Kungl. Maj:ts proposition Nr 131.
1
Nr 131.
Kungl. Maj ds proposition till riksdagen angående företagande av
laga skiften enligt lagen den 30 april 1925 (nr 102) rörande
vissa laga skiften inom de på bekostnad eller med understöd av
staten storskiftade delarna av Kopparbergs län; given Stockholms
slott den 12 februari 1926.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av
statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen
bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro,
enligt Dess nådiga beslut:
GUSTAF ADOLF.
Sven Linders.
Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans Majd
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 12 februari 1926.
Närvarande:
Statsministern Sandler, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Olsson, Nothin, Svensson, Hansson, Linders, Schlyter, Wigforss,
Möller. Levlnson.
Efter gemensam beredning med chefen för justitiedepartementet anför
departementschefen, statsrådet Linders följande:
I sammanhang med de i årets statsverksproposition under nionde huvudtiteln,
punkt 133, upptagna frågorna om understöd av jorddelningsväsendet
m. m. berörde jag även (statsrådsprotokollet sid. 422) frågan om
beredande av medel till skiften enligt lagen den 30 april 1925 (nr 102)
rörande vissa laga skiften inom de på bekostnad eller med understöd av
staten storskiftade delarna av Kopparbergs län. Därvid anförde jag, att
Bihang till riksdagens protokoll 1926. 1 samt. 108 höft. (Nr 131). 1
2
Kungl. Maj:ts proposition Nr 131.
beslut om framställning till riksdagen i ämnet torde fattas efter utförandet
av viss utredning, som av angivna grunder icke kunnat föreligga vid
tidpunkten för statsverkspropositionens avlåtande. Sedan nämnda utredning
numera verkställts, anhåller jag att få ånyo anmäla denna fråga.
Till en början torde jag då få lämna en kortfattad redogörelse för innehållet
i sagda lag den 30 april 1925.
Lagen avser laga skiften, som verkställas för vinnande av erfarenhet
beträffande vilka regler böra för framtiden vinna tillämpning med avseende
å laga skifte till rubbning av storskifte, som inom Kopparbergs län verkställts
på bekostnad eller med understöd av staten.
De delar av Kopparbergs län, inom vilka storskifte verkställts på bekostnad
eller med understöd av staten och för vilka lagen alltså äger tillämpning,
äro Orsa, Våmhus, Mora, Solleröns, Venjans, Älvdalens, Särna, Idre,
Gagnefs, Als, Bjursås, Leksands, Siljansnäs, Rättviks, Boda, Ore, Flöda,
Nås, Järna, Äppelbo, Malungs, Lima, Transtrands, Säters, Svärdsjö,
Envikens, Vika, Torsångs, Stora Tuna, Silvbergs och Gustavs socknar.
Laga skifte verkställes efter medgivande av Kungl. Maj:t.
I fråga om skiftesvitsord, uteslutande av viss mark från skifte samt
utflyttning upptager lagen under 2 § vissa särbestämmelser.
Sålunda skall angående skiftesvitsord lända till efterrättelse vad i kungörelsen
den 18 februari 1859 (nr 11) finnes stadgat. Enligt bestämmelserna
i sagda kungörelse gäller — så vitt nu är i fråga — att skifte bör företagas,
om ansökning därom är undertecknad av jordägare, innehavande minst
två tredjedelar av skifteslagets skattetal. I annat fall åligger det lantmätaren
att höra delägarna vid sammanträde. Bestrides då skiftet av
delägare, som innehava mer än hälften av skifteslagets skattetal, förfaller
frågan för den gången. Utfalla åter två tredjedelar eller mera av
rösterna för skifte, gives dessa vitsord. Äro rösterna lika för och emot
skiftets verkställande eller uppgå ej rösterna för skifte till två tredjedelar
av hela röstetalet, behandlas ärendet enligt 89 § skiftesstadgan. I
fråga om uteslutande av mark från skifte är i 1925 års lag stadgat, att
i fäbod belägen inrösningsjord samt skogsmarker må, även där sådant
eljest icke är enligt lag eller annan författning medgivet, helt eller delvis
uteslutas från delningen, så framt icke sådan marks intagande i skiftet
beflnnes komma att, utan någon delägares skada, för delägarna i allmänhet
medföra fördelar, som väsentligen överväga därav följande kostnader och
olägenheter. I fråga om utflyttning stadgas, att delägare ej må mot sitt
bestridande förpliktas att utflytta ur by. I övrigt verkställes skiftet
enligt särskilda föreskrifter, som Kungl. Maj:t äger meddela, eller, i den
mån sådana föreskrifter icke meddelats, med tillämpning av vad lag
eller annan författning rörande laga skifte innehåller.
Ansökning om förordnande för lantmätare att verkställa skifte enligt
ifrågavarande lag skall, enligt bestämmelse i 3 §, hava senast den 31 de
-
3
Kungl. Maj:ts proposition Nr 131.
eember 1925 inkommit till länsstyrelsen i Kopparbergs län. Inkommen ansökning
insändes till Kungl. Maj:t, som bestämmer, om lantmätare skall
förordnas i anledning av ansökningen. Sedan jämlikt Kungl. Maj:ts beslut
förordnande för lantmätare meddelats, åligger det, jämlikt 4 §, förrättningsmännen,
därest laga hinder mot förrättningen icke linnes möta, att vid
sammanträde med delägarna verkställa utredning, huruvida och i vilken
omfattning mark, enligt vad ovan sagts, bör uteslutas från delning, samt
att avgiva yttrande i frågan, varefter handlingarna skola av lantmätaren
insändas till Kungl. Maj:t, som bestämmer, om skifte enligt 1925 års lag
skall komma till stånd eller icke. Bifalles ansökning, bestämmer Kungl.
Maj:t tillika, huruvida och i vilken omfattning mark skall från delningen
undantagas, samt meddelar i övrigt erforderliga särskilda föreskrifter.
Vid förrättning enligt denna lag skola kostnaden till förrättningsmännen,
lösen av kartor och handlingar samt kostnad för väganläggningar,
som föranletts av skiftet, ävensom för utflyttning, som prövats bereda förmånligare
ägoanordning, gäldas av allmänna medel.
I detta sammanhang torde det tillåtas mig att något erinra om vad som
förekom vid framläggande för riksdagen 1925 av förslag till sagda lag.
Förslag till lagen hade avgivits av f. d. justitierådet A. Berglöf i egenskap
av ledare för den pågående utredningen angående jordförhållandena i
Kopparbergs län (Dalautredningen). Sedan yttranden avgivits av överlantmätaren
i Kopparbergs län och lantmäteristyrelsen samt viss omarbetning
skett av justitierådet Berglöfs förslag och lagrådets utlåtande däröver inhämtats,
avlät Kungl. Maj:t den 23 januari 1925 proposition i ämnet, nr 21,
till riksdagen.
I det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden
uppehöll sig departementschefen först vid ändamålet med skiftesförrättningarna:
att Dalautredningen skulle få tillfälle att praktiskt prövade
grundläggande riktlinjer, som Dalautredningen ämnat i huvudsak följa vid utarbetandet
av sina förslag, och att i övrigt samla erfarenhet till vägledning
vid sitt arbete. Genom försöksskiftena skulle vinnas erfarenhet till ledning
vid utformandet av de särbestämmelser beträffande jorddelningen, som
uppenbarligen vore erforderliga inom ifrågavarande del av landet. För inhämtande
av i sådant avseende erforderlig erfarenhet torde icke — anförde
departementschefen — vara nödigt, att ett större antal skiften komme till
utförande, utan syntes i sådant hänseende vara tillfyllest, att ett eller annat
skifte i olika trakter verkställdes. Vid bestämmandet av antalet skiften
syntes i första hand vara av betydelse, huru många ansökningar om skifte,
som inkommit. Vidare syntes det böra få betydelse, inom vilka delar
av länet de skifteslag vore belägna, som avsåges i de gjorda ansökningarna.
Det borde nämligen tillses, att skiftesområdena uttoges så, att icke mera
än ett skifte komme till utförande inom varje trakt, och vidare måste den
fordran uppställas, att de ifrågavarande skiftena komme till utförande inom
4
Kungl. Maj:ts proposition Nr 131.
områden, som kunde anses lämpliga för provskiften. Vid en dylik begränsning
syntes kostnaden för provskiftena komma att hålla sig inom rimliga
gränser. Departementschefen erinrade härvid, att till kostnad, som provskiftena
förorsakade, endast borde hänföras vad dessa skiften komme att
kosta staten utöver vad eljest skulle utgå enligt gällande bestämmelser om
statsbidrag till lantmäteriförrättningar. Emellertid borde, enligt departementschefens
uppfattning, frågan så ordnas, att riksdagen komme i tillfälle
att bestämma även den närmare omfattningen och kostnaderna. För
provskiftenas verkställande borde för budgetåret 1926—1927 och följande
budgetår anvisas särskilt anslag. Givet vore att, innan dylikt anslag ifrågasattes
till beviljande, riksdagen borde sättas i tillfälle att taga ståndpunkt
till frågan, i vilken utsträckning provskiften skulle ske. Sedan ansökningarna
om skiften inkommit, syntes det också låta sig göra — även om
frågan om vilka särskilda skiften, som skulle verkställas, måste stå öppen —
att angiva det ungefärliga behövliga antalet samt den sannolika omfattningen
av skifteslagen. Därmed syntes även kostnaden kunna beräknas någorlunda
tillfredsställande.
Andra lagutskottet, till vilket propositionen remitterades, tillstyrkte (utlåtande
nr 23) lagförslagets antagande med viss förändring.
Riksdagen beslöt (skrivelse nr 127) i enlighet med vad utskottet tillstyrkt.
Med särskilda skrivelser har länsstyrelsen i Kopparbergs län överlämnat
till länsstyrelsen ingivna ansökningar om företagande av laga skiften enligt
ifrågavarande lag från delägare i 38 skifteslag, nämligen Östansjö och
östanviks skifteslag i Ore socken, Oxbergs, Gopshus, Östnors, Långlets,
Garsås, Vika, Bonäs, Nusnäs, Vinäs, Färnäs och Kråkbergs särskilda skifteslag
i Mora socken, Stumsnäs skifteslag i Rättviks socken, Vallmora och BiU
lingsnäs skifteslag i Aspeboda socken, Våbäcks och Backa särskilda skifteslag
i Gustavs socken, samtliga skifteslag inom Sollerö socken, Hallens, Backbyns
och Näsbyggebyns skifteslag inom Siljansnäs socken, Grytnäs och
Sundsnäs samt Västanviks och Karlsarvets särskilda skifteslag inom Leksands
socken, Östra Insjöns skifteslag i Åls socken, Hagens skifteslag samt
Sunnanbyns, Tallrisets och Forsgärdets skifteslag i Flöda socken ävensom
Skamheds och Hulåns, Storbyns, Myrbacka, Norets, Skålö, Utsälje samt
Moms och Vikarhedens särskilda skifteslag i Järna socken.
Det torde böra anmärkas, att ansökningen från Moms och Vikarhedens
skifteslag inkommit till länsstyrelsen efter den 31 december 1925. Vidare
torde i detta sammanhang — med avseende därå, att Aspeboda socken icke
tillhör de delar av Kopparbergs län, som storskiftats på bekostnad eller
med understöd av staten — böra nämnas, att det skifteslag inom socknen, som
avses i gjord ansökning, vid tiden för storskiftets verkställande tillhörde Stora
Tuna socken och därefter i administrativ ordning överförts till Aspeboda
socken.
I ärendet hava utlåtanden avgivits dels den 23 januari 1926 av justitie -
5
Kungl. Maj:ts proposition Nr 131.
rådet Berglöf i egenskap av ledare av Dalautredningen, dels ock den 29
januari 1926 av lantmäteristyrelsen.
Justitierådet Berglöfs utlåtande utmynnar i eu hemställan, att Kungl. Justitierådet
Maj:t vid avlåtande till riksdagen av den i årets statsverksproposition i Br:r9lofämnet
förebådade propositionen måtte utgå ifrån, att samtliga omnämnda
ansökningar om skifte — sammanförda till 25 skifteslag •— skulle kunna
beviljas enligt förutnämnda lag av den 30 april 1925. I fråga om kostnaderna
anför han, att ett besparat belopp av omkring 80,000 kronor å reservationsanslaget
till skifteslagsindelning i vissa delar av Kopparbergs län, varmed
för ändamålet räknas i statsverkspropositionen, för budgetåret 1926—
1927 kunde anses lämpat för nyssnämnda maximiantal skiften. Om de avsedda
laga skiftena, såsom ämnat vore, igångsattes under våren 1926, torde
nämligen för det första förrättningsåret ej behöva räknas med större kostnad
för varje skifte än 3,000 å 4,000 kronor. Utlåtandet är i övrigt av i
huvudsak följande lydelse:
När anslag vid 1923 års riksdag begärdes för igångsättande av en utredning
rörande jordförhållandena i Dalarna, betonades behovet av lagstiftningsåtgärder
i syfte huvudsakligen att befordra en lämplig ägosammandragning.
Vid sidan härav bar redan tidigare kraftigt framhävts nödvändigheten
att bereda större ordning och enkelhet i jordredovisningen. Vikten av
detta sistnämnda spörsmål har under den tid, Dalautredningen hittills varit
verksam, alltmer framträtt. Ännu är det en öppen fråga, huruvida för
ändamålet böra anordnas särskilda utredningsförrättningar. Uppenbart
är emellertid, att beträffande dylika förrättningar — vilka närmast skulle
syfta mot ernående av större stadga i fastighetsväsendet och där sålunda
det privaträttsliga intresset kan sägas vara i det väsentliga avkopplat —
staten bör helt träda in för kostnaderna på sätt fallet är med jordregisterarbetet.
Hur viktig än denna så att säga kamerala sida av frågan är, kan
man emellertid icke bortse från att vinsten av arbetet därå blir av huvudsakligen
formell art, och det gäller därför att taga i akt de tillfällen, som
erbjuda sig att förknippa dylik utredning med ett tillrättaläggande av förhållandena
på marken, och därmed samtidigt vinna något i det i realiteten
onekligen viktigaste hänseendet. Laga skifte är just ett sådant tillfälle
som intet annat. De båda skilda linjerna — arronderingslinjen och den
kamerala linjen — kunna därvid sägas sammansmälta till en enda, som i
görligaste mån för fram till målet: att skapa förbättring i nu rådande förhållanden
till gagn för både det privata och det publika intresset. Särskilt
tillåter jag mig bringa i erinring ej mindre hurusom vid laga skifte yppas
möjlighet såsom aldrig eljest till ett radikalt sammanläggningsförfarande
än även att ett sådant, med hänsyn till den nuvarande kamerala splittringen
av de olika brukningsdelarna synnerligen påkallat förfarande just i
Dalarna på ett enastående sätt underlättas därav att jorden i så stor utsträckning
är gravationsfri.
Det av huvudsakligen allmänt intresse uppburna utredningsarbetet kommer
sålunda helt visst att kräva stort utrymme vid laga skiften inom här
ifrågavarande delar av Dalarna. Därpå bar bland annat det av Dalautredningen
utförda försöksskiftet i Västanviks och Karlsarvets skifteslag inom
Leksands socken lämnat prov. Belysande för det nu rådande fastighetsväsendet
är, att redogörelsen för äganderättsförhållandena inom detta ej
särskilt stora skifteslag upptager mer än 200 maskinskrivna sidor.
6
Kungl. Maj.ts proposition Nr 131.
Då försöksskiftet i Västanvik och Karlsarvet likasom det- av Dalautredningen
jämväl föranstaltade försöksskiftet inom Backa by i Gustavs socken
blivit, så långt desamma fullföljts, utförda med iakttagande av synpunkter,
som lära få tillämpning vid de nu tillärnade laga skiftena, må i
övrigt bär anföras följande angående berörda försöksskiften:
Västanviks och Karlsarvets skifteslag bär sina inägor och sin hemskog
belägna i ett sammanhängande komplex vid västra stranden av den s. k.
österviken av Siljan mitt emot Leksands kyrka. Skifteslagets fäbodar och
fäbodeskog ligga, såsom regel är i Nedan-Siljan, icke i ett sammanhang,
utan hemmanen hava sina fäbodar och sin fäbodeskog insprängda bland
hemman från andra byar i tillhopa 14 fäbodeställen inom den s. k. Häradsfjärdingen.
Någon såsom utskog betecknad mark finnes ej.
Försöksskiftet har avsetts omfatta inägorna vid byn och hemskogen, men
delningen har slutförts endast beträffande åkerjord och tomter. Dessutom
har emellertid utredning verkställts angående delägarnas innehav inom
den från delning uteslutna marken, d. v. s. inägojorden och skogen i fäbodarna.
Hävdelinjerna därstädes hava inlagts å kartor, åstadkomna genom
kopiering i erforderlig utsträckning av förefintliga storskiftes- och hemmansklyvningskartor.
Fn särskild hävdeförteckning över detta område
har påbörjats, men arbetet därmed är ännu icke slutfört. I delningsbeskrivningen
har vid varje ägolott insatts hänvisning till ägarens i denna
hävdeförteckning redovisade mark. Av skiftesakten framgår sålunda,
vilka ägor även utanför själva delningsobjektet tillhöra varje utlagd ägolott.
Därigenom har avlägsnats faran för att sambandet mellan skiftet och
den gamla indelningen av den uteslutna/ marken blir brutet.
Angående hemmanen i skifteslaget har, på sätt redan antytts, eu djupgående
äganderättsutredning blivit verkställd. Beträffande ett flertal
hemman har densamma måst ledas tillbaka ända till den tid, då hela hemmanet
var i en ägares hand. I hävdeförteckningen över den delade marken
har insatts hänvisning till denna äganderättsutredning, varigenom
dessa båda handlingar tillsammans utvisa, å vilka fång varje delägares
ägoinnehav rätteligen grundar sig. Skiftesakten innefattar följaktligen
en sådan redovisning av alla hemman inom skifteslaget, som avsetts med
de s. k. utredningsförrättningarna.
Inägorna vid byn och liemskogen innehålla följande ägoarealer:
Tomt- och åkerkomplexet är indela) i 1,151 ägofigurer, vilkas begränsnings]
in jer till största delen utgöras av hävdelinjer och gradskillnader.
Figurernas medelareal är sålunda endast O.n hektar. Åkerjorden är till
sin naturliga beskaffenhet synnerligen ojämn med tvära övergångar från
bättre till sämre jord.
Antalet särskilt utbrutna ägolotter utgör 85. Den största brukningsdelen
hävdar en areal öppen åker inom byområdet av 8.53 hektar. I övrigt varierar
åkerarealen å de fastigheter, där jordbruk bedrives, mellan O.so och 5
hektar. Skifteslaget kan således sägas vara typiskt för denna småbrukarbygd.
Vid skiftet liar en ägolott utlagts åt varje delägare. Det sammanlägg -
Tomter och åker ........
Äng ocli odlingsmark
Avrösningsjord ............
Impediment ................
.. 128 hektar
.. 843 »
.. 252 »
.. 10 »
Summa 733 hektar.
t
Kungl. Maj:ts proposition Nr 131.
ningsförfarande, som upptages i mitt med skrivelse den 17 december 1925
överlämnade förslag till särskilda föreskrifter beträffande förrättningar
enligt 1925 års lag. har sålunda här kommit till förberedande tillämpning.
Den härvid fogade kartan bil. A1 visar åkerjordens och tomtmarkens nuvarande
indelning. Då det icke lämpligen låtit sig göra att förse denna
karta med litterabeteckning eller på annat sätt utmärka, vilka tegar tillhöra
en och samma brukningsdel, har kartan sitt största intresse såsom
utvisande de nuvarande åkertegarnas storlek. De å kartan uppdragna
streckade linjerna utgöra nämligen tegskillnader (hävdelinjer), och i regel
bilda även utfallsdiken, vägar och andra naturliga gränser skillnad mellan
olika ägare. Såsom av kartan framgår, äro tegar med 8—10 meters
bredd ej ovanliga. Hävdelinjer äro inlagda endast å åkerjorden. De streckade
linjer, som äro framdragna över slog- och skogsmarken, äro gränslinjer
mellan storskifteshemman.
Såsom bil. B2 närslutes en karta, som utvisar resultatet av försöksskiftet.
Denna karta upptager vad som erfordras för att utvisa läget av de olika
ägolotterna samt fördelningen i skilda ägoslag. Ägolotterna hava åsätta
särskilda littera. Vid bestämmandet av dessa har den principen följts, att
en ägolott, som består av endast en gammal åbolott (ett hemman) eller del
av sådant, åsatts denna åbolotts litt., föregånget, där så erfordrats för att
skilja det från andra, av en romersk siffra. De ägolotter åter, som tillhöra
delägare i flera hemman (och där sammanläggning sålunda ägt rum), hava
betecknats med två efter varandra ställda stora bokstäver (AA, AB etc.,
B A, BB etc.).
I en härvid fogad tablå, Bil. C," upptages antalet hemman, vari varje
jordägare har del, samt antalet tomt- och åkerskiften till varje, brukningsdel
enligt nuvarande ägoinnehavet och enligt det verkställda försöksskiftet.
Ägolotter, som utgöras av enbart slog- eller skogsmark, äro ej medtagna.
Hade det endast gällt att för Dalautredningens studium utvälja ett skifteslag,
där en mycket kraftig ägosammandragning utan större svårighet
kunnat ske, skulle det varit lätt att finna vida tacksammare föremål än
Västanvik och Karlsarvet, bortsett då från den i själva verket avgörande
frågan om delägarna befunnits villiga att upplåta sin mark till studieobjekt.
För utredningen har det emellertid framstått såsom i första hand
önskvärt att vid ett praktiskt prov ställas inför de varjehanda svårigheter,
som uppkomma vid skifte och som kunna sägas vara typiska enkannerligen
för Siljansbygden. Ur sådan synpunkt har valet varit gott, Å de för denna
landsdel karaktäristiska förhållandena på fastighetsväsendets område har
försöksskiftet lämnat eu rik provkarta och sålunda erbjudit ett värdefullt
material för bedömande av de för en ordnad jordredovisning erforderliga
åtgärderna. Icke minst har intresset knutit sig till frågan, i vad mån en
nöjaktig ägosammandragning vore möjlig utan nämnvärd utflyttning. I
detta hänseende har skiftet varit desto mera lärorikt, som bosättningen i
Västanvik är huvudsakligen koncentrerad till en bestämt avgränsad byklase
och förutsättningarna för eu radikal ägosammandragning även så
till vida varit ogynnsamma, att ägorna i avseende å jordart och terrängförhållanden
äro synnerligen växlande. Och ehuru, såsom förut antytts,
ägosplittringen inom skifteslaget ej är för denna bygd anmärkningsvärt
1 Bilaga A vid denna proposition.
* B »
1 > C »
8
Kungl. Maj:ts proposition Nr 131,
stoi- och man räknat med endast fyra utflyttningar (efter frivilligt åtagande
av ägarna till lotterna litt. BI, BL, BO och BX), har genom skiftet
en påfallande förbättring i ägoanordningen ernåtts. Det torde härvid bemärkas,
att tablån under bil. C icke gör full rättvisa åt det gynnsamma resultatet,
i det sådana av en och samma person hävdade ägor, vilka till någon
del beröra varandra, beräknats såsom endast ett skifte, även då de ur
brukningssynpunkt te sig såsom ett flertal tegar. Med beaktande av att
dylika, ofta förekommande anomala företeelser efter delningen försvunnit,
inses, att skiftet i själva verket medfört en betydligt kraftigare arrondering
än enbart en jämförelse mellan tablåns två sista kolumner ger vid
handen.
Backa by har sina inägor och ett hemskogsområde belägna i ett sammanhängande
komplex invid Dalälven, ett par kilometer söder om Gustavs
kyrka. Skifteslagets övriga ägor utgöras av dels ett hemskogsskifte cirka
200 meter från inägorna dels ock fäbodeskog, belägen cirka 3 mil från byn
invid gränsen till Silvbergs socken.
Försöksskiftet har omfattat byns inägor och därintill belägen hemskog.
De skiftade ägorna innehålla följande ägoarealer:
Tomter och åker ................................................ 246 hektar
Äng och odlingsmark........................................ 39 »
Avrösningsjord.................................................... 35 »
Impediment ........................................................ 6 »
Summa 326 hektar.
s.
Arealen öppen åker för de fastigheter, å vilka jordbruk bedrives, varierar
mellan O.g och 19 hektar.
Antalet delägare, som avsetts utflytta, utgör 4, av vilka 3 (ägolotterna
nris 8, 9 och 32) frivilligt åtagit sig att flytta och den fjärde (ägolotten nr
18) utan sådant åtagande flyttats till utkanten av byns bebyggda område.
Av en härvid fogad tablå, bil. D,1 framgår antalet hemman, vari varje
delägare har del, samt antalet tomt- och åkerskiften till varje brukningsdel
enligt nuvarande ägoinnehavet och enligt försöksskiftet, Av denna tablå
framgår, att ägosammandragningen kunnat utföras på ett mera radikalt
sätt än i fråga om Västanviks och Karlsarvets skifteslag. Detta betingas
därav att Backa tillhör den södra dalabygdstypen med långt större brukningsdelar
och enhetligare jordmån. Då denna trakt, mera likartad med
sydligare landsdelar, i förevarande fråga ej tilldrager sig samma speciella
intresse som Siljansbygden med dess egenartade förhållanden, bär det ej
ansetts nödigt föranstalta om reproduktion av Backakartan.
Såsom framgår av härvid fogad förteckning (bil. EI 2) över inkomna skiftesansökningar
föreligga sådana från båda de skifteslag, som varit föremål
för ifrågavarande försöksskiften.
I min skrivelse den 11 oktober 1924, vari föreslogs igångsättande av
laga skiften på statens bekostnad, framhölls betydelsen av att såmedelst
bereda befolkningen tillfälle att bedöma verkningarna av skiften,
utförda med iakttagande, så långt möjligt, av de önskemål, som ligga
befolkningen närmast om hjärtat, och i övrigt anpassade efter förhållandena
i varje särskilt fall. Det är nog så, att man i skiftesfrågan alltjämt
har att inom Dalarna räkna med avsevärt motstånd från stora delar av
1 Bilaga D vid denna proposition.
2 » E » » »
9
Kungl. Maj:ts proposition Nr 131.
befolkningen, ett motstånd, som på många båll riktar sig mot själva skiftet
såsom medförande en med misstro motsedd rubbning i bestående.förhållanden,
åtgärden må vara kringgärdad med än så starka garantier i de för
befolkningen särskilt ömtåliga punkterna, t. ex. utflyttnings- och kostnadsfrågan.
Det icke minst svåra ledet i Dalautredningens arbete är att söka
komma till rätta med ett sådant, utan grundval av objektiva skäl rest
motstånd och bereda sinnena till större) spontan mottaglighet för de blivande
definitiva föreskrifterna. Att söka förmå dalabefolkningen att
överge sin på sund konservatism grundade försiktighet i en så vittutseende
fråga ingår däremot icke i utredningens program.
Jag kan ej underlåta att säga, att antalet inkomna ansökningar om laga
skifte enligt 1925 års lag, 38, sett mot bakgrunden av hittills rådande uppfattning
i dalaorterna, ter sig såsom överraskande stort. I själva verket
hade jag ej vågat räkna med mer än omkring hälften såsom maximum.
Då nu slutresultatet visat sig nå så långt utöver den djärvaste förhoppning,
måste detta förvisso hälsas med tillfredsställelse. Bland de inkomna
ansökningarna avse åtskilliga ett flertal skifteslag inom samma socken.
Härvid tilldrager sig Mora med 11 ansökningar i främsta rummet intresse
med hänsyn därtill att man utan överdrift torde kunna beteckna moramännens
hittills intagna ståndpunkt i skiftesfrågan såsom föga ägnad att
grundlägga förväntningar om ett så stort antal just från denna socken.
Vad Sollerö socken beträffar, så avse de 9 därifrån inkomna ansökningarna
i själva verket laga skifte å hela socknen. Även från Järna socken är antalet
ansökningar, 7 — därav dock en först den 2 januari 1926 inkommen
— påfallande stort. Om nu den i och för sig så glädjande anhopningen av
ansökningar från en och samma socken skulle leda därtill, att ett flertal av
dessa skifteslag komme att ställas utanför lagens tillämpning och därmed
de förväntningar svikas, som kommit till uttryck i ansökningarna, fruktar
jag, att den omsvängning i stämningen och det förtroende till det fortsatta
ax-betet i jordfrågan, varom det stora antalet ansökningar bär vittne,
komme att slutligen resultera i ett återfall till den ståndpunkt, man gjort
sig all möda att bortarbeta. Över huvud skulle det väl ock kunna betecknas
såsom en mindre lämplig hushållning med statsmedel att å ena sidan
anslå betydande belopp för att söka få till stånd en »islossning» på ifrågavarande
område och å andra sidan rygga tillbaka för eu relativt mindre
betydande utgift, när man äntligen tycker sig kunna skönja ett resultat
av alla ansträngningar inom räckhåll. Det gäller nu att ej dämma upp
igen.
Det bereder tydligtvis stora svårigheter att i detta tidiga stadium verkställa
eu tillnärmelsevis riktig uppskattning av kostnaderna för de sökta
skiftena. Särskilt gäller detta utflyttningskostnaden och den jämförelsevis
mindre betydande kostnaden för väganläggningar. Under hösten 1924 lät
Dalautredningen med anlitande av sakkunnigt biträde verkställa en kalkyl
över kostnaderna för flyttning av en medelstor, väl byggd och underhållen
gård i Leksands socken av den där vanligen förekommande typen med
bland annat ladugård av tegel, vattenledning och elektrisk belysning.
Kostnaden uppskattades därvid till cirka 10,0Q0 kronor. Man torde kunna
räkna med att genomsnittskostnaden för en gårdsflyttning håller sig omkring
detta belopp. Skulle i något skifteslag en dyrbarare flyttning komma
i fråga, uppväges säkerligen merkostnaden därav att i de flesta fall mindre
dyrbara gårdar få antagas företrädesvis bliva föremål för flyttning. I
själva verket blir medelkostnaden för de vid lbrsöksskiftena beräknade ut
-
10
Kungl. Maj:ts proposition Nr 131.
flyttningarna endast omkring 9,000 kronor. Med ganska stor visshet kan
man utgå från att utflyttning ej blir erforderlig inom skifteslagen i Järna
socken, där, liksom i allmänhet i Västerdalarna, gårdarna ligga tämligen
spridda. I vilken omfattning utflyttning i övriga skifteslag kan bliva tilllämpad,
undandrar sig visserligen en förban dsberäkning, men härvid är
att beakta, hurusom 1925 års lag i en av sina huvudpunkter bygger på den
av dalaallmogens kända benägenhet för kvarboende i by betingade principen
om regelmässigt förbud mot tvångsutflyttning.
Vid uppskattning av kostnaden för förrättningsmännen, inberäkna! lösen
för karta och handlingar, liar man onekligen något fastare mark under
fotterna. Ehuru även härvid många ovisshetsmoment föreligga, har denna
kostnad, så gott det för närvarande låter sig göra, beräknats särskilt för
vart och ett av de ifrågakomna skifteslagen, på sätt framgår av bifogade
tablå, bil. E.1 Kostnaderna bliva väsentligen beroende på delningsområdets
storlek. I tablån anges1 de ägor, vilka med ledning av inhämtade upplysningar
från de olika skifteslagen samt efter studium av skifteshandlingar
och kartor ansetts sannolikt komma att i händelse av skifte bliva föremål
för delning. I övrigt hava de kalkyler, som mera detaljerat kunnat
verkställas beträffande de båda försöksskiftena, samt kostnaderna för tidigare
utförda laga skiften lagts till grund för uppskattningen med tillbörligt
iakttagande av sådana inverkande omständigheter som bland annat
graden av ägosplittring, fastighetsväsendets tillstånd och vidlyftigheten
av utesluten marks redovisning.
Då enligt G § i lagen de kostnader, somt nyssnämnda tablå approximativt
beräknats till 661,000 kronor, skola i händelse av skifte gäldas av allmänna
medel, må emellertid betonas, att dessa kostnader icke äro att betrakta som
en av staten åtagen extra börda för ifrågavarande skiften i vidare mån än
desamma överstiga vad staten komme att vidkännas redan på grund av de
bestämmelser om statsbidrag till lantmäteriförrättningar, som gälla för
landet i dess helhet. Enligt dessa bestämmelser kan delägare under vissa
förutsättningar erhålla statsbidrag för laga skifte med belopp, motsvarande
hälften av vad på hans ägolott belöper av lantmätarens arvode, inberäkna!
lösen för karta och handlingar. Till bestridande av kostnaderna
för utflyttning och väganläggningar kan enligt nyssnämnda allmänna bestämmelser
statsbidrag utgå med upp till hälften av kostnadsbeloppet. Då
ovan berörda förutsättningar för statsbidrags utgående säkerligen äro i
stor utsträckning till finnandes bland Dalarnas småbrukande befolkning,
synes man med fog kunna antaga, att ungefärligen 40 procent av förutnämnda
kostnadssumma, 661,000 kronor, kommit att med tillämpning av de
allmänna bestämmelserna stanna å statsverket. Rätt sett inskränker sig
då den kostnad, som bör särskilt påföras Dalarna, till cirka 396,000 kronor.
En fullt riktig uppfattning om statens ekonomiska uppoffring för ifrågavarande
skiften erhålles för övrigt först om man ser frågan på längre sikt
och tänker sig vad staten i en framtid kan komma att ikläda sig för de
skiften, vilka, om de ej nu beviljas, dock förr eller senare) tvinga sig fram.
I utlåtande nr 116 vid 1914 års riksdag anförde jordbruksutskottet, att billighetsskäl
talade för ett fortskridande på den år 1909 inslagna vägen av
en genom statens mellankomst möjliggjord, efter hand genomförd avlösning
av jordbrukets utgifter för lantmäteriförrättningar. Och man vet ej,
om den utveckling, som allt sedan fortskridit i denna riktning, ännu avstannat.
Men än vidare torde det väl knappast vara förmätet att vänta
1 Bilaga K vid denna proposition.
11
Kungl. Maj.ts proposition Nr 131.
sig, att även för framtiden statsbidrag för laga. skiften i Dalarna skall tillmätas
något frikostigare än vad som är fallet med övriga delar av riket.
Redan den omständigheten att lagstiftningen ej kan fritagas från skuld
till nu rådande missförhållanden ger skäl härför. Och inför en sådan utsikt
te sig ju bestämmelserna i lagens G § än mindre avskräckande.
Först efter en mera ingående, på ort och ställe företagen undersökning
låter det sig definitivt avgöras, om och i vad mån en rationell skifteslagsindelning
kan anses kräva sammanslagning av två eller flera skifteslag,
bland eller utom dem, från vilka ansökningar nu föreligga. Emellertid synes
redan nu uppenbart, att ett laga skifte inom Sollerön bör omfatta samtliga
byar i denna socken ävensom att Backa och Våbäcks byar i Gustavs
socken böra skiftas gemensamt. Vidare är högst sannolikt, att Västanviks
och Karlsarvets skifteslag i Leksands socken bör sammanslås med Grytnäs
och Sundsnäs skifteslag i samma socken. Och slutligen har det uppgivits
såsom av förhållandena påkallat, att inom Mora socken Oxberg och Gopshus
samt inom Järna socken Storbyn, Myrbacka och Noret (jämte Utby,
varifrån någon ansökning ej föreligger) inginge i gemensamt skifte. Om
sammanslagningar i enlighet med det nu anförda komma till stånd, skulle,
vid beslut enligt 3 § i lagen om förordnande av lantmätare i anledning av
samtliga inkomna ansökningar, antalet laga skiften komma att uppgå till
högst 25. Mycket sannolikt är, att ett eller annat skifte kommer att bortfalla
på grund av bristande majoritet för dess företagande, men inför
omöjligheten av att härutinnan för närvarande göra en tillförlitlig kalkyl
torde försiktigheten bjuda att nu ej räkna med någon härav föranledd reduktion
av antalet. I detta sammanhang må nämnas, att lagstadgad 2/3
majoritet för skifte redan föreligger ifråga om Långlet i Mora och Backa
i Gustavs socken.
Ett sådant maximital laga skiften som 25 kan i själva verket ingalunda
i och för sig anses såsom överdrivet stort. Man måste göra klart för sig,
att det område av Dalarna, varom här är fråga, omfattar ej mindre än 32
socknar och att vid en traktvis skedd fördelning av skiftena man bort
kunna räkna med i genomsnitt en förrättning för varje socken. Möjligheten
att fylla den i propositionen nr 21 till 1925 års riksdag angivna förutsättningen
om skiftenas någorlunda jämna utspridande å olika trakter
har emellertid på förhand självfallet varit begränsad av ansökningsmaterialet.
Om materialet, sådant det nu slutgiltigt föreligger, kan sägas förete
den typen att å ena sidan stora trakter, som eljest tvivelsutan skulle kommit
i åtnjutande av laga skiften, framstå såsom »vita fläckar», under det
å andra sidan anhopning av ansökningar från andra trakter föreligger, synes
det rent principiellt vid ansökningarnas bedömande vara riktigast att
ej allt för rigoröst fasthålla vid fördelningssynpunkten. Detta desto hellre
som den i lagens 1 § uppdragna ramen i allt fall ej kan anses sprängd därigenom
att ett något större antal skiften kommer till stånd. Ett allmänt
känt faktum är nämligen, att de på ett skifte inverkande förhållandena i
Dalarna förete en så stor växling ej blott från socken till socken utan ock
från by till by, att risken av studiematerialets knapphändighet ligger närmare
till hands än den av dess överdrivna riklighet, I det föregående har
jag redan varit i tillfälle att framhålla de viktiga psykologiska moment,
som böra spela in vid ansökningarnas bedömande liksom ock att statens bidrag
till själva arbetet synes böra stå i en viss proportion till vad staten
visat sig villig påkosta redan för att animera till detta arbetes igångsättande.
»
12
Kungl. Maj:ts proposition Nr 131.
Lantmäteri- Lantmäteristyrelsen, som berett sig tillfälle till överläggning i ämnet
styrdsen. me<j överlantmätaren i Kopparbergs län, har i ämnet anfört bland annat
följande:
»Lantmäteristyrelsen vill livligt instämma i justitierådet Berglöfs uttalanden
i fråga om laga skiftenas uppgift inom ifrågavarande bygder icke
blott i avseende på ägornas arrondering utan även för åstadkommande
av ordning och enkelhet i jordredovisningen. Såsom han framhållit,
komma vid dessa skiften de av honom omförmälda båda linjerna — arronderingslinjen
och den kamerala linjen — att sammansmälta till ett gemensamt
mål eller bättre förhållanden i såväl bruknings- som redovisningshänseende.
Styrelsen är även ense med justitierådet Berglöf därutinnan,
att vid laga skifte yppas möjlighet som aldrig eljest till ett radikalt
sammanläggningsförfarande och därmed ock till förenkling av fastighetsväsendet.
Lösandet av den ena delen av uppgiften eller åstadkommande av bättre
stadga och ordning i fråga om fastighetsväsendet har städse hittills ansetts
vara ett huvudsakligen allmänt intresse. Man har därför också
räknat med att staten skulle komma att bestrida kostnaderna för lösandet
av denna uppgift. I denna del må erinras, att riksdagen år 1920 genom sin
skrivelse nr 321 punkt G medgivit, att av anslaget till jordavsöndringar
och ägostyckningar skulle fn utgå hela arvodet till förrättningsmännen
vid de i propositionen nr 235 till samma riksdag omförmälda utredningsförrättningarna
i Kopparbergs län oberoende av ägarnas ekonomiska ställning.
Lantmäteristyrelsen utgår emellertid ifrån, att man förr eller senare
måste gripa sig an med särskilda förrättningar eller åtgärder enbart med
syfte att bringa ordning och reda i fastighetsförhållandena och att man i
jämförelsevis stor utsträckning icke kommer att kunna avvakta den tidpunkt,
då detta resultat kan vinnas genom företagande av laga skifte. Vilken
lösning framtiden emellertid än må giva åt detta spörsmål, givet är
emellertid, att det, såsom justitierådet Berglöf framhållit, gäller att taga i
akt de tillfällen, som erbjuda sig att förknippa eu dylik utredning med ett
tillrättaläggande av förhållandena på marken.
I likhet med justitierådet Berglöf håller lantmäteristyrelsen före, att vid
laga skiften uti ifrågavarande bygder utredningsarbetet kommer att kräva
ett stort utrymme, och styrelsen tilltror sig även kunna uttala, att detta
arbete ej sällan, i synnerhet då stora områden av skifteslagets mark icke
medtagas i skiftet, i fråga om omfattning och kostnad — här åsyftas endast
ersättning till förrättningsmännen — skall visa sig jämförbart med
och även överstiga de övriga skiftesåtgärderna. I anslutning härtill kan
med fog erinras om att kostnaderna föt utförandet av de skilda åtgärderna
kan betraktas såsom en jämförelsevis god mätare även av deras inbördes
betydelse.
Om man emellertid utgår ifrån att staten under alla förhållanden förr
eller senare måste åtaga sig kostnaderna för uppordnandet av jordförhållandena,
om skifte ej komme till stånd, synes det åtminstone billigt, att
dessa kostnader så att säga bokföras särskilt, då de förekomma i sammanhang
med laga skifte. Det är helt naturligt omöjligt att exakt angiva
kostnaderna för ifrågavarande fastighetsutredningar och det låter sig ej
heller göra att med någon större säkerhet bestämma förhållandet mellan
kostnaderna för fastighetsutredningarna i fråga om de byar och skifteslag,
som finnas upptagna i bil. E vid justitierådet Berglöfs utlåtande, och
13
Kungl. Maj:ts proposition Nr 131.
de av justitierådet Berglöf beräknade totala kostnaderna. Lantmäteristyrelsen
tvekar emellertid icke att, vad angår nu ifrågavarande byar och
skifteslag, genomsnittligt beräkna utredningskostnaderna till 30 procent
av hela arvodet till förrättningsmännen.
Lantmäteristyrelsen har icke funnit anledning att framställa någon erinran
i fråga om justitierådet Berglöfs kostnadsberäkningar, och gäller
detta även hans antagande, att ungefärligen 40 procent av den av honom
uppgivna totalkostnaden komme att stanna å statsverket vid tillämpning
av nu gällande allmänna bestämmelser angående statsbidrag. Frågans
innebörd i kostnadshänseende inskränker sig alltså till 30 procent av
661.1X10 kronor elleX i runt tal till 200,000 kronor.
Hittills har lantmäteristyrelsen endast berört kostnaderna för ersättningen
till förrättningsmännen och alltså icke den hälft av kostnaderna
för utflyttningar och väganläggningar, som delägarna hava att bestrida
vid laga skiften inom övriga delar av landet. Dessa kostnader äro givetvis
omöjliga att någorlunda exakt beräkna. I fråga om desamma bör
emellertid tagas i betraktande, att genom de särskilda bestämmelser, som
meddelats i fråga om begränsning såväl av skiftenas omfattning som av
utflyttningsskyldigheten, dessa kostnader bliva högst väsentligt reducerade
i förhållande till vad som blivit fallet, om skiftena verkställts i enlighet
med de bestämmelser i berörda delar, vilka i allmänhet gälla inom
landet. Denna reduktion anser sig styrelsen kunna uppskatta till hälften,
och blir alltså följden, att den procentuella ökningen av statsbidraget uppväges
av begränsningar i fråga om omfattningen och att man alltså här
icke har någon kostnadsökning att räkna med. Huru än förhållandena
komma att utveckla sig, är det dock icke tänkbart, att någon enda förrättning
kommer att fortskrida så snabbt, att några utgifter för utflyttningar
och väganläggningar komma att påkallas under budgetåret 1926—1927.
Hänsyn till kostnaderna härför behöver således icke tagas vid beräkning
av anslagsbehovet.
Skulle emellertid arbete med ägomätning och fastighetsutredning
komma att redan från början av instundande sommar sättas i gång beträffande
något större antal av ifrågavarande byar och skifteslag, torde
den befintliga reservationen å anslaget till skifteslagsindelningen eller
82,038 kronor 62 öre knappast förslå. Om med anledning härav ett nytt anslag
skall för ändamålet uppföras i riksstaten, uppkommer frågan om detta
anslags natur. Genom 6 § i den särskilda lagen är redan bestämt vilka
kostnader, som skola gäldas av allmänna medel, och efter det riksdagen
blivit hörd i ämnet, tillkommer det Eders Kungl. Maj:t att besluta i fråga
om antalet provskiften samt skiftenas omfattning. På grund härav och
med hänsyn till de svårigheter, som möta att redan nu bedöma i vilken utsträckning
skiften böra bringas i verkställighet samt kostnaderna för
dessa, synes skäl finnas för att eventuellt nytt anslag gives naturen av förslagsanslag.
Det vill alltså se ut som om hänsyn till kostnaderna icke bör utgöra
hinder för antagande av justitierådet Berglöfs förslag i hela dess utsträckning.
För den händelse emellertid en begränsning anses böra ske med
hänsyn till de uttalanden, som gjordes under förarbetena till den för ifrågavarande
skiften gällande särskilda lagen, har lantmäteristyrelsen ansett
sig böra företaga undersökning beträffande de särskilda skifteslagen. Härvid
har styrelsen inhämtat, att, så vitt nu kan bedömas, jämförelsevis små
utsikter förefinnas för majoritet bland delägarna för företagande av skifte
14
Kungl. Maj.ts proposition Nr 131.
inom Nusnäs och Färnäs byar i Mora socken, inom byarna i Sollerö socken
samt inom det skifteslag, som utgöres av Storbyn, Myrbacka, Noret
och Utby i Järna socken. Under sådana förhållanden synes det icke saknas
skäl att låta frågan om utfärdande av förordnande bero beträffande
ovan nämnda skifteslag åtminstone någon tid framåt. Det synes lantmäteristyrelsen
icke uteslutet, att man på detta sätt har större utsikter
att befrämja en förändrad uppfattning hos delägarna än genom omedelbart
avhållande av ett sammanträde, som kanske icke leder till skifte.
‘Även storleken av skifteslagen samt kostnaderna och den tid, skiftena
kunna antagas komma att kräva, föra med sig, att Färnäs by samt byarna
i Sollerö socken ej kunna anses särskilt lämpliga såsom''provskiften. Härtill
kommer, att i Moratrakten, oberäknat nu nämnda byar, ansökningar
föreligga från åtta skifteslag. Vad särskilt angår det skifteslag, som utgöres
av Storbyn, Myrbacka, Noret och Utby i Järna socken, har observerats
att ansökning icke föreligger från någon delägare i sistnämnda by.
Med avseende å det skifteslag, som utgöres av Morn och Vikarheden i
Järna socken, förekommer, att ansökningen inkommit till länsstyrelsen i
Kopparbergs län först den 2 januari 1926 samt att densamma avsänts
från Järna först den Öl december 1925 eller samma dag, som ansökningen
senast bort vara inkommen till länsstyrelsen.
Nu nämnda fem skifteslag innehålla enligt bil. E vid justitierådet Berglöfs
utlåtande 34,072 tunnland och kostnaderna för skifte ä desamma uppgå
enligt samma bilaga till 297,000 kronor. Avdragas ovannämnda skifteslag,
minskas arealen från 64,360 tunnland till 30,288 tunnland samt kostnaderna
från 661,000 kronor till 364,000 kronor. Om med anledning av vad ovan anförts
detta belopp reduceras med 70 procent, inskränker sig kostnadsökningen
till i runt tal endast 110,000 kronor.
Det är emellertid även ovisst, om beträffande samtliga ovan icke nämnda
skifteslag den stadgade majoriteten för skifte kan ernås. Detta torde i
synnerhet vara fallet beträffande Oxberg och Gopshus, Vinäs och Kråkberg
i Mora socken samt Hagen i Flöda socken. Därest med hänsyn till
kostnaderna ytterligare inskränkning anses böra ske, torde ovanberörda
förhållande lämpligen böra föranleda, att med beslut om förordnande av
lantmätare att företaga dessa förrättningar även bör tills vidare anstå intill
dess klarhet vunnits i vilken utsträckning laga skifte kommer till
utförande beträffande återstående 16 skifteslag.
Ovan sist omförmälda fyra skifteslag omfatta en areal av 4,340 tunnland,
och skiftena å desamma beräknas kosta 72,000 kronor. Avdragas
även dessa skifteslag, återstå 16 skifteslag med en areal av 25,948 tunnland
och en beräknad kostnad av 292,000 kronor eller, efter reduktion med
70 procent, i runt tal 90,000 kronor.
Den gruppering lantmäteristyrelsen ovan gjort av de olika byarna eller
skifteslagen framgår av härvid fogad bil. I1.»
Härefter har lantmäteristyrelsen till behandling upptagit frågan om anskaffande
av erforderliga arbetskrafter för ifrågavarande ändamål. Redogörelse
härför torde emellertid icke behöva lämnas i detta sammanhang.
1 Bilaga !•'' vid donna proposition.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 131.
15
Det relativt stora antalet inkomna ansökningar om skiftesförrättningar, Departementsdäribland
frän trakter, där förut särskilt stort motstånd rests mot för- chefenändringar
i skiftesförhållandena, synes giva vid handen, att, såsom också
av justitierädet Berglöf framhållits, en omsvängning skett i den uppfattning
i frågan, som förut kommit till synes i Dalarna, något som givetvis
måste hälsas med största tillfredsställelse.
Xär det gäller att taga ståndpunkt till frågan om omfattningen av den
skiftesverksamhet, vartill de inkomna ansökningarna må föranleda, möta
vissa vanskligheter, bland annat på grund av svårigheten att nu bilda sig
en någorlunda exakt uppfattning om därmed förenade kostnader. Innan jag
ingar på kostnadsfrågan, torde jag emellertid något få uppehålla mig vid
de riktlinjer i fråga om verksamhetens omfattning, som — på sätt förut
nämnts — framlades vid 1925 års riksdag. Enligt dessa riktlinjer, som avsågo
en traktvis skeende fördelning av skiftena, lärer väl ligga närmast till
hands att i genomsnitt räkna med ett skifte inom varje av de 11 socknar,
från vilka ansökningar inkommit.
Justitierädet Berglöf har emellertid anfcrt, att det principiellt vid ansökningarnas
bedömande syntes riktigast att ej alltför rigoröst fasthålla vid
fördelningssynpunkten, utan att ett något större antal skiften borde kunna
komma till stånd. I sådant avseende har justitierädet Berglöf framhållit,
att de på ett skifte inverkande förhållandena i Dalarna företedde en så stor
omväxling ej blott från socken till socken utan ock från by till by, att
risken av studiematerialets knapphändighet läge närmare till hands än den
av dess överdrivna liklighet. Med hänsyn härtill och till angelägenheten ’
att söka förebygga ett återfall till den ståndpunkt, ortsbefolkningen å vissa
håll förut intagit i fråga om skiftesförhållandena, har justitierädet Berglöf
såsom ovan nämnts hemställt, att Kungl. Maj:t måtte utgå ifrån att samtliga
ansökningar skulle bliva beviljade.
Ehuru jag till fullo behjärtar de synpunkter, som framhållits av justitieradet
Berglöf, måste jag dock hysa synnerligen starka betänkligheter mot
beviljande av laga skiften i den utsträckning, som justitierädet Berglöf
ifrågasatt.
Främst är måhända att beakta att, då fråga är om provskiften, vilka skola
lämna erfarenheten för en blivande lagstiftning, man måste se till, att de
ej igångsättas i sådan omfattning, att erforderlig personal saknas för deras
skyndsamma bedrivande och därigenom hela ändamålet med deras företagande
förfelas. Men härtill kommer nödvändigheten av att hålla skiftesverksamheten
inom en måttlig kostnadsram. Vid övervägande av olika synpunkter
har jag stannat vid, att antalet skiften bör beräknas till omkring 12. På så
sätt skulle skiftena kunna — i överensstämmelse med 1925 års riktlinjer
— fördelas så, att ett skifte komme till utförande inom varje socken, dock
med undantag för Sollerö socken, vilken med hänsyn till omfattning och
kostnader ej bör ifrågakomma och där, enligt vad lantmäteristyrelsen anfört,
utsikt till ernående av vederbörlig majoritet icke synes förefinnas; där
-
16 Kungl. Maj:ts proposition Nr 131.
jämte skulle inom vardera av de socknar, varifrån de talrikaste ansökningarna
föreligga, nämligen Mora och Järna, kunna verkställas ytterligare
ett skifte. Uteslutet skulle — vid en sådan beräkning — ej heller vara,
att antalet skiften inom sistnämnda båda socknar kunde än vidare ökas, i
den mån det må visa sig, att inom annan socken ej står att ernå den bestämda
majoriteten för skiftes verkställande.
Mot en sådan anordning som den av mig ifrågasatta synes icke kunna
resas någon saklig anmärkning för bristande överensstämmelse med de av
departementschefen 1925 uppdragna linjerna för skiftesverksamhetens omfattning,
då nämligen, i den mån inom samma socken komma att beviljas
två eller eventuellt flera laga skiften, skifteslagen givetvis komma att väljas
så, att fördelningen verkligen blir gjord traktvis och med hänsyn tagen till
de i skiftesavseende väsentliga skiljaktigheter, som må förefinnas.
Att angiva kostnaderna för skiftesverksamhetens bedrivande i den omfattning,
som av mig sålunda förordats, möter, såsom jag förut antytt, synnerligen
stora svårigheter. Beträffande själva lantmäterikostnaderna har
genom Dalautredningen verkställts viss beräkning, enligt vilken dessa kostnader
för samtliga sökta skiften skulle uppgå till 661,000 kronor. Med
ledning av den av Dalautredningen sålunda gjorda beräkningen kan man
erhålla en rätt god uppfattning angående den lantmäterikostnad, som skulle
medföras av skiftesverksamhetens bedrivande i den av mig förordade begränsade
omfattningen, ehuru även denna uppskattning måste bliva svävande,
då det — med hänsyn till ovissheten om eventuell majoritet för skifte —
icke låter sig nu med bestämdhet avgöras, vilka laga skiften, som må komma
till utförande, liksom det ej heller är möjligt att nu bedöma omfattningen
av de särskilda skiftena. Om man emellertid räknar med två skiften inom
vardera av Mora och Järna socknar samt med ett skifte inom en var av
Ore, Rättviks, Aspeboda, Gustavs, Siljansnäs, Leksands, Åls och Flöda socknar
och därvid förslagsvis förutsätter bifall, vad beträffar Mora socken, till ansökningarna
från Garsås och Vika skifteslag och, vad beträffar Järna socken,
till ansökningarna från Skamheds och Hulåns samt Skålö skifteslag,
skulle lantmäterikostnaderna enligt Dalautredningens beräkning ställa sig
sålunda:
Kungl. Maj:ts proposition Nr 131. 17
Socken |
Skifteslag |
Av Dalautred-ningen antagen |
Av Dalautred-ningen beräknade |
Ore |
Östansjö och Östanvik ..................... |
7,292 |
40,000 |
Mora |
Garsås............................................. |
1,980 |
25,000 |
» |
Vika................................................ |
2,901 |
35,000 |
Rättvik |
Stumsnäs ....................................... |
1,200 |
15,000 |
Aspeboda |
Vallmora och Billingsnäs .................. |
1,211 |
7,000 |
Gustavs |
Backa och Våbäck ........................... |
1,091 |
9,000 |
Siljansnäs |
Hallen, Backbyn och Näsbyggebyn...... |
1,856 |
28,000 |
Leksand |
Västanvik, Karlsarvet, Grytnäs och |
2,436 |
32,000 |
Ål |
Östra Insjön ................................... |
244 |
5,000 |
Flöda |
Sunnanbyn, Tallriset och Forsgärdet ... |
660 |
15,000 |
Järn a |
Skamhed och Hulån ........................ |
2,444 |
20,000 |
» |
Skald ........................................... |
851 |
15,000 |
Summa 246,000 |
Sammanlagda lantmäterikostnaden skulle alltså under angivna förutsättningar
bliva 246,000 kronor.
I fråga om denna kostnad må emellertid i detta sammanhang erinras,
hurusom viss del därav, nämligen den, som belöper å det i skiftesförrättningama,
sådana de av Dalautredningen avsetts utförda, ingående kamerala
utredningsarbetet, motsvarar de planerade utredningsförrättningar, vilka omnämndes
i propositionen nr 235 till 1920 års riksdag och beträffande vilka
nämnda års riksdag (skrivelse nr 321 punkt 6) medgav, att av anslaget till
jordavsöndringar och ägostyckningar skulle få utgå hela arvodet till förrättningsmännen,
oberoende av ägarnas ekonomiska ställning. Lantmäteristyrelsen
har beräknat kostnaderna för detta utredningsarbete till 30 procent
av lantmäterikostnaderna. Vid uppskattning av den direkta kostnaden
för laga skiftena torde rimligen dessa 30 procent icke böra medräknas.
Vid sådan uppskattning synes vidare — detta i anslutning till vad som
förekom vid förslagets framläggande vid 1925 års riksdag — från kostnaden
höra dragas ett belopp, motsvarande vad ändock skulle utgå enligt de
allmänna reglerna för statsbidrag till lantmäteriförrättningar, av justitierådet
Berglöf beräknat till 40 procent av kostnaderna. Det belopp, som efter
avdrag i enlighet härmed skulle vara att anse som kostnad, direkt hänförlig
till de särskilda bestämmelserna rörande statsbidrag till ifrågavarande
skiften, skulle då uppgå till omkring 103,000 kronor.
Vad härefter beträffar kostnaderna för utflyttningar, låter sig nu icke göra
att verkställa någon närmare beräkning därav. Viss ledning i detta avseende
torde dock kunna hämtas av en utav Dalautredningen föranstaltad uppBthang
till riksdagens protokoll 1926. 1 sand. 108 höft. (Nr 131.)
2
18 Eungl. Maj:ts proposition Nr 131.
.skattning av kostnaderna för utflyttning av en medelstor gård i dessa trakter.
Denna uppskattning visar en kostnad av 10,000 kronor. Vid vartdera av de
två försöksskiften, som av Dalautredningen verkställts, nämligen i Västanvik
och Karlsarvet, Leksands socken, samt i Backa, Gustavs socken, hava förekommit
fyra utflyttningar. Medelkostnaden för utflyttning i dessa skifteslag
uppgår i själva verket icke till mera än 9,000 kronor. Vad beträffar Järna
socken lärer man, såsom av justitierådet Berglöf anförts, icke behöva räkna
med några utflyttningar.
Beträffande kostnaderna för väganläggningar är det likaledes omöjligt att
nu göra en någorlunda exakt beräkning.
I detta sammanhang torde emellertid höra hänvisas till vad lantmäteristyrelsen
i det avgivna utlåtandet anfört därom, att genom de särskilda bestämmelser,
som meddelats i fråga om begränsning såväl av skiftenas omfattning
som av utflyttningsskyldigheten, kostnaderna för väganläggningar
och utflyttningar bliva högst väsentligt reducerade i förhållande till vad som
blivit fallet, om skiftena verkställts i enlighet med de bestämmelser i berörda
delar, vilka i allmänhet gälla inom landet. Denna reduktion har lantmäteristyrelsen
uppskattat till hälften, vadan alltså det förhållande att statsbidraget
vid de no förevarande skiftena avser hela kostnaden, skulle uppvägas
av begränsningar i fråga om omfattningen, så att man icke hade någon
kostnadsökning att räkna med.
Det är uteslutet, att skiftes utförande ens i något fall kan fortskrida så
snabbt, att något belopp för utflyttningar och väganläggningar behöver beräknas
för budgetåret 1926—1927. För själva lantmäterikostnadema däremot
måste — då det givetvis är angeläget att skiftes verksamheten igångsättes
snarast möjligt — medel finnas tillgängliga för budgetåret 1926—1927.
Härför torde, såsom av mig anfördes till statsrådsprotokollet vid årets
statsverksproposition, lämpligen böra tagas i anspråk den behållning, uppgående
för närvarande till 82,131 kronor 62 öre, som uppkommit å det å
1920 och 1921 års riksstat anvisade reservationsanslaget till åtgärder för
skifteslagsindelning i vissa delar av Kopparbergs län, vilken behållning,
sedan kommissionen för Dalarnas indelande i skifteslag numera definitivt
upphört, icke kan komma till användning för därmed avsett ändamål.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen medgiva,
att, i huvudsaklig överensstämmelse med vad ovan anförts, ett antal av
högst 12 laga skiften må verkställas enligt lagen den 30 april 1925 (nr 102)
rörande vissa laga skiften inom de på bekostnad eller med understöd av
staten storskiftade delarna av Kopparbergs län, samt
att det belopp, som vid utgången av budgetåret 1925—1926 må kvarstå
å reservationsanslaget till åtgärder för skifteslagsindelning i vissa delar av
Kopparbergs län, må användas till bestridande av de kostnader för dessa skiften,
som jämlikt sagda lag skola gäldas av allmänna medel.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 131.
19
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen, att
till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse,
bilaga till detta protokoll utvisar.
Vid protokollet:
Hugo Nordlander.
1 I
KARTA
över
den /t n vild- sa A/t//a inägo/oeden till
VASTANVIKSochKARLSARVETS
SKIFTESLAG
tdeksands socken.
korton utvisar nuvarande indelningen av den a
/tartan upptagna dkergörden samt torrdoTTvrådet.
Skala Mim
j/lherö
VP
s.
t / 7 />/ / / J
Ji i Hö 1
! HH i / /
t
H-".
\
\\
'' \ \ ><"'' ''
\ \ .>•'' '' '' *''
Ha * \ ■* V L
/ i ■i
i I'''''' H
j/l ■ !*
ii l*i V 1
I I S 1
Ii 1 yl I 7 i ;tr
V-L:
STATENS RE PRODUKTION SANSTALT 1926
Bil. B.
KARTA
(//vt 7utvitdsaAlz/ya mcuyoforden till
VÄSTANVIKS och KARL SARVETS
SKIFTESLAG
iIjeJzscincLs socfzen.
Kartan, utvisar* ägoinrZeln.ingere enligt
ett år 1.9Z5 verkställt försöksskifte å
skifte,-;lagets tomter och åkerjord.
Urt^c^ctn/xz^
stlrrfi
/Skata. 19000
AH\ AI
/ätM
TI JLf
nr
Utta
tSands -
\Styrvfä&o
i.n / stå
wfur
Styrxrjödo
1 jtP
Styrjöbo
På /®T
''Sfyryc1
JUJsJiÅt
ir.Jtj
Styr&jöbo
Z%ic£otrufcagr
öc/t
cu^or*
Zfcdctntagr
I GCGT&r
C^ri^ictritcuy
STATENS REPRODUKTIONSANSTALT 1926
Kungl. Maj:ts proposition Nr 131,
21
Bilaga C.
Uppgift å antalet tomt- och åkerskiften till varje ägolott före och efter försöksskiftet
i Västanviks oeh Earlsarvets skifteslag samt antalet hemman, vari lottens ägare har del.
j Litt. åsatt vid |
Antal hem-man, vari |
Antal tomt och åker-skiften |
Antal hem-man, vari |
Antal tomt- och åker-skiften |
|||
innehaft före skiftet |
tilldelats vid skiftet |
skiftet |
innehaft före skiftet |
tilldelats vid skiftet |
|||
II P |
i |
2 |
2 |
A Y |
4 |
18 |
4 |
A A |
2 |
5 |
3 |
AZ |
4 |
3 |
3 |
Fc |
1 |
i |
1 |
B A |
2 |
6 |
4 |
II K |
1 |
i |
1 |
B B |
2 |
l |
1 |
A B |
2 |
5 |
3 |
B D |
2 |
7 |
4 |
A C |
3 |
9 |
3 |
BE |
3 |
2 |
2 |
AD |
2 |
2 |
2 |
B F |
4 |
5 |
4 |
I Fa |
1 |
3 |
1 |
BO |
4 |
3 |
3 |
A E |
4 |
8 |
3 | |
11 E |
1 |
5 |
2 |
II Fa |
1 |
3 |
1 : |
B H |
7 |
12 |
3 |
A K |
5 |
6 |
3 , |
IC |
1 |
1 |
1 |
A G |
4 |
9 |
5 |
0 1 b |
1 |
1 |
1 |
II Da |
1 |
1 |
i |
V E |
1 |
1 |
1 j |
A.H |
4 |
7 |
4 |
Bl |
4 |
9 |
1 |
II H |
1 |
i |
B K |
2 |
4 |
I 2 |
|
A 1 |
3 |
5 |
2 j |
II R |
1 |
2 |
2 i |
II Ea |
1 |
i |
1 |
in a! |
1 |
i |
1 |
A K |
2 |
4 |
1 |
B L |
3 |
• ^ |
1 |
ii Q |
i |
1 |
1 |
B M |
3 |
3 |
3 j |
.AL |
2 |
10 |
3 |
II X ; |
: i |
2 |
2 |
11 |
1 |
1 |
1 |
III P |
i |
1 |
1 |
a m ; |
3 |
16 |
4 |
B N |
6 |
7 |
3 i |
A N |
i3 |
6 |
3 |
B 0 |
'' 7 |
14 |
1 |
A 0 |
4 |
5 |
3 |
BP |
4 |
4 |
3 |
I Eu |
1 |
i |
1 |
IV K |
1 |
5 |
2 |
AP |
2 |
4 |
. . 2 , |
I Fb |
1 |
i |
i |
1 Da |
1 |
2 |
1 |
BS |
2 |
3 |
2 |
ÅR |
3 |
10 |
3 |
B T |
2 |
5 |
2 |
A S |
16 |
12 |
4 |
B U |
8 |
10 |
3 |
ÅT |
5 |
8 |
2 |
B V |
5 |
16 |
5 |
AU |
4 |
5 |
3 |
IIIE |
i |
4 |
i |
0 1 a |
1 |
i |
1 |
B X |
3 |
12 |
2 |
I B |
1 |
4 |
2 |
III U |
1 |
2 |
1 |
II Fb |
1 |
1 |
1 |
BY |
3 |
2 |
I |
A V |
3 |
7 |
3 |
B Z |
3 |
5 |
1 |
AX |
4 |
10 |
3 |
22
Kungi. Maj:ts proposition Nr 131.
Bilaga D.
Uppgift i antalet tomt och åkerskiften till varje ii gro lott före och efter försökssklftet
i Backa skifteslag samt antalet hemman, vall lottens ägare bär del.
Ägolottens nummer |
Antal hem-man, vari |
Antal tomt- och |
Ägolottens nummer |
Antal hem-man, vari |
Antal tomt- och |
||
innehaft före skiftet |
tilldelats vid skiftet |
innehaft före skiftet |
tilldelats vid skiftet |
||||
i |
8 |
7 |
2 |
20 |
1 |
4 |
1 |
2 |
3 |
i |
1 |
21 |
1 |
3 |
2 |
3 |
5 |
15 |
2 |
22 |
1 |
1 |
i |
4 |
7 |
15 |
2 |
23 |
1 |
1 |
i |
5 |
3 |
6 |
2 |
24 |
1 |
3 |
i |
ti |
1 |
3 |
1 |
25 |
3 |
1 |
i |
7 |
6 |
10 |
2 |
26 |
1 |
1 |
i |
8 |
6 |
15 |
1 |
27 |
1 |
3 |
i |
9 |
3 |
9 |
2 |
28 |
1 |
2 |
i |
10 |
5 |
7 |
2 |
29 |
3 |
4 |
i |
11 |
1 |
i |
1 |
30 |
5 |
3 |
3 |
12 |
1 |
3 |
1 |
31 |
1 |
3 |
1 |
13 |
3 |
7 |
2 |
32 |
2 |
3 |
1 |
14 |
3 |
7 |
1 |
33 |
i |
1 |
1 |
15 |
2 |
2 |
1 |
34 |
3 |
7 |
2 |
16 |
4 |
10 |
2 |
35 |
2 |
2 |
1 |
17 |
1 |
3 |
1 |
36 |
3 |
8 |
1 |
18 |
1 \ |
5 1 |
1 |
37 |
1 |
1 |
1 |
19 |
1/ |
2 |
1 Ägolotternu nris 18 och 19 hava före skiftet hävdats gemensamt.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 131.
23
Bilaga E.
Tablå över inkomna ansökningar om laga skifte enligt 1925 års lag.
A r |
e a 1 |
|||||
Skifteslagets namn |
Delningsområde |
åker |
slög |
J od-lings-! och |
Summa |
kostnad |
tunnl. |
tunnl. |
tunnl. |
tunnl. |
kronor |
||
Ore socken. |
Heminägorna och hemskogen ......... |
205 |
432 |
6,655 |
7,292 |
40,000 |
Mora socken. |
||||||
Oxberg |
Heminägorna jämte stänglång......... |
— |
— |
— |
1,115 |
12,000 |
| Gopshus |
» » » ......... |
59 |
117 |
100 |
276 |
5,000 |
Östnor |
Heminägorna jämte undantaget in-vid dessa ........................ ........ |
209 |
238 |
324 |
771 |
12,000 |
I.ånglet |
Inägorna vid byn och fäbodestället |
67 |
37 |
13 |
117 |
4,000 |
Garsås |
Alla ägor utom utskogen ............... |
140 |
540 |
1,300 |
1,980 |
25,000 |
VTika |
Heminägorna och hemskogen ......... |
363 |
568 |
1,970 |
2,901 |
35,000 |
Bonäs |
Heminägorna .............................. |
— |
— |
— |
700 |
25,000 ! |
Xusnäs |
Inägorna vid byn samt fäbodeställena, |
329 |
1,025 |
3,000 |
4,354 |
40,000 | |
Vinäs |
Inägorna vid byn och täbodeställeti |
219 |
181 |
700 |
1,100 |
20,000 |
Färnäs |
Alla ägorna utom utskogen vid Skur-åsen ....................................... |
477 |
1,303 |
10,276 |
12,056 |
75,000 j |
Kråkberg |
Heminägorna och hemskogen .........1 |
142 |
141 |
826 |
1,109 |
20,000 ! |
Rättviks socken. |
||||||
Stumsnäs |
Heminägorna jämte stänglång.........j |
160 |
638 |
402 |
1,200 |
15,000 i |
Aspeboda socken. |
||||||
Vallmora och Bil- |
Alla ägor .................................... |
107 |
75 |
1,029 |
1,211 |
7,000 |
lingsnäs Gustavs socken. |
||||||
Våbäck |
Hem ägorna .................................j |
— |
— |
— |
336 |
5,000 1 |
Backa |
J> ......................... |
— |
— |
— |
755 |
4,000 |
Sollerö socken. |
||||||
Socknen |
Ön och hemfäbodarna med intill de-; |
_ |
15,000 |
150,000 j |
24
Kungl. Maj:ts proposition Nr 131.
A r |
e a 1 |
Beräknad |
||||
Skifteslagets namn |
Delningsområde |
åker |
slög |
od- lings- ooh skogs- mark |
Summa |
|
tunnl. |
tunnl. |
tunnl. |
tunnl. |
kronor |
||
Siljansnäs socken. |
||||||
Hallen, Backbyn o. |
Heminägorna och hemskogen ......... |
230 |
642 |
984 |
1,856 |
28,000 |
Näsbyggebyn Leksands socken. |
||||||
Grytnäs o. Sundsnäs |
Heminägorna och hemskogen ......... |
103 |
332 |
533 |
968 |
15,000 |
Västanvik o. Karls- |
» » » ......... |
259 |
699 |
510 |
1,468 |
17,000 |
arvet Als socken. |
||||||
Östra Insjön |
Heraägoma jämte inom dessa belägna, |
27 |
56 |
161 |
244 |
5,000 |
Flöda socken. |
||||||
Hagen |
Heminägorna jämte stängfång......... |
— |
— |
— |
740 |
15,000 |
Sunnanbyn, Tall- |
» » » ......... |
— |
— |
— |
660 |
15,000 |
riset o. Forsgärdet Järna socken. |
||||||
Skarahed o. Hulån |
Heminägorna och hemskogen till |
262 |
222 |
1,960 |
2,444 |
20,000 |
Storbyn |
Heminägor, odlingsland och hemskog |
83 |
41 |
859 |
983 |
10,000 |
Myrbacka |
Heminägor och nyodlingar ............ |
— |
— |
— |
742 |
8,000 |
Noret |
> » » ............ |
— |
— |
639 |
8,000 |
|
Skålö |
» » » ............ |
— |
— |
851 |
15,000 |
|
Utsälje |
» » » ....... |
— |
| — |
— |
194 |
5,000 |
Morn o. Vikarheden |
* > » ........... |
— |
! - |
— |
298 |
6,000 |
Summa 661,000 |
Kung!. Maj:ts proposition Nr 131.
25
Bilaga F.
Förslag
till gruppering av föreliggande ansökningar till laga skiften enligt lagen den 30 april
1925 (nr 102) rörande vissa laga skiften inom Kopparbergs län.
Socken |
S k i f t e s 1 a jr |
Av Dalautred-j Tunnland |
Av Dalautred-ningen beräk-nade kostna-der till lant-mätare och |
Summa kostnader |
Grupp 1- |
||||
Ore |
Östansjö och Östanvik .................. |
7,292 |
40,000 |
40,000 |
Mora |
Östnor.......................................... |
771 |
12,000 |
|
Långlet ....................................... |
117 |
4,000 |
||
Garsås.......................................... |
1,980 |
25,000 |
||
Vika............................................. |
2,901 |
35,000 |
||
Bönås .......................................... |
700 |
25,000 |
101,000 |
|
Rättvik |
Stumsnäs .................................... |
1,200 |
15,000 |
15,000 |
Aspeboda |
Vallmora och Billingsnäs ............... |
1,211 |
7,000 |
7,000 |
Gustavs |
Backa och Våbäck ........................ |
1,091 |
9,000 |
9,000 |
Siljansnäs |
Hallen, Backbyn och Näsbyggebyn ••• |
1,856 |
28,000 |
28,000 |
Västanvik, Karlsarvet, Grytnäs och |
||||
Sundsnäs.................................... |
2,436 |
32,000 |
32,000 |
|
Åt |
Östra Insjön ................................. |
244 |
5,000 — |
5,000 |
Flöda |
Sunnanbvn. Tallriset och Forsgärdet |
660 |
15,000 |
15,000 |
■Järna |
Skamhed och Hulån ..................... |
2,444 |
20,000 |
|
Skald ......................................... |
851 |
15,000 |
||
Utsälje.................................. ...... |
194 |
5,000 |
40,000 |
|
Summa |
16 skifteslag |
25,948 |
292,000 |
|
Grupp 2. |
||||
Mora |
Oxberg och Gopshus ..................... |
1,391 |
17,000 |
|
Vinäs .......................................... |
1,100 |
20,000 |
||
Kråkberg....................................... |
1,109 |
20,000 |
57,000 |
|
Flöda |
Hagen ........................................ |
740 |
15,000 |
15,000 |
Summa |
4 skilteslag.................................... |
4,340 |
72,000 |
|
Grupp 3. |
||||
Mora |
Xusnäs.......................................... |
4,354 |
40,000 |
|
Färnäs......................................... |
12,056 |
75,000 |
115,000 |
|
Sollerön |
Hela ön samt hemläbodarna med in- |
|||
tilläggande skogsmark.................. |
15,000 |
150,000 |
150,000 |
|
Järna |
Morn och Vikarheden..................... |
298 |
6 000 |
|
Stortån, Myrbacka, Noret och Utbv-. |
2,364 |
26,000 |
32,000 |
|
Summa |
5 skilteslag |
34,072 |
297,000 |
|
Totalt |
1 25 skifteslag |
64,360 |
661,000 |
Bihang till riksdagens protokoll 1926. 1 saml. 108 höft. (Nr 131.) 3