Kungl. Maj:ts proposition Nr 218.
1
Jir 218.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till bestämmelser
angående arvode och ersättning åt viss kontrollpersonal m. m.;
given Stockholms slott den 19 mars 1926.
Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över tinansärenden
för denna dag vill Kungl. Maj:t föreslå riksdagen att bifalla de
förslag om vilkas framläggande för riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
Ernst Wigforss.
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Kungl.
Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott
den 19 mars 1926.
Närvarande:
Statsministern Sandler, statsråden Olsson, Nothin, Svensson, Hansson,
Linders, Schlyter, Larsson, Wigforss, Möller, Levinson.
Chefen för finansdepartementet statsrådet Wigforss anför:
»Jag anhåller att få anmäla fråga om ändrade bestämmelser om arvode
och ersättning åt personalen vid kontrollen över brännvinstillverkningen.
Gällande föreskrifter i sådant avseende återfinnas dels i förordningen den Gällande hell
oktober 1907 angående tillverkning av brännvin, dels i kungörelsen den tammeiset27
juli 1923 med bestämmelser angående arvode och ersättning åt tjänstemännen
vid kontrollen över maltdrycks- och brännvinstillverkningen, dels
i stadgan den 3 april 1908 för allmänna brännvinsnederlag, dels ock i ordningsstadgan
sistnämnda dag för brännvinsbrännerierna i riket.
Riket skall vara indelat i högst femton distrikt vilka tillika utgöra
distrikt för kontrollen över maltdryckstillverkningen. För kontrollen
över allenast brännvinstillverkningen må inrättas ytterligare högst tre
distrikt. Varje distrikt utgör tjänstgöringsområde för en överkontrollör.
Bihang till riksdagens protokoll 1026. 1 saml. 186 höft. (Kr 218.) 1
2
Kungl. Maj:ts proposition Nr 218.
Fråga om ny
'' förordning angående
tillverkning
och
beskattning av
brännvin.
överkontrollör, som är inkallad till tjänstgöring med befattning såväl vid maltdryckstillverknings-
som vid brännvinstil] verkningskontrollen, erhåller arvode
av 5,000 kronor eller, där han uppbär pension av statsmedel, efter 4,000 kronor,
allt för år räknat; Kungl. Maj:t dock obetaget att i särskilda fall bestämma
lägre arvode. Överkontrollör åtnjuter därjämte under tjänstgöringstiden
dels ersättning för expeditionskostnader efter 600 kronor för år räknat
och dels rese- och traktamentsersättning enligt rese- och traktamentsklassen
II C. överkontrollör, som är inkallad i tjänstgöring med befattning endast
vid brännvinstillverkningskontrollen, erhåller arvode efter 4,000 kronor
eller, där han uppbär pension av statsmedel, efter 6,000 kronor, allt för år
räknat; Kungl. Maj:t obetaget att bestämma lägre arvode. Sådan överkontrollör
åtnjuter därjämte under tjänstgöringstiden ersättning för rese- och
expeditionskostnader med sammanlagt 250 kronor i månaden; Kungl. Maj:t
dock obetaget att i särskilda fall bestämma lägre ersättning samt att, i den
mån sådant finnes vara i de särskilda distrikten erforderligt, höja ersättningen
intill ett belopp av högst 400 kronor i månaden.
Kontrollör vid brännvinstillverkningskontrollen åtnjuter under tjänstgöringstiden
ersättning i förhållande till det antal brännerier som finnes
inom hans tjänstgöringsdistrikt. Finnes inom distriktet endast ett bränneri,
erhåller kontrollör dagarvode’ med 0 kronor. Finnas inom distriktet flera
brännerier, äger kontrollstyrelsen bestämma högre arvode, dock ej mera än
15 kronor för dag. I dagarvode ingår ersättning för resor inom tjänstgöringsdistriktet;
förekommer resa för inträde i tjänstgöring eller vid förflyttning
från ett till annat tjänstgöringsdistrikt, utgår dock ersättning med
15 kronor för varje gång. Sådan gottgörelse för boningsrum och kost, som
omförmäles i 21 § 1 mom. i gällande brännvinstillverkningsförordning,
skall utgå med 2 kronor om dagen.
Vederbörande länsstyrelse bestämmer det arvode, som tillkommer tillsyningsman
vid bränneri där tillverkningsrätt upphört.
Tillsyningsman, förordnad att utöva tillsyn vid allmänt brännvinsnederlag,
erhåller gottgörelse med arvode efter 1,000 kronor för år räknat samt
dessutom 50 öre för varje helt tusental liter brännvin av normalstyrka,
som varit under året å nederlaget upplagt. Sådan tillsyningsmans arvode
må dock icke utgå med högre belopp än 4,500 kronor för år räknat.
I enlighet med min förut denna dag gjorda hemställan har Kungl. Maj:t
beslutat förelägga riksdagen förslag till bland annat ny förordning angående
tillverkning och beskattning av brännvin. Enligt detta förslag skall
uppbörden av brännvinstillverkningsskatten omläggas, och i sammanhang
därmed föreslås överflyttande å kontrollstyrelsen av vissa befogenheter som
nu tillkomma andra myndigheter, överkontrollörer och kontrollörer äro
ämnade att bibehållas till samma antal som enligt gällande ordning. Däremot
komme tillsyningsmännen vid de allmänna brännvinsnederlagen att
ersättas med kontrolltjänstemän vid särskilda av partihandlare med rus
-
Kungl. Maj:ts proposition Nr 218.
3
drycker innehavda nederlag. I särskilda fall torde fortfarande erfordras
tillsyn vid bränneri som e;j är i verksamhet.
I sitt den 19 december 1922 avgivna betänkande med förslag till ny
brännvinstilIverkningsförordning föreslog kontrollstyrelsen ändrade bestämmelser
rörande ersättning till kontrolltjänstemännen vid brännvinstillverkningskontrollen.
Dessa bestämmelser inneburo höjning av arvoden och andra
ersättningsbelopp ävensom ökning av gottgörelsen för boningsrum och kost
enligt 21 § 1 mom. i gällande brännvinstillverkningsförordning.
Kontrollstyrelsen har även i sitt den 20 november 1925 dagtecknade utlåtande
i ämnet till prövning upptagit frågan om ändrade ersättningsbestämmelser;
och styrelsen anför i huvudsak följande:
I samband med revisionen av maltdryckstillverkningsförordningen hade
överkontrollörerna med befattning såväl vid maltdrycks- som brännvinstillverkningskontrollen
erhållit sina avlöningsförmåner förbättrade. Tidigare
hade arvodet för dylik kontrollör utgjort 4,000 kronor eller, där han
uppburit pension av statsmedel, 3,000 kronor för år samt ersättning för
rese- och expeditionskostnader med sammanlagt 250 kronor i månaden, vilken
ersättning kunnat av Kungl. Maj:t sänkas eller i mån av behov höjas
till högst 400 kronor. Kontrollstyrelsens i ärendet avgivna förslag hade
inneburit höjning av arvodet till 6,000 kronor respektive 5,000 kronor, och
såsom skäl därtill hade anförts den utvidgning av överkontrollörernas
skyldigheter, som skulle komma; att inträda genom de vidtagna förändringarna
i lagstiftningen. Kungl. Maj:t hade emellertid stannat vid ett
högsta arvode av 5,000 kronor för år räknat för överkontrollörer, som icke
åtnjöte statspension, och 4,000 kronor för statspensionärer, vilket förslag av
riksdagen bifallits. Ifrågavarande överkontrollörer hade jämväl tillerkänts
ersättning för expeditionskostnader efter 600 kronor för år räknat ävensom
för sina inspektionsresor rese- och traktamentsersättning enligt tredje klassen
i dåvarande resereglemente, vilket motsvarades av placering i rese- och
traktamentsklassen II C enligt det nya resereglemente!. Någon ändring i
arvodesbestämmelserna för överkontrollörer med befattning allenast med
brännerikontrollen både icke vidtagits. Överkontrollörerna av sistnämnda
slag, vilka vore till antalet högst tre, plägade inkallas till tjänstgöring för
kontrollen v id brännerierna i Skåne under själva kampanjen från den 1
oktober till den påföljande 1 maj, d. v. s. under omkring sju månader varje
tillverkningsår. Kontrollstyrelsen ansåge dessa överkontrollörers arbetsuppgifter
i fråga om både ansvar och omfattning fullt motsvara dem, som
åvilade övriga överkontrollörer. Den utgående avlöningen måste, enligt
styrelsens mening, särskilt vid jämförelse med vad de överkontrollörerna
underlydande kontrolltjänstemännen redan åtnjöte, anses otillräcklig, något
som ock kommit till synes i framställningar som vid upprepade tillfällen
gjorts till styrelsen. Hänsyn borde även tagas till att dessa överkontrollörer
allenast bereddes tjänstgöring under en del av året. Den föreslagna
omläggningen av tillverkningsskattens upptagande kornrne i stort sett icke
att medföra någon förändring i arbetsbördan för överkontrollörernas vidkommande.
Däremot torde ökat arbete för dem inträda i samband med tillsynen
å kontrollen över brännvinets försändning samt över brännvinsnederlagen,
där beskattningen skulle äga rum. Då dylik försändning till
ojämförligt största delen komme att ske inom de distrikt, där överkontrol
-
Ko t it rollstyr
el nen.
4
Kungl. Maj:ts proposition Nr 218.
lörerna för enbart brännvinstillverkningen hade sin verksamhet, och en
synnerligen stor del av beskattningsverksamheten bleve förlagd till de i
dessa distrikt belägna brännvinsnederlagen, komme denna ökning att väsentligen
drabba sistberörda överkontrollörer. Kontrollstyrelsen funne därför
skäligt, att överkontrollörerna för kontrollen över allenast brännvinstillverkningen
tillerkändes för år räknat enahanda arvode samt ersättning
för såväl inspektionsresor som expeditionskostnader som de överkontrollörer,
vilka vore inkallade i tjänstgöring med befattning såväl vid maltdryckstillverknings-
som vid brännvinstillverkningskontrollen.
För kontrolltjänsteman vid bränneri som vore i verksamhet hade kontrollstyrelsen
i sitt förslag av år 1922 föreslagit ett dagarvode av 10 kronor
eller det lägre belopp Kungl. Maj:t bestämde, dock att, där kontrolltjänsteman
tjänstgjorde vid två brännerier, dagarvodet skulle utgå med 13 kronor
eller det lägre belopp Kungl. Maj:t bestämde. I jämförelse med de gällande
bestämmelserna innebure detta i ena fallet en höjning från 9 till 10
kronor och i andra fallet en sänkning från 15 till 13 kronor. Att märka
vore dock, att beloppet 13 kronor avsåge arvode för tjänstgöring vid två
brännerier, under det att beloppet 15 kronor utgjorde arvode för tjänstgöring
även vid flera än två brännerier. Förslaget innefattade även den
ändringen, att de angivna beloppen skulle utgöra maximiarvoden, varu t i
Kungl. Maj:t skulle kunna göra nedsättning. Styrelsen ansåge den föreslagna
omläggningen av beskattningen icke föranleda minskning i de
ifrågavarande kontrolltjänstemännens arbetsuppgifter, vadan någon
ändring i vad tidigare föreslagits i fråga om dagarvodenas storlek icke
borde inträda. Ett dagarvode av 10 kronor till kontrolltjänsteman med
tjänstgöring vid ett bränneri funne styrelsen även motiverat med hänsyn
till vad kontrolltjänstemän vid sockerbeskattningen åtnjöte i arvode. Dagarvodet
till kontrollör vid sockerbeskattningen utginge nämligen med 12
kronor och till biträdande kontrollör vid samma beskattning med 10 kronor.
Kontrollstyrelsen ansåge, att kontrolltjänsteman vid bränneri icke borde i
avlöningsavseende vara sämre ställd än sistnämnda kontrolltjänsteman vid
sockerbeskattningen, i jämförelse med vilken han måste anses hava minst
lika omfattande och ansvarsfullt arbete. Anmärkas borde även, att kontrolltjänsteman
i bränneri med hänsyn till av kontrollstyrelsen i förevarande
sammanhang föreslagen höjning i gottgörelsen för kost och logi, som
tillverkare hade att tillhandahålla, i verkligheten komme att få vidkännas
en nedsättning i den kontanta avlöningen, därest icke samtidigt en höjning
av det dittillsvarande dagarvodet vidtoges.
I betänkandet av år 1922 hade kontrollstyrelsen föreslagit, att annan kontrolltjänsteman
än (iverkontrollör skulle, där resa förekomme, erhålla reseoch
traktamentsersättning enligt fjärde klassen i gällande resereglemente
för varje gång han inträdde i tjänstgöring eller från ett till annat bränneri
förflyttades. Då man emellertid alltjämt borde kunna räkna med att till
kontrolltjänstemän i regel kunde antagas personer, boende å ort som icke
vore alltför avlägsen från tjänstgöringsstället, hade kontrollstyrelsen ånyo
övervägt denna fråga och därvid kommit till det resultatet, att någon utvidgning
av rätten till reseersättning icke torde vara erforderlig. Styrelsen
ansåge därför, att gällande bestämmelser beträffande brännerikontrollörs
rätt till ersättning för resa vid inträde i tjänstgöring borde i förevarande
sammanhang komma till användning.
Bestämmelsen angående ersättning till kontrolltjänsteman vid bränneri,
som ej vore i verksamhet men där brännvin funnes upplagt å nederlag,
Kung!. Maj ds proposition Xr 21*.
borde enligt förslaget till ny tillverkningsförordning gälla ersättning till
kontrolltjänsteman vid dylikt bränneri, då brännvin förvarades i brännerimagasinet.
Kontrollstyrelsen hade i 1922 års betänkande föreslagit en ersättning
av 10 kronor för varje förrättning, dock minst 30 kronor i månaden.
I fråga om sådan bestämmelse hade erinringar framställts av åtskilliga
av de överkontrollörer, som till vederbörande länsstyrelser haft att avgiva
yttrande över 1922 års förslag. Anmärkningarna hade företrädesvis
inneburit, att minimiersättningen för månad vore otillräcklig. Förslag
både framkommit, dels att minimiersättningen för månad skulle sättas till
75 kronor, dels att dagarvodet skulle bestämmas till 3 kronor att utgå under
hela tiden befattningen utövades. Därjämte hade ifrågasatts, att vederbörande
skulle äga åtnjuta resekostnads- och traktamentsersättning vid resa
som företoges för förrättnings fullgörande. Styrelsen ville framhålla, att
tjänstgöring av ifrågavarande art kunde beräknas förekomma jämförelsevis
sparsamt. Enligt styrelsens mening torde hinder i regel icke möta att
med den föreslagna ersättningen anställa behövlig kontrolltjänsteman. Da
det emellertid, särskilt i fråga om sulfitbränneri, där i vissa fall betydande
lager av sprit kunde förvaras efter tillverkningens upphörande, kunde tänkas,
att svårigheter i undantagsfall komme att inträda för att med den
ovannämnda avlöningen erhålla kompetent person såsom kontrolltjänsteman,
torde bestämmelsen böra kompletteras med befogenhet för Kungl.
Maj:t att i särskilda fall höja den angivna minsta ersättningen för månad
till ett belopp av högst 75 kronor.
Med beaktande av en av överkontrollören i Värmlands län framställd
erinran ville styrelsen jämväl föreslå, att ifrågavarande bestämmelse finge
kompletteras med ett angivande av att med förrättning skulle förstås
tjänstgöring vid brännerimagasinet under högst sex timmar å eu och
samma dag. Då tillverkaren skulle hava att bestrida lida kostnaden för
denna kontroll, torde en dylik bestämmelse vara behövlig till förhindrande
av att kontroll tjänstemannen otillbörligt utnyttjades.
Då de allmänna brännvinsnederlagen skulle komma att upphöra, vore de
avlöningsbestämmelser som upptagits för där tjänstgörande kontrolltjänstemän
icke längre behövliga. I stället vore stadganden erforderliga
angående den ersättning, som skulle tillkomma kontrolltjänsteman vid
partihandlare med rusdrycker tillhörigt brännvinsnederlag där brännvinstillverkningsskatt
skulle upptagas. Det torde emellertid möta svårigheter
att fixera denna ersättning till ett för alla fall gällande bestämt belopp.
Den utsträckning, i vilken kontrolltjänsteman vid dylikt nederlag kunde
komma att tagas i anspråk, måste bliva mycket växlande. Under vissa tider,
särskilt under kampanjen då försändning av brännvin från lantbruksbrännerierna
till nederlag försigginge i stor omfattning, komme ifrågavarande
kontrolltjänsteman att åtminstone vid vissa brännvinsnederlag kontinuerligt
och med full dagstjiinst tagas i anspråk. Däremot torde perioder
komma att inträda, då han allenast i mindre utsträckning hade att fullgöra
tjänstgöring. Vid vissa nederlag torde tjänstgöringen kunna väntas bliva.
av mindre omfattning under hela året. Det torde därför få förutsättas, att
avlöningen bestämdes särskilt för de olika nederlagen samt att i mån av
behov avlöningen för kontrolltjänsteman vid ett nederlag finge regleras
med hänsyn till tjänstgöringens omfattning under olika delar av året. Da
några säkra erfarenheter icke förefunnes, huru omfattningen av kontrollarbetet
komme att gestalta sig vid de olika nederlagen och under olika delar
av året, kunde något närmare förslag rörande avlöningens bestäm
-
(i
Särskilda
framställningar
av över
kontrollörer.
Kostnads
beräkning.
Kanyl. Maj:ts proposition Nr 218.
mande för de olika fallen icke avgivas. Kontrollstyrelsen hade därför ansett
sig höra hemställa, att bemyndigande lämnades styrelsen att tillsvidare
inom viss angiven gräns bestämma avlöningen till kontrolltjänsteman vid
partihandlare med rusdrycker tillhörigt brännvinsnederlag. Kontrollstyrelsen
hade därvid utgått ifrån att den högsta avlöningen som borde
ifrågakomma icke borde överstiga det gällande maximiarvodet till tillsyningsman
vid allmänt brännvinsnederlag, vilket utgjorde 4,500 kronor. Då
årsavlöning med hänsyn till tjänstgöringens karaktär icke syntes böra
ifrågakomma, ville kontrollstyrelsen föreslå, att det högsta belopp, vartill
kontrollstyrelsen finge bestämma dylik kontrolltjänstemans avlöning,
skulle utgöra ett däremot svarande dagarvode eller 15 kronor.
Beträffande gottgörelse till tillverkare för boningsrum och kost som
denne hade att tillhandahålla kontrolltjänsteman hade kontrollstyrelsen i
sitt betänkande av år 1922 föreslagit, att samma gottgörelse skulle utgå
med eu krona om dagen för tillhandahållet boningsrum och med en krona
50 öre om dagen för kost. I jämförelse med de gällande bestämmelserna
innebure detta dels den ändringen, att sagda gottgörelse i sin helhet höjts
från 2 kronor till 2 kronor 50 öre, dels att uppdelning skett med angivande
av vad som skulle belöpa å boningsrum och ä kost. Den föreslagna höjningen
torde vara befogad, då den utgående gottgörelsen varit gällande sedan tillkomsten
av 1907 års brännvinstillverkningsförordning utan att höjning
vidtagits till följd av den stegring i levnadskostnaderna, som sedan dess
ovedersägligen inträtt. Härom hade ock klagomål försports från tillverkarehåll.
Sveriges bränneriidkareförening hade ifrågasatt, att bestämmelsen
borde givas en mera allmän karaktär och gottgörelsen fastställas
efter vad som för varje fall kunde befinnas skäligt. Kontrollstyrelsen ansåge
det icke vara möjligt att låta en bestämmelse av denna art hållas svävande,
vilket i praktiken med all sannolikhet skulle vålla stora olägenheter.
Enligt styrelsens mening borde gällande föreskrift i ämnet bibehållas med
den ändring, att ersättningsbeloppet höjdes till 2 kronor 50 öre.
I särskilda till Kungl. Maj:t ställda, den 18 december 1925 dagtecknade
skrivelser hava de tre personer, som för närvarande äro förordnade till
överkontrollörer vid brännvinstillverkningen, anhållit, att arvode till dylika
överkontrollörer måtte bestämmas till 450 kronor för månad förutom expensoch
reseersättning enligt de grunder som äro gällande för (ivriga överkontrollörer.
Vid annat bränneri än sulfitbränneri bestrides nu kontrollkostnaden i
regel av staten, som jämväl svarar för gottgörelsen till tillsyningsman vid
allmänt brännvinsnederlag. Innehavare av dylikt brännvinsnederlag är
dock ålagd bidragsskyldighet i form av erläggande av s. k. nederlagsavgift.
Vid sulfitbränneri och vid bränneri, där tillverkningsrätten upphört, bär
tillverkaren att gälda den nödiga kontrollkostnaden.
Enligt det Inhuggande förslaget till ny brännvinstillverkningsförordning
skall staten bestrida kontrollkostnaden med rätt till bidrag av tillverkare
till belopp av 5 kronor för varje dygn av den tid varunder tillverkningsrätten
varit gällande. Tillverkare åligger dock att gälda kostnaden för
tillsyn å brännerimagasin vid bränneri som ej är i verksamhet, varjämte
Kung!. Maj:ts proposition Nr 218. 7
partihandlare med rusdrycker har att ersätta den särskilda kontroll som
för visst fall kan bliva erforderlig. Dessutom skall tillverkaren under vissa
omständigheter — i likhet med vad redan enligt gällande tillverkningsförordning
är fallet — gälda hela den på bränneriet belöpande kontrollkostnaden.
Vad angår verkningarna ur kostnadssynpunkt av de föreslagna bestämmelserna
har kontrollstyrelsen hänvisat till följande sammanställning, avseende
approximativt beräknade utgifter och inkomster å ordinarie förslagsanslaget
till kontroll å tillverkningsavgifter under ett budgetår med tillämpning
av såväl nuvarande som föreslagna bestämmelser.
U tolf ter
Enl. |
Enl. |
|
nuv. |
föresl. |
|
best. |
best. |
|
kr. |
kr. |
|
3 överkontrollörer, arvode ................................................ |
5,250 |
7,000 |
» , ersättning för expeditionskostnader » , reseersättningar ................................ |
J 7,875 |
1,050 5,500 |
Kontrolltjänstemän i brännerierna: arvoden och rese- |
||
ersättningar ........................................................................ Kontrolltjänstemän vid brännerier, som ej äro i verk- |
125,000 |
137,000 |
samhet ................................................................................ |
5,000 |
5.000 |
Tillsyningsmän vid allmänna brännvinsnederlag ........ Kontrolltjänstemän vid partihandlares med rusdrycker |
27,000 |
— |
nederlag ........................................................................... |
— |
20,000 |
Summa |
170,125 |
175,550 |
avrundat |
avrundat |
|
till |
till |
|
171,000 |
176,000 |
|
Inkomster |
||
Nederlagsavgifter för allmänna brännvinsnederlag .... |
00,000 |
— |
där skattefrihet åtnjutes ................................................ |
12,000 |
— |
Bidi’ag till kontrollkostnader vid brännerier ................ Gottgörelse för arvoden till kontrolltjänstemän vid |
— |
67,000 |
brännerier som ej äro i verksamhet ........................ |
5,000 |
5,000 |
Summa |
77,000 |
72,000 |
Nettoutgift |
94,000 |
104,000. |
Enligt denna beräkning skulle kontrollen framdeles draga en med omkring
10,000 kronor ökad kostnad. Såsom framhållits i den proposition med vilken
den nya brännvinstillverkningsförordningen framlagts skulle med den föreslagna
ordningen dock icke följa ökad belastning för statsverket. Med nederlagsinstitutionens
försvinnande inbesparas nämligen de av aktiebolaget Vinfe
spritcentralen utgjorda nederlagsavgifterna, och denna inbesparing har
Departements
chefen.
8 Kungl. Maj:ts proposition Nr 218.
beräknats innebära en indirekt vinst för statsverket å ett mot dessa avgifter
svarande belopp.
Såsom kontrollstyrelsen påvisat föreligger icke anledning att giva de
överkontrollörer som hava överinseende enbart över brännvinstillverkningen
en annan ställning i ekonomiskt avseende än övriga överkontrollörer,
och jag biträder därför förslaget om likartade bestämmelser för överkontrollörerna
i anslutning till de stadganden, som nu äro gällande för överkontrollörerna
vid såväl maltdryckstillverknings- som brännvinstillverkningskontrollen.
Vad angår kontrolltjänstemän vid brännerier som äro i verksamhet
synas vägande skäl icke hava torebragts för en ändring ifråga om
det nu fastställda arvodet å 9 kronor. Emellertid torde en höjning av den
tillverkare tillkommande ersättningen för bostad och kost åt kontrolltjänsteman
från 2 kronor till 2 kronor 50 öre vara fullt berättigad. Då jag
sålunda finner mig böra tillstyrka en sådan höjning, ser jag mig även föranlåten
föreslå en motsvarande ökning av kontrolltjänstemansarvodet, enär
kontrolltjänstemannen eljest i verkligheten skulle få sitt arvode minskat
med samma belopp. I övrigt gillar jag kontrollstyrelsens förslag ifråga om
förmåner åt kontrolltjänstemän vid brännerier som äro i verksamhet. Jämväl
beträffande gottgörelsen åt kontrolltjänstemän vid brännerier som ej äro i
verksamhet ansluter jag mig till det av kontrollstyrelsen framställda förslaget.
Då det synes möta svårighet att närmare reglera den ersättning,
som bör tillkomma kontrolltjänstemännen vid nederlag hos partihandlare
med rusdrycker, torde den av kontrollstyrelsen härutinnan förordade bestämmelsen
erbjuda tillfredsställande lösning av denna ersättningsfråga. Med
de av mig nu föreslagna bestämmelserna torde kontrollen komma att draga
en något ökad kostnad. Denna ökning blir dock relativt obetydlig och
kan måhända väntas bliva i någon mån utjämnad genom förenklingar i
kontrollen på grund av skatteuppbördens omläggning. I detta sammanhang
bör även understrykas, att nederlagsavgifternas bortfallande, såsom
kontrollstyrelsen påpekat, för statsverket innebär en icke oväsentlig besparing.
De erforderliga bestämmelserna i berörda hänseenden synas mig, med stöd
av vad jag här anfört, böra erhålla följande huvudsakliga innehåll.
1. Överkontrollör som är inkallad i tjänstgöring erhåller arvode efter
5,000 kronor för år räknat; Kungl. Maj:t dock obetaget att i särskilda fall
bestämma lägre arvode. Därest överkontrollör uppbär pension av statsmedel,
må arvodet icke i något fall bestämmas till högre belopp än 4,000
kronor för år räknat.
2. Överkontrollör åtnjuter under tjänstgöringstiden ersättning för expeditionskostnader
efter 600 kronor för år räknat.
3. överkontrollör åtnjuter vid tjänsteresa ersättning enligt rese- och traktamentsklassen
IIC i gällande resereglemente.
9
Kungl. Maj:ts proposition Nr 218.
4. Arvode och annan ersättning enligt grunder som angivas i punkterna
1—3 tillkomma jämväl vikarie som kan varda förordnad för överkontrollör.
5. Kontrolltjänsteman vid bränneri som är i verksamhet erhåller under
tjänstgöringstiden ersättning i förhållande till det antal brännerier som linnes
inom hans tjänstgöringsdistrikt.
Finnes inom distriktet endast ett bränneri, erhåller i denna punkt avsedd
kontrolltjänsteman dagarvode med 9 kronor 50 öre. Finnas inom detsamma
flera brännerier, äger kontrollstyrelsen bestämma högre arvode, dock ej mera
än 13 kronor för dag.
I dagarvode ingår ersättning för resor inom distriktet.
6. Kontroll tjänsteman vid bränneri som ej är i verksamhet erhåller 10
kronor för varje förrättning vartill han kallas av tillverkaren, dock minst
30 kronor i månaden; ägande Kungl. Maj:t att, där så befinnes erforderligt,
i särskilda fall höja sistnämnda ersättning till högst 75 kronor i månaden.
Med förrättning förstås tjänstgöring vid brännerimagasinet under högst
6 timmar å en och samma dag.
7. Kontrolltjänsteman vid brännvinsnederlag, tillhörigt partihandlare
med rusdrycker, erhåller dagarvode som kontrollstyrelsen i varje särskilt
fall bestämmer, dock högst 15 kronor.
8. Annan kontrolltjänsteman än överkontrollör erhåller, där resa förekommer
för inträde i tjänstgöring eller vid förflyttning från ett till annat
tjänstgöringsdistrikt, reseersättning med 15 kronor för varje gång.
9. Gottgörelse för boningsrum och kost som tillverkare skall tillhandahålla
kontrolltjänsteman utgår med 2 kronor 50 öre om dagen. Mot sagda
gottgörelse svarande avdrag göres å vederbörande kontrolltjänstemans arvode.»
Departementschefen hemställer härefter, att Kungl. Maj:t måtte i proposition
föreslå riksdagen att godkänna de av departementschefen föreslagna
bestämmelserna beträffande storleken av ersättningen till de i förslaget till
förordning angående tillverkning och beskattning av brännvin omförmälda
kon trollt jänstemänn en.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet
Kronprinsen-Regenten, att proposition av den lydelse
bil. litt. vid detta protokoll utvisar skall avlåtas till
riksdagen.
Ur protokollet:
Svante Ericsson.
Bihang till riksdagens protokoll 1926. 1 samt. 1S<> höft. I^r 11S.I