Statsutskottets utlåtande Nr 96.

1

Nr 96.

Ankom till riksdagens kansli den 27 april 1926 kl. 1 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Mai ds proposition angående vissa
anslag till de allmänna läroverken jämte två i ämnet väckta
motioner.

(2:a avd.)

I den till riksdagen den 7 januari 1926 avlåtna propositionen angående
statsverkets tillstånd och behov har Kungl. Maj:t under åttonde huvudtiteln,
punkterna 106—108, föreslagit riksdagen att, i avbidan på proposition
angående vissa anslag till de allmänna läroverken, beräkna dels det
i riksstaten under åttonde huvudtiteln uppförda ordinarie reservationsanslaget
till de allmänna läroverken till 6,683,500 kronor, dels till arvoden
åt extra och vikarierande lärare vid de allmänna läroverken för budgetåret
1926—1927 ett extra anslag av 631,100 kronor, dels ock till extra
arvoden åt teckningslärare vid de allmänna läroverken för budgetåret
1926—1927 ett extra anslag av 70,600 kronor.

Sedermera har Kungl. Maj:t i en till riksdagen avlåten, den 25 februari
1926 dagtecknad proposition, nr 200, under åberopande av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för samma dag, föreslagit
riksdagen att

ej mindre medgiva, att

dels Kungsholmens realskola i Stockholm må enligt i statsrådsprotokollet
angiven plan från och med höstterminen 1926 utvidgas till ett
fullständigt högre allmänt läroverk med såväl fyraårigt latin- och realgymnasium
som treårigt latin- och realgymnasium under villkor, att
Stockholms stad åtager sig att före den 1 april 1927 påbörja sådana omändrings-
och utvidgningsarbeten å det nuvarande läroverkshuset, som av
Kungl. Maj:t godtagas, att före början av höstterminen 1928 hava slutfört
dessa arheten, dock med rätt för Kungl. Maj:t att, om hinder förelegat
för staden att inom sålunda föreskriven tidpunkt hava fullbordat arbetena,
medgiva förlängning av tiden, att tillhandahålla bostad eller i vederbörlig
ordning bestämd hyresersättning åt rektor samt att, intill dess av gymnasiets
tillkomst föranledd ändring och utvidgning av läroverkshuset kan
till fullo tagas i bruk, tillhandahålla lämpliga provisoriska lokaler,
dels — under förutsättning att Stockholms stad ikläder sig de skyldigheter,
som i sådant hänseende äro föreskrivna i kungörelsen den 5 juli
1923 (nr 321) angående rätt för kvinnliga lärjungar att vinna inträde å

Bihang till riksdagens protokoll 1926. 6 saml. 60 höft. (Nr 96.)

1

2

Statsutskottets utlåtande Nr 96.

gymnasiet vid allmänt läroverk — kvinnliga lärjungar må erhålla tillträde
till gymnasiet i enlighet med de närmare grunder, som Kungl.
Maj:t äger föreskriva,

dels en av de nuvarande parallellavdelningarna å gymnasiet vid högre
realläroverket å Östermalm i Stockholm må successivt ombildas till latingymnasium;
skolande denna ombildning taga sin början höstterminen 1926;

än även

dels för ökning av de i reservationsanslaget till de allmänna läroverken
ingående anslagsposterna till arvoden till biträden å rektorsexpeditionerna
och till arvoden åt skolläkare med respektive 300 kronor och 200 kronor,
för bestridande av andra med nyss omförmälda utvidgning av Kungsholmens
realskola förenade kostnader, för upprättandet av sex nya ordinarie
lektorsbefattningar vid de allmänna läroverken, för ombildning av en
ämneslärarinnebefattning vid statens samskolor till adjunktsbefattning
samt för upprättandet vid Jakobs realskola i Stockholm av en ordinarie
gymnastiklärarbefattning böja det ordinarie reservationsanslaget till de
allmänna läroverken från dess nuvarande belopp, 6,639,871 kronor, till
6,681,700 kronor, eller med 41,829 kronor,

dels för budgetåret 1926—1927 anvisa till arvoden åt extra och vikarierande
ämneslärare vid de allmänna läroverken ett extra anslag å 634,400
kronor,

dels ock för budgetåret 1926—1927 anvisa till extra arvoden åt teckningslärare
vid de allmänna läroverken ett extra anslag å 70,100 kronor.

Beträffande utredningen hänvisas till åberopade statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två inom första
kammaren väckta motioner, den ena, nr 284, av herr K. G. Westman och
den andra, nr 276, av herr K. J. Ekman.

I förstnämnda motion har hemställts, att riksdagen måtte lämna Kungl.
Maj:ts proposition nr 200, i vad den avser omorganisation av Kungsholmens
realskola till gymnasium, utan bifall.

I den av herr K. J. Ekman väckta motionen har hemställts, att riksdagen
ville besluta sådana ändringar i Kungl. Maj:ts förslag rörande
Kungsholmens blivande läroverk, att gymnasiet såväl på latin- som reallinjen
blir fyraårigt med därav följande konsekvenser i fråga om lärarepersonal,
lokalutrymme och kostnader m. m.

Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställningar andragna
skälen får utskottet hänvisa till respektive motioner.

Kungl. Maj:ts förslag innebär till en början ett utbyggande av Kungsholmens
realskola i Stockholm. Till stöd härför hava framhållits de stora
svårigheter, som i Stockholm mötte, då det gällde att bereda plats å gymnasiet
för de lärjungar från statens därvarande realskolor, som önskade
fortsätta sina studier till studentexamen. Dessa svårigheter hade under
årens lopp skärpts ej blott på den grund, att lärjungeantalet vid statsläro -

Statsutskottets utlåtande Nr 96.

3

verken i Stockholm undan för undan ökats, medan antalet dylika läroverk
alltsedan år 1904 varit oförändrat och ej heller någon utvidgning med
gymnasium under denna tid ägt rum vid någon realskola. Svårigheterna
hade ökats jämväl därav, att en helt ny grupp av aspiranter till gymnasieundervisning
under de allra sista åren uppstått, nämligen lärjungar
från den mycket omfattande kommunala mellanskola, som inrättats i
Stockholm. Vidare hade, sedan riksdagen år 1923 medgivit, att flickor
kunde i mån av utrymme vinna inträde å gymnasiet vid allmänt läroverk,
givetvis något sådant utrymme i Stockholm icke kunnat uppstå,
och för det alltjämt växande antal flickor, som .ämnade avlägga studentexamen,
hade således möjligheten härtill varit begränsad till kostsam
undervisning vid enskilda läroanstalter.

I fråga om det föreslagna gymnasiets organisation hava olika meningar
gjorts gällande. Under det att enighet råder därom, att gymnasiet hör
omfatta såväl latin- som reallinje, hava i fråga om realgymnasiet olika
åsikter gjorts gällande så till vida, att de kommunala myndigheterna
önskat hela realgymnasiet treårigt och skolöverstyrelsen förordat två linjer
på realgymnasiet, en fyraårig och en treårig, medan Kungsholmens realskolas
kollegium uttalat sig för endast fyraårigt realgymnasium. Departementschefen
har förklarat sig närmast vara höjd för att tillstyrka skolöverstyrelsens
förslag, vilket bland de olika framställda alternativen synts
medföra den allsidigaste lösningen och därför vara att föredraga. Detta
förslag innebär, att den ena av realgymnasiets båda linjer skulle omfatta
endast tre ringar och således erbjuda tillfälle till omedelbar övergång
från realskolornas och den kommunala mellanskolans högsta klass —
d. v. s. efter avlagd realskolexamen — till ett stadium motsvarande gymnasiets
andra ring, medan den andra reallinjen och latinlinjen skulle vara
fyraåriga. Departementschefen ansluter sig i det hela till skolöverstyrelsens
förslag men finner det önskvärt, att även en treårig latinlinje kunde
anordnas.

I avseende å frågan om flickors tillträde till det nya gymnasiet hava
olika förslag förts fram. Stadskollegiet och stadsfullmäktige i Stockholm
hava ifrågasatt, att en avdelning i varje ring skulle reserveras för flickor,
medan vederbörande läroverkskollegium blott velat lämna flickorna det
tillträde till gymnasiet, som medgives av nu gällande bestämmelser, och
skolöverstyrelsen önskar för flickor reservera tillhopa så stort antal platser
i varje ring, som motsvarar en avdelning, men med rätt för överstyrelsen
att bestämma fördelningen på gymnasiets olika linjer. Den av överstyrelsen
föreslagna anordningen anser departementschefen alltså böra tilllämpas
i det nya gymnasiet, därvid det torde höra ankomma på Kungl.
Maj:t att meddela reglerande föreskrifter. Den föreslagna utvidgningen
av läroverket skulle ske successivt med nya årsavdelningar varje höst,
tills gymnasiet erhållit den bestämda omfattningen. I enlighet härmed
borde alltså höstterminen 1926 den första ringen å såväl latin- som real -

4

Statsutskottets utlåtande Nr 96.

gymnasiet träda i verksamhet. Vad beträffade kostnaderna för statsverket,
utgjordes de av löner åt de nya ordinarie lärare, som behövdes, och arvoden
åt erforderliga extra ordinarie lärare, så ock av lönefyllnad åt rektor,
övningslärare, rektors skrivbiträde och skolläkare. Undervisningen å gymnasiet
vid Kungsholmens realskola skulle läsåret 1926—1927 uppehållas av
lektorer och extra lärare jämte timlärare. De nya lektorstjänsternas antal
borde bestämmas till två, och skulle tre extra lärare beräknas för nämnda
gymnasium. Kostnaden för dessa lärarkrafter skulle uppgå för lektoraten
till 11,600 kronor och för extra lärarna till 9,900 kronor, vartill komme
kostnaden för ett antal timlärartimmar. Utvidgningen krävde dessutom
vissa andra kostnader, nämligen lönefyllnad åt rektor 1,100 kronor, ökning
i teckningslärarens lön 650 kronor, i gymnastiklärarens lön 1,025 kronor
och i musiklärarens lön 765 kronor, vidare ökning av arvodet åt rektors
skrivbiträde med 300 kronor och av skolläkarens arvode med 200 kronor,
allt i enlighet med gällande bestämmelser i fråga om avlöningen åt dylika
befattningshavare vid högre allmänt läroverk. Sammanlagda kostnaden
skulle alltså, frånsett tillfällig löneförbättring och dyrtidstillägg, uppgå
för första läsåret till 25,540 kronor, jämte ersättning för ett antal timlärartimmar.
Arvodena åt de extra lärarna och åt timlärarna borde bestridas
av anslaget till extra och vikarierande lärare vid de allmänna läroverken
och således medtagas vid beräkningen av den behövliga storleken av detta
anslag. Det återstående beloppet, 15,640 kronor, borde beredas genom höjning
av det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken.

Kravet på ökad möjlighet till gymnasial utbildning har från tre olika
håll gjorts gällande, nämligen från lärjungar vid statsrealskolorna i
Stockholm, från lärjungar vid den kommunala mellanskolan därstädes
samt från kvinnliga lärjungar vid andra läroanstalter i huvudstaden.
Med det utvecklade skolväsen och därmed förbundna möjligheter till olika
metoder och former för ungdomens undervisning, varöver huvudstaden i
närvarande stund förfogar, har utskottet icke kunnat finna, att nämnda
krav bottna i något otvivelaktigt och trängande behov. Efter vad för
utskottet blivit upplyst, är utrymmet å gymnasierna i Stockholm sådant,
att det svarar mot tillströmningen, och endast ett ytterst obetydligt
antal inträdessökande har av brist på plats måst avvisas. I all synnerhet
anser utskottet icke ett behov förefinnas av den angelägna och trängande
beskaffenhet, att man nu skulle vara nödsakad till prövning och avgörande
upptaga en organisationsfråga av den principiella och omdebatterade art
som den förevarande, innan ännu det omfattande spörsmålet om en ny
läroverksorganisation blivit i allo prövat och utrett. Principiellt anser
utskottet det också betänkligt att genom lokala och partiella ändringar i
gällande läroverksorganisation vidtaga anordningar, vilka kunna tänkas
föregripa ett förutsättningslöst bedömande av frågan om en ändrad skolorganisation,
varom efter upprepade utredningar förslag föreligger och som
Kungl. Maj:t ej lärer underlåta att, när så befmnes lämpligt, underställa

Statsutskottets utlåtande Nr 96.

5

riksdagens prövning. Utan att vilja taga ståndpunkt till vad i ovanberörda
motioner anförts, har utskottet funnit försiktigheten bjuda att
ställa sig avvisande gent emot Kungl. Majrts förslag, i vad det avser utbyggande
av Kungsholmens realskola i Stockholm till gymnasium.

Kungl. Maj:ts förslag innebär vidare ombildning av högre realläroverket
å Östermalm i Stockholm till ett jämväl å latinlinjen fullständigt läroverk.
Mot detta förslag, som icke kommer att medföra någon kostnad för statsverket,
har utskottet intet att erinra.

Härjämte avser Kungl. Maj:ts förslag inrättande från och med budgetåret
1926—1927 av 6 nya lektorstjänster, av vilka två äro avsedda för det
ifrågasatta nya gymnasiet vid Kungsholmens realskola. Den härför erforderliga
kostnadsökningen skulle uppgå till 34,800 kronor.

Utskottet, som ställt sig avvisande gent emot förslaget om omorganisation
av läroverket å Kungsholmen i Stockholm, förordar inrättande av 4
nya lektorstjänster, betingande en anslagsökning av 23,200 kronor.

Förslaget om förändring av en ämneslärarinnebefattning vid statens
samskolor till en adjunktsbefattning har utskottet ansett sig böra förorda,
likaså förslaget om upprättande vid Jakobs realskola i Stockholm av en
ordinarie gymnastiklärartjänst. Dessa båda förslag föranleda en anslagsökning
å tillhopa 2,995 kronor.

De för budgetåret 1925—1926 till anställande av extra lärare till förfogande
stående medlen uppgå med inberäknande av den i det ordinarie
reservationsanslaget ingående anslagsposten å 250,000 kronor till 714,800
kronor, med vilket belopp 220 extra ämneslärare beräknas kunna anställas.
Skolöverstyrelsen har nu beräknat behovet av lärarkrafter under läsåret
1926—1927 högre än för läsåret 1925—1926 och ansett nödvändigt, att 235
extra lärare kunna anställas under förstnämnda år. Ökningen skulle således
utgöra 15. Detta antal skulle emellertid minskas, för den händelse några
ordinarie tjänster komme att inrättas. Kungl. Maj:ts förslag innebär, såsom
ovan nämnts, inrättande av 4 nya lektorat oavsett de 2, som ansetts erforderliga
för den föreslagna utvidgningen av Kungsholmens realskola
med gymnasium. Det av överstyrelsen angivna antalet nya e. o. lärare
skulle därigenom alltså minskas med 4 till 11. För uppehållande av undervisningen
vid det ifrågasatta nya gymnasiet skulle därjämte behövas 3 extra
lärare. Under sådana omständigheter har departementschefen ansett sig
böra något inskränka antalet av det för övriga allmänna läroverk erforderliga
antalet extra lärare och tillstyrker därför, att detta antal bestämmes
till 9. Med inberäknande av nämnda 3, för det ifrågasatta Kungsholmsgymnasiet
avsedda extra lärare skulle medel nu erfordras för avlönande
av 12 nya sådana lärare. Kostnaden härför utgör 39,600 kronor. Då det
extra anslaget till extra lärare för budgetåret 1925—1926 uppgår till 594,800
kronor, skulle för budgetåret 1926—1927 erfordras ett belopp av 634,400
kronor.

Utskottet har avstyrkt det ifrågasatta Kungsholmsgymnasiet; med hän -

6

Statsutskottets utlåtande Nr 96.

syn härtill och med godtagande i övrigt av de utav departementschefen
gjorda beräkningarna förordar utskottet medel för avlönande av 9 nya
extra lärare, kostnaden härför utgör 29,700 kronor, vadan det extra anslaget
för ändamålet torde böra bestämmas till 624,500 kronor.

Till extra arvoden åt teckningslärare vid de allmänna läroverken utgår
för innevarande budgetår ett extra anslag av 66,900 kronor. Den nu
ifrågasatta anslagshöjningen är beroende av föreslagen ökning i antalet
extra teckningstimmar. Utskottet tillstyrker vad härutinnan föreslagits.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må

a) dels med bifall till herr K. G. Westmans motion
1: 284 avslå Kungl. Maj:ts förslag angående utvidgning
av Kungsholmens realskola i Stockholm till ett fullständigt
högre allmänt läroverk, dels ock avslå herr K. J.
Ekmans motion 1:276,

b) avslå Kungl. Maj:ts förslag angående tillträde för
kvinnliga lärjungar till det ifrågasatta gymnasiet,

c) medgiva, att en av de nuvarande parallellavdelningarna
å gymnasiet vid högre realläroverket å Östermalm
i Stockholm må successivt ombildas till latingymnasium;
skolande denna ombildning taga sin början
höstterminen 1926,

d) för upprättande av fyra nya ordinarie lektorsbefattningar
vid de allmänna läroverken, för ombildning
av en ämneslärarinnebefattning vid statens samskolor
till adjunktsbefattning samt för upprättande vid
Jakobs realskola i Stockholm av en ordinarie gymnastiklärarbefattning
höja det ordinarie reservationsanslaget
till de allmänna läroverken från dess nuvarande belopp,
6,639,871 kronor, till 6,686,066 kronor, eller med 26,195
kronor,

e) för budgetåret 1926—1927 anvisa till arvoden åt
extra och vikarierande ämneslärare vid de allmänna
läroverken ett extra anslag å 624,500 kronor,

f) för budgetåret 1926—1927 anvisa till extra arvoden
åt teckningslärare vid de allmänna läroverken ett extra
anslag å 70,100 kronor.

Stockholm den 27 april 1926.

På statsutskottets vägnar:
S. H. KVARNZELIUS.

Statsutskottets utlåtande Nr 96.

7

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, A. C. Lindblad, Oscar Olsson, J. L.
Widell, C. P. V. Nilsson i Gränebo, O. Bergqvist, G. Kobb, A. R. Rooth, C. A. Carlsson i
Gävle, D. A. Petrén, J. B. Johansson i Fredrikslund och I. Hj. E. Pauli;

från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, K. V. Rydén, A. Wiklund, C. R.
Jansson i Falun, S. Bengtsson i Norup, L. J. Carlsson-Frosterud, O. Olsson i Kullenbergstorp,
E. Kristensson i Göteborg, J. Jönsson i Revinge, B. F-son Holmgren, C. Lindskog och P. C.
Jonsson.

Reservationer

av herrar Oscar Olsson, D. A. Petrén och I. Hj. E. Pauli, vilka ansett,
att utskottets yttrande och förslag bort hava följande lydelse:

»Kungl. Majrts förslag — — — de allmänna läroverken.»

Såsom framgår av departementschefens anförande, har från tre olika håll
kravet på ökad möjlighet till gymnasial utbildning gjorts gällande, nämligen
från lärjungar vid statsrealskolorna i Stockholm, från lärjungar vid
den kommunala mellanskolan därstädes samt från kvinnliga lärjungar vid
andra läroanstalter i huvudstaden. Utskottet finner kravet i nu berörda
hänseende fullt befogat och vill uttala sin anslutning till de skäl, som
föranlett framläggande av förslaget om ett utbyggande av Kungsholmens
realskola med gymnasium. Den av departementschefen angivna organisationen
av det tilltänkta gymnasiet har icke heller givit utskottet anledning
till några erinringar. I motsats till vad i ovanberörda motioner anförts,
har utskottet icke kunnat finna det erbjuda några betänkligheter av principiell
art att godtaga den differentierade form av gymnasieorganisation,
som förslaget innebär och som särskilt tager hänsyn till de kommunala
mellanskolornas och vissa privatläroverks elever. Det 3-åriga gymnasiet
är en i landet prövad organisationsform, som väl fyller sin uppgift i vårt
skolväsen, och torde icke några betänkligheter förefinnas mot en tillämpning
av denna organisation i förevarande fall. Utskottet har följaktligen funnit
sig böra förorda det nu föreliggande förslaget om utvidgningen av Kungsholmens
realskola. Härav följer, att utskottet avstyrker de i ämnet väckta
motionerna.

Kungl. Maj:ts förslag — — — 34,800 kronor.

Utskottet tillstyrker vad i detta hänseende föreslagits.

Förslaget om — — — 634,400 kronor.

Utskottet har intet att erinra mot de nu gjorda beräkningarna och tillstyrker
alltså vad som föreslagits i fråga om anslagsmedel till extra och
vikarierande ämneslärare.

Till extra arvoden — — — härutinnan föreslagits.

8

Statsutskottets utlåtande Nr 96.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må

a) med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med
avslag å herrar K. G. Westmans och K. J. Ekmans
ovanberörda motioner (1:284 och 276) medgiva, att
Kungsholmens realskola i Stockholm må enligt i statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden den 25 februari
1925 angiven plan från och med höstterminen 1926
utvidgas till ett fullständigt högre allmänt läroverk
med såväl fyraårigt latin- och realgymnasium som
treårigt latin- och realgymnasium under villkor, att
Stockholms stad åtager sig att före den 1 april 1927
påbörja sådana omändrings- och utvidgningsarbeten å
det nuvarande läroverkshuset, som av Kungl. Maj:t
godtagas, att före början av höstterminen 1928 hava
slutfört dessa arbeten, dock med rätt för Kungl. Maj:t
att, om hinder förelegat för staden att inom sålunda
föreskriven tidpunkt hava fullbordat arbetena, medgiva
förlängning av tiden, att tillhandahålla bostad
eller i vederbörlig ordning bestämd hyresersättning åt
rektor samt att, intill dess av gymnasiets tillkomst
föranledd ändring och utvidgning av läroverkshuset
kan till fullo tagas i bruk, tillhandahålla lämpliga
provisoriska lokaler,

b) medgiva, att — under förutsättning att Stockholms
stad ikläder sig de skyldigheter, som i sådant
hänseende äro föreskrivna i kungörelsen den 5 juli
1923 (nr 321) angående rätt för kvinnliga lärjungar
att vinna inträde å gymnasiet vid allmänt läroverk
— kvinnliga lärjungar må erhålla tillträde till gymnasiet
i enlighet med de närmare grunder, som Kungl.
Maj:t äger föreskriva,

c) ----------------

d) för ökning av de i reservationsanslaget till de
allmänna läroverken ingående anslagsposterna till arvoden
till biträden å rektorsexpeditionerna och till
arvoden åt skolläkare med respektive 300 kronor och
200 kronor, för bestridande av andra med nyss omförmälda
utvidgning av Kungsholmens realskola förenade
kostnader, för upprättandet av sex nya ordinarie lektorsbefattningar
vid de allmänna läroverken, för ombildning
av en ämneslärarinnebefattning vid statens samskolor
till adjunktsbefattning samt för upprättandet

Statsutskottets utlåtande Nr 96.

9

vid Jakobs realskola i Stockholm av en ordinarie
gymnastiklärarbefattning höja det ordinarie reservationsanslaget
till de allmänna läroverken från dess
nuvarande belopp, 6,639,871 kronor, till 6,681,700 kronor,
eller med 41,829 kronor,

e) för budgetåret 1926—1927 anvisa till arvoden åt
extra och vikarierande ämneslärare vid de allmänna
läroverken ett extra anslag å 634,400 kronor,

f) ----------------;

av herr K. V. Rydén;
av herr E. Kristensson;
av herr P. C. Jonsson.

Bihang till riksdagens protokoll 1926. 6 samt. 60 höft. (Nr 96.)