Kungl. Maj:ts proposition nr 213.

Nr 218.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag
för bekämpande av arbetslösheten; given Stockholms
slott den 19 mars 1926.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden
för denna dag vill Kungl. Maj:t härigenom föreslå riksdagen att bifalla
det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Gustav Möller.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför
Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet
å Stockholms slott den 19 mars 1926.

Närvarande:

Statsministern Sandlek, statsråden Olsson, Nothin, Svensson, Hansson,
Lindeks, Schlytek, Laksson, Wigfokss, Möllek, Levinson.

Chefen för socialdepartementet, statsrådet Möller anför:

I årets statsverksproposition, femte huvudtiteln, punkt 18, har Kungl.
Maj:t på min hemställan föreslagit riksdagen att i avbidan på den proposition,
som kunde komma att avlåtas i ämnet, för bekämpande av arbetslösheten
för budgetåret 1926—1927 beräkna ett extra reservationsanslag av
8,000,000 kronor.

Jag anhåller nu att få till närmare behandling upptaga denna fråga.

I anledning av den till 1922 års riksdag på socialdepartementets föredragning
avlåtna propositionen nr 11 beviljade riksdagen för bekämpande av
arbetslösheten dels på tilläggsstat för år 1922 reservationsanslag till sammanlagt
belopp av 85,000,000 kronor, dels ock på extra stat för tiden 1 januari—

647 26

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 213.

30 juni 1923 ett reservationsanslag å 5,000,000 kronor. Härjämte anvisade
samma riksdag, med bifall till den på kommunikationsdepartementets föredragning
avlåtna propositionen nr 12, för liknande ändamål på tilläggsstat för
år 1922 under titeln »Utgifter för kapitalökning, statens affärsverksamhet»
ett reservationsanslag å 5,000,000 kronor att utgå av lånemedel.

För de åtgärder, som vid senare riksdagar vidtagits beträffande arbetslöshetens
bekämpande, har jag lämnat en redogörelse i statsverkspropositionen
till innevarande års riksdag, punkt 18. Till denna redogörelse tillåter
jag mig att nu hänvisa.

Gällande bestämmelser angående statsbidrag till arbetslöshetshjälp äro
sammanfattade i en kungörelse av den 7 juli 1922 (nr 419), som länder till
efterrättelse tillsvidare så länge anslag för ifrågavarande ändamål utgår. Därjämte
beslöt 1923 års riksdag, i anledning av den till nämnda riksdag avlåtna
propositionen nr 52, att vid utövandet av den statliga arbetslöshetshjälpverksamheten
skulle, utöver då gällande direktiv, tillämpas vissa av
riksdagen närmare angivna regler för yrkesbestämningen. (Kiksdagens skrivelse
den 13 april 1923, nr 79).

I skrivelse den 6 november 1925 gjorde statens arbetslöshetskommission
framställning om nytt anslag till hjälpverksamheten för de arbetslösa under
budgetåret 1926—1927. I denna skrivelse anförde kommissionen, att den
ansåge sig vara berättigad utgå ifrån att till buds stående penningmedel
skulle visa sig tillräckliga för bestridande av hjälpverksamhetens kostnader
under innevarande budgetår. Kommissionen förbehöll sig emellertid att
därest ändrade förhållanden skulle inträda få inkomma till Kungl. Maj:t med
den framställning i förevarande ämne, som kunde bliva av omständigheterna
påkallad. Beträffande frågan om erforderliga medel för budgetåret 1926—
1927 ansåg sig kommissionen med hänsyn till de gångna årens erfarenheter
och de osäkra förhållandena på arbetsmarknaden böra förutsätta, att arbetslöshet
av eu omfattning som nödvändiggjorde statlig hjälp även komme att
förefinnas under nämnda budgetår. Vid sådant förhållande hade kommissionen
ansett sig böra framställa förslag i anslagsfrågan. Enligt kommissionens
mening syntes försiktigheten bjuda att för nästa budgetår beräknades
ett anslag för bekämpande av arbetslösheten å 8 miljoner kronor. I
anslutning härtill hemställde kommissionen att Kungl. Maj:t måtte föreslå
1926 års riksdag att anvisa ett reservationsanslag å 8,000,000 kronor för fort.
satt bedrivande av hjälpverksamhet för arbetslösa under budgetåret 1926—1927.

Kommissionens ifrågavarande hemställan var enhällig.

Vid behandlingen i årets statsverksproposition av arbetslöslietskommissionens
nämnda framställning anförde jag (femte huvudtiteln, punkt 18) att
jag delade den av kommissionen uttalade uppfattningen att ett nytt anslag
till arbetslöshetens bekämpande erfordrades för nästkommande budgetperiod.
Jag anförde vidare, att jag för det dåvarande icke vore beredd att taga de
finitiv ställning till spörsmålet om det erforderliga anslagets storlek, men
att jag något längre fram under riksdagen, då utsikterna på arbetsmarknaden
syntes kunna bättre överskådas, komme att förelägga Kungl. Maj:t förslag till

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 213.

proposition i ämnet. I avbidan härpå hemställde jag, såsom i det föregående
antytts, att i riksstaten skulle beräknas ett anslag för arbetslöshetens bekämpande
å det av arbetslöshetskommissionen föreslagna beloppet 8,000,000 kronor.

Statens arbetslöshetskommission har sedermera i en promemoria av den
13 mars 1926 inkommit med uppgifter till komplettering av vissa i förenämnda
skrivelse den 6 november 1925 meddelade siffror och beräkningar.
Till dessa uppgifter har kommissionen anknutit några uttalanden, föranledda
av den utveckling av arbetslöshetsförhållandena som ägt rum sedan skrivelsen
den 6 november 1925 avläts. Jag anser mig här böra lämna eu redogörelse
för de av kommissionen sålunda lämnade uppgifterna i den mån de
beröra arbetsmarknadens läge, kommissionens verksamhet under det sist förflutna
året och kommissionens ekonomiska ställning. Härvid kommer jag
att för större överskådlighets skull i ett sammanhang behandla vad kommissionen
anfört i skrivelsen den 6 november 1925 och de kompletterande meddelanden
kommissionen lämnat i promemorian den 13 mars 1926.

Till belysande av arbetslöshetslägets utveckling under perioden januari
1922—januari 1926 har kommissionen meddelat följande tabell, som utvisar
dels arbetslöshetens omfattning vid slutet av angivna månader under ifrågavarande
år, dels antalet hjälpta personer samt huru dessa fördela sig på de
olika hjälpformerna.

Statens

arbetslöshets kommission.

Å r

D a g

Antal

arbetslösa

Antal
under-stödda
med stats-bidrag

Antal
i statligt
nödhjälps
arbete
placerade

Antal
i kommu-nalt nöd-hjälps-arbete
placerade

Antal

statliga

nödhjälps-

arbeten

Hela
antalet
arbets-lösa, som
erhållit
hjälp

Antalet
hjälpta
i % av
hela
antalet
arbetslösa

1922 ............

31 jan.

163,000

61,000

24,491

13,151

488

98,642

60.5

»

31 mars

149,300

63,400

31,583

10,200

659

105,183

70.5

» ............

31 maj

83,000

28,000

17,450

6,200

638

51,650

62.2

1)

31 juli

38,300

4,800

18,624

4,200

505

27,624

72.1

))

30 sept.

35,100

2,340

20,283

3,500

482

26,123

74.4

»

30 nov.

43,500

3,800

16,462

2,600

395

22,862

52.6

1923 ............

31 jan.

55,500

8,600

14,781

4,969

332

28,350

51.i

)) ............

31 mars

43,400

7,500

13,693

4,931

308

26,124

60.2

»

31 maj

24,100

1,300

13,964

2,789

334

18,053

74.9

),

31 juli

19,100

197

13,263

1.849

260

15,309

80.2

»

30 sept.

12,700

—

6,911

1.247

155

8,158

64.2

»

30 nov.

13,800

—

3,300

1.206

93

4.506

32.7

1924 ............

31 jan.

16,600

l) 847

2,329

2,824

66

6,000

36.1

»

31 mars

13,700

1,115

2,998

3.301

59

7,414

54.1

» .........

31 maj

7.000

69

1,901

2,272

44

4.242

60.6

)) ..........

31 juli

4,750

3

666

1.910

10

2.579

54.3

»

30 sept.

4,500

4

373

1,142

5

1,519

33.»

i)

30 nov.

9,300

64

675

1,341

9

2,080

22.4

1925 ............

31 jan.

20,600

341

1,852

3,351

20

5,544

26.»

» ............

31 mars

18,600

1,366

3,576

4,648

40

9,590

51.6

»

31 maj

12,100

132

2,389

2.336

34

4,857

40.1

»

31 juli

9,450

63

1,839

1,770

28

3,672

39

)>

30 sept.

10,150

134

1,685

1.362

26

3,181

31.3

»

30 nov.

18,000

305

2,166

1,541

30

4.012

22.3

1926 ............

31 jan.

22,700

2,033

3,433

2,802

47

8,268

36.4

l) Fr. o. m. januari 1924 understödda med enbart kommunala medel,

10

Kungl, Maj:ts proposition nr 213.

Till denna tabell har kommissionen fogat följande anmärkningar.

Antalet arbetslösa omfattar från och med januari 1924 endast antalet
ilpsökande arbetslösa personer.

Efter utgången av augusti månad 1923 redovisas inga arbetslösa såsom
med statsbidrag hjälpta understödstagare. Däremot har för tiden därefter
medtagits uppgifter rörande antalet med rent kommunala arbetslöshetsunderstöd
hjälpta arbetslösa.

I kolumnen för antalet i kommunalt nödlijälpsarbete placerade arbetslösa
har från och med januari 1923 även inräknats ett visst antal personer, som
vunnit anställning vid s. k. statskommunala arbetsföretag.

Vidare har kommissionen meddelat eu tabell rörande de arbetslösas fördelning
på yrkesgrupper. Härvid har kommissionen upplyst, att några
yrkesuppgifter icke finnas tillgängliga förrän från och med år 1923, samt att
siffrorna från februari 1926 ännu icke äro tillgängliga, men att de icke syntes
komma att nämnvärt avvika från siffrorna för januari 1926, vilka därför i
stället upptagits i tabellen.

Tabellen ifråga är av följande utseende:

Yrkes-

gruppe-

ring

ur

Yrkesgrupp

Hela antalet arbetslösa

februari

1922

februari

1923

februari

1924

februari

1925

januari

1926

i.

Jordbruk och skogshushållning:

A.

Jordbruk.......................................

—

2,508

697

599

534

B.

Skogshushållning...........................

—

894

106

1,421

540

II.

Industri och hantverk m. m.:

A.

Gruvdrift och malmförädling (inbe-

gripet järnbruk) ......................

—

3,903

1,458

1,882

2,428

B.

Jord-, sten- och glasindustri...........

—

4,456

1,275

1.007

854

C.

Metall- och maskinindustri (inbegri-

pet mekaniska verkstäder)..........

—

11,822

2,988

3,133

2,086

D.

Trävaruindustri..............................

—

2,618

822

2,826

2,844

E.

Byggnadsverksamhet ....................

—

3,913

1,307

2,016

2,390

F.

Läder-, liår-, gummi- o. d. industri...

—

219

76

143

211

G.

Textilindustri.................................

—

183

131

161

155

H.

Beklädnadsindustri ....................

—

261

73

80

132

I.

Närings- och njutningsmedelsindustri

—

532

314

262

221

J.

Kemisk-teknisk- och belysningsindu-

stri .........................................

—

308

116

94

173

K.

Trämasse- och pappersindustri ......

—

550

91

79

122

L.

Grafisk industri......................

—

334

112

66

73

M.

Industri och hantverk, e.j särskilt

specificerade ..............................

—

3,414

1,137

982

586

in.

Sjöfart och fiske........................

—

1,325

571

654

603

IV.

Handel och samfärdsel in. ni.:

A.

Kontors-, bank- och försäkringsper-

sonal..........................................

—

377

53

91

86

B.

Butiks- och magasinspersonal.........

—

830

260

414

416

C.

Hotell-, kafé- och restaurangrörelse

—

123

25

34

41

D.

Landtransport .................. .........

—

1,316

554

768

672

E.

Allmän och litterär verksamhet...

—

28

8

3

5

F.

Handel och samfärdsel, ej särskilt

specificerade ..............................

—

462

170

200

40

V.

Husligt arbete

—

257

57

1

1

VI.

Arbete, ej hänförligt till annan

grupp (inbegripet grovarbetare,

ej hänförliga till visst yrke)......

8,517

3,497

4,686

7,498

Summa

156,000

49.160

15,898

21,602

22,711 |

11

Kung!,. Maj:ts proposition nr 213.

I anslutning till de sålunda lämnade sifferuppgifterna har kommissionen
angående det nuvarande arbetslöshetsläget anfört följande.

Det nuvarande arbetslöshetsläget, sådant detsamma tecknade sig på basis
av antalet utav hos kommissionen registrerade arbetslösa och vid ett hänsynstagande
jämväl till eljest kända förhållanden, syntes behöva göras till
föremål för ett mera ingående omnämnande endast vad beträffade de fack.
inom vilka arbetslöshet av mera utpräglad natur för närvarande gjorde sig
gällande.

Depressionen inom järnbruksindustrien medförde alltjämt en betydande
arbetslöshet för de i denna industri anställda arbetarna. Då ordertillgången
vore ojämn och framtidsutsikterna ovissa för ifrågavarande industrigren
syntes man hava att räkna med en viss arbetslöshet bland järnbruksarbetarna
även under den närmaste framtiden.

I mellersta delen av Sverige utgjorde gruvindustriens arbetare eu ganska
betydande kontingent av de arbetslösa. Många bland dessa hade gått utan
arbete ända sedan tiden närmast efter krigets slut. Utsikterna för dem att
ånyo vinna anställning i sitt förutvarande yrke vore alltjämt mörka,

Den mekaniska verkstadsindustrien hade under större delen av år 1925
varit belastad med ett visst överskott av arbetskraft, som dock vad det
gällde arbetarna i de större städerna numera till sin huvudsakligaste del
syntes utgöras av mindre yrkeskunniga arbetare. Såväl av arbetslöshetskommittéernas
rapporter till kommissionen över förhållandena inom denna
industri som också av andra tillgängliga uppgifter hade framgått, att arbetstillfällena
för yrkeskunniga verkstadsarbetare ökats under år 1925.

Där svårigheter fortfarande existerade syntes dessa numera huvudsakligen
härröra från en å vissa orter uppträdande driftsstagnation för enskilda
företag.

Den under år 1921 begynnande arbetslösheten inom sågverksindustrien
hävdes redan våren och sommaren 1922. De mindre gynnsamma konjunkturer
för sågverksindustrien, som varit rådande under år 1925, hade emellertid
givit anledning till en ånyo framträdande arbetslöshet, huvudsakligen i
övre Norrland, där den dock mestadels syntes vara lokalt begränsad. Möjligt
vore, att driftsinskränkningarna inom sågverksindustrien också komme att i
någon mån återverka på tillgången å arbetstillfällen i skogarna. Att arbetsmarknaden
i Norrland, huvudsakligen i de nordligaste länen, komme att
röna visst inflytande utav dessa förhållanden förefölle sannolikt, även om
arbetslösheten knappast syntes komma att erhålla den stora utsträckning,
som tidigare allmänt förmodats komma att bliva fallet.

I fråga om de arbetsområden där arbetslöshet mera tillfälligt och till
synes övergående gjort sig gällande, såsom inom textilindustrien, hade
arbetslösheten hittills icke tagit sådana proportioner, att anledning förelåge
att i detta sammanhang ägna förhållandena särskild uppmärksamhet. Däremot
torde böra tilläggas, att affärslivet uppenbarligen ännu arbetade under
mindre gynnsamma förhållanden, alldenstund tillgången på affärsanställda
alltjämt vore betydligt större än behovet av sådan arbetskraft. Utan tvivel
befunne sig många arbetslösa av denna yrkeskategori i ett mycket beträngt
läge.

På senaste tid hade en avsevärd försämring i stenindustriens ställning medfört
ökning av arbetslösheten bland gatstensarbetarna.

Yad slutligen anginge de egentliga säsongyrkena hade några anmärkningsvärda
avvikelser från normalläget icke kunnat förmärkas, vadan den arbetslöshet,
som inom dessa yrken sporadiskt uppträtt, icke syntes i detta sammanhang
behöva närmare uppmärksammas.

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 213.

Den i det föregående meddelade översikten över arbetsmarknadens läge
inom några viktigare fack syntes giva vid handen att förhållandena på arbetsmarknaden
kunde —- med undantag för vissa industrier och vissa orter —
anses i stort sett tillfredsställande. Den arbetslöshet som dröjt sig kvar
vore också av väsentligen annan natur än den, som under de närmast föregående
åren nödvändiggjorde samhällets ingripande. Sedan produktionen
återgått till mera normala förhållanden hacle nämligen den yrkeskunniga
arbetskraften kunnat uppsugas av industrien. Däremot hade arbetstillfällena
icke i samma utsträckning stått till buds för grovarbetarna. Till dessas grupp
syntes numera, förutom de egentliga grovarbetarna, böra föras vissa arbetare,
som på grund av sin tidigare sysselsättning inom industrien redovisats
såsom industriarbetare, men som tills vidare saknade utsikter att därstädes
ånyo vinna anställning. Till samma grupp syntes ock böra hänföras ett betydande
antal yngre personer, vilka saknade praktiskt inhämtad yrkesutbildning
och som hade tämligen starkt begränsade möjligheter att åtminstone
inom den närmaste framtiden erhålla anställning inom industrien. Med
hänsyn härtill kunde den innevarande och närmaste tidens arbetslöshetsproblem
sägas i väsentlig mån vara ett grovarbetarproblem.

Att det allmannas hjälpåtgärder måste anpassas efter det sålunda angivna
läget vore enligt kommissionens förmenande en given sak. Kommissionen
hade också väsentligen inriktat sin hjälpverksamhet på att bereda arbete
åt de hjälpbehövande. De statliga nödhjälpsarbetena hade i stor utsträckning
vant. förlagda till statens skogar, där omkring 2,500 man beretts
sysselsättning. Vidare hade kommissionen innevarande vinter skaffat ökad
placering för arbetslösa vid flottledsarbetena i Norrland. Medan antalet i
dylika arbeten anställda under år 1925 maximalt nådde upp till ungefär
l,00p man, hade siffran i början av år 1926 överskridit 1,300 man.

Arbetslöshetskommissionen har härefter behandlat frågan om behovet av
medel för fortsatt hjälpverksamhet. Därvid har kommissionen till en början
meddelat en tablå, som utvisar dels storleken av de belopp, vilka från och
med år 1922 stått till förfogande för arbetslöshetslindrande åtgärder, dels
också förbrukningen av beviljade medel under tiden från och med den 1
januari 1922 till och med den 30 juni 1925.

Ifrågavarande tablå ter sig på följande sätt:

Reservation å 1921

års anslag ...... 1,958,477: 16

Anvisat på 1922

års riksstat..... 3,000,000: —

Anvisat på 1922
års tilläggsstat 85,000,000: —

Anvisat på 1923

års kalvårsstat 5,000,000: — 94,958 477- 16
Till anslagen återlevererade belopp
under tiden Vi 1922—
so/e 1925............................. 551,931:28

Utgifter för resp.
anslag under

1922 ............... 62,091,470:12

Utgifter Vi—S0/6

1923 ............... 16,297,483: 52

Utgifter V7 1923-

3% 1924 ......... 8,983,111:13

Utgifter V7 1924-

30/6 1925 ...... 1,840,698:34 89,212,763:11

Överfört till kassafonden vid
1922 års slut .................. 110,968:05

89,323,731:16

Till disposition stående medel
bos statskontoret den 1 juli
1925 .......................... ...... 6,186,677:28

Kronor 95,510,408: 44

Kronor 95,510,408: 44

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 213.

Till denna tablå bär kommissionen fogat följande anmärkningar:

Med avseende på tablåns debetsida torde bemärkas, att av de 85 miljoner
kronor, som anvisades på tilläggsstat år 1922, 15 miljoner kronor voro avsedda
till statsbeställningar åt den svenska industrien. Aterlevererade belopp
till respektive anslag å kronor 551,931: 28 utgöres av lios olika verk
och myndigheter uppkomna överskott på dem tidigare tillerkända anslag.
Yad angår tablåns kreditsida är först att observera, att den väsentligaste
delen av kostnaderna för statsbeställningar ingår i de för år 1922 redovisade
utgifterna. Upplysningsvis må vidare framhållas, att den i förhållande till
de närmast föregående årens utgifter jämförelsevis ringa medelsförbrukningen
av beviljade anslag för hjälpverksamheten under tiden 1 juli 1924—30 juni
1925 bland annat beror på den omständigheten att kommissionen under åren
1922—1924 i stor utsträckning förskotterade kommunernas, vägstyrelsernas
m. fl. andel i kostnaderna för utförda arbeten och att efterinbetalningarna å
dessa kommissionens fordringar varit av den storlek, att av det belopp,
kronor 3,218,184: 59, som utgjort de totala kostnaderna för kommissionens
verksamhet under ovan angivna budgetår, endast kronor 136,344: 93 uttagits
från hos statskontoret kvarstående anslag. Övriga från statskontoret utanordnade
medel, kronor 1,704,353: 41 under budgetåret 1924—1925, hava utgjorts
av dels färdigställningsanslag till vägstyrelser och andra i enlighet
med av 1924 års riksdag medgivna grunder, dels anslag till diverse statliga
myndigheter samt till revisionskostnader.

Beträffande kostnaderna för kommissionens verksamhet under nu löpande
budgetår har kommissionen anfört i huvudsak följande:

Vid budgetårets ingång den 1 juli 1925 stod för kommissionens verksamhet
till förfogande ett belopp av 6,288,139 kronor, därav hos statskontoret
innestodo 6,186,677 kronor. Under tiden juli 1925—februari 1926 ha åtgått
3,821,691 kronor 95 öre. Då under samma tid influtit bidrag från arbetsgivare,
avgifter från kommuner, som medgivits rätt att få hänvisa arbetslösa
till statens arbetsplatser m. m. till ett belopp, som med kronor 475,833: —
överstiger de den 1 juli beräknade, utestående fordringarna, vore följaktligen
den 1 mars 1926 kronor 4,013,408: 83 disponibla för verksamheten. Av detta
belopp innestår hos statskontoret kronor 2,833,903: 35, och utgöres återstoden,
kronor 1,179,505: 48, av under kommissionens förvaltning stående tillgångar,
varav i bank och kassabehållningar kronor 267,313: 80 och i utestående
fordringar kronor 912,191: 68. Då sistnämnda summa till en del utgöres
av ännu icke till betalning förfallna belopp samt till en del av sådana
fordringar, som för fastställande av de exakta beloppen först skola underställas
skiljedoms eller domstols prövning, kan endast en mindre del av de
utestående fordringarna beräknas inflyta under de närmaste månaderna. Till
den sålunda beräknade, kvarstående behållningen på av riksdagen anslagna
medel för arbetslöshetens bekämpande, kan dock antagas komma ett belopp
å ytterligare cirka 500,000 kronor, som återstår å tidigare till vissa myndigheter
anvisade medel. Kommissionen förutsätter likväl, att detta belopp
icke kommer att bliva disponibelt förrän under nästkommande budgetår.

Över kommissionens faktiska utbetalningar under tiden juli—december
1925 samt de beräknade utbetalningarna under tiden januari—juni 1926 har
kommissionen upprättat följande sammanställning:

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 213.

M å n a d

A. K:s arb.-pl.
förvaltning;
och revision

Statsbidrag
till stats-kommunala
nödhj.-arb.

Hyres- och
resebidrag
samt kurs-verksamhet

(Samma

kronor

Antal i av

A. K. under-stödda nöd-hjälpsarb.
anställda
arbetare

1925

Juli............................

350,530

126,929

_

477,459

1,691

Augusti ......................

315,711

—

315,711

1,618

September ..................

298,576

112.906

—

411,482

1,569

Oktober...................

245,482

—

9,768

255,250

1,593

November .................

270,323

—

889

271,212

2,065

December ...................

254,048

29.713

—

283,761

2.250

1926

Januari.......................

630.375

6,042

130

636,547

3,362

Februari .....................

798,750

29,615

-

828,365

4,260

Mars...........................

843,750

75,000

12,000

930,750

4,500

April...........................

750,000

—

—

750.000

4,000

Maj ........................ ...

562,500

—

—

562,500

3,000

Juni ...........................

468,750

60,000

8,000

536,750

2,500

Summa kr.

5,788,795

440.205

30,787

6,259.787

—

I anslutning till de sålunda beräknade utgiftssiffrorna bär kommissionen
framhållit, att då det den 1 mars innevarande år för kommissionens verksamhet
fanns disponibelt ett belopp av i runt tal 4,013,000 kronor samt
verksamheten under tiden mars—juni 1026 beräknats draga en kostnad av
omkring 2,780,000 kronor, de för närvarande disponibla medlen syntes förslå
för hjälpverksamhetens fortsatta bedrivande till den 1 juli 1926 samt därutöver
antagligen komma att lämna ett överskott å omkring 1,233,000 kronor
utöver de till storleken för närvarande ej siikert kända belopp, om vilka
kommissionen i det föregående erinrat. Något ytterligare anslag till bestridande
av kostnaderna för arbetslöshetens bekämpande under innevarande
budgetår behövde således icke äskas av riksdagen.

Yad slutligen angår spörsmålet om erforderliga medel för hudgetåret 1926—
1927 har kommissionen i sin berörda promemoria den 13 mars 1926 härom
anfört följande:

Behållningen å tidigare anvisade anslag antages den 1 juli 1926 bliva omkring
1,233,000 kronor, bortsett från eventuellt inflytande belopp å osäkra
fordringar, överskott å tillgodohavanden hos diverse verk och myndigheter
in. fl. Förutsatt att hjälpverksamhetens kostnader under budgetåret V7 1926 —
3% 1927 komme att uppgå till ungefär samma belopp, som beräknats för
det nu löpande budgetåret, eller 6,260,000 kronor, skulle följaktligen ytterligare
i runt tal 5 miljoner kronor behövas till möjliggörande av de statliga
arbetslöshetsåtgärdernas upprätthållande under nästinstundande budgetår i
ungefär samma omfattning som under nu löpande budgetår. Emellertid
anser kommissionen att detta belopp icke är tillräckligt för att trygga möjligheten
av hjälpverksamhetens vidmakthållande i den omfattning, som kan
tänkas bliva av omständigheterna påkallad. Även om en avsevärd förbättring
inträtt på flera av näringslivets skilda områden, är läget alltjämt för

Kung!. Maj:ts proposition nr 2 VI. 15

vissa näringar oförändrat dåligt, för andra något försämrat och för åtskilliga
ovisst. Visserligen torde förhållandena på arbetsmarknaden komma att bliva
gynnsammare under den snart stundande, varmare årstiden och därmed en
viss begränsning av hjälpverksamheten temporärt bliva möjlig men är tyvärr
att förmoda, att svårigheter ånyo skola yppa sig längre fram på året, och
att det även under nästa höst och vinter måste igångsättas nödhjälpsarbeten
av betydande omfattning. Uteslutet är icke heller, att kommissionen då blir
nödsakad att ingripa kraftigare än under de båda senaste åren, under vilken
tid en viss återhållsamhet från kommissionens sida ansetts motiverad för
att frammana livligare verksamhet på detta område från kommunerna själva.

Emellertid torde man böra räkna med, att åtskilliga av de kommuner, som
under en följd av år varit betungade av utgifter för arbetslöshetens bekämpande,
i fortsättningen icke äga förmåga att i samma grad som tillförene
bära utgifterna för de oundgängliga åtgärderna för lindrande av arbetslöshetens
följder. I sista hand blir det under sådana förhållanden staten, som
genom arbetslöshetskommissionen tvingas att mera effektivt träda hjälpande
emellan.

Av det anförda framgår sålunda, att åtskilliga synpunkter måste tagas i
betraktande vid beräknandet av kostnaderna för det kommande årets hjälpverksamhet
för de arbetslösa, och att jämväl icke allt för knappt tilltagna
men till beloppet för närvarande ej fixerbara medel måste stå som reserv
till förfogande dels i form av rörelsekapital och dels för mötande av oförutsedda
kommande händelser och därmed förbundna utgifter. Kommissionen,
som i sin skrivelse den 6 november 1925 beräknade, att ett belopp på 8
miljoner kronor vore en lämpligt avvägd summa med hänsyn till den medelåtgång,
som kunde tänkas inställa sig under kommande budgetår, finner sig
vid förnyad prövning av frågan sakna anledning frångå, vad kommissionen
då föreslog i förevarande avseende.

Under åberopande av vad sålunda anförts har arbetslöshetskommissionen
i sin promemoria den 13 mars 1926 hemställt om utverkande av innevarande
års riksdag av ett belopp å 8,000,000 kronor till bestridande av kostnaderna
för statens andel i åtgärderna för arbetslöshetens bekämpande under budget
året 1926—1927.

Jämväl kommissionens nu ifrågavarande hemställan är enhällig.

Den av statens arbetslöslietskommission lämnade utredningen torde till Departementsfullo
ådagalägga behovet av ett nytt anslag till arbetslöshetens bekämpande ehetenför
nästkommande budgetperiod. Den behållning av omkring 1,233.000
kronor å hittills beviljade anslag, som kommissionen beräknar skola stå till
förfogande den 1 juli 1926, är självfallet icke tillräcklig för hjälpverksamhetens
uppehållande under det instundande budgetåret. Utöver nämnda behållning
har kommissionen ansett ett belopp av omkring 5,000,000 kronor
erforderligt för att verksamheten under nästa budgetår skall kunna bedrivas
i ungefärligen samma omfattning som under det innevarande. Med hänsyn
till det ovissa läget på arbetsmarknaden har emellertid kommissionen funnit
sig böra förorda att det nya anslaget bestämmes till 8,000,000 kronor för
att härigenom en reserv skall stå till förfogande för mötande av oförutsedda
händelser och därav föranledda utgifter. Till vad kommissionen sålunda
utan meningsskiljaktighet föreslagit giver jag min tillslutning. Det synes

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 213.

mig oeftergivligen nödvändigt att det nja anslaget tillmätes så, att man vid
en eventuell ogynnsam utveckling på arbetsmarknaden har möjlighet att
utvidga statens hjälpverksamhet utöver dess nuvarande omfattning. Såsom
kommissionen antytt torde man av flera skäl böra räkna med att kommissionen
under nästkommande budgetår blir nödsakad att till arbetslöshetens
motverkande ingripa med större kraft än under de båda senaste åren. Med
hänsyn härtill finner jag mig böra förorda att det nya anslagets belopp bestämmes
till 8,000,000 kronor. Anslaget lärer böra äskas såsom extra reservationsanslag.

Vid behandlingen förut i dag av frågan om anslag till den offentliga arbetsförmedlingen
i riket har jag meddelat, att jag icke kommer att förorda
att förslag om statsunderstödd arbetslöshetsförsäkring förelägges innevarande
års riksdag. Då således någon omorganisation av det statliga ingripandet
mot arbetslösheten icke kommer att nu föreslås, torde det nya anslaget till
bekämpande av arbetslösheten böra utgå efter enahanda grunder, som för
närvarande äro gällande för motsvarande anslag.

•Jag får således hemställa att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för bekämpande av arbetslösheten, i huvudsaklig överensstämmelse
med av mig angivna grunder, under riksstatens
femte huvudtitel för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra
reservationsanslag av 8,000,000 kronor.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagar Hans Kungl. Höghet KronprinsenKegenten
lämna bifall samt förordnar, att proposition
i ämnet av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar,
skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Herman Hulikrantz.

Stockholm, K. L Beckmans Boktr., 1926.