Kungl. Maj:ts Proposition Nr 38.

Nr 38.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag om delning
av jord å landet m. m.: given Stockholms slott den
22 januari 1926.

Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet förda protokoll vill
Kungl. Maj:t härmed, jämlikt § 87 regeringsformen, föreslå riksdagen att antaga
härvid fogade förslag till

1) lag om delning av jord å landet;

2) lag om vad iakttagas skall i avseende å införande av lagen om delning
av jord å landet;

3) lag om ändring i vissa delar av lagen den 12 maj 1917 om fastighetsbildning
i stad;

4) lag om ändrad lydelse av 6 § i förordningen den 16 juni 1875 angående
lagfart å fång till fast egendom;

5) lag om ändrad lydelse av 37 § 5 mom. i förordningen den 16 juni 1875
angående inteckning i fast egendom;

6) lag om ändrad lydelse av 121 § utsökningslagen;

7) lag om ändrad lydelse av 6 § i lagen den 18 oktober 1907 angående
ryttare-, soldat- och båtsmanstorps befriande i vissa fall från ansvar för inteckningar
i stamfastigheten;

8) lag om ändrad lydelse av 7 § i lagen den 30 september 1904 om samäganderätt; 9)

lag om ändrad lydelse av 16 § i lagen den 5 juli 1907 om enskilda
vägar på landet;

10) lag om säkerhet för utbekommande av vissa ersättningar i anledning
av laga skifte eller annan jorddelningsförrättning;

11) lag om sammanläggning av fastigheter å landet;

12) lag om ändrad lydelse av 11 kap. 2 § jordabalken;

13) lag om insändande till hovrätt av ägodelningsrätts protokoll så ock av

Bihang till riksdagens protokoll 1926. 1 sand. 31 käft. (Nr 38). 1

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 38.

protokoll i mål eller ärende, som handlagts av ägodelningsdomare eller annan
ordförande i ägodelningsrätt eller av överlantmätare; samt

14) lag om ändrad lydelse av 2 § ll:o) i lagen den 26 maj 1909 om Kungl.
Maj:ts regeringsrätt.

GUSTAF.

Torsten Nothin.

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 38.

Förslag

till

LAG

om delning av jord å landet.

Härigenom förordnas som följer:

I AVD.

Om laga skifte.

1 KAP.

Om vad med laga skifte och skifteslag förstås, så ock om rätt att
söka och erhålla laga skifte.

1 §•

Med laga skifte förstås delning av oskiftade eller omdelning av förut skiftade
ägor i ändamål att utan någon delägares förfång åstadkomma en för
ägornas brukande så lämplig indelning, som deras beskaffenhet och belägenhet
medgiva.

Laga skifte sker utan någon delägares förfång, då skiftet för fastighet, som
däri ingår, icke länder till minskning i värde utöver vad i vissa avseenden
kan föranledas av särskilda stadgande!! i denna lag. Är eljest i denna lag
såsom villkor för viss åtgärd stadgat, att åtgärden kan ske utan förfång, avses
därmed, att åtgärden icke medför påföljd, varom nu sagts, för fastighet,
som beröres av åtgärden.

Vad i denna lag stadgas om oskiftad jord äge, där ej annat sägs, lika
tillämplighet å sämjevis delad som å samfälld jord.

2 §•

Laga skifte förrättas å skifteslag. Till skifteslag äro att hänföra:

1. by, enstaka hemman eller lägenhet, som har sitt område genom rågång
skilt från andra ägor; ägor, som eljest äro belägna inom gemensam rågång;
ägor, som, ändå att rågång kring ägorna ej kan påvisas, vid skifte behandlats
såsom ursprungligt skifteslag;

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 38.

2. ägolott, vilken vid lantmäteriförrättning, som fastställts eller eljest är
lagligen gällande, utlagts inom skifteslag, varom under 1 sägs; fastighet, som
bildats genom avsöndring eller därmed jämförlig åtgärd eller genom avstyckning;

3. område, som vid lantmäteriförrättning undantagits för gemensamt ändamål
eller eljest lämnats oskiftat eller ock, sedan skifteslag, varom under 1
eller 2 är fråga, undergått laga skifte, genom rågångs förrättning eller eljest
tillkommit skifteslaget.

Fastighet, som bildats genom avsöndring eller därmed jämförlig åtgärd
eller genom avstyckning, skall, där stamfastigheten utgör skifteslag, som under
2 eller 3 sägs, anses icke ingå i det skifteslag.

Har skifteslag, som utgjort samfällighet för två eller liera byar, enstaka
hemman eller under l avsedda lägenheter, skiftats, skall vad av ägorna lagts
till varje by, enstaka hemman eller lägenhet räknas till byn, hemmanet eller
lägenheten i dess egenskap av skifteslag. Vad sålunda stadgats skall dock
ej utgöra hinder för att dylik skiftad samfällighet för sig göres till föremål
för nytt skifte, där sådant eljest lagligen må äga rum.

Vad i nästföregående stycke är sagt skall äga motsvarande tillämpning beträffande
skifteslag, som varit gemensamt för Ivå eller flera sådana skifteslag,
som ovan under 2 avses.

Utöver skifteslag, om vilka förut i denna paragraf förmäles, kunna bildas
särskilda skifteslag, på sätt nedan närmare sägs. Fastighet, vilken uppkom
mit genom sammanläggning i enlighet med föreskrifterna i lagen om sammanläggning
av fastigheter å landet, skall, där den bildats av fastigheter, vilka
själva utgöra skifteslag, anses såsom skifteslag, tillhörande den av de
i första stycket under 1 och 2 angivna grupper, till vilken de i sammanläggningen
ingående fastigheterna äro att hänföra, dock att där samtliga
ägolotter, i vilka under 1 omförmält skifteslag må vara uppdelat, sammanläggas,
den sålunda bildade fastigheten skall anses såsom skifteslag, varom
under 1 sägs. I övrigt skall angående särskilt bildat skifteslag gälla, att,
där till ett skifteslag sammanförts ägor, belägna å ömse sidor om rågång,
skifteslaget anses såsom sådant skifteslag, varom under 1 sägs, men i annat
fall såsom skifteslag, varom under 2 eller 3 förmäles.

3 §•

Där skifteslags omfång blivit bestämt genom särskild indelning, lände den
till efterrättelse.

Förekommer inom viss landsdel ägoblandning mellan skilda byalag, eller
erfordras eljest särskild indelning i skifteslag, ankomme det på Konungen att
föreskriva sådan indelning.

4 §•

För vinnande av lämpligt och redigt skifte må, där det efter undersökning
och prövning i den ordning, varom i 4 kap. sägs, finnes kunna ske utan någon
delägares förfång:

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 38.

1. ett skifteslag uppdelas i liera skifteslag;

2. flera skifteslag, vilka skola undergå laga skifte, sammanföras till ett
skifteslag;

3. områden av olika skifteslag, vilka skola undergå laga skifte, sammanföras
till ett skifteslag, såframt delägare, som äga behörighet att påkalla
skifte i vart av skifteslagen, yrka det och det prövas kunna äga rum utan
hinder för lämplig ägoanordning inom övriga delar av skifteslagen.

Har område, efter vad under 3 sägs, blivit skilt från skifteslag, skall återstoden
av skifteslaget utgöra ett skifteslag för sig.

5 §■

Vid laga skifte skall all skifteslagets mark ingå i förrättningen, där ej i
denna lag är annorlunda stadgat. Under skifteslagets mark inbegripes jämväl
sådant till skifteslaget hörande område, som är täckt med vatten; skiftas
dylikt område, varder genom skiftet jämväl fisket å området fördelat, där ej,
på sätt nedan i denna lag sägs, annorlunda bestämmes.

Hör till skifteslag, som i 2 § under 2 avses, andel i samfällighet, vilken
icke utgör vare sig vid lantmäteriförrättning för gemensamt ändamål undantagen
mark eller jämlikt 6 § första stycket avskilt vattenområde, skall,
innan laga skifte å skifteslaget verkställes, dess andel i samfälligheten, där
så lagligen kan ske, utbrytas för att tillsammans med skifteslagets övriga ägor
i skiftet ingå.

6 §■

Hava vattentäckta områden vid skifte å det skifteslag, däri de ingå, lämnats
oskiftade, eller hava med stöd av äldre lag sådana områden skiftats
endast i avseende å områdenas nyttjande till fiske, utgöra dessa områden
icke vart för sig utan allenast tillsammans ett skifteslag. Skall laga skifte
härå äga rum, och yrkar delägare, att visst sådant område skall uteslutas
från skiftet, må dock, där det finnes kunna ske utan någon delägares förfång
och lämpligt skifte icke därigenom hindras, detta område från skifteslaget
avskiljas och skiftet omfatta allenast övriga vattentäckta områden.

Finnas inom eller vid vattentäckt område, som särskilt skiftas, mindre
holmar, skär eller strandområden, som äro gemensamma för delägare i det
vattentäckta området, skola de i den omfattning, sådant finnes nödigt för beredande
av lämpligt skifte, intagas i skiftet, där det kan ske utan någon delägares
förfång.

Är vattentäckt område delat, och sker sedan laga skifte av stranden, må
nämnda område eller del därav intagas i skiftet, därest sådant för vinnande
av lämplig ägoanordning erfordras och detta syfte ej kan vinnas genom ägoutbyte.

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 38.

7 §•

Hava förut sänka eller vattentäckta ägor blivit torrlagda genom sjösänkning
eller annat företag, avseende torrläggning av mark i större omfattning,
och möter för deras ändamålsenliga brukande i detta skick hinder av den
indelning de erhållit vid delning, som förrättats före torrläggningen, då må
laga skifte kunna äga rum å dessa ägor för sig eller tillika med annan i
den tidigare delningen intagen mark, som med nämnda ägor ligger i sådant
sammanhang, att dess intagande i den nya delningen erfordras för beredande
av lämplig ägoanordning.

8 §•

Är skifteslag, som i 2 § under 1 eller 2 avses, ej förut genom lantmäteriförrättning
delat, må på yrkande av därtill behörig delägare laga skifte därå
äga rum, därest för envar delägare kan utläggas ägolott, som med avseende
å storlek och beskaffenhet samt med hänsyn jämväl till övriga föreliggande
förhållanden prövas kunna på varaktigt sått erhålla ändamålsenlig användning
såsom särskild fastighet eller, där skifteslaget utgör samfällighet för
två eller flera ursprungliga skifteslag, tillsammans med den fastighet, till
vilken den lägges. Kan sådan ägolott utläggas allenast för sökanden eller,
jämte honom, viss eller vissa delägare, må jämväl skifte kunna äga rum, för
såvitt de å andra än nu omförmälda delägare belöpande andelar kunna utläggas
i gemensam ägolott av beskaffenhet, varom ovan sägs.

Är odelat skifteslag, som i denna paragraf avses, i sin helhet i en ägares
hand, och utgöres skifteslaget av två eller flera jordeboksenheter eller delar
av sådana, då må på yrkande av ägaren laga skifte till brytande av samfälligheten
emellan de särskilda jordeboksenheterna å skifteslaget äga rum, såframt
ej med tillämpning av de i första stycket stadgade grunder hinder härför
möter.

Ej skall skifteslag anses hava blivit genom lantmäteriförrättning dela!, därför
att ägovidd inom skifteslaget gjorts till föremål för avstyckning.

Där enligt föreskrift i lag eller särskild författning skifte å viss fastighet
eller äga icke är tillåtet, lände dylikt förbud till efterrättelse.

9 §.

Behörighet att framställa yrkande om skifte å sådant skifteslag, som i 8
§ första stycket avses, tillkommer den, som i skifteslaget äger viss andel,
ägare av utjord, som icke lyder under hemman, härunder inbegripen.

Ingår i skifteslaget för alltid avsöndrad lägenhet eller under hemman i
annat skifteslag lydande utjord eller urfjäll, och hava de till sådan lägenhet,
utjord eller urfjäll hörande ägor spridd och för brukning ogynnsam belägenhet,
då må ock av ägaren till sådan jord framställas yrkande om laga
skifte å det skifteslag; dock tillkomme rätt, som nu sagts, ej ägare av lägenhet,
som avsöndrats från helt sådant skifteslag, som i 2 § under 1 omför -

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 38. ‘

mäles. Bestrides skifte, som begärts av ägare till avsöndrad lägenhet, utjord
eller urfjäll, skall, utöver vad i 8 § första stycket stadgas, för bifall till
yrkandet fordras, att det sökta skiftet prövas kunna medföra avsevärt bättre
ägoanordning för sökanden utan att lända till förfång för övriga delägare
inom skifteslaget. Finnes sammanförande av sökandens ägor kunna lämpligen
ske genom ägoutbvte, då må ej mot bestridande skifte äga rum.

10 §.

Skifteslag, som delats genom tegskifte eller storskifte eller genom klyvning,
varom i 94 § första stycket sista punkten i stadgan om skiftesverket i riket
den 9 november 1866 sägs, må på yrkande av därtill behörig delägare eller.
om all skifteslagets mark är i en ägares hand, på yrkande av denne underkastas
skifte; dock att, där någon delägare yrkar, att vid den tidigare delningen
skall förbliva, laga skifte ej må å det skifteslag företagas med mindre
det befinnes, att skifteslagets ägor genom skiftet kunna erhålla en för deras
skötsel lämpligare indelning och därigenom uppbringas till större avkastning
och högre värde samt att skiftet för delägarna i allmänhet kommer att medföra
fördelar, som väsentligen överväga de av skiftet följande kostnader och
olägenheter. Har sökt laga skifte å skifteslag, varom nu är sagt. förklarats
icke skola äga rum, må skifteslaget sedan icke underkastas laga skifte annat
än under enahanda villkor, som i 11 § stadgas beträffande i sistnämnda
paragraf omförmälda skifteslag.

Vad sålunda föreskrivits skall för Gotlands län gälla jämväl beträffande
ägor, som undergått laga skifte före den i följd av Konungens den 20 december
1850 meddelade beslut där verkställda indelning i skifteslag, där skiftet
omfattat allenast en del av de ägor, som enligt indelningen utgöra ett skifteslag.

11 §•

Skifteslag, som delats genom enskifte, genom skifte, vilket enligt kungörelsen
den 20 februari 1821 blivit ansett och fastställt såsom enskifte, genom
laga skifte, klyvning eller ägostyckning, varå fastställelse meddelats, eller som
innefattar vid avvittring såsom särskilda brukningsdelar inom by, enstaka
hemman eller nybygge utlagda ägor, må, där ej i denna lag är annorlunda
stadgat, icke underkastas laga skifte med mindre i framställt yrkande därom
ena sig minst två jordägare samt dessa inom skifteslaget äga jordbruksfastighet,
vars sammanlagda värde enligt senast verkställda fastighetstaxering
motsvarar mera än eu fjärdedel av summan av taxeringsvärdena å skifteslagets
samtliga jordbruksfastigheter och de tillika enligt senast upprättade
mantalslängd eller eljest tillgängliga upplysningar till antalet utgöra minst eu
fjärdedel av ägarna av dylika fastigheter inom skifteslaget samt det vidare
befinnes, att .nytt skifte kommer att medföra sådan verkan, varom i 10 §
första stycket sägs. Vid beräkning av antalet röstande delägare skola de, vilka
med samäganderätt innehava viss fastighet, tillsammantagna räknas såsom en

8 Kungi. Maj-.ts Proposition Nr 38.

delägare; och må ej heller den, som äger liera fastigheter, tillerkännas mera
än en röst.

Ändå att all skifteslagets mark är i en ägares hand, må skifte ej äga rum
med mindre skiftet med hänsyn till behovet och möjligheten av förbättrad
ägoanordning prövas böra komma till stånd.

12 §.

Behörighet att framställa yrkande om laga skifte & skifteslag, som i 10
eller 11 § avses, tillkommer den, som inom skifteslaget äger jordbruksfastighet,
ägare av för alltid avsöndrad lägenhet eller av utjord eller urfjäll, som
lyder under hemman i annat skifteslag, dock allenast för det fall, att lägenhetens,
utjordens eller urfjällens ägor hava spridd och för brukning ogynnsam
belägenhet.

13 §.

Skifteslag, som i 2 § under 3 avses, må underkastas laga skifte, där sådant
av delägare yrkas samt skifte prövas utan någon delägares förfång medföra
fördelar, vilka överväga olägenheterna av skiftet och de med förrättningen
förenade kostnader.

Skifteslag, som utgöres av enligt denna lag till gemensamhetsskog avsatt
område, må icke underkastas laga skifte, med mindre alla delägare äro därom
ense. Där särskilda skäl, såsom ändrade förhållanden med avseende å möjligheterna
för områdets utnyttjande, därtill föranleda, må dock Konungen
efter framställning av delägare medgiva, att den omständigheten, att området
avsatts till gemensamhetsskog, icke skall utgöra hinder mot områdets^skiftande,
där sådan åtgärd eljest prövas böra äga rum.

14 §.

Utgöres skifteslag av fastighet, vilken med hänsyn till läge och beskaffenhet
i övrigt företrädesvis ägnar sig till byggnadsplats eller vars värde till
huvudsaklig del består i strömfall, fiske eller annan dylik förmån eller i
byggnader eller andra anläggningar, må, ändå att hinder för skifte därå eljest
enligt denna lag icke möter, sådant skifte icke mot delägares bestridande
äga rum, med mindre det finnes uppenbart, att skiftet icke länder honom
till förfång.

15 §.

Då vid skifte å sådant skifteslag, som i 10 eller 11 § avses, fråga uppstår
om delning av vid tidigare lantmäteriförrättning utlagd oskiftad lott, lände
vad i 8 § första stycket samt i 14 § stadgas därvid i tillämpliga delar till
efterrättelse.

Kwngl. Maj:ts Proposition Nr 38.

16 §.

Laga skifte å sådant skifteslag, varom i 7 § sägs, må äga ruin, där skiftet
prövas komma att medföra sådan verkan, som i 10 § första stycket sägs,
samt det avsedda ändamålet finnes icke kunna uppnås medelst ägoutbyte.

Behörighet att framställa yrkande om skifte, varom nu är sagt, tillkommer
envar, som äger jord inom de torrlagda ägorna.

17 §.

Samma rätt att framställa och biträda yrkande om laga skifte eller att
påfordra äldre delnings bestånd, som enligt denna lag tillkommer ägare av
jord inom skifteslag, skall ock tillkomma ägare av avgärda hemman eller
lägenhet med avseende å mark, vilken han äger nyttja samfällt med jordägare
i bolby, innehavare av fastighet under fideikommissrätt samt innehavare
under ständig besittningsrätt av kronan eller allmän inrättning tillhörande
hemman eller lägenhet.

Dylik rätt tillkomme ock boställshavare samt arrendator av publikt hemman
eller lägenhet, som icke innehaves såsom boställe eller under ständig
besittningsrätt; dock att, där fråga är om framställande eller biträdande av
yrkande om laga skifte, vad nu är sagt skall gälla allenast i den mån vederbörande
visar sig hava erhållit tillstånd därtill av den myndighet, under vars
allmänna vård och inseende fastigheten hör.

18 §.

Kan vid laga skifte av sådant skifteslag, som i 2 § under 3 avses, skifteslagets
mark icke lämpligen fördelas mellan alla delägarna, må det skiftas
mellan några av dem eller i sin helhet tilldelas en delägare mot vederlag,
som tillägges de övriga delägarna genom jämkning av de ägolotter, för vilka
skifteslaget utgör samfällighet.

Finnes kostnaden för sådan jämkning ej stå i skäligt förhållande till den
betydelse, det må hava för dessa delägare att undfå vederlag i jord, eller
skulle genom jämkning ägoanordningen mellan nyssnämnda ägolotter bliva
mindre lämplig då må, i den mån vederlaget icke överstiger två procent av
det uppskattade ägobelopp, som jämlikt äldre delning tillagts delägare, ersättning
i penningar i stället för jord tillerkännas denne, där det kan ske
utan någon delägares förfång.

19 §.

Har mark utbrutits ur skifteslag annorledes än genom uppdelning enligt 4
§ eller genom något av de i 11 § omförmälda slag av delning, skall klyvning
eller laga skifte, som sedermera övergått sådan mark, icke föranleda,
att fråga om laga skifte å hela skifteslaget annorlunda bedömes än som skulle
skett, i händelse delningen av den utbrutna marken icke ägt rum.

Kimgl. Maj:ts Proposition Nr 88.

20 g.

Har, då laga skifte övergår skifteslag, delägare tidigare genom tegskifte
eller storskifte eller genom sådan delning, som i 11 § omförmäles, eller
genom klyvning enligt 94 § första stycket sista punkten i stadgan om skiftesverket
i riket den 9 november 1866 eller genom avsöndring eller därmed
jämförlig åtgärd eller genom avstyckning erhållit alla sina ägor i så lämplig
anordning att genom nytt skifte mot kostnaden därför svarande nytta icke
kan beredas honom, vare han ej skyldig ingå i skifte annat än i den mån
sådant erfordras för att övriga delägare skola erhålla så lämplig och redig
ägoanordning, som belägenheten medgiver. Var den äldre delningen tegskifte,
skall dock vad nu är sagt gälla allenast i händelse innehavet enligt tegskiftet
skall utgöra delningsgrund.

Utjordar, urfjällar, ströängar och andra därmed jämförliga ägor, som tillhöra
fastighet i annat skifteslag än det, inom vars område de ligga, skola,
då skifte övergår sistnämnda skifteslag, intagas i delningen allenast i den
mån sådant erfordras för vinnande av lämplig ägoanordning och detta syfte
ej kan vinnas genom ägo utbyte.

21 §.

Där vid laga skifte i skifteslaget ingår eller skifteslaget utgöres av fastighet,
å vars område ägare av fastighet, som ej ingår i skifteslaget, är för all
framtid berättigad till skogsfång eller mulbete, skall servitutet utbrytas efter
de i denna lag angivna grunder, där sådant yrkas av ägaren till någondera
fastigheten samt det kan ske utan någons förfång.

Är fortvaron av sådant servitut begränsad till viss tid eller beroende av
visst vilkor, må under enahanda förutsättningar område avsättas, å vilket
den berättigade äger att med markägarens uteslutande utöva ifrågavarande
rättighet.

Vid laga skifte må servitut, bestående i rättighet att tiska eller att taga
torv, sten, sand, grus, lera eller dylikt, utbrytas eller område för dess utövande
avsättas, där ägare av fastighet, varå servitutet vilar, yrkar det och det kan
ske utan förfång för den eller de berättigade.

Har servitut varit gällande av ålder eller har det tillkommit i sammanhang
med laga delning eller genom avtal i samband med tillkomsten av den fastighet,
till vars förmån det gäller, skall vederlaget tilläggas denna fastighet
såsom del av fastigheten. Har servitutet eljest tillkommit genom avtal, skall
vederlaget utläggas såsom avstyckad ägovidd från den fastighet, varifrån vederlaget
utbrutits.

Vad i denna paragraf är stadgat skall äga motsvarande tillämpning i fråga
om servitut, som besvärar fastighet till förmån för annan fastighet i samma
skifteslag.

Kungl. Maj-.ts Proposition Nr 38.

22 §.

Är laga skifte sökt och upplyses, att enligt domstols förordnande de ägor,
ansökningen avser, skola utbjudas till försäljning för delägarnas samfällda
räkning, skall med skiftet anstå, till dess det visat sig, huruvida försäljning
kommer till stånd.

23 §■

I de orter av riket, där efter vad därom är eller varder förordnat avvittring
skall ske, må laga skifte icke äga rum, förrän skifteslagets ägor blivit
utbrutna genom fastställd avvittring.

24 §.

Laga skifte må ej äga rum å jord, som ingår i tomtindelning.

2 KAP.

Om förrättningsmäu vid laga skifte.

1 §■

Laga skifte förrättas efter därtill erhållet förordnande av lantmätare med
biträde av två gode män.

Där vid laga skifte av större omfattning lantmäteristyrelsen för påskyndande
av förrättningen finner skäligt sådant medgiva, må antalet biträdande
gode män ökas utöver två; dock att i detta fall ej flera än två gode män
må samtidigt biträda vid handläggningen av en och samma fråga.

Gode män skola ovillkorligen närvara vid handläggningen av de frågor,
som enligt 3 kap. förekomma till behandling vid skiftes början, ävensom under
skiftes fortgång vid handläggningen av följande frågor: bestämmande av
skifteslagets omfång och tillstånd till skifte, bestämmande av gränserna kring
skifteslagets ägor, ägornas gradering samt bestämmande av jämförelsetal,
åsättande av värde i penningar och uppskattning, varom i 11 kap. 2 § andra
stycket och 3 § sägs.

Vid handläggningen av övriga under skiftes fortgång förekommande frågor
skola gode män närvara, om och i den mån i yrkande därom enar sig minst
en fjärdedel av antalet tillstädesvarande delägare eller ock lantmätaren finner
biträde av gode män erforderligt. Bestämmes på sätt nu sagts, att gode män
skola biträda vid förrättningen i dess helhet eller vid viss åtgärd, där biträde
icke enligt tredje stycket ovillkorligen erfordras, skall sådant ej verka
rubbning av vad därförinnan under förrättningen lagligen beslutats eller verkställts.

Biträde av gode män må icke i något fall påfordras vid handläggningen
av förrättningsgöromål, som enligt därom meddelade närmare bestämmelser
äro av uteslutande teknisk art.

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 38.

Vid förrättning eller åtgärd, som jämlikt denna paragraf verkställes av
lantmätare utan biträde av gode män, gälle i tillämpliga delar om lantmätaren
vad i denna lag är stadgat om förrättningsmän.

2 §•

Uppkommer vid laga skifte fråga, för vars avgörande fordras särskild fackkunskap,
äge lantmätaren anlita biträde av sakkunnig person.

Lantmätares beslut om tillkallande av sakkunnigt biträde meddelas å sammanträde.
Är delägare missnöjd med beslutet, anmäle det genast till lantmätaren,
som har att med insändande av protokollet i ärendet underställa
frågan lantmäteristyrelsens prövning. Över styrelsens beslut må klagan icke
föras. Om ersättning till sakkunnigt biträde, varom nu är sagt, besluta förrättningsmännen.

3 §•

Förordnande för lantmätare att förrätta laga skifte meddelas av vederbörande
överlantmätare. Ansökning om dylikt förordnande göres skriftligen och
bör åtföljas av uppgift om dels de ägor, vilkas delning är i fråga, samt deras
ägare, dels ägare till mark, vilken gränsar till nämnda ägor, dels innehavare
av servitut, vilkas rätt må vara beroende av förrättningen, dels ock
omförmälda jordägares och servitutsinnehavares postadresser.

Där fråga är om skifte av ägor inom två eller flera län, göres ansökningen
bos överlantmätaren i ett av länen och meddelas förordnandet av den överlantmätare,
hos vilken ansökningen sålunda göres.

4 §.

Vet lantmätare, som erhållit förordnande att förrätta laga skifte, att emot
honom finnes sådant jäv, som omförmäles i 9 §, eller är han av andra
tjänstegöromål förhindrad att företaga skiftet inom skälig tid, anmäle sådant
genast bos överlantmätaren.

5 §•

Lantmätare, som har att förrätta laga skifte, skall företaga förrättningen så
skyndsamt som möjligt, sedan tjänlig årstid infallit.

6 §•

För varje kommun skall finnas ett efter behovet avpassat antal gode män,
minst två och, där ej Konungens befallningshavande lämnat tillstånd till högre
antal, högst sex. Den, som utses till god man, skall vara i lanthushållning
kunnig, boende inom kommunen och valbar till nämndeman samt må ej
hava uppnått sextio års ålder. God man utses för sex år. Valet förrättas å
kommunalstämma av de i kommunens allmänna angelägenheter röstberättigade,
som äga eller innehava jordbruksfastighet; och tillkomme varje i valet
deltagande en röst.

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 38.

7 §•

Det åligger distriktslantmätare att föra förteckning över gode män inom
distriktet samt att, då tid, för vilken god man utsetts, går till ända eller god
man eljest avgår eller behov av ökat antal gode män yppar sig, för anordnande
av val göra anmälan hos kommunalstämmans ordförande. Om utgång
av val av gode män samt om bostad och postadress för var och en av dem
underrätte kommunalstämmans ordförande distriktslantmätaren ävensom
Konungens befallningshavande i länet, som har att ofördröjligen införa meddelande
därom i länskungörelserna. Det åligger därjämte befallningshavanden
att årligen i samma kungörelser låta intaga fullständig förteckning å gode
män för vart lantmäteridistrikt i länet.

8 §•

Innan god man inträder i tjänstgöring, skall han inför Konungens befallningshavande
eller domstol avlägga denna ed: Jag N. N. lovar och svär vid
Gud och hans heliga evangelium, att jag efter mitt bästa förstånd och samvete
skall fullgöra den mig såsom god man uppdragna befattning och aldrig
därvid uppsåtligen göra orätt, för vad orsak eller under vad sken det vara
må; så sant mig Gud hjälpe till liv och själ.

9 §•

Mot lantmätare och god man gälle dessa jäv: om han själv är delägare,
eller om han är med delägare i den skyldskap eller det svågerlag, som enligt
lag utgör jäv mot domare, eller om han eller någon, som är med honom
sålunda skyld eller besvågrad, eljest äger del i saken eller kan vänta synnerlig
nytta eller skada av förrättningen, eller om han såsom ledamot i ägodelningsrätt
deltagit i åtgärd eller beslut, som rör saken, eller om han varit
fullmäktig i saken, eller om han är i någon delägares tjänst, eller om han
är delägares vederdeloman eller uppenbare ovän. Söker någon, sedan förrättning
begärts, sak med lantmätare eller god man eller tillfogar honom
något med ord eller gärning i uppsåt att därmed göra honom jävig, det skall
ej räknas för jäv.

Vad ovan stadgats äge motsvarande tillämpning beträffande av lantmätare
såsom sakkunnigt biträde anlitad person.

10 §.

Vid ägors mätning och andra göromål, som vid laga skifte verkställas ute
å marken, åligge delägarna att tillhandahålla nödig hantlangning. Visas tredska
därutinnan, må lantmätaren antingen för lega anskaffa arbetsbiträde eller
därom anlita kronobetjäningen i orten, och svare den tredskande för alla
därav föranledda kostnader. Betalning för arbetsbiträde så ock ersättning för
övriga kostnader, varom nu är sagt, skall av vederbörande utmätningsman

Kungl. Maj ds Proposition Nr 38.

hos den tredskande genast uttagas. För den, som allenast i egenskap av
granne har del i förrättningen, skall vad nu är sagt äga giltighet endast såvitt
angår fråga om gränsbestämning och ägoutbyte, varav hans fastighet beröres.

11 §.

Förrättningsrnän, sakkunniga och hantlangningsmanskap må icke hindras
att övergå ägor eller anbringa märken eller signaler, i vad det finnes erforderligt
för förrättningen. Därvid skall tillses, att skada å växande gröda såvitt
möjligt undvikes samt att skog icke onödigt nedhugges.

Ej må i trädgård, annan därmed jämförlig plantering eller park utan ägarens
medgivande träd skadas eller fällas.

3 KAP.

Om laga skiftes kungörande och fortgång.

1 §•

Innan laga skifte företages, skall lantmätaren om tid och ställe för första
sammanträdet utfärda kungörelse, som skall minst fjorton dagar därförut uppläsas
i kyrkan för den eller de församlingar, där skifteslaget är beläget, samt,
där ej särskilda förhållanden annat föranleda, minst fjorton dagar före sammanträdet
införas i en eller flera av ortens tidningar.

Härjämte åligge lantmätaren att minst fjorton dagar före sammanträdet för
befordran med posten avlämna tjänsteskrivelser med kallelse till sammanträdet
till envar, som enligt senaste mantalslängd eller eljest tillgängliga uppgifter
är delägare i skifteslaget, ävensom till de i ansökningen om skiftet
uppgivna eller för lantmätaren eljest kända innehavare av servitut, vilkas rätt
må vara beroende av förrättningen; dock att, där delägarna äro liera än tio,
kallelse må, i den mån ej nedan annorlunda stadgas, genom rekommenderad
tjänsteskrivelse tillställas en av dem att vara för dem alla tillgänglig. Delgives
kallelse på sätt sist omförmälts, skall underrättelse därom med uppgift
tillika om vilken delägare kallelsen tillställts intagas i kungörelse, varom
i första stycket sägs. År delägare bosatt utom kommun, där skifteslaget eller
del därav ligger, skall han kallas genom särskild tjänsteskrivelse.

År någon delägare å okänd ort eller så fjärran, att han ej kan bevaka
sin rätt vid skiftet, och är icke någon förordnad eller eljest veterligen behörig
att för honom tala och svara, åligge lantmätaren att för förordnande av
god man för den delägare göra sådan anmälan, som avses i 11 kap. 4 § av
lagen om förmynderskap.

Kungörelse och kallelse, varom nu sagts, skola innehålla anmaning att vid
sammanträdet förete tillgängliga åtkomsthandlingar, handlingar rörande servitut
samt kartor och lantmäterihandlingar angående jord, hörande till skifteslaget -

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 38.

2 §•

Finner lantmätaren laga skifte angå fastighet, som står under allmän myndighets
vård och inseende, skall han i god tid insända underrättelse om
skiftet till Konungens befallningshavande i det län, där fastigheten är belägen;
och åligger det befallningshavanden att förordna allmänt ombud eller, där
sådant förordnande bör meddelas av annan myndighet, ofördröjligen överlämna
underrättelsen till denna myndighet.

Vederbörande myndighet meddele lantmätaren underrättelse om förordnandet,
och åligge det lantmätaren att, därest underrättelsen om skiftet icke
innehållit uppgift om tid och ställe för första sammanträdet, därom genom
tjänsteskrivelse underrätta ombudet snarast möjligt och, där så ske kan,
minst fjorton dagar före sammanträdet. Skall laga skifte äga rum inom samhälle,
där den för städerna gällande ordning för bebyggande skall iakttagas,
har lantmätaren att minst fjorton dagar förut underrätta byggnadsnämnden
om tid och ställe för första sammanträdet.

3 §•

Till de gode män, som skola biträda vid förrättningen, utfärde lantmätaren
kallelsebrev sist fjorton dagar före sammanträdet; och höra helst de kallas,
som bo närmast förrättningsstället inom eller utom lantmäteridistriktet. Är
god man hindrad genom jäv eller laga förfall, sände han ofördröjligen kallelsebrevet
till närmast boende god man, och har denne att i stället infinna
sig. Erinran om den god man åliggande skyldighet att i fall, varom nu är
sagt, sända kallelsebrevet vidare, bör i nämnda brev intagas.

4 §.

Kommer ej lantmätaren tillstädes å den för sammanträde utsatta tid och
infinner han sig ej heller inom tre timmar därefter, då må de, som tillstädeskommit,
åtskiljas. Får lantmätaren laga förfall, underrätte han så fort ske
kan alla vederbörande därom.

Har lantmätaren ej, medan de tillstädeskomna voro samlade, låtit tillkännagiva
tid för nytt sammanträde, skall han i fråga om det nya sammanträdets
utlysande antingen förfara på sätt i 1 § är för där avsedda fall stadgat
eller ock i god tid genom tjänsteskrivelser kalla samtliga delägare och
innehavare av servitut till sammanträdet; och skall han tillika i god tid dels
till gode män och allmänna ombud avlåta kallelse genom tjänsteskrivelser
dels ock i fall, varom i 2 § andra stycket sägs, lämna underrättelse till
byggnadsnämnden om tid och ställe för sammanträdet.

Utebliver god man från sammanträde eller eljest under förrättningen, läte
lantmätaren i stället kalla annan god man av de närmast boende.

Utebliver sakägare från lagligen kungjord förrättning, vare det ej hinder
för förrättningens företagande; dock att, om sökanden, utan att hava anmält

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 38.

laga förfall, utebliver från första sammanträdet och icke någon sakägare
påyrkar förrättningens företagande, ansökningen om skiftet anses återkallad
och ersätte sökanden alla i ärendet uppkomna kostnader.

5 §•

God man, som utan laga förfall utebliver från förrättning, ersätte all skada
och olägenhet, som därav uppstår.

6 §■

Lantmätaren skall föra protokoll över allt, som förekommer vid varje
sammanträde under förrättningen. 1 protokollet skola noga upptagas framställda
yrkanden och anförda skäl samt grunderna för förrättningsmännens
beslut. Protokollet skall avfattas i sammanhängande paragrafföljd för hela
förrättningen och inom åtta dagar efter sammanträdet å förut tillkännagiven
tid och plats uppläsas. Protokollet skall förses med förrättningsmännens underskrift
samt jämväl undertecknas av de delägare, som närvarit vid sammanträdet;
dock att, där närvarande delägarna äro flera än tio eller de eljest
därom besluta, protokollet skall å deras vägnar undertecknas av två personer,
vilka delägarna därtill utsett. Den är utsedd, som erhållit de flesta avgivna
rösterna; emellan lika röstetal skilje lotten. Vägrar delägare sin underskrift,
eller förekommer anmärkning mot protokollet, skall anteckning därom
ävensom om beslut, som i anledning av framställd anmärkning meddelas,
i protokollet verkställas.

Träffas förening, där sådant enligt denna lag är medgivet, skall den upprättas
skriftligen, undertecknas av delägarna och bestyrkas av gode männen
eller, där sådana ej biträda, av lantmätaren samt i huvudskrift biläggas
protokollet. Har förening biträtts av boställshavare, arrendator, som i 1 kap.
17 § andra stycket avses, eller sådant ombud, som omförmäles i 2 § i detta
kapitel, vare den ej gällande med mindre den godkännes av den myndighet,
under vars allmänna vård och inseende den ifrågavarande fastigheten står;
och överlämne lantmätaren ofördröjligen sådan förening för vederbörlig åtgärd
till Konungens befallningshavande i det län, där fastigheten är belägen.

'' §•

Vid första sammanträdet under förrättningen uppläse lantmätaren sitt förordnande
samt efterhöre, om de biträdande gode männen avlagt föreskriven
ed och om jäv är att anföra mot någon av förrättningsmännen.

8 §•

Menar delägare, att förrättningsman eller av lantmätaren såsom biträde
tillkallad sakkunnig är jävig, anmäle jävet å första sammanträdesdag, då
denne tjänstgör. Ej må fråga om jäv väckas senare, där ej delägaren varit av
laga förfall hindrad att inställa sig å nämnda dag eller den omständighet,

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 38.

varå jävet grundas, först efteråt tillkommit eller blivit honom kunnig. I dessa
fall skall jävet för att vinna beaktande framställas å den sammanträdesdag,
som först inträffar efter det förfallet upphörde eller anledningen till jävet
uppkom eller blev känd.

9 §''

Över framställd jävsanmärkning meddele förrättningsmännen så fort ske
kan beslut.

Ogillas framställt jäv, fortfare den, mot vilken jävet blivit gjort, med sin
befattning intill dess annorlunda förordnas.

Finnes jäv mot lantmätaren lagligen grundat, skall förrättningen genast
avbrytas, och tillkännagive lantmätaren ofördröjligen förhållandet hos överlantmätaren.
Är god man befunnen jävig, kalle lantmätaren annan god man.

Vid beslut, varigenom jävsanmärkning gillas, skall förbliva. Sådant beslut
må ej verka rubbning eller upphävande av åtgärd eller beslut, som tillkommit
innan invändningen gjordes.

10 §.

Sedan frågan om jäv blivit behandlad, skall, där ej enligt 9 § förrättningen
genast skall avbrytas, undersökning ske, huruvida mot skiftet möter hinder
av sådan beskaffenhet, varom i 1 kap. 8 § sista stycket sägs, samt huruvida
den eller de, som framställt yrkande om skiftet, äga behörighet därtill. Finnes
hinder mot skiftet i något av berörda avseenden föreligga, meddele förrättningsmännen
beslut att förrättningen icke kan äga rum, och skall sökanden
ersätta alla i ärendet uppkomna kostnader; dock att vad sålunda stadgats
icke skall äga tillämpning, där hinder mot skiftet funnits möta därutinnan,
att yrkandet om skifte framställts av någon, som därtill icke varit behörig,
men berörda yrkande genast biträdes av någon, vilken dylik behörighet tillkommer.

Där ej, enligt vad ovan sägs, beslut meddelats, att förrättningen icke kan
äga rum, har lantmätaren att med ledning av företedda handlingar, utdrag
av joidiegister och mantalslängd samt eljest tillgängliga upplysningar utreda
och i protokollet anteckna, vilka äro delägare i det område, vars skiftande
sättes i fråga, och den andel envar av dem innehar, ävensom att i protokollet
anmärka envar delägares tillgängliga åtkomsthandlingar till beskaffenhet
och utgivningsdag.

11 §•

Laga skifte skall anses hava blivit börjat, då första sammanträdet kommit
till stånd.

Bihang till riksdagens protokoll 1936. 1 sand. 31 höft. (Nr 38). 2

18 Kungl. Maj:ts Proposition Nr 38.

så snart det kan ske, sedan det hinder, som vållat uppskovet, upphört. Kan
ej dag för skiftets vidare handläggning tillkännagivas för delägarna innan
sammanträde upplöses, och träffas ej vid sammanträdet överenskommelse
beträffande tillkännagivandet av tid och ställe för skiftets fortsättande, skall
vad i 4 § andra stycket sägs äga motsvarande tillämpning; dock att beträffande
sammanträde, som i 7 eller 8 kap. avses, gäller vad därom i nämnda
kapitel stadgas.

Har fråga underställts ägodelningsrättens prövning, eller hava förrättningsmännen
meddelat beslut i fråga, beträffande vilken särskild klagan jämlikt
21 kap. 19 § må föras, skall skiftet i de delar, som äro beroende av sådan
frågas slutliga utgång, vila, såframt ej samtliga närvarande delägare påyrka
skiftets fortsättande eller ägodelningsrätten jämlikt 21 kap. 33 § annorlunda
förordnar.

12 §.

Tvist om äganderätt eller ständig besittningsrätt till jord må ej, såvida icke
tvistens avgörande är av betydelse för skiftets behöriga verkställande, föranleda
uppehåll i skiftet, utan äge den, som innehar jorden, därför föra
talan.

Yppas sådan tvist efter skiftets början, och är dess avgörande av betydelse
för skiftets behöriga verkställande, skall den underställas ägodelningsrättens
prövning.

Lag samma vare, där tvist yppas allenast därom, av vilken viss äga innehaves.

Där så prövas erforderligt, förordne på därom gjord anmälan rätten eller
domaren i orten god man att, intill dess tvisten blivit avgjord, under skiftet
föra talan för den jord, varom är fråga.

13 §.

Har under laga skiftes fortgång jord övergått till annan ägare eller innehavare,
må denne ej rubba eller klandra vad förre ägaren eller innehavaren
medgivit eller godkänt.

14 §.

Under laga skiftes fortgång skola upptagas följande frågor:
bestämmande av skifteslagets omfång (4 kap.),
tillstånd till skifte (4 kap.),

nyttjandet under skiftet av skog, torvmosse med mera (5 kap.),
ägokartas upprättande (6 kap.),

bestämmande av gränserna kring skifteslaget (7 kap.),

ägoutbyte (8 kap.),

utbrytande av servitut (1 kap.),

delningsgrund (9 kap.),

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 38.

undantag av mark från skifte och bildande av servitut vid skifte (10 kap.),

ägornas gradering och därmed sammanhörande uppskattningsfrågor (11 kap.),

hävdeförteckning (12 kap.),

skiftesläggning och utflyttning (13 kap.),

ersättningar mellan skiftesdelägarna (14 kap.),

ägolotternas tillträde (15 kap.).

Föredragas frågorna i annan än nu angiven ordning, där sådant lagligen
kan ske, skall lantmätaren om anledningen härtill göra anteckning i protokollet.

Frågor, som under skiftet skola underställas ägodelningsrättens prövning,
eller beträffande vilka särskild klagan jämlikt 21 kap. 19 § må föras, böra
i den mån ske kan företagas till avgörande sålunda att de samtidigt må
kunna bliva föremål för ägodelningsrättens behandling.

15 §.

Delägarna må, om flertalet å sammanträde närvarande därom enar sig,
utse en eller flera syssloman för befordrande av meddelanden mellan lantmätaren
och delägarna, för anskaffande av hantlangning, för tillsyn däröver,
att vad som är föreskrivet eller blivit bestämt angående nyttjandet under
skiftet av jord, skog eller torvmosse noga iakttages, och för beivran av överträdelse
därav samt, i den mån delägarna så besluta, för handhavande av
de delägarnas angelägenheter i övrigt, som äga samband med skiftet.

Vill syssloman erhålla ersättning, framställe anspråk därpå före skiftets
avslutande; och varde ersättningen, där överenskommelse därom ej kan mellan
delägarna träffas, bestämd av förrättningsmännen.

4 KAP.

Om bestämmande av skifteslagets omfäng samt om tillstånd till skifte.

1 §•

Skifteslagets omfång bestämmes av förrättningsmännen efter utredning i
enlighet med därom meddelade närmare föreskrifter rörande äldre delningar
och andra förhållanden, som jämlikt de i 1 kap. angivna grunder äro av betydelse
för frågan eller eljest därmed äga samband.

2 §.

Huruvida tillstånd till det sökta skiftet ma lämnas, avgöres av förrättningsmännen
efter utredning angående de omständigheter, vilka enligt de i 1 kap.
för varje särskilt fall meddelade bestämmelser äro av beskaffenhet att inverka
på frågan.

20 Kungl. Majt:s Proposition Nr 38.

Är skifteslaget sådant, som i 1 kap. 10 § avses, och framställes ej yrkande,
att vid den tidigare delningen skall förbliva, vare utredning, varom i nästföregående
stycke förmäles, erforderlig allenast i den män föreskriften i 15
§ av nämnda kapitel därtill föranleder.

3 §.

Skriftlig redogörelse skall upprättas över vad vid utredning, varom i 1 och
2 §§ sägs, förekommit. Denna redogörelse skall biläggas protokollet.

På grund av utredningen skola förrättningsmännen meddela utlåtande,
innefattande yttrande om skifteslagets omfång samt besked, huruvida tillstånd
till det sökta skiftet lämnas eller icke.

Har fråga uppkommit om tillämpning av 1 kap. 4 §, skall yttrandet om skifteslagets
omfång innehålla särskilt yttrande av förrättningsmännen i denna del.

Varder tillstånd till det sökta skiftet lämnat, skall, där skifteslaget är sådant,
varom i 1 kap. 8 § sågs, eller där sadant fall är för handen, som i 15
§ av nämnda kapitel avses, utlåtandet angiva i vad mån utläggande av två
eller flere delägares andelar i gemensam ägolott synes höra äga rum.

Att, där fråga kan uppkomma om att oberoende av delägares beslut avsätta
skogbärande eller till skogsbörd tjänlig mark till gemensamhetsskog, utlåtandet
bör innefatta yttrande i denna fråga, därom är i 10 kap. 5 i? stadgat.

4 §.

Har genom utlåtande, som i 3 § avses, meddelats tillstånd till delning av
skifteslag, varom i 1 kap. 7 eller 11 § sägs, eller innefattar utlåtandet bestämmelse
om avsättande av skogbärande eller till skogsbörd tjänlig mark
till gemensamhetsskog eller om tillämpning av 1 kap. 4 §, skall utlåtandet
underställas ägodelningsrätfens prövning; dock att, däri sistnämnda fall allenast
avses sammanförande till ett skifteslag av områden, vilka inom ursprungligt
skifteslag vid en eller flera lantmäteriförrättningar undantagits föi gemensamt
ändamål eller eljest lämnats oskiftade, eller av samtliga ägolotter, i
vilka skifteslag, varom i 1 kap. 2 § under 1 eller 2 sågs, uppdelats, eller av
stamfastighet och avsöndrad lägenhet eller därmed jämförlig fastighet eller
avstyckad ägovidd, underställning ej erfordras, där ej sådan åtgärd eljest skall
äga rum.

Ändå att ej sådant fall är för handen, att enligt första stycket underställning
av utlåtandet skall ske, varde, där någon delägare det yrkar eller förrättningsmännen
på skäl, vilka i ty fall skola i protokollet särskilt angivas,
finna sådant erforderligt, utlåtandet underställt ägodelningsrättens provning Underställning,

varom i nästföregående stycke sägs, må inskränkas att avse,
allenast viss fråga, ägodelningsrätten emellertid obetaget att, där den så finner
lämpligt, pröva ärendet i hela dess vidd.

Ej må yrkande eller beslut, varom nu är sagt, framställas eller meddelas
senare än å det sammanträde, vara utlåtandet avgives, dock att delägare

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 38.

vilken på grund, av laga förfall ej varit vid sammanträdet tillstädes och ej
heller kunnat ombud för sig ställa, äger att inom trettio dagar från sammanträdet
med anmälan om förfallet hos ägodelningsdomaren skriftligen söka, att
ägodelningsrätten måtte upptaga utlåtandet till prövning. Finner ägodelningsrätten
laga förfall hava förelegat, då varde med ärendet vidare förfaret på
sätt i 21 kap. närmare förmäles.

5 g.

Har, innan utlåtande, varom i 3 § sägs, avgivits, delägare framställt yrkande
att hans ägor jämlikt 1 kap. 20 § icke skola ingå i skifte, och kan det
yrkande omedelbart prövas, bör yttrande i frågan intagas i utlåtandet. Kan så
ej ske, eller framställes eljest sådant yrkande, skall snarast möjligt prövning
av yrkandet äga rum och beslut i frågan meddelas. Finnes prövning av yrkandet
kunna äga rum först i sammanhang med skiftesläggningen, skola förrättningsmännen
därom meddela besked.

y §•

Bestämmes jämlikt 1 kap. 20 §, att ägor icke skola ingå i skiftet, skola
likväl ägornas yttergränser upptagas å kartan samt ägorna redovisas i handlingarna
med angivande av areal, ägarens namn och registerbeteckningen å
den fastighet, till vilken de höra.

Då enligt 1 kap. 4 § ett skifteslag uppdelas i två eller liera skifteslag eller
områden av olika skifteslag sammanföras till ett skifteslag, skall i skifteshandlingarna
med angivande av ägarens namn och fastighetens registerbeteckning
redovisas fastighet eller del därav, varav bildats särskilt skifteslag
eller som sammanförts med annat tidigare befintligt skifteslag eller del av
sådant.

7 §.

Innehåller utlåtande, att tillstånd till skifte vägras, skall utlåtandet, för den
händelse två eller (lera delägare finnas, innefatta yttrande, huruvida de uppkomna
kostnaderna å förrättningen, i den mån de icke gäldas av allmänna
medel, skola stanna å sökanden till skiftet eller i vad män de skola fördelas
även å andra delägare i skifteslaget.

8 §•

Skall utlåtande ej enligt bestämmelserna i 4 § första stycket underställas
ägodelningsrättens prövning och varder det ej heller på grund av delägares
yrkande eller förrättningsmännens beslut sådan prövning underställt, skall vid
utlåtandet förbliva.

Vad sålunda stadgats skall dock ej utgöra hinder mot att på grund av
förändrade äganderättsförhållanden eller andra särskilda omständigheter avvikelse
göres från vad utlåtande innehåller om utläggande av delägares andelar
i gemensam ägolott; skolande vad nu sagts äga motsvarande tillämpning
beträffande av ägodelningsrätten rörande sådan fråga meddelat beslut.

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 38.

Genom vad i första stycket sägs göres icke inskränkning i den prövning,
som enligt denna lag åligger ägodelningsdomaren och ägodelningsrätten vid
handläggning av fråga om meddelande av fastställelse å laga skifte.

5 KAP.

Om inskränkning i rätten att nyttja skifteslagels ägor under laga skifte.

1 §■

Efter verkställd gradering av de ägor, som skola skiftas, och intill dess
de nya lotterna tillträtts, vare det delägare förbjudet att bortföra matjord
eller genom vanhävd försämra jorden.

2 §•

Har i utlåtande, varom i 4 kap. sägs, tillstånd till skifte meddelats, skall
i den ordning, varom i 18 kap. stadgas, ofördröjligen bestämmas, huru skog
eller torvmosse inom skifteslaget må nyttjas under skiftet.

Skall utlåtande underställas ägodelningsrättens prövning, må, ändå att tillstånd
till skiftet vägrats, frågan upptagas till behandling, där i yrkande därom
enar sig minst en fjärdedel av antalet närvarande delägare.

Varder efter underställning av utlåtande, enligt vilket tillstånd till skifte
vägrats, genom domstols beslut avgjort, att skifte skall äga rum, och har ej
jämlikt nästföregående stycke beslut i frågan redan kommit till stånd, skall
bestämmande, varom ovan är sagt, ofördröjligen ske.

Bestämmelser, som meddelas i här avsedd fråga, må icke strida mot vad
i lag eller särskild författning finnes föreskrivet angående skogens vård och
må ej innefatta medgivande till nyttjande av torvmosse till avsalu annat än
i den mån sådant kan ske utan någon delägares förfång. Kommer laga
skifte till stånd, upphöre bestämmelserna att gälla, då de nya lotterna tillträtts,
där ej vad i 7 § stadgas annat föranleder. Varder på grund av
domstols beslut eller eljest avgjort, att skiftet icke skall äga rum, upphöre
bestämmelserna omedelbart att gälla.

3 ».

Från det laga skifte blivit börjat och intill dess antingen utlåtande avgivits,
varigenom tillstånd till skiftet vägrats, eller ock bestämmelser enligt 2
§ meddelats, må avverkning av samfälld skog inom skifteslaget icke ske och
må i övrigt skog och torvmosse nyttjas allenast till husbehov.

Varder utlåtande, varigenom tillstånd till skifte vägrats, av domstol upphävt,
och hava ej enligt 2 § andra stycket bestämmelser angående nyttjandet
av skog och torvmosse kommit till stånd, skall vad i avseende härå
ovan i denna paragraf stadgas äga tillämpning från det domstolens beslut
meddelades.

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 38.

4 §.

Sedan vid delning av samfälld skogsmark skogen å viss vid skiftet utlagd
ägolott undergått uppskattning för ifrågakommande likvid mellan delägarna,
må den ej nyttjas av annan delägare än den, för vilken ägolotten utlagts.
Vid skifte av förut i laga ordning eller sämjevis delad skogsmark skall vad
efter det skogs uppskattningen ägt rum av delägare avverkas å område, som
tillagts annan delägare, vid likviden påföras den delägare, som nyttjat
skogen; vill delägare verkställa avverkning, varom nu är sagt, skall han,
innan avverkningen företages, därom underrätta den delägare, vilken området
tillagts, med angivande tillika av den tid, då avverkningen är avsedd
att äga rum.

Har jämlikt 14 kap. 9 § bestämts, att ersättning skall utgå i skogsförnödenheter,
må den delägare, som nyttjar skogen till viss vid skiftet utlagd
ägolott, ej å ägolotten verkställa avverkning i den utsträckning att möjligheten
att ur den å ägolotten befintliga skogstillgång uttaga sådan ersättning äventyras.

Vad i denna paragraf stadgas i fråga om avverkning av skog skall äga
motsvarande tillämpning beträffande nyttjande av torvmosse.

5 §•

Överträder delägare vad enligt detta kapitel lagligen beslutas eller eljest
skall lända till efterrättelse i fråga om nyttjande av skifteslagets ägor, skall
sådant anses såsom missbruk av rätt i samfälld skog och mark.

ö §•

Är afl skifteslagets jord i eu ägares band, skall vad i detta kapitel stadgas
icke äga tillämpning.

7 §•

Där med bestämmande av ersättning, varom i 14 kap. 6 och 8 §§ förmärs,
skall anstå till dess skiftet i övrigt blivit genom laga kraft ägande beslut
fastställt, skall vad i detta kapitel finnes stadgat eller enligt kapitlet lagligen
beslutas rörande nyttjande av skifteslagets ägor i tillämpliga delar
gälla intill dess förrättning för berörda ändamål blivit fastställd eller, där
talan mot beslutet om fastställelse må föras, beslutet vunnit laga kraft eller
däremot förd talan ogillats.

6 KAI’.

Om upprättande av ägokarta.

1 §•

Finnes över ägor, som skola skiftas, karta i sådan skala och av sådan
beskaffenhet, att det skäligen kan ifrågakomma att använda den vid skiftet,

Kangl. Maj:ts Proposition Nr 38.

och yrkar någon delägare, alt kartan skall användas, då skall den i delägarnas
närvaro jämföras med marken. Befinnes därvid kartan riktig och fullständig,
eller äro befintliga fel och brister icke större än att genom deras
avhjälpande kartan erhåller för skiftets verkställande erforderlig tillförlitlighet
och fullständighet, och varder kostnaden härför samt för kopiering, där
sådan tarvas, avsevärt mindre än som erfordras för ny kartas upprättande
efter fullständig mätning, då skall kartan efter vidtagande av nödiga rättelser
användas vid skiftet. I annan händelse, likasom då karta över ägorna
icke finnes, skall fullständig mätning verkställas och ny karta upprättas.

2 §•

Fråga, huruvida fullständig mätning skall företagas och ny karta upprättas,
avgöres av lantmätaren. Anser han sådan erforderlig, uppgive för
delägarna skälen därtill och anteckne dem fullständigt i protokollet jämte
delägarnas yttranden därom; anmärke ock, i vilken skala han finner kartan
böra upprättas. Är någon delägare missnöjd med lantmätarens beslut,
anmäle det genast till lantmätaren, vilken har att ofördröjligen insända protokollet
och, där karta finnes, jämväl denna till lantmäteristyrelsen. över
dess beslut må klagan ej föras.

Missnöjesanmälan föranlede ej inställande av beslutad mätning, där sådan
påyrkas av en eller flera delägare. Finner lantmäteristyrelsen fullständig
mätning icke erforderlig, eller beslutar styrelsen annan skala, skall kostnaden
för vidtagna åtgärder, i den mån de varda onyttiga, gäldas av delägare,
som påyrkat mätningen.

3 §•

Om närmare föreskrifter angående ägomätning och kartläggning äge Konungen
förordna.

7 KAP.

Om bestämmande av gränserna kring skifteslagets ägor.

1 §•

För bestämmande av rågångarna kring skifteslagets ägor skall sammanträde
hållas med rågrannarna å ömse sidor. Angående kungörelse om sådant
sammanträde samt kallelse därtill äge vad i 3 kap. 1 och 2 §§ stadgas
motsvarande tillämpning. Kungörelse och kallelse, varom nu sagts, skola innehålla
anmaning att vid sammanträdet förete tillgängliga kartor och handlingar,
som kunna lända till upplysning i rågångsfrågan. Hava kungörelse
och kallelse sålunda försiggått, skall förrättning verkställas utan hinder av
sakägares utevaro.

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 38.

2 §.

Är rågång i laga ordning bestämd, undersöke förrättningsmännen dess
sträckning på marken under jämförelse med tillgängliga kartor och handlingar.
Finnes därvid rågångens rätta sträckning på marken tydligt utmärkt, och
förklaras rågången av samtliga närvarande rågrannar ostridig, eller befinnes beträffande
rågången framställd anmärkning uppenbarligen sakna fog, varom i
sådant fall besked bör av förrättningsmännen meddelas, erfordras ej vidare
åtgärd i fråga om samma rågång än att lantmätaren, innan han avslutar
förrättningen, behörigen iståndsätta’ förfallna råmärken samt utsätter nya
sådana märken, där det finnes nödigt.

Angående sådan undersökning, varom nu sagts, skall lantmätaren i protokollet
fullständigt anteckna vad i ärendet åtgjorts och därvid särskilt angiva
grunderna för att rågång ansetts i laga ordning bestämd, vilka råmärken iakttagits
samt deras läge och beskaffenhet, huruvida rågrannarna godkänt de
iakttagna råmärkena, samt vilka råmärken iståndsatts eller utsatts.

Finnes ej tillförlitlig karta över rågång, skall sådan upprättas.

3 §•

Finnes vid sådan undersökning, varom i 2 § sägs, att rågången på marken
icke hävdas i överensstämmelse med tillgängliga kartor och handlingar, eller
råder osäkerhet angående rågångens rätta sträckning, då skall lantmätaren
avfatta å karta och i protokollet beskriva skiljaktighet, som förefinnes mellan
rågången på marken och dess sträckning enligt tillgängliga kartor och handlingar,
befintlig otydlighet i fråga om rågången samt alla godkända och stridiga
råmärken och deras läge och beskaffenhet ävensom i protokollet anteckna
vad angående de stridiga råmärkena blivit anfört. Sedan detta skett,
söke förrättningsmännen åvägabringa förening mellan närvarande rågrannar
angående rågångens sträckning i överensstämmelse med någon av de sålunda
upptagna och beskrivna linjerna eller med en linje med huvudsaklig sträckning
mellan dessa. Innan förening undertecknas, utstake lantmätaren, där så
erfordras, den antagna rågången. Kan ej förening träffas, pröve förrättningsmännen
rågångens rätta sträckning och give beslut härom samt utstake i
överensstämmelse därmed lantmätaren rågången, där så erfordras. Lantmätaren
utmärke tillika å karta rågången sådan den genom förening eller beslut
blivit bestämd.

i §•

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 38.

rågången och läte därefter rågrannarna godkänna rågången genom förening.
Lag samma vare, där tvist om rågångens rätta sträckning yppats, men tvisten
bilagts. Har tvist, varom nu är sagt, uppkommit, och kan förening ej träffas,
vare lag, som i 3 § näst sista punkten sägs, och utmärke lantmätaren å
karta rågången, sådan den genom förrättningsmännens beslut bestämts.

5 §•

I fall, varom i 3 och 4 §§ sägs, åligge lantmätaren, där ej förening beträffande
rågångens sträckning kommit till stånd, att inom femton dagar från
det sammanträde, å vilket beslut i rågångsfrågan meddelats, utgiva eller med
posten översända ett exemplar av kartan och protokollet över förrättningen
till den av rågrannarna, som av dessa eller, där de ej åsämjas, av lantmätaren
utses att mottaga berörda handlingar.

§ 6.

Sedan rågången blivit slutligen bestämd, skall lantmätaren å marken utmärka
samma rågång på tydligt och varaktigt sätt.

Om närmare föreskrifter huru råmärken skola vara beskaffade och rågångar
utmärkas äge Konungen förordna.

7 §•

Vad nu är stadgat om rågångar gälle i tillämpliga delar jämväl om gränser,
som tillkommit vid skifte, klyvning, ägostyckning, avsöndring och avstyckning,
ävensom om andra fastighetsgränser.

8 KAP.

Om ägoutbyte.

1 §•

Går rågång eller annan gräns kring område, som skall skiftas, i bukter
eller brytningar, och kan den genom utbyte av ägor erhålla lämpligare sträckning
och bekvämare ägoanordning därigenom vinnas, då skall sådant ägoutbyte
utan hinder av att därigenom rubbning sker i lantmäteriförrättning,
som fastställts eller eljest är lagligen gällande, verkställas i så stor omfattning,
som är nödigt och utan förfång för delägare å någondera sidan kan ske.

Hör till fastighet inom skifteslaget äga inom annat skifteslags rågång, eller
ligger inom skifteslaget äga hörande till fastighet inom annat skifteslag, eller
har delägare i skifteslag andel i äga inom annat skifteslag, vilken undantagits
för gemensamt behov, och kan ägoutbyte verkställas till fördel för endera
sidan och utan förfång för den andra, skall sådant utbyte ske.

Prövas ägoutbyte böra verkställas för ändamål, varom i 1 kap. 6 § tredje
stycket, 9 § andra stycket sista punkten eller "16 § förmäles, må, utan hinder

Kung!,. Maj:ts Proposition Nr 38.

av att därigenom rubbning sker i Iantinäteriförrättning, varom i första stycket
sägs, .sådant ägoutbyte äga rum, därest det kan ske utan någon delägares
förfång.

Ägoutbyte må äga rum jämväl på det sätt att vederlag för äga, som lägges
från ett skifteslag till annat, tages från ett tredje skifteslag, samt gottgörelse
beredes detta av jord hörande till det skifteslag, till vilket förstnämnda
äga lägges.

Ägoutbyte må verkställas utan hinder därav att det innebär överflyttande
av en fastighets hela ägovälde.

Fråga om ägoutbyte skall behandlas å sammanträde med delägarna ä ömse
sidor. Angående kungörelse om sådant sammanträde samt kallelse därtill äge
vad i 3 kap. t och 2 §§ stadgas motsvarande tillämpning.

2 §■

De ägor, som jämlikt 1 § utbytas mot varandra, skola vara av lika uppskattningsinnehåll
enligt gradering, verkställd på sätt i 11 kap. sägs.

Uppgår skillnaden i uppskattningsinnehåll emellan ägor, som finnas lämpligen
böra utbytas mot varandra, till högst två procent av uppskattningsinnehållet
av fastighet eller för flera ägolotter samfällt område, varifrån ägovidd
med det högre uppskattningsinnehållet är avsedd att tagas, må ägorna dock
utbytas mot varandra och vederlag för vad å ena sidan brister lämnas i penningar,
där det prövas kunna ske utan någon delägares förfång.

I fråga om bestämmande av penningersättning, varom nu är sagt. skall
vad i 11 kap. 2 § andra stycket stadgas i tillämplig del gälla.

3 §.

Frångår jord genom ägoutbyte vissa ägolotter i redan skiftat skifteslag,
skall den jord, som lämnas i vederlag, fördelas i sammanhang med ägoutbytet.
Kan vederlagsjord ej i bekväm ägoanordning tilläggas ägolott, som frånträtt
jord vid ägoutbytet, må den läggas till andra ägolotter inom skifteslaget
mot vederlag genom jämkning av ägolotterna. Om sådan jämkning skall vad
i 1 kap. 18 § andra stycket sägs om ersättning i penningar i där avsedda
fall äga motsvarande tillämpning.

4 §•

Kan vid laga skifte bekvämare ägoanordning vinnas genom utbyte av ägor
i andra fall än de, som omförmälas i 1 §, och träffa samtliga delägare å
ömse sidor därom förening, eller äro de ägor. vilkas utbytande ifrågasättes.
i en ägares hand, då må sådant utbyte på sätt i nämnda paragraf sägs äga
rum, där de till utbyte ifrågasatta ägorna hava väsentligen lika uppskattningsinnehåll.

Hör äga, som sådant utbyte avser, till fastighet, som på grund av inteckning
eller eljest häftar för fordran eller annan rättighet, må utbytet icke ske

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 38.

med mindre innehavare av sådan fordran eller rättighet lämnar medgivande
därtill eller det är uppenbart, att utbytet icke kan lända honom till skada.

5 §•

Vid ägoutbyte gälle i tillämpliga delar vad som stadgas i 14 och 15 kap.
av denna lag.

G g.

Område, som ingår i tomtindelning, må ej ingå i ägoutbyte enligt denna lag.

7 §•

Uppstår fråga om utbyte av ägor, som höra till skilda socknar eller andra
förvaltningsområden, och är någon av ägorna bebyggd, eller innebär ägoutbytet
överflyttande av en fastighets hela ägovälde från ett förvaltningsområde
till annat sådant område, åligge det lantmätaren att därom göra anmälan
hos Konungens befallningshavande i länet, som har att underställa Konungens
prövning, huruvida och under vilka villkor utbytet må äga rum; och vare
frågan om ägoutbytet vilande till dess Konungen meddelat beslut i ärendet.

9 KAP.

Om delningsgrund.

I §•

Oskiftad jord skall, i den mån ej vad nedan i denna paragraf eller 3 §
stadgas annat föranleder, vid skifte fördelas efter det andelstal, som tillkommer
envar delägare.

Utgöres skifteslaget av två eller flera jordeboksenheter, skall, såvitt angår
förhållandet mellan dessa enheter inbördes, vad enligt särskild föreskrift för
orten eller sedvänja i orten användes såsom jämförelsegrund för delaktighet
i by eller, där sådan jämförelsegrund ej linnes, oförmedlade mantalet utgöra
delningsgrund.

Har i fråga om område, som vid lantmäteriförrättning undantagits för delägarnas
gemensamma behov eller eljest lämnats oskiftat, vid sådan förrättningviss
grund blivit bestämd för delaktighet i området, lände vid skifte av området
den grund till efterrättelse.

^ §•

Har jord, som skall skiftas, förut delats genom lantmäteriförrättning, som
fastställts eller eljest är lagligen gällande, skall, såvitt angår förhållandet mellan
de vid den föregående delningen utlagda ägolotterna, innehavet enligt samma
delning utgöra delningsgrund och förty varje sådan lott tilldelas vad enligt

Kungl. Maj-.ts Proposition Nr 38.

uppskattning svarar mot de ägor, som vid den förra delningen tillagts ägolotten.
Var den äldre delningen tegskifte, skall vad nu är sagt gälla allenast
i den män ej sådant stadgande om delningsgrund, som beträffande förhållandet
mellan olika jordeboksenheter må vara för viss landsort meddelat, annat
föranleder.

Där i skifteslag, som skall delas, viss jord av delägare innehaves på
grund av dom eller avsöndring eller såsom odaläga, skall delägaren vid
skiftet erhålla vad enligt uppskattning svarar mot nämnda jord.

Lag samma vare, där derå delägare innehava var sina till läge och gränser
bestämda ägor inom område, för vilket viss jämförelsegrund till utmärkande
av olika innehavares delaktighet däri ej är känd, så ock där ägolott
vid skiftet utlägges för delägare, vars jordinnehav är grundat på handling,
som med hänsyn till sin avfattning och övriga omständigheter bör så förstås,
att ägor inom vissa gränser upplåtits, även om visst hemmantal eller annat
skattetal tillika angivits eller åsatts.

Att utläggande av ägolott på grund av handling, varom nyss är sagt, må
ske allenast under viss förutsättning, därom är i 13 kap. 12 § sista stycket
stadgat.

3 §-

Ingå i skifte ägor, vilka innehavas av delägare på grund av sämjedelning,
som kommit till stånd innan denna lag trätt i kraft, då vare, där antingen
enligt särskild föreskrift för orten eller sedvänja i orten innehavet utgör
delningsgrund eller ock närvarande delägare träffa förening att antaga innehavet
till delningsgrund, delägaren berättigad att vid skiftet erhålla vad enligt
uppskattning svarar mot de ägor, han innehar, dock under förutsättning
att vid tiden för sämjedelningen hinder icke enligt för orten gällande särskilda
bestämmelser förelegat för ägornas avskiljande genom ägostyckning eller
jordavsöndring.

•i §.

Finnes för lägenhet ej visst andelstal, och skall ej på grund av vad förut
i detta kapitel stadgats innehavet utgöra delningsgrund för lägenheten, skola
förrättningsmännen bestämma delningsgrund för lägenheten efter vad som
prövas motsvara den rätt, lägenheten tillkommer i skifteslagets ägor.

5 §•

Vid delning av sådant skifteslag, som enligt 1 kap. 4 § bildats genom
sammanförande av två eller {lera skifteslag eller områden av olika skifteslag,
galle innehavet såsom delningsgrund, såvitt angår förhållandet mellan
de skifteslag eller områden inbördes, varav bildats det skifteslag. som skall
delas.

Kung!. Maj:ts Proposition Nr 38.

6 §.

Har, innan denna lag trätt i kraft, delägare av oskifto i kärr, mosse eller
annan oländig mark med tillstånd av övriga delägare gjort odling, äge han,
ändå att tillgång till sådan mark till fullt belopp efter delningsgrunden ej
finnes för övriga delägare, behålla den sålunda uppodlade marken eller, där
denna ej kan tilläggas honom utan att oreda i skiftet uppkommer, njuta
fullt vederlag i annan jord.

Har någon eljest efter erhållet lov eller utan någon delägares bestridande
uppodlat oskiftad mark, gånge den lika med annan oskiftad mark in i skiftet;
njute dock innehavaren ersättning för odlingen på sätt i 14 kap. stadgas.

Är odlingen så gammal, att underrättelse saknas om huru den tillkommit,
vare det att anse som om odlingen tillkommit med veterligt lov.

7 §•

1 vederlag för sådan rättighet till skogsfång, mulbete, liske, torv- eller grustäkt
eller dylikt, som omförmäles i 1 kap. 21 §, skall av den fastighet,
som besväras av dylikt servitut, utbrytas eller avsättas så stort område, som
med hänsyn till omfattningen av den servitutberättigades och fastighetsägarens
rätt att förfoga över den naturtillgång rättigheten avser, efter prövning
i varje särskilt fall finnes svara emot den förmån rättigheten innebär.

Där för visst fall särskild grund för beräkningen är bestämd, lände den
till efterrättelse.

8 §•

Avgärda by njute vid skifte av mark, däri den med bolbyn äger de], efter
delningsgrunden hälften mindre än bolbyn.

10 KAP.

Om undantag av mark från skifte samt om bildande av servitut

vid skifte.

1 §•

Utmål till erforderliga vägar och avloppsdiken samt, där så tarvas, tjänliga
ställen till hämtning av sten, sand, lera, grus, torv och vatten ävensom för vattning
av kreatur skola undantagas av oskifto, i den mån behovet ej lämpligen
kan tillgodoses på sätt i 9 § sägs.

Vägar och diken skola framdragas där markens beskaffenhet och lutningsförhållanden
göra det lämpligast och om möjligt läggas i gränser mellan
ägolotter.

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 88.

2 §•

Om hinder för lämplig och redig skiftesläggning icke därigenom förorsakas,
må ock mark för tillgodoseende av annat för delägarna gemensamt
behov än i 1 § sägs samt väg till denna mark undantagas av oskifto, i den
mån behovet ej lämpligen kan tillgodoses på sätt i 9 § omförmäles. Under
enahanda villkor må för vissa delägares räkning dylikt undantag göras mot
avräkning å dessa delägares ägolotter.

3 §•

Finnes inom skifteslaget samfällt strömfall, skall det med nödigt utmål
undantagas för gemensam räkning, där det kan ske utan någon delägares
förfång. Annat vattentäckt område, som är för delägarna samfällt, må ock
avsättas såsom för dem gemensamt, där sådant prövas för delägarna i allmänhet
medföra nytta och kunna ske utan förfång för någon av dem.

i §•

Innehar delägare på grund av laga delning eller enligt sämjedelning, som
skett innan denna lag trätt i kraft, strömfall, fiske, torvmosse, stenbrott eller
annan sådan särskild lägenhet, som icke utgör fastighet för sig, och kan ej
utan olägenhet för skiftet hans ägolott så anordnas, att lägenheten faller
inom ägolottens område, vare sådan delägare, där utbyte av lägenheten mot
annan äga av likartat slag icke lämpligen kan ske, berättigad att behålla
lägenheten ävensom att såsom särskilt undantag mot avräkning å ägolotten
erhålla nödigt utmål och väg därtill. Är fråga om annan särskild lägenhet
än strömfall, tillkomme dock innehavaren den rätt nu sagts allenast om åtgärd
för lägenhetens tillgodogörande av honom vidtagits.

5 §•

Ingår i skifteslaget skogbärande eller till skogsbörd företrädesvis tjänlig
mark, må, efter ty här nedan sägs, vid skiftet bestämmas, att nämnda mark
eller viss del därav skall avsättas till gemensamhetsskog för att till delägarnas
gemensamma nytta förvaltas i enlighet med vad därom är särskilt
stadgat.

1. Är skogsmark samfälld, skola förrättningsmännen tillse, om och i vilken
omfattning bildande av gemensamhetsskog därav bör äga rum. Sådan
skog må icke bildas, där skifte av skogsmarken prövas för delägarna i allmänhet
medföra övervägande nytta samt kunna ske utan någon delägares
förfång. Ej heller må mot delägares bestridande gemensamhetsskog bildas,
där skogsmarken kan så fördelas, att samtliga ägolotter, som däri äga
del, erhålla formliga, välbelägna och för skötseln av skogen förmånligt anordnade
skiften. I andra fall skall gemensamhetsskog bildas, dock att där
så beskaffade skiften, som nyss sagts, prövas kunna anordnas för viss eller

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 38.

vissa ägolotter, utbrytning av de å dessa ägolotter belöpande andelar icke
må vägras, så framt sådan utbrytning finnes kunna ske utan någon delägares
förfång. Vid bildande av gemensamhetsskog skall jämväl iakttagas, att
anslag av husbehovsskog utlägges för ägolott, som ej därförutan äger erforderlig
tillgång till dylik skog, ävensom att sådana inom skogsmarken befintliga
områden, vilka på grund av läge, omfång och beskaffenhet lämpa sig
för odling, undantagas såsom inrösningsjord enligt vad i 11 kap. 1 § stadgas.

Vad om samfälld skogsmark nu sagts skall gälla jämväl om oskiftad skogsmark,
som undergått sämjedelning efter det denna lag trätt i kraft.

Det utlåtande, som förrättningsmännen jämlikt 4 kap. 3 § hava att avgiva,
skall, där bildande av gemensamhetsskog oberoende av delägares beslut
kan komma i fråga, innefatta yttrande därutinnan. Kan erforderlig utredning
förebringas först i samband med skiftesläggningen, må dock frågan anstå
och särskilt utlåtande däri meddelas. Prövas därvid dylik skog böra bildas,
skall utlåtandet, så fort lämpligen ske kan, underställas ägodelningsrättens
prövning; i annat fall äge vad i 4 kap. 4 § andra stycket stadgas motsvarande
tillämpning.

2. Oavsett huruvida skogsmark är samfälld eller delad, vare det de delägare,
vilka önska, att den å deras ägolotter belöpande skogsmarken eller
viss del därav skall avsättas till gemensamhetsskog, obetaget att med laga
verkan därom träffa förening; dock att, där fråga är om samfälld eller efter
denna lags ikraftträdande sämjedelad skogsmark, sådan förening icke må
komma till stånd innan det blivit avgjort, att den ifrågavarande skogsmarken
icke skall i den ordning, varom under 1 sägs, avsättas till eller ingå i
gemensamhetsskog.

tf §■

1 gemensamhetsskog skall envar delägare hava andel efter tv lian avstått
mark till gemensamhetsskogen.

Avsättes för bildande av gemensamhetsskog mark, som är föremål för
servitut, skogsavverkningsrätt eller annan nyttjanderätt, och är sådan rättighet
upplåten allenast från viss eller vissa av de ägolotter, från vilka mark avståtts
till gemensamhetsskogen, då skall, där sådant finnes nödigt, i sammanhang
med avsättandet av mark till gemensamhetsskogen bestämmas visst område av
skogen, å vilket rättigheten må utövas; och lände rättigheten, så länge den
består, till inskränkning i delaktigheten i gemensamhetsskogen för ägare av
lott, från vilken rättigheten upplåtits. Sedan rättigheten upphört, äge delägarna
verkställa den vidräkning i avseende å skogen, som av omständigheterna
påkallas.

7 §■

Vid skifte av vattentäckt område må fisket, där det ej förut delats, undantagas
såsom för delägarna gemensamt, där sådant prövas för delägarna i
allmänhet medföra övervägande nytta och kunna ske utan någon delägares
förfång.

Kungl. Maj.ts Proposition Nr 38.

8 §•

Äga, som på grund av beskaffenhet eller läge icke kan med erforderlig
säkerhet uppskattas i jämförelse med skifteslagets övriga ägor, eller vars
värde är så lågt, att kostnaderna för dess skiftande finnas icke stå i skäligt
förhållande till värdet, må uteslutas från delningen, där det prövas lända till
väsentlig fördel för delägarna samt icke hindra lämpligt och redigt skifte.

9 §■

A ägolott må till förmån för annan sådan lott läggas besvär eller last,
såsom angående väg, vattenställe, vattens ledning eller uppdämning, ledning
för överförande av kraft, hämtning av sten, sand eller vatten, torv-, ler-,
grus- eller tångtäkt, flottning, landningsplats för båtar, utrymme för torkning
av sjöfoder och fiskredskap eller dylikt, dock allenast i den mån servitutet avser
ett behov, som måste tillgodoses för att skiftet skall kunna utföras utan delägares
förfång och sådant tillgodoseende ej med mindre olägenhet kan ske
genom undantag av mark på sätt i 1 och 2 §§ sägs, samt servitutet ej heller
länder till avsevärt förfång för den fastighet, varå det lägges.

I protokollet över förrättningen samt, i den mån så lämpligen kan ske,
jämväl å kartan till förrättningen skall angivas område för servituts utövande.

10 §.

Imdantages vid laga skifte utmål för nya vägar för skiftesdelägarnas behov
eller för omläggning eller förbättring av redan befintliga vägar, skall tid bestämmas,
inom vilken vägarbetet skall vara utfört. I kostnaden för detta
arbete skola samtliga skiftesdelägarna deltaga efter tv de vid skiftet ägolott
njutit, där ej annorlunda bestämmes. Där delägare det äskar, åligger det
förrättningsmännen att efter undersökning å marken upprätta plan och kostnadsförslag
för vägbyggnaden samt mellan delägarna fördela kostnaderna för
vägarnas byggande.

Ifrågasättes att andra än skiftesdelägare skola deltaga i byggande av väg,
varom här är fråga, då skall den väg icke upptagas i planen och kostnadsförslaget.
I den kostnad, som vid förrättning enligt lagen om enskilda vägar
på landet kan komma att påföras delägare i skifteslaget för byggande av
sådan väg, skola samtliga skiftesdelägare taga del efter ty i första stycket sägs.

Där vid skifte utmål för avloppsdike undantages, åligger det förrättningsmännen
att företaga avvägning och undersökning för utrönande av lämpligaste
sträckningen för sådant dike ävensom, där dikningsföretag ej prövas
vara av sådan beskaffenhet, att annan än skiftesdelägare därav beröres, att.
om delägare det äskar, upprätta plan och kostnadsförslag för dikningsarbetets
utförande.

11 §■

Om undantag från skifte av mark, som upptager fornlämning, är särskilt
stadgat.

Bihang till riksdagens protokoll 1926. 1 samt. Öl käft. (Nr 38).

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 38.

11 KAP.

Om vad såsom inrösnings- och avrösningsjord räknas och om ägors gradering.

1 §■

Såsom inrösningsjord räknas duglig åker och äng ävensom därtill odlingsbar
mark av beskaffenhet, läge och omfång att med hänsyn till dessa och i
övrigt föreliggande förhållanden dess odlande anses kunna ske med fördel
och ifrågakomma inom överskådlig tid; all annan mark räknas såsom avrösningsjord.

2 §•

Innan lotternas läge bestämmes, skall verkställas gradering av skifteslagets
ägor.

Härvid skola förrättningsmännen besiktiga och undersöka marken samt
åsätta varje ägostycke visst gradtal, allt efter de särskilda ägostyckenas olika
godhet. Gradtalen skola så bestämmas, att genom deras åsättande en bestämd
och tillförlitlig grund vinnes, enligt vilken till godheten olika ägor kunna
med varandra jämföras och genom en därefter lämpad tillökning i areal för
sämre jord gå i utbyte. Vid gradtals åsättande må hänsyn icke tagas till tillfälliga
omständigheter utan allenast till ägornas förhandenvarande naturliga
beskaffenhet ur jordbrukssynpunkt och den behållna avkastning, som på grund
härav med ändamålsenlig skötsel och, vad odlingsmarken angår, efter dess
uppodling under vanliga förhållanden kan påräknas. Graderingen skall verkställas
för alla ägor i ett sammanhang eller särskilt för inrösnings- och särskilt
för avrösningsjorden, allt efter som i varje fall befinnes lämpligast. Där
graderingen verkställes särskilt för inrösnings- och särskilt för avrösningsjorden,
bör, där så prövas erforderligt, bestämmas ett jämförelsetal, angivande inbördes
förhållandet emellan uppskattad enhet av inrösnings- och avrösningsjorden.
Tillika bör uppskattad enhet av jorden eller, där inrösnings- och avrösningsjorden
graderats var för sig, sådan enhet av såväl inrösnings- som
avrösningsjorden åsättas värde i penningar, beräknat enligt den vid gradtalets
bestämmande tillämpade grund.

Hava skifteslagets samtliga ägor högre värde i något av de avseenden, varom
i 3 § förmäles, än ur jordbrukssynpunkt, skall graderingen ske med hänsyn
till sådant värde, och skall, där så skett, i protokollet meddelas upplysning
härom.

Vattentäckt område skall graderas efter den nytta, som kan dragas av
grunden och vattnet.

Med avseende å mark, som uteslutits från delningen eller förklarats ej
skola ingå i skiftet eller undantagits för gemensamt ändamål, vare gradering
ej erforderlig i vidare mån än som kräves för skiftets riktiga verkställande.

Kungl. Maj ds Proposition Xr SS.

3 §•

Lämpar sig äga till byggnads- eller upplagsplats, eller kan den nyttjas till
torvtäkt, sten- eller malmbrott, grus- eller lertäkt eller annat, som icke har
samband med ägans tjänlighet för jordbruk, och är det värde, ägan i sådant
avseende har, högre än ägans värde ur den synpunkt, som varit bestämmande
vid graderingen, skall det överskjutande värdet särskilt uppskattas i
penningar för ändamål, varom i J k kap. 11 § sägs.

4 g.

Det åligger lantmätaren att under fortgången av de åtgärder, som omförmälas
i 1 3 §§, underrätta delägarna om innebörden av de vidtagna åtgär derna.

5 §•

Äro ägor, som skola skiftas, graderade vid förut verkställd lantmäteriförrättning,
och yrkar någon delägare, att den gradering skall följas vid skiftet,
pröve förrättningsmännen, om samma gradering är av den beskaffenhet att
den kan oförändrad eller efter vissa rättelser användas vid förrättningen.

6 §•

Sedan gradering av ägorna blivit verkställd, upprätte lantmätaren ägobeskrivning,
omfattande alla å kartan upptagna ägofigurer.

7 §•

Sedan ägobeskrivning upprättats i de delar, som icke bero på arealuträkning,
skall lantmätaren a sammanträde med delägarna anmäla beskrivningen
och hålla den för dem tillgänglig ävensom rörande innehållet i beskrivningen
lämna de upplysningar, som av delägare påkallas.

8 §•

Närmare föreskrifter om vad såsom inrösnings- och avrösningsjord bör
räknas, om ägors gradering och uppskattning samt om ägobeskrivning meddelas
av lantmäteristyrelsen.

12 KAP.

Om hävdeforteckninsr.

1 §•

Hävda delägare vissa ägor, skall lantmätaren upprätta hävdeförteckning,
i vilken upptagas dels för varje delägare och för var ägolott denne innehar
de därunder hävdade ägofigurer dels ock särskilt de ägofigurer, som hävdas
av två eller flera delägare gemensamt eller av skifteslaget samfällt.

36 Kungl. Maj.ts Propositivn Nr 38,

Kan ej utredas, vilken delägare hävdar viss äga, förfares efter tv i 3 kap.
12 g är stadgat.

I hävdeförteckningen skola angivas jämväl servitut, varom upplysning
vunnits, ävensom inom skifteslaget förefintliga, för viss tid eller för livstid a\-söndrade lägenheter.

Delägarna skola tillhandahålla lantmätaren tillgängliga handlingar och övriga
uppgifter, som erfordras för hävdeförteckningens upprättande.

Lantmätaren skall å sammanträde föredraga hävdeförteckningen för delägarna
och föra till protokollet de anmärkningar, som framställas mot förteckningen.

Förteckningen bör av delägarna underskrivas. Vägrar delägare sin underskrift,
skall sådant ävensom skälet till vägran, där det uppgivits eller eljest
kunnat utrönas, i protokollet anmärkas.

Närmare föreskrifter angående hävdeförteckning meddelas av lantmäten styrelsen.

13 KAP.

Om skiftesläggning och utflyttning.

1 §.

Till efterrättelse vid skiftesläggningen skall lantmätaren i överensstämmelse
med av lantmäteristyrelsen meddelade närmare föreskrifter upprätta en tilldelningslängd,
däri upptagas utom de uppgifter, som för särskilda fall erfordras,

uppskattningsinnehållet av skifteslagets samtliga ägor, vilka undergått gradering,

i den mån gradering ägt rum av ägor, som skola undantagas för gemensamt
eller enskilt behov, uppskattningsinnehållet av nämnda ägor ävensom sättet
för deras avräknande,

den eller de delningsgrunder, som skola tillämpas vid skiftet, och, där
olika delningsgrunder skola följas, uppgift å det ägobelopp, som skall fördelas
efter envar av dem, samt

för varje ägolott uppgift å det ägobelopp, som efter delningsgrund tillkommer
ägolotten.

2 §.

Till varje ägolott skall genom skiftet läggas det ägobelopp, som tillkommer
samma ägolott.

Finnes det för lämplig skiftesläggning av synnerlig vikt att till ägolott
lägges visst av fastighets- eller andra ägogränser, vägar, större diken eller
varaktiga naturliga skillnader begränsat område, må dock, utan hinder därav
att detta område ensamt eller tillsammans med andra till ifrågavarande ägolott
vid skiftet lagda ägor icke jämnt svarar mot vad den enligt delningsgrund

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 38.

har att bekomma, området tilldelas ägolotten, därest avvikelse från det envar
ägolott tillkommande ägobelopp, som därigenom uppkommer, icke överstiger
två procent av samma belopp och sådan avvikelse icke länder till
någon delägares förfång. Där fråga är om delning av område, som vid lantmäteriförrättning
undantagits för gemensamt ändamål eller eljest lämnats
oskiftat, må för fastighet, som vid skiftet i området erhåller del, avvikelsen
utgöra högst två procent av det ägobelopp, som motsvaras av uppskattningsinnehållet
av fastighetens andel efter delningsgrund i det skiftade området''
sammanlagt med det fastigheten vid tidigare laga delning tillagda uppskattade
ägobelopp.

Gottgörelse för den minskning i ägovälde, delägai’e efter vad ovan sägs
kan få vidkännas, skall utgå i penningar och beräknas med ledning av värdering,
varom i 11 kap. 2 § andra stycket förmäles.

3 §•

Till varje ägolott skall läggas behörig andel enligt delningsgrund av olika
ägoslag, så i inrösnings- som avrösningsjorden, med i möjligaste män jämn fördelning
mellan de olika ägolotterna av bättre och sämre mark, förrättningsmännen
emellertid obetaget att, där sådant med hänsyn till särskilda förhållanden
prövas lämpligt, härutinnan vidtaga skälig jämkning i den mån det kan ske
utan någon delägares förfång. Särskilt skall, såvitt det med hänsyn till vid
skiftet tillämpad delningsgrund låter sig göra, vid ägotilldelningen iakttagas,
att icke någon ägolott, för vilken ägor tidigare utlagts vid laga delning eller
sämjevis, vid skiftet erhåller sådan sammansättning, att den mindre än före
skiftet ägnar sig för den art av hushållning, vartill ägolotten användes.

4 §.

Skiftesläggningen skall verkställas så, att varje ägolott erhåller en för ägornas
ändamålsenliga brukande lämplig ägoanordning.

5 §•

Skiftena böra göras formliga samt i övrigt bekväma att bruka och hägna.
De böra så anordnas, att gränserna så långt möjligt är utgöras av vägar,
större diken och varaktiga naturliga skillnader. I den mån detta ej kan ske,
böra gränserna göras i möjligaste mån räta.

Särskilt skall vid delning av skogsmark tillses, att skifte ej utlägges, som
genom belägenhet eller form varder olämpligt att skötas för sig.

6 §•

Skiftas vattentäckt område, och är stranden förut skiftad, skall till envar
delägare läggas det område, som är beläget vid hans strand, såvitt det kan
ske utan någon delägares förfång.

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 38.

V §■

Ägolott skall utläggas i allenast ett skifte, om skifteslagets ägor äro så belägna
och av det jämförliga förhållande till varandra, att det kan ske med
iakttagande av alla delägares rätt och utan avsevärd olägenhet för någon. I
annat fall vare två skiften tillåtna.

Skulle i något fall oundgängligen fordras undantag från vad sålunda stadgats,
då må till ägolott läggas tre eller flera skiften, efter vad med hänsyn
till ägornas beskaffenhet och belägenhet fordras.

8 §•

Vid skiftesläggningen skall tillses, att varje ägolott kommer att äga rätt till
nödiga vägar.

9 §■

Är skifteslag eller del därav föremål för sådant servitut, varom i 1 kap. 21 §
sägs, och varder ej servitutet utbrutet, då böra, i den mån så lämpligen kan
ske, föreskrifter meddelas om servitutets utövande på sådant sätt, att därigenom
ej föranledes större intrång än av servitutets art och omfattning betingas.
Jämväl må för vinnande av lämpligt skifte servitut, som vilar å visst
område, förflyttas till annat område, som är jämgott för ändamålet och
icke avsevärt svårare att begagna.

10 §.

År område för viss tid eller för livstid avsöndrat från fastighet, som ingår
i laga skifte, och kan lämpligt skifte ej vinnas utan att området frångår
innehavaren, då skall till denne utläggas annat jämgott område av de ägor,
som vid skiftet läggas till stamfastigheten.

År sådan lägenhet avsöndrad från skifteslaget i dess helhet eller från två
eller flera ägolotter, och kan den ej utan men för innehavaren utläggas med
viss del å varje ägolott efter dess delaktighet i lägenheten, då skall jämgott.
område utläggas å en eller liera av ägolotterna med rätt för delägare, som
tillsläpper mera mark än på honom belöper, att av övriga delägare antingen
genom jämkning i skifte, gällande för samma tid som avsöndringen, åtnjuta
vederlag i jord eller, där så icke lämpligen kan ske, bekomma ersättning i
penningar. Om beloppet av i penningar utgående ersättning äga vederbörande
delägare att träffa förening.

11 §•

Anmäler ägare av två eller liera fastigheter inom skifteslaget, vilka enligt
lag må sammanläggas till en fastighet, sin avsikt att göra framställning om
dylik sammanläggning, förelägge lantmätaren honom viss tid, inom vilken
framställningen skall göras; och må med skiftets fortgång, i vad det är beroende
på sammanläggningen, anstå till dess frågan om sammanläggningen
slutligen avgjorts, såvida ej skiftet därav oskäligt uppehälles.

Kwngl. Maj:ts Proposition Nr 38.

12 §.

För varje särskilt jordregisternummer utlägges eu ägolott, i den mån ej
nedan annorlunda stadgas.

Innehar delägare på grund av olika fång särskilda i jordregistret icke redovisade
andelar av en under visst jordregisternummer upptagen fastighet, utläggas
dessa andelar i en ägolott.

Finnas två eller flera delägare i en under ett och samma jordregisternummer
upptagen fastighet, utlägges för varje delägares andel en ägolott, utan
så är att jämlikt föreskrift eller medgivande, som enligt denna lag lämnats,
å vissa delägare belöpande andelar skola utläggas i gemensam ägolott.

Åberopar delägare åtkomsthandling, som, vare sig hemmantal eller annat
skattetal däri angivits eller icke, finnes höra så förstås, att genom åtkomsthandlingen
upplåtits visst till gränserna bestämt område inom skifteslaget,
och begär han att på grund av samma handling erhålla ägolott åt sig utlagd,
må det ske, dock allenast under förutsättning att mot områdets avskiljande
hinder icke finnes möta i vad i denna lag stadgas angående avstyckning.

13 §.

Skiftas ägor, vilka utgöra samfällighet för vid en och samma laga delningsförrättning
utbrutna ägolotter, skall skiftet ske i anslutning till den vid berörda
förrättning tillkomna indelning.

Har någon av ägolotterna själv undergått laga delning, skall vad av ägorna
belöper å denna ägolott utskiftas mellan de lotter, i vilka ägolotten vid nämnda
förrättning uppdelats, där ej antingen delägarna enas om att lämna andelen
oskiftad och det prövas kunna ske utan någons förfång, eller ock förrättningsmännen
på grund av stadgande i 1 kap. finna hinder möta mot delningen.

Vad sålunda i nästföregående stycke stadgats skall äga motsvarande tilllämpning
jämväl i övriga fall, där samfällda ägor skiftas mellan skifteslag.
av vilka något undergått laga delning.

14 §.

Begära delägare i en under ett och samma jordregisternummer upptagen
fastighet att erhålla sina ägor i gemensam ägolott, skall det ske.

År fråga om skifteslag, varom i 1 kap. 2 § under 3 sägs, må jämväl å
flera jordregisternummer belöpande andelar på vederbörande delägares begäran
utläggas i gemensam ägolott, såvitt lämpligt skifte för övriga delägare
därav ej hindras.

15 §.

Kungl. Maj-.ts Proposition Nr 38.

varom i 1 kap. 2 § under 3 sägs, skall tillika vad i 14 § andra stycket
stadgas äga motsvarande tillämpning.

16 §.

Fordras för begränsning av antalet skiften eller för åstadkommande av förmånlig
ägoanordning i övrigt att en eller flera delägare utflytta, och prövas
de fördelar, som av utflyttningen vinnas, med hänsyn till brukningsförhållandena
inom skifteslaget vara av större betydelse än de med nämnda åtgärd
förenade kostnader och olägenheter, då skall utflyttning ske i den utsträckning
sådan prövas nödig.

17 §.

Vid avgörande av frågan vilka delägare skola utflytta skall tillses å ena
sidan att lämpligt skifte så långt sig göra låter befordras och å andra sidan
att utflyttningskostnaden icke uppgår till oskäligt belopp.

Prövas med hänsyn till vad sålunda stadgats förhållandena ställa sig lika
för flera delägare, och träffa de ej överenskommelse vilken eller vilka av
dem skola utflytta, skall frågan härom avgöras genom lottning.

Ej må delägare förpliktas utflytta, där utflyttningen prövas för honom medföra
hinder i hans näring eller eljest lända honom till förfång.

18 §.

Utflyttande delägares ägolott skall utläggas så, att därå finnas lämplig
byggnadsplats och tillgång till gott vatten.

19 §.

\ ad om utflyttning nu är sagt gälle såväl flyttning av alla byggnader och
andra nyttiga anläggningar å en ägolott som ock i tillämpliga delar flyttning
av vissa byggnader och anläggningar eller delar av dem.

20 §.

Med iakttagande av de för skiftesläggningen stadgade grunder hava förrättningsmännen
att efter överläggning med delägarna upprätta provisionel! plan
till skiftet och att utvisa denna såväl å kartan som ock, där det begäres eller
eljest anses erforderligt, å marken.

I anledning av de anmärkningar, som därvid må förekomma, eller om skäl
eljest föreligger, må skiftesplanen jämkas i de delar, där det erfordras för
beredande av rättvist och lämpligt skifte.

I protokollet skall redogörelse lämnas för de förhållanden, som utövat
huvudsakligt inflytande vid skiftesplanens utarbetande.

Sedan skiftesplanen utvisats för delägarna samt möjligen beslutade jämkningar
företagits, skall planen med tillhörande handlingar av lantmätaren
insändas till överlantmätaren. Denne har att så fort ske kan granska skiftes -

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 38.

planen samt därefter med återställande av handlingarna meddela lantmätaren
de erinringar mot skiftesplanen, vartill den verkställda granskningen må hava
föranlett. Av gjorda erinringar skola delägarna å sammanträde erhålla del.

21 §.

Kan en enligt skiftesplanen utlagd ägolott med lika bekvämlighet och till
lika fördel för lämplig skiftesanordning läggas till flera delägare, och kunna
de ej enas om vem lotten skall tilläggas, skall frågan avgöras genom lottning.

22 §.

Sedan grunderna för skiftets verkställande blivit bestämda, skall lantmätaren
uträkna och å kartan utmärka ägolotterna samt upprätta noggrann och fullständig
delningsbeskrivning, däri redigt angives, vilka ägor undantagits för
gemensamt eller enskilt behov, vilka servitut vila å skifteslaget i dess helhet,
vilka ägor tilldelats varje ägolott, i vilka skiften fördelningen skett, i
vad mån med ägolott följer delaktighet i mark, som avsatts till gemensamhetsskog
eller eljest undantagits från skiftet, samt vilka ägolotten särskilt
rörande servitut vid skiftet bestämts eller eljest efter skiftet äro gällande.
tiar jämlikt bestämmelse i denna lag till ägolott i stället för jord utgått ersättning
i penningar, varde det ock i delningsbeskrivningen anmärkt.

Närmare föreskrifter angående delningsbeskrivning meddelas av lantmäteristvrelsen.

23 §.

När skiftesläggningen fullständigt utförts, skall lantmätaren å sammanträde
med delägarna å kartan utvisa deras ägolotter och därefter å tid, som tillkännagivits
för delägarna, i noggrann överensstämmelse med kartan å marken
utmärka gränserna mellan lotterna på sätt särskilt är stadgat.

24 §.

Ingå i skifte ägor, hörande till skilda socknar eller andra förvaltningsområden,
och innebär planen för skiftesläggningen överflyttande av äga från ett
förvaltningsområde till annat sådant område, skall vad i 8 kap. 7 g är stadgat
angående ägoutbyte äga motsvarande tillämpning.

14 KAP.

Om ersättningar mellan skiftesdelägare.

1 §•

Kostnaderna för utflyttning i följd av laga skifte skola utgöras av samtliga
skiftesdelägare i förhållande till den nytta, varje delägare vinner av utflyttningen.
Där ej särskilda förhållanden annat föranleda, skall nyttan beräknas
svara emot det uppskattade ägobelopp, envar vid skiftet bekommit.

Kungl. Maj.ts Proposition Nr 38.

2 §•

Till utflyttningskostnad hänföres kostnad för flyttning av byggnader, planteringar
och andra nyttiga anläggningar samt för anordnande av brunnar och
vattenledningar, där sådana erfordras, ävensom för iordningställande av såväl
de gamla som de nya byggnadsplatserna.

3 §•

Förrättningsinännen hava att värdera kostnaden för verkställande av föreskriven
utflyttning till belopp, vartill utgifterna för utflyttningen prövas uppgå.
Föreligger vederhäftigt anbud att inlösa byggnad till visst pris, och prövas
byggnadens avyttrande till sådant pris och uppförande i dess ställe av ny
jämgod byggnad medföra mindre kostnad för skifteslaget än byggnadens flyttning,
beräknas ersättningen efter kostnaden för uppförande av ny byggnad med
avdrag av det bjudna priset. Är byggnad så gammal eller eljest bristfällig,
att ombyggnad eller bättrande av brister ändå varit av nöden, varde den
beräknade utflvttningskostnaden därefter jämkad.

4 §.

Tillhöra byggnader eller anläggningar gemensamt flera delägare, åt vilka
utläggas särskilda ägolotter, och kunna de med eller utan mellangift i penningar
lämpligen fördelas mellan dessa delägare, eller finnes, där byggnadsplatsen
tilldelats någon av dem, lämpligt, att övriga delägares andelar helt
eller delvis inlösas av honom, söke förrättningsmännen åvägabringa överenskommelse
mellan delägarna om fördelning eller inlösen av byggnaderna eller
anläggningarna. Kunna ej delägarna enas härom, skola förrättningsmännen
bestämma i frågan, dock att delägare icke må mot sitt bestridande åläggas
lösa flera eller större byggnader eller anläggningar än för bruket av hans
ägolott tarvas.

Äro förhållandena sådana att gemensamma byggnader eller anläggningar
ej lämpa sig för fördelning eller inlösen, efter vad nu sagts, hänvise förrättningsmännen
delägarna att enligt föreskrifterna i lagen om samäganderätt
hos domstol begära förordnande, som där avses, i fråga om den gemensamma
egendomen.

5 §•

Vid skiftet skall bestämmas, inom vilken tid beslutad utflyttning skall vara
slutförd.

Har delägare förpliktats att flytta byggnad, plantering eller annan anläggning,
som ej lämpligen kan flyttas inom sådan tid, att flyttningen är fullgjord,
då de nya lotterna tillträdas, må han i vissa år bibehållas vid samma
byggnad, plantering eller anläggning mot skälig ersättning till den, vars
ägolott därav besväras.

Angående beloppet av ersättningen bestämme förrättningsmännen, där delägarna
ej enas därom.

Kungl. Mcij-.ls Proposition Nr 88.

6 §.

Har delägare vid laga skifte i inrösningsjorden tilldelats äga, som i fråga
om odling och hävd icke befinner sig i det skick, att den omedelbart kan
giva en mot dess gradvärde svarande behållen avkastning, vare han berättigad
till ersättning för de kostnader, som måste nedläggas för ägans försättande
i skick, som svarar mot dess gradvärde. Envar delägare skall härvid
påföras kostnaden för iståndsättande av ägor till den omfattning, att dessa
ägor tillika med hans förutvarande innehav i fullständigt odlad jord fri
från vanhävd motsvara hans andel enligt delningsgrunden i inrösningsjorden.

Frångår delägare äga i odlad jord, som han innehaft utöver vad enligt
delningsgrunden i inrösningsjorden tillkommer honom, vare han berättigad
till ersättning för ägans odlingsvärde, och skall envar delägare bidraga till
denna ersättning efter ty i första stycket sägs om ersättning för odling.

Har delägare vid laga skifte tilldelats äga, vari finnes tillfälligt hävdevärde,
till vilket jämlikt bestämmelserna i 11 kap. 2 § hänsyn icke tagits
vid graderingen, vare tillträdaren skyldig att härför lämna avträdaren ersättning.

I fall, som i första stycket avses, skall ersättning utgå jämväl för minskad
avkastning under den tid, som åtgår, till dess jorden försatts i skick, som
svarar mot dess gradvärde, och skall sådan ersättning gäldas efter samma
grund, som där sägs. Enahanda ersättning må kunna utgå även i det fall,
att ägovälde blir sammansatt av ägor, som med hänsyn till föregående användning
ej kunna omedelbart läggas i sedvanligt bruk. Dylik ersättning
skall, där ej omständigheterna annat föranleda, påföras delägarna efter delningsgrunden
i inrösningsjorden.

Innehavare av äga i inrösningsjorden, varå verkställts odling, grundförbättring
eller dylikt, som genom skiftet kommer annan till godo, vare berättigad
till ersättning därför, i den mån han ej erhåller sådan till följd av
ovan i denna paragraf meddelade bestämmelser. Ersättning, som här avses,
skall, då fråga är om grundförbättring, påföras delägarna efter delningsgrunden
i inrösningsjorden, men eljest gäldas på sätt om odlingsersättning i första
stycket sägs.

Närmare föreskrifter angående beräknande av ersättningar, som i denna
paragraf avses, meddelas av lantmäteristyrelsen.

~ §•

De ersättningar, som skola utgå enligt 1—6 §§, skola bestämmas i penningar.

8 8.

Mister delägare vid laga skifte ståndskog, växtlig ungskog eller plantering
eller mark, varå företagits skogskulturåtgärder, eller erhåller delägare vid

44 Kungl. Maj.ts Proposition Nr 38.

delning av samfälld mark mindre av växande skog eller av mark, varå gemensamt
utförts skogskulturåtgärder, än på hans lott belöper, skall ersättning
därför tilläggas honom.

Lag samma vare, där delägare före skiftet hävdat vissa ägor i skogsmark,
som avsättes till gemensamhetsskog, och ej varje delägare avträder mark,
vara befintlig skog i förhållande till skogsbeståndet i dess helhet i värde motsvarar
den andel i gemensamhetsskogen, som jämlikt 10 kap. 6 § första
stycket tillkommer honom, eller ock den av olika delägare avträdda mark
icke befinner sig i samma kulturtillstånd.

Vad nu sagts gälle i tillämpliga delar även om torvmosse.

9 §.

Ersättning, varom i 8 § sägs, bör efter av förrättningsmännen företagen
besiktning och uppskattning bestämmas att utgå i penningar att betalas antingen
på en gång eller genom avbetalningar under viss tid, högst tio år,
efter vad beslutas därom vid bestämmande av grunderna för ersättningen.

Anses för visst fall ersättningens utgående i penningar medföra avsevärd
olägenhet, må dock ersättningen bestämmas att delvis eller i sin helhet utgå i
skogsförnödenheter eller, där fråga är om torvmosse, i förnödenheter, som från
sådan kunna erhållas, att uttagas inom viss tid, högst tio år, vad skogsförnödenheter
angår på det sätt och i den mån avverkningen jämlikt för orten
gällande föreskrifter angående skogens vård må äga rum; och skall ersättningen
ändå av förrättningsmännen uppskattas i penningar. Kan ersättning, som bestämts
att utgå i skogsförnödenheter, enligt gällande föreskrifter icke i sin
helhet uttagas inom den bestämda tiden, skall vid denna tids utgång återstoden
utgöras i penningar enligt den verkställda uppskattningen.

10 §.

Med bestämmande av ersättningar, om vilka här ovan i 6 och 8 §§ förmäles,
må anstå till dess skiftet i övrigt blivit genom laga kraft ägande beslut
fastställt. Om sådant anstånd beslutas, har lantmätaren att, så snart det efter
skiftets fastställande kan ske, företaga för ändamålet erforderlig förrättning
och till denna utfärda kungörelse och kallelser på sätt i 3 kap. 1 och 2 §§
sägs.

11 §-

Mister delägare äga, som han innehaft enligt laga delning och som undergått
särskild uppskattning enligt It kap. 3 §, njute han ersättning i penningar
enligt nämnda uppskattning.

Lag samma vare, där han innehaft ägan på grund av sämjedelning samt
innehavet enligt sämjedelningen skall såvitt honom angår utgöra delningsgrund
vid skiftet.

Kungl. Majits Proposition Nr 38.

Skall innehavet enligt sämjedelningen icke utgöra delningsgrund, men får
delägaren på grund av stadgandet i 10 kap. 4 § eller eljest behålla ägan, är
han pliktig att för vad av ägan överstiger den på hans ägolott belöpande
andelen gälda ersättning till övriga delägare enligt uppskattning, varom i förslå
stycket sägs.

Vad i första stycket stadgats skall äga motsvarande tillämpning, där delägare
av samfälld äga av nu ifrågavarande beskaffenhet bekommer mindre
än på hans ägolott belöper.

12 g.

Har ersättning jämlikt detta kapitel bestämts att utgå för äga hörande till
lägenhet, som avsöndrats för viss tid eller livstid, skall särskilt bestämmas
i vad mån sådan ersättning skall fördelas mellan lägenhetsinnehavaren och
stamfastighetens ägare.

13 §.

Träffa delägare för beräkning av ersättningsbelopp förening därom att vissa
tjänstbarheter eller materialier eller dylikt skola värderas till visst pris, eller
sluta de förening om att viss ersättning skall utgå med överenskommet belopp
i penningar eller om kvittande av ersättningar, lände sådan förening
till efterrättelse, därest det finnes uppenbart, att rätt, som tillkommer innehavare
av fordran, varför säkerhet åtnjutes på grund av inteckning eller jämlikt
11 kap. 2 § jordabalken, icke äventyras genom föreningen.

14 §.

Sedan vid skiftet mellan delägarna förekommande utflyttnings-, odlingsoch
hävdeersättningar, ersättningar för minskad avkastning samt ersättningar
enligt 1 kap. 18 § andra stycket, 8 kap. 2 och 3 §§, 13 kap. 2 och 10 §§,
14 kap. 11 § och 16 kap. 6 § blivit bestämda, skall lantmätaren upprätta
vidräkning mellan samtliga ägolotter, utvisande vad ägaren av envar av dem
har att emottaga och utgiva samt vad, efter verkställd avräkning av det ena
mot det andra, för varje ägolott återstår att uppbära eller erlägga.

För vad enligt denna avräkning skall gäldas skall utsättas viss förfallodag
eller, om det anses nödigt att betalningsskyldigheten fördelas på längre tid,
härefter lämpade förfallodagar.

15 §.

Om beräkning och fördelning av den ersättning, boställshavare i anledning
av förrättat skifte kan erhålla eller få vidkännas, är särskilt stadgat.

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 38.

15 KAP.

Om tillträde av ägolotterna.

1 §■

Delägarna äga i den ordning, varom i 18 kap. stadgas, överenskomma
angående tiden för tillträdet av de nya ägolotterna, dock att med tillträdet
icke må anstå längre än ett år från det skiftet blivit genom laga kraft ägande
beslut fastställt.

Träffas ej sådan överenskommelse, skall, där klander mot skiftet ej anföres,
tillträdet ske, så snart skiftet blivit fastställt. Har klander anförts, beslämme
ägodelningsrätten tiden för tillträdet.

2 §•

Finnes å ägolott, då tillträde sker, på åkern växande gröda, äge avträdaren
avbärga den, om ej annorlunda åsämjes.

a §•

Finnes å ägolott annan än tillträdaren tillhörigt upplag av gödsel, virke
ved eller dylikt, som icke ingått i likvid mellan delägarna, vare avträdaren
skyldig att bortflytta upplaget inom ett är från det ägolotten tillträtts.

4 §.

Vägras någon delägare att tillträda sin ägolott å föreskriven tid, äge han
av utmätningsmannen i orten erhålla nödig handräckning till att komma i
besittning av ägolotten.

16 KAP.

Om skiftes avslutande samt om utförande av föreskriven ändring i

verkställt skifte.

1 §•

Sedan gränserna mellan ägolotterna blivit på sätt särskilt är föreskrivet
utmärkta samt alla till skiftet hörande frågor blivit avgjorda med undantag
av sådan ersättningsfråga, som jämlikt 14 kap. 10 § må hava uppskjuta,
skall lantmätaren å sammanträde med delägarna för dem tillkännagiva, att
förrättningen är slutad, samt meddela underrättelse om vad som skall iakttagas
för fullföljd av talan emot skiftet i de delar, i vilka icke underställning
skolat äga ram eller särskild talan enligt 21 kap. 18 och 19 §§ skolat föras.

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 38.

2 §•

Vid avslutningssammanträdet eller inom femton dagar därefter skall ett
exemplar av alla skifteshandlingarna mot bevis, som bifogas konceptakten,
överlämnas till den skiftesdelägare, som närvarande delägare därtill utse eller,
där dessa ej kunna om valet enas, lantmätaren vid skiftets avslutande
bestämmer. Hos den utsedde äge envar skiftesdelägare rätt att granska
handlingarna och taga avskrift av dem.

Då skifteshandlingarna utgivas efter avslutningssammanträdet, må de med
posten eller genom utmätningsmannen i orten tillställas den delägare, som
utsetts att förvara dem.

Yppas eljest behov av vårdare av skifteshandlingarna, och kunna delägarna
ej enas, ankomme på ägodelningsdomaren att på anmälan av delägare utse
sådan vårdare.

3 §•

Vad i 1 och 2 §§ är sagt om skifte skall äga motsvarande tillämpning i
avseende å ägoutbyte ävensom å förrättning, som för det i 14 kap. 10 §.
omförmälda ändamål hålles efter det skifte fastställts.

Skifteskartan skall av lantmätaren medföras å slutsammanträdet och därvid
hållas för delägarna tillgänglig. Äro delägarna flera än tre, och har lantmätaren
icke till dem utlämnat karta, vare han, där delägare senast å det i
13 kap. 23 § omförmälda sammanträde begärt, att skifteskartan ytterligare
viss tid, räknat från skiftets avslutande, måtte hållas tillgänglig, skyldig att
å förrättningsstället tillhandahålla delägarna kartan ävensom skifteshandlingarna,
då dessa ej utlämnas å slutsammanträdet, under den angivna tiden,
dock högst två eller, där delägarna äro flera än tio, högst fem dagar.

Vad i första stycket andra punkten sägs äge ej tillämpning, där skifte
avslutas å det sammanträde, då den slutliga skiftesläggningen utvisats.

5 §•

Har laga skifte, som blivit genom laga kraft ägande utslag helt eller delvis
upphävt, i sammanhang därmed återförvisats till lantmätaren, skall denne
skyndsamt utsätta ny förrättningsdag på sätt i 3 kap. 1 och 2 §§ sägs samt
ändra och rätta skiftet med ledning av utslagets innehåll. Därefter skall förrättningen
ånyo avslutas på sätt i 1 och 2 §§ föreskrives.

Där utan återförvisning rättelse i skifte beslutats, åligge lantmätaren, efter i
samband med beslutet meddelad föreskrift, att, sedan beslutet vunnit laga kraft
eller däremot förd talan ogillats, i skifteshandlingarna införa de tillägg och
ändringar, som av rättelsen föranledas.

Kungl. Maj ds Proposition Nr 38.

G §•

Har vid prövning av laga skifte befunnits, att delägare obehörigen fått
mindre ägobelopp än honom tillkommit, och understiger det honom tillagda
belopp ej med mera än två procent vad enligt delningsgrund bort läggas till
hans lott, må, där jämkning i skiftet skulle medföra avsevärd kostnad utan
motsvarande fördel, rättelse verkställas på det sätt, att ersättning för vad
som brister tillerkännes delägaren i penningar enligt den uppskattning, varom
i 11 kap. 2 § andra stycket sista punkten sägs, att gäldas av den eller de
delägare, som erhållit större ägobelopp än dem tillkommit.

7 §•

Lantmätaren vare skyldig att emot stadgad lösen till delägarna utlämna
ett exemplar av skifteskartan inom ett år eller, där skifte avser skifteslag,
varom i 1 kap. 2 § under 2 eller 3 sägs, inom sex månader från den dag,
då beslut meddelats om skiftets fastställelse eller, i händelse talan mot beslutet
må föras, beslutet vunnit laga kraft eller däremot förd talan ogillats;
skolande i fråga om utlämnandet gälla vad i 2 § stadgas för det fall att
skifteshandlingarna ej utlämnas vid avslutningssammanträdet.

17 KAP.

Om fördelning av skifteskostnader.

1 §•

Kostnaderna för laga skifte, vari inbegripas arvode till förrättningsmän
och sakkunniga ävensom resekostnadsersättning, i den mån sådan kostnad ej
gäldas av statsmedel, lösen för kartor och handlingar samt utgifter för hantlangning,
skola utgöras av alla delägarna i förhållande till det uppskattade
ägobelopp var och en av dem vid skiftet erhållit.

Har laga skifte förrättats på yrkande av ägare till sådan jord, som omförmäles
i 1 kap. 9 § andra stycket, skall dock vid skifteskostnadernas fördelning
mellan delägarna jämkning äga rum med hänsyn till den nytta envar
av dem haft av skiftet.

Har jämlikt 1 kap. 20 § delägare förklarats icke vara skyldig att ingå i
skifte annat än i den män där sägs, skall hans deltagande i kostnaderna för
skiftet därefter lämpas.

Rågrannar och andra, som utan att vara skiftesdelägare haft del i förrättningen,
vare skyldiga att deltaga i kostnaderna därför i den omfattning, som
prövas skälig med hänsyn till den nytta de haft av förrättningen.

Vad om fördelning av kostnader för laga skifte nu stadgats skall äga motsvarande
tillämpning jämväl i fråga om kostnad för förrättning, som i 14
kap. 10 § omförmäles.

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 38.

2 §.

Angående sättet för utgörande av skifteskostnader, i vad de belöpa på boställe,
och deras fördelning mellan boställshavare är särskilt stadgat.

18 KAP.

Om delägares och förrättningsmäns rätt att besluta i skiftesfrågor.

1 §•

I de frågor, som omtalas i 5, 10 och 15 kap., äge närvarande delägare
efter överläggning med förrättningsmännen besluta, där ej annat är särskilt
föreskrivet. Äro alla närvarande delägare ense om sådant beslut, och är beslutet
i enlighet med föreskrifterna i lag, lände det till efterrättelse.

Äro ej alla närvarande delägare ense i fråga, som enligt första stycket
utgör föremål för delägarnas beslutanderätt, eller finna förrättningsmännen
delägarnas beslut vara stridande mot lag, skola förrättningsmännen besluta i
frågan, där ej annat är särskilt stadgat.

2 §•

Skiftesfrågor, som icke avses i 1 §, skola, där icke i denna lag annorlunda
föreskrives, avgöras av förrättningsmännen efter rådplägning med delägarna.

3 §•

Då beslut meddelas, som delägare allenast genom påkallande av underställning
kan bringa under ägodelningsrättens prövning eller varemot i händelse
av missnöje talan skall föras genom särskilda besvär, skall tillika för
delägarna tillkännagivas vad den med beslutet missnöjde har att iakttaga för
fullföljd av talan däremot.

II AVD.

Om avstyckning.

19 KAP. |

1 §• i

Från fastighet må i den ordning och under de villkor i detta kapitel omförmälas
viss till gränserna bestämd ägovidd avskiljas genom avstyckning för
att utgöra en fastighet för sig eller sammanläggas med annan fastighet, dock
Bihang till riksdagens protokoll 1926. 1 saml. 31 höft. (Nr 38.)

Kungl. Maj: Is Proposition Nr 88.

^ att, där ägovidd, som nu sagts, är avsedd att sammanläggas med annan fastig1
het, för avstyckningen tillika erfordras, att sådan sammanläggning efter vad
därom är särskilt stadgat må äga rum.

Avstyckning i ett sammanhang av ett flertal smärre lägenheter för bostadsändamål
eller för beredande av plats för industriella anläggningar eller i annat
liknande syfte må ske allenast i enlighet med av Konungens befallningshavande
godkänd plan för fastighetsbildningen inom det till avskiljande ifrågasatta
området. Lag samma vare, där eljest avstyckning ifrågakommer å ort,
där större byggnadsverksamhet råder eller till följd av den omfattning, vari
upplåtelser redan skett, eller av annan anledning är att förvänta.

Vid uppgörande av plan, varom nu sagts, skall iakttagas, att möjlighet beredes
till anordnande ej mindre av lämpliga trafikleder samt öppna platser
inom och utfartsvägar från det till avskiljande avsedda området än även, i
den mån så prövas erforderligt, av ledningar för belysning, för tillförsel av
1 vatten och för avlopp.

2 §■

Avstyckning vare tillåten såväl av mark, som genom laga delning utbrutits
för viss fastighet, som ock av mark, som är samfälld för flera fastigheter.
Mark, som tillagts fastighet genom sämjedelning, må ej avstyckas, med mindre
sämjedelningen kommit till stånd före denna lags ikraftträdande; i ty fall
må genom avstyckning avskiljas högst en femtedel av nämnda mark.

Vad enligt detta kapitel gäller om stamfastighet skall, där avstyckningen
avser mark, som är samfälld för (lera fastigheter, såvitt ej annorlunda stadgas,
i tillämpliga delar gälla beträffande dessa fastigheter.

3 §■

Ägovidd, som avstyckas, skall till omfång och belägenhet samt beskaffenhet
i övrigt vara sådan, att den med hänsyn därtill och till eljest föreliggande
förhållanden lämpligen kan antingen såsom fastighet för sig på varaktigt sätt
användas för det med styckningen avsedda ändamål eller ock, där den
skall sammanläggas med annan fastighet, bilda en fastighet gemensamt med
denna.

Avstyckning må ej ske sålunda, att stamfastigheten ej lämpligen kan bestå
såsom särskild fastighet.

Ej må avstyckning från jordbruksfastighet äga rum med mindre det kan
antagas, att den fastighetsindelning, som genom avstyckning^! eller, där
avstyckningen äger rum för sammanläggning, genom avstyckningen och sammanläggningen
skulle uppstå, bereder ökade utkomstmöjligheter för den jordbrukande
befolkningen eller eljest är till gagn för jordbruksnäringen i orten.

Hör till fastighet, varifrån avstyckning skall ske, skogsmark, som på grund
av sin belägenhet och med hänsyn till förhållandena i övrigt i orten lämpligen

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 38.

kan nyttjas för husbehovsändamål, må avstyckningen ej ske på sådant sätt,
att icke såväl stamfastigheten som avstyckad del, envar så framt däri ingå
åker, äng eller därtill odlingsbar mark av den omfattning, att fastigheten
varder tjänlig till jordbruk, i mån av tillgång erhåller för dess nyttjande för
sådant ändamål erforderlig skog; skolande, då fråga är om avstyckning av
mark för sammanläggning med annan fastighet, vid beräkningen av behovet
av skog tagas hänsyn även till skogstillgången å den fastighet, varmed den
avstyckade delen är avsedd att sammanläggas. I ort med ringa skogstillgång
må dock, där det för skogens bestånd prövas angeläget eller eljest synnerliga
skäl därtill äro, avstyckning så verkställas, att skogsmarken i sin helhet
tillfaller en i förrättningen ingående jordbruksfastighet.

Vad i tredje och fjärde styckena stadgas skall ej utgöra hinder för avstyckning
av mark för tillgodoseende av behov av mindre lägenheter för bostadsändamål
eller för beredande av plats för industriell anläggning eller därmed
jämförligt ändamål.

4 §.

Avstyckning av område, som vid lantmäteriförrättning undantagits för
gemensamt ändamål, må ej äga rum, där dess avskiljande skulle komma att
medföra väsentligt men för någon av de fastigheter, för vilkas behov området
undantagits.

5 §■

De för laga skifte i 2, 3, 6 och 7 kap. samt 18 kap. 3 § första stycket
meddelade föreskrifter skola vid avstyckning i tillämpliga delar lända till
efterrättelse, såvitt icke i detta kapitel är annorlunda stadgat.

Skall avstyckning äga rum inom samhälle, där den för städerna gällande
ordning för bebyggande skall iakttagas, har lantmätaren att minst åtta dagar
förut underrätta byggnadsnämnden om tid och ställe för förrättningen.

6 §•

Rätt att påkalla avstyckningsförrättning tillkommer fastighetens ägare samt,
då ägovidd, som skall avstyckas, blivit överlåten till annan, jämväl denne.

Efter skriftlig ansökning av sakägare må lantmätare företaga avstyckning
utan att förordnande till förrättningen meddelats.

7 §•

Utan hinder av att kungörande och kallelse ej verkställts i den ordning,
som i 3 kap. sägs, må avstyckningsförrättning företagas, därest fastighetens
ägare samt i fall, då ägovidd, som skall avstyckas, blivit överlåten till annan,
jämväl denne infinna sig eller av lantmätaren blivit minst åtta dagar förut
bevisligen kallade till förrättningen samt fråga ej är om bestämmande av
gräns mot fastighet, som ej ingår i förrättningen.

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 38.

8 §•

Avstyckning må verkställas utan biträde av gode män, såvitt icke är fråga
om bestämmande av gräns mot fastighet, som ej ingår i avstyckningsförrättningen,
eller ock lantmätaren eller sakägare finner biträde av gode män erforderligt.

9 §•

Har ägovidd, som skall avstyckas, blivit till annan överlåten, skall den
därom upprättade avhandlingen införas i förrättningsprotokollet eller i styrkt
avskrift biläggas detta. Är ägovidd, som avstyckas, avsedd att sammanläggas
med annan fastighet, skall sådant i protokollet särskilt angivas.

10 §.

Bestämmande av gräns mot fastighet, som ej ingår i avstyckningsförrättningen,
skall vid förrättningen ej äga rum, där det ej påfordras å någondera
sidan eller av lantmätaren aktas nödigt.

11 §.

Till fastighet, som bildas genom avstyckning, må läggas högst tre skiften
eller, där till stamfastigheten vid laga skifte utlagts flera än tre skiften, lika
många skiften som tillhöra stamfastigheten, dock att, där avstyckningen avser
mark, som är samfälld för flera fastigheter, skiftenas antal icke i något fall
må överstiga tre. I den mån ägornas läge och beskaffenhet det medgiva skall
åt ägovidd, som avstyckas, givas regelbunden och för dess nyttjande lämplig
form.

Då fråga är om avstyckning av mark för sammanläggning med annan fastighet,
skall tillses, att antalet skiften, vari den mark utlägges, och deras form
ej må medföra hinder för sammanläggning efter vad därom är stadgat.

12 §.

Avstyckning skall så verkställas, att såväl stamfastigheten som fastighet,
som genom avstyckningen bildas, kommer att äga rätt till nödiga vägar.

Vid avstyckning skall bestämmas, om och i vad mån med avstyckad ägovidd
skall följa rätt till delaktighet i område, som vid lantmäteriförrättning
avsatts för gemensamt ändamål, i äga, som eljest är samfälld för stamfastigheten
och annan fastighet, eller i särskilda rättigheter och förmåner, som tillkomma
stamfastigheten; och må för de ändamål, med avseende å vilka sådant
är tillåtet vid laga skifte, jord eller lägenhet undantagas såsom för sakägarna
gemensam eller servitut till förmån för en i förrättningen ingående
fastighet läggas å annan sådan fastighet.

Avsättande av mark till gemensamhetsskog må äga rum i sammanhang
med avstyckning, där sakägarna därom träffa förening eller, om ägovidd, som
skall avstyckas, ej blivit till annan överlåten, sådant bestämmes av fastighetens
ägare.

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 38.

13 §.

Inom område, som ingår i tomtindelning, må avstyckning ej äga rum.

Avstyckning inom område, för vilket finnes fastställd stadsplan, må ej så
verkställas, att stadsplanens genomförande eller kvarterens lämpliga indelning
i tomter därigenom försvåras.

Inom område, för vilket Konungen jämlikt 1 kap. 42 § fjärde stycket av
lagen om fastighetsbildning i stad eller jämlikt 1 kap. 46 § andra stycket
samma lag eller motsvarande äldre bestämmelser förordnat, att särskilda föreskrifter
skola tillämpas med avseende å byggnadsverksamhetens ordnande,
må avstyckning ej så verkställas, att tillämpningen av sådan föreskrift motverkas.

Ej må inom samhälle, där den för städerna gällande ordning för bebyggande
skall iakttagas, eller inom område, för vilket Konungen jämlikt 1 kap.
42 § av lagen om fastighetsbildning i stad eller motsvarande äldre bestämmelser
förordnat att stadsplan skall upprättas eller meddelat särskilda föreskrifter
med avseende å byggnadsverksamhetens ordnande, i något fall avstyckning
så verkställas, att markens ändamålsenliga bebyggande försvåras.

14 §.

Har överlåtelse av ägovidd, som skall avstyckas, icke ägt rum, ankomme
på fastighetens ägare att, med iakttagande av vad i detta kapitel föreskrives,
bestämma, huru avstyckningen skall verkställas.

Kunna, då fastigheten äges av flera gemensamt, dessa ej förena sig om
sättet för avstyckningens verkställande, varde beslut meddelat, att avstyckningen
ej kan äga rum.

15 §.

Har ägovidd, som skall avstyckas, blivit till annan överlåten, skall den om
överlåtelsen upprättade avhandlingen läggas till grund för avstyckningsförrättningen.

Träffa sakägarna utöver vad avhandlingen innehåller överenskommelse i
ämne, som angår förrättningen, såsom att med avstyckad ägovidd skall följa
rätt till delaktighet i område, som vid lantmäteriförrättning avsatts för gemensamt
ändamål, i äga, som eljest är samfälld för stamfastigheten och annan
fastighet, eller i särskilda rättigheter och förmåner, som tillkomma stamfastigheten,
att jord eller lägenhet skall undantagas för gemensamt ändamål eller
att servitut till förmån för en i styckningen ingående fastighet skall läggas å
annan sådan fastighet, skall därom upprättas skriftlig förening.

Uppkommer mellan sakägarna tvist om den rätt, som enligt avhandlingen
eller träffad förening tillkommer envar av dem, skall frågan underställas ägodelningsrättens
prövning, och vile emellertid förrättningen.

16 §.

Med ledning av de i detta kapitel givna bestämmelser skall avgöras, huruvida
tillstånd till den ifrågasatta avstyckningen må meddelas.

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 38.

Det åligger förrättningsmännen att verkställa utredning rörande de omstän;
digheter, vilka äro av beskaffenhet att inverka på frågans avgörande, att över
1 vad vid utredningen förekommit upprätta skriftlig redogörelse, som bilägges
protokollet, att, där ej sådant fall, varom i 19 § andra stycket sägs, föreligger,
å karta utmärka, huru avstyckningen är avsedd att verkställas, samt att därefter
avgiva utlåtande i frågan. Utlåtandet skall innehålla besked, huruvida
tillstånd till avstyckningen meddelas eller icke.

I fall, varom i 1 § andra stycket sägs, må, efter det avstyckningsplan av
Konungens befallningshavande godkänts, förhållande, som omförmäles i 3 §
första stycket, 11 § första stycket och 13 §, icke vidare komma under omprövning
utom i den mån föreskrifterna i 18 § andra stycket därtill föranleda.

17 §.

Där sakägare det yrkar eller förrättningsmännen på skäl, som i ty fall skola
i protokollet särskilt angivas, så finna erforderligt, skall utlåtande, varom i
16 § sägs, underställas ägodelningsrättens prövning.

Beträffande sådan underställning skall vad i 4 kap. 4 § sista stycket stadgas
äga motsvarande tillämpning.

18 §.

I fråga om utlåtande, som i detta kapitel avses, skall vad i 4 kap. 8 §
första och tredje styckena föreskrives äga motsvarande tillämpning.

Ej må den omständigheten att i det i 1 § andra stycket omförmälda fall
avstyckningsplan blivit av Konungens befallningshavande godkänd utgöra
hinder att vid meddelande av tillstånd till avstyckningen medgiva mindre
jämkningar i nämnda plan, vilka icke stå i strid emot de allmänna förutsättningarna
för avstyckning. Påyrkas jämkning i avstyckningsplanen utöver
vad nu är sagt, varde beslut meddelat, att avstyckningen ej kan äga rum.

Utan hinder därav att tillstånd meddelats till avstycknings utförande enligt
viss plan, må vid avstyckningens verkställande företagas mindre jämkningar
i planen av beskaffenhet, varom i andra stycket första punkten härovan sägs.
Påyrkas jämkning därutöver, varde beslut meddelat, att frågan om avstyckning
förfallit.

19 §.

Lantmätaren åligger att utmärka avstyckningen å karta. Därest ej sakägare
påfordrar upprättande av fullständig karta eller äldre karta, på sätt i 6 kap.
1 § är föreskrivet, skall användas vid förrättningen, skall kartan upptaga
allenast vad som finnes nödigt för att tydligt utmärka gränserna för avstyckat
område, för mark, som undantagits för gemensamt ändamål, samt för den
fastighet, från vilken avstyckningen sker, gränserna mellan sådana i sistnämnda
fastighet ingående ägoslag, som redovisas i jordregistret, samt byggnader,
vägar, vattendrag och dylikt.

Kungl. May.ts Proposition Nr 38.

Avstyckas mark, som är samfälld för flera fastigheter, eller utgör, då fråga
är om mark, som hör till viss fastighet, vad som avstyckas högst hälften av
fastighetens ägovidd, andelar i samfälld mark oberäknade, skall dock, där ej
annat av sakägare påyrkas, å kartan upptagas allenast avstyckat område
jämte den mark, som undantages för gemensamt ändamål, ävensom sådana
fasta punkter och mätningsuppgifter, att varje kartlagt områdes läge i förhållande
till stamfastigheten bliver fullt bestämt.

Å kartan skall tecknas beskrivning, som under hänvisning till varje å kartan
upptaget område lämnar uppgift om arealen av däri ingående ägoslag
ävensom i vad mån med avstyckad ägovidd följer rätt till delaktighet i mark.
som vid lantmäteriförrättning avsatts för gemensamt ändamål, i äga, som
eljest är samfälld för stamfastigheten och annan fastighet, eller i särskilda
rättigheter och förmåner, som tillkomma stamfastigheten, så ock angående
servitut, som till förmån för en i förrättningen ingående fastighet må hava
lagts å annan sådan fastighet. Kan beskrivningen ej lämpligen tecknas å avstyckningskartan,
skall den av lantmätaren införas i särskild handling.

Ägomätning må vid avstyckning äga rum endast i den mån sådan finnes
oundgängligen nödvändig för upprättande av karta och beskrivning på sätt i
detta kapitel är föreskrivet.

20 §.

Lantmätaren skall å marken utstaka samt, på sätt särskilt är föreskrivet,
utmärka genom avstyckningen tillkomna gränser.

21 §•

Sedan gräns mellan stamfastigheten och avstyckat område ävensom rågångar
och andra gränslinjer, som vid avstyckningen må hava bestämts, blivit
utstakade och utmärkta samt alla till förrättningen hörande frågor i övrigt
blivit avgjorda, skall förrättningen avslutas, och meddele lantmätaren underrättelse
om vad som skall iakttagas för fullföljd av talan mot förrättningen.

Inom femton dagar från det förrättningen blivit avslutad skall ett exemplar
av förrättningshandlingarna emot bevis, som bifogas konceptakten, tillställas
sökanden eller, där flera sakägare finnas, den, som av dem härtill
utses. Där förrättningshandlingarna icke utgivas å sammanträde, må tillställandet
ske med posten eller genom utmätningsmannen i orten.

22 §.

Lantmätaren vare skyldig att emot stadgad lösen till vederbörande sakägare
utlämna ett exemplar av kartan inom fyrtiofem dagar från den dag, då beslut
om fastställelse av förrättningen meddelats, eller, i händelse talan mot beslutet
må föras, från den dag beslutet vunnit laga kraft eller däremot förd talan
ogillats; skolande i fråga om utlämnandet gälla vad i 21 § stadgas för det
fall att förrättningshandlingarna ej utlämnas å sammanträde.

56 Kungl. Maj:ts Proposition Nr 88.

23 §.

Den omständighet att fastställelse meddelas å avstyckning medför icke för
ägaren vidsträcktare rätt att förfoga över fastigheten än lag och författningar
eljest medgiva.

24 §.

Häftar fastighet, varifrån avstyckning ägt rum, för tionde, ränta eller annan
sådan avgäld eller eljest för allmänna utskylder och besvär, i vilkas utgörande
det avstyckade området icke omedelbart deltager, eller för lån, som
av allmänna medel lämnats för beredande av odlingsföretag, eller för förskott
av dylika medel för avlösning av frälseränta eller eljest för belopp, varför
säkerhet på annan grund än inteckning eller jämlikt 11 kap. 2 § jordabalken
åtnjutes, och utgör det avstyckade området ensamt eller tillsammans med
vad redan må vara från fastigheten avsöndrat eller avstyckat mera än en
femtedel av fastighetens ägovidd, skall i fråga om det avstyckade områdets
ansvar för sådant åliggande vad i 37 § 3 mom. av förordningen den
16 juni 1875 angående inteckning i fast egendom är stadgat om avsöndrad
lägenhets ansvar för intecknad gäld äga motsvarande tillämpning.

25 §.

Vad i detta kapital är stadgat om ägare avser jämväl den, som innehar
fastighet under ständig besittningsrätt eller såsom fideikommiss.

26 §.

Område, som varit anslaget till ständigt ryttare-, soldat- eller båtsmanstorp,
må avstyckas till särskild fastighet utan hinder därav, att avstyckningen icke
överensstämmer med vad i 3 § andra, tredje och fjärde styckena är för avstyckning
i allmänhet stadgat. I avseende å avstyckning av sådant område
skola bestämmelserna i 4 och 11 samt 16—18 §§ icke heller tillämpas.

27 §.

Kostnaderna för avstyckningsförrättning, vari liera hava del, skola fördelas
i enlighet med vad härutinnan mellan sakägarna överenskommits eller, där
sådan överenskommelse ej träffats, efter vad i varje fall av förrättningsmännen
prövas skäligt.

III AVD.

Om andra lantmäteriförrättningar.

20 KAP.

1 §•

Bestämmande och utmärkande av rågång eller annan fastighetsgräns ävensom
ägoutbyte må verkställas såsom särskild jorddelningsförrättning utan sammanhang
med annan sådan förrättning.

Kungl. Maj:ts Proposition Nr SS.

Utom i fall, varom i 8 kap. sägs, må ägoutbyte såsom särskild förrättning
äga rum för utbyte av äga, som inom skifteslag undantagits för delägares
gemensamma behov, mot annan jord inom skifteslaget, där sådant av delägare
yrkas samt det prövas medföra övervägande nytta och kunna ske utan någon
delägares förfång.

2 §•

Förordnande att bestämma och utmärka rågång eller annan fastighetsgräns
medför för lantmätaren behörighet jämväl att handlägga i sammanhang därmed
uppkommande fråga om ägoutbyte.

3 §•

Besväras fastighet av servitut, bestående i rättighet till skogsfång och mulbete
eller endera av dessa rättigheter, må på yrkande av fastighetens ägare
servitutet utan sammanhang med skifte utbrytas, där det finnes medföra
nytta och kunna ske utan någons förfång. Rätt att erhålla utbrytning tillkomme
ock ägaren av den fastighet, till vars förmån sådant servitut gäller,
där det visas att servitutet äventyras.

Besväras flera vid laga delning inom ett skifteslag utlagda ägolotter av
servitutet, må vid dess utbrytande vederlagsj orden uttagas från en eller flera
av ägolotterna; och skall, där så sker, i sammanhang med utbrytningen ersättning,
på sätt i 7 § sägs, beredas ägolott, från vilken utbrutits vederlagsjord
utöver den å ägolotten belöpande andel.

4 §.

Avsättande av mark till gemensamhetsskog för två eller flera fastigheter
må ske såsom särskild förrättning, om ägaren till fastigheterna så begär eller,
där fastigheterna tillhöra olika ägare, dessa äro ense därom.

5 §.

Har skifteslag undergått laga delning och varder jord frånvunnen viss ägolott
av anledning att jorden hör till annat skifteslag, åligge ägaren till den
ägolott, vid talans förlust, att sist inom ett år därefter påkalla förrättning för
fastställande av det vederlag, som i följd härav må tillkomma ägolotten från
skifteslaget i övrigt eller vissa ägolotter inom skifteslaget. Har jorden frångått
ägolotten innan den dag, då denna lag trädde i kraft, skall berörda tid
av ett år räknas från sistnämnda dag.

6 §•

I fråga om förrättningar, som i 1, 3, 4 och 5 §§ avses, skola de i 2, 3,
15, 16 och 18 kap. beträffande laga skifte givna föreskrifter i tillämpliga
delar lända till efterrättelse. I övrigt skola förrättningar, om vilka i förstnämnda
tre paragrafer förmäles, verkställas på sätt beträffande motsvarande
åtgärder i samband med laga skifte är föreskrivet.

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 88.

Där flera hava del i förrättning, som i 1, 8, 4 eller 5 § avses, skola kostnaderna
för förrättningen fördelas efter vad i varje fall av förrättningsmännen
prövas skäligt.

7 §•

Där jord, som, på sätt i 3 § andra stycket eller 5 § sägs, frångår ägolott,
icke uppgår till mera än två procent av ägolotten enligt den vid skiftet
verkställda uppskattning, skall vederlaget bestämmas i penningar att utgå
efter den vid skiftet tillämpade delningsgrund. Sådant vederlag skall, utom
ersättning för det naturliga jordvärdet, beräknad efter ty i 11 kap. 2 §
andra stycket sägs, jämväl innefatta gottgörelse, varom i 14 kap. 6, 8 och
11 §§ förmäles. Utgör den frångångna jorden större andel av ägolotten än
ovan är sagt, ankomme på förrättningsmännen att avgöra, huruvida och på
vad sätt från andra ägolotter inom skifteslaget jord bör utbrytas för att tillläggas
förstnämnda lott samt skiftet i enlighet därmed i erforderliga delar
jämkas, eller huruvida eller i vad mån ersättningen må utgöras i penningar.
Vid avgörande av denna fråga skall hänsyn tagas å ena sidan till den frångångna
jordens större eller mindre betydelse för brukningen av ägolotten och
å den andra sidan till kostnaden för utbrytning av vederlag i jord och därav
föranledd jämkning i skiftet.

Utgår vederlaget i jord, skola i sammanhang med vederlagets utbrytande
och jämkningen i skiftet verkställas de likvider, vartill förhållandena föranleda,
och skola för sådana likvider de i 14 kap. givna föreskrifter äga motsvarande
tillämpning.

8 §•

Har vid skifte av vattentäckt område fisket undanlagits från delningen eller
eljest ej däri ingått, eller utgör fiske särskild fastighet, må delning därav äga
rum, såframt det kan ske utan någon delägares förfång. För sådan delning
skall uppskattning av fiskeområdet ske efter de olika delarnas godhet med
hänsyn till fisket samt i övrigt i tillämpliga delar gälla vad som är stadgat
om laga skifte.

9 §•

Angående talan mot och fastställelse av förrättning, varom i 1, 3, 4 och
5 §§ sägs, är i 21 kap. stadgat.

10 §.

På begäran av den, som äger eller under fideikommissrätt eller ständig besittningsrätt
innehar jord, må Konungens befallningshavande förordna lantmätare
eller annan person, behörig att innehava befattning såsom mätningsman
i stad, att verkställa avmätning av jorden.

Sådant förordnande må ock meddelas på framställning av samhälle, där
den för städerna gällande ordning för bebyggande skall iakttagas, beträffande
mark, som hör till samhället.

Kungl. May.ts Proposition Nr 38.

Med avseende å förrättning, som i denna paragraf avses, skola bestämmelserna
i 2 kap. 11 § och 6 kap. 3 § äga tillämpning.

11 §■

Angående förrättning av lantmätare för andra än här ovan omförmälda
ändamål gälle vad därom är särskilt stadgat.

IV AVD.

Om domstolar och rättegång i jorddelningsmål, sa ock om
fastställelse av jorddelningsförrättning samt om rättelse i

fastställt skifte.

21 KAP.

A. Allmänna bestämmelser.

1 §■

Första domstol i jorddelningsmål å landet är ägodelningsrätt, en för varje
domsaga.

Där till skifteslag hör jord, som är belägen inom två eller flera domsagor,
skall skifteslaget anses lyda under ägodelningsrätten i den domsaga,
inom vilken största delen av jorden ligger.

2 §■

Ägodelningsrätt består av en ägodelningsdomare såsom ordförande samt
tre ägodelningsnämndemän.

Ordinarie domaren i domsagan är där ägodelningsdomare, såframt icke
Konungen av särskild anledning finner gott att för två eller flera domsagor
förordna en gemensam ägodelningsdomare. Härtill må icke utses annan än
lagkunnig, i domarevärv erfaren person. Vid förfall för ägodelningsdomaren
förordnar hovrätten till hans ställföreträdare person med de egenskaper, som
nyss nämnts.

Agodelningsnämndemännen, som höra vara allmänt betrodda, i lanthushållning
kunniga och med ortens förhållanden väl förtrogna män, skola vara
valbara till nämndemansbefattning vid häradsrätt i domsagan samt hava under
minst två år innehaft befattning som god man vid skiftesförrättningar och
må ej hava uppnått sextiofem års ålder.

3 §•

Ägodelningsnämndemän utses för sex år, till ett antal av sex i domsaga,
som består av allenast ett tingslag, och tre för varje tingslag i övriga domsagor.
Avgår ägodelningsnämndemän under tjänstgöringstiden, skall val avse
återstående del av samma tid.

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 88.

Val äger rum å tingsstället inför häradsrätten.

Valet verkställes genom valmän, som på föranstaltande av ägodelningsdomaren
utses å kommunalstämma av de i kommunens allmänna angelägenheter
röstberättigade, som där äga eller innehava jordbruksfastighet. I köping,
som utgör egen kommun, tillkomme rösträtt envar i kommunens allmänna
angelägenheter röstberättigad.

Vid utseende av valmän äge varje i valet deltagande en röst.

För kommun med 1,000 invånare och därunder utses 1 valman,

» » » över 1,000 t. o. m. 3,000 invånare 2 valmän,

» » » » 3,000 » 6,000 » 3 »

» » » » 6,000 » 9,000 » 4 »

o. s. v. efter samma beräkning för överskjutande folkmängd.

För varje kommun utses suppleanter till lika antal som valmän.

Höra delar av kommun till skilda tingslag, utses för vardera delen valmän
och suppleanter för det tingslag den tillhör.

4 §.

Vid val av ledamot i ägodelningsrätt äge varje valman en röst. Omröstningen
skall verkställas med slutna sedlar. Varje valsedel skall innehålla lika
många namn som antalet av de ledamöter, som skola väljas, och vare den
vald, som erhållit mera än hälften av de avgivna rösterna. Har ej sålunda
hela det antal ledamöter, som skall väljas, blivit utsett, upprättas en förteckning,
vari upptagas, därest icke någon blivit utsedd, de, som erhållit de
flesta rösterna, men eljest de, som näst efter den eller de utsedda erhållit
högsta röstetal. I förteckningen upptagas två gånger så många namn som
ledamöter då skola väljas. Därpå företages ny omröstning mellan de i förteckningen
uppförda personerna, och vare de valda, som då erhållit de flesta
rösterna. Vid lika röstetal skilje lotten.

Klagan över valet föres genom besvär enligt 27 kap. rättegångsbalken.
Över hovrättens utslag må klagan ej föras.

Om valets utgång skall häradsrättens ordförande, så fort ske kan, insända
uppgift till Konungens befallningshavande i länet, som har att ofördröjligen
införa uppgiften i länskungörelserna. Är annan än ordinarie domaren i domsagan
ägodelningsdomare, skall skriftlig underrättelse om valets utgång ofördröjligen
meddelas jämväl denne.

5 §•

Finner ägodelningsdomaren, att ägodelningsnämndeman upphört att vara
valbar, eller har ägodelningsnämndeman hos ägodelningsdomaren lagligen avsagt
sig uppdraget, föranstalte ägodelningsdomaren om nytt val.

Om skyldighet att åtaga sig uppdrag som ägodelningsnämndeman och att
kvarstå i uppdraget, så ock att efter avgång fortfarande bestrida befattningen
intill dess annan blivit utsedd, skall vad som finnes stadgat beträffande
nämndeman i häradsrätt äga motsvarande tillämpning.

Kungl. Maj:ts Proposition Nr SS.

6 §•''

Av de till ägodelningsnämndemän valda skola i ägodelningsrätten tjänstgöra
de tre, som av ägodelningsdomaren för varje gång kallas därtill. Hålles
ägodelningsrättens sammanträde vid syn på stället, böra företrädesvis de
närmast boende nämndemännen kallas att tjänstgöra.

'' §■

Uteblir ägodelningsnämndemän från sammanträde eller uppstår för honom
jäv eller annat laga förfall, kalle ägodelningsdomaren till tjänstgöring annan
ägodelningsnämndemän eller, där avsevärd tidsutdräkt därigenom skulle vållas,
annan till ledamot i ägodelningsrätten valbar man.

8 §•

Mot ordförande och ledamot i ägodelningsrätt gälle de jäv, som enligt
rättegångsbalken gälla mot domare. Ägodelningsnämndemän må icke deltaga
i handläggningen av mål angående förrättning, med vilken han tagit befattning
som god man.

9 §■

Ledamot i ägodelningsrätt skall, om han ej förut avlagt domared, avlägga
sådan ed inför ägodelningsrätten eller ägodelningsdomaren innan han inträder
i tjänstgöring.

10 §.

Angående sammanträde med ägodelningsrätt samt de mål, som därvid skola
förekomma, har ägodelningsdomaren att utfärda kungörelse, som sist fjorton
dagar före sammanträdet skall uppläsas i kyrkan för den eller de församlingar,
där jord, varom fråga är, ligger ; kalle ock inom samma tid ägodelningsnämndemän,
allmänna ombud och, där så prövas erforderligt, förrättningslantmätaren
till sammanträdet.

11 §•

Är till ägodelningsrätten inkommet mål av den beskaffenhet att det kan
prövas utan att rätten företager syn på stället, må sammanträde hållas å
tingsställe eller eljest å plats inom domsagan, som av ägodelningsdomaren
bestämmes med hänsyn till att minsta kostnader uppstå, och må i sådan
händelse, där saken icke fordrar mera skyndsamhet än att därmed till nästinfallande
lagtima ting eller sammanträde med tremansnämnd inom domsagan
kan anstå, ägodelningsrättens sammanträde utsättas till ting eller sammanträde,
varom nu är sagt, såvida sakägare ej annorlunda begär. I annat
fall skall ägodelningsrätten sammanträda å plats inom skifteslaget eller i dess
omedelbara närhet.

För .sina sammanträden vare ägodelningsrätt berättigad att förfoga över
nödiga lokaler i tingshus, allmän skola eller annan allmän byggnad, som icke

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 38.

är för tillfället upptagen för sitt huvudsakliga ändamål eller utgöres av gudstjänstlokal.
Vållas särskilda utgifter för uppvärmning, belysning, städning
eller dylikt, skola de ersättas av sakägarna.

12 §.

För resa till och från det ställe, där ägodelningsrätten sammanträder, så
ock för uppehållet vid rätten njute ägodelningsdomaren och ägodelningsnämndemännen
ersättning enligt gällande resereglemente i den mån ej nedan
annat stadgas. Denna ersättning gäldas till ägodelningsdomaren av allmänna
medel och till ägodelningsnämndemännen av sakägarna.

Förekomma vid ett sammanträde flera mål, varde den å sakägare belöpande
kostnaden fördelad å alla målen efter ty skäligt prövas.

Hålles sammanträde med ägodelningsrätt å lagtima ting eller sammanträde
med tremansnämnd, och är häradsrättens ordförande även ägodelningsdomare,
eller är i häradsrätten tjänstgörande nämndeman tillika ägodelningsnämndeman,
skall ersättning ej till dem utgå.

13 §.

Att biträda ägodelningsrätten kalle ägodelningsdomaren, där så finnes erforderligt,
vederbörande överlantmätare.

Förekommer vid ägodelningsrätt fråga, för vars bedömande fordras särskild
fackkunskap, som icke annorledes är tillgänglig för rätten, må såsom
biträde tillkallas i sådant ämne sakkunnig person.

Mot sakkunnigt biträde gälle samma jäv som i 8 § stadgas beträffande
ledamot i ägodelningsrätt.

Överlantmätaren äger att för sin inställelse åtnjuta ersättning av allmänna
medel enligt gällande resereglemente.

Ersättning till annat sakkunnigt biträde bestämmes av ägodelningsrätten att
gäldas av sakägarna. Det åligger klaganden eller, där klagandena äro flera,
dessa en för alla och alla för en att förskjuta den bestämda ersättningen.

14 §.

Där enligt denna lag föreskrives, att besvär i jorddelningsmål skola till
ägodelningsdomare ingivas, stånde klaganden öppet att på eget äventyr i
betalt brev med posten insända besvären så tidigt, att de komma ägodelningsdomaren
tillhanda inom utgången av den för talans fullföljande för varje
särskilt fall stadgade tid.

B. Om vad till jorddelningsmål är att hänföra.

15 §.

Till jorddelningsmål hänföras:

1. Skiftesmål, vartill räknas

a) mål om tillstånd till laga skifte;

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 38.

b) mål, däri genom underställning eller besvär prövning påkallas av annat
under laga skifte meddelat beslut än rörande tillstånd till skiftet eller avåtgärd,
som under laga skifte vidtagits;

e) mål om fastställelse av laga skifte, så ock av förrättning för bestämmande
av fastighetsgräns, där förrättningen skett i sammanhang med laga skifte;

d) mål rörande talan mot och fastställelse av förrättning, som jämlikt stadgandet
i 14 kap. 10 § hållits efter det laga skifte blivit fastställt;

e) mål om rättelse i fastställt laga skifte;

2. Avstyckningsmål, vartill räknas

a) mål om tillstånd till avstyckning;

b) mål, däri genom besvär prövning påkallas av annat under avstyckningsförrättning
meddelat beslut än rörande tillstånd till avstvckningen eller av
åtgärd, som under avstyckningsförrättning vidtagits;

c) mål om fastställelse av avstyckning, där ej, på- sätt i 43 § tredje stycket
sägs, fastställelse meddelas av överlantmätaren, så ock av förrättning för
bestämmande av fastighetsgräns i samband med avstyckning;

3. Mål rörande talan mot och fastställelse av ägoutbyte i sammanhang
med laga skifte, så ock talan mot och fastställelse av förrättning, varom i
20 kap. 1, 3, 4 och 5 §§ förmäles;

4. Mål om rågång eller annan fastighetsgräns i andra fall än ovan avses;

5. Sådan tvist om äganderätt eller ständig besittningsrätt till jord eller om
innehav av äga, som enligt 3 kap. 12 § underställes ägodelningsrättens prövning;

6. Vid avstyckningsförrättning uppkommande tvist, varom i 19 kap. 15 §
sista stycket förmäles;

7. Tvist, som i samband med jorddelningsförrättning yppas angående
beståndet och omfånget av rättighet till skogsfång, mulbete eller annat å
fastighet, som ingår i förrättningen, vilande servitut; och

8. Mål om beloppet av kostnader för jorddelningsförrättning, där ej målet
ändå enligt vad ovan stadgas är att anse såsom jorddelningsmål.

16 §.

Där efter jorddelningsförrättnings påbörjande tvist yppas,
om viss äga utgör fastighet för sig eller hör till annan fastighet,
om äga är att anse såsom samfälld,
om äga hör till en ägolott eller till en annan,

om delägare har del. i skifteslag efter andelstal eller inom vissa gränser.
om äga skall anses såsom odaläga och i sådan egenskap tillhöra viss ägolott
utöver dess ägobelopp enligt delningsgrunden,

skall tvisten, ändå att den icke jämlikt 15 § 5 må vara att till jorddelningsmål
hänföra, räknas såsom sådant mål.

Fråga, som i jorddelningsmål uppkommer om skyldighet för lantmätare att
på egen bekostnad helt eller delvis omgöra förrättning eller att gälda kostnaden
för ägodelningsrättens sammanträde, skall ock såsom jorddelningsmål anses.

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 38.

C. Om jorddeluingsmåls anhängiggörande.

17 §.

I vilka fall beslut under jorddelningsförrättning eller tvist, som vid sådan
förrättning uppkommit, skall underställas ägodelningsrättens prövning, därom
är förut i denna lag stadgat.

18 §.

Är delägare missnöjd med under laga skifte meddelat beslut, varigenom
jäv mot förrättningsman ogillats, har han att mot beslutet fullfölja talan genom
besvär, vilka inom trettio dagar från det beslutet avkunnades skola ingivas
till ägodelningsdomaren.

19 §.

Är vid laga skifte, som avser skifteslag enligt 1 kap. 2 § under 1, delägare
missnöjd med under skiftet meddelat beslut angående delägares yrkande,
att hans ägor jämlikt 1 kap. 20 § icke skola ingå i skifte, nyttjande under
skiftet av skog eller torvmosse, bestämmande av rågång eller annan fastighetsgräns,
ägoutbyte, delningsgrund eller undantag av mark från skifte, och
är ej sådant fall för handen, att frågan skall genom underställning dragas
under ägodelningsrättens prövning, eller är vid laga skifte, varom ovan nämnts,
delägare missnöjd med hävdeförteckning, då innehavet är delningsgrund eller
eljest kan inverka på ägotilldelningen, eller med beslut i fråga, varom i
3 kap. 10 § sägs, har han att inom trettio dagar från det beslutet avkunnades
eller, där fråga är om hävdeförteckning, inom samma tid från det hävdeförteckningen
behandlades å sammanträde till ägodelningsdomaren ingiva till
ägodelningsrätten ställda besvär.

Vad i första stycket stadgas skall, jämväl där skiftet avser skifteslag, varom
i 1 kap. 2 § under 2 eller 3 sägs, äga tillämpning såvitt angår beslut i fråga
om bestämmande av rågång eller annan fastighetsgräns.

Är tillkallat sakkunnigt biträde eller delägare missnöjd med förrättningsmännens
beslut angående ersättning till det sakkunniga biträdet, skall talan
däremot fullföljas på sätt och inom tid, varom i första stycket sägs.

20 §.

Mot beslut eller åtgärd under laga skifte i andra fall, än i 17, 18 och
19 §§ avses, må talan fullföljas på enahanda sätt, som i sistnämnda paragraf
sägs, inom fyrtiofem dagar från det sammanträde, då skiftet förklarats avslutat
eller beslut meddelats, att skifte icke kan äga rum.

21 §•

Har delägare icke närvarit, då beslut i ärende, som enligt 19 § är föremål
för särskild talan, meddelades, eller då hävdeförteckning behandlades å

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 38.

sammanträde, och kan han styrka, att han då haft laga förfall och ej kunnat
ställa ombud för sig, då må han på sätt i nämnda paragraf sägs mot det
beslut eller den åtgärd anföra besvär sist inom trettio dagar från förfallets
upphörande, där ej tid för klagan mot skiftet då är ute.

22 §.

Är någon missnöjd med beslut, varigenom förklarats, att avstyckningsförrättning
icke kan äga rum eller att fråga om sådan förrättning förfallit, eller
eljest med beslut eller åtgärd under avstyckningsförrättning, och skall frågan
ej genom underställning dragas under ägodelningsrättens prövning, har han
att till ägodelningsdomaren ingiva sina till ägodelningsrätten ställda besvär,
i förra fallet inom trettio dagar från den dag, beslutet gavs, men eljest inom
trettio dagar från den dag, då förrättningen, på sätt i 19 kap. 21 § sägs,
blivit avslutad.

Har avstyckning vid förrättningens avslutande blivit av fastighetens ägare
eller, där flera sakägare finnas, av dem samtliga medelst påskrift å protokollet
godkänd, må talan mot förrättningen sedermera icke föras.

23 §.

Mot beslut eller åtgärd under jorddelningsförrättning, som i denna lag avses,
i andra fall, än nu är sagt, må talan föras genom besvär, som, ställda till
ägodelningsrätten, skola ingivas till ägodelningsdomaren inom trettio dagar
från den dag, då den förrättning, under vilken beslutet meddelats eller åtgärden
vidtagits, blivit avslutad.

Under jorddelningsförrättning inbegripes jämväl förrättning, som jämlikt 14
kap. 10 § hålles efter det laga skifte blivit fastställt.

24 §.

Talan i mål, varom i 15 § under 4, 7 och 8 samt 16 § första stycket
förmäles, skall anhängiggöras genom stämning, där ej, såvitt angår i sistnämnda
lagrum avsett fall, tvisten jämlikt 3 kap. 12 § underställes ägodelningsrättens
prövning.

För prövning av fråga, som avses i 16 § andra stycket, erfordras ej stämning.

Stämning till ägodelningsrätt gives av ägodelningsdomaren.

25 §.

Huru fastställelse av jorddelningsförrättning så ock rättelse i fastställt skifte
påkallas, därom stadgas här nedan.

D. Om förfarandet hos ägodelningsdomaren och vid ägodelningsrätten.

26 §.

I de fall, då fråga skall underställas ägodelningsrättens prövning, insände
lantmätaren, där ej frågan rör tvist, varom i 3 kap. 12 § eller 19 kap. 15 §

Bihang till riksdagens protokoll. 1 sand. 31 käft. (Nr 38.) 5

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 38.

förmärs, skyndsamt till överlantmätaren i länet handlingarna i målet eller
utdrag av dem i vad de angå underställda frågan. Är fråga om tvist, varom
nyss sagts, skola handlingarna insändas till ägodelningsdomaren.

I fall, som i 4 kap. 4 § sista stycket sista punkten avses, åligger det överlantmätaren
att, efter anmodan av ägodelningsdomaren, från lantmätaren infordra
handlingarna i målet.

27 §.

Hava besvär inkommit till ägodelningsdomaren, förelägge han, där ej besvären
gälla avslutad jorddelningsförrättning, förrättningslantmätaren att till
ägodelningsdomaren eller överlantmätaren inom viss tid insända handlingarna
i målet.

28 §.

Sedan i mål, som i 26 § första stycket första punkten samt andra stycket
ävensom i 27 § avses, handlingarna inkommit till överlantmätaren, överlämne
denne så fort ske kan handlingarna jämte eget yttrande ävensom det yttrande,
han må hava infordrat från förrättningslantmätaren, till ägodelningsdomaren.

Gälla besvär avslutad jorddelningsförrättning, skall överlantmätarens yttrande
jämväl innefatta redogörelse för verkställd teknisk granskning av förrättningen.

29 §.

Finner ägodelningsdomaren inkommet mål uppenbarligen icke kunna av
ägodelningsrätten upptagas till prövning, teckne han beslut därom å handlingarna
eller besvärsskriften och underrätte ofördröjligen vederbörande, att
beslut i målet meddelats. Beslutet skall innehålla underrättelse vad den,
som är missnöjd med beslutet, har att iakttaga för fullföljd av talan däremot.

Avse besvär klagan däröver, att jäv mot förrättningsman ogillats, meddele
ägodelningsdomaren skyndsamt beslut över besvären.

I andra fall än dem, om vilka ovan i denna paragraf sägs, utsätte ägodelningsdomaren,
så snart lämpligen kan ske, tid och ort för målets handläggning
vid ägodelningsrätten.

30 §•

Sedan kungörelse och kallelse ägt rum i behörig ordning, må till ägodelningsrätten
annorledes än genom stämning inkommet mål företagas till handläggning
och avgörande utan hinder av delägares, allmänt ombuds eller förrättningslantmätarens
utevaro.

31 §.

Över invändning, som göres av part, meddele ägodelningsrätten särskilt
beslut, där invändningen är av den beskaffenhet att sådant erfordras. Innefattar
beslutet ej avvisande av målet, skall med handläggningen av målet
fortgå, och må talan mot beslutet fullföljas i sammanhang med besvär i
huvudsaken.

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 38.

32 §.

Där för utredning av teknisk fråga så finnes erforderligt, må ägodelningsdomaren
eller ägodelningsrätten uppdraga åt överlantmätaren att ensam eller
med biträde av två ägodelningsnämndemän verkställa undersökning å marken.

Om tiden för sådan undersökning skall överlantmätaren på sätt finnes
lämpligt underrätta delägare och allmänna ombud.

För biträde vid sådan undersökning njute ägodelningsnämndemännen ersättning
i likhet med vad i 12 § stadgas om ersättning för inställelse vid ägodelningsrätt.

33 §.

Finner ägodelningsrätten vid prövning av inkommet mål, att förrättning
bör avbrytas eller att förrättning, som avbrutits, bör oberoende av anförda
besvär fortgå, meddele föreskrift därom till förrättningslantmätaren. Anser
ägodelningsdomaren i anledning av inkommet mål skäl förefinnas för förrättnings
avbrytande, utställe så snart ske kan målet till ägodelningsrättens avgörande.

Sådan föreskrift, som i denna paragraf sägs, träde genast i kraft och gälle
till dess annorlunda förordnats.

34 §.

Mål böra av ägodelningsrätten företagas i den ordning de inkommit; dock
att mål, som omförmäles i 19 eller 26 §, i allmänhet bör företagas framför
andra.

35 §.

Utan hinder av vad i 34 § är stadgat, må senare inkommet mål företagas
framför ett tidigare inkommet, när besparing i kostnad kan vinnas därmed
eller arbetets jämna gång därigenom befordras.

36 §.

Ägodelningsdomaren före protokoll vid ägodelningsrättens sammanträden
och underskrive protokollet å rättens vägnar. Han skall ock föranstalta därom
att anteckning om sådant till ägodelningsrätten inkommet jorddelningsmål,
som avses i 15 § under 5, 6 och 7 samt i 16 § första stycket, verkställes
så väl i lagfartsprotokollet å nästa rättegångsdag under lagtima ting som ock
i lagfartsboken.

Ägodelningsdomaren skall föra dagbok över till rättens eller ägodelningsdomarens
åtgärd inkomna mål samt inom en månad efter varje års slut insända
dagboken till justitiekanslersämbetet vid bot av en krona femtio öre
för var dag han uteblir. Formulär till dagbok fastställes av Konungen.

37 §.

Yppas, då beslut skall av ägodelningsrätt meddelas, skiljaktiga meningar,
vare lag som i rättegångsbalken stadgas beträffande andra domstolar än
häradsrätt.

Vid omröstning säge ägodelningsdomaren sin mening först.

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 38.

38 §.

Ägodelningsrättens utslag skall avkunnas offentligt och underrättelse däri
meddelas om vad den, som vill söka ändring i utslaget eller i det, som förefallit
under målets handläggning, har att iakttaga för fullföljd av sin talan.

Det åligger ägodelningsdomaren att tillställa förrättningslantmätaren ett
exemplar av utslaget ävensom, där så finnes nödigt, av rättens protokoll i
målet eller vissa delar därav.

39 §.

I allt, varom ej i denna lag eller i annan lag eller författning är särskilt
stadgat, skall beträffande ägodelningsrätt och rättegången därstädes lända till
efterrättelse vad i fråga om allmän underrätt finnes föreskrivet, där det är
tillämpligt.

40 §.

Åtal mot ledamot i ägodelningsrätt för fel eller försummelse i ämbetet skall
upptagas av vederbörande hovrätt.

E. Om fastställelse av jorddelningsförrättning.

41 §.

Sedan jorddelningsförrättning, som i denna lag avses, eller

laga skifte,

avstyckning,

förrättning för bestämmande av rågång eller annan fastighetsgräns eller
ägoutbyte, evad sådan förrättning skett i samband med annan jorddelningsförrättning
eller icke,

förrättning enligt 20 kap. 3, 4 eller 5 §,

förrättning, som jämlikt 14 kap. 10 § hållits efter det laga skifte fastställts,
blivit avslutad, åligger det lantmätaren att inom den för besvärs anförande
för varje fall stadgade tid till överlantmätaren i länet insända till förrättningen
hörande karta, där sådan finnes, ävensom övriga handlingar angående
förrättningen. I fall, varom i 22 § andra stycket sägs, skola handlingarna
insändas inom femton dagar från det förrättningen blivit avslutad.

42 §.

Då talan fullföljts mot avslutad jorddelningsförrättning, varom i 41 § förmärs,
skall ägodelningsrätten i sammanhang med besvärens avgörande pröva
förrättningen till alla delar, även om anmärkning blott i viss del framställts
mot förrättningen.

Avser mot förrättningen fullföljd talan allenast fråga om beloppet eller
fördelningen av förrättningskostnader, skall prövning av förrättningen företagas
för sig i den ordning, varom i 43 § stadgas.

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 88.

Finnes i förrättningen fel av beskaffenhet att inverka på förrättningen i
dess helhet, skall förrättningen undanröjas. Hava fel förelupit, vilka inverka
allenast på vissa åtgärder under förrättningen, har ägodelningsrätten att, med
undanröjande av dessa åtgärder, meddela erforderliga föreskrifter för åstadkommande
av rättelse. Finnes förrättningen lagligen beskaffad, meddele
ägodelningsrätten fastställelse å förrättningen.

Har laga skifte eller avstyckning ägt rum inom samhälle, där den för städerna
gällande ordning för bebyggande skall iakttagas, skall, där vid förrättningen
sådant påyrkats eller ägodelningsrätten eller ägodelningsdomaren eljest
så prövar nödigt, innan målet avgöres yttrande däri inhämtas från byggnadsnämnden.

Är fråga om avstyckning av mark för sammanläggning med annan fastighet,
må fastställelse ej meddelas, med mindre tillika gives förordnande om
sammanläggningen.

43 §.

Hava besvär icke inom stadgad tid anförts mot avslutad jorddelningsförrättning,
varom ovan sägs, överlämne överlantmätaren, där ej stadgandet i
tredje stycket annat föranleder, handlingarna till ägodelningsdomaren; bifoge
ock eget yttrande ävensom den förklaring över gjorda anmärkningar, han
må hava infordrat från förrättningslantmätaren. I fråga om yttrande, varom
nu är sagt, gälle vad i 28 § andra stycket sägs.

Sedan handlingarna inkommit till ägodelningsdomaren, företage denne förrättningen
till prövning, därvid vad i 42 § fjärde stycket sägs skall äga
tillämpning. Där anledning ej förekommer till annat än att förrättningen är
lagligen beskaffad, samt, såvitt angår avstyckning av mark för sammanläggning
med annan fastighet, förordnande tillika gives om sammanläggningen,
meddele ägodelningsdomaren fastställelse å förrättningen, men eljest hänskjute
han frågan till ägodelningsrätten samt utsätte, så snart lämpligen kan ske,
tid och ort för målets handläggning. För ägodelningsrättens behandling av
målet gälle i ty fall vad i 42 § tredje stycket sägs.

Utgöres förrättningen av sådan avstyckning, med vilken avses bildande av
särskild fastighet, har överlantmätaren att, med iakttagande av vad i 42 §
fjärde stycket stadgas, företaga förrättningen till prövning samt, där anledning
ej förekommer till annat än att förrättningen är lagligen beskaffad,
meddela fastställelse därå. Har förrättningen, på sätt i 22 § andra stycket
sägs, blivit medelst påskrift å protokollet godkänd, utgöre den omständigheten,
att den för talan mot avstyckningsförrättning stadgade tid icke gått till ända,
ej hinder för prövningens företagande. Förekommer anledning att förrättningen
icke är lagligen beskaffad, hänskjute överlantmätaren frågan om fastställelse
till ägodelningsrätten, skolande för sådant fall de i första stycket
meddelade föreskrifter äga tillämpning.

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 88.

44 §.

Sedan beslut om fastställelse meddelats eller, där talan mot beslutet må
föras, detta vunnit laga kraft eller talan däremot ogillats, teckne ägodelningsdomaren,
i den mån ej föreskriften i tredje stycket annat föranleder, bevis
om fastställelsen å kartan, därest sådan finnes, ävensom, där fråga är om
annan förrättning än avstyckning, å förrättningshandlingarna, allt i enlighet
med av Konungen utfärdade närmare föreskrifter.

Lag samma vare, där Konungen med ändring av ägodelningsrätts utslag,
varigenom jorddelningsförrättning upphävts eller rättelse däri föreskrivits,
fastställt förrättningen.

Har överlantmätaren meddelat fastställelse å avstyckningsförrättning, skall
vad förut i denna paragraf stadgats om ägodelningsdomaren gälla beträffande
överlantmätaren.

45 §.

Ägodelningsdomaren åligger att föra protokoll över av honom jämlikt föreskrifterna
i detta kapitel handlagda mål.

Där överlantmätaren jämlikt 43 § tredje stycket handlagt avstyckningsmål,
skall vad i första stycket sägs om ägodelningsdomaren äga motsvarande tilllämpning
beträffande överlantmätaren.

46 §.

Har vid jorddelningsförrättning blivit bestämt, att ersättning skall från ägolott
utgå, åligge det ägodelningsdomaren, efter det fastställelse å förrättningen
meddelats eller, där talan mot beslutet om fastställelse må föras, beslutet
vunnit laga kraft eller talan däremot ogillats, att föranstalta därom, att angående
beloppet samt de tider, å vilka ersättningen skall betalas, anteckning
varder gjord såväl i inteckningsprotokollet å nästa rättegångsdag under lagtima
ting som ock i inteckningsboken.

F. Om rättelse i fastställt skifte.

47 §.

Har, sedan laga skifte blivit genom laga kraft ägande beslut fastställt, utrönts,
att vid skiftet förelupit fel i mätningen eller uträkningen, äge den delägare,
som därigenom erhållit mindre ägobelopp än honom skolat tillkomma,
att hos ägodelningsrätten söka rättelse inom ett år från det kartan utlämnats
till delägarna på sätt i 16 kap. 7 § sägs.

Beträffande ansökan om sådan rättelse skall vad som är stadgat om besvär
över jorddelningsförrättning äga motsvarande tillämpning.

48 §.

Sådan rättelse, varom i 47 § sägs, skall verkställas genom jämkning i skiftet
på det sätt att minsta rubbning av skiftet sker. Dock må under de villkor,

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 38.

som i 16 kap. 6 § stadgas, rättelse ske genom bestämmande av vederlag i
penningar, och skall beträffande verkställande av dylik rättelse vad i 16 kap.
5 § andra stycket stadgas äga motsvarande tillämpning.

Kostnaden för rättelsen så ock utgifterna för ägodelningsrättens sammanträde
i den mån dessa icke utgå av allmänna medel skola, där ej särskilda omständigheter
annat föranleda, gäldas av den lantmätare, som förrättat skiftet.

49 §.

I fråga om utsättande och avslutande av sådan förrättning, som avses i
48 §, så ock om fullföljd av talan emot och fastställelse av förrättningen
skall vad om laga skifte är stadgat äga motsvarande tillämpning.

G. Om fullföljd av talan mot beslut av ägodelningsrätt eller ägodelningsdomare
i jorddelningsmål så ock mot beslut av överlantmätare om

fastställelse å avstyckning.

50 §.

Klagan må ej föras över ägodelningsdomares beslut i fråga om jäv mot
förrättningsman eller över ägodelningsrätts utslag beträffande ägors gradering
eller åsättande av sådant jämförelsetal eller uppskattningsvärde, varom i 11
kap. 2 § andra stycket förmäles. Ej heller må utom i fall, varom i 52 §
sägs, klagan föras över beslut, varigenom fastställelse å jorddelningsförrättning
meddelats av ägodelningsrätt, ägodelningsdomare eller överlantmätare.

51 §.

Där ej efter vad i 50 § sägs vid ägodelningsrätts eller ägodelningsdomares
beslut i jorddelningsmål eller överlantmätares beslut, varigenom fastställelse
meddelats å avstyckning, skall förbliva, må talan mot sådant beslut fullföljas
hos Konungen.

52 §.

Beslut, varigenom fastställelse meddelats å jorddelningsförrättning inom
samhälle, där den för städerna gällande ordning för bebyggande skall iakttagas,
må överklagas av byggnadsnämnden. Om sådant beslut skall byggnadsnämnden
utan dröjsmål underrättas av ägodelningsdomaren eller överlantmätaren.

Har, efter det besvär anförts i anledning av avslutad jorddelningsförrättning,
ägodelningsrätten meddelat fastställelse å förrättningen, må den, vilkens besvär
genom ägodelningsrättens utslag lämnats utan bifall, fullfölja talan mot utslaget,
dock allenast i den mån honom därigenom emot gått.

53 §.

Har fastställelse vägrats å jorddelningsförrättning, mot vilken besvär icke
blivit anförda, må klagan över ägodelningsrättens utslag fullföljas jämväl av
förrättningslantmätaren.

Kungl. Maj-.ts Proposition Nr 38.

Innefattar eljest ägodelningsrätts beslut förpliktande för förrättningslantmätaren
att utan särskild ersättning omgöra förrättning eller del därav eller
att gälda kostnad för ägodelningsrättens sammanträde, då må han föra klagan
mot beslutet därutinnan.

54 §.

Talan, varom i 51 § sägs, föres genom besvär, vilka i två exemplar och
åtföljda av ägodelningsrättens, ägodelningsdomarens eller överlantmätarens
protokoll skola ingivas till ägodelningsdomaren inom trettio dagar från utslagets
dag, denna oräknad.

Har klaganden underlåtit att till ägodelningsdomaren inkomma med protokoll
i målet och är ej detta av annan part ingivet, förelägge ägodelningsdomaren
klaganden viss tid att inkomma därmed, vid äventyr att, där det ej
är hos Konungen tillgängligt, då målet företages till avgörande, klaganden
skall hava förlorat sin talan.

Avse besvären klagan över beslut av överlantmätare, skall ägodelningsdomaren
genast om besvären underrätta överlantmätaren, vilken det åligger
att ofördröjligen till ägodelningsdomaren översända de hos honom befintliga
handlingarna i målet.

55 §.

Då besvär sålunda inkommit, läte ägodelningsdomaren genast översända
ena exemplaret av inlagan till den delägare, som blivit utsedd att förvara
förrättningshandlingarna, eller, om denne är klagande eller icke någon är utsedd
att förvara förrättningshandlingarna eller hinder eljest möter, till annan
delägare, och förelägge genom kungörelse i kyrkan, på sätt i 3 kap. 1 §
sägs, de icke klagande delägarna att inom trettio dagar från kungörandet till
ägodelningsdomaren ingiva eller med posten insända till Konungen ställd
förklaring över besvären, vid påföljd att icke vidare varda i målet hörda.
Kungörelse, varom ovan sägs, skall innehålla uppgift å den person, till vilken
besvärsinlagan blivit översänd.

56 §.

Yrkas i besvär, att ersättningsskyldighet eller skyldighet att utföra arbete
på egen bekostnad skall åläggas förrättningslantmätaren, eller erfordras eljest
förklaring av denne, skola besvärshandlingarna tillställas honom med föreläggande
att inom trettio dagar därefter med återställande av handlingarna
avgiva förklaring vid påföljd att icke vidare varda i målet hörd.

57 §.

Sedan infordrade förklaringar inkommit eller den förelagda tiden tilländagått
utan att förklaring avgivits, skall ägodelningsdomaren insända handlingarna
i målet till Konungens nedre justitierevision.

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 88.

Förslag

till

LAG

om vad iakttagas skall i avseende å införande av lagen om
delning av jord å landet.

Härigenom förordnas som följer:

1 §•

Den nu antagna lagen om delning av jord å landet skall jämte vad här
nedan stadgas lända till efterrättelse från och med den dag, Konungen bestämmer.

Val av ägodelningsnämndemän så ock de åtgärder, som för inrättande av
ägodelningsrätter enligt den nya lagen eljest erfordras, må efter ty Konungen
bestämmer kunna äga rum innan den nya lagen i övrigt trätt i kraft.

2 §•

Beträffande jorddelningsförrättning, som påbörjats innan den nya lagen
trätt i kraft, skall nya lagen, där så ske kan, tillämpas å frågor, som vid
förrättningen förekomma till behandling efter nya lagens ikraftträdande.

I fråga om talan emot och fastställelse av sådan förrättning skall nya
lagen äga tillämpning, dock att frågan, huruvida talan må efter förrättningens
avslutande föras emot åtgärd, som vidtagits innan nya lagen trätt i kraft,
skall bedömas enligt äldre lag.

3 §■

Mål, som före nya lagens ikraftträdande inkommit till ägodelningsrätt eller
dess ordförande men icke därförinnan av samma rätt eller dess ordförande
avgjorts, varde jämlikt äldre lag prövat av vederbörande enligt nya lagen inrättade
ägodelningsrätt eller dess ordförande.

4 §.

Jämkning på grund av fel i uträkning i skifte, som fastställts innan nya
lagen trätt i kraft, må sökas inom förut stadgad tid.

5 §■

I fråga om bestämmande av tomtgräns inom samhälle å landet, varest
finnes tomtindelning såsom i stad, skall 2 kap. i lagen om fastighetsbildning
i stad fortfarande äga tillämpning.

Beträffande vissa andra jorddelningsförrättningar inom samhälle å landet,
för vilket skall föras fastighetsregister enligt de för stad meddelade bestäm -

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 88.

melser, skall den nya lagen äga tillämpning allenast i den mån 5 och 6 kap.
i lagen om fastighetsbildning i stad därom meddela föreskrift.

6 §■

Genom nya lagen upphävas:

12 kap. 5 och 6 §§ samt 13 kap. jordabalken;

1 kap. samt 19 kap. 4 § byggningabalken;

stadgan den 9 november 1866 om skiftes verket i riket;

lagen den 27 juni 1896 om hemmansklyvning, ägostyckning och jordavsöndring; kungl.

cirkuläret den 15 juli 1766 om länsgränssynerätt;

§ 8 i förordningen den 1 augusti 1805 om skogarna i riket i vad den
innehåller föreskrifter om villkor för delning av sockenallmänning samt om
Konungens befallningshavandes befattning med frågor om delning av sådan
allmänning;

kungl. brevet den 19 mars 1839 angående vissa föreskrifter rörande laga
skifte i Gävleborgs län; samt, i den mån ej i 8 § annat sägs, kungörelsen
den 18 februari 1859 om förändrade föreskrifter i avseende å besuttenhetsoch
skiftesväsendet i Stora Kopparbergs län;

tillika med alla de särskilda stadganden, vilka innefatta ändring eller förklaring
av vad sålunda upphävda lagrum innehålla eller tillägg därtill, där
ej här nedan annorlunda stadgas;

så ock vad i övrigt finnes i lag eller särskild författning stridande mot
nya lagens bestämmelser.

7 §•

Där i lag eller särskild författning förekommer hänvisning till lagrum, som
ersatts genom bestämmelse i nya lagen, skall sådan bestämmelse i stället
tillämpas.

Vad i lag eller författning stadgas i avseende å ledamot i ägodelningsrätt
skall gälla om ägodelningsnämndeman.

8 §.

I fråga om laga skifte till rubbning av storskifte, som inom Kopparbergs
län blivit verkställt på bekostnad eller med understöd av staten, skall vad i
kungörelsen den 18 februari 1859 finnes stadgat om skiftesvitsord fortfarande
lända till efterrättelse.

9 §.

Vad om förbud mot avsöndring från lotshemman av krono- eller skattenatur
är i kungl. brevet den 19 augusti 1823 samt förordningen den 9 juli
1862 stadgat skall äga motsvarande tillämpning i fråga om avstyckning.

Eungl. Maj:ts Proposition Nr 38.

10 §.

Genom nya lagen och vad här ovan förordnats skola ej anses hava upphävts
:

de genom lagen den 5 juni 1909 stadgade särskilda bestämmelser angående
laga skiften i Jukkasjärvi och Karesuando socknar av Norrbottens län;

vad om hinder mot delning av samfälld husbehovsskog stadgas i lagen den
18 juni 1925 innefattande bestämmelser med avseende å upphävande av lagen
den 5 juni 1909 om uteslutande tills vidare av rätten att erhålla laga skifte
inom vissa områden; samt

lagen den 30 april 1925 rörande vissa laga skiften inom de på bekostnad
eller med understöd av staten storskiftade delarna av Kopparbergs län.

11 §•

Vad i lagen den 22 juni 1921 huru förhållas bör med ströängar vid ägostyckning
inom Västerbottens och Norrbottens läns lappmark ävensom i lagen
av samma dag om förbud mot avsöndring av ströängar inom nämnda lappmark
stadgas skall äga motsvarande tillämpning i fråga om avstyckning.

12 §.

Har upplåtelse av andel för viss fastighet i oskift mark ägt rum före den
1 januari 1897, och har lagfart därå meddelats innan den nya lagen trätt i
kraft, skall den behörighet att påkalla skifte av denna mark, som, där upplåtelsen
ej skett, kunnat tillkomma fastighetens ägare, i stället tillkomma
ägaren av den upplåtna andelen.

13 §.

Har, innan den nya lagen trätt i kraft, av hemman eller av sådan under
särskilt nummer i jordeboken upptagen lägenhet, som ej tillkommit genom
avsöndring, överlåtits viss till gränserna bestämd ägovidd, och skulle enligt
äldre lag utbrytning av samma ägovidd ske genom ägostyckning, skall i avseende
å utbrytningen därav den äldre lagen tillämpas, sakägarna dock
obetaget att, där de så önska samt laga hinder icke möter, göra den överlåtna
ägovidden till föremål för avstyckning.

14 §.

I fråga om avsöndring, som skett innan den nya lagen trätt i kraft, skall
vad i äldre lag stadgas fortfarande äga tillämpning, vederbörande emellertid
obetaget att, där icke faställelse å avsöndringen meddelats eller laga hinder
eljest möter, göra det upplåtna området till föremål för avstyckning.

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 88.

Förslag

till

LAG

om ändring i vissa delar av lagen den 12 maj 1917
(nr 269) om fastighetsbildning i stad.

Härigenom förordnas, att 6 kap. 3 § i lagen den 12 maj 1917 om fastighetsbildning
i stad skall upphöra att gälla samt att 5 kap. 2, 3, 5, 10, 13, 14,
15, 20, 21, 22 och 23 §§ samt 6 kap. 5, 11, 12 och 13 §§ i nämnda lag
skola erhålla följande ändrade lydelse ävensom att i 5 kap. av samma lag
skall efter 23 § införas en ny paragraf, 24 §, av nedan angiven lydelse:

5 KAP.

2 §.

Avstyckning skall verkställas av i stadens tjänst anställd mätningsman eller,
där sådan ej finnes, av till sådan befattning behörig person, som på förslag
av byggnadsnämnden förordnas av Konungens befallninghavande att tills vidare
förrätta avstyckningar i staden. Finnes uppdraget ej kunna anförtros
föreslagen person, förordne Konungens befallningshavande som skäligt prövas.

Avstyckning företages efter skriftlig ansökan av fastighetens ägare hos
byggnadsnämden, som överlämnar ansökningen till förrättningsmannen. I fall,
då område, som skall avstyckas, blivit till annan överlåtet, äge ock han rätt
göra framställning, som nu sagts.

Förrättningsmannen har att skyndsamt företaga förrättningen samt, där så
ske kan, i ett sammanhang bringa den till slut.

Om tid och ställe för förrättningen skall förrättningsmannen minst åtta
dagar förut underrätta byggnadsnämnden.

Vid förrättningen skola föreskrifterna i 2, 3, 6 och 7 kap., 18 kap. 3 §

första stycket samt 19 kap. 27 § i lagen om delning av jord å landet äga

motsvarande tillämpning, så vitt icke i denna lag är annorlunda stadgat.

Är förrättningsman av jäv hindrad företaga förrättning, anmäle ofördröjligen
förhållandet hos byggnadsnämnden, som, där ej annan efter ty i första
stycket sägs behörig förrättningsman är att tillgå, har att hos Konungens befallningshavande
utverka förordnande för särskild förrättningsman.

3 §.

Utan hinder av att kungörande och kallelse ej verkställts i den ordning,
som i 3 kap. 1 § av lagen om delning av jord å landet sägs, må avstyck ningsförrättning

företagas, därest ägaren av stamfastigheten och i fall, då om -

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 38. 77

råde, som skall avstyckas, blivit överlåtet till annan, jämväl denne infinna
sig eller av förrättningsmannen blivit minst åtta dagar förut bevisligen kallade
till förrättningen, samt fråga ej är om bestämmande av gräns mot fastighet,
som ej ingår i förrättningen.

5 §■

Bestämmande av gräns mot fastighet, som ej ingår i avstyckningsförrättningen,
skall vid förrättningen ej äga rum, där det ej påfordras å någondera
sidan eller av förrättningsmannen aktas nödigt.

10 §.

Har det område, som skall avstyckas, blivit till annan överlåtet, lände den
därom upprättade avhandling till efterrättelse.

Träffa sakägarna utöver vad avhandlingen innehåller överenskommelse i
ämne, som angår förrättningen, såsom att servitut till förmån för en av styckningen
berörd fastighet skall läggas å annan sådan fastighet eller med avstyckat
område följa rätt till delaktighet i område, som vid mätningsförrättning
avsatts för gemensamt behov, skall därom upprättas skriftlig förening,
som underskrives av sakägarna och bestyrkes av gode männen eller, där
sådana ej biträda vid förrättningen, av förrättningsmannen samt bilägges
protokollet.

Uppkommer mellan sakägarna tvist om den rätt, som enligt avhandlingen
eller träffad förening tillkommer en var av dem, skall frågan underställas
ägodelningsrättens prövning, och vile emellertid förrättningen.

Förekommer ej sådan tvist eller har den blivit avgjord genom laga kraft
ägande beslut, undersöke förrättningsmannen eller, där han biträdes av gode
män, förrättningsmännen, huruvida vad av sakägarna kan vara avtalat eller
bestämt eller vad berörda beslut innehåller utgör hinder för avstycknings
verkställande i enlighet med föreskrifterna i detta kapitel, samt meddele, där
sådant hinder finnes föreligga, beslut att avstyckningen icke kan äga rum.

13 §•

Sedan skillnadslinjerna mellan stamfastigheten och det avstyckade området
ävensom övriga gränser, som vid avstyckningen må hava bestämts, blivit utstakade
och utmärkta samt alla till förrättningen hörande frågor i övrigt blivit
avgjorda, skall förrättningsmannen å sammanträde med vederbörande sakägare
till sökanden eller annan, som utses av sakägarna, utgiva ett exemplar
av samtliga förrättningshandlingar emot bevis, som bilägges konceptakten,
ävensom tillkännagiva att förättningen är avslutad; meddele ock underrättelse
om vad som skall iakttagas för fullföljd av talan emot förrättningen.

14 §.

Rådhusrätt, där sådan finnes, vare ägodelningsrätt i stad.

Stad, där rådhusrätt ej finnes, lyde under ägodelningsrätten i den domsaga,
staden i judiciellt hänseende tillhör.

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 38.

Vad enligt 21 kap. 3 § i lagen om delning av jord å landet gäller för köping
i fråga om utseendet av valmän för val av ägodelningsnämndemän skall äga
motsvarande tillämpning beträffande stad, som i andra stycket omförmäles.

15 §.

Vad i 21 kap. i lagen om delning av jord å landet stadgas beträffande
fullföljd av talan angående avstyckning och förfarandet i mål rörande sådan
talan så ock om fastställelse av avstyckning skall, i den mån ej annat är
särskilt föreskrivet i detta kapitel, äga motsvarande tillämpning beträffande
avstyckning i stad, dock att vad enligt nämnda lag ankommer å ägodelningsdomaren
så ock överlantmätarens befattning med fastställelseprövning skall i
stad, där rådhusrätt finnes, fullgöras av ägodelningsrättens ordförande.

20 §.

Förrättningsmannen vare skyldig att emot stadgad lösen till vederbörande
sakägare utlämna ett exemplar av kartan inom trettio dagar från det beslut
om fastställelse av förrättningen vunnit laga kraft eller däremot förd talan
ogillats.

21 §.

Den omständighet, att fastställelse meddelats å avstyckning, medför icke
för ägaren vidsträcktare rätt att förfoga över fastigheten än lag och författningar
eljest medgiva.

22 §.

Vad i detta kapitel sägs om ägare av mark skall ock gälla om den, som
innehar mark under sådan besittningsrätt, som enligt lag är att hänföra till
fast egendom.

23 §.

Rätt att överklaga beslut, varigenom fastställelse å avstyckning meddelats,
tillkommer byggnadsnämnden, som av beslutet utan dröjsmål skall erhålla del.

24 §.

Bestämmelserna i detta kapitel skola i tillämpliga delar gälla även för
samhälle å landet, för vilket skall föras fastighetsregister enligt de för stad
meddelade bestämmelser.

6 KAP.

5 §•

Utan hinder av att kungörande och kallelse ej verkställts i den ordning,
som 3 kap. 1 § av lagen om delning av jord å landet sägs, må laga skifte
å stadsjord företagas, där samtliga delägare infinna sig eller av förrättnings -

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 38.

mannen blivit minst åtta dagar förut bevisligen kallade till förrättningen samt
fråga ej är om bestämmande av gräns mot fastighet, som ej ingår i förrättningen.

11 §.

1 mom. Vad enligt detta kapitel gäller om gränsbestämning och ägoutbyte
i sammanhang med laga skifte gälle ock, da sådan förrättning eljest förekommer.

Besväras fastighet eller område av servitut, bestående av rättighet till s kogsfång
och mulbete eller endera av dessa rättigheter, må på yrkande av fastighetens
ägare servitutet utan sammanhang med skifte utbrytas, där det finnes
medföra nytta och kunna ske utan någons förfång. Rätt att erhålla utbrytning
tillkomme ock ägaren av den fastighet, till vars förmån sådant servitut
gäller, där det visas att servitutet äventyras.

I avseende å förrättning, som i nästföregående stycke avses, äge vad i 20
kap. 6 och 9 §§ av lagen om delning av jord å landet stadgas motsvarande
tillämpning.

3 mom. Utan hinder av vad i 1 mom. första stycket sägs äger Konungen
medgiva att inom visst område, som är uppdelat i ett flertal fastigheter,
gränsbestämning må äga rum med tillämpning av föreskrifterna i 2 kap. Vid
framställning om medgivande, som nu sagts, skall fogas karta i två exemplar,
noga angivande det område, framställningen avser.

12 §.

Vad i 21 kap. i lagen om delning av jord å landet stadgas skall i tillämpliga
delar och i den mån ej annat är särskilt föreskrivet i denna lag äga
motsvarande tillämpning beträffande stad även i andra fall än där sådant
följer av vad eljest är i denna lag stadgat.

13 §.

Har ägodelningsrätten meddelat fastställelse å förrättning, som i detta kapitel
avses, må beslutet överklagas av byggnadsnämnden, som därav utan
dröjsmål skall erhålla del.

Denna lag träder i kraft den dag, då lagen om delning av jord å landet
träder i kraft.

Beträffande förrättningar, som påbörjats innan den nya lagen trätt i kraft,
skall nya lagen, där så ske kan, tillämpas å frågor, som vid förrättningen
förekomma till behandling efter nya lagens ikraftträdande. I fråga om talan
emot och fastställelse av sådan förrättning skall nya lagen äga tillämpning,
dock att frågan, huruvida talan må efter förrättningens avslutande föras
emot åtgärd, som vidtagits innan nya lagen trätt i kraft, skall bedömas enligt
äldre lag.

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 38.

Tvist, som före lagens ikraftträdande jämlikt 5 kap. 10 § enligt dess tidigare
lydelse hänvisats till vederbörlig domstol, men ännu icke blivit där anhängiggjord,
skall efter stämning utföras vid ägodelningsrätten.

Mål, som före nya lagens ikraftträdande inkommit till magistrat i dess
egenskap av ägodelningsrätt men icke därförinnan av magistraten avgjorts,
varde jämlikt äldre lag prövat av rådhusrätten såsom ägo delningrätt eller av
dess ordförande.

Avstyckningsärende, som före lagens trädande i kraft inkommit till magistrat
eller överståthållarämbetet eller jämlikt 5 kap. 21 § i dess tidigare
lydelse till Konungens befallningshavande, men icke därförinnan av samma
myndighet avgjorts, skall för handläggning och avgörande överlämnas till
vederbörande ägodelningsrätt eller ägodelningsdomare eller överlantmätare.

Jämkning på grund av fel i uträkning i skifte, som fastställts innan lagen
trätt i kraft, må sökas inom förut stadgad tid.

Förslag

till

LAG

om ändrad lydelse av 6 § i förordningen den 16 juni 1875
(nr 42 s. 1) angående lagfart å fång till fast egendom.

Härigenom förordnas, att 6 § i förordningen den 16 juni 1875 angående
lagfart å fång till fast egendom skall erhålla följande ändrade lydelse:

1 mom. Sökes lagfart på grund av överlåtelse från annan, må ansökningen
ej beviljas, med mindre det upplyses, att förre ägaren ej var gift, eller
det visas, att samtycke eller tillåtelse till överlåtelsen givits, efter ty i 6
kap. 4 eller 6 § giftermålsbalken sägs, eller att överlåtelsen ändock är
gällande.

2 mom. År lagfart sökt på grund av testamente, dom eller annan handling,
som ej vunnit laga kraft, må ansökningen icke bifallas förr än det visas,
att handlingen blivit ståndande.

3 mom. Har ägare av fastighet därav till annan överlåtit visst till gränserna
bestämt område, och ingår det område ej i tomtindelning, må lagfart
å fånget ej beviljas förr än fastställelse meddelats å lantmäteri- eller mätningsförrättning,
varigenom det överlåtna området utbrutits, eller, där talan mot
beslutet om fastställelse må föras, beslutet vunnit laga kraft eller däremot
förd talan ogillats.

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 88.

Denna lag träder i kraft den dag, då lagen om delning av jord å landet
träder i kraft. Utan hinder av vad i 3 mom. stadgas skall äldre lag tillämpas,
där överlåtelse av område ägt rum före sagda dag samt området utbrutits
genom jordavsöndring eller genom sådan ägostyckning, som avses i lagen
den 25 april 1924 om ägostyckning inom vissa delar av Kopparbergs län.

Förslag

till

LAG

om ändrad lydelse av 37 § 5 mom. i förordningen den 16
juni 1875 (nr 42 s. 12) angående inteckning i fast egendom.

Härigenom förordnas, att 37 § 5 mom. i förordningen den 16 juni 1875
angående inteckning i fast egendom skall erhålla följande ändrade lydelse:

5 mom. Yad enligt 3 och 4 mom. gäller om avsöndrad lägenhet skall ock
gälla om område, som avstyckats till särskild fastighet enligt 19 kap. av lagen
om delning av jord å landet eller 5 kap. av lagen om fastighetsbildning i
stad, dock icke där stamfastigheten och det avstyckade området ännu äro i
samme ägares hand.

Denna lag träder i kraft den dag, då lagen om delning av jord å landet
träder i kraft.

F ö r si a g

till

LAG

om ändrad lydelse av 121 § utsökningslagen.

Härigenom förordnas, att sista stycket av 121 § utsökningslagen skall erhålla
följande ändrade lydelse:

Har från egendom, däri inteckning beviljats, lägenhet avsöndrats eller område
enligt 19 kap. av lagen om delning av jord å landet eller 5 kap. av
lagen om fastighetsbildning i stad avstyckats till särskild fastighet, och ansvarar
lägenheten eller det avstyckade området för den inteckning allenast på
sätt i 3 mom. av 37 § i förordningen angående inteckning i fast egendom
sägs, må inteckningen ej föranleda försäljning av den avsöndrade lägenheten
eller det avstyckade området, utan så är att vid utropet av stamfastigheten
den därför bjudna köpeskillingen funnits icke förslå till fulla gäldandet av

Bihang till riksdagens protokoll. 1 samt. 31 käft. (Nr 38.) 6

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 88.

inteckningshavarens fordran och icke lägenhetens eller det avstyckade om
rådets ägare genast erlägger vad däri brister.

Denna lag träder i kraft den dag, då lagen om delning av jord å landet
träder i kraft.

Förslag

till

LAG

om ändrad lydelse av 6 § i lagen den 18 oktober 1907
(nr 83) angående ryttare-, soldat- och båtsmanstorps
befriande i vissa fall från ansvar för inteckningar
i stamfastigheten.

Härigenom förordnas, att 6 § i lagen den 18 oktober 1907 angående ryttare-,
soldat- och båtsmanstorps befriande i vissa fall från ansvar för inteckningar
i stamfastigheten skall erhålla följande ändrade lydelse:

Vad i denna lag är föreskrivet om avsöndrad lägenhet skall äga motsvarande
tillämpning beträffande område, som avstyckats till särskild fastighet
enligt 19 kap. i lagen om delning av jord å landet eller 5 kap. i lagen om
fastighetsbildning i stad, dock icke där stamfastigheten och det avstyckade
området ännu äro i samme ägares hand.

Denna lag träder i kraft den dag, då lagen om delning av jord å landet
träder i kraft.

Fö rslag

till

LAG

om ändrad lydelse av 7 § i lagen den 30 september 1904
(nr 48) om samäganderätt.

Härigenom förordnas, att 7 § i lagen den 30 september 1904 om samäganderätt
skall erhålla följande ändrade lydelse:

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 88.

avgjord. Upplyses, att laga skifte blivit i laga ordning sökt, läte rätten frågan
om försäljning vila, till dess sig visat, huruvida på den ansökan laga skifte
kommer, till stånd; är ej ansökan om laga skifte gjord, give rätten nödig tid
därtill. Kommer någon i högre rätt och visar, att laga skifte blivit sökt, må
fastigheten ändock gå till försäljning, evad skiftet kommer till stånd eller
icke.

Denna lag träder i kraft den dag, då lagen om delning av jord å landet
träder i kraft.

Förslag

till

LAG

om ändrad lydelse av 16 § i lagen den 5 juli 1907 (nr 48)
om enskilda vägar på landet.

Härigenom förordnas, att 16 § i lagen den 5 juli 1907 om enskilda vägar
på landet skall erhålla följande ändrade lydelse:

I fråga om förrättningen lände i tillämpliga delar till efterrättelse vad i
lagen om delning av jord å landet är stadgat om kallelse till samt kungörelse
och underrättelse om laga skifte så ock om jäv mot förrättningsmän,
om uppskov och om protokoll vid förrättning; och skall vad enligt lagen om
delning av jord å landet i anförda avseenden gäller om lantmätare beträffande
förrättning, varom i denna lag stadgas, lämpas till förrättningsmän.

Är lantmätare förrättningsmän, må därav ej föranledas vidsträcktare tilllämpning
av lagen om delning av jord å landet än nu är sagt.

Denna lag träder i kraft den dag, då lagen om delning av jord å landet
träder i kraft.

Förslag

till

LAG

om säkerhet för utbekommande av vissa ersättningar i
anledning av laga skifte eller annan jorddelningsförrättning.

Härigenom förordnas som följer:

Har vid laga skifte eller annan jorddelningsförrättning blivit bestämt, att
utflyttnings-, odlings- eller hävdeersättning eller ersättning för minskad avkast -

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 88.

ning eller ersättning enligt 14 kap. 8 § i lagen om delning av jord å landet
eller annan ersättning, varom i nämnda lag sägs, skall av ägare av jord,
som i förrättningen ingått, gäldas till annan delägare, då äge denne, där hans
fordran ej stått inne längre än ett år efter förfallodagen, att ur jorden, ändå
ätt den kommit i annans hand, njuta betalning med enahanda förmånsrätt,
som enligt 17 kap. 6 § handelsbalken tillkommer enskild ränteägare för avgäld
av fast egendom.

Denna lag träder i kraft den dag, då lagen om delning av jord å landet
träder i kraft, vilken dag lagen den 1 maj 1885 (nr 16 s. 5) angående säkerhet
för utbekommande av utflyttningsbidrag med mera i anledning av laga
skifte skall upphöra att gälla.

i* Förslag

till

LAG

• j om sammanläggning av fastigheter å landet.

Härigenom förordnas som följer:
ftK- ! 1 §.

Fastigheter å landet, som äro i en ägares hand, må efter ty här nedan
sägs sammanläggas till en fastighet,

1. om envar av fastigheterna utgör by, enstaka hemman eller lägenhet,
som har sitt område genom rågång skilt från andra ägor;

2. om fastigheterna utgöra skilda jordeboksenheter eller delar av sådana
enheter och gemensamt ingå i ett skifteslag, vilket icke delats genom lantmäteriförrättning,
som fastställts eller eljest är lagligen gällande; .

3. om fastigheterna utgöras av genom sådan lantmäteriförrättning, varom
under 2 sägs, utbrutna ägolotter samt tillika ingå i samma skifteslag av
beskaffenhet, varom under 1 sägs, eller i sådant skifteslag, som avses i 1 kap.
3 § i lagen om delning av jord å landet.

Vidare må med fastigheter, som här ovan omförmälas, sammanläggas genom
avsöndring för alltid eller genom avstyckning bildade fastigheter ävensom sådana
fastigheter sammanläggas med varandra, allt under förutsättning att fastigheterna
ingå i samma skifteslag av beskaffenhet, varom under 1 sägs, eller i
sådant skifteslag, som avses i 1 kap. 3 § i lagen om delning av jord å landet.

Ej vare i fall, varom ovan förmäles, den omständigheten att avsöndring
för alltid eller avstyckning ägt rum från en eller flera av fastigheterna hinder
mot sammanläggning.

Kungl. Maj;ts Proposition Nr 88. 8&

Fastighet, som efter vad nu sagts kan sammanläggas med annan fastighet,
må ock sammanläggas med del därav, som i den ordning särskilt är stadgad
för ändamålet avstyckas. Vad i denna lag sägs om fastighet skall, där ej
annorlunda stadgas, i tillämpliga delar gälla om fastighetsdel, varom här är
fråga.

Fastigheter, vilka ingå i ett och samma under laga skifte varande skifteslag,
må, oberoende av vad här ovan sägs, sammanläggas, där sammanläggningen,
på sätt i 13 kap. 11 § i lagen om delning av jord å landet förmäles,
kan ske under skiftet samt laga hinder mot sammanläggningen icke, efter ty
nedan i denna lag stadgas, prövas föreligga.

2 §.

Vad i 1 § sägs om fastighet, som bildats genom avsöndring eller avstyckning,
gälle ock Om område, som utbrutits för servitut och icke ingår i deä
fastighet, till vars förmån servitutet gällt, om mark, som enligt äldre bestämd
melser om avledning av vatten utbrutits från fastighet på grund därav att
ägaren avsagt sig den båtnad, som genom dylikt företag beretts fastigheten,
så ock om mark, som enligt gällande eller tidigare lag om rätt i vissa fall
för nyttjanderättshavare att inlösa under nyttjanderätt upplåtet område av;
skilts frän fastighet. Lag samma vare beträffande område, som avskilts från
fastighet i enlighet med bestämmelserna om expropriation eller äldre bestämmelser
om ändring eller utrivning av vattenverk eller enligt vattenlagen, dock
att, där återlösningsrätt äger rum, sådant område må sammanläggas allenast
med den fastighet, från vilken det blivit avskilt ,

Fastighet, som utgör andel för viss fastighet i samfälld mark, må sam?
manläggas allenast med den fastighet, till vilken andelen hör, med lagligen
utbruten del av denna fastighet eller med annan fastighet, till vilken jämväl
hör andel i samfälligheten. >

3 §.

Fastighet må ej ingå i sammanläggning enligt denna lag innan fastigheten
blivit upptagen i jordregistret. Vad sålunda stadgats gälle dock ej beträffande
fastighetsdel, vilken för sammanläggning med annan fastighet avstyckats från
fastighet, som är upptagen i jordregistret, ej heller i fråga om fastigheter,
vilka ingå i ett och samma under laga skifte varande skifteslag och vilka
under skiftet skola göras till föremål för sammanläggning.

4 §.

Område, som ingår i tomtindelning, må ej ingå i sammanläggning enligt
denna lag.

Ej heller må sammanläggning enligt denna lag äga rum inom samhälle å
landet, för vilket föres fastighetsregister enligt de för städ meddelade bestämmelser.
.

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 88

5 §.

Sammanläggning enligt bestämmelserna i denna lag vare icke tillåten, om
fastigheterna icke innehavas med samma rätt eller om de höra till skilda
socknar eller andra förvaltningsområden.

6 §.

Fastigheter, vilkas områden icke förut tillhopa bildat sådant skifteslag,
varom i 1 kap. 2 § under 1 eller 2 i lagen om delning av jord å landet förtnäles,
må icke sammanläggas, så framt ej det sammanlagda ägoväldet i fråga
om ägornas sammansättning samt skiftenas antal och form kommer att uppfylla
de fordringar, som enligt sagda lag därutinnan gälla i avseende å ägo*
lott, vilken utlägges vid laga skifte.

Sammanläggning i sammanhang med laga skifte må äga rum allenast där
de till sammanläggning avsedda fastigheterna prövas kunna utläggas såsom
ägolott, vilken överensstämmer med vad i 1 kap. 8 § första stycket samt i
18 kap. i omförmälda ag stadgas.

7 §.

Sammanläggning av avsöndrad lägenhet med annan fastighet, som icke
utgöres av sådan lägenhet, må ej ske, där avgäld från lägenheten skall utgå
till fastighet, som icke ingår i sammanläggningen.

8 §.

Häftar fastighet, varom fråga är, för frälseränta eller för lån, som av allmänna
medel lämnats för beredande av odlingsföretag, eller för förskott av
dylika medel för avlösning av frälseränta eller för ersättning, varom förmäles
i lagen om säkerhet för utbekommande av vissa ersättningar i anledning av
laga skifte eller annati jorddelningsförrättning, eller för avgäld från till skatte
försålt halländskt kyrkohemman, och vilar ej ansvar för samma ränta, lån,
förskott, ersättning eller avgäld jämväl å den eller de övriga fastigheterna,
då må sammanläggning icke äga rum, såframt icke den, som på grund av
inteckning eller jämlikt 11 kap. 2 § jordabalken i annan av fastigheterna
äger säkerhet för fordran eller annan rättighet, medgivit sammanläggningen.

9 §.

År fastighet, som ifrågasättes skola ingå i sammanläggning, sådan att lagen
angående uppsikt å vissa jordbruk i Norrland, Dalarne och Värmland därå
äger tillämpning, må sammanläggning ej äga rum, i händelse anledning prövas
vara för handen att antaga, att sammanläggningen medför minskning i de
självständiga jordbrukens antal.

10 §.

Ansökning om sammanläggning göres hos ägodelningsdomaren i den domsaga,
där fastigheterna äro belägna. Vid ansökningen foge sökanden utdrag av

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 88.

jordeboken samt äganderätts- och gravationsbevis rörande de fastigheter, varom
fråga är, ävensom utdrag av jordregistret rörande däri upptagen fastighet.
Vad angår fastighetsdel, som för sammanläggningen skall avstyckas från annan
fastighet, skola utdrag och bevis, varom ovan sägs, avse den fastighet, varifrån
avstyckningen skall ske.

Där ej de fastigheter, ansökningen avser, äro av beskaffenhet, varom i 1 §
under 2 sägs, eller ock förut tillhopa bildat ett skifteslag, skall sökanden
jämväl ingiva av lantmätare upprättad karta och beskrivning över fastigheterna
i den mån dessa utgöras av bestämda områden å marken. Kartan skall jämte
fastigheternas gränser upptaga vad som finnes nödigt för att tydligt utmärka
skillnaderna mellan sådana i fastigheterna ingående ägoslag, som redovisas i
jordregistret, samt byggnader, vägar, vattendrag och dylikt. Beskrivning, varom
ovan sägs, skall för envar av fastigheterna innefatta uppgift om dess ägovidd
och dennas fördelning i särskilda ägoslag samt utredning, i vad mån
till varje särskild fastighet hör andel i område, som vid lantmäteriförrättning
undantagits för gemensamt ändamål eller eljest är samfällt, eller i särskilda
rättigheter och förmåner.

I fall, varom i 9 § sägs, skola karta och beskrivning, som här ovan omförmälas,
alltid ingivas.

11 §■

I sammanläggningsärende skall ägodelningsdomaren, där så nödigt finnes,
inhämta yttrande av överlantmätaren.

I fall, varom i 6 § andra stycket sägs, skall infordras yttrande från förrättningslantmätaren.

Är fråga om sammanläggning, varom i 9 § förmäles, må ägodelningsdomaren,
där så finnes lämpligt, höra nämnd eller myndighet, som kan äga kännedom
om förhållandena, såsom jordbrukskommissionen eller hushållningssällskapets
förvaltningsutskott eller kommunalnämnden eller kronobetjäningen i
orten.

Finnes den utredning, som det efter vad ovan sägs åligger sökanden att
förebringa, i ett eller annat hänseende ofullständig, förelägge ägodelningsdomaren
sökanden lämpligt rådrum att inkomma med den ytterligare utredning,
som anses erforderlig, vid äventyr, om det försummas, att ärendet ändå
företages till avgörande.

12 §.

Möter för bifall till ansökningen ej hinder i något av de hänseenden, varom
ovan förmäles, skall ägodelningsdomaren, i händelse han icke jämväl är
domare i domsagan, med överlämnande av handlingarna i ärendet inhämta
yttrande av denne, huruvida med hänsyn till de i 13 och 14 §§ stadgade
villkor för sammanläggning hinder för den sökta sammanläggningen föreligger.
Där, sedan yttrandet avgivits men innan underrättelse på sätt i 19 § sägs

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 38.

meddelats domaren om ärendets utgång, förändring inträffar i något av de
förhållanden, varom han haft att yttra sig, skall han så fort ske kan om den
inträffade förändringen underrätta ägodelningsdomaren.

13 §.

Finnes i lagfartsprotokollet antecknat, att klander blivit instämt å fång till
fastighet, eller finnes eljest rätten till fastighet tvistig, eller är fastighet utmätt
eller beslut meddelat om dess försäljning i den ordning* som om utmätt fast
egendom är stadgad, då må fastigheten ej sammanläggas med annan fastighet.

14 §.

Ej må fastigheter sammanläggas, med mindre sökanden å dem erhållit lagfart;
dock att, där någon av fastigheterna förvärvats genom fång, varmed på
grund av äldre lag ägaren ej varit skyldig lagfara, lagfart å den fastighet ej
är erforderlig, där sökandens åtkomst annorledes styrkes. Ej heller må sammanläggning
ske, utan så är att icke mera än en av fastigheterna är besvärad
av beviljad eller sökt inteckning eller ock, där flera av fastigheterna äro sålunda
besvärade, icke någon av dem häftar för andra inteckningar än sådana,
som äro i samma inbördes ordning gällande jämväl i envar av de andra-,
dock vare den omständigheten, att i en av fastigheterna tillika finnes inteckning
med sämre rätt, ej hinder mot sammanläggningen, så framt innehavare
av sådan inteckning medgivit sammanläggningen; skolande vad nu sagts om
inteckning tillämpas jämväl beträffande fordran eller annan rättighet, som
avses i 11 kap. 2 § jordabalken. Fastighet, som är föremål för återköpsrätt,
må ej i något fall sammanläggas med annan fastighet utan medgivande av
återköpsrättens innehavare.

Är fråga om sammanläggning med fastighet av ägovidd, som för ändamålet
skall avstyckas från annan fastighet, skall, såvitt angår den ägovidd, vad ovan
sägs om lagfart gälla beträffande den fastighet, varifrån avstyckningen skall
ske, eller, där ägovidden överlåtits för sammanläggning med sökanden tillhörig
fastighet, i stället för beviljad lagfart fordras att sökanden om lagfart å
den ägovidd gjort ansökan, vilken förklarats vilande i avbidan på avstyckningens
fastställande. Besväras sådan ägovidd av inteckning, vare det ej i
något fall hinder för sammanläggning, där inteckningshavaren för inteckningens
dödande i vad angår sagda ägovidd avlämnat inteckningshandlingen till domstolen
eller domaren i orten eller ock till landsfogde eller landsfiskal.

15 §.

Sedan ärendet kommit i sådant skick, att det lagligen kan bliva föremål
för prövning, företage ägodelningsdomaren ärendet till vidare handläggning.
Finner ägodelningsdomaren laga hinder mot bifall till ansökningen icke möta,
meddele han förordnande om sammanläggningen.

Har sökanden icke fullgjort föreläggande, varom i denna lag sägs, eller

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 88.

finner ägodelningsdomaren laga hinder möta för bifall till ansökningen, hänskjute
han ärendet till ägodelningsrättens prövning.

Huruledes, då fråga är om sammanläggning med fastighet av ägovidd, som
för ändamålet skall avstyckas från annan fastighet, beslut i ärendet, där ansökningen
bifalles, skall meddelas i sammanhang med fastställelse å avstyckningen,
därom skils i lagen om delning av jord å landet.

Angående meddelat förordnande om sammanläggning skall bevis tecknas å
karta och beskrivning, som må hava företetts i ärendet.

Ägodelningsdomaren åligger att föra protokoll över av honom handlagda
ärenden angående sammanläggning.

Beträffande förfarandet hos ägodelningsdomaren och ägodelningsrätten skola
bestämmelserna i 21 kap. avdelningen D i lagen om delning av jord å landet
i tillämpliga delar lända till efterrättelse.

16 §.

Varder ansökning om sammanläggning av fastigheter bifallen, och är i en
eller flera av dem beviljad inteckning, som icke gäller i den eller de andra,
skall inteckningen därefter gälla i hela den sålunda bildade fastigheten. V årder
efter sammanläggningen, men på grund av tidigare rätt till fastighet, varmed
annan fastighet sammanlagts, ansökan om inteckning gjord eller fullföljd, skall
den inteckning, där ansökningen bifalles, fastställas att gälla i hela den nybildade
fastigheten.

17 §.

Bifalles ansökning om sammanläggning av fastigheter, och häftar någon av
dem för tionde, ränta eller annan sådan avgäld eller eljest för allmänna utskylder
och besvär eller för lån, som av allmänna medel lämnats för beredande
av odlingsföretag, eller för förskott av dylika medel för avlösning av
frälseränta eller eljest för belopp, varför säkerhet åtnjutes på annan grund
än inteckning, svare hela den nybildade fastigheten för vad sålunda ålegat
fastighet, som ingått i sammanläggningen.

18 §.

Har någon av de fastigheter, varom fråga är, andel i samfällighet eller
annan särskild rättighet eller förmån, som ej tillkommer övriga fastigheter,
medför sammanläggningen ej för den nybildade fastigheten vidsträcktare rätt
därutinnan än som förut tillkommit förstnämnda fastighet.

19 §.

Om utgången av sammanläggningsärende lämne ägodelningsdomaren ofördröjligen
överlantmätaren skriftlig underrättelse.

Är ägodelningsdomaren icke domare i domsagan, skall han, så snart ansökning
om sammanläggning inkommit, därom lämna domaren meddelande;
underrätte honom ock ofördröjligen, sedan ärendet avgjorts, om beslutet däri.

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 88.

20 §.

Om ansökning, varom i denna lag sägs, så ock om beslutet däröver, skall
anteckning göras i lagfartsprotokollet och lagfartsboken.

Skall, enligt vad i 16 § sägs, inteckning gälla jämväl i annan fastighet än
den, vari den beviljats, skall anteckning därom ofördröjligen göras i inteckningsprotokollet
och inteckningsboken.

21 §.

Vad i 21 kap. av lagen om delning av jord å landet stadgas om talan mot
ägodelningsrätts eller ägodelningsdomares beslut skall ock gälla om ägodelningsrätts
eller ägodelningsdomares beslut enligt denna lag.

Har ansökning om sammanläggning bifallits, och ingår i sammanläggningen
fastighet, varå lagen angående uppsikt å vissa jordbruk i Norrland, Dalarne
och Värmland äger tillämpning, äge jordbrukskommissionen överklaga beslutet.
Om beslut, varom nu sagts, skall ägodelningsdomaren utan dröjsmål
underrätta jordbrukskommissionen.

Denna lag skall träda i kraft den dag, då lagen om delning av jord å
landet träder i kraft.

Förslag

till

LAG

om ändrad lydelse av 11 kap. 2 § jordabalken.

Härigenom förordnas, att 11 kap. 2 § jordabalken skall erhålla följande
ändrade lydelse:

Nu haver den, som sålde, icke uppburit fulla penningar, ändock han i
köpebrevet tillstått, att han köpeskillingen till fullo bekommit; njute sin säkerhet
i det, som sålt är, framför andra köparens borgenärer. Söker han ej inteckning
för sin fordran, i stad inom tre månader, och å landet sist vid det
ting, som infaller näst efter sex månader sedan lagfart för köparen beviljades,
äge därefter ej bättre rätt än de andra.

Vad nu är stadgat galle ej, där någon i stad eller ort på landet, varest
finnes tomtindelning såsom i stad, sålt viss till gränserna bestämd del av
tomt att med annat område till en tomt sammanläggas, eller där å landet
ägare av fastighet därav till annan överlåtit viss till gränserna bestämd ägo -

Kungl. Maj:ts Proposition Nr, 88. 91

vidd för att sammanläggas med annan fastighet, och ej heller där frälseränta
säljes.

Denna lag träder i kraft den dag, då lagen om delning av jord å landet
träder i kraft.

Förslag

till

LAG

om insändande till hovrätt av ägodelningsrätts protokoll så
ock av protokoll i mål eller ärende, som handlagts av
ägodelningsdomare eller annan ordförande i
ägodelningsrätt eller av överlantmätare.

Härigenom förordnas som följer:

Vad om insändande till hovrätt av underrätts dombok är i lag stadgat
skall ock gälla om ägodelningsrätts protokoll, så ock om protokoll i mål
eller ärende, som handlagts av ägodelningsdomare eller annan ordförande i
ägodelningsrätt eller, jämlikt 21 kap. 43 § tredje stycket i lagen om delning
av jord å landet, av överlantmätare.

Denna lag träder i kraft den dag, då lagen om delning av jord å landet
träder i kraft.

Förslag

till

LAG

om ändrad lydelse av 2 § U:o) i lagen den 26 maj 1909
(nr 38 s. 3) om Kungl. Maj:ts regeringsrätt.

Härigenom förordnas, att 2 § ll:o) i lagen den 26 maj 1909 om Kungl.
Maj:ts regeringsrätt skall erhålla följande ändrade lydelse:

ll:o) mål om avgäld från avsöndrad lägenhet, om fördelning av mantal
eller utskylder mellan stamfastighet och avsöndrad lägenhet;
mål om tomtmätning;

92 Kungl. Maj:ts Proposition Nr 38.

mål, huruvida fastighet är av beskaffenhet att den må förvärvas av bolag
eller förening;

mål om undantag från tillämpningen av de med avseende å arrende av viss
jord å landet inom Norrland och Dalarne gällande särskilda bestämmelser;
mål om naturminnesmärkens fredande.

Denna lag träder i kraft den dag, då lagen om delning av jord å landet
träder i kraft. Där i mål om avsöndring från fastighet under enskild äganderätt
eller stadgad aborätt eller om avstyckning av område, som ej ingår i
tomtindelning, eller om tillstånd till ägostyckning talan jämlikt äldre lag fullföljes
hos Konungen i statsdepartement, skall utan hinder av nya lagens
ikraftträdande det tillkomma regeringsrätten att upptaga och avgöra besvären.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 38.

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
21 augusti 1924.

Närvarande: Statsministern Trygger, ministern för utrikes ärendena friherre
Marks von Wurtemberg, statsråden Ekeberg, Beskow, Malmroth,
Hasselrot, Lubeck, Wohlin.

Efter gemensam beredning med cheferna för kommunikations- och jordbruksdepartementen
anför chefen för justitiedepartementet, statsrådet Ekeberg:

Sedan den s. k. jordstyckningskommissionen den 16 oktober 1920 avgivit
betänkande, innefattande förslag till lag om delning av jord å landet jämte
åtskilliga andra författningsförslag, har Kungl. Maj:t genom beslut den 5 november
1920 förordnat, att lagrådets utlåtande skulle inhämtas över nämnda
förslag. Vidare har Kungl. Maj:t genom beslut den 28 augusti 1922 förordnat,
att beslutet den 5 november 1920 icke skulle innefatta skyldighet för lagrådet
att avgiva utlåtande över omförmälda förslag i fråga om jorddelningslagstiftningen
i vidare mån än som anginge förslagens huvudgrunder. Lagrådet har
den 4 oktober 1922 avgivit ifrågavarande utlåtande.

Härefter hava de av jordstyckningskommissionen avgivna författningsförslag
inom justitiedepartementet undergått överarbetning enligt av mig närmare angivna
riktlinjer. Såsom resultat av denna överarbetning föreligga nu förslag till

1) lag om delning av jord å landet;

2) lag om vad iakttagas skall i avseende å införande av lagen om delning
av jord å landet;

3) lag om ändring i vissa delar av lagen den 12 maj 1917 om fastighetsbildning
i stad;

4) lag om ändrad lydelse av 6 § i förordningen den 16 juni 1875 angående
lagfart å fång till fast egendom;

5) lag om ändring i vissa delar av förordningen den 16 juni 1875 angående
inteckning i fast egendom;

6) lag om ändrad lydelse av 6 § i lagen den 18 oktober 1907 angående
ryttare-, soldat- och båtsmanstorps befriande i vissa fall från ansvar för inteckningar
i stamfastigheten;

7) lag om ändrad lydelse av 5 § i lagen den 10 juni 1899 om ersättning
av allmänna medel i vissa fall för skada, som förorsakats av ämbets- eller
tjänsteman;

Kungl. Maj:ts proposition Nr 38.

8) lag om ändrad lydelse av 7 § i lagen den 30 september 1904 om samäganderätt; 9)

lag om ändrad lydelse av 16 och 34 §§ i lagen den 5 juli 1907 om
enskilda vägar på landet;

10) lag om säkerhet för utbekommande av vissa ersättningar i anledning
av laga skifte;

11) lag om sammanläggning i vissa fall av fastigheter å landet;

12) lag om ändrad lydelse av 11 kap. 2 § jordabalken;

13) lag om insändande till hovrätt av ägodelningsrätts protokoll så ock av
protokoll i mål eller ärende, som handlagts av ägödelningsdomare eller annan
ordförande i ägodelningsrätt eller av överlantmätare; samt

14) lag om ändrad lydelse av 2 § ll:o) i lagen den 26 maj 1909 om Kungl.
Maj:ts regeringsrätt.

Över förslaget till lag om delning av jord å landet, sådant förslaget i ett
preliminärt utkast förelegat, har lantmäteristyrelsen den 28 april 1924 avgivit
nfordrat underdånigt utlåtande.* 1

Det föreliggande förslaget till lag om delning av jord å landet skiljer sig
från jordstyckningskommissionens motsvarande förslag huvudsakligen i nedan
angivna avseenden:

Föreskrifterna rörande de materiella förutsättningarna för skifte av oskiftad
jord samt avstyckning av mark från fastighet hava förenklats samt gjorts
mindre rigorösa, bland annat därigenom att särskilda villkor beträffande skifte
av jordbruksfastighet icke uppställts. I fråga om nytt skifte å skifteslag, som
tillförene undergått laga skifte eller med dylikt skifte för närvarande i avseende
å orubblighet jämnställd form av delning, har återupptagits fordran
på viss opinion bland delägarna för det ifrågasatta skiftet såsom en av förutsättningarna
för detsammas genomförande. Proceduren vid prövning av fråga
om tillstånd till skifte eller avstyckning har förenklats.

Meddelande av förordnande för lantmätare till sådan jorddelningsförrättning,
för vars företagande förordnande enligt förslaget kräves, har uppdragits
åt vederbörande överlantmätare. För verkställande av avstyckningsförrättning
skall enligt förslaget förordnande icke erfordras.

Föreskrifterna rörande bildande av s. k. gemensamhetsskog i förening med
laga skifte hava jämkats i syfte bland annat att, såvitt angår skogsmark, som
vid tiden för skiftet icke är samfälld, tillägga viss majoritet bland delägarna
bestämmanderätt i fråga om bildande av dylik skog.

Beträffande ägors uppskattning har föreskrivits åsättande av gradtal i stället
för uppskattning i penningar, dock att för vissa ändamål dylik uppskattning
jämväl skall äga rum.

I fråga om odlings- och hävdelikvid har någon viss metod för likvidbelop 1

Utkastet och utlåtandet ävensom lagrådets ovan omförmälda yttrande jämte åtskilliga andra

i anledning av jordstyckningskommissionens förslag avgivna utlåtanden hava befordrats till
trycket, se »Till frågan om ny jorddelningslagstiftning», Stockholm 1924.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 38.

pens beräkning icke i lagförslaget fastslagits, utan har det ansetts böra överlämnas
åt Konungen att härutinnan meddela närmare föreskrifter.

Vidkommande skiftesdomstolarna har föreslagits, att för varje domsaga skall
finnas en ägodelningsrätt med i regeln ordinarie domhavanden såsom ordförande,
och hava tillika föreslagits processuella bestämmelser i syfte bland
annat att sammansmälta besvärs- och fastställelseprocedurerna vid prövning
av jorddelningsförrättningar.

Vidare hava i ej få detaljer sakliga ändringar företagits i 1920 års förslag,
varjämte sistnämnda förslag även i redaktionellt avseende i åtskilliga delar
undergått överarbetning.

Förslaget till lag om delning av jord å landet påkallar ändring jämväl i
vissa delar av gällande lag om rätt i vissa fall för nyttjanderättshavare att
inlösa under nyttjanderätt upplåtet område. Då emellertid sistnämnda lag
även ur andra synpunkter lärer böra underkastas revision, har omarbetningen
av lagen ansetts lämpligen böra företagas i ett sammanhang. Dylik omarbetning
torde utan svårighet kunna medhinnas och de ändrade bestämmelserna
genomföras till den tidpunkt, då den nya jorddelningslagen kan tänkas träda
i kraft.

I fråga om den närmare redogörelsen för de föreliggande lagförslagen torde
jag få hänvisa till en av hovrättsrådet B. Wieselgren efter beredning inom
justitiedepartementet utarbetad promemoria.

Föredragande departementschefen hemställer härefter, att för det ändamål,
§ 87 regeringsformen förmäler, lagrådets utlåtande över lagförslagen måtte
inhämtas genom utdrag av protokollet.

Till denna hemställan, som biträdes av statsrådets övriga
ledamöter, lämnar Hans Maj:t Konungen bifall.

Ur protokollet:

H. Stefenson.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 38.

Förslag

till

LAG

om delning av jord å landet.

Härigenom förordnas som följer:

I AVD.

Om laga skifte,

1 KAP.

Om vad med laga skifte och skifteslag förstås, så ock om äldre delnings

bestånd.

1 §•

Med laga skifte avses på mätning och uppskattning grundad delning av
oskiftade eller omdelning av förut skiftade ägor i ändamål att utan någon
delägares förfång åstadkomma en för ägornas brukande så lämplig indelning,
som deras beskaffenhet och belägenhet medgiva.

Då i denna lag såsom villkor för åtgärd stadgas, att åtgärden kan ske
utan någon delägares förfång, avses därmed, att åtgärden icke, utöver vad
för varje särskilt fall må vara medgivet, länder till minskning i värde för
fastighet, som beröres av åtgärden.

Vad i denna lag stadgas om oskiftad jord gälle ock, där ej annat sägs, om
jord, som är allenast sämjevis delad. 2

2 §•

Med skifteslag förstås område, vilket lagligen ensamt för sig göres eller
kan göras till föremål för laga skifte. Skifteslag kan utgöras av

3. område, som vid lantmäteriförrättning undantagits för gemensamt ändamål
eller eljest lämnats oskiftat eller ock efter skifte genom rågångsförrättning
eller eljest tillkommit skifteslag, varom under 1 eller 2 är fråga.

Kung). Maj:ts proposition Nr 38.

Har skifteslag, som utgjort samfällighet för tva eller liera byar, enstaka
hemman eller under 1 avsedda lägenheter, skiftats, skall vad av ägorna lagts
till varje by, enstaka hemman eller lägenhet räknas till byn, enstaka hemmanet
eller lägenheten i dess egenskap av skifteslag. Vad sålunda stadgats
skall dock ej utgöra hinder för att dylik skiftad samfällighet för sig göres till
föremål för nytt skifte, där sådant eljest lagligen må äga rum.

Vad i nästföregående stycke är sagt skall äga motsvarande tillämpning
beträffande skifteslag, som vant gemensamt för två eller flera sådana skifteslag,
som ovan under 2 avses.

Utöver skifteslag, om vilka förut i denna paragraf förmäles, kunna bildas
särskilda skifteslag, på sätt nedan närmare sägs. Fastighet, vilken uppkommit
genom sammanläggning i enlighet med föreskrifterna i lagen om sammanläggning
i vissa fall av fastigheter å landet, skall, där den bildats av fastigheter,
vilka själva utgöra skifteslag, anses såsom skifteslag av sådan här
ovan avsedd art, till vilken sistnämnda fastigheter äro att hänföra, dock att
där samtliga ägolotter, i vilka under 1 omförmält skifteslag må vara uppdelat,
sammanläggas, den sålunda bildade fastigheten skall anses såsom skifteslag,
varom under 1 sägs. I övrigt skall angående särskilt bildat skifteslag
gälla, att, där till skifteslaget höra ägor på ömse sidor om rågång, skifteslaget
anses såsom sådant skifteslag, varom under 1 sägs, men i annat fall
såsom skifteslag, varom under 2 eller 3 förmäles.

3 §■

Där skifteslags omfång blivit bestämt genom särskild indelning, lände den
till efterrättelse.

Förekommer inom viss landsdel ägoblandning mellan skilda byalag eller
erfordras eljest särskild indelning i skifteslag, ankomme det på Konungen att
föreskriva sådan indelning.

4 §.

Utjordar, urfjällar, ströängar och andra därmed jämförliga ägor, som tillhöra
fastighet i annat skifteslag än det, inom vars område de ligga, skola,
då skifte övergår sistnämnda skifteslag, intagas i skiftet, därest sådant för
vinnande av lämplig ägoanordning erfordras och detta syfte ej kan vinnas
genom ägoutbyte. 5

5 §•

För vinnande av lämpligt och redigt skifte må, där det efter undersökning
och prövning i den ordning, som i 4 kap. sägs, finnes kunna ske utan någon
delägares förfång,

1. ett skifteslag uppdelas i liera skifteslag;

2. flera skifteslag sammanföras till ett skifteslag;

3. områden av olika skifteslag sammanföras till ett skifteslag, så framt

Bihang till riksdagens protokoll 1926. 1 samt. 31 höft. (Nr 38.) 7

Kung!. Maj:ts Proposition Nr 38.

jordägare, som äga behörighet att påkalla skifte i vart av skifteslagen, yrka
det och det prövas kunna äga rum utan hinder för lämplig ägoanordning
inom övriga delar av skifteslagen.

Har område, efter vad under 3 sägs, blivit skilt från skifteslag, skall återstoden
av skifteslaget utgöra ett skifteslag för sig.

b §•

7 §•

Har vid laga skifte till skifteslaget hörande vattentäckt område icke intagits
i skiftet eller har med stöd av äldre lag sådant område ingått i skiftet
allenast i avseende å områdets nyttjande till fiske, och skall skifte därå äga
rum, skall skiftet omfatta alla till förstnämnda skifteslag hörande oskiftade
sjöar, sund, strömmar och övriga vattentäckta områden. Yrkar någon delägare,
att visst område, varom nu är sagt, skall uteslutas från skiftet, må
dock detta ske, för den händelse sådant uteslutande finnes icke hindra lämpligt
skifte samt kunna äga rum utan någon delägares förfång.

Finnas inom eller vid vattentäckt område, som särskilt skiftas, mindre
holmar, skär eller strandområden, som äro gemensamma för delägare i det
vattentäckta området, skola de i den omfattning, sådant linnes nödigt för beredande
av lämpligt skifte, intagas i skiftet, där det kan ske utan någon delägares
förfång.

Är vattentäckt område delat och sker sedan laga skifte av stranden, må
nämnda område eller del därav intagas i skiftet, därest sådant för vinnande
av lämplig ägoanordning erfordras och detta syfte ej kan vinnas genom ägoutbyte.

8 8.

Hava förut sänka eller vattentäckta ägor blivit torrlagda genom vattenreglering
eller därmed jämförligt större vattenavledningsföretag eller genom
invallning, och möter för deras ändamålsenliga brukande i detta skick hinder
av den indelning de erhållit vid delning, som förrättats före torrläggningen,
då må laga skifte kunna äga rum å dessa ägor för sig eller tillika
med den till det genom sistberörda delningsförrättning delade skifteslaget
hörande mark av annan beskaffenhet, som med nämnda ägor ligger i sådant
sammanhang, att dess intagande i den nya delningen erfordras för beredande
av lämplig ägoanordning.

9 §•

Är skifteslag av beskaffenhet, varom i 2 § under 1 eller 2 sägs, ej förut
genom lantmäteriförrättning delat, må laga skifte därå äga rum, därest yr -

jKungl. Maj:ts proposition Nr 38.

kande därom framställes samt ägolott, som med avseende å storlek och beskaffenhet
i övrigt prövas kunna lämpligen bestå såsom särskild fastighet
eller eljest varda för hushållning ändamålsenlig, kan för en var delägare utläggas.
Kan sådan ägolott utläggas allenast för sökanden eller, jämte honom,
viss eller vissa delägare, må jämväl skifte kunna äga rum, dock att i sådant
fall härför erfordras, att de å andra än nu omförmälda delägare belöpande
andelar kunna utläggas i gemensam ägolott, som överensstämmer med vad i
första punkten sägs, allt efter ty i 4 och 13 kap. närmare förmäles.

Är odelat skifteslag, varom i 2 § under 1 sägs, i sin helhet i en ägares
hand, och utgöres skifteslaget av två eller flera jordeboksenheter, eller består
eljest odelat skifteslag, som äges av en person, av två eller flera jordeboksenheter
eller delar av sådana, då må ock, där ägaren det yrkar samt hinder''
icke möter i följd av grunderna för bestämmelserna i första stycket, laga
skifte till brytande av samfälligheten emellan de särskilda jordeboksenheterna
därå liga rum.

Ej skall skifteslag anses hava blivit genom lantmäteriförrättning delat, därför
att ägovidd inom skifteslaget gjorts till föremål för avstyckning.

Där enligt föreskrift i lag eller särskild författning skifte å viss fastighet
eller äga icke är tillåtet, lände dylikt förbud till efterrättelse.

10 §.

Behörighet att framställa yrkande om skifte å sådant skifteslag, som i 9 §
första stycket avses, tillkommer den, som i skifteslaget äger viss andel, ägare
av utjord, som icke lyder under hemman och med skifteslaget har sammanblandade
ägor, härunder inbegripen.

Ligger inom skifteslaget för alltid avsöndrad lägenhet eller under hemman
lydande utjord eller urfjäll, och hava de till sådan lägenhet, utjord eller urfjäll
hörande ägor spridd och för brukning ogynnsam belägenhet, då må
ock av ägaren till sådan jord framställas yrkande om laga skifte å det skifteslag.
Bestrides skiftet skall, utöver vad i 9 § första stycket stadgas, för
bifall till yrkandet fordras, att det sökta skiftet prövas kunna medföra avsevärt
bättre ägoanordning för sökanden utan att lända till förfång för övriga
jordägare inom skifteslaget. Finnes sammanförande av sökandens ägor kunna
ämpligen ske genom ägoutbvte, då må ej mot bestridande skifte äga rum. i

i l §.

Kungl. Maj. ts proposition Nr 38.

100

det belinnes, att skifteslagels ägor genom skiftet kunna erhålla en för deras
skötsel lämpligare indelning och därigenom uppbringas till större avkastning
och högre värde samt att skiftet för delägarna i allmänhet kommer att medföra
fördelar, som väsentligen överväga de av skiftet följande kostnader och
olägenheter.

Vad sålunda stadgats skall för Gotlands län gälla jämväl beträffande ägor,
som undergått laga skifte före den i följd av Konungens den 20 december
1850 meddelade beslut där verkställda indelning i skifteslag, där skiftet om
fattat allenast en del av de ägor, som enligt indelningen utgöra ett skifteslag.

12 §.

* Skifteslag, som delats genom enskifte, genom skifte, vilket enligt kungörelsen
den 20 februari 1821 blivit ansett och fastställt såsom enskifte, genom
laga skifte, klyvning eller ägostyckning, varå fastställelse meddelats, eller som
innefattar vid avvittring såsom särskilda brukningsdelar inom by, enstaka
hemman eller nybygge utlagda ägor, må, där ej i denna lag är annorlunda
stadgat, icke underkastas laga skifte med mindre i framställt yrkande därom
ena sig jordägare, som inom skifteslaget äga jordbruksfastighet, vars sammanlagda
värde enligt den senast till grund för allmänna bevillningens utgörande
verkställda uppskattning motsvarar mera än hälften av taxeringsvärdet
å all skifteslagets jordbruksegendom, och tillika enligt senast upprättade
mantalslängd till antalet utgöra minst hälften av ägarna av dylik egendom
inom skifteslaget, samt det vidare befinnes, att nytt skifte kommer att medföra
sådan verkan, som i 11 § första stycket sägs.

Ändå att all skifteslagets mark är i en ägares hand och yrkande om laga
skifte av denne framställts, må skifte ej äga rum med mindre skiftet med
hänsyn till behovet och möjligheten av förbättrad ägoanordning prövas böra
komma till stånd.

13 §

Behörighet att framställa yrkande om laga skifte å skifteslag, som i 11
eller 12 § avses, tillkommer den, som inom skifteslaget äger jordbruksfastighet,
ägare av för alltid avsöndrad lägenhet eller av utjord eller urfjäll, som
Ivder under hemman, dock allenast för det fall, att lägenhetens, utjordens
eller urfjällens ägor hava spridd och för brukning ogynnsam belägenhet.

14 §.

Skifteslag, som i 2 § under 3 avses, må underkastas laga skifte, där sådant
av delägare yrkas samt skiftet utan någon delägares förfång prövas
medföra övervägande nytta.

Skifteslag, som utgöres av enligt denna lag till gemensamhetsskog avsatt
område, må dock icke i någon händelse underkastas laga skifte, med mindre
alla delägare äro därom ense.

Kungl. Majsts proposition Nr 38.

101

15 §.

Utgöres skifteslag av fastighet, vilken med hänsyn till läge och beskaffenhet
i övrigt företrädesvis ägnar sig till byggnadsplats eller vars värde till
huvudsaklig del består i strömfall, fiske eller annan dylik förmån eller i
byggnader eller andra anläggningar, må, ändå att hinder för skifte därå eljest
enligt denna lag icke möter, sådant skifte icke mot delägares bestridande
äga rum, utan så är att skiftet prövas uppenbarligen icke lända honom
till förfång.

lö §.

Då vid skifte å sådant skifteslag, som i 11 eller 12 § avses, fråga uppstår
om delning av vid tidigare lantmäteriförrättning utlagd oskiftad lott,
skall iakttagas, att vad i 9 § första stycket samt i 15 § stadgas därvid i tilllämpliga
delar länder till efterrättelse.

17 §•

Laga skifte å sådant skifteslag, varom i 8 § sägs, må äga rum, där yrkande
därom framställes, åtgärd för åstadkommande av förbättrade brukningsmöjligheter
linnes böra genom lantmäteriförrättning vidtagas samt det
avsedda ändamålet prövas icke kunna vinnas medelst ägoutbyte.

Behörighet att framställa yrkande, varom nu är sagt, tillkommer eu var,
som äger jord inom de torrlagda ägorna.

18 §.

Samma rätt att framställa och biträda yrkande om laga skifte eller att påfordra
äldre delnings bestånd, som enligt denna lag tillkommer ägare av
jord inom skifteslag, skall ock tillkomma ägare av avgärda hemman eller
lägenhet med avseende å mark, vilken han äger nyttja samfällt med jordägare
i bolby, innehavare under fideikommissrätt av fastighet samt innehavare
under ständig besittningsrätt av kronan eller allmän inrättning tillhörande
hemman eller lägenhet.

19 §.

102 Kungl. Maj:ts proposition Nr 38.

som genom jämkning av de vid äldre delning utlagda ägolotterna tillägges
de övriga delägarna.

Finnes kostnaden för sådan jämkning ej stå i skäligt förhållande till den
betydelse, det må hava för dessa delägare att undfå vederlag i jord, eller
skulle genom jämkning ägoanordningen inom det vid den äldre förrättningen
delade skifteslaget bliva mindre lämplig, då må ersättning i penningar i
stället för jord tillerkännas delägare, där det kan ske utan någon delägares
förfång och i den mån den delägaren därigenom åbragta minskning i ägovälde
icke överstiger två procent av det uppskattade ägobelopp, som jämlikt
äldre delning lagts till lians ägolott.

20 ij.

Har laga skifte övergått skifteslag, som uppkommit därigenom, att mark
utbrutits ur skifteslag annorledes än genom uppdelning enligt 5 § eller genom
något av de i 12 § omförmälda slag av delning, skall sådant icke föranleda,
att fråga om laga skifte å sistnämnda skifteslag i dess helhet, annorlunda
bedömes än som skulle skett, i händelse förstberörda förrättning icke ägt rum.

21 §.

Har, då laga skifte övergår skifteslag, delägare tidigare genom tegskifte
eller storskifte eller genom sådan delning, som i 12 § omförmäles, eller
genom klyvning enligt 94 § första stycket sista punkten i stadgan om skiftesverket
i riket den 9 november 1866 eller genom avsöndring eller därmed
jämförlig åtgärd eller genom avstyckning erhållit alla sina ägor i så lämplig
anordning att genom nytt skifte mot kostnaden därför svarande nytta icke
kan beredas honom, vare han ej skyldig ingå i skifte annat än i den mån
sådant erfordras för att övriga delägare skola erhålla så lämplig och redig
ägoanordning, som belägenheten medgiver. Var den äldre delningen tegskifte,
skall dock vad nu är sagt gälla, allenast i händelse innehavet enligt tegskiftet
skall utgöra delningsgrund.

22 §.

Är fortvaron av sådant servitut begränsad till viss tid eller beroende av
visst villkor, må under enahanda förutsättningar område avsättas, å vilket
den berättigade äger att med markägarens uteslutande utöva ifrågavarande
rättighet.

Vid laga skifte må servitut, bestående i rättighet att fiska eller att taga
torv, sten, grus, lera eller dylikt, utbrytas eller område för dess utövande

Kungl. Maj:ts proposition Nr 38.

103

avsättas, där ägare av fastighet, varå servitutet vilar, yrkar det och det kan
ske utan större olägenhet för den eller de berättigade.

Har servitut varit gällande av ålder eller har det tillkommit i sammanhang
med laga delning eller genom avtal i samband med tillkomsten av den fastighet,
till vars förmån det gäller, skall vederlaget tilläggas denna fastighet
såsom del av fastigheten. Har servitutet eljest tillkommit genom avtal, skall
vederlaget utläggas såsom avstyckat område från den fastighet, varifrån
vederlaget utbrutits.

Vad i denna paragraf är stadgat skall äga motsvarande tillämpning i fråga
om servitut, som besvärar fastighet inom ett skifteslag till förmån för annan
fastighet i samma skifteslag.

23 §.

Är laga skifte sökt och upplyses, ätt enligt domstols förordnande de ägor,
ansökningen avser, skola utbjudas till försäljning för delägarnas samfällda
räkning, skall med skiftet anstå till dess det visat sig, huruvida försäljningen
kommer till stånd.

24 §.

I de orter av riket, där efter vad därom är eller varder förordnat avvittring
skall ske, må laga skifte icke äga rum förrän skifteslagets ägor blivit
utbrutna genom fastställd avvittring.

25 §.

Laga skifte må ej äga rum å jord, som ingår i tomtindelning. 2

2 KAP.

Om förrättningsmän vid laga skifte.

1 §•

Laga skifte förrättas efter därtill erhållet förordnande av lantmätare med
biträde av två gode män. När det för påskyndande av större förrättning prövas
lämpligt, må lantmäteristyrelsen medgiva att flera än två gode män biträda.

Sedan avgjort är, att skiftet skall komma till stånd, må skiftet utföras av
lantmätare utan biträde av gode män, dock att gode män alltid skola närvara
vid handläggning av frågor om bestämmande av gränserna kring skifteslagets
ägor samt om ägornas gradering ävensom om bestämmande av jämförelsetal,
åsättande av värde i penningar samt uppskattning, varom i 11 kap.
2 § andra stycket och 3 § sägs.

Finner lantmätare eller delägare biträde av gode män nödigt vid förrättningen
eller vid viss åtgärd, där sådant biträde eljest icke ovillkorligen erfordras,
skall förrättningen eller åtgärden utföras med biträde av gode män.

Bestämmes under förrättnings fortgång, att gode män skola biträda vid
förrättningen eller vid åtgärd, som i nästföregående stycke avses, skall sådant

104 Kungl. Maj:ts proposition Nr 38.

ej verka rubbning av vad därförinnan under förrättningen lagligen beslutats
eller verkställts.

2 §•

Uppkommer vid laga skifte fråga, för vars avgörande fordras särskild sakkunskap,
äge lantmätaren anlita biträde av sakkunnig person.

Är delägare missnöjd med lantmätarens beslut i fråga om tillkallande av
sakkunnigt biträde, anmäle det genast till lantmätaren, som har att med
insändande av protokollet i ärendet underställa frågan lantmäteristyrelsens
prövning. Över styrelsens beslut må klagan icke föras.

3 §•

Ansökning om förordnande av lantmätare att förrätta laga skifte göres
skriftligen hos vederbörande överlantmätare. Ansökningen bör åtföljas av
uppgift om de ägor, vilkas delning är i fråga, ävensom om ägare därtill och
om innehavare av servitut, vilkas rätt må vara beroende av förrättningen,
samt om deras postadresser.

Avser ansökningen ägor inom liera län, göres den hos överlantmätaren i
ett av länen.

4 §•

Vet lantmätare, som erhållit förordnande att förrätta laga skifte, att emot
honom finnes sådant jäv, som omförmäles i 10 §, eller är han av andra
tjänstegöromål förhindrad att företaga skiftet inom skälig tid, anmäle sådant
genast hos'' överlantmätaren.

5 §•

Lantmätare, som har att förrätta laga skifte, skall företaga förrättningen så
skyndsamt som möjligt, sedan tjänlig årstid infallit.

6 §.

Då gode män enligt 1 § biträda vid laga skifte, skola de vara tillstädes
vid alla sammanträden och biträda vid alla de förrättningsgöromål, som icke
enligt vad därom särskilt stadgas äro av uteslutande teknisk art. 7

7 §•

Inom varje lantmäteridistrikt skall finnas ett efter behovet avpassat antal
gode män, minst två för varje kommun, valda för en tid av sex år. Ej må utan
tillstånd av Konungens befallningshavande flera än sex gode män för kommunen
utses. Valbara äro i lanthushållning kunniga män, vilka äro boende inom

Kungl. Maj:ts proposition Nr 38.

105

kommunen och besitta sådana egenskaper, som i 1 kap. 2 § rättegångsbalken
äro föreskrivna för valbarhet till nämndeman, dock att den, som uppnått femtiofem
års ålder icke må väljas till god man. Gode män väljas å kommunalstämma
av de i kommunens allmänna angelägenheter röstberättigade, som äga
eller innehava jordbruksfastighet; och tillkomme varje i valet deltagande eu röst.

Avgående god man kan återväljas.

8 §•

D et åligger distriktslantmätare att var inom sitt distrikt föra förtecknin
över gode män samt att, då tid, för vilken god man utsetts, går till ända
eller god man eljest avgår eller behov av ökat antal gode män yppar sig,
för anordnande av val anmäla det för kommunalstämmans ordförande. Om
utgång av val av gode män samt om bostad och postadress för var och en
av dem underrätte kommunalstämmans ordförande distriktslantmätaren ävensom
Konungens befallningshavande i länet, som har att ofördröjligen införa
meddelande därom i länskungörelserna. Det åligger därjämte befallningshavanden
att årligen i samma kungörelser låta intaga fullständig förteckning
å gode män för vart lantmäteridistrikt i länet.

9 §•

Innan god man biträder vid laga skifte, skall häri inför Konungens befallningshavande
eller domstol avlägga denna ed: Jag N. N. lovar och svär vid
Gud och hans heliga evangelium, att jag efter mitt bästa förstånd och samvete
skall fullgöra den mig såsom god man uppdragna befattning och aldrig
därvid uppsåtligen göra orätt, för vad orsak eller under vad sken det vara
må; så sant mig Gud hjälpe till liv och själ.

10 §.

Mot lantmätare och god man gälle dessa jäv: om han är med delägare i
den skyldskap eller det svågerlag, som i rättegångsbalken sägs om jäv mot
domare, eller om han eller någon, som är med honom sålunda skyld eller
besvågrad, äger del i saken eller eljest kan vänta synnerlig nytta eller skada
av förrättningen, eller om han såsom domare deltagit i åtgärd eller beslut,
som rör saken, eller om han varit fullmäktig i saken, eller om han är i någon
delägares tjänst, eller om han är delägares vederdeloman eller uppenbara
ovän. Söker någon, sedan förrättning begärts, sak med lantmätare eller god
man eller tillfogar honom något med ord eller gärning i uppsåt att därmed
göra honom jävig, det skall ej räknas för jäv.

11 §•

106

Kungl. Maj:ts proposition Nr 38.

därav föranledda kostnader. Betalning för arbetsbiträde så ock ersättning för
övriga kostnader, varom nu är sagt, skall av vederbörande utmätningsman
hos den tredskande genast uttagas. För den, som allenast i egenskap av
granne har del i förrättningen, skall vad nu är sagt äga giltighet endast så vitt
angår fråga om gränsbestämning och ägoutbyte, varav hans fastighet beröres.

12 §.

Förrättningsmän, sakkunniga och hantlangningsmanskap må icke hindras
att övergå ägor eller anbringa märken eller signaler, i vad det finnes erforderligt
för förrättningen. Därvid skall tillses att skada ä växande gröda så
vitt möjligt undvikes samt att skog icke onödigt nedhugges.

Ej må i trädgård, annan därmed jämförlig plantering eller park utan
ägarens medgivande träd skadas eller fällas.

3 KAP.

Om laga skiftes kungörande och fortgång.

1 §.

Härjämte åligge lantmätaren att minst fjorton dagar före sammanträdet till
posten avlämna tjänsteskrivelser med kallelse till sammanträdet till en var,
som enligt senaste mantalslängd eller .eljest tillgängliga uppgifter är delägare
i skifteslaget, ävensom till de för lantmätaren anmälda innehavare av servitut,
vilkas rätt må vara beroende av förrättningen, dock att, där delägarna äro
flera än tio, kallelse må genom rekommenderad tjänsteskrivelse tillställas en
av dem att vara för dem alla tillgänglig. Delgives kallelse på sätt ovan sist
omförmälts, skall underrättelse därom med uppgift tillika om vilken delägare
bekommit kallelsen intagas i kungörelse, varom i första stycket sägs.

Är någon delägare å okänd ort eller så fjärran, att han ej kan bevaka
sin rätt vid skiftet, och är icke någon.förordnad eller eljest veterligen behörig
att för honom tala och svara, åligge lantmätaren att för förordnande av
god man för den delägare göra sådan anmälan, som avses i 4 § i It kap.
av lagen om förmynderskap.

Kungörelse och kallelse, som nu sagts, skall innehålla anmaning att vid
sammanträdet förete tillgängliga åtkomsthandlingar, handlingar rörande servitut
samt kartor och lantmäterihandlingar angående jord, hörande till skifteslaget.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 38.

107

2 §•

Finner lantmätaren laga skifte angå fastighet, som står under allmän myndighets
vård och inseende, skall han i god tid insända underrättelse om
skiftet till Konungens befallningshavande i det län, där fastigheten är belägen;
och åligge det befallningshavanden att förordna allmänt ombud eller, där
sådant förordnande bör meddelas av annan myndighet, ofördröjligen överlämna
underrättelsen till denna myndighet.

Vederbörande myndighet meddele lantmätaren underrättelse om förordnandet,
och åligge det lantmätaren att, därest underrättelsen om skiftet icke
innehållit uppgift om tid och ställe för första sammanträdet, därom underrätta
ombudet på sätt i 1 § andra stycket sägs. Skall laga skifte äga rum inom samhälle,
där den för städerna gällande ordning för bebyggande skall iakttagas
har lantmätaren att minst fjorton dagar förut bevisligen underrätta byggnadsnämnden
om tid och ställe för förrättningen.

3 §•

Till de gode män, som skola biträda vid förrättningen, utfärde lantmätaren
kallelsebrev sist fjorton dagar före sammanträdet; och böra helst de kallas, sorn
bo närmast förrättningsstället inom eller utom lantmäteridistriktet. Är god
man hindrad genom jäv eller laga förfall, sände han ofördröjligen kallelsebrevet
till närmast boende god man, och har denne att i stället infinna
sig. Erinran om den god man åliggande skyldighet att i fall, varom nu är
sagt, sända kallelsebrevet vidare, bör i nämnda brev intagas.

4 §•

Kommer ej lantmätaren tillstädes å den för sammanträde utsatta tid och
infinner lian sig ej heller inom tre timmar därefter, då må de, som tillstädes
kommit, åtskiljas. Får lantmätaren laga förfall, underrätte han så fort ske
kan alla vederbörande därom.

Har lantmätaren ej, medan de tillstädeskomna voro samlade, låtit tillkännagiva
tid för nytt sammanträde, skall han i god tid genom tjänsteskrivelser
kalla gode män, delägare, innehavare av servitut och allmänna ombud
till sådant sammanträde.

Utebliver god man från sammanträde eller eljest under förrättningen, läte
lantmätaren i stället kalla annan god man av de närmast boende.

Utebliver delägare från lagligen kungjord förrättning, vare det ej hinder
för förrättningens företagande; dock att, om sökanden, utan att hava anmält
laga förfall, utebliver från första sammanträdet och icke någon delägare
påyrkar förrättningens företagande, ansökningen om skiftet anses återkallad,
och ersätte sökanden alla i ärendet uppkomna kostnader''.

3 §•

God man, som utan laga förfall utebliver från förrättning, ersätte all skada
och olägenhet, som därav uppstår.

108

Kungl. Maj:ts proposition Nr 38.

6 §•

Lantmätaren skall föra protokoll över allt, som förekommer vid varje
sammanträde under förrättningen. I protokollet skola noga upptagas av delägarna
framställda yrkanden och anförda skäl samt grunderna för förrättningsmännens
beslut. Protokollet skall avfattas i sammanhängande paragrafföljd
för hela förrättningen och inom åtta dagar efter sammanträdet å förut
tillkännagiven tid uppläsas för delägarna. Protokollet skall förses med förrättningsmännens
underskrift samt jämväl undertecknas av närvarande delägare
eller, där dessa äro flera än tio, av två personer, vilka närvarande
delägare därtill utse. Den är utsedd, som erhållit de flesta avgivna rösterna;
emellan lika röstetal skilje lotten. Vägrar delägare sin underskrift, eller förekommer
anmärkning mot protokollet, skall anteckning därom ävensom om
beslut, som i anledning av framställd anmärkning meddelas, i protokollet
verkställas.

Träffas förening, där sådant enligt denna lag är medgivet, skall den upprättas
skriftligen, undertecknas av delägarna och bestyrkas av gode männen
eller, där sådana ej biträda, av lantmätaren samt i huvudskrift biläggas
protokollet. Har förening biträtts av boställshavare, arrendator, som i 1 kap.
18 § andra stycket avses, eller sådant ombud, som omförmäles i 2 § i detta
kap., vare den ej gällande med mindre den godkänts av den myndighet, under
vars vård och inseende den ifrågavarande fastigheten står; och överlämne
lantmätaren ofördröjligen sådan förening för vederbörlig åtgärd till Konungens
befallningshavande i det län, där fastigheten är belägen.

7 §•

Vid första sammanträdet under förrättningen uppläse lantmätaren sitt
förordnande samt efterhöre, om de biträdande gode männen avlagt föreskriven
ed och om jäv är att anföra mot någon av förrättningsmännen.

8 §•

Menar delägare att förrättningsman är jävig, anmäle jävet å första sammanträdesdag,
då denne tjänstgör. Ej må fråga om jäv väckas senare, där ej
delägare varit av laga förfall hindrad att inställa sig å nämnda dag eller den
omständighet, vara jävet grundas, först efteråt tillkommit eller blivit honom
kunnig. I dessa fall skall jävet för att vinna beaktande framställas å den
sammanträdesdag, som först inträffar efter det förfallet upphörde eller anledningen
till jävet uppkom eller blev känd. 9

9 §.

Över framställd jävsanmärkning meddele förrättningsmännen så fort ske
kan beslut.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 38.

109

Ogillas framställt jäv, fortfara den, mot vilken jävet blivit gjort, med sin
befattning intill dess annorlunda förordnas, dock att vad nedan i 11 § tredje
stycket sägs iakttages.

Finnes jäv mot lantmätaren lagligen grundat, skall förrättningen genast
avbrytas och lantmätaren tillkännagive ofördröjligen förhållandet hos överlantmätaren.
Är god man befunnen jävig, kalle lantmätaren annan god man.

Vid beslut, varigenom jävsanmärkning gillas, skall förbliva. Sådant beslut
må ej verka rubbning eller upphävande av åtgärd eller beslut, som tillkommit
innan invändningen gjordes.

10 §.

Sedan frågan om jäv blivit behandlad, skall, där ej enligt vad i nästföregående
paragraf sagts förrättningen genast skall avbrytas, undersökas, huruvida
mot skiftet möter hinder av sådan beskaffenhet, som i 1 kap. 9 § sista
stycket sägs, samt huruvida den eller de, som framställt yrkande om skiftet,
äga behörighet därtill. Finnes hinder för skiftet i något av berörda avseenden
föreligga, meddele förrättningsmännen beslut att förrättningen icke kan äga
ruin, och ersätte sökanden alla i ärendet uppkomna kostnader. Vad i nästföregående
punkt sägs skall dock icke äga tillämpning, där hinder mot skiftet
funnits möta därutinnan, att yrkandet om skifte framställts av någon, som
därtill icke varit behörig, men berörda yrkande genast biträdes av någon,
vilken dylik behörighet tillkommer.

11 §•

Laga skifte skall anses hava blivit börjat, da första sammanträdet, kommit
till stånd.

Sedan laga skifte blivit börjat, skall lantmätaren, där icke laga hinder
möter, utan uppskov fortsätta förrättningen och bringa den till slut. Uppskjutes
påbörjat skifte i följd av sådant hinder, skall skiftet åter företagas
så snart det kan ske, sedan det hinder, som vållat uppskovet, upphört.
Kan ej dag för skiftets vidare handläggning tillkännagivas för delägarna innan
sammanträde upplöses, och träffas ej vid sammanträdet överenskommelse
beträffande tillkännagivandet av tid och ställe för skiftets fortsättande, skall
vad i 4 § andra stycket sägs äga motsvarande tillämpning, dock att beträffande
sammanträde, som i 7 kap. 1 § eller 8 kap. avses, gäller vad därom
i nämnda kapitel stadgas.

Har fråga underställts ägodelningsrättens prövning eller hava förrättningsmännen
meddelat beslut i fråga, beträffande vilken särskild klagan jämlikt
21 kap. 20 § må föras, skall skiftet i de delar, som äro beroende av sådan
frågas slutliga utgång, vila, så framt ej samtliga närvarande delägare påyrka
skiftets fortsättande eller ägodelningsrätten jämlikt 21 kap. 82 § annorlunda
förordnar.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 38.

12 §.

Yppas sådan tvist efter skiftets början och är dess avgörande av betydelse
för skiftets behöriga verkställande, skall den underställas ägodelningsrättens
prövning.

Yppas tvist allenast i fråga om innehavet av viss liga, skall vad nu sagts
äga motsvarande tillämpning.

Där så prövas erforderligt, förordne rätten eller domaren i orten god man
att, intill dess tvisten blivit avgjord, under skiftet föra talan för den jord,
varom är fråga.

13 §.

Har under laga skiftes fortgång jord övergått till annan ägare eller innehavare,
må denne ej rubba eller klandra vad förre innehavaren medgivit eller
godkänt.

14 §.

Under laga skiftes fortgång skola upptagas följande frågor:
bestämmande av skifteslagets omfång (4 kap.),
tillstånd till skifte (4 kap.),

nyttjandet under skiftet av skog, torvmosse med mera (5 kap.),
ägokartas upprättande (6 kap.),

bestämmande av gränserna kring skifteslaget (7 kap.),

ägoutbyte (8 kap.),

utbrytande av servitut (I kap.),

delningsgrund (9 kap.),

undantag av mark från skifte (10 kap.),

bildande av servitut vid skifte (10 kap.),

ägornas gradering och därmed sammanhörande uppskattningsfrågor (11 kap.),

hävdeförteckning (12 kap.),

skiftesläggning och utflyttning (13 kap.),

ersättningar mellan skiftesdelägarna (14 kap.),

ägolotternas tillträde (15 kap.).

Föredragas frågorna i annan än nu nämnd ordning, där sådant lagligen
kan ske, skall lantmätaren om anledningen härtill göra anteckning i protokollet.

Frågor, som under skiftet skola underställas ägodelningsrättens prövning
eller beträffande vilka särskild klagan jämlikt 21 kap. 20 § må föras, böra
i den mån ske kan företagas till avgörande sålunda att de samtidigt må
kunna bliva föremål för ägodelningsrättens behandling.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 38.

15 §.

Delägarna inå, om ilertalet ä sammanträde närvarande därom ena sig, utse
en eller flera sysslomän för befordrande av meddelanden mellan lantmätaren
och delägarna, för anskaffande av hantlangning, för tillsyn däröver, att vad
som är föreskrivet eller blivit bestämt angående nyttjandet under skiftet av
jord, skog, eller torvmosse noga iakttages, och för beivran av överträdelse
därav samt för handhavande av de delägarnas angelägenheter i övrigt, som
äga samband med skiftet och delägarna besluta att åt sysslomännen uppdraga.

Vill syssloman erhålla ersättning, framställe anspråk därpå före skiftets avslutande;
och varde ersättningen, där överenskommelse därom ej kan mellan
delägarna träffas, bestämd av förrättningsmännen.

4 KAP.

Om bestämmande av skifteslagets omfång samt om tillstånd till skifte.

1 §•

Skifteslagets omfång bestämmes med tillämpning av de i 1 kap. angivna
grunder.

I samband härmed skall, på sätt därom .särskilt är stadgat, utredning verkställas
beträffande skiftes- och därmed sammanhängande förhållanden inom
skifteslaget. I protokollet skall antecknas vad av den verkställda utredningen
framgått.

2 §■

Med ledning av de i 1 kap. för varje särskilt fall meddelade bestämmelser
avgöres, huruvida tillstånd till det ifrågasatta skiftet må lämnas.

Det åligger förrättningsmännen att verkställa utredning rörande de omständigheter,
vilka äro av beskaffenhet att inverka på frågans avgörande, att över
vad vid utredningen förekommit upprätta skriftlig redogörelse, som bilägges
protokollet, samt att därefter meddela utlåtande i frågan.

Ifrågasättes delning av skifteslag, varom i 1 kap. 11 § förmäles, och framställes
ej yrkande, att vid den tidigare delningen skall förbliva, erfordras utredning,
varom i nästföregående stycke sägs, allenast i den mån föreskriften
i 16 § av nämnda kapitel därtill föranleder. 3

3 §•

Utlåtande, varom i 2 § sägs, skall innehålla besked, huruvida tillstånd till
skiftet meddelas eller icke. Är skifteslaget sådant, varom i 1 kap. 9 § förmäles,
eller skall tillämpning av 16 § i nämnda kapitel äga rum, skall i
utlåtandet angivas, i vad mån utläggande av delägares andelar i gemensam
ägolott synes böra äga rum.

112

Kungl. Maj:ts proposition Nr 88.

Har yrkande framställts om tillämpning av 1 kap. 5 §, skola förrättningsmännen
härom särskilt yttra sig. Är fråga om delning av skifteslag, som i 1
kap. 8 § avses, skall i utlåtandet angivas omfånget av den mark, som bör i
skiftet ingå. Att, där fråga kan uppkomma om att oberoende av delägares
beslut avsätta skogbärande eller till skogsbörd tjänlig mark till gemensamhetsskog,
utlåtandet bör innefatta yttrande i denna fråga, därom är i 10 kap.
stadgat.

4 §.

Är fråga om delning av skifteslag, varom i 1 kap. 8 eller 12 § sägs, eller
innefattar utlåtandet bestämmelse om avsättande av skogbärande eller till
skogsbörd tjänlig mark till gemensamhetsskog eller om tillämpning av 1. kap.
5 §, skall utlåtandet underställas ägodelningsrättens prövning, dock att där i
sistnämnda fall allenast avses sammanförande till ett skifteslag av områden,
vilka inom ursprungligt skifteslag vid en eller flera lantmäteriförrättningar
undantagits för gemensamt ändamål eller eljest lämnats oskiftade, eller av
ägolotter, utlagda vid samma lantmäteriförrättning inom ett och samma skifteslag,
eller av stamfastighet. och avsöndrad lägenhet eller därmed jämförlig
fastighet eller avstyckat område, underställning ej erfordras, där ej sådan åtgärd
eljest skall äga rum.

Där någon delägare det yrkar, eller förrättningsmännen på skäl, vilka i tv
fall skola i protokollet särskilt angivas, finna sådant erforderligt, skall ock
underställning av utlåtandet till ägodelningsrätten ske.

Underställning, som, på sätt i nästföregående stycke sägs, äger rum i anledning
av yrkande av delägare eller på grund av förrättningsmännens beslut,
må inskränkas att avse allenast viss fråga, ägodelningsrätten emellertid obetaget
att, där den så finner lämpligt, pröva ärendet i hela dess vidd.

Ej må yrkande eller beslut, varom nu är sagt, framställas eller meddelas
senare än å det sammanträde, varå utlåtandet avgives, dock att delägare, vilken
på grund av laga förfall ej varit vid det sammanträde tillstädes och ej heller
kunnat ombud för sig ställa, äger att inom trettio dagar från sammanträdet
med styrkande av förfallet hos ägodelningsdomaren skriftligen söka, att ägodelningsrätten
måtte upptaga utlåtandet till prövning. Finner ägodelningsrätten
laga förfall hava förelegat, då varde med ärendet vidare förfaret på sätt i
21 kap. närmare förmäles. 5

5 §■

Har, innan utlåtande, varom i 2 § sägs, avgivits, delägare framställt yrkande
att hans ägor jämlikt 1 kap. 21 § icke skola ingå i skifte, och kan
det yrkande omedelbart prövas, bör yttrande i frågan i utlåtandet intagas.
Kan så ej ske, eller framställes eljest sådant yrkande, skall snarast möjligt,
prövning av yrkandet äga rum och beslut i frågan meddelas. Finnes prövning
av yrkandet kunna äga rum först i sammanhang med skiftesläggningen,
skola förrättningsmännen därom meddela besked.

113

Kungl. Maj:ts proposition År 38.

6 §.

Bestämmes jämlikt 1 kap. 21 §, att ägor icke skola ingå i skiftet, skola
likväl ägornas yttergränser upptagas å kartan samt ägorna redovisas i handlingarna
med angivande av areal, ägarens namn och registerbeteckningen å
den fastighet, till vilken de höra.

Fastighet eller del därav, som enligt 1 kap. 5 § avskiljes från skifteslag,
skall i skifteshandlingarna redovisas med angivande av ägarens namn och
fastighetens registerbeteckning.

7 §■

Innehåller utlåtande, som jämlikt detta kapitel avgives, att tillstånd till
skifte vägras, skall utlåtandet, för den händelse flera delägare finnas, innefatta
yttrande huruvida de uppkomna kostnaderna å förrättningen i den mån
de icke gäldas av allmänna medel skola stanna å sökande till skiftet eller i
vad mån de skola fördelas även å andra delägare i skifteslaget.

8 §.

Skall utlåtande ej enligt bestämmelserna i 4 § första stycket i detta kapitel
underställas ägodelningsrättens prövning och varder det ej heller på grund
av delägares eller förrättningsmäns åtgärd sådan prövning underställt, skall
vid utlåtandet förbliva.

Vad sålunda stadgats skall dock ej utgöra hinder mot att på grund av
förändrade äganderättsförhållanden eller andra särskilda omständigheter avvikelse
göres från vad utlåtande innehåller om utläggande av delägares andelar
i gemensam ägolott, skolande vad nu sagts äga motsvarande tillämpning beträffande
av ägodelningsrätten rörande sådan fråga meddelat beslut.

Genom vad i första stycket sägs göres icke inskränkning i den prövning
av beskaffenheten av laga skifte, som enligt denna lag åligger ägodelningsdomaren
och ägodelningsrätten vid handläggning av fråga om meddelande av
fastställelse å förrättningen.

5 KAP.

Om inskränkning i rätten att nyttja skifteslagets ägor under laga skifte.

1 §■

Efter verkställd gradering av de ägor, som skola skiftas, och intill dess
de nya lotterna tillträtts, vare det delägare förbjudet att bortföra matjord
eller genom vanhävd försämra jorden. 2

2 §•

Sedan förrättningsmännen avgivit utlåtande, varom i 4 kap. sägs, skall,
där ej enligt utlåtandet tillstånd till skiftet vägras, ofördröjligen bestämmas,
huru inom skifteslaget befintlig skog eller torvmosse må nyttjas under skiftet.
Bihang till riksdagens protokoll 1926. 1 samt. 31 höft. (Nr 38). 8

114

Kungl. Maj:ts proposition Nr 38.

Skall utlåtandet underställas ägodelningsrättens prövning, må, ändå att tillstånd
till skiftet vägrats, frågan upptagas till behandling, där sådant av delägare
yrkas.

Varder utlåtande, enligt vilket tillstånd till skifte vägrats, genom högre
myndighets utslag ogillat, och har ej jämlikt nästföregående stycke beslut i
förevarande fråga redan kommit till stånd, skall bestämmande, varom ovan
är sagt, ske, så snart avgjort är att skifte skall äga rum.

3 §•

Från det laga skifte blivit börjat och intill dess antingen utlåtande, varigenom
tillstånd till skifte vägrats, avgivits eller ock beslut i fråga, varom i
2 § första stycket sägs, kommit till stånd, må avverkning av samfälld skog
inom skifteslaget icke ske, och må i övrigt skog och torvmosse nyttjas allenast
till husbehov.

Vid fattande av beslut i fråga, som i detta kapitel avses, skall iakttagas,
att vid all avverkning av skog vad i lag eller särskild författning finnes föreskrivet
angående skogens vård länder till efterrättelse, samt att torvmosse
icke må nyttjas till avsalu annat än i den mån sådant kan ske utan någon
delägares förfång.

Bestämmelser, som jämlikt 2 § i detta kapitel meddelats, upphöre att gälla
då de nya lotterna tillträtts, där ej vad i 7 § stadgas annat föranleder eller
eljest här nedan annorlunda sägs. Hava dylika hestämmelser meddelats med
stöd av andra stycket i förstnämnda paragraf, och varder förrättningsmännens
utlåtande av högre myndighet gillat, eller varder, i annat fall, förrättningsmännens
utlåtande, varigenom tillstånd till skifte meddelats, av högre myndighet
ogillat, upphöre bestämmelserna att gälla, då avgjort är, att skiftet
icke kommer till stånd.

4 §.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 38.

115

5 §■

6 §•

Är all skifteslagets jord i en ägares hand, skall av vad i detta kapitel
stadgas allenast 1 § ävensom, där särskilda delar av jorden i olika mån häfta
för fordran eller annan rättighet, vad i 3 § andra stycket stadgas om nyttjande
av torvmosse till avsalu äga tillämpning.

7 §•

Där med bestämmande av ersättning, varom i 14 kap. 6 och 8 §§ förmäles,
skall anstå till dess skiftet i övrigt blivit fastställt, skall vad i detta kapitel
finnes stadgat eller av delägarna lagligen beslutas rörande nyttjande av
skifteslagets ägor under skiftet i tillämpliga delar gälla intill dess förrättning
för berörda ändamål blivit fastställd eller, där talan mot beslutet om fastställelse
må föras, beslutet vunnit laga kraft eller blivit genom slutligt
utslag fastställt.

6 KAP.

Om upprättande av ägokarta.

1 §•

Finnes över ägor, som skola skiftas, karta i sådan skala och av sådan
beskaffenhet, att det skäligen kan ifrågakomma att använda den vid skiftet,
och yrkar någon delägare, att kartan skall användas, då skall den i delägarnas
närvaro jämföras med marken. Befmnes därvid kartan riktig och fullständig,
eller äro befintliga fel och brister icke större än att genom deras
avhjälpande kartan erhåller för skiftets verkställande erforderlig tillförlitlighet
och fullständighet, och varder kostnaden härför samt för kopiering, där sådan
tarvas, avsevärt mindre än som erfordras för ny kartas upprättande efter fullständig
mätning, då skall kartan efter vidtagande av nödiga rättelser användas
vid skiftet. I annan händelse, likasom då karta icke finnes över ägorna, skall
fullständig mätning verkställas och ny karta upprättas.

Avser skiftet skifteslag enligt 1 kap. 2 § under 2 eller 3, vare i fråga om
annan mark än inägor kartans jämförande med marken ej erforderligt, där
det skulle medföra oskälig kostnad samt lantmätaren ej i följd av framställd
anmärkning mot kartan eller eljest finner det nödigt. 2

2 §•

Fråga, huruvida fullständig mätning skall företagas och ny karta upprättas,
avgöres av lantmätaren. Anser han sådan erforderlig, uppgive för delägarna

116

Kungl. Maj:ts proposition Nr 38.

skälen därtill och anteckne dem fullständigt i protokollet jämte delägarnas
yttranden därom; anmärke ock i vilken skala han finner kartan böra upprättas.
Är någon delägare missnöjd med lantmätarens beslut, anmäle det genast
till lantmätaren, vilken har att ofördröjligen insända protokollet och,
där karta finnes, jämväl denna till lantmäteristyrelsen. Över dess beslut må
klagan ej föras.

Missnöjesanmälan föranlede ej inställande av beslutad mätning, där sådan
påyrkas av en eller flera delägare. Föreskriver sedan lantmäteristyrelsen icke
fullständig mätning eller beslutar styrelsen annan skala, skall kostnaden för
vidtagna åtgärder, i den mån de varda onyttiga, gäldas av den eller de delägare,
som påyrkat mätningen.

Närmare

Konungen.

föreskrifter angående

3 §■

ägomätning

och kartläggning meddelas av

7 KAP.

Om bestämmande av gränserna kring skifteslagets ägor.

1 §■

För bestämmande av rågångarna kring skifteslagets ägor skall lantmätaren
på sätt i 3 kap. 1 och 2 §§ sägs kalla rågrannarna å ömse sidor till sammanträde
och i kallelsen anmana dem att vid sammanträdet förete alla tillgängliga
kartor och handlingar, som kunna lända till upplysning i rågångsfrågan.
Hava kungörelse och kallelse sålunda försiggått, skall förrättningen
verkställas utan hinder av rågrannes eller allmänt ombuds utevaro. 2

2 §''

Är rågång i laga ordning bestämd, undersöke förrättningsmännen dess
sträckning på marken under jämförelse med tillgängliga kartor och handlingar.
Finnes därvid rågångens rätta sträckning på marken tydligt utmärkt, och
förklaras rågången av samtliga närvarande rågrannar ostridig, erfordras ej
vidare åtgärd i fråga om samma rågång än att lantmätaren, innan han avslutar
förrättningen, behörigen iståndsätter förfallna råmärken samt utsätter
nya sådana märken, där det finnes nödigt.

Angående sådan undersökning, som nu sagts, skall lantmätaren i protokollet
fullständigt anteckna vad i ärendet åtgjorts och därvid särskilt angiva
grunderna för att rågång ansetts i laga ordning bestämd, vilka råmärken iakttagits
samt deras läge och beskaffenhet, huruvida rågrannarna godkänt de
iakttagna råmärkena, samt vilka råmärken iståndsatts eller utsatts.

Gör rågranne anmärkning beträffande rågången och prövas frågan ej höra
behandlas enligt 3 §, meddele förrättningsmännen beslut över anmärkningen.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 38.

117

Då fråga är om skifteslag, varom i 1 kap. 2 § under 2 eller 3 sägs, vare
undersökning, som ovan sagts, ej erforderlig i fråga om annan mark än utägor,
såvitt karta finnes beträffande övriga ägor och undersökningen av dessa
skulle medföra oskälig kostnad samt lantmätaren ej i följd av framställd anmärkning
eller eljest finner sådan undersökning nödig.

Finnes ej tillförlitlig karta över rågång, skall sådan upprättas.

3 §•

Finnes vid sådan undersökning, som i 2 § sägs, att rågången på marken
icke hävdas i överensstämmelse med tillgängliga kartor och handlingar, eller
råder osäkerhet angående rågångens rätta sträckning, då skall lantmätaren
avfatta å karta och i protokollet beskriva skiljaktighet, som förefinnes mellan
rågången på marken och dess sträckning enligt tillgängliga kartor och handlingar,
befintlig otydlighet i fråga om rågången samt alla godkända och stridiga
råmärken och deras läge och beskaffenhet ävensom i protokollet anteckna
vad angående de stridiga råmärkena blivit anfört. Sedan detta skett,
söke förrättningsmännen åvägabringa förening mellan närvarande rågrannar
angående rågångens sträckning i överensstämmelse med någon av de sålunda
upptagna och beskrivna linjerna eller med en linje med huvudsaklig sträckning
mellan dessa. Innan förening undertecknas, utstake lantmätaren, där så erford:
ras, den antagna rågången. Kan ej förening träffas, pröve förrättningsmännen
rågångens rätta sträckning och give beslut härom samt utstake, där så erfordras,
i överensstämmelse därmed lantmätaren rågången på ; mar k en. Lantmätaren
utmärke tillika å karta rågången sådan den genom förening eller beslut blivit
bestämd.

4 §.

Finnes ej i laga ordning bestämd rågång, undersöke förrättningsmännen
med ledning av märken, som av ålder ansetts utvisa gränsen, och den utredning,
som i övrigt kan åvägabringas, huru rågången sträcker sig. Är rågångens
sträckning mellan rågrannarna ostridig, upprätte lantmätaren karta
över rågången och anteckne i protokollet alla iakttagna märken samt deras
läge och beskaffenhet; utstake ock lantmätaren, där så erfordras, rågången
och läte därefter rågrannarna godkänna rågången genom förening. Lag samma
vare, där tvist om rågångens rätta sträckning yppats, men förlikning
kommit till stånd eller tvisten eljest bilagts. Har tvist, varom nu är sagt,
uppkommit, och kan förening ej träffas, vare lag, som i 3 § näst sista punkten
sägs, och utmärke lantmätaren å karta rågången, sådan den genom för
rättningsmännens beslut bestämts. 5

5 §•

118

Kungl. Maj:ts proposition Nr 38.

posten översända ett exemplar av kartan och protokollet över förrättningen till
den delägare, som av de övriga eller, där de ej åsämjas, av lantmätaren utsetts
att mottaga berörda handlingar.

6 §■

Sedan rågång blivit bestämd, skall lantmätaren å marken utmärka samma
rågång på tydligt och varaktigt sätt.

Föreskrifter huru råmärken skola vara beskaffade och rågångar utmärkas
meddelas av Konungen.

V §•

8 KAP.

Om ägoutbyte.

1 §■

. Går rågång eller annan gräns kring område, som skall skiftas, i bukter
eller brytningar, och kan den genom utbyte av ägor erhålla lämpligare sträckning
och bekvämare ägoanordning därigenom vinnas, då skall sådant ägoutbyte
utan hinder av att därigenom rubbning sker i lantmäteriförrättning,
som fastställts eller eljest är lagligen gällande, verkställas i så stor omfattning,
som är nödigt och utan någon delägares förfång kan ske.

Hör till skifteslaget äga inom annat skifteslags rågång, eller ligger inom
skifteslaget äga hörande till annat skifteslag, eller har delägare i skifteslag
andel i äga inom annat skifteslag, vilken undantagits för gemensamt
behov, och kan ägoutbyte verkställas till fördel för endera sidan och utan
förfång för den andra, skall sådant utbyte ske.

Prövas ägoutbyte böra verkställas för ändamål, varom i 1 kap. 7 § tredje
stycket, 10 § andra stycket sista punkten eller 17 § förmäles, må ock ägoutbytet,
utan hinder av att därigenom rubbning sker i lantmäteriförrättning,
varom i första stycket sägs, äga rum, därest det kan ske utan någon delägares
förfång.

Ägoutbyte må verkställas utan hinder därav att det innebär överflyttande
av en fastighets hela ägovälde.

Till sammanträde för behandling av fråga om ägoutbyte skola delägarna å
ömse sidor kallas på sätt i 3 kap. 1 och 2 §§ är föreskrivet.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 38.

119

2 §.

De ägor, som jämlikt 1 § utbytas mot varandra, skola vara av lika uppskattningsinnehåll
enligt gradering, verkställd på sätt i 11 kap. sägs.

Uppgår skillnaden i uppskattningsinnehåll emellan ägor, som finnas lämpligen
böra utbytas mot varandra, till högst två procent av uppskattningsinnehållet
av fastighet eller annat skifteslag, varifrån ägovidd med högre uppskattningsinnehåll
är avsedd att tagas, må ägorna dock utbytas mot varandra
och vederlag för vad å ena sidan brister lämnas i penningar, där det prövas
kunna ske utan någon delägares förfång.

• I fråga om bestämmande av penningersättning, varom nu är sagt, skall
vad i 11 kap. 2 § andra stycket stadgas i tillämplig del gälla.

3 §.

Frångår jord genom ägoutbyte vissa ägolotter i redan skiftat skifteslag,
skall den jord, som lämnas i vederlag, fördelas i sammanhang med ägoutbytet.
Kan vederlagsjord ej i bekväm ägoanordning tilläggas ägolott, som frånträtt
jord vid ägoutbytet, må den läggas till andra ägolotter inom skifteslaget
mot vederlag genom jämkning av ägolotterna. Om sådan jämkning skall vad
i 1 kap. 19 § andra stycket sägs om ersättning i penningar i där avsedda
fall äga motsvarande tillämpning.

4 §.

Kan vid laga skifte i andra fall än de, som omförmälas i 1 §, bekvämare
ägoanordning vinnas genom utbyte av ägor, och träffa samtliga delägare a
ömse sidor därom förening, eller äro de ägor, vilkas utbytande ifrågasättes,
i en ägares hand, då må sådant utbyte på sätt i nämnda paragraf sägs äga
mm, där de till utbyte ifrågasatta ägorna hava väsentligen lika uppskattningsinnehåll.

Hör äga, som sådant utbyte avser, till fastighet, som på grund av inteckning
eller eljest häftar för fordran eller annan rättighet, må utbytet icke ske,
med mindre innehavare av sådan fordran eller rättighet lämnar medgivande
därtill eller det är uppenbart att bytet icke kan lända till förfång för honom.

5 §.

Vid ägoutbyte gälle i
pitlen av denna lag.

tillämpliga delar vad som stadgas i 14 och 15 ka -

6 §.

Område, som ingår i tomtindelning, må ej ingå i ägoutbyte enligt denna lag. 7

7 §•

Uppstår fråga om utbyte av ägor, som höra till skilda socknar eller andra
förvaltningsområden, och är någon av ägorna bebyggd eller innebär ägoutbytet
överflyttande av en fastighets hela ägovälde från ett förvaltningsområde

120

Kungl. Maj:ts proposition Nr 38.

till annat sådant område, åligge det lantmätaren att därom göra anmälan
hos Konungens befallningshavande i länet, som har att underställa Konungens
prövning, huruvida och under vilka villkor utbytet må äga rum; och vare
frågan om ägoutbytet vilande till dess Konungen meddelat beslut i ärendet.

9 KAP.

Om delningsgrund.

1 §•

Oskiftad jord skall, i den mån ej nedan i 3 § annat särskilt stadgas, vid
skifte fördelas efter det andelstal, som tillkommer en var delägare.

Utgöres skifteslaget av två eller flera jordeboksenheter, skall, så vitt angår
förhållandet mellan dessa enheter inbördes, såsom andelstal anses vad enligt
särskild föreskrift för orten eller sedvänja i orten användes såsom jämförelsegrund
för delaktighet i by. Finnes ej sådan jämförelsegrund, vare oförmedlade
mantalet delningsgrund.

Har i fråga om område, som vid lantmäteriförrättning undantagits för delägarnas
gemensamma behov eller eljest lämnats oskiftat, vid sådan förrättning
viss grund blivit bestämd för delaktighet i området, lände den grund
vid andelstalets bestämmande till efterrättelse. 2

2 §.

Ingår i skifte område, vilket enskilt innehaves av delägare på grund av
lantmäteriförrättning, som fastställts eller eljest är lagligen gällande, dom
eller avsöndring eller såsom odaläga, skall sådan delägare vid skiftet erhålla
vad enligt uppskattning svarar mot det område. Är fråga om ägor, vilka
innehavas på grund av tegskifte, skall vad nu är sagt gälla allenast i den
män ej sådant stadgande om delningsgrund, som beträffande förhållandet
mellan olika jordeboksenheter må vara för viss landsort meddelat, annat
föranleder.

Lag som i första punkten av första stycket sägs vare ock, där flera delägare
innehava var sina till läge och gränser bestämda ägor inom område,
för vilket viss jämförelsegrund till utmärkande av olika innehavares delaktighet
däri ej är känd, så ock där ägolott vid skiftet utlägges för delägare,
vars jordinnehav är grundat på handling, som med hänsyn till sin
avfattning och övriga omständigheter bör så förstås, att ägor inom vissa
gränser upplåtits, även om visst hemmantal eller annat skattetal tillika angivits
eller åsatts.

Att utläggande av ägolott på grund av handling, varom nyss är sagt, må
ske allenast under viss förutsättning, därom är i 13 kap. stadgat.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 38.

121

3 §.

Ingå i skifte ägor, vilka enskilt innehavas av delägare på grund av sämjedelning,
som kommit till stånd innan denna lag trätt i kraft, då vare, där antingen
enligt särskild föreskrift för orten eller sedvänja i orten innehavet utgör
delningsgrund eller ock delägarna träffa förening att antaga innehavet
till delningsgrund, sådan delägare berättigad att vid skiftet erhålla vad enligt
uppskattning svarar mot de ägor, han förut innehade, dock under förutsättning
att vid tiden för sämjedelningen hinder icke enligt för orten gällande särskilda
bestämmelser förelegat för ägornas avskiljande genom ägostyckning eller
jordavsöndring.

4 §.

Finnes för lägenhet ej visst andelstal och är lägenhetens ägare ej enligt
2 § berättigad att vid skifte erhålla vad enligt uppskattning svarar mot
de ägor han förut innehade, skola förrättningsmännen béstämma delningsgrund
för lägenheten efter vad som prövas motsvara den rätt, lägenheten tillkommer
i skifteslagets ägor.

5 §.

Ingå enligt 1 kap. 5 § i gemensamt skifte flera skifteslag eller områden
av olika skifteslag, gälle innehavet såsom delningsgrund såvitt angår förhållandet
mellan berörda skifteslag eller områden inbördes.

6 §.

Har, innan denna lag trätt i kraft, delägare i oskiftat kärr, mosse eller
annan oländig mark med tillstånd av övriga delägare gjort odling därå, äge
han, ändå att tillgång till sådan mark till fullt belopp efter delningsgrunden
för övriga delägare ej finnes, behålla den sålunda uppodlade marken eller,
där denna ej kan tilläggas honom utan att oreda i skiftet uppkommer, njuta
fullt vederlag i annan jord.

Har någon eljest efter erhållet lov eller utan någon delägares bestridande
uppodlat oskiftad mark, gånge den mark lika med annan oskiftad mark in i
skiftet, njute dock innehavaren ersättning för odlingen på sätt i 14 kap. stadgas.

Är odlingen så gammal, att underrättelse saknas om huru den tillkommit,
vare det att anse som om odlingen tillkommit med veterligt lov.

V §•

I vederlag för sådan rättighet till skogsfång, mulbete, torv- eller grustäkt,
fiske eller dylikt, som omförmäles i 1 kap. 22 §, skall av den fastighet, som
häftat för dylikt servitut, utbrytas eller avsättas så stort område, som med
hänsyn till omfattningen av den servitutberättigades och fastighetsägarens rätt
att förfoga över den naturtillgång, rättigheten avser, efter prövning i varje
särskilt fall finnes svara emot den förmån rättigheten innebär.

Där för visst fall särskild grund för beräkningen är bestämd, lände den
till efterrättelse.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 38.

8 §•

Avgärda by njute vid skifte av mark, däri den med bolbyn äger del, efter
delningsgrunden hälften mindre än bolbyn.

10 KAP.

Om undantag av mark från skifte samt om bildande av servitut.

vid skifte.

1 §•

Av oskifto må undantagas utmål till vägar och avloppsdiken samt tjänliga
ställen till hämtning av sten, sand, lera, grus, torv och vatten ävensom för
vattning av kreatur, i den mån behovet ej lämpligen kan tillgodoses på sätt
i 8 § sägs.

Vägar och diken skola framdragas där markens beskaffenhet och lutningsförhållanden
göra det lämpligast och om möjligt läggas i gränser mellan ägolotter.

Finnes inom skifteslaget samfällt strömfall, skall det med nödigt utmål
för gemensam räkning undantagas, i händelse det kan ske utan någon delägares
förfång.

2 §•

Mark för tillgodoseende av annat för delägarna gemensamt ändamål än i
1 § sägs samt för tillfartsvägar må ock av oskifto undantagas, i den mån
behovet ej lämpligen kan tillgodoses på sätt i 8 § sägs samt åtgärden ej medför
hinder för lämplig och redig skiftesläggning. Utöver vad i 1 § sista stycket
sägs skall om undantag av vattentäckt område gälla, att dylikt område, som
är för delägarna samfällt, må avsättas såsom för dem gemensamt, där sådant
prövas för delägarna i'' allmänhet medföra; övervägande nytta och kunna ske utan
någon delägares förfång.

För vissa delägares räkning må ock mark undantagas, där ändamålet med
åtgärden ej lämpligen kan tillgodoses på sätt i 8 § sägs samt åtgärden ej
medför hinder för lämplig och redig skiftesläggning.

3 §•

Innehar delägare på grund av laga delning eller enligt sämjedelning, som
kommit till stånd innan denna lag trätt i kraft, särskild lägenhet eller anläggning,
vilken icke utgör fastighet för sig samt ej lämpligen kan utbytas
mot annan äga, och kan ej utan olägenhet för skiftet hans ägolott så anordnas,
att lägenheten eller anläggningen faller inom ägolottens område,
vare han ändock berättigad att behålla lägenheten eller anläggningen ävensom
att såsom särskilt undantag mot avräkning å ägolotten erhålla nödigt utmål
och väg därtill. Vad om särskild lägenhet eller anläggning nu är sagt skall
jämväl gälla om delägare enskilt tillhörigt strömfall, ändå att ägaren icke
vidtagit åtgärd för att utbygga eller eljest tillgodogöra sig strömfallet.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 38.

123

4 §.

1. Ingår i skifteslaget samfälld skogbärande eller till skogsbörd företrädesvis
tjänlig mark, skall tillses, om och i vilken omfattning bildande av gemensamhetsskog
i sammanhang med skiftet bör äga rum. Sådan skog bör av
berörda skogsmark bildas, där ej skifte av skogsmarken prövas för delägarna
i allmänhet medföra övervägande nytta samt kunna ske utan någon delägares
förfång. Kan skogsmarken så fördelas, att samtliga ägolotter, som däri äga
del, erhålla formliga, välbelägna och för skötseln av skogen förmånligt anordnade
skiften, må bildande av gemensamhetsskog icke mot delägares bestridande
föreskrivas, ej heller må, där dylika skiften prövas kunna anordnas
för viss eller vissa ägolotter, utbrytning av de å dessa ägolotter belöpande
andelar vägras, där sådan utbrytning finnes kunna ske utan någon delägares
förfång. Jämväl skall vid bildande av gemensamhetsskog iakttagas, att anslag
av husbehovsskog utlägges för ägolott, som ej därförutan äger erforderlig
tillgång till dylik skog, ävensom att sådana inom skogsmarken tilläventyrs
befintliga områden, vilka på grund av läge och beskaffenhet lämpa sig för
odling, från gemensamhetsskogen urskiljas på sätt i 11 kap. 1 § sägs. Vad
om samfälld skogsmark i detta stycke sägs skall gälla jämväl om oskiftad
skogsmark, som gjorts till föremål för sämjedelning, dock allenast i händelse
sämjedelningen kommit till stånd efter det denna lag trätt i kraft.

Det utlåtande, som förrättningsmännen jämlikt 4 kap. 2 § hava att avgiva,
skall, där enligt vad i föregående stycke sägs föreskrift om bildande av
gemensamhetsskog kan komma i fråga, innefatta yttrande därutinnan. Kan
erforderlig utredning förebringas först i samband med skiftesläggningen, må
dock frågan anstå och genom särskilt utlåtande så fort lämpligen kan ske
underställas ägodelningsrättens prövning.

Har föreskrift om avsättande av skogsmark till gemensamhetsskog jämlikt
första stycket i denna paragraf ansetts icke böra meddelas, må den skogsmark
eller del därav icke ingå i sådan skog, med mindre förening därom
kommer till stånd på sätt här nedan i andra stycket under 2 sägs.

2. Utöver vad här ovan under 1. sägs skall i fråga om bildande av gemensamhetsskog
i samband med laga skifte gälla, att viss del av skifteslagets
skogsmark må avsättas till sådan skog, därest delägare, som enligt vid skiftet
gällande delningsgrund skola erhålla mera än hälften av berörda mark och
tillika till antalet utgöra mera än hälften av samtliga delägare i skogsmarken,
ena sig därom, dock att delägare, som icke instämt i beslut om skogsmarks
avsättande till gemensamhetsskog, skall vara berättigad att, i händelse på
honom belöpande andel i skogsmarken prövas kunna utläggas i lämplig anordning,
erhålla sin berörda andel utbruten, därest det finnes kunna ske utan
övriga delägares förfång.

Uppnås ej, då bland delägarna väckes fråga om bildande av gemensamhetsskog,
röstövervikt, varom i näst föregående stycke sägs, vare det de del -

124

Kungl. Maj:ts proposition Nr 38.

ägare, som träffa förening därom, obetaget att få den å deras ägolotter belöpande
skogsmark eller viss del därav avsatt till gemensainhetsskog.

3. Angående förvaltning av gemensamhetsskog gäller vad särskilt är stadgat.

5 §•

I sådan gemensamhetsskog, som i 4 § sägs, skall en var delägare hava andel
efter ty han efter gradering avstått mark till gemensamhetsskogen.

Avsättes för bildande av gemensamhetsskog mark, som är föremål för
servitut, skogsavverkningsrätt eller annan nyttjanderätt, och är sådan rättighet
upplåten allenast från vissa av de ägolotter, från vilka mark avståtts
till gemensamhetsskogen, då skall, där sådant för behörigt tillgodoseende av
vederbörandes rätt prövas nödigt, i sammanhang med avsättandet av mark
till gemensamhetsskogen bestämmas, å vilket område av skogen rättigheten
må utövas; och lände rättigheten, så länge den består, till inskränkning i
delaktigheten i gemensamhetsskogen för ägare av lott, från vilken rättigheten
upplåtits. Sedan rättigheten upphört, skall verkställas den vidräkning i avseende
å skogen, som av omständigheterna påkallas.

6 §•

Skiftas vattentäckt område, som är för delägarna samfällt, må fisket undantagas
såsom för dem gemensamt, där sådant prövas för delägarna i allmänhet
medföra övervägande nytta och kunna ske utan någon delägares förfång.

7 §■

8 §•

Å ägolott må till förmån för annan sådan lott läggas besvär eller last
såsom angående väg, avloppsdike, vattenställe, vattens ledning eller uppdämning,
ledning för överförande av kraft, hämtning av sten, sand eller vatten,
torv-, ler-, grus- eller tångtäkt, flottning, landningsplats för båtar, utrymme
för torkning av sjöfoder och fiskredskap eller dylikt, dock allenast i den mån
servitutet avser ett behov, som för skiftets utförande utan delägares förfång
måste tillgodoses, samt sådant ej med mindre olägenhet kan ske genom undantag
av mark på sätt i 1 och 2 §§ sägs.

I protokollet över förrättningen samt, i den mån så lämpligen kan ske,
jämväl å kartan till förrättningen skall angivas område för servituts utövande

Kungl. Maj:ts proposition Nr 38.

125

9 §■

Har vid laga skifte undantagits utmål för nya vägar för skiftesdelägarnas
behov eller för omläggning eller förbättring av redan befintliga vägar, skall
tid bestämmas, inom vilken arbetet med vägarna skall vara utfört. Där delägare
det äskar, åligger det förrättningsmännen att efter undersökning å
marken upprätta plan och kostnadsförslag för vägbyggnaden samt emellan
delägarna fördela kostnaderna för vägarnas byggande och framtida underhåll.
I denna kostnad skola samtliga skiftesdelägarna deltaga, efter ty de vid skiftet
ägolott njutit, där ej annorlunda bestämmes.

Ifrågasättes, att andra än skiftesdelägarna skola deltaga i byggande och
underhåll av väg, varom här är fråga, då skall den väg icke upptagas i
planen och kostnadsförslaget utan delägarna för frågans behandling hänvisas
till lagen om enskilda vägar på landet.

Vid skifte skall, där utmål för avloppsdike undantagits, företagas avvägning
och undersökning för utrönande av lämpligaste sträckningen för sådant dike ävensom,
där delägare det äskar, upprättas plan och kostnadsförslag för dikningsarbetets
utförande, dock att där dikningsarbete prövas vara av sådan beskaffenhet,
att andra än skiftesdelägarna kunna komma i fråga att däri deltaga,
annan åtgärd beträffande det arbete ej skall vidtagas än att delägarna
för frågans behandling hänvisas till gällande vattenlag.

10 §.

Om undantag från skifte av mark, som upptager fornlämning, är särskilt
stadgat.

It KAP.

Om vad såsom inrösnings- och avrösningsjord räknas och om
ägors gradering m. m.

1 §■

Såsom inrösningsjord räknas duglig åker och äng ävensom därtill odlingsbar
mark av läge, omfång och beskaffenhet att dess odlande kan ifrågakomma;
all annan mark räknas såsom avrösningsjord. 2

2 §•

Innan lotternas läge bestämmes, skall verkställas gradering av skifteslagets
ägor.

126

Kungl. Maj:ts proposition Nr 38.

areal för sämre jord gå i utbyte. Vid gradtals åsättande må, där ej nedan
annorlunda stadgas, hänsyn tagas allenast till ägornas naturliga beskaffenhet
ur brukningssynpunkt. Graderingen verkställes särskilt för inrösnings- och
särskilt för avrösningsjorden. Tillika bör, där så prövas erforderligt, bestämmas
ett jämförelsetal, angivande inbördes förhållandet emellan de gradtal,
vilka åsatts den bästa inrösnings- och den bästa avrösningsjorden, ävensom
såväl den bästa inrösnings- som den bästa avrösningsjorden åsättas värde i
penningar för viss ytenhet, beräknat enligt den vid gradtalets bestämmande
tillämpade grund.

Hava skifteslagets ägor i sin helhet värde i något av de avseenden, varom
i 3 § förmäles, skall vid graderingen hänsyn tagas jämväl till sådant värde,
och skall, där så skett, i protokollet meddelas upplysning härom.

Vattentäckt område skall graderas efter den nytta, som kan dragas av
grunden och vattnet.

Med avseende å mark, som uteslutits från delningen eller förklarats ej
skola ingå i skiftet eller avsatts för gemensamt ändamål, vare gradering ej
erforderlig i vidare mån än som kräves för skiftets riktiga verkställande.

3 §■

Har äga värde huvudsakligen därutinnan att den lämpar sig till byggnadseller
upplagsplats eller att den kan nyttjas till torvtägt, sten- eller malmbrott,
grus- eller lertägt eller annat, som icke har samband med ägans tjänlighet
för jordbruk, skall, där ej graderingen ägt rum med tilllämpning av stadgandet
i 2 § tredje stycket, sådant värde särskilt uppskattas i penningar för det
ändamål, varom i 14 kap. 11 § sägs.

4 §.

Det åligger förrättningsmännen att under graderingens fortgång underrätta
delägarna om de åsätta gradtalen samt om deras betydelse. Vad sålunda
stadgats skall äga motsvarande tillämpning beträffande bestämmande av jämförelsetal
emellan grundtal för bästa inrösnings- och bästa avrösningsjord
samt av värde i penningar för viss ytenhet av sådan jord ävensom i fråga
om uppskattning i penningar, varom i 3 § sägs.

5 §•

6 §•

Sedan gradering av ägorna blivit verkställd, upprätte lantmätaren ägobeskrivning,
omfattande alla å kartan upptagna ägofigurer.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 38.

127

7 §•

Sedan ägobeskrivning upprättats i de delar, som icke bero på arealuträkning,
skall lantmätaren anmäla beskrivningen å sammanträde med delägarna
samt därvid hålla beskrivningen för dem tillgänglig.

8 §■

Närmare föreskrifter om ägors gradering och uppskattning samt om ägobekrivning
meddelas av lantmäteristyrelsen.

12 KAP.

Om hävdeförteckning.

1 §■

Hävda delägare vissa ägor, skall lantmätaren upprätta en hävdeförteckning
i vilken upptagas dels för varje delägare och för var ägolott denne innehar
de därunder hävdade ägofigurer dels ock särskilt de ägofigurer, som hävdas
av två eller flera delägare gemensamt eller av skifteslaget samfällt.

Kan ej utredas, vilken delägare hävdar viss äga, förfares efter ty i 3 kap.
12 § är stadgat.

I hävdeförteckningen skola angivas jämväl servitut varom upplysning vunnits.

Delägarna skola tillhandahålla lantmätaren tillgängliga handlingar och övriga
uppgifter, som erfordras för hävdeförteckningens upprättande.

Lantmätaren skall å sammanträde föredraga hävdeförteckningen för delägarna
och föra till protokollet de anmärkningar, som framställas mot förteckningen.

Närmare föreskrifter angående hävdeförteckning meddelas av lantmäteristyrelsen.

, 13 KAP.

Om skiftesläggning och utflyttning.

1 §•

uppskattningsinnehållet av skifteslagets ägor samt, i den mån gradering ägt
rum av ägor, som skola undantagas för gemensamt eller enskilt behov, uppskattningsinnehållet
av nämnda ägor ävensom sättet för deras avräknande,

128

Kungl. Maj:ts proposition Nr 38.

den eller de delningsgrunder, som skola tillämpas vid skiftet, och, där
olika delningsgrunder skola följas, uppgift å det ägobelopp, som skall fördelas
efter en var av dem, samt

för varje ägolott uppgift å det ägobelopp, som efter delningsgrund tillkommer
ägolotten.

2 §•

Till varje ägolott skall genom skiftet läggas det ägobelopp, som tillkommer
samma ägolott.

Finnes det för lämplig skiftesläggning av synnerlig vikt att till ägolott
lägges visst av fastighets- eller andra ägogränser, vägar, större diken eller
varaktiga naturliga skillnader inneslutet område, må dock, utan hinder därav
att detta område ensamt eller tillsammans med andra till ifrågavarande ägolott
vid skiftet lagda ägor icke jämt svarar mot vad den enligt delningsgrund
har att bekomma, området tilldelas ägolotten, därest det kan ske utan någon

delägares förfång och den därigenom uppkomna avvikelsen från det lotten

tillkommande ägobelopp icke överstiger två procent av sistnämnda belopp.
Där fråga är om delning av område, som vid lantmäteriförrättning undantagits
för gemensamt ändamål eller eljest lämnats oskiftat, må för fastighet,
som i området tager del, avvikelsen utgöra högst två procent av det ägobelopp,
som motsvaras av uppskattningsinnehållet av fastighetens andel efter delningsgrund
i det skiftade området sammanlagt med det fastigheten vid tidigare
laga delning tillagda uppskattade ägobelopp.

Gottgörelse för den minskning i ägovälde, delägare efter vad ovan sägs

kan få vidkännas, skall utgå i penningar och beräknas med ledning av vär dering,

varom i 11 kap. 2 § andra stycket förmäles.

3 §.

Till varje ägolott skall läggas behörig andel enligt delningsgrund av olika
ägoslag, så i inrösnings- som avrösningsjorden, med i möjligaste mån jämn blandning
mellan de olika ägolotterna av bättre och sämre mark, förrättningsmännen
emellertid obetaget att, där sådant med hänsyn till särskilda förhållanden
prövas lämpligt, härutinnan vidtaga skälig jämkning i den mån det kan
ske utan någon delägares förfång. Särskilt skall, i den mån det med hänsyn
till vid skiftet tillämpad delningsgrund låter sig göra, vid ägotilldelningen
iakttagas, att icke någon ägolott, för vilken ägor utlagts vid tidigare delningsförrättning
eller sämjevis, vid skiftet erhåller sådan sammansättning, att den
mindre än före skiftet ägnar sig för den art av hushållning, vartill ägolotten
användes.

4 §.

Skiftesläggningen skall verkställas så, att varje ägolott erhåller en för ägornas
ändamålsenliga brukande lämplig ägoanordning.

129

Kungl. Maj:ts proposition Nr 38.

5 §.

Särskilt skall vid delning av skogsmark tillses, att däri ej utläggas skiften,
som genom belägenhet eller form varda olämpliga att skötas för sig.

6 §.

Skiftas vattentäckt område, och är stranden förut skiftad, skall till en var
delägare läggas det område, som är beläget vid hans strand, så vitt det kan
ske utan någon delägares förfång.

7 §•

Ägolott skall utläggas i allenast ett skifte, om skifteslagets ägor äro så belägna
och av det jämförliga förhållande till varandra, att det kan ske med
iakttagande av alla delägares rätt och utan avsevärt lidande för någon. I
annat fall vare två skiften tillåtna.

8 §.

Vid skiftesläggningen skall tillses att varje ägolott kommer att äga rätt till
nödiga vägar.

9 §.

Är skifteslag eller del därav föremål för sådant servitut, som i 1 kap. 22 §
sägs, och möter hinder för servitutets utbrytande, då böra, i den mån så
lämpligen kan ske, föreskrifter meddelas om servitutets utövande på sådant
sätt, att fastighetsägaren ej lider större intrång än av servitutets art och
omfattning betingas. Jämväl må för vinnande av lämpligt skifte servitut,
som vilar å visst område, förflyttas till annat område, som är jämngott för
ändamålet och icke avsevärt svårare att begagna.

10 §.

Är område för viss tid eller för livstid avsöndrat från fastighet, som ingår
i laga skifte, och kan lämpligt skifte ej vinnas utan att området frångår
innehavaren, då skall till denne utläggas annat jämngott område av de ägor,
som vid skiftet läggas till stamfastigheten.

Är sådan lägenhet avsöndrad från skifteslaget i dess helhet eller från flera
ägolotter, och kan den ej utan men för innehavaren utläggas med viss del å
varje ägolott efter dess delaktighet i ägolotten, då skall jämngott område
utläggas å en eller flera av ägolotterna, med rätt för delägare, som tillsläpper

Bihang till riksdagens protokoll 1926. 1 samt. 31 höft. (Nr 38.) 9

130

Kungl. Maj:ts proposition Nr 38.

mera mark än på honom belöper, att av övriga delägare antingen genom
jämkning i skifte, gällande för berörda tid, åtnjuta vederlag i jord eller, där
så icke lämpligen kan ske, bekomma ersättning i penningar. Om beloppet
av i penningar utgående ersättning äga vederbörande delägare, där de äro
ense, att träffa förening.

11 §.

Anmäler ägare av flera fastigheter inom skifteslaget, vilka enligt lag må
sammanläggas till en fastighet, sin avsikt att göra framställning om dyliksammanläggning,
förelägge lantmätaren honom viss tid, inom vilken framställningen
skall göras; och må med skiftets fortgång, i vad det är beroende
på sammanläggningen, anstå till dess beslut om sammanläggningen meddelats,
så vida ej skiftet därav oskäligt uppehälles.

12 §.

För varje särskilt jordregisternummer utlägges en ägolott, i den mån ej
nedan annorlunda stadgas.

Innehar delägare på grund av olika fång särskilda i jordregistret icke redovisade
andelar av under visst jordregisternummer upptagen fastighet, utläggas
dessa andelar i en ägolott.

Finnas två eller flera delägare i en under ett och samma jordregisternummer
upptagen fastighet, utlägges för varje delägares andel en ägolott, utan så
är att jämlikt föreskrift eller medgivande, som enligt denna lag lämnats, å
särskilda delägare belöpande andelar skola utläggas i gemensam ägolott.

Åberopar delägare åtkomsthandling, som, vare sig hemmantal eller annat
skattetal däri angivits eller icke, finnes böra så förstås, att genom åtkomstshandlingen
upplåtits visst till gränserna bestämt område inom skifteslaget,
och begär han att på grund av samma handling erhålla ägolott åt sig utlagd,
må det ske, dock allenast under förutsättning att mot områdets avskiljande
hinder icke finnes möta i vad i denna lag stadgas angående avstyckning.

13 §.

Har någon av ägolotterna själv undergått laga delning, skall vad av ägorna
belöper å sagda ägolott utskiftas mellan de ägolotter, i vilka ägolotten vid
nämnda förrättning uppdelats, där ej antingen samtliga delägare enas om att
lämna sagda andel oskiftad och det prövas kunna ske utan någons förfång,
eller ock förrättningsmännen på grund av stadgande i 1 kap. i denna lag
finna hinder mot skiftet möta.

Vad sålunda i nästföregående stycke stadgats skall äga motsvarande tilllämpning
jämväl i övriga fall, där samfällda ägor skiftas mellan skifteslag,
av vilka något eller några självt undergått laga delning.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 38. lol

14 §.

Har jämlikt i 1 och 4 kapitlen givna stadganden bestämts, att å flera delägare
belöpande andelar i fastighet skola utläggas i gemensam ägolott, lände
det till efterrättelse, i den mån ej tillämpning av föreskriften i 4 kap. 8 §
andra stycket annat föranleder.

Begära flera delägare i under visst registernummer upptagen fastighet att
erhålla sina ägor i gemensam ägolott, skall det ske. Är fråga om skifteslag,
varom i 1 kap. 2 § under 3 sägs, må jämväl å flera jordregisternummer
belöpande andelar på vederbörande delägares begäran utläggas i gemensam
ägolott, så vida lämpligt skifte för övriga delägare därav ej hindras.

15 §.

Innehar delägare i skifteslaget ägor under flera jordregisternummer, vare
han berättigad att få de särskilda ägolotterna lagda intill varandra, om lämpligt
skifte för övriga delägare därav ej hindras. Är fråga om skifteslag,
varom i 1 kap. 2 § under 3 sägs, skall vad i 14 § andra stycket sista
punkten stadgas äga motsvarande tillämpning.

16 §•

Fordras för åstadkommande av förmånlig ägoanordning, i vilket hänseende
särskilt bör beaktas den i 7 § givna föreskrift om antalet skiften, att en
eller flera delägare utflytta, och prövas de fördelar, som av utflyttningen
vinnas, med hänsyn till brukningsförhållandena inom skifteslaget vara av
större betydelse än de med nämnda åtgärd förenade kostnader och olägenheter,
då skall utflyttning ske i den utsträckning sådan prövas nödig.

17 §•

Vid avgörande av frågan om vilka delägare skola utflytta skall tillses, att
lämpligt skifte så långt sig göra låter befordras utan att utflyttningskostnaden
uppgår till oskäligt högt belopp.

Prövas med hänsyn till vad sålunda stadgats förhållandena ställa sig lika
för flera delägare, och träffa de ej överenskommelse om vilken eller vilka av
dem skola utflytta, skall frågan härom avgöras genom lottning dem emellan.

Ej må delägare förpliktas utflytta, där utflyttningen prövas för honom medföra
hinder i hans näring eller eljest lända honom till förfång.

18 §.

Utflyttande delägares ägolott skall utläggas så, att därå finnas lämplig
byggnadsplats och tillgång till gott vatten.

19 §.

Vad om utflyttning nu är sagt gälle såväl flyttning av alla byggnader och
andra nyttiga anläggningar å en ägolott som ock i tillämpliga delar flyttning
av vissa byggnader och anläggningar eller delar av dem.

132

Kungl. Maj:ts proposition Nr 38.

20 §.

Med iakttagande av de för skiftesläggningen stadgade grunder hava förrättningsmännen
att efter överläggning med delägarna upprätta provisionel! plan
till skiftet och utvisa denna såväl å kartan som ock, där det begäres eller
eljest anses erforderligt, å marken.

I protokollet skall redogörelse lämnas för de förhållanden, som utövat
huvudsakligt inflytande vid skiftesplanens utarbetande.

Sedan skiftesplanen utvisats för delägarna samt möjligen beslutade jämkningar
företagits, skall planen av förrättningsmannen insändas till överlantmätaren.
Denne har att så fort ske kan granska skiftesplanen samt därefter
återställa planen till förrättningsmannen; meddele ock förrättningsmannen de
erinringar mot skiftesplanen, vartill den verkställda granskningen må hava
föranlett.

21 §.

22 §.

Sedan grunderna för skiftets verkställande blivit bestämda, skall lantmätaren
uträkna och å kartan utmärka ägolotterna samt upprätta noggrann och fullständig
delningsbeskrivning, däri redigt angives, vilka ägor undantagits för
gemensamt eller enskilt behov, vilka servitut vila å skifteslaget i dess helhet,
vilka ägor tilldelats varje ägolott, i vilka skiften fördelningen skett, i
vad mån med ägolott följer delaktighet i mark, som avsatts till gemensamhetsskog
eller eljest undantagits från skiftet, samt vilka ägolotten särskilt
rörande servitut vid skiftet bestämts eller eljest efter skiftet äro gällande.
Har jämlikt bestämmelse i denna lag till ägolott i stället för jord utgått ersättning
i penningar, varde det ock i delningsbeskrivningen anmärkt.

Närmare föreskrifter angående delningsbeskrivning meddelas av lantmäteristyrelsen.

23 §.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 38.

138

24 §.

Ingå i skifte ägor, hörande till olika socknar eller andra förvaltningsområden,
och innebär planen för skiftesläggningen överflyttande av äga från ett
förvaltningsområde till annat sådant område, skall vad i 8 kap. 7 § är stadgat
angående ägoutbyte äga'' motsvarande tillämpning.

14 KAP.

Om ersättningar mellan skiftesdelägare.

1 §-

Kostnaderna för utflyttning i följd av laga skifte skola utgöras av samtliga
skiftesdelägare efter det uppskattade ägobelopp en var bekommit, eller, där
så prövas skäligt, i förhållande till den nytta varje delägare vinner av utflyttningen.

2 §.

Till utflvttningskostnad hänföres kostnad för flyttning av byggnader, planteringar
och andra nyttiga anläggningar samt för anordnande av brunnar och
vattenledningar, där sådana erfordras, ävensom för iordningställande av såväl
de gamla som de nya byggnadsplatserna.

3 §.

Förrättningsmännen hava att värdera kostnaden för verkställande av vid
skiftet föreskriven utflyttning till belopp, vartill utgifterna för utflyttningen
prövas uppgå. Föreligger vederhäftigt anbud att inlösa byggnad till visst
pris, och prövas byggnadens avyttrande till sådant pris och uppförande av
ny jämngod byggnad i dess ställe medföra mindre kostnad för skifteslaget
än byggnadens flyttning, beräknas ersättningen efter kostnaden för uppförande
av ny byggnad med avdrag av det bjudna priset. Är byggnad så gammal
eller eljest bristfällig, att ombyggnad eller bättrande av brister ändå varit
av nöden, varde den beräknade utflyttningskostnaden därefter jämkad. 4

4 §.

Tillhöra byggnader eller anläggningar gemensamt flera delägare, och kunna
de med eller utan mellangift i penningar lämpligen fördelas mellan dessa
delägare och flyttas till de skilda ägolotterna eller, där den gamla byggnadsplatsen
tilldelats någon av delägarna, helt eller delvis kvarbliva därå, söke
förrättningsmännen åvägabringa överenskommelse mellan delägarna om fördelning
eller inlösen av byggnaderna eller anläggningarna. Kunna ej delägarna
enas härom, skola förrättningsmännen bestämma i frågan, dock att icke någon
delägare må åläggas lösa flera eller större byggnader eller anläggningar än
för ägolottens bruk tarvas.

Äro förhållandena sådana att gemensamma byggnader eller anläggningar ej

134

Kungl. Maj:ts proposition Nr 38.

lämpa sig för fördelning eller inlösen, efter vad nu sagts, hänvise förrättningsmännen
delägarna för mellanhavandets ordnande till föreskrifterna i lagen om
samäganderätt.

5 §.

Vid skiftet skall bestämmas, inom vilken tid beslutad utflyttning skall vara
slutförd.

Har delägare förpliktats att flytta byggnad, plantering eller annan anläggning,
som ej lämpligen kan flyttas inom sådan tid, att flyttningen är fullgjord,
då de nya lotterna tillträdas, må han i vissa år bibehållas vid samma byggnad,
plantering eller anläggning mot skälig ersättning till den, vars ägolott
därav besväras.

Angående beloppet av ersättningen bestämme förrättningsmännen, där delägarna
ej enas därom.

6 §■

Där vid laga skifte äga i åker eller äng, vilken äga delägare innehaft enligt
laga delning eller sämjedelning, frångår denne, vare han berättigad till
ersättning för odling och hävd, i den mån han ej erhåller vederlag i lika
väl odlade och hävdade ägor.

Erhåller delägare mot odlad jord ouppodlad, sämre odlad eller vanhävdad
jord, eller bliver hans ägovälde sammansatt av ägor, som med hänsyn till
föregående användning ej kunna omedelbart läggas i sedvanligt bruk, skall
ersättning tillerkännas honom jämväl för minskad avkastning under den tid
som åtgår, till dess jorden kan försättas i behörigt skick.

Vad nu sagts skall äga motsvarande tillämpning i fråga om samfälld äga
i åker och äng.

Närmare föreskrifter angående beräknande av ersättningar, som i denna
paragraf avses, meddelas av Konungen.

" §•

De ersättningar, som skola utgå enligt 1—6 §§, skola bestämmas i penningar. 8

8 §.

Frångår vid laga skifte ståndskog, växtlig ungskog eller plantering eller
mark, varå företagits skogskulturåtgärder, delägare, eller erhåller han vid
skifte av samfälld mark mindre växande skog eller mindre av mark, varå
gemensamt utförts kulturåtgärder, som nyss sagts, än på hans lott belöper,
skall ersättning därför tilläggas honom.

Lag samma vare, där delägare före skiftet hävdat vissa ägor i skogsmark,
som avsättes till gemensamhetsskog, och ej varje delägare avträder mark
med skog, som i förhållande till skogsbeståndet i dess helhet i värde motsvarar
den andel i gemensamhetsskogen, som jämlikt 10 kap. 5 § första

Kungl. Maj:ts proposition Nr 38.

135

stycket tillkommer honom, eller ock den av olika delägare avträdda mark
icke befinner sig i samma kulturtillstånd.

Vad nu sagts galle i tillämpliga delar även om torvmosse.

9 §.

Ersättning, varom i 8 § sägs, bör efter av förrättningsmännen företagen
besiktning och uppskattning bestämmas att utgå i penningar att betalas
antingen på en gång eller genom avbetalningar under viss tid, högst tio år,
efter vad beslutas därom vid bestämmande av grunderna för ersättningen.

Anses detta för visst fall medföra avsevärd olägenhet, må dock ersättningen
bestämmas att delvis eller i sin helhet utgå i skogsförnödenheter eller, där
torvmosse avståtts, i förnödenheter, som från sådan kunna erhållas, att
uttagas inom viss tid, högst tio år, vad skogsförnödenheter angår, i den mån
avverkningen jämlikt för orten gällande lag angående skogens vård må äga
rum; och skall ersättningen ändå av förrättningsmännen uppskattas i penningar.
'' Gälla för skogens nyttjande sådana föreskrifter, att delägare må
avverka skog till avsalu allenast efter utsyning eller tillstånd, skall ersättning,
som bestämts att utgå i skogsförnödenheter, utgöras på det sätt, att mot
beräknade penningvärdet svarande belopp i skogsförnödenheter uttages i den
ordning, som är stadgad för skogens nyttjande. Kan beloppet icke enligt
gällande föreskrifter i sin helhet uttagas inom tio år eller, där före skiftet
upplåten avverkningsrätt till skogen äger giltighet utöver nämnda tid, inom
tiden för avverkningsrättens bestånd, då skall återstoden utgöras i penningar
på sätt ovan sägs.

10 §.

Med bestämmande av ersättningar, om vilka här ovan i 6 och 8 §§ förmälas,
må anstå till dess skiftet i övrigt blivit genom laga kraftägande beslut
fastställt. Om sådant anstånd beslutas, har lantmätaren att, så snart det efter
skiftets fastställande kan ske, företaga för ändamålet erforderlig förrättning
och till denna utfärda kungörelse och kallelser på sätt i 3 kap. 1 och 2 §§ sägs.

11 §.

Mister delägare äga, som han innehaft enligt laga delning och som undergått
särskild uppskattning enligt 11 kap. 3 §, njute han ersättning i penningar
enligt den verkställda särskilda uppskattningen.

Lag samma vare, där han innehaft ägan på grund av sämjedelning samt
innehavet enligt sämjedelningen skall så vitt honom angår utgöra delningsgrund
vid skiftet.

Skall innehavet enligt sämjedelningen icke utgöra delningsgrund, men får
delägaren vare sig på grund av stadgandet i 10 kap. 3 § eller eljest behålla
ägan, är han pliktig att för vad av ägan överstiger den på hans ägolott
belöpande andelen gälda ersättning till övriga delägare enligt uppskattning,
varom i första stycket sägs.

136

Kungl. Maj:ts proposition Nr 38.

Vad i första stycket stadgats skall äga motsvarande tillämpning där delägare
av samfälld äga av nu ifrågavarande beskaffenhet bekommer mindre
än på hans ägolott belöper.

12 §.

Har ersättning jämlikt detta kapitel bestämts att utgå för äga hörande till
lägenhet, som avsöndrats för viss tid eller livstid, skall särskilt bestämmas,
i vad mån sådan ersättning skall fördelas mellan lägenhetsinnehavaren och
stamfastighetens ägare.

13 §•

Träffa delägare i och för beräkning av ersättningsbelopp förening därom
att vissa tjänstbarheter eller materialier eller dylikt skola värderas till visst
pris eller sluta de förening om att viss ersättning skall utgå med överenskommet
belopp i penningar eller om kvittande av ersättningar, lände sådan
förening till efterrättelse, därest det finnes uppenbart, att rätt, som tillkommer
innehavare av fordran, varför säkerhet åtnjutes på grund av inteckning
eller jämlikt 11 kap. 2 § jordabalken, icke äventyras genom föreningen.

14 §•

Sedan vid skiftet mellan delägarna förekommande utflyttnings-, odlingsoch
hävdeersättningar, ersättningar för minskad avkastning samt ersättningar
enligt 1 kap. 19 § andra stycket, 8 kap. 2 och 3 §§, 13 kap. 2 och 10 §§,
14 kap. 11 § och 16 kap. 6 § blivit bestämda, skall lantmätaren upprätta
vidräkning mellan samtliga ägolotter, utvisande vad ägaren av en var av dem
har att emottaga och utgiva samt vad, efter verkställd avräkning av det ena
mot det andra, för varje ägolott återstår att uppbära eller erlägga.

För vad enligt denna avräkning skall gäldas skall utsättas viss förfallodag
eller, om det anses nödigt att betalningsskyldigheten fördelas på längre tid,
härefter lämpade förfallodagar.

Uppgår viss ägolott tillkommande ersättning till så stort belopp i förhållande
till ägolottens uppskattade värde, att beloppet enligt vad i 15 § stadgas må
allenast under särskilda villkor utbetalas, meddele lantmätaren underrättelse
därom i vidräkningshandlingen.

15 §.

Häftar fastighet på grund av inteckning eller jämlikt 11 kap. 2 § jordabalken
för fordran och överstiger ersättningsbelopp, som ägaren jämlikt 14 §
har att uppbära, en femtedel av det, på sätt i 11 kap. 2 § andra stycket
sägs, i penningar uppskattade värdet av de ägor, som vid skiftet tillagts
fastigheten, må ersättningsbeloppet eller del därav icke utan fordringsägarens
medgivande utbetalas till fastighetsägaren med mindre denne antingen avlämnar
intyg av två nämndemän eller skiftesgodemän eller av lantmätare eller
lantbruksingenjör, utvisande att å den honom tillskiftade ägolott utförts förbättringsarbeten
till motsvarande värde, eller ock ställer pant eller borgen,

Kungl. Maj:ts proposition Nr 38.

137

som godkännes av utmätningsmannen i orten, för beloppets återbäring, därest
icke inom sex månader från ersättningens förfallodag avlämnats intyg som
nyss sagts.

Sedan den tid, som nyss nämnts, förflutit, skall ett exemplar av vidräkningshandlingen
eller utdrag av samma handling genom lantmätarens försorg
överlämnas till överexekutor, vilken det åligger att hos den ersättningsskvldige
genast uttaga belopp, som icke, i enlighet med vad i första stycket stadgats,
utgivits till ersättningstagaren, eller som återburits. Har belopp icke återburits,
ehuru sådant bort ske, föranstalte överexekutor om dess uttagande
hos ersättningstagaren eller hans borgensmän. Härefter läte överexekutor
emellan fastighetsägaren och fordringsägare, som i första stycket sägs, lagligen
fördela beloppet; åliggande det överexekutor att, sedan fördelningen godkänts
eller vunnit laga kraft, därom göra anmälan hos domhavanden i orten och
tillika insända fördelningslängden.

Innehaves fastighet, till vilken ersättning utgår, såsom fideikommiss, skall,
utan avseende å ersättningsbeloppets storlek, beloppet nedsättas hos överexekutor,
som, i den mån fideikommissinnehavaren icke visar att å den honom
tillskiftade ägolott utförts förbättringsarbeten till motsvarande värde, har
att hålla den fideikommissinnehavaren tillkommande ersättning inne, till dess
Konungen förordnat, huru därmed skall förfaras; och vare om sådana medels
insättande i bankinrättning lag som i 160 § utsökningslagen sägs.

16 §.

Delägare, som fått sig ålagt utgiva belopp, varå enligt underrättelse i vidräkningshandlingen
bestämmelserna i 15 § första och andra stycket äga tilllämpning,
må nedsätta ersättningsbeloppet hos utmätningsmannen i orten,
som har att efter ty i nämnda lagrum sägs tillhandahålla det fastighetsägaren
eller nedsätta samma eller återburet belopp hos överexekutor.

Om verkställd nedsättning skall delägare underrätta fastighetsägaren.

IV §■

Om beräkning och fördelning av den ersättning, boställshavare i anledning
av förrättat skifte kan erhålla eller få vidkännas, är särskilt stadgat.

15 KAP.

Om tillträde av ägolotterna.

1 §■

Delägarna äga överenskomma angående tiden för tillträdet av de nya ägolotterna,
dock att med tillträdet icke må dröjas längre än ett år från det
skiftet blivit genom laga kraft ägande beslut fastställt.

Träffas ej sådan överenskommelse, skall, där klander mot skiftet ej anföres,

138

Kungl. Maj:ts proposition Nr 38.

tillträdet ske, så snart skiftet blivit fastställt. Har klander anförts, har ägo
delningsrätten att bestämma tiden för tillträdet.

2 §•

Finnes å ägolott, då tillträde sker, på åkern växande gröda, äge avträdaren
avbärga den, om ej annorlunda åsämjes.

3 §•

Finnes å ägolott annan än tillträdaren tillhörigt upplag av gödsel, virke,
ved eller dylikt, som icke ingått i likvid mellan delägarna, vare avträdaren
skyldig att bortflytta upplaget inom ett år från det ägolotten tillträtts.

4 §.

Vägras någon delägare att tillträda sin ägolott å föreskriven tid, äge han
av utmätningsmannen i orten erhålla nödig handräckning till att komma i
besittning av ägolotten.

16 KAP.

Om skiftes avslutande samt om utförande av föreskriven ändring i

verkställt skifte. 1 2

1 §•

Sedan gränserna mellan ägolotterna blivit på sätt särskilt är föreskrivet
utmärkta samt alla till skiftet hörande frågor blivit avgjorda med undantag
av sådan ersättningsfråga, som jämlikt 14 kap. 10 § må hava uppskjutits,
skall lantmätaren å sammanträde med delägarna för dem tillkännagiva, att
förrättningen är slutad, samt meddela underrättelse om vad skall iakttagas
för fullföljd av talan emot skiftet i de delar, i vilka icke underställning skolat
äga rum eller särskild talan enligt 21 kap. 20 § skolat föras.

2 §•

Vid avslutningssammanträdet eller inom femton dagar därefter skall ett
exemplar av alla skifteshandlingarna mot bevis, som bifogas koncepthandlingarna,
överlämnas till den skiftesdelägare, som delägarna därtill utse eller,
där dessa ej kunna om valet enas, lantmätaren vid skiftets avslutande
bestämmer. Hos den utsedde äge en var skiftesdelägare rätt att granska
handlingarna och taga avskrift av dem.

Då skifteshandlingarna utgivas efter avslutningssammanträdet, må de med
posten eller genom utmätningsmannen i orten tillställas den delägare, som
utsetts att förvara dem.

Yppas behov av annan vårdare av skifteshandlingarna och kunna delägarna
ej enas, ankomme på ägodelningsdomaren att på anmälan av delägare utse
sådan vårdare.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 38.

139

3 §•

Vad i 1 och 2 §§ är sagt om skifte skall äga motsvarande tillämpning i
avseende å ägoutbyte ävensom å förrättning, som för det i 14 kap. 10 §
omförmälda ändamål hålles efter det skifte fastställts.

4 §.

Har lantmätare ej till delägare utlämnat karta, och har delägare senast å
det sammanträde, då den slutliga skiftesläggningen jämlikt 13 kap. 23 §
utvisas, begärt att skifteskartan vid skiftets avslutande viss tid hålles tillgänglig
för delägarna, vare lantmätaren skyldig att efter förrättningens avslutande
och i sammanhang därmed å förrättaingsstället tillhandahålla delägarna
kartan ävensom skifteshandlingarna, där dessa ej utlämnas å slutsammanträdet,
under sålunda angiven tid, dock högst sex dagar.

Vad nu sagts iige ej tillämpning, där skifte avslutas å det sammanträde,
då den slutliga skiftesläggningen utvisats.

5 §■

Har laga skifte helt eller delvis blivit upphävt genom laga kraft ägande
utslag, skall lantmätaren, i den mån ej stadgandet i 6 § andra stycket annat
föranleder, skyndsamt utsätta ny förrättningsdag på sätt i 3 kap. t och 2 §§
sägs samt ändra och rätta skiftet med ledning av utslagets innehåll. Därefter
skall förrättningen ånyo avslutas på sätt i 1 och 2 §§ föreskrives.

6 §.

Har vid prövning av laga skifte befunnits, att delägare obehörigen fått
mindre ägobelopp än honom tillkommit, och understiger det honom tillagda
belopp ej med mera än två procent vad enligt delningsgrund bort läggas till
hans lott, må, där jämkning i skiftet skulle medföra avsevärd kostnad utan
motsvarande fördel, sådan rättelse verkställas på det sätt, att ersättning för
vad som brister tillerkännes delägaren enligt uppskattning i penningar, varom
i It kap. 2 § andra stycket sägs, att gäldas av den eller de delägare, som
erhållit större ägobelopp än dem tillkommit.

Skall rättelse äga rum därigenom, att ersättning i penningar tillerkännes
delägare, må ägodelningsrätten, där så prövas lämpligt, själv låta verkställa
sådan rättelse samt förty meddela lantmätaren föreskrift om införande i skifteshandlingarna
av nödiga tillägg och ändringar, varefter, och sedan nämnda
föreskrift blivit fullgjord, ägodelningsrätten har att med ärendet vidare förfara
efter lag och sakens beskaffenhet.

7 §■

Lantmätaren vare skyldig att emot stadgad lösen till delägarna utlämna
ett exemplar av skifteskartan inom ett år eller, där skifte avser skifteslag
enligt 1 kap. 2 § under 2 eller 3, inom sex månader från den dag, då
beslut meddelats om skiftets fastställelse eller, i händelse talan mot beslutet

140

Kungl. Maj:ts proposition Nr 38.

får fullföljas, beslutet vunnit laga kraft eller blivit genom slutligt utslag
fastställt; skolande i fråga om utlämnandet vad i 2 § stadgas för det fall att
skifteshandlingarna ej utlämnas vid avslutningssammanträdet äga motsvarande
tillämpning.

17 KAP.

Om delägares och förrättningsmäns rätt att besluta i skiftesfrågor.

1 §•

I de frågor, som omtalas i 5, 10 och 15 kapitlen av denna lag, äge närvarande
delägare efter överläggning med förrättningsmännen besluta, där ej
annat är särskilt föreskrivet. Äro alla närvarande delägare ense om sådant
beslut, och är beslutet i enlighet med föreskrifterna i lag, lände det till
efterrättelse.

Äro ej alla närvarande delägare ense i fråga, som enligt första stycket
utgör föremål för delägarnas beslutanderätt, eller finna förrättningsmännen
delägarnas i sådan fråga meddelade beslut vara stridande mot lag, skola
förrättningsmännen besluta i frågan, där ej annat är särskilt stadgat.

2 §.

Skiftesfrågor, som icke avses i föregående paragraf, skola, där icke i denna
lag annorlunda föreskrives, avgöras av förrättningsmännen efter rådplägning
med delägarna.

3 §.

Stanna lantmätare och gode män i stridiga meningar, då de enligt denna
lag skola meddela beslut eller utlåtande, gånge efter vad de flesta säga. Har
var sin särskilda mening, gälle lantmätarens. Äro eljest rösterna för särskilda
meningar lika många, gälle den mening lantmätaren biträder.

Beslut i anledning av framställt yrkande skall meddelas delägarna med
tillkännagivande tillika om vad den med beslutet missnöjde har att iakttaga
för fullföljd av talan däremot.

18 KAP.

Om fördelning av skifteskostnader.

1 §•

Kungl. Maj:ts proposition Nr 38.

141

langning, skola utgöras av alla delägarna i förhållande till det uppskattade
ägobelopp var och en av dem vid skiftet erhållit.

Har laga skifte förrättats på yrkande av ägare till sådan jord, som omförmäles
i 1 kap. 10 § andra stycket, skall dock vid skifteskostnadernas fördelning
mellan delägarna jämkning äga rum med hänsyn till den nytta en
var av dem haft av skiftet.

Har jämlikt 1 kap. 21 § delägare förklarats icke vara skyldig att ingå i
skifte annat än i den mån där sägs, skall hans deltagande i kostnaderna för
skiftet därefter lämpas.

Rågrannar ock andra, som utan att vara skiftesdelägare haft del i förrättningen,
vare skyldiga att deltaga i kostnaderna därför i den omfattning, som
prövas skälig med hänsyn till den nytta de haft av förrättningen.

Vad om fördelning av kostnader för laga skifte sägs skall äga motsvarande
tillämpning jämväl i fråga om kostnad för förrättning, som i 14 kap. 10 §
omförmäles.

2 §.

Angående sättet för utgörande av skifteskostnader, i vad de belöpa på boställe,
och deras fördelning mellan boställshavare är särskilt stadgat.

II AVD.

Om avstyckning.

19 KAP.

1 §•

Har ägare av fastighet till annan överlåtit del därav med viss till gränserna
bestämd ägovidd för att ägas såsom en fastighet för sig eller sammanläggas
med annan fastighet, eller vill han sammanlägga sådan fastighetsdel med
annan honom tillhörig fastighet, må den ägovidd i den ordning och under de
villkor i detta kapitel omförmälas avskiljas genom avstyckning, dock att, där
ägovidd, som nu sagts, är avsedd att sammanläggas med annan fastighet,
för avstyckningen tillika erfordras, att sådan sammanläggning efter vad därom
är särskilt stadgat kan äga rum.

Vill ägare av fastighet därifrån avskilja mark för bildande av flera för
bostadsändamål eller mindre jordbruk avsedda fastigheter eller andra smärre
lägenheter; föreligger för fastighetsbildningen inom det till avskiljande ifrågasatta
området en av lantmätare upprättad, av Konungens befallningshavande
godkänd plan, då må den omständigheten, att överlåtelse av samma mark
icke ägt rum, icke utgöra hinder mot avstycknings verkställande i överensstämmelse
med berörda plan.

142

Kungl. Maj:ts proposition Nr 38.

2 §.

Avstyckning vare tillåten såväl av mark, som genom laga delning utbrutits
för viss fastighet, som ock av mark, som är samfälld för flera fastigheter.
Mark, som tillkommit fastighet genom sämjedelning, må ej avstyckas, med
mindre sämjedelningen kommit till stånd före denna lags ikraftträdande; i
ty fall må genom avstyckning avskiljas högst en femtedel av den mark, som
enligt sämjedelningen tillagts den fastighet, från vilken avstyckningen är avsedd
att äga rum.

Vad enligt detta kapitel gäller om stamfastighet skall, där avstyckningen
avser mark, som är samfälld för flera fastigheter, såvitt ej annorlunda stadgas,
i tillämpliga delar gälla beträffande dessa fastigheter.

3 §.

Ägovidd, som avstyckas, skall till omfång och belägenhet vara så beskaffad,
att den lämpligen kan antingen för sig utgöra sådan fastighet, som med avstyckningen
avses att bilda, eller ock, där den är avsedd att sammanläggas
med annan fastighet, bilda en fastighet gemensamt med denna.

Avstyckning må ej ske sålunda, att stamfastigheten ej lämpligen kan bestå
såsom särskild fastighet.

Från jordbruksfastighet inom Stockholms, Uppsala, Värmlands, Örebro,
Västmanlands, Kopparbergs, Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens
och Norrbottens län må ej avstyckas inägojord till den omfattning, att
fastighetens jordbruk därigenom märkligen försvagas. Har ägare av jordbruksfastighet
inom något av nämnda län förvärvat all den till annan fastighet
hörande inägojord, och vill han för sammanläggning med förstnämnda fastighet
avstycka berörda jord; finnes laga hinder mot sammanläggningen ej möta,
då skall vad i nästföregående punkt stadgas icke utgöra hinder mot avstyckningen
av inägojorden.

Hör till fastighet, varifrån avstyckning skall ske, skogsmark, som på grund
av sin belägenhet och med hänsyn till förhållandena i övrigt i orten lämpligen
kan nyttjas för husbehovsändamål, må avstyckningen ej ske på sådant sätt,
att icke i mån av tillgång såväl stamfastigheten som avstyckad del, envar så
framt däri ingå åker, äng eller därtill odlingsbar mark av den omfattning,
att fastigheten varder tjänlig till jordbruk, erhåller för dess nyttjande för
sådant ändamål erforderlig skog; skolande, då fråga är om avstyckning av
mark för sammanläggning med annan fastighet, vid beräkningen av behovet
av skog tagas hänsyn även till skogstillgången å den fastighet, varmed den
avstyckade delen är avsedd att sammanläggas. I ort med ringa skogstillgång
må dock, där det för skogens bestånd prövas angeläget eller eljest synnerliga
skäl därtill äro, avstyckning så verkställas, att skogsmarken i sin helhet tillfaller
jordbruksfastighet, som beröres av förrättningen.

Vad i tredje stycket första punkten och fjärde stycket stadgas skall ej utgöra
hinder för avstyckning av mark för tillgodoseende av behov av mindre

Kungl. Maj:ts proposition Nr 38.

143

lägenheter eller för beredande av plats för industriell anläggning eller därmed
jämförligt ändamål.

4 §.

Avstyckning av område, som vid lantmäteriförrättning undantagits för gemensamt
ändamål, må ej äga rum, där dess avskiljande skulle komma att medföra
väsentligt men för någon av de fastigheter, för vilkas behov området
undantagits.

5 §.

De för laga skifte i 2, 3, 6 och 7 kap. samt 17 kap. 3 § första stycket
meddelade föreskrifter skola vid avstyckning i tillämpliga delar lända till efterrättelse,
såvitt icke i detta kapitel är annorlunda stadgat.

Skall avstyckning äga rum inom samhälle, där den för städerna gällande
ordning för bebyggande skall iakttagas, har lantmätaren att minst åtta dagar
förut bevisligen underrätta byggnadsnämnden om tid och ställe för förrättningen.

6 §.

Rätt att påkalla avstyckningsförrättning tillkommer fastighetens ägare samt,
då område, som skall avstyckas, blivit till annan överlåtet, jämväl sådant
områdes ägare.

Avstyckning må efter av sakägare skriftligen gjord ansökning av lantmätare
företagas utan att förordnande till förrättningen meddelats.

Det åligger förrättningsmannen att skyndsamt företaga förrättningen samt,
där så ske kan, i ett sammanhang bringa den till slut.

7 §•

Har ägovidd, som skall avstyckas, blivit till annan överlåten, skall den
därom upprättade avhandling införas i förrättningsprotokollet eller i styrkt
avskrift biläggas detta. År ägovidd, som avstyckas, avsedd att sammanläggas
med annan fastighet, skall sådant i protokollet särskilt angivas.

8 §•

Utan hinder av att kungörande och kallelse ej verkställts på det sätt, som
är stadgat i 3 kap., må avstyckningsförrättning företagas, därest ägaren av
stamfastigheten samt i fall, då ägovidd, som skall avstyckas, blivit överlåten
till annan, jämväl denne infinna sig eller av lantmätaren blivit minst åtta
dagar förut bevisligen kallade till förrättningen samt fråga ej är om bestämmande
av gräns mot fastighet, som ej ingår i förrättningen. 9

9 §•

Avstyckning må verkställas utan biträde av gode män, såvitt icke lantmätaren
eller sakägare finner biträde av gode män erforderligt.

Bestämmes under förrättningens gång, att gode män skola tillkallas, må
det ej verka rubbning av åtgärd, som vidtagits därförinnan.

144

Kungl. Maj:ts proposition Nr 38.

10 §.

11 §•

Till fastighet, som bildas genom avstyckning, må läggas högst tre skiften
eller, där till stamfastigheten vid laga skifte utlagts liera än tre skiften, lika
många skiften som tillhöra stamfastigheten. Ej må till fastighet, som genom
avstyckning skall bildas, läggas flera än tre skiften, där avstyckningen avser
mark, som är samfälld för flera fastigheter. Åt område, som avstyckas, skall,
i den mån ägornas läge och beskaffenhet det medgiva, givas regelbunden och
för dess nyttjande lämplig form.

Då fråga är om avstyckning av mark för sammanläggning med annan fastighet,
skall tillses att antalet skiften, vari den mark utlägges, och deras form
ej må medföra hinder för sammanläggning efter vad därom är stadgat.

12 §.

Avstyckning skall så verkställas, atl såväl stamfastigheten som fastighet,
som genom avstyckningen skall bildas, kommer att äga rätt till nödiga vägar.

Vid avstyckning skall bestämmas, om och i vad mån med avstyckad ägovidd
skall följa rätt till delaktighet i område, som vid lantmäteriförrättning
avsatts för gemensamt ändamål, i äga, som är samfälld med annan fastighet,
eller i särskilda rättigheter och förmåner, som tillkomma stamfastigheten;
och må, i den mån sådant är tillåtet vid laga skifte, jord eller lägenhet undantagas
för gemensamt ändamål samt servitut till förmån för fastighet, som
beröres av förrättningen, läggas å annan sådan fastighet.

Avsättande av mark till gemensamhetsskog må äga rum i sammanhang
med avstyckning, där sådant bestämmes av fastighetens ägare, eller, där ägovidd,
som skall avstyckas, blivit till annan överlåten, delägarna därom träffa
förening.

Vid uppgörande av plan, varom i 1 § andra stycket sägs, skall iakttagas,
att möjlighet beredes till anordnande ej mindre av lämpliga trafikleder samt
öppna platser inom och utfartsvägar från det till avskiljande avsedda området,
än även, i den mån så prövas erforderligt, av ledningar för belysning, för
tillförsel av vatten och för avlopp.

13 §.

Inom område, som ingår i tomtindelning, må avstyckning ej äga rum.
Avstyckning inom område, för vilket finnes fastställd stadsplan, må ej så
verkställas, att stadsplanens genomförande eller kvarterens lämpliga indelning
i tomter därigenom försvåras.

Kungl. Maj-ts proposition Nr 38.

145

Ej må inom samhälle, där den för städerna gällande ordning för bebyggande
skall iakttagas, eller inom område, för vilket jämlikt 1 kap. 42 § fjärde
stycket av lagen om fastighetsbildning i stad meddelats särskilda föreskrifter
med avseende å byggnadsverksamhetens ordnande, i något fall avstyckning
så verkställas, att markens ändamålsenliga bebyggande försvåras.

14 §.

Har överlåtelse av den ägovidd, som skall avstyckas, icke ägt ruin, ankomme
på fastighetens ägare att, med iakttagande av vad i detta kapitel föreskrives,
bestämma, huru avstyckningen skall verkställas.

Kunna, då fastigheten äges av flera gemensamt, dessa ej förena sig om
sättet för avstyckningens verkställande, varde beslut meddelat att avstyckningen
ej kan äga rum.

15 §.

tiar ägovidd, som är avsedd att avstyckas, blivit till annan överlåten, skall
den om upplåtelsen upprättade avhandling läggas till grund för avstyckningsförrättningen.

Träffa sakägarna utöver vad avhandlingen innehåller överenskommelse i
ämne, som angår förrättningen, såsom att med avstyckad ägovidd skall följa
andel i område, som vid lantmäteriförrättning avsatts för gemensamt ändamål,
i tiga, som är samfälld med annan fastighet, eller i särskilda rättigheter och
förmåner, som tillkomma stamfastigheten, att jord eller lägenhet skall undan
tagas för gemensamt ändamål eller att servitut till förmån för en av styckningen
berörd fastighet skall läggas å annan sådan fastighet, skall därom
upprättas skriftlig förening.

16 §.

Har ej, enligt vad i 14 § andra stycket sägs, beslut meddelats, att förrättningen
icke kan äga rum, skall med ledning av de i övrigt i detta kapitel
givna bestämmelser avgöras, huruvida tillstånd till den ifrågasatta avstyckningen
må meddelas.

Det åligger förrättningsmännen att verkställa utredning rörande de omständigheter,
vilka äro av beskaffenhet att inverka på frågans avgörande, att över

Bihang till riksdagens protokoll 1926. 1 samt. 31 höft. (Nr 38.) 10

146

Kungl. Maj:ts proposition Nr 38.

vad vid utredningen förekommit upprätta skriftlig redogörelse, som bilägges
protokollet, att där ej sådant fall, varom i 19 § andra stycket sägs, föreligger,
å karta utmärka, huru avstyckningen är avsedd att verkställas, samt att därefter
avgiva utlåtande i frågan. Utlåtandet skall innehålla besked huruvida
tillstånd till avstyckningen meddelas eller icke.

I fall, varom i 1 § andra stycket sägs, må, efter det avstyckningsplan av
Konungens befallningshavande godkänts, förhållande, som omförmäles i 3 §
första och andra stycket, 11 § första stycket, 12 § första stycket och 13 §,
icke vidare komma under omprövning utom i den mån föreskrifterna i 18 §
andra stycket därtill föranleda. •

17 §•

Beträffande sådan underställning skall vad i 4 kap. 4 § sista stycket stadgas
äga motsvarande tillämpning.

18 §.

I fråga om utlåtande, som i detta kapitel avses, skall vad i 4 kap. 8 §
första och tredje stycket föreskrives äga motsvarande tillämpning.

Ej må den omständigheten att, i det i 1 § andra stycket omförmälda fall,
avstyckningsplan blivit av Konungens befallningshavande godkänd eller att
eljest tillstånd meddelats till avstycknings utförande enligt viss plan utgöra
hinder att vid avstyckningens verkställande företaga sådana mindre jämkningar
i avstyckningsplanen, vilka icke innebära något stridande emot de i
detta kapitel stadgade förutsättningar för avstyckning. Påfordras av fastighetens
ägare eller av sakägarna jämkning i avstyckningsplan utöver vad nu
är sagt, vare lag som i 14 § andra stycket sägs.

19 §.

Kungl. May.ts proposition Nr 38.

147

jämte den mark, som undantages för gemensamt ändamål, ävensom sådana
fasta punkter och mätningsuppgifter, att varje kartlagt områdes läge i förhållande
till stamfastigheten bliver fullt bestämt.

Å kartan skall tecknas beskrivning, som under hänvisning till varje å kartan
upptaget område lämnar uppgift om arealen av varje däri ingående ägoslag
ävensom i vad mån med avstyckad ägovidd följer rätt till delaktighet i
mark, som vid lantmäteriförrättning avsatts för gemensamt ändamål, i äga,
som är samfälld för stamfastigheten och annan fastighet, eller i särskilda
rättigheter och förmåner, som tillkomma stamfastigheten, så ock angående
servitut, som till förmån för av avstyckningen berörd fastighet må hava lagts å
annan sådan fastighet. Kan beskrivningen ej lämpligen införas å avstvckningskartan,
har lantmätaren att upprätta särskild beskrivning, huru avstyckningen
blivit verkställd.

Ägomätning må vid avstyckning äga rum endast i den mån sådan linnes
oundgängligen nödvändig för upprättande av karta och beskrivning på sätt i
detta kapitel är föreskrivet.

20 §.

Lantmätaren skall å marken utstaka samt, på sätt särskilt är föreskrivet,
utmärka genom avstyckningen tillkomna gränser ävensom upprätta fullständig
och noggrann beskrivning över gränserna och utsatta gränsmärken. Beskrivningen
tecknas å kartan eller införes i särskild handling, allt efter som i
varje fall prövas lämpligt.

Har vid förrättningen gräns bestämts på sätt i 7 kap. sägs, må beskrivningen
av sådan gräns tecknas å kartan, där det finnes lämpligt.

21 §.

Sedan gräns mellan stamfastigheten och avstyckat område ävensom rågångar
och andra gränslinjer, som vid avstyckningen må hava bestämts, blivit
utstakade och utmärkta samt alla till förrättningen hörande frågor i övrigt
blivit avgjorda, skall förrättningen avslutas, och meddele lantmätaren underrättelse
om vad skall iakttagas för fullföljd av talan mot förrättningen.

Inom femton dagar från det förrättningen, på sätt ovan sägs, blivit avslutad,
skall ett exemplar av förrättningshandlingarna emot bevis, som bifogas konceptakten,
överlämnas till sökanden eller annan, som utses av sakägarna.
Där förrättningshandlingarna icke utgivas å sammanträde, skola de tillställas
vederbörande med posten eller genom utmätningsmannen i orten.

22 §.

Lantmätaren vare skyldig att emot stadgad lösen till vederbörande sakägare
utlämna ett exemplar av kartan inom trettio dagar från det beslut om fastställelse
av förrättningen meddelats, eller, i händelse talan mot beslutet om
fastställelse får fullföljas, från den dag beslutet vunnit laga kraft eller blivit
genom slutligt utslag fastställt; skolande i fråga om utlämnandet gälla vad i

148

Kungl. Maj:ts proposition Nr 38.

21 § stadgas för det fall, att förrättningshandlingarna ej utlämnas å sammanträde.

23 §.

Den omständighet att fastställelse meddelas å avstyckning medför icke för
ägaren vidsträcktare rätt att förfoga över fastigheten än lag och författningar
eljest medgiva.

24 §.

Häftar fastighet, varifrån avstyckning ägt rum i enlighet med bestämmelserna
i detta kapitel, för tionde, ränta eller annan sådan avgäld eller eljest
för allmänna utskylder och besvär, i vilkas utgörande det avstyckade området
icke omedelbart deltager, eller för lån, som av allmänna medel lämnats för
beredande av odlingsföretag, eller för förskott av dylika medel för avlösning
av frälseränta eller eljest för belopp, varför säkerhet på annan grund än inteckning
eller jämlikt 11 kap. 2 § jordabalken åtnjutes, och utgör det avstyckade
området ensamt eller tillsammans med vad redan må vara från
fastigheten avsöndrat eller avstyckat mera än en femtedel av fastighetens ägovidd,
skall i fråga om det avstyckade områdets ansvar för sådant åliggande
vad i 37 § 3 mom. av förordningen den 16 juni 1875 angående inteckning
är stadgat om avsöndrad lägenhets ansvar för intecknad gäld äga motsvarande
tillämpning.

25 §.

Vad i detta kapitel är stadgat om ägare avser jämväl den, som innehar
fastighet under ständig besittningsrätt eller såsom fideikommiss.

26 §.

Område, som varit anslaget till ständigt ryttare-, soldat- eller båtsmanstorp,
må avstyckas till särskild fastighet utan hinder därav att avstyckningen icke
överensstämmer med vad i 3 § andra, tredje och fjärde styckena är för avstyckning
i allmänhet stadgat. I avseende å avstyckning av sådant område
skola bestämmelserna i 4 och 11 samt 16—18 §§ icke heller tillämpas.

27 §.

Kostnaderna för avstyckningsförrättning, vari flera hava del, skola fördelas
efter vad i varje fall prövas skäligt.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 38.

149

III AVD.

Om andra lantmäteriförrättningar.

20 KAP.

1 §•

Bestämmande och utmärkande av rågång eller annan fastighetsgräns ävensom
ägoutbyte må verkställas utan sammanhang med annan jorddelningsförrättning.

Ägoutbyte, varom nu är sagt, må ock äga rum för utbyte av äga, som inom
skifteslag undantagits för delägares gemensamma behov, mot annan jord
inom skifteslaget, där sådant av delägare yrkas samt det prövas medföra
övervägande nytta och kunna ske utan någon delägares förfång.

2 §■

Har lantmätare jämlikt 1 § att företaga förrättning för bestämmande av
rågång eller annan fastighetsgräns medför detta behörighet för honom att
handlägga i sammanhang med nämnda förrättning uppkommande fråga om
ägoutbyte.

3 §.

Sätt att erhålla utbrytning tillkomme ock ägaren av den fastighet till vars
förmån sådant servitut, som i första stycket sägs, gäller, där det visas att
servitutet äventyras.

Besväras flera fastigheter inom ett skifteslag av servitutet, må vid dess utbrytande
vederlagsjorden uttagas från en eller flera av fastigheterna och ersättning
beredas dessa genom jämkning i skiftet på sätt i 7 § sägs. 4 5

4 §.

Avsättande av visst område till gemensamhetsskog må ske såsom särskild
förrättning, där ägaren så begär eller, där flera ägare finnas, dessa äro ense
därom.

5 §.

Har skifteslag undergått laga delning, och varder jord frånvunnen viss ägolott
av anledning att jorden hör till annat skifteslag, eller varder ord, hörande
till viss ägolott, utbruten till vederlag för servitut, som besvärar jämväl
övriga ägolotter inom skifteslaget eller vissa av dem, åligge ägaren till
förstnämnda ägolott, vid talans förlust, att sist inom ett år från det jorden

150

Kungl. Maj:ts proposition Nr 38.

frångick ägolotten påkalla förrättning för fastställande av det vederlag, som
i följd härav må tillkomma honom från skifteslaget i övrigt eller vissa ägolotter
inom skifteslaget. Har jorden frångått ägolotten innan den dag, då
denna lag trädde i kraft, skall berörda tid av ett år räknas från sistnämnda
dag.

6 §•

fråga om förrättningar, som i 1, 3, 4 och 5 §§ sägs, skola de 2, 3
16 och 18 kap. beträffande laga skifte givna föreskrifter i tillämpliga delar
gälla. I övrigt skola förrättningar, om vilka i förstnämnda tre paragrafer förmäles,
verkställas på sätt föreskrivet är om dylika förrättningar, som äga
rum i samband med laga skifte.

7 §•

Där område, som, på sätt i 3 § tredje stycket och 5 § sägs, frångår ägolott,
icke uppgår till mera än två procent av uppskattningsinnehållet av ägolotten,
skall vederlaget bestämmas i penningar att av de övriga ägolotterna
utgå efter den vid skiftet tillämpade delningsgrund. Sådant vederlag skall,
utom ersättning för det naturliga jordvärdet, beräknad efter ty i It kap. 2 §
andra stycket sägs, jämväl innefatta gottgörelse, varom i 14 kap. 6, 8 och
It §§ förmäles. Utgör det frångångna området större andel av ägolotten, än
ovan är sagt, ankomme på förrättningsmännen att avgöra, huruvida och på
vad sätt motsvarande mark av skifteslagets ägovälde bör utbrytas för att
läggas till den lott, från vilken jorden utbrutits eller vunnits, samt skiftet
därefter i erforderliga delar jämkas, eller huruvida ersättningen må utgöras
i penningar. Vid avgörande av denna fråga skall hänsyn tagas å ena sidan
till det utbrutna eller frånvunna områdets större eller mindre betydelse för
brukningen av ägolotten och å den andra sidan till kostnaden för utbrytning
av vederlag i jord och därav föranledd jämkning i skiftet.

Med ersättning i penningar, varom i första stycket förmäles, förfares efter
ty i 14 kap. 15 § sägs.

8 §.

Har vid skifte av vattentäckt område fisket därå undantagits från delningen,
eller utgör fiske särskild fastighet, må delning därav äga rum, så framt det
kan ske utan någon delägares förfång. För sådan delning skall uppskattning
av fiskeområdet ske efter de olika delarnas godhet med hänsyn till fisket
samt i övrigt i tillämpliga delar gälla vad som är stadgat om laga skifte.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 38.

151

9 §.

Talan mot förrättning, varom i 1, 3, 4 och 5 §§ sägs, tillhör ägodelningsrätte
upptagande på sätt i 21 kap. närmare bestämmes.

10 §.

Sådant förordnande må ock meddelas på framställning av samhälle, där
den för städerna gällande ordning för bebyggande skall iakttagas, beträffande
mark, som hör till samhället.

Med avseende å förrättning, som i denna paragraf avses, skola bestämmelserna
i 2 kap. 12 § och 6 kap. 3 § äga motsvarande tillämpning.

11 §■

Angående förrättning av lantmätare för andra än här ovan omförmälda
ändamål gälle vad därom är särskilt stadgat.

IV AVD.

Om domstolar och rättegång i jorddelningsmål, så ock om
fastställelse av jorddelnlngsförrättning samt om rättelse i

fastställt skifte.

21 KAP.

A. Allmänna bestämmelser.

1 §•

Första domstol i jorddelningsmål å landet vare ägodelningsrätt, en för varje
domsaga.

Där mål, varom i första stycket sägs, rör jord inom flera ägodelningsrätters
områden, skall det tillhöra den ägodelningsrätt, inom vars område största
delen av jorden finnes.

2 §.

Ägodelningsrätt består av en ägodelningsdomare såsom ordförande samt
tre ägodelningsnämndemän.

Ägodelningsdomare skall vara ordinarie domaren i domsagan, därest icke
Konungen av särskild anledning finner gott att för två eller flera domsagor

152

Kungl. Maj:ts proposition Nr 38.

därtill utse annan lagkunnig, i domarevärv erfaren person. Vid förfall för
ägodelningsdomaren förordnar vederbörande hovrätt till hans ställföreträdare
person med de egenskaper, som nyss nämnts.

Ägodelningsnämndemännen, som böra vara allmänt betrodda, med sin orts
förhållanden väl förtrogna män, skola vara kunniga i lanthushållning samt
under minst två år hava innehaft befattning som god man vid skiftesförrättningar
och må ej hava uppnått sextiofem års ålder.

3 §.

Ägodelningsnämndemän utses för sex år, i domsaga, som består av allenast
ett tingslag, sex och i övriga domsagor tre för varje tingslag. Valet äger rum
å tingsstället inför häradsrätten. Består domsaga av två eller flera tingslag,
förrättas valet av ägodelningsnämndemän inför den av domsagans häradsrätter,
som domhavanden bestämmer.

Valet verkställes genom valmän, som på föranstaltande av ägodelningsdomaren
utses å kommunalstämma av de i kommunens allmänna angelägenheter
röstberättigade, som där äga eller innehava jordbruksfastighet. I köping,
som utgör egen kommun, tillkomme rösträtt en var i kommunens allmänna
angelägenheter röstberättigad.

Vid utseende av valmän äge varje i valet deltagande en röst.

För kommun med 1,000 invånare och därunder utses 1 valman,

» » » över 1,000 t. o. m. 3,000 invånare 2 valmän,

» » » » 3,000 » 6,000 » 3 »

■ i> "» » » 6,000 » 9,000 » 4 »

o. s. v. efter samma beräkning för överskjutande folkmängd.

För varje kommun utses suppleanter till lika antal som valmän.

Höra delar av kommun till skilda tingslag, utses för vardera delen valmän
och suppleanter för det tingslag den tillhör.

4 §.

Vid val av ledamot .i ägodelningsrätt äge varje valman en röst. Omröstningen
skall verkställas med slutna sedlar. Varje valsedel skall innehålla
lika många namn som antalet av de ledamöter, som skola väljas. Vid första
omröstningen vare den vald, som erhållit mera än hälften av de avgivna
rösterna. Har ej hela det antal ledamöter, som skall väljas, blivit utsett vid
första omröstningen, upprätte valförrättare!! en förteckning, varå upptagas,
därest icke någon blivit utsedd vid första omröstningen, de, som erhållit de
flesta rösterna, men eljest de, som näst efter den eller de vid berörda omröstning
utsedda erhållit högsta röstetal. Förteckningen upptage två gånger
så många namn som ledamöter då återstå att välja. Den omröstning, som
därpå företages, må icke avse andra än de i förteckningen uppförda personer,
och äro de valda, som då erhållit de flesta rösterna. Emellan lika röstetal
avgöres genom lottning.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 38.

153

Sedan val av ägodelningsnämndemän avslutats, utses på enahanda sätt
suppleanter till lika antal som de valda ägodelningsnämndemännen.

Klagan över valet föres genom besvär enligt vad i 27 kap. rättegångsbalken
stadgas. Över bovrättens utslag må klagan ej föras.

Om valets utgång skall domhavanden, så fort ske kan, insända uppgift till
Konungens befallningshavande i länet, som har att ofördröjligen införa uppgiften
i länskungörelserna. Är domhavanden icke själv ägodelningsdomare,
skall han ofördröjligen meddela jämväl denne skriftlig underrättelse om valets
utgång.

5 §.

Finner ägodelningsdomaren, att ägodelningsnämndemän upphört att vara
valbar, eller har ägodelningsnämndemän hos ägodelningsdomaren lagligen avsagt
sig uppdraget, föranstalte ägodelningsdomaren om nytt val.

Om skyldighet att åtaga sig uppdrag som ägodelningsnämndemän och att
kvarstå i uppdraget så ock att efter avgång fortfarande bestrida befattningen,
intill dess annan blivit utsedd, skall vad som finnes stadgat beträffande
nämndeman i häradsrätt äga motsvarande tillämpning.

6 §.

Av de till ägodelningsnämndemän valda skola i ägodelningsrätten tjänstgöra
de tre, som av ägodelningsdomaren kallas därtill. Till tjänstgöring böra, i
den mån med hänsyn ej mindre till måls eller ärendes beskaffenhet än även
till önskvärdheten av besparing av kostnader så prövas lämpligt, kallas nämndemän
från den ort, där i mål eller ärende ifrågavarande jord ligger. Hålles
ägodelningsrättens sammanträde vid syn på stället, böra företrädesvis de
närmast boende nämndemännen kallas att tjänstgöra.

7 §•

Uteblir ägodelningsnämndemän från sammanträde eller uppstår för honom
jäv eller annat laga förfall, kalle ägodelningsdomaren till tjänstgöring annan
ägodelningsnämndemän eller ock någon av de till suppleanter för ägodelningsnämndemän
valda.

8 §.

Mot ordförande och ledamot i ägodelningsrätt gälle de jäv, som enligt
rättegångsbalken gälla mot domare. Ägodelningsnämndemän må icke i ägodelningsrätten
deltaga i handläggningen av ärende angående förrättning, med
vilken han tagit befattning som god man. 9

9 §.

IJF _ .

Ledamot i ägodelningsrätt skall, om han ej förut avlagt domared, innan
han inträder i tjänstgöring avlägga sådan ed inför ägodelningsrätten eller
ägodelningsdomaren.

154

Kungl. Maj:ts proposition Nr 38.

10 §.

Angående utsatt sammanträde med ägodelningsrätt samt de ärenden, som
därvid skola förekomma, har ägodelningsdomaren att utfärda kungörelse, som
skall uppläsas i kyrkan på sätt i 3 kap. 1 § sägs sist fjorton dagar före
sammanträdet; kalle ock inom samma tid rättens ledamöter, allmänna
ombud och, där så prövas erforderligt, förrättningslantmätaren till sammanträdet.

11 §•

Är till ägodelningsrätten inkommet ärende av den beskaffenhet, att det
kan prövas utan att rätten sammanträder till syn på stället, må sammanträde
hållas å tingsställe eller eljest å ort inom domsagan, som av ägodelningsdomaren
bestämmes med hänsyn till att minsta kostnader uppstå, och
må i sådan händelse, där saken icke fordrar mera skyndsamhet än att därmed
till nästinfallande lagtima ting eller sammanträde med tremansnämnd inom
domsagan kan anstå, ägodelningsrättens sammanträde utsättas till ting eller
sammanträde, varom nu är sagt, så vida sakägare ej annorlunda begär. I
annat fall skall ägodelningsrätten sammanträda å förrättningsstället eller i
dess omedelbara närhet.

För sina sammanträden vare ägodelningsrätt berättigad att disponera över
nödiga lokaler i tingshus, allmän skola eller annan allmän byggnad, som icke
är för tillfället upptagen för sitt huvudsakliga ändamål eller utgöres av gudstjänstlokal.

Vållas särskilda utgifter för uppvärmning, belysning, städning eller dylikt,
skola de ersättas av sakägarna.

12 §.

Till ägodelningsdomaren gäldas denna ersättning av allmänna medel, till
ägodelningsnämndemännen av sakägarna.

Lag samma vare angående av ägodelningsrätten beslutad syn.

Förekomma vid ett sammanträde flera ärenden, värde den å sakägarna belöpande
kostnaden å alla ärendena fördelad efter som skäligt prövas.

Hålles sammanträde med ägodelningsrätt å lagtima ting eller sammanträde
med tremansnämnd, och är den tjänstförrättande domaren även ägodelningsdomare,
eller är ägodelningsnämndeman tillika tjänstgörande nämndeman,
njute dessa ingen, utan blott de övriga ledamöterna ersättning.

Finner i fall, varom i 4 kap. 4 § sista stycket sägs, ägodelningsrätten laga
förfall icke hava förelegat, skola, där ej särskilda omständigheter annat föranleda,
utgifterna för ägodelningsrättens sammanträde ersättas av sökanden.

155

Kungl. Maj:ts proposition Nr 38.

13 §•

Att biträda ägodelningsrätten kalle ägodelningsdomaren, där så finnes erforderligt,
vederbörande överlantmätare.

Förekommer vid ägodelningsrätt fråga, för vars bedömande fordras särskilda
fackkunskaper, som icke annorledes äro tillgängliga för rätten, må
såsom biträde tillkallas i sådant ämne sakkunnig person.

14 §.

Där enligt denna lag föreskrives, att besvär i jorddelningsmål skola till
ägodelningsdomare eller överlantmätare ingivas, stånde klaganden jämväl
öppet att på eget äventyr i betalt brev med allmänna posten till ägodelningsdomaren
eller överlantmätaren insända besvären så tidigt, att de komma
ägodelningsdomaren eller överlantmätaren tillhanda inom utgången av den
för talans fullföljande för varje särskilt fall stadgade tid.

B. Om vad till jorddeluingsmål är att hänföra.

15 §.

Till jorddelningsmål hänföras:

•1. Skiftesmål.

2. Avstyckningsmål.

3. Mål om rågång eller annan fastighetsgräns eller om ägoutbyte, ändå att
det icke jämlikt 17 § 2 är att anse såsom skiftesmål.

4. Sådan tvist om äganderätt eller ständig besittningsrätt till jord eller om
innehav av äga, som enligt 3 kap. 12 § skall underställas ägodelningsrätts
prövning.

5. I sammanhang med avstyckningsförrättning uppkommande tvist, varom i
19 kap. 15 § sista stycket förmäles.

6. Tvist, som i samband med jorddelningsförrättning yppas angående beståndet
och omfånget av rättighet till skogsfång, mulbete eller annat å fastighet,
som ingår i förrättningen, vilande servitut.

7. Mål om beloppet eller fördelningen av kostnader för jorddelningsförrättning,
som i denna lag avses.

8. Mål, som enligt stadgande i avd. III i denna lag eller eljest enligt lag eller
författning skall av ägodelningsrätt upptagas.

16 §.

Fråga, som i sammanhang med jorddelningsförrättning uppkommer,
om viss äga utgör fastighet för sig eller hör till annan fastighet,
om äga är att anse såsom samfälld,

om delägare har del i skifteslag efter andelstal eller inom vissa gränser,
om äga hör till en eller annan ägolott,

156

Kung!,. Maj:ts proposition Nr 38,

om äga skall anses såsom odaläga och i sådan egenskap tillhöra viss ägolott
utöver dess ägobelopp enligt delningsgrunden,

skall, iindå att den icke jämlikt 15 § 4 må vara att till jorddelningsmål
hänföra, räknas såsom sadant mål och förty tillhöra ägodelningsrätts upptagande.

Fråga, som i sammanhang med jorddelningsförrättning uppkommer om
skyldighet för lantmätare att på egen bekostnad helt eller delvis omgöra förrättning
eller att gälda kostnaden för ägodelningsrättens sammanträde, skall
ock såsom jorddelningsmål anses.

17 §.

Till skiftesmål hänföras:

1. Mål om tillstånd till laga skifte.

2. Annat underställnings- eller besvärsmål, i vilket under laga skifte vidtagen
åtgärd eller meddelat beslut jämlikt denna lag dragés under ägodelningsrättens
prövning.

3. Mål om fastställelse av laga skifte.

4. Mål om rättelse i fastställt skifte.

5. Mål rörande talan emot eller fastställelse av sådan förrättning, som jämlikt
stadgandet i 14''kap. 10 § hållits efter det laga skifte blivit fastställt.

18 §.

Till avstyckningsmål hänföras:

1. Mål om tillstånd till avstyckning.

2. Besvärsmål, däri av förrättningsmän jämlikt 19 kap. 14 § andra stycket
eller 18 § andra stycket sista punkten meddelat beslut, att avstyckning
icke kan äga rum, dragits under ägodelningsrättens prövning.

3. Mål, avseende besvär över avslutad avstyckningsförrättning.

4. Mål om fastställelse av avstyckning.

C. Om talans fullföljande lios ägodelningsrätten.

19 §.

Om de fall, i vilka beslut eller åtgärd under jorddelningsförrättning skall
underställas ägodelningsrättens prövning, därom är förut i denna lag stadgat.

20 §.

Är delägare missnöjd med beslut i fråga, varom i 3 kap. 10 § sägs, eller
med under laga skifte vidtagen åtgärd eller meddelat beslut angående jäv
mot förrättningsmän, där beslutet ej innebär gillande av framställd jävsanmärkning,
delägares yrkande att hans ägor jämlikt 1 kap. 21 § icke skola

Kungl. Maj:ts propo&iiio-i Nr 38.

157

ingå i skifte, nyttjande under skiftet av skog eller torvmosse, bestämmande
av rågång eller annan fastighetsgräns, ägoutbyte, delningsgrund, undantag av
mark från skifte, ägors gradering, därunder inbegripet åsättande av sådant
jämförelsetal eller uppskattningsvärde, varom i 11 kap. 2 § andra stycket
sägs, eller angående hävdeförteckning, då innehavet är delningsgrund eller
eljest kan inverka på ägotilldelningen, och skall frågan ej genom underställning
dragas under ägodelningsrättens prövning, har han att inom trettio dagar
från det beslutet avkunnades eller ägobeskrivningen eller hävdeförteckningen
behandlades å sammanträde till överlantmätaren i länet ingiva till vederbörande
ägodelningsrätt ställda besvär.

Vad nu sagts äge ej tillämpning, där skifte avser skifteslag enligt 1 kap.
2 § under 2 eller 3, utom så vitt angår beslut i fråga om bestämmande av
rågång eller annan fastighetsgräns.

21 §.

Mot beslut eller åtgärd under laga skifte i andra fall, än där enligt 20 §
särskild talan äger rum, må talan fullföljas på enahanda sätt, som där sägs,
inom fyrtiofem dagar från det sammanträde, då skiftet förklarats avslutat.

22 §.

Har delägare icke närvarit, då beslut i ärende, som enligt 20 § är föremål
för särskild talan, meddelades, eller då ägobeskrivning eller hävdeförteckning
behandlades å sammanträde, och kan han styrka, att han då haft
laga förfall och ej kunnat ställa ombud för sig, då må han mot det beslut
eller den åtgärd anföra besvär sist inom trettio dagar från förfallets upphörande,
där ej tid för klagan mot skiftet då är ute.

23 §.

Är någon missnöjd med beslut, varigenom jämlikt 19 kap. 14 § andra stycket
eller 18 § andra stycket sista punkten avstyckningsförrättning förklarats icke
kunna äga rum, eller eljest med beslut eller åtgärd under avstyckningsförrättning,
och skall frågan ej genom underställning dragas under ägodelningsrättens
prövning, har han att till överlantmätaren ingiva sina till ägodelningsrätten
ställda besvär i första fallet inom trettio dagar från den dag, beslutet gavs,
men eljest inom trettio dagar från den dag, då förrättningen, på sätt i
19 kap. 21 § sägs, blivit avslutad.

Har avstyckning vid förrättningens avslutande blivit av samtliga sakägare
medelst påskrift å protokollet godkänd, må talan mot förrättningen sedermera
icke föras.

24 §.

Mot åtgärd eller beslut under jorddelningsförrättning, som i denna lag avses,
i andra fall, än nu är sagt, må talan föras genom besvär, som, ställda till
ägodelningsrätten, skola ingivas till överlantmätaren i länet inom trettio dagar

158

Kungl. Maj:ts proposition Nr 38.

från den dag, då den förrättning, under vilken åtgärden vidtagits eller beslutet
meddelats, blivit avslutad.

Under jorddelningsförrättning inbegripes jämväl förrättning, som jämlikt 14
kap. 10 § hålles efter det laga skifte blivit fastställt.

D. Om förfarandet hos ägodelningsdomaren och vid ägodelningsrätten.

25 §.

1 de fall, då uppkommen fråga skall underställas ägodelningsrättens prövning,
insände lantmätaren, där frågan ej rör tvist, varom i 3 kap. 12 § förmäles,
skyndsamt till överlantmätaren i länet handlingarna i målet eller utdrag av
dem i vad de angå underställda frågan. Är fråga om tvist, varom nyss sagts,
skola handlingarna insändas till vederbörande ägodelningsdomare.

I fall, som i 4 kap. 4 § sista stycket sista punkten avses, åligger det överlantmätaren
att efter anmodan av ägodelningsdomaren från lantmätaren infordra
handlingarna i ärendet.

26 §.

Åvse besvär klagan över att jäv mot förrättningsman ogillats, översände
överlantmätaren genast besvären till vederbörande ägodelningsdomare. I andra
fall förelägge han, där ej på grund av stadgande i denna lag handlingarna
i målet ändå skola till överlantmätaren insändas, förrättningslantmätaren att
inom viss tid insända nämnda handlingar.

Där för besvärs prövning erfordras tillgång till karta, skall denna insändas
jämte handlingarna. Att, där besvär röra avslutad förrättning, lantmätaren
har att till överlantmätaren insända karta och handlingar, därom är nedan i
41 § stadgat.

27 §.

Sedan i mål, som i 25 § första stycket första punkten samt andra stycket
ävensom i andra punkten av första stycket och andra stycket av 26 § avses,,
handlingar och karta inkommit till överlantmätaren samt, såvitt fråga är om
besvärsmål, tiden för talans fullföljande gått till ända, överlämne överlantmätaren
så fort ske kan samtliga handlingar jämte eget yttrande ävensom
det yttrande, han må hava infordrat från förrättningslantmätaren, till vederbörande
ägodelningsdomare.

Gälla besvär avslutat skifte eller annan förrättning skall yttrande av överlantmätaren
jämväl innefatta redogörelse för verkställd teknisk granskning av
förrättningen.

28 §.

Finner ägodelningsdomaren inkommet mål icke tillhöra ägodelningsrättens
upptagande, teckne han beslut därom å handlingarna eller besvärsskriften
och underrätte ofördröjligen vederbörande att beslut meddelats. Mot sådant

Kungl. Maj:ts proposition Nr 38.

159

beslut må besvär anföras på sätt i 53 § föreskrives, och skall underrättelse
härom tecknas vid beslutet.

Avse besvär klagan över ogillande av jäv mot förrättningsman, meddele
ägodelningsdomaren skyndsamt beslut över besvären.

I andra fall än dem, om vilka ovan i denna paragraf sagts, utsätte ägodelningsdomaren,
så snart lämpligen kan ske, tid och ort för målets handläggning
vid ägodelningsrätten och läte kungörelse därom och kallelser till sammanträdet
ske på sätt i 10 § sägs.

29 §.

Sedan behörig kungörelse och kallelse ägt rum, skall till ägodelningsrätten
inkommet mål företagas till handläggning och avgörande å utsatt tid utan
hinder av delägares, allmänt ombuds eller förrättningslantmätarens utevaro.

30 §.

31 §.

Syn skall förrättas av ägodelningsrätten, där ej med synen avses allenast
utredande av teknisk fråga. I sådant fall må syn efter förordnande av rätten
eller ägodelningsdomaren förrättas av överlantmätaren ensam eller med biträde
av två ägodelningsnämndemän.

Om syn, som ej förrättas vid rättens sammanträde, underrätte överlantmätaren,
på sätt kan finnas lämpligt, delägare och allmänna ombud.

32 §.

Sådan föreskrift, som i denna paragraf sägs, träde genast i kraft och gälle
till dess annorlunda förordnats.

33 §.

Mål böra av ägodelningsrätten företagas i den ordning de inkommit; dock
att mål, som omförmäles i 20, 25 eller 32 §, i allmänhet bör företagas framför
andra.

160

Kungl. Maj:ts proposition Nr 38.

34 §.

Utan hinder av vad i 33 § är stadgat, må senare inkommet mål företagas
framför ett tidigare inkommet, när besparing i kostnad kan vinnas därmed
eller arbetets jämna gång därigenom befordras.

35 §.

Ägodelningsdomaren före protokoll vid ägodelningsrättens sammanträden
och underskrive protokollet å rättens vägnar. Han skall ock föranstalta därom
att anteckning om sådant till ägodelningsrätten inkommet jorddelningsmål,
som avses i 15 § under 4, 5 och 6 samt 16 § första stycket, ofördröjligen
verkställes i vederbörande häradsrätts lagfartsprotokoll.

36 §.

Yppas, då beslut skall av ägodelningsrätt meddelas, skiljaktiga meningar,
vare lag som i rättegångsbalken stadgas beträffande andra domstolar än
häradsrätt.

Vid omröstning säge ägodelningsdomaren sin mening först.

37 §.

Ägodelningsrättens utslag skall avkunnas offentligt och underrättelse däri
meddelas om vad den, som vill söka ändring i huvudsaken eller i det,
som förefallit under ärendets handläggning, har att iakttaga för fullföljd av
sin talan.

Det åligger ägodelningsdomaren att tillställa förrättningslantmätaren ett
exemplar av utslaget ävensom, där så finnes nödigt, av rättens protokoll i
ärendet eller vissa delar därav.

38 §.

I allt övrigt, varom ej i detta kapitel finnes särskilt stadgat, skall beträffande
ägodelningsrätt och rättegången därstädes i tillämpliga delar gälla vad
i lag är föreskrivet för häradsrätt.

39 §.

Åtal mot ledamot i ägodelningsrätt för fel eller försummelse i ämbetet skall
upptagas av vederbörande hovrätt.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 38. 161

E. Om fastställelse av jorddelningsförrättning.

40 §.!

Då klagan fullföljts mot avslutad jorddelningsförrättning, varom i denna
lag sägs, skall ägodelningsrätten pröva förrättningen till alla delar, även om
anmärkning blott i viss del framställts mot förrättningen.

Finnes i förrättningen fel av beskaffenhet att inverka på förrättningen i dess
helhet, skall förrättningen undanröjas. Hava fel förelupit, vilka inverka allenast
på vissa åtgärder under förrättningen, har ägodelningsrätten att, med
undanröjande av dessa åtgärder, meddela erforderliga föreskrifter för åstadkommande
av rättelse. Finnes förrättningen lagligen beskaffad, meddele ägodelningsrätten
fastställelse å förrättningen.

Har laga skifte eller avstyckning ägt rum inom samhälle, där den för städerna
gällande ordning för bebyggande skall iakttagas, skall, där vid förrättningen
sådant påyrkats eller ägodelningsrätten eller ägodelningsdomaren eljest
så prövar nödigt, innan ärendet avgöres yttrande däri inhämtas från byggnadsnämnden.

Är fråga om avstyckning av mark för sammanläggning med annan fastighet,
må fastställelse ej meddelas med mindre tillika gives förordnande om
sammanläggningen.

41 §.

Sedan jorddelningsförrättning, som i denna lag avses, blivit avslutad, åligger
det lantmätaren, vare sig besvär i anledning av förrättningen anföras eller
icke, att inom den för besvärs anförande för varje fall stadgade tid till överlantmätaren
i länet insända till förrättningen hörande karta, där sådan finnes,
ävensom handlingarna angående förrättningen. I fall, varom i 26 § andra
stycket sägs, har lantmätaren att till överlantmätaren insända kartan och
handlingarna angående förrättningen inom femton dagar från det förrättningen
blivit avslutad.

Hava besvär icke inom stadgad tid anförts, överlämne överlantmätaren,
där ej stadgandet här nedan i tredje stycket annat föranleder, kartan och
handlingarna till vederbörande ägodelningsdomare, bifoge ock eget yttrande
ävensom den förklaring över gjorda anmärkningar, han må hava infordrat
från förrättningslantmätaren. I fråga om yttrande, varom nu är sagt, skall
vad i 27 § andra stycket sägs äga motsvarande tillämpning. Sedan karta och
handlingar sålunda inkommit till ägodelningsdomaren, företage denne förrättningen
till prövning, dock att vad i 40 § tredje stycket sägs härvid skall
äga tillämpning. Där anledning ej förekommer till annat än att förrättningen
är lagligen beskaffad, samt, såvitt angår avstyckning av mark för sammanläggning
med annan fastighet, hinder icke möter till följd av stadgandet i
40 § fjärde stycket, meddele ägodelningsdomaren fastställelse å förrättningen,
men eljest hänskjute han frågan till ägodelningsrätten samt utsätte på sätt i

Bihang till riksdagens protokoll 1926. 1 saml. 31 käft. (hr 38). 11

162

Kungl. Maj:ts proposition Nr 38.

28 § tredje stycket stadgas tid och ort för ärendets behandling vid nämnda
domstol; skolande för ifrågavarande fall vad i 40 § andra stycket sägs äga
motsvarande tillämpning.

Utgöres förrättning av avstyckning, med vilken avses bildande av särskild
fastighet, och hava besvär mot förrättningen icke blivit inom föreskriven tid
anförda, äge överlantmätaren, med iakttagande av vad i 40 § tredje stycket
stadgas, företaga förrättningen till prövning samt meddela fastställelse å förrättningen.
Har förrättningen, på sätt i 23 § andra stycket sägs, blivit av samtliga
sakägare medelst påskrift å protokollet godkänd, äge överlantmätaren
genast företaga förrättningen till prövning och fastställelse. Förekommer vid
prövning, varom i detta stycke är sagt, anledning att förrättning icke är lagligen
beskaffad, hänskjuta överlantmätaren frågan till ägodelningsrätten, skolande
för sådant fall de här ovan i andra stycket första och andra punkterna meddelade
föreskrifter äga tillämpning.

42 §.

Befinnes vid prövning av jorddelningsförrättning, att i densamma förekommer
fel av större betydenhet, insände ägodelningsdomaren kartan och handlingarna
ävensom ett exemplar av ägodelningsrättens protokoll och utslag i
ärendet till lantmäteristyrelsen.

43 §.

Sedan beslut om fastställelse meddelats eller, där talan mot detsamma får
fullföljas, vunnit laga kraft eller blivit genom slutligt utslag fastställt, teckne
ägodelningsdomaren, i den mån ej föreskriften här nedan i tredje stycket
annat föranleder, bevis om fastställelsen å kartan, därest sådan finnes, ävensom,
där fråga är om annan förrättning än avstyckning, å förrättningshandlingarna,
allt i enlighet med av Konungen utfärdade närmare föreskrifter.

Lag samma vare där Konungen, med ändring av ägodelningsrätts utslag,
varigenom jorddelningsförrättning upphävts eller rättelse däri föreskrivits, godkänt
förrättningen.

Har i fall, som i 41 § tredje stycket avses, överlantmätare meddelat fastställelse
å avstyckningsförrättning, skall vad ovan i första stycket stadgas om
ägodelningsdomaren i tillämpliga delar gälla beträffande överlantmätaren.

44 §.

Ägodelningsdomaren åligger att föra protokoll över av honom jämlikt föreskrifterna
i detta kapitel handlagda mål och meddelade fastställelse^

Där överlantmätaren jämlikt 41 § tredje stycket handlagt avstyckningsmål,
skall vad ovan i första stycket sägs om ägodelningsdomaren äga motsvarande
tillämpning beträffande överlantmätaren.

163

Kungl. Maj:ts proposition Nr 38.

45 §.

Har vid jorddelningsförrättning blivit bestämt, att ersättning skall från ägolott
utgå, åligge det ägodelningsdomaren, efter det fastställelse å förrättningen
meddelats eller, där talan mot beslutet om fastställelse må föras, beslutet
vunnit laga kraft eller blivit genom slutligt utslag fastställt, att föranstalta
därom, att angående beloppet samt de tider, å vilka ersättningen skall betalas,
anteckning varder gjord såväl i inteckningsprotokollet å nästa rättegångsdag
under lagtima ting som ock i inteckningsboken.

46 §.

Har vare sig i sammanhang med laga skifte eller såsom särskild förrättning
verkställts utbrytning av mark i vederlag för servitut, eller har vid
laga skifte redan bestående servitut bibehållits eller vid jorddelningsförrättning
nytt servitut bildats, åligge det ägodelningsdomaren, efter det fastställelse
å förrättningen meddelats eller, där talan mot beslutet om fastställelse må
föras, beslutet vunnit laga kraft eller blivit genom slutligt utslag fastställt,
att föranstalta därom, att anteckning om förhållandet varder gjord i inteckningsprotokollet
å nästa rättegångsdag under lagtima ting ävensom i inteckningsboken;
skolande i förstberörda fall anteckningen jämväl innefatta upplysning
därom att servitutet upphört att gälla.

Har i fall, varom i 41 § tredje stycket sägs, överlantmätaren meddelat fastställelse
å avstyckningsförrättning, skall vad ovan i första stycket stadgas om
ägodelningsdomaren äga motsvarande tillämpning beträffande överlantmätaren.

F. Om rättelse i fastställt skifte.

47 §.

Har, sedan laga skifte blivit genom laga kraftägande beslut fastställt, utrönts,
att vid skiftet förelupit fel i uträkningen eller mätningen, äge den
delägare, som därigenom erhållit mindre ägobelopp än honom skolat tillkomma,
att hos ägodelningsrätten söka rättelse inom ett år från det kartan
utlämnats till delägarna på sätt i 16 kap. 7 § sägs.

Beträffande ansökan om sådan rättelse skall vad som är stadgat om besvär
över jorddelningsförrättning äga motsvarande tillämpning.

48 §.

Sådan rättelse, som i 47 § sägs, skall verkställas genom jämkning i skiftet
på det sätt, att minsta rubbning av skiftet sker. Dock må under de villkor,
som i 16 kap. 6 § stadgas, rättelse ske genom bestämmande av vederlag i
penningar, och skall beträffande verkställande av dylik rättelse vad i nyssnämnda
paragrafs sista stycke stadgas äga motsvarande tillämpning.

164

Kungl. Maj:ts proposition, Nr 38.

Kostnaden för rättelsen så ock för förfarandet vid ägodelningsrätten skall,
där ej särskilda omständigheter annat föranleda, gäldas av den lantmätare,
som förrättat skiftet.

49 §.

I fråga om utsättande och avslutande av sådan förrättning, som avses i
48 §, så ock om fullföljd av talan emot och om fastställelse av förrättningen
skall vad om laga skifte är stadgat äga motsvarande tillämpning.

G. Om fullföljd från ägodelningsrätt av talan i jorddelningsmål.

50 §.

Över beslut, som ägodelningsdomare meddelat i anledning av jäv mot förrättningsman
eller varigenom ägodelningsdomare eller överlantmätare meddelat
fastställelse å jorddelningsförrättning, må klagan ej föras.

Ej heller må klagan föras över utslag av ägodelningsrätt i fråga om ägors
gradering, utan så är att graderingen verkställts med tillämpning av stadgandet
i 11 kap. 2 § tredje stycket, eller om åsättande av sådant jämförelsetal
eller uppskattningsvärde, varom i 11 kap. 2 § andra stycket förmäles, ej
heller emot sådant utslag av ägodelningsrätt, varigenom ägodelningsrätten,
efter det ägodelningsdomare eller överlantmätare jämlikt stadgandet i 41 §
andra eller tredje stycket hänskjuta fråga om fastställelse å jorddelningsförrättning
till ägodelningsrätten, meddelat fastställelse å förrättningen.

51 §.

Mot ägodelningsrätts utslag i andra frågor, än i 50 § andra stycket sägs,
må talan fullföljas hos Konungen.

Mot utslag, varigenom ägodelningsrätt, efter det besvär anförts i anledning''
av avslutad förrättning, meddelat fastställelse å förrättningen, må talan fullföljas
allenast av den, vars besvär genom utslaget lämnats utan bifall, och i
den mån, honom därigenom emot gått.

52 §.

Har fastställelse vägrats å jorddelningsförrättning, mot vilken besvär icke
blivit anförda, må klagan över utslaget fullföljas jämväl av förrättningslantmätaren.

165

Kungl. Maj:ts proposition Nr 38.

53 §.

Talan, varom i 51 § första stycket sägs, föres genom besvär, vilka i två
exemplar och åtföljda av ägodelningsrättens protokoll skola ingivas till ägodelningsdomaren
inom trettio dagar från utslagets dag, denna oräknad.

Har klaganden underlåtit att till ägodelningsdomaren inkomma med ägodelningsrättens
protokoll, och är ej detta av annan part ingivet, förelägge
ägodelningsdomaren klaganden viss tid att inkomma därmed, vid äventyr att,
där det ej är hos Konungen tillgängligt, då målet företages till avgörande,
klaganden skall hava förlorat sin talan.

54 §.

Då besvär sålunda inkommit, läte ägodelningsdomaren genast översända
ena exemplaret av inlagan till den delägare, som enligt 16 kap. 2 § blivit
utsedd att förvara förrättningshandlingarna, eller, om denne är klagande eller
icke någon blivit utsedd att förvara förrättningshandlingarna eller hinder eljest
möter, till annan delägare, och förelägge genom kungörelse i kyrkan, på sätt
i 3 kap. 1 § sägs, de icke klagande delägarna att inom trettio dagar från
kungörandet till ägodelningsdomaren ingiva eller med posten insända till
Konungen ställd skriftlig förklaring över besvären, vid påföljd att icke vidare
varda i ärendet hörda. Kungörelse, varom ovan sägs, skall innehålla uppgift
å den person, till vilken besvärsinlagan blivit översänd.

55 §.

Yrkas i besvär, att ersättningsskyldighet eller skyldighet att utföra arbete
på egen bekostnad må åläggas förrättningslantmätaren, eller erfordras eljest
förklaring av denne, skola besvärshandlingarna tillställas honom med föreläggande
att med återställande av handlingarna förklara sig inom trettio dagar
från föreläggandets dag, vid påföljd att icke vidare varda i ärendet hörd.

56 §.

166

Kungl. Maj:ts proposition Nr 38.

Förslag

till

LAG

om vad iakttagas skall i avseende å införande av lagen om
delning av jord å landet.

Härigenom förordnas som följer:

1 §•

Den nu antagna lagen om delning av jord å landet skall äga giltighet för
rikets landsbygd, dock att beträffande vissa jorddelningsförrättningar inom
samhälle å landet, för vilket skall föras fastighetsregister enligt de för stad
meddelade bestämmelser, fortfarande skola gälla 5 och 6 kap. i lagen om
fastighetsbildning i stad. Vad i IV avd. i nya lagen stadgas skall i tillämpliga
delar och i den mån ej annorlunda särskilt är föreskrivet äga motsvarande
tillämpning jämväl beträffande stad ävensom i fråga om ovan
avsedda förrättningar inom samhälle, varom nyss är sagt. Då i berörda avdelning
stadgas, att handling skall ingivas till eller infordras av vederbörande
överlantmätare eller att fastställelse å avstyckning må meddelas av
överlantmätaren, skall dock vad sålunda om överlantmätaren föreskrives i stad,
som ej lyder under landsrätt, hava avseende å ägodelningsrätten eller dess
ordförande. Den nya lagen jämte vad här nedan stadgas skall lända till efterrättelse
från och med den dag, Konungen bestämmer, och skall, där så ske
kan, tillämpas jämväl å frågor, som därefter förekomma vid handläggning
av förut påbörjade förrättningar. Val av ägodelningnämndemän så ock de
åtgärder, som för inrättande av ägodelningsrätter enligt den nya lagen eljest
erfordras, må efter ty Konungen bestämmer kunna äga rum innan den nya
lagen i övrigt trätt i kraft. 2

2 §.

Genom nya lagen upphävas:

12 kap. 5 och 6 §§ samt 13 kap. jordabalken;

1 kap. samt 19 kap. 4 § byggningabalken;

stadgan den 9 november 1866 om skiftesverket i riket;

lagen den 27 juni 1896 om hemmansklyvning, ägostyckning och jordavsöndring; kungl.

cirkuläret den 15 juli 1766 om länsgränssynerätt;

§ 8 i kungl. förordningen den 1 augusti 1805 om skogarna i riket i vad
den innehåller föreskrifter om villkor för delning av sockenallmänning samt
om Konungens befallningshavandes befattning med frågor om delning av
sådan allmänning;

kungl. brevet den 19 mars 1839 angående vissa föreskrifter rörande laga

Eungl. Maj:ts proposition Nr 38.

167

skifte i Gävleborgs län; samt, i den mån ej i 7 § annat sägs, kungl. kungörelsen
den 18 februari 1859 om förändrade föreskrifter i avseende å besuttenhets-
och skiftesväsendet i Kopparbergs län;

tillika med alla de särskilda stadganden, vilka innefatta ändring eller förklaring
av vad sålunda upphävda lagrum innehålla eller tillägg därtill, där
ej här nedan annorlunda stadgas;

så ock vad i övrigt finnes i lag eller särskild författning stridande mot
nya lagens bestämmelser.

3 §■

Där i lag eller särskild författning förekommer hänvisning till lagrum,
som ersatts genom bestämmelse i nya lagen, skall sådan bestämmelse i
stället tillämpas.

Vad i lag eller författning stadgas i avseende å ledamot i ägodelningsrätt
skall gälla om ägodelningsnämndeman.

4 §.

Mål, som innan nya lagen träder i kraft inkommit till ägodelningsrätt eller
sådan rätts ordförande men ännu icke undergått behandling, skall för handläggning
överlämnas till vederbörande enligt nya lagen inrättade ägodelningsrätt
eller denna rätts ordförande.

Mål, som vid nämnda tid handlagts men icke slutligt avgjorts av ägodelningsrätten
eller dess ordförande, skall slutligt handläggas av samma rätt
eller dess ordförande.

Mål, som i denna paragraf avses, skall, i den mån ej nu annorlunda sagts,
behandlas enligt äldre lag.

5 §■

Vad i äldre lag är stadgat om ordning för anförande av besvär över skifte
skall fortfarande gälla i fråga om skiftesåtgärd, som vidtagits innan nya lagen
trätt i kraft.

6 §.

Jämkning på grund av fel i uträkning i skifte, som fastställts innan nya
lagen trätt i kraft, må sökas inom förut stadgad tid. 7 8

7 §.

I fråga om laga skifte till rubbning av storskifte, som inom Kopparbergs
län blivit verkställt på bekostnad eller med understöd av staten, skall vad i
kungl. kungörelsen den 18 februari 1859 finnes stadgat om skiftesvitsord fortfarande
lända till efterrättelse.

8 §.

Vad om förbud mot avsöndring från lotshemman av krono- eller skattenatur
är i nådiga brevet den 19 augusti 1823 samt förordningen den 9 juli
1862 stadgat skall äga motsvarande tillämpning i fråga om avstyckning.

168

Kungl. Maj:ts proposition Nr 38.

9 §•

Genom nya lagen göres ej ändring i de genom lagen den 5 juni 1909
stadgade särskilda bestämmelser angående laga skiften i Jukkasjärvi och
Karesuando socknar av Norrbottens län. Lagen den 5 juni 1909 om uteslutande
tills vidare av rätten att erhålla laga skifte inom vissa områden skall
jämväl fortfarande äga giltighet, dock allenast i vad den innefattar hinder
mot skiftande av samfälld husbehovsskog.

10 §.

11 §■

Har upplåtelse av andel för viss fastighet i oskift mark ägt rum före den
1 januari 1897 och har lagfart därå meddelats innan den nya lagen trätt i
kraft, skall den behörighet att påkalla skifte av denna mark, som, där upplåtelsen
ej skett, kunnat tillkomma fastighetens ägare, i stället tillkomma
ägaren av den upplåtna andelen.

12 §.

Har, innan den nya lagen trätt i kraft, av hemman eller av sådan under
särskilt nummer i jordeboken upptagen lägenhet, som ej tillkommit genom
avsöndring, överlåtits viss till gränserna bestämd ägovidd, och skulle enligt
äldre lag utbrytning av samma ägovidd ske genom ägostyckning, skall i avseende
å utbrytningen därav den äldre lagen tillämpas, vederbörande delägare
dock obetaget att, där de så önska samt laga hinder icke möter, göra
den överlåtna ägovidden till föremål för avstyckning.

13 §.

I fråga om avsöndring, som skett innan den nya lagen trätt i kraft, skall
vad i äldre lag stadgas fortfarande äga tillämpning, vederbörande emellertid
obetaget att, där icke fastställelse å avsöndringen meddelats eller laga hinder
eljest möter, göra det upplåtna området till föremål för avstyckning.

169

Kungl. Maj:ts proposition Nr 38.

Förslag

till

LAG

om ändring i vissa delar av lagen den 12 maj 1917 (nr
269) om fastighetsbildning i stad.

Härigenom förordnas, att 5 kap. 2, 3, 4, 10, 13, 14, 15, 20, 21 och 22 §§
samt 6 kap. 5, 6 och 11 §§ i lagen den 12 maj 1917 om fastighetsbildning
i stad skola erhålla följande ändrade lydelse, samt att 6 kap. 3, 12 och
13 §§ skola utgå.

5 KAP.

2 §•

Avstyckning skall verkställas av i stadens tjänst anställd mätningsman eller,
där sådan ej finnes, av till sådan befattning behörig person, som på förslag
av byggnadsnämnden förordnas av Konungens befallningshavande att tills vidare
förrätta avstyckningar i staden. Finnes uppdraget ej kunna anförtros
föreslagen person, förordne Konungens befallningshavande som skäligt prövas.

Avstyckning företages efter skriftlig ansökan av fastighetens ägare hos
byggnadsnämnden, som överlämnar ansökningen till förrättningsmannen. I fall,
då område, som skall avstyckas, blivit till annan överlåtet, äge ock han rätt
göra framställning, som nu sagts.

Förrättningsmannen har att skyndsamt företaga förrättningen samt, där så
ske kan, i ett sammanhang bringa den till slut.

Om tid och ställe för förrättningen skall förrättningsmannen minst åtta
dagar förut underrätta byggnadsnämnden.

Vid förrättningen skola föreskrifterna i 2, 3, 6 och 7 kap., 17 kap. 3 §
första stycket samt 19 kap. 27 § i lagen om delning av jord å landet äga
motsvarande tillämpning, så vitt icke i detta kapitel är annorlunda stadgat.

Är förrättningsman av jäv hindrad företaga förrättning, anmäle ofördröjligen
förhållandet hos byggnadsnämnden, som, där ej annan efter ty i första
stycket sägs behörig förrättningsman är att tillgå, har att hos Konungens beallningshavande
utverka förordnande för särskild förrättningsman. 3

3 §.

Utan hinder av att kungörande och kallelse ej verkställts i den ordning,
som i 3 kap. 1 och 2 §§ av lagen om delning av jord å landet sägs, må
avstyckningsförrättning företagas, därest ägaren av stamfastigheten och i fall,
då område, som skall avstyckas, blivit överlåtet till annan, jämväl denne infinna
sig eller av förrättningsmannen blivi) minst åtta dagar förut bevisligen
kallade till förrättningen, samt fråga ej är om bestämmande av gräns mot
fastighet, som ej ingår i förrättningen.

170

Kungl. Maj:ts proposition År 38.

4 §.

Avstyckning må verkställas utan biträde av gode män, så vitt icke förrättningsmannen
eller sakägare finner biträde av gode män erforderligt.

Bestämmes under förrättningens gång, att gode män skola tillkallas, må
det ej verka rubbning av åtgärd, som vidtagits därförinnan.

10 §.

Har det område, som skall avstyckas, blivit till annan överlåtet, lände den
därom upprättade avhandling till efterrättelse.

Träffa sakägarna utöver vad avhandlingen innehåller överenskommelse i
ämne, som angår förrättningen, såsom att servitut till förmån för en av
styckningen berörd fastighet skall läggas å annan sådan fastighet eller med
avstyckat område följa rätt till delaktighet i område, som vid mätningsförrättning
avsatts för gemensamt behov, skall därom upprättas skriftlig förening,
som underskrives av sakägarna och bestyrkes av gode männen eller, där
sådana ej biträda vid förrättningen, av förrättningsmannen samt bilägges
protokollet.

Uppkommer mellan sakägarna tvist om den rätt, som enligt avhandlingen
eller träffad förening tillkommer en var av dem, skall frågan underställas
ägodelningsrättens prövning, och vile emellertid förrättningen.

13 §.

Sedan skillnadslinjerna mellan stamfastigheten och det avstyckade området
ävensom övriga gränser, som vid avstyckningen må hava bestämts, blivit utstakade
och utmärkta samt alla till förrättningen hörande frågor i övrigt blivit
avgjorda, skall förrättningsmannen å sammanträde med vederbörande
sakägare till sökanden eller annan, som utses av sakägarna, utgiva ett exemplar
av samtliga förrättningshandlingar emot bevis, som bilägges konceptakten,
ävensom tillkännagiva att förrättningen är avslutad; meddele ock underrättelse
om vad som skall iakttagas för fullföljd av talan emot förrättningen.

14 §.

Rådhusrätt, där sådan finnes, vare ägodelningsrätt i stad.

Stad, som lyder under landsrätt, lyde under ägodelningsrätten i den domsaga,
staden i judiciellt hänseende tillhör.

171

Kungl. Maj:ts proposition Nr 38.

15 §.

Vad enligt 21 kap. i lagen om delning av jord å landet ankommer på
ägodelningsdomaren skall i stad med magistrat fullgöras av ordföranden i
ägodelningsrätten.

20 §.

Förrättningsmannen vare skyldig att emot stadgad lösen till vederbörande
sakägare utlämna ett exemplar av kartan inom trettio dagar från det beslut
om fastställelse av förrättningen meddelats eller, i händelse talan emot beslutet
får fullföljas, från den dag, beslutet vunnit laga kraft eller blivit genom
slutligt utslag fastställt.

21 §.

Bestämmelserna i detta kapitel skola i tillämpliga delar gälla även för samhälle
å landet, för vilket skall föras fastighetsregister enligt de för stad meddelade
bestämmelser.

22 §.

Den omständighet, att fastställelse meddelats å avstyckning, medför icke
för ägaren vidsträcktare rätt att förfoga över fastigheten än lag och författningar
eljest medgiva.

6 KAP.

5 §.

Utan hinder av att kungörande och kallelse ej verkställts i den ordning,
som 3 kap. 1 och 2 §§ av lagen om delning av jord å landet sägs, må laga
skifte å stadsjord företagas, där samtliga delägare infinna sig eller av förrättningsmannen
blivit minst åtta dagar förut bevisligen kallade till förrättningen
samt fråga ej är om bestämmande av gräns mot fastighet, som ej ingår i
förrättningen.

6 §.

Laga skifte å stadsjord må verkställas utan biträde av gode män, så vitt
icke är fråga om gränsbestämning, som i 5 § sägs, eller ock förrättningsmannen
eller delägare finner biträde av gode män erforderligt.

Bestämmes under förrättningens gång att gode män skola tillkallas, må det
ej verka rubbning av åtgärd, som vidtagits därförinnan.

11 §•

1 mom. Vad enligt detta kapitel gäller om gränsbestämning och ägoutbyte
i sammanhang med laga skifte gälle ock, då sådan förrättning eljest förekommer.

172

Kungl. Maj:ts proposition Nr 38.

Rätt att erhålla utbrytning av servitut, som nu sagts, tillkomme ock ägaren
av den fastighet, till vars förmån servitutet gäller, där det visas att servitutet
äventyras.

1 avseende å förrättning, som i nästföregående två stycken avses, äge vad
i 20 kap. 6 och 9 §§ av lagen om delning av jord å landet stadgas motsvarande
tillämpning.

2 mom. Utan hinder av vad i 1 mom. första stycket sägs äger Konungen
medgiva att inom visst område, som är uppdelat i ett flertal fastigheter,
gränsbestämning må äga rum med tillämpning av föreskrifterna i 2 kap. Vid
framställning om medgivande, som nu sagts, skall fogas karta i två exemplar,
noga angivande det område, framställningen avser.

Denna lag träder i kraft den dag, då lagen om delning av jord å landet
träder i kraft, och skall, där så ske kan, tillämpas jämväl å frågor, som därefter
förekomma vid handläggning av förut påbörjade förrättningar, dock att
vad i 5 och 6 §§ i lagen om vad iakttagas skall i avseende å införande av
lagen om delning av jord å landet sägs skall äga motsvarande tillämpning.

Tvist, som jämlikt 5 kap. 10 § enligt dess tidigare lydelse före lagens
ikraftträdande hänvisats till domstol, skall i sådan ordning fullföljas.

Mål, som innan nya lagen träder i kraft, inkommit till magistrat i dess
egenskap av ägodelningsrätt men ännu icke undergått behandling, skall för
handläggning överlämnas till rådhusrätten i dess berörda egenskap eller till
nämnda rätts ordförande.

Mål, som vid tiden för nya lagens kraftträdande handlagts men icke slutligt
avgjorts av magistrat såsom ägodelningsrätt, skall slutligt handläggas av
magistraten.

Mål, som i närmast föregående två stycken avses, skall i den mån nu ej
annorlunda sagts, behandlas enligt äldre lag.

Avstyckningsärende, som vid lagens ikraftträdande är hos magistrat eller
Konungens befallningshavande anhängigt men ännu icke upptagits till behandling,
skall för handläggning och avgörande överlämnas till vederbörande ägodelningsrätt
eller ägodelningsdomare eller överlantmätare. Har sådant ärende
å nämnda tid hos magistrat eller Konungens befallningshavande handlagts
men ännu icke avgjorts, skall det av samma myndighet behandlas och avgöras;
och må klagan över magistratens eller Konungens befallningshavandes
beslut i ärendet fullföljas enligt 5 kap. 22 § enligt dess lydelse före denna
lags ikraftträdande.

173

Kungl. Maj:ts proposition Nr 38.

Förslag

till

LAG

om ändrad lydelse av 6 § i förordningen den 16 juni 1875
(nr 42) angående lagfart å fång till fast egendom.

Härigenom förordnas, att 6 § i förordningen den 16 juni 1875 angående
lagfart å fång till fast egendom skall erhålla följande ändrade lydelse:

2 mom. Är lagfart sökt på grund av testamente, dom eller annan handling,
som ej vunnit laga kraft, må ansökningen icke bifallas förr än det visas,
att handlingen blivit ståndande.

3 mom. Har ägare av fastighet därav till annan överlåtit visst till gränserna
bestämt område, och ingår det område ej i tomtindelning, må lagfart
å fånget ej beviljas förrän fastställelse meddelats å lantmäteri- eller mätningsförrättning,
varigenom det överlåtna området lagligen utbrutits, eller, där talan
mot beslutet om fastställelse må föras, detsamma vunnit laga kraft eller blivit
genom slutligt utslag fastställt.

Denna lag träder i kraft den dag, då lagen om delning av jord å lande
träder i kraft. Utan hinder av vad i 3 mom. stadgas skall äldre lag tillämpas,
där överlåtelse av område ägt rum före sagda dag samt området utbrutits
genom jordavsöndring.

Förslag

till

LAG

om ändring i vissa delar av förordningen den 16 juni 1875
(nr 42 s. 12) angående inteckning i fast egendom.

Härigenom förordnas, att 24, 36 och 37 §§ i förordningen den 16 juni
1875 angående inteckning i fast egendom skola erhålla följande ändrade
lydelse:

174

Kungl. Maj:ts proposition Nr 38.
24 §.

1 mom. Har i enlighet med gällande bestämmelser om expropriation eller
om ändring eller utrivning av vattenverk eller enligt vattenlagen fast egendom
blivit avträdd samt ersättningen å behörig ort nedsatts, eller, där fråga
är om strömfall, för vilket enligt sistnämnda lag ersättningen bestämts att
utgå medelst kraftöverföring, denna i föreskriven ordning påbörjats, skall vad
sålunda avträtts ej vidare häfta för inteckning, som meddelats i egendomen;
skolande därom, sedan till rälten eller domaren inkommit anmälan om förhållandet,
göras anteckning i inteckningsprotokollet såsom i 23 § sägs.

Har egendom blivit avträdd jämlikt lagen om rätt i vissa fall för nyttjanderättshavare
att inlösa under nyttjanderätt upplåtet område, skall, sedan
områdets inlösen fullbordats, vad i föregående stycke stadgats äga tillämpning.

Köpes egendom åter enligt lagen om återköpsrätt till fast egendom, skall
densamma, sedan rättens utslag vunnit laga kraft och löseskilling, där så skall
ske, blivit hos vederbörande myndighet nedsatt, ej vidare häfta för andra inteckningar
än dem, som påvila egendomen med rätt framför återköpsrätten.
Anteckning därom skall, såsom i 23 § sägs, göras i inteckningsprotokollet,
sedan till rätten eller domaren inkommit anmälan, att löseskillingen nedsatts,
eller, där nedsättning ej skall ske, rättens utslag visats hava vunnit laga kraft.

2 mom. Kommer vid fördelning av ersättning enligt vattenlagen för förlorad
vattenkraft eller av ersättning, som enligt nämnda lag eller lagen om
dikning och annan avledning av vatten eller lagen om flottning i allmän
flottled tillkommer jord- eller vattenverksägare för skada eller intrång, eller
av lösen för mark, som jämlikt bestämmelserna i gruvestadgan avträtts till
gruvägare, betalning att utfalla å huvudstolen av inteckning i egendomen,
eller utfaller vid fördelning av medel, som jämlikt föreskrifterna i utsökningslagen
skola fördelas mellan rättsägare i fast egendom ändå att försäljning
av egendomen ej skett, betalning å huvudstolen av intecknad fordran, för
vars gäldande försäljningen skolat ske, eller utfaller vid fördelning av ersättningsbelopp,
på sätt i 14 kap. 15 § i lagen om delning av jord å landet
sägs, betalning å huvudstol av inteckning, för vilken fastighet häftar, vare
inteckningen till motsvarande belopp utan verkan; och varde därom, sedan
fördelningen visats vara godkänd eller hava vunnit laga kraft, anteckning
gjord i inteckningsprotokollet som nyss sagts.

Vad sålunda stadgats skall jämväl tillämpas, där enligt gällande bestämmelser
om expropriation intecknad egendom tages i besittning av den exproprierande
före expropriationens fullbordande eller allenast till en del varder
till honom avträdd eller ock nyttjanderätt eller servitutsrätt till intecknad
egendom upplåtes samt i något av de fall nu sagda äro vid ersättnings fördelning
betalning utfaller å huvudstol av inteckning, så ock där enligt vattenlagen
intecknad egendom varder avträdd, innan ersättningen blivit slutligen
bestämd, eller enligt sagda lag eller gällande bestämmelser om ändring eller

Kungl. Maj:ts proposition Nr 38.

175

utrivning av vattenverk eller om rätt i vissa fall för nyttjanderättshavare att
inlösa under nyttjanderätt upplåtet område allenast en del av intecknad egendom
avträdes och vid fördelning av ersättningen betalning utfaller å intecknings
huvudstol.

36 §.

1 mom. Har egendom, som gemensamt med annan häftar för inteckning,
blivit såld i den ordning utsökningslagen bestämmer, skall egendomen, sedan
auktionen vunnit laga kraft och köpeskillingen erlagts, icke vidare häfta
för större del av intecknade beloppet än köparen enligt 131 § utsökningslagen
kan hava fått avräkna å köpeskillingen eller som enligt 117 § 1 mom.
samma lag skall innestå i egendomen; och varde därom, efter ty i 23 § sägs,
anteckning gjord i inteckningsprotokollet.

Varda av gemensamt intecknade egendomar en eller flera utmätningsvis
sålda, skola de övriga ej vidare häfta för vad av inteckningen kunnat utgå
ur köpeskillingen för de egendomar, som sålts; skolande därom, när det
visas, huru köpeskillingen fördelats och att fördelningen blivit godkänd eller
vunnit laga kraft, göras anteckning i inteckningsprotokollet.

2 mom. Ej heller skola i det fall, att enligt gällande bestämmelser om expropriation
en eller flera av gemensamt intecknade egendomar helt eller delvis
avträdas till den exproprierande eller av honom före expropriationens
fullbordande tagas i besittning eller ock nyttjanderätt eller servitutsrätt till
en eller flera av gemensamt intecknade egendomar upplåtes, eller att enligt
vattenlagen eller gällande bestämmelser om ändring eller utrivning av vattenverk
eller lagen om flottning i allmän flottled en eller flera av gemensamt
intecknade egendomar varda helt eller delvis avträdda eller åtgärd vidtages,
som medför skada eller intrång å en eller flera av gemensamt intecknade
egendomar, eller att egendom, som gemensamt med annan häftar för inteckning,
återköpes enligt lagen om återköpsrätt till fast egendom eller delvis
avträdes enligt lagen om rätt i vissa fall för nyttjanderättshavare att inlösa
under nyttjanderätt upplåtet område, eller att frälseränta, som gemensamt
med annan fast egendom häftar för inteckning, varder inlöst för statsverkets
räkning eller avlöst, eller att vid fördelning av ersättningsbelopp, på sätt
i 14 kap. 15 § i lagen om delning av jord å landet sägs, betalning utfaller
å huvudstol av inteckning, för vilken fastighet gemensamt med annan
fast egendom häftar, de övriga egendomarna häfta för intecknat belopp, varför
betalning utfallit vid ersättnings fördelning; skolande jämväl därom göras
anteckning i inteckningsprotokollet enligt vad i 1 mom. andra stycket sägs.

37 §.

1 mom. Vad i 32—36 §§ är stadgat skall äga motsvarande tillämpning,
där flera samfällt, en var till viss lott, äro ägare av intecknad egendom.

2 mom. Har egendom, sedan inteckning däri beviljades, blivit delad, skall,

176

Kungl. Maj:ts proposition Nr 38.

såvitt ej nedan i denna paragraf annorlunda stadgas, i fråga om de särskilda
delarnas ansvarighet för intecknade beloppet tillämpas vad om flera egendomar
ovan är sagt.

3 mom. Skedde delningen genom jordavsöndring, svare stamfastigheten för
hela intecknade beloppet och lägenheten allenast för vad därav icke kan utgå
ur köpeskillingen för stamfastigheten; dock att inteckningshavaren äger att
på en gång söka betalning ur stam fastigheten och lägenheten. Äro från stamfastigheten
flera lägenheter avsöndrade, gånge lägenhet, varå lagfart senare
är sökt, i betalning före den, varå lagfart sökts tidigare; har å samma dag
lagfart sökts å flera lägenheter, eller är fråga om lägenheter, varå lagfart ej
blivit sökt, gånge den, som senare överlåtits, förr i betalning; äro lägen
heterna överlåtna samma dag, vare ansvarigheten dem emellan fördelad efter
de grunder, som i 32 § äro stadgade.

Skall på begäran av någon, som äger lika eller bättre rätt än inteckningshavaren,
någon av egendomarna utmätningsvis säljas, äge inteckningshavaren,
efter ty i 35 § sägs, äska försäljning jämväl av lägenhet, som för inteckningen
ansvarar först efter den egendom, vars särskilda försäljning blivit
begärd.

4 mom. Inteckning, som avses i 3 mom., må, såvitt den besvärar lägenheten,
dödas, ändå att lägenhetens ägare icke visas hava samtyckt till åtgärden.

För dödande, varom nu är sagt, må inteckningshandlingen uppvisas vid
annan underrätt än den, varunder lägenheten lyder. Den rätt läte, då sådant
sker, i sitt inteckningsprotokoll göra anteckning om ansökningen samt korteligen
angiva vad inteckningshandlingen innehåller med dag och årtal, då den
utgavs, av vilken rätt inteckningen är beviljad, när och under vilken paragraf
i protokollet det skedde, och när inteckningen förnyades, nedsattes eller
annorledes förändrades, om det skett; teckne ock bevis å handlingen om uppvisandet
och ändamålet därmed. Sedan må protokollet i ärendet ingivas till
rätten i den ort, där lägenheten ligger; och vare det så gild, som hade inteckningshandlingen
dit ingivits.

5 mom. Vad enligt 3 och 4 mom. gäller om avsöndrad lägenhet skall ock
gälla om område, som avstyckats till särskild fastighet enligt 19 kap. av lagen
om delning av jord å landet eller 5 kap. av lagen om fastighetsbildning i
stad, dock icke där stamfastigheten och det avstyckade området ännu äro i
samme ägares hand.

6 mom. Huru i vissa fall avsöndrat eller avstyckat område, som förut tillhört
ryttare-, soldat- eller båtsmanstorp, må befrias från ansvarighet för inteckningar
i stamfastigheten, därom är särskilt stadgat.

Denna lag träder i kraft den dag, då lagen om delning av jord å landet

träder i kraft.

177

Kungl. Maj:ts proposition Nr 38.

Förslag

till

LAG

om ändrad lydelse av 6 § i lagen den 18 oktober 1907
(nr 83) angående ryttare-, soldat- och båtsmanstorps
befriande i vissa fall från ansvar för inteckningar
i stamfastigheten.

Härigenom förordnas, att 6 § i lagen den 18 oktober 1907 angående ryttare-
soldat- och båtsmanstorps befriande i vissa fall från ansvar för inteckningar
i stamfastigheten skall erhålla följande ändrade lydelse:

Denna lag träder i kraft den dag, då lagen om delning av jord å landet
träder i kraft.

Förslag

till

LAG

om ändrad lydelse av 5 § i lagen den 10 juli 1899 (nr 58
om ersättning av allmänna medel i vissa fall för skada,
som förorsakats av ämbets- eller tjänsteman.

Härigenom förordnas, att 5 § i lagen den 10 juli 1899 om ersättning av
allmänna medel i vissa fall för skada, som förorsakats av ämbets- eller
tjänsteman, skall erhålla följande ändrade lydelse:

Vad förut i denna lag är stadgat skall äga tillämpning jämväl där ämbetseller
tjänsteman, varom i 1 § sägs, tillgriper och förskingrar

vad han fått om händer enligt lagen om införsel i avlöning, pension eller
livränta,

Bihang till riksdagms protokoll 1926. 1 samt. 31 käft. (Nr 38.)

178

Kungl. Maj:ts proposition Nr ,38.

gods, penningar eller annat, som vid handräckning enligt lagen om avbetalningsköp
av honom tagits om händer,

ersättningsbelopp, som enligt 14 kap. 16 § i lagen om delning av jord å
landet blivit hos honom nedsatt,

vad han fått om händer enligt särskilda stadganden om utmätning för kommunalutskylder,
allmänna avgifter med mera,

influtna bötesandelar, vilka ej tillkomma kronan, eller
vad för fullföljd av talan blivit nedsatt och å tjänstens vägnar av honom
tagits om händer;

så ock där landsfiskal tillgriper och förskingrar andra medel, som av honom
å tjänstens vägnar till redovisning emottagits.

I fall, som i denna paragraf sagda äro, skall dock ersättning av allmänna
medel ej utgå för vad ledamot i magistrat eller stadsfogde tillgriper och förskingrar
av stadens medel.

Denna lag träder i kraft den dag, då lagen om delning av jord å landet
träder i kraft.

Förslag

till

LAG

om ändrad lydelse av 7 § i lagen den 30 september 1904
(nr 48) om samäganderätt.

Härigenom förordnas, att 7 § i lagen den 30 september 1904 om samäganderätt
skall erhålla följande ändrade lydelse:

Är samfälld fastighet sådan, att tillämpning av föreskrifterna om laga skifte
kan ifrågakomma, och har delägare i fastigheten gjort ansökan om fastighetens
försäljning; vill annan delägare att gemenskapen skall upplösas genom
laga skifte, give det tillkänna innan ansökningen varder av första domstol
avgjord. Upplyses att laga skifte blivit i laga ordning sökt, läte rätten frågan
om försäljning vila till dess sig visat, huruvida på den ansökan laga skifte
kommer till stånd; är ej ansökan om laga skifte gjord, give rätten nödig tid
därtill. Kommer någon i högre rätt och visar att laga skifte blivit sökt, må
fastigheten ändock gå till försäljning, evad skiftet kommer till stånd eller
icke. _

Denna lag träder i kraft den dag, då lagen om delning av jord å landet

träder i kraft.

179

Kung!. Maj:ts proposition Nr 38.

Förslag

till

LAG

om ändrad lydelse av 16 och 34 §§ i lagen den 5 juli 1907
(nr 48) om enskilda vägar på landet.

Härigenom förordnas, att 16 och 34 §§ i lagen den 5 juli 1907 om enskilda
vägar på landet skola erhålla följande ändrade lydelse:

16 §.

I fråga om förrättningen lände i tillämpliga delar till efterrättelse, vad i
lagen om delning av jord å landet är stadgat om kallelse till samt kungörelse
och underrättelse om laga skifte så ock om jäv mot förrättningsmän,
om uppskov och om protokoll vid förrättning; och skall vad enligt lagen om
delning av jord å landet i anförda avseenden gäller om lantmätare beträffande
förrättning, varom i denna lag stadgas, lämpas till förrättningsmän.

År lantmätare förrättningsmän, må därav ej föranledas vidsträcktare tilllämpning
av lagen om delning av jord å landet än nu är sagt.

34 §.

Om byggande och underhåll av väg i anledning av laga skifte så ock om
inmutares och gruvägares rätt till väg är särskilt stadgat.

Denna lag träder i kraft den dag, då lagen om delning av jord å landet
träder i kraft.

Förslag

till

LAG

om säkerhet för utbekommande av vissa ersättningar i
anledning av laga skifte.

Härigenom förordnas som följer:

Har vid laga skifte blivit bestämt, att utflyttnings-, ståndskogs-, odlingseller
hävdeersättning eller ersättning för minskad avkastning eller annan ersättning
enligt föreskrift i lagen om delning av jord å landet skall gäldas av

180

Kungl. Maj:ts proposition Nr 38.

ägare av jord, som i skiftet ingått, då äge den, som har sådan fordran, där
den ej stått inne längre än ett år efter förfallodagen, att ur jorden, ändå
att den kommit i annans hand, njuta betalning med enahanda förmånsrätt,
som enligt 17 kap. 6 § handelsbalken tillkommer enskild ränteägare för avgäld
av fast egendom.

Denna lag träder i kraft den dag, då lagen om delning av jord å landet
träder i kraft, då ock lagen den 1 maj 1885 (nr 16 s. 5) angående säkerhet
för utbekommande av utflyttningsbidrag med mera i anledning av laga
skifte skall upphöra att gälla.

Förslag

till

LAG

om sammanläggning i vissa fall av fastigheter å landet.

Härigenom förordnas som följer:

1 §•

Fastigheter å landet, som äro i en ägares hand, må efter ty här nedan
sägs sammanläggas till en fastighet,

1. om en var av fastigheterna utgör by, enstaka hemman eller lägenhet,
som har sitt område genom rågång skilt från andra ägor;

2. om fastigheterna utgöra skilda jordeboksenheter och gemensamt ingå i
ett skifteslag, vilket icke delats genom lantmäteriförrättning, som fastställts
eller eljest är lagligen gällande;

3. om fastigheterna utgöras av genom sådan lantmäteriförrättning, som under
2 sägs, utbrutna ägolotter, samt tillika ingå i samma skifteslag av beskaffenhet,
som under 1 avses.

Vidare må med fastigheter, som här ovan omförmälas, sammanläggas genom
avsöndring för alltid eller genom avstyckning bildade fastigheter ävensom
fastigheter av sistberörda slag sammanläggas med varandra, allt under förutsättning
att fastigheterna äro belägna inom samma skifteslag av sådan beskaffenhet,
som under 1 sägs.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 38.

181

2 §•

Vad i 1 § sägs om fastighet, som bildats genom avsöndring eller avstyckning,
gälle ock om område, som utbrutits för servitut samt icke i överensstämmelse
med föreskriften i 1 kap. 22 § fjärde stycket av lagen om delning
av jord å landet tillagts den fastighet, till vars förmån servitutet gällt,
såsom del av fastigheten, och om mark, som enligt äldre bestämmelser om
avledning av vatten utbrutits från fastighet på grund därav att ägaren avsagt
sig den båtnad, som genom dylikt företag beretts fastigheten, eller som enligt
lag om rätt i vissa fall för nyttjanderättshavare att inlösa under nyttjanderätt
upplåtet område avskilts från fastighet. Lag samma vare beträffande område,
som avskilts från fastighet i enlighet med bestämmelserna om expropriation
eller äldre bestämmelser om ändring eller utrivning av vattenverk
eller enligt vattenlagen, dock att, där återlösningsrätt äger rum, sådant område
må sammanläggas allenast med den fastighet, från vilken det blivit
avskilt.

3 §■

4 §.

Område, som ingår i tomtindelning, må ej ingå i sammanläggning enligt
denna lag.

5 §•

Sammanläggning enligt bestämmelserna i denna lag vare icke tillåten, om
fastigheterna icke innehavas med samma rätt eller om de höra till skilda län
eller kommuner.

6 §■

Fastigheter, vilkas områden icke förut tillhopa bildat sådant skifteslag, som
i lagen om delning av jord å landet 1 kap. 2 § under 1 eller 2 sägs, må
icke sammanläggas, så framt ej det sammanlagda ägoväldet i fråga om ägor -

182

Kungl. Maj:ts proposition Nr 38.

nas sammansättning samt skiftenas antal och form kommer att uppfylla de
fordringar, som enligt sagda lag därutinnan gälla i avseende å ägolott, vilken
utlägges vid laga skifte.

Sökes sammanläggning i sammanhang med laga skifte, må ansökningen
bifallas, allenast där de till sammanläggning avsedda fastigheterna prövas
kunna utläggas såsom ägolott, vilken överensstämmer med vad i 1 kap. 9 §
första stycket samt i 13 kap. stadgas.

7 §■

Ansökning om sammanläggning göres hos ägodelningsdomaren i den domsaga,
där fastigheterna äro belägna. Vid ansökningen foge sökanden utdrag
av jordeboken samt äganderätts- och gravationsbevis rörande de fastigheter,
varom fråga är, ävensom utdrag av jordregistret rörande däri upptagen fastighet.
Vad angår fastighetsdel, som för sammanläggningen skall avstyckas från
annan fastighet, skola utdrag och bevis, varom ovan sagts, avse den fastighet,
varifrån avstyckningen skall ske.

Där ej de fastigheter, ansökningen avser, äro av beskaffenhet, som i 1 §
under 2 sägs, eller ock förut tillhopa bildat ett skifteslag, skall sökanden
jämväl ingiva av lantmätare upprättad karta och beskrivning över fastigheterna
i den mån desamma utgöras av bestämda områden å marken. Kartan
skall jämte fastigheternas gränser upptaga vad som finnes nödigt för att
tydligt utmärka skillnaderna mellan sådana i fastigheterna ingående ägoslag,
som redovisas i jordregistret, samt byggnader, vägar, vattendrag och dylikt.
Beskrivning, varom ovan sägs, skall för en var av fastigheterna innefatta
uppgift om dess ägovidd och dennas fördelning i särskilda ägoslag samt utredning,
i vad mån till varje särskild fastighet hör andel i område, som vid
lantmäteriförrättning undantagits för gemensamt ändamål eller eljest är samfällt,
eller i särskilda rättigheter och förmåner.

I fall, varom i 10 § sägs, skola karta och beskrivning, som här ovan omförmälas,
alltid ingivas.

8 §■

Ansökning om sammanläggning av avsöndrad lägenhet med annan fastighet,
som icke själv utgöres av sådan lägenhet, må ej bifallas, där avgäld från
lägenheten skall utgå till fastighet, som icke ingår i sammanläggningen. 9

9 §•

Kungl. Maj:ts proposition Nr 38.

183

avgäld jämväl å de övriga fastigheterna, då må sammanläggning icke äga
rum, så framt icke den, som på grund av inteckning eller jämlikt 11 kap.

2 § jordabalken i annan av fastigheterna äger säkerhet för fordran eller
annan rättighet, medgivit sammanläggningen.

10 §.

Är fastighet, som ifrågasättes skola ingå i sammanläggningen, sådan att
lagen angående uppsikt å vissa jordbruk i Norrland, Dalarne och Värmland
därå äger tillämpning, må ansökningen om sammanläggning ej bifallas, i händelse
anledning prövas vara för handen att antaga, att sammanläggningen
medför minskning i de självständiga jordbrukens antal.

Innan ärendet prövas, må ägodelningsdomaren eller ägodelningsrätten, där
så finnes lämpligt, höra nämnd eller myndighet, som kan äga kännedom om
förhållandena, såsom jordbrukskommission eller hushållningssällskaps förvaltningsutskott
eller kommunalnämnd eller kronobetjäningen i orten.

11 §•

I sammanläggningsärende skall överlantmätarens yttrande alltid inhämtas.
I fall, varom i 6 § andra stycket sägs, skall tillika infordras yttrande från
vederbörande förrättningslantmätare.

Finnes den utredning, som det efter vad ovan sagts åligger sökanden att
förebringa, i ett eller annat hänseende ofullständig, förelägge ägodelningsdomaren
sökanden lämpligt rådrum att inkomma med den ytterligare utredning,
som anses erforderlig, vid äventyr, om det försummas, att ärendet ändå företages
till avgörande.

12 §.

Möter för bifall till ansökningen ej hinder i något av de hänseenden, varom
ovan förmälts, skall ägodelningsdomaren, i händelse han icke jämväl är
domare i vederbörande domsaga, med överlämnande av handlingarna i ärendet
inhämta yttrande av sistnämnde domare, huruvida med hänsyn till de i
13 och 14 • §§ stadgade villkor för sammanläggning hinder för den sökta
sammanläggningen föreligger.

Där efter det domaren i orten avgivit yttrande i ärendet men innan underrättelse
på sätt i 19 § sägs meddelats honom om ärendets utgång förändring
inträffar i något av de förhållanden, varom domaren haft att yttra sig, skall
han så fort ske kan om den inträffade förändringen underrätta ägodelningsdomaren.

13 §■

'' Finnes i lagfartsprotokollet antecknat, att klander blivit instämt å fång till
fastighet, eller finnes eljest rätten till fastighet tvistig, eller är fastighet utmätt
eller beslut meddelat om dess försäljning i den ordning, som om utmätt
fast egendom är stadgad, då må fastigheten ej sammanläggas med annan
fastighet.

184

Kungl. Maj:ts proposition Nr 38.

14 §.

Ej må fastigheter sammanläggas, med mindre sökanden å dem erhållit lagfart;
dock att, där någon av fastigheterna förvärvats genom fång, varmed på
grund av äldre lag ägaren ej varit skyldig lagfara, lagfart å den fastighet ej
är erforderlig, där sökandens åtkomst annorledes styrkes. Ej heller må sammanläggning
ske, utan så är att icke mera än en av fastigheterna är besvärad
av beviljad eller sökt inteckning eller ock, där flera av fastigheterna äro
sålunda besvärade, icke någon av dem häftar för andra inteckningar än sådana,
som äro i samma inbördes ordning gällande jämväl i en var av de
andra, dock vare den omständigheten, att i en av fastigheterna tillika finnes
inteckning med sämre rätt, ej hinder för sammanläggningen, så framt innehavare
av sådan inteckning medgivit sammanläggningen; skolande vad nu sagts
om inteckning tillämpas jämväl beträffande fordran eller annan rättighet, som
avses i 11 kap. 2 § jordabalken.

Är fråga om sammanläggning med fastighet av ägovidd, som är avsedd att
för sammanläggningen avstyckas från annan fastighet, skall, såvitt angår
den ägovidd, vad ovan sägs om lagfart gälla beträffande den fastighet, varifrån
avstyckningen skall ske, eller, där ägovidden överlåtits för sammanläggning
med sökanden tillhörig fastighet, i stället för beviljad lagfart fordras
att sökanden om lagfart å den ägovidd gjort ansökan, vilken förklarats vilande
i avbidan på sammanläggningsfrågans avgörande. Besväras sådan ägovidd
av inteckning, vare det ej i något fall hinder för sammanläggning, där
inteckningshavaren för inteckningens dödande i vad angår sagda ägovidd avlämnat
inteckningshandlingen till domstolen eller domaren i orten eller ock
till landsfogde eller landsfiskal.

Kan ägovidd, som överlåtits i ändamål att avstyckas för sammanläggning
med förvärvaren tillhörig fastighet, jämlikt 11 kap. 2 § jordabalken i ägarens
av stamfastigheten hand häfta för fordran eller rättighet, må sammanläggning
icke äga rum.

Är fastighet föremål för återköpsrätt, må den fastighet eller del därav icke
i något fall med annan fastighet sammanläggas, med mindre återköpsrättens
innehavare lämnat medgivande till sammanläggningen.

15 §.

Sedan överlantmätarens yttrande inkommit samt ärendet i övrigt kommit i
sådant skick, att det lagligen kan bliva föremål för prövning, företage ägodelningsdomaren
ärendet till vidare handläggning. Finner ägodelningsdomaren
laga hinder mot bifall till ansökningen icke möta, meddele han förordnande
om sammanläggningen.

Har sökanden icke fullgjort föreläggande, varom i denna lag sägs, eller
finnes eljest hinder möta för bifall till ansökningen, hänskjute ägodelningsdomaren
ärendet till ägodelningsrättens prövning.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 38.

185

Angående meddelat förordnande om sammanläggning skall bevis tecknas å
karta och beskrivning, som må hava företetts i ärendet.

Ägodelningsdomaren åligger att föra protokoll över av honom handlagda
ärenden angående sammanläggning.

16 §.

Varder ansökning om sammanläggning av fastigheter bifallen, och är i en
eller flera av dem beviljad inteckning, som icke gäller i den eller de andra,
skall inteckningen därefter gälla i hela den sålunda bildade fastigheten. Varder
efter sammanläggningen, men på grund av tidigare rätt till fastighet,
varmed annan fastighet sammanlagts, ansökan om inteckning gjord eller fullföljd,
skall den inteckning, där ansökningen bifalles, fastställas att gälla i hela
den nybildade fastigheten.

17 §.

Bifalles ansökning om sammanläggning av fastigheter enligt bestämmelserna
i denna lag, och häftar någon av dem för tionde, ränta eller annan
sådan avgäld eller eljest för allmänna utskylder och besvär eller för lån,
som av allmänna medel lämnats för beredande av odlingsföretag, eller för
förskott av dylika medel för avlösning av frälseränta eller eljest för belopp,
varför säkerhet åtnjutes på annan grund än inteckning, svare hela den nybildade
fastigheten för vad sålunda ålegat fastighet, som ingått i sammanläggningen.

18 §.

19 §.

Om utgången av sammanläggningsärende lämne ägodelningsdomaren ofördröjligen
vederbörande överlantmätare skriftlig underrättelse.

Är ägodelningsdomaren icke själv domare i domsagan skall han, så snart
ansökning om sammanläggning inkommit, därom lämna sistnämnde domare
meddelande; underrätte ock ofördröjligen, sedan ärendet avgjorts, domaren
om beslutet däri.

20 §.

Om ansökning, som i denna lag sägs, så ock om beslutet däröver, skall
anteckning göras i lagfartsprotokollet och lagfartsboken.

186

Kungl. Maj:ts proposition Nr 38.

21 §.

Talan mot ägodelningsdomarens eller ägodelningsrättens beslut i ärende
angående sammanläggning fullföljes på sätt i 21 kap. av lagen om delning
av jord å landet stadgas; skolande vad därstädes sägs om talan mot ägodelningsrättens
beslut äga motsvarande tillämpning i fråga om beslut om sammanläggning,
som jämlikt denna lag meddelas av ägodelningsdomaren.

Denna lag skall träda i kraft den dag, då lagen om delning av jord å landet
träder i kraft.

Förslag

till

LAG

om ändrad lydelse av 11 kap. 2 § jordabalken.

Härigenom förordnas, att 11 kap. 2 § jordabalken skall erhålla följande
ändrade lydelse:

Vad nu är stadgat gälle ej, där någon i stad eller ort på landet, varest
finnes tomtindelning såsom i stad, sålt viss till gränserna bestämd del av
tomt att med annat område till en tomt sammanläggas, eller där å landet
ägare av fastighet till annan överlåtit del därav med viss till gränserna bestämd
ägovidd för att sammanläggas med annan fastighet, och ej heller där
frälseränta säljes.

Denna lag träder i kraft den dag, då lagen om delning av jord å landet
träder i kraft.

187

Eungl. Maj:ts proposition Nr 38.

Förslag

till

LAG

Härigenom förordnas som följer:

Vad om insändande till hovrätt av underrätts dombok är i lag stadgat
skall ock gälla om ägodelningsrätts protokoll, så ock om protokoll i mål
eller ärende, som handlagts av ägodelningsdomare eller annan ordförande i
ägodelningsrätt eller, jämlikt 21 kap. 41 § tredje stycket i lagen om delning
av jord å landet, av överlantmätare.

Denna lag träder i kraft den dag,, då lagen om delning av jord å landet
träder i kraft.

Förslag

till

LAG

om ändrad lydelse av 2 § U:o) i lagen den 26 maj 1909
(nr 38 s. 3) om Kungl. Maj:ts regeringsrätt.

Härigenom förordnas, att 2 § ll:o) i lagen den 26 maj 1909 om Kungl.
Maj:ts regeringsrätt skall erhålla följande ändrade lydelse:

ll:o) mål om avgäld från avsöndrad lägenhet, om fördelning av mantal
eller utskylder mellan stamfastighet och avsöndrad lägenhet;

mål om tomtmätning;

mål, huruvida fastighet är av beskaffenhet att den må förvärvas av bolag
eller förening;

mål om undantag från tillämpningen av de med avseende å arrende av viss
jord å landet inom Norrland och Dalarne gällande särskilda bestämmelser;

mål om naturminnesmärkens fredande.

188

Kungl. Maj:ts proposition Nr 38.

Denna lag träder i kraft den dag, då lagen om delning av jord å landet
träder i kraft. Där i mål om avsöndring från fastighet under enskild äganderätt
eller stadgad åborätt eller om avstyckning av område, som ej ingår i
tomtindelning, eller om tillstånd till ägostyckning talan jämlikt äldre lag fullföljes
hos Konungen i statsdepartement, skall utan hinder av nya lagens
ikraftträdande det tillkomma regeringsrätten att upptaga och avgöra besvären.

Eungl. Maj:ts proposition Nr 38.

189

P. M.

ang. inom justitiedepartementet utarbetade författningsförslag, avseende
ny lagstiftning om delning av jord å landet m. m.

De föreliggande förslagen, vilka utgöra resultatet av inom departementet
verkställd överarbetning av de av den s. k. jordstyckningskommissionen med
betänkande den 16 oktober 1920 avlämnade lagförslag, äro:

1) lag om delning av jord å landet: