Kungl. Maj:ts proposition Nr 227.
1
Nr 227.
Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till förordning
angående fortsatt tillämpning av förordningen den 8 juni 1923
(nr 155) angående omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker,
m. m.; given Stockholms slott den 14 mai 1926.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
dels antaga härvid fogade förslag till förordning angående fortsatt tilllämpning
av förordningen den 8 juni 1923 (nr 155) angående omsättningsoch
utskänkningsskatt å spritdrycker,
dels ock bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen därjämte hemställt.
GUSTAF.
Ernst W ig for ss.
Bihang till riksdagens protokoll 1926.
1 samt.
19i höft. (Nr 227.)
1
2
Kungl. Maj:ts proposition Nr 227.
Förslag
till
förordning angående fortsatt tillämpning av förordningen den 8 juni 1923
(nr 155) angående omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker. 1
Härigenom förordnas, att förordningen den 8 juni 1923 angående omsättnings-
och utskänkningsskatt å spritdrycker med däri genom förordningen
den 20 juni 1924 (nr 228) gjorda ändringar skall äga fortsatt tilllämpning
intill utgången av juni månad år 1927, dock att 2 § i förordningen
skall från och med den 1 juli 1926 i nedan angiven del hava
följande ändrade lydelse:
2 §.
Omsättningsskatten upptages vid detaljhandelsbolagens inköp av spritdrycker
och utgår med 50 procent av det belopp, som, skatten oberäknad,
betingas vid inköp av dryckerna i buteljerat skick.
Detaljhandelsbolagen — — — omsättningsskatten.
1 Jfr 1925 : 1G4.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 227.
3
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj.t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 14 mai 1926.
Närvarande:
Statsministern Sandler, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Olsson, Nothin, Svensson, Hansson, Linders, Schlyter, Larsson,
Wigforss, Möller, Levinson.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anför:
Från och med den 1 juli 1920 har för omsättning och utskänkning av
spritdrycker upptagits en särskild skatt, omsättnings- och utskänkningsskatt
å spritdrycker. Omsättningsskatten har utgått i förhållande till dryckernas
värde, varemot utskänkningsskatten utgjorts med visst belopp för liter. En
sammanfattning av de tid efter annan för omsättnings- och utskänkningsskatten
gällande skattesatserna utvisar följande:
Författning S. F. S. |
Skattesatser |
Giltighetstid för skatte-satserna |
|
Omsättnings- skatt |
Utskänknings- skatt |
||
1920: 330 .......................................... |
25% |
2 kr. |
V» 1920—% 1921 |
1921: 325.......................................... |
50% |
4 kr. |
V» 1921 — *% 1922 |
1922: 249 .......................................... |
65% |
4 kr. |
Vt 1922—30/e 1923 |
1923: 155; 1924: 228; 1925: 164 ........ |
1 50% |
20—2—4 kr. |
‘/t 1923-% 1926 |
Omsättnings- och utskänkningsskatten å spritdrycker har för vederbörande
budgetperioder beräknats till och influtit med följande belopp:
Budgetperiod |
Beräknat kronor |
Influtit kronor |
1920 ............................................................... |
20,000,000 |
17,349,748.41 |
1921 ............................................................... |
47,000,000 |
46,335,932.88 |
1922 ............................................................ |
67,000,000 |
55,995,722.62 |
1923 Vi-80/e...................................................... |
35,000,000 |
27,460,003.16 |
1923—1924 ..................................................... |
43,700,000 |
39,533,489 98 |
1924—1925 .......................................''............ |
38,000,000 |
38,000,476.6 9 |
1925—1926 ...................................................... |
38,000,000 |
• |
1 Omsättningsskatten för renat egentligt brännvin med högst 40 procent alkoholhalt samt
för sprit utgår efter det pris, drycken skulle betingat vid inköp å fat. — 2 Renat egentligt
brännvin av högst 40 procent alkoholhalt är fritt från utskänkningsskatt; för annat egentligt
brännvin utgör utskänkningsskatten 2 kronor för liter och för övriga spritdr3Tcker 4 kronor
för liter.
Omsättningsoch
utskänkningsskatt
£
spritdrycker.
4 Kungl. Maj:ts proposition Nr 227.
För innevarande budgetår beräknas skatten komma att inflyta med i det
allra närmaste 38 miljoner kronor.
Gällande bestämmelser angående omsättnings- och utskänkningsskatt å
spritdrycker innefattas i förordningen den 8 juni 1923 (nr 155) med däri
genom förordningen den 20 juni 1924 (nr 228) gjorda ändringar. Jämlikt
förordningen den 6 juni 1925 (nr 164) äga dessa bestämmelser giltighet till
och med den 30 juni 1926.
Enligt nämnda bestämmelser upptages omsättningsskatt för spritdrycker
vid detaljhandelsbolagens inköp av dylika drycker och utgår med 50 procent
av det belopp, som dryckerna, skatten oberäknad, betinga i inköp; dock
att skatten för renat egentligt brännvin med högst 40 procent alkoholhalt
samt för sprit skall, då drycken i buteljerat skick inköpes hos partihandelsbolag,
utgå efter det pris, drycken skulle liava betingat vid inköp å fat.
För spritdrycker, vilka utskänkas, upptages utskänkningsskatt med 2 kronor
för liter egentligt brännvin och 4 kronor för liter av andra spritdrycker;
utskänkningsskatt utgår dock icke för renat egentligt brännvin av högst 40
procent alkoholhalt.
I det med statsverkspropositionen till innevarande års riksdag framlagda
förslaget till riksstat för budgetåret 1926—1927 har bland inkomsterna uppförts
omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker med ett belopp av
38 miljoner kronor. Sedan det kommit till min kännedom, att aktiebolaget
Vin- och spriteentralen beslutat vidtaga sänkningar av partihandelspriset å
vissa spritdrycker, anmodade jag i skrivelse den 5 maj 1926 kontrollstyrelsen
att skyndsammast till mig inkomma med yttrande i fråga om de ändringar
i gällande förordning angående omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker,
vilka — under förutsättning att omförmälda lägre prissättning
tillämpades under budgetåret 1926—1927 — lämpligen borde äga rum, därest
genom omsättnings- och utskänkningsskatten å spritdrycker skulle under
nämnda budgetår tillföras statsverket ett belopp av omkring 38 miljoner
kronor.
I skrivelse den 6 maj 1926 har kontrollstyrelsen avgivit det begärda
yttrandet och därvid anfört i huvudsak följande:
_ »De av aktiebolaget Vin- och spritcentralen nu beslutade prissänkningarna,
vilka i varje fall torde träda i kraft den 1 juli 1926, avse renat brännvin,
kronbrännvin, kryddat brännvin, sprit samt arrak och punsch.
För att åskådliggöra prissänkningarnas inverkan på omsättnings- och utskänkningsskatten
har inom kontrollstyrelsen verkställts beräkningar på
grundvalen av 1925 års försäljningssiffror. Minskningen i omsättningsskattens
belopp, för helt år räknat, skulle enligt dessa beräkningar bliva i
runt tal 2,122,000 kronor.
Därest genom omsättnings- och utskänkningsskatten skall under budgetåret
1926 1927 tillföras statsverket ett belopp av omkring 38 miljoner
kronor, torde vissa ändringar i bestämmelserna om grunderna för omsättnings-
och utskänkningsskatten få vidtagas.
Den närmast till hands liggande utvägen synes vara att höja omsättningsskattens
procenttal från 50 till 55 %. Enligt gjorda beräkningar på
Kungl. Maj:ts proposition Nr 227. 5
grundvalen av 1925 års försäljningssiffror skulle ett dylikt förhöjt procenttal
medföra, icke allenast att den genom prissänkningarna uppkomna bristen
i omsättningsskatten fullständigt täckes, utan även att sagda skattetitel
skulle lämna en merinkomst av cirka 755,000 kronor. Genom en dylik
åtgärd skulle samtliga pris å spritdrycker, som försäljas utminuteringsvis,
och vissa pris å spritdrycker, som försäljas utskänkningsvis, få ändras.
Oaktat omsättningsskatteprocentens höjning skulle utminuteringsprisen för
samtliga bränn vinssorter nedsättas; för renat brännvin med 10 å 15 öre och
för kryddade brännvinssorter med 30 öre. Utminuteringsprisen för vissa
slag av punsch skulle sänkas, för andra slag åter bibehållas. För de slag av
spritdrycker, vilkas partipriser icke sänkas, skulle utminuteringsprisen få böjas.
Utskänkningsprisen för renat brännvin och kryddade brännvinssorter skulle
sannolikt bibehållas, men utskänkningsprisen för konjak, whisky och likörer
höjas. Eu ändring i omsättningsskattens procenttal från 50 till 55 % skulle
sålunda medföra, att de varor, som icke blivit föremål för ändringar i partihandelspriset,
skulle bliva dyrare för allmänheten.
Såsom en tänkbar utväg för vinnande av täckning för den genom prissänkningarna
uppkommande bristen i omsättningsskattebeloppet bar kontrollstyrelsen
haft under övervägande införande av utskänkningsskatt å 2 kronor
jämväl för renat brännvin, vilket för närvarande är undantaget från dylik
skatt. Med en dylik åtgärd skulle icke allenast den uppkomna bristen
täckas utan även ett överskott erhållas å cirka 420,000 kronor.
I stället för att ändra skattesatserna torde förtjäna att tagas under övervägande
en ändring i gällande bestämmelser om det belopp, för vilket omsättningsskatten
utgår vid inköp av renat brännvin och sprit. För närvarande
utgår omsättningsskatten med 50 % av det belopp, som dryckerna,
skatten oberäknad, betinga i inköp, dock att skatten för renat egentligt brännvin
å 40 % alkoholhalt samt för sprit skall, då drycken i buteljera! skick
inköpes hos partihandelsbolag, utgå efter det pris, drycken skulle hava betingat
vid inköp å fat. Enär samtliga varor utom renat brännvin och sprit
tillhandahållas av aktiebolaget Vin- och spritcentralen endast i buteljera!
skick och buteljpriset ingår i inköpspriset, utgår omsättningsskatten jämväl
å buteljvärdet. För renat brännvin å 40 % åter beräknas omsättningsskatten
efter varans värde exklusive buteljpriset. Föreskrift härom, som
tillämpats från den 1 juli 1923, betingades av att omsättningsskatten för
renat brännvin och sprit tidigare beräknades jämväl på buteljvärdet, när
varan tillhandahölls i buteljera! skick, men endast på varans värde, när
aktiebolaget Vin- och spritcentralen försålde varan på fat. Omsättningsskatten
kom härigenom att uppgå till olika belopp för samma vara, allteftersom
varan försåldes till bolagen på butelj eller på fat, och utnhnuteringspriset
kom på grund härav jämväl att bliva olika. Då det gällde att råda
bot på de nyss angivna olägenheterna, var under övervägande ett förslag,
att bolagen skulle åläggas att inköpa renat brännvin allenast i buteljera!
skick, men detta förslag ansågs föranleda vissa olägenheter, på grund varav
förslaget måste övergivas. Sagda olägenheter bestode väsentligen däri, att
de flesta bolag själva verkställde tappning och både därför avsedd personal;
två tredjedelar av allt renat brännvin försålde sålunda aktiebolaget Vinocli
spritcentralen till bolagen på fat. Under de senaste åren bar emellertid
bolagens inköp av brännvin på fat minskats, och antalet bolag, som själva
utföra tappning, har jämväl minskats. Under år 1925 hava sålunda 9 bolag
övergått till att inköpa renat brännvin och sprit allenast i buteljera! skick.
Antalet bolag, som fortfarande inköpa brännvin på fat är 79, varav de flesta
6
Kungl. Maj:ts proposition Nr 227.
mindre bolag, och fatförsäljningen omfattar numera knappt 50 %" av försäljningen
av renat brännvin från partihandelsbolaget. Utvecklingen tenderar
bestämt i den riktningen, att bolagen övergiva den egna tappningen
av renat brännvin och sprit.
Skulle omsättningsskatten jämväl för renat brännvin och sprit beräknas
efter varans värde i buteljerat skick, komma de bolag, som nu utföra egen
tappning, att bliva hänvisade till att inköpa allt brännvin i buteljerat skick.
De olägenheter, som härigenom uppkomma för sagda bolag, torde numera
icke få tillmätas någon avgörande betydelse. Den lätthet, varmed åtskilliga
bolag, och därav flere större, under de senaste åren avvecklat sin tappningsrörelse,
synes giva vid handen, att några större svårigheter icke skulle uppkomma.
Ur kontrollstyrelsens synpunkt vore en sådan sakernas utveckling
enbart tillfredsställande, enär bolagens egen tappning försvårat kontrollen.
Kontrollstyrelsen har årligen måst avlåta en mångfald skrivelser till systembolagen
för att vinna klarhet i deras tomglastransaktioner. I flera fall
hava dylika frågor ordnats, först sedan kontrollstyrelsen låtit verkställa
särskild inspektion av vederbörande bolag. De bolag, som själva verkställa
tappning, inköpa nämligen tomglas dels från spritcentralen, då glaspriset
ingår i varans värde, dels från glasbruken, dels av den besökande allmänheten
och dels slutligen av skrothandlare. Var och en av dessa försäljare
har sitt eget pris. Att detta förhållande skall vålla trassel, ligger i sakens
natur. Vid en del av de bolag, som själva verkställa tappning, förekomma
högst betydande undermål, vilka i allmänhet förklaras uppkomma av läckage
samt på grund av avdunstning. Detta är givetvis intill en viss grad riktigt,
men de stora skiljaktigheter, som ofta förekomma vid lika stora bolag, giva
vid handen, att en dylik förklaring icke är tillfyllest. Vid de bolag, som
icke verkställa tappning, kan undermål uppkomma endast till följd av kross
eller felexpediering, varför så gott som varje bortkommen liter kan verifieras.
Den egentliga orsaken till att endast hälften av den under föregående
år utminuteringsvis försålda kvantiteten renat egentligt brännvin av
systembolagen inköpts i buteljerat skick torde vara att söka däri, att bolagen
genom inköp av gammalt tomglas lyckats nedpressa tappningskostnaden under
den av spritcentralen debiterade och härigenom erhållit ett eller annat öres
extra förtjänst per liter.
Därest bestämmelserna ifråga om omsättningsskatten ändras så, att sagda
skatt alltid beräknas efter det pris, som varan i buteljerat skick betingar
vid bolagens inköp, skulle minskningen i omsättnings- och utskänkningsskatten
utgöra omkring 328,000 kronor, om man till grund för beräkningen
lägger 1925 års försäljningssiffror.
Av här ovan återgivna utvägar till ändringar i förordningen angående
omsättnings- och utskänkningsskatt vill kontrollstyrelsen förorda den sistnämnda,
även om denna icke lämnar full täckning för den brist i omsättningsskattens
beräknade belopp, som uppkommer vid de av aktiebolaget Vinoch
spritcentralen beslutade prissänkningarna. De minsta rubbningarna i
nu bestående utminuterings- och utskänkningspris skulle med berörda anordning
inträda. Utminuteringspriset å renat egentligt brännvin i buteljerat
skick skulle kunna sänkas från det nuvarande priset 2 kronor 80 öre per
liter till 2 kronor 75 öre per liter.
Den erforderliga ändringen i omsättningsskatteförordningen torde kunna
inskränka sig till 2 § första stycket i förordningen, som skulle erhålla följande
ändrade lydelse:
Kungl. Maj:ts proposition Nr 227.
7
''Omsättningsskatten upptages vid detaljhandelsbolagens inköp av spritdrycker
och utgår med 50 procent av det belopp, som dryckerna, skatten
oberäknad, betinga i inköp i buteljerat skick.’»
Då jag anser, att under budgetåret 1926—1927 för statsregleringen be- DeparUmentshöver
uttagas ett belopp av omkring 38 miljoner kronor i omsättnings- och
utskänkningsskatt å spritdrycker, finner jag mig böra förorda sådana förändringar
av gällande bestämmelser med avseende å nämnda skatt, att detta
belopp kan beräknas komma att inflyta även sedan de av aktiebolaget Yinoch
spritcentralen beslutade prissänkningarna genomförts.
Såsom framgår av kontrollstyrelsens yttrande, anser styrelsen den på grund
av prissänkningarna väntade minskningen i förevarande inkomsttitel böra
motvägas på det sätt, att omsättningsskatten för renat egentligt brännvin
med högst 40 procent alkoholhalt samt för sprit beräknas efter varans pris
vid inköp i buteljerat skick i stället för, såsom nu är fallet, efter varans
pris vid inköp på fat. Därvid har kontrollstyrelsen erinrat om den ändring
i grunderna för beräkningen av omsättningsskatten å nämnda slag av spritdrycker,
som genomfördes från och med den 1 juli 1923 (se prop. nr 232 år
1923). Dessförinnan utgjorde omsättningsskatten för liter renat brännvin
och sprit olika belopp, allteftersom varan inköptes i buteljerat skick eller
på fat, i det att i förra fallet skatten beräknades jämväl å buteljvärdet.
För övriga spritdrycker, vilka av aktiebolaget Vin- och spritcentralen alltid
försäljas i buteljerat skick, gällde och gäller alltjämt, att omsättningsskatten
utgår å totalpriset, sålunda inklusive buteljvärdet. Då man år 1923 införde
föreskriften att omsättningsskatten för renat egentligt brännvin med högst
40 procent alkoholhalt samt för sprit alltid skulle beräknas efter priset för
varan på fat, syftade man i första hand till enhetlig beskattning av en och
samma vara oberoende av försäljningssättet, men därjämte önskade man
ernå ett så lågt pris som möjligt å varan. Förhållandena äro nu i viss
mån förändrade. Den av kontrollstyrelsen föreslagna ändringen skulle
visserligen föranleda, att skatten komme att beräknas å ett pris, vari jämväl
inginge buteljens värde, men ett genomförande av detta förslag i samband
med en förestående prissänkning skulle ändock icke hindra ett nedbringande
av detaljhandelspriset å spritdryckerna i fråga. Förslaget äger,
såsom kontrollstyrelsen närmare utvecklat, vissa förtjänster i kontrollhänseende
och skulle därjämte medföra den bestämda fördelen, att en enhetlig
beräkningsmetod för omsättningsskatten komme till stånd beträffande samtliga
spritdrycker. Jag har fördenskull vid övervägande av olika till buds
stående utvägar för vinnande av det ifrågavarande syftet funnit mig böra
biträda styrelsens förslag. Väl skulle, om man till grund för beräkningen
lägger 1925 års försäljningssiffror, av omsättnings- och utskänkningsskatten
för budgetåret 1926—1927 icke utvinnas fullt 38 miljoner kronor, men jag
anser dock inkomsttiteln kunna, utan åsidosättande av nödig försiktighet, i
runt tal upptagas till nämnda belopp.
8
Kungl. Maj:ts proposition Nr 227.
Beräkning av
vissa inkomsttitlar
för
budgetäret
1926-1927
För genomförande av mitt ifrågavarande förslag kräves ändring av 2 § i
förordningen angående omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker,
vilken ändring torde böra träda i kraft den 1 juli 1926. Förslag till författning
om fortsatt tillämpning för budgetåret 1926 — 1927 av nämnda förordning
innefattande den av mig nu föreslagna ändringen bar upprättats
inom finansdepartementet.
I detta sammanhang har jag ansett mig böra undersöka, huruvida på
grund av några efter framläggande av årets statsverksproposition inträffade
förhållanden ändring kunde anses påkallad i statsverkspropositionens förslag
till inkomstberäkning för budgetåret 1926—1927. Jag har därvid
funnit, att förslag till omräkning bör framställas allenast beträffande
tullmedlen.
Enligt numera verkställda beräkningar skulle tullmedlen, inklusive
mertullen å arrak och rom, för budgetåret 1925—1926 komma att lämna
en behållen inkomst av i det närmaste 128 miljoner kronor. Häri beräknas
tullen å importerat socker ingå med omkring 2 I/4 miljoner kronor. Under
förutsättning av i huvudsak oförändrade tullsatser och därest ingen mera
betydande förändring i importen vore att förvänta, skulle man kunna för
budgetåret 1926—1927 räkna med ungefär samma belopp i tullmedel som
för innevarande budgetår. Hur 1926 års skörd kommer att utfalla är
fortfarande ovisst, och den av skördeutfallet beroende spannmålsimporten
är därför oberäknelig. Däremot är det redan nu visst, att man på grund
av att sockerbetodlingen inom landet blivit för året i det närmaste inställd
får räkna med en betydande stegring av sockerimporten. Hur stor denna
import kan komma att bliva är givetvis vanskligt att säkert bedöma.
Verkställda beräkningar hava emellertid givit vid handen, att man för
sockerimporten under budgetåret 1926—1927 skulle kunna räkna med ett
tullbelopp av 8 å 9 miljoner kronor, d. v. s. omkring 6 miljoner kronor
mera än för innevarande budgetår. Å andra sidan har man till följd av
det föreslagna handelsavtalet med Tyskland att motse sänkta tullsatser
å åtskilliga varor. De i avtalet medgivna tullsänkningarna, vartill förslag
förelagts riksdagen i proposition denna dag, nr 224, beräknas motsvara
ett sammanlagt tullbelopp av omkring 1.3 miljoner kronor. Härjämte
torde någon inverkan på tulluppbörden i sänkande riktning bliva
en följd av riksdagens beslut om utförselbevis för råg och vete. Bortser
man från den sänkning av tullen å kaffe, som av riksdagen kan komma
att beslutas, skulle man på grund av nyssberörda omständigheter för
budgetåret 1926—1927 kunna beräkna en tulluppbörd av omkring 132
miljoner kronor. Vad kaffetullen angår har Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen
föreslagit en sänkning från 50 till 30 öre per kilogram. I
betänkande den 14 maj 1926, nr 43, har emellertid bevillningsutskottet
stannat vid att föreslå en sänkning till 40 öre per kilogram. Godkännes
Kungl. Maj:ts proposition Nr 227.
9
utskottets ifrågavarande förslag, följer därav en minskning i tulluppbörden
av omkring 4 miljoner kronor. Under angivna förutsättning bör inkomsttiteln
tullmedel kunna för budgetåret 1926—1927 upptagas till 128 miljoner
kronor mot i statsverkspropositionen föreslagna 122 miljoner kronor.
Genom den sålunda ifrågasatta ändringen skulle å riksstatsförslagets inkomstsida
uppkomma en ökning i förhållande till statsverkspropositionen av
6 miljoner kronor. Under förutsättning att någon mera betydande ändring
av utgiftssidans totalbelopp icke blir resultatet av riksdagens budgetbehandling
skulle på grund härav en motsvarande sänkning kunna vidtagas beträffande
någon annan av de i statsverkspropositionen beräknade inkomsttitlarna.
I sitt förenämnda betänkande har bevillningsutskottet uttalat sig
till förmån för en längre gående nedsättning av sockerskatten än Kungl.
Maj:t i statsverkspropositionen föreslagit. För sådant ändamål torde emellertid
icke komma att tagas i anspråk hela det belopp av 6 miljoner kronor,
varmed tullmedlen enligt det föregående skulle kunna uppräknas. Vad som
ej åtgår till sänkning av sockerskatten bör efter min mening användas för
nedbringande av det belopp, som för budgetens finansiering föreslagits att
tagas i anspråk från kassafonden. Detta anser jag så mycket mera nödigt,
som efter nu gjorda preliminära beräkningar angående budgetutfallet för
1925—1926 en mindre brist synes vara att motse i statsregleringen för nämnda
budgetår. Något direkt förslag till riksdagen om bestämmande av visst belopp,
som för budgeten skall tagas i anspråk från kassafonden, lärer emellertid
icke kunna i förevarande sammanhang framställas, då beloppet är beroende
av det slutresultat, som kan framgå ur riksdagens budgetbehandling vad
utgiftssidan beträffar.
Föredragande departementschefen uppläser härefter förenämnda förslag
till förordning angående fortsatt tillämpning av förordningen den 8 juni
1923 (nr 155) angående omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker
samt hemställer, att Kungl. Maj:t måtte i proposition föreslå riksdagen att
dels antaga nämnda förslag,
dels ock — under förutsättning att riksdagen bifaller ej mindre bevillningsutskottets
i betänkande den 14 maj 1926, nr 43, framställda förslag angående
tullsatserna för kaffe än även Kungl. Maj:ts proposition denna dag, nr 224,
angående vissa ändringar i den vid förordningen den 9 juni 1911 (nr 80)
med tulltaxa för inkommande varor fogade tulltaxa — med ändring av
Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen framlagda förslag angående upptagande
i riksstaten för budgetåret 1926—1927 av inkomsttiteln tullmedel,
i nämnda riksstat uppföra ifrågavarande inkomsttitel sålunda:
Tullmedel, bevillning ....................................................... kronor 128,000,000.
Bihang till riksdagens protokoll 1926. 1 samt. 19U höft. (Nr 227.)
o
10
Kungl. Maj:ts proposition Nr 227.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen,
att proposition av den lydelse bil. litt. vid detta protokoll
utvisar skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
E. Regnér.
Stockholm, Isaac Marcus’ Boktryckeri-Aktiebolag, 1926.