Statsutskottets utlåtande Nr 84.

1

Nr 84.

Ankom till riksdagens kansli den 13 april 1926 kl. 12 m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Majds proposition angående
låneunderstöd åt Ostkustbanans aktiebolag.

(4:e avd.)

I den till riksdagen den 7 januari 1926 avlåtna propositionen nr 1 angående
statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1926—1927 har Kungl. Maj:t
föreslagit riksdagen att i avbidan på den proposition, som kunde komma att
avlåtas i ämnet, såsom låneunderstöd åt Ostkustbanans aktiebolag för budgetåret
1926—1927 beräkna ett reservationsanslag av 5,250,000 kronor.

Sedermera har Kungl. Maj:t i en till riksdagen den 19 februari 1926 avlåten
proposition nr 171, under åberopande av propositionen bifogat utdrag av
statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för samma dag, föreslagit
riksdagen, att såsom låneunderstöd åt Ostkustbanans aktiebolag, att utgå på
villkor, som Kungl. Maj:t äger fastställa, för budgetåret 1926—1927 anvisa
ett reservationsanslag av kronor 5,216,000, varav 1,444,545 kronor att utgå av
andra statsinkomster än lånemedel och återstoden av lånemedel samt med rätt
för bolaget att efter Kungl. Maj:ts bestämmande av nämnda belopp, 5,216,000
kronor, i riksgäldskontoret lyfta högst 500,000 kronor före ingången av sagda
budgetår.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade statsrådsprotokollet.

Med bifall till Kungl. Maj:ts förslag i ämnet har 1923 års riksdag
beslutat, att staten skulle enligt vissa angivna grunder och villkor till
finansiering av Ostkustbanan bidraga med tillhopa intill 28,000,000 kronor,
varav 15,000,000 kronor skulle utgå för teckning av aktier i Ostkustbanans
aktiebolag och återstoden såsom statslån. Av berörda belopp, 28,000,000
kronor, hava hittills anvisats hela det för inbetalning av statens aktier i bolaget
avsedda beloppet, 15,000,000 kronor, samt såsom låneunderstöd 11,500,000
kronor. Sistnämnda belopp har anvisats för budgetåret 1925—1926 med rätt
för bolaget att efter Kungl. Maj :ts bestämmande av beloppet i riksgäldskontoret
lyfta högst 5,000,000 kronor redan före ingången av nämnda budgetår.

Vidare har 1925 års riksdag medgivit, att för Ostkustbanans trafikerande
erforderliga lokomotiv och godsvagnar finge överlåtas av statens järnvägar till
Ostkustbanan och av denna likvideras på sätt Kungl. Maj:t bestämde.

Bihang till riksdagens protokoll 1926. 6 samt. Öl höft. (Nr 84—86.) soo se 1

2

Statsutskottets utlåtande Nr 84.

Inlösen och
ombyggnad
av Norra
Hälsin glands

järnväg.

Genom brev den 11 september 1925 har Kungl. Maj:t godkänt ett den 1 och
den 2 april 1925 mellan järnvägsstyrelsen och Ostkustbanans aktiebolag upprättat
kontrakt rörande försäljning till nämnda bolag av statens järnvägar tillhörig,
för Ostkustbanans trafikerande erforderlig rullande materiel ävensom
förklarat sig framdeles vilja, på anmälan av järnvägsstyrelsen sedan ifrågavarande
leverans fullgjorts, meddela bestämmelser angående sättet för leveransens
likviderande.

Enligt i nästlidet års statsverksproposition framlagda kostnadsberäkningar
skulle för Ostkustbanans färdigställande sammanlagt erfordras ett belopp av
49,000,000 kronor. I berörda kostnadssumma, 49,000,000 kronor, ingick bolagets
andel i kostnaderna för Sundsvalls station med 1,250,000 kronor men däremot
varken kostnaderna för den rullande materiel, som bolaget jämlikt ovan
omförmälda avtal skall övertaga från statens järnvägar, eller för eventuell inlösen
och ombyggnad av Norra Hälsinglands järnväg.

Beträffande frågan om inlösen in. m. av Norra Hälsinglands järnväg har
departementschefen lämnat följande redogörelse:

»Vad angår förhållandet mellan Ostkustbanans aktiebolag och Norra Hälsinglands
järnvägsaktiebolag må erinras, att Kungl. Maj:t den 1 juli 1918 i
samband med fastställande av ändrad sträckning för Ostkustbanan längs efter
Norra Hälsinglands järnväg föreskrev, att Ostkustbanans aktiebolag skulle vara
pliktigt att, innan bolagets järnväg å den till sin sträckning ändrade bandelen
öppnades för trafik, med Norra Hälsinglands järnvägsaktiebolag träffa överenskommelse,
av beskaffenhet att kunna av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
godkännas, om ersättning för det intrång och den skada å sin rörelse, som
sistnämnda bolag kunde komma att lida genom Ostkustbanans tillkomst, samt
att, därest sådan överenskommelse icke skulle kunna bringas till stånd, båda
ifrågavarande bolag skulle vara underkastade de bestämmelser i ämnet, som
Kung]. Maj:t kunde finna lämpligt utfärda.

Då sådan överenskommelse icke kunnat träffas, har jag jämlikt Kungl.
Maj:ts bemyndigande den 8 maj 1925 uppdragit åt landshövdingen S. E. J.
Liibeck att efter verkställande av den utredning, som ytterligare kunde vara
erforderlig, och efter förhandlingar med representanter för nämnda bolag avgiva
förslag till lösning av berörda tvistefråga. Sedermera har jag, likaledes enligt
Kung], Maj:ts bemyndigande, den 31 juli 1925 anmodat verkställande direktören
i Västergötland—Göteborgs järnvägsaktiebolag J. Nyström och byrådirektören
S. Norrman att biträda vid berörda utredning.

Med skrivelse den 13 januari 1926 har landshövdingen Liibeck efter verkställda
utredningar och förhandlingar mellan parterna överlämnat förslag till
överenskommelse mellan Ostkustbanans järnvägsaktiebolag och Norra Hälsinglands
järnvägsaktiebolag. Beträffande denna utredning och förslag torde få
hänvisas till handlingarna i ärendet; här skall endast i korthet redogöras för
avtalsförslagets huvudsakliga innehåll, därvid Ostkustbanans och Norra Hälsinglands
järnvägsaktiebolag benämnas O. Iv. B. respektive N. H. J.:

Statsutskottets utlåtande Nr 84.

3

N. H. J. överlåter till 0. K. B. sin järnväg om 0,89i meters spårvidd mellan
Hudiksvall ock Bergsjö ävensom samtliga övriga tillgångar. 0. K. B. övertager
betalningsansvaret för N. H. ,T:s samtliga skulder och ingångna förbindelser
samt utgiver därutöver dels ett belopp av 216,360 kronor, motsvarande
hälften av N. H. J:s aktiekapital, att gäldas medelst räntefria skuldbevis, dels
i utbyte för aktierna i N. H. J. motsvarande antal aktier i 0. K. B., dels ock
såsom bidrag till kostnaderna för överlåtelsen ett belopp av 5,000 kronor.

O. K. B. anlägger mellan platsen Strömma vid den övertagna järnvägen och
Edsäters station vid Ostkustbanan en järnväg om 0,891 meters spårvidd men med
terrassering och konstarbeten m. m. för samma spårvidd som Ostkustbanan eller
1,435 meter. Bansträckan mellan Hudiksvall och Strömma upprives.

överlåtelsen av N. H. J:s järnväg skall äga rum vid den tidpunkt, då Ostkustbanan
är färdigbyggd å bandelen Hudiksvall—Edsäter.

O. K. B. förbinder sig att framdeles ombygga linjen Edsäter—Bergsjö till
bredspårig. För att främja denna ombyggnad skall ovan omförmälda belopp.
216,360 kronor, av O. K. B. tillsvidare förvaltas och förräntas såsom en särskild
fond, benämnd »Bergsjö bredspårsfond». Då fonden vuxit till minst en
tredjedel av engångskostnaden för sagda ombyggnad, må O. K. B. eller Bergsjö
kommun föreslå ombyggnadens genomförande. Därest ombyggnaden kommer
till stånd, äger O. K. B. för ändamålet fritt förfoga över fonden. I händelse
av tvist underställes frågan om ombyggnad Kungl. Maj:ts avgörande. Då fonden
vuxit till fyra sjundedelar av engångskostnaden för ombyggnaden, skall
denna genomföras, såvida icke Kungl. Maj:t finner force majeure föreligga.
Har beslut rörande ombyggnaden icke fattats inom 20 år efter det järnvägen
Strömma—Edsäter öppnats för allmän trafik, äro Bergsjö kommun och Hudiksvalls
stad genom samstämmiga beslut berättigade påfordra, att fonden
likvideras genom att det ursprungliga kapitalbeloppet 216,360 kronor utbetalas
till N. H. J:s förutvarande aktieägare eller deras rättsinnehavare. Till säkerhet
för fonden och motsvarande skuldförbindelser skall O. K. B. i riksgäldskontoret
deponera inteckningar å 400,000 kronor i bolagets egendom, liggande närmast
efter de mot nuvarande och blivande statslån svarande inteckningarna.

Därjämte innehåller avtalsförslaget dels bestämmelser om uppehållande av
trafiken mellan Hudiksvall och Bergsjö såväl under byggandet av anknytningslinjen
Strömma—Edsäter som efter det nämnda linje öppnats för allmän trafik,
dels taxebestämmelser och dels föreskrifter om övertagande av Norra Hälsinglands
järnvägs personal samt dennas ställning i löne- och pensionshänseende.

Avtalet skall för att gälla godkännas av både O. K. B. och N. H. ,T. samt
av Kungl. Maj:t, som jämväl förutsättes ställa till O. K. B:s förfogande erforderliga
medel för bestridande av O. K. B:s ovan omförmälda kontanta utgifter
enligt avtalet.

Det för sådant ändamål för Ostkustbanans aktiebolag erforderliga beloppet
har av landshövdingen Lubeck beräknats sålunda:

Norra Hälsinglands järnvägsaktiebolags skulder, vilka den 31 december
1924 utgjorde tillhopa 258,742 kronor 89 öre, torde vid tiden

för överlåtelsen hava nedgått till förslagsvis .................. 250,000

Bergsjö bredspårsfond ...................................... 216,360

överlåtelsekostnader ........................................ 5,000

Kostnader för smalspårig järnvägsanläggning Strömma—Edsäter

jämte rullande materiel m. m. men med avdrag för säljbar materiel 300.000

Summa kronor 771,360»

Departementschefen har för egen del i ärendet anfört följande:

4

Statsutskottets utlåtande Nr 84.

»Beträffande kostnaderna för Ostkustbanebyggnaden framhölls i nästlidet
års statsverksproposition, att de då framlagda kostnadsberäkningarna, vilka
slutade å ett 2,000,000 kronor högre belopp än de till grund för 1923 års riksdagsbeslut
liggande eller å 49,000,000 kronor, borde tillmätas större grad
av tillförlitlighet än tidigare uppskattningar men att det icke syntes nödigt
att då såsom definitivt fastslå det uppskattade kostnadsbeloppet och därmed
jämväl ökningen i statens samlade bidrag. Det uttalades vidare, att staten syntes
bliva nödsakad att vidkännas det mot nyssnämnda kostnadsökning svarande
beloppet, i den mån bolaget ej förmådde ställa egna medel till förfogande. I
enlighet härmed förutsattes, att staten utöver det tidigare uppskattade beloppet
28,000,000 kronor enligt då föreliggande kostnadsberäkningar skulle bidraga
med ytterligare 1,400,000 kronor, medan bolaget utöver tidigare i utsikt
ställda 19,000,000 kronor skulle tillskjuta 600,000 kronor.

Då enligt vad nu upplysts bolaget icke lärer kunna uppbringa ytterligare
medel, torde det bliva nödvändigt, att staten bidrager icke blott med vad som
erfordras för färdigställande av själva Ostkustbanebyggnaden utan jämväl till
täckande av de övriga utgifter, som bolaget på sätt nedan sägs måste ikläda
sig i och för nämnda banbyggnad.

Beträffande då först återstående kostnader för själva järnvägsbygget erfordras
på grund av ökade kostnader för Ostkustbanans anslutning till statens
järnvägars stationer i Söderhamn, Hudiksvall och Sundsvall ytterligare ett
belopp av omkring 100,000 kronor. Med hänsyn till vad bolaget anfört torde
staten under nästkommande budgetår böra bidraga med icke blott det i ovan
angivna kapitaldisposition upptagna beloppet 2,900,000 kronor utan jämväl berörda
kostnadsökning eller sålunda tillhopa 3,000,000 kronor, att utgå såsom lån
till bolaget. Mot bolagets hemställan att härav före ingången av nästa budgetår
lyfta 500,000 kronor har jag intet att erinra, och torde härmed förfaras på sätt
nästlidet år skedde med det då medgivna förskott å 5,000,000 kronor.

Vidkommande härefter den föreliggande tvistefrågan mellan Ostkustbanans
aktiebolag och Norra Hälsinglands järnvägsaktiebolag framgår av den i ämnet
verkställda utredningen, att det förslag till överenskommelse härutinnan, som
nu framlagts, under rådande förhållanden torde erbjuda en ur allmänekonomiska
synpunkter och med hänsyn till statens intresse lämplig lösning, samtidigt
som därigenom ortens och trafikanternas intressen i möjligaste mån tillgodoses.
Jag finner mig därför kunna förorda, att ett avtal mellan de båda
bolagen i huvudsaklig överensstämmelse med det föreliggande förslaget vinner
Kungl. Maj:ts godkännande. Berörda avtal medför emellertid betydande utgifter
för Ostkustbanans aktiebolag om tillhopa 771,360 kronor, och torde detta
belopp, mot vars beräkning intet synes vara att erinra, med hänsyn till tidpunkten
för dessa utgifter redan under nästkommande budgetår böra av staten
ställas till bolagets förfogande såsom statslån. Kungl. Maj :t torde dock icke böra
meddela beslut om lånets beviljande, förrän omförmälda avtal med de smärre
jämkningar, som kunna befinnas erforderliga, godkänts av bägge parterna.

Vad slutligen angår likviderandet av ovan omförmälda leverans av rullande

Statsutskottets utlåtande Nr 84.

5

materiel från statens järnvägar till Ostkustbanan, har visserligen, enligt vad
jag inhämtat, efter det järnvägsstyrelsens ovanberörda skrivelse den 11 november
1925 avläts ytterligare materiel levererats, men torde det ännu dröja någon
tid, innan leveransen i sin helhet är fullgjord. Då sålunda den slutliga ersättningen
för leveransen icke kan fastslås, torde nu endast det av järnvägsstyrelsen
begärda beloppet, 1,444,545 kronor, böra äskas att utgå såsom lån till Ostkustbanans
aktiebolag, varjämte statens järnvägars kapitalkonto bör nedskrivas med
samma belopp. Bolaget synes böra till riksgäldskontoret avlämna med vederbörligt
inteckningsmedgivande försedd skuldförbindelse å berörda belopp
1,444,545 kronor, och torde, i likhet med vad som plägar stadgas i fråga om
statslån till enskilda järnvägsföretag, en viss tids räntefrihet få av bolaget åtnjutas,
dock ej längre än till och med den 31 december 1928. Vid sådant förhållande
anser jag mig icke kunna förorda, att bolaget ålägges gottgöra statens
järnvägar ränta för tiden intill nedskrivningen av kapitalkontot. Beträffande
återstående likvid för leveransen, vilken likvid nu uppskattas till omkring
800,000 kronor, ävensom motsvarande nedskrivning av statsbanekapitalet torde
förslag få underställas en kommande riksdag.

I övrigt torde för såväl ifrågavarande lånebelopp, 1,444,545 kronor, som de
båda övriga nu förordade lånen, 3,000,000 kronor och 771,360 kronor böra föreskrivas
de av fullmäktige i riksgäldskontoret i varje fall föreslagna villkor.

Såsom låneunderstöd åt Ostkustbanans aktiebolag skulle alltså för budgetåret
1926—1927 äskas ett anslag av 5,215,905 kronor, vilket belopp torde
böra avrundas till 5,216,000 kronor. På sätt i statsverkspropositionen redan
föreslagits torde härav 1,444,545 kronor, vilket belopp skall avföras från statens
järnvägars kapitalkonto, böra utgå av andra statsinkomster än lånemedel
samt motsvarande belopp uppföras å riksstatens inkomstsida såsom i anspråk
tagen kapitaltillgång, uppkommen av lånemedel. Återstående belopp, 3,771,455
kronor, torde böra utgå av lånemedel.»

I de till grund för 1923 års riksdagsbeslut liggande beräkningarna uppskattades
kostnaderna för Ostkustbanans byggnad till 47,000,000 kronor, varav
28,000,000 kronor av statsmedel. Enligt vad som vid 1925 års riksdag angavs
skulle i verkligheten kostnaderna komma att uppgå till 49,000,000 kronor. På
grund av en oförutsedd fördyring av Ostkustbanans anslutning till statens järnvägars
stationer i Söderhamn, Hudiksvall och Sundsvall, vilken fördyring uppskattats
till 100,000 kronor, har nu kostnadsökningen fixerats till 2,100,000
kronor, varav 1,500,000 kronor skulle falla på staten och 600,000 kronor anskaffas
från lokalt håll. Därutöver erfordras dock, att från statens järnvägar
överlåtes viss rullande materiel. Likaledes förutsattes, att staten helt täcker
det kapitalbelopp av 771,360 kronor, som enligt föreliggande förslag till överenskommelse
skulle utbetalas till Norra Hälsinglands järnvägsaktiebolag. Inberäknat
ersättningen till statens järnvägar för viss rullande materiel, uppgående
till ett uppskattat belopp av 1,444,545 kronor, skulle alltså den merinsats
från statens sida, som nu påkallas, uppgå till icke mindre än 3,716,000
kronor.

Utskottets
yttrande.

6

Statsutskottets utlåtande Nr 84.

Enligt vad i propositionen upplysts, lärer bolaget icke kunna åstadkomma
ytterligare medel utöver vad som redan förskjutits eller ställts i utsikt,
sammanlagt 19,600,000 kronor. Med hänsyn härtill och pa de skäl departementschefen
i övrigt anfört, har utskottet icke velat motsätta sig, att medel
för banans färdigställande anvisas i den utsträckning, som i propositionen
angives.

Den summa, som alltså sammanlagt skulle anvisas, uppgår till 5,216,000
kronor, innefattande, utöver ovannämnda belopp av 3,716,000 kronor, 1,500,000
kronor, som återstår enligt den ursprungliga planen för statens kapitaldisposition.

I avseende å det i propositionen framlagda förslaget till avtal mellan Ostkustbanans
aktiebolag och Norra Hälsinglands järnvägsaktiebolag får utskottet
anföra följande. Det vill synas utskottet som villkoren för Ostkustbanans övertagande
av Norra Hälsinglands järnväg vore i alltför hög grad till fördel för
sistnämnda järnväg och därvarande ortsintressen. Särskilt torde starkt kunna
ifrågasättas, huruvida avsättning till en bredspårsfond bör äga rum. Att redan
nu vidtaga åtgärder för en ombyggnad av linjen Edsäter—Bergsjö till bredspårig
och därför bilda en särskild fond finner utskottet icke lämpligt. I den
mån emellertid en dylik fond befinnes böra uppläggas, torde densamma böra
förvaltas av fullmäktige i riksgäldskontoret. Under erinran att staten skulle
hava att tillskjuta de medel, som för ändamålet erfordras, vill utskottet uttala
den förväntan, att Kungl. Maj:t tager under noggrant övervägande, om ej
jämkning i avtalsvillkoren kan ske till förmån för Ostkustbanan.

Med förmälan att utskottet ej heller velat motsätta sig, att av anvisat anslag
ett belopp av 500,000 kronor lyftes redan före ingången av budgetåret
1926—1927, får utskottet, som framdeles avgiver yttrande om beredande av
täckning för anslaget, hemställa,

att riksdagen, med bifall till förevarande proposition, må såsom
låneunderstöd åt Ostkustbanans aktiebolag, att utgå på villkor,
som Kungl. Maj:t äger fastställa, för budgetåret 1926—
1927 anvisa ett reservationsanslag av 5,216,000 kronor, med rätt
för bolaget att efter Kungl. Maj:ts bestämmande av nämnda belopp,
5,216,000 kronor, i riksgäldskontoret lyfta högst 500,000
kronor före ingången av sagda budgetår.

Stockholm den 13 april 1926.

På statsutskottets vägnar:
S. H. KVARNZELIUS.

Statsutskottets utlåtande Nr 84.

7

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, A. C. Lindblad, J. L.
Widell, G. P. V. Nilsson i Gränebo, G. G. Ekman, J. Nilsson i Malmö, E. J. G.
Rosén, E. A. Hallin, J. G. Walles, J. Jeansson, A. R. Rooth och C. A. Carlsson i
Gävle;

från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, K. V. Rydén, A. Wiklund,
G. R. Jansson i Falun, S. Bengtsson i Norup, L. J. Carlsson-Frosterud, P. M.
Olsson i Blädinge, 0. Olsson i Kullenbergstorp, J. Jönsson i Revinge, 0. Nilsson i
Örebro, B. F:son Holmgren och E. G. E. Eriksson i Stockholm.