Kungl. Maj:ts proposition nr 70.

1

Kr 70.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående utsträckt
tillämpning av de militära avlöningsreglementena
m. m.; given Stockholms slott den 5 februari 1926.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

GUSTAF.

P. Albin Hansson.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 5 februari 1926.

Närvarande:

Statsministern Sandlek, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Nothin, Svensson, Hansson, Linders, Schlyter, Larsson, Wigforss,
Möller, Levinson.

Departementschefen, statsrådet Hansson anför:

Den av 1921 års riksdag beslutade löneregleringen för arméns och
marinens personal erhöll för det fast anställda manskapets vidkommande
definitiv karaktär (se S. F. S. 1921:389). Beträffande officerare och underofficerare
samt civilmilitära beställningshavare på aktiv stat m. fl. vid armén
och marinen ansågs däremot löneregleringen, med hänsyn till den pågående
revisionen av vårt försvarsväsende, böra givas en provisorisk natur, i anledning
varav det nya avlöningsreglementet för sistnämnda personal av riksdagen
antogs allenast för år 1922 (se S. F. S. 1921: 388). Sedermera kar
nämnda avlöningsreglemente, med vissa däri vidtagna ändringar, jämlikt beBihang
till riksdagens protokoll 1926. 1 samt. 58 höft. (Nr 70.)

193 26

Utlåtande av
försvarsvis
endets
lönenämnd.

Allmänna

synpunkter.

2 Kungl. Majits proposition nr 70.

slut av 1922, 1923, 1924 och 1925 års riksdagar erhållit förlängd giltighet
under tiden till och med den 30 juni 1926.

Vid anmälan inför Kungl. Maj:t i statsrådet den 7 januari 1926 av de med
regleringen av utgifterna under riksstatens fjärde huvudtitel för budgetåret
1926—1927 sammanhängande ärenden anförde jag, att i de förslag till avlöningsstater,
som av mig framlades, lönerna för officerare och underofficerare å
aktiv stat jämte vederlikar beräknats på grundval av löneplanerna i avlöningsreglementet
den 29 juni 1921 för officerare och underofficerare samt civilmilitära
beställningshavare på aktiv stat m. fl. vid armén och marinen. Till
frågan om avlåtande till riksdagen av proposition angående fortsatt giltighet
av nämnda reglemente samt angående vidtagande i de militära avlöningsbestämmelserna
av de ändringar, vilka betingades av den beslutade omorganisationen
av försvarsväsendet, hade jag för avsikt att i annat sammanhang
återkomma.

Jag anhåller nu att få underställa denna fråga Kungl. Maj:ts prövning.

Sedan Kungl. Maj:t den 12 juni 1925 godkänt riksdagens beslut angående
försvarsväsendets ordnande, uppdrog Kungl. Maj:t åt försvarsväsendets lönenämnd
att avgiva förslag till, bland annat, de ändringar i de militära avlöningsreglementena,
som föranleddes av den sålunda beslutade omorganisationen
av försvarsväsendet, ävensom till sådana ändringar i officersavlöningsreglementet,
vilka i övrigt kunde befinnas lämpliga att vidtaga i samband
med ett definitivt antagande av sistnämnda reglemente.

I anledning härav har lönenämnden den 18 december 1925 inkommit med
skrivelse i ämnet.

Beträffande förevarande frågors allmänna läge har lönenämnden i berörda
skrivelse anfört följande.

Sedan lönenämnden på grund av förut omförmälda uppdrag i särskilda skrivelser
till armé- och marinförvaltningarna den 15 september 1925 anhållit, att
ämbetsverken ville, efter vederbörande underordnade myndigheters hörande,
till nämnden inkomma med yttrande angående de önskemål, som på grund
av vunnen erfarenhet ansåges böra tillgodoses dels i avseende å manskapsavlöningsreglementet,
dels vid fastställandet av definitivt avlöningsreglemente
för officerare och underofficerare med vederlikar vid armén och marinen,
hade utlåtanden i ärendet avgivits av arméförvaltningen den 21 oktober och
av marinförvaltningen den 22 oktober 1925, varvid även de från de underordnade
myndigheterna infordrade yttrandena till nämnden överlämnats.

De sålunda till nämnden inkomna utlåtandena och yttrandena gåve vid
handen, att ändringar av såväl officersavlöningsreglementet som manskapsavlöningsreglementet
i skilda hänseenden ansetts påkallade. De framförda
förslagen avsåge, bland annat, omläggning av löneplanerna för såväl officerare
som manskap, ändring av bestämmelserna angående tillgodoräkning av
tjänstetid för uppflyttning i löneklass, omarbetning av bestämmelserna rörande
tjänstledighet och semester ävensom uppflyttning av beställningshavare
i högre lönegrad. Yissa av de i de båda reglementena föreslagna ändringarna
ägde sådant samband med varandra, att ändringar i officersavlöningsreglementet
icke syntes kunna vidtagas utan att samtidigt omarbetning

3

Kungl. Maj:ts proposition nr JO.

skedrle av manskapsavlöningsreglementet. Såsom exempel härpå kunde
nämnas, hurusom ej mindre armé- och marinförvaltningarna än även ett
flertal myndigheter föreslagit ändring av den i 3 § 5 mom. av manskapsavlöningsreglementet
intagna bestämmelsen, att såsom tjänstetid icke finge
för kontraktsanställd beställningshavare beräknas tid, som infallit före den
1 november det år, under vilket han uppnådde 18 år. I sådant hänseende
hade föreslagits, att sagda åldersgräns måtte bestämmas till 17 år. Denna
bestämmelse ägde emellertid direkt samband med tillgodoräkningsbestämmelserna
i 7 § av officersavlöningsreglementet.

De av armé- och marinförvaltningarna förordade ävensom i förberörda
yttranden i övrigt upptagna förslagen till ändringar i avlöningsreglementena
vore delvis, av den art, att definitiv ståndpunkt till desamma icke kunde
tagas utan ingående undersökningar och överväganden. Ehuruväl nämnden
vid de förberedande arbetena kommit till den uppfattningen, att, oavsett
den beslutade omorganisationen av försvarsväsendet, vissa ändringar av såväl
officers- som manskapsavlöningsreglementet vore av behovet påkallade,
hade dock nämnden funnit det vara uteslutet att kunna till Kungl. Maj: t i
så god tid inkomma med slutligt förslag till de ändringar i reglementena,
som föranleddes av omorganisationen eller eljest borde vidtagas, att ändringarna
i fråga kunde föreläggas 1926 års riksdag. Nämnden ville ock i detta
sammanhang erinra om, att Kungl. Maj:t tid efter annan till nämnden överlämnat
framställningar att tagas i övervägande vid fullgörande av förberörda
uppdrag, vilkas handläggning krävde avsevärd tid och arbete. För övrigt
hyste lönenämnden den uppfattningen, att, även om det ur befattningshavarnas
synpunkt och jämväl av andra skäl kunde anses önskligt, att ett definitivt
fastställande av avlöningsbestämmelserna för officerare och underofficerare
in. fl. nu ägde rum, tidpunkten ännu icke kunde anses vara inne att giva
bestämmelserna i fråga definitiv karaktär. Enligt nämndens mening borde
nämligen definitiva avlöningsbestämmelser icke komma till tillämpning å
annan personal än den, som efter den nya försvarsorganisationens genomförande
komme att vara uppförd å aktiv stat. I sådant hänseende vore att
beakta, att den nya organisationen i huvudsakliga delar torde bliva genomförd
först under hösten 1927. Slutligen syntes ock böra framhållas, att i
vissa avseenden hinder förelåge för att avlöningsbestämmelserna för officerare
och underofficerare m. fl. nu definitivt utformades. Den nya organisationen
kunde nämligen icke anses ännu vara så i detalj fastställd, att det
exempelvis vore möjligt att taga slutgiltig ståndpunkt till vissa beställningshavares
placering i lönegrad, rätt till uppflyttning i löneklass o. s. v. Även
i fråga om vissa beställningars benämning förelåge ännu ovisshet.

Med. hänsyn till det sålunda anförda borde enligt nämndens mening giltighetstiden
för avlöningsreglementet för officerare och underofficerare samt
civilmilitära beställningshavare pa aktiv stat m. fl. vid armén och marinen
nu blott provisoriskt förlängas, på sätt hittills skott, för ett år eller alltså
för budgetåret 1926—1927, och syntes de särskilda avlöningsbestämmelser
för. nämnda beställningshavare, som föranleddes av den nya försvarsorganisationen,
och i fråga om vilka bestämmelser lönenämnden nu avgåve förslag,
ävenledes givas allenast provisorisk karaktär. Vad manskapsavlöningsreglementet
anginge, inskränkte sig ock nämndens förslag för närvarande till de
ändringar i reglementet, som vore en följd av försvarsväsendets omorganisation,
samt till de nya bestämmelser, som av denna organisation föranleddes.

I fråga om av lönenämnden uppgjorda författningsförslag har nämnden
därefter anfört följande.

Beträffande först officersavlöningsreglementet föranledde de vid 1925 års

Motivering
till forfattningsforslagen.

4

Kungl. Maj ds proposition nr 70.

riksdag beslutade ändringarna av rikets försvarsorganisation dels en utsträckt
tillämpning av reglementet å vissa beställningshavare, dels ändring av vissa
bestämmelser i reglementet, dels ock slutligen komplettering av nu gällande
tjänsteförteckning. De liärav föranledda nja avlöningsbestämmelserna samt
ändringarna i de nu gällande, vilka bestämmelser och ändringar syntes böra
underställas riksdagens prövning i samband med förslag om provisorisk förlängning
av reglementet, hade synts nämnden lämpligast böra meddelas i en
särskild kungörelse, vartill förslag av nämnden utarbetats. Förslag till kungörelse
angående förlängd giltighetstid av officersavlöningsreglementet hade
även uppgjorts.

Såsom förut nämnts, föranledde de vid 1925 års riksdag beslutade
ändringarna av rikets försvarsorganisation, bland annat, att officersaylöningsreglementet
erhölle en utsträckt tillämpning. Enligt Kungl. Maj:ts
av riksdagen bifallna förslag skulle arméns flygtrupper och marinens flygväsende
utbrytas ur armén och marinen samt sammanslås till ett i förhållande
till dessa fristående vapen. För handläggning av ärenden rörande
flygvapnets organisation, utbildning och utrustning samt luftstridskrafternas
användning ävensom för behandling av flygvapnet berörande tekniska och
ekonomiska frågor skulle inrättas eu flygstyrelse, för vilken chefen för flygvapnet
skulle vara chef och som skulle organiseras på en militärbyrå, eu
teknisk byrå och en intendenturbyrå.

Med hänsyn härtill och då avlöningsbestämmelserna för officerare in. fl.
vid armén och marinen syntes böra vinna tillämpning jämväl å flygvapnets
personal, borde särskild föreskrift härom meddelas. I förslaget till kungörelse
angående utsträckt tillämpning av officersavlöningsreglementet m. m.
hade nämnden sålunda intagit ett stadgande av innehåll, att vad i avlöningsreglementet
stadgades beträffande där avsedda beställningshavare skulle i
tillämpliga delar gälla för motsvarande beställningshavare vid flygvapnet.

Försvarsväsendets omorganisation föranledde ock, såsom förut antytts,
ändring av vissa bestämmelser i officersavlöningsreglementet.

I 9 § 1 mom. av avlöningsreglementet stadgades, bland annat, att innehavare
av till 4. lönegraden hänförd beställning såsom chef för artilleristaben
eller chef för artilleri- och ingenjörhögskolan finge åtnjuta lön i 12. löneklassen
enligt löneplanen för officerare in. fl. (0), även om han icke på grund
av 6 § 2 mom. vore berättigad därtill, samt att vad sålunda stadgats jämväl
skulle gälla beträffande major (kommendörkapten av 2. graden), vilken förordnades
eller placerades i befattning såsom chef för särskilt för sig bestående
militär kår, byråchef i arméförvaltningen, avdelningschef i marinförvaltningen,
avdelningschef vid generalstabens huvudstation, avdelningschef
i marinstaben, chef för sjökrigshögskolan eller chef för sjökrigsskolan. Vidare
stadgades i sagda mom., att den, som jämlikt nämnda bestämmelse
tillträtt lön i 12. löneklassen, finge bibehålla denna lön, så länge han kvarstode
i 4. lönegraden.

Då den löneställning, som enligt nu nämnda stadgande tillkomme där
omförmälda beställningshavare, jämväl syntes böra tillkomma major (kommendörkapten
av 2. graden), som förordnats eller placerats såsom byråchef
i flygstyrelsen, hade nämnden i sitt förberörda förslag till kungörelse angående
utsträckt tillämpning av avlöningsreglementet m. m. intagit ett stadgande
i sådant syfte.

I detta sammanhang ansåge sig nämnden böra omförmäla, att inom nämnden
fråga väckts att tilldela chefen för flygskolan samma löneställning, som
nyss nämnts, men hade nämnden för närvarande saknat material att taga
ställning till denna fråga, varför med dess avgörande syntes få anstå till det
definitiva fastställandet av avlöningsreglementet.

o

Katigt. Maj:ts proposition nr 70.

Enligt Rungl. Maj:ts av riksdagen godkända förslag skulle vissa kompaniofficerare,
som förordnats till adjutanter eller lärare vid vissa skolor, undertiden
för förordnandet frånträda inneliavande lön på stat vid vederbörligt
truppförband ocli i stället åtnjuta i skolornas stater upptagna arvoden,
Detsamma gällde adjutanten vid militärbefälet för Övre Norrland och syntes.
enligt vad Kungl. Maj:ts proposition nr 50 till 1925 års riksdag och första
särskilda utskottets utlåtande nr 1 vid samma riksdag gåve vid handen,
vara avsett att tillämpas i fråga om kaptener och löjtnanter vid Luftvärnsartilleriregementet.
I sagda utskottsutlåtande hade ock uttalats, att den
för stridsvagnsbataljonen avsedda personalen förutsatts att enligt de närmare
föreskrifter, Kungl. Maj:t ägde att utfärda, kvarstå vid vederbörliga
infanteri truppförband och på stridsvagnsbataljonens stat uppbära arvoden
till lönerna motsvarande belopp, mot vilket uttalande erinran från riksdagens
sida icke framställts. Bestämmelsen om arvoden av enahanda art som
de nu berörda återfunnes i 36 § av officersavlöningsreglementet, avseende
vissa. där omförmälda beställningshavare vid armén och marinen. Stadgandet
i fråga syntes sålunda böra utsträckas att gälla jämväl för nu nämnda
beställningshavare. Lönenämnden, som ansett en uppräkning av beställningshavarna
obehövlig, hade i förslaget till kungörelse fördenskull intagit
en bestämmelse om att till vissa beställningshavare vid militärbefälet för
Orre Norrland, vissa skolor, Svea livgarde (stridsvagnsbataljonen) och Luftvärnsartilleriregementet
skulle, i enlighet med föreskrifterna i vederbörande
stat, utgå arvoden till samma belopp som den lön, vilken tillkomme beställningshavarna
i motsvarande lönegrad.

Genom den nya försvarsorganisationens ikraftträdande föranleddes vidare,
att vissa bestämmelser i avlöningsreglementet i fortsättningen icke bleve
tillämpliga, och borde de fördenskull upphöra att gälla, i den mån den nya
organisationen trädde i kraft.

Såsom ovan erinrats, stadgades i 9 § 1 mom., bland annat, att innehavare
av till 4. lönegraden hänförd beställning såsom chef för artilleristaben eller
chef för artilleri- och ingenjörhögskolan finge åtnjuta lön i 12. löneklassen
enligt löneplanen för officerare in. il., även om han icke på grund av 6 §
2 mom. vore berättigad därtill. Enligt Kungl. Maj:ts av riksdagen bifallna
förslag skulle emellertid enligt den nya försvarsorganisationen den å artilleristabens
stat uppförda chefsbefattningen besättas med en överste (lönegrad

O. 6), och a staten för artilleri- och ingenjörhögskolan hade chefsbefattningen
hänförts till lönegraden O. 5 (överstelöjtnants beställning). Förenämnda
stadgande syntes sålunda i och med den nya organisationens ikraftträdande
ej längre erfordras.

I 31 § av officersavlöningsreglementet stadgades vidare, bland annat, att
till innehavare av den med bataljonsläkares lön förenade överläkarbeställningen
vid garnisonssjukhuset i Stockholm utginge enligt av Kungl. Maj:t
meddelade närmare bestämmelser såsom förhöjning av lönen i vederbörlig
lönegrad ett arvode av 1,170 kronor. Enligt Kungl. Maj:ts av riksdagen
godkända förslag skulle emellertid denna beställning förändras till en regementsläkarbeställning,
och saknade med denna förändrings inträde sagda
stadgande tillämpning.

Slutligen syntes på grund av omorganisationen böra föreskrivas, att stadgandet
i 36 § angående arvoden till cheferna för ridskolan och för remonteringsstyrelsen
samt chefen för skjutskolan för infanteriet och kavalleriet
ävenledes skulle i och med den nya organisationens ikraftträdande upphöra
att gälla.

Den nya försvarsorganisationen föranledde även, såsom ovan anförts, viss
komplettering av nu gällande tjänsteförteckning. Då denna förteckning upp -

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 70.

toge beställningar, som med den nya organisationens genomförande komme
att försvinna eller ock utbytas mot andra, skulle det visserligen kunna ifrågasättas,
huruvida icke redan nu en ny tjänsteförteckning, ersättande den
gällande och upptagande endast de beställningar, som komme att finnas
enligt denna organisation, borde antagas. Då emellertid den nya försvarsorganisationen
i vissa hänseenden ännu icke blivit slutligen fastställd —■
lönenämnden syftade härvid särskilt å flygvapnets organisation — hade
nämnden för närvarande funnit sig icke böra framlägga förslag härom, utan
hade nämnden ansett mest praktiskt, att tills vidare i ett tillägg till tjänsteförteckningen
angåves vissa beställningar, som antingen tillkommit genom
den nya försvarsorganisationen eller genom densamma erhållit förändrad
placering i lönehänseende eller ock avsetts att ersätta vissa i nu gällande
tjänsteförteckning upptagna beställningar.

Lönenämnden hade i anledning härav utarbetat förslag till tillägg till den
vid avlöningsreglementet fogade tjänsteförteckningen, kompletterande densamma
och avsedd att tillämpas, i den mån den nya organisationen trädde
i kraft.

Vid detta förslags uppgörande hade nämnden, vad lönegradsplaceringen
anginge, upptagit de beställningar, rörande vilkas placering 1925 års riksdag
antingen direkt uttalat sig eller ock genom beställningarnas benämning indirekt
fattat ståndpunkt, i de lönegrader, vartill de enligt riksdagens beslut
eller nyss angivna förhållande syntes böra hänföras. Till dessa beställningar
vore att räkna samtliga i förteckningen upptagna officers- och underofficersbeställningar
samt av civilmilitär personal m. fi. de till 3. och 11.
lönegraderna vid armén och 1.—9. lönegraderna vid flygvapnet hänförda beställningarna.
Vad övriga beställningar beträffade, hade nämnden i förteckningen
upptagit desamma i de lönegrader, vartill de vore hänförda enligt
de vid förenämnda proposition nr 50 till 1925 års riksdag fogade staterna.
I fråga om dessa senare beställningar, nämligen radioingenjörs-, flygingenjörs-
och flygöveringenjörsbeställningarna, ville lönenämnden emellertid hava
uttalat, att, då förutsättningar av beskaffenhet, att man därpå kunde grunda
något bestämt omdöme rörande beställningarnas rätta placering i lönehänseende
ännu saknades, beställningarna icke syntes omedelbart böra besättas
med ordinarie innehavare, utan syntes allenast förordnande å beställningarna
böra tillsvidare meddelas av Kungl. Maj:t.

I detta sammanhang syntes emellertid böra framhållas, att då, enligt vad
lönenämnden inhämtat, omorganisation av armémusiken icke vore avsedd
att genomföras under nästkommande budgetår och då, så vitt nämnden
kunnat finna, i fråga om inplaceringen å tjänsteförteckningen av musikunderofficerare
och dessas benämning ytterligare utredning syntes vara erforderlig,
lönenämnden, vad underofficerarna anginge, i tillägget till tjänsteförteckningen
allenast upptagit de till inrättande beslutade musikstyckjunkarbeställningarna
vid kustartilleriet.

Vad härefter anginge manskapsavlöningsreglementet, föranledde den nya
försvarsorganisationen ävenledes en utsträckt tillämpning av detta reglemente
å flygvapnets personal, varjämte med hänsyn till vissa beställningars
tillkomst vid marinen ändring och komplettering av reglementet i vissa hänseenden
erfordrades. Förslag till de bestämmelser, som på grund härav
syntes böra utfärdas och som borde underställas riksdagens prövning, hade
uppgjorts av nämnden.

Beträffande först frågan om utsträckt tillämpning av manskapsavlöningsreglementet
å flygvapnets personal, gåve Kungl. Maj:ts förberörda proposition
nr 50 till 1925 års riksdag vid handen, att Kungl. Maj:t förutsatte, att
flygvapnets manskap skulle åtnjuta avlöning enligt den för manskap vid

Kun/jl. Maj:ts proposition nr 70. 7

armén fastställda löneplan (Ma). Utan att nu ingå i prövning, huruvida
icke en särskild löneplan möjligen borde fastställas för manskapet vid flygvapnet,
hade lönenämnden vid uppgörande av sitt nyssberörda förslag till
kungörelse utgått från, att de avlöningsbestämmelser, som nu gällde för
manskapet vid armén, tillsvidare borde vinna tillämpning å flygvapnets manskap.
Beträffande manskap, som från marinen överginge till flygvapnet,
syntes emellertid på grund av löneplanernas olika byggnad löneplanen för
arméns manskap icke utan vidare kunna tillämpas, vadan särskilda bestämmelser
härutinnan syntes böra utfärdas före början av nästkommande budgetår.
Lönenämnden både fördenskull i sitt förslag till kungörelse intagit
ett stadgande om att vad i avlöningsreglementet för fast anställt manskap
vid armén och marinen med däri sedermera gjorda ändringar stadgades beträffande
manskap vid armén skulle i tillämpliga delar gälla för manskap vid
flygvapnet med iakttagande av de särskilda föreskrifter, Kung! Maj:t funne
skäl utfärda beträffande manskap, som övergått från marinen till flygvapnet.

Såsom nyss nämnts, föranledde ock den nya försvarsorganisationen, att
med hänsyn till vissa beställningars tillkomst vid marinen manskapsavlöningsreglementet
ändrades och kompletterades i vissa hänseenden. De till
inrättande beslutade flaggkorprals- och högbåtsmansbeställningarna föranledde
sålunda ändring och komplettering av den i 2 § av reglementet intagna
löneplanen för marinens manskap. Även vid armén hade visserligen
en ny kategori manskapsbeställningar tillkommit, nämligen musikfurirer°av

1. klassen, men då den beslutade nya musikorganisationen för armén icke
vore _ avsedd att träda i tillämpning under nästkommande budgetår, syntes
ändring av löneplanen för arméns manskap av denna anledning nu icke behöva
vidtagas.

Med hänsyn till de vid marinen sålunda tillkomna beställningarna hade
lönenämnden i sitt förslag till löneplan för manskap vid marinen intagit
flaggkorprals- och högbåtsmansbeställningar samt de löner, beställningshavarna
jämlikt merberörda proposition ägde uppbära, varjämte nämnden i en
till löneplanen fogad anmärkning infört en bestämmelse, att högbåtsman
ägde att 36 månader, efter det sista löneförhöjningen i lönegraden tillträtts,
komma i åtnjutande av en lön till belopp av 1,896 kronor.

I kungörelsen den 4 maj 1923 (nr 101) om ändrad lydelse av 2 § i rnanskapsavlöningsreglementet,
genom vilken kungörelse de nu utgående manskapslönerna
fastställts, hade i anslutning till motsvarande bestämmelser i
kungörelsen den 9 juni 1922 (nr 333) införts ett stadgande, att i fråga om
manskap, som icke tagit anställning eller rekapitulerat efter utgången av
juni månad 1923 och som ej heller efter samma tidpunkt karlskrivits från
skeppsgossekåren, dittills gällande bestämmelser skulle tillämpas. Då den
nya löneplanen för manskap vid marinen icke borde föranleda ändring
i dessa bestämmelser, hade lönenämnden i sitt förslag angående utsträckt
tillämpning av manskapsavlöningsreglementet samt ändrad lydelse av 2 §
i samma reglemente, att träda i kraft den 1 juli 1926, såsom övergångsbestämmelse
intagit ett stadgande, att ifråga om manskap, som icke tagit anställning
eller rekapitulerat efter utgången av juni månad 1923 och som ej
heller efter samma tidpunkt karlskrivits från skeppsgossekåren, dittills gällande
bestämmelser skulle lända till efterrättelse.

Slutligen syntes, med hänsyn till att korpral, som före befordran till
flaggkorpral åtnjutit lön enligt den löneplan, som gällt före den 1 juli
1922, vid sådan befordran skulle kunna komma att erhålla lägre lön än vad
honom dessförinnan tillkommit, såsom övergångsbestämmelse böra stadgas,
att, därest sa skulle ske, han icke finge lida minskning i den avlöning, han
omedelbart före befordran ägt uppbära.

8

Departements chefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 70.

Såsom förut erinrats, har den av 1921 års riksdag beslutade löneregleringen
för personal vid armén och marinen erhållit definitiv karaktär beträffande
manskapet, under det att avlöningsbestämmelserna för officerare
och underofficerare med vederlikar antagits år för ar. Härvid har förutsatts,
att frågan om sagda avlöningsbestämmelsers definitiva fastställande skulle
upptagas i samband med den nya försvarsorganisationens genomförande.
Lönenämnden har nu funnit det böra ytterligare anstå med framläggande
för riksdagen av sådana definitiva bestämmelser.

Ehuru det givetvis från vissa synpunkter vore önskvärt, att definitivt avlöningsreglemente
för officerare och underofficerare med vederlikar kunde
föreläggas 1926 års riksdag, synas dock, på sätt lönenämnden närmare framhållit,
åtskilliga skäl tala häremot. Särskilt torde böra beaktas den omständigheten,
att de sista överföringarna till övergångsstat icke komma att
äga rum förrän under budgetåret 1927—1928. Då den definitiva löneregleringen
är avsedd att träda i tillämpning endast beträffande den personal,
som efter övergången till den nya organisationen kommer att kvarsta a aktiv
stat, bör redan av denna anledning ikraftträdandet av ett sådant avlöningsreglemente
äga rum först sedan överföringen av personal till övergångsstat
helt verkställts. Jag finner mig vid sådant förhållande böra ansluta mig till
lönenämndens förslag om ytterligare förlängning av det provisoriska officersavlöningsreglementets
giltighetstid. Eramställning härom torde alltså böra
göras hos riksdagen. I sammanhang härmed torde böra framläggas de av
den nya organisationen betingade avlöningsbestämmelserna. Berörda bestämmelser,
som innefatta dels eu utsträckt tillämpning av officersavlöningsreglementet
å vissa beställningshavare, dels ändring av vissa föreskrifter i
reglementet, dels ock komplettering av nu gällande tjänsteförteckning, böra
givetvis även vara av provisorisk karaktär. Lönenämnden har sammanfört
dessa bestämmelser i ett särskilt kungörelseförslag.

Såsom framgår av lönenämndens motivering, hava uti sistnämnda förslag
i huvudsak iakttagits samtliga de organisationsförändringar, som komma att
utöva inflytande i avlöningshänseende. Sedan numera i statsverkspropositionen
tagits närmare ståndpunkt beträffande tiden för genomförandet av de
olika organisationsförändringarna, torde anledning saknas att i förevarande
sammanhang taga hänsyn till andra organisationsförändringar än dem, som
avses att bliva genomförda redan under budgetåret 1926 1927. På grund

härav torde vissa jämkningar böra företagas i lönenämndens förslag. Sålunda
torde i bestämmelsen om att till vissa beställningshavare skola, i enlighet
med föreskrifterna i vederbörliga stater, utgå arvoden till samma belopp
som den lön, vilken tillkommer beställningsliavarna i motsvarande
lönegrad, icke behöva beröras militärbefälet för Övre Norrland, Svea livgarde
(stridsvagnsbataljonen) och T juft värn sartilleriregementet. Vidare torde
den nuvarande föreskriften angående arvode till chefen för remonteringsstyrelsen
böra bibehållas. Slutligen torde i tjänsteförteckningen under rubriken
Officerare m. fl. icke behöva upptagas beställningar för militärbefälhavaren
för övre Norrland, brigadchefer och musikdirektörer vid infanteri
regementena.

9

Kungl. Maj ds proposition nr JO.

På sätt framgår av statsverkspropositionen till innevarande års riksdag,
delar jag den av lönenämnden uttalade uppfattningen, att de nytillkomna
radioingenjörs-, flygingenjörs- ock flygöveringenjörsbeställningarna tillsvidare
böra tillsättas allenast på förordnande.

I fråga om manskapsavlöningsreglementet inskränker sig lönenämndens
förslag till de bestämmelser, som äro nödvändiga på grund av försvarsväsendets
omorganisation. Sagda förslag föranleder från min sida icke någon
erinran.

Sedan departementschefen härefter uppläst

dels förslag till kungörelse angående utsträckt tillämpning av avlöningsreglementet
den 29 juni 1921 (nr 388) för officerare och underofficerare samt
civilmilitära beställningshavare på aktiv stat m. fl. vid armén och marinen
m. m. (bilaga A),

dels ock förslag till kungörelse angående utsträckt tillämpning av avlöningsreglementet
den 29 juni 1921 (nr 389) för fast anställt manskap vid
armén och marinen samt ändrad lydelse av 2 § i samma reglemente (bilaga
B),

hemställer departementschefen, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

1) medgiva, att förenämnda avlöningsreglemente den 29 juni 1921 för
officerare och underofficerare samt civilmilitära beställningshavare på aktiv
stat m. fl. vid armén och marinen med i nämnda reglemente vidtagna
ändringar må äga provisorisk tillämpning under tiden 1 juli 1926—30 juni 1927,
dock att, i den mån de vid 1925 års riksdag beslutade ändringarna av försvarsväsendets
organisation träda i kraft, vad i nyssnämnda under bilaga A
upptagna kungörelseförslag stadgas skall lända till efterrättelse;

2) godkänna innehållet i omförmälda under bilaga B upptagna kungörelseförslag.

Yad föredragande departementschefen sålunda hemställt,
däri statsrådets övriga ledamöter instämma, behagar
Hans Maj:t Konungen bifalla samt förordnar, att
proposition i ämnet av den lydelse, bilaga vid detta
protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

W. G. 0. Montgomery.

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 70.

Bil. A.

Förslag

till

kungörelse angående utsträckt tillämpning av avlöningsreglementet den
29 juni 1921 (nr 388) för officerare och underofficerare samt civilmiiitära

heställningshavare på aktiv stat m. fl. vid armén och marinen m. m.

Härigenom förordnas, att, i den mån de vid 1925 års riksdag beslutade
ändringarna av försvarsväsendets organisation under budgetåret 1926—1927
träda i kraft, här nedan meddelade bestämmelser skola lända till efterrättelse
vid tillämpningen av avlöningsreglementet den 29 juni 1921 för
officerare och underofficerare samt civilmilitära beställningshavare på aktiv
stat m. fl. vid armén och marinen.

1. Yad i avlöningsreglementet stadgas beträffande där avsedda beställningshavare
skall i tillämpliga delar gälla för motsvarande beställningshavare
vid flygvapnet.

2. Föreskrifterna i 9 § 1 mom. i avlöningsreglementet skola gälla jämväl
beträffande major (kommendörkapten av 2. graden), vilken förordnas
eller placeras som byråchef i flygstyrelsen.

3. Till vissa beställningshavare vid arméns undervisningsverk skola,
i enlighet med föreskrift i vederbörlig stat, utgå arvoden till samma belopp
som den lön, vilken tillkommer beställningshavare i motsvarande lönegrad;
skolande beträffande ifrågavarande beställningshavare de i 1 och 2 kap. av
avlöningsreglementet meddelade bestämmelser i tillämpliga delar lända till
efterrättelse.

4. Följande stadganden i avlöningsreglementet skola upphöra att gälla,
nämligen

a) stadgandet i 9 § 1 mom. om rätt för innehavare av till 4. lönegraden
hänförd beställning såsom chef för artilleristaben eller chef för artilleri- och
ingenjörhögskolan att åtnjuta lön i 12. löneklassen enligt den under 5 § intagna
löneplanen för officerare m. fl. (O);

b) stadgandet i 31 § angående rätt för innehavare av beställningen såsom
överläkare med bataljonsläkares lön vid garnisonssjukhuset i Stockholm att
såsom förhöjning av lönen i vederbörlig lönegrad uppbära särskilt arvode;
samt

c) stadgandet i 36 § angående arvoden till chefen för ridskolan samt
chefen för skjutskolan för infanteriet och kavalleriet.

5. I nedanstående tillägg till den vid avlöningsreglementet fogade tjänsteförteckningen
angivas vissa beställningar, som antingen tillkommit genom
den nya försvarsorganisationen eller genom densamma erhållit förändrad
placering i lönehänseende eller ock äro avsedda att ersätta vissa i nu gällande
tjänsteförteckning upptagna beställningar.

Kungl. May.ts proposition nr 70.

Officerare in. fl. (O).

11

Lönegrad.

Bes

tällningar

vid

armén.

marinen.

flygvapnet.

l:a lönegraden ..............

_

_

_

2:a lönegraden ...............

Musikdirektör vid
flottan.

Löjtnant.

Marinintendent av 2.
graden.

3:e lönegraden ...............

Kapten.

Marinintendent av 1.
graden.

4:e lönegraden ...............

Chefen för ridskolan.

Maj or.

Kommendörkapten
av 2. graden.

Förste marininten-dent av 2. löne-klassen.

S:e lönegraden ...............

Chefen för artilleri-och ingenjörhög-skolan.

Chefen för skjutsko-lan för infanteriet
och kavalleriet.

Chefen för underoffi-cersskolan m. m.

Överstelöjtnant.

Kommendörkapten
av 1. graden.

Förste marininten-dent av 1. löne-klassen.

6:e lönegraden ...............

Chefen för artilleri-staben.

Mil itärb efälhavaren
på Gotland.

Överste.

Kommendör.

7:e lönegraden ...............

—

—

—

8:e lönegraden ...............

Chefen för flygvap- j
net.

Underofficerare in. fl. (Uo).

Lönegrad.

Bes

tällningar

vid

armén.

marinen.

flygvapnet.

l:a lönegraden ...............

_

2:a lönegraden ...............

—

—

Sergeant.

3:e lönegraden ...............

—

Musiks tyckjunkare.

Fanjunkare.

4:c lönegraden ...............

—

Förrådsfö Tvättare.

Förrådsförvaltare.

Civilmilitär personal in. fl. (C).

Lönegrad.

Beställningar vid

armén.

marinen.

flygvapnet.

l:a lönegraden...............

2:a lönegraden ...............

3:e lönegraden ...............

V apenhantverkare.

Förrådsvaktmästare.

Vapenhantverkare.

Tyghan tv erkare.

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 70.

Lönegrad.

Bes

tällningar

vid

armén.

marinen.

flygvapnet.

4:e lönegraden ............

—

—

Verkmästare av 2.
klassen.

5:e lönegraden ............

—

—

—

6:e lönegraden ............

—

—

Verkmästare av 1.
klassen.

7:e lönegraden ............

—

—

—

8:e lönegraden ............

—

—

—

9:e lönegraden ............

—

—

B atalj onsläkare.

10:e lönegraden ............

—

—

Flygingenjör.

ll:e lönegraden ............

Överläkare vid garni-sonssjukhuset i
Stockholm.

Flygingenjör.

12:e lönegraden ...........

Kadi oingenjör.

—

Flygingenjör.

13:e lönegraden ............

—

—

Flygingenjör.

14:e lönegraden ............

—

—

Flygöveringenjör.

15:e lönegraden ............

—

—

—

16:e lönegraden ............

—

—

—

Kungl. Maj:ts proposition nr 70.

IO

O

Bil. B.

Förslag

till

kungörelse angående utsträckt tillämpning av avlöningsreglementet den
29 juni 1921 (nr 3S9) för fast anställt manskap vid armén och marinen
samt ändrad lydelse av 2 § i samma reglemente.

Härigenom förordnas, dels att vad i avlöningsreglementet den 29 juni
1921 för fast anställt manskap vid armén och marinen med däri sedermera
gjorda, ändringar stadgas beträffande manskap vid armén skall i tillämpliga
delar gälla för manskap vid flygvapnet, med iakttagande av de särskilda
föreskrifter, Kungl. Maj:t finner skäl utfärda beträffande manskap, som övergått
från marinen till flygvapnet, dels och att 2 § i nämnda reglemente skall
i nedan angivna delar hava följande ändrade lydelse:

Lön utgår--— beräknad tjänstetid.

Löneplan för manskap vid armén (Ma).

Löneplan för manskap vid marinen (Mm).

Löne-

grad.

Beställningshavare.

Be-

gyn-

nelse-

lön.

Lön

efter en

tjänstetid av

12

måna-

der.

24

måna-

der.

36

måna-

der.

48

måna-

der.

60

måna-

der.

72 | 84 | 96 J

måna- måna- i måna-der. der. j der.

3

Flaggkorpral............

1,512

1,608

1,704

1.800 1,896 1,992

2

Korpral (högbåtsman)

1,140

1,140

1,140

1,320

1,416

1,512

1,608 1 1,704: 1.800

1

Menig.....................

600

720

840

1,020

1.116

1,212

1,308] 1,404] 1.500

Anm. Högbåtsman äger att 36 månader efter det sista löneförhöjningen i lönegraden tillträtts
komma i åtnjutande av en lön till belopp av 1,896 kronor.

Denna kungörelse träder i kraft den 1 juli 1926, dock att i fråga om manskap,
som icke tagit anställning eller rekapitulerat efter utgången av juni
månad 1923 och som ej heller efter samma tidpunkt karlskrivits från skeppsgossekåren,
dittills gällande bestämmelser skola lända till efterrättelse.

Flaggkorpral, som vid befordran till denna beställning åtnjöt lön enligt
den före den 1 juli 1922 gällande löneplan, må icke, därest vid befordran
till flaggkorpral lönen enligt den i denna kungörelse fastställda löneplan
skulle komma att utgå med lägre belopp än vad honom dessförinnan tillkommit,
lida minskning i den avlöning, han omedelbart före befordran ägt
uppbära.