Kungl. Maj:ts proposition Nr 187.
1
Nr 187.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen om vissa ändringar i förordningen
den 5 maj 1882 angående kyrkofullmäktige och
kyrkonämnd i Göteborg; given Stockholms slott den 25
februari 1926.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att antaga härvid fogade förslag till lag om ändrad lydelse av §§ 4, 6 och
12 i förordningen den 5 maj 1882 angående kyrkofullmäktige och kyrkonämnd
i Göteborg.
Under Hans Majestäts
Min allernådigste Konung och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
Olof Olsson.
Bihang till riksdagens protokoll 1926.
1 sand.
157 höft. (Nr 187.)
1
2
Kung!. Maj:ts proposition Nr 187.
Förslag
till
Lag om ändrad lydelse av §§ 4, 6 och 12 i förordningen den 5 maj 1882 (nr 20)
angående kyrkofullmäktige och kyrkonämnd i Göteborg.1)
Härigenom förordnas, att §§ 4, 6 och 12 i förordningen den 5 maj 1882
angående kyrkofullmäktige och kyrkonämnd i Göteborg skola i nedan angivna
delar erhålla följande ändrade lydelse:
§ 4.
Mom. 1. Antalet kyrkofullmäktige skall utgöra 50.
En var av stadens territoriella församlingar äger av hela antalet fullmäktige
utse en samt därutöver det antal fullmäktige, som på församlingen belöper
efter den beräkningsgrund, att i allmänhet en fullmäktig utses för
varje tal, motsvarande det som erhålles, då församlingarnas sammanlagda
invånarantal delas med det återstående antalet fullmäktige för hela samfälligheten.
Antalet fullmäktige, som varje församling har att utse, skall på därom
av fullmäktige gjord framställning i god tid före valet bestämmas av
magistraten.
Mom. 2. En var församling äger utse suppleanter till samma antal som
fullmäktige.
Mom. 3. Kyrkofullmäktige och suppleanter väljas bland vederbörande
församlings vid kyrkostämma röstägande medlemmar för en tid av fyra
kalenderår, räknat från och med året näst efter det, då valet skett.
Mom. 4. Valen skola ske proportionellt och förrättas å kyrkostämma
under november månad året näst före början av de år, för vilka valen
gälla.
Rörande sättet för valen gäller i tillämpliga delar, vad om proportionellt
val av kyrkoråd är stadgat.
I fråga om inkallande av suppleant tillämpas likaledes vad som är stadgat
beträffande kyrkoråd.
§ 6.
Den, som blivit vald till kyrkofullmäktig, skall härom skyndsamt underrättas
av kyrkostämmans ordförande. Är den valde hindrad att åtaga sig
uppdraget, bör han inom åtta dagar efter underrättelsens delfående anmäla
detta hos kyrkostämmans ordförande, vilken då förordnar om ny kyrkostämma
för avsägelsens prövning.
*) Senaste lydelse, se 1906: 100, s. 2.
3
Kungl. Maj:ts proposition Nr 187.
Över val---justering.
Den valde---godkännes.
§ 12.
Kyrkofullmäktiges--— lyckta dörrar.
Vid kyrkofullmäktiges —--deltaga.
Är ingen av kyrkoherdarna i stadens territoriella församlingar ledamot av
fullmäktige eller ordförande i kyrkonämnden, äger domkapitlet utse en av
kyrkoherdarna att vid fullmäktiges sammanträden vara tillstädes med den
befogenhet, som enligt andra stycket tillkommer kyrkonämndens ordförande.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1927, dock att i § 4 omförmälda
val skola första gången äga rum i november 1926; och skola de personer,
vilka vid utgången av år 1926 äro kyrkofullmäktige, då frånträda sitt uppdrag,
även om de valts för längre tidsperiod.
4
Kunyl. Maj:ts proposition Nr 187.
Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å
Stockholms slott den 25 februari 1926.
Närvarande:
Statsministern Sandler, statsråden Olsson, Nothin, Svensson, Hansson,
Linders, Schltter, Larsson, Wigforss, Möller, Levinson.
Departementschefen, statsrådet Olsson anför:
I en i andra kammaren vid 1920 års riksdag väckt motion, nr 93, hemställdes,
att riksdagen måtte besluta, att vid val till och inom kyrkofullmäktige
i Göteborg proportionellt valsätt måtte införas.
Efter erhållen remiss av nämnda motion anförde konstitutionsutskottet i
över densamma avgivet utlåtande, nr 5, bland annat, följande.
Vid den av Kungl. Maj:t och urtima riksdagen år 1918 beslutade reformen
av de kommunala valen infördes, bland annat, den ändringen i 1862
års förordning om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd, att valen av
ledamöter och suppleanter i kyrkoråd och skolråd skulle, på därom framställd
begäran, ske proportionellt. Vad Göteborgs stad beträffade, medförde
detta, att endast vissa val inom stadens primära kyrkliga kommuner, kyrkoförsamlingarrm,
kunde ske proportionellt, medan de gemensamma och överordnade
kyrkliga myndigheterna, kyrkofullmäktige och den av dessa utsedda
kyrkonämnden, alltjämt enligt 1882 års författning tillsattes medelst majoritetsval.
Utskottet funne, i likhet med motionärerna, detta, i betraktande av
de stora befogenheter ej minst med avseende å ekonomiska angelägenheter,
som tillagts kyrkofullmäktige och kyrkonämnd i Göteborg, vara ett missförhållande,
som även ur enhetlighetens synpunkt borde rättas.
Med hänsyn till den pågående utredningen om införande av representativt
system i den kyrkliga kommunen i allmänhet, ansåg emellertid utskottet,
att frågan lämpligast borde upptagas till behandling i samband med
övriga utredningen berörande spörsmål. Utskottet hemställde därför, att
riksdagen ville i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, det’ täcktes Kungl.
Maj:t i samband med pågående utredning rörande införande av representativt
system i den kyrkliga kommunen jämväl upptaga frågan om införande
av proportionellt val till och inom kyrkofullmäktige i Göteborg samt
till riksdagen framlägga förslag i ämnet.
Utskottets hemställan bifölls av riksdagen.
Den av utskottet omförmälda utredningen har verkställts av särskilda den
31 december 1918 inom ecklesiastikdepartementet tillkallade sakkunniga. I
sitt den 30 december 1922 avgivna betänkande hava dessa föreslagit, bland
Kungl. May.ts proposition Nr 187. 5
annat, att representativt system skulle komma till användning i den kyrkliga
kommunen och att de allmänna bestämmelserna härom jämväl skulle
göras tillämpliga för Göteborgs vidkommande, i samband varmed proportionellt
valsätt skulle införas även på ifrågavarande område.
I en vid 1925 års riksdag i andra kammaren väckt motion, nr 129, hemställdes
ånyo, att riksdagen måtte besluta att vid val till och inom kyrkofullmäktige
i Göteborg proportionellt valsätt måtte införas.
Konstitutionsutskottet, som i avgivet utlåtande, nr 15, yttrade sig i ämnet,
anförde därvid bland annat:
Något förslag med anledning av omförmälda sakkunnigbetänkande torde,
enligt vad utskottet inhämtat, icke vara att förvänta inom den närmaste
tiden. Emellertid anser utskottet, att frågan om införande av proportionellt
valsätt till och inom kyrkofullmäktige i Göteborg bör upptagas till övervägande
utan samband med en allmän lagstiftning i av sakkunnigbetänkandet
angiven riktning. Önskvärdheten av att det proportionella systemet utsträckes
även till detta område torde ej kunna med skäl bestridas.
I samband härmed torde det vara erforderligt att omarbeta vissa andra bestämmelser
i förordningen om kyrkofullmäktige och kyrkonämnd i Göteborg.
Vad beträffar val av kyrkofullmäktige är att märka, att enligt gällande
bestämmelser fem fullmäktige skola utses av varje församling, varvid successiv
förnyelse tillämpas, så att tre, respektive två fullmäktige väljas vartannat
år. Om dessa bestämmelser bibehölles, skulle tydligen, på grund av
det ringa antal fullmäktige, varje val avser, betydelsen av det proportionella
valsystemets införande bliva jämförelsevis begränsad. Eu förutsättning för
den föreslagna reformens genomförande torde därför vara, att bestämmelsen
om successiv förnyelse upphäves, detta i likhet med vad som redan skett i
fråga om andra kommunala val. Likaledes synes i detta sammanhang en
sådan ändring av gällande bestämmelser kunna ifrågasättas, varigenom antalet
representanter för varje församling regleras i förhållande till församlingens
invånarantal. Detta lär vara så mycket mera behövligt, som församlingarnas
storlek för närvarande är högst skiftande. Samtidigt torde
även en ökning av antalet fullmäktige böra genomföras. Vad slutligen beträffar
val av kyrkonämnd torde böra tagas under övervägande, i vad mån
församlingarnas lokala representation i nämnden må kunna bibehållas även
vid övergång till proportionellt valsätt.
På grund av berörda förhållanden synes en mera ingående utredning angående
de lagändringar, som äro behövliga för tillgodoseende av motionens
syfte, vara erforderlig. Det vore önskvärt, att denna utredning fullgjordes
så skyndsamt, att förslag i ämnet kunde föreligga vid nästkommande riksdag,
varefter redan nästa år nytt val av samtliga kyrkofullmäktige i Göteborg
skulle kunna verkställas.
Utskottet får alltså hemställa, att riksdagen, i anledning av motionen II:
129, måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om utarbetande av förslag
till sådana ändringar i förordningen angående kyrkofullmäktige och kyrkonämnd
i Göteborg, som äro erforderliga för att proportionellt valsätt vid
val till och inom kyrkofullmäktige må komma till stånd.
Denna utskottets hemställan bifölls av båda kamrarna. Riksdagens beslut
har därefter bos Kungl. Maj:t anmälts i skrivelse nr 153.
6
Kungl. Maj:ts proposition Nr 187.
Jag vill till en början lämna en redogörelse för de författningsbestämmelser
ävensom för de delar av förutnämnda sakkunnigförslag, vilka äro av
intresse i detta sammanhang.
Från den allmänna regeln, att kyrkoförsamlings beslutanderätt utövas
allenast å kyrkostämma, bilda Göteborgs stads territoriella församlingar ett
undantag, i det att enligt den efter riksdagens hörande den 5 maj 1882
utfärdade förordningen (nr 20) angående kyrkofullmäktige och kyrkonämnd
i Göteborg, vilken förordning sedermera genom lagar den 15 april 1904
(nr 13, sid. 7), den 29 november 1906 (nr 100, sid. 2) och den 25 juni 1917
(nr 461) undergått ändring på ett flertal punkter, dessa församlingars beslutanderätt
i gemensamma ärenden, vartill räknas de flesta till kyrkostämmas
avgörande hörande frågor, utövas av kyrkofullmäktige, utsedda av församlingarnas
vid kyrkostämma röstägande ledamöter. Utom kyrkofullmäktige
finnes ytterligare ett gemensamt organ för Göteborgsförsamlingarna, nämligen
kyrkonämnden, som förvaltar den kyrkliga institutionens medel samt utgör
ett beredande och verkställande organ.
Rörande val av kyrkofullmäktige stadgas i § 4 av förordningen följande:
I en var av stadens territoriella församlingar väljas bland församlingens
vid kyrkostämma röstägande medlemmar fem kyrkofullmäktige. De utses
för fyra kalenderår. Valen förrättas å kyrkostämma under november månad
året näst före början av de år, för vilka valen gälla. Avgår fullmäktig
under den för honom bestämda tjänstgöringstiden, anställes fyllnadsval; och
bör den sålunda valde tjänstgöra under den tid, som för den avgångne
återstått.
Angående avsägelse av uppdrag såsom kyrkofullmäktig lämnas i § 6 följande
föreskrifter:
Den, som blivit vald till kyrkofullmäktig, skall härom skyndsamt underrättas
av kyrkostämmans ordförande. År den valde hindrad att åtaga sig
uppdraget, bör han inom åtta dagar efter underrättelsens delfående sådant
anmäla hos kyrkostämmans ordförande, som då förordnar om ny kyrkostämma
för avsägelsens prövning och, i händelse den godkännes, anställande
av ..nytt val.
Över val till kyrkofullmäktige meddelar kyrkostämmans ordförande till
kyrkofullmäktiges ordförande behörigt utdrag av det vid valförrättningen
förda protokollet inom åtta dagar efter samma protokolls justering.
Den valde må kunna avsäga sig ifrågavarande uppdrag:
a) om han visar sig icke vara inom församlingen kyrkoskriven;
b) om han är ämbets- eller tjänsteman och av sin befattning hindras att
fullgöra uppdraget;
c) om han uppnått sextio års ålder;
d) om han tillförne i fyra år eller längre tjänstgjort såsom kyrkofullmäktig;
eller
e) om han eljest förmår visa hinder, som av kyrkostämma godkännes.
Beträffande rätten att närvara vid fullmäktiges förhandlingar stadgas i §
.12 följande:
Kungl. May.ts proposition Kr 187. 7
Kyrkofullmäktiges förhandlingar skola vara offentliga; dock kunna fullmäktige
för någon särskild fråga besluta, att överläggning skall hållas inom
lyckta dörrar.
Vid kyrkofullmäktiges sammanträden äger kyrkonämndens ordförande,
även om han icke är kyrkofullmäktig, att vara tillstädes och i överläggningarna,
men ej i besluten, deltaga.
I fråga om val av ledamot och suppleant i kyrkonämnden samt rätten
att avsäga sig dylikt uppdrag meddelas bestämmelser i § 19 av förordningen,
vilket författningsrum lyder på följande sätt:
Kyrkofullmäktige välja till ledamöter i kyrkonämnden från en var av de
särskilda församlingarna en av ledamöterna i församlingens kyrkoråd. Ledamöterna
i nämnden väljas för två kalenderår.
Vid samma tillfälle, då de ordinarie ledamöterna i kyrkonämnden väljas,
utses för nästinstundande kalenderår dels en suppleant från varje församling
bland dess vid kyrkostämma röstägande medlemmar och dels bland
kyrkonämndens ordinarie ledamöter en räkenskapsförare, som tillika är
nämndens kassaförvaltare.
Avgår ledamot eller suppleant hos kyrkonämnden eller nämndens räkenskapsförare
och kassaförvaltare under den för honom bestämda tjänstgöringstiden,
anställes fyllnadsval; och bör den sålunda valde tjänstgöra under den
tid, som för den avgångne återstått.
Den till ledamot eller suppleant eller räkenskapsförare och kassaförvaltare
i kyrkonämnden valde må kunna avsäga sig ifrågavarande uppdrag:
a) om han visar sig icke vara kyrkoskriven inom den församling, för
vilken han blivit utsedd;
b) om han är ämbets- eller tjänsteman och av sin befattning hindras att
fullgöra uppdraget;
c) om han uppnått sextio års ålder;
d) om han tillförne i fyra år eller längre tjänstgjort såsom ledamot i
kyrkonämnden: eller
e) om han eljest förmår visa hinder, som av kyrkofullmäktige godkännes.
Ledamot eller suppleant i kyrkonämnden kan ej den vara, som, jämlikt
§ 24 i kungl. förordningen om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd,
ej kan vara ledamot av kyrkoråd.
Rörande ikraftträdandet av 1906 års lag hava meddelats särskilda föreskrifter
av innehåll, bland annat, att vid de val till kyrkofullmäktige och
kyrkonämnd, som första gången förrättades med tillämpning av lagen ifråga,
skulle iakttagas, att i varje församling tre kyrkofullmäktige valdes för två
år och två för fyra år, samt att halva antalet av ledamöterna i kyrkonämnden
eller, därest detta ej vore jämnt, det antal, som närmast understege hälften,
valdes för en tid av allenast ett år.
Genom detta stadgande åvägabragtes sålunda en succesiv förnyelse av såväl
fullmäktige som nämnd. I
I förutnämnda den 30 december 1922 avgivna betänkande hemställa de
sakkunniga, att i den av dem föreslagna lagen om försarnlingsstyrelse skulle
intagas, bland annat, föreskrifter av följande innehåll:
8
K un fil. Maj:ts proposition Nr 187.
Konungen kan förordna, att två eller flera församlingar skola för vården
av samtliga i lagen om församlingsstyrelse avsedda kyrkliga angelägenheter
eller av samtliga hithörande angelägenheter av ekonomisk natur utgöra en
kyrklig samfällighet. Där ej för dylikt fall särskilda föreskrifter givas i
lagen, skall beträffande sådan samfällighet i tillämpliga delar gälla vad i
lagen är stadgat om kyrkoförsamling. (Lag om församlingsstyrelse § 1).
Församlings beslutanderätt utövas i kyrkostämma eller genom kyrkofullmäktige.
Ärende, som rör två eller flera församlingar och fordrar gemensam
överläggning, skall handläggas å gemensam kyrkostämma med dessa
församlingar, såvida icke, där församlingarna utgöra en kyrklig samfällighet,
samfällighetens beslutanderätt uppdragits åt kyrkofullmäktige eller ock
församlingarna sammanslutit sig till kommualförbund. (§ 3).
Församling har rätt att med vissa undantag åt kyrkofullmäktige överlåta
den församlingen tillkommande beslutanderätten. (§ 20).
Kyrkofullmäktiges antal bestämmes i förhållande till folkmängden efter
vissa i lagen angivna regler. Beträffande antalet fullmäktige i kyrklig samfällighet
i Göteborg skall gälla vad särskilt är stadgat. (§ 21, mom. 1).
Skola fullmäktige utses för kyrklig samfällighet, skall varje i samfälligheten
ingående församling av det för samfälligheten bestämda antalet fullmäktige
utse en samt därutöver det antal fullmäktige, som på församlingen
belöper efter den beräkningsgrund, att i allmänhet en kyrkofullmäktig utses
för varje tal, motsvarande det, som erhålles, då församlingarnas sammanlagda
invånarantal delas med det återstående antalet fullmäktige för hela
samfälligheten. Antalet fullmäktige, som i enlighet härmed skall av varje
församling utses, bestämmes i god tid före valet av länsstyrelsen. (§ 21,
mom. 2).
Kyrkofullmäktige väljas av församlingens å kyrkostämma röstberättigade
medlemmar för en tid av fyra år, räknade från och med den 1 januari året
näst efter det, då valet skett. (§ 22).
Vid val av fullmäktige för kyrklig samfällighet skall varje församling för
sig utgöra en valkrets. (§ 23).
I stad förrättas val av kyrkofullmäktige inför magistraten enligt ordning,
som magistraten äger bestämma. Med avseende å valen, deras kungörande
och förrättande, röstning utan personlig inställelse inför valförrättare, utseende
av efterträdare åt fullmäktig, som avgår före den bestämda tjänstgöringstidens
utgång, samt besvär över val skall i stad lända till efterrättelse
vad för val av stadsfullmäktige är eller varder stadgat. (§ 24).
Vid kyrkofullmäktiges sammanträden äga ordföranden och vice ordföranden
i kyrkorådet, ändock de icke äro kyrkofullmäktige, att vara tillstädes
och deltaga i överläggningarna men ej i besluten. — Är i kyrklig samfällighet,
som omfattar två eller flera pastorat, ingen av kyrkoherdarna ordförande
eller vice ordförande i det gemensamma kyrkorådet och ej heller
vald ledamot av fullmäktige, äger domkapitlet utse en av kyrkoherdarna
att vid fullmäktiges sammanträden vara tillstädes med den befogenhet, som
ovan är sagd. (§ 30).
I varje församling skall finnas ett kyrkoråd. Utgöra två eller flera församlingar
en kyrklig samfällighet, skall för samfälligheten utses ett gemensamt
kyrkoråd (kyrkonämnd). (§ 41).
Kyrkoherden, eller den hans ämbete förestår, är ledamot i församlingens
kyrkoråd. Till ledamöter i församlingens kyrkoråd skola dessutom kyrkostämman
eller kyrkofullmäktige, där sådana finnas, utse till det antal, som
9
Kungl. May.ts proposition Nr 187.
med hänsyn till församlingens vidd och folkmängd befinnes lämpligt, minst
fyra högst åtta personer. Vid samma tillfälle utses jämväl ett lika antal
suppleanter. — Val av ledamöter och suppleanter i gemensamt kyrkoråd
verkställas av gemensam kyrkostämma eller av gemensamma kyrkofullmäktige,
där sådana finnas, sålunda att för en var av församlingarna genom
särskilda val utses ett lika antal, högst tre, personer bland dem, som tillhöra
församlingens kyrkoråd, där sådant finnes, men eljest bland dem, som
jämlikt § 44 äro inom församlingen till kyrkorådsledamöter valbara, med
iakttagande att sammanlagda antalet valda ledamöter i det gemensamma
kyrkorådet ej må understiga fyra. — Val av ledamöter och suppleanter i
kyrkoråd sker proportionellt på sätt därom är särskilt stadgat, därest sådant
äskas av minst så många väljande som motsvara det tal, vilket erhålles,
om samtliga väljandes antal delas med det tal, som uppkommer, när antalet
ordinarie ledamöter, valet avser, ökas med 1; och skall i sådant fall
vid valtillfället bland de närvarande röstberättigade utses erforderligt antal
personer att vid valförrättningen biträda ordföranden. Sker ej valet proportionellt,
skall därvid tillika bestämmas den ordning, i vilken suppleanterna
böra inkallas till tjänstgöring. (§ 43).
Ledamöter och suppleanter i kyrkoråd väljas för en tid av fyra år, räknade
från och med den 1 januari året näst efter det då valet skett. Avgår
ordinarie ledamot under den för honom bestämda tjänstgöringstiden,
och har valet ej skett proportionellt, anställes fyllnadsval. Den sålunda
valde tjänstgör under den tid, som för den avgående återstått. Avgår ordinarie
ledamot, som utsetts vid proportionellt val, inkallas till ordinarie
ledamot den suppleant, som enligt den mellan suppleanterna bestämda ordningen
bör i stället inträda. (§ 45).
De sakkunniga hava vidare framlagt förslag till lag med vissa bestämmelser
angående de kyrkliga förhållandena i Göteborg.
Genom denna lag förordnas — med upphävande av förordningen den 5
maj 1882 angående kyrkofullmäktige och kyrkonämnd i Göteborg —- att
Göteborgs stads territoriella församlingar skola för vården av vissa i lagen
om församlingsstyrelse omförmälda kyrkliga angelägenheter utgöra en kyrklig
samfällighet; att samfällighetens beslutanderätt skall utövas av kyrkofullmäktige
till ett antal av femtio; samt att såväl beträffande valet av fullmäktige
som jämväl i övrigt bestämmelserna i lagen om församlingsstyrelse
skola i tillämpliga delar för staden lända till efterrättelse.
I sin motivering för sistberörda lag yttra de sakkunniga, bland annat:
De sakkunniga hava kommit till den uppfattning, att bestämmelserna
rörande den kyrkliga självstyrelsens utövning beträffande Göteborg böra
bliva desamma som dem de sakkunniga i allmänhet föreslå. Den ekonomiska
gemensamhet, som består mellan kyrkoförsamlingarna i Göteborg, är
intet annat än en sådan »kyrklig samfällighet», omfattande samtliga kyrkliga
angelägenheter av ekonomisk art, som omförmälas i förslaget till lag
om församlingsstyrelse § 1 andra stycket. Det synes vid sådant förhållande
mindre lämpligt att för Göteborg fortfarande upprätthålla eu särställning
på ett område, som genom den nya lagen kommer att allmängiltigt ordnas.
Då emellertid en sådan samfällighet i fråga om Göteborg redan förefinnes,
Bihang till riksdagens protokoll 1926. 1 sand. 157 käft. (Nr 187.) i
10
Kung!. May.ts proposition Nr 187.
har det ansetts mindre riktigt att låta dess fortbestånd bliva beroende på
nytt förordnande av Kungl. Maj:t. Föreskrift därom torde i stället böra
lämnas i lag samtidigt med att den nuvarande särskilda förordningen för
Göteborg upphäves. Därvid bar även ansetts lämpligt att i lagen fixera
antalet fullmäktige i samfälligheten till femtio.
Över de sakkunnigas lagförslag hava yttranden avgivits av, bland andra
vederbörande, även kyrkofullmäktige i Göteborg. Fullmäktige, som förklara,
att de ansett sig böra inskränka sitt yttrande till att huvudsakligen
avse de föreliggande författningsförslagen, i vad de berörde den kyrkliga
institutionen i Göteborg, göra, bland annat, följande uttalanden:
Då vad de sakkunniga föreslagit i huvudsak överensstämmer med den
nuvarande organisationen av kyrkoinstitutionen här i staden och denna visat
sig för de kyrkliga angelägenheterna gagnelig, hava kyrkofullmäktige icke
något att erinra mot huvudprinciperna i det föreliggande förslaget till lag
om församlingsstyrelse och den föreslagna tillämpningen av desamma på
de kyrkliga förhållandena här i staden men anse sig böra i anledning av
åtskilliga detaljbestämmelser i lagförslaget göra vissa erinringar.
Enligt § 24 skall val av kyrkofullmäktige förrättas på landet inför vederbörande
valnämnd för val till riksdagens andra kammare och i stad inför
magistraten; och skola i avseende å valen i huvudsak tillämpas de bestämmelser,
som gälla för val av kommunalfullmäktige, respektive stadsfullmäktige.
Någon särskild motivering för valens förrättande inför borgerlig myndighet
ha icke av de sakkunniga anförts i vidare mån än att såsom önskvärt
framhållits, att kyrkofullmäktigevalen, där så låter sig göra, måtte förrättas
samtidigt med valen till kommunal- respektive stadsfullmäktige, på
det de väljande må mindre ofta besväras med särskilda nära varandra påkommande
valförrättningar. Enär val av kyrkofullmäktige skola förekomma
endast vart fjärde år synes detta skäl icke synnerligen vägande. I varje
fall saknar det betydelse för Göteborgs vidkommande, då val av kyrkofullmäktige
och stadsfullmäktige med hänsyn till olikheter i valkrets- och valdistriktsmdelningar
bär i staden icke skulle kunna förrättas samtidigt.
Då kyrkofullmäktige skola väljas av församlingarnas å kyrkostämma röstberättigade
medlemmar, synes det kyrkofullmäktige naturligast och riktigast,,
att dessa val, liksom nu här i staden är fallet, förrättas å kyrkostämma..
Någon verklig olägenhet av att så sker torde icke kunna påvisas. Tvärtom;
synes det olämpligt att pålägga de borgerliga valmyndigheterna, vilka redan
förut äro betungade med åtskilliga andra valförrättningar, jämväl skyldighet
att förrätta kyrkliga val. Och mot eu sammankoppling av de kyrkliga
och borgerliga valen talar avgjort även den omständigheten, att dessa, val i
allmänhet ske efter helt olika linjer. Enligt kyrkofullmäktiges mening höra
fördenskull i hithörande bestämmelser vidtagas sådana ändringar, att val.
av kyrkofullmäktige skola förrättas å kyrkostämma.
Slutligen vilja kyrkofullmäktige såsom ett önskemål framhålla, att proportionella
val inom den kyrkliga kommunen böra så anordnas, att de väljande
må kunna vid röstningen giva uttryck åt sin personliga mening och icke
nödgas, för att icke bortkasta sin röst, acceptera uppgjorda partilistor även
om en eller annan av de därå uppförda icke skulle äga hans förtroende.
11
Kungl. Maj.is proposition Nr 187.
Den kyrkliga samfälligheten i Göteborg omfattar för närvarande icke de
i senare tid med staden inkorporerade församlingarna Lundby och Orgryte1)
utan endast de till stadens gamla område hörande församlingarna. Dessa
sistnämnda finnas, med angivande av folkmängd, uppräknade i här efteråt
intagna tablå.
Församling |
Folkmängd |
Antal fullmäktige |
|
för när-varande |
enligt förslaget |
||
1. Gustavi.......... |
15,397 |
5 |
4 |
2. Kristine.......... |
12,486 |
5 |
4 |
3. Gamlestads........ |
25,829 |
5 |
7 |
4. Haga............ |
13,076 |
5 |
4 |
5. Oskar Fredriks ..... |
26,093 |
5 |
7 |
6. Karl Johans....... |
28,695 |
5 |
7 |
7. Vasa............ |
33,075 |
5 |
8 |
8. Annedals......... |
17,378 |
5 |
5 |
9. Masthuggs......... |
12,151 |
5 |
4 |
Summa |
184,180 |
45 |
50 |
Riksdagens förutberörda framställning (skrivelse nr 153/1925) går ut på
att proportionellt valsätt måtte införas vid val till och inom kyrkofullmäktige
i Göteborg. Tillika ifrågasätter riksdagen, att bestämmelsen om successiv
förnyelse av fullmäktige skall upphävas; att antalet fullmäktige för varje
församling skall regleras i förhållande till församlingens invånarantal; att
en ökning av antalet fullmäktige skall genomföras; att det tages under
övervägande, i vad mån församlingarnas lokala representation i kyrkonämnden
må kunna bibehållas även vid övergång till proportionellt valsätt.
Jag vill till en början behandla frågan om införande av proportionellt
valsätt vid val till kyrkofullmäktige för att sedan övergå till spörsmålet om
tillämpningen av dylikt valsätt vid val inom fullmäktige.
Det synes mig vara en naturlig konsekvens av den proportionella valmetodens
tillämpning vid val av kommunalfullmäktige och stadsfullmäktige,
att dylikt valsätt kommer till användning jämväl vid kyrkofullmäktigevalen
i Göteborg. En följd härav lärer i sin tur bliva, att samtliga fullmäktige
för en församling böra väljas på en gång. Vad beträffar förslaget, att
antalet fullmäktige för varje församling skulle sättas i relation till församlingens
invånarantal, samt att i samband härmed fullmäktiges totalantal
skulle ökas, har jag ingen erinran att göra däremot. * i
’) Av inkorporeringsbesluten synes framgå att man tänkt sig, att Lundby och Örgryte
skulle senare (t. ex. vid den tidpunkt, då ny lönereglering träder i kraft för prästerskapet
i de egentliga Göteborgsförsamlingarna, d. v. s. år 1933) ingå i den kyrkliga samfälligheten.
Departe
mentschefen.
12
Kungl. Maj:ts proposition Nr 187.
Såsom framgår av vad förut anförts, innehåller det 1922 avlämnade sakkunnigförslaget
till lag om församlingsstyrelse stadganden om obligatoriska
proportionella val till det representativa organ, kyrkofullmäktige, åt vilket
den kyrkliga kommunen enligt förslaget skulle kunna överlämna sin beslutanderätt.
Det torde vara lämpligt att vid avfattandet av de ändringar i
1882 års förordning, som äro erforderliga för vinnandet av syftet med riksdagens
framställning, i möjligaste mån ansluta sig till sakkunnigförslaget.
Vad först beträffar kyrkofullmäktiges antal synes mig detta, såsom i sakkunnigbetänkandet
föreslagits, lämpligen kunna bestämmas till 50, vilket
skulle innebära en ökning med 5 nya ledamöter.
Den av de sakkunniga föreslagna, i det föregående omförmälda regeln
för bestämmande av det antal fullmäktige, som skall utses av varje församling,
synes leda till ett i möjligaste mån rättvist resultat och torde böra
komma till användning. Huru många fullmäktige, som med användning
av ifrågavarande regel och med utgångspunkt från nuvarande folkmängdssiffror
skulle komma på varje församling, framgår av den förut meddelade
tablån. Själva fastställandet av det på en var församling fallande antalet
fullmäktige skulle enligt sakkunnigförslaget ankomma på länsstyrelsen, men
torde i detta speciella fall hellre böra överlämnas åt magistraten.
Huruvida valet av kyrkofullmäktige skall, såsom de sakkunniga föreslagit,
i likhet med stadsfullmäktigeval förrättas inför magistraten eller, såsom
kyrkofullmäktige själva i sitt förut berörda yttrande påyrkat, i enlighet
med vad nu är fallet, äga rum å kyrkostämma, synes i någon mån tveksamt.
Då man betänker, att här är fråga om 9 särskilda val, som skola
hållas under samma månad, synes mig emellertid ej lämpligt betunga magistraten
därmed. Några betänkligheter av så att säga teknisk art mot att
förlägga valen till kyrkostämmorna torde ej behöva uppstå, enär ju kyrkostämmans
ordförande får förutsättas äga nödig kännedom om den proportionella
valmetoden. För att underlätta valproceduren lärer dock vara mest
praktiskt att icke, såsom i sakkunnigförslaget ifrågasatts, använda den valmetod,
som är föreskriven för val av stadsfullmäktige, utan i stället begagna
det valsätt, som tillämpas vid övriga å kyrkostämma förrättade proportionella
val (t. ex. proportionellt val av kyrkoråd), och vilken metod finnes
angiven i stadgan den 13 juni 1913 om proportionellt valsätt vid vissa val
inom landsting och stadsfullmäktige in. m.
Det av kyrkofullmäktige i deras förutberörda utlåtande uppställda önskemålet
— ännu kraftigare understruket i ett vid utlåtandet fogat särskilt
yttrande — att de proportionella valen till fullmäktige måtte så anordnas,
att de väljande icke behövde acceptera uppgjorda partilistor, lärer icke
kunna tillgodoses, om man vill begagna någon av de här i landet nu använda
valmetoderna, något som av praktiska skäl torde vara ofrånkomligt.
Enär det i 1913 års stadga angivna valsättet nödvändiggör särskilda suppleantval,
torde föreskrift om dylika val böra meddelas.
13
Kungl. Maj ds proposition Nr 187.
Jag övergår härefter till frågan om tillämpning av proportionellt valsätt
vid val mom kyrkofullmäktige, d. v. s. vid val till kyrkonämnden.
Såsom av det förut sagda framgår, har för närvarande varje församlings
kyrkoråd en representant i kyrkonämnden. Denna anordning, som otvivelaktigt
innebär stora praktiska fördelar, särskilt därutinnan att nämnden
härigenom tillföres intim kännedom om förhållandena inom samtliga församlingar,
lärer icke kunna bevaras, därest nämnden skall utses genom proportionella
val. Det torde nämligen icke vara möjligt att finna en valmetod,
som, utan att på viktiga punkter offra de fördelar, man vill vinna
med det proportionella valsättet, kan trygga sambandet mellan nämnden och
församlingarna. Man synes därför vara nödsakad att antingen släppa
kravet på nämnda samband eller och avstå från att använda den proportionella
valmetoden.
Vid valet mellan dessa båda alternativ har det synts mig, som om övervägande
skäl skulle tala för att gå den senare vägen och således lämna de
nuvarande förhållandena orubbade. Det allmänna intresse, som ansetts
kräva, att olika meningsriktningar bliva representerade även i den kyrkliga
kommunens representativa organ, gör sig nämligen gällande med betydligt
större styrka i fråga om det beslutande organet — fullmäktige — än beträffande
det beredande och verkställande organet — nämnden —- och det
förefaller vid sådant förhållande knappast motiverat att uppoffra den stora
fördel, som ligger däri, att samtliga församlingar äro representerade i nämnden.
Jag anser mig således icke böra hemställa om ändring av nu gällande
bestämmelser om val till kyrkonämnden.
Utom de ändringar i 1882 års förordning, som äga direkt samband med
införandet av proportionell valmetod vid kyrkofullmäktige valen, har det
synts mig lämpligt att vidtaga ytterligare en mindre ändring i sagda författning
genom att däri införa en bestämmelse av likartad innebörd som
den föreskrift, vilken förekommer i § 30 av förslaget till församlingslag
och vilken föreskrift avser att bereda fullmäktige tillgång till den särskilda
sakkunskap i kyrkliga frågor, som får förutsättas vara till finnandes hos
vederbörande kyrkoherdar. Den nya bestämmelsen, som skulle intagas i
§ 12 av förordningen, går ut på att, för den händelse ingen av kyrkoherdarna
i stadens territoriella församlingar är ledamot av fullmäktige
eller ordförande i kyrkonämnden, domkapitlet äger utse en av dessa kyrkoherdar
att vara tillstädes vid fullmäktiges sammanträden med befogenhet
att deltaga i överläggningarna men ej i besluten. I
I enlighet med de av mig nu angivna grunder har jag låtit inom ecklesiastikdepartementet
utarbeta förslag till lag om ändrad lydelse av §§ 4, (i
och 12 i förordningen den 5 maj 1882 (nr 20) angående kyrkofullmäktige och
kyrkonämnd i Göteborg.
Bihang till riksdagens protokoll 1926. 1 saml. 157 käft. (Nr 187.)
3
14
Kungl. May.ts ''proposition Nr 187.
Föredraganden uppläser härefter berörda förslag, av den
lydelse bilaga1) till detta protokoll utvisar, samt hemställer,
att förslaget måtte genom proposition föreläggas riksdagen
till antagande.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan
behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten
lämna bifall samt förordnar, att till riksdagen skall avlåtas
proposition av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
H. B. Hammar.
'') Denna bilaga, vilken är lika lydande med det vid propositionen fogade lagförslaget,
har här uteslutits.
Stockholm 1926, Ivar Haeggströms Boktryckeri A. B.
200001