Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 219.

1

Nr 219.

Kungl. May.ts proposition till riksdagen angående ändring i planen
för tillbyggnadsarbeten vid kungl. biblioteket; given
Stockholms slott den 19 mars 1926.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Olof Olsson.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Kunglig Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å
Stockholms slott den 19 mars 1926.

Närvarande :

Statsministern Sandler, statsråden Olsson, Nothin, Svensson, Hansson,
Linders, Schltter, Larsson, Wigforss, Möller, Levinson.

Departementschefen, statsrådet Olsson yttrar härefter:

I proposition till 1925 års riksdag, nr 104, föreslog Kungl. Maj:t riksdagen
att för uppförande i samband med kungl. bibliotekets nuvarande huvudbyggnad
av två flygelbyggnader i huvudsaklig överensstämmelse med
av arkitekten A. Anderberg i februari 1920 uppgjorda ritningar och enligt
det av byggnadsstyrelsen i dess skrivelse den 6 oktober 1921 angivna s. k.
mindre förslaget bevilja ett belopp av 740,000 kronor samt därav för budgetåret
1925—1926 såsom extra reservationsanslag anvisa 225,000 kronor.

Vid anmälan av detta ärende inför Kungl. Maj:t anförde jag, bland annat,
följande:

I avseende å de i ärendet förebragta ritningarna har jag icke funnit anledning
till erinran. Ritningarna äro emellertid uppgjorda i februari 1920,
och sedan dess hava måhända önskemål framkommit i avseende å tillbygg Bihang

till riksdagens protokoll 1926. 1 samt. 187 käft. (Nr 219.) 1

Ang. ändring
i planen
för tillbyggnadsarbeten

vid kungl.
biblioteket.

2

Kung!-. Maj:ts proposition Nr 219.

nadernas disposition, till vilka hänsyn från början icke tagits. Jag anser
därför att möjlighet bör beredas biblioteksledningen att inom ramen för det
föreliggande förslaget tillgodose eventuella ändrade behov, varvid jag dock
förutsätter såsom självfallet, att den svenska avdelningen och tidningsavdelningen
bliva de, till vilka genom detta förslag hänsyn i första rummet
tages.

Nämnda Kungl. Maj:ts förslag blev av riksdagen bifallet (riksdagens skrivelse
nr 139).

Genom beslut den 8 maj 1925 fastställde Kungl. Maj:t de i ärendet framlagda
ritningarna för uppförande av två flygelbyggnader vid kungl. biblioteket
att lända till efterrättelse vid arbetets utförande, med rätt för byggnadsstyrelsen
att därunder vidtaga sådana smärre ändringar i det uppgjorda
förslaget, som kunde befinnas lämpliga och ej ökade den beräknade kostnaden.
Samtidigt ställdes det av riksdagen för budgetåret 1925—1926 anvisade
beloppet, 225,000 kronor, till förfogande av byggnadsstyrelsen att
efter samråd med riksbibliotekarien användas för därmed avsett ändamål.

I den till 1926 års riksdag avlämnade statsverkspropositionen (bilagan åttonde
huvudtiteln, punkten 8) har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att av
det utav 1925 års riksdag beviljade beloppet av 740,000 kronor till uppförande
i samband med kungl. bibliotekets nuvarande huvudbyggnad av två
flygelbyggnader för budgetåret 1926—1927 anvisa såsom extra reservationsanslag
ett belopp av 365,000 kronor.

Nu har riksbibliotekarien gjort framställning om ändring av planen för
den avsedda tillbyggnaden av kungl. biblioteket, i anledning av vilken
framställning ett förnyat underställande av frågan under riksdagens prövning
synes vara nödvändigt.

I skrivelse den 18 mars 1926 anför nämligen riksbibliotekarien huvudsakligen
följande:

Då under huvudritningarnas uppgörande och under utförandet av
vissa förundersökningar det visade sig, att väsentliga förbättringar i den
ursprungliga planen kunde vinnas, har jag ansett det vara min skyldighet
att påvisa det nya sakläget och framlägga detsamma för Kungi. Maj:t.
Detta så mycket mer som de ändringar i den ursprungliga planen, som
påfordras, icke kunna betecknas som smärre ändringar och dessutom komma
att medföra ökade kostnader.

I sakens nuvarande läge, då endast det s. k. mindre förslaget kommer
till utförande, är det för kungl. biblioteket viktigast att inom de planerade
tillbyggnaderna för samlingarna erhålla största möjliga utrymme och att
vidare få detta utrymme att räcka för så lång framtid som möjligt. Det har
nu visat sig, att genom en del förbättringar i den ursprungliga planen utrymmet
för vissa samlingar kan fyrdubblas, för andra fördubblas och att det
så vunna utrymmet, som på vissa håll var beräknat att räcka högst 15 år,
med nu föreslagna förändringar torde vara tillräckligt för minst 50 år framåt.

Det är i synnerhet två förändringar i det gamla förslaget, varigenom dessa
förbättringar stå att vinna. I och för undersökning av grunden företogos
hösten 1925 borrningsarbeten, av vilka det framgick, att den fasta botten låg

3

Kungl. Maj:ts proposition Nr 219.

betydligt djupare än man förmodat. Denna undersökning gav vid handen, att
om man något minskade källarnas höjd, det skulle vara möjligt att bereda
plats för två tidningskällare över varandra i stället för såsom först planerats
endast en källare. Då det i och för grundpelarna i alla händelser är nödvändigt
att gå ned till fast botten, är ju en stor del av det i och för anordningen
med dubbla källare nödvändiga arbetet härigenom redan utfört. På
grund av de dubbla källarna och genom tätare inställning av tidningshvllor
är det möjligt att vinna nära fyra gånger så stort utrymme än som från
början var beräknat: i stället för 144 längdmeter hyllor erhållas 556 längdmeter.
Enligt mitt förmenande hade det varit klandervärt att icke framlägga
detta ändringsförslag, som medför så betydande fördelar för en av
bibliotekets viktigaste men också på grund av dess trångboddhet svårhanterligaste
samlingar, den stora svenska tidningssamlingen.

Den andra större förändringen står i samband med anläggandet av trapphus
i de båda planerade flyglarna. Såväl från byggnadsstyrelsens som kungl.
bibliotekets sida framhölls vid huvudritningarnas uppgörande önskvärdheten
av att dessa så litet som möjligt inkräktade på det övriga utrymmet. Arkitekten
fann då, att ett bättre tillgodogörande av utrymmet kunde ernås
genom att förlägga de föreslagna trapporna i den gamla byggnaden, i vilkens
båda ändar för närvarande icke utnyttjat utrymme förefinnes, som
upptages av skrubbar, trappor, igenmurade hisstrummor m. in. Genom att
vidare i de nybyggda bokmagasinen placera hyllorna tätare intill varandra
vinnes dubbla antalet hyllmeter mot det ursprungligen beräknade: från
4,980 längdmeter ökas hyllängden till 9,938 meter. Om man betänker, att
kungl. bibliotekets hela bok- och handskriftsbestånd för närvarande kan beräknas
till omkring 17,000 längdmeter, är det ju lätt att inse, vad ett nvtillkommet
utrymme om nära 10,000 meter skall betyda för bibliotekets tillväxt.
Men icke nog härmed, i bottenvåningen vinnes även plats för en ny
läsesal om 50 platser, som skall apteras särskilt till bruk för de besökande,
som önska studera bibliotekets tidningar och tidskrifter, och eu ny forskarsal.
Den nuvarande läsesalen rymmer 75 platser; i ett särskilt forskarrum
ha platser kunnat beredas för 12 personer. »Slutligen kan ökat utrymme utöver
förut beräknat beredas åt de stora planschsamlingarna i den nva entresolvåningen
med 900 längdmeter.

På grundvalen av dessa förbättringar uppgjorde arkitekt Anderberg ett
nytt kostnadsförslag, som med 130,000 kronor översteg det ursprungliga.
Det hade säkerligen varit riktigast, att redan då för Kungl. Maj:t anmäla
förhållandet, men dels omräknades arkitekten Anderbergs förslag i bvggnadsstyrelsens
byggnadsbyrå, dels hoppades man där att trots den avsevärda
ökningen kunna hålla kostnaderna inom det beviljade anslaget och önskade
därför avvakta de infordrade entreprenadanbuden. Tiden för dessas avgivande
utlöpte emellertid så sent som den 15 februari 1926. De inkommande
anbuden visade sig icke så litet överstiga de gjorda beräkningarna,
varför underhandlingar med vissa firmor måste igångsättas och en hel del
besparingar försökas i akt och mening att nedbringa kostnaderna. Dessas
ökning beror särskilt på vidlyftigare inredningsarbeten, som bliva följden
av det på ovan skildrat sätt vunna utrymmet. Men härtill kommer ännu
eu post, som förut icke medtagits och som beror på eu nyutkommen förordning
för byggnadsstyrelsen, nämligen att byggnadsbyråns administrationskostnader
också skola täckas av anslaget. Dessa beräknas uppgå till
16,500 kronor.

4

Departe mentschefen.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 219.

Byggnadsbyrån i byggnadsstyrelsen har sedermera såsom framgår av bifogade
skrivelse uppgjort en sammanställning av kostnaderna för tillbyggnadsarbetena
i kungl. biblioteket, vilken slutar på ett totalbelopp av 900,000
kronor, således med 160,000 kronor överstigande det ursprungligen beräknade
anslaget å 740,000 kronor.

Tillika får jag anmäla, att av det för entresolering av visningssalen i kungl.
biblioteket m. fl. ändringsarbeten av 1922 års riksdag beviljade anslaget å
160,000 kronor en besparing av för närvarande i runt tal 24,000 kronor
innestår i byggnadsstyrelsen, varav, sedan vissa utgifter för besiktningsarvoden
m. m. avgått, minst 23,000 kronor kunna för ändamålet disponeras.

Med anledning av vad jag ovan anfört får jag hemställa, att Kungl.
Maj:t ville utverka riksdagens medgivande, att de beslutade tillbyggnaderna
till kungl. biblioteket måtte få utföras i enlighet med de förändrade ritningarna.

I byggnadsstyrelsens, av riksbibliotekarien åberopade skrivelse anför styrelsen,
bland annat, följande.

De av de tilltänkta ändringarna i det fastställda förslaget betingade merkostnaderna
för byggnadsföretaget i dess helhet hava beräknats sålunda:

dubbla källare................................kronor 25,000: —

trappornas förläggning till den äldre byggnaden...... » 20,500: —

läsesalens väggbehandling....................... » 10,000: —

hyllinredningar m. m........................... » 83,000: —

målningsarbeten.............................. » 2,500: —-

bjälklagsarbeten, ändrad typ..................... » 12,000: —

planteringsarbeten och övriga yttre arbeten .......... »_7,000: —

Summa kronor 160,000: —

Härav framgår att utgifterna för nytillkomna byggnadsarbeten utgöra
58,000 kronor och för nytillkomna inredningsarbeten 83,000 kronor samt
att de övriga kostnaderna, 19,000 kronor, avse ändrad bjälklagstyp samt
yttre arbeten.

Byggnadsstyrelsen vill framhålla betydelsen av det väsentliga tillskottet
till bibliotekets magasinsutrymmen, ett tillskott varav biblioteket är i starkt
behov och som ernås för den jämförelsevis ringa merkostnaden av 58,000
kronor. De fördelar, som vinnas genom den nu ifrågasatta ändringen i det
tidigare förslaget, synas byggnadsstyrelsen så påtagliga och betydande, att
styrelsen, i likhet med riksbibliotekarien, anser sig böra på det livligaste
tillstyrka, att de föreslagna åtgärderna komma till utförande.

Det ökade utrymme för boksamlingarna, som skulle vinnas genom de
redan beslutade tillbyggnaderna, har beräknats motsvara behovet under en
tid av omkring 15 år. Riksbibliotekarien beräknar nu, att därest hans
senaste förslag genomföres, utrymmet skulle bliva tillräckligt för minst 50
år framåt. Därtill skulle vinnas ökade utrymmen för allmänheten genom
att plats skulle erhållas för en ny läsesal. De ändringar, som för ändamålet
erfordras i de ursprungliga, av arkitekten Anderberg i februari 1920 utarbetade
och av Kungl. Maj:t i enlighet med riksdagens beslut godkända
ritningarna för tillbyggnadsarbetena, framgå av vid byggnadsstyrelsens be -

Kungl. Maj:ts proposition Nr 219. 5

rörda skrivelse fogade, av Anderberg i november 1925 utarbetade nya ritningar.

Ett utförande av arbetena efter dessa nya ritningar kommer visserligen
att medföra en betydande kostnadsökning. Utöver förut beräknade 740,000
kronor skulle sålunda för ändamålet erfordras ytterligare 160,000 kronor.

Då emellertid av riksbibliotekariens skrivelse framgår, att det skulle innebära
verkliga nackdelar för biblioteket att nu icke godtaga de ifrågasatta
ändringarna i tillbyggnadsplanen, tvekar jag icke att tillstyrka, att riksdagens
medgivande inhämtas för vidtagande av berörda ändringar.

Ehuru ökade medel för ändamålet icke komma att behövas för budgetåret
1926—1927, är dock erforderligt att frågan förelägges den nu församlade
riksdagen för att tillbyggnadsarbetena må kunna taga sin början våren 1926.

Tilläggas må slutligen, att hänsyn till de av riksbibliotekarien omförmälda
besparingarna å förut beviljat anslag till vissa ändringsarbeten inom biblioteksbyggnaden
torde böra tagas vid framläggande av förslag om beredande
av medel till tillbyggnadsarbetena för budgetåret 1927—1928.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Eders
Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen medgiva,

att de beslutade tillbyggnaderna av kungl. bibliotekets
huvudbyggnad må utföras i huvudsaklig enlighet med förenämnda
av arkitekten A. Anderberg i november 1925 uppgjorda
ändrade ritningar.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan
behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten
lämna bifall ävensom förordna, att proposition av den lydelse,
bilaga vid detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Em. G:son Bergman.

Bihang till riksdagens protokoll 1926.

1 sand.

187 käft. (Nr 219.)

9