Kung! Maj:ts proposition nr 111.

1

Kr in.

Kutigl. Majds proposition till riksdagen angående anslag
till riks försäkring sanstalten m. in.; given Stockholms
slott den 25 februari 1926.

Kungl. Maj:t vill härmed under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över socialärenden för denna dag föreslå riksdagen att
bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Gustav Möller.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför
Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet
å Stockholms slott den 25 februari 1926.

Närvarande:

Statsministern Sandler, statsråden Olsson, Nothin, Svensson, Hansson,

Linders, Schlyter, Larsson, Wigforss, Möller, Levinson.

Departementschefen, statsrådet Möller anför:

I det vid årets statsverksproposition fogade utdraget av protokollet
ö\er socialärenden erinrade jag vid anmälan av anslagsfrågorna under
riksstatens femte huvudtitel, punkt 3, om att Kungl. Maj:t på min
föredragning beslutat inhämta lagradets yttrande över inom socialdepartementet
utarbetade förslag till lagar om försäkring för olycksfall i arbete
m. m. Jag uttalade därvid förhoppning om, att förslag i ämnet i huvudsaklig
överensstämmelse med de till lagrådet remitterade förslagen skulle
kunna föreläggas 1926 års riksdag. I detta sammanhang angav jag huru,
såvitt då kunde bedömas, berörda förslag komme att inverka å en del i

Bihang till riksdagens protokoll 1926. 1 saml. 92 käft. (Nr 111.) 457 26

2

Kung! Maj:ts proposition nr 111.

riksstaten under femte huvudtiteln, avdelningen sociala verk och inrättningar,
upptagna anslag.

Jag bringade därvid i erinran att för närvarande under nyssnämnda
avdelning, underavdelningen riksförsäkringsanstalten, vore upptagna följande
anslag, nämligen dels ett ordinarie förslagsanslag till riksförsäkringsanstalten
å 243,200 kronor, dels ett extra förslagsanslag för upprätthållande
av riksförsäkringsanstaltens verksamhet å 1,346,500 kronor, dels
ett ordinarie förslagsanslag till kostnader enligt 19 och 37 §§ i gällande
lag om försäkring för olycksfall i arbete å 100,000 kronor, dels ett extra
förslagsanslag till riksförsäkringsanstaltens dödsfallsersättningar i anledning
av livförsäkring i samband med lån ur statens egnahemslanefond a 5,000
kronor och dels slutligen ett ordinarie förslagsanslag till statens bidrag
till fiskares försäkring å 35,000 kronor. Vidare påpekade jag, att under
samma avdelning i riksstaten, underavdelningen försäkringsrådet, funnes
upptagna dels ett ordinarie förslagsanslag till försäkringsrådet å 83,600
kronor och dels ett extra förslagsanslag till upprätthållande av försäkringsrådets
verksamhet å 26,000 kronor.

Därjämte framhöll jag, att omförmälda förslag till ny lagstiftning angående
den sociala olycksfallsförsäkringen innebure, bland annat, att nämnda
försäkring skulle handhavas av en på särskilt sätt konstruerad, i huvudsakligen
privatekonomiska former arbetande anstalt, vars personal icke
skulle vara statsanställd. Förvaltningskostnaderna skulle helt bestridas
genom de försäkringsavgifter, som arbetsgivarna skulle hava att erlägga.
Denna regel skulle emellertid gälla endast de kostnader, som belöpte å
själva olycksfallsförsäkringen, under det att ersättning av statsmedel skulle
lämnas för kostnaderna för liandliavandet av vissa andra förvaltningsgrenar,
som för närvarande ombesörjas av riksförsäkringsanstalten, däribland utbetalning
av dödsfallsersättningar i anledning av livförsäkring i samband
med lån ur statens egnahemslånefond, samt för kostnaderna för den statliga
fiskarförsäkringen. Dessutom skulle till anstalten utgivas ett belopp
motsvarande förvaltningskostnaden för statens hos anstalten försäkrade
arbetare. Nyssberörda anslag till kostnader enligt 19 och 37 §§ i olycksfallsförsäkringslagen
skulle fortfarande utgå, da dessa kostnader alltjämt
skulle bestridas av statsverket. I förslaget inginge även, att försäkringsrådet
skulle på visst sätt förstärkas samt att dess möjligheter att anlita
medicinska sakkunniga skulle utvidgas.

De nu åsyftade reformförslagen vore avsedda att träda i kraft'' den 1
januari 1927. Härav följde, att kostnader för staten för den nuvarande
riksförsäkringsanstalten och dess verksamhet endast behövde beräknas för
tiden intill 1926 års utgång. Med hänsyn härtill syntes tills vidare det
ordinarie anslaget till riksförsäkringsanstalten kunna i riksstaten upptagas
till hälften av det nuvarande beloppet eller 121,600 kronor, men då anstaltens
ordinarie personal enligt förslaget skulle komma att överföras på
övergångsstat, borde ett särskilt ordinarie anslag därför beräknas för första

Kungl. Maj:ts proposition nr 111.

3

halvåret 1927. uppgående till samma storlek som den, vartill det ordinarie
anslaget till anstalten för samma tid skulle hava uppgått, eller
alltså 121,600 kronor. Kostnaden för upprätthållande av riksförsäkringsanstaltens
verksamhet borde i avbidan på proposition om antydda omorganisation
kunna i riksstaten provisoriskt beräknas till 640,500 kronor,
vartill emellertid komme förvaltningsbidrag för försäkring av statens arbetare
under första halvåret 1927 med ett belopp, som syntes kunna
uppskattas till 15,000 kronor. Ett anslag till upprätthållande av riksförsäkringsanstaltens
verksamhet m. m. å 655,500 kronor syntes alltså,
tills vidare böra beräknas för budgetåret 1926 —1927.

Dä statens skyldighet att gälda kostnader enligt 19 och 37 §§ i lagen om
försäkring för olycksfall i arbete skulle fortfara, föreslog jag att anslaget till
bestridande av dessa kostnader borde i riksstaten beräknas till oförändrat
belopp eller till 100,000 kronor. Emellertid syntes lämpligen jämväl ifrågavarande
anslag tillsvidare endast böra provisoriskt beräknas.

Beträffande dödsfallsersättningarna i anledning av livförsäkringar i samband
med egnahemslån syntes, framhöll jag vidare, den ifrågasatta reformen
icke komma att inverka på det ersättningsbelopp, som skulle av staten gäldas,
varför till ändamålet i fråga borde beräknas såsom hittills ett belopp
av 5,000 kronor. I enlighet med vad jag tidigare anfört syntes mig emellertid
dessutom medel böra beräknas för staten åliggande förvaltningskostnad
för denna verksamhet under tiden efter den nuvarande riksförsäkringsanstaltens
upphörande, vilken kostnad för det dåvarande kunde uppskattas till
3,500 kronor. På grund av vad sålunda anförts förordade jag, att tills vidare
i riksstaten borde beräknas ett extra förslagsanslag till riksförsäkring sanstaltens
dödsfallsersättningar i anledning av livförsäkring i samband med lån ur
statens egnahemslånefond m. m. å 8,500 kronor.

Ej heller beloppet av statens bidrag till fiskares försäkring — vilket belopp
av riksförsäkringsanstalten för nästkommande budgetår beräknats till 40,000
kronor — syntes mig komma att röna inverkan av deii påtänkta nyorganisationen
av riksförsäkringsanstalten, men då den förvaltningskostnad, som i
enlighet med vad jag förut anfört ansetts böra åvila staten för dylik
försäkring, för tiden 1 januari—30 juni 1927 kunde uppskattas till 9,000 kronor,
föreslog jag, att i riksstaten tillsvidare borde upptagas ett ordinarie förslagsanslag
till statens bidrag till fiskares försäkring m. m. med 49,000 kronor.

I fråga om anslagen till försäkringsrådet yttrade jag, att de omförmälda
förslagen till nya författningar angående olycksfallsförsäkringen icke torde
komma att inverka på det ordinarie förslagsanslaget å 83,600 kronor till försäkringsrådet
men däremot på det extra förslagsanslaget för upprätthållande
av försäknngsrådets verksamhet. Emellertid syntes mig det oaktat båda sistnämnda
anslag tills vidare böra endast provisoriskt beräknas. Då försäkringsrådet
föreslagit, att sistnämnda anslag måtte upptagas till 32,200 kronor
samt höjningen i anslaget i anledning av den ifrågasatta reformen kunde beräknas
till 12,500 kronor, framhöll jag, att anslaget i fråga borde i riksstatsförslaget
preliminärt uppskattas till 44,700 kronor.

4

Ordinarie
anslag till
riksförsäkringsanstalten.

Upprätthållande
av
riksförsäkringsanstaltens
verksamhet
m. m

Kungl. Maj:ts proposition nr 111.

I enlighet med vad av mig sålunda förordats framlade Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen
(femte huvudtiteln, punkterna 3—10), förslag till preliminär
beräkning av förenämnda anslag i avbidan på särskild proposition i
ämnet.

Kungl. Maj:t har tidigare i dag på min hemställan beslutit att till riksdagen
avlåta proposition, nr 109, med förslag till lag om försäkring för olycksfall
i arbete m. m. i huvudsaklig överensstämmelse med de i statsrådsprotokollet
för den 7 sistlidna januari omförmälda förslagen.

Jag torde nu till närmare behandling få upptaga de här angivna anslagsfrågorna
utom vad angår anslag till övergångsstat för riksförsäkringsanstalten.
Utredningen härom föreligger nämligen ännu icke i avslutat skick
men jag kommer att inom den närmaste framtiden upptaga detta spörsmål
till närmare prövning.

Vidkommande det ordinarie förslagsanslaget till riksförsäkringsanstalten
bör detta anslag, på sätt vid den preliminära beräkningen av anslaget
förutsattes, endast upptagas med halva årsbeloppet. Uti förberörda proposition
nr 109 föreslås nämligen, att riksförsäkringsanstalten i sin nuvarande
form skall upphöra med utgången av år 1926. Då anslaget till
riksförsäkringsanstalten för närvarande utgör 243,200 kronor, lärer alltså
detsamma i riksstaten för nästa budgetår böra uppföras med 121,600
kronor.

Jag övergår härefter till att behandla frågan om behovet av extra anslag
för upprätthållande av riksförsäkringsanstaltens verksamhet. Till dylikt
ändamål har såsom i det föregående omnämnts för budgetåret 1925—
1926 anvisats ett extra förslagsanslag av 1,346,500 kronor. Motsvarande
anslag utgjorde för budgetåret 1924—1925 1,318,500 kronor. Den ökning
av ifrågavarande anslag, som ägt rum för innevarande budgetår i
förhållande till budgetåret 1924—1925, har i huvudsak föranletts av ordnandet
av kvinnliga befattningshavares avlöningsförhållanden.

Utöver det extra anslaget till upprätthållande av anstaltens verksamhet
utgår under budgetåret 1925—1926 av olycksfallsförsäkringsfondens medel
ett belopp av 18,500 kronor till gäldande av omkostnader för förvaltningen
av anstaltens fonder. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag har nämligen
1924 års riksdag i samband med viss ändring i 16 § av lagen den
17 juni 1916 om försäkring för olycksfall i arbete medgivit, att kostnaden
för förvaltningen av den i 19 § av nyssnämnda lag omförmälda fond finge
från och med den 1 juli 1924 bestridas av fondens medel på det sätt,
att av niiinnda medel till statsverket erlades ett belopp av tillsvidare
18,500 kronor för budgetår.

För användningen av det för budgetåret 1925—1926 anvisade extra
förslagsanslaget för upprätthållande av anstaltens verksamhet har Kungl.
Maj:t genom brev den 26 juni 1925 fastställt följande stat (för jämförelse
angivas inom parentes de belopp, som voro upptagna i staten för budgetåret
1924—1925):

5

hungl. Maj:ts proposition nr 111.

avlöningar och vikariatsersättningar till
icke-ordinarie befattningshavare, ersättningar
till sakkunniga, personliga lönetillägg
m. m., högst ..............................

hyra, kostnad för uppvärmning, belysning
och städning, resekostnads- och traktamentsersättningar,
rättegångskostnader,
tryckningskostnader samt kostnader för
prenumeration å tidningar och tidskrifter,
inköp av böcker, anskaffande
och underhåll av inventarier, för skrivmaterialier,
telefoner och telegram, vakthållning
nattetid inom ämbetsverkets
lokaler, annonsering m. m., förslagsvis
kostnad för ortsombuden samt andra dy lika

kostnader, förslagsvis ...........................

kostnad för läkarundersökning och anskaffande
av läkarbetyg, då sådant ej
skall av arbetsgivare eller av annat
anslag bekostas, samt andra dylika

kostnader, förslagsvis.............................

omkostnader för förvaltningen av riksförsäkringsanstaltens
fonder (däri inberäknat
avlöning till en icke-ordinarie befattningshavare
i 21 lönegraden, avdelning
B, i löneplanen och ett extra
ordinarie skrivbiträde ävensom arvoden
och ersättning till särskilda ledamöter
och rådgivare, jämte suppleanter, vid
behandling inom anstalten av frågor
rörande fondförvaltningen), förslagsvis

kronor (825,000: —) 860,000: —

(222,000: —) 220,000: —

(270,000: —) 265,000: —

(1,500:—) 1,500: —

(18,500:-) 18,500: —

Summa kronor (1,337,000:—) 1,365,000: —
Genom beslut den 20 juni 1924 har Kungl. Maj:t — i överensstämmelse
med riksdagens förberörda beslut beträffande kostnaderna för riksförsäkringsanstaltens
fondförvaltning — förordnat, att av den i 19 § av lagen
om försäkring för olycksfall i arbete omförmälda fonds medel skulle från
och med budgetåret 1924—1925 efter ingången av juli månad för varje
budgetår till anstalten utbetalas ett belopp av tills vidare 18,500 kronor
såsom ersättning till statsverket för anstaltens bestyr med förvaltningen
av nämnda fond; och skulle det åligga anstalten att hädanefter vid uppgörande
av förslag till äskande av extra anslag för upprätthållande av anstaltens
verksamhet taga i beräkning det sålunda utgående beloppet.

Jag torde härefter få redogöra för det förslag till beräkning av extra Eiksanslag
för upprätthållande av anstaltens verksamhet under budgetåret
1926—1927 som av anstalten avgivits i skrivelse den 27 augusti 1925.

\ad till en början angår posten avlöningar m. m. har anstalten meddelat,
att under budgetåret 1924—1925 för detta ändamål utgivits 804,182
kronor. Det för innevarande budgetår beräknade beloppet har bestämts
till 860,000 kronor bland annat med hänsyn till ordnandet av kvinnliga

6

Kungi. Maj:ts proposition nr 111.

befattningshavares avlöningsförhållanden. Enligt av riksförsäkringsanstalten
verkställda beräkningar torde utgifterna för ifrågavarande ändamål för
budgetåret 1926—1927 möjligen kunna begränsas till samma belopp.

Riksförsäkringsanstalten har vid kostnadsberäkningen utgått från att å
extra stat för nu ifrågavarande tid skulle, liksom under innevarande
budgetår, uppföras följande icke-ordinarie befattningshavare (oberäknat å
extra stat icke särskilt upptagna befattningshavare, såsom amanuenser m. fl.):

Befattningshavare. Lönegrad.

1 byråchef.................................................................. B 30

1 förste aktuarie ................................................... B 24

3 förste byråingenjörer............................................. B 24

4 sekreterare .......................................................... B 24

5 aktuarier .............................................................. B 21

2 byråingenjörer ...................................................... B 21

9 notarier.................................................................. B 21

1 materialförvaltare................................................... B 12

8 kansliskrivare........................................................ B 11

28 kanslibiträden........................................................ B 7

2 expeditionsvakter................................................... B 5

80 kontorsbiträden..................................................... B 4

6 skrivbiträden ........................................................ B 2

Beträffande anslagsposten till hyra m. m. meddelar anstalten, att utgifterna
under denna post under budgetåret 1924—1925 — förutom en
del utgifter, som under budgetåret jämlikt särskilda medgivanden av Kungl.
Maj:t bestritts med reserverade medel av extra anslaget för budgetåret
1923 —1924 — uppgått till 219,126 kronor efter i anstaltens skrivelse

angiven specifikation.

Med hänsyn till under budgetåret 1924—1925 sålunda vunnen erfarenhet
föreslår anstalten att ifrågavarande anslagspost förbudgetåret 1926—
1927 beräknas till samma belopp som för innevarande budgetår eller

220,000 kronor. Kostnaderna skulle enligt anstaltens beräkning komma
att fördela sig på följande sätt (för jämförelse meddelas belastningssiffrorna

för budgetåret 1924-nade siffrorna):

-1925 samt de för

för hyra...........................................................

» uppvärmning, belysning och städning ...
» resekostnads- och traktamentsersättningar

» rättegångskostnader .................................

» tryckningskostnader .................................

» kostnader för prenumeration å tidningar

och tidskrifter, inköp av böcker.........

» anskaffande och underhåll av inventarier

» skri vmaterialier... i......................................

» telefoner och telegram, vakthållning nattetid
inom ämbetsverkets lokaler, annonsering
m. m.........................................

budgetåret

1925—

1926 beräh-

1924—1925

1925-1926

1926—1927

kronor

kronor

kronor

125,700

126,000

126,000

19,066

20,000

19,000

5,875

4,000

5,000

34

1,000

500

14,752

19,000

16,000

7,010

7,000

7,000

9,925

10,000

10,000

15,587

15,000

15,500

21,177

18,000

21,000

Summa kronor 219,126 220,000 220,000

7

Kungi, Maj:ts proposition nr 111.

Från anslagsposten kostnad för ortsombuden samt andra dylika kostnader
hava enligt vad riksförsäkringsanstalten meddelar under budgetåret 1924—
1925 utbetalts 255,573 kronor. Då dessa kostnader stå i viss relation
till antalet inträffade olycksfall — vilket under den gångna delen av år
1925 visat eu icke obetydlig ökning i förhållande till motsvarande tid år
1924 — och även till riksförsäkringsanstaltens försäkringsverksamliet i
övrigt, anser riksförsäkringsanstalten, att denna anslagspost, från vilken
även utgår ersättning till vissa sjukkassor för bestyret med utbetalning av
ersättningar för anstaltens räkning, bör beräknas till 265,000 kronor eller
samma belopp varmed densamma upptagits för innevarande budgetår.

Anslagsposten kostnad för läkarundersökning och anskaffande av läkarbetyg,
då sådant ej skall av arbetsgivare eller av annat anslag bekostas,
samt andra dylika kostnader, vilken post för innevarande budgetår beräknats
till 1,500 kronor, anser anstalten kunna för nästa budgetår nedsättas
till 1,000 kronor.

För bestridande av omkostnader för förvaltningen av riksförsäkringsanstaltens
fonder finner anstalten böra för budgetåret 1926—1927 beräknas
samma belopp som för innevarande budgetår eller 18,500 kronor. Anstalten
hänvisar härvid till att utgifterna för detta ändamål under budgetåret
1924—1925 uppgått till 18,530 kronor.

Enligt sålunda angivna grunder skulle de i den extra staten för riksförsäkringsanstalten
ingående posterna för budgetåret 1926—1927 beräknas
på följande sätt:

avlöningar och vikariatsersättningar till icke-ordinarie befattningshavare,
ersättningar till sakkunniga, personliga
lönetillägg m. m., förslagsvis ................................. kronor

hyra, kostnad för uppvärmning, belysning och städning,
resekostnads- och traktamentsersättningar, rättegångskostnader,
tryckningskostnader samt kostnader för prenumeration
å tidningar och tidskrifter, inköp av böcker,
anskaffande och underhåll av inventarier, för skrivmaterialier,
telefoner och telegram, vakthållning nattetid
inom ämbetsverkets lokaler, annonsering m. m.,

förslagsvis ........................................................................ »

kostnad för ortsombuden samt andra dylika kostnader,

förslagsvis......................................................................... *

kostnad för läkarundersökning och anskaffande av läkarbetyg,
då sådant ej skall av arbetsgivare eller av annat
anslag bekostas, samt andra dylika kostnader, förslagsvis.
...................................................................................... »

omkostnader för förvaltningen av riksförsäkringsanstaltens
fonder (däri inberäknat avlöning till en icke-ordinarie
befattningshavare i 21 lönegraden, avdelning B,
i löneplanen och ett extra ordinarie skrivbiträde ävensom
arvoden och ersättning till särskilda ledamöter
och rådgivare, jämte suppleanter, vid behandling inom
anstalten av frågor rörande fondförvaltningen), förslagsvis
...................................................................................... »

860,000: —

220,000: —
265,000: —

1,000: —

18,500: —

Summa kronor 1,364,500: —

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 111.

I enlighet med förenämnda den 20 juni 1924 meddelade föreskrift skola
omkostnaderna för förvaltningen av riksförsäkringsanstaltens fonder till ett
belopp av 18,500 kronor för budgetår räknat bestridas av olycksfallsförsäkringsfondens
medel. På grund härav skulle enligt anstaltens förslag
såsom extra anslag för upprätthållande av anstaltens verksamhet under
budgetåret 1926—1927 erfordras 1,346,000 kronor.

Departements- Då den nuvarande riksförsäkringsanstalten enligt omorganisationsförslaget
chefen. upphöra med utgången av år 1926, har man såsom tidigare fram hållits

att räkna med behov av anslag till upprätthållande av anstaltens
verksamhet endast vad beträffar första hälften av nästa budgetår.

Vidkommande riksförsäkringsanstaltens förslag till beräkning av ovannämnda
olika poster inom den extra staten finner jag mig kunna godtaga
detsamma såsom underlag för beräkning av anslagsbehovet till förevarande
ändamål under tiden 1 juli—31 december 1926, givetvis efter halvering
av de belopp å vilka de särskilda anslagsposterna sluta. Jag undantager
dock härvid'' anslagsposten kostnad för ortsombuden samt andra dylika
kostnader. Denna post har anstalten i sitt förslag upptagit med ett årsbelopp
av 265,000 kronor, motsvarande i halvårsbelopp 132,500 kronor.
Med hänsyn huvudsakligen därtill att utgifterna under förevarande post
till övervägande del pläga falla på budgetårets senare hälft torde posten,
enligt vad verkställd uppskattning givit vid handen, i avseende å tiden
1 juli—31 december 1926 kunna begränsas till 100,000 kronor. Jag
förordar, att posten i fråga uppskattas i enlighet med denna kalkyl.

Beräknas de olika posterna på sätt jag här ovan föreslagit, skulle nu
ifrågavarande anslag för nästa budgetår upptagas till 640,500 kronor.
Härtill bör emellertid såsom vid beräkningen av anslaget till årets statsverksproposition
antyddes läggas 15,000 kronor, till vilket belopp förvaltningsbidrag
till den nya anstalten för försäkring av statens arbetare
under första halvåret 1927 uppskattats. Anslag för upprätthållande av
riksförsäkringsanstaltens verksamhet m. m. bör alltså för budgetåret 1926—
1927 uppföras med 655,500 kronor eller samma belopp, vartill sådant
anslag preliminärt beräknats i riksstatsförslaget.

Kostnader Förslagsanslaget för bestridande av kostnader enligt 19 och 37 §§ i
H7U§§ Magen lagen om försäkring för olycksfall i arbete avser dels medel, som skola
den 17 juni av statsverket förskjutas i anledning av arbetsgivares försumlighet att på
försäkring föreskrivet sätt erlägga honom påförda försäkringsavgifter, dels och medel
för olycksfall för statsverkets ersättande av den förlust, som uppkommer för riksför-.
1 säkringsanstalten därigenom, att av riksförsäkringsanstalten i arbetsgivares

ställe utgivna sjukpenningar och läkarvårdskostnader på grund av arbetsgivares
obestånd icke kunnat utfås.

Enligt bestämmelserna i förordningen den 31 mars 1922 (nr 130) angående
uppbörd av avgifter för försäkringar i riksförsäkringsanstalten jämlikt
lagen om försäkring för olycksfall i arbete skola vederbörande läns -

Kungl. Maj:ts proposition nr 111.

9

styrelser efter avslutandet av den allmänna kronouppbörden låta till riksförsäkringsanstalten
från ifrågavarande anslag utanordna sammanlagda beloppet
av de försäkringsavgifter för s. k. mindre arbetsgivare, d. v. s.
arbetsgivare med i regel högst fyra arbetare, vilka avgifter icke influtit
under uppbörden. Beträffande övriga arbetsgivare hava länsstyrelserna
att, sedan riksförsäkringsanstalten särskilt för varje län uppgjort förteckningar
över de avgifter, vilka icke blivit i föreskriven ordning erlagda,
samt överlämnat desamma till länsstyrelserna, låta från anslaget i fråga
till riksförsäkringsanstalten utanordna sammanlagda beloppet av sistnämnda
avgifter. Samtliga av länsstyrelserna förskjutna belopp skola sedan indrivas
i den ordning, som för resterande kronoutskylder är stadgad, och
vid indrivningen inflytande belopp tillgodoföras sedermera samma anslag
(kungörelse den 31 mars 1922, nr 132).

Förevarande anslag, som för vartdera av budgetåren 1923—1924 och
1924—1925 uppförts med 150,000 kronor, utgår under innevarande
budgetår med 100,000 kronor.

I en den 1 september 1925 dagtecknad promemoria har riksförsäkringsanstalten
föreslagit, att anslaget för budgetåret 1926—1927 måtte upptagas
till oförändrat belopp 100,000 kronor.

Enligt budgetredovisningen för budgetåret 1924—1925 hava utgifterna
från anslaget uppgått till 101,208 kronor. Under förutsättning att gällande
lagstiftning i ämnet bibehölles oförändrad, skulle sålunda anledning icke
hava förefunnits att upptaga anslaget till annat belopp än för- närvarande
eller 100,000 kronor.

Det nu framlagda förslaget till lag om försäkring för olycksfall i arbete,
vilken lag är avsedd att träda i kraft den 1 januari 1927, innehåller i
förevarande hänseenden de ändringar i förhållande till gällande lag, att
försäkringen är centraliserad till en enda försäkringsinrättning, att ersättning
enligt lagen skall utgå från den föreslagna riksförsäkringsanstalten
även under de trettiofem första dagarna efter olycksfallet, för vilka enligt
gällande lag arbetsgivaren är ersättningsskyldig, att ersättningarna enligt
lagen höjts i vissa hänseenden samt att det högsta belopp av arbetsförtjänst,
efter vilket ersättning utgår enligt lagen, höjts från 2,400 kronor
till 3,300 kronor. Enligt 20 § 1 mom. i lagförslaget skola, liksom
enligt 19 § i gällande lag, försäkringsavgifter, som icke på föreskrivet
sätt blivit erlagda, förskjutas av statsverket och indrivas i den ordning,
som för indrivning av resterande kronoutskylder är stadgad.

Förut i dag har Kungl. Maj:t på min hemställan beslutit att till riksdagen
avlåta proposition, nr 110, med förslag till förordning angående
ändrad lydelse av vissa delar av förutnämnda förordning den 31 mars 1922
(nr 130) angående uppbörd av avgifter för försäkringar i riksförsäkringsanstalten
jämlikt lagen om försäkring för olycksfall i arbete m. m., vilka
ändringar emellertid icke utöva inverkan å ifrågavarande anslag.

Riksförsäk ringsanstalten.

Departements chefen.

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 111.

Riksförsäkringsanstaltens

dödsfalls -ersättningar i
anledning av
livförsäkring i
samband med
lån ur statens
egnahemslånefond.

Riks försattringsanstalten.

Därest förslaget till ny olycksfallsförsäkringslag antages, skulle staten
såsom av det anförda framgår komma att åtaga sig subsidiärt ansvar för
gäldande av försäkringsavgifter beträffande samtliga arbetsgivare, alltså
även beträffande dem, som för närvarande hava försäkring i ömsesidigt
försäkringsbolag enligt 4 § av gällande lag varjämte i följd av övriga förutnämnda
lagändringar beträffande ersättningar sammanlagda beloppet av på
grund av lagen påförda försäkringsavgifter kommer att ökas. A andra
sidan bortfaller statens ansvarighet för ersättningar, som enligt gällande
lag skolat utgivas direkt av arbetsgivaren. En inom socialdepartementet
i sammanhang med behandling av frågan om olycksfallsförsäkringens organisation
verkställd vippskattning giver vid handen, att i händelse av förslagets
antagande statens nettoutgifter för ifrågavarande ändamål i genomsnitt
under normala år torde kunna beräknas till 120,000 kronor. Emellertid
torde under budgetåret 1926 — 1927 anslaget endast i ringa mån
komma att belastas med utgifter för försäkringsavgifter, som belöpa å tid
efter den 1 januari 1927. För jämförelse kan härvid anföras, att av
under tiden januari—juni 1925 från anslaget förskjutna försäkringsavgifter
allenast ett sammanlagt belopp av 5,887 kronor 85 öre avsett tid efter
den 1 januari 1925. Vid angivna förhållande torde anledning icke förefinnas
att för budgetåret 1926—1927 upptaga anslaget till högre belopp
än för närvarande. Med hänsyn till att anslaget såsom förut nämnts
kommer att avse kostnader såväl enligt 19 och 37 §§ i gällande lag om
försäkring för olycksfall i arbete som enligt 20 § i den föreslagna lagen
i samma ämne torde anslagets benämning böra ändras till kostnader enligt
19 och 37 §§ i lagen den 17 juni 1916 om försäkring för olycksfall
i arbete m. m.

Det extra förslagsanslaget till bestridande av riksförsäkringsanstaltens
dödsfallsersättningar i anledning av livförsäkring i samband med lån ur
statens egnahemslånefond var i riksstaten för budgetåret 1923—1924
upptaget till 20,000 kronor. För budgetåret 1924—1925 begränsades
anslaget med hänsyn till den låga belastningen för år 1922 till 10,000
kronor, och för budgetåret 1925—1926 har anslaget i betraktande av att
det för budgetåret 1923 —1924 beviljade anslaget icke belastats med
några utgifter ytterligare nedsatts till 5,000 kronor. Ej heller det för
budgetåret 1924—1925 beviljade anslaget har belastats med några utgifter.

I skrivelse den 31 augusti 1925 har riksförsäkringsanstalten framhållit,
att anslaget i fråga i riksstaten uppförts för att sätta anstalten i tillfälle
att jämlikt bestämmelserna i kungörelsen den 30 juni 1920 (nr 509) angående
särskilda villkor och bestämmelser för livförsäkring å jiersoner,
som erhålla lån ur statens egnahemslånefond, utbetala dödsfallsersättningar,
innan de premier influtit, som enligt beräkningar skola täcka dödsfällsersättningarna.
Anslaget syntes för budgetåret 1926—1927 böra beräknas
till samma belopp som för närvarande eller 5,000 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 111.

11

Vid den preliminära beräkningen av förevarande anslag i statsverkspropositionen
bär hänsyn tagits till att staten skulle till den nya riksförsäkringsanstalten
utgiva ett belopp motsvarande förvaltningskostnaden för
anstaltens verksamhet i förevarande hänseende under tiden efter den nuvarande
riksförsäkringsanstaltens upphörande, vilket belopp uppskattats
till 3,500 kronor. Emellertid skall förvaltningsbidrag för ifrågavarande
ändamål enligt förslaget i förberörda proposition nr 109 utbetalas årsvis
i efterskott. På grund härav lärer medel för ifrågavarande ändamål icke
behöva beräknas i riksstaten för nästkommande budgetår. Med hänsyn
härtill och då omorganisationsförslaget icke kommer att inverka på beloppet
av de dödsfallsersättningar, som skola av staten gäldas, lärer anslaget böra
jämväl för nästkommande budgetår upptagas med oförändrat belopp 5,000
kronor.

Det ordinarie förslagsanslaget för bestridande av statens bidrag till fiskares
försäkring är avsett att fylla den brist, som må uppkomma på grund av
riksförsäkringsanstaltens försäkringsrörelse jämlikt bestämmelserna i förordningen
den 11 juni 1918 (nr 375) angående en särskild för fiskare avsedd
försäkring mot skada till följd av olycksfall med däri genom förordning den
31 mars 1922 (nr 131) gjorda ändringar. Enligt dessa författningar erlägger
den försäkrade en avgift av 10 kronor, 8 kronor och 6 kronor (tidigare
kronor 14:50, 1 1:25 och 8:—) vid en antagen årlig arbetsförtjänst av respektive
1,200, 900 och 600 kronor, och staten betalar det belopp som
eventuellt ytterligare erfordras för täckande av den risk, som försäkringen
avser, bortsett från förvaltningskostnaderna. Härvid har den försäkrades
avgift beräknats motsvara ungefär hälften av hela den beräknade premien
och statens bidrag den andra hälften.

Förslagsanslaget för bestridande av statens bidrag till fiskares försäkring
har i riksstaten för vartdera av budgetåren 1923—1924 och 1924—
1925 upptagits med 15,000 kronor. På grund av ökning av antalet försäkrade
och den därav följande stegringen i utgifterna från anslaget liar
detta för budgetåret 1925—1926 bestämts till 35,000 kronor,

I en den 1 september 1925 avgiven promemoria har riksförsäkringsanstalten
framhållit att avgifterna för ifrågavarande försäkring för år 1922
uppgått till 31,722 kronor, under det att bristen, som täckts av statsmedel,
uppgått till 29,005 kronor. Motsvarande siffror för år 1923 vore
respektive 33,939 kronor och 39,515 kronor samt för år 1924 respektive
38,069 kronor och 68,558 kronor. Antalet försäkrade fiskare hade
under de senare åren oavlåtligt ökats. Detta antal utgjorde sålunda:

Departements chefen.

Statens bidrag
till fiskares
försäkring.

Riksförsäk ringsanstalten.

år 1922
» 1923
» 1924

2,822

3,464

3,860.

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 111.

Departements chefen.

Ordinarie
anslag till
försäkringsrådet.

Upprätthållande
av försäkringsrådets
verksamhet.

Försäkrings rådet.

Med hänsyn till det sålunda anförda och då statens bidrag beräknades
skola motsvara ungefär hälften av hela den beräknade premien, har anstalten
föreslagit att ifrågavarande anslag måtte i riksstaten för budgetåret 1926 —
1927 uppföras med 40,000 kronor.

Jämväl vid beräkningen av förevarande anslag togs i statsverkspropositionen
hänsyn till på staten ankommande förvaltningskostnad, vilken för
tiden 1 januari—30 juni 1927 uppskattades till 9,000 kronor. Även
denna kostnad kommer emellertid enligt i förenämnda proposition nr 109
framlagt förslag att utgå helårsvis i efterskott, varför medel härför nu ej
behöva upptagas. Beloppet av statens bidrag till fiskares försäkring
kommer icke att röna märkbar inverkan av den föreslagna nya lagstiftningen
om olycksfallsförsäkring. Under sådana förhållanden och då anledning
icke föreligger till erinran mot riksförsäkringsanstaltens beräkning av
anslagsbehovet tillstyrker jag att anslaget för nästa budgetår uppföres med

40,000 kronor.

Vad angår det ordinarie anslaget till försäkringsrådet komma de framlagda
förslagen till nya författningar angående olycksfallsförsäkringen icke
att inverka på detta anslag. I enlighet med den i statsverkspropositionen
gjorda preliminära beräkningen av anslaget torde alltså detsamma böra
i riksstaten för nästkommande budgetår uppföras med oförändrat belopp
83,600 kronor.

Såsom förut nämnts har riksdagen för budgetåret 1925—1926 anvisat
ett extra förslagsanslag av 26,000 kronor för upprätthållande av försäkringsrådets
verksamhet.

Genom beslut den 26 juni 1925 har Kungl. Maj:t därefter fastställt
följande stat för anslagets användning.

Avlöningar och vikariatsersättningar åt icke-ordinarie

befattningshavare, högst .............................................. kronor 8,800: —

Ersättning åt sakkunniga, arvode åt suppleant för ledamot
i försäkringsrådet, vilken representerar arbetsgivarna
eller arbetarna, samt resekostnads- och trak tamentsersättningar

m. m., förslagsvis ..................... » 9,500: —

Kostnad för uppvärmning, belysning och städning,
tryckningskostnader samt kostnader för prenumeration
å tidskrifter, för inköp av böcker, för anskaffning
och underhåll av inventarier m. m., förslagsvis
.......................................................................................»_7,700: —

Summa kronor 26,000: —

I skrivelse den 28 augusti 1925 har försäkringsrådet framlagt förslag
till beräkning av anslag till förevarande ändamål beträffande budgetåret
1926—1927. Rådet har därvid vid behandling av anslagsposten till

Kungl. Maj:ts proposition nr 111.

13

avlöningar och vikariatsersättningar åt icke-ordinarie befattningshavare till
en början erinrat, huru efter därom av rådet i skrivelse den 29 augusti
1924 gjord framställning av statsmakterna beretts möjlighet för rådet att
erhålla förstärkning i arbetskrafterna. För närvarande vore sålunda sekreteraren
hos rådet förordnad såsom tillfällig ledamot och två lialvtidsamanuenser
hade anställts.

Efter meddelande att arbetet inom rådet vore uppdelat på två avdelningar
lämnar rådet följande redogörelse beträffande omfattningen av rådets
arbetsbörda.

Antalet inkomna ärenden, som under år 1923 utgjorde 2,001 — därav
besvärsmål 1,595, ansökningar om utbyte av livränta mot ett kapital för
en gång 316 samt för granskning infordrade ärenden 90 — hade under år
1924 uppgått till 2,292, därav besvärsmål 1,948, ansökningar om utbyte 269
och infordrade ärenden 75. Första halvåret 1925 hade antalet nya ärenden
utgjort 1,505 (mot 1,117 första halvåret 1924), därav besvärsmål 1,278 (948),
ansökningar om utbyte 141 (131) och infordrade ärenden 86 (38). Antalet
oavgjorda besvärsmål och ansökningsärenden, som den 30 juni 1924 utgjort

l, 122, hade den 30 juni 1925 nedgått till 633. Arbetet hade under det gångna
budgetåret inriktats på att söka hålla balansen nere. Någon granskning av
försäkringsinrättningarnas beslut hade på grund därav ej kunnat äga rum
annat än i obetydlig omfattning; och tid hade icke blivit övrig för erforderliga
och önskvärda mera allmänna utredningar.

Med hänsyn till den ökning av ärendenas antal, som på senare tiden
ägt rum och som syntes bliva bestående, har försäkringsrådet förklarat
<let vara nödvändigt att erhålla någon ytterligare förstärkning av personalen
för att rådet skulle kunna medhinna behandlingen av besvärs- och
ansökningsärenden samt ärenden av mera allmän beskaffenhet remisser

m. m. ävensom någon granskning av försäkringsinrättningarnas beslut. Då
emellertid frågan om försäkringsrådets eller överinstansens i den sociala
olycksfallsförsäkringen framtida gestaltning alltjämt vore svävande, hade
rådet i fråga om arbetskrafternas ökning ansett sig böra begära det
minsta möjliga. Rådet har därför föreslagit, att anslagsposten till avlöningar
och vikariatsersättningar åt icke-ordinarie befattningshavare måtte
ökas dels med ett belopp, motsvarande halva avlöningen till en andre
amanuens av sextonde lönegraden eller omkring 2,050 kronor, dels med
1,716 kronor till ett extra ordinarie biträde i lägsta lönegraden, i vilket
fall det nu i förevarande post inräknade beloppet för tillfälligt skrivbiträde
skulle bortfalla. Med inräknande av erforderligt belopp för avlöningsförhöjning
åt icke-ordinarie befattningshavare samt för vikariatsersättning för dylik
befattningshavare m. in. finner rådet, att ett belopp av sammanlagt omkring
12,300 kronor bör beräknas för denna post mot 8,800 kronor för nu
löpande budgetår. Försäkringsrådet förklarar sig vid denna beräkning
hava förutsatt, att ordinarie sekreteraren komme att såsom hittills förordnas
såsom tillfällig ledamot och att såsom nu även vore fallet avlöningen
till den vikarierande sekreteraren finge utgå från det ordinarie
förslagsanslaget till försäkringsrådet.

14

Kungl. Maj-.ts proposition nr 111.

Till ersättning åt sakkunniga, arvode åt suppleant för ledamot i försäkringsrådet,
vilken representerar arbetsgivarna eller arbetarna, samt resekostnads-
och iraktamentser sättning ar m. m. är såsom förut angivits för
budgetåret 1925—1926 anvisat ett belopp av förslagsvis 9,500 kronor.
Försäkringsrådet bär meddelat, att under budgetåret 1924—1925 utgifterna
från denna post uppgått till kronor 9,458: 10, därav ersättning till sakkunniga
kronor 9,315 och resekostnadsersättning kronor 143: 10. Efter
erinran att rådet i sin förutnämnda skrivelse den 29 augusti 1924 betonat
vikten av att äga tillgång till sakkunnigt biträde, särskilt på läkarvetenskapens
område, bär rådet framhållit, att det redan med hänsyn till
ökningen av antalet besvärsmål vore nödvändigt att erhålla en höjning av
till ersättning åt sakkunniga disponibelt belopp. Under förutsättning att
rådet fortfarande kunde erhålla sakkunnigt medicinskt biträde för flertalet
fall på samma för rådet förmånliga villkor som för närvarande samt att
antalet besvärsmål icke i någon större grad ökades, hölle rådet före att
en förhöjning av anslagsposten, för så vitt anginge ersättning till sakkunnigt
biträde, kunde begränsas till omkring 1,500 kronor.

Aven för bestridande av resekostnads- och traktamentsersättningar
Annor rådet ett större belopp än det hittills inom förevarande anslagspost
tillgängliga vara erforderligt. Härom anföres huvudsakligen följande.

Tjänsteresor, som borde företagas för utredning av förekommande ärenden
m. ro., hade hittills — utan tvivel till olägenhet för arbetet — måst i högsta
grad inskränkas, beroende väsentligen därpå att medel för ändamålet saknats.
Det syntes som om härför borde beräknas ett belopp av omkring 1,000 kronor.
Måhända vore lämpligt, att kostnaderna för tjänsteresor, som rådet funne
erforderliga med hänsyn till rådets verksamhet, finge utgå från det under
femte huvudtiteln uppförda förslagsanslaget till resekostnads- och traktamentsersättningar.

Under hänvisning till det anförda samt med beräkning av en marginal
av förslagsvis 200 kronor för övriga med posten avsedda utgifter anhåller
försäkringsrådet, att posten i sin helhet för nästa budgetår beräknas till
12,200 kronor.

Till kostnad för uppvärmning, belysning och städning, tryckningskostnader
Samt kostnader för prenumeration å tidskrifter, för inköp av böcker, för
anskaffning och underhåll av inventarier m. m. är i den extra staten för
budgetåret 1925—1926 upptagen en anslagspost å förslagsvis 7,700
kronor. Försäkringsrådet har ansett denna post kunna för nästa budgetår
upptagas till oförändrat belopp.

Vid bifall till det av försäkringsrådet framställda förslaget skulle det
extra förslagsanslaget till upprätthållande av försäkringsrådets verksamhet
för budgetåret 1926—1927 beräknas till 32,200 kronor, fördelat på
följande poster:

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 111.

avlöningar och vikariatsersättningar åt icke-ordinarie befattningshavare,
förslagsvis..................................................

ersättning åt sakkunniga, arvode åt suppleant för ledamot
i försäkringsrådet, vilken representerar arbetsgivarna eller
arbetarna, samt resekostnads- och traktamentsersättnin gar

m. m., förslagsvis ........................................................

kostnad för uppvärmning, belysning och städning, tryckningskostnader
samt kostnader för prenumeration å tidskrifter,
för inköp av böcker, för anskaffning och underhåll
av inventarier m. m. förslagsvis.................................

kronor 12,300: —

» 12,200: —

7,700: —

Summa kronor 32,200: —

Försäkringsrådets förslag går ut på att de i den nuvarande extra staten upptagna
anslagsposterna till avlöningar m. m. samt till ersättning åt sakkunniga
m. m. skulle för nästkommande budgetår höjas från nuvarande belopp 8,800
kronor och 9,500 kronor till respektive 12,300 kronor och 12,200 kronor,
varemot anslagsposten till kostnad för uppvärmning m. m. skulle beräknas
till oförändrat belopp 7,700 kronor. Detta förslag, som uppgjorts under
förutsättning att den nuvarande organisationen av olycksfallsförsäkringen
skulle fortfarande gälla, synes mig i och för sig tillfyllest motiverat.
Emellertid torde ett bifall till det framlagda förslaget rörande omorganisation
av olycksfallsförsäkringen föranleda vissa ytterligare förhöjningar av
det extra anslaget för upprätthållande av försäkringsrådets verksamhet.
Såsom i förberörda proposition nr 109 framhållits torde nämligen omorganisationen
komma att medföra ökat arbete för försäkringsrådet och
därav följande behov utav förstärkning av rådets arbetskrafter. Jag tillåter
mig att härutinnan hänvisa till nyssnämnda proposition och ber här endast
få erinra, att i förslaget förutsatts att rådet skulle erhålla två ledamöter
med speciell sakkunskap på det försäkringstekniska området samt beredas
möjlighet att i vidgad omfattning anlita sakkunniga särskilt inom det
medicinska området.

Yad angår frågan om det ytterligare medelsheliov, som härav kan föranledas,
är det givetvis förenat med svårigheter att för närvarande verkställa
någon mera exakt beräkning i detta avseende. I förenämnda proposition
har överslagsvis räknats med ett belopp av omkring 25,000
kronor för år. I fråga om de försäkringstekuiskt sakkunniga ledamöterna
av rådet, vilka på sätt i samma proposition framhållits torde böra förordnas
av Kungl. Maj:t för viss tid, lärer för deras avlönande nu böra
beräknas ett belopp av tillhopa förslagsvis 12,000 kronor för år. Kungl.
Maj.t torde i sinom tid böra bestämma ersättningen med hänsyn till arten
och omfattningen av det arbete, som kan komma att åvila ifrågavarande
ledamöter. För anlitande i ökad omfattning av sakkunniga torde böra
avses ett belopp av förslagsvis 13,000 kronor för år.

Då den föreslagna nya organisationen är avsedd att gälla från och med
den 1 januari 1927, böra medel för de nu angivna ändamålen beträffande
nästkommande budgetår beräknas endast för ett halvår. I enlighet härmed

Departements chefen.

Hemställan.

16 Kungl. Majds proposition nr 111.

bör under anslagsposten för avlöningar m. m. avses ett belopp av ytterligare

6,000 kronor, varigenom denna post skulle komma att uppgå till 18,300
kronor. Posten till ersättning åt sakkunniga m. m. skulle ökas med 6,500
kronor och alltså beräknas till 18,700 kronor.

I enlighet med vad jag nu anfört torde det extra förslagsanslaget för
upprätthållande av försäkringsrådets verksamhet för budgetåret 1926—1927
böra uppföras med (18,300+18,700 + 7,700) 44,700 kronor. Till sistnämnda
belopp är anslaget för ifrågavarande ändamål preliminärt upptaget
i riksstatsförslaget.

Under åberopande av vad jag här ovan i skilda avseenden föreslagit
får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att under femte huvudtiteln, avdelningen sociala verk och
inrättningar,

dels nedsätta det ordinarie förslagsanslaget till riksförsäkringsanstalten,
nu 243,200 kronor, med 121,600 kronor

till ................................................................... kronor 121,600;

dels för upprätthållande av riksförsäkringsanstaltens verksamhet
m. m., utöver det ordinarie anslaget, för budgetåret
1926—1927 anvisa ett extra förslagsanslag av kronor 655,500;

dels, med uteslutande av det ordinarie förslagsanslaget till
kostnader enligt 19 och 37 §§ i lagen om försäkring för
olycksfall i arbete, under rubriken kostnader enligt 19 och 37 §§
i lagen den 17 juni 1916 om försäkring för olycksfall i arbete
m. m. uppföra ett ordinarie förslagsanslag av kronor 100,000;

dels till riksförsäkringsanstaltens dödsfallsersättningar i
anledning av livförsäkring i samband med lån ur statens egnahemslånefond
för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra

förslagsanslag av ................................................ kronor 5,000;

dels höja det ordinarie förslagsanslaget till statens bidrag
till fiskares försäkring, nu 35,000 kronor, med 5,000

kronor till .......................................................... kronor 40,000;

dels uppföra det ordinarie förslagsanslaget till försäkrings rådet

med ........................................................ kronor 83,600;

dels och till upprätthållande av försäkringsrådets verksamhet,
utöver det ordinarie anslaget, för budgetåret 1926—1927
anvisa ett extra förslagsanslag av ................. kronor 44,700.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagar Hans Kungl. Höghet KronprinsenKegenten
lämna bifall samt förordnar, att proposition
i ämnet av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar
skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

ÅTce Karlholm.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktryckeri, 1986