Kungl. Maj:ts proposition Nr. 47.

1

Nr 47.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående ny- och ombyggnader
vid den Skytteanska lappfolkskolan i Tärna; given
Stockholms slott den 22 januari 1926.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

GUSTAF.

Olof Olsson.

Utdrag av protokoll över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 22
januari 1926.

Närvarande:

Statsministern Sandler, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Olsson, Nothin, Svensson, Hansson, Linders, Schltter, Larsson,
Wigforss, Möller, Levinson.

Departementschefen, statsrådet Olsson yttrar härefter:

Under åttonde huvudtiteln, punkten 148, i årets statsverksproposition har
Kungl. Maj:t på min hemställan föreslagit riksdagen att, i avbidan på den,
proposition i ämnet, som kunde varda riksdagen förelagd, i riksstaten under
nämnda huvudtitel beräkna för ny- och ombyggnader vid Skytteanska lappfolkskolan
i Tärna ett extra reservationsanslag av 75,000 kronor.

Sedan ifrågavarande ärende, vilket vid tiden för statsverkspropositionens
avgivande ännu icke befann sig i det skick, att ett definitivt förslag kunde
av mig framläggas, numera undergått ytterligare erforderlig handläggning
inom ecklesiastikdepartementet, anhåller jag att få ånyo föredraga det inför
Kungl. Maj:t.

Bihang till riksdagens protokoll 1926. 1 saml. 38 käft. (Nr 47.)

Ny- och ombyggnader

vid Skytteanska
lappfolkskolan
i
Tärna.

1

2

Historik.
Nuvarande
organisation
och anslag.

Kung!. Maj:ts proposition Nr 47.

Det torde vara på sin plats, att jag först i största korthet redogör för
skolans tillkomst och utvecklingshistoria samt nuvarande organisation och
ställning i anslagshänseende.

Den Skytteanska skolan är en av de äldsta anstalter för folkundervisning
i Sverige och den första inom lappmarken. Den inrättades år 1619 i
Piteå på befallning av Gustaf II Adolf. Skolan var avsedd för lappbarn
och har alltifrån sin tillkomst varit anordnad såsom internat. År 1632 förlädes
skolan till Lycksele. Samtidigt utfärdade konungen stiftelsebrev för
skolan samt fullmakt för riksrådet Johan Skytte att vara direktör över det
lapska skolväsendet. Till skolans underhåll donerade Skytte en summa
penningar, varjämte vissa hemmansräntor och kronotionden anslogos för
samma ändamål. Under senare hälften av 1700-talet fråntogs skolan en
betydlig del av denna dess egendom för att användas till andra allmännyttiga
ändamål inom lappmarken. Härigenom undergrävdes skolans verksamhet
i avsevärd grad. År 1865 flyttades skolan till Tärnafors i Tärna
kapellförsamling, eu förläggningsort, som dock snart visade sig olämplig på
grund av sitt isolerade läge, vartill kom att de av skolan därstädes disponerade
lokalerna voro bristfälliga. I enlighet med beslut av 1895 års riksdag
flyttades därför skolan till sin nuvarande plats i närheten av Tärna församlings
kyrka.

Såsom bidrag till bestridande av kostnaderna för uppförande därstädes
av ett folkskolehus jämte ett barnhem och ett uthus anvisade nämnda riksdag
ett belopp av 15,500 kronor, under villkor att byggnadernas uppförande
ombesörjdes av Tärna församling och att övriga kostnader därför bestredos
av församlingen, varemot byggnadernas framtida underhåll övertogs av staten.
I övrigt stadgades såsom villkor för statsanslaget bland annat, att
skolan skulle mottaga såsom lärjungar dels i främsta rummet barn av lapska
föräldrar, dels ock församlingens övriga barn till det antal, som där
lämpligen kunde undervisas jämte lappbefolkningens barn, att en föreståndarinna
och hushållerska skulle anställas vid barnhemmet och hennes lön
utgå av statsmedel, varemot församlingen skulle svara för avlöning åt övrig
tjänstepersonal samt bestrida lyse, vedbrand, tvätt och renhållning vid barnhemmet
ävensom upplysning, uppvärmning och renhållning av skollokalen.
I skolan skulle såsom ''dittills på statens bekostnad underhållas frielover och
halvpensionärer till visst antal, varemot övriga elever, som där intoges,
skulle underhållas i barnhemmet utan kostnad för statsverket.

Statsverkets andel i kostnaderna för den årliga driften av läroanstalten
utgingo från lappmarks ecklesiastikverk.

Från sistnämnda anslag anvisades sedermera dels den 20 september 1901
ett belopp av högst 2,000 kronor till uppförande av eu tvätt- och bagarstuga
vid barnhemmet, dels ock den 15 mars 1907 ett belopp av 5,167
kronor 90 öre till reparations- och ombyggnadsarbeten vid skolan m. in.

Genom beslut av 1919 års riksdag utbrötos kostnaderna för skolans uppehållande
från förslagsanslaget till lappmarks ecklesiastikverk, folkbildningsändamål,
och för ändamålet uppfördes i riksstaten ett särskilt ordinarie förslagsanslag
å 7,000 kronor. Detta anslag höjdes av 1922 års riksdag till

9,000 kronor och bestämdes av 1923 års riksdag till sitt nuvarande belopp,
10,600 kronor.

Den av Kungl. Maj:t den 17 juli 1925 för budgetåret 1925—1926 fastställda
staten för skolan har följande utseende:

Kungl. May.ts proposition Nr. 47.

3

1 folkskollärarinna:

lön...........................

särskilt lönetillägg...............

» ortstillägg...............

ersättning för bränsle och lyse......

1 föreståndarinna för barnhemmet, jämte
fri, tjänlig bostad, fritt bränsle och lyse
samt under den tid, undervisningen
varar, fri kost:

lön ..........................

särskilt lönetillägg ...............

Ersättning till skoldistriktet för underhåll
och beklädnad av 8 frielever, högst . .
Ersättning till skoldistriktet för bränsle,
lyse och kosthåll åt föreståndarinnan.

kronor

»

1,900: —

200: —

300: —

250: kronor

2,650:

1,200: —

»

100: —

1,300:

>

5,600: —

»

650: — »

6,250:

, högst

300:

Summa kronor

10,500:

Ifrågavarande skola motsvarar för närvarande till sin organisation närmast
en folkskola enligt typen litt. D i undervisningsplanen för rikets folkskolor
d. v. s. en mindre folkskola. Den omfattar endast tre årsklasser och
saknar underlag av småskola. Första klassen är följaktligen i realiteten
intet annat än en ettårig småskola, i vilken barn av olika åldrar och med
högst olika förkunskaper undervisas.

I det med skolan förenade barnhemmet hava hittills varit intagna åtta
hel- och tio halvpensionärer. De åtta helpensionärerna hava helt underhållits
av statsmedel. Såsom bidrag till halvpensionärernas underhåll hava
från vederbörande inackorderingsanslag utgått 80 kronor årligen för varje
pensionär.

I skrivelse den 4 december 1918 gjorde domkapitlet i Luleå framställning
hos Kungl. Maj:t i fråga om anordnande av bättre lokaler för skolan och
barnhemmet m. m. Med anledning härav uppdrogs genom beslut den 9
maj 1919 åt domkapitlet att inkomma till Kungl. Maj:t med fullständigt
förslag angående ordnandet av Skytteanska skolan och det därmed förenade
barnhemmet samt lämpligaste sättet för erhållande av för skolan och hemmet
behövliga lokaler.

På grundval av en utav folkskolinspektören N. J. F. Almkvist verkställd
utredning i ämnet framlade domkapitlet ett den 9 juni 1920 dagtecknat
sådant förslag, åtföljt av genom arkitekten D. Frykholm i Lycksele utarbetade
ritningar till om- och nybyggnad vid skolan.

Almkvist lämnar i sin utredning en utförlig redogörelse för de allmänna
förhållandena inom Tärna församling med avseende å befolkning, läge, kommunikationer,
kommunens ekonomiska ställning m. m.

Han konstaterar församlingens vidsträckthet och ringa folkmängd, dess
avskildhet och befolkningens stora fattigdom. Församlingen räknas med
hänsyn till dess ekonomiska ställning till de svagaste i riket. Den beskatt -

Almkvists
utredning
och förslag
år 1920.

4

Kungl. Maj:ts proposition Nr 47.

ningsbara inkomsten utgjorde år 1919 kronor 48,278:—. Uttaxeringen per
inkomsthundra, inberäknat vägskatt och landstingsskatt, uppgick samma år
till 21 kronor 12 öre.

Vidare redogöres ingående för skolväsendets ställning och behov:

Skolväsendet vore i Tärna församling i hög grad efterblivet. Intill år
1918 utgjorde Skytteanska skolan församlingens enda egentliga folkskola.
Sistnämnda år inrättades ytterligare en fast folkskola. I övrigt funnes inom
församlingen uteslutande flyttande mindre folkskolor. Endast den Skytteanska
skolan hade egna lokaler. Eljest förhyrdes såväl undervisningslokaler
som lärarbostäder av befolkningen. Dessa lokaler och bostäder voro i hög
grad otillfredsställande, i åtskilliga fall rent av hälsovådliga.

För att församlingens skolväsende skulle bliva någorlunda nöjaktigt ordnat,
krävdes en omorganisation, varigenom församlingen erhölle fyra folkskolor,
fem småskolor, åtta fasta mindre folkskolor samt en flyttande mindre
folkskola. Härigenom skulle bliva möjligt att bereda undervisning åt omkring
230 av församlingens 338 skolpliktiga barn, utan att de behövde
lämna sina hem. Återstoden, omkring 110 barn, måste för skolgång inackorderas
antingen genom föräldrarnas försorg eller genom bidrag av statsmedel.

På grund av sin svaga ekonomiska ställning ägde församlingen icke förmåga
att på egen bekostnad uppföra de för eu dylik omorganisation erforderliga
byggnaderna. Blott en möjlighet funnes till skolväsendets ordnande,
nämligen att församlingen kraftigt understöddes av staten.

Närmast borde de statliga åtgärderna till skolväsendets upphjälpande i
Tärna församling inriktas på den Skytteanska skolan. Härom anför Almkvist
huvudsakligen följande:

Enligt vad av de förut lämnade uppgifterna framgår föreligger ett mycket
starkt behov av ett skolhem i Tärna församling. Den lämpligaste platsen
för ett sådant anser Almkvist vara kyrkbyn. Där finnes emellertid redan
det Skytteanska barnhemmet, som dock lämnar utrymme endast för 18
barn, under det att, på sätt ovan nämnts, omkring ett 100-tal skolpliktiga
barn måste genom inackordering beredas tillfälle till skolgång även efter en
sådan allmän omorganisation av skolväsendet i församlingen, som av Almkvist
ansetts behövlig. Att hava två internat av ungefär samma typ förlagda
till samma plats skulle givetvis vara olämpligt, icke minst ur kostnadssynpunkt.
Såväl Almkvist som Frykholm hade därför under utredningens
gång kommit till det resultatet, att den lyckligaste lösningen av
frågan vunnes, om det Skytteanska barnhemmet finge uppgå i ett blivande
skolhem och förenas med detta till en institution, förlagd till den Skytteanska
skolans tomtområde. Det nya barnhemmet borde kunna bereda plats dels
för de 18 pensionärerna i det hittillsvarande Skytteanska internatet, vilka
samtliga 18 borde göras till frielever med hänsyn till det på grund av befolkningens
fattigdom stora behovet av friplatser, dels ock för ytterligare 22
skolpliktiga barn, alltså tillsammans 40.

I samband med nu angivna förändring borde den Skytteanska skolan omändras
till en folkskola av första B-formen med underlag av särskild småskola
litt. b.

Vid barnhemmet borde vara anställda en föreståndarinna, en biträdande
föreståndarinna, en tjänarinna och en lärare i skomakeri.

o

Kung!,. Maj:ts proposition Nr 47.

För folkskolan behövdes efter omorganisationen tre lärarkrafter, nämligen
en folkskollärare, en folkskollärarinna och en småskollärarinna,

Genomförandet av berörda omorganisation krävde följande utrymmen:

1 ro) barnhemsbyggnaden: en hall, ett kök med jungfrukammare, ett

slöjdrum för gossar, ett slöjdrum för flickor, fyra sovsalar, bostadsrum
för föreståndarinnorna, isoleringsrum, garderober och kontor, torkvind samt
källare;

2:o) skolhusbyggnaden: tre lärosalar, kapprum, tillika gymnastikrum, materialrum,
samlingsrum för lärarna samt ett biblioteksrum;

3:o) bostadshuset: eu lägenhet för folkskollärare, en för folkskollärarinna
och eu för småskollärarinna;

4:o) uthus, inrymmande tvättstuga, finsk badstu, förrådsrum, vedbod samt
hemlighus.

De sålunda nödvändiga lokalerna kunde erhållas antingen därigenom, att
det nuvarande barnhemmet omändrades till skolhem och skolbyggnaden till
bostadshus, i vilket fall ett nytt skolhus måste uppföras, eller ock på sådant
sätt, att det nuvarande barnhemmet ombyggdes till skolhus och skolbyggnaden
till bostadshus, i vilket fall nybyggnad för skolhemmet måste äga
rum. Almkvist förordade för sin del det senare alternativet, till vilket
också Frykholm utarbetat detaljerade förslagsritningar och kostnadsberäkningar.

Ny- och ombyggnadskostnaderna beräknades enligt det Almkvist-Frykholmska
förslaget till i runt tal 140,000 kronor, varav 5,000 kronor för
anskaffning av nya inventarier.

Årskostnaderna för skolan med skolhemmet uppskattades efter omorganisationen
komma att uppgå till omkring 33,000 kronor.

Beträffande sistnämnda kostnader må här anmärkas följande:

Enligt Almkvists förslag skulle för varje i skolhemmet intaget barn utgå
statsbidrag med ett fixt belopp, som av Almkvist föreslogs till lägst
250 kronor. Totalkostnaden för 40 barn skulle således utgöra 10,000
kronor.

För ved, lyse, renhållning m. m. beräknades årligen 3,300 kronor.

Återstoden av förenämnda belopp å 33,000 kronor utgöres av löner, inberäknat
dyrtidstillägg, till den vid skolhemmet och skolan anställda personalen.

I sistberörda hänseende innebär Almkvists förslag, att lärarpersonalen
skall åtnjuta lön i enlighet med vad som är föreskrivet beträffande lärare
i svensktalande lappmarksförsamlingar samt folkskolläraren därutöver ett
särskilt ortstillägg å 300 kronor. För skolhemsföreståndarinnan föreslås
samma löneförmåner som för föreståndarinna vid skolhem i allmänhet. Den
biträdande föreståndarinnan, vartill någon motsvarighet icke finnes vid andra
skolhem, anses böra åtnjuta ett årligt arvode å 1,000 kronor, ett särskilt
lönetillägg å 100 kronor, dyrtidstillägg såsom för extra ordinarie småskollärarinna,
fri bostad, fritt bränsle ävensom under den tid, hemmets verksamhet
pågår, fri kost.

För tjänarinnan beräknas en årslön av 450 kronor samt fri bostad och fri
kost.

Läraren i skomakeri anses böra åtnjuta en timlön av 2 kronor 50 öre,
vilket med ett beräknat timantal av 150 gör ett årsarvode av 375
kronor.

Samtliga årskostnader föreslås skola helt utgå av statsmedel.

6

Domkapitlet i
Luleå 1920.

Länsstyrelsen
i Umeå
1920.

Skolöverstyrelsen
1921.

Byggnadsstyrelsens
förslag
av år
1922.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 47.

Domkapitlet anslöt sig i princip helt till det av Almkvist uppgjorda omorganisationsförslaget
och hade intet att erinra mot sättet för ny- och ombyggnadsarbetenas
genomförande. Mot kostnadsberäkningarna gjorde domkapitlet
i allt väsentligt icke någon erinran i vidare mån, än att domkapitlet
fann det för nyanskaffning av inventarier beräknade beloppet, 5,000 kronor,
alltför lågt. Domkapitlet ansåg för sin del ett belopp av 12,000 kronor
nödigt för detta ändamål.

Länsstyrelsen i Umeå, som den 17 augusti 1920 yttrade sig i ärendet,
tillstyrkte en lösning av frågan i huvudsaklig överensstämmelse med domkapitlets
förslag under vitsordande såväl av behovet av den förbättrade
skolundervisning, förslaget avsåge, som av Tärna församlings oförmåga att
bestrida härför erforderliga kostnader.

Skolöverstyrelsen avgav utlåtande över förslaget den 30 augusti 1921.
Överstyrelsen förordade därvid förslagets genomförande under uttalande, att
överstyrelsen fann omorganisationen särdeles starkt motiverad. I huvudsak
biträdde överstyrelsen do framlagda kostnadsberäkningarna, dock att
årskostnaden för barnens underhåll, efter en beräknad medelkostnad av 200
kronor pr barn och år, av överstyrelsen uppskattades till allenast 8,000
kronor.

Sedan emellertid byggnadsstyrelsen i ett över förslaget den 25 november
1921 avgivet yttrande framställt åtskilliga anmärkningar mot de uppgjorda
om- och nybyggnadsplanerna, uppdrog Kungl. Maj:t den 31 december 1921
åt byggnadsstyrelsen att, i samråd med skolöverstyrelsen och med hänsyn
tagen till tidigare genom domkapitlets föranstaltande uppgjorda ritningsförslag,
upprätta nytt ritningsförslag jämte kostnadsberäkning för om- och
nybyggnad av lokaler för skolan. Med skrivelse den 12 oktober 1922 överlämnade
byggnadsstyrelsen till åtlydnad härav ett av nuvarande professorn
M. Wemstedt uppgjort förslag till om- och nybyggnad vid skolan ävensom
en inom styrelsen uppgjord beräkning rörande de med förslaget förenade
kostnaderna. Nämnda beräkning slutade å en kostnadssumma av tillhopa

177,000 kronor, fördelad på följande poster:

Nybyggnad för barnhem............

Ombyggnad av barnhemmet till skolhus
Ombyggnad av skolhuset till lärarbostad

Uppförande av nytt uthus...........

Arkitektarvode...................

Kontrollarvode och resor...........

......kronor 90,000: —

...... » 23,000: —

....... » 33,500: —

...... » 12,500: —

...... > 9,400: —

...... » 8,600: —

Summa kronor 177,000: —

Skolöverstyrelsen hade i utlåtande den 13 juli 1922 förklarat sig icke hava
någon erinran att framställa mot det av byggnadsstyrelsen sålunda omarbetade
förslaget.

Förslaget föranledde emellertid ingen framställning till riksdagen.
Sedermera framhöll domkapitlet i Luleå i skrivelse den 5 januari 1924

Kungl. Maj:ts proposition Nr 47. <

angelägenheten av att åtgärder vidtoges till förbättrande av skolans och
barnhemmets lokalförhållanden. Byggnaderna uppgåvos därvid vara i ett
så förfallet och vanvårdat skick, att de vore nära nog obrukbara.

Med anledning härav anbefalldes genom nådigt beslut den 31 januari 1924
byggnadsstyrelsen att skyndsamt till Kungl. Maj:t inkomma med dels eu
med hänsyn till dåvarande prisförhållanden verkställd beräkning av kostnaderna
för den ifrågasatta om- och tillbyggnaden av skolan, varvid jämväl
borde tagas i övervägande möjligheten av sådana inskränkningar i byggnadsföretaget,
som kunde leda till minskning i berörda kostnader, dels ock
beräkning av kostnaderna för de nuvarande byggnadernas försättande i fullgott
skick.

I utlåtande den 28 februari 1924 anförde byggnadsstyrelsen, att styrelsen
icke kunde beräkna de med byggnadsföretaget förenade kostnaderna till
lägre belopp än det i den av styrelsen tidigare verkställda kostnadsberäkningen
angivna beloppet. Beträffande möjliga inskränkningar i byggnadsföretaget
framhölls, att sådana endast torde kunna tänkas med avseende å
nybyggnaden för barnhemmet under förutsättning av att det till 40 beräknade
barnantalet kunde minskas, en fråga, som byggnadsstyrelsen emellertid
icke ansåge sig kunna bedöma. Slutligen förklarade sig styrelsen icke vara
i stånd att angiva kostnaderna för de nuvarande byggnadernas försättande
i fullgott skick, enär en utredning härom förutsatte besiktning på platsen
men styrelsen ansett sig icke kunna åvägabringa dylik besiktning.

Emellertid hade vid 1924 års riksdag inom första kammaren (I : 167)
motion väckts om ifrågavarande skolas omorganisation i huvudsaklig överensstämmelse
med ovan omförmälda utredning. Då någon fullständig utredning
i ämnet icke blivit riksdagen förelagd, fann sig riksdagen (skrivelse
nr 185) då icke kunna intaga någon ståndpunkt i avseende å den ifrågasatta
omorganisationen. Med hänsyn till de nuvarande byggnadernas bristfälliga
beskaffenhet beviljade riksdagen dock ett anslag av 25,000 kronor
för iståndsättande av byggnaderna. I samband härmed hemställde riksdagen,
att Kungl. Maj:t täcktes låta verkställa utredning såväl beträffande
skolans omorganisation som i fråga om de totala byggnadskostnaderna för
de nuvarande lokalernas försättande i fullgott skick samt för 1925 års riksdag
framlägga det förslag, vartill sagda utredning kunde giva anledning.

Genom beslut den 20 juni 1924 anbefallde Kungl. Maj:t skolöverstyrelsen
att verkställa och före den 1 oktober 1924 till Kungl. Maj:t inkomma med
den av riksdagen begärda utredningen samt därav föranlett förslag i ämnet.
Härjämte uppdrogs åt länsstyrelsen i Umeå att efter samråd med vederbörande
folkskolinspektör och länsarkitekt skyndsamt gå i författning om de
till skolan och barnhemmet hörande byggnadernas nödtorftiga iståndsättande.
För ändamålet ställdes förenämnda anslag å 25,000 kronor till länsstyrelsens
förfogande.

1924 års
riksdag.

8

Kungl. Maj.is proposition Nr 47,

Ny utredning Med anledning av Kungl. Maj:ts nyssnämnda beslut införskaffade överstyrelsen
är styrelsen gemensamt utlåtande i ämnet från länsstyrelsen i Umeå och domkapitlet
i Luleå, dagtecknat den 19 september 1924, ävensom yttrande av
Almkvist i dennes egenskap av folkskolinspektör samt överlämnade med
skrivelse den 17 oktober 1924 den anbefallda utredningen ävensom förslag
i ärendet till Kungl. Maj:t. Häröver hördes sedermera byggnadsstyrelsen,
som avgav utlåtande den 11 december 1924. *

Almkvist uttalar sig allenast om den av byggnadsstyrelsen år 1922 beräknade
byggnadskostnaden, vilken han anser utan svårighet kunna nedsättas
med 25 procent.

Länsstyrelsen och domkapitlet understryka ytterligare det trängande behovet
av eu förbättring i den Skytteanska skolans lokalförhållanden ävensom av
barnhemmets utvidgning och eu omläggning av skolformen samt förorda
fortfarande det tidigare framlagda omorganisationsförslaget. Dock föreslås
nu eu höjning av arvodet till läraren i skomakeri till 500 kronor för år
ävensom upptagande i staten för anstalten av ett anslag å 2,000 kronor till
barnens beklädnad. I fråga om byggnadskostnaderna varna dessa myndigheter
för eu alltför starkt reducerad beräkning och anse reduktionen böra
begränsas till 10 procent.

Jämväl skolöverstyrelsen tillstyrker i sin utredning genomförandet av den
år 1920 framlagda planen för skolans omorganisation.

Visserligen har skolväsendet inom Tärna församling numera i åtskilliga
avseenden förbättrats genom nya skolors inrättande, men i stort sett råder
enligt överstyrelsen i fråga om skolväsendets organisation samma otillfredsställande
förhållanden som förut. Utom den Skytteanska skolan finnes inom
församlingen endast eu folkskola. Alla övriga skolor utgöras av flyttande
mindre folkskolor. Alla skolrum och bostadslägenheter, vilka senare överallt
utgöras av blott ett enda rum, måste förhyras av befolkningen på de
skilda stationerna, enär distriktet självt icke äger något skolhus. Enligt
överstyrelsens förmenande äro skolförhållandena inom församlingen även
för närvarande sådana, att genom ett förverkligande av nyssnämnda plan
de föreliggande behoven bliva på ändamålsenligaste sätt tillgodosedda.

Skolöverstyrelsen avråder bestämt från en sådan lösning av frågan, som
ligger i enbart ett försättande av don Skytteanska skolans lokaler i fullgott
skick. Härigenom vunnes ingen förbättring i den nuvarande skolformen,
som med mycket goda skäl starkt kritiserats. Vidare fäster överstyrelsen
uppmärksamhet på att krav på uppförande av ett särskilt skolhem inom
församlingen omedelbart skulle uppstå, därest det beslutades, att skolan och
barnhemmet skulle bibehållas i nuvarande omfattning. Någon möjlighet att
för längre tid tillbakavisa ett sådant krav förefunnes icke, och då skulle
följaktligen inom kort i skoldistriktet finnas ett skolhem och ett barnhem
med skilda lokaler cell var sin föreståndarinna, med i viss omfattning dubbel
uppsättning av underordnad personal, av inventarier o. s. v.

I fråga om kostnaderna för de föreslagna ny- och ombyggnaderna ansluter
sig överstyrelsen till länsstyrelsens och domkapitlets mening, att reduktionen
av byggnadsstyrelsens år 1922 framlagda beräkning bör begränsas
till 10 procent. Då dessutom viss del av det utav 1924 års riksdag beviljade
anslaget å 25,000 kronor skulle kunna komma till användning för ifrågavarande
om- och nybyggnadsarbeten, uppskattar överstyrelsen det för dessa erforder -

Kungl. May.ts proposition Nr 47. 9

liga nya anslagsbeloppet till 143,400 kronor. Härtill skulle komma dels

12,000 kronor till inventarier, dels 2,500 kronor till inredande av eu enligt
överstyrelsens mening behövlig källare under den till lärarbostäder avsedda
byggnaden, dels ock 6,500 kronor för framdragande av vattenledning till
skolans lokaler. Hela det erforderliga anslagsbeloppet skulle alltså utgöra
164,400 kronor.

Beträffande årskostnaderna för anstalten efter omorganisationens genomförande
följer överstyrelsen de förut gjorda beräkningarna, dock att överstyrelsen
tillstyrker förslaget om höjning av arvodet till läraren i skomakeri.
Förslaget om upptagande av en särskild post i staten för barnens beklädnad
avstyrkes av överstyrelsen.

I fråga om kostnaderna för de nuvarande lokalernas försättande i fullgott
skick kom överstyrelsen till det resultatet, att för detta ändamål det
av 1924 års riksdag beviljade anslaget å 25,000 kronor skulle vara tillräckligt.

Byggnadsstyrelsen anförde huvudsakligen följande:

Styrelsen hade anmodat två med Norrbottens förhållanden förtrogna
byggnadsfirmor att till styrelsen inkomma med kostnadsförslag å de tilltänkta
ny- och ombyggnadsarbetena. Den ena firman hade icke utan besök
på platsen ansett sig kunna verkställa någon beräkning. Den andra firman.
Bäckström och Strömberg i Umeå, hade framhållit svårigheten att beräkna
kostnaderna på grund av de omständliga materialtransporterna och hölle
före, att en entreprenör måste på byggnadsplatsen uppsätta såg och hyvel
och slå tegel. Firman hade emellertid uppgjort ett approximativt kostnadsförslag,
slutande på 173,000 kronor. Då till denna summa måste läggas
kostnader för ritningar och kontroll jämte resor ansåge byggnadsstyrelsen i
varje fall någon reduktion av det av styrelsen tidigare beräknade kostnadsbeloppet
177,000 kronor, icke vara tillrådlig. Den av överstyrelsen upptagna
kostnaden, 2,500 kronor, för inredning av källare under lärarbostaden
torde kunna bestridas av nyssnämnda summa, 177,000 kronor. Mot den
beräknade kostnaden för anordnande av vattenledning hade byggnadsstyrelsen
intet att erinra. För verkställande av ifrågavarande om- och nybyggnader
skulle alltså enligt styrelsens beräkning erfordras dels meranämnda belopp
å 177,000 kronor, dels 6,500 kronor till vattenledning, dels ock 12,000
kronor till inventarieanskaffning, eller tillhopa 195,500 kronor. Med beräknande
att av omförmälda anslag å 25,000 kronor ett belopp av 15,000 kronor
skulle komma om- och nybyggnadsarbetena till godo, skulle alltså för
ändamålet behöva anvisas 180,500 kronor, varav 75,000 kronor för budgetåret
1925—1926.

Mot vad överstyrelsen anfört beträffande kostnaderna för de nuvarande
lokalernas försättande i fullgott skick hade byggnadsstyrelsen intet att
erinra.

På grundval av den sålunda förebragta utredningen anmälde jag den 2 januari
1925 ärendet för Kungl. Maj:t. Jag anförde därvid (bilagan, åttonde
huvudtiteln, till 1925 års statsverksproposition, sid. 389—390), att jag fuimit
utredningen giva vid handen, att åtskilliga allvarliga brister vidlådde skolväsendet
inom Tiorna församling och likaledes, att församlingen på grund av svag

Byggnadsstyrelsens

kostnadsberäkning
a\-december
1924.

Departe mentschefen -

10

Kungl. Maj:ts proposition Nr 47.

ekonomisk ställning icke torde vara i stånd att i tillräcklig grad själv bestrida
kostnaderna för en förbättring av sin skolorganisation. Vad särskilt
anginge den av staten uppehållna Skytteanska skolan i Tärna syntes det
vidare vara klart, att denna skola i sitt nuvarande skick kunde betecknas
såsom i organisatoriskt hänseende mindre tillfredsställande. I och för sig
måste jag därför finna mycket behjärtansvärt i de syften, det nu föreliggande
omorganisationsförslaget avsåge att tillgodose, nämligen beredande
av möjlighet för ett större antal barn från församlingen än hittills till ordnad
skolgång genom inackordering vid skolan, anskaffande av härför lämpliga
lokaler och tjänliga bostäder åt lärarpersonalen samt ernåendet av en
bättre organisationsform för skolan.

Då jag emellertid närmare tagit i betraktande förslagets olika sidor, hade
jag icke kunnat undgå att finna vissa omständigheter som måste ingiva tvekan
om lämpligheten av att nu genomföra ett dylikt förslag.

Jag redogjorde därefter för de omständigheter, som föranlett mig att hysa
tvekan om lämpligheten av att bringa förslaget till verkställighet.

Dessa omständigheter voro först och främst den betydande engångskostnad,
omkring 200,000 kronor, de föreslagna åtgärderna beräknats medföra,
vidare vissa av domkapitlet i Luleå i dess utlåtande av år 1920 framförda
anmärkningar mot skolanläggningens nuvarande belägenhet, vilken
betecknades såsom ur vissa synpunkter olämplig samt slutligen frågan, huruvida
icke, om dessa anmärkningar visade sig fortfarande befogade, behovet
av ökade inackorderingsmöjligheter lämpligen borde tillgodoses genom
anläggande av ett skolhem å annan plats i församlingen

Allt detta gjorde, att jag i frågans dåvarande läge icke fann mig kunna
tillstyrka det framlagda omorganisationsförslaget, som uppenbarligen i nyss
berörda hänseenden tarvade närmare utredning och övervägande. Jag uttalade
emellertid, att spörsmålet om skolans framtida ställning icke skulle
komma att av mig lämnas ur sikte.

Under förliden sommar har jag också avlagt besök i Tärna församling
för att på ort och ställe taga kännedom om förhållandena inom församlingen
och särskilt den Skytteanska skolans samt överhuvud skolväsendets
tillstånd därstädes.

De iakttagelser, jag gjorde under detta besök, bibragte mig den övertygelsen,
att det framlagda omorganisationsförslaget i det stora hela erbjuder
den bästa lösningen av föreliggande fråga.

Bebyggelsen i Tärna församling karaktäriseras genom det stora antalet
folkfattiga byar, ofta av betydande utsträckning, men sinsemellan skilda genom
mycket långa avstånd och i många fall utan ordnade vägförbindelscr.
Härtill kommer ett antal kringspridda lägenheter med avskilt läge. Under
sådana förhållanden erbjuder det givetvis stora svårigheter att bereda barnen
möjlighet till undervisning i goda skolformer, särskilt för en församling
med så svag ekonomisk ställning som Tärna. Den enda utväg, «om står

11

Kungl. May.ts proposition Nr 47.

till buds för att så att säga övervinna de långa avstånden, är inackorderingssystemet.
Detta måste i Tärna tillgripas i stor utsträckning, men här
möta åter hinder däri, att i församlingen givetvis råder brist på lämpliga
inackorderingshem, varförutom inackorderingen för föräldrarna ofta medför
oöverkomliga kostnader. Behovet av ett större skolhem i Tärna församling
är därför otvivelaktigt synnerligen trängande.

Därest emellertid, såsom eljest beträffande skolhem i lappmarksförsamlingarna
är stadgat, tillkomsten av ett sådant hem i Tärna skall göras beroende
av församlingens initiativ och ekonomiska medverkan, kunna planerna
härå sannolikt icke förverkligas inom överskådlig framtid. Såvitt jag kunnat
finna, beror detta icke på bristande vilja eller intresse för saken hos församlingen.
Tvärtom fick jag av do överläggningar, jag hade med befolkningen
under min vistelse i Tärna, ett intryck av att man i församlingen
är livligt intresserad av och hyser en ärlig strävan till förbättring av skolväsendet.
Men förmågan av mera avsevärda ekonomiska uppoffringar härför
saknas, åtminstone under nuvarande förhållanden. Man litar i detta
fall till statens hjälp och denna hjälp synes mig staten icke skäligen kunna
undandraga sig.

Om jag alltså måste utgå från att staten bör ikläda sig kostnaderna för
åvägabringandet av ett skolhem i Tärna församling, kan jag efter ett studium
av ortsförhållandena icke annat än giva min anslutning till uppfattningen,
att såväl ur församlingens som ur det allmännas synpunkt frågan
bäst löses på föreslaget sätt, genom skolhemmets inordnande i den Skytteanska
skolinrättningen i Tärna by. De nuvarande byggnaderna vid skolan
äro, såsom av myndigheterna allmänt vitsordats och som jag själv kunde
konstatera, i ett mycket förfallet skick. Där tarvas under alla förhållanden
en genomgripande reparation, för vilken staten, som åtagit sig byggnadernas
underhåll, har att svara. Då det dessutom icke torde kunna anses staten
värdigt att iåta den Skytteanska skolan bibehålla den mindervärdiga skolform,
den för närvarande representerar, bör samtidigt en omorganisation
av själva skolan komma till stånd, eu åtgärd, som även torde göra vissa
ombyggnadsarbeten nödvändiga. Det ligger då närmast till hands att utnyttja
förefintliga lokaler vid den Skytteanska skolan för att i samband med
eljest erforderliga reparations- och ombyggnadsarbeten där jämväl skapa det
behövliga skolhemmet. Ur kostnadssynpunkt synes en sådan anordning
bliva för statsverket förmånligast även av det skälet, att staten annars
skulle hava att i Tärna vid sidan av varandra uppehålla två internat, dels
det redan befintliga Skytteanska barnhemmet och dels det nya skolhemmet.
Tärna kyrkby måste för övrigt jämväl på andra grunder anses såsom den lämpligaste
förläggningsorten för ett skolhem. Av de platser, som kunna komma
ifråga, ligger denna by, efter Inlandsbanans öppnande för trafik till Storuman,
närmast till järnvägsstation och en ny väg av god beskaffenhet förbinder
densamma med Slussfors vid sjön Storuman, över vilken ångbåtar

12

Kungl. Maj-.ts proposition Nr 47.

uppehålla förbindelsen med Storumans järnvägsstation. I kyrkbyn har vidare
skolrådets ordförande sin bostad, där finnes läkare och där lärer nv
sjukstuga komma att uppföras.

De anmärkningar, som av domkapitlet i Luleå tidigare framförts mot den
Skytteanska skolans läge invid en myr, som skulle vålla, att under vintern
temperaturen där vanligen vore icke oväsentligt kallare än i den närmaste
omgivningen torde numera icke äga någon betydelse, sedan nämnda myr till
väsentlig del utdikats. Några betänkligheter mot att genom ett mera omfattande
byggnadsföretag för lång tid framåt binda skolanläggningen vid
denna plats, hyser jag därför icke vidare.

Jag har alltså kommit till den övertygelsen att, på sätt föreslagits, en
omorganisation av den Skytteanska skolan bör ske sålunda, att med skolan
förenas ett skolhem, avsett för 40 barn, i vilket det nuvarande barnhemmet
uppgår, att själva skolan ändras till en folkskola av första B-formen
med underlag av småskola enligt litt. b., samt att för dessa anordningars
genomförande den nuvarande barnhemsbyggnaden förändras till
skolbus, skolhuset ombygges till lärarbostäder samt för skolhemmet uppföres
en ny byggnad å den nuvarande skoltomten.

Vad beträffar skolanläggningens organisation efter dessa förändringars
genomförande, dess utrustning med lärår- och annan personal m. m. synes
mig vad härutinnan blivit föreslaget i allt väsentligt kunna godkännas; dock
anser jag mig i denna del icke böra definitivt taga ståndpunkt till förslaget,
då det icke kan bliva fråga om att för sistberörda ändamål göra framställning
om anslag till 1926 års riksdag. Spörsmålet om de årliga driftkostnaderna
för ifrågavarande läroanstalt blir aktuellt, först sedan de planerade
byggnadsarbetena slutförts, vilket torde kunna beräknas inträffa först under
budgetåret 1927—1928.

Däremot är det erforderligt, att vid 1926 års riksdag ett avgörande träffas
ifråga om ny- och ombyggnadsarbetena vid skolan och att medel härför
äskas för budgetåret 1926—1927. En förutsättning för beviljandet av anslag
till utförande av berörda arbeten, sådana de av mig förut i sina huvuddrag
angivits, är givetvis, att riksdagen godkänner de bär framlagda
grunderna för läroanstaltens omorganisation. Ett dylikt godkännande torde
därför böra av riksdagen utverkas.

Vad själva byggnadskostnadsfrågan angår, fick jag vid mitt besök i Tärna
den bestämda uppfattningen, att de erforderliga förändringarna borde kunna
verkställas för eu avsevärt lägre kostnad än den av byggnadsstyrelsen dittills
beräknade. Med anledning härav anbefalldes nämnda styrelse den 24
september 1925 att låta verkställa en sådan omarbetning av det föreliggande
förslaget till ny- och ombyggnader vid den Skytteanska skolan, som, utan
att nödvändiggöra någon mera avsevärd ändring av den uppgjorda planen
för skolans omorganisation, medförde största möjliga minskning av de be -

13

Kungl. Maj. ts proposition Nr 47.

räknade byggnadskostnaderna, samt med utredning och förslag i ämnet till
Kungl. Maj:t inkomma i så god tid, att ärendet kunde hinna föreläggas
1926 års riksdag.

På grund av denna anmodan har byggnadsstyrelsen genom sin utredningsbyrå
och i samråd med folkskolinspektören Almkvist verkställt eu förlag av deomarbetning
av förslaget samt i skrivelse den 10 december 1925, som den cember 192y.
19 i samma månad inkom till ecklesiastikdepartementet, framlagt resultatet
av detta arbete. Det visar sig härvid, att styrelsen väsentligen genom åtskilliga
förenklingar i byggnadsplanen lyckats nedbringa totalkostnaden för
byggnadsföretaget till 158,000 kronor mot 195,500 kronor enligt 1922 års
förslag. I detta belopp, 158,000 kronor, ingår då ett belopp av 12,000 kronor
till inventarieanskaffning. Emellertid återstå odisponerade 18,818 kronor
55 öre av det anslag å 25,000 kronor, som 1924 års riksdag beviljat
för byggnadernas iståndsättande. Berörda odisponerade medel kunna enligt
byggnadsstyrelsen avdragas från kostnadssumman 158,000 kronor, varigenom
erhålles ett belopp av 139,181 kronor 45 öre eller i avrundat tal 140,000
kronor, vilket sistnämnda belopp skulle behöva för ändamålet anvisas. Av
detta belopp anser byggnadsstyrelsen en summa av 75,000 kronor erforderlig
för budgetåret 1926—1927 samt återstoden, 65,000 kronor, för därpå
följande budgetår. Nämnas bör, att i de nu beräknade kostnaderna ingår
ett belopp av 2,400 kronor, som byggnadsstyrelsen ursprungligen förskottsvis
utbetalat till professorn Wernstedt för av honom i ärendet verkställd utredning
och som enligt Kungl. Maj:ts beslut den 20 mars 1925 skall bestridas
av reservationsanslaget till utredningar rörande tillämnade byggnadsföretag
för att framdeles påföras ett eventuellt ny- och ombyggnadsanslag.

Det nya förslaget åskådliggöres närmare å fem, styrelsens skrivelse åtföljande,
den 3 december 1925 dagtecknade ritningar.

Angående de vidtagna förändringarna i byggnadsplanen anför byggnadsstyrelsen
följande:

Enligt det sålunda omarbetade förslaget hava lokalerna i nybyggnaden
för barnhemmet i stor utsträckning minskats, vilket särskilt är förhållandet
med hallarna jämte tillhörande klädrum. Huvudtrappan liar förlagts mitt
i byggnaden och en reservtrappa har uteslutits. Vindsrummen för tjänare
ha förändrats till isoleringsrum. Källaren har i större utsträckning än i
det tidigare förslaget utnyttjats, i det att däri anordnats tvätt- och duschrum
samt hushållskällare för bostäderna. Slutligen innefattar det omarbetade
förslaget införande av värmeledning i ifrågavarande byggnad.

Beträffande ombyggnaden av det nuvarande barnhemmet till skolhus har
ett i det tidigare förslaget angivet biblioteksrum uteslutits, varigenom en i
sagda förslag förekommande ny gavelutbyggnad undvikits.

Vad beträffar förändringen av det nuvarande skolhuset till lärarbostäder
skall enligt det omarbetade förslaget anordnas allenast en gemensam ingång
till de tre bostadslägenheterna, under det att i det tidigare förslaget avsetts

Departe mentschefen.

14 Kung!. May.ts proposition Nr 47.

anordnande av egen ingång till varje lägenhet. Vidare har enligt det omarbetade
förslaget uteslutits ett tidigare föreslaget reservutrymme om två
rum och kök, varigenom en ny takutbyggnad bortfallit.

Uthusbyggnaden har väsentligt minskats i det omarbetade förslaget, och
har den tidigare föreslagna badstun uteslutits.

Kostnadsberäkningen har, frånsett förenämnda belopp å 12,000 kronor till
inventarier, följande utseende:

Nybyggnad för barnhemmet.......kronor 59,000: —

Ombyggnad av barnhem till skolhus . » 22,000: —

» » skolhus till lärarbost.. » 27,000: —

Uppförande av nytt uthus......... » 8,000: — kronor 116,000: —

Värmeledning för barnhemmet enl. beräkning av ing.

H. Eriksson, Stockholm ...................... » 8,500: —

Vattenledning, enl. skolöverstyrelsens förslag......... » 6,500: —

Ritningar, kontroll och resor.................... » 15,000: —

Summa kronor 146,000: —

Det synes mig, att man genom det nu omarbetade förslaget kommit fram
till en kostnadssumma, som ter sig rimlig i förhållande till vad saken gäller.
I flera hänseenden synes det nya förslaget även innebära avsevärda praktiska
fördelar framför det gamla, såsom genom anordnandet av isoleringsrum i
skolhemsbyggnaden och införande av värmeledningsanläggning därstädes.
Det å ritningen till skolhusbyggnad upptagna rummet för lärarpersonalen
kan visserligen förefalla mindre nödvändigt för detta ändamål vid en läroanstalt
av Tärnaskolans omfattning, men torde i själva verket få betraktas
såsom ett reservrum för en eventuell framtida ombildning av skolan till att
omfatta ytterligare en avdelning. I det stora hela synes förslaget väl ägnat
att genomföras, och jag tillstyrker därför, att medel för ändamålet äskas
hos riksdagen.

För själva byggnadsarbetena erfordras ett totalbelopp av 146,000 kronor.
Härav torde dock reservationen å förenämnda anslag å 25,000 kronor, vilken
reservation uppgår till 18,818 kronor 55 öre, böra frånräknas, under förutsättning,
att riksdagen lämnar sitt medgivande till att den får användas för
ny- och ombyggnadsarbetena. Återstår som erforderligt ett belopp av i
runt tal 128,000 kronor, vartill komma 12,000 kronor för anskaffning av
inventarier, eller alltså tillhopa 140,000 kronor. Det synes mig lämpligt, att
sistnämnda summa i sin helhet beviljas av 1926 års riksdag och att därav,
i enlighet med byggnadsstyrelsens förslag, för budgetåret 1926—1927 anvisas
ett- anslag av 75,000 kronor. 65,000 kronor skulle då återstå att anvisa
för budgetåret 1927—1928.

Till den del, som sådant befinnes erforderligt och lämpligt, torde inom
ramen av det härför beräknade beloppet, 12,000 kronor, nya inventarier
för skolan få anskaffas redan under budgetåret 1926—1927, allt i den mån
det för nämnda budgetår anvisade anslaget icke måste tagas i anspråk för
byggnadsarbetena.

15

Kungl. Maj:ts p-oposition Nr 47.

Såsom jag förut framhållit böra de nu angivna äskandena göras under
förutsättning, att riksdagen godkänner de föreslagna grunderna för skolans
omorganisation.

Jag utgår ifrån att skolöverstyrelsen i samband med sina anslagsäskanden
för budgetåret 1927—1928 upptager frågan om ny stat för den Skytteanska
skolan, baserad på här förordade organisationsplan.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Eders
Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen att

dels — med godkännande av de av mig nu förordade
grunderna för en omorganisation av den Skytteanska lappfolkskolan
i Tärna — för ny- och ombyggnader vid nämnda
skola i huvudsaklig enlighet med de genom byggnadsstyrelsens
försorg utarbetade, den 3 december 1925 dagtecknade
ritningarna samt för anskaffning av nya inventarier
till skolan bevilja ett belopp av 140,000 kronor samt därav
för budgetåret 1926—1927 såsom extra reservationsanslag
anvisa 75,000 kronor,

dels ock medgiva, att av det utav 1924 års riksdag anvisade
reservationsanslaget å 25,000 kronor till iståndsättande
av de nuvarande byggnaderna vid skolan ett ännu återstående
odisponerat belopp av 18,818 kronor 55 öre må tagas
i anspråk för ovan omförmälda ny- och ombyggnadsarbeten.

Till denna departementschefens, av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan behagar Hans Maj:t Konungen
lämna bifall ävensom förordna, att proposition av den lydelse,
bilaga till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till
riksdagen.

Ur protokollet:

C. A. Löwenhielm.