Kungl. Maj:ts proposition nr 56.
1
tfr 56.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående pensionsförhättring
åt f. d. tygförvaltaren C. R. Mohlin; given
Stockholms slott dem 29 januari 1926.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF.
P. Albin Hansson.
Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 29 januari 1926.
Närvarande:
Statsministern Sandler, ministern för inrikes ärendena Undén, statsråden
Nothin, Svensson, Hansson, Linders, Schlyter, Larsson, Wigforss,
Möller, Levinson.
Departementschefen, statsrådet Hansson anför:
Med bifall till Kungl. Maj:ts i proposition till 1919 års lagtima riksdag
(nr 276) därom gjorda framställning beviljade riksdagen medel för beredande
av pensionsförbättring åt viss personal vid armén.
Enligt de av riksdagen godkända, genom kungörelse den 20 augusti 1919
(nr 538) fastställda grunderna för ifrågavarande pensionsförbättring stadgades
såsom villkor för erhållande av nämnda förmån, bland annat, att vederbörande
avgått ur tjänsten efter uppnådd åldersgräns. Uti det av arméns och marinens
avlöningssakkunniga den 14 februari 1919 avgivna betänkande med förslag
i ämnet, som låg till grund för nyssnämnda proposition, framhöllo emellertid
de sakkunniga, att, därest fråga skulle uppkomma om pensionsförbättring
Bihang till riksdagens protokoll 1926. 1 samt. 46 höft. (Nr 56—57.) ns sb 1
2
Kungl. Mctj:ts proposition nr 56.
för tjänstinnehavare, som till följd av olycksfall i tjänsten eller eljest
till följd av skada eller sjukdom, vanförliet eller lyte befunnes för framtiden
oförmögen till tjänstgöring och på grund härav måste före uppnådd
pensionsålder avgå med viss pension, sådan fråga torde särskilt böra undeiställas
riksdagens prövning.
I proposition till 1922 års riksdag (nr 171) framlades förslag rörande
vissa reviderade grunder för ifrågavarande pensionsförbättring i syfte,
bland annat, att bestämmelserna om pensionsförbättring skulle vinna anslutning
till det från och med ingången av år 1922 tillämpade nya
avlöningssystemet. Sedan propositionen av riksdagen bifallits, utfärdades
kungörelse i ämnet den 15 juni 1922 (nr 336). I denna kungörelse
har ovan berörda villkor för erhållande av pensionsförbättring bibehållits.
Enligt punkten 8 i pensioneringsgrunderna för arméns befäl och underbefäl
med vederlikar, sådan denna punkt lyder enligt kungörelsen den 17
september 1914 (nr 266), är löntagare, som icke uppnått den för rätt
till fyllnadspension i den tjänst han innehar stadgade levnadsålder, men
som, efter att under tre på varandra följande år på grund av sjukdom,
vanförhet eller lyte varit ur stånd att tjänstgöra, finnes för framtiden
till tjänstgöring oförmögen, skyldig att från tjänsten avgå, mot åtnjutande
av pension av statsmedel till belopp, motsvarande pension jämte fyllnadspension
i den tjänst han innehar.
Med tillämpning av denna bestämmelse meddelades tygförvaltaren av
l:a klassen vid artilleriets fabriker och tyganstalter Carl Richard Mohlm
genom kungl. brev den 20 mars 1925 avsked från innehavande beställning,
med rätt för honom att från och med dagen näst efter erhållet
avsked under sin återstående livstid åtnjuta pension från allmänna indragningsstaten,
motsvarande pension och fyllnadspension uti innehavande
tjänst, utgörande ett belopp av 1,600 kronor.
Uti en till Kungl. Maj:t ingiven skrift har nu Mohlin anhållit att,
utöver sagda pensionsförmån, komma i åtnjutande av pensionsförbättring.
Gcneralfälttygmästaren och inspektören för artilleriet har tillstyrkt ifrågavarande
ansökning.
Direktionen över arméns pensionskassa har den 26 mars 1925 avgivit
utlåtande i ärendet och därvid anfört, att Mohlin, som vore född den 11
mars 1873, vid sitt avsked haft eu levnadsålder av 52 år 9 dagar och
en tjänstetid efter tjugonde åldersåret av 31 år 4 månader 20 dagar
samt åtnjutit lön i 7:e lönegraden å den i avlöningsreglementet den 29 juni
1921 (nr 388) fastställda löneplanen för civilmilitär personal.
Vidare erinrade direktionen, att uti ovanberörda kungörelse den 15 juni
1922 pensionsförbättringens belopp icke komme direkt till synes, utan
3
Kungl. Maj:ts proposition nr 56.
både för varje lönegrad angivits ett sammanlagt pensionsbelopp (kassapension
+ fyllnadspension + pensionsförbättring), vadan alltså skillnaden
mellan detta belopp och vad som enligt gällande pensioneringsgrunder
tillkomme vederbörande i kassapension och fyllnadspension komme att
utgöra pensionsförbättringen. För den lönegrad, Mohlin vid avskedet
tillhört, hade sålunda sammanlagda pensionsbeloppet angivits till 3,050
kronor, och då Mohlin tillerkänts 1,600 kronor pension från allmänna
indragningsstaten, motsvarande pension och fyllnadspension i innehavande
tjänst, skulle pensionsförbättringen för honom vid normal avgång uppgått
till 1,450 kronor. Som Mohlin emellertid avgått före uppnådd pensionsålder,
60 år, vore dessa bestämmelser icke utan vidare å honom tillämpliga,
men ansage direktionen med rättvisa och billighet överensstämmande,
att han erhölle pensionsförbättring. Beträffande storleken av pensionsförbättringen
ansåge direktionen, att då Mohlin vid sitt avsked innehaft
en tjänstetid efter tjugonde åldersåret av 31 år 4 månader 20 dagar,
densamma borde utgå med helt belopp eller 1,450 kronor. Direktionen
hemställde, att framställning måtte göras hos riksdagen om beviljande åt
Mohlin av pensionsförbättring till belopp av 1,450 kronor för år, att utgå
från allmänna indragningsstaten från och med den 21 mars 1925.
I ärendet har statskontoret den 7 april 1925 avgivit utlåtande och
därvid anfört, att enligt ovanberörda kungörelse den 15 juni 1922 vore
bland förutsättningarna för att komma i åtnjutande av pensionsförbättring
stadgat, att avgången in- tjänst skulle vara föranledd av uppnådd åldersgräns.
Emellertid hade i sådana fall, där vederbörande nödgats till följd
av skada i tjänsten eller på grund av sjukdom lämna tjänsten före nämnda
levnadsålder, pensionsförbättring plägat genom särskild framställning till
riksdagen utverkas. Härvid hade pensionsförbättringen bestiimts till belopp,
motsvarande vad vederbörande i sådant avseende skulle hava bekommit,
om nämnda kungörelse varit direkt tillämplig; dock att där vederbörande
bekommit sjukpension och icke vid avgången innehade föreskrivet antal
tjänstår för ålderspension, pensionsförbättringen bestämts till sådant belopp,
att sammanlagda pensionsförmånen därigenom avpassats i enlighet med
den civila pensionslagens föreskrifter rörande sjukpension. På grund härav
och då, med hänsyn till vad direktionen över arméns pensionskassa i ärendet
uPPtyst, hel pensionsförbättring borde i detta fall beredas, syntes det icke
vara något att erinra mot vad direktionen föreslagit, varför statskontoret
alltså tillstyrkte vidtagande av åtgärd i enlighet med direktionens hemställan.
bindel abeiopande av vad i ärendet förekommit finner även jag mig
böra tillstyrka, att Mohlin beredes pensionsförbättring till belopp av 1,450
kronor för år, att, liksom honom tillkommande pension, å allmänna indragningsstaten
utgå från och med den 21 mars 1925. Pensionsförbättringen
torde böra åtnjutas i enlighet med bestämmelserna i förut omförmälda
kungörelse den 15 juni 1922.
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 56.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,
att f. d. tygförvaltaren av l:a klassen vid artilleriets fabriker och tyganstalter
Carl Richard Mohlin må från och med den 21 mars 1925 under
sin återstående livstid uppbära pensionsförbättring till belopp av 1,450
kronor för år räknat, att utgå från allmänna indragningsstaten och åtnjutas
i enlighet med bestämmelserna i kungörelsen den 15 juni 1922 (nr 336)
med grunder för pensionsförbättring åt officerare och underofficerare samt
civilmilitära beställningsliavare vid armén och marinen.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagar Hans Maj:t Konungen lämna bifall
samt förordnar, att proposition av den lydelse, bilaga
vid detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Alf Ewerlöf.