Kungl. Maj:ts proposition Nr 30.

19

Nr 30.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag av skogsförsäljningsmedel
från utskogen Knappåsen till restaurering
av Ekshärads församlings kyrkobyggnad; given
Stockholms slott den 31 december 1925.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollen över ecklesiastikärenden
för den 26 september och den 31 december 1925 samt av kyrkomötets
underdåniga skrivelse den 4 november 1925, nr 42, i anledning av
Kungl. Maj:ts skrivelse angående anslag av skogsförsäljningsmedel från utskogen
Knappåsen till restaurering av Ekshärads församlings kyrka, vill
Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen att för dess del lämna det medgivande,
som omförmäles i föredragande departementschefens hemställan.

GUSTAF.

Olof Olsson.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 26
september 1925.

Närvarande:

Statsministern Sandler, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Olsson, Nothin, Svensson, Hansson, Schlyter, Larsson, Wigforss,
Möller, Levinson.

Departementschefen, statsrådet Olsson anhåller att få inför Kungl. Maj:t
anmäla ett ärende angående anslag av vissa skogsförsäljningsmedel till restaurering
av Ekshärads församlings kyrka samt anför härom följande:

Genom kungl. brev den 20 december 1872 förordnades, att den till kyrkoherdebostället
Grinnemo i Ekshärads församling hörande utskogen Knappåsen
skulle ställas under skogsstatens vård och förvaltning, dock att, innan årsavverkningen
från denna skog försåldes, därav borde utgå, efter av sak -

Anslag av
skogsförsäljningsmedel

från utskogen
Knapp&sen
till restaurering
av
Eksb ärads
församlings
kyrka.

20

Kungl. Maj:ts proposition Nr SO.

kunnig person uppgjort förslag, dels det timmer och virke, som erfordrades
till kyrka eller prästgård, dels nödiga skogseffekter till förebyggande därav
att boställets inägor genom Klarälvens utskärningar förminskades eller
skadades.

Beträffande ifrågavarande utskog anföres i den år 1922 från trycket utgivna
redogörelsen för de ecklesiastika boställena i Värmlands län huvudsakligen
följande:

Enligt en av kyrkoherden Benediktus Aurenius till prästverket år 1696
lämnad uppgift brukades under kyrkoherdebostället en skogstrakt, kallad
Knappåsen, jämte en därtill gränsande skogstrakt Enarbolsskogen, vilka
skulle hava skänkts »af gudälskande menniskior». I en annan av kyrkoherden
till prästverket, troligen senare, lämnad, i obestyrkt avskrift befintlig
uppgift sades, att Knappåsen eller, såsom den ock kallades, Kyrkeskogen
ingalunda syntes vara skänkt vare sig till kyrkan eller bostället utan med
rätta tillhöra bostället, »effter som de nästomliggiande hemman in till Prästegården
hafva ock sine skogz ägor tijt intill».

På begäran av nämnda kyrkoherde intygade häradsnämnden vid ting den
26—30 mars 1696, att Knappåsen eller Kyrkeskogen alltid och av urminnes
tider varit hävdad under bostället. Däremot saknade nämnden vetskap om
huruvida skogen tillhörde detta eller kyrkan.

Sedan å Knappåsen i senare hälften av 1600-talet anlagts ett torp, infördes
i 1694 års jordebok under rubrik »tillöekning eib nyss uptagne lägenheeter»
ett torp av krono natur, »Knappåsen, Mattes Vapn», med anteckning
att det vore upptaget på Ekshärads prästgårds ägor, och redovisades
Knappåsen därefter i jordeböckerna till år 1825 såsom oskattlagt torp under
bostället.

På grund av kungl. brevet den 20 december 1872 har avkastningen av
skogen, sedan virke undantagits till byggande av kyrka och prästgård m. m.,
ingått till prästerskapets löneregleringsfond, numera kyrkofonden, varjämte
utskogen, sedan den ställts under skogsstatens omedelbara vård och förvaltning,
i gällande jordebok införts bland kronoegendomar under allmän disposition,
jordlägenheter, såsom Knappåsen nr 1, eu skog.

Med förmälan, att Knappåsen av enskilda donerats antingen till kyrkan
eller prästbostället i Ekshärads församling, som tidigare omfattat hela Älvdals
härad, samt i allt fall redan i slutet av 1600-talet sedan urminnes tider
varit hävdad av kyrkoherdarna i Ekshärad, instämde församlingarna och
kyrkoherdarna i samtliga pastorat i Älvdals härad samt kapellpredikanterna
i Nyskoga och Norra Finnskoga, Kungl. Maj:t och kronan samt statskontoret
i dess egenskap av förvaltare av prästerskapets löneregleringsfond och andra
skogsmedelsfonder till Älvdals nedre tingslags häradsrätt med yrkande enligt
vissa närmare angivna alternativ om bättre rätt till ifrågavarande skog.

Genom dom den 29 december 1914 förklarade häradsrätten, att det icke
tillförlitligen styrkts, att Knappåsen blivit av enskilda donerad till Ekshärads
församling och dess kyrka eller till samtliga församlingar i Älvdals härad
och deras kyrkor, och att annat förhållande, som för Ekshärads församling
eller samtliga församlingarna kunde medföra bättre rätt till skogen än för
Kungl. Maj:t och kronan, icke visats. På grund därav kunde häradsrätten
icke bifalla i målet gjort yrkande, att Ekshärads församling eller samtliga
församlingarna måtte tillerkännas'' bättre rätt än Kungl. Maj:t och kronan
till skogstrakten. Enär ej heller i övrigt ådagalagts något förhållande, på

21

Kung1. May.ts proposition Nr 30

grand varav Kungl. Maj:t och kronan ej skulle ägt att, på sätt som skett,
förfoga över skogstrakten i fråga, ogillades gjort yrkande om skyldighet för
statskontoret att redovisa och utgiva medel, som från Knappåsen influtit till
prästerskapets löneregleringsfond och andra fonder under statskontorets förvaltning.
Genom dom den 23 juni 1916 fastställde Svea hovrätt häradsrättens
domslut, såvitt därigenom samtliga i målet framställda yrkanden
lämnats utan bifall. Denna dom fastställdes av Kungl. Maj:t genom dom
den 25 maj 1918.

Hos Kungl. Maj:t har nu Ekshärads församling anhållit, att för restaurering
av Ekshärads kyrka erforderliga medel måtte tilldelas församlingen
av de från skogen Knappåsen influtna, av statskontoret såsom kyrkofonden
tillhöriga nu förvaltade skogsförsäljningsmedel. Församlingen har därvid
anfört:

Församlingens kyrka befunne sig för närvarande i ett bristfälligt skick
med golvdrag, kyla vintertid, nedrökta väggar och över huvud taget föga
inbjudande såväl yttre som inre. Vintertid vore det till och med hälsovådligt
att i kyrkan övervara en gudstjänst.

Av arkitekten B. Almquist hade uppgjorts ett ansökningen bilagt förslagtill
restaurering av kyrkan för eu beräknad kostnad av 106,000 kronor.

Denna kostnad skulle församlingen på långa tider ej mäkta bära, och den
kunde icke genom uttaxering uppbringas. Skolväsendet krävde nu, då vidlyftiga
skolhusbyggen förestode, avsevärda summor. Sålunda beräknades
härför 209,835 kronor för tiden 1925—1935. Vidare förestode om- och nybyggnad
av socknens ålderdomshem och sinnessjukstuga, vilket torde draga
en kostnad av minst 60,000 kronor. Dessutom hade socknen betungats av
rätt omfattande vägbyggnader. För att få läkare boende inom socknen
hade densamma nödgats av egna medel inköpa läkarbostad. Även hade
bostäder byggts för barnmorskor, och slutligen hade ekonomihus uppförts
vid församlingens båda löneboställen.

I följd av sålunda verkligen föreliggande förhållanden kunde för kyrkans
behövliga restaurering icke genom uttaxering under många tiotal år framåt
påräknas ett så stort belopp, som för ändamålet erfordrades. Och ehuru
uttaxering ej ägt rum vare sig för de drygaste utgifterna för skolhusbyggnaderna
eller för ålderdomshem och sinnessjukanstalt, läge dock uttaxeringen
per bevillningskrona redan synnerligen högt.

Ekshärads kyrka, som vore uppförd under åren 1686—1688, hade enligt
sakkunnigas omdöme en säregen, vacker stil. Dess torn, visserligen tillkommet
senare, vore enastående vackert. Frågan om restaurering av denna
kyrka vore därför både med hänsyn till församlingens historia och med
tanke på kyrkans säregenhet i byggnadsstil icke blott en församlingens
angelägenhet, även om den läge främst i församlingens intresse, utan ägde
jämväl ett visst allmänt intresse, såvitt det gällde att bevara ett gammalt
ärevördigt, stilrent tempel från förfall.

En ansökningen bifogad, av en tjänsteman inom domänstyrelsen verkställd
utredning utvisade, att under åren 1882—1924 från skogen Knappåsen till
prästerskapets löneregleringsfond, numera kyrkofonden, influtit skogsförsäljningsmedel
till ett belopp av 427,882 kronor 59 öre. Därav belöpte på åren
1918—1924 tillhopa 166,999 kronor 49 öre eller i medeltal för år 23,857
kronor 7 öre. Av dessa medel hade icke något anslag utgått för kvrkligt

22

Kungl. Maj:ts proposition Nr 30.

ändamål inom Ekshärads församling. Under tiden 1892—1924 hade från
Knappåsen endast en gång uttagits virke för reparation av församlingens
kyrka och då till eu kvantitet av 472,85 kubikmeter.

Av ansökningen bilagda kostnadsförslag framgår, att kyrkans restaurering
beräknats kräva en kostnad av 48,100 kronor samt att härtill komme beräknad
kostnad för om- och nybyggnad av orgel 24,200 kronor, tornur 2,700
kronor samt kyrkans elektrifiering och förseende med värmeanläggning

31,000 kronor. Sammanlagda beräknade kostnaden för den ifrågasatta
restaureringen uppginge alltså till 106,000 kronor.

Ett ansökningen bilagt intyg av Ekshärads kommunalnämnds ordförande
utvisar, att uttaxeringen per bevillningskrona inom Ekshärads socken under
åren 1913—1923 varierat mellan lägst 5 kronor (år 1913) och högst 9 kronor
(åren 1922—1923). Av sistnämnda belopp kommer för år 1923 5 kronor
på den borgerliga kommunen och 4 kronor på kyrka och skola.

I ett ansökningen likaledes bifogat yttrande har riksantikvarien anfört:

Ekshärads kyrka, som till största delen är uppförd på 1680-talet och utgör
ett intressant prov på värmländsk träbyggnadskonst, har en exteriör av sällsynt
skönhet och imponerande verkan. Vad interiören beträffar har densamma
visserligen lidit av i senare tider företagna olämpliga åtgärder. Dock
kommer densamma, sedan de begångna misstagen vid nu föreslagen restaurering
blivit rättade, att förete ett kyrkorum av monumental skönhet. Bland
kyrkans inventarier finnas flera av stort kulturhistoriskt värde, såsom medeltida
altarskåp, altaruppställning från år 1697 in. in., vilka dock samtliga
äro i behov av åtgärder för att försättas i ett fullt värdigt skick. Riksantikvarien
får med anledning härav på det livligaste tillstyrka, att en av
församlingen påtänkt restaurering av kyrkan möjliggöres.

I ärendet hava härefter yttranden avgivits av vederbörande kontraktsprost,
jägmästare och över jägmästare samt den 20 maj 1925 av domkapitlet i
Karlstad och länsstyrelsen därstädes, den 4 juni 1925 av riksantikvarien,
den 26 juni 1925 av byggnadsstyrelsen, den 11 augusti 1925 av domänstyrelsen
och den 25 augusti 1925 av kammarkollegiet.

DoniJcapitlet och länsstyrelsen hava tillstyrkt ansökningen.

I sitt sistberörda yttrande har rilcsantikvarien tillstyrkt bifall till ansökningen
samt tillika förklarat sig icke hava något att erinra mot det föreliggande
förslaget till kyrkans restaurering, under förutsättning att målningsarbetet
utfördes av person, som därtill kunde godkännas av byggnadsstyrelsen,
samt behandlingen av äldre inventarier av därtill av riksantikvarien godkänd
konservator.

Byggnadsstyrelsen har förklarat sig icke hava något att erinra mot restaureringsförslaget
under av riksantikvarien angivna förutsättningar, varjämte
styrelsen förutsatte, att församlingen före restaureringsarbetenas igångsättande
författningsenligt insände förslaget till byggnadsstyrelsen för fastställelse.
Beträffande de till ärendet hörande beräkningarna av kostnaderna för förslagets
genomförande framhölle byggnadsstyrelsen endast, att i nämnda beräkningar
icke upptagits någon post för oförutsedda utgifter och kontroll

23

Kung!. Maj:ts proposition Nr 30.

men att den härför uppkommande kostnaden torde komma att kunna täckas
av den väl högt tilltagna posten för värmeanläggning och elektriska ledningar
m. m.

Domänstyrelsen har anfört:

Utskogen Knappåsen omfattar enligt för tiden den 1 maj 1913—30 april
1933 fastställd skogshushållningsplan en totalareal av 1,842,01 hektar, varav
1,540,13 hektar produktiv skogsmark, 235,37 hektar impedimenter och 66,51
hektar inägor. Arliga virkesavkastningen uppgår enligt samma* plan till
4,200 kubikmeter.

Med hänsyn till de avsevärda belopp, som tillförts kyrkofonden av skogsförsäljningsmedel
från Knappåsens utskog, har domänstyrelsen intet att erinra
däremot att bidrag ur kyrkofonden tillerkännes Ekshärads församling
för ifrågavarande byggnadsändamål med belopp, som Kungl. Maj:t kan
pröva skäligt bestämma.

Kammarkollegiet har anfört följande:

Gällande lönereglering för prästerskapet i Ekshärads församlings pastorat
har fastställts genom nådig resolution den 13 april 1883 och upphör alltså
att tillämpas först den 1 maj 1933.

I domstolsväg har visserligen församlingens anspråk å bättre rätt än Kungl.

Maj:t och kronan till utskogen Knappåsen ogillats. Då emellertid anledning
torde saknas att antaga, det skogen härrör från anslag av kronan, men däremot
skäl förebragts för den uppfattningen att skogen blivit av enskilda
donerad, lärer § 28 i 1894 års skogsordning vara tillämplig. Då härtill
kommer, att starka billighetsskäl förebragts för bifall till den föreliggande
framställningen samt att den ifrågasatta, jämväl ur allmän synpunkt synnerligen
önskvärda kyrkorestaureringen icke synes kunna åvägabringas på annat
sätt än nu föreslagna, finner sig kollegium kunna tillstyrka, det täcktes
Kungl. Maj:t medgiva ett anslag till församlingen för ifrågavarande ändamål
av 106,000 kronor att utgå av från utskogen Knappåsen inflytande skogsförsäljningsmedel.

Vid ärendets behandling i kammarkollegiet var generaldirektören H. Nehrman
av avvikande mening och anförde:

Av den i tryck år 1922 utgivna utredningen rörande de ecklesiastika bo''
ställena i Värmlands län framgår enligt min mening, att den under kyrkoherdebostället
hörande utskogen Knappåsen icke kan anses vara av sådan
natur som avses i § 28 av 1894 års skogsordning. I följd härav skulle enligt
min uppfattning för tillmötesgående av församlingens ansökning fordras
medverkan av riksdag och kyrkomöte. Vid sådant förhållande och då jag
lika med pluraliteten finner synnerligen önskvärt och billigt, att det sökta
anslaget till ifrågavarande ändamål kommer församlingen till godo, anser jag
kollegiet hava bort hemställa om avlåtande av skrivelse till kyrkomötet och
proposition till riksdagen i nämnda syfte.

Församlingens intresse för den ifrågasatta kyrkorestaureringen finner jag Departeerkännansvärt.
Med hänsyn till vad riksantikvarien i ärendet anfört anser ment®chefen.
jag dessutom restaureringen i viss mån vara av allmänt intresse. På grund
härav och då församlingen synes sakna möjlighet att själv bestrida de högst

24

Kungl. Ma;j:ts proposition Nr 30.

betydande kostnader, restaureringen beräknas draga, anser jag mig kunna
förorda, att anslag för ändamålet beredes församlingen av från utskogen
Knappåsen inflytande skogsförsäljningsmedel. Däremot kan jag icke tillstyrka,
att skogsförsäljningsmedel, som redan disponerats genom medlens överlämnande
till kyrkofonden, tagas i anspråk för ändamålet. Jag tillåter mig i
detta sammanhang erinra, hurusom Kungl. Maj:t genom beslut den 26 oktober
1923 tilldelat Norra Ny och Nyskoga församlingar inom Älvdals härad, vilka
förut tillhört Ekshärads församling, betydande anslag för enahanda ändamål
ur den genom skogsförsäljningsmedel från utskogen Ruskåsen i Norra Ny
socken bildade så kallade Ruskåsens fond.

Då med hänsyn till Kungl. Maj:ts ovanberörda dom torde få antagas, att
utskogen Knappåsen icke är av den natur, som avses i § 28 i 1894 års
skogsordning, ansluter jag mig till den av generaldirektören Nehrman inom
kammarkollegiet uttalade uppfattningen, att kyrkomötets och riksdagens mening
i ämnet bör inhämtas.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t nu täcktes inhämta kyrkomötets
yttrande, huruvida kyrkomötet för sin del medgiver,

att av inflytande eller redan influtna men icke disponerade
skogsförsäljningsmedel från den till kyrkoherdebostället
Grinnemo i Ekshärads församling hörande utskogen
Knappåsen må under de villkor, Kungl. Maj:t kan finna skäl
föreskriva, utgå ett anslag av högst 106,000 kronor för
restaurering av församlingens kyrka.

Till denna departementschefens av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan behagar Hans Maj:t Konungen
lämna bifall ävensom förordna, att skrivelse i ämnet av den
lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar, skall avlåtas till
kyrkomötet.

Ur protokollet:
E. Meurling.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 30.

25

Bilaga.

Kungl. Maj:ts skrivelse till kyrlcomötet angående anslag av skogsförsäljningsmedel
från utskogen Knappåsen till restaurering
av Kkshärads församlings kyrka: given Stockholms
slott den 26 september 1925.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed inhämta kyrkomötets
yttrande, huruvida kyrkomötet för sin del lämnar det medgivande, som omförmäles
i föredragande departementschefens hemställan.

De till ärendet hörande handlingarna skola tillhandahållas kyrkomötet.

GUSTAF.

Olof Olsson.

Kyrkomötets underdåniga skrivelse i anledning av Kungl. May.ts
skrivelse angående anslag av skogsförsäljningsmedel från
utskogen Knappåsen till restaurering av Ekshärads församlings
kyrka.

(Kyrkolagsutskottets betänkande nr 36.)

TILL KONUNGEN.

I skrivelse den 26 september 1925, nr 13, har Eders Kungl. Maj:t, under
åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
för samma dag, förklarat sig vilja inhämta kyrkomötets yttrande, huruvida
kyrkomötet för sin del medgåve, att av inflytande eller redan influtna men
icke disponerade skogsförsäljningsmedel från den till kyrkoherdebostället
Grinnemo i Ekshärads församling hörande utskogen Knappåsen må under
de villkor, Kungl. Maj:t kan finna skäl föreskriva, utgå ett anslag av högst

106,000 kronor för restaurering av församlingens kyrka.

Med anledning härav får kyrkomötet i underdånighet anmäla, att kyrkomötet
för sin del medgivit, att av inflytande eller redan influtna men icke
disponerade skogsförsäljningsmedel från den till kyrkoherdebostället Grinnemo
i Ekshärads församling hörande utskogen Knappåsen må under de villkor,
Eders Kungl. Maj:t kan finna skäl föreskriva, utgå ett anslag av högst

106,000 kronor för restaurering av församlingens kyrkobyggnad.

Stockholm den 4 november 1925.

Underdånigst

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 1 sand. 24 höft. (Nr 29—30.)

3

26

Kungl. Maj:ts proposition Nr 30.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 31
december 1925.

Närvarande:

Statsministern Sandler, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Olsson, Nothin, Svensson, Hansson, Linders, Schlyter, Larsson,
Wigforss, Möller, Levinson.

Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Olsson anmäler härefter
kyrkomötets underdåniga skrivelse den 4 november 1925, nr 42, i anledning
av Kungl. Maj:ts skrivelse angående anslag av skogsförsäljningsmedel från
utskogen Knappåsen till restaurering av Ekshärads församlings kyrka samt
hemställer, att genom proposition måtte inhämtas riksdagens yttrande, huruvida
riksdagen för sin del medgiver,

att av inflytande eller redan influtna men icke disponerade
skogsförsäljningsmedel från den till kyrkoherdebostället
Grinnemo i Ekshärads församling hörande utskogen
Knappåsen må under de villkor, Kungl. Maj:t kan finna
skäl föreskriva, utgå ett anslag av högst 106,000 kronor för
restaurering av församlingens kyrkobyggnad.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan
behagar Hans Maj:t Konungen bifalla och förordnar, att
till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse, bilaga
vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Enär Sahlin.

Stockholm 1926, Ivar Haiggströms Boktryckeri A. B.

*54834