ersättning Ni debiterat
i det stora antal ärenden Ni från vår byrå årligen under Eder tjänstetid
emottagit, och vilka samtliga Ni på ett fullt tillfredsställande sätt utfört.

Omfattning av det biträde Ni lämnat oss torde framgå därav att vi enbaTt
under innevarande år till Eder avlåtit 149 brev.

Högaktningsfullt
Erik Lem,cm.

288

Göteborg den 19 december 1925.

Med anledning av edert ärade av den 16 dennes få vi meddela, att vi
ieke anse av Eder debiterade ersättningar vara för höga. Vi hava alltid
ansett och anse fortfarande det vara synnerligen fördelaktigt att vid behandlingen
av aktiebolag-särenden hava Edert bistånd att tillgå utöver
vad Eder såsom kommissionär kan åligga.

Högaktningsfullt
Juristbyrån De Maré-Diiring.

Rolf Lindström.

Karl Reinholdsons Advokatbyrå.

Inneh.: Jur. Kand. Rolf Ygberg,
e. o. Hovrättsnotarie.

På begäran få vi härmed såsom vår uppfattning anföra, att kungl. patent-
och registreringsverkets kommissionär för aktiebolagsregistrering i
de fall, då vår firma anlitat hans medverkan i registreringsärenden icke
debiterat oss oskäliga arvoden härför.

Göteborg den 18 december 1925.

Karl Reinholdsons Advokatbyrå.

Rolf Ygberg.

Karl Rydins Advokatbyrå.

Jur. Utr. Kand. Karl Rydln.

Ledamot av Sveriges Advokatsamfund.

Göteborg den 18 december 1925.

I anledning av ärade den 15 dennes beder jag få meddela, att jag tidigare
ej närmare övertänkt skäligheten av de arvoden, som av Eder debiterats,
och att det givetvis icke är mig lätt att alldeles bestämt yttra mig i
frågan, då jag ej fullt är inne i det arbete, som av Eder utföres. Med hänsyn
till den trygghet, som Eder granskning erbjuder och den tidsvinst,
som uppenbarligen ernås i de mycket ofta förekommande fall, då ingivna
handlingar behöva rättas eller kompletteras, kan jag dock ej finna annat
än att Edert arbete är väl förtjänt av debiterade ersättningar. Själv har
jag aldrig tänkt på att göra någon anmärkning mot av Eder fordrade arvoden,
ej heller har jag hört någon klient eller kollega göra detta.

Högaktningsfullt
Karl Rydin.

Undertecknad har såsom advokat i Göteborg under en mångfald år använt
till kommissionär i kungl. patent- och registreringsverket, aktiebolagsregistret,
herr Gust. Åstrand, men jag har alltid ansett att de mig
debiterade ersättningarna för kommissionär sskapet varit fullt skäliga i
alla avseenden, i all synnerhet som jag måste högt värdera det arbete
han nedlägger i och för registreringarnas bästa framgång.

Göteborg den 17 december 1925.

Adolf Strandberg.

— 289

Göteborg den 21 december 1925.

Med anledning av Eder skrivelse den 17 dennes får jag såsom min åsikt
uttala att de arvoden Ni debiterat i av mig insända registreringsärenden
icke kunna anses oskäligt höga och understiga de arvoden advokatbyråerna
debitera för enahanda ärenden.

Högaktningsfullt
S. Welin.

Bankkamrer.

J. Wennerberg.

Ledamot av Sveriges Advokatsamfund.

Göteborg den 19 december 1925.

Med anledning av Edert ärade den 17 dennes ber jag få meddela, att jag
under den tid, jag haft förmånen att i aktiebolagsärenden vända mig till
Eder, fått så goda råd och så pålitlig hjälp, att jag föga reflekterat över
Edra debiteringar. Mig veterligen har jag icke någonsin framställt anmärkning
mot någon Eder debitering.

Jag begagnar tillfället tacka för all god hjälp under år 1925.

Högaktningsfullt

J. Wennerberg.

Göteborg den 24 december 1925.

I anledning av Eder cirkulärskrivelse den 15 dennes angående de ersättningar,
som Ni brukar debitera i registreringsärenden, få vi anföra följande.

Vi anse, att de ersättningar, som Ni bruka debitera, i regel äro fullt
skäliga.

Den granskning och bevakning, som Ni ägnar de till Eder ankommande
anmälningarna, tillförsäkrar den allmänhet, som anlitar Eder, trygghet att
handlingarna äro i full överensstämmmelse med lag och registreringsverkets
praxis, samt att ärendet vederbörligen bevakas. Ett belopp, som användes
att betala en sådan granskning och bevakning, måste därför anses
vara i princip väl använt, enär om ett registreringsärende skulle vara behäftat
med fel och felet icke i tid rättas, därigenom uppkommande skada
och kostnader kunna väsentligt överstiga vad en förhandsgranskning
kostar.

Icke heller anse vi som sagt att själva beloppen i och för sig varit annat
än skäliga.

Dock hava vi observerat, att Ni vid registreringar av enklare natur,
såsom exempelvis ändring i styrelsens sammansättning, någon styrelseledamots
boningsort eller dylikt, brukar debitera 10 kronor vare sig handlingarna
äro från början fullt i sin ordning eller icke. Ett dylikt belopp
är i sådant fall givetvis fullt skäligt, därest Eder granskning föranleder
rättelse av eventuell felaktighet i handlingarna och Ni sålunda förorsakas
särskilt besvär med skriftväxling, men hava vi gjort den reflexionen, att
i det fall att handlingen från början varit riktig och granskningen sålunda
endast hestår i ett genomläsande av denna i regel kortfattade handling,
ett lägre granskningsarvode måhända kunde vara motiverat.

Högaktningsfullt

Advokatfirman Wikström & Sjögren.

Hugo Wikström. Folke Sjögren.

19 — Rev.-berättelse ant/, statsverket för år 1925. III.

— 290 —

Advokatfirman Allmér & Oldin.

Malmö den 18 december 1925.

Med anledning av Eder skrivelse den 16 dennes med begäran om uttalande
i anledning av statsrevisorernas anmärkning mot de av Eder debiterade
ersättningar bedja vi få meddela, att vi icke i något av de talrika fall,
då vi anlitat Eder, funnit av Eder beräknad ersättning för hög.

Högaktningsfullt
Alvar Oldin.

Malmö den 18 december 1925.

Härmed ber jag fa uttala, att jag intet bär att erinra mot de arvoden,
som Ni i egenskap av verkets kommissionär debiterat mig i de registrerings-
och övriga ärenden, varmed jag sedan en lång följd av år och till
ett rätt så betydande antal hänvänt mig till Eder. Oskäliga kan jag desto
mindre benämna dessa arvoden, som ärendena handhafts med synnerlig
omsorg och till gagn och nytta för saken.

Malmö den 18 december 1925.

Wilhelm Andersson.

Ledamot av Sveriges advokatsamfund.

Stadsfiskal N. Aschan.

Malmö den 17 december 1925.

Med största nöje vill jag härmed betyga, att de av Eder såsom mitt
mångåriga ombud i kungl. patent- och registreringsverket mig därför debiterade
arvoden varit så låga, som man rimligen kan begära för ett punktligt
och samvetsgrant utfört uppdrag och skulle jag ansett det opassande,
att däremot framställa anmärkning.

Med utmärkt högaktning

N. Aschan.

Sven Ekedahl.

Ledamot av Sveriges Advokatsamfund.

Malmö den 29 december 1925.

Till svar å ärade skrivelsen den 17 dennes — jag ber om överseende med
det alltför långa dröjsmålet^— har jag nöjet meddela, att jag för min del
möjligen finner det arvode å 1 krona 50 öre, som Ni tar för vanliga registreringsbevis
något för högt. De kosta nämligen 5 kronor 40 öre, varav så vitt
jag kan se 1 krona 50 öre utgör'' lösen, 2 kronor utgör stämpel, 40 öre porto
och återstoden arvode. Om det endast vore tal om ett eller annat dylikt bevis,
skulle kanske omdömet bliva något annorlunda, men jag kan knappast
antaga annat, än att det här måste vara fråga om en högst ansenlig mängd.
Med vanliga menar jag dem, som gå på en 8—10 rader. Jag går nämligen
ut från, att Edert besvär icke inskränker sig till att blott göra det rent
s. a. s. postala arbetet — lägga in beviset, skriva ut postförskottet, frankera
och befordra försändelsen till posten.

Vad Edra övriga debiteringar åter angår, så har jag ingen som helst anmärkning,
utan anser dem skäliga.

— 291 —

Jag vill slutligen icke underlåta att tillägga, att Ni alltid är tillmötesgående
och ferm i expeditionen, och att jag för min del sätter stort värde
på detta.

Med utmärkt högaktning
Sven Ekeddhl.

Uno Gren» Advokatbyrå.

Malmö den 19 december 1925.

Jag har mottagit Eder till byrån ställda skrivelse av den 17 dennes, däri
Ni med anledning av statsrevisorernas gjorda uttalande anhåller om meddelande,
huruvida jag anser, att av Eder debiterade ersättningar kunna betecknas
såsom oskäligt höga. Med anledning av denna förfrågan får jag
meddela, att jag visserligen aldrig i detalj underkastat Edra debiteringar
någon granskning, men att mitt allmänna intryck av Edra debiteringar
är att desamma icke kunna anses såsom oskäligt höga. Jag har med hänsyn
till den behandling åt Eder anförtrodda ärenden röna snarare fått den
uppfattningen, att Edra debiteringar äro fullt måttliga.

Högaktningsfullt
Uno Gr er}.

E. Halbert.

Ombudsman hos Aktiebolaget
Sydsvenska banken.

Malmö den 18 december 1925.

På förekommen anledning får undertecknad, som under de sistförflutna 6
åren i avsevärd omfattning anlitat Eder med uppdrag rörande granskning
av de handlingar, som av mig för registrering överlämnats till kungl. patent-
och registreringsverket, härigenom framhålla, att jag icke i något fall
haft anledning beklaga mig över av Eder för verkställd granskning respektive
för ingivande och uttagande av handlingar debiterade arvoden. I synnerhet
i sådana fall, där granskningen avsett aktiebolagsärenden av mera
invecklad beskaffenhet, — såsom rörande ändring av bolagsordningar, nedsättning
av aktiekapital m. m. — ha av Eder debiterade ersättningar synts
mig synnerligen måttfulla.

Vid avgivandet av ovanstående uttalande har jag tagit hänsyn till, att
den Eder av mig anförtrodda granskningen föranlett till eventuellt erforderliga
kompletteringar av ansökningshandlingarna, och att dessa sålunda
undantagslöst kunnat hos patent- och registreringsverket föranleda önskat
resultat.

Högaktningsfullt
E. Halbert.

I anledning av förestående får jag härmed med nöje vitsorda att icke
någon gång under hela Eder kommissionärstid jag funnit mig debiterat
arvode högt.

Malmö den 17 december 1925.

G. Hegardt.

Led. Sveriges adv. samfund.

Från Landskanslisten E. Krumlinde.
Kommissionär hos länsstyrelsen.

— 292 —

Malmö den 21 december 1925.

I anledning av Edert brev den 17 i denna månad, ifråga om statsrevisorernas
anmärkning mot av Eder debiterade ersättningar i registreringsärenden,
har jag äran meddela, att då jag själv är kommissionär hos ämbetsverk,
jag torde anses vara jävig att uttala mig angående befogenheten
av de arvoden, Ni debiterat mig i de få ärenden, Ni för mig omhänderhaft.

Högaktningsfullt
E. Krumlinde.

Malmö den 22 december 1925.

1 anledning av Eder skrivelse av den 16 dennes med förfrågan, huruvida
de av Eder debiterade ersättningar varit »i åtskilliga hänseenden oskäligt
höga», kan jag meddela, att icke någon av de personer, som genom mig bildat
aktiebolag, funnit den post i mina räkningar, som angiver utlägg till
kungl. patent- och registreringsverkets kommissionär för aktiebolagsregistrering,
vara för hög eller eljest gjort anmärkning däremot, ävensom
att jag för egen del är synnerligen tacksam för den granskning Ni underkastat
ingivna handlingar, icke minst från den synpunkten, att mycken
tid härigenom vunnits, då det gällt att få ett bolag registrerat snarast möjligt,
något som merendels alltid är fallet.

Högaktningsfullt

C. L. Lidgards Advokatbyrå.

C. L. Lidgard.

Malmö den 18 december 1925.

Med anledning av Edert gårdagsbrev, däri Ni begär vårt utlåtande,
huruvida vi för vår del ansåge, att statsrevisorernas uttalande att av Eder
debiterade ersättning i åtskilliga hänseenden voro oskäligt höga, få vi, som
i stor utsträckning under en längre följd av år anlitat Eder för utförande
av uppdrag hos registreringsverket, härmed meddela, att vi aldrig funnit,
att Ni för våra uppdrag betingat Eder annat än skälig ersättning. Vi vilja
icke underlåta att framhålla, att Ni upprepade gånger vid våra förfrågningar
i vissa avseenden, som kunde förefalla ovissa, icke tagit något arvode
alls.

Högaktningsfullt

juris dr Carl Livijns Advokataffär.

Thorsten Frostell.

Malmö den 19 december 1925.

Besvarande Eder ärade skrivelse av den 17 dennes, bedja vi få meddela,
att vi icke hava någonting att erinra mot de av Eder debiterade arvoden
för handlingar, vilka av oss tillställts Eder för behandling i kungl. patentoch
registreringsverket.

Högaktningsfullt

Merkantila Kontrollbyrån.

E. Hilner.

— 293 —

Malmö den 17 december 1925.

Till svar å Edert brev av gårdagen vill jag härmed meddela, att jag ej
funnit, att Ni för de uppdrag Ni åt mig utfört, debiterat oskäliga arvoden,
utan har jag städse funnit dem moderata.

Högaktningsfullt

e. o. hovi*ättsnotarien Elisabeth Nilssons Advokatbyrå.

Elisabeth Nilsson.

Advokaten Rolf Nordenstedt.

Ledamot av Sveriges Advokatsamfund.

Malmö den 18 december 1925.

Till svar å Eder ärade skrivelse av gårdagen har jag nöjet meddela, att
det av Eder omförmälda uttalandet av statsrevisorerna icke enligt mitt
förmenande är befogat.

Beträffande rena kommissionärsarvoden skulle jag dock vilja erinra, att
nu utgående ersättning för expedierande av registreringsbevis synes mig
väl hög, och tror jag, att det skulle tacksamt mottagas av den stora allmänhet,
som behöver dessa bevis, om expeditionen kunde göras billigare.

Med utmärkt högaktning
Rolf Nordenstedt.

E. o. Hovrättsnotaiien
Victor Palmgrens Advokatbyrå.

Innehavaren ledamot av Sveriges
Advokatsamfund.

Malmö den 18 december 1925.

Till svar å Eder ärade skrivelse av gårdagen har jag nöjet meddela, att
jag beträffande de av Eder för min räkning under en följd av år utförda
kommissionsuppdrag aldrig funnit mig hava anledning till anmärkning
mot de av Eder debiterade ersättningar.

Högaktningsfullt
Victor Palmgren.

F. Rappes Advokataffär.

Malmö.

Föreståndare: Legationsrådet

Fredrik Rappe.

•lur. Utrisque Kandidat.

Malmö den 19 december 1925.

Härmed få vi på begäran intyga, att vi, som vid en mångfald tillfällen
anlitat Elder för utförande inom kungl. patent- och registreringsverket av
uppdrag, icke i ett enda fall funnit Edra arvodesdebiteringar hava varit
annat än skäliga och måttliga.

Malmö den 19 december 1925.

F. Rappes Advokataffär, a.-b.

Fredrik Rappe.

— 294 -

Undertecknad, som personligen vid ett otal tillfällen anlitat kungl patent-
och registreringsverkets kom missionärs för aktiebolagsärenden, herr
Uustaf Astrands medverkan, instämmer till alla delar i förestående intyg.

Malmö som ovan.

Fredrik Rappe.

Legationsråd.

Malmö den 17 december 1925.

Med anledning av Edert brev av gårdagen rörande uttalande om, huruvida
de av Eder debiterade ersättningarna äro oskäligt höga, få vi meddela,
att i de många ärenden, som vi överlämnat till Eder, hava vi icke i
något fall funnit, att Ni debiterat för högt arvode, och tillåta vi oss särskilt
framhålla, att Eder debitering i jämförelse med andra kommissionärers
måste betraktas såsom synnerligen moderat.

Högaktningsfullt
Axel Roos’ Advokatbyrå.

Axel Roos.

På begäran får undertecknad, som under många år anlitat v. häradshövdingen
(lust. Åstrand i en mängd registreringsärenden, härmed intyga, att
jag aldrig haft någon anmärkning mot de av honom debiterade ersättningarna,
utan alltid funnit desamma skäliga.

Malmö den 21 december 1925.

A. Ruder.

Bankdirektör

Ledamot av Sveriges advokatsamfund

G. Strandberg.

Ledamot av Sveriges Advokatsamfund.

Malmö den 18 december 1925.

Med anledning av skrivelse den 17 dennes med förfrågan huruvida jag
anser att de av Eder debiterade ersättningar för kommissionsuppdrag i verket
varit för höga, har jag äran meddela, att jag icke hyser denna mening,
och begagnar tillfället att framföra mitt tack för mångårig rask och precis
expedition.

Högaktningsfullt

G. Strandberg.

Malmö den 17 december 1925.

Med anledning av Eder* begäran om uttalande från vår sida beträffande
av Eder debiterade arvoden såsom kommissionär hos patent- och registreringsverket
hava vi härmed nöjet meddela, att vi icke i något fall funnit
de av Eder debiterade arvodena för höga. Samtidigt bedja vi få uttrycka
vår tillfredsställelse beträffande det sätt, på vilket Ni utfört av oss lämnade
uppdrag.

Högaktningsfullt

Martin Waldenströms Advokatbyrå.
Nils Egardt.

tl. Renée

- 295 -

Boden den 19 december 1925.

Med anledning av Eder begäran om vårt yttrande över statsrevisorernas
uttalande beträffande av Eder debiterade ersättningar, att de »i åtskilliga
hänseenden (voro) oskäligt höga», få vi, för vår del förklara, att vi icke i
något fall funnit anledning anmärka mot av Eder debiterade kommissionärsersättningar;
däremot vid ett tillfälle, då Ni för genomseende och rättelse
av en bolagsordning betingade Eder 25 kronor, ansågo vi detta belopp
ligga i »överkant». Vår klient gjorde emellertid ingen anmärkning å beloppet,
varför uppfattningen härovan får stå för oss.

Högaktningsfullt
Bodens Juridiska Byrå.

Erik Berglund.

Borås den 17 december 1925.

Med anledning därav att statsrevisorerna i sin nyligen avgivna berättelse
förklarat sig hava funnit att de av Eder såsom kommissionär hos kungl.
patent- och registreringsverket debiterade ersättningarna vara »i åtskilliga
hänseenden oskäligt höga», anse vi oss, som under åtskilliga år anlitat Eder
för granskning av anmälningshandlingar samt bevakning av ärenden hos
nämnda verk, därav under åren 1924 och 1925 i ett flertal fall, böra meddela,
att vi icke någonsin funnit de av Eder debiterade beloppen oskäliga.
Skäligheten av debiterade arvoden synes oss icke kunna bedömas med mindre
den, som avgiver yttrandet, äger ingående kännedom om arbetets art
och omfattning. I detta fall kräves därtill särskild insikt i de föreliggande
frågorna för att icke omdömet om arvodets skälighet skall helt och hållet
hänga i luften.

Högaktningsfullt

Advokatfirman Borås Handelsbyrå.

C. A. Tillner.

Fägerström & Spens Advokatbyrå.

E. o. Hovrättsnotarien
Karl Fägerström.

Ledamot av Sveriges Advokatsamfund.

Vice Auditören Folke Odqvist.

U"'' Kand Borås den IT december 1925.

Med anledning av Edert brev av den 16 dennes med begäran om att få
del av vår åsikt med anledning av statsrevisorernas uttalande att de av
Eder debiterade ersättningar voro »i åtskilliga hänseenden oskäligt höga ,
få vi meddela.

Vi anse oss icke kunna yttra oss i saken. Vi kunna icke veta, hur myc
ket arbete, som nedlägges, omkostnaderna, mängden av ärenden eller huruvida
några underordnade tjänstemän eller andra utföra större eller mindre
del av arbetet.

Högaktningsfullt

K. Fägerström.

— 296 -

B°iäs den 17 december 1925.

a“1+edni1nK av Bder ärade skrivelse av den 17 dennes angående av

ÄÄS-: sssä med £ÄhäS

"nf: *f,v “

fu„Slk:Vdde SÖ

Högaktningsfullt

T. Sjöholm.

Auditör. Bankdirektör.

Jacobson och Månsson, advokatoch
egendomsbyrå, Falkenberg.

r.atLn

ternHt p0C"tte^1Streiu”gSVerket; och Ear jflg icke i något fall funnit debi*
terade ersättningar höga, och ännu mindre oskäligt höga

Falkenberg den 19 december 1925. ''

G. Jacobson.

Advokat. Landsfiskal.

Falun den 21 december 1925.

rniia“ldlUng»aM Fd?!'' kegäran i värda skrivelsen den 16 dennes få vi härmiaef
m-VarnaSlkt ut.taki, att de av Eder debiterade ersättningarna i kom E

SeÄn’ Varf-,r hfavänt 088 tiu Eder’ icke kunna anses oskäligt
™cwd haasfn tdl .Vlkten ?v ett fullt tillförlitligt utförande av det
gr s imngsarbete, som i regel ingår i kommissionsuppdraget.

Högaktningsfullt
Söderlunds Advokatbyrå, Falun.

Th. Landberg.

Berggren & Åbergs Juridiska byrå.

Innehavare: David Åberg ocli

C. B. Berggren.

Ledamöter av Sveriges Advokatsamfund.

Gävle den 17 december 1925.

I skriveise av gårdagen har Ni meddelat att statsrevisorerna i sin nu

™ beratt(eI18e11uttavlat’ att de funnit de av Eder debiterade ersättningarna
vara i åtskilliga hanseenden oskäligt höga. I skrivelsen har Ni med
anledning darav hemställt, att vi ville meddela Eder, huruvida vi för vår
del tmsage, att namnda uttalande hade fog för sig. Ni anhöll även, att
emot Uttalande matte Soras fullt uppriktigt även om det skulle gå Eder

^Petai''.°fss da ett nöje att förklara, att vi icke i något enda fall funnit av
Eder debiterade ersättningar annat än mycket moderata. Vi skulle kunna
ga ännu längre och framhålla, att vi ej skulle funnit anledning till anmlirkning
aven om en hel del debiteringar varit åtskilligt högre.

Vi tro oss kompetenta att bedöma arten och betydelsen av Edert arbete,

— 297 —

och hava vi alltid uppskattat dels den sakliga och värdefulla hjälp, vi i
förekommande fall fått av Eder, dels ock den snabbhet, med vilken uppdragen
utförts.

För vår del förklara vi med bestämdhet att statsrevisorernas ifrågavarande
anmärkning för vårt vidkommande saknar varje spår av fog.

Med utmärkt högaktning
David Åberg. C. B. Berggren.

Gävle den 22 december 1925.

I anledning Eder skrivelse av 16 dennes få vi meddela, att vi icke hava
haft någon anledning till missnöje med av Eder debiterat arvode för
granskning av registreringshandlingar, särskilt då det gäller registrering
av nya bolag eller anmälningar av större omfattning, men att vi funnit
Edra debiteringar för granskning av särskilt anmälan om ändring i styrelsens
sammansättning något höga.

Högaktningsfullt
Gävleborgs Advokatbyrå.

Albin Widerbäck.

Gävle den 22 december 1925.

I brev av den 15 december har Ni, i anledning av statsrevisorernas uttalande,
att de funnit de av Eder såsom kommissionär debiterade ersättningar
vara »i åtskilliga hänseenden oskäligt höga», begärt ett utlåtande
av mig, huruvida jag för min del anser, att nämnda uttalande har fog
för sig.

Mina förbindelser med Eder hava fortgått, allt sedan Ni för något över
10 år sedan tillträdde kommissionärskapet, och antalet gånger jag såsom
innehavare av en av de största juridiska byråar norr1 om Stockholm under
de gångna åren anlitat Eder är mycket stort, vare sig det gällt registrering
av nya aktiebolag, senare anmälningar av inträffade ändring eller rena
förfrågningar i bolagsordningen. I intet fall har jag funnit någon av
Eder gjord debitering oskälig. Tvärtom har jag alltid funnit Edra debiteringar
moderata, särskilt med hänsyn till den stora sakkunskap och
snabbhet, som karaktäriserat Edert arbete.

Av det ovan sagda framgår, att jag, i den mån jag varit i tillfälle att
bedöma saken, finner statsrevisorernas uttalande sakna varje grund.

Högaktningsfullt
Arthur Rydins Juridiska byrå
Arthur Bydin.

Direktör P. Bengtsson.
Rättegångs- och Inkassobyrå.

Halmstad den 30 december 1925.

I anledning av Eder ärade den 17 i denna månad med hemställan om
mitt yttrande huruvida jag för min del anser, att statsrevisorernas uttalande
att de funnit de av Eder debiterade ersättningar vara »i åtskilliga

— 298 —

hänseenden oskäligt höga >> hava fog för sig, får jag meddela, att jag för
sättnin1 arK tUnnit Skal t]1 anmärkning mot de av Eder debiterade er -

Högaktningsfn llt
P. Bengtsson.

m l a b®K?ran far jag härmed intyga, att jag under de senaste tio åren
mangfaidiga gånger anlitat kommissionären kos kungl. patent- och registreringsverket,
herr Gust. Astrand, för utförande av registrering av anmäln,
1.ngf.r , aktiebolagsregistret; att uppdragen alltid utförts till min fullständiga
belåtenhet; samt att jag aldrig funnit de av honom debiterade
aivoden for uppdragens utförande särskilt höga, än mindre oskäliga
Halmstad den 18 december 1925.

E. Fogelklou.

Hådman.

Advokat Olof Hammarskjöld.

Jur. Utr. Kand.

Halmstad den 31 december 1925.

Med anledning av Eder värda skrivelse av den 17 dennes ber jag få som
mm mening uttala, att jag ingalunda funnit de av Eder debiterade ersättningarna
för de många uppdrag rörande registreringsärenden, vari jag under
aren anlitat Eder, oskäliga.

fa.f ker få begagna tillfället att framföra mitt tack för den beredvillighet
ifraga om råd och uplysningar vid ärendenas behandling, varmed jag
stadse blivit bemött.

Högaktningsfullt
Olof Hammarskjöld.

Halmstad den 24 december 1925.

I anledning av Eder skrivelse den 17 dennes angående av Eder debiterade
ersättningar få vi meddela.

XI haY.a .Yid ärenden hos kungl. patent- och registreringsverket under
en lång följd av år använt oss av Edert biträde och hava därvid endast debiterats
vanliga kommissionärsarvoden. Då mindre fel eller förbiseenden
lätteligen kunde i handlingarna förekomma, hava vi under senare åren
iunnit med vår fördel förenligt att anmoda Eder att underkasta handlingarna,
såvitt ärendet varit av någon betydenhet, en förberedande granskning
och lämna oss meddelande, om handlingarna i något hänseende behövde
kompletteras eller ändras. Det arvode Ni därför debiterat oss har
vant mycket moderat och av oss gärna erlagts. Ty genom denna gransk^la
onödiga dröjsmål undvikits. Eljest skulle kompletteringen och
andringen skett efter beslut av vederbörande ämbetsverk och förorsakat
både besvär och kostnad för att icke tala om tidsutdräkten.

För vår del hava vi således endast att med tacksamhet framhålla att
.dra debiteringar ingalunda varit oskäliga, och då Ni särskilt anhållit att
vi skola gorå, vårt uttalande fullt uppriktigt, även om det skulle gå Eder
emot, vilja vi tillägga att vårt uttalande skett med fullaste övertygelse.

Högaktningsfullt
Bernh. Jönssons Advokatbyrå.

Bernh. Jönsson.

— 299

Hovrättsnotarie Valfrid Granqvist.

På förekommen anledning: får jas, som i egenskap av advokat i eu mångfald
ärenden angående aktiebolag anlitat kommissionären vid kungl. patent-
och registreringsverket, Gust. Åstrand, härmed uttala, att jag alltid
funnit de av honom debiterade ersättningarna moderata och vill jag samtidigt
uttala mitt tack för det tillmötesgående, som han städse visat mig.

Halmstad den 18 december 1925.

Högaktningsfullt
Valfrid Granqvist.

Hudiksvalls Juridiska byrå.

Hudiksvall.

Hudiksvall den 18 december 1925.

Att kommissionären för aktiebolagsregistrering vid kungl. patent- och
registreringsverket, vice häradshövdingen Gust. Åstrand i Stockholm, vilken
vi ofta anlitat för granskning av registreringshandlingar, konsultationer
i aktiebolagsärenden samt för handlingars ingivande och bevakning,
till vår stora belåtenhet utfört alla uppdrag, samt att herr Åstrand vid debitering
av sina ersättningar härför gottgjort sig med synnerligen moderata
belopp i förhållande till det arbete, som utförts; det varder härmed
intygat av

Hudiksvall som ovan.

Hudiksvall Juridiska byrå aktiebolag.

Axel Holmström.

Hudiksvall den 18 december 1925.

Med anledning Edert ärade den 16 dennes vill jag lämna följande uttalande
:

Jag kan ej inse att de belopp Ni debiterat mig för ombesörjandet av
handlingar hos kungl. patent- och registreringsverket varit »oskäligt
höga», ehuru då mina papper plägat vara i skäligen god ordning, och då
Ni begär att jag skall uttala mig fullt uppriktigt, kan jag nämna, att jag
många gånger tyckt priset vara något drygt.

Högaktningsfullt
P. Nilsson.

v. Auditör Karl Adolphson,
Advokatbyrå.

Hälsingborg den 18 december 1925.

Med anledning av Eder skrivelse av den 16 dennes är det mig ett nöje
att kunna intyga, att jag allt. sedan januari månad 1916 anlitat Edert bistånd
i stor utsträckning i en mångfald registreringsärenden angående
aktiebolagsbildningar, ökning av aktiekapital, ändring av bolagsordningar
samt en mångfald andra anmälningar och ärenden. Jag har därvid
funnit att de arvoden Ni debiterat varit synnerligen skäliga, vilket jag anser
vara min plikt att intyga.

Högaktningsfullt
K. Adolphson.

- 300 -

Hälsingborg den 31 december 1925.

*£iv®ls?.fv 16 dennes har Ni hemställt om ett uttalande angående
#"ii debiterade arvoden såsom kommissionär i den mån vi äro i tillalie
att bedöma sådana arvoden. Eder begäran är enligt skrivelsen föranledd
av ett statsrevisorernas uttalande om dessa arvoden. Vi tillmötesgå
gärna denna Eder begäran, så mycket mer som det) är oss ett nöje att
kunna konstatera, att det arvode, Ni debiterat för på vår anmodan utförda
tlllfull° motsvarar det av Eder å uppdragen nedlagda arbetet,
ngt var erfarenhet saknar således det av statsrevisorerna gjorda uttalandet
varje fog Någon anmärkning har ej heller försports från våra
klienters sida mot Edra debiteringar.

Efter det vi med det ovan sagda gjort ett uttalande angående av Eder
debiterade arvoden vilja vi ej underlåta att å klienters och egna vägnar
uttala vart tack till Eder for det förtjänstfulla sätt, på vilket Ni städse uttort
av oss till Eder överlämnade uppdrag, och för därvid visat tillmötesgående
av olika slag.

Detta uttalande avgives av undertecknad i samråd med min kompanjon
och med dennes fulla gillande, men är denne på grund av vistelse under
någon tid a annan ort förhindrad att underteckna detsamma. Skulle Ni
önska hans underskrift därå emotse vi Edert meddelande.

Med högaktning

Bunth & Ljunggren Advokatbyrå.
Henry Ljunggren.

Sam Södergren.

Hälsingborg den 19 december 1925.

Uti skrivelse av den 16 dennes har Ni hemställt om ett uttalande från
mm sida, huruvida jag funnit, att av Eder debiterade ersättningar för
uppdrag, som Ni handlagt i egenskap av kommissionär hos kungl. patentoch
registreringsverket, varit oskäligt höga.

På grund härav är det mig ett nöje meddela, att jag i intet av alla de
manga tall, da Ni under loppet av mera än tio års tid av mig anlitats i och
or registrermgsärenden, funnit Eder hava debiterat för hög'' ersättning
utan att jag alltid ansett Edra debiteringar moderata.

Med utmärkt högaktning
Sam Södergren.

v. Häradshövding

Carl Westers Juridiska byrå.

Hälsingborg den 19 december 1925.

Till svar å Edert brev av den 16 dennes med anledning av statsrevisorernas
yttrande angående av kommissionären debiterade ersättningar kan jag
icke underlåta framhålla, att den i kommissonärens alla räkningar förekommande
med varierande belopp upptagna posten »granskning och bevakning»
väckt min förvåning och i vissa fall, där granskning näppeligen
krävts, tvivel å dess berättigande.

Da det emellertid haft till värde att insända ärenden blivit expedierade

— 301 —

med så stor ordning och skyndsamhet, som hos Eder varit fallet, och det
därjämte rört sig om mindre belopp i vart ärende, har jag icke funnit
lämpligt göra anmärkning.

Högaktningsfullt
Carl Wester.

Gustaf Tengwall.

vice Häradshövding.

Härnösand den 26 december 1925.

På begäran av vice häradshövdingen Gustaf Åstrand får jag härigenom
meddela, att jag som i många fall anlitat honom såsom kommissionär i
kungl. patent- och registreringsverket för de många sågverksbolag och
andra bolag, vilkas juridiska ombud jag varit här uppe i mer än 30 år.
funnit, att han i sina debiteringar av arvoden för sina besvär alltid synts
mig mycket billig, varför det varit mig ett särskilt nöje att rekommendera
honom såväl till mina kolleger som till andra bolags representanter i ärenden,
som angå bolagsfrågor, vilket det med anledning av det humana behandlingssätt,
jag alltid åtrönt, är mig ett nöje att härmed få uttala.

Högaktningsfullt
Gustaf Tengwall.

Oskär Stjerndahl.

Landsfiskal.

Hässleholm den 22 december 1925.

Till svar å Edert ärade den 16 dennes får jag gärna meddela att jag
aldrig funnit de av Eder debiterade ersättningarna för Eder behandling
av registreringsärende och i samband härmed lämnade råd och upplysningar
dyra. Tvärtom har jag funnit dem ytterst humana. De råd och upplysningar,
som Ni i tvistiga fall meddelat skulle kostat mångdubbelt mera
om desamma begärts av advokat.

Högaktningsfullt
Oskar Stjerndahl.

Hörby den 18 december 1925.

Med anledning av Eder skrivelse av den 17 dennes med anhållan om vårt
uttalande rörande skäligheten av de av Eder såsom kommissionär i kungl.
patent- och registreringsverkets aktiebolagsavdelning debiterade ersättningar
får vi härmed anföra följande:

Vi hava dels under den jämförelsevis korta tid vi innehaft egen advokatbyrå
och dels under åtskilliga år såsom anställd å den numera upphörda
Hörby Juridiska Byrå ombesörjt mångfaldiga registreringsanmälningar,
vilka alltid gått genom Eder såsom kommissionär. Efter allt att döma har
Ni före handlingarnas ingivande granskat desamma och omedelbart meddelat,
därest någon rättelse eller komplettering erfordrats samt i övrigt bevakat
ärendet. I betraktande av den stora erfarenhet, Ni förvärvat i registreringssaker,
ha Edra anvisningar städse varit av ovärderlig nytta
för oss och i hög grad underlättat vårt arbete. Med hänsyn taget härtill

— 302 —

JSwV1w?ri? funnit Edi;a arvoden för hö^ debiterade och hava vi heller
aldng helt någon anmärkning uttalas i denna riktning vare sig av innehavaren
av Horhy Juridiska Byrå eller annan jurist.

Högaktningsfullt

Advokatfirman Sterner & Nordholm.

Lilly Sterner. Carl Nordholm.

Jönköping den 17 december 1925.

utSut tffa Sfkriv®!S® av d®“ 16 december förmäler, att statsrevisorerna
uttalat, att de funnit de av Eder debiterade ersättningar vara i åtskilliga
hänseende otaligt höga; och anhåller Ni fördenskull, att vi ville medförsig
^ huruvida V1 for vär del ansåge, att nämnda uttalande hade fog

anlednmg härav få vi uttala såsom vår mening, att under den långa
, aT f8 ar’ som ^alpt oss ifråga om1 våra ärenden i patentverket, alltid
ratt gott samförstånd mellan Eder och oss ifråga om Eder debitering
tor det arbete Ni utfört åt oss.

En sak är det, att visst arvode bestämts i lag för handlingars ingivande
och uttagande samt översändande, en annan sak är det,1 att Ni på vår särskilda
begäran alltid verkställt granskning av handlingar, innan desamma
ingivits, och därför tagit med oss överenskommet arvode, vilket vi aldrig
ansett oskäligt. Från allmänhetens sida har heller oss veterligen icke föreommit
klagomål på Edra arvoden, vilka emellertid måste i våra räkningar
bedömas i sammanhang med det arvode vi själva tagit.

Vi tro, att statsrevisorerna icke vederbörligen beaktat den stora förmånen
som det för advokater och rättssökare i landsorten ligger däruti, att
inom ämbetsverken finnas personer, som äro skickliga att i sak granska
sådana handlingar, som måste vara kompletta i formellt hänseende för vederbörligt
mottagande och gynnsam behandling. Tid är alltid pengar.
Varav toljer, att iakttagandet av »nådig tågordning» vid behandling av
eventuella brister i ingivna handlingar för advokatvärlden och allmänhetem
speciellt näringslivet, över hela landet är förkastligt och gärna ersättes
itragii om arbete, om tågordningen därigenom kan undvikas.

Vi tänka på skillnaden i de arvoden, som förr kunde debiteras av kommissionärer
i hovrätten och andra jämnställda ämbetsverk, då åtskilligt
tyngre former än nu vore förenade med måls upptagande. Den modärna
kommissionärsv är Iden ser annorlunda ut nu än då. Enligt vår mening
hora statsrevisorerna lämna dessa frågor i fred liksom det fria näringslivet
i övrigt. Om kommissionärerna taga för mycket betalt regleras detta
genom den fria konkurrensen, icke genom någon statsrevision.

Högaktningsfullt
Axel Fahlströms Advokatkontor.

G. Hägerström. Axel M. Fahlström.

Jönköping den 21 december 1925.

I anledning av Edert ärade av den 16 dennes få vi meddela, att våra
klientel’ aldrig uttryckt något missnöje med de arvoden, vi till Eder utgi -

— 303 —

vit, vilket väl får anses borga för att desamma ej varit oskäligt höga, varjämte
det är oss ett nöje att vitsorda, att de uppdrag, som av oss anförtrotts
åt Eder, alltid utförts på ett synnerligen förtjänstfullt sätt.

Högaktningsfullt
Gustaf Holms Juridiska Byrå.

Riekard Schéle.

Vice häradshövdingarna

Lemchen & Nordström.

Ledamöter av Sveriges Advokatsamfund.

Med anledning av uttalande angående de av kommissionären hos kungl.
patent- och registreringsverkets aktiebolagsavdehiing v. häradshövdingen
Gustaf Åstrand debiterade ersättningar få vi, som sedan flera år anlitat
Åstrand såsom kommissionär i eu mängd aktiebolagsregistreringsärenden,
härmed meddela, att vi med hänsyn till den synnerliga noggrannhet och
omsorg häradshövding Åstrand nedlagt på skötseln av dessa uppdrag,
samt de besvär han därför haft, funnit de av honom debiterade ersättningar
särdeles moderata.

Jönköping den 17 december 1925.

Lemchen & Nordström.

A. Wilh. Lemchen.

Häradsskrivare Thor Hanqvist.

Kalmar.

I anledning av ovanstående skrivelse har jag äran meddela, att jag icke
har funnit de av Eder debiterade ersättningarna för höga. Vid behandlingen
av de uppdrag jag lämnat Eder har jag fått ett flertal skrivelser
med råd om handlingars komplettering, och har jag flera gånger ringt upp
Eder i telefon för erhållande av råd och upplysningar, och har jag funnit
att arvodena alltid varit ovanligt blygsamma, samt att därest praktiserande
jurist skulle anlitats, för motsvarande arbete, utgifterna säkerligen
blivit mångdubbelt större. Min uppfattning är att allmänheten i Edert
kommissionärsskap har en billig och god hjälp för sina angelägenheter i
patent- och registreringsverket. Edra arvoden för enbart handlingars inlämnande
och uttagande hava icke överskridit de lagenliga, de gånger jag
anlitat Eder hjälp.

Högaktningsfullt
Thor Hanqvist.

Med anledning av Eder skrivelse den 16 dennes få vi äran meddela, att
vi icke under vår elvaåriga verksamhetstid haft någon som helst anmärkning
mot av Eder debiterade ersättningar.

Högaktningsfullt
Kalmar Juridiska Byrå.

,/. W. Cederblad.

— 304 —

Rådman N. Sjöbring,

Kalmar.

Till svar härå får jag meddela, att mig påförda avgifter för handlingars
in- och utlämnande varit i överensstämmelse med gällande taxa.

. Så vitt jag förstår falla arvoden för sakkunnighetsuttalanden inom aktiebolagsinstitutet
utanför riksdagens revisorers granskningsrätt. Sådana
uttalanden mot de synnerligen modesta avgifter, som av Eder påföras, påstår
jag icke kunna fås på annat håll, åtminstone icke användbara och pålitliga.

Till sådana sakkunnighetsuttalanden anser jag vara att hänföra uppdrag,
som pläga debiteras under rubrik »granskning och bevakning».

En dylik granskning är med avseende å ärendenas snabba avveckling
värd sina pengar.

Kalmar den 18 december 1925.

N. Sjöbring,

Rådman.

•lohan Tengbom.

Rådman.

Karlshamn den 18 december 1925.

I anledning av Edert ärade av gårdagen rörande statsrevisorernas uttalande,
att av Eder debiterade ersättningar i vissa fall skulle vara höga,
får jag, som ju under flera år i rätt många ärenden haft förmånen begagna
Edert biträde vid aktiebolagsregistrering, förklara, att detta icke i något
fall varit min erfarenhet. Tvärtom erkänner jag gärna värdet av de anvisningar
Ni vid olika tillfällen muntligen och skriftligen lämnat, och anser
jag mig till Eder stå i tacksamhetsskuld. Intet av de olika bolag, i vilkas
intresse jag vänt mig till Eder, ha haft någon anmärkning mot debiteringarna.

Med utmärkt högaktning
Johan Tengbom.

Advokaterna
Pontus Blomberg och
O. H. Granqvist.

•lur. utr. Kandidater, e. o. Hovrättsnotarier.

Ledamöter av Sveriges Advokatsamfund.

Karlstad den 18 december 1925.

1 skrivelse den 16 dennes har Ni begärt vårt uttalande i anledning av
statsrevisorernas anmärkning att av Eder debiterade ersättningar »i åtskilliga
hänseenden skulle vara oskäligt höga». Vi hava huvudsakligen
anlitat Eder i ärenden rörande bolagsregistreringar och få härmed med
nöje vitsorda, att vi aldrig funnit anledning till anmärkning mot Edra debiteringar,
som, såvitt vi kunnat finna, skett allt eftersom de olika ärendena
vållat mer eller mindre besvär. De arvoden Ni påfört oss hava utom
ersättningar för skrivelser och expedition enligt vanlig taxa varit motiverade
av vår begäran om granskning av registreringshandlingarna före
deras ingivande.

Högaktningsfullt
Pontus Blomberg.

— 305 —

Trävaruaktiebolaget N. Chr. Jensen.

Karlstad den 18 december 1925.

Till svar å gårdagens ärade skrivelse får meddela, att jag aldrig funnit
de arvoden, Ni debiterat vid handläggning av de uppdrag jag lämnat Eder,
oskäliga, utan fullt berättigade.

Högaktningsfullt
för N. Chr. Jensen.
P. Tuwesson.

Werinlands Enskilda bank.

Ombudsmannen.

Karlstad den 19 december 1925.

I anledning av Eder ärade skrivelse den 16 dennes har jag med stöd av
mångårig erfarenhet nöjet försäkra, att jag med hänsyn till det sakkunniga
och för sökandena synnerligen viktiga arbetet icke funnit den ersättning,
som Ni för granskning av aktiebolags registreringshandlingar,
bevakning av registreringsärenden eller eljest debiterat, för hög vare sig i
och för sig eller i jämförelse med de ersättningar, som kommissionärer hos
andra myndigheter beräkna.

Högaktningsfullt
Otto Agren.

Lindströms Advokatbyrå.

Katrineholm den 19 december 1925.

Med anledning av Eder rundskrivelse av den 16 december 1925 rörande
statsrevisorernas anmärkning att Ni eventuellt skulle debiterat ersättningar,
som i vissa åtskilliga hänseenden varit oskäligt höga, får jag anföra,
att jag aldrig under min snart 10-åriga advokatverksamhet haft anledning
klaga på Edra arvoden, utan haft motsvarande fördel i Eder
granskning av insända handlingar.

Rent principiellt måste man ju likväl ställa sig mycket tveksam inför
arvoden till statstjänstemän, alldenstund på vissa andra områden det visat
sig att därigenom ej alltid full opartiskhet varit rådande.

Jag vill dock ånyo betona att jag aldrig haft någon som helst anledning
till anmärkning mot Eder.

Högaktningsfullt
Julius Lindström.

Kristianstad den 17 december 1925.

Sedan Ni med anledning av anmärkning, framställd av årets statsrevisorer,
begärt ett uttalande av oss rörande skäligheten av de arvoden Ni av
oss betingat Eder, få vi härigenom meddela, att vi, särskilt med hänsyn
till det utmärkta sätt, varpå Ni skött Edert kommissionärsskap, funnit
de av Eder debiterade arvoden måttliga.

Högaktningsfullt
J. Listanders Advokataffär.

Listcmder.

20 — Rev.-berättelse amf. statsverket för år 1925. TIT.

— 306 -

Kristinehamn den 31 december 1925.

Till svar å Eder värda skrivelse av den 16 dennes få vi meddela, att vi i
de jämförelsevis få fall, vi haft äran anlita Edert biträde i registreringsärenden
hos kungl. patent- och registreringsverket, icke haft anledning till
missnöje emot de av Eder därför debiterade ersättningarna.

Högaktningsfullt

Advokatfirman Åkesson & Nyström.

/. Nyström.

A. Munck af Rosenschöld.

Borgmästare i Landskrona.

Landskrona den 18 december 1925.

Med anledning av Eder begäran, att jag måtte göra ett uttalande, huruvida
av Eder gjorda debiteringar i några fall kunna anses vara för höga,
och att detta uttalande måtte göras fullt uppriktigt och utan hänsyn till,
om det skulle gå Eder emot, skall jag icke underlåta att meddela följande:

Jag har under de senare åren anlitat Eder i en mängd olika ärenden
och har aldrig funnit ringaste anledning till anmärkning, varken mot Edra
debiteringar, som enligt mitt förmenande varit mycket skäliga, eller mot
expeditionen i övrigt. Lika litet har jag hört någon annan hava något att
klaga över i sådant ''hänseende. Däremot känner jag till att andra ibland
anlitat advokater i liknande frågor och att detta ställt sig betydligt dyrare,
än om de vänt sig till kommissionären, hos vilken de dessutom vanligen
fått både bättre och snabbare besked.

Jag anser att det sätt, varpå kommissionärsskapet i fråga sedan många
år tillbaka handhafts varit till näringslivets nytta och icke lämnat rum för
någon anmärkning.

Högaktningsfullt
A. Munck af Rosenschöld.

Sture Perssons Advokatbyrå.

Landskrona den 18 december 1925.

I anledning av Eder skrivelse den 16 dennes med begäran om yttrande
över huruvida de av Eder debiterade arvodena kunna anses oskäliga samt
därvid hemställts att yttrandet måtte göras fullt uppriktigt även om det
skulle gå Eder emot får jag meddela:

Mot de av Eder debiterade arvodena bär jag ingen som helst anmärkning
att göra utan anser att de upptagna arvodena äro fullt skäliga med
hänsyn till det arbete Ni har haft med respektive ärenden. Jag ber samtidigt
få framhålla, att alla förfrågningar besvarats omgående samt alla
uppdrag utförts fort och korrekt, vilket är att sätta synnerligt stort värde
på. Därest jag såsom ombud i patentverket anlitat advokatfirma i Stockholm
hade jag fått vidkännas avsevärt högre kommissionärsarvoden. För
min del finner jag icke fog föreligga för anmärkning mot de av Eder debiterade''
arvodena.

Högaktningsfullt
Sture Persson.

— 307 —

G. Wihlborgs Advokatbyrå.

Gunnar Wi hl borg.

Ledamot av Sveriges Advokatsamfund.

Landskrona den 17 december 1925.

Med anledning av Edert ärade av den 16 dennes får .jag meddela, att jag
i intet fall, då jag begärt Eder granskning av handlingar, avsedda att ingivas
till kungl. patent- och registreringsverket, funnit därför debiterade
arvoden vara för höga. Ej heller har någon av mina uppdragsgivare framställt
sådan anmärkning. Det är mig ett nöje att intyga, att Ni alltid med
största beredvillighet ställt Eder sakkunskap till förfogande, och genom de
anmärkningar, som av Eder framställts mot insända handlingar, hava
rättelser åstadkommits, varigenom borteleminerats sådana felaktigheter,
som i många fall säkerligen medfört avslag å den begärda registreringen.
Att detta är till förmån för allmänheten är självklart.

Högaktningsfullt
Gunnar Wihlborg.

Stadsfiskalen

Anton Fogelbergs Advokatbyrå.

Linköping den 18 december 1925.

I anledning av Eder skrivelse till mig av den 17 dennes, rörande av Eder
debiterade arvoden vid utförande av uppdrag åt mig vid verket, får jag
uttala, att jag icke funnit dessa arvoden för höga, särskilt med hänsyn därtill
att uppdragen alltid av Eder utförts med synnerlig omsorg och snabbhet.

Högaktningsfullt
Anton Fogelberg.

Lindesbergs Juridiska Byrå.

Lindesberg den 19 december 1925.

I anledning Edra ärade skrivelser av den 16 och 17 dennes till min byrå
och mig personligen, har jag endast att uttala, att den framställda frågan
ger mig ett osökt tillfälle frambära mitt uppriktiga tack för det i alla
avseenden tillmötesgående och för mina uppdragsgivare lyckliga sätt, varpå
Ni handhaft Eder befattning såsom kommissionär på aktiebolagsavdelningen.

De enligt min åsikt synnerligen moderata arvoden Ni tillgodogjort Eder
för granskningar av bolagsordningar och dylikt, hava aldrig föranlett
minsta anmärkning från mina klienters sida, då därigenom ju visshet vunnits,
att den officiella proceduren kunnat klaras utan tidsödande återremisser;
och i dylika ärenden gäller merendels i högre grad än annars den
gamla satsen, att tid är pengar.

Jag tillåter mig uttala den förhoppningen, att Ni ännu länge måtte med
obrutna krafter få utöva Edert för våra affärssammanslutningar så betydelsefulla
värv, samt att jag allt fortfarande får påräkna att, som hittills,
i kinkigare fall få anlita Eder beprövade erfarenhet.

I full förvissning om, att alla ansvarskännande klienters svar komma att
gå i samma anda som mitt, samt alltså statsrevisorerna i denna sak varit
ute i ogjort väder, tillåter jag mig tillönska Eder en god jul.

Med utmärkt högaktning
./. H. Beskow.

— 308 —

Advokatbyrån i Linköping,
v. Häradshövdingen P. Arnander.

Linköping den 18 december 1925.

Med anledning av Edert värda den 16 dennes får jag äran uttala, att jag,
som under flere år käft förmånen att erhålla biträde av Eder såsom kommissionär
hos kungl. patent- och registreringsverket för aktiebolagsregistrering,
därvid Ni även biträtt med att granska översända anmälningshandlingar,
alltid funnit av Eder debiterade arvoden vara skäliga, samt att jag,
även med hänsyn till det värdefulla biträde, som Ni lämnat för granskning
av handlingarna, räknat såsom en stor förmån, att få åtnjuta Edert
sakkunniga och välvilliga biträde.

Med utmärkt högaktning
P. Arnander.

Linköping den 19 december 1925.

Till svar å Eder ärade skrivelse av den 16 innevarande december i anledning
av statsrevisorernas uttalande, att de funnit av Eder debiterade
ersättningar vara i »åtskilliga hänseenden oskäligt höga», ber jag härigenom
få meddela, att det är mig en sann tillfredsställelse att kunna konstatera,
att jag icke någon gång under den tid av mer än 23 år, jag i ett eller
annat avseende varit i behov av hjälp i registreringsärenden, funnit vare
sig Eder eller någon av Edra företrädare, hava vid något tillfälle debiterat
oskäligt hög ersättning.

Samtidigt ber jag få som min uppfattning framhålla, att allmänheten
har all anledning vara Eder såsom »patentverkets» kommissionär tacksam
för att mot de moderata arvoden, som av Eder debiterats och fortfarande
debiteras, få komma i åtnjutande av snabbt meddelade göda råd och upplysningar.
Det har särskilt under de sista tio åren varit icke minst för
icke juridiskt bildade klienter synnerligen värdefullt att i registreringsärenden
kunnat direkt vända sig till Eder utan att därvid behöva anlita
advokater, av vilka många — sorgligt nog för övrigt — allenast tjänstgjort
som förmedlare mellan allmänheten och Eder samt efter att i sin tur ha
rådfrågat Eder presenterat sin arvodesräkning, däri som »kostnad i Stockholm»
upptagits av Eder debiterat arvode.

Mycken tidsspillan och störa penningesummor hava genom direkt anlitande
av Eder besparats svenska folket.

Jag kan förty icke finna, att herrar statsrevisorers uttalande har något
som helst fog för sig.

Högaktningsfullt
Tage Lindquist.

vice Auditör.

G. Möllers Juriska Byrå.

Linköping den 22 december 1925.

Med anledning av Edert ärade av den 16 dennes får jag härmed meddela,
att jag alltid funnit Eder debitering skälig och Eder expedition snabb och
omsorgsfull.

Högaktningsfullt
Gustaf Möller.

— 309 —

Ljusdal den 18 december 1925.

Med anledning av Eder skrivelse av den 17 dennes med begäran, att vi
ville yttra oss över av statsrevisorerna i sin avgivna berättelse gjorda
uttalande, att de av Eder debiterade ersättningarna äro i åtskilliga hänseenden
oskäligt höga, få vi härmed äran framhålla som vår åsikt att vi,
särskilt med hänsyn till noggrannheten och det goda resultat av Eder för
vår räkning utförda uppdrag lämnat, finna de debiterade ersättningarna
hava varit fullt skäliga.

Högaktningsfullt

Advokatfirman Lundberg & Ljungholm.

Henrik Jansson.

Oscar Fåhrés Advokatbyrå.

Ludvika den 20 december 1925.

Med anledning av Eder begäran om ett uttalande i anledning av statsrevisorernas
anmärkning om oskäligt höga arvoden får jag meddela, att
jag icke haft någon som helst anledning att anmärka härpå. Jag sätter
värde på snabb och säker expedition, varför jag städse haft att tacka Eder,
och för den skull har jag så mycket hellre funnit Edra debiteringar skäliga.

Högaktningsfullt
Oscar Fåhré.

Ernst Fahleson, Luleå.

Ombud för Stockholms, Göteborg,

Malmö, Norrköpings, Sundsvalls,

Gävle, Örebro och Västmanlands
köpmannaföreningar.

På begäran får jag härmed intyga att kungl. patent- och registreringsverkets
kommissionär för aktiebolagsregistrering herr Gust. Åstrand, som
jag alltid vänt mig till för mina ärenden hos nämnda verk, utfört uppdragen
till min synnerliga belåtenhet och därför icke debiterat några oskäliga
ersättningar.

Imleå den 19 december 1925.

Ernst Fahleson.

Borgmästare Axel Sundberg,

Lysekil.

Till svar å denna skrivelse får jag härmed meddela, att jag under den
tid av cirka 15 år, jag anlitat Eder såsom aktiebolagskommissionär för ett
stort antal bolags räkning, icke någonsin funnit Edra arvoden höga, utan
tvärt om synnerligen moderata såväl när det gällt ingivande av hand-,
lingar som meddelande av upplysningar och uppsättande av handlingar,
avsedda att ingivas till verket.

Lysekil den 19 december 1925.

Axel Sundberg.

— 310 —

Kraftaktiebolaget

Gullspång-Munkfors.

Mariestad den 21 december 1925.

I anledning av Eder skrivelse av den 17 dennes intyga vi gärna på
grand av mångårig erfarenhet, att Edra arvoden för granskning och hjälp
vid registreringar varit mycket moderata, på samma gång som alla anvisningar
och råd lämnats mycket skyndsamt och präglats av största sakkunskap
och erfarenhet..

Högaktningsfullt

Kraftaktiebolaget Gullspång—Munkfors.

John Hedin.

Advokatfirman
Selander & Karlholm.

Motala den 17 december 1925.

Till svar å Edert ärade den 16 dennes få vi meddela, att vi städse under
det femtontal år, vi haft förmånen få anlita Eder i en mångfald registreringsfrågor,
städse funnit Edra arvodesdebiteringar måttfulla och skäliga.

Högaktningsf u 1 It
Georg Selander.

Fredrik Törner.

Häradshövding i Aska m. fl. härads
domsaga.

På begäran får jag härmed till bevis meddela, att jag i ett rätt betydande
antal fall använt mig av v. häradshövding Gustaf Åstrand såsom
kommissionär i kungl. patent- och registreringsverket för registrering av
bolagsordningar, ändringar däri samt bolagsstämmobeslut av olika slag;
samt att jag icke kunnat finna annat än att de belopp som häradshövding
Åstrand betingat sig för sitt besvär med registreringar och annat i samband
därmed vara synnerligen humant beräknade, vadan jag icke kunnat
finna anledning att anlita något annat ombud för berörda uppdrag.

Motala den 22 december 1925.

Fredrik Törner.

Dr Carl H. Pripp.

Ledamot av Sveriges Advokatsamfund.

Norrköping den 22 december 1925.

Till svar å ärade skrivelsen av den 16 dennes får jag härmed meddela,
att jag icke kan erinra mig mer än ett fall, då anledning till anmärkning
mot verkställd debitering förekommit och i detta fall vidtogs genast på
framställning jämkning, varför jag icke under de många år jag haft nöjet
anlita Eder haft några som helst klagomål att framställa, vilket jag härmed
har nöjet bekräfta.

Högaktningsf u 1 It
Carl H. Pripj).

311 —

Med anledning av statsrevisorernas uttalande att de funnit de ersättningar,
som kommissionären i kung!, patent- och registreringsverket debiterat,
vara i åtskilliga fall oskäligt höga, anser jag mig böra meddela
följande.

Jag, som i Norrköping driver advokatverksamhet, har under varje år
allt sedan 1898 haft en liel del uppdrag att ombesörja registrering av anmälningar
till aktiebolagsregistret. I alla dessa ärenden har jag i min ordning
anlitat kommissionären i kungl. patent- och registreringsverket för
granskning av handlingarna och deras ingivande till registreringsverket.
Vidare har jag under samma tid ofta anlitat kommissionären för erhållande
av registreringsbevis i aktiebolagsärenden.

På samma gång jag betygar att alla de uppdrag jag sålunda lämnat kommissionären
utan undantag utförts raskt och väl uttalar jag den meningen
att kommissionären i intet av uppdragen debiterat större ersättning än
sådan som varit skälig och måttlig. 1 vissa fall, då kommissionärens
uppmärksamhet och skicklighet särskilt påkallats, har jag uppmanat honom
att debitera högre ersättning än den vanliga. Detta oaktat har han ej alltid
ens i sådana fall debiterat högre ersättning än den eljest vanliga, och
i de få fall, då till följd av min uppmaning en förhöjd ersättning begärts,
har ökningen varit blygsam och ringa. I intet enda fall under alla de
gångna åren har jag haft anledning anmärka på ersättningsdebiteringen.

För så vitt statsrevisorernas ovan berörda uttalande avser något av de
uppdrag som jag lämnat kommissionären måste jag därför beteckna detsamma
såsom icke befogat.

Norrköping den 23 december 1925.

Ernst Söderqvist.

vice Häradshövding.

Östergötlands Juridiska byrå.

Innehavare:.lur. Kand. G.Hökerberg.
I.edamot av Sveriges Advokatsamfund.

Norrköping den 18 december 1925.

1 anledning Edert ärade av den 16 dennes med förfrågan, huruvida jag
funnit av Eder debiterade ersättningar för granskning m. m. av handlingar
i aktiebolagsärenden oskäligt höga, får jag härmed meddela, att
under alla de år, jag haft nöjet anlita Ed ra tjänster uti ärenden angående
registrering av aktiebolag, ändringar m. m., jag ingen gång funnit, att .Ni
uti av mig lämnade uppdrag debiterat annat än skäliga arvoden, och har
jag för min del aldrig varit annat än synnerligen tillfredsställd med det
utmärkta sätt, på vilket Ni omhänderhaft de uppdrag, Ni åtagit Eder från
mig.

Högaktningsfullt

G. Höker ber g.

Nyköping den 17 december 1925.

I anledning av Edert ärade den 16 dennes är det oss ett nöje att häiigenom
kunna bekräfta, att de ersättningar Ni debiterat oss städse varit synnerligen
moderata. I all synnerhet gäller detta om man tager i betraktande
de extra besvär vi förorsakat Eder genom granskning och komplet -

— 312 —

tering av insända anmälningar. Vi vilja i detta samband icke underlåta
att meddela, att Ni för telefonförfrågningar i ärenden hos patentverket
icke plägat debitera oss arvode.

Med utmärkt högaktning
Södermanlands Enskilda Bank.

Ingemar Widebeck.

P. Andersson.

Advokatfirman

G. Malmros Juridiska Byrå.

Med anledning av Eder skrivelse den 16 dennes får jag meddela Eder, att
jag i intet av de många fall, jag fått anlita Eder i Eder egenskap av kommissionär
för aktiebolagsregistrering, kan anse av Eder gjorda ersättningsdebiteringar
vara för höga.

Jag får särskilt påpeka ett fall, då det gällde att påskynda registreringen
och då vissa rättelser måst vidtagas; i detta fall har Ni med för
ämbetsverk i allmänhet ovanligt stort tillmötesgående påskyndat saken
samt åtagit Eder både besvär och kostnader, utan att härför debitera något
särskilt ersättningsbelopp utöver det vanliga, skäliga kommissionärsarvodet.
Jag avser här registreringen för aktiebolaget Väg och Vatten, Forsberg
& Larsson, Nässjö, vilket bolags juridiska ombudsman jag är.

Jag betonar slutligen, att de av Eder i mina fall debiterade ersättningarna
varit i alla avseenden skäliga samt att de jämförelsevis hållit sig under det
taxastånd, som av andra kommissionärer eller dylika tjänstemän ansetts
vara skäliga. Det är med tacksam glädje, jag intygar detta.

Nässjö den 21 december 1925.

Högaktningsfullt
Arno F. Engelberg.

Advokat.

Svallingsons Advokatbyrå.

Sollefteå den 27 december 1925.

Med anledning av Eder skrivelse den 16 innevarande december, vari Ni
av mig begär ett uttalande om min uppfattning av skäligheten i de arvoden
Ni debiterat för de uppdrag, som Ni för min räkning utfört i kungl.
patent- och registreringsverket, får jag meddela, att jag icke i ett enda
fall haft något att erinra mot debiteringen.

Särskilt med hänsyn till den noggrannhet och den snabba expedition,
som jag från Eder sida fått röna, finner jag Edra arvoden, vad mina uppdrag
beträffar, fullt skäliga.

Högaktningsfullt
Ragnar Svallingson.

Skövde den IS december 1925.

Med anledning av statsrevisorernas uttalande att Ni skulle i åtskilliga
hänseenden hava debiterat oskäligt höga ersättningar för Edert granskningsarbete
i fråga om registreringsansökningar få vi härmed intyga, att
vi sedan åtskilliga år genom vår notariatavdelning anlitat Eder såväl för

- 313 -

egen som för ett flertal andra bolags räkning, varvid vi städse anhållit att
Ni ville underkasta ansökningshandlingarna en förberedande granskning
samt lämna oss tillfälle till komplettering i fall där så erfordrats.

De av Eder för sådan granskning och efterföljande korrespondens i förekommande
fall debiterade arvoden, vilka i allmänhet varierat mellan 5
och 35 kronor, hava i intet fall av oss ansetts för höga, utan hava vi städse
ansett det av Eder presterade arbetet fullt motsvara begärda arvodet.

Vi vilja icke underlåta att nämna, att vi alltid ansett det vara till vår
fördel att anlita Edert sakkunniga biträde.

Högaktningsfullt

Skaraborgs Enskilda Bank.
Fritz Andersson

A. V. Bergqvist.

Arendt Berggrens advokatbyrå.

Sundsvall den 19 december 1925.

Med anledning av Eder skrivelse av den 16 dennes angående statsrevisorernas
anmärkning emot av Eder debiterade ersättningar, får jag, som under
en lång följd av år genom Eder ingivit ansökningar och anmälningar
för registrering till aktiebolagsregistret härigenom meddela, att jag aldrig
någon gång haft anledning till anmärkning emot Edra debiteringar, vilka
jag alltid funnit måttliga. Ett intryck har fäst sig i minnet, och det är,
att då det gällt »svårare» fall och jag begärt hos Eder att särskilt granska
handlingarna, Ni, som alltid stått till tjänst därmed och påvisat felaktigheter,
vilkas rättelse vållat Eder avsevärda extra besvär, gjort debiteringar,
som ådragit sig min uppmärksamhet i följd av deras måttlighet.

Högaktningsfullt
Arendt Berggren.

Sundsvalls Enskilda bank.

Sundsvall den 19 december 1925.

Till svar å Eder skrivelse av den 16 innevarande december i anledning av
statsrevisorernas uttalande rörande debiterade ersättningar är det mig ett
nöje att härigenom meddela, att jag såsom representant respektive ombud
för ett större antal av Sunasvall sdistriktets industriella och andra ekonomiska
företag under de sista tio åren haft att hos kungl. patent- och registreringsverket
ombesörja ett synnerligen stort antal registreringsärenden,
delvis av rätt komplicerad natur, att dessa ärenden, såvitt jag nu kan
erinra mig, undantagslöst passerat eller anförtrotts Eder samt att jag
icke i något fall funnit av Eder debiterade ersättningar vara för höga utan
att jag tvärtom ofta gjort den reflexionen, att Edra debiteringar varit synnerligen
blygsamma. Min erfarenhet bestyrker sålunda på intet sätt statsrevisorernas
ifrågavarande uttalande.

Jag tecknar

Högaktningsfullt
Gustaf Velander.

Joh. Karlén. Landsfiskal.

Trollhättan den 21 december 1925.

I besittning av ärade den 17 dennes är det mig ett nöje att såsom svar
meddela, att av Eder debiterade ersättningar i de mångahanda ärenden,

- 314 -

som under gångna åren omhänderhafts för min räkning icke i något fall
varit oskäliga och att i skrivelsen berörda uttalande i motsatt riktning
vad mig beträffar saknar fog för sig.

Högaktningsfullt
Joll. Karlén.

Trälleborg den 21 december 1925.

Emottaga Eder skrivelse den 16 dennes, vari jag ombedes att, med anledning
av statsrevisorernas uttalande rörande av Eder såsom kommissionär
hos kungl. patent- och registreringsverket debiterade ersättningar, lämna
meddelande, huruvida jag för min del anser, att debiterade ersättningar
varit »i åtskilliga hänseenden oskäligt höga».

Under den följd av år jag haft nöjet anlita Eder uti det, relativt sett,
rätt störa antal registreringsfall, som varit uppdragna åt mig, har jag icke
en enda gång funnit debiterade ersättningen vara för hög. Jag kan däremot
icke underlåta bestämt framhålla, att av Eder debiterade arvodet
uti mitt senaste uppdrag, angående »Aktiebolaget Phylaterion» i Trälleborg,
enligt min åsikt, var för lågt tilltagit, med hänsyn till det besvär jag
vållat Eder i den saken. För en var uti aktiebolagsärenden än så förfaren
jurist torde det likväl finnas vissa tillfällen beträffande registrering, då
man behöver råd och anvisningar. Det torde i dylika fall vara betryggande
att äga tillfälle få skriftligen konferera med kommissionären mot
skälig ersättning, så att ens uppdrag må bliva fullt nöjaktigt utfört.

Ehuru jag efter mångårigt sysslande med aktiebolagsärenden anser mig
vara väl förfaren, har Ni, liksom Eder föregångare, i många fall varit mig
till ovärderligt gagn i tvistiga fall. Därvid har Ni synnerligen förtjänstfullt
och med stort tillmötesgående ställt Eder till mitt förfogande mot,
som jag förut sagt, ett arvode, som icke uti ett enda fall varit för högt
utan tvärtom.

Med utmärkt högaktning
Axel Westman.

Stadssekreterare.

Advokat Gustaf Hammar.

Ledamot av Sveriges Advokatsamfund. ,

Uddevalla den 18 december 1925.

Med anledning av ärade skrivelsen av den 16 dennes får jag meddela,
att jag icke kan erinra mig något fall, där jag funnit Eder debitering oskälig.

Högaktningsfullt
Gustaf Hammar.

Advokaten Robert Thorburn.

•lur. kand. e. o. Hovrättsnotarie.

Uddevalla den 18 december 1925.

I anledning Edert ärade av den 16 dennes beder jag få förklara, att jag
aldrig funnit Edra arvoden höga, utan anser mig hava fått mycket god
valuta genom den värdefulla hjälp Ni genom Eder stora erfarenhet och
ingående kännedom om praxis ofta lämnat i den ofta krångliga »pappersexercisen»
i aktiebolagsfrågor.

Med utmärkt högaktning
Robert Thorburn.

— 315 -

Carl Vllh. Spens.

Borgmästare.

Ulricehamn den 21 december 1925.

Till svar å bräde av den IT dennes får jag meddela, att jag, som sedan
mer än 10 år tillhaka anlitat Eder såsom kommissionär, icke kan erinra
mig att jag någon gång haft anledning att beklaga mig över för hög debitering.

Högaktningsfullt
Carl Vilh. Spens.

Hallströms Advokatbyrå.

Umeå den 18 december 1925.

Edert ärade av den 16 dennes har jag mottagit.

Om statsrevisorerna uttalat, att de funnit av Eder debiterade ersättningar
vara »i åtskilliga hänseenden oskäligt höga», beror detta förmodligen
på, att statsrevisorerna sakna alla förutsättningar att bedöma värdet av
Edert arbete.

Jag insänder årligen flere hundra ärenden till olika ämbetsverk i Stockholm.
I regeln anlitar jag härför någon advokatbyrå, och endast undantagsvis
ämbetsverkens kommissionärer, nämligen om ärendet blott gäller
ingivande av en handling och erkännande av dess mottagande. I alla de
ärenden, där jag har att göra med kungl. patent- och registreringsverkets
avdelning för aktiebolagsärenden har jag anlitat Eder. Jag skulle naturligtvis
snart hava upphört därmed, om jag icke funnit det billigare än att
anlita annat utomstående ombud. Härvid har jag främst beaktat, att man
vid aktiebolagsärenden behöver stöd av någon, som väl känner verkets
praxis och kan granska handlingarna till förekommande av onödiga anmärkningar
och tidsutdräkt. I sådant hänseende har jag synnerligen angenäm
erfarenhet av samarbetet med Eder och anser, att jag besparat mina
huvudmän många hundratal kronor i onödiga utlägg genom att jag anlitat
Eder skickliga medverkan i mina mellanhavanden med verket.

Som Ni vet, är jag ingalunda någon beundrare av byråkratisk slentrian,
och skulle jag hava den avlägsnaste anledning att uttala någon kritik,
skulle jag utan tvekan sjunga ut.

Högaktningsfullt
Sven Hallström.

Magnéts Advokatbyrå.

Umeå den 30 december 1925.

Med anledning av Eder skrivelse den 16 innevarande december hava vi
härmed äran meddela, att vi i de fall vi haft nöjet taga Edra tjänster i anspråk
icke haft någon som helst anmärkning att göra emot av Eder debiterade
ersättningar.

Högaktningsfullt
Magnéts Advokatbyrå.

Hans Böhme.

— 316 —

Uppsala den 21 december 1925.

Till svar å Edert ärade av den 16 i denna månad, i vilket Ni hemställer,
att vi ville meddela Eder, huruvida vi för vår del anse, att de av Eder de^?.
r.a^e ersättningarna vore, såsom statsrevisorerna uttalat sig »i åtskilliga.
hänseenden oskäligt höga», få vi härmed förklara, att vi icke vid
något tillfälle under den långa följd av år, under vilken vi anlitat Eder såsom
kommissionär, funnit att de av Eder debiterade ersättningarna varit
oskäligt höga.

Högaktningsfullt
för Uppsala Advokatbyrå.

Joel Sandberg.

Rådman Oskar Mellin.

e. o. Hovrättsnotarie.

Varberg den 17 december 1925.

Jag har under en lång följd av år använt Eder såsom kommissionär vid
bolagsregistrering och -anmälningar. Jag har städse vid anmälningar av
mera omfattande art uppdragit åt Eder att granska till anmälningen hörande
handlingar före ingivandet, och har Ni därvid varit till god hjälp
vid påpekandet av smärre formella fel. Ni har alltid i god tid påmint om
anmälningsskyldighet, och Ni har alltid punktligt och raskt utfört de uppdrag
jag givit Eder. Jag vill härmed såga, att Ni, vad mina ärenden ankommer,
skött Edra uppdrag på ett utmärkt sätt, och har jag med fästat
avseende å vad jag ovan anfört aldrig funnit de av Eder debiterade
kommissionärsersättningar oskäligt höga.

Högaktningsfullt
Oskär Mellin.

Enskilda Banken i Vänersborg.

Ombudsmannaexpeditionen.

Vänersborg den 4 januari 1926.

.Med anledning av statsrevisorernas i under år 1925 avgiven berättelse
gjorda, uttalande, att de funnit av Eder debiterade ersättningar vara »i
åtskilliga hänseenden oskäligt höga» få vi, som vid alla tillfällen då vi
haft ärenden rörande aktiebolagsregistrering, begagnat oss av Edert biträde,
härmed intyga, att vi icke i något fall funnit av Eder debiterade ersättningar
»oskäligt höga», detta desto mera som vi dessutom ofta vid sidan
av ärendenas formella behandling genom hrev och telefonsamtal besvärat
Eder utan särskild ersättning, varvid Ni alltid visat Eder förekommande
hjälpsam.

Högaktningsfullt

Enskilda Banken i Vänersborg. Ombudsmannaexpeditionen.

Gösta LindelÖw.

Audi tören

Alarik Lindskogs Advokatbyrå.

Innehavare: Alarik Lindskog.

Ledamot av Sveriges Advokatsamfund.

Västervik den 18 december 1925.

I anledning av Eder skrivelse av den 16 i denna månad med begäran
om yttrande angående de arvoden, som av Eder debiterats*mig, vill jag

- 317 -

passa på tillfället att uttala mitt uppriktiga tack till Eder för det utomordentligt
humana sätt, som under alla år, allt från det Ni tillträdde kommissionärsbefattningen,
från Eder sida visats mig vid behandling av
aktiebolagsärenden hos kungl. patentverket.

Anledning till anmärkning mot de arvoden, som Ni debiterat, har aldrig
förekommit.

Med utmärkt högaktning
Alarik Lindskog.

Västerås Juridiska byrå.

Karl-Johan Boström.

Ledamot av Sveriges Advokatsamfund.

Frithiof Hydbom.

Hovrätts- e. o. Notarie.

Västerås den 31 december 192o.

1 anledning av Eder skrivelse av den 16 december 1925, däri Ni anhållit,
att vi skulle meddela, huruvida vi ansåge, att statsrevisorernas uttalande,
att de av Eder debiterade ersättningarna vore »i åtskilliga hänseenden
oskäligt höga», hade fog för sig, få vi härmed som vår mening uttala, att
vi för vår del finna uttalandet oberättigat och att de arvoden, Ni debiterat
oss, ej varit i någon mån obilliga i betraktande av den trygghet, söm legat
däri ätt ansökningar och övriga handlingar, som skolat ingivas till kungl.
patent- och registreringsverket, före ingivandet granskats av en person,
som känner verkets praxis, och av de kostnader, som skulle uppkomma
därest handlingarna befunnos i felaktigt eller ofullständigt skick och
eventuellt ledde till avslag å ansökningar.

Högaktningsfullt
Västerås Juridiska byrå.

Boström & Hydbom.

Undertecknad, som vid handlingars ingivande i aktiebolagsärenden till
kungl. patent- och registreringsverket städse anlitat kommissionären för
aktiebolagsregistrering och därvid anmodat denne att före ingivandet
granska de översända handlingarna, får, i anledning av uttalande i statsrevisorernas
berättelse, att de av sagda kommissionär debiterade ersättningar
skulle vara »i åtskilliga hänseenden oskäligt ''doga», härmed förklara,
att så icke synes mig hava varit fallet i de icke så få fall, då jag
anlitat kommissionärens biträde, och vill jag särskilt uttala, att för oss
jurister, bosatta utom Stockholm, vilka syssla med aktiebolagsärenden.
det är nödvändigt för handlingarnas ingivande anlita kommissionär samt
att avsevärd förmån, särskilt tidsvinst, beredes i dessa ofta brådskande
ärenden, därest granskning av handlingarna i förväg sker, och synes det
mig i följd härav att ett förbud för kommissionären att åtaga sig dylikt
arbete, för dem å landet, som behöva ingiva handlingar i kungl. patentoch
registreringsverket, kan komma att medföra särskilda svårigheter och
att det i varje fall är naturligare och även för parterna billigare att därför
anlita kommissionären i verket än annan person i Stockholm.

Västerås den 19 december 1925.

Victor Åsberg.

•Turis utriusque kandidat. Rådman.

- 318 -

Advokat Erik Dahlberg.

Med anledning av Edert ärade av gårdagen får jag meddela, att i det avsevarda
antal fall jag anlitat Eder medverkan för ingivande till kungl.
patent- och registreringsverket av registreringshandlingar, jag alltid flinnit
de granskningsarvoden Ni debiterat särskilt moderata.

Högaktningsfullt
Erik Dahlberg.

Örebro den 18 december 1925.

Med anledning av Eder begäran i brev till mig den 17 dennes om ett
tulit uppriktigt uttalande huruvida jag för min del funnit att de av Eder
debiterade ersättningar såsom kommissionär för aktiebolagsavdelningen i
kungl. Patent- och registreringsverket varit oskäligt höga har jag härmed
aran meddela, att jag icke i något fall funnit anledning till anmärkning i
fråga om de av Eder begärda ersättningar för utförda uppdrag såsom kommissionär
i nyssnämnda verk.

Högaktningsfullt
Dryselius Juridiska byrå.

V. Dryselius.

Örebro den 22 december 1925.

Med anledning av Edert ärade av den 17 dennes, få vi härmed meddela,
att vi icke i något fall som berör oss eller våra klienter funnit Edra arvoden
vara för höga, än mindre oskäligt höga. Arvodena äro enligt vår
uppfattning normala och skäliga.

Vi anse därför att statsrevisorernas uttalande i den mån det kan avse
oss berörande ärenden saknar varje fog.

Högaktningsfullt
Forssblads Advokatbyrå.

Sten Forssblad.

Örebro den 18 december 1925.

Med anledning av statsrevisorernas uttalande att de av Eder debiterade
ersättningarna skulle vara »i åtskilliga hänseenden oskäligt höga» få vi
såsom vår mening uttala det vi under alla de år Ni åt oss uträttat registreringsuppdrag,
icke funnit någon anledning till anmärkning mot de av Eder
debiterade arvodena, utan i stället ansett dem vara mycket humana i all
synnerhet, som vi alltid genom Eder blivit väl betjänade.

Högaktningsfullt

Aktiebolaget Stiernström & Wikström fnkasso och rättegångsbyrå.

Karl Wikström.

Örebro den 31 december 1925.

I anledning av Eder v. skrivelse den 16 dennes med hemställan om yttrande,
huruvida jag för min del ansåge att statsrevisorernas uttalande om
av Eder debiterade ersättningar såsom varande i åtskilliga hänseenden

— 319 -

oskäligt höga hade fog för sig, får jag äran meddela att, så vitt min erfarenhet
giver vid handen, uttalandet i fråga saknar varje fog för sig. Jag har
under omkring tjugufem år ett flertal gånger årligen, i vissa fall upp till
15 å 20 gånger om året, anlitat verkets kommissionär och städse funnit
debiterade arvoden synnerligen billiga så mycket mer som lämnat biträde
av naturliga skäl varit grundat på den bäst tillgängliga sakkunskap som
varit att tillgå.

Mina klienter skulle säkerligen hava, utom ökat besvär, måst vidkännas
väsentligt högre utgifter om de varit nödsakade vända sig till utom verket
stående jurister och den sakkunskap, de i så fall haft att tillgå, hade säkeiligen
mången gång ej motsvarat den sakkunskap, som förefunnits hos kommissionären.

Ni har oinskränkt rätt att använda Eder av detta mitt uttalande.

Högaktningsfullt
Gustaf Tisell.

Rådman, f. v. ledamot av Riksdagens första kammare.

Örebro den 19 december 1925.

I skrivelse av 17 innevarande månad har Ni begärt, att vi i anledning därav
att statsrevisorerna skulle hava uttalat, att de funnit de av Eder debiterade
ersättningar vara »i åtskilliga hänseenden oskäligt höga», ville
meddela Eder, huruvida vi för vår del anse att nämnda uttalanden ha fog
för sig.

Vi vilja som svar på Eder skrivelse med nöje meddela, att vid alla de
tillfällen, då vi anlitat Eder såsom, kommissionär, vi funnit, att Ni med
största tillmötesgående samt med stor skicklighet och omsorgsfullhet fullgjort
Edra uppdrag och att den av Eder begärda ersättningen i stället för
att vara oskäligt hög, tvärtom stundom varit för lågt tilltagen, särskilt
i betraktande av den värdefulla och snara hjälp, som Ni med Edra råd och
anvisningar lämnat.

Högaktningsfullt
Örebro elektriska aktiebolag.

Hugo Karlsson.

,J. E. Donieij. Stadsfogde.

Härmed får jag intyga, att jag, som uti eu mångfald ärenden anlitat
kommissionärer! hos kungl. patent- och registreringsverket herr Gust.
Åstrand, ieke funnit av honom debiterade ersättningar oskäligt höga.

Örnsköldsvik den 18 december 1925.

J. E. Domeij.

Östersund den 18 december 1925.

Sedan Ni begärt vårt uttalande angående av Eder debiterade ersättningar,
få vi meddela, att vi icke ha någon anledning att anmärka på Edei
debitering. De arvoden, Ni debiterar, anse vi vara skäliga och på intet sätt
stå i missförhållande till den tidsspillan, som kan vara förenad med ärendenas
ombesörjande.

Högaktningsfullt

Alströms Advokatbyrå Aktiebolag.

G. Heilborn.

Centralposthuset
i Göteborg,

— 320 —

Advokat Hugo Hammargren.

Östersund den 19 december 1925.

I a Er förfrågan, huruvida jag anser de av Er debiterade ersättningarna
tor granskning av registreringshandlingar för aktiebolag hava i något avseende
vant för höga, får jag vänligen meddela, att jag under de år, jag
anlita Ert biträde i dessa angelägenheter, icke kunnat finna, att så varit
lamt, utan hava ersättningsanspråken varit väl motiverade

Högaktningsfullt
Hugo Hammargren.

Östersund den 18 december 1925.

Jag bär mottagit Eder gårdagsskrivelse, vari Ni begär mitt utlåtande
over de av Eder vid ombesörjande av boiagsregistreringar debiterade ersättningar.

J„e flesta av de bolagsbildningar, som ägt rum i Jämtland under åren
1908—1920 torde hava ombesörjts av mig och efter 1923 torde jag hava
tor registrering till Eder överlämnat åtskilliga liknande ärenden.

Jag har alltid vänt mig till Eder för ombesörjande av registrering av
den anledningen att ärendena blivit sakkunnigt och därtill raskt expedierade.

.1 många fall har jag även anhållit om Edert särskilda biträde för granskning
av handlingar.

De ersättningar Ni därvid debiterat hava alltid varit moderata och icke
i något fall oskäliga.

.i-u *?6* ^r.or ln’kr vara en av Edra mest återkommande uppdragsgivare
ti later jag mig förklara, att jag har för avsikt att fortfarande anlita Eder
icke minst därför, att jag funnit detta vara för mig och mina huvudmän
andamalsenligt och billigast.

Högaktningsfullt
Fredr. Wallin.

Direktör, Verk.-dir. i Östersunds Handelsbyrå, A. B. Köpmanna
föreningarnas ombud 1908 — 1920 och sedan 1923.

Generalpoststyrelsens

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I. sid 120
§ 85, 87, 89 och 91.

Till k u n g 1. korn m u nik a tion sdepartement e t.

Genom remiss den 22 december 1925 har generalpoststyrelsen anbefallts
att till kungl kommunikationsdepartementet inkomma med utlåtande i anledning
av vad riksdagens revisorer anfört Inträffande vissa anordningar
vid postverket.

I anledning härav får generalpoststyrelsen vördsamt anföra följande.

§ 85.

Betiäflande nya centralposthuset i Göteborg hava revisorerna, utan att
fianställa någon erinran, uttalat, att, då den årligen inflytande hyresinhornsten
för uthyrda lokaler i byggnaden beräknas uppgå till i runt tal

— 321

255.000 kronor och årskostnaden för centralposthuset kan uppskattas till

600.000 kronor, hyresbeloppet för postkontorets lokaler blir omkring 345,000
kronor.

Såsom revisorerna meddela, har ifrågavarande centralposthus tidigare
varit föremål för uttalande från revisorernas sida. I anledning därav har
generalpoststyrelsen i skrivelse den 24 december 1923 framhållit, att statsmakterna
godkänt den första byggnadsplan!! för huset. I denna byggnadsplan
hava, framhöll generalpoststyrelsen, sedermera icke vidtagits andra
ändringar än sådana, som avsett att bringa statsverket ekonomisk fördel.
Sålunda hava, i all den mån så ansetts möjligt, genom korridorer eller
på annat sätt utrymmen avskilts från de ursprungligen planerade postlokalerna
för att kunna uthyras till butiker eller kontorslägenheter. Även
andra inskränkningar i de för postverkets eget bruk avsedda utrymmen
hava vidtagits och sammanlagt har, genom sålunda företagna åtgärder,
för uthyrningsändamål vunnits lokaler med en golvyta av ej mindre än
cirka 2,200 kvadratmeter.

Generalpoststyrelsen vill nu lika litet som tidigare förneka, att det omhandlade
byggnadsföretaget dragit kostnader, som i och för sig måste anses
höga. Men centralposthusets tillblivelse och färdigställande har varit
oundgängligen nödvändigt för posttrafikens avvecklande i Göteborg på ett
för såväl den korresponderande allmänheten som postverket tillfredsställande
sätt. De ursprungliga kostnadsberäkningarna för huset slutade
på en summa, inklusive tomtkostnad, av i runt tal 3.4 miljoner kronor.
Efter vissa förenklingar beräknades totalkostnaden kunna nedsättas till
omkring 3.i miljoner kronor. Då, såsom revisorerna framhålla, kostnaderna
uppgått till cirka 8.5 miljoner kronor, har sålunda en ökning av
175 procent inträtt. Om emellertid, såsom generalpoststyrelsen ursprungligen
ifrågasatte, det för byggnadens uppförande erforderliga anslaget beviljats
i sådan ordning, att sista delen av anslagssumman anvisats ä 1918
års stat, skulle byggnadsarbetena med all sannolikhet hunnit i så avsevärd
utsträckning utföras, innan de stora prisstegringarna på allvar började,
att byggnadskostnad^-^ icke på långt när stigit till det belopp, vartill
de nu uppgått.

Eevisorema hava beräknat de årliga kostnaderna för bygget till cirka

600,000 kronor, därvid utgående från en erforderlig avkastning för huset
av 7 procent å det verkligen i byggnadsföretaget nedlagda kapitalet. Mot
denna beräkningsgrunds användande har generalpoststyrelsen i sin förenämnda
skrivelse den 24 december 1923 anfört följande, som generalpoststyrelsen
icke har anledning att nu frångå.

»Revisorerna hava uppskattat de årliga kostnaderna för centralposthuset
till cirka 600,000 kronor och därvid utgått från en beräknad avkomsf
av 7 procent å anläggningskapitalet. Huruvida rimligtvis en så hög avkastning
bör beräknas för ett hus, vilket, såsom tidigare framhållits, genom
omständigheternas makt måst byggas under exceptionellt dyra byggnadstider,
torde kunna dragas i tvivelsmål. Erfarenheter från byggnadsföretag
i såväl statlig som enskild byggnadsverksamhet under den gångna
kristiden giva ingalunda stöd för en dylik uppfattning.

I Göteborg torde man, i fråga om under kristiden uppförda byggnader,
i flera fall sett sig nödsakad att omedelbart nedskriva fastighetens
värde med cirka 25 å 30 procent av byggnadens anläggningskostnad. En
nedskrivning med, om icke denna procent, så exempelvis 15 procent å anläggningskapitalet,
torde icke få anses orimlig. Härigenom skulle fastig21
— Rev-berättelse ang. statsverket för år 1925. III.

— 322 —

hetens värde komma att stå i 7,333,000 kronor. Efter 7 procent avkomstberäkning
skulle totalhyrorna då böra beräknas till cirka 513,000 kronor
för år eller 87,000 kronor mindre, än vad revisorerna beräknat.»

Om från den sålunda erhållna avkastningen dragés den summa, cirka

255.000 kronor, som beräknas inflyta i hyror för de för postverket icke till
en början erforderliga lokalerna, återstår eu på postverkets lokaler —- utrymmen
för postkontoret och postdirektionen — belöpande hyressumma av
cirka 258,000 kronor.

Den av revisorerna angivna hyressumma!! för postkontorslokalen — liksom
även det lägre belopp, som generalpoststyrelsen ovan angivit — utgör
emellertid ingalunda postverkets merutgift vid det nya centralposthusets
tagande i bruk. Disponerandet av de nya, för sitt ändamål väl lämpade
lokalerna lämnar nämligen möjlighet till besparingar i postverkets övriga
driftkostnader, vilka gynnsamt motverka den högre lokalhyran. Sålunda
torde, enligt ett nu föreliggande förslag, kunna vid postkontoren i Göteborg
— dels genom den i samband med inflyttningen i nya centralposthuset
företagna sammanslagningen av postkontoren Göteborg 1 och Göteborg 2,
dels ock genom brevbäringens och sorteringens centralisering samt förekomsten
av arbetsbesparande mekaniska hjälpmedel — i personalkostnader
inbesparas ett belopp av cirka 80,000 kronor per år. Undersökningar
pågå, huruvida icke ytterligare persona i indragninga r kunna vidtagas,
vilket är långt ifrån uteslutet. Vidare inbesparas hyran för postkontoret
Göteborg 2, för särskild förhyrd paketexpeditionslokal och för garage samt
för brevbärareexpeditioner vid postkontor, där förut brevbärare voro
anställda. Sammanlagda arsbeloppet av sistnämnda besparingar utgör
cirka 24,000 kronor. För att komma fram till merkostnaden bör vidare
fråndraga^ den beräknade hyran för lokalen i gamla centralposthuset,
vilken hyra efter den av revisorerna använda beräkningsgrunden, 7 procent
å bokförda värdet, skulle bliva cirka 42,000 kronor, samt hyran för
postdirektionens förutvarande lokaler, vilken sistnämnda hyra utgjorde

8.000 kronor per år.

Kostnadsökningen skulle således bliva, om revisorernas beräkningssätt
tages, cirka 191,000 kronor, och om den ovan av generalpoststyrelsen använda
beräkningsgrunden begagnas cirka 104,000 kronor. I verkligheten
komma dock ytterligare besparingar att kunna åstadkommas, då genom
centralposthusets närhet till statens järnvägars station transportkostnaderna
ovillkorligen måste komma att minskas. Vidare vinnes en indirekt
besparing på så sätt, att den detaljerade sortering av avgående post på
fasta och ainbnlanta postanstalter, som numera möjliggöres inom nya
centralposthuset, underlättar arbetet för de från Göteborg utgående postkupéerna,
varigenom om än icke personalbesparing kan omedelbart åstadkommas
så dock förstärkningar undvikas. Den tidigare för behandling
av till Göteborg ankommande post å linjen Laxå —Göteborg inrättade särskilda
Göteborgsavdelningen har kunnat indragas. Härigenom har visserligen
• icke för närvarande vunnits någon minskning av jämvägsposttransportkostnaderna,
men genom åtgärden undvikas i sin män eljest blivande
kostnader för ökat postkupéutrymme å förenämnda järnvägssträcka.
De mekaniska anordningarna i centralposthuset verka i enahanda riktning.
Härav följer, att det ekonomiskt fördelaktiga resultatet kommer att mera
framträda först vid senare datum och vid eu ökad trafik.

Å andra sidan komma ju de större postkontorslokalernä att medföra
någbn ökning i uppvärmnings^ och belySningskostnader, varjämte till -

— 323 —

komina vissa kostnader för brevbärarnas transport från postkontoret till
respektive brevbärardistrikt.

Emellertid kan man icke rättvisligen ''verkställa endast eu sifferjämförelse
mellan kostnaderna nu och före nya centralposthusets tagande i bruk. Såsom
ovan framhållits, har nämligen detsammas tillkomst nödvändiggjorts
av de föregående lokalernas i högsta grad otillfredsställande beskaffenhet
och otillräcklighet, som helt enkelt gjorde ett kvarstannande i de tidigare
lokalerna uteslutet ur saväl trafikens som ett flertal andra synpunkter.
Den hyra, som ovan beräknats för lokalerna i gamla centralposthuset,
är för övrigt på grund av husets ålder så ringa, att den icke står i proportion
till lokalernas storlek. En lämplig postkontorslokal med det för centra 1-postkontoret i Göteborg alltför otillräckliga golvutrymme, som gamla centralposthuset
lämnade — därest en sådan lokal över huvud stått att uppbringa
— skulle givetvis hava dragit en ojämförligt större hvreskostnad
än 42,000 kronor.

§ 87.

Beträffande postkontorslokalen i Västerås hava revisorerna funnit förbindelsen
mellan paketexpeditionen och övriga expeditioner liksom ock
anordningen för paketpostens in- och utforsling mindre tillfredsställande.

Paketexpeditionen vid postkontoret i Västerås var tidigare förlagd till
husets bottenvåning liksom postkontoret i övrigt, men till följd av den
trängsel, som därigenom uppstod i postkontorets expeditionshall, måste
postverket under år 1918 se sig om efter särskild lokal för paketposten.
Det visade sig då, att genom utnyttjande av befintligt källareutrymme
inom fastigheten postverket kunde erhålla eu förhållandevis tillfredsställande
lokal. Postverket lät mot en kostnad av 2,750 kronor iordningställa
källaren för ändamålet. Det ligger i sakens natur, att lokalen icke
kunde bliva så tillfredsställande som önskligt hade varit, men åtminstone
hitintills hava olägenheterna icke, enligt vederbörande postdirektions åsikt,
varit så framträdande, att åtgärder ansetts böra vidtagas för någon förändring.

Frågan om anskaffande av förbättrade lokaler för paketposten vid postkontoret
i flaga är emellertid för närvarande föremål för utredning av*
vederbörande postmästare och postdirektör.

§ 89.

Pa giund av uppsägning från gardsägarens sida niaste postverket med
utgången av mars månad 1920 frånträda den dåvarande postkontorslokalen
i Vetlanda. Den ekonomiska krisen vållade vid denna tid i Vetlanda som
annorstädes stor brist på lägenheter, och då postverket förhandlade om
förhyrande av den nuvarande lokalen, begärdes den da som orimlig ansedda
hyran av 4,000 kronor för år med skyldighet för postverket att ikläda
sig alla utgifter för lokalens inredning till postkontor samt för dess återställande
i vid tillträdet befintligt skick, när postverket eventuellt komme
att flytta, skyldigheter, som skulle draga avsevärda kostnader utan några
bestående fördelar för verket.

Under sådana omständigheter ansågs enda möjliga utvägen vara att inköpa
fastigheten. Inköpspriset föreföll då ej högt, och ortspressen betecknade
också fastighetsköpét som eu för postverket »onekligen god affär».
Priset, 70,000 kronor, framgick ur ett tvångsläge och förefaller givetvis
efter nuvarande prisläge nog''så högt, män postVefkets kostnad för egna

Postkontoret
i Västerås.

Postkontoret
i Vetlanda.

— 324 —

Återförsäkring
av inrikes
värdeförsändelser.

lokaler inom. fastigheten lärer därför icke, enligt vad generalpoststyrelsen
kan finna, stiga till den avsevärda summa, som statsrevisorerna uppgivit.
Visserligen liar för de första år, postverket innehaft fastigheten, ifrågavarande
kostnad uppgått till 5,000 kronor och till och med mera, men de
senaste åren uppvisa för postverket långt gynnsammare kostnadssiffror,
och intet talar mot, att dessa bliva för framtiden bestående. Mot de första
årens höga omkostnader svara givetvis reparationer och förbättringar, varigenom
fastigheten satts i gott stånd.

Därest man, som torde vara affärsmässigt riktigt, till fastighetens kapitalvärde
överför sådana utgifter, som äro engångskostnader och av natur
att öka fastighetens värde, och låter räntan å det sålunda nyinvesterade
kapitalet i vederbörlig ordning inräknas bland de utgifter, vilka äro att
upptaga som årliga omkostnader, visar det sig, att postverket för postlokal
i Vetlanda haft att vidkännas den hyreskostnad, som framgår av följande
tablå.

Postverkets fastighet i Vetlanda.

Å r

Skillnad mellan
inkomster och
utgifter

Ränta efter

5 % å inves-terat kapital

Beräknad hyra för
av postverket dis-ponerade lokaler

per år

per kvm.

1920 ...............................................

Kr.

— 4,017

Kr.

3,500

Kr.

7,517

Kr.

39: 0 6

1921 ................................................

— 1,268
+ 535

3,779

5,047

26: 85

1922 ..............................................

3,779

3,244

17: 26

1923 ...............................................

519

3,853

4,372

23: 26

1924 ................................................

+ 967

3,853

2,886

15: 36

1925 ................................................

+ 1,080

3,853

2,773

14: 7.'',

Då medelhyran för i privathus förhyrda lokaler åt postkontor av den
storleksklass (den 3:e), till vilken postkontoret i Vetlanda hör, för närvarande
är 20 kronor 29 öre per kvadratmeter golvutrymme, vill det förefalla,
som om postverket lyckats att trots det kristidsköp, vartill verket
tvingats, nedbringa sina hyreskostnader i Vetlanda till en nivå, som icke
rimligtvis kan bliva föremål för anmärkning.

Generalpoststyrelsen liar såsom lämpligt relationstal valt hyreskostnaden
per kvadratmeter golvutrymme i stället för, på sätt revisorerna gjort,
hyreskostnaden per rum. Förstnämnda beräkningssätt lärer nämligen
innefatta en riktigare norm för bedömande av hyresbeloppets skälighet.

Vad slutligen angår frånvaron av kassavalv, skulle generalpoststyrelsen
ej hava tvekat att redan från början inom fastigheten inreda kassavalv,
därest icke utgifterna i övrigt för fastigheten stigit till så avsevärt belopp.
I stället har postkontoret tilldelats kassaskåp av sådan beskaffenhet,
att alla rimliga anspråk på utrymme och säkerhet blivit tillgodosedda.
Dock kommer generalpoststyrelsen givetvis att vidtaga ändring i kassarumsanordningen
vid postkontoret i Vetlanda, så snart förhållandena gorå
sådan ändring erforderlig.

§ 91.

Redan innan revisorerna upptogo spörsmålet om återförsäkring av inrikes
värdeförsändelser, hade generalpoststyrelsen igångsatt utredning angående
omreglering av assuransavgifterna; och kommer generalpoststyrelsen
att, så snart denna utredning föreligger färdig, taga ställning till

— 325 —

frågan, huruvida förslag till dylik omreglering bör frän styrelsens sida
framläggas i samband med avgivande till Kungl. Maj:t av de andra
förslag i fråga om postavgifterna, som äro avsedda att underställas 1926
års riksdag.

Stockholm den 8 januari 1926.

Kungl. generalpoststyrelsen.

ANDERS ÖRNE.

GUSTAF KIHLMARK.

Ake Eliaeson.

Telegrafstyrelsens

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 126,

§ 92 in. fl. ,

Till Konungen.

Genom remiss den 22 december 1925 anbefalld att inkomma med utlåtande
i anledning av vad riksdagens revisorer i remissen bilagda handlingar
anfört, får telegrafstyrelsen anföra följande.

§ 92.

Telegrafverkets lokaler i centralposthuset i Göteborg.

När en understation för telefonnätet i Göteborg blev behövlig i den trakt,
där det nya posthuset var under uppförande, syntes det självklart, att
stationen (skulle förläggas just till detta, staten tillhöriga hus, varför
förhandlingar öppnades med generalpoststyrelsen om beredande av lokal
därstädes åt telegrafverket. Sedan enighet vunnits om den lokal, som
kunde ställas till förfogande för ändamålet, fastställdes hyresbeloppet i enlighet
med ett mellan de båda verken (samt riksbanken) förefintligt allmänt
hyresavtal. Enligt detta skall varje fastighet beräknas avkasta 7
procent per år å det bokförda värdet, och varje förhyrd lokal betala belöpande
del av denna avkastning.

I enlighet med berörda grunder har hyran för ifrågavarande, av telegrafverket
disponerade lokaler beräknats sålunda:

Fastighetens bokförda värde: 8,501,058 kronor 51 öre

7 % härå: 595,074 » 10 » .

Beräknat nyttigt kubikinnehåll

Kubikinnehåll Hyra

Hela huset ............................ 58,138 kina. —

Telegrafverkets lokaler........ 2,454 » kr. 25,100:-— (25,118:—) per år.

§§ 97 och 98.

Telefonstationen i Vimmerbg.

Telegrafstationen i Hultsfred.

Revisorerna hava anfört, att den för telefonstationen i Vimmerby använda
lokalen synts dem otillfredsställande och att enligt deras mening
starka skäl synas tala för inrättandet av en telegrafstation i Vimmerby.

— 326 —

. Lokala består av ett allmänhetens ruin: (3.6 X 3.r> meter) och ett expe|t,
0,'':S.1''11.''1 f 4 meter). För den nuvarande stationen bör detta utrymme
,iir;-,hr Styye\s.en *tödJrr si« härvid på ett yttrande från t rålik,
ch,,11n;]cdl r<;ktHr 0rn a,1 distriktet, vilka även ansett lokalen vara tillfredsställande
i övrigt. Skulle stationen åter förändras till eu fullständig telegrafstation,
stallas andra fordringar på lokalen och blir den nuvarande lokalen
i så fall otillräcklig.

Beträffande den av revisorerna väckta frågan oni inrättande av eu telegrafstation
i Vimmerby får styrelsen anföra följande.

föä?lS icke *?rneka?* att °’n m;l11 endast tar hänsyn till de rent lokala
torhallandena, Vimmerby med avseende pa såväl abonnentantal som uppbord
ar den större orten. Men varken Vimmerby eller Husfred äro i
och tor- sig sa störa orter, att en fullständig telegraf- och centraltelefonstation
kan anses behövlig för att tillgodose deras lokala trafikbehov, Eu
sådan station betingas uteslutande av behovet att fä eu trafikcentral för
hela det komplex av stationer, som utgör Hultsfreds redovisningsområde
Vid sådan t förhållande kali Vimmerbys överlägsenhet över Hnltsfred i avseende
pa lokaltrafiken icke tillmätas någon avgörande betydelse, utan den
ort bor givas företräde, som bäst lämpar sig till trafik- och underhållscentrum
för området i dess helhet. Ur denna synpunkt måste otvivelaktigt
Hnltsfred sattas framfor Vimmerby.

Vid en jämförelse i trafikhänseende mellan Hultsfreds och Vimmerbys
taxeomraden finner man, att vid slutet av år 1924, vartdera av dessa omi
adel! omfattade 11 stationer. Vid samma tidpunkt utgjorde antalet abonnenter
inom Hultsfreds taxeområde 524 och inom Vimmerby taxeområde
39o. Vad angar rikssamtalstrafiken, så visar den senaste, i oktober och
november 192,i tågna rikssamtalsstatistiken, att från stationerna inom
Hultsfreds taxeområde utväxlats 9,444 och från stationerna inom Vimmerby
taxeområde 5,976 samtal per månad.

Dessa siffror visa tydligt nog, att om man ser ej blott på den rent lokala
rörelsen vid ifrågavarande två stationer, utan tar i betraktande rörelsen
vid hela den grupp av stationer, för vilka Vimmerby respektive Hultsiied
ar centrum, Hultsfredsgruppen blir den obestridligt större.

Skulle den nuvarande centralstationen i Hnltsfred flyttas till Virnmerby,
har man att välja mellan att antingen låta Hultsfreds station fortfarande
skota sitt taxeområdes rikssamtalstrafik i samma utsträckning som
Knut eller ock att centralisera trafiken till Vimmerby. I förra fallet
f "iVi ,emj!e rtld det oegentliga och ur arbetsledningssynpunkt förkastliga
tor hal land et uppstå, att den större och viktigare delen av centralstationsomradets
trafik undandroges föreståndarens dagliga personliga övervakai!lgj
^KuUe åter trafiken centraliseras till Vimmerby, så förutsätter detta,
att de till Hultsfreds taxeområde hörande stationerna skulle utrustas med
lednmgar till Vimmerby i avsevärt större utsträckning än nu är fallet
Det förutsätter vidare, att samtliga Hultsfreds riksförbindelser söder-,
väster- och österut måste förlängas med sträckan Hultsfred—Vimmerby
varemot givetvis motsvarande förkortning vunnes beträffande Hultsfreds
förbindelser norrut. Då emellertid av de inalles 16 riksledningar, Hultstreds
station disponerar för sin trafik, endast en går norrut, blir resultatet
att aven for riksledningarnas del betydande nyanläggningar bleve behovhga
å sträckan Hultsfred—Vimmerby. Eu flyttning av områdets trafikcentrum
till Vimmerby måste med andra ord medföra, att för den
största delen av Hultsfreds redovisningsområdes samtal trafikvägen i

— 327 —

onödan ökas med sträckan Hultsfred -Vimmerby—Hultsfred, vilket givetvis
varken ekonomiskt sett eller ur ljudöverföringssynpunkt är önskvärt.

Vad därefter angår frågan om centralstationens lämpligaste förläggning
ur underhållssynpunkt, är Hultsfred som bekant knutpunkt för eii
mängd järnvägslinjer. Då riksledningsnätet är framdraget längs järnvägarna,
är det i följd härav helt enkelt nödvändigt, att den föi underhållet
inom ifrågavarande område avsedda linjepersonalen är placerad i
Hultsfred. 1 betraktande av att det åligger föreståndare för telegrafstation
att dirigera arbetet med ledningsunderhållet, vore det även ur denna
synpunkt synnerligen olämpligt, om telegrafstationen ble\e förlagd till
Viinpnerby i stället för Hultsfred.

Telegrafverket disponerar slutligen telegrafstationslokal i Hultsired enligt
hyreskontrakt, som gäller till den 1 oktober 1942, ett förhållande som
även inverkar på denna fråga.

Vad till sist beträffar revisorernas påstående, att endast lokala samtal
ku mm utväxlas i Vimmerby efter klockan 9 e. in., får styrelsen upplysa,
att stationen nattetid står i förbindelse med Nässjö, Kalmar och
Västervik och att därigenom tillfälle är berett för abonnenterna i Vimmerby
att utväxla rikssamtal med alla andra nattetid öppna stationer.

§ 100.

Nybyggnad för telegrafstationen i Halmstad.

Den nya stationsbyggnaden i Halmstad har i avseende på byggnadens
storlek och utförande i övrigt synts revisorerna vara av den beskaffenhet,
att revisorerna funnit sig böra framhålla angelägenheten av att vid utarbetandet
av planer för nybyggnader kraven pa utrymmen och lokalernas
bekvämlighet och utstyrsel måtte begränsas. .

Såsom, utgångspunkt för detta omdöme anföra revisorerna att de iunmt
anmärkningsvärt, att byggnaden erhållit en omfattning, som icke tillnärmelsevis
vore betingad av stationens nuvarande lokalheho\, och att u
rymme! i densamma vore omkring 4 gånger större än den Samla lokalen.

Stationen i Halmstad har varit och är ännu, tills stationen hinner utflytta
i den nya byggnaden, inrymd i riksbankens hus därstädes. Denna
lokal har länge varit alldeles för trång. Detta bär redan år 1918 konstaterats
jämväl av delegerade från bankoutskottet, vilka nämnda år besökte
Halmstad och då funno en utvidgning av stationslokalen vara oundgängligen
nödig. År 1921 påtalade förste provinsialläkaren i Halmstad de pa
grund av lokalens trånghet otillfredsställande hygieniska förhållandena t
lokalen. Jämväl revisorerna hava, då de år 1925 besökte Halmstad, bemärkt,
att lokalen i vissa avseenden och särskilt beträffande telefonsalen

icke är tillräckligt rymlig. , . . ,

Att utgå från en sådan alldeles för liten lokal vid bedömande av lokalbehovet-för
den nya stationen i Halmstad kan icke vara lämpligt. Även
den gamla stationen har på sin tid tilltagits med reservutrymme: annars
skulle den redan för mycket länge sedan måst utvidgas eller flyttas. De
lokalutrymmen, med vilka en sådan station som den gamla (klaffstation
med lokalbatteri) karl reda sig äro också betydligt mera anspråkslösa än
än de som erfordras för en modem centrafbatteristution, vilken utom växel -l>ord även måste innehålla reläsal, maskineri och accumulatorbatten. För
att ekonomisera med utrymmen äro telefonsalen och salarna för reläer
in. m. förlagda i skilda våningar med olika höjder, avpassade efter de olika

— 328 —

behoven Kostnaden for det ökade utrymme, som erfordras för centralbattenstationer,
får man emellertid igen med god ränta genom den arbets^espaimg,
som ar möjlig med dessa växlar samt genom minskad underhållskostnad
i naten.

^^V^d jdaniäggande av en ny station måste man se till att utrymmena
bliva tilliackliga för eu avsevard utveckling. Genom mångårig erfarenhet
har man funnit, att den största hänsyn måste tagas härtill, enär varje
större arbete, som beror den känsliga kombination av tusentals ledningar
vilka tillsammans med omtåliga apparater utgöra en telefonstation, är
förenat med oerhorda kostnader. Ännu större kostnader drager eu flyttning.
Kn sådan kan ur kostnadssynpunkt ställas i samma storleksordning
som en husbyggnad, men, om flyttningen föranletts endast av brist på
^vidgning i den gamla lokalen, erhålles ej någon verklig valuta
anföST'' ^tl)adei- Sasam exempel på storleken av eu dylik kostnad kan
anfoias, att den blivande flyttningen av Halmstadsstationen, inklusive
den nya stationsmredningen, ar beräknad att kosta bortåt 400,000 kronor.

livslängd, som man nu kan räkna med vid en modern telefonstation
cU OIQki in» 4.) ar. Det är da ekonomiskt att ordna sä för sig att den nva
uppsättningen växelbord kan få stå orubbad lika lång tid
Den första uppsättningen växelbord med tillhörande apparater göres

taaas nä 8^°10 1,611 r^efaknas sa alt någon utvidgning ej skall behöva föreagas
pa 8 a 10 ar. ielefonsalen tär pa så vis till eu början endast ungeiai
halva utrymmet fyllt med växlar.

För att telefonsalen under sin första tid icke skall verka så stor, har i
nagla fall den del av salen, som under de första 10 åren icke skulle behova
tagas i anspråk, avskilts medels uppsättande av provisoriska väggar

SSJSSV"" ’,Cke har “f6011 -WkW användning fö,- det r
utrymmet, förorsakar eu sådan anordning mer eller mindre onödiga kostnader,
valka, ej alltid kunna motsvaras av besparing genom minskad uppvärmning
och belysning. 1 Halmstad har det varit olämpligt att avskdjl

aVuen den grillld att telefonsalen upptager hela bredden av
byggnaden med en trappa vid vardera gaveln

mn berörda synpunkter har den nya stationen i Halmstad planerats,
och de nya lokalerna beraknas racka omkring 25 är, vilket som ovan sagts
ampligt. Med tanke pa tiden därefter har styrelsen varit angelägen
Lf,,??lbradenf inredning så, att eu tillbyggnad framdeles kan
ändringar11 ^ C<>t gam a 111 set (!a behöver undergå några avsevärda för Det

bör vid eu jämförelse med den gamla lokalen även ihågkomma^ att
!. ?n nJa byggnaden sa gott som hela källarvåningen kunnat upplåtas åt
hnjeavdelnmgen, som förut saknat ett ordentligt förråd och därför fått
vin kannas manga annars onödiga kostnader och olägenheter
Härefter får styrelsen övergå till att bemöta revisorernas anmärkning
mot byggnaden i dennas särskilda detaljer. k

. R«visorerna hava anfört, att den ojämförligt största ökningen upptages
av trappor, korridorer,^ tamburer, kapprum och toalettrum samt reservutrymmen;
Häremot må till en början invändas, att om man skall jäm 611

la.genh6V ettJ,la“ ett nytt hus i 4 plan bonde man åtmmstone
e] for det nya huset medtaga trappor och förstugor. Vidare äro
de bada trappor, som finnas och som måste finnas, endast l.r, meter breda
och hava således det minimimått, som är föreskrivet för trappa 1 till och
med boningshus. De kunna vid sådant förhållande ej sägas vara för breda

— 329 —

och upptaga således ej något onödigt utrymme. Några korridorer finnas
ej. De ytor, som användas till genomgångsrum äro helt obetydliga. De
utgöra 32 kvadratmeter i källaren, 16 kvadratmeter å nedre botten, 13
kvadratmeter 1 trappa upp och 15 kvadratmeter 2 trappor upp.

Vad beträffar tamburer och kapprum hava revisorerna särskilt uppmärksammat
det för telefonisterna avsedda kapprummet.

Att detta rum föreföll revisorerna stort, när de koinmo in och fingo se
denna ännu alldeles tömma sal utan att ha någon vetskap om, hur den
skall användas, är icke förvånande. En blick på ritningen, som visar huru
salen kommer att se ut, full med klädskåp som den blir vid full utbyggnad
av stationen till cirka 80 expeditionsplatser, giver dock en helt annan uppfattning.
Att salen från början tilltagits i full storlek, beror på anordningen
av byggnaden i övrigt, som på grund av tillträdesmöjligheterna
icke medgav avskiljande för provisorisk användning för annat ändamål
av större del av ifrågavarande våning än som skett.

Det ammärkes att i telefonsalen, som enligt revisorerna har en golvyta
av 240 kvadratmeter, allenast halva salen upptages av telefonbord. Telefonsalens
golvyta uppgår emellertid till ej fullt 200 kvadratmeter mot 115
kvadratmeter i den gamla lokalen. Att endast halva ytan ännu är upptagen
av växelbord förklaras genom vad ovan nämnts om planering av
telefonstationer.

De påtalade 7 toalettrum och 15 w. c. som finnas i de 4 våningarna, skola
stå till tjänst för eu stab av tjänstemän, som så småningom kommer att
uppgå till över 100 samtidigt tjänstgörande personer av skilda kön, ävensom
för innehavarna av 3 uthyrda lägenheter.

Revisorerna hava anmärkt, att kassarummet har ett djup av 8 meter, varav
2 meter ansetts tillräckligt för allmänheten, under det att det enbart för
allmänheten avsedda rummet erhållit en storlek av 7 X 7 meter.

De två meter, som nu äro ämnade att avdelas för den betalande allmänheten,
äro fullt tillräckliga för ändamålet, åtminstone för lång tid framåt.
Skulle så en gång anses behövligt, kan man utan större svårighet flytta
disken längre in i kassarummet, varvid en del av de därstädes då tjänstgörande
få flyttas till andra lokaler. Emellertid är det meningen att det
egentliga allmänhetsrummet skall få vara annex till allmänhetens avdelning
av kassarummet. I regel reder sig, som nyss sagts, denna avdelning
mycket bra med det utrymme, som tillmätts densamma. Men under några
få dagar i varje månad och särskilt i första månaden av varje kvartal, då
abonnemangsavgifterna skola erläggas, kommer utrymmet att bliva otillräckligt.
Den ko, som vid dessa tillfällen brukar uppstå, kan då lämpligen
ordnas i allmänhetens rum, varifrån den sedan undan för undan får tillträde
till kassarummet. För att underlätta cirkulationen hava dubbla dörrar,
gående åt olika håll, blivit insatta mellan de båda rummen, och vid
särskilt stor tillströmning kunna vederbörande efter förrättat ärende taga
vägen ut genom porten åt Källgatan.

I fråga om badrum i telegrafverkets stationsbyggnader är icke någon
fast princip rådande. Av kostnadsskäl hava under de senare åren badrum
i allmänhet uteslutits å sådana platser, där allmänheten äger tillgång tillbad
till moderata priser, under det att i smärre samhällen, exempelvis i
Strömsund och Vilhelmina, där sådan möjlighet till bad ej finnes, badrum
inrättats i de nya stationshusen.

Att revisorerna funnit anledning göra anmärkning mot tornbyggnaden,
är icke annat än Aad man kunnat vänta. Tornets tillkomst har emellertid

330 —

sin särskilda historia, för vilken redogörelse nu nia lämnas. De ritningar,
som inlämnades till Kungl. Maj:t för godkännande, dä byggnadslov begärdes,
avsågo ett 3 våningars hus utan torn eller andra utväxter. Byggnadsstyrelsen,
till vilken ärendet remitterades för yttrande, kunde icke godkänna
förslagel, dels emedan huset bleve för högt — endast tvåvånings».
hus borde för övrigt få uppföras vid Lilla Torg — dels emedan sammanhang
med granntomten icke kunde vinnas vid den konstruktion, som den
föreslagna byggnaden erhållit. Arkitekten måste därför omarbeta ritningarna,
och så tillkommo de ritningar, som godkändes av Kungl. Maj:t,
efter en kompromiss mellan byggnadsstyrelsen och telegrafstyrelsen, varvid
telegrafstyrelsen fick godtaga tornet för alt komma till något resultat
och få påbörja det trängande byggnadsarbetet.

Bå dåligt utnyttjat som revisorerna föreställt sig, är dock icke tornutrymmet.
Det är taget i anspråk i alla våningarna.

Tornbyggnaden har sålunda icke tillkommit i enbart syfte att giva stationsbyggnaden
eu monumental prägel. Omständigheterna hava emellertid
gjort, att tornet torde komma att fylla en ganska nödig uppgift. Samtidigt
med stationsbyggnaden har nämligen vid Lilla Torg uppförts ett
privathus i 4 våningar. I vilket dessutom vinden inretts till bos ta ds väring.
Dä man härav kan sluta, att i allmänhet höga hus komma att uppläras
vid Lilla Torg, skulle omgivningen i framtiden komma att pressa
ned stationsbyggnaden, om icke tornet funnes.

Vad revisorerna yttra om hyreskostnaden äger sin riktighet.. Det kan
naturligtvis ej undvikas, att hyreskostnaden utsattes för en plötslig stegring,
när man med ett i stark utveckling statt kommunikationsmedel flyttar
till eu lokal, som är avsedd att räcka i årtionden.

En synpunkt, som emellertid icke bör förbises, är att hyresberäkningarna
för både den gamla och den nya lokalen äro gjorda med 7 procent på husens
värde. Detta värde ställer sig naturligtvis helt olika per kubikmeter för
ett hus byggt vid sekelskiftet och för ett hus, uppfört åren 1924—1925.
Under det att kostnaden per kubikmeter för riksbankshuset var 36 kronor
20 öre, är samma kostnad för telegrafhuset omkring 55 kronor. Emellertid
kompenseras denna kostnadsökning i någon mån därigenom, att anordningarna
i den nya lokalen äro mera arbetsbesparande än de förutvarande.
Tid överflyttningen till den nya lokalen kommer sålunda betjäningen å lokalstationen
att minskas med 4 telefonister, vilket innebär en årlig besparing
av omkring 9,000 kronor. Denna besparing ökas naturligtvis procentuellt
vartefter stationen växer. Härtill kommer minskad underhållskostnad
i telefonnätet. Hyreskostnaden kommer likväl att tynga stationens
ekonomi under ett antal år, till dess stationen så att säga växt i den nya
lokalen. Den enda trösten är, att man genom uppförande av den nya fastigheten
sådan den är garderat sig mot ännu större utgifter i framtiden.

Revisorerna hava vidare riktat sina anmärkningar mot den för stora bekvämligheten
i lokalerna. Vari den överflödiga bekvämligheten består
kan telegrafstyrelsen icke fatta. Utrymmet i växelbordsraden är för värjo
telefonist begränsat till 60 centimeter eller det minsta som är nödvändigt,
för att arbetet skall kunna försiggå obehindrat. Luftmängden per telefonist
i telefonsalen blir vid full utbyggnad något över 10 kubikmeter.
Kapprummet rymmer en klädbur per expeditionsplats med nödiga gångar
mellan burarna. Relästativen stå icke på längre avstånd från varandra,
än som är alldeles oundgängligt, för att reparatörerna skola kunna där utföra
sitt arbete. Telegrafrummet har blivit snarare trångt än alltför bo -

— 331 —

kvämligt och övriga ruin, vilka ej hava fast inredning, komma i framtiden
också att bliva helt fyllda med arbetande.

Vad slutligen utstyrseln beträffar torde anmärkningen därå avse, utom
möjligen den förut avhandlade tornbyggnaden, det förhållandet att i flertalet
lokaler dekorativ målning utförts å väggar och tak. Härom får styrelsen
anföra följande.

Enligt den ursprungliga arbetsbeskrivningen skulle de nu i kalkfärg dekorerade
väggarna behandlas med oljefärg. Innan kontrakt med entreprenören
underskrevs, gjordes emellertid av sparsamhetsskäl den ändringen i
beskrivningen, att nämnda väggdelar i stället skulle målas med kalkfärg
och dekoreras på enklaste sätt. Så bär det gjorts i telegrafverkets
byggnad i Uppsala och målningen där, som utfördes år 1917, har stått
sig utmärkt. Då målning med enbart kalkfärg i eu ton å för beröring utsatta
väggytor är opraktisk, enär fläckar lätt uppstå, måste ytan behandlas
på ett eller annat sätt, genom marmorering eller uppdragning av enklare
ornament eller linjer eller punktering eller dylikt i olika toner, vilket
givetvis också medför större prydlighet. Då nn så skett i Halmstad
har samtidigt en besparing i kostnaden av omkring 1,300 kronor härigenom
åstadkommits.

Vad revisorerna anfört angående sina besök å stationerna i Södertälje,
Dalarö, Nyköping, Vetlanda och Vaxholm (radio) torde icke påkalla något
yttrande från telegrafstyrelsen.

Vid avgörande av detta ärende hava styrelsens samtliga byråchefer närvarit.

Stockholm den 7 januari 1920.

K. E. LANDSTKÖM.

Underdånigst:

HERMAN RYDIN.

F. TF. Funch.

Järnvägsstyrelsens

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalanden del I, sid. 132,
§§ 102. 106—110, 112. 113 116.

Till Konungen.

Genom remiss den 22 december 1925 har järnvägsstyrelsen anbefallts att
avgiva utlåtande i anledning av vad riksdagens revisorer i remissen bilagda,
här återgående handlingar, anfört och får järnvägsstyrelsen till åtlydnad
härav anföra följande.

Statens järnvägar.

§ 102. ''

Revisorerna erinra under denna paragraf därom, att järnvägsstyrelsen
den 6 april 1925 beslutat infordra anbud å grundläggning för undervattenspelare
vid bron över Årsta holmar från sex namngivna firmor, men att
sedermera framställningar inkommit från fyra andra firmor om rätt att
även avgiva anbud, vilka framställningar bifallits av järnvägsstyrelsen.

I it förärande
av anbud
genom inbjudan
till
vissa firmor.

— 332 —

Ett av dessa senare anbud hade därefter blivit antaget såsom det förmånligaste.

Med anledning av att således det förmånligaste anbudet avgivits av en
av de firmor, som icke i första hand av styrelsen anmodats avgiva anbud,
hava revisorerna såsom sin åsikt uttalat, att i detta fall sådana förhållanden
''(''ke synas hava förelegat, som enligt § 18 av upphandlingsförordningen
törutsättas för att anbud bör infordras endast från vissa leverantörer. Införskaffande
av anbud genom inbjudan till vissa företag kunde för statsverket
i många fall bliva ur ekonomisk synpunkt mindre fördelaktigt och
borde därför med sparsamhet komma till användning.

Med anledning härav vill järnvägsstyrelsen anföra följande.

I motsats till revisorernas uttalade åsikt håller styrelsen före, att bestämmelserna
i upphandlingsförordningens § 18 avse bland andra just sådana
fall, som det nu avhandlade. I mom. d av berörda paragraf heter det, att
anbud må i stället för genom offentlig kungörelse infordras genom särskilda
skrivelser, när endast ett begränsat antal leverantörer eller entreprenörer
anses förfoga över den insikt eller yrkesskicklighet eller de hjälpmedel,
som erfordras för avtalets behöriga fullgörande, eller finnas äga den pålitlighet,
som lämnar garanti för ett sådant fullgörande.

De ifrågavarande grundläggningsarbetena av denna säregna art fordra
uppenbarligen stor yrkesskicklighet och erfarenhet i dylika arbetens utförande
ävensom tillgång på speciellt tekniska hjälpmedel, om de skola kunna
utföras på ett tillfredsställande sätt. De äro dessutom av sådan grannlaga
natur och svåra att ständigt övervaka, att de måste utföras av en företagare,
som man kan lita på och som har sådan erfarenhet och i övrigt sådana
resurser, att garanti erhålles för ett gott utförande.

Enligt styrelsens förmenande är det endast ett mindre antal företagare
inom berörda arbetsområde, som kunna anförtros ett arbete av den speciella
beskaffenhet som det nu ifrågavarande, och att det därför varit felaktigt
att i detta fall infordra anbud genom offentlig kungörelse. Av dessa
skäl ansåg sig därför arbetsledningen också böra infordra anbud endast genom
särskilda skrivelser till vissa kända företagare.

Då det därvid gällde att avgöra vilka företagare, som borde ifrågakomma,
ansåg sig arbetsledningen i enlighet med de grunder, som gjort sig
gällande angående ökat företräde för svenska varor vid upphandling för
statens behov, böra för anbuds avgivande inbjuda endast de rent svenska
firmor, som ansågos kompetenta att utföra arbetena ifråga. Därvid åsyflades
även att erhålla en entreprenör, van vid svenska arbetsförhållanden,
väl meriterad genom tidigare utförda arbeten och om vilken man kunde
hysa grundad förhoppning om, att arbetena skulle bliva utförda på ett gott
sätt, Det ansågs också önskligt, att kunna giva de rent svenska entreprenörerna
inom väg- och vattenbyggnadsfacket ett tillfälle att erhålla uppdrag,
trots den svåra konkurrens överhuvud taget inom landet från utländska
företagare, som särskilt under senare år gjort sig kännbar.

Anbud infordrades således från följande svenska företagare, nämligen:

Tekniska Byggnadsbyrån;

Civilingenjör Ax. Björkman, Arcus;

Byggnadsaktiebolaget Contractor;

» Kreuger & Toll;

Aktiebolaget Skånska Cementgjuteriet; samt
» Armerad Betong.

— 333 —

Emellertid begärde senare fyra andra firmor att jämväl fa ingiva anbud,
nämligen:

Aktiebolaget Fundament;

Elektriska Aktiebolaget Siemens-Scliuekert;

Nordiska Byggnadsaktiebolaget och

Svenska Aktiebolaget Christiani & Nielsen.

Dessa firmor representera dock i verkligheten utländska företagare, konkurrerande
med de svenska. Då de emellertid till namnet äro svenska fiimor
och även voro att betrakta som kompetenta, ansågs vägran att mottaga
och upptaga till prövning även anbud från sistnämnda fyra firmor icke
böra ske. Dylikt utvidgande av den ursprungliga anbudsinfordran har också
vid fyrfaldiga tillfällen förekommit förut med anledning av hemställanden
från andra — både inhemska och utländska — firmor, än de som i
första hand tillfrågats, och styrelsens erfarenhet visar, att i det hela taget
föreligger mindre risk för att ej i den skarpa konkurrensen få fram det fördelaktigaste
anbudet än att få med till prövning anbud från företagare
utan nödig teknisk kompetens eller ekonomisk kapacitet, vilka det sedan
av formella och grannlagenhetsskäl ofta kan vara svårt att vägra antaga.

Styrelsen har emellertid som anförts icke i förevarande fall nekat att
mottaga och till prövning upptaga anbud även från andra företagare. Utfallet
har därvid visserligen också blivit, att ett av dessa visade, sig vara
det billigaste, vilket medförde, att arbetet måste gå till en i realiteten utländsk
firma. Styrelsen vill dock framhålla, att detta icke behöver betyda,
att det tillvägagångssätt, som styrelsen i allmänhet använder, är olämpligt
och bör övergivas. Styrelsen vill nämligen fortfarande bestämt hävda angelägenheten
av, att, där särskild kompetens hos entreprenör eller leverantör
är av nöden, endast betrodda firmor beredas tillfälle att tävla vid upphandlingar
och vid utförande på entreprenad av statens järnvägars arbeten.

§ 106.

Under denna paragraf hava revisorerna anmärkt mot stationshusets anordnande,
att detsamma förlagts med sin bottenvåning, inrymmande bland annat
väntsal och resgodsrum, i ett lägre plan än bangården, under det att
dess övre våning med tågexpeditionen ligger i jämnhöjd med bangården,
samt att det på grund härav varit nödvändigt inrätta hiss för il- och resgodstransporten
mellan godslokalen i bottenvåningen och bangården. Härigenom
hade behandlingen av il- och resgods onödigt fördyrats. Delvis både
också mark behövt bortschaktas, för att stationshuset skulle kunna givas

detta låga läge. . .

I denna fråga vill styrelsen anföra följande. Såväl lutnmgsforhallandena
från bron över Södertälje kanal som den genomsnittliga höjden å terrängen,
där bangården skulle byggas, betingade, att densamma iörlades på höjden
+ 26.9 mitt för stationshuset räknat. Stationshuset kom då att ligga pa
plats, där marken lutade mot öster, det vill säga från bangården mot det
framför stationshuset liggande stadsplaneområdet. Enligt den för området
omkring stationen upprättade stadsplanen, som förutsätter en framtida bebyggelse
av betydande omfång, skall på ett avstånd från stationshuset ay
omkring 20 meter framgå en huvudgata, liggande på höjden + 22.6 eller således
4.3 meter lägre än bangårdsplanet. På grund av det störa antalet spåi
å bangården och den jämförelsevis livliga tågtrafiken å densamma ansågs

Södertälje
södra järvrägsst
afton.

- 334 -

Centralstationen
i
Nyköping.

clet nödvändigt, att tillträdet till de olika plattformerna i enlighet med mol!™k,
'':av anordnades utan passerande av spåren i plan och kunde passaf“da
lämpligen förmedlas genom eu tunnel med golvet förlagt på höjden
iS;Ä meC],I^ppor app till plattformerna. Det har under sådana omständigheter
alltid ansetts och anses fortfarande vara den mest fördelaktiga
anordningen, att planet framför stationshuset och tillträdet från detsamma
genom vantsalarna till tunneln forläggas till ungefär samma nivå som tunnelgolvet,
sa att de resande icke skola behöva först gå en trappa ned till
tunneln och dareiter en trappa upp igen till plattformen. Vid Södertälje
södra station voro terrängförhållandena sådana, att allt inbjöd till en sådan
anordning som ovan antytts. Visserligen måste för ändamålet en del
.lord bortschaktas for stationshuset ocli planet mellan detsamma och gatan
men denna lord har kommit till användning för utfyllningar, där eljest
sidoschakt skulle behövt tillgripas.

Om stationshuset skulle hava förlagts med undre våningen i ungefär
samma plan som bangården, hade planet mellan detsamma och gatan måst
astadkommas delvis genom utfyllning på ungefär 3.,-s meters höjd över gatan
och tillträde till detta plan beretts antingen genom eu trappa eller genom
uppfartsramper, i båda fallen till stor olägenhet för den resande allmänheten,
som därefter, på sätt ovan sagts, haft att gå eu trappa ned för
att komma ner i den tunnel, som ändock för undvikande av spårens passe™.
nd® 1 iP an och dar.med tillgodoseende av trafiksäkerheten måste anordnas.
Härtill kommer att i så fall också stationshusets undre våning måst göras
omkring 100 kvadratmeter större för att kunna inrymma även stationsintydligt''S
°Ch tagexpeditio"’ varvid kostnaderna för huset ökats icke obe Vad

res- och ilgodsbehandlingen beträffar tager densamma på grund av
anordningen ifraga givetvis något längre tid i anspråk, än vad som varit
fallet, om resgodsmagasinet legat i samma plan som spåren. Den olägenheten
ar emellertid mindre än de vunna fördelarna och då därtill kommer,
att personalbehovet icke skulle varit mindre, därest stationshuset anordnats
enligt det av revisorerna tänkta sättet, så torde man icke med något fog
kunna pasta, att godsbehandlingen onödigtvis fördyrats. Upplysningsvis
vill styrelsen meddela, att den direkta driftkostnaden för hissen uppgår till
endast omkring 40 öre om dagen.

§ f 07.

Revisorerna hava i fråga om det vid Nyköpings central utförda ilgodsmagasinet
uttalat, att kostnaderna därför enligt deras mening måste anses
avsevarda i förhållande till de lokalutrymmen, som därmed vunnits, var'']am.
.e ,md byggnadens placering riktats den anmärkningen, att tegeltaket
a namnda byggnad förstört utsikten från stationsinspektorens bostads]-igeniiet
i stationshusets övervåning.

Med anledning härav får styrelsen meddela följande.

V id Nyköpings central hava utrymmena i själva stationshuset för il- och
lesgoils binge vant otillräckliga. Redan för åtskilliga år sedan blev nödvändigt
att därstädes såsom ett provisorium uppföra ett skjul, vari ilgodslokaJerna
nödtorfteligen kunde inrymmas. Sedan vederbörande distriktsforvaltning
hemställt att detta skjul med hänsyn till dess otillräcklighet
och olämplighet samt dessutom missprydande utseende måtte få ersättas
med en permanent byggnad, som bättre skulle kunna fylla behoven och sin

— 335 —

plats å en station av den betydelse, varom det här av tvaga, hav eu dylik
byggnad under förlidet- år kommit till utförande.

Kostnaderna för denna permanenta ilgodsbyggnad hava uppgått till
20,300 kronor. Byggnaden i fråga, som är utförd i stil med stationshuset i
övrigt av tegel i en våning, är, såsom revisorerna påpekat, 20.:, meter lång
och 8.r» meter bred. Densamma innehåller ilgodsmagasin med avbalkning
för allmänheten, tillsammans 67 kvadratmeter, manskapsrum om IT kvadratmeter,
postförvaringsrum om 17 kvadratmeter, ett mindre redskapsrnm
samt särskilt utrymme för resgodskärror m. m. — För den till postverket
uthyrda lokalen erhålla statens järnvägar en årlig hyra av 200 kronor.
Den av revisorerna omnämnda passagen utmed stationshuset är anordnad
för att res- och ilgods bekvämt skola kunna transporteras till och från
Oxelösundsbanans spår, ävensom för tjäntepersonalens färdande samma
väg.

Ifrågavarande byggnad innehåller eu volym av 627 kubikmeter och icke
mindre än 130 kvadratmeter fri golvyta för tjänstelokaler. — Kostnaden per
kubikmeter uppgår sålunda till allenast 32 kronor. Styrelsen anser sig därför
för sin del böra hävda, att kostnaderna måste anses vara synnerligen
låga och detta har kunnat bliva fallet, trots det att särskild hänsyn mast
tagas till nödvändigheten att giva byggnaden ensartad karaktär med det
arkitektoniskt på ett rätt framstående sätt behandlade stationshuset.

Vad beträffar revisorernas uttalande, att den utförda tillbyggnaden forstört
utsikten från stationsinspektorens lägenhet, får styrelsen framhålla,
att byggnaden med hänsyn till de lokala förhållandena och fordi ingai na
beträffande stationstjänsten icke kunde förläggas på annan plats. Eu sådan
som den av revisorerna anförda synpunkten kan ju för övrigt i varje
fall icke få tillmätas någon avgörande betydelse, när det gäller att i verkets
intresse vidtaga en av omständigheterna påkallad åtgärd, men därtill kommer
i förevarande fall att den utförda tillbyggnaden i själva verket icke
heller försämrat utsikten för ifrågavarande bostadsinnehavare, utan fastmer
förbättrat densamma. Det förhåller sig* nämligen så, att det förut befintliga
missprydande provisoriska ilgodsskjulet var beläget på piecis
samma plats, som den permanenta och prydliga nybyggnaden nu upptager,
och detta skjul hade ungefärligen samma storlek som den permanenta byggnaden,
om man bortser från förutnämnda passage. Ytterligare toide i denna
del av frågan endast vara att tillägga, att man endast kan se ilgodsbyggnaden
från två av ifrågavarande lägenhets fem rum och kök.

§ 108.

Under denna paragraf erinra revisorerna, att den av 1918 års riksdag beslutade
anläggningen av dubbelspåret Tranås—Sävsjö betingat sådana föiändringar
av spårsystemet vid Sävsjö station, att stationshuset måst föiläggas
till annan plats omkring 12 meter från den förutvarande samt att
järnvägsstyrelsen beslutat, att ett nytt stationshus därvid skulle uppföras,
enär det ej ansetts lönande att flytta det gamla huset på grund av dess
bristfälliga beskaffenhet. Vidare anföres, hurusom i kostnadsplanen vant
upptaget ett belopp av 100,000 kronor för nytt stationshus ävensom att kostnaderna
för den redan uppförda nya stationsbyggnaden efter vissa inskränkningar
i planen nu beräknades komma att stanna vid omkring 55,000

kronor. .

Revisorerna ansågo för sin del, att det borde varit möjligt att, i stallet tor

Hicsjö järnvägsstation.

— 336

Nya bangårdsanlägyrning
a r
i Sundsvall.

att uppföra nytt stationshus, flytta det gamla, vilket efter reparation torde
hava blivit fullt användbart för avsevärd tid framåt.

Järnvägsstyrelsen vill i frågan anföra följande.

Den ursprungliga plan, som framlades för 1918 års riksdag för dubbelspåret
Tranås Aneby och Sandsjo—Sävsjö, vilket dubbelspår då beslutades
såsom direkt fortsättning på dubbeLspårsbyggnaden Aneby—Sandsjö
varom redan 1916 års riksdag fattat beslut, var grundad på kostnadsförslag’
upprättat år 1916 med 1915 års priser, således med i det närmaste förkrigspriser.
I detta kostnadsförslag var upptaget ett belopp av 18,000 kronor förflyttning
av gamla stationshuset i Sävsjö inklusive avträdesbyggnad. Då
emellertid på grund av de inträffade prisstegringarna nytt kostnadsförslag
över återstående arbeten å dubbelspåret upprättades under år 1923, hade
arbetschefen från en byggnadsfirma i Nässjö infordrat kostnadsförslag för
flyttning av det gamla stationshuset. Det gamla huset ansågs emellertid
därvid på grund av de under årens lopp däri gjorda många söndertagningai
för ändringar och tillbyggnader icke kunna flyttas utan rivning och
total ombyggnad och nämnda firma beräknade därför, att husets flyttning
skulle draga en kostnad av i runt tal 45,000 kronor. Arbetschefen tillrådde
därför uppförande av ett nytt stationshus, varmed på en gång skulle vinnas
en fullgod och beståndande anordning, och upptog i sina kostnadsberäkningar
för detta ett approximativt belopp av 100,000 kronor. Sedan emellertid
ritningar till huset blivit upprättade inom järnvägsstyrelsen efter en inskränkt
plan, dock så att huset fortfarande kunde anses bliva fullt tillfredsställande
för lång tid framåt, och arbetschefen uppgivit, att ett sådant hus
skulle kunna uppföras för omkring 50,000 kronor, oberäknat avträdesbyggnad,
beslöt styrelsen, att nytt stationshus skulle uppföras. Då flyttningen av
gamla stationshuset, som nämnts, beräknades kosta omkring 45,000 kronor
och därtill skulle komma kostnader för provisoriska expeditionslokaler och
väntrum under flyttningstiden m. m„ talade tydligen alla skäl för att uppföra
nytt stationshus. Kostnaderna för det nya nu färdiga stationshuset

vari dock ingår kostnaden även för en under uppförande varande avträdesbyggnad
— komma nämligen icke att överstiga 55,000 kronor, varav
högst 50,000 kronor för själva stationshuset.

§ 109.

Beträffande revisorernas anmärkning mot att icke särskild arbetsledning
anordnats för byggnadsarbetena i Sundsvall får styrelsen anföra följande.

Ledningen av byggnadsarbetena vid statens trafikerade banor förlägges
i regeln under närmaste befäl av vederbörande bansektionsföreståndare.
Ifråga om särskilt stora ny- och ombyggnadsarbeten finnes emellertid i instruktion
och arbetsordning förutsatt möjligheten att i stället antingen förordna
särskild arbetschef, vilken då samtidigt är medlem av distriktsförvaltmngen
och där föredrager honom underställda byggnadsärenden, eller
ock utse eu särskild byggnadsföreståndare för att under distriktsförvaltnmgen
med befogenhet som bansektionsföreståndare leda arbetet.

Under de förflutna åren bar också arbetschefsskap inrättats för flera,
stora arbetsföretag som dubbelspårsanläggningarna Göteborg—Alingsås,
Norrköping—Mjölby, Örebro—Hallsberg—Laxå och Tranås—Sävsjö samt
bangårdsombyggnaderna i Stockholm och Malmö. Byggnadsföreståndare
1m varit förordnade exempelvis vid sådana något mindre arbeten som
Hässleholms hängbår dsombyggnad, bron över Öre älv och lin jeb varsna den
för elektrifieringen av bandelen Gällivare—Svartön.

337

Utan anlitande av någon av förenämnda två former för särskild byggnadsledning
har samtidigt en mångfald betydande arbeten förekommit till
utförande under närmaste ledning av sektionsföreståndare. Så har exempelvis
ägt rum beträffande ombyggnaden av Göteborgs stationshus och bangård,
anläggningen av lokomotivstation vid Sävenäs ävensom bangårdsombyggnaden
i Lund. Detta har ock ansetts vara nog vid de nu ifrågavarande
byggnadsarbetena i Sundsvall, där fallet är närmast jämförligt med omlormälda
byggnadsföretag i Lund, vilka båda företag ej kunna sägas vara
av särskilt hög storleksordning. Vid Sundsvall har därjämte spelat in, att
vissa arbetsledningen underlättande faktorer förelågo.

Vid planläggningen av arbetena för bangårdsombyggnaden i Sundsvall
hade man sålunda att taga hänsyn till möjligheten att, enligt § 2 i överenskommelsen
mellan kungl. järnvägsstyrelsen och Ostkustbanans aktiebolag
den 20—27 oktober 1917, medgiva nämnda bolag rätt att under vissa förutsättningar
utföra arbeten, som eljest enligt överenskommelsen skulle påvila
.statens järnvägar. Det befanns också vara förmånligt för en ekonomisk
drift av arbetena att i viss utsträckning utnyttja de resurser, som det på
platsen befintliga byggnadsföretaget (Ostkustbanan) redan där ägde till
sitt förfogande. Så bär därför skett och har med Ostkustbanan uppgjorts
att utföra största delen av terrasseringsarbetena å bangården helt i Ostkustbanans
egen regi samt att utföra spårläggnings- och ballasteringsarbeten
efter statens järnvägars utsättningar och anvisningar. De kostnader,
som dessa arbeten jämte erforderlig materiel betingat, hava utgjort i runt
tal 500,000 kronor.

Övriga arbeten utgjordes till stor del av dels omfattande husbyggnadsarbeten,
dels tvenne större kulvertledningar för vattengenomlopp, dels slutligen
en betongviadukt för skenfri korsning med gata. Samtliga dessa arbeten
ansågos lämpligen kunna bortsättas på entreprenad, varigenom statsbanebefälets
uppgift främst skulle omfatta kontrollen. Kostnaden för dessa
arbeten, väsentligen utförda på entreprenad, uppgår enligt verkställda beräkningar
till drygt 1.000,000 kronor.

Slutligen ingick i anslaget till bangårdsombyggnaden ett belopp av
070,000 kronor för markförvärv och i samband därmed uppkommande skada
och olägenheter, vilket belopp bör undantagas vid bedömandet av behovet
av arbetsbefäl för bangårdsombyggnaden.

Man ansåg sig alltså behöva för arbetsledningen anställa endast sådana
mera underordnade arbetskrafter, varigenom arbetsledaren kunde befrias
från det tidsödande detaljarbete, som eljest medföljer ett byggnadsföretag
av sådan omfattning som det ifrågavarande. Därför anställdes som husbyggnadskontrollant
eu inom detta fack beprövad kraft, van vid självständigt
arbete, och för utsättningar, massberäkningar, avlöningsuppgifter och
platskontroll två schaktmästare, av vilka den ene ägde väl vitsordad praktik
från annan bangårdsombyggnad. Å baningenjörsexpeditionen ansågs
någon permanent förstärkning ej erforderlig, men erhöll baningenjören bemyndigande
att vid behov inkalla tillfällig hjälp, varpå tillgång fanns
inom sektionen att avstå utan menlig inverkan på dess arbete i övrigt.

Givetvis har arbetsledningens förläggande direkt under baningenjören
här som så ofta annorstädes utgjort ett ej ringa tillägg till hans normala
arbetsfunktioner, särskilt i beaktande av de i Sundsvall rådande arbetarförhållandena,
men byggnadsarbetena ifråga ha dock hittills förlupit programenligt
och förväntas allt fortfarande utvecklas enligt uppgjorda planer
och de ha, såvitt styrelsen har sig bekant, även kunnat ledas på ett fullt till --

— Ker.-berättelse ang. statsverket för är t92~>. III.

— 338 —

Stationsbyggnaden
ad t
godsm aga s i nsbyggnaden
i
Sundsvall.

fredsställande sätt såväl i tekniskt som ekonomiskt hänseende utan något
men för bansektionens skötsel i övrigt. Styrelsen har också förstått revisorernas
anförande i frågan så, som vore någon anmärkning härvidlag ej att
göra.

§ no.

Beträffande stationsbyggnaden och godsmagasinsbyggnaden i Sundsvall
säga sig revisorerna icke kunnat undgå att finna kostnaderna för ifrågavarande
byggnader, särskilt den förstnämnda, anmärkningsvärt höga. Beträffande
stationshuset hava revisorerna uttalat, att det med hänsyn till
grundförhållandena varit påkalla! att i största möjliga grad begränsa
byggnadsytan och utnyttja densamma på ett ändamålsenligt och ekonomiskt
sätt, vilket enligt revisorernas mening icke skett, då på ifrågavarande
grund utförts en långsträckt byggnad i allenast en våning. Kevisorerna
hava på grund härav ansett sig böra framhålla angelägenheten av,
att statens järnvägars husbyggnader planläggas och utföras på sådant sätt,
att kostnaderna hållas inom mera rimliga gränser.

Med anledning härav får styrelsen anföra följande.

Ä den plats, där Sundsvalls nya stationshus måst uppföras, äro grundförhållandena
synnerligen dåliga, och gäller detta, ehuru i mindre grad, även
för godsmagasinet. Styrelsen var därför, redan innan närmare kostnadssiffror
voro kända, medveten om, att kostnaderna för grundarbetena skulle
bliva förhållandevis höga. Djupet till fast botten uppgår sålunda vid stationshuset
till icke mindre än 13 meter. Den noggranna undersökningen av
grundförhållandena gav emellertid vid handen, att på ett djup av 3 å 3.r>
meter förefanns ett jordlager av sådan beskaffenhet, att detsamma kunde
tillåta en belastning av 1 kilogram per kvadratcentimeter. Härigenom
yppade sig en möjlighet att undgå de dyrbara grundförstärkningsarbeten,
som skulle bliva en följd av eljest nödvändig pålning till fast botten. Förutsättningen
härför var emellertid, att grundmurarnas tryck på det bärande
lagret icke bleve större än det ovan angivits, och har detta syftemål
nåtts genom byggnadens uppförande i allenast eu våning. Styrelsen måste
därför, i motsats till vad revisorerna som sin mening uttalat, bestämt vidhålla,
att det, vid grundförhållanden av här föreliggande art, ur byggnadsteknisk
och ekonomisk synpunkt varit fullt riktigt och lämpligt att göra
byggnaden lägre och sålunda utsträcka densamma över eu större yta än
att bygga i höjden.

Emellertid kan icke ensamt eu sådan synpunkt fa vara avgörande vid
planerandet av ett stationshus såsom det ifrågavarande i allenast en våning.
Såsom revisorerna framhållit, innehåller byggnaden inga bostadslägenheter
utan endast erforderliga lokaler för trafikens skötsel och allmänhetens
betjänande, nämligen vänthall, kombinerad vänt- och matsal
jämte tillhörande köksavdelning, toalettavdelning, lokaler för de olika expeditionerna,
manskapsrum, res- och ilgodsmagasin samt en fristående magasinsbyggnad
för postverkets räkning. Dessa lokaler kunde, med hänsyn
till driftens rationella skötande och den resande allmänhetens berättigade
krav på bekvämlighet, icke lämpligen förläggas i en högre belägen våning
än i bottenvåningen. Från det i kostnaderna deltagande Ostkustbanebolagets
sida har också några erinringar mot stationshusets plananordning icke
blivit gjorda.

I enlighet med vad här ovan anförts torde framgå, att stationshusets planerande
och uppförande i endast eu våning måste anses hava varit fullt

339 —

riktig- och ändamålsenlig-, ej endast som ovan nämnts in- byggnadsteknisk
utan även ur driftteknisk synpunkt samt för det rätta tillgodoseendet av
trafikanternas bekvämlighet.

I fråga om stationshusets gestaltning i övrigt och inredning får styrelsen
framhålla, att styrelsen med iakttagande av sund sparsamhet och uteslutande
av all lyx dock sökt åstadkomma en i arkitektoniskt avseende tilltalande
och värdig byggnad. En stad av Sundsvalls storlek och betydelse
samt storleken av den över stadens huvudstation framgående trafiken torde
hava rätt att kräva detta.

Kostnaderna för stationshuset, vilka år 1924 beräknades komma att uppgå
till 440,000 kronor, hava genom upprepade gånger vid de ursprungliga förslagens
diskuterande företagna inskränkningar och förenklingar kunnat
nedbringas till av revisorerna angiven summa 377,000 kronor. I denna
summa ingår kostnad för anordnande av själva grunden med 92,000 kronor,
vilken summa visserligen utgör en relativt stor del av totalkostnaden, men,
såsom styrelsen förut framhållit, icke kunnat bliva lägre med hänsyn till
förhanden varande ogynnsamma grundförhållanden.

Kostnaden för godsmagasinet med tillhörande expeditions- och personalbyggnad,
år 1924 beräknad till 235,000 kronor, har, likaledes genom synnerligen
kraftiga beskärning^- och förenklingar vid en ingående diskussion av
projekten, kunnat nedbringas till 165,000 kronor, vartill kpmmer en kostnad
av 15,500 kronor för anordnande av en 84 meter lång omlastningsbrygga
med tillhörande skyddstak, eller sammanlagt 180,500 kronor.

Vid bedömande av, huruvida ifrågavarande i sig själv visserligen stora
kostnadssummor äro anmärkningsvärt höga eller icke, måste man taga hänsyn
till anläggningarnas storleksordning och till de svåra grundförhållandena.
En undersökning i fråga om kostnaden per kubikmeter byggnadsvolym
för stationshuset, mot vars förment höga kostnad revisorerna särskilt
riktat sina anmärkningar, utvisar, att sammanlagda kostnaderna per
kubikmeter byggnadsvolym dock icke uppgår till mer än 47 kronor, eu
siffra, som under nuvarande byggnadskonjunkturer ingalunda är ovanlig i
och för sig och som särskilt med hänsyn till de svårartade grundförhållandena
och byggnadens karaktär av offentlig byggnad i eu stad av Sundsvalls
storhetsordning, i förevarande fall icke bör kunna betecknas annat än
som mycket rimlig.

§ 112.

Revisorerna hava under denna paragraf erinrat om, att Orsa-Svegbanan
enligt beslut av 1918 års riksdag inköptes för ett belopp av 7,712,000 kronor
samt att därefter 1920 års riksdag beviljat ett reservationsanslag av
480,000 kronor för kompletteringsarbeten å banan, av vilket belopp dock
endast 319,390 kronor tagits i anspråk. Sedermera hade emellertid därutöver
måst nedläggas betydande belopp på banan dels på grund av att
den sedan länge varit dåligt underhållen, dels ock för att förebygga uppfrysningar
av järnvägsspåret. Sålunda hade i de av Kungl. Maj:t fastställda
kostnadsstaterna på järnvägsstyrelsens förslag upptagits för åren
1923—1925 respektive 300,000, 413,400 och 330,050 kronor, av vilka beloppen
för 1923 och 1924 helt förbrukats och detsamma väntades bliva fallet med
det för 1925 beräknade beloppet.

Med anledning härav erinrade revisorerna vidare, att det belopp, som
av staten erlades för banan, 7,712,000 kronor, förordats av tre av de för ändamålet
särskilt tillkallade värderingsmännen samt av järnvägsstyrelsen,

Statsbanan
Or sa—Steg.

— 340 —

under det att övriga två värderingsman, däribland ordföranden, både
ansett inköpssumman böra sättas till endast 6,710,000 kronor, vartill emellertid
borde komma värdet av de nyanläggningar, bolaget kunde visa
sig hava utfört under åren 1917 och 1918.

Revisorerna uttalade såsom sin åsikt, att de stora kostnader, som sålunda
måst nedläggas på banan, syntes giva vid handen, att den erlagda
köpeskillingen varit oskäligt hög i förhållande till det mindre goda tillstånd,
i vilket banan vid inköpet tydligen befunnit sig. Härjämte anmäi’ktes,
att några upplysningar om att banan var svagt byggd och bristfälligt
underhållen icke syntes hava lämnats riksdagen, då denna prövade
frågan om statsinköpet.

Järnvägsstyrelsen vill i denna fråga anföra följande.

För att tjäna till ledning för styrelsen vid bedömande av det pris, som
skäligen borde betalas för banan, tillsattes, som revisorerna också hava
erinrat om, en värderingsnämnd av fem opartiska värderingsman, som
skulle föreslå skäligt inköpspris.

Enligt de ursprungliga koncessionsvillkoren hade järnvägsbolaget rätt
att få inköpspriset bestämt efter olika alternativa grunder, nämligen:

alt. a, om inlösen komme att ske inom 10 år efter det järnvägen i sin
helhet eller till någon dol öppnats för allmän trafik,

med ett penningebelopp, motsvarande vad järnvägen kostat koncessionshavarna
med tillägg av ränta efter 5 procent men med avdrag av den nettoinkomst,
banan under tiden lämnat ; och

alt. b, om inlösen skedde vid en senare tidpunkt än i alt. a förutsatts,
med ett penningebelopp, som antingen skulle beräknas så, att detsamma
motsvarade två gånger summan av hela den under de tio år, som förflutit
närmast före det år, varunder lösningsanspråket blivit väckt, uppkomna
nettobehållningen av trafiken, vilken nettobehållning skulle beräknas på
visst angivet sätt, eller ock bestämmas av fem gode män, utav vilka Kungl.
Maj:t skulle utse två, koncessionshavarna två och dessa fyra tillkalla den
femte.

Enär det ansågs, att vid eventuellt statsinköp bolaget skulle kunna
fordra lösesumman bestämd efter för statsverket ogynnsamt alternativ,
bestämdes såsom villkor för bifall till en av bolaget år 1905 framställd
begäran om förhöjt statslån, att, därest från statsverkets sida påyrkades
inlösen av järnvägen inom 10 år efter det någon del av järnvägen öppnats
för allmän trafik, staten skulle äga påfordra, att lösningsvärdet testämdes
av gode män.

Utan detta villkor för det nya lånet hade järnvägsbolaget kunnat fordra
lösesummans bestämmande enligt a-villkoret, varvid lösesumman exempelvis
vid utgången av år 1916 skulle uppgått till 9,435,382 kronor.

Hå det ansågs fördelaktigare att om möjligt träffa uppgörelse om lösesummans
storlek under hand än att direkt hänskjuta den till avgörande
av gode män, vid vilkas beslut parterna skulle vara bundna, huru detta
än utfölle, tillsattes av järnvägsstyrelsen ovan omnämnda rådgivande
värderingsnämnd.

Inom värderingsnämnden gjorde sig, som förut anförts, olika åsikter
gällande angående lösesummans storlek, beroende på olika åsikter om de
principer, efter vilka värderingen borde ske.

Tre av värderingsnämnden ansågo nämligen, att som utgångspunkt vid
bestämmandet av anläggningens inlösningsvärde borde tagas den beräknade
kostnaden för anläggningen, om den skolat utföras omkring den

341 —

tidpunkt, då banan avsågs skola övergå i statens ägo, eller den 1 januari
1919, dock med bortseende från de av det pågående kriget betingade särskilt
höga byggnadskostnaderna. Härifrån borde sedan dragas ett belopp,
motsvarande skälig avskrivning å vissa delar av anläggningen för
värdeminskning genom slitning under den tid. banan varit trafikerad.
Det belopp, dessa tre värderingsman, utgörande majoriteten inom värderigsnämnden,
kommo till, var 7,712,000 kronor.

Värderingsnämndens återstående två ledamöter ansågo däremot, att de
ursprungliga anläggningskostnaderna borde läggas till grund, varvid dock
av vissa angivna skäl avskrivningen för den värdeminskning, anläggningen
undergått under trafikeringstiden, borde sättas väsentligt lägre
än under normala fall. Då järnvägsanläggningen i bolagets balansnotering
för den 31 december 1916 var upptagen till 6,769,945 kronor och avskrivningen
ej borde sättas högre än till 59,945 kronor, höllo dessa två
värderingsman före, att inlösningsbelÖppet borde sättas till 6,710,000 kronor,
vartill dock skulle komma värdet av de nyaläggningar, som bolaget
eventuellt kunde visa sig hava utfört under åren 1917 och 1918.

Då järnvägsstyrelsen framlade frågan om banans inlösen för Kungl.
Maj:t, uttalade styrelsen angående inköpsprisets storlek, att styrelsen icke
hade skäl frångå den åsikt, styrelsen gjort gällande i samband med det
tidigare beslutade förvärvet av linjen Mora Noret—Orsa, nämligen att
koncessionsvillkoren borde tolkas så, att, då vid ifrågasatt inlösen av järnvägen
löseskillingen skulle bestämmas av gode män, därvid borde läggas
till grund järnvägens sakvärde, det vill säga vad järnvägen kostat i omläggning
utan ränteberäkning ä anläggningskostnaderna och med avdragav
skäligt belopp för värdeminskningen. Styrelsen ansåg således, att
den princip, som legat till grund för den lösesumma, vilken nu förordats
av minoriteten inom värderingsnämnden, nämligen 6,710,000 kronor med
angivna tillägg, vore den i allmänhet riktigare. För då förevarande speciella
fall ansåg sig dock styrelsen, ehuru med tvekan, icke vilja för sin
del motsätta sig, att lösenbeloppet bestämdes till 7,712,000 kronor, såsom
majoriteten inom värderingsnämnden påyrkat. De belopp, som statsverket
redan hade bundna i banan i form av lån, förfallna räntor, överränta
och anståndsränta jämte bidrag till bron över Ljusne älv, utgjorde sammanlagt
6,992,456 kronor och styrelsen fann det med billigheten överensstämmande,
att järnvägsbolaget därutöver erhölle något överskott för
betäckande av bolagets övriga skulder. Härtill kom även, att, för den
händelse uppgörelse om banans förvärv då icke kunde träffas i godo, utan
saken skulle liänskjutas till avgörande genom skiljemän, all anledning
fanns antaga, att i så fall skiljemännen vid lösesummans bestämmande
skulle gått på samma principer, som tillämpats vid bestämmande av köpeskillingen
för Mora Noret—Orsa, vilka överensstämde med de principer,
som, enligt vad ovan sagts, lagts till grund för de belopp av 7,712,000 kronor,
vartill lösesumman för Orsa—Sveg-banan av majoriteten inom värderingsnämnden
ansetts böra bestämmas. Styrelsen hade sålunda grundad
anledning antaga, att, om lösesumman skulle bestämts av skiljemän,
beloppet icke skulle komma att understiga sist angivna summa.

I detta sammanhang vill styrelsen erinra om den situation, som förelåg
vid tiden, då beslut om köpet av banan skulle fattas. Denna var nämligen
sådan, att statsmakterna i själva verket stodo ganska tvingade att
övertaga banan. Järnvägen hade en gång kommit till utförande genom
enskildas försorg men dessa kunde endast med stora och tilltagande eko -

342 —

nomiska svårigheter upprätthålla driften och underhålla hanan. Ett nedläggande
av järnvägen kunde av vanliga skäl, främst hänsyn till de av
densamma beroende orterna, uppenbarligen icke ifrågakomma, utan gällde
det att trygga kommunikationsledens beståndande funktion. Vid samma
tid hade hos statsmakterna mognat den med inlandsbaneplanen förbundna
fanken och den principiella uppfattningen, att banan var behövlig för
staten såsom eu sammanbindande och avslutande länk mellan de då nyligen
inköpta linjerna från Orsa söderut till Kristinehamn och den under
byggnad varande statsbanelinjen från Sveg norrut till Brunflo (Östersund).
Det var under sådana förhållanden väl knappast tänkbart annat
än att staten, som också var järnvägsföretagets största fordringsägare,
måste vid företagets tilltagande ekonomiska svårigheter skrida till att
inlösa detsamma.

Det syntes järnvägsstyrelsen alltså, att det i själva verket gällde endast
att söka få statsförvärvet av banan till stånd på sätt, som ej medförde
risk att fa betala densamma med än högre belopp än som av värderingsnämndens
majoritet angivits, och det synes järnvägsstyrelsen ej troligt,
att inlösensbeloppet skulle ha blivit lägre, även om inför riksdagen än
starkare än vad som skett understrukits banans otillfredsställande tillstånd.
Styrelsen vill erinra om, att den företagna värderingen ju avsåg
att fastslå banans värde i befintligt skick och oavsett om den vår byggd
på ett mer eller mindre omsorgsfullt sätt. Hade underhållet varit bättre
eller hade ett kraftigare byggnadssätt tillämpats, hade väl därför också
med all sannolikhet inlösensumman värderats högre. Vad så angår frågan
i sak, om banan verkligen var värd det belopp, som betalades för
densamma, vill styrelsen till slut framhålla, att detta belopp, 7,712,000
kronor, dock icke motsvarar mera än i runt tal 62,700 kronor per kilometer,
vilket ingalunda kan anses som något högt pris i betraktande av tidens
byggnadskonjunktur och den besvärliga terräng, banan genomlöper.

Vad slutligen behovet av efterarbete!! beträffar, vill styrelsen framhålla,
att vid eu besiktning, som företages för utrönande av eu banas
tillstånd, det trots all noggrannhet naturligen ofta nog måste visa sig,
att en del brister icke genast kommit till synes utan att sådana först
senare under erfarenheterna från driften framträda. Särskilt är ,så fallet
gällande anläggningar i dessa nordliga trakter med svårigheter för dränage,
uppfrysningar av järnvägsspåret m. in.

De belopp, som senare utlagts för banans komplettering och för inhämtande
av länge eftersatt normalt underhåll därå, utgöra, såsom revisorerna
framhållit, i runt tal 319,000 respektive 1,043,000 kronor, men härvid
är dock då att märka, att i dessa siffror inkluderas det underhåll av
banvall, ballast in. in., som i varje fall måst årligen utföras. Men även
om dessa kostnader i sin helhet samt även de beräknade kostnaderna för
de ytterligare arbeten av sistnämnda slag, som återstå att utföra — för
cirka 150,000 kronor — skulle kalkylatoriskt tilläggas inköpssumman, bleve
totalkostnaden per kilometer ej högre än 75,000 kronor, vilket under nuvarande
konjunkturer ingalunda torde kunna betraktas såsom något särskilt
högt pris för en väl iordningställd bana, vilken det varit behövligt
att förvärva mera oberoende av dess värde ur vanlig'' affärssynpunkt, tagen
som en affär för sig.

Ändringsarbetena
vid
Emådalens
station.

Revisorerna säga sig hava kommit till den uppfattningen, att de ändringsarbeten,
som i samband med utförande av erforderliga kompletto -

- 343

rixigsarbeten å bandelen Orsa—Sveg vidtagits vid .Emådalen, icke varit
av omständigheterna påkallade. Sålunda uttala revisorerna, att det synes
höra ifrågasättas, om inrättandet av mötesspår även vid Emådalen vant
erforderligt samt att stationshusets om- och tillbyggnad varit omotiverad,
varjämte revisorerna förmena, att kostnaden för ändringen av stationshuset,
33,027 kronor, vore att anse såsom synnerligen hög.

Innan styrelsen går att närmare belysa de gjorda anmäikningaina,
vill styrelsen erinra om vad styrelsen i sin den 29 september 1919 avgivna
framställning till Konungen angående behovet av nya byggnader och
anläggningar för år 1921 anfört rörande erforderliga kompletteringsarbeten
å bandelen Orsa—Sveg för avhjälpande av bristerna i banans
tekniska utrustning. Sålunda anför styrelsen där, bland annat, följande.

»Förenämnda bandel Orsa—Sveg byggdes från början för att tillfredsställa
huvudsakligen ett lokalt trafikbehov, beräknat bliva relativt obetvdligt.
Sålunda äro stationerna belägna pa rätt stora avstånd från varandra,
de förefintliga mötesspåren av kort längd, cirka 350 meter, och i
vissa fall samtidigt använda som lastspår o. s. v. Stationshusen äro mycket
trånga och otidsenliga, utrymmen för förvaring av för kyla ömtåligt gods
saknas mångenstädes, varför fall finnas, då sådant gods vintertid måst
uppstaplas i väntrummen för att ej taga skada och den resande allmänheten
sålunda måst avstängas från dessa rum. Personalens bostäder äro
otidsenliga och otillräckliga, varför provisoriska och såväl för personalens
välbefinnande som för tjänstens behöriga skötande i vissa fall olämpliga
åtgärder måst vidtagas för personalens inkvartering.»

Vad nu först beträffar revisorernas uttalande, att det kan ifrågasättas,
huruvida mötesspår bort inrättas även vid Emådalen, med tanke på att
spårutvidgningar företogos, bland annat, vid grannstationen Tallhed, far
styrelsen påpeka, att utgångspunkten för denna anmärkning är direkt
felaktig i så måtto, att styrelsen icke nyinrättat något mötesspår vid
Emådalen utan att, redan när banan var i enskild ägo, mötesspår förefunnos
såväl vid Tallhed som vid Emådalen. Styrelsen har vid dessa
platser endast utbyggt det befintliga mötesspåret tilj samma längd, nämligen
450 meter, som varit standard för Inlandsbanan med avseende på motesspårens
längd vid stationer söder om Brunflo. \ id Emådalen a ar det
emellertid därjämte nödvändigt att, i och för undvikande av mötesspårets
blockerande med avställda vagnar, anordna ett särskilt, kortare lastspår.
vilket förut saknats. Vid detta lastspår anordnades lastkaj och lastplan,
vilka anläggningar förut voro belägna vid själva mötesspåret.

Då sålunda mötesspår förefanns vid Emådalen, redan när bandelen
Orsa—Sveg var enbart lokalhana utan genomgångstrafik, stod det för
styrelsen klart, att behovet av dylikt spår skulle vara än större, när bandelen
efter statens övertagande av densamma konnne att bilda en länk
i den så kallade Inlandsbanan och få upptaga genomgångstrafik. Eu
undersökning, huruvida det förlängda mötesspåret i verkligheten kommit
till den användning, som avsågs vid detsammas utbyggande, bekräftar
ock nämnda antagande. Sålunda bär i Emådalen tidtahellsenligt förekommit
dagliga tågmöten från och med 1919 intill sommaren 1925, under
vissa tidtabellsperioder två dylika möten om dagen. Just under innevarande
tidtabellsperiod förekomma emellertid inga tågmöten vid Emådalen
och torde väl detta hava givit upphovet till revisorernas uttalanden
i berörda avseende. Av nämnda rent tillfälliga förhållande må man
dock icke draga den slutsatsen, att ifrågavarande mötesspår skulle korn -

344 -

ma att för framtiden eller ens under innevarande tidtabellsperiod vara
obehövligt. Erfarenheten från järnvägsdriften visar naturligen, att det
vid varje handel måste förefinnas mötesspår å en hel del stationer, även
om alla dessa mötesspår icke under alla tidtabellsperioder komma till
användning för regelbundna tågmöten. Dylika spår måste ju finnas för
att vid förefallande behov kunna inlägga tåg å önskad tid såväl för
permanenta tågmöten som för möten vid tillfälliga ändringar i tågföringen
till följd av förseningar och dylikt. Sistnämnda synpunkt bör tillmätas
särskilt stor betydelse, när det gäller en så lång stationssträcka
som den, å vilken Emådalens station är belägen. Avståndet mellan stationerna
(Älvho Tallhed) på bada sidor om Emådalen utgör nämligen
ej mindre än 41 kilometer.

Beträffande anmärkningarna i fråga om stationshusets ombyggnad må
följande framhållas.

Stationshuset innehöll före ombyggnaden a nedre botten väntrum och
expedition, båda rummen alldeles otillräckliga i storlek, samt en lägenhet
om 1 rum och kök. Ä övre botten fanns eu lägenhet om 1 rum och
kök. Lägenheterna voro obekväma och saknade tamburer, varjämte särskilt
den å övre botten var undermålig med kraftigt sneddade, på rummens
rymd inkräktande tak. Ombyggnaden av själva stationshuset avsåg,
förutom att bereda erforderliga utrymmen för expedition och väntrum,
att åstadkomma tidsenliga och tillräckligt störa, bostadslägenheter,
varvid för stationsföreständaren inreddes en lägenhet om 3 rum och kök
å övre botten och lägenheten å nedre botten utökades till 2 ruin och kök.
Utökningen och moderniseringen av lägenheterna var betingad av tidens
allmänna krav på hygieniska och människovärdiga bostäder för befattningshavarna
samt särskilt av krav pa goda sådana å en plats sa isolerad
som den, det här gäller.

Angående behövligheten av att anordna eu stationsmästarebostad om
3 rum och kök i stationshuset må framhållas, att stationen förestods av
stationsmästare, då beslut fattades om ombyggnadens verkställande, och
att det då ej kundek förutses, huru länge denne skulle komma att vara
kvar. Da så fortfarande är fallet och det ännu ej kan förutsägas, när
förflyttning av stationsmästaren skall kunna ske och sålunda den av revi
sorerna omnämnda, tilltänkta förändringen till trafikplats genomföres,
är bostadslägenheten alltjämt behövlig. Även sedan stationsmästarbefattningen
framdeles ersatts med lägre befattning, torde det nämligen icke
komma att möta några svårigheter att antingen få hela bostadslägenheten
uthyrd till föreståndaren för trafikplatsen eller ock att uthyra ett rum
av lägenheten till annan befattningshavare, till exempel till en banarbetare.
Till slut må det ju för övrigt beaktas, att man ej kan förutse, huru
länge det kan bliva möjligt att upprätthålla stationstjänsten med lägre
befattningshavare som föreståndare och när man alltså åter kan få avse en
stationsmästare som stationens chef.

Vad beträffar godsmagasinet var det nödvändigt att anordna sådant,
enär den förut befintliga gamla godsboden var ytterst liten och dessutom’
saknade varmrum. I och för underlättande av stationens skötsel med
mindre behov av tjänstemän beslöts därvid att tillika flytta godsmagasinet
och sammanbygga detsamma med stationshuset. Dylikt sammanbyggande
av stationshus och godsmagasin vid mindre stationer förekommer numera
ofta vid statens järnvägar och utgör ett led i styrelsens strävan att
genom lämpliga och praktiska anordningar möjliggöra en billigare och
för såväl allmänheten som personalen bekvämare skötsel av trafiken.

— 345 —

Vad slutligen beträffar kostnaderna för stationshusets om- och tillbyggnad,
får styrelsen framhålla, att man vid bedömande av dessa kostnader
måste taga hänsyn till dels den tidpunkt, vid vilken ifrågavarande
arbeten utfördes, dels den befintliga byggnadens undermåliga^ beskaffenhet.
Arbetet med stationshusets ombyggnad beslutades år 1920 och var
i huvusak färdigt före 1921 års slut. Vid nämnda tidpunkt voro, som val
bekant, byggnadskostnaderna betydligt högre än nu. Sålunda uppgick,
enligt statistik över utförda arbeten vid statens järnvägar, indextalet
för husbyggnadsarbeten under år 1921 till 250, om man sätter indextalet
för dylika arbeten, utförda år 1914, till 100. Indextalet för närvarande
torde kunna sättas i runt tal till 200.

Av de av revisorerna angivna kostnaderna, 33,027 kronor, för stationshusets
om- och tillbyggnad har eu rätt stor de! måst nedläggas på iståndsättande
av den gamla delen av byggnaden. Dessa kostnader jämte
utvidgning och iordningsställande av uthus och avträde uppgå till eu
summa av minst 8,500 kronor. För själva utvidgningen av stationshuset
med däri inrymda bostadslägenheter återstå således 24,500 kronor, motsvarande
eu ^byggnadskostnad av 50 kronor per kubikmeter. Omvandlad
till nuvarande prisnivå utgör kostnaden sålunda omkring 40 kronor
per kubikmeter byggnadsvolym, vilket torde få anses vara ungefärligen
normalt för dylika mindre arbetsobjekt.

§ 115.

Uti frågan om inrättande av motorvagnsdrift vid statens järnvägar Motorväg*
hava revisorerna, under framhållande att en hel del enskilda järnvägar rfr''/? vid_

använda motorvagnar med enligt revisorernas uppfattning gott resultat, a
ansett sig böra framhålla angelägenheten av, att statens järnvägar med
begagnande av de .erfarenheter, som under senare tid vunnits vid de
enskilda järnvägarna, i lämplig omfattning inrätta motorvagnstrafik ä
sådana bandelar, som äro lämpade härför.

Revisorerna omnämna, att de redan i sin berättelse år 1922 ägnade
sitt intresse åt denna sak och då underströko vikten av, att från järnvägsstyrelsens
sida största beaktande ägnas frågan om införande av motorvagnsdrift
i större utsträckning vid statens järnvägar och rörande
de föreliggande möjligheterna att på detta sätt åstadkomma bättre resultat
av driften på vissa bansträckor. Nu framhålla revisorerna, att
förslag om utvidgning av motorvagnsdriften vid statens järnvägar sedermera
icke framlagts av järnvägsstyrelsen.

Det ämne, varpå revisorerna här återigen kommit in, är ju för statens
järnvägars de! mycket stort, och det är järnvägsstyrelsen icke möjligt
att på den korta tid, som stått styrelsen till buds för avgivande av svaromål
på de som järnvägsstyrelsen måste fatta som en revisorernas anmärkning,
behandla detta ämne i hela dess vidd och framlägga bl. a.
jämförande driftsekonomiska kalkyler m. m. Styrelsen måste därför inskränka
sig till vissa faktiska upplysningar och uttalanden om styrelsens
uppfattning i frågan i princip.

Revisorerna uttala — styrelsen vet icke med vilken utredning eller
vilka uppgifter till underlag — att statens järnvägar måste i långt större
utsträckning än någon enskild järnväg äga bandelar, som kunna lämpa
sig för trafik med motorvagnar. Styrelsen vill härvidlag i första hand
bringa i erinran och hänvisa till vad styrelsen i sitt yttrande i samma

- 346 —

fråga av den 19 december 1922 anförde beträffande sin uppfattning om
inrättandet av motorvagnstrafik vid statens järnvägar och om de synpunkter,
som måste anläggas vid en jämförelse av möjligheterna att använda
dessa transportmedel vid statens och vid vissa enskilda järnvägar.
Vad styrelsen då anförde måste för ett rätt bedömande av frågan allt
fortfarande tagas i beaktande. Därtill vill styrelsen nu understryka, att det
visst icke är detsamma för en stor bana med grenlinjer att exempelvis på
dessa grenlinjer anordna trafik med motorvagnar, som om dessa grenlinjer
vore särskilda företag med dylika mindre företags mindre möjligheter
att gemensamt utnyttja den dragande materiellen över ett större system.
Järnvägsstyrelsen vill här påpeka vad som ur revisorernas synpunkt, då
de synas vilja helt repliera på de enskilda järnvägarnas åtgärder, dock
bort te sig som beaktansvärt, nämligen att trafik med motorvagnar icke
fatt någon tillämpning att tala om vid de landets större enskilda järnvägar,
dill'' trafikförhållandena först i någon män kunna förliknas ined
statsbanans. Ocli revisorerna vilja väl ej frånkänna dessa större enskilda
järvägars förvaltningar mindre framåtanda och driftekonomisk
insikt än de mindre, vars exempel de synas vilja åberopa statens järnvägar
till efterföljd.

Revisorerna synas ha önskat, att statens järnvägar med påstådd tillgång
på flera bandelar, som lämpa sig för motorvagnstrafik än de enskilda
järnvägarna, skulle ha gatt till införande av sådan i relativt samma
omfattning. Styrelsen vill emellertid framhålla, att om en enskild
järnväg skaffar sig en eller annan motorvagn, denna åtgärd dock har en
absolut taget helt annan och mindre ekonomisk innebörd, än vad blir fallet,
om materiell för motorvagnstrafik skulle anskaffas för sådan drift
i någon större utsträckning a statsbanorna. Det måste då komma att
röra sig om högst betydliga belopp och styrelsen har icke kunnat och kan
ännu icke taga på sig ansvaret för en dylik kapitalinvestering och kapitalkonsumtion
i det ovissa läge och icke stabiliserade utveckling motor -vagnstekniken ännu befinner sig. Revisorerna säga själva, att experimenten
med motorvagnar synas hava kommit så långt, att det icke torde
dreja länge förrän motorvagnar av standardtyp kunna konstrueras inom
Jandet. Det kan måhända komma att visa sig verkligen så vara förhållandet,
men ännu är saken dock ej färdig varken i Sverige eller ens i
utlandets stora järnvägsländer med deras likväl så mycket större resurser
för bekostande av experiment och utprövande av typer. I själva verket
erbjuder konstruerandet och byggandet av motorvagnar ännu eu mycket
brokig bild av trevande försök. Styrelsen vet över huvud taget icke, hur
många olika slag av motorvagnar, ofta rättare sagt motorlokomotiv, som
emot sunda standardiseringskrav kommit till anskaffning ensamt i vårt
eget land, och enligt styrelsens mening finnes ännu icke någon motorvagn
styp, som ur bestånds- och driftssynpunkt kan anses motsvara berättigade
fordringar. Uti det kaos av föreslagna, respektive utförda motorvagnar
och motorlokomotiv med tillhörande motortyper, som för närvarande
råder, synes ingen hava något alldeles avgjort företräde eller
kunna vara jämförlig med ånglokomotiv i trygg driftssäkerhet och bestämbar
driftsekonomi. Att under sådana förhållanden gå till anskaffning
av ett större antal sådana fordon och därför utlägga betydande medel
måste styrelsen anse ansvarslöst både ur teknisk och ekonomisk synpunkt.

En ytterligare bestämmande anledning till, att styrelsen icke vill för -

- 347 —

hasta sig i frågan, ligger i det förhållandet, att vid statsbanorna finnas,
dels på grund av den rådande trafikdepressionen, dels på grund av den
genomförda bättre hushållningen med tågkilometer och dels slutligen pa
grund av den inom kort färdiga elektrifieringen av linjen Stockholm CGöteborg,
ett stort överskott av ånglokomotiv. Vid en jämförelse mellan
lokomotiv- och motorvagnsdrift måste man för statens järnvägars vidkommande
därför räkna med, att genom ett eventuellt anskaffande av motorvagnar
ånglokomotiv ytterligare bliva lediga utan att finna annan användning
eller kunna avyttras. Det för anskaffning av motorvagnar
erforderliga kapitalet kommer därför icke att avlösa rånte- och amorteringskostnaderna
för det kapital, som är nedlagt i ånglokomotiv, utan
måste detta kapital tilläggas det kapital, som de kalkylerade besparingarna
vid motorvagnstrafik skola verka till att förränta. Och denna
förräntning torde bliva desto svårare att uppnå som man inför det synnerligen
ovissa läget beträffande de nuvarande motorfordonstypernas bestånd
måste för anskaffade sådana räkna med en mycket kort amorteringstid.
• , ..

Lekmannamässigt ser man ofta på saken så, att med införande av motorvagnstrafik
i stället för ångtåg skall eu järnväg kunna pa ett billigt
sätt åstadkomma tätare förbindelser för resande och gods samt flera taguppehåll
å en viss bansträcka. Det är emellertid tydligt, att syftemålet
med dylika tätare förbindelser kan vinnas lika såväl med ett större antal
tåg framförda av ånglokomotiv, om sådana finnas tillgängliga i tillräckligt
antal. Och detta är ju beträffande statens järnvägar, enligt vad ovan
anförts, fallet. Huruvida det ena eller andra driftsättet för järnvägen
ställer sig billigare är sedan endast eu räknefråga, som dock icke utan
vidare kan generellt avgöras, utan är beroende pa en mängd olika faktorer,
såsom lokomotivens och motorvagnarnas olika driftsäkerhet, inköpsocli
underhållskostnad för ny materiell, behovet av reservmateriell och
utbildad personal, tidtabellsförhållanden, trafikens jämnhet m. m. Om
till exempel på en bansträcka persontrafiken är sådan, att den under
vissa dagar icke kan avvecklas enbart med motorväg!! med dess begränsade
dragförmåga, utan vid vissa tider ånglokomotiv måste tagas i anspråk
för tågens framförande, är det nödvändigt för trafikens avvecklande
att hava såväl ånglokomotiv som motorvagnar med tillhörande
lämplig personal stationerade å bandelen ifraga. Är det vidare så, aG
nyttig användning för ånglokomotiven icke kan erhållas de tider, motorvägnar
tillräcklig för trafikens avvecklande, så torde utan vidare kunna
inses, att eu så ordnad trafik icke gärna kan bli ekonomisk.

Vad så den av revisorerna vidrörda konkurrensen med autobusarna beträffar,
är väl remediet kanske främst en biljettprisfråga, där konkurrens,
trots täta befordringslägenheter och låga biljettpris, i det hela taget är
möjlig med hänsyn till att autobusarna föra sa att säga från dörr till
dörr och på många håll spara trafikanten besväret och tiden att förfoga
sig en väg till och från banas hållplats eller station. I detta hänseende har
emellertid statsbanan för sin del haft god framgång i konkurrensen genom
inrättandet av billiga priser för resor tur- och retur och har nog i det hela
taget icke så mycket att klaga över beträffande den av revisorerna som
icke önskvärd framhållna överflyttningen av persontrafiken från järnvägarna
till landsvägarna. Vid bedömandet av behovet att gå vidare i
konkurrensen torde för övrigt härvidlag böra bemärkas också att det ju
icke är någon av statsbanans huvuduppgifter och av mera väsentlig be -

— 348

tydelse för dess ekonomi att besörja mera kortväga lokaltrafik. 1 detta
sammanhang vill styrelsen till slut anföra, att de krav, som nu överallt
stallas pa vagforbättringar och vägunderhåll på grund av motortrafikens
utveckling på landsvägarna med ty åtföljande kostnader, nog icke i
någon markbar män torde komma att ställas lägre, även om järnvägarna
na.r och där rusta sig för att upptaga konkurrensen med landsvägisf or donen
i deras nya form.

Med allt vad styrelsen här anfört är det dock icke styrelsens mening att die1iågon
brist på intresse för järn vägsmotorfordonens utveckling och
mojligheter. Tvärtom följer styrelsen denna sak med den största^uppmärksamhet
och har också, som styrelsen förut anfört, på flera håll anordnat
och upprätthåller ännu försöksdrift, varmed det också är styrelsens
avsikt att fortsätta. Särskilt har styrelsen under övervägande att efter en
törsta forsoksperiod, varifrån vissa erfarenheter och resultat nu kunna fixeras,
utvidga denna försöksdrift på sin försöksträcka mellan Malmö och
.Lund att omfatta upptagandet av all där framgående lokaltrafik. Något
mera generellt förslag om utvidgande av motorvagnstrafiken vid statens
jamvagar, som revisorerna synas vilja efterlysa, men som styrelsen dock
aldrig utlovat, är styrelsen emellertid ännu icke och sannolikt icke heller på
lång tid i stånd att framlägga.

Statens järnvägars
resebyråer
i
utlandet.

§ 116.

Då anslag av trafikmedel utgått till resebyråer och andra liknande företag
aren 1924 och 192o, har detta skett efter Kungl. Maj:ts bemyndigande
genom den fastställda kostnadsstaten och saknar styrelsen därför anledmng
yttra sig om denna del av revisorernas anmärkning.

Revisorerna anmärka på att anslag av trafikmedel utgått till en enskild
firma för upplysnings- och ackvisitionsverkisamhet i Berlin och Paris, ehuru
statens järnvägar därstädes ha egna byråer. Ifrågavarande upplysningsoc
, aekvisitionsverksamhet avser emellertid godstrafik till Sverige, med
sär kitt framhållande av linjen Sassnitz—Trälleborg, under det att statens
järn vägars egna byråer uteslutande arbeta för persontrafiken. I regel
måste det anses omöjligt eller åtminstone opraktiskt att kombinera två sådana
skilda verksamheter. Vad Berlin och Paris beträffar, förbjuder det
sig redan på grund av de olika anspråken på byråernas läge. Resebyråerna
maste vara belägna i städernas centrum, om de skola göra någon nytta »om
sadana; att förlägga godstrafikbyråerna därstädes, vore icke blott förenat
med en onödig kostnad pa grund av onödigt hög hyra, utan även med svårighet
att erhålla nödigt utrymme. Ett alldeles avgörande skäl är emellertid,
att dylika godstrafikbyråer självklart måste vara belägna nära de respektive
godstrafikstationerna, vilka både i Berlin och Paris äro belägna
minst 2 å 3 kilometer från städernas centra. Någon avsevärd besparing på
annat sätt skulle för övrigt icke heller kunna vinnas genom en sammanslagning,
då personalen i huvudsak är olika kvalificerad och endast i mindre
utsträckning skulle kunna biträda varandra på de olika områdena.

Att i Amsterdam av eu privat företagare byråerna för gods- och persontrafik
försöksvis sammanförts inom eu lokal är icke något bevis emot vad
•som ovan av styrelsen anförts. I Amsterdam är lokalförläggningsfrågan av
oväsentlig betydelse, både person- och godsstationerna ligga icke ens en
^iari ^en kombinerade byrån, som är förlagd i stadens centrum.
Trafikrörelsen är här också långt mindre liksom svårigheten att hålla en
dubbelu tbildad personal och för övrigt var det åberopade arrangemanget den

— 349 -

enda tänkbara möjligheten för att någon upplysnings- och förmedlingsverksamhet
i Holland över huvud taget skulle kunna komma till stånd. Huruvida
den försöksvis gjorda anordningen kan bibehållas, ifall verksamheten
kommer att utveckla sig gynnsamt och trafiken stiga, det kan dock ännu
icke anses vara fastslaget.

Beträffande anmärkningen mot att anslag utgått till den enskilda firman
bör till slut vid bedömandet ihågkomma*, att de belopp, statens järnvägar
utgiva för tillgodoseende av sitt intresse av aekvisitionsverksamhet för vinnande
främst av godstrafik, äro förhållandevis mycket små.

Revisorerna synas anse, att upplysnings- och reklamverksamheten till
främjande av persontrafiken till Sverige icke är planmässigt ordnad. Järnvägsstyrelsen
vet icke, varpå denna åsikt kan vara grundad, då, enligt styrelsens
uppfattning, upplysningsverksamheten i fråga är både väl planlagd
och fungerar i allt väsentligt tillfredsställande och med god effekt.
Hetta hindrar emellertid icke, att den kan tänkas ordnad även pa annat sätt
och järnvägsstyrelsen har själv ingen önskan att bibehålla denna från
styrelsens övriga arbetsfält fristående och något främmande verksamhet
under sig. Därför bär styrelsen också gjort den hänvändelse till svenska
trafikförbundet, som revisorerna omtala, och avvaktar resultatet härav
samt de beslut, som på grund härav kunna komma att fattas.

Slutligen hava revisorerna ifrågasatt, huruvida det kan anses ändamålsenligt
att fortfarande bibehålla statens järnvägars resebyråer i utlandet:
detta alltså oavsett hur reklam verksam heten ordnas.

I anledning härav får järnvägsstyrelsen, ehuru styrelsen ännu icke enligt
anmälan till Kungl. Maj:t tagit slutlig ställning till frågan om resebyråernas
bibehållande, likväl redan nu framhålla följande.

Revisorerna jämföra den beräknade bruttoinkomsten av biljettförsäljningen
å resebyråerna, vilken de uppskatta till inalles omkring 440,000 kronor,
med utgifterna för byråerna. Härvid inräkna de emellertid i utgifterna
för byråerna även kostnaderna för reklamarbetet och komma på
denna grund till en så hög driftkostnadssiffra som omkring 245,000 kronor.
Det torde vara tydligt, att en sådan jämförelse blir helt missvisande. Reklamarbetet
som sådant avser ju icke att draga folk till statens järnvägars
resebyråer, för att dessa skola få sälja biljetter, utan det avser att föranleda
utlänningar att resa till Sverige, varvid de bringa inkomster även till statens
järnvägar såsom affär. Huruvida de. efter det att de intresserats och
bestämt sig för resan, köpa sina biljetter på statens järnvägars resebyråer
eller på andra, är en fullkomligt underordnad fråga, vilket för övrigt, att
döma av en följande punkt i betänkandet, också synes vara revisorernas
egen mening. Om på grund av reklamen utlänningar föranledas att köpa
biljetter till Sverige på en annan resebyrå, anser järnvägsstyrelsen för sin
del detta vara ett i stort sett lika tillfredsställande resultat, som om de vänt
sig till statens järnvägars resebyråer, om man än icke får helt bortse från
den inbesparing av provisioner till utomstående, som vid köp pa statens
järnvägars egna byråer sker. Att reklamen faktiskt verkat till eu väsentlig
ökning av resandetrafiken torde få anses till fullo bestyrkt dels av viss av
svenska trafikförbundet framlagd statistik, dels av en mängd iakttagelser
och uttalanden från olika håll, för vilka järnvägsstyrelsen icke torde behöva
här närmare redogöra.

Vad som däremot är av betydelse för frågan är en jämförelse mellan resebyråernas
egna inkomster, häri inberäknat kalkylerad provision å statens
järnvägars egna sträckor, och deras egna utgifter, om de dreves endast som

— 350 —

resebyråer, alltså oavsett reklamutgifterna, vilka ju utan vidare kunna helt
skiljas från resebyråernas verksamhet. En dylik jämförelse är lämnad i
järnvägsstyrelsens förslag till kostnadsstat för år 1926 och utvisar att till
och med om provisionen beräknas till endast 5 procent i stället för såsom
mttiiis vanligt till 10 procent, ett samlat resultat av endast omkring 32 000
kronor underskott uppstår. Detta belopp vore alltså vad som kunde ''besparas,
därest de tre resebyråerna i Berlin, Paris och London indroges —
byrnn i Newyork är ingen resebyrå, utan endast en reklam central, och
skulle under niga omständigheter bibehållas under statsbanornas förvaltdärest
reklamarbetet överlämnades till annan institution — men
enligt järnvägsstyrelsens mening vore det en synnerligen illa placerad
besparing Ty det lider intet tvivel, att resebyråernas existens är till synnerligen
stor förmån för trafiken från respektive länder till Sverige De
ha en given betydelse såsom eu källa för respektive utländska byråer, vilka
arbeta för oss, i det att dessa kunna där erhålla behövliga upplysningar
om trafiken till och mom Sverige och ej sällan hjälp med beredande''av
^lägenheter. För reklamarbetet, varifrån det än bedrives, utgöra de ett
värdefullt komplement. Om eu person kommer in på eu byrå med uppgift
att enbart lämna upplysningar och där gör sig underrättad om reseförhallanden
till och i Sverige, är det ingalunda oviktigt, att eu egen resebyrå
tinnes, som kan sälja biljetter för den avsedda resan åt honom och man
iT"«° j skicka honom till en annan främmande byrå, vars intressen
beträffande resandeströmmens riktning kunna ligga åt andra håll.

å revisorerna framhålla, att föreståndarna för resebyråerna i Berlin
och -Newyork lära ha uttalat sig för, att resebyråverksamheten där skulle
indragas och respektive byråer bibehållas endast såsom reklam centraler
synes det, som om revisorerna även bort taga i betraktande, att föreståndarna
för resebyråerna i London och Paris uttalat eu alldeles motsatt mening.
^ Och anmärkningsvart är, att denna uppfattning hävdas av de båda
senare, vilka sitta inne med den vida större och mångsidigare erfarenheten
beträffande saval resebyråverksamhet som järnvägstrafik över huvud
ta „'' , . forestandarna i Berlin och Newyork däremot ha icke varit
använda i dylik verksamhet mer än eu relativt kort tid och ingen av dem
känner till mera an just den resebyrå, där han är anställd, och vad därmed
sammanhanger. Vad Newyork beträffar, är verksamheten emellertid ordnad
pa det satt, som revisorerna synas föredraga, och järnvägsstyrelsen bär
ej heller någon tanke pa att söka få den ordnad på annat sätt — detta förbjuder
sig för o irrig t redan på grund av de utomordentligt höjda kostnader,
som därigenom skulle uppstå — men järnvägsstyrelsen vill framalla,
att det ingalunda ar självklart, att detta är den bästa metoden; exempelvis
bär de schweiziska statsbanornas byrå i Newyork, som hittills varit
ordnad endast som eu reklamcentral efter ungefär samma principer som staens
jamvagars byra för närvarande är, helt nyligen ändrats om till en fullVfl*?
PåtagHgen emedan den med turisttrafikförhållandena

dock sa val foi trogna jarnyagsforvaltnineen i detta land ansett detta vara
oimanligare. Vad hyran i Berlin beträffar, som dock i varje fall är er Ctt

. lni,1rrffan ri’!'' det riitta betjänandet av trafiken över
Tralleborg—Sassnitzleden, har föreståndaren för densamma, då han framlagt
sm tanke om eu ändring, endast kunnat motivera den med att han fått
den uppfattningen, att de inhemska tyska resebyråerna skulle föredraga
att den svenska byrån icke sålde biljetter. Riktigheten av denna uppfattning
har lian emellertid icke på något sätt styrkt: och mot densamma får

— 351 —

styrelsen anföra, att vederbörande inom styrelsen, som från ett_ intimt samarbete
äga en vida långvarigare, mera omfattande och mera ingående erfarenhet
och kännedom om stämningen hos de ledande männen i den ifrågakommande
störa tyska resebyråorganisationen än föreståndaren för statens
järnvägars resebyrå i Berlin i sin mera underordnade ställning kan
gorå, aldrig hört eller märkt den minsta antydan i den riktning, som föreståndaren
framhåller och som utgör grunden för revisorernas uttalande.
I dessa dagar har också ett bestämt motsatt uttalande ställts till styrelsens
förfogande av denna ledning och något som resebyråföreståndaren vill
hävda skulle väl också vara ganska egendomligt i betraktande av det faktum,
att i Berlin finnas både statliga och enskilda resebyråer tillhörande
eu mängd olika länder och att åtminstone de flesta av dessa byraei icke
allenast lämna upplysningar och sköta reklam utan även sälja biljetter.
Järnvägsstyrelsen kan alltså icke finna annat än, att revisorernas uttalande
i detta avseende saknar stöd av erfarenheten och att de icke kunna
grunda sig på de i verkligheten föreliggande förhållandena.

I behandlingen av detta ärende hava jämväl deltagit överdirektören
Virgin, överingenjören Fogelmarck samt byråcheferna Ahlberg, Svensson
och Tydén.

Stockholm den 11 januari 1926.

Underdånigst:

AXEL GEANHOLM.

PER KJELEIN.

Vattenfallsstyrelsens

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 158.

§ 117—122.

Till Kon ung en.

Genom nådig remiss den 22 december 1925 har Eders Kungl. Maj:t anbefallt
vattenfallsstyrelsen att inkomma med utlåtande över av riksdagens
revisorer framställda anmärkningar i vad de berörde statens vattenfallsverk,
och får styrelsen i anledning därav i underdånighet anföra följande.

§ 117.

Revisorerna hava till en början beträffande fastigheterna nr 1, 2, 3 och 9
i kvarteret Björnen i Stockholm uttalat att det med hänsyn till det i hog grad
bristfälliga skick, i vilket förenämnda fastigheter befunne sig, syntes nödvändigt
att ett avgörande snarast träffades, huruvida fastigheterna genom
ombyggnad skulle göras lämpliga till användning såsom tjänstelokalei föi
styrelsen eller om hellre eu försäljning av fastigheterna borde äga rum.

Vad först gäller fastigheternas nuvarande användning, må till komplettering
av de av revisorerna lämnade uppgifterna meddelas, att vattenfallsstyrelsen
för närvarande av lokalerna inom dessa fastigheter själv använder
fyra kontorsrum och som magasin för arkivalier ett större vindsrum,
varjämte Älvkarleby kraftverk disoonerar ett garage och två förrådsrum.
Samtidigt disponerar vattenfallsstyrelsen dessutom följande förhyrda lokaler
i Stockholm:

— 352

— ■

Antal

Hyra
per år

Adress

nyttiga

ram

Hamngatan 24, 1 tr.

9

8,000

_

» 2 »

10

8,000

Regeringsgat. 45, 1 tr.

3

3,000

» » 2 o. 3 tr.

54

45,000

» 47, 3 ti-.

10

7,500

» 50, 4 »

17

18,000

_

Nybrogatan 3, 5 o. 6 tr.

30

18,000

Summa

133

107,500

iörbindelser finnas mellan lokalerna i fastigheterna Hamngatan 24 samt
.Regeringsgatan 45 och 47 genom i brandmurarna insatta eldsäkra dörrar.

Lokalerna i huset Nybrogatan 3 utnyttjas helt för Älvkarleby kraftverks
behov.

Kontraktet rörande de i huset Regeringsgatan 50 förhyrda rummen utlöper
den 1 oktober 1926 och beräknas att, på grund av personalinskränknmg,
återstående hyrda lokaler då skola tillsvidare bliva tillfyllest för styrelsen.

Vattenfallsstyrelsen är fullständigt ense med revisorerna om önskvärdheten
av såväl att styrelsen beredes erforderliga lokaler i en enda fastighet,
som att med det snaraste ett avgörande träffas, huruvida de ifrågavar«uid.
0 fastigheterna i kvarteret Björnen skola genom ombyggnad, göras
lämpliga för det ändamål, vartill de förvärvats, eller om hellre en försäljning
av desamma bör äga rum.

Vattenfallsstyrelsen har i underdåniga skrivelser den 31 oktober 1918, den
13 mars och 21 oktober 1919, den 21 september 1920, den 14 september 1922
samt den 22 september och 19 december 1923 framlagt förslag rörande omoch
nybyggnader å meromnämnda tomter, men hava dessa framställningar
ej föranlett någon kunglig proposition till riksdagen.

På grund av rådande höga byggnadskostnad^- har styrelsen ej heller ansett
lamphgt att i ny- eller ombyggnader i kvarteret Björnen placera medel,
tillhöriga vattenfallsverkens pensionsfonder, vilket även varit på tal.

Under senaste tiden har vattenfallsstyrelsen haft under övervägande att
kunna förvärra någon lämplig fastighet, som med relativt ringa kostnad
skulle kunna apteras för vattenfallsstyrelsens behov, i samband varmed
da en försäljning av fastigheterna i kvarteret Björnen borde ske. Styrelsen
har undersökt åtskilliga alternativ av denna innebörd. Ehuru därvid
ännu icke framkommit något förslag som styrelsen velat förorda, anser styrelsen
ej osannolikt, att en tillfredsställande lösning av vattenfallsstyrelsens
lokalfråga skulle kunna ernås genom att utbyta tomtenia i kvarteret
Björnen mot en tomt, som redan är bebyggd med en i huvudsak för styrelsens
ändamål användbar byggnad.

Hyi eskontrakten för de kontorslokaler i Stockholm, som styrelsen disponerar
efter den 1 oktober 1926, utlöpa alla den 1 oktober 1928.'' Med hänsyn
härtill måste vattenfallsstyrelsen senast hösten 1926 taga ställning till.
huruvida styrelsens lokalfråga bör lösas med utnyttjande av fastigheterna
i kvarteret Björnen eller på annat sätt.

§ 118.

Revisorerna hava funnit anmärkningsvärt att, då gällande avlöningsreglemente
föreskreve, att utbetalning av avlöning skall ske månadsvis i

— 353

efterskott, avlöning till samtliga befattningshavare inom styrelsen för december
månad 1924 utbetalts i två omgångar; en gång omkring mitten av
månaden och én gång vid dess slut.

Uti 2 § 3 mom. i avlöningsreglem entet för kommunikationsverken ligger
enligt vattenfallsstyrelsens mening huvudvikten därå, att utbetalning av
avlöning sker i efterskott, i motsats till vad som var förhållandet före den
1 juli 1920, då avlöningen till ordinarie tjänstemän utbetaltes delvis i förskott
och delvis i efterskott. 1 det av riksdagens revisorer anmärkta fallet
har vattenfallsstyrelsen vid den första utbetalningen under december 1924
ej utanordna! större del av december månads avlöning än vad som av vederbörande
tjänstemän intjänats, vadan avlöningen jämväl i detta fall utbetalats
i efterskott.

Den i förenämnda moment av avlöningsreglementet ingående bestämmelsen,
att utbetalning av avlöning sker månadsvis, har enligt vattenfallsstyrelsens
uppfattning den innebörden, att tjänstemännen icke äga vare sig
skyldighet att åtnöjas med längre tidsmellanrum mellan löneutbetalningarna
än en månad eller rättighet att påfordra tätare utbetalningar av
avlöningen. Däremot synes det styrelsen, att nämnda ordningsföreskrift
icke rimligtvis kan utgöra hinder för vederbörande verksstyrelse att i särskilda
fall, när den finner förhållandena så påkalla, låta utbetala månadslönen
i olika repriser, dock med iakttagande av att varje utbetalning sker i
efterskott. Den motsatta uppfattning, åt vilken riksdagens revisorer synas
vilja giva uttryck, innebär enligt vattenfallsstyrelsens åsikt en alltför snäv
bokstavstolkning, för vilken det ej gives tillräckliga motiv, och som kan
medföra praktiska olägenheter.

Vattenfallsstyrelsen får således bestrida, att riksdagens revisorers ifrågavarande
anmärkning är befogad.

§ 119.

Revisorerna hava ifrågasatt, huruvida icke tjänstgöringen för vattenfallsstyrelsens
expeditionsvaktspersonal borde kunna sä ordnas, att övervakandet
av städningsarbetet i vissa av vattenfallsstyrelsens lokaler ävensom
utförandet av passningstjänst, för vilka göromål till en förste expeditionsvakt
utgått särskild ersättning av 125 kronor i månaden, kunde ingå i de
ordinarie göromålen för någon av de 13 förste expeditionsvakter, expeditionsvakter
och kontorsvakter, som finnas anställda i styrelsen.

Anledningen till att övervakandet av städningsarbetet inom styrelsens lokaler
samt skötandet av passningstjänsten utföras mot särskild ersättning
är i första hand den, att dessa göromål endast i ringa utsträckning kunna
fullgöras under den ordinarie arbetstiden. Sålunda måste av givna skäl
städningsarbetet utföras dels på morgonen före arbetstidens början, dels på
eftermiddagen, sedan tjänstemännen lämnat lokalerna. Passningstjänsten,
vari, bland annat, ingår kontroll över släckning av belysningen och stängning
av lokalerna samt mottagande och eventuellt vidarebefordran av efter
tjänstgöringstidens slut ankommande telegram och expressbrev, är jämväl
på grund av sin natur begränsad just till annan tid än den ordinarie arbetstiden,
och utföres, förutom på morgnar och eftermiddagar, även på
kvällarna och i viss mån även på sön- och helgdagar. Då nämnda göromål
icke gärna kunna skötas av en person, boende utanför styrelsens lokaler,
har det ansetts nödvändigt att ålägga en befattningshavare att begagna sig
av tjänstebostad, förhyrd av styrelsen i samma fastighet, där styrelsens
huvudlokaler äro belägna, samt att med bostadsplikten förena skyldighet
23 — Rev.-berättelse ang. statsverket för är 1925. III.

354

att övervaka städningsarbetet och utföra förekommande passningst jänst.
Vid valet av härför lämplig befattningshavare har styrelsen stannat vid
den här anställde äldste förste expeditionsvakten. Det förtjänar påpekas,
att bostadsplikten för denne icke är förenad med någon förmån i form av
lägre hyra, enär hyrorna för tjänstebostäder numera fastställas med hänsyn
till självkostnaden och hyrorna å den allmänna bostadsmarknaden.
Ersättningen för göromålen, vilken för övrigt redan ifrån och med den 1
juli 1925 nedsatts till 90 kronor för månad, har fastställts med hänsyn till
den tid utöver fastställd arbetstid, som uppskattningsvis beräknats åtgå för
desamma, samt till den övertidsersättning, som befattningshavaren i fråga
skulle äga att upphöra, därest hans extra arbete rubricerades såsom övertidsarbete,
vilket det ju faktiskt är. Beslutet om ersättningen grundar sig
emellertid på bestämmelserna i 40 § av gällande avlöningsreglemente för
kommunikationsverken, jämförd med kommunikationsverkens lönekommittés
motivering till denna paragraf. — Att en omläggning av tjänstgöringstiden
för någon av styrelsens vaktpersonal, sä att hans arbetekomme att utföras
huvudsakligen på morgnar och eftermiddagar, skulle vara ur ekonomisk
synpunkt fördelaktigt, kan styrelsen ej finna. Då denna personal
för närvarande är fullt sysselsatt under den ordinarie arbetstiden, skulle
en sådan åtgärd endast medföra, att eu ökning av den konstanta personalstyrkan
måste göras för utförande av den befattningshavares göromål, som
avdelades till övervakande av städningen och skötande av passningstjänsten.

§ 120.

Av revisorerna har påpekats, att inom vattenfallsstyrelsen förekommer,
att inflytande medel inreverseras av byråchef eller annan tjänsteman på
sådant sätt, att inbetalningens riktighet svårligen kan konstateras samt uttalats,
att handling, som kunde verifiera inbetalningen, borde fogas till
sådant reversal. Härvid hava såsom exempel anförts inreverseringar av
medel, utgörande utdelning i konkurs samt skatteutjämningsmedel.

Med anledning av revisorernas uttalande vill vattenfallsstyrelsen meddela,
att i alla de fall, då detta utan extraordinära åtgärder låter sig göra,
verifiering sker av inom styrelsen förekommande inreverseringar av medel.
I vissa fall sker emellertid inbetalning till styrelsen på sätt som gör
att sådan verfiering ej utan särskilda åtgärder kan åstadkommas. Sålunda
insändas stundom medel genom check, postremissväxel eller kontant
utan att i bifogad missivskrivelse angives det inbetalta beloppet. När
det — såsom fallet ofta är exempelvis i fråga om skatteutjämningsmedel
—• rör sig om synnerligen obetydliga belopp och kostnaderna för en verifiering
kunna beräknas bliva oporportionollt stora i förhållande till det inreverserade
beloppet, kan styrelsen ej anse det ur ekonomisk synpunkt riktigt
att enbart för uppfyllande av den formella rättfärdighetens krav anskaffa
verifierande handlingar. I vissa fall återfinnas för övrigt i vederbörande
akt handlingar, som kunna verifiera inreverseringen. Dessutom
torde den omständigheten, att minst tre tjänstemän vid styrelsen hava sin
hand med vid inreverseringen, böra ur kontrollsynpunkt tillmätas avsevärd
betydelse.

§ 121.

Statsrevisorerna hava funnit, att de ersättningar, som i vissa fall tillerkänts
statens lantbruksingenjör samt häradsdomare m. fl. för deltagande i
.jord värde ringar i samband med utredningen för Vänerns reglering måste
betecknas såsom anmärkningsvärt höga.

355 —

Beträffande avlöningsförmånerna för lan tbr u ksi ngen jören liestämdes
dessa från och med den 1 augusti 1922 till 45 kronor per förrättningsdag inklusive
dyrtidstillägg. Vid fastställande av dessa avlöningsförmåner gjordes
jämförelse med vattenrättsingenjörernas av Kungl. Maj:t fastställda
löner, enär dessa befattningshavare ansågos hava med ifrågavarande förrättningsman
likvärdigt arbete.

Vattenrättsingenjörernas löner utgå enligt följande grunder:

Årslön (ersättningen enligt uppgift för i medeltal cirka 75

dagar på stationeringsorten) ............................................. kronor 5,000: —

Dagarvode vid förrättningar utom stationeringsorten och
för officiella sammanträden (enligt uppgift i medeltal
cirka 45 dagar per år) 25 kronor per dag eller per år

45 x 25=............................................................................. » 1.125: -

kronor 6,125: —

Härtill komma dyrtidstillägg enligt de grunder, som gälla för oreglerade
verk. Med 120 tjänstgörings- och förrättningsdagar blir ersättningen exklusive
dyrtidstillägg 50 kronor 10 öre per dag. Besekostnads- och traktamentsersättning
utgick till vattenrättsingen jörer enligt III klass i resereglementet.

I förhållande till vattenrättsingenjörernas löneförmåner kan icke med
fog sägas, att lantbruksingenjörens varit för högt tilltagna, enär de förras
dagersättning inklusive under året utgående dyrtidstillägg överstiger den
senares med cirka 50 procent,

I fråga om ersättningarna till häradsdomare in. fl. må framhållas, att
dessa personer såsom »godo män» biträtt vid den av lantbruksingenjören
verkställda jordvärderingen kring Vänern och utmed Göta älvs stränder
nedanför Lilla Edet. Med hänsyn till nödvändigheten av att för ifrågavarande
värderingsarbete erhålla i möjligaste mån vederhäftiga och med
de här ofta komplicerade förhållandena förtrogna personer, och då arbetet
i allmänhet varit i hög grad krävande, har för detsamma ansetts skäligt
betala en ersättning av mellan 15—20 kronor per dag.

Traktamentsersättning vid resor har utgått till såväl lantbruksingenjören
som gode männen enligt motsvarande grunder som för statens befattningshavare
och bör icke sammanblandas med arvodet för nämnda personers
arbete.

Styrelsen vill i detta sammanhang framhålla, att de överenskomna dagarvodena
för förrättningar, det här gäller, näppeligen kunna jämföras
med de arvoden, som utgå för ledamotskap i kommittéer.

§ 122.

Bevisorema hava lämnat åtskilliga uppgifter rörande Södertälje kanal
och uttalat, att dessa uppgifter utvisa, det kanalens ombyggnad ännu icke
medfört någon större ökning av trafiken genom kanalen samt att kanalföretaget
uppenbarligen icke kommer att lämna skälig avkastning i det
däri nedlagda kapitalet.

Vad angår det förstnämnda uttalandet vill vattenfallsstyrelsen understryka,
vad revisorerna jämväl framhållit, nämligen att — ej minst till följd
av depression inom näringslivet — det undandrager sig bedömande huru förhållandena
i detta hänseende i framtiden komma att ställa sig. Den utvidgade
kanalen öppnades nämligen först i senare delen av november 1924 och har
sålunda endast varit tillgänglig under en seglationsperiod, en alltför kort

— 356 —

tid för uppammande av en livligare trafik med större fartyg. Dessutom
kräver en sådan trafik iordningsställande av djuphamnar och vissa farleder
i Mälaren. Men av de beslutade djuphamnarna, blev Västerås’ färdig
först under sommaren 1925 samt är ännu i saknad av en givetvis oundgängligen
nödvändig kranutrustning och Köpings djuphamn är ej ens påbörjad.
Under sådana omständigheter torde det vara för tidigt att draga
några som helst slutsatser av hittills föreliggande uppgifter.

I fråga om revisorernas uttalande, att kanalen ej kommer att lämna skälig
avkastning å det nedlagda kapitalet, vill vattenfallsstyrelsen till en
början erinra om, vad styrelsen redan i sin utredning angående Södertälje
kanal, — vilken för övrigt innehöll en ingående undersökning av trafikfrågan
— den 16 januari 1914, anförde. Där säges bland annat »att vattenfallsstyrelsen
för sin del icke vågar ställa i utsikt, att, vare sig förbindelseled
vid Stockholm för större fartyg anordnas eller icke, en avsevärd
utvidgning av Södertälje kanal skall kunna under en nu överskådlig
framtid bliva ett företag som lämnar tillräcklig direkt avkastning å det
nedlagda kapitalet, om man uppställer såsom fordran, att kanalinkomsterna
skola täcka ej blott utgifterna för drift och underhåll utan även förränta
och amortera detta kapital», samt »ätt företaget visserligen ur ekonomisk
synpunkt ställer sig gynnsammare, därest man endast kräver skälig förräntning
av kapitalet, men att även detta resultat sannolikt icke under en
ganska lång följd av år kan påräknas». Givetvis ställa sig numera de direkta
avkastningsmöjlighetema ännu mindre gynnsamma, än då kunde
förutses, ty på grund av att arbetena — till motverkande av arbetslösheten
— utförts under dyra tider har anläggningskostnaden som bekant blivit
väsentligt högre än i början av år 1914 beräknades. Styrelsen vill emellertid
icke underlåta att framhålla, att det nedlagda kapitalet, nationalekonomiskt
sett, giver avkastning även på annat sätt än genom de inflytande
kanalavgifterna, Ty man bör icke glömma den besparing i fraktkostnader
för störa och viktiga landsdelar, som genom kanalen åstadkommes.

Vill man inom rimlig tid få kanal företaget att bära sig självt, torde ingen
annan utväg finnas, än att kapitalet avsevärt nedskreves.

Remisshandlingarna bifogas.

Stockholm den 11 januari 1926.

Underdånigst:

F. VILD. HANSEN.

FR. MALM.

Carl Bexell.

Domänstyrelsens

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers anmärkning del I, sid. 167,
g 127.

Till kung!, jordbruksdepartementet.

Genom nådig remiss den 21 december 1925 har Kungl. Maj:t anbefallt
domänstyrelsen att efter vederbörandes hörande till Kungl. jordbruksdepartementet
inkomma med utlåtande i anledning av vad riksdagens år 1925 församlade
revisorer i § 127 av sin berättelse angående granskning av stats -

— 357

verkets tillstånd, styrelse och förvaltning under tiden 1 juli 1924—30 juni
1925 samt, för vissa fall, kalenderåret 1924 anfört.

Till åtlydnad härav får domänstyrelsen, med återställande av remissakten
vördsamt anföra följande.

Revisorerna uttala, att det sätt varpa domänstyrelsen handhatt arbetet
med bränslekommissionens avveckling lämnar rum för mycket allvarliga
erinringar såväl mot verkets ledning som mot den befattningshavare inom
verket, på vilken det närmast ankommit att behandla hithörande frågor.
Med anledning därav har styrelsen ansett det önskligt att erhålla förklaringar
och upplysningar dels från f. d. generaldirektören K. Fredenberg,
överdirektören D. af Wahlberg och byråchefen W. Roos, vilka fungerat
som chefer för verket under de tider, som de åberopade missförhållandena
existerat, dels från kameralbyråchefen V. Johanson. Från samtliga hava
yttranden inkommit, som hiläggas denna skrivelse (Bil. 1 4).

Riktigheten av statsrevisorernas påpekande att byråchefen Johanson självständigt
träffat avgöranden rörande avvecklingen av kommissionen samt
vidtagit åtgärder med för statsverket vittgående ekonomiska konsekvenser
bekräftas i stort sett av utlåtandena från såväl de ovannämnda cheferna
som från kameralbyråchefen själv. Beträffande anledningen till att förhållandena
gestaltat sig på detta sätt vill styrelsen i första hand hänvisa
till yttrandena från Fredenberg, af Wåhlberg och Roos.

Den befogenhet, som Johanson ansett tillkomma sig, torde utan Dekan
kunna betecknas som självtagen. Som stöd för densamma kan han endast
åberopa dels ett i laga former tillkommet beslut av den 9 oktober 1923.
justerat av generaldirektören Fredenberg, enligt vilket expeditioner i ärenden
rörande bränslekommissionens avveckling skola undertecknas av generaldirektören
eller hans ställföreträdare eller kameralbyråchefen med kontrasignation
av vissa namngivna tjänstemän, dels ett beslut av den In augusti
1924, till vilket originalhandlingen icke kunnat påträffas, enligt vilket
dylika expeditioner skulle undertecknas av kameralbyråcliefen likaledes med
kontrasignation av vissa tjänstemän. Johanson medger själv, att han i
dessa beslut inlagt en annan tolkning angående sin befogenhet än som
kanske från början avsetts. Vad Johanson anför därom, att principfrågorna
i vederbörlig ordning föredragits, är svårt att förstå. \ iktiga uppgörelser
hava träffats redan sommaren 1924 såväl rörande övermal och taxesänkning
som ock rörande beslagtagen, stämplad och icke avverkad skog, således långt
innan något dylikt ärende föredragits för någon av cheferna. Att Johanson
senare vid några tillfällen utverkat styrelsens beslut angående uppgörelser
av mindre omfattning, innebär icke att styrelsen fastställt visso principer
för uppgörelser med bemyndigande för Johanson att tillämpa dem i de säi skilda

fallen. .

Styrelsen anser sig på sakens nuvarande stadium icke kunna i detalj
yttra sig om, huruvida de av Johanson tidigare gjorda förlikningarna
angående ersättning för taxesänkning och för beslagtagen stämplad, icke
avverkad skog hava varit för statsverket förmånliga. I många fall saknas
nämligen ännu handlingar för ett dylikt bedömande, och desamma torde
först kunna tillrättaskaffas efter Johansons tillfrisknande. ...

Sedan den av styrelsen i oktober 1925 beslutade utredningen pabörjats
har styrelsen haft anledning pröva ett betydande antal av Johanson gjoida
uppgörelser i dylika mål, för vilka medel förut ej utbetalats. Styrelsen hai
därvid i överensstämmelse med de särskilt tillkallade juristernas advokaten
T. Forssner och t. f. revisionssekreteraren H. Waller — uppfattning funnit

— 358 —

det störa flertalet av dessa uppgörelser sådana, att förlikningsbeloppen i
enlighet med dem kunnat utanordnas.

Vad däremot den av Johanson år 1924 beslutade utbetalningen för övermal
betraffar, sa måste styrelsen anse, att densamma icke bort förekomma
aven om hänsyn tagits till de omständigheter, som Johanson åberopar i sin
orklarmg av den 9 januari 1926. I liknande fall kommer styrelsen att
låta saken ga till domstols prövning.

Revisorernas uppgift om de medel som avvecklingsarbetet krävt intill
den 18 november 1925 anser sig styrelsen böra korrigera. Utöver den
summa, som revisorerna uppgivit, har förbrukats det belopp om 650 693
kronor 48 öre, som den 9 oktober 1924 inbetalades till riksgäldskontoret.
Detsamma har nämligen under tiden 13 oktober 1924—25 maj 1925 genom
av kameralbyråchefen hos riksgäldsfullmäktige gjorda rekvisitioner utan
styrelsens vetskap i olika poster överförts till bränslekommissionens i likvidation
konto i riksbanken och därefter förbrukats för avvecklingsarbetet.
Vid bedömandet av kostnaderna för avvecklingen intill den av revisorerna
■angivna liden bör också hänsyn tagas till de uppgörelser, som av kameralyrachefen
tidigare träffats, men för vilka medel då icke utbetalts. Sammanlagda
beloppet härå kan icke på utredningens nuvarande stadium fixeras,
inen torde röra sig om cirka 350,000 kronor. För en stor del av detta
belopp eller cirka 280,000 kronor har kameralbyråchefen utfärdat reverser i
bränslekommissionens i likvidation namn, vilka hittills endast delvis inlösts
av styrelsen.

Med hänsyn därtill att kameralbyråchefens åtgärder beträffande avvecklingsarbetet
for närvarande äro föremål för undersökning dels av advokatfiskal^
i Kungl. Maj:ts och Rikets Svea hovrätt, dels av riksräkenskapsverket
anser sig styrelsen sakna anledning att ingå på närmare detaljer
angående berörda förhallanden.

.... ^rflsen ''21'' t*1} slut framhålla, att sedan styrelsen i september månad
lorndet ar tätt särskild anledning närmare undersöka det sätt, varpå avveckhngsarbetet
handhafts, bär styrelsen icke lämnat någon möda ospard att
söka bringa reda i förhållandena. Ännu återstår mycket arbete, innan fullt
ljus ar kastat över vad som tidigare förekommit. I det fortsatta avvecklingsarbetet
kommer styrelsen att tillämpa de principer, som angivits i vidav
Forssner och Waller angivna uttalande av 25 november 1925
(Rii. 5) och i likaledes bilagda cirkulärskrivelse till jägmästarna, daterad
25 november 1925 (Bil. 6) och tillse, att ärendena rörande bränslekommissionens
avveckling såväl reellt som formellt få en riktig och omsorgsfull
oenandling, detta oberoende av om avvecklingsarbetet därigenom kommer
att draga långt ut på tiden.

Stockholm den 11 januari 1926.

K. J. BESKOW.

Erik Lindebery.

— 359 —

Bil. 1.

Till kung 1. domänstyrelsen.

Av kungl. styrelsen satt i tillfälle att avgiva yttrande med anledning avstatsrevisorernas
anmärkning angående styrelsens hamlhavande av hian
kommissionens avveckling får jag anföra följande. ,, .

Statsrevisorernas anmärkning mot verkets ledning galler, att, ^dan
styrelse vissa regler för handläggningen av till sagda avveckling hörande
ärenden fastställts, dessa regler sedermera helt åsidosatts av deri‘ ^efattm g.
havare inom verket, på vilken det närmast ankommit att behandla lut
hörande frågor, utan att någon kontroll eller tillsyn a de av denna tjänst -man verkställda dispositionerna synes från verkets ledning ^

Det är beträffande denna anmärkning, som en forklanng av mig ar erlor
derb g för den tid jag hade att svara för ledningen av domanstyrelsen ellei
intill den 13 oktober 1924, från och med vilken dag jag var tjänstledig pa

grund av sjukdom intill mitt avsked. ,, , n i .

Som statsrevisorerna anföra, beslöt styrelsen genom protokoll den 9 oktohei
1923 att ärenden rörande detta avvecklingsarbete skid e handlaggas a sty
.Tern kamerala byra samt att utgående eu,,editioner sku> ‘e
likhet med Övriga utgående expeditioner, men f°ises med 2"“
Kungl domänstyrelsen, bränslekommissionen i likvidation». Vid lättande
- v detta beslut förbisåg jag emellertid, att byråchefen Johanson uppsatt
förslag om att kameralbyråchefen ensam skulle äga att underteckna utgående
expeditioner, då generaldirektören och hans ställföreträdare icke voro tillgängliga,
i stället för att jämlikt gällande instruktion expedition i sådan»
fall skall undertecknas av denne och ytterligare en byråchef. Detta foi
biseende av mig skulle likväl icke haft någon betydelse, därest Johanson
följt instruktionen, enär ytterst sällan inträffar, att icke någon av cbefema
linnes tillgänglig för underskrift. - Att icke i namnda protokol mtlot
SSLLi om8 att ärendena i vanlig ordning skal >»

nå att detta ansågs självklart, eftersom uppdraget lamnats domanstyrelsen
Och därför för styrelsen gällande instruktion och arbetsordmng agde ti -lämnning Visserligen är arbetsordningen av ar 1J14 nu foialdrad, da .
ÄnTcL kommit8 tt fastställas i avvaktan pä den »r från a,tuktanm,
frågan om reglering av ämbetsverket, men givet ai likväl att deri lort
farande äger giltighet i tillämpliga delar. Emellertid erinrar jag mig
sfömt aS Tåg vid ett senare tillfälle muntligen för byråchefen Johanson

framhöll, att alla ärenden rörande bränslekommissionen skulle föredragas

vanlig ordning och att han icke ägde att besluta annat an ilraga om till
tampning av föregående beslut, vartill Johanson svarade: »Naturligtvis».
Huruvida denna påminnelse gjordes i slutet av år 1923 eller början: av 1924.
kan jag dock icke nu erinra mig och icke heller anledningen till densamme.

Då emellertid Kungl. Maj:t med uppdraget till domanstyrelsen foreskr ,
att räkenskaperna skulle föras skilda från

och dessa därför icke fördes ä styrelsens kassakontoi utan av byractieien
Johanson själv, vände jag mig personligen till

att erinra härom och att därför nodig kontroll matte av nksrahenskaps
verket bliva vidtagen. Efter överenskommelse med generaldirektor Tenov

skulle därefter räkenskaperna för bränslekommissionen avgivas manatligen
och erhöll byråchefen Johanson av mig order darom ^mt att giva ^
avskrifter av dessa. Dock erinrar jag mig, att jag hade svårighet fa dessa

— 360 —

aysltnfter och fick jas påminna Johanson därom flera gånger, men, då lag
rast riksrakenskapsverkets uppmärksamhet på behövligheten av kontroll
angående dessa räkenskaper, kände jag mig dock lugn. Emellertid har jag
iiu inhämta!, att Johanson trots hans därom till mig lämnade uppgifter
aldrig famnat sådana månadsredogörelser till riksräkenskapsverket Han
bär uppsatt och underskrivit skrivelser därom till nämnda ämbetsverk, men
enligt vad diarierna utvisa icke expedierat dem. Från den 1 maj 1924 hade
•''?g semester och var jag sedan under sommaren och hösten även frånvarande
tor tjänsteresor, och kan jag icke nu bestämt påminna mig, huruvida jag
vid mina aterinträden i tjänst fick mottaga avskrifter av dessa redogörelser.

Angående arbetet med ifrågavarande avveckling talade jag därom upprepade
gånger med byråchefen Johanson och meddelade han mig då att det
varit mycket arbete med att ordna arkivet, men att i övrigt ingenting anmärkningsvärt
förekommit, dock att han sommaren 1924 nämnde, att han
hatt mycket arbete med utredning av vissa frågor för kommissionen. Och
da Johanson i mars 1924 för mig föredrog ett ärende ifråga om uppgörelse
av mindre omfattning, där bränslekommissionen var fordringsägare, kunde
.jag icke tänka mig, att lian skulle underlåta att föredraga övriga ärenden,
som enligt gällande instruktion och arbetsordning skulle föredragas. Därtill
jaK °°k sa mycket mindre anledning som byråchefen Johanson i övrigt
skott sina åligganden med stor duglighet och synnerlig energi, om han ock
i sitt begär att påtaga sig mer än han trots sin stora arbetsförmåga kunde
medhinna, ibland visat tendens till visst slarv.

Beträffande styrelsens protokoll den 15 augusti 1924, enligt vilket i viss
man beslutet av den 9 oktober 1923 upphävdes, bär jag icke haft någon
kännedom om detta, förrän generaldirektören Beskow meddelade mig därom
någon gång under förliden höst, sedan undersökning angående ifrågavarande
utvecklingsarbete börjat vidtagas. — Då jag var borta från verket dels för
tjänsteresa, dels under semester från och med den 28 juli till och med den
Ib augusti 1924, har alltså byråchefen Johanson föredragit detta ärende
om delvis upphävande av mitt beslut den 9 oktober 1923 två dagar innan
lag skulle komma i tjänst, vilket jag måste beteckna såsom i högsta grad
klandervart. Och, om detta ärende verkligen föredragits för min för tillfället
fungerande ställföreträdare — något av honom justerat protokoll lärer
icke finnas - torde han icke ha fattat ett dylikt beslut, om föredraganden
sm plikt likmätigt meddelat honom, att frågan gällde dels upphävande av
ett av mig förut fattat beslut, dels ett frångående av gällande instruktion.

-Pa grund av vad jag sålunda anfört, kan jag icke vidgå, att jag gjort
mig skyldig till försumlighet i avseende å kontroll och tillsyn av dessa
ärendens handläggning. Får chefen för ett sfi omfattande verk som domänstyrelsen
icke lita pa, att verkets avdelningschefer skola följa givna föreskrifter
ävensom för verket gällande instruktion och arbetsordning, utan
maste han a de skilda byråerna i detalj kontrollera, att inkomna ärenden i
vederbörlig ordning föredragas, att föreskrivna expeditionslistor uppsättas
etc. och att han av avdelningscheferna icke avsiktligt föres bakom ljuset,

1,e G .°*Ja länge, förr än sådan stagnation i ärendenas vederbörliga
handläggning inträder, att allmän oreda blir följden.

Stockholm den 10 januari 1926.

Karl Fredenberg.

— 361

Bil. 2.

Till kungl. domänstyrelsen.

Med anledning av riksdagens revisorers anmärkningar mot det av domänstyrelsen
bedrivna arbetet med bränslekommissionens avveckling får jag i
vad ärendet mig närmast berör vördsamt avgiva följande förklaring.

Hösten 1924, då jag — efter den 12 oktober — såsom vikarie för generaldirektör
Fredenberg övertog inseendet över kameralbyråchefens föredragningar,
till vilka jämlikt domänstyrelsens beslut av den 9 oktober 1923
lagts även ärenden rörande bränslekommissionens avveckling, uppgav kameralbyråchefen
Victor Johanson, på min förfrågan om huru med denna avveckling
sig då förhölle, att densamma redan vore i huvudsak avslutad, att
bränslekommissionens arkiv redan vore till riksarkivet överlämnat, att behållningen
av omhänderhavda medel även vore till statskontoret inlevererad
samt att därefter möjligen endast någon mindre avvecklingsrest kunde
ifrågakomma.

Då jag tidigare ej haft anledning närmare följa skötseln av bränslekommissionens
avveckling i domänstyrelsen, enär på grund av arbetsfördelningen
detta handhafts av generaldirektören, och jag ej hade anledning betvivla
riktigheten av byråchefen Johansons påståenden, lät jag mig nöja med
denna hans uppgift och bragtes sålunda i den uppfattningen, att bränslekommissionen
praktiskt taget var slutavvecklad.

Emellertid anmälde byråchefen Johanson vid föredragning i februari eller
mars månad påföljande år, att krav ånyo inkommit å bränslekommissionen
avseende beslagtagen men icke avverkad skog. Då erforderlig utredning
med undantag för ett fall av mindre omfattning saknades för att dessa nu
anmälda krav skulle kunna upptagas till prövning, anmodade jag byråchefen
Johanson att i första hand genom hänvändelser till vederbörande jägmästare
låta utröna, huruvida och i vilken omfattning fog verkligen funnes för
framställda krav, varefter det först kunde bli tal om att förlikningsvis träffa
uppgörelser om desamma. Givetvis avsåg jag även, att dessa mal skulle
efter skedd utredning ånyo i vederbörlig ordning föredragas. Då förekommande
utredningar måste kräva sin tid och dessutom beträffande uppräkning
av kvarstående skog detta endast lämpligen kunde ske sommartid, väntade
jag ingen förnyad föredragning av dessa ärenden förrän åtminstone frampå
sommaren eller hösten. Under min bortavaro samma sommar, dels pa
tjänsteresor dels på semester, har emellertid byråchefen Johanson vid tillfällen,
då jämväl min ställföreträdare, t. f. överdirektören friherre Hermelin
på grund av tjänsteresa varit bortrest, för då som chef tjänstgörande byråchefen
Boos, föredragit de bränslekommissionens ärenden, som under denna
tid till föredragning förekommit. Härom erhöll jag kännedom först i slutet
av augusti månad efter min hemkomst från semestern.

Under höstens lopp ha sedermera av domänstyrelsen vidtagits de åtgärder
för rättelse i handläggningen av bränslekommissionens ärenden inom verket,
vilka finnas omnämnda i revisorernas berättelse.

De speciella fall av träffade uppgörelser, som revisorerna omnämna, ha
inträffat, innan jag mottog kameralbyråns föredragningar, och har jag om
dem saknat kännedom.

Stockholm den 7 januari 1926.

D. af Wåhlberg.

— 362 —

Bil. 3.

Till kungl. domänstyrelseu.

Avfordrad förklaring i anledning av de anmärkningar riksdagens revisorer
framställt beträffande domänstyrelsens arbete med bränslekommissionens avveckling
får jag vördsamt anföra följande.

Under den tid som i anmärkningarna avses eller tiden från och med den
1 oktober 1923 till och med september 1925 har jag i sammanlagt 33 dagar
under 11 särskilda perioder, ingen överstigande 6 dagar, uppehållit generaldirektörsämbetet
i domänstyrelsen.

Av handlingarna framgår, att vid något av dessa tillfällen byråchefen
Johanson för mig föredragit ärenden rörande ersättning till skogsägare.

Att jag för närvarande ej kan minnas desamma och att jag således ej
fäst större vikt vid dem torde bero därpå att jag fått den uppfattningen att
de avgjordes enligt fastställd praxis.

Jag kan ej heller påminna mig att jag justerat det protokoll av den 15
augusti 1924 enligt vilket åt byråchefen Johanson uppdragits att underskriva
expeditioner i ärenden rörande bränslekommissionens avveckling.

Därest så emellertid är fallet, måste detta bero på att jag fått den uppfattningen
att det gällde en åtgärd av rent expeditionell art.

Framställningarna till Kungl. Maj:t av den 30 juni och den 28 september
1925 med begäran om medel för bränslekommissionens avveckling har
.jag undertecknat i den förvissning, att det endast gällde expeditionella åtgärder,
vilka på grund av sin brådskande natur ej kunde vila till dess
styrelsens chef inträdde i tjänstgöring.

Stockholm den 9 januari 1926.

W. Roos.

Bil. 4.

Advokaterna Lldtorss och Levy.

28 Jakobsgatan. Stockholm -

Till kungl. domänstyrelsen.

Med anledning av statsrevisorernas anmärkningar mot det sätt, varpå
bränslekommissionen genom kungl. domänstyrelsen avvecklats, tillåter jag
mig vördsamt anföra följande.

Till en början vill jag erinra om att under första avvecklingsåret samma
förfaringssätt tillämpats som under nu ifrågavarande budgetår. Mot detta
förfaringssätt och mot de beslut, som då fattades, hava inga anmärkningar
gjorts vare sig av riksräkenskapsverket eller av statsrevisorerna. Den enda
ändring, som inträffat består i att arbetet blivit ännu mera omfattande, i
följd varav ett kanske ännu mera summariskt tillvägagångssätt tillämpats,
ävensom däri att i regeln halva belopp utbetalts i stället för förut hela.
Skogsägarnes krav å kungl. domänstyrelsen kunna i stort sett indelas i
trenne kategorier: ersättning för skog, varöver kommissionen förfogat genom
stämpling utan att sedermera avverka densamma, ersättning för att markägarna
erhållit betalning enligt felaktig taxa samt ersättning för övermål.

Genom högsta domstolens domar i de s. k. Trehörningssjömålen fastställdes,

363 —

att kommissionen var betalningsskyldig för skog, som kommissionen stämplat
men ej avverkat, samt att kommissionen likaledes var ersättningsskyldig
för sänkt taxa för ved å rot.

Efter de prejudicerande domarna kunde skogsägarna med fog göra gällande
att utfå vissa tillgodohavanden, och det är dessa tillgodohavanden, som
utbetalts till dem. I stor utsträckning har detta icke skett direkt till dem
utan till deras befullmäktigade ombud, som hade skaffat sig adresser å
skogsägarna ur bränslekommissionens handlingar, vilka ju äro offentliga.
Häråt har givetvis kommissionen ingenting kunnat åtgöra. Jag konfererade
härutinnan med riksarkivarien vilken förklarade, att arkivet var offentligt
samt att dess handlingar voro tillgängliga för en var. Den tid bränslekommissionens
arkiv sorterade under riksarkivet utlånades också böcker
och handlingar genom detta.

Då kraven för stämplad, ej avverkad skog samt för taxor inkomme till
bränslekommissionen utbetalades till en början fulla ersättningsbelopp. Då
emellertid kraven togo en allt större omfattning, sökte jag förmå ombuden
liksom markägarna att förlikningsvis åtnöja sig med 50 procent av fordrade
belopp. Det har kostat mig mycken möda att kunna genomdriva och fasthålla
vid detta beslut. Vore jag icke bunden vid sjukbädden, skulle jag
med siffror och andra belägg kunna visa, att genom detta mitt förfaringssätt
en å tvä miljoner kronor inbesparats åt statsverket. Även utan denna
närmare utredning är det lätt att inse att för varje fall icke obetydliga
summor inbesparats staten, men härom nämna statsrevisorerna intet. Även
om de icke direkt utsagt det, så måste man få den uppfattningen, att jag
i stället för att följa högsta domstolens utslag bort låta markägarna öppna
nya rättegångar mot kommissionen. På annat sätt kan jag icke fatta deras
ordande om obehövliga utbetalningar.

Självklart är, att jag på grund av den oerhörda arbetsbörda, som påvilat
mig kunnat göra mig skyldig till en del misstag, liksom jag även varit
nödgad behandla en del ärenden summariskt. Man må komma ihåg, att
jag hela tiden skött min ordinarie tjänstgöring. Jag hade givetvis kunnat
engagera liera biträden, men dels har det varit svårt att erhålla därtill
lämpad personal, dels gick min strävan ut på att icke satta en ny bränslekommission
till världen utan tvärtom snarast möjligt avliva den relikt,
som finns kvar. Den har sannerligen levat länge nog!

Den av statsrevisorerna kritiserade utbetalningen, 36,000 kronor, till eu
jägmästare har av mig först verkställts, sedan jag infordrat utlåtande från
revirförvaltaren i Itätans revir, dåvarande länschefen i bränslekommissionen
samt kommissionens juridiska ombud. I övrigt ber jag att få hänvisa
till bilagda intyg (bil. 4 a), varav framgår att beslaget hävts, innan
avverkningen påbörjats.

Beträffande ersättning för övermål förhåller sig saken på följande sätt.
lliksvärderingsnämnden bestämde i sin taxa av den 7 juni 1917, att för
ved på rot skulle betalas kronor 8: 25 för prima ved samt kronor 6: so för
sekunda ved per kubikmeter löst mått. Kommissionen betalade nämnda
priser för 1 kubikmeter ved. Häremot hade vissa markägare protesterat. I
de flesta fall hava de emellertid skriftligt godkänt kommissionens inmätning.
1 fråga om den av statsrevisorerna anmärkta utbetalning för övermål har
markägaren vägrat godtaga inmätningen. För att undvika rättegång, vilken
givetvis skulle följts med den största uppmärksamhet från skogsägarnas sida.
gjorde jag upp med den ifrågavarande markägaren — det rörde sig om ett

— 364 —

gf?ska obetydligt belopp. Däremot har jag avvisat framställda anspråk i
sadana fall, där markägaren godkänt kommissionens inmätning.

Statsrevisorerna meddela,att jag synbarligen i flera fall själv skrivit protokoll.
Detta är riktigt. Jag har inlagt i ett domänstyrelsens beslut angående min
befogenhet en annan tolkning än som kanske från början avsetts, men
principfrågorna ävensom andra viktiga frågor hava i vederbörlig ordning
föredragits. På oförklarligt sätt hava emellertid originalprotokollen försvunnit;
av närlagda intyg (bil. 4 b och c) framgår dock att de ännu så
sent som i november 1925 varit tillfinnandes inom kungl. domänstyrelsen
Dn föredragning av ärendena i varje särskilt fall hade blivit alldeles för
påkostande, ja, nästan omöjlig, då det ju rörde sig om många tusentals konti.
Mm strävan var att göra avvecklingen för staten billig samt affärsmässig
för att kunna åstadkomma detta var jag nödgad att snabbt fatta mina
beslut och handla på eget bevåg. Jag tillåter mig erinra därom att i det
störa flertalet fall kraven mot bränslekommissionen framställdes vid personliga
besök i domänstyrelsen, i många fall av personer som rest långa
sträckor Det var enligt min mening orimligt att låta dessa besökande
vänta i dagar pa en föredragning. Där jag ansåg mig utan åsidosättande
av statens intressen kunna handla på egen hand, gjorde jag det därför, och
jag har icke förväntat mig något klander härför, åtminstone icke av dem,
vilka i likhet med mig anse att ämbetsmannen i första hand är att betrakta
såsom eu allmänhetens tjänare.

Jag betvivlar också, att om ärendena föredragits, någon som helst ändring
i besluten skett. Under de sex år jag tillhört domänstyrelsen ha till min
byrå inkommit cirka 70,000 ärenden. Det faller av sig självt att endast
en bråkdel kunnat föredragas, därvid endast i undantagsfall ändring skett
i av mig uppsatta förslag till beslut.

Att i ekvisition av medel för kommissionens fortsatta avveckling skett i
chefens frånvaro beror på rena tillfälligheter. Första rekvisitionen skedde
strax före min avresa på semester och ägde rum efter samtal med tillförordnade
expeditionschefen. Jag ville, att ärendet skulle kunna gå på remiss och
andläggas under min frånvaro, så att beloppet stode till förfogande vid
mm återkomst.

Vild beträffar den andra rekvisitionen sökte jag flera gånger strax före
en tjänsteresa till Narvik få föredraga en hel del av mig uppsatta ärenden
bland annat detta, för verkets souschef, vilken för tillfället fungerade som
^ ban omöjligen hade tid, överlämnades samtliga ärenden av mig
till ruin ställföreträdare, som på ordinarie föredragningsdag föredrog dem,
vid vilket tillfälle jämväl souschefen var bortrest.

Den av statsrevisorerna omnämnda utbetalningen å 30,000 kronor har
varit nödvändig för möjliggörande av förlikningar på förmånliga villkor;
därigenom har säkerligen betydande belopp inbesparats. Då avräkning
sedermera följt, har ju ingen skada skett utan tvärtom utbetalningen varit
till förmån för statsverket.

Då arbetet med kommissionens avveckling tagit sådan omfattning att det
medfört för stort avbräck på min byrås övriga arbete, har avvecklingen
blivit föremål för omläggning.

Till sist vill jag tillägga, att domänstyrelsen efter utlåtande från olika
jurister ansett sig i fortsättningen böra i huvudsak följa de av mig angivna
riktlinjerna.

Jag vet med mig att jag vid fullgörande av det mig lämnade uppdraget
med bränslekommissionens avveckling handlat uteslutande med statsverkets

365 —

intressen för ögonen och enligt mitt förmenande hava dessa intressen i
stort sett jämväl behörigen tillvaratagits. . När mitt hälsotillstånd förbättrats
hoppas jag kunna lämna de ytterligare och mera detaljerade redogörelser, som
kunna erfordras för att visa riktigheten av denna min uppfattning.

'' Stockholm den 9 januari 1926.

Victor Johanson.

Gm Eric Lidforss.
enl. fullmakt.

Bil. t a.

Intyg.

På därom gjord framställning får undertecknad, förutvarande chef för
bränslekommissionens förvaltning i Gävleborgs län, dit även Svegs socken
i Härjedalen hörde, härmed intyga, att kommissionens huggningar inom
ifrågavarande förvaltning upphörde tidigt under år 1918, vilket även torde
framgå av arkiverade handlingar, samt att skog och skogsmark där kommissionen
ej hade något avverkat virke liggande, således även undei stundom
trakter med »utstämplad» skog återlämnades till respektive markägares förfogande.

Backe den 8 januari 1926.

Sam Hagström.

Jägmästare i Junsele revir.

Bil. 4 b.

Att undertecknad hos byråchefen Victor Johanson, enligt vad jag vill
minnas i oktober eller november 1925 å hans ämbetsrum iakttagit ett konvolut,
innehållande ett stort antal koncept till protokoll — åtminstone delvis
justerade och försedda med initialier, vilka jag ej nu kan erinra mig —,
rörande bränslekommissionens avveckling, vilket efter ivrigt letande icke
kunnat av mig återfinnas, intygas härmed.

Stockholm den 9 januari 1926.

Karin Svenson,

T. f. kanslibiträde i domänstyrelsen.

Bil. 4 c.

Att undertecknade hos byråchefen Victor Johanson iakttagit ett konvolut,
innehållande ett stort antal protokoll i original, rörande bränslekommissionens
avveckling, vilket efter ivrigt letande icke kunnat återfinnas, intygas
härmed.

Stockholm den 9 januari 1926.

H. Rob&rt.

biträde hos bränslekommissionen.

— 366 —

Bil.

Till kungl. domän styrelse n.

Sedan undertecknade anmodats att yttra oss om, huruvida och i vilken

knmm-Sing styreJ?e?’ åt vilken uppdrag^ att avveckla bränsle faf5rer’

enhg vår åsikt bör förlikningsvis med skogsägare
och likställda träffa uppgörelse angående olika slag av krav, som av dem
tramstalits på grund av mellanhavanden med bränslekommissionen, få vi
till fullgörande av detta uppdrag anföra följande:

Om bränslekommissionen på grund av förfogande över skogsområde eller
avtal om avverkningsrätt låtit utstämpla eller på annat övligt sätt utmärka
träd, men sedermera underlåtit att avverka sålunda utstämplade träd, synas
enligt var asikt i regel eu viss ersättningsskyldighet för kronan föreligga,
men ar det ovisst i vilken utsträckning och efter vilka grunder ersättning
• kulle komma att utdömas i händelse av ett avgörande genom riksvärderingsnamnden,
domstol eller skiljemän, vilka alla tre former av avgöranden
synas kunna komma i fråga. Med hänsyn härtill tillråda vi, att — i
huvudsaklig överensstämmelse med vad skett i hittills ingångna förlikningar
uppgörelse i dessa fall träffas med skogsägarna på det sätt, att kungl
styrelsen förlikningsvis erlägger hälften av skillnaden mellan de värden,
som traden vid tiden for förfogandets hävande eller avtalets upphörande
hatt enligt riksvarderingsnämndens taxa, å ena, samt de i orten gällande
pris, a andra sidan.

Hava däremot de träd, som stämplats å ett till kommissionen för avverkning
upplåtet område, skolat på grund av särskilt avtal avverkas av
skogsägaren sjal v samt denne försummat att avverka de utstämplade träden,
sa att dessa kommit att kvarstå, föreligger enligt vår åsikt ingen skyldighe!
J°r k™r!ai'' att ut"lva ersättning, och vi kunna därför icke tillråda, att
1 dyllka tal1 skogsagarna förlikningsvis tillerkännas någon ersättning
,, Un!’ etter det afstämpling skett på grund av ett förfogande, skogsägaren
atagit sig att till kommissionen leverera viss vedkvantitet, mot det att förfogandet
havts, samt vid fullgörandet av denna leverans skogsägaren icke
avverkat de utstämplade träden, utan låtit dessa kvarstå, föreligger enligt
var asikt ej heller någon ersättningsskyldighet för kronan, vadan en förlikning
ej heller i dessa fall kan tillrådas.

För det fall att ett förfogande rörande viss skogstrakt meddelats eller ett
avtal om avverkningsrätt för bränslekommissionen ingåtts, men stämpling
eller annan övlig märkning av de särskilda träden icke skett, föreligger
en lgt var asikt ej någon skyldighet för kronan att utgiva ersättning.

Fn del skogsägare hava framställt anspråk på ersättning för att vid in!“fmng
av ,ra som av dem levererats eller som avverkats på dem

tillhörig mark, räknats med ett visst övermål. Då det, såvitt vi kunnat
unna, ar en stadgad praxis, att det vid inmätning av rå ved räknas med
overmal samt detta jämväl föreskrivits i de kontrakt, varigenom bränslekommissionen
inköpt upphuggen ved, kunna vi icke tillråda, att i nu ber0Qi
ii- isättning förlikningsvis utbetalas till skogsägarna.

slutligen hava en mängd skogsägare framställt krav mot kronan på den
grund, att ved, som å dem tillhörig mark utstämplats före den 30 no vemDer
1917, men avverkats först senare, betalats enligt de lägre priser, som
+"iiT1Sf" an,.''stad"ats ati riksvärderingsnämndens taxa nämnda dag, i
stallet för enligt de priser, som stadgats i taxan av den 7 juni 1917. I
dessa tran flera synpunkter tvivelaktiga fall tillråda vi att förlikningsvis

— 367 —

utbetala ytterligare något belopp per kubikmeter, vilket belopp dock bör
ligga avsevärt under hela prisskillnaden mellan taxorna. Med hänsyn till
hittills tillämpade grunder vid uppgörelse av dylika krav, vilka resulterat
i att ersättning utbetalats efter belopp, som rört sig omkring 65 öre per
kubikmeter, däri då ingått jämväl ersättning för fordrad ränta, tillråda vi,
att uppgörelse träffas på det sätt, att förlikningsvis utbetalas 65 öre for
varje kubikmeter ved, som betalats efter den lägre taxan, i vilket belopp
inbegripes jämväl ersättning för eventuella ränteanspråk.

Stockholm den 25 november 1925.

Tom Forssner. Harald Waller.

Bil. d.

Till samtliga jägmästare.

Därest skogsägare hos Eder anhålla om upplysningar angående eventuell
fordran hos domänstyrelsen, bränslekommissionen i likvidition, bemyndigas
Ni att lämna upplysning i enlighet med nedanstående P. M.

Stockholm den 25 november 1925.

KUNGI.. DOMÄNSTYRELSEN.

P. M.

rörande de fall, då kungl. domänstyrelsen är villig att träffa förlikning
med skogsägare angående krav, som dessa framställa på grund av mellan havanden

med bränslekommissionen. .

Därest hos jägmästare göras förfrågningar, under vilka förutsättningar
och i vilken utsträckning kungl. styrelsen i sin egenskap av likyidator för
bränslekommissionen är villig att till skogsägare utgiva ersättning utöver
vad kommissionen tidigare erlagt, bemyndigas denne meddela följande.

Om bränslekommissionen på grund av förfogande över skogsområde eller
enligt avtal om avverkningsrätt låtit utstämpla eller på annat övligt satt
utmärka träd men sedermera underlåtit att avverka sålunda utstämplade
träd, är kungl. styrelsen villig att med skogsägaren träffa uppgörelse på
det sätt, att kungl. styrelsen förlikningsvis erlägger hälften av skillnaden
mellan de utstämplade men kvarlämnade trädens värde enligt riksvarderingsnämndens
taxa, respektive enligt de i avverkningskontraktet stadgade
priser, samt trädens värde å rot vid tiden för förfogandets havande eller

avtalets upphörande. ...... . ,

Anser skogsägare sig vara berättigad till ersättning tor dylik utstamp a
men ej avverkad skog, bör han låta skiftesgodemän eller annan lämplig
person (exempelvis länsskogvaktare) verkställa en uppräkning av traden i
fråga samt till kungl. styrelsen insända instrument över uppräkningen
jämte ansökan att utfå ersättning för de stämplade, icke avverkade traden.
Kungl. styrelsen låter därefter verkställa kontrollering av uppräkningen
ävensom uträkning av den vedkvantitet, träden skolat lämna, och av den
ersättning, som enligt ovan angivna grunder tillkommer skogsägare, varefter
skogsägaren erhåller underrättelse därom. Skogsägaren har darelter
att till kungl. styrelsen insända meddelande, huruvida han godtager det
erbjudna ersättningsbeloppet såsom full likvid för sin fordran.

— 368 —

Har för träd, som utstämplats före den 30 november 1917 men avverkats
efter nämnda dag, erlagts betalning enligt de lägre priser, som för vissa
lan stadgats uti riksvärderingsnämndens taxa sagda dag, i stället för enligt
de i taxan den 7 juni 1917 stadgade priser, vilka av skogsägare ansetts
hora i förevarande fall tillämpas, är kungl. styrelsen villig att med skogsägare
träffa uppgörelse på det sätt, att förlikningsvis till honom erlägges
ett tilläggspris av 65 öre per varje kubikmeter ved, som betalats efter den
lägre taxan, i vilket pris inbegripes jämväl ersättning för eventuella ränteanspråk.

Önskar skogsägare på nu angiven grund utbekomma ersättning, bär han
att därom till kungl. styrelsen insända ansökan jämte, där så ske kan,
bränslekommissionens inmätningsnota angående mottagandet. Kungl. styrelsen
låter därefter verkställa i övrigt behövlig utredning samt giver skogsägaren
underrättelse om storleken av den ersättning, som enligt förut angivna
grunder kan utbetalas till honom, varefter skogsägaren har att meddela
kungl. styrelsen, huruvida han godtager det erbjudna ersättningsbeloppet
såsom full likvid för sin fordran.

Därest förlikningsbelopp av skogsägaren godkänts, utbetalas detsamma
sa snart penningar ställas till kungl. styrelsens förfogande.

Kungl. styrelsen utbetalar ingen ersättning,

1) för det att avverkning ägt rum i mindre omfattning än skogsägaren
väntat, därest stämpling eller annan övlig märkning av de särskilda träden
icke ägt rum;

2) för träd, som blivit utstämplade på grund av förfogande eller ingånget
avtal om avverkningsrätt men kommit att kvarstå, därest antingen med
skogsägaren träffats särskilt avtal, att han skulle själv avverka de utstämplade
träden, och han underlåtit detta, eller ock skogsägaren för att undgå
förfogande över skogen åtagit sig att från skogen ifråga till kommissionen
leverera en bestämd kvantitet ved;

3) för det att vid inmätning av rå ved räknats med sådant övermål,
som i kontrakt föreskrivits eller eljest är vanligt.

Domänstyrelsens

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande de! I, sid. 172
§ 128.

Till kungl. jordbruksdepartementet.

I anledning av vad riksdagens revisorer i avgiven berättelse angående
granskning av statsverkets tillstånd, styrelse och förvaltning under tiden 1
juli 1924 30 juni 1925 samt, för vissa fall, kalenderåret 1924 anfört i
fråga om skogsskötseln å Hamra kronopark, har domänstyrelsen genom
nådig remiss den 21 december 1925 anbefallts att efter vederbörandes hörande
till jordbruksdepartementet inkomma med utlåtande senast den 11 januari
1926.

... -Återställande remissakten och biläggande infordrade yttranden från t. f.
jägmästaren i Hamra revir och överjägmästaren i Dalarnas distrikt får
styrelsen anföra följande.

Revisorerna, som inhämtat, bland annat, att å Hamra kronopark utgivits
för dikning under vart och ett av åren 1920—1924 respektive kronor

— 369 —

23,278: S2, 12,665: 29, 5,986: 69, 5,583: 71 och 4,769: 32, hava uttalat, att
enligt deras mening dikningsarbetena å kronoparken böra utföras i större
utsträckning än som under de senaste tre åren ägt rum.

Domänstyrelsen får hänvisa till vad av skogstjänstemännen anförts såsom
skäl till det under de senaste åren minskade kostnadsbeloppet för dikningar
å kronoparken.

Väl planlagd och rätt utförd avdikning av till skogsbord duglig, mer
eller mindre försumpad mark bidrager visserligen till höjande av markens
avkastningsförmåga, men det måste dock i varje särskilt fall noga övervägas
skäligheten av de kostnadsbelopp, som beräknas åtgå för markens
torrläggning i för ändamålet nödig utsträckning. Det kan sålunda icke
vara rimligt att för torrläggning av viss ytenhet mark utgiva kostnader,
vilka betydligt överstiga värdet enligt ortens pris å samma ytenhet fullgod
skogsmark. Så måste emellertid bliva fallet, därest för dikningsarbetena
å Hamra kronopark utgåves ersättning, grundad på de arbetspris, 98—115
öre per timme, som under de senaste åren varit gällande vid pågående
järnvägsarbeten inom kronoparken.

Enligt styrelsens mening har skogsförvaltningen handlat välbetänkt och
förfarit riktigt, då den under omordade tidsperiod icke pådrivit ifrågavarande
arbetens utförande i större omfattning än att ersättningsbeloppen
kunnat hållas inom skäliga gränser.

Då omförmälda kompletteringsarbeten vid järnvägen under sommartiden
pågått med en arbetsstyrka av 80—140 man, lärer därunder väl avlönat
arbete stått jämväl de å kronoparken bosatta odlingslägenhetsinneliavarna
och kolonisterna till buds. När detta arbete upphör och därmed i avseende
på arbetsmarknaden inom kronoparken mera normala förhållanden torde
vara att emotse, bör givetvis skogsdikningen å parken upptagas i ökad omfattning.
I förvaltningsförslag för år 1926 har för skogsdikning å kronoparken
anvisats ett belopp av 10,000 kronor.

Styrelsen får slutligen erinra att om än avsevärda områden av kronoparken
äro upptagna av vattensjuka marker, så äro dock långt ifrån alla
dessa av den beskaffenhet, att desammas torrläggning kan ur ekonomisk
synpunkt försvaras, även om priset för utförd arbetsenhet sattes mycket
lågt. Stora delar av ifrågavarande marker utgöras nämligen av spliagnuminyrar
och högmossar. Försök att med rimliga kostnader omföra dessa till
produktiv skogsmark torde i allmänhet vara lönlöst.

Stockholm den 11 januari 1926.

K. J. BESKOW.

Martin Rasch.

Bil. 1.

Över jägmästaren i Dalarnas
distrikt.

Till kungl. domänstyrelsen.

Angående dikning sarbeten å Hamra kronopark.

Återställande kungl. domänstyrelsens remissakt S. I: 1682 den 23 december
i rubricerat ärende får jag vördsamt anföra följande.

I bifogade från vederbörande jägmästare infordrade yttrande redogöres

24 — Rev.-berättelse ang. statsverket för är 1925. III.

— 370 —

för dikningsanslagen och deras användning å kronoparken under vart ocli
ett av åren 1922, 1923 och 1924 ävensom för de ledande principer, som för
skogsförvaltningen varit bestämmande, beträffande dikningarnas omfattning,
varför något särskilt yttrande i detta avseende icke torde påkallas från
min sida.

Till vad jägmästaren anfört beder jag dock särskilt beträffande under
punkt 1 framhållna synpunkter få meddela, att de höga arbetspris, som
betalats vid järnvägsbyggnaden inom kronoparken och densamma kringliggande
ort varit föremål för överläggningar mellan jägmästaren och mig,
huruvida dikningsarbeten till så höga pris skulle med en god omtanke om
ekonomien kunna försvaras och är det i fullt samförstånd som vi båda enats
om att så icke varit förhållandet. Sant är ju att dikningsarbetena skulle
kunnat under den tid, som riksdagens revisorers erinring avser, mera forceras,
men då till kostnader, som knappast skulle kunnat försvaras såsom
skäliga och som måhända därför skulle kunnat i sin tur föranleda till anmärkningar
mot skogsförvaltningen. Det förhåller sig ju nämligen så, att
med de låga virkespriser, som under åren 1922—1924 varit rådande, statens
likaväl som den enskildes skogsbruk knappast varit bärigt, varför den största
sparsamhet i utgifter också från högsta ort föreskrivits och torde denna
sparsamhet då särskilt få anses avse utgifter för sådana arbeten som icke
nödvändigt behövt omedelbart komma till utförande. Anledningen till de
minskade anslagskraven får således anses ligga dels i detta förhållande,
dels däruti att bland andra arbeten, som utföras av de samvetsömma värnpliktiga,
ingå dikningsarbeten, vilka endast till en högst obetydlig del
värdesatts, liksom anledningen till att de för treårsperioden beviljade anslagen
icke helt tagits för avsett ändamål i anspråk uti det av jägmästaren
under punkt 2 relaterade förhållandet. Detta oavsett torde det dock icke
kunna med fog påstås, att de nödvändigaste dikningsarbetena, som under
treårsperioden 1922—1924 varit begränsade till skyddsdikningar i skogsmark,
huvudsakligen inom föryngringstrakter, blivit eftersatta.

Då behovet av dikningar helt naturligt växlar böra i riksdagens revisorers
berättelse förekommande uppgifter om utgifterna för dikningar under den
sista femårsperioden således icke avläsas såsom ett konstant, under senare
delen av samma period icke tillgodosett behov, men däremot såsom resultatet
av tillämpningen av i punkt 1 av jägmästarens redogörelse omförmäld
a och av mig härovan delvis berörda synpunkter.

Falun den 31 december 1925.

Wilhelm T eden.

— 371

Bil. 2.

.fäginii.st ar expedition eu i Hamra
revir.

Kung! domänstyrelsen.

Åberopande kungl. domänstyrelsens kommunikationsakt nr S. 1:1682 får
jag härmed vördsamt meddela, att de belopp, som beröra dikningarna å
Hamra kronopark inom Hamra revir under åren 1922—1924 utgjort:

Incl. av kungl. domänst.

År Beviljat anslag Förbrukat anslag likviderade sprängämnen

1922 ........................ 8,000 kronor 5,986:6 9 kronor 6,311:50 kronor

1923 ........................ 6,000 » 5,583:71 » 5,930:47

1924 ........................ 7,500 » 4,769:32 » 4,979:57

samt att i fråga vad på revirförvaltningen berott vid bestämmandet av
dikningsarbetenas omfattning, följande synpunkter gjort sig gällande:

1. Sparsamhetsskäl.

Med början år 1922 ha å den kronoparken skärande järnvägslinjen Orsa
—Sveg pågått kompletteringsarbeten, vilka under de fyra sista åren beträffande
bandelen inom kronoparken eller mellan Lillhamra och Fågelsjö sysselsatt
en arbetsstyrka av 60—140 man under samma tider av året, som dikningsarbetena
bedrivits. Dessa arbeten som följaktligen framkallat en tillfällig,
starkt stegrad efterfrågan på arbetskraft å orterna inom kronoparken,
ha betalts med i medeltal år 1923 98 öre och för de följande åren 115 öre
per timme, vilket i förhållande till arbetenas art avsevärt överstiger, vad
dikningarna å kronoparken anses behöva kosta. På grund av dessa förhållanden
skulle mer omfattande dikningsarbeten ha kunnat utföras endast
under prisstegrande konkurrens med järnvägsarbetet.

2. Beredande av arbetstillgång åt kolonisterna.

Enär på kronoparken finnas 25 kolonat och 6 odlingslägenheter, vilkas
innehavare böra beredas arbete på kronoparken, hava dikningarna i betydlig
utsträckning måst regleras med hänsyn härtill. Denna nödvändiga hänsyn
har föranlett, att dikningsanslagen på grund av i föregående stycke angiven
orsak föreslagits lägre de senaste åren, så att dikningarna i viss utsträckning
sparats till kommande år med sämre arbetstillfällen. Dessutom härunder
somrarna bortsättandet av en del av dikningsarbetena måst få anstå
för att arbete även under sensommaren och hösten skulle kunna bjudas de
kolonister, vilka då kunde komma att stå utan sysselsättning. När detta
icke inträffat i beräknad utsträckning liksom då åtagna ackord icke medhunnits
under året, har en minskning i dikningarna måst inträffa.

3. De samvetsömma värnpliktigas arbeten.

Från och med år 1922 ha samvetsömma värnpliktiga utfört dikningsarbeten
å kronoparken, vilka endast med obetydligt belopp (3.4 procent)
ingå i utgiftsposterna men som ökat den dikade längden med 18.5 procent.
Beräknas dessa till samma pris per meter som övriga diken, höjes de tre
årens dikningskostnad med 2,455 kronor 30 öre.

Orsa den 30 december 1925.

N. E. S. Engberg.

T. f. jägmästare i Hamra revir.

- 372 —

Domänstyrelsens

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande delI,sid. 172, SS 129.

Till kungl. jordbruksdepartementet.

Av Kungl. Maj:t anbefalld att till Kungl. jordbruksdepartementet avgiva
utlåtande rörande av riksdagens revisorer gjorda erinringar beträffande inköpet
av fastigheterna Kallersebo nr 1 och 2 i Målilla socken av Kalmar
län, får domänstyrelsen, efter att i ärendet hava hört vederbörande skogsstatstjänstemän,
vilkas yttranden biläggas, anföra följande.

Revisorerna påpeka, att i förvärvet ingår ett stort antal byggnader, av
vilka flera emellertid befinna sig i så förfallet skick, att deras användande
för avsett ändamål måste anses uteslutet.

Den till fastigheterna hörande öppna jorden är fördelad på tvenne gårdar
och ett torp.

I för revisorerna tillgängliga värderingsinstrument anges de i bruk varande
byggnaderna å den ena gården vara i någorlunda skick och å den andra
gården i gott stånd med nybyggt boningshus. Vidare framhålles, att en
mängd överflödiga hus finnas, av vilka virke kan hämtas till underhåll
och reparationer.

Vederbörande jägmästare meddelar, att förekomsten av dessa äldre mer
eller mindre förfallna byggnader är beroende därpå, att vid nybyggnader de
äldre husen ej nedrivits utan fått kvarstå.

Något värde har vid uppskattningen ej åsatts dessa överloppshus.

Revisorerna ifrågasätta vidare, huruvida icke byggnaderna samt den odlade
jorden med betesmark borde avsöndras och försäljas såsom egnahemslägenheter.

Jägmästaren tillstyrker försäljningen av en av gårdarna och torpet, men
föreslår, att den andra gården reserveras till en blivande kronojägarebostad.
Emellertid anser jägmästaren, att försäljning bör ske först sedan en föreslagen
väganläggning genom Ödhults kronodomän till Kallersebo blivit utförd.

överjägmästaren betvivlar möjligheten och lämpligheten av inägornas
uppdelning i egnahemslägenheter, enär åkerjorden är starkt stenbunden och
av mindervärdig beskaffenhet. Ett bibehållande av de nuvarande brukningsdelarna,
eller två gårdar och ett torp, finner överjägmästaren vara
det enda möjliga.

Styrelsen instämmer till fullo i det av överjägmästaren gjorda uttalandet.

Vid den värdering av egendomen, som legat till grund för inköpet, har
marken, 1,163.54 hektar, uppskattats till 30,000 kronor och virkesförrådet
till 200,000 kronor. Med hänsyn därtill att den produktiva skogsmarkens
areal utgör 677 hektar och virkesförrådet av skog över 20 år beräknas till
39,644 kubikmeter, torde den erlagda köpeskillingen icke kunna betecknas
som allt för hög, särskilt med hänsyn till skogens belägenhet i förhållande
till kronoparken Stensryd om 1,751 hektar. Denna belägenhet, som framgår
av bilagda karta,1 har varit ett starkt skäl för förvärvet. Skogen ifråga,
som i stort sett kan betecknas som ungskog, kan icke under nuvarande förhållanden
beräknas giva fullt samma ränta å köpeskillingen, som den ränta
staten får erlägga å sitt upplånade kapital, men under förutsättning av

1 Ifrågavarande karta, som icke lämpligen kan i berättelsen reproduceras, har överlämnats
till vederbörande utskott.

— 373 —

oförändrad konjunktur kan detta efter hand väntas bliva fallet i den man
skogen närmar sig normaltillståndet.

Styrelsen är fullt på det klara med, att staten icke bör inköpa skogsegendomar
i andra fall än då desamma kunna erhållas till lågt pris, såvida icke
ett arronderingssyfte kan motivera en något högre betalning än den som
eljest skulle kunna komma ifråga. Till en dylik inköpspolitik tvingar såväl
den omständigheten, att de medel, som inflyta för inköp av skogsegendomar,
äro relativt obetydliga, som ock nödvändigheten att söka höja genomsnittsavkastningen
å statens skogskapital, som för närvarande är allt för låg.

Inköpet av Kallersebo-fastigheterna torde emellertid kunna anses förenligt
även med dessa, synpunkter.

Remissakten återställes.

Stockholm den 11 januari 1926.

K. J. BESKOW.

Selim Lindner.

Bil. 1.

Överjägmästaren i Smålands
distrikt.

Till K o n u n gen.

Genom remissresolution av den 23 innevarande december månad har Kungl.
domänstyrelsen anmodat mig avgiva yttrande rörande av riksdagens revisorer
framställda erinringar mot Kronans inköp av hemmanen Kallerseho
nr 1 och 2 i Målilla socken av Kalmar län, och får jag med anledning
härav i underdånighet anföra följande.

Efter att hava lämnat en redogörelse för de värderingshandlingar, som
legat till grund för ifrågavarande inköp, hava revisorerna anmärkt, att i
fastighetsförvärvet ingå ett stort antal byggnader, av vilka flera emellertid
befinna sig i så förfallet skick att deras användning för avsett ändamål
måste anses utesluten, varefter de ifrågasatt, huruvida icke byggnaderna
samt den odlade jorden bör avsöndras och försäljas såsom egnahemslägenheter.

Vidare hava revisorerna uttalat tvivel om att egendomarna genom lämpliga
avverkningar och skogens årliga tillväxt kunna lämna skälig ränta å
den enligt revisorernas mening avsevärda köpeskillingen.

Vad då först det stora antalet byggnader beträffar, har förklaring häröver
lämnats av jägmästaren i Aspelands revir i dennes utlåtande, varav
framgår, att efter hand som byggnaderna förfallit, hava nya uppbyggts
utan att de gamla rivits, vadan ett stort antal öde och oanvända hus nu
finnas. Dessa hava givetvis vid värderingen ej åsatts något värde.

Revisorernas förslag om försäljning såsom egnahemslägenheter av egendomarnas
inägor har av jägmästaren biträtts beträffande vissa områden,
under det att en viss del av inägorna av honom föreslagits såsom boställe
för bevakare, och vissa byggnader ansetts böra komma till användning vid
uppförande av bostäder för bevakare.

För min del tvivlar jag emellertid på möjligheten eller lämpligheten av
inägomas uppdelning i egnahemslägenheter, enär åkerjorden, såsom ock
revisorerna framhållit, är i ovanligt hög grad stenbunden och mindervärdig.

— 374 —

Ett bibehållande av högst tvenne brukningsdelar och ett torp, liksom hittills,
synes mig det enda möjliga för närvarande. På mindre områden
torde en familj ej här kunna erhålla sin bärgning.

Vad slutligen beträffar revisorernas tvivel gentemot räntabiliteten av det
gjorda inköpet, så kan denna ej för närvarande med större grad av noggrannhet
bedömas, enär de värderingar, som föregå kronans inköp av skogsmark
ej äro byggda på grundval av räntabilitetsberäkningar.

Ej heller är liushållningsplan ännu fastställd, men kan på grundval av
verkställd uppskattning av virkesförrådet och areal produktiv skogsmark
följande sammanställning för beräkning av den årliga avkastningen göras:
658.03 hektar produktiv skogsmark håller ett virkesförråd av 39,644 kubikmeter,
varav cirka 10 procent förekommer i impediment^!. Emellertid ingår
ej i ovanstående virkesbelopp förrådet inom l:a åldersklassen intill 20-årig
skog, som förekommer å ej mindre än 197 hektar med cirka 2,500 kubikmeter.
Av förutnämnda virkesförråd torde under närmaste 10 år kunna uttagas
2.5 procent eller 1.5 kubikmeter per hektar och år. Med kännedom om dels
beståndens väl gallrade beskaffenhet dels att förrådet huvudsakligen utgöres
av medelålders och yngre skog kan en tillväxt under samma tid beräknas
till minst 3.5 procent å förrådet. Med denna beräkningsgrund skulle under
närmaste tid kunna uttagas 991 kubikmeter per år. Värdet av denna avverkning
kan med hänsyn till, att de medelålders ävensom yngre bestånd
redan blivit föremål för rationella gallringar, vadan huvudsakligen äldre
bestånd och överståndare böra avverkas, beräknas efter ett medelvärde av
kronor per kubikmeter. Under senaste tre åren har nämligen vid rotförsäljningar
inom Aspelands revir erhållits ett medelpris av cirka 13 kronor
50 öre per kubikmeter å domänfondens skogar, detta på grund av virkets
höga kvalitet. Den årliga avkastningen skulle således bliva 12,883 kronor.
Med avdrag för skatter och förvaltningskostnader, beräknade till 3,710 kronor
enligt värderingshandlingarna, skulle nettot bliva 9,173 kronor eller cirka
4 procent a inköpssumman. Skulle virkesvärdet mot förmodan ej komma
att uppgå till mera än 11 kronor per kubikmeter å rot, blir behållningen
endast 7,191 kronor, motsvarande 3.1 procent å köpeskillingen.

Givetvis kommer avkastningen i framtiden, sedan virkeskapitalet vuxit
tipp i mera normal storlek, att i avsevärd grad ökas och i samma mån
kommer nettobehållningen att stiga.

I ovanstående beräkningar har ej medräknats inkomsten från de utarrenderade
gårdarna, enär denna beräknas under närmaste åren komma
ätt absorberas av nödvändiga smärre reparationer å använda husen. Vid
försäljning av befintliga överloppshus inflytande medel hava reserverats för
oberäknade utgifter.

Lägges härtill den erfarenhet jag har om resultatet av övriga kronans
markförvärv, baserade på samma principer som den ifrågavarande värderingen,
hyser jag emellertid ej minsta tvivel om att nu ifrågavarande inköp
skall visa sig vara en god affär.

Växjö den 4 januari 1926.

Underdånigst:

DAN. FRYKMAN.

Överjägmästare i Smålands distrikt.''

— 375 —

Bil. 2.

Jägmästaren i Aspelands revir.

Till Konungen.

Anmodad avgiva yttrande i anledning av vad riksdagens revisorer anfört
i § 129 detta år beträffande kronans inköp av hemmanen Kallersebo nr
1 och 2, vilka lagts till Stensryds kronopark i Aspelands revir får jag
underdånigst anföra följande.

Vad det stora antalet byggnader i förfallet skick beträffar hava de uppstått
på så sätt, att de förra ägarna, då gamla hus blivit oanvändbara,
byggt nya utan att riva de gamla, vilka fått stå kvar som ödehus. Någon
uppgift att fylla hava de därför icke och hava de delvis endast vedvärde.
En del virke kan ju tillgodogöras vid byggande av skogs- och avverknmgskojor
å reviret, varav behov finnes. .

Beträffande den av revisorerna ifrågasatta avsöndringen och försäljningen
av byggnader och odlad jord jämte betesmark till egnahemslägenheter synes
detta kunna med fördel göras först, sedan den som nödhjälpsarbete utstakade
vägen genom kronodomänen Ödhult fram emot Kallersebo blivit byggd.
Till försäljning skulle lämpa sig å f. d. Häggblads egendom befintliga
boningshus och jord, samt det för Kallersebo nr 1 och 2 gemensamma
husartorpet. A f. d. Ekelunds egendom finnes ett mindre boningshus, ödehus
sedan den nya gården byggdes, vilket av mig föreslagits skulle användas
till uppbyggande av hus för nödlijälpsarbetare å Tillingeby kronodomän,
varemot det nybyggda om 4 rum och tillhörande jord förefaller mig
lämpligast för staten att behålla med tanke på, att då ungskogarna vuxit
upp en bevakare kan behövas bosatt där, såsom centralt läge för en reglerad
bevakning och detta då skulle lämpa sig till kronojägareboställe. Ett utbjudande
av jord innan den föreslagna vägen är byggd skulle knappast
locka några spekulanter.

Revisorerna hava ifrågasatt om de inköpta egendomarna genom lampliga
avverkningar och skogens årliga tillväxt kan lämna skälig ränta a den
enligt deras mening avsevärda köpeskillingen.

Någon detaljkännedom om skogskapitalets fördelning i olika dimensionsklasser
och behovet av avverkning har jag efter endast 4 månaders tjänstgöring
inom reviret icke kunnat erhålla, men okulärt efter tvenne. besök a
skogen är jag av den uppfattningen att genom uttagande av fröträden och
efter sedan återväxt uppkommit i de starkt genomhuggna, men vackra bestånd,
som finnas i III och IV åldersklasserna, dessa böra inom 20 år vara
föremål för ytterligare huggning och att därigenom på 20 år kommer att
avverkas cirka 20,000 kubikmeter givande ett nettovärde å rot av hela köpesumman.
Under tiden hava ungskogarna blivit gallringsbara och komma
då att lämna god ränta å köpeskillingen, samt dessutom värdetillväxten a
skogskapitalet. Som arealen å det inköpta området är så pass stor, att det
med fördel kan redovisas som ett särskilt redogörelseområde får jag underdånigst
framhålla önskvärdheten av att det avsättes som sådant under namn
av kronoparken Stensryd, Kallerseboblocket, och är jag fullt övertygad om
att det skall komma att visa sig hava varit eu gynnsam affär för staten.

Vimmerby den 25 december 1925.

Underdånigst:

(1. I.YMAN.

Jägmästare i Aspelands revir.

— 376 —

Riksräkenskapsverkets

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 189
§ 133.

Till Kon ungen.

Genom nådig remiss den 18 dennes har Eders Kungl. Maj:t anbefallt
riksräkenskapsverket att avgiva utlåtande över vad riksdagens senast förmittén
TeV1SOrer 1 sin berättelse yttrat rörande tull- och traktatkom i

oSevi.S0^ema antpra att i kommitténs redovisning för budgetåret 1924—
1925 förekomma fyra räkningar å sammanlagt 360 kronor 2 öre, vilka
sakna såväl attest som kvitto samt att dessutom flertalet verifikationer
sakna attest. Vidare har gjorts gällande att räkenskapen i fråga skulle
iuwa undergått granskning i riksräkenskapsverket utan anmärkning.

infogade promemorior, upprättade å det revisionskontor, som har att
granska ifrågavarande räkenskap, utvisa, att samtliga i kommitténs
redovisning for budgetaret 1924—1925 förekommande räkningar äro försedda
med kvitton samt att räkenskapen enligt påskrift å densamma blivit
slutgranskad först den 22 innevarande december eller alltså efter
det riksdagens revisorer avslutat sin sammankomst.

Av vad sålunda påvisats framgår att riksdagens revisorers ifrågavarande
uttalande måste bero på något misstag av ett eller annat slag, varto?"
något vidare yttrande i ärendet icke torde vara erforderligt från riksrakenskapsverkets
sida.

undmted^ade^8 lu,ndläggning har byråchefen Beckman deltagit jämte
Remissakten återställes härjämte.

Stockholm den 29 december 1925.

Underdånigst:

CHR. L. TENOW.

KARL WAHLESTEDT.

E. Norberg.

Bil. 1.

V. P. M.

1 anledning av nådig remiss den 18 dennes, varigenom riksräkenskapsverket
anbefallts avgiva utlåtande över, vad riksdagens senast församlade
revisorer i sm berättelse yttrat rörande tull- och traktatkommittén, får
lag härigenom överlämna bilagda promemoria, upprättad vid den å 4-e
kontoret verkställda granskningen av tull- och traktatkommitténs räkenskaper
för budgetåret 1924—1925 samt för egen del anföra följande.

Da sa gott som samtliga de räkenskaper, vilka undergå granskning å
4:e kontoret, jämlikt föreskrift i kungl. kungörelsen den 23 maj 1924 angaemte
avlämnande till riksräkenskapsverket av årsräkenskaper m. m.
(Sv. ös. nr 178) skola vara till riksräkenskapsverket avlämnade senast
den 15 september näst efter räkenskapsårets utgång eller samma dag som

— 377 —

riksdagens revisorer sammanträda, är det självklart, att vid nämnda tid
till riksräkenskapsverket inkomna räkenskaper, vilka avse en ny budgetperiod,
icke kunna underkastas fullständig granskning, innan desamma
överlämnas till statsrevisionen. Tull- och traktatkommitténs räkenskaper
för budgetåret 1924—1925 hade sålunda icke undergått fullständig granskning,
då desamma överlämnades till riksdagens revisorer. Emellertid
har jag med anledning av förevarande nådiga remiss nu låtit verkställa
•slutlig granskning av räkenskaperna i fråga, och har samma granskning
enligt påskrift å räkenskaperna avslutats den 22 december eller alltså
efter det riksdagens revisorer avslutat sina sammanträden innevarande
år. Vid denna granskning bär, såsom av den härvid fogade i ämnet upprättade
promemorian framgår, befunnits, att icke en enda räkning saknar
kvitto.

Stockholm, riksräkenskapsverkets 4:e revisionskontor den 22 december

1925.

Helmer Andersson.

Bil. 2.

P. M.

Genom nådig remiss den 18 innevarande december har rikräkenskapsverket
anbefallts att avgiva utlåtande rörande riksdagens senast församlade
revisorers berättelse, i vad densamma avser tull- och traktatkommittén.

Efter en utredning rörande kostnaderna för kommittén från dess tillsättning
den 31 januari 1919 till dess upphörande med utgången av år
1924 yttra revisorerna:

»I redovisningen för budgetåret 1924—1925 förekomma fyra räkningar
å sammanlagt 360 kronor 2 öre, vilka sakna såväl attest som kvitto. Flertalet
verifikationer sakna attest.

Räkenskapen i fråga har undergått granskning i riksräkenskapsverket
utan anmärkning.»

Räkenskapen har först nu efter avslutad statsrevision blivit föremål för
revision från riksräkenskapsverkets sida efter att förut hava härstädes
undergått allenast förgranskning.

Vid denna slutliga granskning av räkenskapen har befunnits, att samtliga
utgiftsposter varit verifierade, att alla räkningar varit kvitterade,
men att 13 verifikationer — däribland sju stycken från postverket och
rikstelefonbyrån — å ett sammanlagt belopp av 383 kronor 34 öre sakna
attest.

Stockholm den 19 december 1925.

Erik Lundström.

— 378 —

Domänstyrelsens

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers anmärkning del I, sid. 190
§ 135.

Till kung 1. finansdepartementet.

tretton) ttadig remiss den 18 december 1925 har domänstyrelsen anbefallts
att. till kungl. finansdepartementet avgiva utlåtande med anledning
av vad riksdagens år 1925 församlade revisorer i § 135 av deras berättelse
yttrat rörande socialiseringsnämnden, såvitt angår kostnaden för den genom
domänstyrelsens försorg utarbetade redogörelsen för statens skogar
och domäner.

Till åtlydnad härav får domänstyrelsen, med remissaktens återställande,
anföra följande.

Extra jägmästaren T. Backström var under åren 1921, 1922 och 1923
tidvis anställd hos domän styrelsen mot ersättning för månad för att biträda
med vissa utredningsarbeten, vilka icke kunde medhinnas av den
inom styrelsen fast anställda personalen. Därvid uppdrogs åt honom att
bland annat verkställa utredning och uppgöra sammanställningar för den
redogörelse för domänverkets ''Organisation och förvaltning, varom socioliseringsnämnden
anhållit. Detta uppdrag lämnades åt Backström på
förslag av den ledamot i nämnden, vilken i första hand både att inom densamma
taga befattning med ifrågavarande ärende.

Redan innan arbetet med redogörelsen påbörjades, överenskoms med
socialiseringsnämnden, att nämnden skulle till dontänstyrelsen utgiva ersättning
för sådana kostnader, som uppkomme därav, att styrelsen funne
sig nödsakad att därför till viss del anlita extra biträde.

Sedan domänstyrelsen den 26 mars 1924 till socialiseringsnämnden överlämnat
om förmälda redogörelse och den 25 därpå följande april anhållit,
att nämnden ville gottgöra domänfonden med ett belopp av 4,125 kronor
— motsvarande vad som av Baeekström tillkommande arvode inom styrelsen
beräknades belöpa på arbetet för socialiseringsnämndens räkning —
framhölls under hand från nämnden önskvärdheten av någon nedsättning
i ersättningsbeloppet. Domänstyrelsen ansåg sig kunna på så sätt tillmötesgå
denna anhållan, att styrelsen belastade domänfonden med 30 procent
av beloppet för det gagn styrelsen i viss mån kunde anses erhålla
av en del av de verkställda utredningarna.

Förutom det av extra jägmästaren Bueckström utförda arbetet för berörda
redogörelse verkställdes sådant i icke ringa omfattning jämväl av
styrelsens ordinarie personal. Sålunda torde den tid vederbörande byråchef
ägnat ärendet uppgå till minst tre månader, vilket arbete dock'' till
större del utförts utom den i gällande instruktion för domänverket angivna
dagliga arbetstiden å t jänsterummet.

Med hänsyn till omfattningen av det arbete, som legat till grund för
den för socialiseringsnämndens räkning utarbetade redogörelsen, anser
styrelsen sig kunna bestämt uttala, att sagda redogörelse icke kunnat inom
rimlig tid avlämnas utan biträde av för arbetets utförande anställd särskild
arbetskraft. Redogörelsen, som utarbetats i enlighet med av socialiseringsnämnden
uppgjord plan, är visserligen av värde för domänstyrelsen.

— 379 —

dock ©j större än att domänfonden icke bör belastas med kostnaderna därför
i större grad än som skett.

Beträffande vad i revisorernas berättelse anföres rörande 1924 års rikstlagsrevisorers
uttalande, att göda skäl syntes föreligga för en undersökning,
om icke arbetet inom verket skulle kunna utan olägenhet utföras
med ett mindre antal tjänstemän, får styrelsen hänvisa till sitt den 24
december 1924 i anledning av sagda uttalande avgivna yttrande samt därjämte
erinra, att inom styrelsen numera genomförts viss personalminskning,
bland annat, genom den indragning av en skogsbyrå från och med
den 1 juni 1925, vilken efter domänstyrelsens förslag godkänts av Kungl.
Maj:t den 22 maj 1925, och att styrelsen överväger ytterligare åtgärder
syftande till personalminskning.

Stockholm den 11 januari 1920.

K. J. BESKOM''.

L. Carlquist.

Socialiseringsnämndens

yttrande i anledning'' av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 190,
§ 135.

Till Konungen.

I skrivelse den 18 december 1925 till socialiseringsnämnden bär Kungl.
Maj:t med anledning av vad riksdagens senast församlade revisorer i sin
berättelse yttrat angående nämnden anbefallt denna att avgiva utlåtande
över viss del av berörda yttrande. Socialiseringsnämnden får på grund
härav underdånigst anföra följande.

Ifrågavarande del av revisorernas yttrande gäller dels att socialiseringsnämnden
i ett par fall utbetalat väl höga författarearvoden, dels att nämndens
protokoll saknat underskrift.

Med anledning av vad revisorerna anfört om författarearvodena tror sig
nämnden kunna göra gällande, att den städse sökt iakttaga största möjliga
sparsamhet och vill i detta sammanhang göra följande erinran. För nämndens
utredningar är det av nöden att anskaffa de med ifrågavarande arbetsområde
mest förtrogna författare, vilka redan genom sin föregående
verksamhet och sitt författareskap förvärvat sig anseende och ett erkänt
namn inom sin fackkrets. Observeras bör att arbeten av det slag det här
gäller, erfordra synnerligen omfattande förarbeten på grund av tidskrävande
materialinsamling, statistisk och övrig bearbetning samt den kontroll av
till buds stående uppgifter materialet måste underkastas. Nämnden kan
sålunda icke medgiva, att den av statsrevisorerna i detta avseende gjorda
erinran är berättigad. Följden av lägre arvoden bleve en sänkning av
publikationernas kvalitet, en följd för vilken nämnden icke skulle vilja
taga ansvar.

I anledning av revisorernas erinran om att socialiseringsnämndens protokoll
från senaste året saknat underskrift torde böra nämnas, att protokollet

— 380 —

från ett sammanträde praktiskt taget regelbundet föredrages vid nästkommande
sammanträde, där underkastas granskning och godkännes till justering.
Protokollen ha omedelbart efter revisorernas påpekan blivit vederbörligen
underskrivna.

Stockholm den 9 januari 1920.

Underdunigst:

GUSTAV MÖLLER,

Nils Kar leta.

— 381 —

Register.

Del''
I j

sid.

Del'' Del''

11 11111
sid. sid.

120

— 320

126

— 325:

135

—1334;

133

_i -1

— 1

108 —

O

CD

_ L

35

— 28 j

j

1

53! —

i

i

! 49

— 59

7

77

— 82.

76

! _

78 —:

106 —|

70

65:

i 61

—i 69

1

154] —;

| 41

— j 37:

. 38

— 35

35

— 29

i 36

— 29

33

91

— 168

.138

_ _

12 —

.1 33
v

— —|

. 9S

— 170

. 43

_ _

.1 22

1 _

173 —

a]

37 -

32

5 28

A.

Abrahamsons, Aug\, stiftelse ......

Alfärsdrivande verken ..............

Akademien för de fria konsterna
Akademiska sjukhuset i Uppsala

Allmänna barnbördshuset .........

Allmänna barnhuset i Stockholm
Allmänna civilförvaltningens löne-j

nämnd ...............................

Allmänna läroverken..................

Alnarps egendom .....................

» trädgårdar ..................

Ammunitionsförråden vid Stora

Kjäderholmen .......................

Arbetshem ...........................

Arbetsrådet.............................

Arméförvaltningen.....................

Arméförvaltningens intendentsdepartement
och Eslövs skofabrik,
vissa mellanhavanden mellan • • •
Arméförvaltningens sjukvårdsstyrelses
förråd i Stockholm ......

Armén, förslagsanslaget till fura gering

av dess hästar ......

Armén, mathållningsanslag, beräkningen
av.............................

Arméns totalkostnader...............

Artilleri- och ingenjörhögskolan
Artillerimuseum .....................

B.

Bangårdsanläggn i ngen, nya i Sundsvall
....................................

Bangårdspostkontoret i Stockholm

Bank- och fondinspektionen ------

Bredskärs lotsstation, vissa nyanläggningar
...........................

Bro- och väganläggning vid Vaxholm
....................................;

Bränslekommissionens avveckling

se Statens domäner ...............

Byggnadsstyrelsen .....................

» entreprenad vid

posthusbygget i Göteborg ......

Byrådirektören G. C. A. Lindencronas
löneförmåner under viss
tjänstledighet ........................

C.

Centrala skiljenämnden ............

Centralanstalten för försöksväsen -

Del

Del

Del

1

II

in

sid.

sid.

sid.

131

175

96

82

126

105

45

-

_

72 —

ils -

144

43;

18

26

16

33

_

24

16

22

_

16

20

23

34

136

336

120

71

no

259

58

6"

61

63

72

57

67

40

95

139

1 _

Centralposthuset i Göteborg ■■■
telegrafverkets lokaler i dito
Centralstationen i Nyköping

» i Stockholm, ombyggnad
...........................

Chalmers tekniska institut .........

» » » material provningsanstalten.

.................

D.

Dalarö skans ..........................

Danviks hospital ....................

Debitering av läkarearvode i fall
där statsbidrag utgår till sjuk

vårdskostnad .......................

Djurgårdskassan.......................

Domkapitlens medelsförvaltning

E.

Ecklesiastikdepartementet ........

F.

Farmaceutiska institutet........

Finansdepartementet..............

Fiskehamnsbyggnader, mindre

Fiskeriadministrationen ........

Flottans anläggningar vid Hårsfjärden
..........................

m. m., anslaget till ........

Flygkompaniet å Malmslätt

Folkskoleseminariet i Skara
Forsmo —Hoting, statsbanan

Fångvårdsstyrelsen ...........

Fälttjänstövningarna i Öste
land, besök vid ..............

bidrag till ....................

Förlikningsmän i arbetstvister, er -

Försäkringsinspektionen
F örsäkringsrådet...........

kronans egendomar
holmstrakten ...........

- 382

;

De

De

Del

1

II

III

sid

sid

sid.

G.

Grus och sand, se Försäljning av etc

_

Gymnastiska centralinstitutet.....

13C

H.

''

j

Handelsdepartementet ..............

106

164

Hemsö kustartillerikär, se Kasern-

byggnaden för.......................

Hov- och slottsstaterna..............

1

_

Hovrätt, Göta..........................

1C

» , Svea ...........................

10

_

Hovrätten över Skåne och Blekinge

12

Hushållningssällskapens förvalt-

ning av statsmedel ...............

08

213

Huvudtiteln, första ..................

4

1

_

» andra ..................

16

7

_

tredje ..................

19

15

» fjärde ..................

22

18

» femte ..................

4S

32

» sjätte ..................

57

59

» sjunde ..................

70

65

» åttonde ...............

76

78

» nionde..................

95

133

» tionde ..................

108

164

» elfte ....................

176

_

Högre allmänna läroverket i Ny-

köping ................................

84

Högre, allmänna läroverket i Väs-

85

131

Högre lärinneseminariet m. m. ...

112

Högsta domstolen och nedre justi-

tierevisionen ........................

9

**

Infauteriskjutskolan ..................

25

Ingenjörsvetenskapsakademien ...

175

Institutet och förskolan för blinda

å Tomteboda........................

121

_

Intendenturkompaniet i Stock-

holm....................................

34

J-

Jordbruksdepartementet .............

95

133

__

Jordbruksfängelset i Mariestad ...

16

Justitiedepartementet ...............

16

7

Justitiekanslersexpedi tionen ......

8

K.

Kammarkollegium.....................

66

_

Kammarrätten ........................

70

Karolinska-mediko-kirurgiska in-

1011

Kasernbyggnaden för Hemsö kust-

artillerikår i Härnösand .........

41

Kolonaten vid Fågelsjö ............

104

_1

254

Kolonat, vissa, i Södermanlands

län.......................................

100

_!

246

Kommerskollegium

registreringsverket.....

Kommissionärsarvoden

Kommittétabellen ........

Kommittéväsendet........

Konsistorier, domkyrkor m. m...

Kontrollstyrelsen ..............

Krigshögskolan ................

Krigsskolan å Karlberg .....

1''i''K ...............................

Kung), biblioteket................

L.

Landsfiskalernas medelsförv
ning, effektivare kontroll å

stad .............................

Landsstatshuset i Mariestad
Lands\rägen Stockholm—Si

tälje ..............................

Alnarp ...............................

Lantbruksakademien................

Lantbruksinstitutet vid Ultima

Lantbruksstyrelsen ................

Lantmäterikontoret i Nyköping.

Lantmäteristyrelsen ................

Lilla Edets kraftstat i o nsbyggn:
Lindencronas, G. C. A., lönefö

A. Lindencronas etc..........

Livrustkammaren ..............

Lots- och fyrinrättningen ..

Lotsstyrelsen .....................

Lotsstyrelsen, ersättning för

arkitektarbete...............

Lotsstyrelsens sessionssal, anskaffande
av nya möbler för...

Lunds universitet ...............

Läkararevode i visst fall, debitering
av, se Debitering av etc....
Länsresidenset i Nyköping ...
Länsresidenset i Vänersborg
Länsstyrelsens i Göteborg lokaler,

möbelanskaffning för ............

Läroanstalterna för blinda.........

Läroverk för lantbruket, Övriga...

M.

Marinens förplägnadsauslag, beräkningen
av..............................

Marinförvaltningen ..................

Medicinalstyrelsen.....................

Militärai flygväsendet, se Flygväsendet
.................................

! De

I

sid

De

II

sid

Del

III

sid.

1

16É

■ no

267

• | ÖL

196

.188

---

. 57

59

_

. I -

86

77

22

. 3c

26

28

_ l

. 76

83

52

_

60

66

_

_

66

62

69

142

138

96

140

134

64

158

165

--

85

108

257

170

116

265

114

_

264

100

_

_

_

64

73

66

65

_

74

122

146

.38

33

28

47

— 383 —

Del

Del

Del

Del

Del

Del

I

II

in

I

II

in

sid.

sid.

sid.

sid.

sid.

sid.

Sjökrigshögskolan .....................

29

30

28

Sjökrigsskolan...........................

30

97

187

Skogshögskolan ........................

lön

97

Skolöverstyrelsen .....................

no

68

Slott, Drottningholms ...............

2

» Gripsholms .....................

3

72

76

» Haga lustslott och park ...

0

4

4

» Rosersbergs .....................

6

» Strömsholms ..................

O

83

168

-

» Ulriksdals........................

Slottet, kungl. i Stockholm.........

4

4

3

3

3

108

» d:o bra ed väsende t in. in____

> d:o polis-, lys- och ren-

2

hållning ..................

1

4gj

» d:o reparationer ............

1

65

73

Socialdepartementet ...............

43

32

Socialiseringsnämnden ...............

190

379

Socialstyrelsen .......................

38

Statens besparingskommitté ......

190

» biografbyrå ..................

130

141

_

_

_

74

_

139

339

» byggnadsbyrå ...............

58

142

» centrala frökontrollanstalt

» domäner

» » Bränslekommis-

153

171

sionens avveck-

1

ling ...............

167

356

119

43

267

» » Hamra krono-park ...............

172

368

» » Kallersebo ......

172

3<2

» domänverk ..................

167

ce

ce

356

122

121

122

323

» folk- och småskolesemina-

rier..............................

» järnvägar .....................

132

118

184

331

» ; Distriktsförvalt-

123

122

323

ning i Göteborg

CO

CO

180

178

» » Infordrande av

anbud ............

132

331

» » Motorvagnsdrift

143

345

vid ...............

» » Omformaresta-

99

tionen i Mo-tto] m och väs-

149

348

tra stambanans

248

elektrifiering ...

133

» lagerhus och fryshussty-

152

68

___

75

_

_

24

» meteorologisk-hydrografi-

163 —

161

ska anstalt ..................

78

» provningsanstalt ............

-

174| —

33

» reproduktionsanstalt ......

160

72

» skogsförsöksanstalt.........

156

» skogsskolor ..................

158| —

» tryckerisakkunnige.........

74 —

» tvångsarbetsanstalt och sta-

1

tens vårdsanstalt för alko-

1 29

20

holister i Landskrona......

41

_

1 —

104

å Svartsjö.....................

40, —

41

30

38

» uppfostringsanstalt å Bona

13

Militärlastkajer vid Hagalund, anläggning
av...........................

Mul- och klövsjukan..................

Musikaliska akademien...............

Mynt- och justeringsverket.........

Märkning av till riket infört villebråd,
avgifter för ..................

N.

| Nationalmuseet .......................

Navigationsskolorna .................

i Navigationsskolan 1 Härnösand ■.

| Nyköpings hospital och upptag
j ningsanstalten för sinnessjuka

Nyköping.............................

Nyköpingshus..........................

O.

Orsa—Bollnäs järnväg, (arrenderad)
..............................

Orsa—Sveg, statsbanan.........

Ostkustbanan .....................

Patent- och registreringsverket ...
Patent- och registreringsverket,

kommissionären hos...............

Pensionsstyrelsen .....................

Posthusbygget i Göteborg, se Byggnadsstyrelsen
..................

Postkontoret i Halmstad......

» i Södertälje......

» i Vetlanda ......

» i Vimmerby ...

» i Västerås ......

Postsparbanken ..................

Postverket ........................

R.

Rasbiologiska institutet ......

Resebyråer i utlandet, statens järnvägars
..........................

Reservationer .....................

Residensbyggnaden, gamla, i Härnösand
...........................

Ridskolan...........................

Rikets allmänna kartverk ...

Riks- och landsarkiven ........

Riksförsäkringsanstalten ......

Riksräkenskapsverket ........

Rättshjälp åt åbor, se .i bor

Samvetsömma värnpliktigas
tjänstgöring och förläggning

Serafimerlasarettet .................

Sjökarteverket .....................

— 384 —

''

Del

Del

Del

j

1

11

in

sid.

sid.

sid.

Statens uppfostringsanstalt å Sal-

bohed för sinnesslöa gossar

! 51

» d:o i Vänersborg för sin-

nesslöa flickor...............

52

» utarrenderade jordbruks-

192

» vattenfallsverk...............

158

186

351

» d:o Anläggningar m. m.

vid Trollhättan och

Vargön..................

166

j » d:o Fastigheter i kvarteret

Björnen, Stockholm

158

» d:o Vissa frågor beröran-

de vattenfallsstyrelsen

159

160

351

» d:o Vänerns reglering ...

160

354

i » vårdanstalt å Venngarn för

alkoholister..................

42

Statistiska centralbyrån ...........

70

Statsbanan Forsmo—kloting ......

138

Orsa—Sveg...............

139

339

Statskonsulentens för egnahems-

verksamheten inspektionsresor

95

174

! Statskontoret ...........................

66

j Statstjänstemannens bisysslor •

212

j Statsunderstöddapensionsanstalter

176

1 Statsverkets inkomster och utgifter

194

Stifts- och läroverksbiblioteket i

Linköping ...........................

77

_

Straffängelset, förutvarande, i Stock-

holm....................................

76

-

Studentexamensavgifter..............

90

_

168

Stuteriöverstyrelsen ..................

149

Sundsvalls nya stationshus och

godsmagasin .......................

137

338

Svea ingenjörskårs förutvarande
kasernetablissement å Kungs-

holmen................................

34

28

Svenska^akademien ..................

90

Svenska ^ hydrografisk-biologiska

kommissionen......................

155

Sveriges geologiska undersökning

162

Sävsjö järnvägsstation ...............

135

335

Södertälje kanal........................

160

35?

» södra järnvägsstation

134

333

T.

Tekniska högskolan ..................

107

Tekniska undervisningsanstalter

126

Telegrafstationen i

Halmstad .............................

129

327

Hultsfred.............................

129

325

Södertelje .............................

127

Vetlanda ..............................

128

Telefonstation i Vimmerby.........

128

325

Telegrafverket..........................

126

182

325

Telegrafverkets lokaler i Central-

posthuset i Göteborg ............

126

325

Telegrafverkets station

Dalarö ............................

127

ijNyköping...........................

127

Del

I

sid.

Del

II

sid.

Del

III

sid.

Tillfälliga lånemedel, vissa utgifter

192

53

Tjänsteman hos länsstyrelse ombud
för svarande i brottmål .........

61

Tredje huvudtitelns expensanslag

19

14

Trädgårdsskolan i Härnösand......

97

178

Tull- och traktatkommittén ......

189

376

Tullkammaren i Nyköping.........

75

» i Södertälje.........

74

77

» i Uppsala .........

74

77

1 ulltjänsteman, ersättning för

skada, åsamkad i tjänsteutövning

70

76

Tullverket ..............................

75

Tysta skolan å Lidingön............

120

U.

Ultima egendom jämte lantbruks-

141

Underhållsarbeten å kronan till-

höriga byggnader i Stockholm

63

71

Universitetens bokföring ......

79

124

Uppfostringsanstalten i Vänersborg

för sinnesslöa flickor ............

49

57

Uppsala universitet ..................

__

97

Utrikesdepartementet ...............

19

15

V.

Värnhems klosterkyrka ............

78

_

Vattenfallsstyrelsens anläggningar

vid Trollhättan och Vargön ■■■

166

Vaxholms radiostation .............

132

Vetenskapsakademien med natur-

historiska riksmuseet ............

91

Veterinärhögskolan ..................

151

Veterinärinrättningen i Skara

152

Vimmerby samskola, medelsför-

vattningen vid ..................

85

132

Vitterhets-, historie- och antikvi-

tetsakademien ...... ............

94

Vårdanstalten i Lund för blinda

med komplicerat lyte ............

124

Väg- och vattenbyggnadsstyrelseu

59

Värnpliktiga, samvetsömma, se

Samvetsömma värnpliktiga......

Västerås djuphamn ..................

163

» kraftverk.....................

164

Västerås slott...........................

67

Å.

Abor, rättshjälp åt ..................

104

256

Aterförsäkring av inrikes värde-

försändelser...........................

123

324

Ö.

Översikt över statsverkets finan-

siclla ställning ....................

2

Överståthållarämbetet och läns-

551

styrelserna ...........................

--I