Kungl. Maj:ts proposition nr 41.

6

Nr 41.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående förhöjning
för år 1926 av åt vissa f. d. poststationsföreständare
och lantbrenbär are utgående understöd;
given Stockholms slott den 15 januari 1926.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

GUSTAF.

Viktor Larsson.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet
inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 15 januari 1926.

N ärvarande:

Statsministern Sandler, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Olsson, Nothin, Svensson, Hansson, Linders, Schlvter, Larsson, Wigforss,
Möller, Levinson.

Departementschefen, statsrådet Larsson anför:

Riksdagen har under åren 1919—1925 medgivit, att till sådana f. d. poststationsföreståndare
och lantbrevbärare, som frånträtt sina befattningar före
1918 års ingång och vilka åtnjöte understöd för sin återstående livstid av det å
postverkets stat för driftkostnader upptagna förslagsanslaget till livräntor och
understöd, finge av postmedel utbetalas en förhöjning av vederbörande tillkommande
understöd, för år 1919 med 35 procent, för åren 1920—1922 med
50 procent och för åren 1923—1925 med 40 procent av understödsbeloppet.
Anledningen till förenämnda beslut har varit, att ifrågavarande befattningshavare
med hänsyn till verkställda avlöningsregleringar kommit i en betydligt
ogynnsammare ställning med avseende å understödens storlek än de motsvarande
befattningshavare, som avgått efter ingången av år 1918.

Bihang titt riksdagens protokoll 1920. 1 samt. 33 käft. (Nr 40—41.) 92 2<i •>

Departements chefen.

6 Kungl. Maj:ts proposition nr 41.

Generalpoststyrelsen har i skrivelse den 28 augusti 1925 hemställt, att jämväl
under år 1926 måtte till ifrågavarande befattningshavare utgå förhöjning å
dem tillkommande understöd efter samma grund som under år 1925 eller 40
procent.

I utlåtande den 14 september 1925 har statskontoret tillstyrkt denna framställning.

De skäl, som föranlett förhöjning av understöden åt ifrågavarande befattningshavare
under tidigare år, kvarstå alltjämt. Under erinran att förhöjningen
icke är att jämställa med dyrtidstillägg i egentlig mening vill jag
därför tillstyrka, att sådan medgives jämväl för år 1926. Då levnadskostnaderna
icke undergått nämnvärd förändring sedan föregående år, torde förhöjningen
böra utgå med oförändrad storlek eller 40 procent.

Den härav föranledda kostnadsökningen för ifrågavarande understöd beräknas
uppgå till allenast omkring 5,000 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen medgiva,

att till sådana f. d. poststationsföreståndare och lantbrevbärare,
som frånträtt sina befattningar före 1918 års ingång och
vilka åtnjuta understöd för sin återstående livstid av det å postverkets
stat för driftkostnader upptagna förslagsanslaget till livräntor
och understöd, må under år 1926 av postmedel utbetalas
förhöjning med 40 procent av vederbörande tillkommande understöd.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagar Hans Maj:t Konungen lämna bifall
samt förordnar, att proposition i ämnet av den lydelse,
bilaga till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Fredric Haiverman.

Stockholm, K. L. Bcckman9 Boktr., 1926.