Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Nr 8.

Ankom till riksdagens kansli den 17 april 1926 kl. 3 e. m.

Utlåtande, angående regleringen för hudgetåret 1926—1927 av utgifterna
under riksstatens åttonde huvudtitel, innefattande
anslagen till ecklesiastikdepartementet.

(2:a avd.)

Departementet.

l:o) I den till riksdagen den 7 januari 1926 avlåtna propositionen angående
statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1926—1927 har
Kungl. Maj:t, under åberopande av det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för samma dag, i avseende å åttonde
huvudtiteln (punkt 1) föreslagit riksdagen att

dels bestämma antalet ordinarie befattningshavare i ecklesiastikdeparte -

mentet på följande sätt:

Befattning. Lönegrad.

1 statssekreterare, arvode enligt 5 § i avlöningsreglementet...... —

1 expeditionschef, arvode enligt 5 § i avlöningsreglementet...... —

3 kansliråd.......................................... B 30

3 förste kanslisekreterare................................ B 26

1 registrator......................................... B 22

3 andre kanslisekreterare................................ B21

1 kansliskrivare ...................................... Bil

1 förste expeditionsvakt................................. B 7

2 kanslibiträden...................................... B 7

2 expeditionsvakter.................................... B 5

5 kontorsbiträden..................................... B 4

dels godkänna följande stat för ecklesiastikdepartementet att tillämpas från
och med budgetåret 1926—1927:

* Hänvisar till punkt i statsrådsprotokollet.

Bihang till riksdagens protokoll 1926. 6 samt. 8 höft. (Nr 8.)

Departementets
avdelning
av
Kungl. Maj:ts
kansli.

[1.]*

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Stat :

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag.......kronor 157,100

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. in., förslagsanslag
................................... » 29,400

Summa kronor 186,500

dels ock minska det i riksstaten uppförda ordinarie förslagsanslaget till
departementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli, nu 281,600 kronor, med

95,100 kronor till 186,500 kronor.

Beträffande vad Kungl. Maj:t sålunda föreslagit, kommer utskottet att
framdeles under riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet härigenom
skolat för riksdagen

anmäla.

Arkiv, bibliotek och museer.

Utgivande av
historiska
handlingar

[2-]

jämte i ämnet
väckta
motioner.

2:o) Kungl. Maj:t har (punkt 2) föreslagit riksdagen att till fortsatt utgivande
genom riksarkivet av sådana handlingar, som äro av vikt för
fäderneslandets historia, för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra reservationsanslag
av 4,500 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 5—6 i statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar K. G. Westman
och B. von Stockenström (nr 75) och den andra inom andra kammaren av
herr H. Almquist m. fl. (nr 99) däri hemställs, att riksdagen måtte besluta
att för fortsatt utgivande genom riksarkivet av sådana handlingar, som äro
av vikt för fäderneslandets historia, bevilja på ordinarie stat ett reservationsanslag
av 15,000 kronor.

Till stöd för detta yrkande hava motionärerna anfört följande:

»Envar, som äger något intresse för utforskandet av Sveriges historia i
äldre och nyare tid, måste inse, i hur hög grad utgivandet av själva källmaterialet
befordrar detta arbete. Först när de historiska källorna blivit
tryckta, bli de lätt tillgängliga för forskare, som taga upp problemen till
ständig förnyad prövning, och för den större krets, som vilja höra gångna
tider tala med sin egen tunga. Och denna krets vidgas i samma mån, som
mindre, populärt lagda källpublikationer kunna utges på grundval av de
större, mer vetenskapliga. Både forskningen, skolan och den historiskt intresserade
allmänheten få med tiden nytta och glädje av dessa historiska
källpublikationer, mer direkt eller mer indirekt.

Sedan länge har det i alla kulturländer betraktats såsom ett statsintresse
att främja en sådan publikationsverksamhet. Vad Sverige angår, ha statsmakterna
alltsedan 1853—54 års riksdag beaktat detta, och det har därvid
ansetts ligga i sakens natur, att riksarkivet är närmast att organisera och
sköta utgivningsarbetet. Anslaget, från början 3,000 riksdaler riksgälds, blev
år 1890 på grund av enskilda motioner i verkligheten höjt till 4,500 kronor
därigenom, att 1,500 kronor anvisades till utgivandet av en serie ''Svenska

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

riksdagsakter’, som för närvarande hör till våra värdefullaste och mest använda
källpublikationer, ehuru den är långt ifrån fullbordad. Bland andra
likartade serier, som utgivits genom riksarkivets försorg, må erinras om
''Svenskt Diplomatarium’, ''Konung Gustaf I:s registratur'' och ''Svenska
riksrådets protokoll’, allt källor av utomordentligt värde och intresse.

Det egendomliga är, att detta publikationsanslag sedan år 1890 icke har
blivit höjt, ehuru redan penningvärdets fall har inneburit eu reel minskning
och ehuru en verklig förhöjning helt visst, i sammanhang med forskningens
krav, hade varit önskvärd. Den 31 augusti 1925 ingav riksarkivet till Kungl.
Maj:t en utförligt motiverad framställning, som utmynnade i en hemställan,
att ett reservationsanslag på ordinarie stat av 15,000 kronor skulle begäras
av riksdagen för ''fortsatt utgivande genom riksarkivet av sådana
handlingar, som äro av vikt för fäderneslandets historia’. Såsom skäl anfördes
bland annat, att tryckningskostnaderna avsevärt stegrats, att också
redaktionsarvodena (som förekomma i den mån riksarkivet icke är i tillfälle
att anlita sina egna arbetskrafter under tjänstetid) måste tillmätas alltför
knappt och att det i övrigt vore önskvärt, att publikationsverksamheten, i
sammanhang med det ökade intresset för historisk forskning, kunde vidgas
utöver den gamla ramen. Därvid erinrades särskilt om att någon del av
kammararkivets rika material kunde förtjäna att utgivas och särskilt om
planerna att till den svenska riksdagens 500-årsjubileum år 1934 åstadkomma
en monumental svensk riksdagshistoria, som naturligtvis i väsentlig grad
måste bygga på sovrat och utgivet källmaterial.

För att endast beröra de båda sist anförda punkterna synes det oss uppenbart,
att det i bästa mening tidsenliga intresset för ekonomisk historia i sin
mån kunde främjas på det sätt riksarkivet avsett och att fullföljandet, delvis
efter ny planläggning, av publicerande av aktstycken, som äro av vikt
för den svenska riksdagens historia, i hög grad skulle underlätta utarbetandet
av riksdagshistorien. Detta senare har också behjärtats av de kommitterade,
som av riksgäldskontoret fått i uppdrag att utreda frågan om utgivandet av
''ett historiskt och statsrättsligt arbete om den svenska riksdagen’. Dessa,
som ställt sig avvisande till tanken, att riksgäldskontoret i detta sammanhang
skulle föranstalta utgivandet av källpublikationer till riksdagens historia,
anföra i eu skrivelse till Kungl. Maj:t den 26 oktober 1925 följande: Det
är visserligen uppenbart, att sådana aktpublikationer måste för all framtid
vara av största betydelse för all forskning rörande riksdagens historia och
de mångskiftande spörsmål, varmed den sysslat under sin halvtusenåriga
tillvaro, och att även det nu ifrågavarande arbetet skulle av dem komma
att draga synnerligt gagn. Emellertid höra aktpublikationer sådana som de
ifrågavarande sedan decennier i följd av riksdagens beslut till de utgivningsarbeten,
som äro uppdragna åt riksarkivet att verkställa, och det synes oss
under sådana förhållanden icke ändamålsenligt att föranstalta vid sidan därav
om nya genom riksgäldskontoret utgivna serier av dylika akter. Vi skulle
även av den anledning finna detta olämpligt, att i ena fallet — det historisktstatsrättsliga
arbetet — det är fråga om en publikation, som bör vara fullbordad
till ett visst jubileumsår, under det att i det andra fallet — aktpublikationerna
— frågan gäller serier, vilkas utgivande bör fortgå även
därefter. Den utomordentliga betydelse, som måste tillerkännas dessa aktpublikationer,
synes oss emellertid påkalla att deras utgivande i möjligaste
mån påskyndas. Då nu, efter vad vi erfarit, riksarkivet under hänvisning
bland annat härtill i underdånig framställning av den 31 sistlidna augusti

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottets

yttrande.

hemställt om förhöjning av till dessa aktpuhlikationer utgående årsanslag,
vilket trots flerdubbla publikationskostnader för närvarande icke är högre än
det sattes 1890, våga vi på det allra livligaste hemställa, att Eders Kungl.
Maj:t ville vidtaga de åtgärder för ett väsentligt höjande av sagda anslag,
som kunna finnas erforderliga’.

Av årets statsverksproposition finner man, att departementschefen, ehuru
ense med riksarkivet om önskvärdheten av att dess publikationsarbete måtte
få en vidare omfattning och bedrivas i snabbare tempo, icke ansett sig kunna
förorda någon höjning av anslagsbeloppet, och Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att anvisa endast ett extra reservationsanslag av 4,500 kronor.»

Under en lång följd av år hava anslag anvisats å extra stat till utgivande
genom riksarkivet av sådana handlingar, som äro av vikt för fäderneslandets
historia. Under vart och ett av åren 1918—1922 utgick anslaget med

6.000 kronor och under förra halvåret 1923 med 3,000 kronor. För budgetåret
1923—1924 beviljades emellertid intet anslag för ändamålet med hänsyn
till de då rådande statsfinansiella förhållandena. Enär ett inställande
av ifrågavarande utgivningsarbete ansågs medföra alltför stora olägenheter,
föreslog Kungl. Maj:t 1924 års riksdag att för budgetåret 1924—1925 för
ändamålet bevilja ett extra anslag av 4,500 kronor. Riksdagen biföll Kungl.
Maj:ts förslag. Likaså har för budgetåret 1925—1926 anvisats för ändamålet
ett extra anslag av 4,500 kronor.

Riksarkivet har hemställt om förslag till riksdagen att för fortsatt utgivande
genom riksarkivet av sådana handlingar, som äro av vikt för
fäderneslandets historia, bevilja på ordinarie stat ett reservationsanslag av

15.000 kronor. Vidare hava de kommitterade, vilka av fullmäktige i riksgäldskontoret
utsetts att verkställa utredning angående utgivande i samband
med firande av riksdagens 500-åriga tillvaro av ett historiskt och statsrättsligt
arbete om den svenska riksdagen, hos Kungl. Maj:t gjort framställning
om vidtagande av åtgärder, som kunna befinnas erforderliga, för ett väsentligt
höjande av nu ifrågavarande anslag. Såsom framgår av statsrådsprotokollet
har departementschefen förklarat sig ense med riksarkivet om betydelsen av
nämnda publikationsarbete samt om önskvärdheten av att detsamma måtte
kunna givas en vidare omfattning och bedrivas i snabbare tempo, men
emellertid icke ansett sig för närvarande kunna förorda en höjning av anslagsbeloppet.

Enligt utskottets mening torde någon tvekan icke råda om den utomordentliga
betydelsen för den historiska forskningen av de aktpublikationer,
som riksarkivet genom förevarande anslag satts i tillfälle att utgiva. De
bidrag de givit till forskningen hava varit många och värdefulla, och de
hava därigenom även främjat en ökad kännedom om vårt folks och vårt
statslivs utveckling. Anslagets hittillsvarande knapphet har emellertid i hög
grad försvårat och hämmat publikationsverksamheten. Det synes utskottet
i öppen dag, att det anslag, som för mer än 30 år sedan ansågs vara

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

för detta ändamål tillräckligt, icke nu skall kunna fylla det ändamål det
är avsett att befordra. Då härtill kommer det stegrade intresse för historisk
forskning, som numera med styrka gör sig gällande, finner utskottet vägande
skäl tala för de yrkanden, som i ovanberörda motioner framkommit, varigenom
möjlighet skulle beredas för ett snabbare utgivande av det historiska
urkundsmaterialet än vad de senare åren varit möjligt. En alldeles särskild
omständighet, som framhäver vikten av det av motionärerna framburna
kravet, anser utskottet utgöras av det av riksdagen numera beslutade utgivandet
av ett historiskt och statsrättsligt arbete om den svenska riksdagen.
Såväl för utarbetande av detta arbete som för fortsatta forskningar på området
är det uppenbarligen av största vikt, att utgivande av det riksdagens
historia belysande aktmaterialet sker i större omfattning och med hänsyn
till tidpunkten för berörda arbetes färdigblivande i hastigare tempo.

I betraktande av vad sålunda förekommit, har utskottet funnit grundad
anledning föreligga att tillstyrka, att ett större belopp ställes till förfogande
för ifrågavarande ändamål, än Kungl. Maj:ts förslag innebär. Utskottet
vill alltså förorda, att å ordinarie stat under riksarkivet uppföres för ändamålet
ett anslag, vars belopp synes utskottet lämpligen kunna bestämmas
till 8,000 kronor. Den närmare planen för anslagets användning och gången
av utgivningsarbetet torde böra överlämnas åt Kungl. Maj:t att fastställa.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
och ovanberörda av herrar Westman och von Stockenström
samt Almquist m. fl. väckta motioner, (I: 75 och II: 99) i
riksstaten under riksarkivet samt under rubrik: fortsatt utgivande
genom riksarkivet av sådana handlingar, som äro
av vikt för fäderneslandets historia, uppföra ett ordinarie
reservationsanslag av 8,000 kronor.

3:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 3) hemställer utskottet,
att riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, må till uppehållande av expedition i riksarkivets
nya lokaler vid Östermalmsgatan i Stockholm anvisa för
budgetåret. 1926—1927 ett extra anslag av 4,000 kronor.

4:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt 4)
hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till ökning av kungl. bibliotekets arbetskrafter
för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra anslag av

11,000 kronor.

Uppehållande
av expedition
i
arkivlokalerna
vid
Östermalmsgatan.

[3.]

Förstärkande
av
kungl. bibliotekets
arbetskrafter.

[4-]

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Katalogiseringsarbeten

vid kungl.
biblioteket.

[5.]

Gemensam
accessionskatalog
för
Sveriges
offentliga
bibliotek
samt tioårsregister
till
densamma.

[6.]

5:o) Kungl. Maj:t har (punkt 5) föreslagit riksdagen att till katalogiseringsarbeten
inom kungl. biblioteket, enligt av Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser,
för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra anslag av 29,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 7—13 i statsrådsprotokollet.

För katalogiseringsarbeten vid kungl. biblioteket har riksdagen för löpande
budgetår anvisat ett extra anslag å 20,800 kronor, med vilket belopp närmast
åsyftas att möjliggöra en katalogisering över de ofullständigt förtecknade
delarna av kungl. bibliotekets äldre svenska samlingar. Detta behov
kvarstår alltjämt. Den nu begärda anslagsökningen avser att uppfylla ett
för biblioteket såsom synnerligen viktigt betecknat önskemål, nämligen åstadkommande
av en för allmänheten tillgänglig kataloganordning. Departementschefen
framhåller, att tillkomsten av en dylik katalog skulle i hög
grad minska behovet av ökade arbetskrafter, vilket behov med nödvändighet
komme att göra sig än mer gällande i samma mån bibliotekets samlingar
växte och allmänhetens lånekrav stegrades. Det vore följaktligen,
enligt departementschefens mening, en åtgärd i besparande syfte, som
ifrågasättes; genom vissa engångskostnader under ett begränsat antal år
skulle man kunna undvika de permanenta och betydligt högre kostnader,
som läge i anställandet av ökad personal för bibliotekets expeditionsarbete.

Utskottet, som icke funnit något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag,
hemställer,

att riksdagen må till katalogiseringsarbeten inom kungl.
biblioteket, enligt av Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser,
för budgetåret 1926-—1927 anvisa ett extra anslag av 29,000
kronor.

6:o) Kungl. Maj:t har (punkt 6) föreslagit riksdagen att

dels till slutförande av redigeringen av den för Sveriges offentliga bibliotek
gemensamma accessionskatalogens 40:e årgång, omfattande år 1925, samt
för påbörjande av redigeringen för accessionskatalogens 41 :a årgång, omfattande
år 1926, för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra anslag å 5,000
kronor, att användas enligt av Kungl. Maj;t meddelade föreskrifter;

dels ock till redigering av ett tioårsregister till nämnda accessionskatalogs
31:a—40:e årgångar, omfattande åren 1916—1925, bevilja ett extra reservationsanslag
av 3,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 13 och 14 i statsrådsprotokollet.

För nu ifrågavarande ändamål utgå för löpande budgetår anslag till belopp
av respektive 5,000 och 2,000 kronor. Den nu begärda förhöjningen
av sistnämnda anslag står i överensstämmelse med den beräkning rörande
kostnaderna för tioårsregistret, som förelädes 1924 års riksdag.

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 7

Utskottet har ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer
alltså,

att riksdagen må

a) till slutförande av redigeringen av den för Sveriges
offentliga bibliotek gemensamma accessionskatalogens 40:e
årgång, omfattande år 1925, samt för påbörjande av redigeringen
för accessionskatalogens 41 :a årgång, omfattande
år 1926, för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra anslag
å 5,000 kronor, att användas enligt av Kungl. Maj:t meddelade
föreskrifter;

b) till redigering av ett tioårsregister till nämnda accessionskatalogs
31 :a—40:e årgångar, omfattande åren 1916
—1925, bevilja ett extra reservationsanslag av 3,000 kronor.

7:o) Kungl. Maj:t har (punkt 7) föreslagit riksdagen att ^kinbfnd*

dels öka den i staten för kungl. biblioteket ingående anslagsposten: ning för

Böcker, inköp och inbindning, från nuvarande belopp 45,000 kronor med kun^k^bli°-

25,000 kronor till 70,000 kronor samt förty höja det ordinarie förslagsan- i

slaget till kungl. biblioteket, nu 223,200 kronor, till 248,200 kronor,

dels ock till bokinköp och bokbindning för kungl. biblioteket för budgetåret
1926—1927 anvisa ett extra reservationsanslag av 20,000 kronor.

Beträffande utredningen hänvisas till sid. 15—21 i statsrådsprotokollet.

Till bokinköp och bokbindning utgår jämväl för löpande budgetår ett
extra anslag till samma belopp, som nu föreslås, eller 20,000 kronor.

Vad angår den föreslagna höjningen av den ordinarie anslagsposten:

Böcker, inköp och inbindning, är densamma föranledd företrädesvis av såväl
den stegrade bokproduktionen och de i ovanligt hög grad höjda prisen å
den utländska bokmarknaden som de alltjämt uppdrivna bokbindningskostnaderna.
Departementschefen erinrar om den utomordentligt viktiga ställning,
som kungl. biblioteket intager i vårt lands biblioteksväsende såsom
förmedlare av boklån till bibliotek och institutioner i landets skilda delar,
samt påpekar vikten av att kungl. biblioteket må erhålla möjlighet att följa
med det väsentligaste av den i utlandet utkommande litteraturen och därigenom
fylla sin uppgift som vårt nationalbibliotek.

Den av Kungl. Maj:t föreslagna anslagsökningen kan visserligen förefalla
högt tillmätt; då emellertid utskottet tagit närmare kännedom om den oerhörda
stegringen av priserna å den utländska bokmarknaden under de senare
åren och de ekonomiska svårigheter i övrigt, varmed kungl. bibliotekets
ledning haft att för uppehållande av bibliotekets ställning kämpa, har utskottet
funnit nödvändigt, att en höjning av anslaget i fråga, i likhet med
vad som Kungl. Maj:t föreslagit, vidtages. Utskottet vill därför hemställa

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Tillbyggnadsarbeten
vid
kung], biblioteket.

[8.]

Stifts- och
läroverksbiblioteket
ij
Linköping.

[9.]

Pedagogiska
biblioteket i
Stockholm.

[10.]

att riksdagen må

a) öka den i staten för kungl. biblioteket ingående anslagsposten:
Böcker, inköp och inbindning, från nuvarande
belopp 45,000 kronor med 25,000 kronor till 70,000 kronor
samt förty höja det ordinarie förslagsanslaget till kungl.
biblioteket, nu 223,200 kronor, till 248,200 kronor,

b) till bokinköp och bokbindning för kungl. biblioteket
för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra reservationsanslag
av 20,000 kronor.

8:o) Sedan 1925 års riksdag för uppförande i samband med kungl. bibliotekets
nuvarande huvudbyggnad av två flygelbyggnader i huvudsaklig överensstämmelse
med av arkitekten A. Anderberg i februari 1920 uppgjorda
ritningar och enligt det av byggnadsstyrelsen i dess skrivelse den 6 oktober
1921 angivna s. k. mindre förslaget beviljat ett belopp av 740,000 kronor
samt därav för budgetåret 1925—1926 såsom extra reservationsanslag anvisat
225,000 kronor, har nu Kungl. Maj:t (punkt 8) föreslagit riksdagen att
av nämnda utav 1925 års riksdag beviljade belopp av 740,000 kronor för
budgetåret 1926—1927 anvisa såsom extra reservationsanslag ett belopp av

365,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må av det utav 1925 års riksdag beviljade
beloppet av 740,000 kronor till uppförande i samband med
kungl. bibliotekets nuvarande huvudbyggnad av två flygelbyggnader
för budgetåret 1926—1927 anvisa såsom extra
reservationsanslag ett belopp av 365,000 kronor.

9:o) Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkt 9) föreslagit riksdagen i fråga
om understöd åt stifts- och läroverksbiblioteket i Linköping har riksdagen,
i anledning av en utav Kungl. Maj:t sedermera till riksdagen avlåten proposition
nr 48, redan fattat beslut, varom utskottet härigenom velat
erinra.

10:o) Kungl. Maj:t har (punkt 10) föreslagit riksdagen att

dels att såsom bidrag till uppehållande av pedagogiska bibliotekets verksamhet
för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra anslag av 5,000 kronor,
att utgå under de villkor, Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva;

dels ock att för extra biträde vid bibliotekets ordnande i samband med
den förestående flyttningen ävensom till inredningsarbeten för biblioteket
för samma budgetår anvisa ett extra anslag av 1,500 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 23—25 i statsrådsprotokollet.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Till uppehållande av verksamheten vid pedagogiska biblioteket har riksdagen
för löpande budgetår anvisat ett anslag av 11,000 kronor. Då nu
för ändamålet föreslås ett till 5,000 kronor nedsatt belopp, är detta beroende
därpå, att för biblioteket, för vilket hittills förhyrts lokaler, kommer
att, enligt vad departementschefen framhåller, hyresfritt upplåtas nya lokaler
i den statens ämbetsbyggnad, som är under uppförande vid Hantverkargatan
i Stockholm. Avsikten är, att bibboteket skall kunna taga sina
nya lokaler i besittning med hösten 1926.

Utskottet anser sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer
alltså,

att riksdagen må

a) såsom bidrag till uppehållande av pedagogiska bibliotekets
verksamhet för budgetåret 1926—1927 anvisa ett
extra anslag av 5,000 kronor, att utgå under de villkor,
Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva;

b) för extra biträde vid bibliotekets ordnande i samband
med den förestående flyttningen ävensom till inredningsarbeten
för biblioteket för samma budgetår anvisa ett extra
anslag av 1,500 kronor.

ll:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 11) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, såsom bidrag till avlöning åt en skandinavisk
bibliotekarie vid nordiska avdelningen av S:te Geneviévebiblioteket
i Paris för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra
anslag av 1,500 kronor att med högst detta belopp utgå enligt
de närmare bestämmelser, Kungl. Maj:t kan finna gott meddela.

12:o) Kungl. Maj:t har (punkt 12) föreslagit riksdagen att höja det för
nationalmuseum uppförda ordinarie reservationsanslaget till samlingarnas
vård och underhåll samt expenser från nuvarande belopp 11,000 kronor
med 5,000 kronor till 16,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 27—31 i statsrådsprotokollet.

Den ifrågasatta höjningen av anslaget är föranledd av dess under senare
år uppvisade otillräcklighet. Departementschefen har erinrat om de speciella
kostnader, vården och underhållet av museets dyrbara samlingar påkalla,
helst som jämväl den moderna museitekniken ställer ökade krav på
konstföremålens förvarande och utställande.

Utskottet, som väl blivit övertygat om behovet av ökade medel för ifrågavarande
ändamål men av den förebragta utredningen icke funnit detta behov
ännu kunna betraktas vara av stadigvarande beskaffenhet, har ansett

Skandinaviske
bibliotekarien
vid
S:te Genevievebiblioteket
i
Paris.

[IL]

Nationalmuseets
samlingars
vård
Och underhåll
samt
expenser för
museet.

12.]

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Etikettering
av nationalmuseets
samling
av konsthantverk.

[13.]

Förstärkning
av arbetskrafterna
vid
nationalmuseets
avdelning
för
depositioner
och slottssamlingar.

[14.]

National museets vandrings utställningar.

[15.]

försiktigheten bjuda att, innan tillräcklig erfarenhet härutinnan vunnits, uppföra
den föreslagna anslagshöjningen, 5,000 kronor, såsom extra anslag.

Utskottet hemställer förty,

att riksdagen må

a) i riksstaten för budgetåret 1926—1927 uppföra det ordinarie
reservationsanslaget för nationalmuseum: samlingarnas
vård och underhåll samt expenser med oförändrat belopp,

11,000 kronor;

b) till förstärkning av nämnda reservationsanslag för
budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra anslag av 5,000
kronor.

13:o) Kungl. Maj:t har (punkt 13) föreslagit riksdagen att för fortsatt
etikettering av nationalmusei samling av konsthantverk för budgetåret 1926
—1927 anvisa ett extra reservationsanslag av 3,000 kronor.

Den för riksdagen år 1925 framlagda kostnadsberäkningen för en fullständig
etikettering av nationalmusei samling av konsthantverk slutade å
ett belopp av 6,500 kronor, varav riksdagen för löpande budgetår anvisat

3,500 kronor.

Utskottet, som icke funnit något att erinra mot att nu för ändamålet anvisas
återstående beloppet, hemställer förty,

att riksdagen må för fortsatt etikettering av nationalmusei
samling av konsthantverk för budgetåret 1926—1927 anvisa
ett extra reservationsanslag av 3,000 kronor.

14:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 14) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till förstärkning av arbetskrafterna vid nationalmuseets
avdelning för depositioner och slottssamlingar för
budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra anslag av 3,850
kronor.

15:o) Kungl. Maj:t har (punkt 15) föreslagit riksdagen att till bestridande
av kostnader, som äro förenade med genom nationalmuseets försorg anordnade
vandringsutställningar, föreläsningar och konstpropaganda, anvisa för
budgetåret 1926—1927 ett extra reservationsanslag av 5,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 33 och 34 i statsrådsprotokollet.

För vart och ett av budgetåren 1924—1925 och 1925—1926 har riksdagen
för ifrågavarande ändamål anvisat ett anslag av 3,000 kronor.

Utskottet, som funnit starka skäl tala till förmån för Kungl. Maj:ts förslag,
hemställer,

Statsutskottets utlåtande Nr 8. H

att riksdagen må till bestridande av kostnader, som äro
förenade med genom nationalmuseets försorg anordnade
vandringsutställningar, föreläsningar och konstpropaganda,
anvisa för budgetåret 1926—1927 ett extra reservationsanslag
av 5,000 kronor.

16:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 16) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till försäkring och transport av konstföremål, som
äro eller varda deponerade hos nationalmuseum, för budgetåret
1926—1927 anvisa ett extra reservationsanslag av 2,500
kronor.

17:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 17) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till konservering av handtecknings- och gravyrsamlingar
inom nationalmuseum för budgetåret 1926—
1927 anvisa ett extra reservationsanslag av 2,500 kronor.

18:o) Kungl. Maj:t har (punkt 18) föreslagit riksdagen att till konserveringsarbeten
för statens tavelsamlingar å Gripsholms och Drottningholms
slott för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra reservationsanslag av 12,000
kronor, att utgå efter de grunder, Kungl. Maj:t kan finna gott bestämma.

Utredningen återfinnes å sid. 35—41 i statsrådsprotokollet.

Anslaget, som jämväl för löpande budgetår utgår med 12,000 kronor, har
hittills avsett allenast tavelsamlingen å Gripsholms slott.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag,
vill, samtidigt som utskottet ansluter sig till departementschefens uttalande
om lämpligheten av att från olika håll infordra anbud å konserveringsarbetenas
utförande framhålla, att det med hänsyn till det dyrbara tavelmaterialet
är av den största vikt, att konserveringsarbetena anförtros endast
åt fullt kompetenta personer.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till konserveringsarbeten för statens tavelsamlingar
å Gripsholms och Drottningholms slott för
budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra reservationsanslag
av 12,000 kronor, att utgå efter de grunder, Kungl. Maj:t
kan finna gott bestämma.

19:o) Kungl. Maj:t har (punkt 19) föreslagit riksdagen att

dels förklara, att avlöningsreglementet för befattningshavare vid statsdepartement
och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen,

Försäkring
och transport
av konstföremål.

[16.]

Konservering
av handtecknings-
''
och gravvrsamlingar

i nationalmuseum.

[17.1

Konservering
av vissa
tavelsamlingar.

[18.]

Lönereglering
för befattningshavare
vid
livrustkammaren
m. m.

[19.]

12 Statsutskottets utlåtande Nr 8.

skall från och med den 1 juli 1926 äga tillämpning å föreståndaren för
li vrustkammaren;

dels föreskriva, att föreståndaren för livrustkammaren skall hänföras till
lönegraden B 27;

dels fastställa av departementschefen i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
den 7 januari 1926 förordat förslag till stat för livrustkammaren
;

dels medgiva, att Kung! Maj:t må utfärda nödiga bestämmelser i fråga
om övergång på ny stat för den tjänsteman, å vilken förenämnda avlöningsreglemente
skall äga tillämpning;

dels förklara, att kostnaderna för de förmåner, som omförmälas i 25 och
32 §§ av nämnda avlöningsreglemente, må bestridas från anslagsposten till
avlöning till föreståndaren för livrustkammaren samt de i 26 och 27 §§ av
avlöningsreglementet omförmälda kostnader från åttonde huvudtitelns till
dylika ändamål anvisade allmänna anslag, för så vitt ej resekostnads- och
traktamentsersättning utgår av särskilt för ändamålet anvisat anslag, i vilket
fall angivna kostnader skola bestridas av sådant anslag;

dels medgiva,’ att, därest Kungl. Maj:t antingen med stöd av 31 § avlöuingsreglementet
för särskilda fall finner en avvikelse från de i 19 § av
reglementet stadgade regler om vikariatsersättning påkallad, eller i motsvarande
fall med stöd av 34 § tillerkänner icke-ordinarie befattningshavare
vikariatsersättning, Kungl. Maj:t må äga att för ändamålet taga i anspråk
den i staten upptagna anslagsposten till avlöning till föreståndaren för livrustkammaren
;

dels förklara, att jämväl till befattningshavare vid livrustkammaren, för
vilken avlöningsreglementet för befattningshavare vid statsdepartement och
vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen, icke är avsett att
gälla, skall utgå dyrtidstillägg enligt samma grunder som till befattningshavare,
å vilken nämnda avlöningsreglemente äger tillämpning;

dels under riksstatens åttonde huvudtitel under rubrik Livrustkammaren
uppföra till avlöningar ett ordinarie förslagsanslag av 11,000 kronor;

dels ock för budgetåret 1926—1927 anvisa till avlöningar till icke-ordinarie
befattningshavare vid livrustkammaren ett extra anslag av 23,900 kronor,
att utgå efter av Kungl. Maj:t angivna grunder; samt

till underhåll och vård av livrustkammarens samlingar ett extra reservationsanslag
av 22,100 kronor, att likaledes utgå efter av Kungl. Maj:t angivna
grunder.

Beträffande utredningen hänvisar utskottet till sid. 41—58 i statsrådsprotokollet.

Statens kostnader för uppehållande av verksamheten vid och underhållet
av livrustkammaren bestridas för närvarande från en mängd olika i riksstaten
uppförda anslag. Kungl. Maj:ts förslag åsyftar att bringa enhetlighet

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

och överskådlighet i hithörande förhållanden. Ett från livrustkanimaren
framlagt förslag om uppförande av institutionens anslag på ordinarie stat
har departementschefen med hänsyn till vissa svävande museifrågor icke
ansett sig böra tillmötesgå i annan mån än att han förordar att avlöningen åt
livrustkammarens föreståndare må utgå å ordinarie stat. Utskottet delar
denna uppfattning och tillstyrker förslaget i detta hänseende.

Förslaget att föreståndaren för livrustkammaren hänföres till lönegraden
B 27 tillstyrker utskottet.

Det föreslagna extra anslaget till avlöningar till icke-ordinarie befattnings -

havare är beräknat på följande sätt:

Tekniskt biträde (livrustmästare) .................. kronor 3,486: —

Kvinnligt tekniskt biträde (åldfru)................. » 3,000: —

4 vaktmästare................................ » 9,768: —

Amanuens .................................. » 5,676: —

Extra vakter och tillfällig arbetshjälp .............. » 1,200: —

Avlöningsförhöjningar............... >_770: —

Summa kronor 23,900

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot vad härutinnan beräknats
och föreslagits men vill emellertid framhålla, att utskottet härigenom
icke i någon mån tagit ställning till en i samband med anslagets
eventuella uppförande å ordinarie stat blivande definitiv reglering av avlöningsförhållande
för nu senast berörda personal.

Det föreslagna anslaget å 22,100 kronor till underhåll och vård av livrustkammarens
samlingar har enligt statsrådsprotokollet beräknats skola
utgå till nedan angivna ändamål med följande belopp:

Tjänstedräkter................................kronor 500: —

Samlingarnas vård och expenser................... » 4,000: —

Samlingarnas ökande........................... » 3,500: —

Etikettering av samlingarna...................... » 1,000: —

Upprättande av lappkatalog...................... » 9,700: —

Avskrifter av äldre inventarieförteckningar........... » 2,400: —

Montering av föremål i samlingarna................ » 1,000: —-

För de flesta av nu senast angivna ändamål har riksdagen årligen anvisat
extra anslagsmedel. I ett par fall äro summorna något höjda utöver vad
hittills beviljats.

Utskottet har icke funnit något att erinra mot beräkningen av senast berörda
anslag och tillstyrker följaktligen detsamma.

Till livrustkammaren utgå för innevarande budgetår dels särskilda för
samlingarna uppförda anslag å sammanlagt 30,400 kronor, dels från anslaget
till nordiska museet, stort 126,550 kronor, ett belopp av i runt tal 11,100
kronor, dels ock från anslaget till tillfälliga lönetillägg åt vissa vaktmästare

Statsutskottets utlåtande Nr S.

m. fl. vid nordiska museet samt vid livrustkammaren, stort 5,000 kronor,
ett belopp av 1,400 kronor, tillhopa alltså 42,900 kronor. Då sammanlagda
beloppet av de utav Kungl. Maj:t föreslagna anslagen uppgår till 57,000
kronor, medför förslaget en kostnadsökning av 14,100 kronor. Om hänsyn
tages till den med löneregleringen förenade sänkningen av dyrtidstilläggen,
bliver emellertid kostnadsökningen mindre än sistberörda summa utvisar.

Under punkterna 25 och 27 i det följande föreslår utskottet i anslutning
till Kungl. Maj:ts förslag en minskning av dels anslaget till nordiska museet
med 11,100 kronor, dels ock anslaget till tillfälliga lönetillägg åt vissa vaktmästare
m. fl. vid nordiska museet och livrustkammaren med 1,400 kronor.

Utskottet, som i övrigt icke funnit anledning till erinran mot Kungl.
Maj:ts förslag, hemställer, att riksdagen må

a) förklara, att avlöningsreglementet för befattningshavare
vid statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande
den civila statsförvaltningen, skall från och med den 1 juli
1926 äga tillämpning å föreståndaren för livrustkammaren;

b) föreskriva, att föreståndaren för livrustkammaren skall
hänföras till lönegraden B 27;

c) fastställa följande

Stat för livrustkammaren.

Avlöning till föreståndaren för livrustkam -

maren, förslagsanslag.............kronor 10,500: —

Vikariatsersättningar, förslagsanslag .... »_500: -

Summa förslagsanslag kronor 11,000: —

d) medgiva, att Kungl. Maj:t må utfärda nödiga bestämmelser
i fråga om övergång på ny stat för den tjänsteman,
å vilken förenämnda avlöningsreglemente skall äga
tillämpning;

e) förklara, att kostnaderna för de förmåner, som omförmälas
i 25 och 32 §§ av nämnda avlöningsreglemente,
må bestridas från anslagsposten till avlöning till föreståndaren
för livrustkammaren samt de i 26 och 27 §§ av
avlöningsreglementet omförmälda kostnader från åttonde
huvudtitelns till dylika ändamål anvisade allmänna anslag,
för så vitt ej resekostnads- och traktamentsersättning utgår
av särskilt för ändamålet anvisat anslag, i vilket fall angivna
kostnader skola bestridas av sådant anslag;

f) medgiva, att, därest Kungl. Maj:t antingen med stöd
av 31 § avlöningsreglementet för särskilda fall finner en avvikelse
från de i 19 § av reglementet stadgade regler om
vikariatsersättning påkallad, eller i motsvarande fall med
stöd av 34 § tillerkänner icke-ordinarie befattningshavare

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

vikariatsersättning, Kungl. Maj:t må äga att för ändamålet
taga i anspråk den i staten upptagna anslagsposten till avlöning
till föreståndaren för livrustkammaren;

g) förklara, att jämväl till befattningshavare vid livrustkammaren,
för vilken avlöningsreglementet för befattningshavare
vid statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande
den civila statsförvaltningen, icke är avsett att gälla,
skall utgå dyrtidstillägg enligt samma grunder som till befattningshavare,
å vilken nämnda avlöningsreglemente äger
tillämpning;

h) under riksstatens åttonde huvudtitel under rubrik Livrustkammaren
uppföra till avlöningar ett ordinarie förslagsanslag
av 11,000 kronor;

i) för budgetåret 1926—1927 anvisa till avlöningar till
icke-ordinarie befattningshavare vid livrustkammaren ett extra
anslag av 23,900 kronor att utgå efter av Kungl. Maj:t angivna
grunder; samt

j) för budgetåret 1926—1927 anvisa till underhåll och
vård av livrustkammarens samlingar ett extra reservationsanslag
av 22,100 kronor, att likaledes utgå efter av Kungl.
Maj:t angivna grunder.

20:o) Kungl. Maj:t har (punkt 20) föreslagit riksdagen att
dels förklara, att avlöningsreglementet för befattningshavare vid statsdepartement
och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen,
skall från och med den 1 juli 1926 äga tillämpning å ordinarie befattningshavare
vid naturhistoriska riksmuseet, dock att därvid följande särskilda bestämmelser
skola lända till efterrättelse:

Konservator vid museet må ej utan särskilt tillstånd av vederbörande avdelningsföreståndare
på museets lokaler utföra arbete för enskild räkning
eller därstädes förvara materialier eller preparat till dylikt arbete.

Envar vaktmästare eller jämförlig befattningshavare vid museet skall, där
det erfordras för beredande av semester åt annan dylik befattningshavare
ävensom i övrigt enligt bestämmande av vederbörande avdelningsföreståndare,
vara skyldig att, utan särskild ersättning utöver den honom eljest tillkommande
avlöningen, jämte egen tjänst bestrida göromål, tillhörande annan
befattning av nämnda slag vid museet;

dels bestämma antalet ordinarie befattningar vid naturhistoriska riksmuseet

på följande sätt: Lönegrad.

8 professorer och avdelningsföreståndare.............. B 30

8 museiassistenter............................... B21

1 förste konservator.............................B 17

1 konservator.................................. B 15

Lönereglering
för befattningshavare
vid
naturhistoriska
riksmuseet 20].

samt

vissa i ämnet
väckta
motioner.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Lönegrad.

4 preparatorer ................................. B10

1 maskinist................................... B10

4 museibiträden................................B 7

1 förste vaktmästare.............................B 7

1 vaktmästare, tillika trädgårdsskötare................B 5

5 vaktmästare.................................. B 5

dels fastställa av departementschefen i statsrådsprotokollet förordat förslag
till stat för naturhistoriska riksmuseet;

dels medgiva, att Kungl. Maj:t må utfärda nödiga bestämmelser ifråga om
övergång på ny stat för de tjänstemän, å vilka förenämnda avlöningsreglemente
skall äga tillämpning;

dels medgiva, att en var av nuvarande innehavare av förste konservatorsbefattningen
och av konservatorsbefattningen vid museet må komma i åtnjutande
av semester under 45 dagar årligen;

dels besluta, att, där sådan ordinarie tjänsteman vid naturhistoriska riksmuseet,
å vilken förenämnda avlöningsreglemente kommer att äga tillämpning,
enligt hittills gällande avlöningsbestämmelser ägt uppbära någon del
av avlöningen — såväl i stat upptagen avlöning som tillfällig löneförbättring,
provisoriskt lönetillägg och tillfälligt lönetillägg — i förskott, vid ingången
av juli månad 1926 till honom skall på statsverkets bekostnad utbetalas
ett belopp, motsvarande vad tjänstemannen skulle hava i den befattning,
han vid utgången av juni månad 1926 innehar, i förskott uppburit
för juli månad 1926, om de dittillsvarande avlöningsbestämmelserna då fortfarande
varit gällande, vilket belopp för tjänsteman, som utöver kontant
avlöning från riksmuseet åtnjuter fri bostad eller fri bostad jämte fritt
bränsle eller fri bostad jämte fri uppvärmning och fri belysning, bör ökas
med värdet, enligt vederbörande myndighets uppskattning, av denna förmån
för en månad;

dels medgiva, att kostnaderna för berörda övergångsanordning må bestridas
av den i ordinarie staten upptagna anslagsposten till avlöningar till ordinarie
tjänstemän;

dels medgiva, att kostnaderna för de förmåner, som omförmälas i 25, 28
och 32 §§ av nämnda avlöningsreglemente, må bestridas från anslagsposten
till avlöningar till ordinarie tjänstemän, de i 26 och 27 §§ av avlöningsreglementet
omförmälda kostnader från åttonde huvudtitelns till dylika ändamål
anvisade allmänna anslag, för så vitt ej resekostnads- och traktamentsersättning
utgår av särskilt för ändamålet anvisat anslag, i vilket fall angivna
kostnader skola bestridas av sådant anslag, samt den i 29 § av avlöningsreglementet
omförmälda kostnaden, där sådan förekommer, från anslagsposten
till avlöningar åt icke-ordinarie befattningshavare m. m.;

dels medgiva, att, därest Kungl. Maj:t antingen med stöd av 31 § avlöningsreglementet
för särskilda fall finner en avvikelse från de i 19 § av

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

reglementet stadgade regler om vikariatsersättning påkallad eller i motsvarande
fall med stöd av 34 § tillerkänner icke-ordinarie befattningshavare
vikariatsersättning, Kungi. Maj:t må äga att för ändamålet taga i anspråk
den i staten upptagna anslagsposten till avlöningar åt ordinarie tjänstemän;

dels bemyndiga Kungl. Maj:t att i förekommande fall medgiva, att avlöningsreglementet
må äga tillämpning jämväl å en å äldre stat än den nuvarande
kvarstående tjänsteman, därest denne förklarar sig villig underkasta
sig nämnda reglemente;

dels under riksstatens åttonde huvudtitel — med uteslutande av därstädes
under rubrik naturhistoriska riksmuseet uppfört ordinarie anslag till avlöningar
m. in. å 194,112 kronor — uppföra under samma rubrik ett ordinarie
förslagsanslag till avlöningar m. m. å 228,350 kronor;

dels höja det för naturhistoriska riksmuseet i riksstaten uppförda ordinarie
reservationsanslaget till samlingar m. m. från dess nuvarande belopp, 41,300
kronor, med 52,020 kronor till 93,320 kronor;

dels ock för budgetåret 1926—1927 såsom extra anslag anvisa
till arbetsbiträde vid riksmuseets paleozoologiska avdelning ett belopp av
2,400 kronor,

till arbetsbiträde vid museets etnografiska avdelning ett belopp av 2,400
kronor,

till vetenskapligt biträde för bearbetning av vissa samlingar å evertebratavdelningen
ett belopp av 4,000 kronor,

till särskilt arvode åt en vaktmästare vid museet, tillika trädgårdsskötare
ett belopp av 300 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 60—92 i statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren (nr 107) av herr A. Petrén
och den andra inom andra kammaren (nr 255) av herr G. Olsson i Ramsta,
i vilka motioner hemställts,

att riksdagen måtte besluta de ändringar uti Kungl. Maj:ts äskanden till
anslag för nästa budgetår till naturhistoriska riksmuseet,

att det i staten i stället för »1 förste vaktmästare» i lönegrad B 7 upptages
»1 uppsyningsman» i lönegrad B 10 och att i stället för »1 vaktmästare,
tillika trädgårdsskötare» i lönegrad B 5 upptages »1 vaktmästare,
tillika trädgårdsmästare» i lönegrad B 7 samt att det ordinarie förslagsanslaget
till avlöningar m. m. i samband därmed höjes med 910 kronor eller
till 229,260 kronor,

att det ordinarie reservationsanslaget till samlingar m. m. höjes med 375
kronor eller till 93,695 kronor,

samt att det särskilda arvodet åt den trädgårdssakkunnige vaktmästaren
höjes till 600 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1926. 6 samt. 8 höft. (Nr 8.)

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Det av Kungl. Maj:t framlagda löneregleringsförslaget bygger i allt väsentligt
på ett av högskolornas löneregleringskommitté i ämnet avgivet betänkande.

Vad först beträffar intendenterna vid naturhistoriska riksmuseet har riksdagen
allaredan fattat beslut, innebärande, att dessa under benämning professorer
och avdelningsföreståndare skola hänföras till lönegraden B 30 i
det civila avlöningsreglementet.

Det till förste intendenten nu utgående arvodet av 500 kronor har föreslagits
skola utgå med oförändrat belopp till den avdelningsföreståndare,
som har överuppsikt över museets gemensamma angelägenheter. Häremot
har utskottet intet att erinra.

Assistenterna, för vilka nu utgår ett arvode av 4,600 kronor till en var,
äro med ändrad benämning museiassistenter föreslagna till erhållande av
ordinarie anställning med placering i lönegraden B 21. Utskottet tillstyrker
detta förslag.

I avseende å övergången till de nya förhållandena anser departementschefen
den anordningen böra vidtagas, att fullmakter av vetenskapsakademien
omedelbart utfärdas för de assistenter, vilka i denna egenskap efter
vederbörliga förordnanden tjänstgjort vid museet i tio år och däröver, men
att i övrigt nu löpande, av vetenskapsakademien meddelade förordnanden
fortfarande gälla för den tid de avse, varunder nuvarande arvodesbelopp
jämte tillfällig löneförbättring böra utgå, vederbörande dock obetaget att
skriftligen förklara sig vilja med den nya statens ikraftträdande avstå från
honom givet förordnande, i vilket fall han må kunna efter ansökan och
sedan platsen ifråga blivit i vederbörlig ordning ledigförklarad av vetenskapsakademien
utnämnas till ordinarie innehavare av densamma. Utskottet
finner denna anordning välbetänkt och har mot densamma intet att erinra.

Konservatorerna — en förste konservator och en konservator — vilka nu
åtnjuta avlöning av 3,500 kronor jämte rätt till tre ålderstillägg å 400 kronor,
respektive 3,000 kronor jämte rätt till tre ålderstillägg ä 300 kronor,
äro förslagna till placering i lönegraderna B 17, resp. B 15. Det nu utgående
arvodet å 300 kronor till den konservator, som förordnas att undervisa
och handleda konservatorselever, skulle vid löneregleringen indragas,
och åläggande i detta hänseende utan ersättning tillkomma konservatorerna.
Konservatorerna hava nu en var rätt till en månads semester och äro bundna
vid 6 timmars daglig arbetstid. Med hänsyn till det hälsovådliga arbete,
som är förenat med utövande av dessa tjänster, och då nuvarande innehavare
av befattningarna styrkt sig sedan åtskillig tid lida av i tjänsten
ådragen arsenikförgiftning, har föreslagits, att semestern för bemälda nuvarande
tjänstinnehavare utsträckes till 45 dagar, varjämte departementschefen
såsom en ändring i gällande instruktion tänkt sig den bestämmelsen,
att tjänstetiden må kunna efter vederbörande intendents beprövande nedsättas
under 7 timmar de dagar, då konservatorna äro sysselsatta med hälso -

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

vådligt arbete. Kungl. Maj:ts förslag beträffande konservatorerna har utskottet
funnit sig böra tillstyrka. I avseende å den tilltänkta nedsättningen
av tjänstetiden under 7 timmar har utskottet intet att erinra, under förutsättning
likväl att en dylik bestämmelse varder med varsamhet tillämpad,
så att den generella regeln om 7 timmars tjänstgöring icke bliver i avsevärdare
mån eftersatt.

De fyra vid riksmuseet anställda kvinnliga biträdena, av vilka för närvarande
två åtnjuta avlöning enligt första och två enligt andra graden av
den för dylika biträden förut gällande löneskalan, skulle enligt förslaget
under benämning museibiträden hänföras till lönegraden B 7. Utskottet
tillstyrker detta förslag.

Preparatorerna vid museet äro, i likhet med vad som skett i fråga om
motsvarande befattningshavare vid universitetens och karolinska institutets
vetenskapliga institutioner, föreslagna till placering i lönegraden B 10. Häremot
har utskottet intet att erinra.

Förslaget om maskinistens hänförande till samma lönegrad tillstyrker utskottet
likaledes.

Vid riksmuseet finnes nu anställd en förste vaktmästare med avlöning i
B-grupp. Kungl. Maj:ts förslag innebär, att denne, i likhet med vad som
skett i fråga om motsvarande befattningshavare vid andra institutioner, hänföres
till lönegraden B 7. I ovanberörda motioner har yrkats, att denne
befattningshavare under benämning »uppsyningsman» måtte placeras i lönegraden
B 10. Till stöd härför har anförts följande:

»Bland de uppgifter, som åligga l:ste vaktmästaren (vilken i övrigt enligt
instruktionen helst bör äga någon kunskap i främmande språk) är hans i
§ 23 mom. 2 av riksmuseets instruktion stadgade förmanskap för museets
övriga vaktmästare i allt som rör deras arbete för museet i dess helhet.
Förutom de ordinarie vaktmästarna finnas emellertid vid museet fast anställda
7 extra bevakningsbiträden, 5 städerskor och en nattvakt, varförutom tillfälliga
medhjälpare ofta måste anlitas för kortare tid. Hela denna personal
är underställd förste vaktmästaren, som har att i huvudsak på egen hand
övervaka densamma, leda arbetet, kontrollera nattbevakningen in. m. Förste
vaktmästaren skall enligt instruktionen anskaffa nödig bevakningspersonal’,
och motsvarande åliggande kommer i verkligheten på hans lott även beträffande
städerskorna och tillfälligt anställd personal. Han äger att uppgöra
avlöningslistor för den extra personalen, kontrollera beräkningen av arbetstid
och verkställa utbetalning av avlöning, för vilket ändamål han från vetenskapsakademiens
kamrerarekontor utbekommer förskott, som av honom redovisas.
Han måste i stor utsträckning ombesörja inköp ur det allmänna
expensanslaget av inventarier och förbrukningsmaterial. Hans ställning i
förhållande till allmänheten är även av krävande art; han svarar för ordningen
inom de stora utställningslokalerna under visningstiden och ombesörjer
vidare försäljningen av vägledningar samt redovisar inflytande medel.

Förste vaktmästarens omsorg om det stora byggnadskomplexet har ansetts
vara av den betydelse, att han därför tillerkänts fri bostad jämte bränsle,
vilken förmån han genom den nya löneregleringen förlorar. Löneregleringskommittén
håller visserligen före, att ingen ersättning för den förlorade

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

naturaförmånen bör beräknas, men enligt inhämtade uppgifter äro de åligganden,
för vilka dessa förmåner hittills utgått, av mycket stor betydelse för
byggnadernas rätta vård. Ett enda exempel må anföras. Under den tid,
som förflutit efter inflyttningen i de nya lokalerna, har det vid häftiga regn
blott alltför ofta inträffat, att läckor i taken uppkommit, vilka, om de ej i
tid uppmärksammas, kunna förorsaka synnerligen allvarliga skador med avseende
på inventarier och samlingar. Överhuvudtaget måste förste vaktmästaren
vara beredd att alla tider på dygnet ingripa beträffande plötsligt
uppkomna skador och bristfälligheter av olika slag. Han är vidare ansvarig
för upprätthållandet av god ordning beträffande personalens bostäder, för
vilken uppgift, förutom gott omdöme, en i alla avseenden starkt markerad
förmansställning är av vikt. Den av löneregleringskommittén omtalade
extra ersättningen av 200 kronor grundar sig blott på eu tillfällig överenskommelse
med byggnadsstyrelsen och utgår för uppgifter, vilka ej tillkomma
förste vaktmästaren i tjänsten, främst kontrollen för byggnadsstyrelsens räkning
av med reparationer sysselsatta arbetare.

För en rätt uppskattning av förste vaktmästarens tjänsteställning är en
särskild omständighet beträffande riksmuseets organisation av stor vikt. Såsom
i någon mån torde framgå redan av det föregående och för övrigt är
naturligt beträffande en institution av museets storlek och art, förekomma
en mångfald för hela museet gemensamma jämförelsevis maktpåliggande
praktiska bestyr, vilka icke kunna anses tillkomma en befattningshavare i
vaktmästarställning. Emellertid finnes vid museet förutom maskinisten, som
är upptagen av sina särskilda uppgifter, ingen befattningshavare av högre
grad, åt vilken dessa göromål kunna anförtros, för så vitt de icke anses höra
direkt påläggas museets förste intendent. Denne, som för sina särskilda
åligganden åtnjuter ett arvode av 500 kronor, tages helt naturligt huvudsakligen
i anspråk för större ärenden rörande museets förvaltning. Då han
för övrigt i första rummet är föreståndare för en av museets avdelningar
och har samma vetenskapliga och museala uppgifter som övriga intendenter,
är det uppenbart orimligt att beträffande de praktiska bestyren av honom
kräva en långt gående befattning med detaljer. Detta gör, att mycket
stora krav måste ställas på förste vaktmästaren och åt honom anförtros
uppgifter av mycket större omfattning och betydelse än som pläga tillkomma
förste vaktmästarna i ämbetsverken. Detta för förste vaktmästarens ställning
avgörande och för riksmuseet säregna förhållande kunde icke tillräckligt
förutses, då befattningen upprättades före utflyttningen till de nya lokalerna,
och densamma blev därför från början avgjort för lågt placerad i
löneskalan.

Med hänsyn till vad här anförts beträffande förste vaktmästarens åligganden
synes den av vetenskapsakademien för honom föreslagna löneplaceringen
väl motiverad liksom ock att han benämnes uppsyningsman’.»

Vid besök å riksmuseet, som företagits av ledamöter av utskottet, hava
upplysningar inhämtats om beskaffenheten av de göromål, som tillkomma
ifrågavarande befattningshavare. Då enligt utskottet mening denne tjänstinnehavare
icke kan i avseende å sin verksamhet jämföras med de till
lönegraden B 7 hänförda förste vaktmästarna utan måste anses hava betydligt
mera krävande och omfattande arbeten om hand än dessa, har utskottet
funnit goda skäl vara anförda för det motionsvis framlagda förslaget och

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 21

tillstyrker alltså, att tjänsten med benämning »uppsyningsman» hänföres till
lönegraden B 10.

Den av vaktmästarna, åt vilken trädgårdsgöromålen vid museet anförtrotts,
uppbär nu utöver kontant lön förmånen av fri bostad med bränsle. Kung!
Maj:ts förslag innebär, att denne befattningshavare, benämnd vaktmästare
tillika trädgårdsskötare, skall hänföras till lönegraden B 5, varjämte han
med hänsyn till sin drygare tjänstgöring skulle erhålla ett arvode å 300
kronor på extra stat. I ovanberörda motioner har föreslagits, att denne befattningshavare
under benämning vaktmästare tillika trädgårdsmästare skall
placeras i lönegraden B 7 jämte ett särskilt extra arvode av 600 kronor.
Till stöd härför hava motionärerna anfört följande:

»För den befattningshavare, vilken i statförslaget benämnes vaktmästare,
tillika trädgårdsskötare, hava museets intendenter och vetenskapsakademien
föreslagit lönegrad B 7, medan han av Kungl. Maj:t, i överensstämmelse
med löneregleringskommitténs förslag, placerats i lönegrad B 5. Denna låga
placering på löneskalan synes bero på en missuppfattning rörande tjänstens
karaktär. Enligt vad jag av intendenten för den botaniska avdelningen inhämtat,
består den trädgårdssakkunnige vaktmästarens tjänstegöromål inom
avdelningen blott till mycket ringa del av handräckningsarbete och andra
enklare vaktmästargöromål, utan till alldeles övervägande del av arbete av vida
mer kvalificerad natur, såsom preparationsarbeten, ordnandet av samlingar
och dessas katalogisering, o. s. v. Eu stor del av året upptages emellertid
den huvudsakliga arbetstiden av den till museets yttre anläggningar förlagda
delen av tjänstgöringen. Denna befattningshavare är härvidlag bl. a.
förman för övriga i hithörande arbeten deltagande vaktmästare, eldare och
mera tillfälligt anställda arbetare, förmedlar med de senare avtal om anställning
och arbetspris, utbetalar dessas löner, för vilket ändamål han hos vetenskapsakademiens
kamrerare lyfter förskott, och redovisar dessa med avlöningslistor,
uppgör förslag till och verkställer inköp av nödvändiga materialier
o. s. v. Uppenbart är att så pass omfattande åligganden kräva
kvalifikationer hos tjänsteinnehavaren, som måste väsentligen överstiga övriga
vid museet anställda vaktmästares, vilkas tjänstgöring utanför avdelningarna
utgöres av vakttjänst i museets utställningssalar och annat handräckningsarbete.
Av vikt för tjänsteställningens bedömande är det kanske främst, att
instruktionen för riksmuseet av denne tjänstinnehavare kräver, att han skall
vara trädgårdskunnig, vilket givetvis bör och alltid uppfattats på sådant sätt,
att han redan vid anställningen skall vara fack-kunnig trädgårdsman. Vid
platsens tillsättande har också huvudvikten lagts vid trädgårdsmeriternas kvalitet,
vilket otvetydigt framgår av det motiverade förslag, som av vetenskapsakademien
infordrades av dåvarande intendenten för botaniska avdelningen.
Akademien beslöt också i överensstämmelse med detsamma. Senare har
också museets nuvarande förste intendent i sitt yttrande med anledning av
en av den nuvarande tjänsteinnehavaren framställd begäran om löneförbättring
vitsordat, att hans utbildning, omfattande bland annat examen vid
statens trädgårdsskola samt 4 års studier i utlandet, ställer honom på en
annan nivå än övriga (museets) vaktmästare, och att han närmast är att jämställa
med preparatorerna’. Efter dessa uttalanden ifrågasätter visserligen
förste intendenten i viss mån behovet av en så högt kvalificerad trädgårdsman
för skötandet av museets anläggningar, när dessa en gång bli färdig -

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

ordnade, samt anser, att frågan om ’en eventuell särskild trädgårdsmästares
ställning synes böra anstå, tills de nya förhållandena inträda’. Detta uttalande
har för löneregleringskommittén varit av grundläggande betydelse
vid dess placering av tjänsten i lönegraden B 5. Emellertid är att märka,
att sedan nyssnämnda uttalanden gjordes drygt 4 år förflutit och att, enligt
vad jag inhämtat, å ena sidan under denna tid frågan om eventuell
omreglering av förhållandena på intet sätt framskridit och att å andra sidan
de yttre anläggningarnas vård under denna tid visat sig mera krävande än
som förut framträtt. Förste intendenten har också på förfrågan förklarat,
att han numera anser tjänstens uppflyttning till lönegraden B 7 i alla avseenden
fullt motiverad. De härför i det föregående anförda skälen synas
också fullt övertygande.

Utöver avlöningen i den föreslagna lönegraden har löneregleringskommittén
åt här ifrågavarande tjänsteinnehavare föreslagit ett särskilt arvode på
extra stat å 300 kronor. Detta arvode har uttryckligen och uteslutande motiverats
med hans skyldighet att under fem sommarmånader utföra visst övertidsarbete,
så att hans sammanlagda dagliga tjänstgöringstid under sommaren
fastställts till 10 timmar. Det av kommittén föreslagna arvodet ansågs av
intendenterna och kungl. vetenskapsakademien i deras yttranden med anledning
av lönekommitténs betänkande för litet och föreslogs höjt till 600
kronor. Ersättning med detta belopp för tre timmars dagligt övertidsarbete
under fem månader torde stå i god överensstämmelse med de i de reglerade
verken fastställda grunderna för avlönande av övertidsarbete av befattningshavare
i lönegraden B 7.»

Utskottet har icke kunnat undgå finna den av Kungl. Maj:t för denne befattningshavare
ifrågasatta löneplaceringen väl låg. Med hänsyn till de kvalifikationer,
som fordras av tjänstens innehavare, och i betraktande därav,
att trädgårdsmästarna vid hospitalen äro hänförda till lönegraden B 10 och
underträdgårdsmästarna vid universiteten till lönegraden B 7, har utskottet
funnit skäligt i likhet med vad i motionerna äskas, föreslå, att vaktmästaren,
tillika trädgårdsskötaren vid naturhistoriska riksmuseet hänföres till lönegraden
B 7. Någon höjning av det extra arvodet utöver vad Kungl. Maj:t
föreslagit eller 300 kronor har utskottet däremot icke funnit skäligt förorda.

I fråga om övriga vaktmästares placering i lönegraden B 5 har utskottet
intet att erinra.

I avseende å ersättningar och arvoden åt extra befattningshavare innebär
Kungl. Maj:ts förslag i stort sett allenast en med hänsyn till bortfall av
tillfällig löneförbättring och ändrade grunder för dyrtidstilläggons beräkning
vidtagen jämkning av de belopp, som nu utgå. Utskottet, som häremot
icke funnit någon anledning till erinran, föranledes att allenast i ett fall
förorda eu mindre ändring.

A nu gällande stat är uppförd en anslagspost å 7,000 kronor till ritningar
och fotografier. I avseende å denna post har ingen ändring av Kungl.
Maj:t ifrågasatts, utan är densamma avsedd att oförändrad ingå i det föreslagna
reservationsanslaget å 93,320 kronor. I ovanberörda motioner har

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 23

emellertid yrkats på en höjning av detta anslag med 375 kronor och har
till stöd härför anförts:

»Av det till 7,000 kronor upptagna anslaget till ritningar och fotografier,
vilket är uppdelat på de sju museiavdelningarna vid Freskati med lika
belopp av 1,000 kronor, utgå bland annat arvoden till ritare. Dessa äro
i allmänhet mera tillfälligt anställda och åtnjuta icke dyrtidstillägg. Emellertid
finns vid riksmuseet även en kvinnlig ritare, som i mer eller mindre
fast anställning arbetat vid museet sedan 1894, om ock under äldre tid med
samtidig sysselsättning på annat håll. Ifrågavarande numera fast anställda
befattningshavare åtnjuter för närvarande ur ritningsanslaget ett årligt arvode
av 2,500 kronor, å vilket utgår dyrtidstillägg. Av detta årliga arvode
tillskjuter den paleobotaniska avdelningen hela sin andel av ritningsanslaget
eller 1,000 kronor, de botaniska och entomologiska avdelningarna respektive
700 och 800 kronor. Tjänstgöringen är i proportion härtill fördelad på
de olika avdelningarna. Genom den nedsättning av dyrtidstillägget, som
föranledes av regleringen, kommer ifrågavarande ritares avlöningsförmåner
att minskas med 450 kronor. Det kan givetvis icke hava avsetts, att en
dylik nedsättning skulle bliva följden av den rent formella omläggningen i
samband med löneregleringen. I alla andra motsvarande fall har ersättning
för det sänkta dyrtidstillägget beretts genom höjning av vederbörande anslag,
och ingen anledning finns att för ifrågavarande befattningshavare frångå
denna princip. Anslaget till ritningar kan icke bestrida den behövliga ersättningen,
enär den paleobotaniska avdelningen redan nu för avlöning av
denna kvinnliga ritare förbrukar hela sin andel, och de små belopp, vilka,
sedan motsvarande arvode utgått, återstå av de bägge andra avdelningarnas
andelar, äro tagna i anspråk för andra minst lika viktiga ändamål.

På det att ifrågavarande befattningshavare icke genom, löneregleringen må
vederfaras eu betydande och omotiverad minskning av löneförmånerna, vilket
— som sagt — icke torde varit avsett, synes anslaget till ritningar alltså
böra höjas med erforderligt belopp eller 375 kronor. Denna höjning motsvaras
av en lika stor minskning i anslag till dyrtidstillägg och medför alltså
ingen stegring av statsutgifterna i jämförelse med innevarande budgetår.»

Utskottet har på grund av vad sålunda anförts funnit skäligt förorda den
i motionen i detta hänseende föreslagna anslagsökningen.

Kungi. Maj:ts förslag om anslag å 4,000 kronor till vetenskapligt biträde för
bearbetning av vissa samlingar å evertebratavdelningen vill utskottet förorda.

Vad i övrigt förslaget innebär rörande särskilda avlöningsbestämmelser
m. m. har icke givit utskottet anledning till erinran.

I nu gällande stat förekommer en uppdelning av anslagsposterna till å
ena sidan avdelningarna vid Freskati och å den andra etnografiska avdelningen.
Kungl. Maj:ts förslag innebär ett upphävande av denna uppdelning,
och har utskottet intet att häremot invända.

Anslaget till avlöningar åt ordinarie tjänstemän är i Kungl. Maj.ts förslag
till stat uppfört med 210,000 kronor. I anslutning till vad utskottet ovan
förordat i fråga om löneplacering för en uppsyningsman och en vaktmästare,
tillika trädgårdsskötare torde anslaget böra höjas med 900 kronor till 210,900
kronor.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Under den i Kungi. Maj:ts statförslag uppförda anslagsposten: avlöningar
till icke-ordinarie befattningshavare har sammanförts från olika poster nu
utgående medel till extra tjänstemän vid museet. Hit hava först hänförts
ersättningar till två eldare'' tillhopa 4,416 kronor. I nu gällande stat för
riksmuseet har 18 procent av begynnelseavlöningen till maskinisten samt av
eldarnas arvoden, tillhopa 756 kronor, avdragits å museets anslag och påförts
staten för Sveriges geologiska undersökning. I sistnämnda verks stat
har anslaget i fråga inräknats i anslagsposten »avlöningar till icke-ordinarie
befattningshavare m. m.». Då dylika överföringar föranleda, att staternas
uppställning samt anslagsbeloppens beräkning bliva onödigt invecklade, har
nu den ändringen vidtagits, att hela beloppet i fråga påförts riksmuseets
anslag. Till icke-ordinarie befattningshavare hava vidare hänförts de extra
bevakningsbiträdena vid de offentliga förevisningarna, vilkas ersättningar beräknats
till 4,750 kronor. Till nattlig bevakning har räknats med ett belopp
av 3,200 kronor. Anslagsposten »avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare»
har i anslutning härtill uppförts med 12,400 kronor att av
Kungl. Maj:t fördelas i enlighet med de nu angivna beräkningsgrunderna.
Häremot har utskottet intet att erinra.

De nuvarande expensanslagen för avdelningarna vid Freskati, nu 40,000
kronor, och för etnografiska avdelningen, nu 8,200 kronor, äro med hänsyn
till höjning av däri ingående ersättningar till extra befattningshavare beräknade
till 40,900 resp. 9,100 kronor. Dessa anslagsposter äro i förslaget
utbrutna ur hittillsvarande stater och sammanförda med museets reservationsanslag
till samlingar m. m. I sistnämnda anslag, nu 41,300 kronor,
ingå ett par poster, beträffande vilka en ökning nu ifrågasättes. Anslagsposterna
till konservatorselever, nu 1,000 kronor, och till ordnande, vård
och förökande av samlingarna m. m., nu 30,300, äro med hänsyn till ökningen
av här ingående arvoden till icke-ordinarie befattningshavare beräknade
till 1,750 kronor, respektive 31,570 kronor. Vidare har utskottet ovan
förordat en förhöjd beräkning av anslagsposten till ritningar och fotografier,
nu 7,000 kronor, med 375 kronor. Utskottet har mot de gjorda beräkningarna
icke funnit anledning till erinran, och torde i anslutning till vad utskottet
ovan förordat ifrågavarande reservationsanslag böra uppföras med
93,695 kronor.

Utskottet har vid granskning av förslaget icke funnit något att i övrigt
mot detsamma erinra.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och
herrar Petréns samt Olssons i Ramsta ovanberörda motioner
(I: 107 och II: 255) må

a) förklara, att avlöningsreglementet för befattningshavare
vid statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande
den civila statsförvaltningen, skall från och med den 1 juli

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

1926 äga tillämpning å ordinarie befattningshavare vid naturhistoriska
riksmuseet, dock att därvid följande särskilda bestämmelser
skola lända till efterrättelse:

Konservator vid museet må ej utan särskilt tillstånd av
vederbörande avdelningsföreståndare på museets lokaler utföra
arbete för enskild räkning eller därstädes förvara materialier
eller preparat till dylikt arbete.

Envar vaktmästare eller jämförlig befattningshavare vid
museet skall, där det erfordras för beredande av semester åt
annan dylik befattningshavare ävensom i övrigt enligt bestämmande
av vederbörande avdelningsföreståndare, vara
skyldig att, utan särskild ersättning utöver den honom eljest
tillkommande avlöningen, jämte egen tjänst bestrida göromål,
tillhörande annan befattning av nämnda slag vid museet;

b) bestämma antalet ordinarie befattningar vid naturhistoriska
riksmuseet på följande sätt:

Lönegrad.

8 professorer och avdelningsföreståndare ... B 30

8 museiassistenter.................... B21

1 förste konservator.................. B17

1 konservator.......................B15

4 preparatorer....................... BIO

1 maskinist ........................ BIO

4 museibiträden..................... B 7

1 uppsyningsman....................BlO

1 vaktmästare, tillika trädgårdsskötare.....B 7

5 vaktmästare....................... B 5

c) fastställa följande

Stat för Naturhistoriska riksmuseet.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag
....................kronor 210,900: —

Yikariatsersättningar, förslagsanslag .... » 5,000: —

Arvode till den avdelningsföreståndare,
som utses att hava överuppsikt över
museets gemensamma angelägenheter » 500: —

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare
....................... » 12,400: —

Till bestridande av kostnaden för tjänste dräkter

åt vaktmästare........... » 450: —

Summa förslagsanslag kronor 229,250: —

d) medgiva, att Kung! Maj:t må utfärda nödiga bestämmelser
i fråga om övergång på ny stat för de tjänstemän, å
vilka förenämnda avlöningsreglemente skall äga tillämpning;

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

e) medgiva, att en var av nuvarande innehavare av
förste konservatorsbefattningen och av konservatorsbefattningen
vid museet må komma i åtnjutande av semester
under 45 dagar årligen;

f) besluta, att, där sådan ordinarie tjänsteman vid naturhistoriska
riksmuseet, å vilken förenämnda avlöningsreglemente
kommer att äga tillämpning, enligt hittills gällande
avlöningsbestämmelser ägt uppbära någon del av avlöningen
— såväl i stat upptagen avlöning som tillfällig löneförbättring,
provisoriskt lönetillägg och tillfälligt lönetillägg — i
förskott, vid ingången av juli månad 1926 till honom
skall på statsverkets bekostnad utbetalas ett belopp, motsvarande
vad tjänstemannen skulle hava i den befattning,
han vid utgången av juni månad 1926, innehar, i förskott
uppburit för juli månad 1926, om de dittillsvarande avlöningsbestämmelserna
då fortfarande varit gällande, vilket
belopp för tjänsteman, som utöver kontant avlöning från
riksmuseet åtnjuter fri bostad eller fri bostad jämte fritt
bränsle eller fri bostad jämte fri uppvärmning och fri belysning,
bör ökas med värdet, enligt vederbörande myndighets
uppskattning, av denna förmån för en månad;

g) medgiva, att kostnaderna för berörda övergångsanordning
må bestridas av den i ordinarie staten upptagna
anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän;

h) medgiva, att kostnaderna för de förmåner, som omförmälas
i 25, 28 och 32 §§ av nämnda avlöningsreglemente, må
bestridas från anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän,
de i 26 och 27 §§ av avlöningsreglementet omförmälda
kostnader från åttonde huvudtitelns till dylika ändamål
anvisade allmänna anslag, för så vitt ej resekostnads- och
traktamentsersättning utgår av särskilt för ändamålet anvisat
anslag, i vilket fall angivna kostnader skola bestridas av
sådant anslag, samt den i 29 § av avlöningsreglementet omförmälda
kostnaden, där sådan förekommer, från anslagsposten
till avlöningar åt icke-ordinarie befattningshavare m. m.;

i) medgiva, att, därest Kungl. Maj:t antingen med stöd
av 31 § avlöningsreglementet för särskilda fall finner en
avvikelse från de i 19 § av reglementet stadgade regler om
vikariatsersättning påkallad eller i motsvarande fall med
stöd av 34 § tillerkänner icke-ordinarie befattningshavare
vikariatsersättning, Kungl. Maj:t må äga att för ändamålet
taga i anspråk den i staten upptagna anslagsposten till avlöningar
åt ordinarie tjänstemän;

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

j) bemyndiga Kungl. Maj:t att i förekommande fall medgiva,
att avlöningsreglementet må äga tillämpning jämväl
å en å äldre stat än den nuvarande kvarstående tjänsteman,
därest denne förklarar sig villig underkasta sig nämnda
reglemente;

k) under riksstatens åttonde huvudtitel — med uteslutande
av därstädes under rubrik naturhistoriska riksmuseet uppfört
ordinarie anslag till avlöningar m. m. å 194,112 kronor
— uppföra under samma rubrik ett ordinarie förslagsanslag
till avlöningar m. m. å 229,250 kronor;

l) höja det för naturhistoriska riksmuseet i riksstaten
uppförda ordinarie reservationsanslaget till samlingar m. m.
från dess nuvarande belopp, 41,300 kronor, med 52,395
kronor till 93,695 kronor;

m) för budgetåret 1926—1927 såsom extra anslag anvisa
till arbetsbiträde vid riksmuseets paleozoologiska avdelning

ett belopp av 2,400 kronor,

till arbetsbiträde vid museets etnografiska avdelning ett
belopp av 2,400 kronor,

till vetenskapligt biträde för bearbetning av vissa samlingar
å evertebratavdelningen ett belopp av 4,000 kronor,
till särskilt arvode åt en vaktmästare vid museet, tillika
trädgårdsskötare, ett belopp av 300 kronor.

21:o) Kungl. Maj:t har (punkt 21) föreslagit riksdagen att till inköp för
naturhistoriska riksmuseets paleozoologiska avdelning av instrument och
museiskåp anvisa för budgetåret 1926—1927 ett extra reservationsanslag
av 2,300 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 94 och 95 i statsrådsprotokollet.

Utskottet har ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer
alltså,

att riksdagen må till inköp för naturhistoriska riksmuseets
paleozoologiska avdelning av instrument och museiskåp anvisa
för budgetåret 1926—1927 ett extra reservationsanslag
av 2,300 kronor.

22:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 22) hemställer utskottet,
att riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, må till uppvärmning, belysning, städning m. m.
av de lokaler i kvarteret Grönlandet norra i Stockholm,
vilka ställts till förfogande för naturhistoriska riksmuseets
etnografiska avdelning, för budgetåret 1926—1927 anvisa ett
extra anslag av 1,750 kronor.

Museiskåp
m. m. för
paleozoologiska
avdelningen

vid naturhistoriska

riksmuseet.

[21.]

Uppvärmning
m. m.
av vissa
lokaler för
etnografiska
avdelningen
vid naturhistoriska

riksmuseet.
99

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

ökade medel 23:o) Kungl. Maj:t har (punkt 23) föreslagit riksdagen

rmPmMer för budgetåret 1926—1927 såsom särskilda extra anslag anvisa

för natur- dels till täckande av brist för budgetåret 1924—1925 i den i staten för
riksmuseet, naturhistoriska riksmuseet för avdelningarna vid Frescati uppförda anslags[23.
] posten till expenser ett belopp av 1,300 kronor,

dels och till förstärkande av såväl nämnda anslagspost som den i samma
stat för etnografiska avdelningen uppförda anslagsposten till expenser samt
till vård, underhåll och förkovran av sistberörda avdelning för budgetåret
1926—1927 ett belopp av 16,000 kronor att utgå med den fördelning, som
av Kung], Maj:t bestämmes.

Utredningen återfinnes å sid. 96—99 i statsrådsprotokollet.

Beträffande det begärda förstärkningsanslaget å 16,000 kronor, har utskottet
funnit, att vissa poster i de till grund för nämnda summa liggande
beräkningarna förefalla vara väl högt tillmätta, varför utskottet ansett sig
böra förorda eu nedsättning av anslaget till 14,000 kronor. I övrigt har
utskottet icke något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må för budgetåret 1926—-1927 såsom särskilda
extra anslag anvisa

a) till täckande av brist för budgetåret 1924—1925 i
den i staten för naturhistoriska riksmuseet för avdelningarna
vid Frescati uppförda anslagsposten till expenser ett
belopp av 1,300 kronor,

b) till förstärkande av såväl nämnda anslagspost som
den i samma stat för etnografiska avdelningen uppförda
anslagsposten till expenser samt till vård, underhåll
och förkovran av sistberörda avdelning för budgetåret 1926
—1927 ett belopp av 14,000 kronor att utgå med den fördelning,
som av Kungl. Maj:t bestämmes.

Motion ang. 24:o) I en inom andra kammaren av herrar B. Holmgren och A. Gardell
ordnande och väc^^ motion (nr 14), har hemställts, att riksdagen för ordnande och prepapreparering
rering av riksmuseets botaniska avdelnings samlingar av arktiska lavar och
1 samlingar ^T av herbarieväxter från Västindien och för anskaffande av nya herbarieskåp
naturhistori- för samma avdelning ville bevilja ett anslag av 11,000 kronor och därav
ets botaniska för budSetåret 1926—1927 anvisa 5,500 kronor,
avdelning. Beträffande de av motionärerna till stöd för förslaget anförda skälen hänvisar
utskottet till motionen.

Utskottet uppskattar väl vikten och betydelsen av erforderliga medel för
de av motionärerna åberopade ändamål. Efter vad som är för utskottet
bekant, har emellertid enahanda krav förelegat inför Kungl. Maj:t; vid
prövning av riksmuseets anslagsbehov har Kungl. Maj:t låtit detta krav få

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

vika för andra från museets sida framförda önskemål, och har utskottet
vid sådant förhållande icke ansett sig böra på grundvalen av enskild motion
förorda beviljande av anslag till ifrågavarande ändamål.

Utskottet hemställer alltså,

att herrar Holmgrens och Gardells ovanberörda motion
icke må vinna riksdagens bifall.

25:o) Kungl. Maj:t har (punkt 24) föreslagit riksdagen att till nordiska
museet anvisa för budgetåret 1926—1927 ett extra anslag av 115,450 kronor
att, under villkor att en ledamot i museets nämnd är av Kungl. Maj:t
förordnad ävensom på de övriga villkor, Kungl. Maj:t må föreskriva, utgå
till nämnden för att enligt dess bestämmande användas till museets ändamål.

Utredningen återfinnes å sid. 99 och 100 i statsrådsprotokollet.

Anslaget utgår för närvarande med ett belopp av 126,550 kronor. Anslagsminskningen
är, såsom utskottet under punkten 19 ovan erinrat, beroende
därpå att vissa belopp, tillhopa 11,100 kronor, vilka förut av nordiska
museet utbetalats till vissa livrustkammarens ändamål, skola ingå i
det till livrustkammaren direkt utgående statsanslaget.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till nordiska museet anvisa för budgetåret
1926—1927 ett extra anslag av 115,450''kronor att, under
villkor att en ledamot i museets nämnd är av Kungl.
Maj:t förordnad ävensom på de övriga villkor, Kungl. Maj:t
må föreskriva, utgå till nämnden för att enligt dess bestämmande
användas till museets ändamål.

26:o) Beträffande vad Kungl. Majt (punkt 25) föreslagit riksdagen i fråga
om tillfällig löneförbättring åt viss nordiska museets personal kommer utskottet
att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet
härigenom skolat för riksdagen
anmäla.

27:o) Kungl. Majt har (punkt 26) föreslagit riksdagen att för beredande
för tiden 1 juli 1926—30 juni 1927 av tillfälliga lönetillägg åt vissa vaktmästare
m. fl. vid nordiska museet med i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
angivna belopp anvisa för budgetåret 1926—1927 ett extra
anslag av 3,600 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 100 och 101 i statsrådsprotokollet.

Anslaget utgår för löpande budgetår med ett belopp av 5,000 kronor.
Anslagsminskningen är, såsom utskottet under punkten 19 ovan erinrat, beroende
därpå, att de tillfälliga lönetillägg, som hittills utgått till vaktmästare
m. fl. vid livrustkammaren, komma att vid bifall till förslaget om löneregleringen
för livrustkammarens personal, bortfalla.

Nordiska

museet.

[24.]

Tillfällig löneförbättring

åt viss nordiska
museets
personal.

[25.]

Tillfälliga
lönetillägg
åt vissa vaktmästare

m. fl. vid
nordiska
museet.

[26.]

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må för beredande för tiden 1 juli 1926—
30 juni 1927 av tillfälliga lönetillägg åt vissa vaktmästare
m. fl. vid nordiska museet med i statsrådsprotokollet över
ecklesiastikärenden den 7 januari 1926 angivna belopp anvisa
för budgetåret 1926—1927 ett extra anslag av 3,600 kronor.

Dyrtids- 28:o) Kungl. Maj:t har (punkt 27) föreslagit riksdagen att för beredande
SmuT under tiden 1 .iuli 1926—30 juni 1927 av dyrtidstillägg åt nordiska museets
ets personal, personal med undantag av vakt- och arbetarpersonalen vid friluftsavdel[27.
] ningen å Skansen för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra anslag av

44,000 kronor, att utgå under iakttagande i tillämpliga delar av de grunder,
som kunna varda bestämda beträffande dyrtidstillägg under motsvarande
tid åt befattningshavare i statens icke nyreglerade verk, och enligt de
närmare bestämmelser, som må av Kungl. Maj:t meddelas.

Utredningen återfinnes å sid. 101 och 102 i statsrådsprotokollet.

För löpande budgetår utgår för ändamålet ett belopp av 47,000 kronor.
Den föreslagna anslagsminskningen är en följd av att i samband med en
lönereglering för livrustkammarens befattningshavare avlöningarna för dessa
hava ansetts fyöra helt bestridas förmedelst statsmedel, och dyrtidstilläggen
vid sådant förhållande i sin helhet skola från och med budgetåret 1926—
1927 utgå från åttonde huvudtitelns förslagsanslag till dyrtidstillägg åt befattningshavare
i statens tjänst.

Kungl. Maj:ts förslag till grunder beträffande dyrtidstillägg för budgetåret
1926—1927 åt befattningshavare i statens tjänst har numera av riksdagen
i huvudsak bifallits.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må för beredande under tiden 1 juli 1926—30
juni 1927 av dyrtidstillägg åt nordiska museets personal med
undantag av vakt- och arbetarpersonalen vid friluftsavdelningen
å Skansen för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra anslag
av 44,000 kronor, att utgå under iakttagande i tillämpliga
delar av de grunder, som kunna varda bestämda beträffande
dyrtidstillägg under motsvarande tid åt befattningshavare
i statens icke nyreglerade verk, och enligt de närmare
bestämmelser, som må av Kungl. Maj:t meddelas.

Kulturhistoriska
museet
i Lund.

[28.]

29:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 28) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till kulturhistoriska museet i Lund anvisa för budgetåret
1926—1927 ett extra anslag av 25,000 kronor, att under
de villkor, Kungl. Maj:t kan finna skäl föreskriva, utgå till
styrelsen för kulturhistoriska föreningen för södra Sverige

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

för att användas för museets förvaltningsomkostnader och
i främsta rummet till avlöning åt två vetenskapligt och
fackmässigt utbildade biträden vid museet.

30:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt 29)
hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till musikhistoriska museet för budgetåret
1926—1927 anvisa ett extra anslag av 4,000 kronor att på
de villkor och under de förbehåll, Kungl. Maj:t kan finna
skäl föreskriva, utgå till museets ändamål.

31 :o) Kungl. Maj:t har (punkt 30) föreslagit riksdagen att till svenska
skolmuseet anvisa för budgetåret 1926—1927 ett extra anslag av 2,450 kronor
att på de villkor Kungl. Maj:t kan finna gott bestämma, utgå till centralstyrelsen
för Sveriges allmänna folkskollärarförening för museets ändamål.

Utredningen återfinnes å sid. 104—106 i statsrådsprotokollet.

För budgetåret 1924—1925 anvisades till ifrågavarande museum ett
belopp av 7,000 kronor. I detta belopp ingick även ersättning för hyra
av lokaler. Sedan museet blivit uppsagt från sina förutvarande lokaler
och den anordning träffats, att nya lokaler skulle beredas museet i den
ämbetsverksbyggnad i kvarteret Murmästaren i Stockholm, vilken beräknades
bliva färdig våren 1926, anvisades för budgetåret 1925—1926 ett anslag
av 3,400 kronor, närmast avsett för magasinering och flyttning av museets
samlingar till de nya lokalerna.

Det nu ifrågasatta anslaget å 2,450 kronor avser bidrag till uppehållande
av museets verksamhet, sedan detsamma tagit sina nya lokaler i bruk.

Utskottet, som tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag, hemställer alltså,

att riksdagen må till svenska skolmuseet anvisa för budgetåret
1926—1927 ett extra anslag av 2,450 kronor att på
de villkor, Kungl. Maj:t kan finna gott bestämma, utgå till
centralstyrelsen för Sveriges allmänna folkskollärarförening
för museets ändamål.

Kyrkliga ändamål.

32:o) Kungl. Maj:t har under punkterna 42—57 av riksstatens andra huvudtitel
framlagt förslag i fråga om de anslag till kyrkliga ändamål, vilka ansetts
böra uppföras i riksstaten för budgetåret 1926—1927. Då numera Kungl.
Maj:ts förslag om överflyttande av handläggningen av de kyrkliga ärendena
från ecklesiastikdepartementet till justitiedepartementet av riksdagen avslagits,
torde anslagen till kyrkliga ändamål, i likhet med vad tillförene varit fallet,
böra uppföras å riksstatens åttonde huvudtitel. Utskottet kommer att fram -

Musik historiska museet.

[29.]

Svenska

skolmuseet.

[30.]

Anslag till
kyrkliga
ändamål.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Katalog över
svensk naturvetenskaplig

litteratur.

[31.]

Underhåll av
vetenskapsakademiens,

av makarna
Mittag-Leffler
donerade
matematiska
bibliotek.

[32.]

Bestridande
av kostnaderna
för Sveriges
anslutning
till vissa
internationella
vetenskapliga
sammanslutningar.

[33.]

deles under riksdagen avgiva utlåtande i fråga om anslagen till nu berörda
ändamål för budgetåret 1926—1927 liksom ock ifråga om en i samband härmed
väckt motion (I: 77); vilket utskottet härigenom skolat för riksdagen
anmäla.

Akademier m. m.

33:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 31) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till utarbetande av en katalog över svensk
naturvetenskaplig litteratur för budgetåret 1926—1927 anvisa
ett extra anslag av 2,500 kronor.

34:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt 32)
hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, såsom bidrag till underhåll av det vetenskapsakademien
tillhöriga, i dess fastighet i Djursholm förvarade
och av styrelsen för makarna Mittag-Lefflers matematiska
stiftelse förvaltade matematiska biblioteket för budgetåret
1926—1927 anvisa ett extra anslag av 15,000 kronor
att utgå enligt de grunder, som Kungl. Maj:t bestämmer.

35:o) Kungl. Maj:t har (punkt 33) föreslagit riksdagen att till bestridande
av kostnaderna för Sveriges anslutning till vissa internationella vetenskapliga
sammanslutningar för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra reservationsanslag
av 4,500 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 109—116 i statsrådsprotokollet.

Såsom framgår av den redogörelse, departementschefen lämnat för denna
fråga, är det internationella vetenskapliga samarbetet organiserat på ett annat
sätt än förut varit fallet. Under det att förr akademierna i de olika länderna
förmedlade detta samarbete, har på grund av de förhållanden, som
uppstått efter världskriget, det blivit de olika staterna, som genom sina
regeringar fått omhändertaga och dirigera den yttre ledningen av detta arbete.
I och med att staten och ej de olika akademierna numera är den i sista
hand beslutande i fråga om anslutning till de olika internationella vetenskapliga
sammanslutningarna, komma vissa förpliktelser av ekonomisk art,
vilka förut endast delvis fallit på staten och förut även i viss omfattning
saknats, numera att helt vila på statsverket. Endast i ett fall, nämligen i
fråga om bestridande av årsavgifterna för unionen för geodesi och geofysik,
har riksdagens medverkan förut påkallats. Beträffande övriga avgifter
hava de erforderliga medlen anvisats från åttonde huvudtitelns reservationsanslag
till extra utgifter. Från samma anslag hava även i regel utgått

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

nödiga medel för bestridande av resekostnader för delegerade vid förekommande
internationella vetenskapliga kongresser.

De kostnader, som skola bestridas med medel från ifrågavarande anslag, utgöras
dels av årsavgifterna till det internationella forskningsrådet samt till eu
var av unionerna för geodesi och geofysik, för astronomi och för fysik, dels
av delegerades resekostnader. Vad angår årsavgifterna, har årsavgiften till
unionen för geodesi och geofysik, 5,200 francs, sedan ett par år utgått
från ett av riksdagen för ändamålet anvisat anslag å sistnämnda belopp.

De övriga årsavgifterna utgöra:

till internationella forskningsrådet............. 500 francs

» unionen för astronomi................... 3,000 »

» unionen för fysik...................... 400 »

3,900 francs

De sammanlagda årsavgifterna till de sammanslutningar, Sverige för närvarande
tillhör, skulle sålunda uppgå till 9,100 francs eller efter eu kurs
av 17 öre för franc 1,547 kronor.

I fråga om resekostnaderna erinrar departementschefen om att det endast
är fråga om dylika kostnader för deltagande i de utom Sverige hållna
internationella vetenskapliga kongresser, som anordnas av forskningsrådet
och nu senast berörda unioner, vilka kostnader av honom beräknats till i
runt tal 2,500 kronor. Sammanlagda beloppet skulle alltså uppgå till 4,047
kronor eller avrundat 4,100 kronor.

Utskottet har ansett sig böra med ovan angivna jämkning tillstyrka
Kungl. Maj:ts förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må till bestridande av kostnaderna för
Sveriges anslutning till vissa internationella vetenskapliga
sammanslutningar för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra
reservationsanslag av 4,100 kronor.

36:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 34) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till ökade medel för fornminnesvården,
närmast i syfte att åstadkomma en inventering av landets
fornminnen, för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra
reservationsanslag å 10,000 kronor, att utgå efter de grunder,
Kungl. Maj :t kan finna gott bestämma.

37:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt 35),
hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till omedelbara iståndsättningsåtgärder å
vissa byggnadsminnesmärken för budgetåret 1926—1927
anvisa ett extra reservationsanslag av 15,000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1926. 6 samt. 8 höft. (Nr 8.)

Ökade medel
för fornminnesvården.

[34.]

Omedelbara
iståndsättningsåtgärder
å vissa
byggnadsminnesmärken.

[35.]

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Ökade medel
till avlönande
av icke-ordinarie
befattningshavare
vid
vitterhetsakademien.

[36.]

Inventering
och konservering
av
vissa samlingar
inom
statens
historiska
museum.

[37.]

Vård och
underhåll av
vitterhetsakademiens

bibliotek.

[38.]

Underhåll av
vitterhetsakademiens

antikvariskttopografiska

arkiv.

[39.]

Täckande
av brist i
vitterhetsakademiens

räkenskaper.

[40.]

38:o) I enlighet med Kungl. Maj ds förslag (punkt 36) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till beredande av ökade medel till avlönande
av icke-ordinarie befattningshavare vid vitterhets-, historieoch
antikvitetsakademien för budgetåret 1926—1927 anvisa
ett extra anslag av 42,250 kronor.

39:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt 37)
hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till inventering och konservering av vissa
samlingar inom statens historiska museum m. m. för budgetåret
1926—1927 anvisa ett extra reservationsanslag av

15,000 kronor att utgå efter de närmare grunder, som av
Kungl. Maj:t bestämmas.

40:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 38) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till vård och underhåll av det under vitterhets-,
historie- och antikvitetsakademiens inseende ställda
biblioteket för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra
reservationsanslag av 3,000 kronor.

41 :o) I enlighet med Kungl. Maj ds förslag (punkt 39) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, tilljunderhåll av det under vitterhets-, historieoch
antikvitetsakademiens inseende ställda antikvariskt-topografiska
arkivet för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra
reservationsanslag av 1,500 kronor.

42:o) Kungl. Maj:t har (punkt 40) föreslagit riksdagen att för täckande
av brist i vitterhets-, historie- och antikvitetsakademiens räkenskaper för
budgetåret 1924—1925 anvisa för budgetåret 1926—1927 ett extra anslag
av 7,663 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 124—125 i statsrådsprotokollet.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Majds förslag, hemställer,

att riksdagen må, för täckande av brist i vitterhets-, historieoch
antikvitetsakademiens räkenskaper för budgetåret 1924
—1925, anvisa för budgetåret 1926—1927 ett extra anslag
av 7,663 kronor.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

43:o) Kungl. Maj:t har (punkt 41) föreslagit riksdagen att för budgetåret
1926—1927 såsom extra reservationsanslag anvisa:

dels för fullföljande av vissa av departementschefen i statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden den 7 januari 1926 angivna inre ändringsarbeten i
de åt vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien upplåtna lokalerna i
nationalmuseibyggnaden ett belopp av 35,000 kronor;

dels ock för anskaffande av nya montrer för myntkabinettet ett belopp av

10,000 kronor.

Beträffande utredningen hänvisas till sid. 125—130 i statsrådsprotokollet.

Till utförande av vissa ändringsarbeten inom de av akademien disponerade
lokalerna i nationalmuseibyggnaden, avseende att anskaffa framför allt
lämpligare arbetslokaler för statens historiska museums och riksantikvarieämbetets
tjänstemän, anvisade 1925 års riksdag ett anslag av 147,000 kronor.
I planen för ifrågavarande arbeten föreslås nu vissa ändringar, vilka betingats
dels därav, att akademien såsom donation erhållit en synnerligen
värdefull myntsamling, till vilken donation är såsom villkor förbundet, att
de donerade samlingarna bleve utställda i lämplig och tillräcklig lokal inom
museet, dels ock därav, att det befunnits lämpligt att samtidigt med de pågående
ändringsarbetena inom akademiens lokaler låta utföra de arbeten,
som erfordrades för uppdragande av huvudstammar till nationalmusei blivande
värmeledning. Med den ifrågavarande donationen är jämväl förbundet
såsom villkor, att tillräckliga och ändamålsenliga montrer anskaffas
för myntsamlingarnas exponering och förvaring.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må för budgetåret 1926—1927 såsom extra
reservationsanslag anvisa:

a) för fullföljande av vissa av departementschefen i statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden den 7 januari 1926
angivna inre ändringsarbeten i de åt vitterhets-, historieoch
antikvitetsakademien upplåtna lokalerna i nationalmuseibyggnaden
ett belopp av 35,000 kronor;

b) för anskaffande av nya montrer för myntkabinettet ett
belopp av 10,000 kronor.

44:o) På sätt riksdagen i särskild skrivelse, nr 152, anmält, har riksdagen,
med bifall till Kungl. Maj:ts förslag i ämnet, under riksstatens åttonde
huvudtitel under vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien för budgetåret
1926—1927 anvisat:

till inredningsarbeten, såsom anskaffande av montrer m. in., ävensom till
ett studiebibliotek för den ostasiatiska arkeologiska samlingen ett extra
reservationsanslag av 25,000 kronor, samt till lokalhyra för denna samling

Ändringsarbeten
i den
till vitterhetsakademien

upplåtna
delen av
nationalmuseibyggnaden
in. m.

[41.]

Vetenskaplig
bearbetning
av vissa, av
professor J.
G. Andersson
hopbragta
ostasiatiska
arkeologiska
samlingar.

[229.]

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Lönereglering
för befattningshavare
vid akademien
för de
fria konsterna
med konsthögskolan.

[42.]

Undervisningsmateriel
1 in. in.
för konsthögskolan.

[43.]

Ökade medel
för vissa i
staten för
akademien
för de fria
konsterna
upptagna
ändamål.

[44.]

Skolan för
dekorativ
konst.

[45.]

Extra vaktmästare
vid
konsthögskolans
avdelning
vid
Sergelgatan.

[46.]

ävensom densammas bearbetning, vård och underhåll ett extra anslag av

33,000 kronor; varom utskottet härigenom velat
erinra.

45:o) Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkt 42) föreslagit angående lönereglering
för befattningshavare vid akademien för de fria konsterna med
konsthögskolan kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva
utlåtande, vilket utskottet härigenom skolat för riksdagen
anmäla.

46:o) Kungl. Maj:t har (punkt 43) föreslagit riksdagen att uppföra det i
riksstaten under akademien för de fria konsterna upptagna ordinarie reservationsanslaget
till undervisningsmateriell m. m. med ett från 37,200 kronor
till 41,300 kronor förhöjt belopp att utgå med den fördelning, som av
departementschefen i statsrådsprotokollet angivits.

Över detta förslag kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva
utlåtande, vilket utskottet härigenom skolat för riksdagen
anmäla.

47:o) Kungl. Maj:t har (punkt 44) föreslagit riksdagen att till beredande
av förstärkning av vissa anslagsposter i det för akademien för de fria
konsterna uppförda ordinarie reservationsanslaget till undervisningsmateriell
m. m., nämligen anslagsposterna till belysning, undervisningsmateriell m. m.,
till levande modeller, till samlingarnas ökande och underhåll, till städning
och renhållning ävensom till elevernas studieresor anvisa för budgetåret 1926
—1927 ett extra anslag av 12,300 kronor.

Över detta förslag kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva
utlåtande, vilket utskottet härigenom skolat för riksdagen
anmäla.

48:o) Kungl. Maj:t har (punkt 45) föreslagit riksdagen såsom bidrag till
uppehållande av verksamheten vid den vid konsthögskolan anordnade skolan
för dekorativ konst för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra anslag av
18,400 kronor.

Över detta förslag kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva
utlåtande, vilket utskottet härigenom skolat för riksdagen
anmäla.

49:o) Kungl. Maj:t har (punkt 46) föreslagit riksdagen att för uppehållande
av vaktmästargöromål vid de åt konsthögskolan upplåtna lokalerna vid
Sergelgatan i Stockholm för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra anslag
av 2,200 kronor.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Jämväl över detta förslag kommer utskottet att framdeles under riksdagen
avgiva utlåtande, vilket utskottet härigenom skolat för riksdagen
anmäla.

50:o) Kungl. Maj:t har (punkt 47) föreslagit riksdagen att dels förklara,
att avlöningsreglementet för befattningshavare vid statsdepartement och vissa
andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen, skall från och med den
1 juli 1926 äga tillämpning å ordinarie befattningshavare vid musikaliska
akademien samt vid musikkonservatoriet;

dock att därvid följande särskilda bestämmelser skola lända till efterrättelse:

Befattning som ordinarie lärare vid musikkonservatorium må kunna förenas
med befattning av det i 3 § 1 mom. i reglementet nämnda slag, därest
tillstånd härtill meddelas i den ordning, som stadgas i 3 § 2 mom..

Den, som innehar mer än en befattning vid musikaliska akademien eller
vid musikkonservatoriet, må åtnjuta avlöningsförhöjning allenast å en av
dessa befattningar.

Envar vaktmästare och jämförlig befattningshavare skall, där det erfordras
för beredande av semester åt annan dylik befattningshavare ävensom i övrigt
enligt bestämmande av musikkonservatoriets direktör, vara skyldig att, utan
särskild ersättning utöver den honom eljest tillkommande avlöningen, jämte
egen tjänst bestrida göromål, tillhörande annan befattning av nämnda slag
vid akademien eller konservatoriet.

I stället för vad i 21 § sägs om semester skall gälla, att lärare vid musikkonservatoriet
äga åtnjuta ferier å tider, som i vederbörande stadgar föreskrivas,
samt att akademiens sekreterare må äga åtnjuta ferier efter akademiens
bestämmande under den tid av året, då hans verksamhet i akademiens
tjänst icke påfordras.

Befattningshavare vid akademien eller musikkonservatoriet, vilkens avlöning
enligt äldre lönestat delvis utgjorts av lön och som enligt den nya
staten skall äga uppbära arvode, må, där han gjort sådan anmälan, varom
i 36 § i reglementet stadgas, så länge han kvarstår å gammal stat, uppbära
tillfällig löneförbättring med det belopp, som utgått under året närmast före
reglementets ikraftträdande.

dels bestämma antalet ordinarie befattningshavare vid akademien samt
vid musikkonservatoriet på följande sätt:

Lönegrad

1 sekreterare......................................... B26

8 lärare............................................. B21

Anm.: Nämnda 8 lärarbefattningar omfatta vardera ett av följande ämnen:
1) pianospelning; 2) pianospelning i orgelklassen; 3) orgelspelning; 4) harmonilära;
5) elementar-, kyrko- och körsång; 6) solosång; 7) violinspelning samt
8) kontrapunkt, komposition och instrumentation.

1 förste vaktmästare................................... B 7

1 vaktmästare........................................ B 5

Lönereglering
för befattningshavare
vid
musikaliska
akademien
med musikkonservatoriet [47.

]

samt en i
ämnet väckt
motion.

38 Statsutskottets utlåtande Nr 8.

1 kontorsbiträde...................................... B 4

1 portvakt.......................................... B 1

dels fastställa av departementschefen i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
den 7 januari 1926 förordat förslag till stat för musikaliska akademien
med musikkonservatorium;

dels bemyndiga Kungi. Maj:t att utfärda nödiga bestämmelser i fråga om
övergång på ny stat för de tjänstemän, å vilka förenämnda avlöningsreglemente
skall äga tillämpning;

dels besluta, att, där sådan ordinarie tjänsteman vid akademien eller vid
musikkonservatorium, å vilken förenämnda avlöningsreglemente kommer att
äga tillämpning, enligt hittills gällande avlöningsbestämmelser ägt uppbära
någon del av avlöningen — såväl i stat upptagen avlöning som tillfällig
löneförbättring och tillfälligt lönetillägg — i förskott, vid ingången av juli
månad 1926 till honom skall på statsverkets bekostnad utbetalas ett belopp,
motsvarande vad tjänstemannen skulle hava i den befattning, han vid utgången
av juni månad 1926 innehar, i förskott uppburit för juli månad
1926, om de dittillsvarande avlöningsbestämmelserna då fortfarande varit
gällande, vilket belopp för tjänsteman, som utöver kontant avlöning åtnjuter
fri bostad eller fri bostad jämte fritt bränsle eller fri bostad jämte fri uppvärmning
och fri belysning, bör ökas med värdet, enligt vederbörande
myndighets uppskattning, av denna förmån för en månad;

dels medgiva, att kostnaderna för berörda övergångsanordning må bestridas
av den i ordinarie staten upptagna anslagsposten till avlöningar till ordinarie
tjänstemän;

dels förklara, att kostnaderna för de förmåner, som omförmälas i 25, 28
och 32 §§ av nämnda avlöningsreglemente, må bestridas från anslagsposten
till avlöningar till ordinarie tjänstemän, de i 26 och 27 §§ av avlöningsreglementet
omförmälda kostnader från åttonde huvudtitelns till dylika ändamål
anvisade allmänna anslag, för så vitt ej resekostnads- och traktamentsersättning
utgår av särskilt för ändamålet anvisat anslag, i vilket fall angivna
kostnader skola bestridas av sådant anslag, samt den i 29 § av avlöningsreglementet
omförmälda kostnaden, där sådan förekommer från anslagsposten
till avlöningar åt icke-ordinarie befattningshavare m. in.;

dels medgiva, att, därest Kungl. Maj:t antingen med stöd av 31 § avlöningsreglementet
för särskilda fall finner en avvikelse från de i 19 § av
reglementet stadgade regler om vikariatsersättning påkallad eller i motsvarande
fall med stöd av 34 § tillerkänner icke-ordinarie befattningshavare
vikariatsersättning, Kungl. Maj:t må äga att för ändamålet taga i anspråk
den i staten upptagna anslagsposten till avlöningar åt ordinarie tjänstemän;

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

dels oclc under riksstatens åttonde huvudtitel — med uteslutande av därstädes
under rubrik Musikaliska akademien, Akademien, Avlöningar m. m.
uppfört ordinarie anslag å 81,935 kronor — uppföra under samma rubrik

ej mindre till avlöningar in. in. ett ordinarie förslagsanslag å 151,760
kronor,

än även till materiell och expenser m. m. ett ordinarie reservationsanslag
å 6,740 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 168—201 i statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom första
kammaren av herr I. Pauli väckt motion, nr 78, däruti hemställts att riksdagen
må besluta sådan ändring i det för riksdagen framlagda förslaget till
lönereglering för musikaliska akademien med musikkonservatoriet, att beloppet
av det arvode, som skall utgå till direktören vid konservatoriet, bestämmes
till 10,000 kronor, å vilket arvode skola utgå tre ålderstillägg, vart
och ett å 480 kronor efter respektive 3, 6 och 9 år.

Beträffande de av motionären till stöd för hans framställning andragna
skälen får utskottet hänvisa till motionen.

Kungl. Maj:ts föreliggande framställning grundar sig även den på ett av
högskolornas löneregleringskommitté i ämnet avgivet förslag, avseende reglering
av avlöningsförhållandena för såväl den vid musikaliska akademien
som vid musikkonservatoriet anställda personalen.

Musikaliska akademiens sekreterare uppbär för närvarande en begynnelseavlöning
av 4,000 kronor, vartill komma tre ålderstillägg, vart och ett å
500 kronor efter 5, 10 och 15 år.

Mot den nu föreslagna placeringen av sekreteraren i lönegraden B 26 har
utskottet intet att erinra.

Den vid akademien anställde kamrerarens begynnelseavlöning utgör för
närvarande 3,000 kronor, vartill komma tre ålderstillägg till lönen vart och
ett å 375 kronor efter 5, 10 och 15 år. Kungl. Maj:ts förslag innebär, att
kamrerarbefattningen förändras från ordinarie befattning till en arvodestjänst
med ett arvode å 4,200 kronor, varjämte förutsättes, att kamrerarbefattningen
må kunna förenas med annan ordinarie statstjänst. Utskottet har
intet att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag i denna del.

Bibliotekariens avlöning är för närvarande bestämd till 2,000 kronor, vartill
skulle efter respektive 5, 10 och 15 år komma ålderstillägg, vart och
ett å 250 kronor. Liksom i fråga om kamrerarbefattningen innebär Kungl.
Maj:ts förslag, att bibliotekarietjänsten förvandlas från ordinarie befattning
till en arvodestjänst. Arvodesbeloppet är även för denne föreslaget till 4,200
kronor. Utskottet tillstyrker detta förslag.

Från och med år 1882 har konservatoriets föreståndare i akademiens stat
benämnts »direktör». Enligt beslut av 1908 års riksdag är direktörsavlöningen
bestämd till 6,000 kronor. Direktören tillsättes nu genom förord -

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

nande på en tid av tre år. Enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle själva anställningsformen,
förordnande på viss tid, bibehållas. Direktören skulle uppbära
ett arvode av 8,000 kronor jämte rätt till tre ålderstillägg, vart och
ett å 480 kronor efter respektive 3, 6 och 9 år. Ifråga om grunderna för
ålderstilläggens utgående ävensom beträffande avlöning under tjänstledighet
samt ersättning till vikarie å direktörsbefattningen m. m. skulle Kungl. Maj:t
äga att utfärda erforderliga tillämpningsföreskrifter. Motionsvis har yrkats
en höjning av arvodet till 10,000 kronor.

Enligt gällande stat är direktören i lönehänseende förmånligare ställd än
sekreteraren, men skulle enligt Kungl. Majds föreliggande förslag detta
förhållande ändras därhän, att sekreteraren (begynnelselön 8,580 kronor—
slutlön 10,020 kronor) bleve den, som nu i lönehänseende skulle ställas
främst. Eu så stark förskjutning i relationen ifrågavarande befattningshavare
emellan, som Kungl. Maj ds förslag innebär, synes utskottet ej vara
motiverad, utan anser utskottet, med hänsyn till vikten av att till den krävande
och ansvarsfulla direktörsbefattningen kunna förvärva eu fullt kvalificerad
person, skäligt, att nu nämnda tjänstinnehavare varda i avlöningshänseende
ungefärligen likställda. Utskottet har följaktligen på det sätt ansett sig böra
förorda det motionsvis gjorda yrkandet, att utskottet för direktören förordar
ett arvode av 8,600 kronor jämte rätt till tre ålderstillägg, vart och ett å
480 kronor efter respektive 3, 6 och 9 år.

För de vid musikkonservatoriet anställda ordinarie lärarna utgå avlöningarna
med mycket olika belopp, allt efter den växlande tjänstgöringsskyldighet,
som åligger vederbörande.

För de 5 lärare, vilka hava en undervisningsskyldighet av 20 veckotimmar,
nämligen lärarna i pianospelning, i pianospelning i orgelklassen, i orgelspelning,
i harmonilära samt i elementar-, kyrko- och körsång, innebär Kungl.
Maj:ts förslag en placering i lönegraden B 21. För 3 lärare, nämligen lärarna
i solosång, i violinspelning samt i kontrapunkt, komposition och instrumentation,
vilka nu hava en undervisningsskyldighet av 15 veckotimmar,
föreslår departementschefen en utsträckning av undervisningsskyldigheten
till 20 veckotimmar. Under denna förutsättning förordas, att jämväl dessa
lärare hänföras till lönegraden B 21. Beträffande lärarbefattningen i musikens
historia och estetik föreslår departementschefen med utgångspunkt från
nuvarande löneförhållanden och med en viss avrundning av summan ett arvode
av 3,100 kronor jämte därå utgående tre ålderstillägg, vart och ett å
350 kronor efter respektive 3, 6 och 9 år. Slutarvodet skulle alltså bli 4,150
kronor. Övriga lärarbefattningar vid konservatoriet utom orkesteranförarbefattningen,
vilka nu äro ordinarie tjänster, skulle enligt Kungl. Maj:ts
förslag förändras till icke-ordinarie befattningar. De för dessa befattningar
föreslagna arvodesbeloppen grunda sig på en beräkning efter 300 kronor
för veckotimme, vartill skulle komma ålderstillägg, beräknade efter 30 kronor
för veckotimme. I fråga om grunderna för ålderstilläggens utgående

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

ävensom beträffande avlöning under tjänstledighet samt ersättning till vikarier
å nu senast berörda icke-ordinarie lärarbefattningar in. in. skulle Kungl.
Maj:t äga att efter lönenämndens hörande utfärda erforderliga tillämpningsföreskrifter.

Kungl. Maj :ts förslag, i vad detsamma rörer lärarbefattningarna vid musikkonservatoriet,
har utskottet ansett sig böra tillstyrka.

Den å akademiens stat nu uppförda kvinnliga biträdesbefattningen är i
Kungl. Maj:ts förslag hänförd till lönegraden B 4. Likaledes är den vid
akademien anställda vaktpersonalen placerad i de lönegrader, till vilka motsvarande
befattningshavare vid nyreglerade verk hänförts. Häremot har utskottet
intet att erinra. Beträffande vaktmästares tjänstgöringsskyldighet
utöver egen tjänst torde bestämmelser lämpligen icke böra givas av musikkonservatoriets
direktör, vadan utskottet föreslår, att vad härom i förslaget
finnes uttalat, må utgå.

Likaså förordar utskottet vad som föreslagits i fråga om det civila avlöningsreglementets
tillämplighet å de vid akademien och konservatoriet anställda
ordinarie befattningshavarna.

Vidare innebär Kungl. Maj:ts förslag, att Kungl. Maj:t skulle bemyndigas
utfärda erforderliga övergångsbestämmelser. På sätt framgår av statsrådsprotokollet,
skulle härvid, bland annat, sådana föreskrifter komma att utfärdas,
vilka skulle bereda möjlighet för befattningshavare, vilkas tjänster
för närvarande äro uppförda såsom ordinarie i staten men enligt förslaget
skulle förvandlas till icke ordinarie, att, därest de kvarstå å gammal stat,
komma i åtnjutande av tillfällig löneförbättring med det belopp, som utgått
under året närmast före avlöningsreglementets ikraftträdande, ävensom att
övergå å den nya staten efter det den med vederbörandes ordinarie tjänst
å gammal stat svarande befattningen å den nya staten blivit genom beslut
av Kungl. Maj:t och riksdagen förenad med rätt till pension.

Mot vad härutinnan anförts har utskottet icke funnit något att erinra.

Vad beträffar de föreslagna arvodena till vissa befattningshavare vid såväl
akademien som musikkonservatoriet, hava desamma i staten sammanförts
under ett gemensamt anslag »avlöningar till icke ordinarie befattningshavare
m. m.» De arvoden, varom här är fråga, äro följande:

1 kamrerare, arvode ............................kronor 4,200:

1 bibliotekarie, arvode........................... » 4,200: —

1 lärare i musikens historia och estetik, arvode........ » 3,100: —

Anm.: Efter 3 år kan arvodet höjas med 350 kronor, efter 6 år
med ytterligare 350 kronor och efter 9 år med än ytterligare 350
kronor.

1 lärare i spelning å blåsinstrument av mässing, arvode . . » 2,700: —

Anm.: Efter 3 år kan arvodet höjas med 270 kronor, efter 6 år
med ytterligare 270 kronor och efter 9 år med än ytterligare 270
kronor.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

2 lärare, en i violoncellspelning och en i klarinettspelning,
en var arvode av 2,400 kronor...................

Anm.: Efter 3 år kan ett vart av dessa arvoden höjas med 240
kronor, efter 6 år med ytterligare 240 kronor och efter 9 år med
än ytterligare 240 kronor.

1 lärare i pianostämning.........................

Anm.: Efter 3 år kan arvodet höjas med 180 kronor, efter 6 år med
ytterligare 180 kronor och efter 9 år med än ytterligare 180 kronor.

2 lärare, en i kontrabasspelning och en i flöjtspelning, ävensom
1 orkesteranförare, en var arvode av 1,200 kronor

Anm.: Efter 3 år kan vart och ett av dessa arvoden höjas med
120 kronor, efter 6 år med ytterligare 120 kronor och efter 9 år
med än ytterligare 120 kronor.

Vid beräkningen av erforderligt anslagsbelopp har hänsyn tagits därtill
att ålderstillägg äro avsedda att utgå å flertalet arvoden, och hava i betraktande
härav de erforderliga anslagsmedlen beräknats efter samma grunder,
som tillämpats vid beräkning av anslaget till avlöningar till ordinarie tjänstemän,
d. v. s. med avlöning i näst högsta lönegrad. I anslutning härtill har
ifrågavarande avlöningsanslag, som tillagts förslagsanslags natur, beräknats
till 27,680 kronor eller i runt tal 27,700 kronor. Till denna summa har
emellertid vidare lagts redan nu utgående anslagsmedel till avlönande av
biträdande lärare m. m.

I avseende å dessa sistnämnda medel finnes å akademiens nu gällande
ordinarie stat uppförd en anslagspost »till arvoden åt biträdande lärare och
andra utgifter för undervisningen» å 17,000 kronor, varjämte för budgetåret
1925—1926 anvisats ett extra anslag av 6,000 kronor till biträdande lärare
in. m. A dessa arvoden utgår tillfällig löneförbättring med i runt tal 5,750
kronor. I betraktande härav och med hänsyn till den med löneregleringen
förenade sänkningen av dyrtidstillägget hava de medel, som för ifrågavarande
ändamål erfordras, beräknats till i runt tal 34,000 kronor. Det anslag,
som i staten upptagits till avlöningar åt icke-ordinarie befattningshavare m. m.,
har följaktligen föreslagits till 61,700 kronor.

Till den nya staten skulle slutligen överföras den nu utgående anslagsposten
»för beredande av fri läkarvård åt elever vid musikkonservatorium»
med 1,500 kronor. Däremot skulle de nu i staten upptagna anslagsposterna
»till biblioteket» 1,000 kronor samt »till expenser m. fl. dylika utgifter, däribland
instrumenters vård och underhåll» — för närvarande 5,735 kronor —
med ett till 5,740 kronor avrundat belopp sammanföras till ett särskilt anslag
till materiell och expenser m. m. å 6,740 kronor, vilket anslag, i likhet
med vad som eljest gällde i fråga om anslag för dylikt ändamål, skulle
erhålla karaktären av reservationsanslag.

Utskottet har vid prövning av vad i nu berörda hänseenden föreslagits
icke funnit anledning till någon erinran.

Utskottet, som i övrigt icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts
förslag, hemställer alltså,

kronor 4,800: —

» 1,800: —

» 3,600: —

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
och herr Paulis ovanberörda motion (I: 78),

a) förklara, att avlöningsreglementet för befattningshavare
vid statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande den
civila statsförvaltningen, skall från och med den 1 juli 1926
äga tillämpning å ordinarie befattningshavare vid musikaliska
akademien samt vid musikkonservatoriet;

dock att därvid följande särskilda bestämmelser skola
lända till efterrättelse:

Befattning som ordinarie lärare vid musikkonservatorium
må kunna förenas med befattning av det i 3 § 1 mom. i
reglementet nämnda slag, därest tillstånd härtill meddelas i
den ordning, som stadgas i 3 § 2 mom.

Den, som innehar mer än en befattning vid musikaliska
akademien eller vid musikkonservatoriet, må åtnjuta avlöningsförhöjning
allenast å en av dessa befattningar.

Envar vaktmästare och jämförlig befattningshavare skall,
där det erfordras för beredande av semester åt annan
dylik befattningshavare ävensom i övrigt vara skyldig att,
utan särskild ersättning utöver den honom eljest tillkommande
avlöningen, jämte egen tjänst bestrida göromål, tillhörande
annan befattning av nämnda slag vid akademien
eller konservatoriet.

I stället för vad i 21 § sägs om semester skall gälla, att
lärare vid musikkonservatoriet äga åtnjuta ferier å tider, som
i vederbörande stadgar föreskrivas, samt att akademiens
sekreterare må äga åtnjuta ferier efter akademiens bestämmande
under den tid av året, då hans verksamhet i
akademiens tjänst icke påfordras.

Befattningshavare vid akademien eller musikkonservatoriet,
vilkens avlöning enligt äldre lönestat delvis utgjorts av
lön och som enligt den nya staten skall äga uppbära arvode,
må, där han gjort sådan anmälan, varom i 36 § i reglementet
stadgas, så länge han kvarstår å gammal stat, uppbära
tillfällig löneförbättring med det belopp, som utgått
under året närmast före reglementets ikraftträdande;

b) bestämma antalet ordinarie befattningshavare vid akademien
samt vid musikkonservatoriet på följande sätt:

Lönegrad

1 sekreterare............................. B 26

8 lärare................................. B 21

Anm.: Nämnda 8 lärarbefattningar omfatta vardera ett
av följande ämnen: 1) pianospelning; 2) pianospelning i

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

orgelklassen; 3) orgelspelning; 4) harmonilära; 5) elementar-,
kyrko-och körsång; 6) solosång; 7) violinspelning samt
8) kontrapunkt, komposition och instrumentation.

1 förste vaktmästare........................ B 7

1 vaktmästare........................ B 5

1 kontorsbiträde........................... B 4

1 portvakt............................... B 1

c) fastställa följande

Stat för musikaliska akademien med
musikkonservatorium.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag
....................kronor 78,400: —

Arvode åt direktören för musikkonservatorium,
förslagsanslag............. » 9,560: —

Anm.: Arvodet utgör 8,600 kronor samt kan
efter 3 år höjas med 480 kronor, efter 6 år med
ytterligare 480 kronor samt efter 9 år med än
ytterligare 480 kronor.

Vikariatsersättningar, förslagsanslag .... » 1,200: —

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare
m. va.., förslagsanslag....... » 61,700: —

För beredande av fri läkarvård åt elever

vid musikkonservatorium.......... »_1,500: —

Summa förslagsanslag 152,360: —

Materiell och expenser m. m., reservationsanslag
........................kronor 6,740: —

d) bemyndiga Kungl. Maj:t att utfärda nödiga bestämmelser
i fråga om övergång på ny stat för de tjänstemän,
å vilka förenämnda avlöningsreglemente skall äga tillämpning; e)

besluta, att, där sådan ordinarie tjänsteman vid akademien
eller vid musikkonservatorium, å vilken förenämnda
avlöningsreglemente kommer att äga tillämpning, enligt hittills
gällande avlöningsbestämmelser ägt uppbära någon del
av avlöningen — såväl i stat upptagen avlöning som tillfällig
löneförbättring och tillfälligt lönetillägg — i förskott,
vid ingången av juli månad 1926 till honom skall på statsverkets
bekostnad utbetalas ett belopp, motsvarande vad
tjänstemannen skulle hava i den befattning, han vid utgången
av juni månad 1926 innehar, i förskott uppburit för
juli månad 1926, om de dittillsvarande avlöningsbestämmelserna
då fortfarande varit gällande, vilket belopp för tjänste -

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

man, som utöver kontant avlöning åtnjuter fri bostad eller
fri bostad jämte fritt bränsle eller fri bostad jämte fri uppvärmning
och fri belysning, bör ökas med värdet, enligt
vederbörande myndighets uppskattning, av denna förmån
för en månad;

f) medgiva, att kostnaderna för berörda övergångsanordning
må bestridas av den i ordinarie staten upptagna anslagsposten
till avlöningar till ordinarie tjänstemän;

g) förklara, att kostnaderna för de förmåner, som
omförmälas i 25, 28 och 32 §§ av nämnda avlöningsreglemente,
må bestridas från anslagsposten till avlöningar
till ordinarie tjänstemän, de i 26 och 27 §§ av avlöningsreglementet
omförmälda kostnader från åttonde huvudtitelns
till dylika ändamål anvisade allmänna anslag, för så vitt ej
resekostnads- och traktamentsersättning utgår av särskilt för
ändamålet anvisat anslag, i vilket fall angivna kostnader
skola bestridas av sådant anslag, samt den i 29 § av avlöningsreglementet
omförmälda kostnaden, där sådan förekommer,
från anslagsposten till avlöningar åt icke-ordinarie befattningshavare
m. m.;

h) medgiva, att, därest Kung! Maj:t antingen med stöd
av 31 § avlöningsreglementet för särskilda fall finner eu
avvikelse från de i 19 § av reglementet stadgade regler om
vikariatsersättning påkallad eller i motsvarande fall med
stöd av 34 § tillerkänner icke-ordinarie befattningshavare
vikariatsersättning, Kungl. Maj:t må äga att för ändamålet
taga i anspråk den i staten upptagna anslagsposten till avlöningar
åt ordinarie tjänstemän;

i) bemyndiga Kungl. Maj:t att i förekommande fall medgiva,
att avlöningsreglementet må äga tillämpning jämväl å en
å äldre stat än den nuvarande kvarstående tjänsteman, därest
denne förklarar sig villig underkasta sig nämnda reglemente;

k) under riksstatens åttonde huvudtitel —- med uteslutande
av därstädes under rubrik Musikaliska akademien, Akademien,
Avlöningar in. m. uppfört ordinarie anslag å 81,935
kronor — uppföra under samma rubrik

l) till avlöningar m. in. ett ordinarie förslagsanslag å
152,360 kronor,

2) till materiell och expenser m. m. ett ordinarie reservationsanslag
å 6,740 kronor.

51 :o) Kungl. Maj:t har (punkt 48) föreslagit riksdagen att för budgetåret
1926—1927 såsom extra anslag anvisa:

Ökade
medel till
expenser

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

m. in. för
musikaliska
akademien.

[48.]

Brandförsäkring
av
operabyggnaden
och
dramatiska
teaterns
byggnad
m. in.

[49.]

dels till förstärkning av det för musikaliska akademien uppförda ordinarie
reservationsanslaget till materiell och expenser m. m. ett belopp av 16,500
kronor;

dels ock till anskaffande av inventarier m. m. i vissa för musikaliska akademien
avsedda lokaler ett belopp av 20,000 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet hänvisas till statsrådsprotokollet sid.
203—206.

I nu gällande stat för musikaliska akademien finnas bland annat upptagna
två anslagsposter, den ena å 1,000 kronor till biblioteket och den andra å
5,735 kronor till expenser m. fl. dylika utgifter, däribland instrumenters
vård och underhåll. Under nästföregående punkt bar föreslagits, att nämnda
två anslagsposter skola utbrytas ur staten och sammanföras till ett reservationsanslag
till materiell och expenser m. m. Till förstärkning av ifrågavarande
anslagsposter utgå för löpande budgetår anslag å respektive 2,000
och 12,000 kronor.

De ökade anslagskraven äro betingade av det numera av riksdagen godkända
inköpet av fastigheten nr 9 i kvarteret Ladugårdsbron med adressnummer
13 vid norra Blasieholmshamnen. För de härigenom för akademien
förvärvade nya lokalernas förseende med inventarier beräknas komma
att erfordras ett belopp av 20,000 kronor. Dessutom anses expensutgifterna
till följd av fastighetsförvärvet skola ökas med 2,500 kronor till 14,500
kronor, varjämte detta belopp sammanförts med anslagsbeloppet å 2,000
kronor till biblioteket till ett gemensamt anslag å 16,500 kronor till förstärkande
av det ordinarie reservationsanslaget till materiell och expenser m. in.
för musikaliska akademien.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,
att riksdagen må för budgetåret 1926—1927 såsom extra
anslag anvisa:

a) till förstärkning av det för musikaliska akademien
uppförda ordinarie reservationsanslaget till materiell och expenser
m. m. ett belopp av 16,500 kronor;

b) till anskaffande av inventarier m. m. i vissa för musikaliska
akademien avsedda lokaler ett belopp av 20,000
kronor.

52:o) Kungl. Maj:t har (punkt 49) föreslagit riksdagen att till gäldande
av årspremier för brandförsäkring av operabyggnaden och dramatiska teaterns
byggnad samt av viss staten tillhörig, huvudsakligen i nämnda byggnader
förvarad lösegendom ävensom av en av departementschefen i statsrådsprotokollet
omnämnd förrådsbyggnad och där förvarad lösegendom för
budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra anslag av 52,643 kronor att utgå
med den fördelning, som av Kungl. Maj:t bestämmes.

Utredningen återfinnes å sid. 206—207 i statsrådsprotokollet.

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 47

För budgetåret 1925—1926 utgår för ändamålet ett anslag av 53,430
kronor.

Utskottet, som tillstyrker Kung! Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må till gäldande av årspremier för brandförsäkring
av operabyggnaden och dramatiska teaterns byggnad
samt av viss staten tillhörig, huvudsakligen i nämnda
byggnader förvarad lösegendom ävensom av en av departementschefen
i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
den 7 januari 1926 omnämnd förrådsbyggnad och där förvarad
lösegendom för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra
anslag av 52,643 kronor att utgå med den fördelning, som
av Kungl. Maj:t bestämmes.

Universiteten, den medicinska undervisningen

m. m.

53) Kungl. Maj:t har (punkt 50) föreslagit riksdagen att i utgiftsstaten
för universitetet i Uppsala, avdelningen I A. Medicinska fakulteten — med
uteslutande av därstädes uppfört arvode å 5,400 kronor till en biträdande
lärare i öron-, näs- och halssjukdomar — uppföra en professur i öron-,
näs- och halssjukdomar med enahanda avlönings- och pensionsförmåner, som
äro förenade med universitetsprofessurer i allmänhet och med skyldighet
för befattningens innehavare att vara underkastad de för dessa förmåners
åtnjutande fastställda villkoren och bestämmelserna, ävensom

att för ändamålet höja det ordinarie anslaget till universitetet i Uppsala,
universitetsstaten, med ett belopp av 6,600 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 209—216 i statsrådsprotokollet.

Den av Kungl. Maj:t nu gjorda framställningen om förvandling av den
biträdande lärarbefattningen i öron-, näs- och halssjukdomar vid Uppsala
universitet till en professur i samma ämnen är närmast föranledd av det
snart väntade färdigblivandet av en modernt inrättad otiatrisk klinik vid det
akademiska sjukhuset, för vilken klinik erfordrades en chef med samma
ställning som övriga klinikchefer vid sjukhuset. Härjämte har till stöd för
förslaget åberopats den stegrade betydelsen för de medicinska studierna av
undervisningen i detta ämne ävensom ämnets viktiga ställning i den moderna
terapin.

Med hänsyn till den i ärendet förebragta utredningen och i betraktande
av våd till stöd för Kungl. Maj:ts förslag anförts, har utskottet funnit sig
böra tillstyrka detsamma. Då i statsrådsprotokollet erinras om de konsekvenser
ett bifall till förslaget kan hava i avseende å ett framtida krav i
enahanda hänseende från Lunds universitet, vill utskottet allenast hava

Professur i
öron-, näsoch
halsduk
domar vid
Uppsala uni
versitet.

[50.]

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Avlöningar åt
vissa extra
ordinarie lärare,
amanuenser
och
tjänstemän
in. m. vid
Uppsala universitet.

[Öl.]

framhållit, att ett bifall till den föreliggande framställningen icke får anses
i sig innebära ett ståndpunkttagande till en motsvarande lösning av lärarfrågan
i samma ämne vid Lunds universitet, vilken sistnämnda fråga torde
böra, då den bliver aktuell, prövas efter då förhandenvarande omständigheter.

I sammanhang med nu ifrågavarande förslag har i statsrådsprotokollet erinrats
därom, att Kungl. Maj:t genom beslut den 21 november 1925 medgivit,
att Uppsala universitet finge av sina omhänderhavande medel använda
visst belopp till uppförande på akademiska sjukhusets tomt av en byggnad,
innehållande bostäder för två av sjukhusets överläkare, att ägas och förvaltas
av universitetet, vars drätselnämnd skulle bestämma årshyran med
hänsyn till det hyresbelopp, som å orten i allmänhet gällde för liknande
lägenheter. De nuvarande innehavarna av professurerna i kirurgi och i obstetrik
och gynekologi hade förklarat sig villiga att mot överenskommet hyresbelopp
bebo var sin av byggnadens lägenheter, så länge de vid universitetet
beklädde ifrågavarande professorsämbeten. Då departementschefen ansåge
det vara av vikt, att nämnda lägenheter förbehölles innehavarna av just nu
nämnda professurer, ansåge han skyldighet böra föreskrivas för blivande
innehavare av dessa professurer att bebo lägenheterna, och därest någon
erinran från riksdagens sida härutinnan icke mötte, hade han för avsikt att
föreslå Kungl. Maj:t att utfärda en föreskrift i detta syfte. Utskottet har icke
funnit anledning till erinran mot vad i sistnämnda hänseende förekommit.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må i utgiftsstaten för universitetet i Uppsala,
avdelningen I A. Medicinska fakulteten — med uteslutande
av därstädes uppfört arvode å 5,400 kronor till en
biträdande lärare i öron-, näs- och halssjukdomar — uppföra
en professur i öron-, näs- och halssjukdomar med enahanda
avlönings- och pensionsförmåner, som äro förenade
med universitetsprofessurer i allmänhet och med skyldighet
för befattningens innehavare att vara underkastad de för
dessa förmåners åtnjutande fastställda villkoren och bestämmelserna,
ävensom

för detta ändamål höja det ordinarie anslaget till universitetet
i Uppsala, universitetsstaten, med ett belopp av
6,600 kronor.

54:o) Kungl. Maj:t har (punkt 51) föreslagit riksdagen att för beredande
av avlöningsförmåner för vissa extra ordinarie lärare, amanuenser och
tjänstemän m. m. vid universitetet i Uppsala anvisa för budgetåret 1926—
1927 ett extra anslag av 34,980 kronor att med särskilda belopp av Kungl.
Maj:t användas för de av departementschefen i statsrådsprotokollet angivna
grunder.

Utredningen återfinnes å sid. 216—218 i statsrådsprotokollet.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Under denna punkt hava sammanförts åtskilliga anslagsfrågor, vilka väsentligen
avse avlöningar åt vissa extra ordinarie lärare, amanuenser och
tjänstemän. Beloppen äro med ett undantag, där minskning med 375 kronor
ägt rum, desamma, till vilka anslagen i samband med löneregleringen
för universitetet av 1925 års riksdag bestämdes för budgetåret 1925—1926.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må för beredande av avlöningsförmåner för
vissa extra ordinarie lärare, amanuenser och tjänstemän m. m.
vid universitetet i Uppsala anvisa för budgetåret 1926—1927
ett extra anslag av 34,980 kronor att med särskilda belopp
av Kungl. Maj:t användas för de av departementschefen i
statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 7 januari
1926 angivna ändamål.

55:o) På grund av Kungl. Majrts förslag (punkt 52) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i huvudsaklig överensstämmelse med
vad för innevarande budgetår ägt rum, till materiell för
vissa institutioner in. m. vid universitetet i Uppsala anvisa
för budgetåret 1926—1927 ett extra reservationsanslag av
107,350 kronor, att av Kungl. Maj:t användas för de av
departementschefen i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
den 7 januari 1926 angivna ändamål.

56:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 53) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till materiell m. m. för hygieniska institutionen
vid universitetet i Uppsala för budgetåret 1926—1927 anvisa
ett extra reservationsanslag av 8,500 kronor.

57:o) Kungl. Maj:t har (punkt 54) föreslagit riksdagen att förbudgetåret
1926—1927 anvisa:

dels till täckande av motsedd brist för budgetåret 1925—1926 i räkenskaperna
för farmakologiska institutionen vid universitetet i Uppsala ett
extra anslag av 2,870 kronor;

dels ock för anskaffande av materiellutrustning för samma institution ett
extra reservationsanslag av 2,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 222—225 i statsrådsprotokollet.

Utskottet, som ej funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag,
hemställer,

att riksdagen må för budgetåret 1926—1927 anvisa:

Bihang till riksdagens protokoll 1926. 6 saml. 8 käft. (Nr 8.)

Materiell för
vissa institutioner
m. m.
vid Uppsala
universitet.

[52.]

Materiell
m. m. för
hygieniska
institutionen
vid Uppsala
universitet.

[53.]

Täckande av
brist för farmakologiska

institutionen
vid Uppsala
universitet
m. m.

[54.]

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utrustning
för den geologisk-mineralogiska
institutionen

vid Uppsala
universitet.

[55.]

Räknebiträde
vid astronomiska
observatoriet

vid Uppsala
universitet.

[56.]

Höjning av
arvodet till
assistenten
vid meteorologiska
institutionen

i Uppsala.

[57.]

a) till täckande av motsedd brist för budgetåret 1925—
1926 i räkenskaperna för farmakologiska institutionen vid
universitetet i Uppsala ett extra anslag av 2,870 kronor;

b) för anskaffande av materiellutrustning för samma institution
ett extra reservationsanslag av 2,000 kronor.

58:o) Kungl. Maj:t har (punkt 55) föreslagit riksdagen att till inköp av
instrument, modeller och preparat för den geologisk-mineralogiska institutionen
vid universitetet i Uppsala för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra
reservationsanslag av 10,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 225—229 i statsrådsprotokollet.

Från universitetsmyndigheternas sida har för ändamålet äskats ett anslag
av 28,000 kronor. Departementschefen har räknat med en fördelning av
anslaget på två år och förordar nu för budgetåret 1926—-1927 ett belopp
av 10,000 kronor.

Utskottet har ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer
alltså,

att riksdagen må till inköp av instrument, modeller och
preparat för den geologisk-mineralogiska institutionen vid
universitetet i Uppsala för budgetåret 1926—1927 anvisa ett
extra reservationsanslag av 10,000 kronor.

59:o) Kungl. Maj:t har (punkt 56) föreslagit riksdagen att till avlöning åt
ett räknebiträde vid Uppsala universitets astronomiska observatorium för
budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra anslag av 1,500 kronor.

Beträffande utredningen hänvisas till sid. 230 och 231 i statsrådsprotokollet.

Utskottet har funnit skäl tala för bifall till Kungl. Maj:ts förslag och
hemställer alltså,

att riksdagen må till avlöning åt ett räknebiträde vid
Uppsala universitets astronomiska observatorium för budgetåret
1926—1927 anvisa ett extra anslag av 1,500 kronor.

60:o) Kungl. Maj:t har (punkt 57) föreslagit riksdagen att öka det i utgiftsstaten
för universitetet i Uppsala, avdelningen I. C under meteorologiska
institutionen uppförda arvodet åt en assistent från 2,400 kronor till
3,600 kronor samt förty höja det ordinarie anslaget till universitetet, universitetsstaten,
med 1,200 kronor.

Beträffande utredningen hänvisas till sid. 232—234 i statsrådsprotokollet.

Med bifall till Kungl. Maj:ts förslag anvisade 1903 års riksdag ett belopp
av 2,000 kronor till arvode åt en vid Uppsala universitets meteorologiska
observatorium anställd assistent samt till övriga omkostnader vid den

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

seismiska stationen därstädes. Anslag till denna summa har alltsedan dess
årligen utgått å extra stat. I samband med 1925 års lönereglering för universitetet
blev assistentarvodet, 1,500 kronor, överflyttat till ordinarie stat och
samtidigt höjt till 2,400 kronor, medan däremot arvode till assistent i övrigt
bestämdes till 3,600 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en reglering av detta assistentarvode till
samma belopp, varmed övriga assistentarvoden vid universitetet utgå.

Utskottet har ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer
alltså,

att riksdagen må öka det i utgiftsstaten för universitetet
i Uppsala, avdelningen I. C under meteorologiska institutionen
uppförda arvodet åt en assistent från 2,400 kronor
till 3,600 kronor samt förty höja det ordinarie anslaget till
universitetet, universitetsstaten, med 1,200 kronor.

61 :o) Kungl. Maj:t har (punkt 58) föreslagit riksdagen att till bestridande
av driftkostnaderna vid den universitetet i Uppsala tillhöriga Klubbans
biologiska station för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra reservationsanslag
av 5,000 kronor.

Beträffande utredningen hänvisas till sid. 234—238 i statsrådsprotokollet.

Anslaget, som tidigare utgått med högre belopp, har under de senare
budgetåren utgjort 3,600 kronor.

Utskottet som finner den ifrågasatta anslagshöjningen motiverad, hemställer,

att riksdagen må till bestridande av driftkostnaderna vid
den universitetet i Uppsala tillhöriga Klubbans biologiska
station för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra reservationsanslag
av 5,000 kronor.

62:o) Kungl. Maj:t. har (punkt 59) föreslagit riksdagen att å utgiftsstaten
för universitetet i Uppsala under avdelningen III. Anslag till diverse ändamål
uppföra under rubrik »Ersättning till universitetets reservfond för indragning
av vissa förut till fonden ingående besparade avlöningsmedel» ett belopp
av 5,530 kronor samt förty höja det ordinarie anslaget till nämnda universitet,
universitetsstaten, med sagda belopp.

Beträffande utredningen hänvisas till sid. 238 och 239 i statsrådsprotokollet.

Genom den lönereglering för universitetens befattningshavare, som förelädes
1925 års riksdag och i allt väsentligt vann riksdagens godkännande, vidtogs en
ändrad uppställning av universitetens stater. Medan förut universitetsstaterna
i sin helhet utmynnade i bestämda anslag å riksstaten, skedde en
uppdelning i så måtto, att avlöningsstaterna för professorer och lärare m. fl.,
vilkas avlöningsförmåner reglerades efter dittills vedertagna avlöningsgrun -

Driftkostnader
för den
Uppsala universitet
tillhöriga
Klubbans
biologiska
station.

[58.]

Ersättning
till Uppsala
universitets
reservfond
för indragning
av
vissa förut
till fonden
ingående besparade
avlöningsmedel.

[59.]

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

der, kommo att fortfarande representera fasta och bestämda anslag, medan
åter avlöningsstaterna för tjänstemän vid universitetens samlingar och inrättningar,
å vilka det civila avlöningsreglementet blev tillämpat, i riksstaten
uppfördes såsom särskilda förslagsanslag.

Sedan gammalt har med riksdagens medgivande den anordningen ägt
rum, att sådana besparingar å universitetsstaterna, som avsett avlöningar,
ingått till universitetens reservfonder. Denna anordning har riksdagen bibehållit
i avseende å de vid 1925 års lönereglering beslutade avlöningsstaterna
för professorer och lärare m. fl. Emellertid har ett annat förhållande
kommit att uppstå beträffande de besparingar, som kunde uppkomma å
anslagen till avlöningar åt tjänstemän och betjänte vid universitetens samlingar
och inrättningar. I och med att dessa anslag erhöllo förslagsanslags
natur, komma besparingar härå att tillgodoföras statsverkets kassafond. Vid
anmälan inför Kungl. Maj:tav frågan om universitetens lönereglering berörde
föredragande departementschefen detta förhållande och framhöll, hurusom
billigheten fordrade, att universitetens reservfonder gottgjordes för de inkomstminskningar,
som därigenom skulle tillskyndas dem. I likhet med högskolornas
löneregleringskommitté ansåg han, att direkta anslag av statsmedel
här borde ifrågakomma. Emellertid erfordrades vidtagande av särskilda åtgärder
i sådant syfte ej förr än vid 1926 års riksdag, enär först vid ingången
av budgetåret 1926—1927 reservfonderna borde beredas ersättningar
för de besparingar å avlöningsanslagen för budgetåret 1925—1926,
som fonderna gå miste om.

Denna av departementschefen hävdade uppfattning föranledde ingen erinran
från riksdagens sida. Kungl. Maj:t anbefallde sedermera genom beslut den 6
juni 1925 kanslern att i samband med avgivande av förslag till sådana framställningar,
som vore avsedda att föreläggas 1926 års riksdag, efter vederbörandes
hörande till Kungl. Maj:t inkomma med uppgift å den årliga medelinkomst
under femårsperioden 1920—1924, som influtit till vederbörande universitets
reservfond i form av besparingar å anslag till avlöningar åt sådana befattningshavare,
å vilka avlöningsreglementet den 22 juni 1921 skulle äga tilllämpning
och vilkas löner förty komme att framdeles bestridas från för
ändamålet uppförda förslagsanslag.

Nämnda medelinkomst har beträffande Uppsala universitet uppgått till
5,530 kronor och för Lunds universitets vidkommande till 3,415 kronor. Med
detta belopp anser nu departementschefen alltså gottgörelse böra beredas
universitetens reservfonder.

Den omständigheten, att den genom 1925 års riksdags beslut ändrade
uppställningen av universitetens stater kommer att medföra någon inkomstminskning
för universitetens reservfonder, synes utskottet icke i och för sig kunna
innebära förpliktelse för staten att genom särskilda anslag ersätta reservfonderna,
för vad desamma härigenom gå miste om. Emellertid anser ut -

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

skottet, att skälig hänsyn till inkomstminskningen bör tagas då det gäller
att använda reservfonden för beredande av ytterligare medel till materiell
m. m. för vissa institutioner, och har utskottet i betraktande härav ansett
sig böra höja det under punkt 63 här nedan omförmälda anslaget med 5,000
kronor och det under punkten 71 nedan angivna anslaget med 3,000 kronor
i förhållande till vad Kungl. Maj:t under båda dessa punkter föreslagit.
Utskottet har därför icke ansett sig böra biträda Kungl. Maj:ts nu förevarande
förslag, utan hemställer,

att Kungl. Majds förevarande förslag icke må vinna riksdagens
bifall.

Vid bifall till vad utskottet under punkterna 53 och 60 här ovan tillstyrkt
kommer det ordinarie anslaget till Uppsala universitet, universitetsstaten,
om 1,337,620 kronor, att ökas med 7,800 kronor till 1,345,420 kronor.

63:o) I anledning av Kungl. Maj ds förslag (punkt 60) och under hänvisning
till utredningen i ärendet (sid. 240—244 i statsrådsprotokollet) ävensom
till vad utskottet under nästföljande punkt anfört, hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
budgetår ägt rum, för beredande av ytterligare medel till
materiell m. m. för de av departementschefen i statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden den 7 januari 1926 angivna
institutionerna vid universitetet i Uppsala för budgetåret
1926—1927 anvisa ett extra reservationsanslag av

25,000 kronor.

64:o) Kungl. Majd har (punkt 61) föreslagit riksdagen att i utgiftsstaten
för universitetet i Lund, avdelningen I. A. Filosofiska fakulteten, Humanistiska
sektionen — med uteslutande av en professur i statskunskap och
statistik — uppföra dels en professur i statskunskap, dels ock en professur
i statistik med enahanda avlönings- och pensionsförmåner, som äro
förenade med universitetsprofessurer i allmänhet och med skyldighet för
tjänsternas innehavare att vara underkastade de för dessa förmåners åtnjutande
fastställda villkoren och bestämmelserna, ävensom

att för ändamålet höja det ordinarie anslaget till universitetet i Lund,
universitetsstaten, med 12,000 kronor.

Beträffande utredningen hänvisas till sid. 244—254 i statsrådsprotokollet.

Frågan om en fristående professur i enbart statistik vid Lunds universitet
är, såsom framgår av den utav departementschefen lämnade utredningen,
av gammalt datum. Redan år 1914 gjordes framställning i ämnet till riksdagen,
men blev då frågan skjuten på framtiden. Behovet av en fastare
organisation av statistikundervisningen har sedan dess med allt större styrka
gjort sig gällande, och tiden har därför ansetts nu vara inne att söka giva
statistiken den ställning vid universitetet, som sedan länge eftersträvats.

Ytterligare
medel till
materiell
m. m. för
vissa institutioner

vid Uppsala
universitet.

[60.]

Professur i
statistik vid
universitetet
i Lund.

[61.]

Avlöningar
åt vissa extra
ordinarie
lärare, amanuenser
och
tjänstemän
m. m. vid
universitetet
i Lund.

[62.]

Materiell för
vissa institutioner
m. m.
vid universitetet
i Lund.

[63.]

Statsbidrag
till täckande
av driftkostnaderna
vid
Malmöhus
läns sjukvårdsinrättningariLund.

[64.]

54 Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottet vill förorda det framställda förslaget om inrättande av en ordinarie
professur i ämnet. Den kostnad för statsverket, som härav föranledes,
inskränker sig till skillnaden mellan professors begynnelselön, 12,000 kronor,
och det nu till den biträdande läraren utgående arvodet av 8,200 kronor,
eller alltså till 3,800 kronor.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må i utgiftsstaten för universitetet i Lund,
avdelningen I. A. Filosofiska fakulteten, Humanistiska sektionen
— med uteslutande av en professur i statskunskap
och statistik — uppföra dels en professur i statskunskap,
dels ock en professur i statistik med enahanda avlöningsoch
pensionsförmåner, som äro förenade med universitetsprofessurer
i allmänhet och med skyldighet för tjänsternas
innehavare att vara underkastade de för dessa förmåners
åtnjutande fastställda villkoren och bestämmelserna, ävensom för

ändamålet höja det ordinarie anslaget till universitetet
i Lund, universitetsstaten, nu 1,208,200 kronor med 12,000
kronor till 1,220,200 kronor.

65:o) I enlighet med Kung! Maj:ts förslag (punkt 62) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, för beredande av avlöningsförmåner för vissa
extra ordinarie lärare, amanuenser och tjänstemän m. m.
vid universitetet i Lund anvisa för budgetåret 1926—1927
ett extra anslag av 53,635 kronor att med särskilda belopp
av Kung! Maj:t användas för de av departementschefen i
statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 7 januari
1926 angivna ändamål.

66:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 63) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till materiell för vissa institutioner vid universitetet
i Lund m. m. anvisa för budgetåret 1926—1927
ett extra reservationsanslag av 78,225 kronor, att av Kungl.
Maj:t användas för av departementschefen i statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden den 7 januari 1926 omförmälda
ändamål.

67:o) Kungl. Maj:t har (punkt 64) föreslagit riksdagen att i enlighet med
de av 1925 års riksdag godtagna grunderna såsom bidrag till täckande av
driftkostnaderna under år 1925 vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i
Lund anvisa för budgetåret 1926—1927 ett extra anslag av 85,967 kronor.

Beträffande utredningen hänvisas till sid. 259—262 i statsrådsprotokollet.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

För ändamålet anvisade 1925 års riksdag ett anslag av 104,093 kronor,
vilket anslag var beräknat efter följande grunder: 1) staten lämnar i viss
utsträckning landstinget ersättning för de direkta kostnader, som utomlänspatienterna
å allmän sal betinga därigenom att legosängsavgiften, 4 kronor
50 öre, är avsevärt lägre än underhållskostnaden; 2) överläkaren å barnbördsavdelningen
äger rätt att befria från legosängsavgift för 20 procent av
underhållsdagarna av ett kalenderår, varvid staten övertager kostnaderna härför.

De beräkningar, på vilka Kungl. Maj:t nu grundar sill här ifrågavarande
framställning, stå i full överensstämmelse med de av 1925 års riksdag godtagna
grunderna i avseende å statsbidragets utgående till lasarettets driftkostnader.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må, i enlighet med de av 1925 års riksdag
godtagna grunderna, såsom bidrag till täckande av driftkostnaderna
under år 1925 vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar
i Lund anvisa för budgetåret 1926—1927 ett
extra anslag av 85,967 kronor.

68:o) Kungl. Maj:t har (punkt 65) föreslagit riksdagen att till förstärkning

och ersättning av elektromaskinell utrustning för fysiska institutionen vid institutionen

universitetet i Lund för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra reservations- vid universi °

tetet i JAind

anslag av 5,000 kronor. jgg j

Beträffande utredningen hänvisas till sid. 262—263 i statsrådsprotokollet.

Utskottet har funnit skäligt förorda Kungl. Maj:ts förslag och hemställer
alltså,

att riksdagen må till förstärkning och ersättning av
elektromaskinell utrustning för fysiska institutionen vid
universitetet i Lund för budgetåret 1926—1927 anvisa ett
extra reservationsanslag av 5,000 kronor.

69:o) Kungl. Maj:t har (punkt 66) föreslagit riksdagen att för inköp åt
geologisk-mineralogiska institutionen vid universitetet i Lund av ett för
mineralogiskt bruk avsett rönfgeninstrumentarium jämte nödiga biapparater
och montering av detsamma för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra
anslag av 19,457 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 263—265 i statsrådsprotokollet.

Utskottet, som funnit sig böra förorda Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,
att riksdagen må för inköp åt geologisk-mineralogiska
institutionen vid universitetet i Lund av ett för mineralogiskt

Inköp av ett
röntgeninstrumentarium
för
geologiskmineralogiska
institutionen

vid universitetet
i Lund.

[66.1

bruk avsett röntgeninstrumentarium jämte nödiga biapparater
och montering av detsamma för budgetåret 1926—1927
anvisa ett extra anslag av 19,457 kronor.

Ersättning
till Lunds
universitets
reservfond
för indragning
av
vissa förut
till fonden
ingående besparade
avlö
ningsmedel.

[67.]

Ytterligare
medel till
materiell
in. in. för
vissa institutioner
vid
universitetet
i Lund.

[68.]

Motion ang.
anslag till
vissa värmeledningsarbeten
i
universitetets
i Lund
institutionsbyggnader.

56 Statsutskottets utlåtande Nr 8.

70:o) Kungl. Maj:t har (punkt 67) föreslagit riksdagen att å utgiftsstaten
för universitetet i Lund under avdelningen III. Anslag till diverse ändamål
uppföra under rubrik »ersättning till universitetets reservfond för indragning
av vissa förut till fonden ingående besparade avlöningsmedel» ett belopp av
3,415 kronor samt förty höja det ordinarie anslaget till nämnda universitet,
universitetsstaten, med sagda belopp.

Under hänvisning till vad utskottet under punkt 62 bär ovan anfört
hemställer utskottet,

att Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning icke må
vinna riksdagens bifall.

71:o) Kungl. Maj:t har (punkt 68) föreslagit riksdagen att för beredande
av ytterligare medel till materiell in. m. för de av departementschefen under
punkt 68 i statsrådsprotokollet angivna institutionerna vid universitetet i
Lund för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra reservationsanslag av 60,000
kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 265—269 i statsrådsprotokollet.

För löpande budgetår utgår för ifrågavarande ändamål ett anslag av

50,000 kronor.

Under åberopande av vad utskottet under punkten 62 här ovan anfört
hemställer utskottet,

att riksdagen må för beredande av ytterligare medel till
materiell m. m. för de av departementschefen under punkt
68 i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 7
januari 1926 angivna institutionerna vid universitetet i
Lund för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra reservationsanslag
av 63,000 kronor.

72.o) I eu inom första kammaren av herr K. von Geijer väckt motion,
nr 42, har hemställts, att riksdagen måtte bevilja ett anslag av 38,000 kronor
för utförande av värmeledningsarbeten i universitetets i Lund anatomiskhistologiska,
fysiologiska och fysiska institutionsbyggnader i huvudsaklig
anslutning till därvarande större konsistoriums framställning.

I avseende å de av motionären till stöd för förslaget anförda skäl hänvisar
utskottet till motionen.

Utskottet vill ingalunda underkänna behovet av de arbeten, för vilka
medel i motionen påkallas. Ifrågavarande anslagskrav har emellertid ingått
bland de äskanden, som från universitetets sida framburits till Kungl. Maj:t,
och har Kungl. Maj:t vid prövning av vad som skäligen bör föreläggas
riksdagen eller tills vidare anstå, funnit det nu ifrågavarande äskandet böra

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

stå tillbaka för andra, som ansetts mera trängande. I betraktande härav
och då utskottet funnit det vanskligt att på grundvalen av enskild motion
upptaga till prövning och avgörande- frågor av nu förevarande beskaffenhet,
hemställer utskottet,

att herr von Geijers motion ej må av riksdagen bifallas.

73:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 69) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, för beredande av avlöningsförmåner för vissa
extra ordinarie lärare, amanuenser och tjänstemän m. m.
vid karolinska mediko-kirurgiska institutet anvisa för budgetåret
1926—1927 ett extra anslag av 93,013 kronor, att
med särskilda belopp av Kungl. Maj:t användas för de av
departementschefen i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
den 7 januari 1926 angivna ändamål.

74:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt 70)
hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till materiell m. in. för vissa institutioner
vid karolinska mediko-kirurgiska institutet anvisa för budgetåret
1926—1927 ett extra reservationsanslag av 56,300
kronor, att av Kungl. Maj:t användas för av departementschefen
i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 7
januari 1926 omförmälda ändamål.

75:o) Kungl. Maj:t har (punkt 71) föreslagit riksdagen att till arvode åt
en biträdande lärare i histologi vid karolinska mediko-kirurgiska institutet
för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra anslag av 4,200 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 273—278 i statsrådsprotokollet.

Framställningen är betingad av den starka tillströmningen till den medicinska
studiebanan under de senare åren. Såsom framgår av statsrådsprotokollet,
framhåller emellertid departementschefen, att den föreslagna nya
lärarbefattningen icke synes böra bliva av permanent natur. I den mån en
återgång av elevantalet till det normala sker torde — framhåller departementschefen
— grunden för dubblering av kurserna i histologi bortfalla och
därmed också behovet av denne biträdande lärare.

Utskottet har ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer
alltså,

att riksdagen må till arvode åt en biträdande lärare i
histologi vid karolinska mediko-kirurgiska institutet för budgetåret
1926—1927 anvisa ett extra anslag av 4,200 kronor.

Avlöningar
åt vissa extra
ordinarie lärare,
amanuenser
och
tjänstemän
m. m. vid
karolinska
institutet.

[69.]

Materiel!
m. m. för
vissa institutioner
vid
karolinska
institutet.

[70.]

Biträdande
lärare i
histologi vid
karolinska
institutet.

[71.]

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Vissa anordningar
för
undervisningen
vid
karolinska
institutets
röntgeninstitut.

[72.]

Motion ang.
anslag till
bildprojektionsapparat

för den medicinska

undervisningen
vid
karolinska
institutet.

Lönereglering
för
befattningshavare
vid
tandläkarinstitutet.

[73.]

76:o) Kungl. Maj:t har (punkt 72) föreslagit riksdagen att för de av departementschefen
i statsrådsprotokollet angivna anordningarna för undervisningen
vid karolinska mediko-kirurgiska institutets röntgeninstitut för
budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra anslag av 4,772 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 278—280 i statsrådsprotokollet.

Framställningen avser beredande av medel till förbättrande av anordningarna
och materialet för ifrågavarande undervisning.

Utskottet anser sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer
alltså,

att riksdagen må för de av departementschefen i statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden den 7 januari 1926
angivna anordningarna för undervisningen vid karolinska
mediko-kirurgiska institutets röntgeninstitut för budgetåret
1926—1927 anvisa ett extra anslag av 4,772 kronor.

77ro) I en inom första kammaren av herrar I. Holmgren och A. Petrén
väckt motion, nr 32, har hemställts, att riksdagen till anskaffande av apparater
för episkopi och projektion av mikroskopiska preparat för undervisningen
i medicin vid karolinska institutets medicinska kliniker å serafimerlasarettet
beviljar ett extra förslagsanslag, högst 1,500 kronor.

Beträffande vad till stöd för detta förslag anförts hänvisar utskottet till
motionen.

I fråga om förevarande anslagsäskande föreligga enahanda formella omständigheter
som utskottet under punkt 72 omnämnt beträffande det under
denna punkt berörda yrkandet. Ehuru utskottet beaktar betydelsen av det
ändamål, motionen avser befordra, får utskottet likväl, under hänvisning till
vad utskottet under förenämnda punkt 72 anfört, hemställa,

att herrar Holmgrens och Petréns ovanberörda motion
(1: 32) icke må av riksdagen bifallas.

78:o) Kungl. Maj:t har (punkt 73) föreslagit riksdagen att

dels förklara, att avlöningsreglementet för befattningshavare vid statsdepartement
och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen,
skall från och med den 1 juli 1926 äga tillämpning å ordinarie befattningshavare
vid tandläkarinstitutet;

dock att därvid följande särskilda bestämmelser skola lända till efterrättelse:

I stället för vad i 21 § sägs om semester skall gälla, att lärare vid tandläkarinstitutet
äga åtnjuta ferier å tider, som i vederbörande stadgar föreskrivas,

dels bestämma antalet ordinarie befattningshavare vid tandläkarinstitutet
på följande sätt:

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Lönegrad.

3 lärare............................. B 24

Anm.: Nämda tre lärarbefattningar omfatta vardera ett
av följande ämnen: 1) protéslära och tandreglering, 2)
tandkirurgi och 3) tandfyllningskonst.

1 sjuksköterska.......................

1 laboratoriebiträde vid protéslaboratoriet ....

1 kassörska..........................

1 vaktmästare........................

B 11
B 7
B 7
B 7

dels godkänna det av departementschefen i statsrådsprotokollet framlagda
förslaget till stat för tandläkarinstitutet, i vad densamma omfattar den under
utgiftsstaten upptagna avlöningsstaten;

dels förklara, att Kungl. Maj:t må äga att, efter därom i varje särskilt
fall gjord framställning, av den i ovan angivna statförslag uppförda »reservation
att inlevereras till statsverket» disponera erforderligt belopp för täckande
av sådant behov, vars tillgodoseende visat sig vara för uppehållande
av institutets verksamhet oavvisligt och som icke kunnat fyllas inom ramen
för de under ovanberörda omkostnadsstat upptagna utgiftsposter;

dels medgiva, att Kungl. Maj:t må utfärda nödiga bestämmelser i fråga
om övergång på ny stat för de tjänstemän, å vilka förenämnda avlöningsreglemente
skall äga tillämpning;

dels besluta, att, där sådan ordinarie tjänsteman vid tandläkarinstitutet, å
vilken förenämnda avlöningsreglemente kommer att äga tillämpning, enligt
hittills gällande avlöningsbestämmelser ägt uppbära någon del av avlöningen
— såväl i stat upptagen avlöning som tillfällig löneförbättring och tillfälligt
lönetillägg — i förskott vid ingången av juli månad 1926 till honom skall
på statsverkets bekostnad utbetalas ett belopp, motsvarande vad tjänstemannen
skulle hava i den befattning, han vid utgången av juni månad 1926
innehar, i förskott uppburit för juli månad 1926, om de dittillsvarande avlöningsbestämmelserna
då fortfarande varit gällande, vilket belopp för tjänsteman,
som utöver kontant avlöning från institutet åtnjuter fri bostad eller
fri bostad jämte fritt bränsle eller fri bostad jämte fri uppvärmning och
fri belysning, bör ökas med värdet, enligt vederbörande myndighets uppskattning,
av denna förmån för eu månad;

dels medgiva, att kostnaderna för berörda övergångsanordning må bestridas
av den i ordinarie staten upptagna anslagsposten till avlöningar till ordinarie
tjänstemän;

dels medgiva, att kostnaderna för de förmåner, som omförmälas i 25, 28
och 32 §§ av nämnda avlöningsreglemente, må bestridas från anslagsposten
till avlöningar till ordinarie tjänstemän, de i §§ 26 och 27 av avlöningsreglementet
omförmälda kostnader från åttonde huvudtitelns till dylika ändamål
anvisade allmänna anslag, för så vitt ej resekostnads- och traktamentsersättning
utgår av särskilt för ändamålet anvisat anslag, i vilket fall
angivna kostnader skola bestridas av sådant anslag; samt den i 29 § av av -

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

löningsreglementet omförmälda kostnaden, där sådan förekommer, från anslagsposten
till avlöningar åt icke-ordinarie befattningshavare m. in.;

dels förklara, att, därest Kungl. Maj:t antingen med stöd av 31 § avlöningsreglementet
för särskilda fall finner en avvikelse från de i 19 § av
reglementet stadgade regler om vikariatsersättning påkallad eller i motsva
rande fall med stöd av 34 § tillerkänner icke-ordinarie befattningshavare
vikariatsersättning, Kungl. Maj:t må äga att för ändamålet taga i anspråk
den i staten upptagna anslagsposten till avlöningar åt ordinarie tjänstemän;

dels bemyndiga Kungl. Maj:t att i förekommande fall medgiva, att av löningsreglementet
må äga tillämpning jämväl å en å äldre stat än den nuvarande
kvarstående tjänsteman, därest denne förklarar sig villig underkasta
sig nämnda reglemente;

dels ock under riksstatens åttonde huvudtitel — med uteslutande av därstädes
under rubrik Tandläkarinstitutet, institutet uppfört ordinarie anslag
å 53,280 kronor — uppföra under samma rubrik ett ordinarie förslagsanslag
av 94,250 kronor.

Beträffande utredningen hänvisas till sid. 281—303 i statsrådsprotokollet.

Jämväl det under denna punkt framlagda löneregleringsförslaget är grundat
på ett av högskolornas löneregleringskommitté i ämnet avgivet betänkande.

Enligt nu gällande stat för Tandläkarinstitutet uppgå avlöningarna vid
institutets tre ordinarie lärarbefattningar till följande belopp:

	Begynnelseavlöning
Befattningshavare	Lön	Tjänstgö- ringspen- ningar	Summa	Slut- avlöning
1 lärare i protéslära och tand reglering	3,500	2,000	5,500	6,500
1 d:o i tandkirurgi, tillika poliklinikfö-reståndare .................... 1 d:o i tandfyllningskonst..........	3,000 3,000	2,000 1,500	5,000 4,500	6,000 5,500

Då någon olikhet numera icke förefinnes beträffande de olika lärarnas
ämbetsåligganden och tjänstgöringsskyldighet, föreslår Kungl. Maj:t, att de
samtliga skola hänföras till lönegraden B 24. Häremot har utskottet icke
något att erinra.

För tandläkarinstitutets protésavdelning äro för närvarande uppförda å
ordinarie stat två arvoden ä 3,000 kronor till en var av två laboratorer samt
tre arvoden ä 1,200 kronor till en var av tre assistenter. Förslaget innebär,
att dessa arvoden bestämmas till 4,500 kronor, respektive 1,800 kronor.
För samma avdelning utgå vidare å extra stat två arvoden å 1,200 kronor
till en var av två assistenter. Dessa arvoden hava i likhet med de å ordinarie
stat uppförda arvodena å samma belopp ansetts böra höjas till 1,800
kronor vartdera. Då vidare behovet av dessa extra assistenter är konstaterat
vara av stadigvarande beskaffenhet, har föreslagits att överföra de här -

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

för erforderliga anslagsmedlen till ordinarie stat. Utskottet förordar vad beträffande
denna avdelning i nu berörda avseenden föreslagits.

Såsom av statsrådsprotokollet framgår, har från tandläkarinstitutets sida
föreslagits ett nytt arvode å 3,000 kronor till en biträdande lärare i tandreglering.
Denne lärare skulle giva en särskild kurs i orthodonti, vilken
kurs skulle göras obligatorisk för de studerande, dock inom nuvarande ramen
för studierna. Departementschefen har emellertid icke ansett sig höra
föreslå, att detta arvode, som han förslagsvis tänkt kunna bestämmas till

2,000 kronor, uppföres vare sig å extra eller ordinarie stat, utan då det
gäller en mera tillfällig försöksanordning anser han erforderliga medel kunna
med Kungl. Maj:ts medgivande utgå från överskottet av institutets elev-och
patientavgifter. Därest icke någon gensaga yppas från riksdagens sida mot
en dylik anordning, har departementschefen förklarat sig hava för avsikt
att framdeles för Kungl. Maj:t framlägga ett dylikt förslag, därvid han ytterligare
betonat, att det endast gällde en tillfällig anordning i avvaktan på
utredning huruvida icke undervisningen i ämnet orthodonti kunde fullt nöjaktigt
bestridas av de lärarkrafter, som redan nu funnes. Vad i nu senast
berörda hänseende anförts, har icke givit utskottet anledning till erinran.

För institutets tandkirurgiska avdelning finnas å ordinarie stat uppförda
ett arvode å 3,000 kronor till en assisterande lärare och tre arvoden å 900
kronor till tre assistenter. Till denna avdelning hör vidare eu poliklinikassistent
med å stat uppfört arvode av 900 kronor. Dessa arvoden hava nu
föreslagits till respektive 4,500 och 1,350 kronor. Kungl. Maj:ts förslag innebär
emellertid vidare, att en av assistentbefattningarna vid avdelningen
skulle förvandlas till en biträdande lärarbefattning med ett arvode av 4,500
kronor. Utskottet tillstyrker vad i fråga om denna avdelning föreslagits.

Institutets tandfyllningsavdelning förfogar nu över två laboratorer, en var
med ett arvode av 3,000 kronor, samt fem assistenter, var med ett arvode
av 900 kronor. Av assistentarvodena utgå två för närvarande från extra
anslagsmedel. Någon ökning av avdelningens arbetskrafter har icke ifrågasatts.
Förslaget innebär, att ifrågavarande arvoden bestämmas till 4,500
kronor, respektive 1,350 kronor. Då ett stadigvarande behov av samtliga
nämnda lärarkrafter föreligger, hava dessa arvoden ansetts böra överföras
till ordinarie stat. Utskottet har häremot intet att erinra.

För röntgenlaboratoriets vidkommande finnes nu å ordinarie stat uppförd
en röntgenassistent med ett arvode av 1,500 kronor. Från institutets sida
har föreslagits en förvandling av denna assistentbefattning till en laboratorsbefattning
med ett arvode av 3,000 kronor. Med hänsyn till den vikt, den
moderna läkarvetenskapen tillmäter röntgenologien över huvud, och röntgendiagnostikens
betydelse för tandläkarutbildningen har departementschefen
funnit fog förefinnas för detta förslag och förordat anställande vid röntgenlaboratoriet
av en laborator med samma arvode, som ifrågasatts för institutets
övriga laboratorer, eller alltså 4,500 kronor. Utskottet har icke funnit

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

övertygande skäl vara anförda för att nu på en gång höja ifrågavarande
arvode till nära tredubbla beloppet. Det synes utskottet tillfyllest med bibehållande
av en assistent å nämnda laboratorium, och torde arvodet böra bestämmas
till 3,000 kronor.

En sammanfattning av de föreslagna arvodena till institutets icke-ordinarie
lärare med av utskottet nyss förordad jämkning innebär alltså följande:

Protésavdelningen :

2 laboratorer, en var ä 4,500 kronor...................kronor 9,000

5 assistenter, en var ä 1,800 kronor................... » 9,000

Tandkirurgisten avdelningen:

2 assisterande lärare, en var å 4,500 kronor............. » 9,000

3 assistenter, en var ä 1,350 kronor................... » 4,050

Tandfyllningsavdélningen:

2 laboratorer, en var å 4,500 kronor................... » 9,000

5 assistenter, en var ä 1,350 kronor................... » 6,750

Röntgenlaboratoriet:

1 assistent ...................................... » 3,000

Summa kronor 49,800

A institutets ordinarie stat uppförde 1925 års riksdag ett arvode av 2,350
kronor till laboratoriebiträde vid protésavdelningen. För ifrågavarande biträde
föreslås nu placering i lönegraden B 7. Mot Kungl. Maj:ts förslag
härutinnan har utskottet intet att erinra.

Vid institutet finnas två kassörskor. För den ena av dessa är å institutets
stat uppfört ett arvode av 2,350 kronor jämte felräkningspenningar 180
kronor. Den andra kassörskans avlöning utgår av institutets egna medel
med ett belopp av likaledes 2,350 kronor från en å omkostnadsstaten uppförd
anslagspost å 5,050 kronor till »avlöning till tamburvakt, till en kassörska
ävensom till biträde på röntgenavdelningen». Vad angår den å
stat uppförda kassörsketjänsten föreslås, att densamma förändras till en ordinarie
tjänst med placering i lönegraden B 7. Beträffande den andra kassörskebefattningen
föreslås bibehållande av nuvarande anordning med ersättningens
bestridande förmedelst institutets egna inkomster. Utskottet anser
sig böra tillstyrka vad sålunda föreslagits beträffande dessa båda befattningar.

A tandkirurgiska avdelningen är för närvarande anställd en sjuksköterska,
vilken uppbär ett å stat uppfört arvode av 2,900 kronor för år. Denna
befattning föreslås nu skola omändras till en ordinarie tjänst med avlöning
enligt lönegraden B 11.

Utskottet har ej kunnat undgå finna den sålunda föreslagna löneplaceringen
synnerligen hög. Till jämförelse må erinras, att vid hospitalen skö -

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

terska uppbär avlöning enligt lönegrad B 6 och översköterska är placerad
i lönegrad B 7. Utskottet har av den föreliggande utredningen ej funnit
skäl vara anförda till en placering av nu ifrågavarande sköterska i högre
lönegrad än den, till vilken översköterska vid hospital hänförts, eller alltså
lönegraden B 7.

För bestridande av inspektorsgöromålen är för närvarande i staten uppfört
ett anslag av 1,200 kronor. Ersättning till sekreteraren utgår med

1,000 kronor. Dessa arvoden skulle enligt Kungl. Maj:ts förslag höjas med
belopp, som motsvara den med löneregleringen förenade sänkniugen av dyrtidstilläggen,
till respektive 1,450 kronor och 1,200 kronor. Utskottet har
häremot intet att erinra.

Förslaget om vaktmästarens placering i lönegraden B 7 förordas av utskottet.

I departementschefens yttrande till statsrådsprotokollet erinras vidare om
förekomsten vid institutet av vissa examensavgifter. Enligt föreskrift i 60
§ av gällande stadgar för tandläkarinstitutet skola de, som anmäla sig till
undergående av tandläkarkandidatexamen erlägga en avgift av 45 kronor,
varav 15 kronor skola ingå till lärarkollegiets vid karolinska institutet kassa,
och återstoden lika fördelas mellan examensnämndens tre medlemmar.
Vidare skola de, som anmäla sig till undergående av tandläkarexamen erlägga
dels en avgift av 75 kronor att användas till bestridande av kostnaderna
för institutet, dels ock för prövningen en ytterligare avgift av 65
kronor, varav 15 kronor ingå till tandläkarinstitutets lärarråds kassa och
återstoden på lämpligt sätt fördelas mellan examensnämndens tre medlemmar.

Departementschefen erinrar att någon andel av ifrågavarande examensavgifter
i regel icke tillfaller lärare vid tandläkarinstitutet. Av avgiften för
tandläkarkandidatexamen skola 30 kronor fördelas lika mellan examensnämndens
medlemmar, vilka äro inspektor och två av karolinska institutets
lärarkollegium för tre år utsedda ledamöter. I den mån dessa sistnämnda
två ledamöter utgöras av lärare vid vare sig tandläkarinstitutet eller karolinska
institutet, anser departementschefen att det bör föreskrivas att någon
andel av ifrågavarande examensavgift icke bör tillfalla dem. Examensnämnden
för tandläkarexamen utgöres av inspektor och två årligen av tandläkarinstitutets
lärarråd utsedda, utom tandläkarinstitutet stående, praktiserande
tandläkare. Några ändrade bestämmelser i avseende å fördelningen
av examensavgiften i sistnämnda fall skulle enligt departementschefens mening
icke erfordras.

Enligt vad utskottet inhämtat, har under år 1925 av vid tandläkarkandidatexamina
under detta år influtna avgifter var och en av examensnämndens
tre medlemmar uppburit 900 kronor. Beträffande avgifterna för tandläkarexamina
under samma år har utskottet inhämtat, att inspektor av dessa

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

avgifter uppburit 730 kronor och att till var och en av de av lärarrådet utsedda
praktiserande tandläkarna utbetalats 1,460 kronor.

Utskottet har ej kunnat undgå finna nämnda ersättningar väl höga, och
synes det utskottet icke vara opåkallat ifrågasätta en revidering av härutinnan
gällande bestämmelser. Lämpligast förefallei det utskottet, att i fall
såsom det nu föreliggande ersättningarna bestämmas till vissa fixa belopp.
Utskottet har emellertid icke velat närmare ingå på denna fråga, enär densamma
synes vara av beskaffenhet att böra tagas under förnyad omprövning.
I avvaktan på resultatet av en blivande utredning torde nuvarande
grunder i förevarande avseende fortfarande böra gälla, varvid utskottet dock
håller före, att med hänsyn till de avsevärda belopp, vartill ifrågavarande
ersättningar under sistförflutna år uppgått, den bestämmelsen lämpligen torde
böra meddelas, att ersättningarna skola utgå med högst 2/s av de belopp,
som för ändamålet utbetalats under år 1925.

Kungl. Majrts förslag till inkomststat för tandläkarinstitutet är av följande
lydelse:

1. Statsanslag, förslagsanslag....................kronor 94,250: —

2. Inkomster genom institutets verksamhet:

Elevavgifter, förslagsvis......kronor 80,000: —

Patientavgifter, förslagsvis .... » 100,000: —

Garderobsavgifter, förslagsvis . . » 2,500: — » i$2 500-_

3. Hyresmedel.............................. » 6,000: —

4. Bidrag från Stockholms stad.................. » 5,000: —

Summa kronor 287,750: —

I anslutning härtill föreligger enligt statsrådsprotokollet följande förslag

till utgiftsstat för institutet:

1. Avlöning sstat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag....... 39,400: —

Vikariatsersättningar, förslagsanslag.................. 900: —

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare......... 53,950: —

Summa förslagsanslag 94,250: —

2. Omkostnadsstat.

Värme och lyshållning........................... 33,000: —

Tvätt och linne, renhållning samt vattenavgifter........ 23,000: —

Tryckningskostnader, renskrivningskostnader samt telefonavgifter
..................................... 6,000: —

Avlöning till tamburvakt, till en kassörska samt till biträden

på röntgenavdelningen.......................... 8,355: —

Avlöning till en sköterska på protésavdelningen......... 2,400: —

Biblioteket....... 1,000: —

Reparationer och oförutsedda utgifter................ 5,000: —

Underhåll av inventarier.......................... 5,000: —

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Förbrukningsmateriell för institutets praktiska verksamhet . 50,000: —

Undervisnings- och åskådningsmateriell............... 12,000: —

Summa 145,755: —

Anm.: Tandläkarinstitutets lärarråd äger att beträffande de under omkostnadsstaten
upptagna utgiftsposterna å en post göra minskning och å en annan ökning, endast omkostnadsstatens
slutsumma icke överskrides.

3. Reservation att inlevereras till statsverket..........kronor 47,745: —

Summa kronor 287,750: —

Anm.: Kungl. Maj:t äger att, efter därom i varje särskilt fall gjord framställning, av
ifrågavarande reservation disponera erforderligt belopp för täckande av sådant behov, vars
tillgodoseende visat sig vara för uppehållande av institutets verksamhet oavvisligt.

Med hänsyn till vad utskottet ovan förordat i fråga om löneplacering för
en sjuksköterska, torde det under avlöningsstaten uppförda förslagsanslaget
till avlöningar till ordinarie tjänstemän böra bestämmas till 38,600. I anslagsposten
»avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare» bör ingå, dels i
anslutning till vad utskottet ovan tillstyrkt ett belopp av 49,800 kronor, avseende
arvoden åt laboratorer och assistenter, dels ock arvoden till inspektor
och sekreterare av sammanlagt 2,650 kronor. Anslaget bör alltså bestämmas
till 52,450 kronor, att av Kungl. Maj:t fördelas i enlighet med avgivna
grunder.

I avseende å de avlöningar, som bestridas från omkostnadsstaten, vill utskottet
allenast erinra därom, att å dessa avlöningar tillfällig löneförbättring
icke skall utgå och dyrtidstillägg, i den mån sådant förekommer, utbetalas
enligt de för reglerade verk gällande grunder.

Utskottet, som vid prövning av Kungl. Maj:ts framställning i övrigt, icke
funnit anledning till erinran, hemställer alltså,

att riksdagen må

a) förklara, att avlöningsreglementet för befattningshavare
vid statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande den
civila statsförvaltningen, skall från och med den 1 juli 1926
äga tillämpning å ordinarie befattningshavare vid tandläkarinstitutet; dock

att därvid följande särskilda bestämmelser skola
lända till efterrättelse:

I stället för vad i 21 § sägs om semester skall gälla, att
lärare vid tandläkarinstitutet äga åtnjuta ferier å tider, som
i vederbörande stadgar föreskrivas,

b) bestämma antalet ordinarie befattningshavare vid tandläkarinstitutet
på följande sätt:

Lönegrad.

3 lärare............................... B 24

Anm.: Nämnda tre lärarbefattningar omfatta vardera ett
av följande ämnen: 1) protéslära och tandreglering, 2) tandkirurgi
och 3) tandfyllningskonst.

Bihang till riksdagens protokoll 1926. 6 samt. 8 höft. (Nr 8.)

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

1 sjuksköterska......................... B 7

1 laboratoriebiträde vid protéslaboratoriet...... B 7

1 kassörska............................ B 7

1 vaktmästare.......................... B 7

dels godkänna följande

avlöningsstat för tandläkarinstitutet:
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag 38,600: —

Vikariatsersättningar, förslagsanslag.......... 900: —

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare . 52,450: —

Summa förslagsanslag 91,950: —

c) förklara, att Kungl. Maj:t må äga att, efter därom
i varje särskilt fall gjord framställning, av den i ovan angivna
statförslag uppförda »reservation att inlevereras till
statsverket» disponera erforderligt belopp för täckande av
sådant behov, vars tillgodoseende visat sig vara för uppehållande
av institutets verksamhet oavvisligt och som icke
kunnat fyllas inom ramen för de under ovanberörda omkostnadsstat
upptagna utgiftsposter;

d) medgiva, att Kungl. Maj:t må utfärda nödiga bestämmelser
ifråga om övergång på ny stat för de tjänstemän,
å vilka förenämnda avlöningsreglemente skall äga tilllämpning; e)

besluta, att, där sådan ordinarie tjänsteman vid tandläkarinstitutet,
å vilken förenämnda avlöningsreglemente
kommer att äga tillämpning, enligt hittills gällande avlöningsbestämmelser
ägt uppbära någon del av avlöningen
— såväl i stat upptagen avlöning som tillfällig löneförbättring
och tillfälligt lönetillägg — i förskott, vid ingången av
juli månad 1926 till honom skall på statsverkets bekostnad
utbetalas ett belopp, motsvarande vad tjänstemannen skulle
hava i den befattning, han vid utgången av juni månad
1926 innehar, i förskott uppburit för juli månad 1926, om
de dittillsvarande avlöningsbestämmelserna då fortfarande
varit gällande, vilket belopp för tjänsteman, som utöver
kontant avlöning från institutet åtnjuter fri bostad eller fri
bostad jämte fritt bränsle eller fri bostad jämte fri uppvärmning
och fri belysning, bör ökas med värdet, enligt
vederbörande myndighets uppskattning, av denna förmån
för en månad;

f) medgiva, att kostnaderna för berörda övergångsanordning
må bestridas av den i ordinarie staten upptagna anslagsposten
till avlöningar till ordinarie tjänstemän;

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

g) medgiva, att kostnaderna för de förmåner, som omförmälas
i 25, 28 och 32 §§ av nämnda avlöningsreglemente,
må bestridas från anslagsposten till avlöningar till ordinarie
tjänstemän, de i §§ 26 och 27 av avlöningsreglementet omförmälda
kostnader från åttonde huvudtitelns till dylika
ändamål anvisade allmänna anslag, för så vitt ej resekostnads-
och traktamentsersättning utgår av särskilt för ändamålet
anvisat anslag, i vilket fall angivna kostnader skola
bestridas av sådant anslag; samt den i 29 § av avlöningsreglementet
omförmälda kostnaden, där sådan förekommer,
från anslagsposten till avlöningar åt icke-ordinarie befattningshavare
in. m.;

h) förklara, att, därest Kungl. Maj:t antingen med stöd
av 31 § avlöningsreglementet för särskilda fall finner en
avvikelse från de i 19 § av reglementet stadgade regler om
vikariatsersättning påkallad eller i motsvarande fall med
stöd av 34 § tillerkänner icke-ordinarie befattningshavare
vikariatsersättning, Kungl. Maj:t må äga att för ändamålet
taga i anspråk den i staten upptagna anslagsposten till avlöningar
åt ordinarie tjänstemän;

j) under riksstatens åttonde huvudtitel — med uteslutande
av därstädes under rubrik Tandläkarinstitutet, institutet uppfört
ordinarie anslag å 53,280 kronor — uppföra under samma
rubrik ett ordinarie förslagsanslag av 91,950 kronor.

79:o) Kungl. Maj:t har (punkt 74) föreslagit riksdagen att för budgetåret
1926—1927 anvisa ett extra anslag av 317,000 kronor till beredande av
ökade medel för upprätthållande av serafimerlasarettets verksamhet under
budgetåren 1925—1926 och 1926—1927.

Utredningen återfinnes å sid. 306—318 i statsrådsprotokollet.

Under de senare åren har riksdagen anvisat betydande belopp för täckande
av motsedda brister i serafimerlasarettets räkenskaper.

Sålunda anvisade 1921 års riksdag på tilläggsstat för år 1921 dels till täckande
av beräknad brist i lasarettets räkenskaper för år 1920 — utöver
av riksdagen tidigare för ändamålet anvisade medel — ett belopp av 145,000
kronor, dels ock till täckande av motsedd brist i samma räkenskaper för
år 1921 ett belopp av 345,000 kronor. Enligt Kungl. Maj:ts förslag medgav
1922 års riksdag, att uppkommande besparingar å dessa anslag finge användas
till täckande av motsedd brist i räkenskaperna för år 1922 samt bevil -

Ökade medel
för uppehållande
av
serafimerlasarettets

verksamhet.

[74.]

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

jade på tilläggsstat för år 1922 för sist angivna ändamål ytterligare ett förslagsanslag,
högst 165,000 kronor.

1923 års riksdag medgav, att uppkommande besparing å anslaget på
tilläggsstat för år 1922 till täckande av brist i lasarettets räkenskaper för
sistnämnda år måtte få användas till täckande av motsedd brist i räkenskaperna
för tiden 1 januari—30 juni 1923, samt anvisade för budgetåret 1923
—1924 till beredande av ökade medel till uppehållande av serafimerlasarettets
verksamhet under tiden 1 juli 1923—30 juni 1924 ett extra anslag
av 150,000 kronor.

Det visade sig sedermera att ovannämnda för åren 1921 och 1922 anvisade
anslag, vilka i sin helhet av lasarettsdirektionen uttagits hos statskontoret
och stodo till direktionens förfogande, i den mån de ej redan förbrukats,
blevo mer än tillräckliga för sitt ändamål. Sedan vederbörlig
utredning givit vid handen, att besparing å det på tilläggsstat för år 1922
anvisade anslaget belöpte sig till 84,283 kronor, föreslog Kungl. Maj:t 1924
års riksdag dels medgiva, att nämnda besparing måtte få användas till
täckande av motsedd brist i serafimerlasarettets räkenskaper för budgetåret

1924—1925, dels ock för budgetåret 1924—1925 till beredande av ökade
medel till uppehållande av serafimerlasarettets verksamhet under tiden 1 juli
1924—30 juni 1925 anvisa ett extra anslag av 50,000 kronor. Denna framställning
blev av riksdagen bifallen.

Vid bokslutet för budgetåret 1923—1924 visade det sig, att den verkliga
bristen för nämnda år — för vars täckande Kungl. Maj:t äskat anslag till
belopp av 289,000 kronor men riksdagen anvisat allenast 150,000 kronor
— uppgått till i avrundat krontal 190,187 kronor, och direktionen hemställde
därför om framställning till riksdagen att för täckande av denna brist
anvisa ett extra anslag av ytterligare 40,000 kronor. Direktionen uttalade
sig därvid tillika om de brister, som vore att emotse under budgetåren 1924
—4925 och 1925—1926, samt hemställde om förslag till riksdagen att för
täckande av motsedd brist i räkenskaperna för budgetåret 1925—1926 anvisa
ett extra anslag av 216,000 kronor.

Med bifall till Kungl. Maj:ts därom framställda förslag anvisade 1925 års
riksdag för budgetåret 1925—1926 dels ett extra anslag av 40,187 kronor
till täckande av brist i serafimerlasarettets räkenskaper för budgetåret 1923
—1924, dels ock ett extra anslag av 225,000 kronor till beredande av ökade
medel för upprätthållande av lasarettets verksamhet under budgetåren 1924
—1925 och 1925—1926.

Departementschefen erinrar att han i anledning av ett av 1925 års riksdag
gjort uttalande föranstaltat om en närmare utredning rörande grunderna
för bidrag från statens sida för uppehållande av lasarettets verksamhet. Det
uppdrag, som i detta hänseende gavs åt generalfältläkaren Bauer, har emellertid
med hänsyn till de med detsamma förenade svårigheterna icke kunnat bliva
fullföljt i så god tid, att hänsyn till resultatet av denna utredning kunnat

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 69

tagas vid beräkningen av statsbidraget till lasarettet för budgetåret 1926—
1927.

Departementschefen har i betraktande härav icke för anslagsbehovets beräkning
haft någon annan grund att bygga på än de av lasarettsdirektionen
nu gjorda kalkylerna. Bristen för budgetåret 1924—1925 har uppgått till
204,417 kronor. Till täckande av såväl denna brist som den brist, som kan
väntas uppstå för budgetåret 1925—1926 — beräknad till 229,847 kronor —
förefinnes, förutom av riksdagen tidigare anvisade medel å tillhopa 134,283
kronor till täckande av bristen för budgetåret 1924—1925, det av 1925 års riksdag
anvisade anslaget å 225,000 kronor. Detta anslag tages i första hand i
anspråk för täckande av bristen för budgetåret 1924—1925, alltså 70,134 kronor,
och återstoden, 154,866 kronor, åtgår för täckande av bristen för budgetåret
1925—1926. Då den sistnämnda beräknats till 229,847 kronor, skulle
sålunda för sistnämnda budgetår ytterligare erfordras 74,981 kronor, vilket
belopp avrundats till 75,000 kronor. För budgetåret 1926—-1927 räknas
med en brist av 252,445 kronor, vilken summa jämkats till 250,000 kronor.

Departementschefen har minskat nämnda krav med i runt tal 8,000 kronor
till 317,000 kronor, vilket belopp sålunda föreslås att i första hand avse
täckande av bristen för budgetåret 1925—1926 samt därefter bristen för
nästkommande budgetår, och uttalar departementschefen sin bestämda förväntan,
att sagda summa skall visa sig tillräcklig för tillgodoseende av de
ökade kostnaderna för lasarettets verksamhet under budgetåren 1925—1926
och 1926—1927.

Vid behandlingen av Kungl. Maj:ts för 1925 års riksdag framlagda krav
om anslag för nu ifrågavarande ändamål uttalade riksdagen sin förväntan,
att det av Kungl. Maj:t då äskade beloppet, 225,000 kronor, skulle visa sig
tillräckligt för tillgodoseende av de ökade kostnaderna för lasarettets verksamhet
under budgetåren 1924—1925 och 1925—1926.

Såvitt framgår av Kungl. Maj ds förevarande förslag, erfordras nu det oaktat
för bestridande av kostnader för lasarettets verksamhet under sistnämnda budgetår
ytterligare medel. Då utskottet har sig bekant, att den av departementschefen
föranstaltade utredningen, vilken åsyftar att bringa reda i lasarettets
ekonomiska förhållanden, snarast är att förvänta, har utskottet icke velat
föreslå någon rubbning av det nu äskade anslagsbeloppet. Utskottet vill
emellertid därvid uttala sin förväntan, att det nu förordade beloppet, 317,000
kronor, skall visa sig tillräckligt för tillgodoseende av de behov, för vilka
det enligt Kungl. Maj:ts förslag är avsett.

Utskottet hemställer alltså

att riksdagen må för budgetåret 1926—1927 anvisa ett
extra anslag av 317,000 kronor till beredande av ökade medel
för upprätthållande av lasarettets verksamhet under budgetåren
1925—1926 och 1926—1927.

Utskottets

yttrande.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

^Ändringsar- 80:o) Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkt 75) föreslagit riksdagen angåfimerlasa-
ende nybyggnader för en ny medicinsk högskola samt för ändringsarbeten
rettet m. m. 4 serafimerlasarettet m. m. kommer utskottet att framdeles under riksdagen
[75.]

avgiva utlåtande, vilket utskottet härigenom skolat för riksdagen
anmäla.

Uppehål- 81:o) Kungl. Maj:t har (punkt 76) föreslagit riksdagen att till uppehållande

lande av verk- av verksamheten vid allmänna barnbördshuset under tiden 1 juli 1926 —
samheten J

vid allmänna 30 juni 1927 anvisa för budgetåret 1926—1927 ett extra anslag av 127,104

barnbörds- kronor
huset.

j Beträffande utredningen hänvisas till sid. 319—323 i statsrådsprotokollet.

Det för budgetåret 1925—1926 utgående förstärkningsanslaget utgör 147,400
kronor.

Utskottet, som ej har något erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,
att riksdagen må till uppehållande av verksamheten vid
allmänna barnbördshuset i Stockholm under tiden 1 juli 1926
—30 juni 1927 anvisa för budgetåret 1926—1927 ett extra
anslag av 127,104 kronor.

Undervisning
i epidemiologi.

[77.]

82:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 77) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt ruin, till anordnande vid epidemisjukhusen i Stockholm,
Göteborg, Malmö och Uppsala av klinisk undervisning
i epidemiologi åt medicine kandidater anvisa för budgetåret
1926—1927 ett extra anslag å 9,400 kronor, att användas
enligt av vederbörande departementschef till statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden den 9 januari 1919 angivna
grunder samt av Kungl. Maj:t i övrigt meddelade bestämmelser.

Tryckning
av doktorsavhandlingar.

[78.]

Maj:t meddelade bestämmelser:

a) såsom bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar
vid universiteten i Uppsala och Lund samt karolinska mediko-kirurgiska
institutet ett belopp av 30,000 kronor,

b) såsom bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar
vid högskolorna i Stockholm och Göteborg ett belopp av

6,000 kronor.

83:o) På grund av Kungl. Majrts framställning hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, för budgetåret 1926—1927 anvisa såsom särskilda
extra reservationsanslag, att utgå enligt av Kungl.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

84:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 79) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till arvoden å 100 kronor åt biträdande läkare
samt till kostnader för materiell m. m., 25 kronor, vid en
var av två kurser i skyddskoppympning vid vartdera av
universiteten i Uppsala och Lund samt vid en var av fyra
dylika kurser vid karolinska mediko-kirurgiska institutet anvisa
för budgetåret 1926—-1927 ett extra reservationsanslag
av 1,000 kronor.

85:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts framställning (punkt 80) hemställer
utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till ersättning för opposition å disputationsavhandling
åt person, som icke tillhör vederbörande universitets
eller karolinska mediko-kirurgiska institutets lärarkår,
för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra anslag av 1,500
kronor.

86:o) På grund av Kungl. Maj:ts framställning (punkt 81) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, som bidrag till uppehållande av verksamheten
vid Institut d’études scandinaves vid Paris universitet
för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra anslag av 2,000
kronor att utgå på de villkor, Kungl. Maj:t må finna gott
bestämma.

87:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 82) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till utgivande i tryck av vederbörligen granskade
anteckningar efter föreläsningar, hållna inom juridiska
fakulteterna vid rikets universitet, anvisa för budgetåret
1926—1927 ett extra reservationsanslag av 10,000
kronor.

88:o) På grund av Kungl. Maj:ts framställning (punkt 83) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, för budgetåret 1926—1927 anvisa såsom
extra reservationsanslag

a) till resestipendier åt ordinarie lärare och vissa andra
tjänstemän vid rikets universitet och karolinska medikokirurgiska
institutet ett belopp av 20,000 kronor;

Kurser i
skyddskoppympning.

[79.]

Ersättning åt
vissa opponenter
vid
disputationer.

[BO.]

Institut
d''études
scandinaves
i Paris.

[81.]

Utgivande av
anteckningar
efter juridiska
föreläsningar.

[82.]

Kese stipendier

åt
universitetslärare.

[83.]

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Ersättning
åt sakkunniga
vid
tillsättning
av professorsbefattningar.

[84.]

Forskarstipendier
för
docenter vid
universiteten
och karolinska
institutet.

[85.]

Motion ang.
anslag till en
professur i
svenska språket
och litteraturen
vid
universitetet
i Dorpat.

b) till resestipendier åt obefordrade vetenskapsidkare vid
universiteten i Uppsala och Lund ett belopp av 15,000 kronor.

89:o) Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkt 84) föreslagit riksdagen i fråga
om ersättning åt sakkunniga vid tillsättning av professors- in. fl. befattningar
vid universiteten och karolinska institutet kommer utskottet att framdeles
under riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet härigenom skolat
för riksdagen

anmäla.

90:o) Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkt 85) föreslagit riksdagen i fråga
om anslag till forskarstipendier för docenter vid universiteten och karolinska
institutet kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande,
vilket utskottet härigenom skolat för riksdagen
anmäla.

91:o) I två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren
av herr J. Bergman m. fl. (nr 171) och den andra inom andra kammaren
av herr I. Englund m. fl. (nr 251) har hemställts, att riksdagen måtte för
sin del besluta att till Kungl. Maj:ts disposition ställa ett årligt belopp av
sjutusenfemhundra (7,500) kronor för vartdera av fem år i och för uppehållande
av en professur i svenska språket och litteraturen vid universitetet i
Dorpat och att ovannämnda summa första gången får disponeras för ändamålet
under nästkommande budgetår på de villkor Kungl. Maj:t finner
lämpligt bestämma.

Till stöd för detta förslag anföra motionärerna följande:

»Vid fjolårets riksdag väcktes i bägge kamrarna motioner (I: 109 och II:
201) om ett anslag av 7,500 kronor för uppehållande av en lärostol för
svenska språket och litteraturen vid det av svenska statsmakter grundade
och fordom i närmare ett århundrade bestående svenska universitet i Dorpat,
där behovet av och intresset för en sådan lärostol alltjämt är synnerligen
starkt. I motionen redogjordes utförligt för universitetets märkliga
historia och traditioner, uppvisades huru önskvärd och behövlig den ifrågavarande
lärostolen vore och huru betydande de svenska forsknings- och kulturintressen
äro, som genom densamma skulle främjas. Det påvisades även,
med huru stor glädje den skulle hälsas icke blott av den svenska utan även
av den estniska kulturens målsmän i det mot oss så vänskapligt sinnade
land, där universitetet är beläget. Ett stort antal utlåtanden av myndigheter
och sakkunniga voro bifogade, alla livligt tillstyrkande. Bland dessa
åberopades ärkebiskop Söderblom, riksantikvarien Curman, seminarierektor
Danell (Sveriges främste kännare av de estlandssvenska dialekterna), professor
Lundström och Riksföreningen i Göteborg, professorerna Tunberg i
Stockholm, Nerman och Cedcrberg i Dorpat m. fl. Ett synnerligen starkt
intresse för saken med hänsyn till betydelsen för svensk historisk forskning
betygades av denna forsknings målsmän. Den svenska envoyén i Reval

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

hade därjämte uttalat sin livliga tillslutning till tanken och även intygat
den estniska regeringens tillfredsställelse med densamma.

I motionen anfördes även såsom ett ef terfoljans värt exempel Frankrikes
analoga åtgärd rörande franska språket och litteraturen vid samma universitet.

För att ej belasta riksdagstrycket upprepas här icke denna utförliga motivering
utan hänvisas till motionen I: 109 vid 1925 års riksdag.»

Efter erinran om statsutskottets yttrande i anledning av de vid 1925 års
riksdag väckta motionerna fortsätta motionärerna:

»I sak tillstyrkes alltså framställningen, och det är tydligt, att statsutskottet
närmast tänkt sig ett upptagande av saken genom regeringens initiativ.
Med anledning därav ingavs efter riksdagens slut en framställning
till Kungl. Maj:t, vari under hänvisning till statsutskottets av riksdagen
godkända uttalande hemställdes om regeringsinitiativ i frågan. Denna hemställan
remitterades till kanslersämbetet för rikets universitet, som efter inhämtade
av utlåtande från humanistiska sektionen i Uppsala tillstyrkte framställningen.
I det av humanistiska sektionen den 25 september 1925 avgivna,
av kanslärsämbetet med instämmande åberopade utlåtandet heter det:

''Sektionen finner det vara av betydande både vetenskaplig och''allmän
vikt, att en professur i svenska språket och litteraturen på svenska statens
bekostnad upprättas och underhålles vid Dorpats universitet. Den svenska
befolkning, som sedan urminnes tider bor på Estlands kust, den studerande
ungdom, som även ur dessa svenskars led går till universitetet, Sveriges och
Estlands under viktiga tidsskeden gemensamma historia, ävensom de kulturella
och ekonomiska förbindelserna mellan de bägge länderna, vilka det
är angeläget att stärka och bevara, tala i lika mått för att svenska folket
och litteraturen må kunna odlas vid Estlands universitet. Sektionen vill
alltså varmt förorda’ o. s. v.

Kanslersämbetet tillstyrkte, som nämnt, likaledes i skrivelse av den 30
sistlidne september det begärda regeringsinitiativet. Något sådant initiativ
kom emellertid icke till stånd. Kungl. Maj:t avslog den 7 januari 1926
fram ställningen.

Den tillgång vi äga i ett från fäderna nedärvt, i det estniska folkets djupaste
led rotat synnerligen varmt förtroende för svensk odling bör emellertid
omhuldas, vilket ock kan ske utan stor uppoffring och samtidigt med
betydande gagn för svensk kultur och vetenskap.

Under hänvisning till vad sålunda anförts samt i övrigt med hänsyn till
detaljer dels till motionen I: 109 vid 1925 års riksdag, dels till humanistiska
sektionens i Uppsala till kanslersämbetet ingivna och i Kungl. Maj:ts
kansli tillgängliga utlåtande i dess helhet föreslås härmed, —--»

Såsom i motionerna erinras, var den nu föreliggande frågan föremål för
behandling vid 1925 års riksdag. I anledning av då väckta motioner yttrade
statsutskottet följande:

»Det förslag, som nu motionsvis föreligger, om inrättande av en lärostol i
svenska språket vid universitetet i Dorpat, har synts utskottet behjärtansvärt,
så mycket mer som det gäller en läroanstalt, grundad av våra förfäder
och arbetande bland ett folk, med vilket vi genom historia och
kultur känna oss starkt befryndade, och där inom vissa folkgrupper ännu

Utskottets

yttrande.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Lönereglering
för che
fen för rasbiologiska

institutet.

[86.]

svenskt språk talas. Utskottet skulle därför sannolikt ställt sig gynnsamt
till en framställning av förevarande art, därest den undergått en tillfredsställande
förbehandling. Nu föreligger emellertid ärendet i form av en
enskild motion, utan att, såvitt utskottet har sig bekant, någon svensk
statsmyndighet haft frågan till behandling. Om det i allmänhet gäller, att
riksdagen med stor försiktighet bör pröva anslagsfrågor, som väckas genom
enskilda motioner, så synes det i ett fall som det nu förevarande böra med
synnerlig bestämdhet krävas, att vederbörande myndigheter ej bliva förbigångna
vid den förberedande handläggningen av ärendet. Först och främst
bör det icke få förekomma —- på grund av ärendets särskilda natur — att
den svenska utrikesministern eller eventuellt honom underlydande myndighet
ställes utanför ärendets beredning. Men även andra vederbörande myndigheter,
däri inbegripna de akademiska, böra sättas i tillfälle att bedöma framställningar
av förevarande art. Ett annat förfaringssätt kan leda till betänkliga
konsekvenser och skulle rent av kunna föranleda, att de svenska
statsmakterna vid behandlingen av ärenden av denna beskaffenhet bliva
försatta i en situation, vilken kan med hänsyn till frågans stundom ömtåliga
art betecknas såsom mindre önsklig.

Av dessa skäl anser sig utskottet förhindrat att tillstyrka bifall till den
nu föreliggande motionen.»

I enlighet med utskottets hemställan blevo de då väckta motionerna av
riksdagen avslagna.

Utskottet hade alltså uttalat sina sympatier för det gjorda yrkandet, och
det var i huvudsak formella betänkligheter beträffande frågans förberedande
behandling, som föranledde utskottet att avstyrka bifall till motionerna.

Utskottet hyser i själva sakfrågan alltjämt samma uppfattning och delar
motionärernas åskådning om den betydelse, som från flera synpunkter måste
tillmätas ett realiserande av det framställda kravet.

Då emellertid en framställning av förevarande art före avgörandet lämpligen
bör undergå omprövning från Kungl. Maj:ts sida, har utskottet ej funnit
sig kunna tillstyrka motionen och hemställer alltså,

att herr Bergmans in. fl. och herr Englunds in. fl. ovanberörda
motioner (1:171 och 11:251) icke må av riksdagen
bifallas.

92:o) Kungl. Maj:t har (punkt 86) föreslagit riksdagen att

dels besluta, att från och med den 1 juli 1926 avlöningen för chefen för
statens institut för rasbiologi skall utgöra 12,000 kronor, därav 8,000 kronor
lön och 4,000 kronor tjänstgöringspenningar, jämte rätt till ett ålderstillägg
efter fem år å 1,000 kronor, ävensom att från och med samma tid pensionsunderlaget
för denne befattningshavare skall utgöra 7,500 kronor och
pensionsavgiften 450 kronor;

skolande chefen för åtnjutande av sagda avlöningsförmåner vara i tilllämpliga
delar underkastad de allmänna villkor och bestämmelser, som stadgats
i avseende å universitetsprofessors avlöningsförhållanden, dock med det
tillägg, att rätt till semester må tillkomma chefen under en och en halv

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 75

månad årligen, när sådant utan hinder för göromålens behöriga gång prövas
kunna ske;

dels medgiva, att Kungl. Maj:t må utfärda nödiga bestämmelser i fråga
om övergång på ny stat för nu ifrågavarande befattningshavare;

dels förklara,

att därest ifrågavarande befattningshavare ej vill underkasta sig ny stat
och de för åtnjutande av däri uppförda avlöningsförmåner fastställda bestämmelser
och icke lagligen kan därtill förbindas, han skall i sådant hänseende
till kanslern för rikets universitet göra anmälan före viss av Kungl.
Maj:t bestämd tidpunkt,

att, därest ifrågavarande befattningshavare icke gjort anmälan, som nyss
nämnts, och därest han den 1 juli 1926 innehar förevarande befattning,
han ävensom en var annan, som senare tillträder denna befattning, skall
vara pliktig underkasta sig ny stat och de för åtnjutande av däri uppförda
avlöningsförmåner fastställda bestämmelser ävensom dels, efter Kungl. Maj ds
bestämmande, upphörande av eller minskning i extra inkomster, som kunna
åtfölja tjänstebefattning eller utgå för bestyr i sammanhang härmed, dels
ock de ändrade föreskrifter, som kunna varda utfärdade i fråga om pension;

dels ock höja det i riksstaten under rubrik rasbiologiska institutet till avlöning
åt chefen för institutet uppförda ordinarie anslaget å 7,500 kronor
med 4,500 kronor till 12,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 330—335 i statsrådsprotokollet.

Utskottet, som ej funnit anledning till erinran mot Kungl. Majds förslag,
hemställer,

att riksdagen må,

a) besluta, att från och med den 1 juli 1926 avlöningen
för chefen för statens institut för rasbiologi skall utgöra

12,000 kronor, därav 8,000 kronor lön och 4,000 kronor
tjänstgöringspenningar, jämte rätt till ett ålderstillägg efter
fem år å 1,000 kronor, ävensom att från och med samma
tid pensionsunderlaget för denne befattningshavare skall
utgöra 7,500 kronor och pensionsavgiften 450 kronor;

skolande chefen för åtnjutande av sagda avlöningsförmåner
vara i tillämpliga delar underkastad de allmänna villkor
och bestämmelser, som stadgats i avseende å universitetsprofessors
avlöningsförhållanden, dock med det tillägg, att
rätt till semester må tillkomma chefen under en och en

Statsutslcottets utlåtande Nr 8.

Uppehållande
av rasbiologiska
institutets
verksamhet.

[87.]

halv månad årligen, när sådant utan hinder för göromålens
behöriga gång prövas kunna ske;

b) medgiva, att Kungl. Maj:t må utfärda nödiga bestämmelser
i fråga om övergång på ny stat för nu ifrågavarande
befattningshavare;

c) förklara,

att därest ifrågavarande befattningshavare ej vill underkasta
sig ny stat och de för åtnjutande av däri uppförda
avlöningsförmåner fastställda bestämmelser och icke lagligen
kan därtill förbindas, han skall i sådant hänseende till
kanslern för rikets universitet göra anmälan före viss av
Kungl. Maj:t bestämd tidpunkt,

att, därest befattningshavaren i fråga gjort dylik anmälan,
han skall varda bibehållen vid honom enligt dittills
gällande ordinarie stat tillkommande avlöningsförmåner ävensom,
i den mån ej annat föranledes av bestämmelserna i
lagen angående civila tjänstinnehavares rätt till pension, vid
den rätt till pension, som dittills tillkommit honom,
att, därest ifrågavarande befattningshavare icke gjort anmälan,
som nyss nämnts, och därest han den 1 juli 1926
innehar förevarande befattning, han ävensom en var annan,
som senare tillträder denna befattning, skall vara pliktig
underkasta sig ny stat och de för åtnjutande av däri uppförda
avlöningsförmåner fastställda bestämmelser ävensom
dels, efter Kungl. Maj:ts bestämmande, upphörande av eller
minskning i extra inkomster, som kunna åtfölja tjänstebefattning
eller utgå för bestyr i sammanhang härmed, dels
ock de ändrade föreskrifter, som kunna varda utfärdade i
fråga om pension;

d) höja det i riksstaten under rubrik rasbiologiska institutet
till avlöning åt chefen för institutet uppförda ordinarie
anslaget å 7,500 kronor med 4,500 kronor till 12,000
kronor.

93:o) Kungl. Maj:t har (punkt 87) föreslagit riksdagen att till upprätthållande
av verksamheten vid rasbiologiska institutet för budgetåret 1926
—1927 anvisa ett extra reservationsanslag av 65,000 kronor, att disponeras
enligt av Kungl. Maj:t fastställda grunder.

Utredningen återfinnes å sid. 337—338 i statsrådsprotokollet.

För löpande budgetår utgår för ändamålet ett anslag av 55,000 kronor.
Anslagsökningen är till en del beroende därpå att, i samband med löneregleringen
för chefen för institutet, en reglering såsom kompensation för

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 77

minskade dyrtidstillägg ansetts höra genomföras jämväl med avseende å de
till institutets övriga befattningshavare utgående arvodena.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag,
hemställer,

att riksdagen må till upprätthållande av verksamheten
vid rasbiologiska institutet för budgetåret 1926—1927 anvisa
ett extra reservationsanslag av 65,000 kronor, att disponeras
enligt av Kungl. Maj:t fastställda grunder.

94:o) Kungl. Maj:t har (punkt 88) föreslagit riksdagen att till fullföljande
av tryckningen av rasbiologiska institutets arbete »Anthropologia Suecica»
för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra reservationsanslag av 12,000
kronor, att disponeras enligt de närmare bestämmelser, Kungl. Maj:t kan
finna gott meddela.

Utredningen återfinnes å sid. 338—339 i statsrådsprotokollet.

Kostnaden för tryckning av ifrågavarande arbete har beräknats till

22,000 kronor, varav för löpande budgetår anvisats 10,000 kronor. Kungl.
Maj ds förslag innebär anvisande av medel till återstående kostnaden 12,000
kronor.

Utskottet, som tillstyrker Kungl. Maj ds förslag, hemställer,

att riksdagen må till fullföljande av tryckningen av rasbiologiska
institutets arbete »Anthropologia Suecica» för
budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra reservationsanslag
av 12,000 kronor, att disponeras enligt de närmare bestämmelser,
Kung]. Majd kan finna gott meddela.

95:o) Kungl. Majd har (punkt 89) föreslagit riksdagen att

dock att därvid följande särskilda bestämmelser skola lända till efterrättelse
:

Envar vaktmästare och jämförlig befattningshavare skall, där det erfordras
för beredande av semester åt annan dylik befattningshavare ävensom i övrigt
enligt bestämmande av institutets föreståndare, vara skyldig att, utan särskild
ersättning utöver den honom eljest tillkommande avlöningen, jämte egen tjänst
bestrida göromål, tillhörande annan befattning av nämnda slag vid institutet.

I stället för vad i 21 § sägs om semester skall gälla, att lärare vid institutet
äga åtnjuta ferier å tider, som i vederbörande stadgar bestämmas;

dels bestämma antalet ordinarie befattningshavare vid institutet på följande
sätt:

Tryckning av
rasbiologiska
institutets
arbete »Anthropologia

Suecica.»

[88.]

Lönereglering
för
befattningshavare

vid farmaceutiska

institutet.

[89.]

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Lönegrad

2 professorer..........................................B 28

4 laboratorer..........................................B21

1 förste vaktmästare..................................B 7

1 vaktmästare, tillika maskinist och eldare....................B 7

1 vaktmästare.........................................B 7

dels fastställa av departementschefen i statsrådsprotokollet förordat förslag
till stat för farmaceutiska institutet;

dels medgiva, att Kungl. Maj:t må utfärda nödiga bestämmelser i fråga
om övergång på ny stat för de tjänstemän, å vilka förenämnda avlöningsreglemente
skall äga tillämpning;

dels besluta, att, där sådan ordinarie tjänsteman vid institutet, å vilken
förenämnda avlöningsreglemente kommer att äga tillämpning, enligt hittills
gällande avlöningsbestämmelser ägt uppbära någon del av avlöningen —
såväl i stat upptagen avlöning som tillfällig löneförbättring och tillfälligt
lönetillägg — i förskott, vid ingången av juli månad 1926 till honom skall
på statsverkets bekostnad utbetalas ett belopp, motsvarande vad tjänstemannen
skulle hava i den befattning, han vid utgången av juni månad
1926 innehar, i förskott uppburit för juli månad 1926, om de dittillsvarande
avlöningsbestämmelserna då fortfarande varit gällande, vilket belopp för
tjänsteman, som utöver kontant avlöning från institutet åtnjuter fri bostad
eller fri bostad jämte fritt bränsle eller fri bostad jämte fri uppvärmning
och fri belysning, bör ökas med värdet, enligt vederbörande myndighets
uppskattning, av denna förmån för en månad;

dels förklara, att kostnaderna för berörda övergångsanordning må bestridas
av den i ordinarie staten upptagna anslagsposten till avlöningar till
ordinarie tjänstemän;

dels medgiva, att, därest Kungl. Maj:t antingen med stöd av 31 § avlöningsreglementet
för särskilda fall finner en avvikelse från de i 19 § av
reglementet stadgade regler om vikariatsersättning påkallad, eller i motsvarande
fall med stöd av 34 § tillerkänner icke-ordinarie befattningshavare
vikariatsersättning, Kungl. Maj:t må äga att. för ändamålet taga i anspråk
den i staten upptagna anslagsposten till avlöningar åt ordinarie tjänstemän;
dels bemyndiga Kungl. Maj:t att i förekommande fall medgiva, att avlö -

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

ningsreglementet må äga tillämpning jämväl å en å äldre stat än den nuvarande
kvarstående tjänsteman, därest denne förklarar sig villig underkasta
sig nämnda reglemente;

dels ock under riksstatens åttonde huvudtitel — med uteslutande av därstädes
under rubrik farmaceutiska institutet, uppfört ordinarie anslag å

50,900 kronor — under rubrik farmaceutiska institutet uppföra

ej mindre till avlöningar ett ordinarie förslagsanslag av 72,950 kronor,
än även till materialier m. m. ett ordinarie reservationsanslag av 22,900
kronor.

Beträffande utredningen hänvisas till sid. 339—351 i statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft
dels två lika lydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr N. S. Norling (nr 173) och den andra inom andra kammaren av
herr H. Weibull (nr 225) däruti hemställts, att riksdagen måtte besluta, att
farmaceutiska institutets professorer måtte i lönehänseende jämställas med
veterinärhögskolans, skogshögskolans och tekniska högskolans professorer;

dels ock två lika lydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr N. S. Norling m. fl. (nr 172) och den andra inom andra kammaren
av herr H. Weibull (nr 226), däruti hemställts, att riksdagen måtte vid fastställande
av stat för farmaceutiska institutet hänföra laboratorerna vid institutet
till sådan lönegrad, att laboratorslönen och professorslönen därstädes
komma att stå i samma förhållande till varandra som motsvarande löner
vid annan institution, där sådana tjänster äro ordinarie.

Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställningar andragna
skälen får utskottet hänvisa till motionerna.

Det föreliggande löneregleringsförslaget grundar sig på ett av högskolornas
löneregleringskommitté avgivet betänkande i ämnet.

I den för farmaceutiska institutet nu gällande staten är avlöningen för en
var av institutets två professorer upptagen till 6,400 kronor, vartill efter
fem år kan komma ett tillägg till lönen med 600 kronor. Kungl. Maj:t
föreslår nu, att professorerna skola hänföras till lönegraden B 28. Motionsvis
har yrkats på deras likställande i avlöningshänseende med professorerna
vid veterinär- och skogshögskolorna samt tekniska högskolan. Utskottet,
som icke funnit skäl tillstyrka det motionsvis gjorda yrkandet, förordar bifall
till Kungl. Maj:ts förslag.

Vid institutet äro anställda tre lärare med följande avlöningsförmåner:
1 lärare i teknisk farmaci och författningskunskap med arvode av 2,000
kronor, 1 lärare i fysik med arvode av 1,500 kronor samt 1 lärare i bakteriologi
med arvode 1,000 kronor. Förslaget innebär en höjning av dessa
arvoden till respektive 3,000, 2,400 och 1,800 kronor, och har utskottet häremot
intet att erinra.

Å institutets stat finnas vidare uppförda fyra laboratorer, en var med en

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

avlöning av 4,500 kronor, vartill kunna komma två ålderstillägg, vartdera
å 500 kronor. Kungl. Maj:ts förslag innebär, att laboratorerna skola hänföras
till lönegraden B 21. Motionsvis har yrkats viss höjning av laboratorernas
avlöningsförmåner.

Utskottet har ej kunnat undgå finna, att Kungl. Maj:ts förslag beträffande
laboratorerna innebär en sämre löneställning för dessa i förhållande till professorerna
vid institutet än vad eljest i regel är fallet i fråga om avlöningar till
laboratorer vid andra institutioner, där ordinarie professorer finnas anställda.
Med hänsyn härtill och i betraktande jämväl av vad i motionenerna 1:172 och
II: 226 anförts har utskottet funnit skäl föreligga för en höjning av avlöningen
för farmaceutiska institutets läboratorer och vill förorda, att dessa
hänföras till lönegraden B 22.

För bestridande av föreståndargöromål anvisar gällande stat 1,000 kronor.
Vidare är i institutets stat uppförd en anslagspost å 1,000 kronor för bestridande
av sekreterar- och kamrerargöromål. Detta belopp utgår enligt
styrelsens beslut med hälften till sekreteraren och hälften till kamreraren.
Det föreliggande förslaget innebär en höjning av föreståndararvodet till

1,200 kronor. Sekreterararvodet föreslås till 750 kronor och kamrerararvodet
till 1,000 kronor. Utskottet har i nu berörda hänseenden intet att erinra.

Mot Kungl. Maj:ts förslag beträffande vaktmästarna, vilka föreslås placerade
i motsvarande lönegrader som vaktmästare med samma göromål vid
övriga reglerade verk, har utskottet ej heller något att erinra.

Likaså tillstyrker utskottet vad som föreslagits i fråga om arvoden till
två amanuenser.

De av Kungl. Maj:t föreslagna och av utskottet tillstyrkta arvodena till
icke-ordinarie befattningshavare äro alltså följande:

1 lärare i teknisk farmaci och farmaceutisk författningskunskap
................................... kronor

1 lärare i fysik............................... »

1 lärare i bakteriologi.......................... »

Institutets föreståndare, arvode.................... »

Institutets sekreterare........................... »

Institutets kamrerare........................... »

2 amanuenser, arvoden ä 800 kronor, å vilka arvoden

dyrtidstillägg icke må utgå..................... »

3,000: —
2,400: —
1,800: —
1,200: —
750: —
1,000: —

1,600: —

Summa kronor 11,750: —

Nu ifrågavarande arvoden skulle sammanföras under ett gemensamt anslag
till avlöningar åt icke-ordinarie befattningshavare, att av Kungl. Maj:t
fördelas i enlighet med nu angivna grunder. Utskottet tillstyrker denna
anordning.

A nu gällande stat för institutet finnas uppförda tre anslagsposter: materialier,
instrument, böcker och samlingar å 7,500 kronor, uppvärmning, be -

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

lysning och vattenförbrukning m. m. dylikt å 3,500 kronor och egendomens
underhåll, renhållning och diverse å 3,000 kronor. Ifrågavarande medel
hava under en lång följd av år visat sig vara otillräckliga för vederbörande
ändamål, och riksdagen har efter av Kung! Maj:t gjorda framställningar
anvisat erforderliga förstärkningsanslag å extra stat. Detta anslag uppgick
för budgetåret 1925—1926 till 14,500 kronor. Kungl. Maj:ts förslag innebär
nu, att dessa medel överföras till ordinarie stat och sammanslås med
där förut uppförda anslagsposter till ifrågavarande ändamål. Departementschefen
räknar härvid med följande belopp:

Materialier, instrument, böcker och samlingar.........kronor 15,500: —

Uppvärmning, belysning och vattenförbrukning m. m.

dylikt.................................... » 7,300: —

Egendomens underhåll, renhållning och diverse....... » 6,600: —

Summa kronor 29,400: —

I likhet med anslag av motsvarande art vid andra institutioner, skulle
under rubrik »Materialier m. m.» ett reservationsanslag uppföras i riksstaten,
att sedermera av Kungl. Maj:t fördelas i anslutning till vad nyss
angivits. Därvid borde angivas att institutets styrelse finge äga att å
en post göra minskning och å en annan ökning, endast slutsumman, 29,400
kronor, icke överskredes. Vid beräkning av anslaget i riksstaten erinrar
emellertid departementschefen, hurusom enligt gällande bestämmelser summan
av kurs- och terminsavgifter för helt år icke får understiga 6,500 kronor,
och att det belopp, varmed avgifterna kunna komma att överskjuta
nämnda summa, må efter Kungl. Maj:ts prövning användas såväl till
förbättring av materielen vid institutet som ock till bestridande av kostnaderna
för förökad undervisning därstädes, i fall sådant befinnes behövligt,
dock att sådana överskottsmedel icke få användas till beredande
av ökad ersättning åt befattningshavare, för vilken avlöning finnes uppförd
i staten. Ovanberörda summa av 29,400 kronor har alltså vid bestämmande
av vederbörande riksstatsanslag minskats med 6,500 kronor till

22,900 kronor.

Utskottet, som varken i senast berörda hänseende eller i övrigt har något
att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer alltså,

att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
och herrar Norlings och Weibulls ovanberörda motioner
I: 172 och II: 226 samt med avslag å herrar Norlings och
Weibulls ovanberörda motioner I: 73 och II: 225,

Bihang till riksdagens protokoll 1926. 6 samt. 8 käft. (Nr 8.)

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

dock att därvid följande särskilda bestämmelser skola lända
till efterrättelse:

Envar vaktmästare och jämförlig befattningshavare skall,
där det erfordras för beredande av semester åt annan dylik
befattningshavare ävensom i övrigt enligt bestämmande av
institutets föreståndare, vara skyldig att, utan särskild ersättning
utöver den honom eljest tillkommande avlöningen,
jämte egen tjänst bestrida göromål, tillhörande annan befattning
av nämnda slag vid institutet.

I stället för vad i 21 § sägs om semester skall gälla, att
lärare vid institutet äga åtnjuta ferier å tider, som i vederbörande
stadgar bestämmas.

b) bestämma antalet ordinarie befattningshavare vid institutet
på följande sätt:

Lönegrad

2 professorer............................. B 28

4 laboratorer............................. B 22

1 förste vaktmästare........................ B 7

1 vaktmästare, tillika maskinist och eldare.......B 7

1 vaktmästare............................ B 7

c) fastställa följande

Stat för farmaceutiska institutet:

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag
.....................kronor 61,600: —

Vikariatsersättningar, förslagsanslag..... » 1,400: —

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare.
....................... » 11,750: —

Summa förslagsanslag kronor 74,750: —

Materialier m. m., reservationsanslag.... kronor 22,900: —

d) medgiva, att Kungl. Maj:t må utfärda nödiga bestämmelser
i fråga om övergång på ny stat för de tjänstemän,
å vilka förenämnda avlöningsreglemente skall äga tillämpning; e)

Statsutskottets utlåtande Nr S.

skott uppburit för juli månad 1926, om de dittillsvarande
avlöningsbestämmelsema då fortfarande varit gällande, vilket
belopp för tjänsteman, som utöver kontant avlöning från
institutet åtnjuter fri bostad eller fri bostad jämte fritt
bränsle eller fri bostad jämte fri uppvärmning och fri beljäsning,
bör ökas med värdet, enligt vederbörande myndighets
uppskattning, av denna förmån för en månad;

f) förklara, att kostnaderna för berörda övergångsanordning
må bestridas av den i ordinarie staten upptagna anslagsposten
till avlöningar till ordinarie tjänstemän;

g) medgiva, att kostnaderna för de förmåner, som omförmälas
i 25, 28 och 32 §§ av nämnda avlöningsreglemente,
må bestridas från anslagsposten till avlöningar till
ordinarie tjänstemän, de i 26 och 27 §§ av avlöningsreglementet
omförmälda kostnader från åttonde huvudtitelns till dylika
ändamål anvisade allmänna anslag, för så vitt ej resekostnads-
och traktamentsersättning utgår av särskilt för ändamålet
anvisat anslag, i vilket fall angivna kostnader skola
bestridas av sådant anslag, samt den i 29 § av avlöningsreglementet
omförmälda kostnaden, där sådan förekommer, från
anslagsposten till avlöningar åt icke-ordinarie befattningshavare
;

h) medgiva, att, därest Kungl. Maj:t antingen med stöd
av 31 § avlöningsreglementet för särskilda fall finner eu
avvikelse från de i 19 § av reglementet stadgade regler om
vikariatsersättning påkallad, eller i motsvarande fall med
stöd av 34 § tillerkänner icke-ordinarie befattningshavare
vikariatsersättning, Kungl. Maj:t må äga att för ändamålet
taga i anspråk den i staten upptagna anslagsposten till avlöningar
åt ordinarie tjänstemän;

i) bemyndiga Kungl. Maj:t att i förekommande fall
medgiva, att avlöningsreglementet må äga tillämpning jämväl
å en å äldre stat än den nuvarande kvarstående tjänsteman,
därest denne förklarar sig villig underkasta sig nämnda
reglemente;

j) under riksstatens åttonde huvudtitel — med uteslutande
av därstädes under rubrik farmaceutiska institutet
uppfört ordinarie anslag å 50,900 kronor — under rubrik
farmaceutiska institutet uppföra

till avlöningar ett ordinarie förslagsanslag av 74,750
kronor, samt

till materialier m. in. ett ordinarie reservationsanslag av

22,900 kronor.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Lönereglering
för befattningshavare
vid tekniska
högskolan.

[90.]

Tekniska högskolan m. m.

96:o) Kungl. Maj:t har (punkt 90) föreslagit riksdagen att

dock att därvid följande särskilda bestämmelser skola lända till efterrättelse
:

Envar vaktmästare och jämförlig befattningshavare skall, där det erfordras
för beredande av semester åt annan dylik befattningshavare ävensom i övrigt
enligt bestämmande av högskolans rektor, vara skyldig att, utan särskild
ersättning utöver den honom eljest tillkommande avlöningen, jämte
egen tjänst bestrida göromål, tillhörande annan befattning av nämnda slag
vid högskolan.

I stället för vad i 21 § sägs om semester skall gälla, att lärare vid högskolan
äga åtnjuta ferier å tider, som i vederbörande stadgar bestämmas.

dels bestämma antalet ordinarie befattningshavare vid högskolan på följande
sätt:

34	professorer ...................	Lönegrad ......B 30
1	sekreterare...................	...... B 26
1	kamrerare....................	......B 24
1	verkmästare..................	......B 10
1	maskinist....................	......B 8
1	kanslibiträde..................	...... B 7
1	förste vaktmästare..............	......B 7
14	laboratorievaktmästare...........	...... B 7
1	vaktmästare, tillika preparator.....	......B 7
1	reparatör.....................	......B 7
2	vaktmästare..................	...... B 5
1	kontorsbiträde.................	...... B 4

dels fastställa av departementschefen i statsrådsprotokollet förordat förslag
till stat för tekniska högskolan;

dels medgiva, att Kungl. Maj:t må utfärda nödiga bestämmelser i fråga
om övergång på ny stat för de tjänstemän, å vilka förenämnda avlöningsreglemente
skall äga tillämpning;

dels besluta, att, där sådan ordinarie tjänsteman vid högskolan, å vilken
förenämnda avlöningsreglemente kommer att äga tillämpning, enligt hittills
gällande avlöningsbestämmelser ägt uppbära någon del av avlöningen — såväl
i stat upptagen avlöning som tillfällig löneförbättring, tillfälligt löne -

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

tillägg och provisoriskt lönetillägg — i förskott, vid ingången av juli månad
1926 till honom skall på statsverkets bekostnad utbetalas ett belopp, motsvarande
vad tjänstemannen skulle hava i den befattning, han vid utgången
av juni månad 1926 innehar, i förskott uppburit för juli månad 1926, om
de dittillsvarande avlöningsbestämmelserna då fortfarande varit gällande,
vilket belopp för tjänsteman, som utöver kontant avlöning från högskolan
åtnjuter fri bostad eller fri bostad jämte fritt bränsle eller fri bostad jämte
fri uppvärmning och fri belysning, bör ökas med värdet, enligt vederbörande
myndighets uppskattning, av denna förmån för en månad;

dels medgiva, att kostnaderna för berörda övergångsanordning må bestridas
av de i ordinarie staten upptagna anslagsposterna till avlöningar till ordinarie
tjänstemän;

dels förklara, att kostnaderna för de förmåner, som omförmälas i 25, 28
och 32 §§ av nämnda avlöningsreglemente, må bestridas från respektive
anslagsposter till avlöningar till ordinarie tjänstemän samt de i 26 och 27 §§
av avlöningsreglementet omförmälda kostnader från åttonde huvudtitelns till
dylika ändamål anvisade allmänna anslag, för så vitt ej resekostnads- och
traktamentsersättning utgår av särskilt för ändamålet anvisat anslag, i vilket
fall angivna kostnader skola bestridas av sådant anslag;

dels medgiva, att, därest Kungl. Maj:t antingen med stöd av 31 § avlöningsreglementet
för särskilda fall finner en avvikelse från de i 19 § av reglementet
stadgade regler om vikariatsersättning påkallad eller i motsvarande
fall med stöd av 34 § tillerkänner icke-ordinarie befattningshavare vikariatsersättning,
Kungl. Maj:t må äga att för ändamålet taga i anspråk den i staten
upptagna anslagsposten till avlöningar åt ordinarie tjänstemän;

dels ock under riksstatens åttonde huvudtitel — med uteslutande av därstädes
under rubrik tekniska högskolan uppförda ordinarie anslaget till avlöningar
å 363,450 kronor samt ordinarie reservationsanslaget till vissa omkostnader
för uppehållande av högskolans verksamhet 59,500 kronor ävensom
det ordinarie förslagsanslaget till arvoden åt professorsvikarier å 3,000
kronor — under rubrik tekniska högskolan uppföra

ej mindre till avlöningar ett ordinarie förslagsanslag å 672,600 kronor,
än även till vissa omkostnader för uppehållande av högskolans verksamhet,
följande ordinarie reservationsanslag, nämligen:

a) till stipendier åt elever ett belopp av 5,000 kronor samt

b) till materiel m. m. för högskolan ett belopp av 321,000 kronor.
Beträffande utredningen i ärendet hänvisas till sid. 354—391 i statsrådsprotokollet.

Kungl. Maj:ts föreliggande löneregleringsförslag bygger liksom övriga av
Kungl. Maj:t i statsverkspropositionens åttonde huvudtitel framlagda förslag
av liknande innebörd på ett av högskolornas löneregleringskommitté i ämnet
avgivet betänkande.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

I avseende å den ifrågasatta löneplaceringen av tekniska högskolans professorer
har riksdagen redan fattat beslut i överensstämmelse med Kungl.
Maj:ts förslag.

Till de vid högskolan anställda olika speciallärarna utgå för närvarande
dels arvoden med fasta, i högskolans ordinarie stat angivna belopp,
dels ock arvoden från ett av riksdagen årligen anvisat anslag å extra stat,
i vilket sistnämnda avseende dock riksdagen i detalj granskat och fastställt
de särskilda arvodesbeloppen.

Kungl. Maj:ts förslag innebär, att i högskolans stat upptages en klumpsumma,
avsedd till arvoden åt speciallärare. Med medel från denna anslagspost
skulle avlönas jämväl de speciallärare, vilkas arvoden för närvarande
utginge från berörda särskilda anslag å extra stat, och vilka lärare samtliga
vore även för framtiden oumbärliga för högskolans verksamhet. Det skulle
vidare ankomma på Kungl. Maj:t att, efter förslag av högskolans lärarkollegium
och styrelse, för viss tidsperiod, högst 5 år i sänder, bestämma,
vilka speciallärarbefattningar, som skulle finnas vid högskolan, och huru
stort arvode, som skulle tillkomma varje lärare. Arvode skulle ej sättas till
högre belopp än 7,200 kronor. Därest samma person innehade mer än en
speciallärarbefattning, skulle denne såsom arvode ej uppbära mera än sammanlagt
högst 7,200 kronor.

I statsrådsprotokollet erinrar departementschefen vidare därom, att speciallärarbefattningen
i svenska arkitekturens historia för närvarande innehaves
och även i framtiden borde innehavas av den vid konsthögskolan anställde
professorn i svensk arkitekturhistoria. Härvid borde iakttagas att speciallärararvodet
endast finge utgå med så stort belopp, som erfordrades för uppbringande
av den sammanlagda ersättningen till ifrågavarande befattningshavare
till det avlöningsbelopp, som skulle tillkomma honom, därest han vore
placerad i lönegraden B 30.

Speciallärare borde vidare förordnas av högskolans styrelse efter förslag
av lärarkollegiet tillsvidare för en tidsperiod av högst 5 år. Dessutom föreslås
inrättande av en ny speciallärarbefattning i gjuteriteknik.

I fråga om det belopp, till vilket anslaget till speciallärare skulle beräknas,
har departementschefen utgått från de för budgetåret 1925—1926 anvisade
anslagen till speciallärare samt å dessa anslag beräknat sådan för*
höjning, som erfordras för att kompensera bortfallandet av tillfällig löneförbättring
och minskning i dyrtidstillägg. Sammanlagda arvodet till de i
högskolans stat upptagna speciallärarna uppgår till 40,750 kronor. Det till
arvoden åt vissa speciallärare beviljade extra anslaget utgör 35,850 kronor.
Ersättningen för mistad tillfällig löneförbättring — dylik löneförbättring utgår
endast till speciallärare på ordinarie stat — och kompensationen för
dyrtidstilläggets minskning har uppskattats till sammanlagt omkring 26,000
kronor. Härtill kommer arvodet vid den föreslagna nya speciallärarbefatt -

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

ningen i gjuteriteknik, 2,900 kronor. Totala arvodesbeloppet skulle enligt
denna beräkning komma att uppgå till 105,500 kronor.

Vid granskning av vad som i fråga om högskolans speciallärare föreslagits,
har utskottet ansett sig böra förorda den ifrågasatta anordningen av
arvodenas sammanförande till ett gemensamt anslag ävensom vad i övrigt
härutinnan föreslagits. Då utskottet tillstyrker förslaget i detta avseende,
förutsätter emellertid utskottet, att Kungl. Maj:t årligen i samband med framläggande
för riksdagen av högskolans anslagsäskanden förelägger riksdagen
en tablå över dispositionen av det för ändamålet utgående anslaget, angivande
de olika speciallärarbefattningarna samt det för var och en av
dessa befattningar utgående arvodet och fastställda antalet undervisningstimmar.
I avseende å beräkningen av det nu ifrågasatta anslaget, 105,500
kronor, har utskottet intet att erinra.

Å högskolans stat äro för närvarande uppförda följande, högskolans rektor
avseende tre anslag, nämligen dels arvode åt en professor såsom högskolans
rektor 1,500 kronor, dels hyresbidrag åt rektor 1,000 kronor, dels ock arvode
åt ett biträde för uppehållande av en del av rektors undervisningsskyldighet
såsom professor 4,000 kronor. Kungl. Maj:ts förslag innebär nu,
att rektors hyresbidrag bortfaller, att rektorsarvodet höjes till 2,400 kronor
samt att arvodet till den lärare, som uppehåller den del av rektors undervisningsskyldighet,
varifrån denne åtnjuter befrielse, bestrides från förslagsanslaget
till vikariatsersättningar. Utskottet tillstyrker detta förslag.

Det nu till bergsskolans föreståndare utgående arvodet å 600 kronor är i
förslaget bibehållet. Häremot torde intet vara att erinra.

I fråga om högskolans förvaltningspersonal innebär förslaget till en början,
att sekreteraren, vilken nu uppbär å ordinarie stat arvode med 2,000
kronor, samt å extra stat ett lika stort belopp, skulle hänföras till lönegraden
B 26. Beträffande den kompetens, som skulle fordras av sekreteraren,
anser departementschefen, att för behörighet borde — där ej Kungl.
Maj:t för särskilt fall funne skäl medgiva undantag —- fordras att hava
avlagt examen, vilken berättigar till inträde i rättegångsverken.

I avseende å den föreslagna lönegraden för sekreteraren har utskottet intet
att erinra. Vad angår kompetensvillkoren, har utskottet uppmärksammat,
att härutinnan olika meningar gjorts gällande inom högskolans lärarkollegium;
medan kollegiets majoritet uttalat sig för behovet av juridisk
sakkunskap, hava åtskilliga professorer såsom sin mening framhållit, att
fordran på juridisk examen ej borde uppställas såsom kompetensvillkor vid
sekreterartjänsten, och högskolans styrelse har förklarat sig anse, att även
avgångsexamen från tekniska högskolan eller annan därmed jämförlig teknisk
läroanstalt borde medföra kompetens till befattningen. För egen del
håller utskottet före, att i fråga om eu sådan tjänst som sekreterarbefattningen
vid tekniska högskolan, av vars innehavare måste fordras eu viss
kännedom ej endast om högskolans organisation och angelägenheter utan

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

även om ingeniörsutbildningen och tekniska förhållanden i allmänhet, kravet
på juridisk utbildning icke synes böra uppställas såsom normgivande utan
att jämställd med juridisk examen såsom kompetensfordran bör kunna uppställas
vare sig avgångsexamen från tekniska högskolan eller annan därmed
jämförlig teknisk läroanstalt eller ock en högre universitetsexamen i ämnen
berörande högskolans verksamhet.

Högskolans kamrerare åtnjuter för närvarande å ordinarie stat ett arvode
å 800 kronor samt å extra stat 2,700 kronor. Härutöver uppbär kamreraren
såsom ersättning för förvaltning av donationsmedel 200 kronor årligen,
vilken ersättning utgår av de fonder, vilkas donationsvillkor ej lägga hinder
i vägen härför. Den nuvarande kamreraren är jämväl rektors biträde vid
tillsynen över byggnaderna m. m. Härför uppbär han ersättning å 2,600
kronor, varav 1,600 kronor bestridas av elevavgifter och 1,000 kronor utgå
å extra stat.

Kungl. Maj:ts förslag innebär, att vid högskolan inrättas en ordinarie
kamrerarbefattning med avlöning i lönegraden B 24 samt att i sammanhang
härmed det för närvarande utgående extra anslaget å 1,000 kronor till fy 11-nadsarvode åt rektors biträde vid tillsyn av byggnaderna in. m. ävensom
det belopp av 200 kronor, som kamreraren nu uppbär för förvaltning av
donationsmedel skola upphöra att utgå. Ett genomförande av förslaget
skulle även medföra, att det arvode å 1,600 kronor, som nu utgår av elevavgifterna
till rektors biträde vid tillsyn av högskolebyggnaderna m. in.,
skall bortfalla. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag.

Det nu å ordinarie stat till en bibliotekarie uppförda arvodet å 4,000 kronor
föreslås höjt till 4,800 kronor. Till amanuens och extra arbetshjälp vid
biblioteket utgår för närvarande från högskolans ordinarie anslag ett belopp
av 4,500 kronor. Med hänsyn bland annat till den ökade arbetsmängden
föreslås en höjning av detta belopp till 6,300 kronor. Utskottet har i nu
berörda hänseenden intet att erinra.

De nu å ordinarie stat uppförda två kvinnliga skrivbiträdesbefattningarna
med avlöning i första, resp. andra lönegraden föreslås inplacerade i lönegraderna
B 4, resp. B 7. Vidare innebär förslaget en minskning av antalet
extra skrivbiträden från tre till två, för vilka sistnämndas avlöning räknas
med ett belopp av 5,000 kronor. Utskottet förordar vad härutinnan föreslagits.

I fråga om den ordinarie vaktmästarpersonalen fmnes för närvarande 1
verkmästare med avlöning i C-grupp, 1 förste vaktmästare, 1 maskinist, 1
reparatör och 11 laboratorievaktmästare med avlöning i B-grupp och 1 vaktmästare
med avlöning i lönegruppen A. Vidare utgå för närvarande från
ett klumpanslag å extra stat arvode å 2,160 kronor åt 1 extra vaktmästare,
tillika preparator, arvoden å 1,865 kronor åt 1 extra maskinist och 3 extra
laboratorievaktmästare, arvode å 1,570 kronor åt 1 extra vaktmästare samt
arvode å 1,500 kronor åt 1 extra vaktmästare vid biblioteket. Härjämte

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

utgå dels å ordinarie stat, dels ock från nyssberörda extra anslag arvoden
till 4 portvakter; dessa arvoden äro nu bestämda till 500 kronor, och tillkommer
för en var av portvakterna förmånen av fri bostad. Kungl. Maj:ts
förslag innebär, att den ordinarie vaktmästarpersonalen vid högskolan skulle
komma att bestå av 1 verkmästare i B 10, 1 maskinist i B 8, 1 förste vaktmästare,
1 vaktmästare, tillika preparator, 14 laboratorievaktmästare och 1
reparatör i B 7 samt 2 vaktmästare i B 5. I fråga om den extra vaktmästarpersonalen
innebär förslaget, att medel skulle beviljas till en ny extra
laboratorievaktmästare och att ifrågavarande extra befattningshavare följaktligen
skulle utgöras av 1 maskinist, 1 laboratorievaktmästare, 1 vaktmästare
och 4 portvakter. För dessa befattningshavares avlöning beräknas ett belopp
av 11,000 kronor. Där fri bostad tillkommit vaktmästare och jämförlig
befattningshavare utöver lönen, skulle denna förmån efter regleringens genomförande
bortfalla och ersättning för bostaden erläggas enligt därför i allmänhet
stadgade grunder. Undantag skulle dock göras för portvakterna,
som borde bibehållas vid förmånen av fri bostad utöver den kontanta avlöningen,
vilken i samband med löneregleringen skulle höjas med belopp,
motsvarande minskningen i dyrtidstillägg eller från 500 till 600 kronor. Utskottet
har vid prövning av vad beträffande vaktmästarpersonalen föreslagits
och anförts icke funnit anledning till erinran.

Till arvoden åt tillfälliga lärarbiträden och assistenter finnes å högskolans
stat uppförd en anslagspost å 14,300 kronor. Till förstärkning av denna
post har beviljats ett extra anslag, som de sista budgetåren utgått med

25,000 kronor. Kungl. Majts förslag innebär ett överförande av förstärkningsanslaget
till den ordinarie staten genom att öka den ordinarie anslagsposten
med motsvarande belopp. Vidare äro i förslaget arvodena höjda i
den omfattning, som är påkallad för att motväga dyrtidstilläggens minskning.
Anslagsposten i fråga är med hänsyn härtill beräknad till 47,000
kronor.

Mot den beräknade summan av 47,000 kronor hur utskottet intet att erinra.

Det i nu gällande stat upptagna anslaget å 5,000 kronor till stipendier åt
elever vid högskolan är i det nya statförslaget upptaget under högskolans
nya omkostnadsstat såsom ett särskilt reservationsanslag.

I tekniska högskolans nuvarande stat finnes upptagen en post: »anslag till
biblioteket» å 12,000 kronor, vilka medel utgå från det ordinarie reservationsanslaget
till vissa omkostnader för uppehållande av högskolans verksamhet.
Dessutom ingå i det för budgetåret 1925—1926 beviljade extra anslaget till
vissa fyllnadsarvoden och avlöning av viss vaktbetjäning m. m. två till bibliotekets
förfogande ställda materialanslag, nämligen dels 4,010 kronor till
ökade bokbindningskostnader vid biblioteket, dels ock 1,000 kronor till inlösen
av publikationer, utgivna av ingenjörsvetenskapsakademien, vilka publikationer
skola användas vid bytesförbindelser med utländska bibliotek. Med
anledning av en från högskolans sida begärd höjning av biblioteksanslaget

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

har departementschefen räknat med ett till 16,000 kronor höjt belopp. Vidare
äro enligt Kungl. Maj:ts förslag de för närvarande utgående extra anslagen
till ökade bokbindningskostnader och till inlösen av ingenjörsvetenskapsakademiens
publikationer överförda till den ordinarie staten och sammanlagda
med där förut befintligt anslag, som därigenom skulle ökas från nyss angivna
16,000 kronor till i avrundat tal 21,000 kronor, vilket belopp är i
statförslaget upptaget i högskolans omkostnadsstat. Utskottet tillstyrker
Kungl. Majts förslag i detta hänseende.

I detta sammanhang har departementschefen upptagit och förordat ett
engångsanslag till komplettering av bokbestånd och tidskriftsserier för budgetåret
1926—1927 av 10,000 kronor. Utskottet har häremot intet att erinra
och återkommer under punkt 99 i det följande till detta anslag.

Den i högskolans stat nu uppförda anslagsposten till samlingar och laborationer
upptager ett belopp av 17,500 kronor, vilka medel utgå från det
ordinarie reservationsanslaget till vissa omkostnader för uppehållande av
högskolans verksamhet. Till förstärkande av denna anslagspost hava beviljats
ansenliga belopp. Så har riksdagen på extra stat för åren 1920, 1921
och 1922 beviljat respektive 75,000 kronor, 110,000 kronor och 130,000
kronor. För förra halvåret 1923 utgjorde förstärkningsanslaget 71,500 kronor,
för budgetåret 1923—1924 100,000 kronor samt för ett vart av budgetåren
1924—1925 ocli 1925—1926 150,000 kronor. I högskolans framställning
om anslag till högskolan för budgetåret 1926—1927 begäres för här
ifrågavarande ändamål, förutom det ordinarie anslaget å 17,500 kronor, ett
extra reservationsanslag å 183,400 kronor. Kungl. Maj:ts föreliggande förslag
innebär nu, dels att för ifrågavarande ändamål i den ordinarie staten,
upptages en anslagspost av 150,000 kronor, vilket belopp sammanförts med
vissa andra anslagsposter å högskolans omkostnadsstat till ett gemensamt
ordinarie reservationsanslag till materiel m. m., dels ock att såsom förstärkning
av denna anslagspost skulle för budgetåret 1926—1927 utgå ett extra
anslag av 35,000 kronor. Utskottet har vid prövning härav funnit sig böra
förorda Kungl. Majrts förslag, och återkommer utskottet, vad angår det
extra förstärkningsanslaget, under punkten 97 i det följande till detsamma.

A högskolans ordinarie stat finnes vidare nu uppfört ett anslag till diverse
utgifter för bränsle, lyshållning in. m. å 25,000 kronor, vilka medel utgå
från det ordinarie reservationsanslaget till vissa omkostnader för uppehållande
av högskolans verksamhet. Förutom kostnaderna för uppvärmning
— inbegripen ersättning till eldare — och belysning'' bestridas från detta anslag
jämväl utgifterna för elektrisk kraft för drivande av olika slags maskiner
ävensom utgifterna för vatten, för telefon och telefonvakt, städning, för gårdars
och vägars underhåll samt gårdskarl, för inventarier samt för kansliet
(tryckning, extra skrivbiträden m. m.). Under eu följd av år har riksdagen
på extra stat anvisat ökade medel för här ifrågavarande ändamål samt även
vid flera tillfällen beviljat anslag på tilläggsstat till förstärkande av före -

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

varande ordinarie anslag. Sålunda hava för ändamålet anvisats extra anslag:
för år 1922 av 250,000 kronor, för förra halvåret 1923 av 75,000
kronor, för hudgetåret 1923—1924 av 130,000 kronor och för ett vart av
budgetåren 1924—1925 och 1925—1926 av 180,000 kronor. Härjämte hava
av riksdagen anvisats, till täckande av motsedda brister för år 1922 och
förra halvåret 1923 å nämnda ordinarie anslag, ett extra anslag av 40,000
kronor samt till täckande av brist för tiden 1 januari 1923—30 juni 1924
å samma ordinarie anslag ett extra anslag av 69,500 kronor. Från högskolans
sida har det totala anslagsbehovet för nu ifrågavarande ändamål beräknats
till 205,000 kronor. Departementschefen har ansett sig för budgetåret
1926—1927 icke behöva räkna med ett högre totalbelopp än 185,000
kronor. På ordinarie stat är härav uppfört 150,000 kronor, vilket belopp i
det föreliggande statsförslaget sammanförts med vissa andra anslagsposter
å högskolans omkostnadsstat till ett gemensamt ordinarie reservationsanslag
till materiell in. in. Återstoden, 35,000 kronor, skulle utgå såsom extra anslag.
Utskottet har icke funnit anledning att häremot framställa någon erinran
och återkommer beträffande det extra anslaget under punkten 98 i
det följande till detsamma.

Det av Kungl. Maj:t framlagda förslaget till ny stat för tekniska högskolan
grupperar anslagen i två huvudavdelningar: 1) avlöningsstat, upptagande
de anslag, som äro avsedda för bestridande av avlöningar och arvoden
av olika slag och vilka anslag delvis hava naturen av förslagsanslag,
samt 2) omkostnadsstat, upptagande övriga anslag, vilka samtliga äro av
reservationsanslags natur. Utskottet förordar denna ändrade uppställning
av staten.

Nu gällande stat för tekniska högskolan slutar på ett belopp av 422,950
kronor. Härtill kommer dels kostnaden för den till befattningshavarna
vid högskolan utgående tillfälliga löneförbättringen, 44,900 kronor, och för
det tillfälliga lönetillägget åt vissa vaktmästare m. fl., 6,450 kronor, ävensom
det extra förslagsanslaget till provisoriska lönetillägg åt professorerna,

50,000 kronor; dels det ordinarie förslagsanslaget till arvoden åt professorsvikarier,
3,000 kronor; dels de extra anslagen till arvoden åt vissa speciallärare,
35,850 kronor, till vissa fyllnadsarvoden och avlöning åt viss vaktbetjäning
m. m., 24,400 kronor, samt till tillfälliga lärarbiträden och assistenter,
25,000 kronor; dels ock förstärkningsanslagen till samlingar och laborationer,
150,000 kronor, samt till bränsle, lyshållning in. m., 180,000
kronor. Den slutliga kostnadssumman för högskolan under budgetåret 1925
—1926 utgör således — med frånseende av engångsanslag — 942,550 kronor.
Den av Kungl. Maj:t föreslagna nya staten slutar på ett belopp av 998,600
kronor, vartill skulle komma förstärkningsanslagen till samlingar och laborationer
å 35,000 kronor och till uppvärmning, belysning och diverse utgifter
å likaledes 35,000 kronor, vilket allt sammanlagt utgör 1,068,600 kronor.
Den av löneregleringen och vad därmed äger samband påkallade kostnads -

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

ökningen enligt riksstaten belöper sig således till skillnaden mellan 1,068,600
kronor och 942,550 kronor eller 126,050 kronor. Den verkliga kostnadsökningen
för statsverket blir dock avsevärt mindre på grund av den med
löneregleringen förenade sänkningen av dyrtidstilläggen och den minskade
belastningen av åttonde huvudtitelns allmänna förslagsanslag till ålderstillägg.

Utskottet, som i övrigt vid prövning av det föreliggande förslaget icke
funnit anledning till erinran mot detsamma, hemställer alltså,

att riksdagen må

a) förklara, att avlöningsreglementet för befattningshavare
vid statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande
den civila statsförvaltningen, skall från och med
den 1 juli 1926 äga tillämpning å ordinarie befattningshavare
vid tekniska högskolan;

dock att därvid följande särskilda bestämmelser skola
lända till efterrättelse:

Envar vaktmästare och jämförlig befattningshavare skall,
där det erfordras för beredande av semester åt annan dylik
befattningshavare ävensom i övrigt enligt bestämmande av
högskolans rektor, vara skyldig att, utan särskild ersättning
utöver den honom eljest tillkommande avlöningen, jämte
egen tjänst bestrida göromål, tillhörande annan befattning
av nämnda slag vid högskolan.

I stället för vad i 21 § sägs om semester skall gälla, att
lärare vid högskolan äga åtnjuta ferier å tider, som i vederbörande
stadgar bestämmas.

b) bestämma antalet ordinarie befattningshavare vid högskolan
på följande sätt:

Lönegrad

34 professorer ..................... B 30

1 sekreterare ..................... B 26

1 kamrerare...................... B 24

1 verkmästare.....................B 10

1 maskinist...................... B 8

1 kanslibiträde....................B 7

1 förste vaktmästare................B 7

14 laboratorievaktmästare.............B 7

1 vaktmästare, tillika preparator.......B 7

1 reparatör....................... B 7

2 vaktmästare..................... B 5

1 kontorsbiträde...................B 4

c) fastställa följande

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Stat för tekniska högskolan.
A) Avlöningsstat:

Avlöningar till professorer1), förslagsanslag
.......................kronor 386,000: —

Avlöningar till ordinarie förvaltningspersonal,
förslagsanslag........... » 24,000: —

Avlöningar till ordinarie vaktmästare

in. fl., förslagsanslag............ » 70,000: —

Vikariatsersättningar2), förslagsanslag . . » 10,000: —

Arvoden till speciallärare3).......... » 105,500: —

» » tillfälliga lärarbiträden och

assistenter.................... » 47,000: —

Arvode till högskolans rektor........ » 2,400: —

» » bergsskolans föreståndare . . » 600: —

» » bibliotekarien........... » 4,800: —

» » amanuens och arbetshjälp vid

biblioteket.................... » 6,300: —

Avlöningar till icke-ordinarie förvaltningspersonal
.................. » 5,000: —

Avlöningar till icke-ordinarie vaktmästare
m. fl..................... » 11,000: —

Summa förslagsanslag kronor 672,600: —
B) Omkostnadsstat:

Stipendier åt elever, reservationsanslag . kronor 5,000: —

Biblioteket, reservationsanslag........ » 21,000: —

Samlingar och laborationer, reservationsanslag
....................... » 150,000: —

Uppvärmning, belysning och diverse utgifter,
reservationsanslag.......... » 150,000: —

Summa reservationsanslag kronor 326,000: -Summa summarum kronor 998,600: —

Anm. 1. Professorsbefattningarna, vilka äro 34, omfatta vardera ett
av följande ämnesområden: 1) matematik; 2) mekanik; 3) ångteknik; 4)
läran om vattenmotorer; 5) mekanisk teknologi; 6) elektrisk anläggningsteknik;
7) teoretisk och elektrokemi; 8) kemisk teknologi; 9) vägbyggnad
och kommunikationsteknik; 10) arkitektur; 11) teoretisk elektroteknik;
12) järnets metallurgi; 13) gruvvetenskap; 14) vattenbyggnadslära;
15) matematik och mekanik; 16) geodesi; 17) beskrivande geometri;
18) fysik; 19) värmeteknik och maskinlära; 20) skeppsbyggnadslära;
21) mineralogi och geologi; 22) bergskemi och metallurgi; 23)
byggnadsstatik; 24) husbyggnadslära; 25) läran om maskinelement; 26)
allmän bergsmekanik och gruvmekanik; 27) byggnadsteknik; 28) organisk
kemi; 29) elektromaskinlära; 30) brobyggnad; 31) läran om förbränningsmotorer;
32) hyttmekanik samt järnets bearbetning och behandling;
33) oorganisk kemi; 34) hållfasthetslära.

Anm. 2. I anslaget till vikariatsersättningar ingår arvode åt ett
biträde för uppehållande av en del av rektors undervisningsskyldighet
såsom professor.

Anm. 3. Kung! Maj:t bestämmer, efter förslag av högskolans lärarkollegium
och styrelse, för viss tidsperiod, vilka speciallärarbefattnin -

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

gar skola finnas vid högskolan, ävensom det arvode, som skall tillkomma
varje speciallärare.

Speciallärararvode må icke sättas högre än 7,200 kronor. Vid förening
av flera speciallärarbefattningar äger befattningshavaren ej uppbära
arvode med högre belopp än tillhopa 7,200 kronor.

d) medgiva, att Kungl. Maj:t må utfärda nödiga bestämmelser
i fråga om övergång på ny stat för de tjänstemän,
å vilka förenämnda avlöningsreglemente skall äga tilllämpning; e)

besluta, att, där sådan ordinarie tjänsteman vid högskolan,
å vilken förenämnda avlöningsreglemente kommer
att äga tillämpning, enligt hittills gällande avlöningsbestämmelser
ägt uppbära någon del av avlöningen — såväl i stat
upptagen avlöning som tillfällig löneförbättring, tillfälligt
lönetillägg och provisoriskt lönetillägg — i förskott, vid ingången
av juli månad 1926 till honom skall på statsverkets
bekostnad utbetalas ett belopp, motsvarande vad tjänstemannen
skulle hava i den befattning, han vid utgången av
juni månad 1926 innehar, i förskott uppburit för juli månad
1926, om de dittillsvarande avlöningsbestämmelserna då fortfarande
varit gällande, vilket belopp för tjänsteman, som
utöver kontant avlöning från högskolan åtnjuter fri bostad
eller fri bostad jämte fritt bränsle eller fri bostad jämte fri
uppvärmning och fri belysning, bör ökas med värdet, enligt
vederbörande myndighets uppskattning, av denna förmån
för en månad;

f) medgiva, att kostnaderna för berörda övergångsaiiordning
må bestridas av de i ordinarie staten upptagna
anslagsposterna till avlöningar till ordinarie tjänstemän;

g) förklara, att kostnaderna för de förmåner, som omförmälas
i 25, 28 och 32 §§ av nämnda avlöningsreglemente,
må bestridas från respektive anslagsposter till avlöningar till
ordinarie tjänstemän samt de i 26 och 27 §§ av avlöningsreglementet
omförmälda kostnader från åttonde huvudtitelns till
dylika ändamål anvisade allmänna anslag, för så vitt ej resekostnads-
och traktamentsersättning utgår av särskilt för ändamålet
anvisat anslag, i vilket fall angivna kostnader skola
bestridas av sådant anslag;

h) medgiva, att, därest Kungl. Maj:t antingen med stöd
av 31 § avlöningsreglementet för särskilda fall finner en
avvikelse från de i 19 § av reglementet stadgade regler om
vikariatsersättning, påkallad eller i motsvarande fall med
stöd av 34 § tillerkänner icke-ordinarie befattningshavare

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

vikariatsersättning Kungl. Maj:t. må äga att för ändamålet
taga i anspråk den i staten upptagna anslagsposten till avlöningar
åt ordinarie tjänstemän;

i) under riksstatens åttonde huvudtitel — med uteslutande
av därstädes under rubrik tekniska högskolan uppförda
ordinarie anslaget till avlöningar å 363,450 kronor
samt ordinarie reservationsanslaget till vissa omkostnader
för uppehållande av högskolans verksamhet å 59,500 kronor
ävensom det ordinarie förslagsanslaget till arvoden åt professorsvikarier
å 3,000 kronor — under rubrik tekniska högskolan
uppföra

ej mindre till avlöningar ett ordinarie förslagsanslag å
672,600 kronor,

än även till vissa omkostnader för uppehållande av högskolans
verksamhet följande ordinarie reservationsanslag,
nämligen:

a) till stipendier åt elever ett belopp av 5,000 kronor
samt

b) till materiel m. m. för högskolan ett belopp av 321,000
kronor.

97:o) I anledning av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 91) och under hänvisning
till vad utskottet under punkt 96 anfört, hemställer utskottet,

att riksdagen må till beredande av ökade medel till samlingar
och laborationer vid tekniska högskolan för budgetåret
1926—1927 anvisa ett extra anslag av 35,000 kronor att av
Kungl. Maj:t fördelas på de olika avdelningarna vid högskolan,
på sätt Kungl. Maj:t finner skäligt bestämma.

98:o) På grund av Kungl. Majts framställning (punkt 92) och under åberopande
av vad utskottet under punkt 96 anfört, hemställer utskottet,

att riksdagen må till beredande av ökade medel för tekniska
högskolan till uppvärmning, belysning och diverse utgifter
för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra anslag
av 35,000 kronor.

99:o) I anledning av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 93) och under hänvisning
till vad utskottet under punkt 96 här ovan anfört, hemställer utskottet,
att riksdagen må till inköp av böcker för tekniska högskolans
bibliotek för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra
reservationsanslag av 10,000 kronor.

Ökade medel
till samlingar
och laborationer vid

tekniska
högskolan.

[91.]

Ökade medel
till uppvärmning,

belysning
och diverse
utgifter
vid tekniska
högskolan.

[92.]

Inköp av
böcker för
tekniska
högskolans
bibliotek.

[93.]

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Nyanskaffning
till tekniska
högskolans
institutioners

laboratorier.

[94.]

Lönereglering
för befattningshavare
vid
Chalmers tekniska
institut
m. m.

[95.]

100:o) Kungl. Majt har (punkt 94) föreslagit riksdagen att till nyanskaffning
av apparater och instrument för de till vissa av institutioner vid tekniska
högskolan hörande laboratorierna anvisa för budgetåret 1926—1927
ett extra reservationsanslag av 20,000 kronor att fördelas på sätt Kungl.
Maj:t finner skäligt bestämma.

Beträffande utredningen hänvisas till sid. 394—396 i statsrådsprotokollet.

Anslag har tidigare av riksdagen anvisats för motsvarande ändamål. Till
inköp av maskiner, apparater m. m. för utrustning av de nya laboratorierna vid
tekniska högskolan har riksdagen sålunda anvisat på tilläggsstat för år 1919

250,000 kronor samt på extra stat för år 1920 300,000 kronor ävensom för
vart och ett av åren 1921 och 1922 200,000 kronor. Slutligen har för budgetåret
1925—1926 beviljats ett anslag av 60,000 kronor.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kung], Maj ds förslag, hemställer,

att riksdagen må till nyanskaffning av apparater och instrument
för de till vissa av institutioner vid tekniska högskolan
hörande laboratorierna anvisa för budgetåret 1926—
1927 ett extra reservationsanslag av 20,000 kronor att fördelas
på sätt Kungl. Majd finner skäligt bestämma.

101:o) Kungl. Majd har (punkt 95) föreslagit riksdagen att

dock att därvid följande särskilda bestämmelser skola lända till efterrättelse
:

Envar vaktmästare och jämförlig befattningshavare skall, där det erfordras
för beredande av semester åt annan dylik befattningshavare ävensom
i övrigt enligt bestämmande av institutets rektor vara skyldig att utan särskild
ersättning utöver den honom eljest tillkommande avlöningen, jämte
egen tjänst bestrida göromål, tillhörande annan befattning av nämnda slag
vid institutet.

I stället för vad i 21 § sägs om semester skall gälla, att lärare vid institutet
äga åtnjuta ferier å tider, som i vederbörande stadgar bestämmas.

dels bestämma antalet ordinarie befattningshavare vid institutet på följande
sätt:

Lönegrad

12 professorer........................... B 28

5 andre lärare.......................... B 22

1 maskinist............................ B 8

1 förste vaktmästare...................... B 7

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

5 laboratorievaktmästare................... B 7

1 vaktmästare.......................... B 5

1 eldare, tillika gårdskarl.................. B 5

dels fastställa av departementschefen i statsrådsprotokollet förordat förslag
till stat för Chalmers tekniska institut ävensom till övergångsstat för
samma institut;

dels medgiva, att Kungl. Maj:t må utfärda nödiga bestämmelser i fråga
om övergång på ny stat för de tjänstemän, å vilka förenämnda avlöningsreglemente
skall äga tillämpning;

dels besluta, att, där sådan ordinarie tjänsteman vid institutet, å vilken
förenämnda avlöningsreglemente kommer att äga tillämpning, enligt hittills
gällande avlöningsbestämmelser ägt uppbära någon del av avlöningen —
såväl i stat upptagen avlöning som tillfällig löneförbättring och tillfälligt
lönetillägg — i förskott, vid ingången av juli månad 1926 till honom skall
på statsverkets bekostnad utbetalas ett belopp, motsvarande vad tjänstemannen
skulle hava i den befattning, han vid utgången av juni månad
1926 innehar, i förskott uppburit för juli månad 1926, om de dittillsvarande
avlöningsbestämmelserna då fortfarande varit gällande, vilket belopp för
tjänsteman, som utöver kontant avlöning från institutet åtnjuter fri bostad
eller fri bostad jämte fritt bränse eller fri bostad jämte fri uppvärmning
och fri belysning, bör ökas med värdet, enligt vederbörande myndighets
uppskattning, av denna förmån för en månad;

dels medgiva, att kostnaderna för berörda övergångsanordning må bestridas
av de i ordinarie staten upptagna anslagsposterna till avlöningar till
ordinarie tjänstemän;

dels förklara, att kostnaderna för de förmåner, som omförmälas i 25, 28
och 32 §§ av nämnda avlöningsreglemente må bestridas från respektive
anslagsposter till avlöningar till ordinarie tjänstemän samt de i 26 och 27
§§ av avlöningsreglementet omförmälda kostnader från åttonde huvudtitelns
till dylika ändamål anvisade allmänna anslag, för så vitt ej resekostnadsoch
traktamentsersättning utgår av särskilt för ändamålet anvisat anslag,
i vilket fall angivna kostnader skola bestridas av sådant anslag;

dels medgiva, att därest Kungl. Maj t antingen med stöd av 31 § avlöningsreglementet
för särskilda fall finner en avvikelse från de i 19 § av
reglementet stadgade regler om vikariatsersättning påkallad eller i motsvarande
fall med stöd av 34 § tillerkänner icke-ordinarie befattningshavare vikariatsersättning,
Kungl. Maj:t må äga att för ändamålet taga i anspråk den i
staten upptagna anslagsposten till avlöningar åt ordinarie tjänstemän;

dels förklara, att jämväl till de befattningshavare vid Chalmers tekniska
institut, för vilka avlöningsreglementet för befattningshavare vid statsdepartement
och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen,
icke är avsett att gälla, skall utgå dyrtidstillägg enligt samma grunder som
till de befattningshavare, å vilka nämnda avlöningsreglemente äger tillämpning.
Bihang till riksdagens protokoll 1926. 6 saml. 8 käft. (Nr 8.) 7

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

dels under riksstatens åttonde huvudtitel — med uteslutande av därstädes
under rubrik Chalmers tekniska institut uppförda ordinarie anslaget till avlöningar
m. m. å 161,850 kronor samt ordinarie reservationsanslaget till
bibliotek, samlingar och laborationer, expenser m. m. å 23,550 kronor —
under rubrik Chalmers tekniska institut uppföra

ej mindre till avlöningar ett ordinarie förslagsanslag å 253,200 kronor

än även till vissa omkostnader för uppehållande av institutets verksamhet
följande ordinarie reservationsanslag nämligen

a) till stipendier och premier åt elever ett belopp av 600 kronor, samt

b) till materiel m. m. för institutet ett belopp av 62,000 kronor;

dels under nyssnämnda huvudtitel och rubrik uppföra ett ordinarie anslag:
Övergångsstat för Chalmers tekniska institut å 7,000 kronor;

dels ock till avlöningsförbättring m. m. åt innehavarna av de å nämnda
övergångsstat uppförda befattningarna för budgetåret 1926—1927 anvisa ett
extra anslag å 3,300 kronor, att utgå enligt de föreskrifter, som av Kungl.
Maj:t meddelas.

Utredningen återfinnes å sid. 396—413 i statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar G. Boman och
E. Björnsson (nr 44) och den andra inom andra kammaren av herrar E.
Röing och H. Almquist (nr 55) däri hemställts, att på Chalmers tekniska
instituts stat från och med nästa budgetårs början måtte uppföras ett ordinarie
anslag till en ny professur inom den kemiska fackskolan, vilken professur
bör omfatta ämnet kemisk teknologi.

Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställning andragna
skälen får utskottet hänvisa till motionen nr 44 i första kammaren.

Jämväl det nu föreliggande löneregleringsförslaget är grundat på ett av
högskolornas löneregleringskommitté avgivet betänkande i ämnet.

Genom beslut av 1911 års riksdag blevo lektoraten vid Chalmers tekniska
institut ombildade till professurer, vilkas innehavare i avseende å avlöningen
likställdes med farmaceutiska institutets professorer. Avlöningen enligt stat
utgör 6,400 kronor jämte rätt till ett ålderstillägg å 600 kronor. Kungl.
Maj:ts förslag innebär, att ifrågavarande professorer hänföras till samma
lönegrad, som föreslagits för professorerna vid farmaceutiska institutet, eller
alltså lönegraden B 28. Utskottet, som för sistnämnda professorer förordat
denna lönegrad, tillstyrker densamma jämväl för professorerna vid Chalmers
tekniska institut.

Andre lärare, för vilka avlöningen nu utgör 4,000 kronor jämte rätt till
två ålderstillägg å 500 kronor, föreslås till placering i lönegraden B 22,
Utskottet har häremot intet att erinra.

Vid institutet finnas dessutom anställda ytterligare två ordinarie lärare —-

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

en verkstadsingenjör och en lärare i frihandsteckning. Verkstadsingenjören
är avlönad på enahanda sätt som andre lärarna; läraren i frihandsteckning
åtnjuter en avlöning av 3,000 kronor jämte rätt till två ålderstillägg ä 400
kronor. Kungl. Maj:ts förslag innebär, att ifrågavarande befattningshavare
— för underlättande av en kommande omorganisation — uppföras på övergångsstat
med bibehållande av nuvarande löneförmåner, inklusive tillfällig
löneförbättring och dyrtidstillägg. Utskottet tillstyrker vad härutinnan föreslagits.

Till de vid institutet anställda speciallärarna utgå för närvarande arvoden
med fasta, i den ordinarie staten angivna belopp. Vidare äro i staten uppförda
anslag till uppehållande av undervisningen i svenska språket, i tyska
språket samt i historia och geografi med tillhopa 4,700 kronor. Kungl. Maj:ts
förslag i avseende å avlöningen av speciallärarna vid Chalmers tekniska
institut innebär en anordning liknande den, som i samma avseende ifrågasatts
beträffande tekniska högskolans speciallärare. Enligt detta förslag skulle
i staten för institutet uppföras ett anslag, tillräckligt för bestridande av
arvoden åt samtliga speciallärare, i vilket anslag även skulle ingå nuvarande
anslag för meddelande av undervisning i de humanistiska ämnena. Det
skulle vidare tillkomma Kungl. Maj:t att, efter förslag av institutets lärarråd
och styrelse för viss tidsperiod, högst 5 år i sänder, bestämma dels vilka
speciallärarbefattningar skulle finnas vid institutet, dels ock det arvode, som
skulle tillkomma varje speciallärare. Förordnande för speciallärare skulle
utfärdas av styrelsen efter förslag av lärarrådet och gälla tillsvidare för en
tidsperiod av högst 5 år. Vid beräkning av det belopp, som för ifrågavarande
ändamål borde upptagas i institutets stat, har man utgått från de
i staten för närvarande upptagna speciallärararvodena, vilka tillhopa utgöra
19,700 kronor. Härtill har lagts det belopp av 4,700 kronor, som utgår för
uppehållande av undervisningen i åtskilliga humanistiska ämnen. Summan,
utgörande 24,400 kronor, har vidare ökats med dels den för närvarande
utgående tillfälliga löneförbättringen, dels ock ett belopp, motsvarande skillnaden
mellan det dyrtidstillägg, som utgår å gammalreglerade och det som
belöper å nyreglerade arvoden. Efter denna beräkningsgrund har erhållits
ett anslag av i runt tal 37,000 kronor. Liksom i fråga om tekniska högskolan
skulle även beträffande Chalmers tekniska institut föreskrivas, att
speciallärararvode icke finge sättas högre än 7,200 kronor, samt att befattningshavare
vid förening av flera speciallärarbefattningar icke finge uppbära
arvode med större belopp än tillhopa 7,200 kronor. Utskottet har mot den
föreslagna anordningen eller mot vad i övrigt härutinnan föreslagits intet
att erinra. Dock förutsätter utskottet, i likhet med vad utskottet anfört i
fråga om speciallärararvodena vid tekniska högskolan, att Kungl. Maj:t
årligen i samband med framläggande för riksdagen av institutets anslagsäskanden
förelägger riksdagen en tablå över dispositionen av det för ändamålet
utgående anslaget, angivande de olika speciallärarbefattningarna samt

100

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

det för var och en av dessa befattningar utgående arvodet och fastställda
antalet undervisningstimmar.

Arvodet till institutets rektor, nu 1,500 kronor, är föreslaget till 1,800
kronor. För bestridande av sekreterare bibliotekarie- och kamrerargöromål
utgår enligt nu gällande stat ett belopp av 3,700 kronor. För ändamålet
föreslås nu, med hänsyn till bortfallet av tillfällig löneförbättring och minskningen
av dyrtidstilläggen, ett belopp av 6,100 kronor. Utskottet har i nu
berörda hänseenden intet att erinra.

I avseende å vaktmästarpersonalen innebär Kungl. Maj:ts förslag i stort
sett ett överförande av nu befintliga ordinarie befattningshavare till de lönegrader,
till vilka motsvarande tjänstinnehavare vid nyreglerade verk hänförts.
Vidare föreslår Kungl. Maj:t inrättande av en ny laboratorievaktmästarbefattning
vid avdelningen för kemisk teknologi med placering i lönegraden
B 7. Utskottet tillstyrker vad härutinnan föreslagits.

Såsom framgår av statsrådsprotokollet, har institutets styrelse gjort framställning
om inrättande av en professur i kemisk teknologi. Denna framställning
har motiverats dels därmed att den nuvarande, ämnena organisk kemi
och kemisk teknologi omfattande professurens område vore alltför vidsträckt
och professorns undervisningsbörda oskäligt betungande, dels ock därmed
att det, sedan den nya institutionsbyggnaden jämte den därinvid belägna
fristående byggnaden för det kemiskt-tekniska maskinlaboratoriet tagits i
bruk, bleve omöjligt för en och samma professor att leda och övervaka
laborationsövningarna i både organisk kemi och kemisk teknologi. Departementschefen
har i statsrådsprotokollet givit uttryck åt den uppfattningen,
att han, utan att vilja underkänna de sålunda anförda skälen, av vilka särskilt
det senare syntes vara tungt vägande, ansett sig dock icke kunna för
närvarande tillstyrka inrättandet av den föreslagna nya professuren. I ovanberörda
motioner har upptagits den av institutets styrelse gjorda framställningen.
Utskottet har visserligen funnit synnerligen vägande skäl vara förebragta
för det motionsvis gjorda yrkandet, men då något förslag i ämnet
från Kungl. Maj:ts sida icke föreligger och då utskottet icke funnit vad i
motionen anförts vara av beskaffenhet att föranleda utskottet att förorda
motionärernas hemställan, har utskottet ansett sig böra stanna för att nu
förorda Kungl. Maj:ts förslag och avstyrka de i ämnet väckta motionerna.

Till arvoden åt assistenter och repetitörer är i nu gällande stat upptaget
ett belopp å 11,500 kronor. Med hänsyn till den med löneregleringen förenade
sänkningen av dyrtidstilläggen är beloppet föreslaget höjt till 14,000
kronor. Vidare är det nu utgående anslaget å 1,500 kronor till gottgörelse
åt arbetsbiträden å verkstaden i statförslaget höjt till 1,800 kronor. Beträffande
vidare det i staten nu upptagna anslaget å 550 kronor till stipendier
och premier åt elever har ingen annan ändring vidtagits än att anslaget
avrundats till 600 kronor och upptagits under institutets omkostnadsstat så -

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 101

som ett särskilt reservationsanslag. Utskottet har i nu berörda hänseenden
intet att erinra.

A institutets ordinarie stat finnes uppfört ett anslag å 12,000 kronor till
uppvärmning, belysning och diverse utgifter. Anslaget har emellertid länge
visat sig otillräckligt, varför riksdagen under en följd av år beviljat medel
till dess förstärkande och till täckande av i anslaget uppkomna brister. För
budgetåret 1925—1926 har för sagda ändamål beviljats ett extra anslag av

32.000 kronor. Utgifterna för nu ifrågavarande ändamål för budgetåret
1926—1927 hava beräknats uppgå till 44,000 kronor. Kungl. Maj:ts förslag
innebär nu, att av denna summa ett belopp av 35,000 kronor ingår i en
särskild omkostnadsstat för institutet och med andra anslagsposter sammanföres
till ett gemensamt ordinarie reservationsanslag till materiel m. in. Till
uppvärmning, belysning och diverse utgifter skulle därutöver anvisas ett
extra anslag å 9,000 kronor. Utskottet tillstyrker förslaget beträffande anvisande
av medel till senast berörda ändamål.

För år 1914 och följande år har riksdagen anvisat särskilda anslag till
förstärkning av det å ordinarie stat uppförda anslaget å 9,000 kronor till
bibliotek, samlingar och laboratorier. För budgetåret 1925—1926 uppgår
detta förstärkningsanslag, liksom under de närmast föregående åren, till

16.000 kronor. Kungl. Maj:ts förslag innebär, att de för bibliotek, samlingar
och laboratorier erforderliga anslagsmedlen upptagas med ett belopp
av 25,000 kronor i omkostnadsstaten för institutet och med åtskilliga andra
anslagsposter sammanföras till ett gemensamt ordinarie reservationsanslag
till materiel m. m. I sagda reservationsanslag skulle jämväl ingå den nuvarande
anslagsposten å 2,000 kronor till verkstaden. Jämväl vad härutinnan
föreslagits tillstyrker utskottet.

Det av Kungl. Maj:t framlagda statförslaget företer i avseende å sin allmänna
uppställning samma anordning, som föreslagits beträffande den nya
staten för tekniska högskolan. Utskottet har häremot intet att erinra.

Nu gällande stat för Chalmers tekniska institut slutar på 185,400 kronor.
Lägges härtill den till befattningshavarna vid institutet utgående tillfälhga
löneförbättringen, tillhopa 24,800 kronor, det tillfälliga lönetillägget åt vissa
vaktmästare m. fl., tillhopa 2,460 kronor, samt de båda förstärkningsanslagen
till uppvärmning in. m. å 32,000 kronor och till bibliotek m. in. å 16,000
kronor, kommer man — om man bortser från engångsanslag — till en slutlig
kostnadssumma för institutet under budgetåret 1925—1926 av 260,660
kronor. Den föreslagna nya staten slutar på ett belopp av 315,800 kronor,
vartill så kommer övergångsstaten å 7,000 kronor, tillfällig löneförbättring
och ersättning för minskning i dyrtidstillägg till befattningshavare å övergångsstat
3,300 kronor samt ökado medel till uppvärmning, belysning och
diverse utgifter 9,000 kronor, vilket sammanlagt utgör 335,100 kronor. Den

102

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

av löneregleringen och vad därmed äger samband påkallade kostnadsökningen
enligt riksstaten belöper sig således till skillnaden mellan 335,100
kronor och 260,660 kronor eller 74,440 kronor. Den verkliga kostnadsökningen
för statsverket blir dock avsevärt mindre på grund av den med löneregleringen
förenade sänkningen av dyrtidstilläggen och den minskade belastningen
av åttonde huvudtitelns allmänna förslagsanslag till ålderstillägg.

Utskottet, som vid prövning av det föreliggande förslaget icke i övrigt
funnit anledning till erinran mot detsamma, hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å herrar Bomans och Björnssons samt
herrar Röings och Almquists ovanberörda motioner (1:44
och II: 55),

dock att därvid följande särskilda bestämmelser skola lända
till efterrättelse:

Envar vaktmästare och jämförlig befattningshavare skall,
där det erfordras för beredande av semester åt annan dylik
befattningshavare ävensom i övrigt enligt bestämmande av
institutets rektor, vara skyldig att utan särskild ersättning
utöver den honom eljest tillkommande avlöningen, jämte
egen tjänst bestrida göromål, tillhörande annan befattning av
nämnda slag vid institutet.

I stället för vad i 21 § sägs om semester skall gälla, att
lärare vid institutet äga åtnjuta ferier å tider, som i vederbörande
stadgar bestämmas.

b) bestämma antalet ordinarie befattningshavare vid institutet
på följande sätt:

Lönegrad

12 professorer.......................... B 28

5 andre lärare......................... B 22

1 maskinist.................''......... B 8

1 förste vaktmästare .................... B 7

5 laboratorievaktmästare.................. B 7

1 vaktmästare ......................... B 5

1 eldare, tillika gårdskarl................. B 5

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

103

c) fastställa följaDde

Stat för Chalmers tekniska institut.
A) Aylöningsstat:

Avlöningar till professorer1), förslagsanslag.
............ kronor

» » andre lärare3), förslagsanslag
........... »

» » vaktmästare m. fl., för -

slagsanslag........	>	28,200: —
Vikariatsersättningar3), förslagsanslag . .	»	4,000: —
Arvoden till speciallärare4)..........	»	37,000: —
Arvode till institutets rektor.........	>	1,800: —
Arvoden till sekreterare, kamrerare och
bibliotekarie5)........		6,100: —
» » assistenter och repetitörer .	»	14,000: —
Till gottgörelse åt arbetsbiträden å verk-
staden.......................	»	1,800: —
Summa förslagsanslag kronor 253,200: —

123,100:

37,200:

B) Omkostnadsstat:

Stipendier och premier åt elever, reservationsanslag
................... kronor 600:

Bibliotek, samlingar och laboratorier,

reservationsanslag ............... » 25,000:

Verkstaden, reservationsanslag........ » 2,000: —

Uppvärmning, belysning och diverse

utgifter, reservationsanslag......... » 35,000: —

Summa reservationsanslag kronor 62,600: —
Summa summarum kronor 315,800: —

Anm. 1. Professorsbefattningarna, vilka äro 12, omfatta vardera ett
av följande ämnesområden: 1) fysik; 2) matematik; 3) mekanik och
matematik; 4) skeppsbyggeri; 5) byggnadslära och ornamentsri trång;
6) elektroteknik; 7) kemi och kemisk teknologi; 8) oorganisk kemi
jämte mineralogi och geologi; 9) maskinlära med undervisningsskyldighet
företrädesvis i läran om vattenmotorer; 10) maskinlära med undervisningsskyldighet
företrädesvis i läran om värmemotorer; 11) väg-och
vattenbyggnadslära; samt 12) elektroteknik med undervisningsskyldighet
företrädesvis i elektrotekniska maskinkonstruktioner.

Anm. 2. Andrelärarbefattningarna, vilka äro 5, omfatta vardera ett
av följande ämnesområden: 1) matematik; 2) elementarmekanik, skeppsbyggeri
och linjarritning; 2) byggnadslära med ritning; 4) elektroteknik;
och 5) maskinlära med ritning och mekanisk teknologi.

Anm. 3. I anslaget till vikariatsersättningar ingår arvode åt ett
biträde för uppehållande av rektors undervisningsskyldighet såsom
professor.

Anm. 4. Kungl. Maj:t bestämmer, efter förslag av institutets lärarråd
och styrelse, för viss tidsperiod, vilka speciallärarbefattningar skola

104

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

finnas vid institutet, ävensom det arvode, som skall tillkomma varje
speciallärare.

Speciallärararvode må icke sättas högre än 7,200 kronor. Vid förening
av flera speciallärarbefattningar äger befattningshavaren ej uppbära
arvode med högre belopp än tillhopa 7,200 kronor.

I anslaget till arvoden åt speciallärare ingår även anslag för meddelande
av undervisning i vissa humanistiska ämnen.

Anm. 5. Anslagets fördelning mellan de olika befattningshavarna
bestämmes av Kungl. Maj:t efter förslag av institutets lärarråd och
styrelse.

ävensom följande

Övergångsstat för Chalmers tekniska institut.

	Lön	Tjänstgö- rings- pengar	Summa
1 verkstadsingenjör.......	2,400	1,600	4,000
1 • lärare i frihandsteckning . . .	1,800	1,200	3,000
Summa kronor	—	—	7,000

Anm. 1. För verkstadsingenjör kan lönen efter 5 år höjas med 500
kronor och efter ytterligare 5 år likaledes med 500 kronor.

Anm. 2. För lärare i frihandsteckning kan lönen efter 5 år höjas
med 400 kronor och efter ytterligare 5 år likaledes med 400 kronor.

d) medgiva, att Kungl. Maj:t må utfärda nödiga bestämmelser
i fråga om övergång på ny stat för de tjänstemän,
å vilka förenämnda avlöningsreglemente skall äga tillämpning; e)

besluta, att, där sådan ordinarie tjänsteman vid institutet,
å vilken förenämnda avlöningsreglemente kommer att
äga tillämpning, enligt hittills gällande avlöningsbestämmelser
ägt uppbära någon del av avlöningen — såväl i stat
upptagen avlöning som tillfällig löneförbättring och tillfälligt
lönetillägg — i förskott, vid ingången av juli månad 1926
till honom skall på statsverkets bekostnad utbetalas ett belopp,
motsvarande vad tjänstemannen skulle hava i den befattning;
han vid utgången av juni månad 1926 innehar, i förskott
uppburit för juli månad 1926, om de dittillsvarande
avlöningsbestämmelserna då fortfarande varit gällande, vilket
belopp för tjänsteman, som utöver kontant avlöning från
institutet åtnjuter fri bostad eller fri bostad jämte fritt
bränsle eller fri bostad jämte fri uppvärmning och fri belysning,
bör ökas med värdet, enligt vederbörande myndighets
uppskattning, av denna förmån för en månad;

f) medgiva, att kostnaderna för berörda övergångsanordning
må bestridas av de i ordinarie staten upptagna anslagsposterna
till avlöningar till ordinarie tjänstemän;

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

105

h) medgiva, att, därest Kung! Maj:t antingen med stöd
av 31 § avlöningsreglementet för särskilda fall finner en
avvikelse från de i 19 § av reglementet stadgade regler om
vikariatsersättning påkallad eller i motsvarande fall med
stöd av 34 § tillerkänner icke-ordinarie befattningshavare
vikariatsersättning, Kungl. Maj:t må äga att för ändamålet
taga i anspråk den i staten upptagna anslagsposten till avlöningar
åt ordinarie tjänstemän;

i) förklara, att jämväl till de befattningshavare vid Chalmers
tekniska institut, för vilka avlöningsreglementet för
befattningshavare vid statsdepartement och vissa andra
verk, tillhörande den civila statsförvaltningen, icke är avsett
att gälla, skall utgå dyrtidstillägg enligt samma grunder
som till de befattningshavare, å vilka nämnda avlöningsreglemente
äger tillämpning;

j) under riksstatens åttonde huvudtitel — med uteslutande
av därstädes under rubrik Chalmers tekniska institut
uppförda ordinarie anslaget till avlöningar m. m. å 161,850
kronor samt ordinarie reservationsanslaget till bibliotek, samlingar
och laborationer, expenser m. m. å 23,550 kronor —-under rubrik Chalmers tekniska institut uppföra

ej mindre till avlöningar ett ordinarie förslagsanslag å

253,200 kronor

än även till vissa omkostnader för uppehållande av institutets
verksamhet följande ordinarie reservationsanslag nämligen a)

till stipendier och premier åt elever ett belopp av 600
kronor, samt

b) till materiell m. m. för institutet ett belopp av 62,000
kronor;

k) under nyssnämnda huvudtitel och rubrik uppföra
ett ordinarie anslag: Övergångsstat för Chalmers tekniska
institut å 7,000 kronor;

l) till avlöningsförbättring m. m. åt innehavarna av de

106

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Ökade medel
till uppvärmning,
belysning
och diverse
utgifter
för
Chalmers
tekniska
institut.

[96.]

Nybyggnader
för de kemiska
och fysiska
institutionerna
vid
Chalmers
tekniska
institut.

[97.]

Skolöver styrelsen.

[98.]

å nämnda övergångsstat uppförda befattningarna för budgetåret
1926—1927 anvisa ett extra anslag å 3,300 kronor,
att utgå enligt de föreskrifter, som av Kungl. Maj:t meddelas.

102:o) I anledning av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 96) och under hänvisning
till vad utskottet under punkt 100 här ovan anfört hemställer utskottet,
att riksdagen må till beredande av ökade medel till uppvärmning,
belysning och diverse utgifter vid Chalmers tekniska
institut för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra
anslag av 9,000 kronor.

103:o) Kungl. Maj:t har (punkt 97) föreslagit riksdagen att till slutförande
av beslutade nybyggnader för de kemiska och fysiska institutionerna vid
Chalmers tekniska institut för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra reservationsanslag
av 522,320 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 416—417 i statsrådsprotokollet.

I en för 1925 års riksdag framlagd proposition (nr 44) angående anslag för
ifrågavarande ändamål uppskattades i överensstämmelse med byggnadsstyrelsens
förslag den totala byggnadskostnaden till 2,540,000 kronor. Till bestridande
härav finnes att tillgå — förutom av riksdagen anvisade anslag å
tillsammans 1,950,000 kronor — återstoden av ett av riksdagen på extra
stat för år 1921 anvisat reservationsanslag å 100,000 kronor, avsett att
användas till ritningar och andra förberedande arbeten för nybyggnaderna,
vilken återstod, efter gäldande av kostnaderna för dessa arbeten, uppgivits
utgöra 67,680 kronor, eller således tillhopa 2,017,680 kronor. Kungl. Maj:ts
föreliggande förslag innebär nu anvisande av återstoden av det beräknade
kostnadsbeloppet.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till slutförande av beslutade nybyggnader
för de kemiska och fysiska institutionerna vid Chalmers
tekniska institut för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra
reservationsanslag av 522,320 kronor.

Skolöverstyrelsen.

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 98) och under hänutredningen
i ärendet (sid. 418 i statsrådsprotokollet) hemställer

att riksdagen må i riksstaten upptaga det ordinarie förslagsanslaget
till skolöverstyrelsen med oförändrat belopp,

528,100 kronor.

104:o) I
visning till
utskottet,

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

107

105:o) Kungl. Maj:t har (punkt 99) föreslagit riksdagen att för inspektion
och sakkunniga biträden hos skolöverstyrelsen anvisa för budgetåret 1926
—1927 ett extra anslag av 10,500 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 419—422 i statsrådsprotokollet.

För budgetåret 1925—1926 utgår anslaget med ett belopp av 6,500 kronor.
Med anslagshöjningen avses att bereda överstyrelsen ökade möjligheter att
tillgodose behovet inom överstyrelsen av juridiskt-administrativ sakkunskap.

Utskottet, som ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,
att riksdagen må för inspektion och sakkunniga biträden
hos skolöverstyrelsen anvisa för budgetåret 1926—1927 ett
extra anslag av 10,500 kronor.

106:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 100) hemställer utskottet att

riksdagen må, i likhet med vad för löpande budgetår
ägt rum, till arvode åt byggnadssakkunnigt biträde hos
skolöverstyrelsen anvisa för budgetåret 1926—1927 ett extra
anslag av 4,800 kronor.

107:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt 101)
hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, för bestridande av expeditionsvaktsgöromål hos
skolöverstyrelsen anvisa'' för budgetåret 1926—1927 ett extra
anslag av 1,800 kronor.

Inspektion
och sakkunniga
biträden
hos skolöverstyrelsen.

''[99.]

Byggnadssakkunnigt

biträde hos
skolöverstyrelsen.

''[100.]

Bestridande
av expeditionsvaktsgöromål
hos
skolöverstyrelsen.

[101.1

108:o) Kungl. Maj:t har (punkt 102) föreslagit riksdagen att till möblering Möhlermg^av
av skolöverstyrelsens nya ämbetslokaler in. m. anvisa för budgetåret 1926 re]sens nya

——1927 ett extra anslag av 10,000 kronor. lokaler nf m

Utredningen återfinnes å sid. 423 och 424 i statsrådsprotokollet. ,

Genom beslut den 18 juli 1924 har Kungl. Maj:t godkänt en av byggnadsstyrelsen
uppgjord plan beträffande dispositionen av den under uppförande
varande ämbetsbyggnaden å tomten nr 3 i kvarteret Murmästaren,
enligt vilken plan skolöverstyrelsen skall till tjänstelokaler få disponera bottenvåningen
och våningen en trappa upp i denna byggnad. Inflyttningen
i de nya lokalerna beräknas kunna äga rum under sommaren 1926.

I de nya lokalerna kommer överstyrelsen att disponera ett något större
antal rum än vad för närvarande är fallet, och möbleringen av de nytillkommande
rummen medför vissa kostnader. Vidare hava åtskilliga av de
utav överstyrelsen använda möblerna befunnits vara i behov av att bliva
utbytta mot nyare och bättre. I det nu äskade anslaget ingå även beräknade
kostnader för flyttningen till ämbetsverkets nya lokaler.

Högre lärarinneseminariet [103.

]

jämte två
i ämnet
väckta
motioner.

108 Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må till möblering av skolöverstyrelsens nya
ämbetslokaler m. m. anvisa för budgetåret 1926—1927 ett
extra anslag av 10,000 kronor.

Allmänna läroverken m. m.

109:o) I förslaget till riksstat för budgetåret 1926—1927 har Kungl. Maj:t
upptagit det ordinarie anslaget till högre lärarinneseminariet med oförändrat
belopp 116,985 kronor.

Utredningen återfinnes under punkt 103 sid. 425—427 i statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr N. J. F. Almkvist
(nr 178) och den andra inom andra kammaren av herr O. Holmdahl{nr 247),
däruti hemställts, att riksdagen måtte

dels besluta att högre lärarinneseminariets hushållsskola från och med den
1 juli 1926 skall uppföras på ordinarie stat, under namn av statens skolköksseminarium
och hushållsskola;

samt att till grund för de med anledning härav erforderliga åtgärder och
bestämmelser skola läggas skolöverstyrelsens i motionen I: 178 återgivna
förslag;

dels ock från och med budgetåret 1926—1927 höja det ordinarie anslaget
till högre lärarinneseminariet med 13,300 kronor eller från 116,985 kronor
till 130,285 kronor.

Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställningar andragna
skälen får utskottet hänvisa till motionen I: 178.

I riksstaten för innevarande budgetår är uppfört ett ordinarie anslag
till högre lärarinneseminariet å 116,985 kronor. Dessutom äro uppförda
extra anslag dels å 60,160 kronor till diverse behov vid seminariet och
dels å 21,000 kronor till arvoden åt timlärare och vikarier vid seminariet.
I anslaget till diverse behov ingår en post å 28,300 kronor till uppehållande
av verksamheten vid den till seminariet hörande hushållsskolan samt en vid
denna skola anordnad kurs för utbildande av husmödrar. Hushållsskolans
verksamhet uppehälles genom detta extra anslag samt genom terminsavgifter.
Frågan om uppförande av hushållsskolan på ordinarie stat har förut varit
föremål för övervägande, Såväl år 1909 som år 1911 hava framställningar
gjorts av rektor vid seminariet i sådant syfte, utan att de lett till något
resultat. Såsom framgår av statsrådsprotokollet har rektor i skrivelse till
skolöverstyrelsen åter framställt förslag till hushållsskolans uppförande på

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

109

ordinarie stat. Detta förslag, som av skolöverstyrelsen med tillstyrkande
yttrande överlämnats till Kungl. Maj:t innebär huvudsakligen följande:

Högre lärarinneseminariets hushållsskola grundades år 1892 och har under
tidernas lopp så utvecklats, att därstädes numera givas sju särskilda slag av
kurser, nämligen: en lärarinnekurs (sedan 1894), en husmoderskurs (sedan
1892), en kurs för utbildande av ekonomiföreståndarinnor eller husmödrar
vid större anstalter (sedan 1918) (1916), en kurs för hemföreståndarinnor
(sedan 1923), kurser för barn ur folkskolans högsta klass (sedan 1895), undervisning
i huslig ekonomi åt lärjungarna i normalskolans 6:e klass (sedan
1924) samt aftonkurs för arbetande unga kvinnor (fabriksarbeterskor, affärsanställda
m. ti.), anordnad, om ett par år undantagas, sedan 1901. Tiden
liar nu ansetts vara inne att åstadkomma eu förändring av skolans ställning.
Med den vikt, som numera tillmätes ämnet huslig ekonomi vid offentliga
och enskilda läroanstalter, har det ansetts vara av behovet påkallat, att en
statlig institution finnes, som har till uppgift att utbilda lärarinnor i ämnet
och som i övrigt kan verka normerande beträffande undervisningen inom
den viktiga ämnesgrupp, som här är i fråga. Såsom det starkaste skälet
för skolans överförande på ordinarie stat har dock ansetts vara det osäkerhetstillstånd
i rättsligt och ekonomiskt hänseende, vari skolans lärarinnor
befinna sig, i det de sakna rätt till uppflyttning i lönegrad, till avlöning
under sjukdom och till pension, vilket ansetts vara så mycket mera orimligt,
om man tager hänsyn till den långa tid flera av lärarinnorna tjänstgjort
vid skolan, den nuvarande biträdande föreståndarinnan ända sedan
1892, alltså under 33 år, och en av lärarinnorna under cirka 13 år.

Vid hushållsskolan, som skulle erhålla namnet »statens skolköksseminarium
och hushållsskola», skulle anställas fem ordinarie lärarinnor i hushållsgöromål,
av vilka en tillika skulle tjänstgöra såsom biträdande föreståndarinna,
en ordinarie lärarinna i handarbete samt dessutom erforderligt antal timlärare.
Avlöningen skulle utgöra för en lärarinna i hushållsgöromål, tillika
biträdande föreståndarinna, 3,000 kronor, därav 2,000 kronor lön och 1,000
kronor tjänstgöringspenningar, vartill skulle komma tre ålderstillägg å 360
kronor, samt dessutom hyresersättning å 1,250 kronor från läroanstaltens
terminsavgiftsmedel. Annan lärarinna i hushållsgöromål skulle erhålla avlöning
med 2,200 kronor i första, 2,464 kronor i andra, 2728 kronor i tredje
och 2,992 kronor i fjärde lönegraden, varav en fjärdedel skulle utgöra tjänstgöringspenningar.
Avlöningen till den ordinarie lärarinnan i handarbete
skulle utgå med 1,530 kronor i första, 1,746 kronor i andra, 1,962 kronor
i tredje och 2,178 kronor i fjärde lönegraden, varav likaledes en fjärdedel
skulle utgöra tjänstgöringspenningar. Vikarierande biträdande föreståndarinna
skulle utöver avlöning såsom ordinarie lärarinna åtnjuta arvode av 500
krouor för år; vidare skulle arvode för timlärarinna eller vikariex-ande lärarinna
i hushållsgöromål utgå med 100 kronor för veckotimme samt för timlärarinna
eller vikarierande lärarinna i handarbete med 85 kronor för veckotimme.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Arvodet för timlärare i teoretiska ämnen vid skolans lärarinnekurs skulle
utgå med 240 kronor för veckotimme och för sådan lärare vid skolans övriga
kurser med 200 kronor för veckotimme. I fråga om tjänstgöringsskyldigheten
skulle biträdande föreståndarinna vara skyldig att för den fastställda avlöningen
undervisa 12 timmar i veckan, annan ordinarie lärarinna i hushållsgöromål
22 timmar i veckan och ordinarie lärarinnan i handarbete 18 timmar
i veckan. Ordinarie lärarinna, vilken icke vore förordnad till biträdande
föreståndarinna, skulle dessutom vara skyldig underkasta sig ytterligare
tjänstgöring intill 30 veckotimmar mot särskilt arvode, utgörande för lärarinna
i hushållsgöromål 100 kronor i första, 112 kronor i andra, 124 kronor i
tredje och 136 kronor i fjärde lönegraden, samt för lärarinna i handarbete
85 kronor i första, 97 kronor i andra, 109 kronor i tredje och 121 kronor
i fjärde lönegraden, allt för veckotimme. I övrigt skulle i tillämpliga delar
gälla vad i kungl. kungörelsen den 22 juli 1918 vore föreskrivet angående
löne- och pensionsreglering för lärarpersonalen vid högre lärarinneseminariet.
Till nu angivna löner skulle komma tillfällig löneförbättring och dyrtidstillägg.

Den årliga kostnaden för skolköksseminariet och hushållsskolan beräknades
till 13,300 kronor å ordinarie stat, med vilket belopp alltså det ordinarie
anslaget till högre lärarinneseminariet borde höjas. A extra stat skulle erfordras
anslag till förhyrande av lokaler 8,000 kronor, till expenser 5,000
kronor och till arvoden åt timlärare och vikarier 10,000 kronor. Sammanlagt
skulle kostnaden uppgå till 36,300 kronor, innebärande en ökning av nu
utgående anslag, 28,300 kronor, med 8,000 kronor. Det ordinarie anslaget
till seminariet skulle således uppföras med ett belopp av 130,285 kronor.

Såsom framgår av statsrådsprotokollet, har departementschefen förklarat
sig finna skälen för hushållsskolans uppförande på ordinarie stat vara i
mycket beaktansvärda.

Med hänsyn till den långa tid seminariets hushållsskola ägt bestånd och
det förtjänstfulla arbete, som nedlagts vid undervisningen därstädes, anser
departementschefen det vara väl befogat att giva skolans lärarpersonal en
säkrare ställning med rätt till ålderstillägg, avlöning under sjukdom och
pension. Emellertid framhåller departementschefen, hurusom överskottet på
hushållslärarinnor, trots det ökade behovet av lärarkrafter på området, tenderade
att bliva ännu större än det för närvarande vore. Det borde följaktligen
tagas under övervägande, om icke åtgärder måste vidtagas för att
begränsa lärarproduktionen. Under sådana förhållanden säger sig departementschefen
hava, trots de skäl, som talade för uppförande av seminariets
hushållsskola på ordinarie stat, känt sig mer än tveksam, huruvida man nu
borde binda sig vid den föreslagna organisationen i hela dess omfattning.
Innan förhållandena kunde bättre överblickas, vore det lämpligast att dröja
med en definitiv organisation av seminariets hushållsskola. Departementschefen
har därför ansett sig icke nu kunna förorda ett framläggande för

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

riksdagen av förslag till hushållsskolans uppförande å ordinarie stat utan
borde kostnaden för hushållsskolans verksamhet ännu någon tid bestridas
från seminariets extra anslag till diverse behov.

I ovanberörda motioner har upptagits skolöverstyrelsens förslag om hushållsskolans
uppförande på ordinarie stat.

Utskottet har ej kunnat undgå finna vägande skäl vara anförda för det
av motionärerna framburna förslaget. Det undervisningsbehov, som ifrågavarande
läroanstalt har att fylla, framträder med en allt mer växande och
erkänd betydelse, och den vid skolan anställda lärarpersonalen synes äga
berättigade anspråk på att erhålla en mera tryggad ställning, på samma
gång läroanstaltens överförande till ordinarie stat skulle bringa mera fasthet
i dess ekonomiska förhållanden och medföra eu större trygghet för dess
framtida utveckling. Vad angår de invändningar, som rests mot skolans
uppförande på ordinarie stat, torde allenast böra framhållas, att den undervisning,
för vars behov av lärarkrafter skolan sörjer, numera nått en sådan
konsolidering och spridning i skilda slag av läroanstalter, att i trots av det
av departementschefen påpekade överskottet av hushållslärarinnor någon sådan
tillbakagång ej vore att befara, som skulle göra eu statens utbildningsanstalt
på detta område överflödig. I annat sammanhang har också departementschefen,
vid förordande av en begränsning av statens understöd till de
privata skolköksseminariernas verksamhet, framhållit, hurusom det vore ställt
utan varje tvivel, att någon beskärning av högre lärarinneseminariets hushållsskola
icke borde vidtagas. Utskottet har vid prövning av denna fråga
funnit sig böra tillstyrka, att hushållsskolan varder under namn av »statens
skolköksseminarium och hushållsskola» överförd å ordinarie stat.

Vad beträffar det ifrågasatta antalet ordinarie lärarinnor och deras undervisningsskyldighet
har utskottet intet att erinra.

Avlöningen till ordinarie lärarinna i hushållsgöromål är beräknad efter en
tjänstgöring av 22 veckotimmar och efter en stigande skala av 100, 112,
124 och 136 kronor för veckotimme. Motsvarande lärarinna vid folkskoleseminarium
har en tjänstgöringsskyldighet av likaledes 22 veckotimmar, och
för henne är avlöningen beräknad efter en stigande skala av 90, 102, 114
och 126 kronor för veckotimme. Den ifrågasatta skillnaden mellan dessa
lärarinnors löner finner utskottet motiverad med hänsyn ej minst till förstnämnda
lärarinnors uppgift att utbilda facklärarinnor i hushållsgöromål samt
även till den krävande undervisningsskyldigheten i fråga om åtskilliga till
området hörande teoretiska ämnen. Denna skillnad i beräkningen av avlöningarna
är vedertagen även beträffande andra lärarkategorier; så t. ex.
äro övningslärare vid folkskoleseminarierna, med hänsyn till sin uppgift att
utbilda lärare avlönade efter en högre måttstock än motsvarande lärare vid
de allmänna läroverken.

Den ifrågasatta avlöningen till den ordinarie lärarinnan i handarbete

Utskottets

yttrande.

112

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

är beräknad efter samma grunder som nuvarande avlöning till den vid
högre lärarinneseminariet anställda ordinarie handarbetslärarinnan. Utskottet
har häremot intet att erinra. Jämväl de i övrigt ifrågasatta avlöningarna
och ersättningarna har utskottet vid granskning icke funnit giva anledning
till anmärkning. Givetvis böra å de föreslagna lönerna tillfällig löneförbättring
och dyrtidstillägg utgå efter samma grunder, som gälla för övrig
vid lärarinneseminariet anställd lärarpersonal.

Vid bifall till detta av utskottet förordade förslag skulle den ordinarie
lönestaten för hushållsskolan uppgå till 13,300 kronor, med vilket belopp
alltså det ordinarie anslaget till högre lärarinneseminariet skulle ökas.

I det under nästföljande punkt föreslagna anslaget å 62,460 kronor till
diverse behov vid högre lärarinneseminariet ingår en post å 30,600 kronor
till uppehållande av hushållsskolans verksamhet samt upprätthållande av den
vid skolan anordnade kursen för utbildande av husmödrar. Enligt skolöverstyrelsens
förslag skulle denna post ersättas med dels 8,000 kronor till förhyrande
av lokaler för seminariets hushållsskola, dels 5,000 kronor till expenser
för hushållsskolan, dels ock 10,000 kronor till arvoden åt timlärare
och vikarier vid samma skola, innebärande en minskning å 7,600 kronor i
förhållande till Kungl. Maj:ts förslag. Utskottet har häremot intet att erinra
och återkommer under följande punkt härtill. Dragés sistnämnda belopp
av 7,600 kronor från den ifrågasatta ordinarie anslagsökningen å 13,300
kronor, erhålles en summa av 5,700 kronor; vilken sålunda utgör den anslagsökning
enligt stat, som ett bifall till utskottets tillstyrkan av ovanberörda
motioner innebär.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj ds förslag
samt herr Almkvists och herr Holmdahls ovanberörda motioner
I: 178 och II: 247,
a) besluta,

att från och med budgetåret 1926—1927 fem lärarinnetjänster
i hushållsgöromål och en lärarinnetjänst i handarbete
vid den med högre lärarinneseminariet förenade hushållsskolan,
hädanefter benämnd ståtens skolköksseminarium
och hushållsskola, skola uppföras på ordinarie stat;

att en av de ordinarie lärarinnorna i hushållsgöromål skall
förordnas att vara biträdande föreståndarinna vid läroanstalten
;

att den ordinarie lärarinna, som förordnas till biträdande
föreståndarinna, skall äga att uppbära en årlig avlöning av

3,000 kronor, därav 2,000 kronor lön och 1,000 kronor tjänstgöringspenningar,
vartill kunna komma tre ålderstillägg, vart
och ett å 360 kronor, samt dessutom, därest fri bostad ej
åtnjutes, från och med den 1 juli 1926 tills vidare och till

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

113

dess Kungl. Maj:t annorlunda bestämmer, hyresersättning
med ett belopp ay 1,250 kronor för år räknat att utgå av
de vid sagda skola inflytande terminsavgifterna;

att den årliga avlöningen för annan ordinarie lärarinna i
hushållsgöromål skall utgå med 2,200 kronor i första, 2,464
kronor i andra, 2,728 kronor i tredje och 2,992 kronor i
fjärde lönegraden, varvid j varje fall en fjärdedel skall beräknas
utgöra tjänstgöringspenningar;

att den årliga avlöningen för ordinarie liandarbetslärarinna
skall utgå med 1,530 kronor i första, 1,746 kronor i
andra, 1,962 kronor i tredje och 2,178 kronor i fjärde lönegraden,
varvid i varje fall en fjärdedel skall beräknas utgöra
tjänstgöringspenningar;

att vikarierande biträdande föreståndarinna, utöver den
henne som ordinarie lärarinna i hushållsgöromål tillkommande
avlöningen, skall åtnjuta ett arvode av 500 kronor
för år räknat;

att arvode för timlärarinna eller vikarierande lärarinna i
hushållsgöromål skall utgå med 100 kronor för veckotimme
samt för timlärarinna eller vikarierande lärarinna i handarbete
med 85 kronor för veckotimme;

att arvode för timlärare i teoretiska ämnen vid skolans
lärarinnekurs skall utgå med 240 kronor för veckotimme
och för sådan lärare vid skolans övriga kurser med 200
kronor för veckotimme;

att biträdande föreståndarinnan skall vara skyldig att för
den fastställda avlöningen undervisa 12 timmar i veckan;

att för den fastställda avlöningen annan ordinarie lärarinna
i hushållsgöromål skall vara skyldig tjänstgöra 22 timmar
i veckan och ordinarie lärarinnan i handarbete 18 timmar
i veckan;

att ordinarie lärarinna vid sagda läroanstalt, vilken icke
är förordnad till biträdande föreståndarinna, skall vara skyldig
underkasta sig ytterligare tjänstgöring intill 30 veckotimmar
mot särskilt arvode, utgörande för lärarinna i hushållsgöromål
100 kronor i första, 112 kronor i andra, 124
kronor i tredje och 136 kronor i fjärde lönegraden, allt för
veckotimme, samt för lärarinna i handarbete 85 kronor i
första, 97 kronor i andra, 109 kronor i tredje och 121 kronor
i fjärde lönegraden, allt för veckotimme;

att i övrigt i tillämpliga delar skall gälla vad i kungl.
kungörelsen den 22 juli 1918 angående löne- och pensionsBihang
till riksdagens protokoll 1926. 6 samt. 8 käft. (Nr 8.) 8

114

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Diverse
behov vid
högre
lärarinneseminariet.

[104.]

Arvoden åt
timlärare och
vikarier vid
högre lärarinneseminariet.

[105.]

De allmänna
läroverken.

[106, 107
och 108.]

reglering för lärarpersonalen vid högre lärarinneseminariet
är föreskrivet;

b) höja det ordinarie anslaget till högre lärarinneseminariet
med 13,300 kronor eller från 116,985 kronor till 130,285
kronor.

110:o) Kungl. Maj:t bär (punkt 104) föreslagit riksdagen att

dels medgiva, att vaktmästaren samt eldaren vid högre lärarinneseminariet
må för tiden 1 juli 1926—30 juni 1927 komma i åtnjutande av tillfällig
löneförbättring till belopp av 400 kronor för vaktmästaren samt 250 kronor
för eldaren;

dels och till diverse behov vid högre lärarinneseminariet anvisa för budgetåret
1926—1927 ett extra anslag å 62,460 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 427—429 i statsrådsprotokollet.

För löpande budgetår utgår förevarande anslag med ett belopp av 60,160
kronor. Den nu ifrågasatta höjningen av 2,300 kronor avser ökad hyra
för hushållsskolan och faller på en i anslaget ingående post till uppehållande
av hushållsskolans verksamhet m. m., nu 28,300 kronor och föreslagen
höjd till 30,600 kronor. Utskottet har under nästföregående punkt förordat
hushållsskolans uppförande å ordinarie stat, vilket förslag innebär, att
sistnämnda post å 30,600 kronor skulle ersättas av tre under nämnda punkt
angivna poster å tillhopa 23,000 kronor. Det nu föreslagna anslaget å
62,460 kronor skulle alltså vid bifall till utskottets sistberörda förslag minskas
med 7,600 kronor till 54,860 kronor.

Utskottet, som i övrigt ej funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts
förslag, hemställer alltså, att riksdagen må

a) medgiva, att vaktmästaren samt eldaren vid högre lärarinneseminariet
må för tiden 1 juli 1926—30 juni 1927
komma i åtnjutande av tillfällig löneförbättring till belopp
av 400 kronor för vaktmästaren samt 250 kronor för eldaren
;

b) till diverse behov vid högre lärarinneseminariet anvisa
för budgetåret 1926—1927 ett extra anslag å 54,860 kronor.

111.o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 105) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till arvoden åt timlärare och vikarier vid
högre lärarinneseminariet anvisa för budgetåret 1926—1927
ett extra anslag av 21,000 kronor.

112:o) Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkterna 106, 107 och 108) föreslagit
riksdagen angående vissa anslag till de allmänna läroverken, kommer

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

115

utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet
härigenom skolat för riksdagen
anmäla.

113:o) Kungl. Maj:t har (punkt 109) föreslagit riksdagen, att till extra arvoden
åt gymnastiklärare vid de allmänna läroverken anvisa för budgetåret
1926—1927 ett extra anslag av 41,600 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 432—434 i statsrådsprotokollet.

1925 års riksdag beviljade för ifrågavarande ändamål ett extra anslag av
27,540 kronor. Riksdagen utgick därvid från att antalet extra undervisningstimmar
i gymnastik behövde uppbringas från 242 till 450. Av ekonomiska
skäl ansågs ökningen av antalet timmar, 208, böra fördelas på två år. För
budgetåret 1925—1926 anvisades därför medel för (242 + 104) 346 timmar.
För att läsåret 1926—1927 kunna anordna 450 extra timmar har nu föreslagits
en höjning av det nuvarande anslaget med ett belopp, motsvarande
kostnaden för ytterligare 104 timmar. Efter en medelkostnad av 135 kronor
för veckotimme har beräknats en anslagsökning av 14,040 kronor. Genom
att härtill lägga det nu utgående extra anslaget å 27,540 kronor, har
totalbeloppet av det erforderliga extra anslaget beräknats till 41,580 kronor
eller i runt tal 41,600 kronor.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer,

att riksdagen må till extra arvoden åt gymnastiklärare
vid de allmänna läroverken anvisa för budgetåret 1926—1927
ett extra anslag av 41,600 kronor.

114:o) Kungl. Maj:t har (punkt 110) föreslagit riksdagen, att till extra arvoden
åt musiklärare vid de allmänna läroverken anvisa för budgetåret
1926—1927 ett extra anslag av 5,100 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 434 och 435 i statsrådsprotokollet.

Ifrågavarande anslag, som avsetts att bestrida kostnaderna för extra undervisningstimmar
i musik vid de allmänna läroverken, utgör för budgetåret

1925—1926 4,400 kronor. Kungl. Maj:t har nu föreslagit beviljandet av
medel för undervisning under ytterligare 5 nya veckotimmar. Den härav
förorsakade kostnadsökningen utgör, efter ett medelpris av 145 kronor för
timme, 725 kronor, och det erforderliga extra anslaget skulle alltså uppgå
till 5,125 kronor eller i avrundat belopp till 5,100 kronor.

Utskottet har ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer
alltså,

att riksdagen må till extra arvoden åt musiklärare vid de
allmänna läroverken anvisa för budgetåret 1926—1927 ett
extra anslag av 5,100 kronor.

Extra arvoden
åt gymnastiklärare

vid de allmänna
läroverken.

[109.]

Extra arvoden
åt musiklärare
vid
de allmänna
läroverken.

[no.]

116

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Extra arvoden
åt lärarinnor
i
kvinnligt
handarbete
vid statens
samskolor.

[in.]

Undervisning
i manlig
slöjd vid de
allmänna
läroverken.

[112.]

115:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt 111)
hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till extra arvoden åt lärarinnor i kvinnligt
handarbete vid statens samskolor anvisa för budgetåret 1926
—1927 ett extra anslag å 2,850 kronor.

116:o) Kungl. Maj:t har (punkt 112) föreslagit riksdagen att

dels höja det ordinarie förslagsanslaget till undervisning i manlig slöjd
vid de allmänna läroverken, nu 21,000 kronor, med 20,000 kronor till 41,000
kronor;

dels ock medgiva, att från nämnda anslag må såsom arvode för undervisning
i manlig slöjd vid de allmänna läroverken från och med den 1 juli
1926 utgå: till manlig lärare 85 kronor och till kvinnlig lärare 75 kronor,
allt för veckotimme och år.

Utredningen återfinnes å sid. 436—440 i statsrådsprotokollet.

Till och med läsåret 1923—1924 bestreds kostnaden för undervisningen
i manlig slöjd vid de allmänna läroverken helt och hållet av statsmedel.
För budgetåret 1923—1924 utgjorde det ordinarie anslaget för ändamålet

42,500 kronor. För närvarande betalas hälften av ifrågavarande kostnader
av staten och hälften av vederbörande kommuner. I enlighet med Kungl.
Maj:ts i ämnet gjorda förslag minskade nämligen 1924 års riksdag för budgetåret
1924—1925 ifrågavarande ordinarie förslagsanslag från sistberörda
belopp, 42,500 kronor, med 21,500 kronor till 21,000 kronor, varjämte riksdagen
medgav, att såsom bidrag till arvode åt manlig lärare i manlig slöjd
vid de allmänna läroverken finge från och med den 1 juli 1924 från nämnda
anslag utgå 42 kronor 50 öre för veckotimme, under villkor att vederbörande
kommun för ändamålet tillsköte minst samma belopp. Jämväl för budgetåret
1925—1926 utgår anslaget med ett belopp av 21,000 kronor enligt de
av 1924 års riksdag givna bestämmelserna.

Beträffande budgetåret 1926—1927 har nu Kungl. Maj:t hemställt, att slöjdlärarnas
arvoden åter måtte utgå helt och hållet från statsmedel och i anslutning
härtill hemställt om anslagets höjande till 41,000 kronor.

Departementschefen har framhållit, hurusom stora olägenheter uppstått
på grund av de nu gällande bestämmelserna rörande ifrågavarande anslag.
Vid eu del läroverk hade slöjdundervisningen helt måst inställas, vid andra
hade svårigheter uppstått för dess anordnande redan vid läsårets början, då
vederbörande kommuns beslut om bidrag ännu icke varit fattat. Aven där
bidrag lämnats, hade allvarliga betänkligheter framförts mot att kommun
betalade halva kostnaden för undervisning, som staten förut helt bekostat,
och i åtskilliga fall hade bestämt uttalats, att kommunbidraget skulle utgå
endast tillfälligt och i avvaktan på att staten åter skulle påtaga sig hela

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

117

kostnaden för undervisningen. Då besluten om kommunala bidrag ej alltid
innefattat jämväl tillfällig löneförbättring och dyrtidstillägg åt slöjdläraren,
hade Kungl. Maj:t i en del fall medgivit, att slöjdundervisning finge anordnas
utan hinder härav.

Med hänsyn till betydelsen av undervisningen i detta ämne samt de olägenheter,
som följt av de nuvarande grunderna för statsbidrags utgående,
anser sig utskottet böra tillstyrka bifall till Kungl. Maj:ts förslag. Utskottet
vill vidare betona, hurusom nu rådande anordning torde vara att betrakta
såsom en av statsfinansiella förhållanden framtvungen nödfallsutväg.

Utskottet hemställer alltså att riksdagen må,

a) höja det ordinarie förslagsanslaget till undervisning i
manlig slöjd vid de allmänna läroverken, nu 21,000 kronor,
med 20,000 kronor till 41,000 kronor;

b) medgiva, att från nämnda anslag må såsom arvode
för undervisning i manlig slöjd vid de allmänna läroverken
från och med den 1 juli 1926 utgå: till manlig lärare 85
kronor och till kvinnlig lärare 75 kronor, allt för veckotimme
och år.

117:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 113) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till arvoden åt skolläkare vid de allmänna
läroverken anvisa för budgetåret 1926—1927 ett extra förslagsanslag
å 60,000 kronor.

118:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt 114)
hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, för upprätthållande under läsåret 1926—
1927 vid ett högre läroverk i Göteborg av provårskurs för
blivande lärare vid de allmänna läroverken anvisa för
budgetåret 1926—1927 ett extra anslag av 15,500 kronor.

119:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 115) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, för anordnande genom infödda lärare av
undervisning i tyska och engelska vid de allmänna läroverken
med flera läroanstalter anvisa för budgetåret 1926—
1927 ett extra anslag av 7,000 kronor.

Anslag till
arvoden åt
skolläkare
vid de allmänna
läroverken.

[113.]

Provårskurs
i Göteborg.

[114.]

Anordnande
genom infödda
lärare
av undervisning
i
tyska och
engelska vid
de allmänna
läroverken
in. fl. läroanstalter.

[115.]

118

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Studiekurs
för svenska
lärjungar i
Frankrike.

[116.]

Bidrag till de
allmänna
läroverkens
ljus- och vedkassor.

[117.]

Besestipendier
åt lärare
i främmande
levande
språk vid
de allmänna
läroverken.

[118.]

Kommunala

mellanskolor.

[119.]

120:o) Kungl. Maj:t har (punkt 116) föreslagit riksdagen att såsom bidrag
till bestridande av kostnaderna för en svensk studiekurs i Frankrike anvisa
för budgetåret 1926—1927 ett extra anslag av 3,000 kronor,

Utredningen återfinnes å sid. 443—445 i statsrådsprotokollet.

Anslag till enahanda belopp utgick senast å tilläggsstat för vart och ett
av åren 1921 och 1922. Av statsfinansiella skäl har framställning om anslag
till studiekursen därefter icke av Kungl. Maj:t gjorts hos riksdagen.
Anslaget skulle mot redovisningsskyldighet ställas till förfogande av föreningen
1 amitié franco-suédoise, och skulle Kungl. Maj:t, såsom förut ägt rum,
fastställa de närmare villkor och bestämmelser, som kunde befinnas erforderliga
för åtnjutande av anslaget.

Utskottet har ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer
alltså,

att riksdagen må såsom bidrag till bestridande av kostnaderna
för en svensk studiekurs i Frankrike anvisa för
budgetåret 1926—1927 ett extra anslag .av 3,000 kronor.

121:o) Kungl. Maj:t har (punkt 117) föreslagit riksdagen att, såsom bidrag
till täckande, efter Kungl. Maj:ts beprövande, av utgifter, som skola bestridas
av ljus- och vedkassan vid allmänt läroverk, anvisa för budgetåret

1926—1927 ett extra reservationsanslag av 2,500 kronor.

Anslaget utgår för löpande budgetår med ett belopp av 3,500 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må såsom bidrag till täckande, efter Kungl.
Maj:ts beprövande, av utgifter, som skola bestridas av ljusoch
vedkassan vid allmänt läroverk, anvisa för budgetåret
1926—1927 ett extra reservationsanslag av 2,500 kronor.

122:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 118) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till resestipendier åt lärare i främmande levande
språk vid de allmänna läroverken för budgetåret
1926—1927 anvisa ett extra reservationsanslag av 13,000
kronor.

123:o) Kungl. Maj:t har (punkt 119) föreslagit riksdagen att höja det ordinarie
förslagsanslaget till kommunala mellanskolor, nu 1,575,000 kronor,
med 75,000 kronor till 1,650,000 kronor.

För budgetåret 1924—1925 utgick anslaget med ett belopp av 1,475,000
kronor och i riksstaten för budgetåret 1925—1926 är detsamma uppfört

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

119

med 1,575,000 kronor. Av riksräkenskapsverkets budgetredovisning för budgetåret
1924—1925 framgår, att anslaget under detta budgetår överskridits
med omkring 176,000 kronor. Den för budgetåret 1925—1926 vidtagna
ökningen av anslaget med 100,000 kronor synes alltså icke hava varit
tillräcklig, utan har en ytterligare höjning av detsamma ansetts erforderlig.
För att tillgodose de ökade anspråken på anslaget hemställes nu om eu höjning
av detsamma med 75,000 kronor.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget till
kommunala mellanskolor, nu 1,575,000 kronor, med 75,000
kronor till 1,650,000 kronor.

124:o) Kungl. Maj:t har (punkt 120) föreslagit riksdagen att höja det ordinarie
förslagsanslaget till undervisning i manlig och kvinnlig slöjd samt
handarbete vid kommunala mellanskolor, nu 24,000 kronor, med 2,000 kronor
till 26,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 448 och 449 i statsrådsprotokollet.

Förhöjningen av anslaget är betingad av ökningen av antalet understödda
slöjdavdelningar.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget till
undervisning i manlig och kvinnlig slöjd samt handarbete
vid kommunala mellanskolor, nu 24,000 kronor, med 2,000
kronor till 26,000 kronor.

125:o) Kungl. Maj:t har (punkt 121) föreslagit riksdagen

dels medgiva, att tillfällig löneförbättring må för tiden 1 juli 1926—30
juni 1927 utgå till lärarpersonalen vid kommunala mellanskolor med följande
belopp:

till ordinarie manlig ämneslärare med 600 kronor;

» ordinarie kvinnlig ämneslärare med 500 kronor; samt
» extra ordinarie ämneslärare, övningslärare och timlärare med belopp,
som Kungl. Maj:t i huvudsaklig enlighet med de i sådant hänseende
nu gällande grunder bestämmer;

dels oek för sistberörda ändamål anvisa för budgetåret 1926—1927 ett
extra förslagsanslag av 360,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 449 och 450 i statsrådsprotokollet.

Anslaget utgör för budgetåret 1925—1926 med 349,000 kronor.

Ökningen av antalet kommunala mellanskolor och av de vid dem inrät -

Undervisning
i manlig
och kvinnlig
slöjd samt
handarbete
vid kommunala
mellanskolor.

[120.]

Tillfälliglöneförbättring

åt lärarpersonalen
vid
kommunala
mellanskolor.

[121.]

120

Statsutskottet''f utlåtande Nr 8.

Resestipendier
åt, lärare
i främmande
levande språk
vid kommunala
mellanskolor.

[122.]

Reservationsanslaget
till
privatläroverken [123.

]

samt tre i
ämnet väckta
motioner.

tade parallellavdelningar, vilken innebär en ökning även av antalet lärare,
har medfört en motsvarande större belastning av ifrågavarande anslag. För
budgetåret 1925—1926 torde detsamma komma att överskridas med nära

10,000 kronor. I nu gällande grunder för den tillfälliga löneförbättringen
föreslås icke någon förändring.

Utskottet har icke något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag och hemställer
alltså,

att riksdagen må

a) medgiva, att tillfällig löneförbättring må för tiden
1 juli 1926—30 juni 1927 utgå till lärarpersonalen vid kommunala
mellanskolor med följande belopp:

till ordinarie manlig ämneslärare med 600 kronor;

» ordinarie kvinnlig ämneslärare med 500 kronor; samt
» extra ordinarie ämneslärare, övningslärare och timlärare
med belopp, som Kungl. Maj:t i huvudsaklig enlighet
med de i sådant hänseende nu gällande grunder
bestämmer;

b) för berörda ändamål anvisa för budgetåret 1926—
1927 ett extra förslagsanslag av 360,000 kronor.

126:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 122) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till resestipendier åt lärare i främmande levande
språk vid de kommunala mellanskolorna anvisa för budgetåret
1926—1927 ett extra reservationsanslag av 2,500
kronor, att utgå under de villkor och bestämmelser, Kungl.
Maj:t kan finna gott föreskriva.

127:o) Kungl. Maj:t har (punkt 123) föreslagit riksdagen att minska det
ordinarie reservationsanslaget till privatläroverk, nu 751,000 kronor, med 1,500
kronor till 749,500 kronor samt i riksstaten för budgetåret 1926—1927 uppföra
de i nämnda anslag ingående anslagsposterna med följande belopp, nämligen:

enskilda mellanskolor..............kronor 20,000: —

högre flickskolor ................. » 470,000: —

högre goss- eller samskolor ......... » 232,500: —

enskilda lärarinneseminarier......... » 27,000: —

att utgå såsom ett gemensamt reservationsanslag å sammanlagt 749,500
kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 451—463 i statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft följande motioner,
nämligen

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

121

dels en inom första kammaren av fröken Kerstin Hessehjren väckt motion
(nr 176), däruti hemställts, att riksdagen, i syfte att bereda Anna Sandströms
seminarium samma årsanslag som det förut haft, ville öka det av Kungl.
Maj:t i statsverkspropositionen föreslagna ordinarie reservationsanslaget till
privatläroverk med 1,500 kronor;

dels en inom första kammaren av herr C. Lindhagen väckt motion (nr
104), däruti hemställts, att riksdagen, såsom ytterligare villkor för åtnjutande
av det i årets statsverksproposition föreslagna anslaget till privatläroverken,
ville uppställa även den betingelsen, att till tryggande av lärarpersonalens
rättsliga ställning lärarinna och lärare, som minst o år biträtt
vid undervisningen, ej må kunna entledigas med mindre frågan underställes
skolöverstyrelsens prövning;

dels ock en inom andra kammaren av herrar O. Holmdahl och H. Älmquist
väckt motion (nr 246), däruti hemställts, att sista punkten av mom. 4, avdeln.
A. av kungl. kungörelsen den 18 juni 1925 (nr 326) må erhålla följande
ändrade lydelse: »För biträdande föreståndarinna må tjänstgöringsskyldigheten
kunna med skolöverstyrelsens medgivande nedsättas med högst
5 veckotimmar».

Beträffande de motionärerna till stöd för deras framställningar andragna
skälen får utskottet hänvisa till motionerna.

. I samband med anmälan av sina beslut om anslagen till privatläroverken
anhöll 1925 års riksdag ej mindre om skyndsam utredning rörande
behovet av vid högre lärarinneseminarium utbildade lärarinnor än
även om vidtagande av de åtgärder, som kunde befinnas erforderliga för
begränsning av de enskilda högre lärarinneseminariernas verksamhet.

På sätt av statsrådsprotokollet framgår, har utredning i berörda hänseenden
numera verkställts av skolöverstyrelsen. Resultatet av skolöverstyrelsens
undersökning ger vid handen, att för närvarande finnes ett
ganska betydande överskott av lärarinnor, som erhållit utbildning vid
dessa seminarier, och att detta överskott tillkommit under de senaste
åren. Enligt överstyrelsens åsikt har man därför att under de närmast
kommande åren räkna med förefintligheten av ett större antal lärarinnor än
vad som erfordras för de skolor, för vilka de erhållit utbildning. Med anledning
härav föreslår överstyrelsen vissa åtgärder för att nedbringa antalet
utexaminerade lärarinnor. Då överstyrelsen emellertid icke är övertygad
om att det nu påvisade överskottet är av konstant natur, anser
överstyrelsen det riktigast att nu ej vidtaga någon åtgärd, som skulle
medföra svårigheter för att vid behov åter öka antalet lärarinnor. Att helt
indraga verksamheten vid något seminarium vore därför icke tillrådligt.
Bättre vore att intagning av nya elever ej varje år skedde vid alla de enskilda
seminarierna. Överstyrelsen, som icke anser det lämpligt att redan för läsåret
1926—1927 inskränka verksamheten vid något seminarium, föreslår,

122

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

att läsåret 1927—1928 nya elever skulle få antagas endast vid ett enskilt
seminarium samt att det skulle ankomma på Kungl. Maj:t att bestämma
i vad mån man bör förfara på motsvarande sätt även för framtiden.

Enligt statsrådsprotokollet förklarar sig departementschefen hysa vissa betänkligheter
mot överstyrelsens förslag. Den verkställda undersökningen
finner departementschefen visa, att den konstaterade överproduktionen av
lärarinnor, utbildade vid högre seminarier, icke är av övergående natur.
Den starka ökningen i överskottet de senaste åren är enligt hans åsikt
mycket betänklig. Särskilt anser departementschefen härvid böra beaktas
en faktor, som otvivelaktigt är av stor betydelse, nämligen det stora antalet
vid universiteten studerande kvinnor, som avse att avlägga filosofisk ämbetsexamen.

Beträffande åtgärder för en inskränkning av lärarinneproduktionen anser
departementschefen det vara bättre att helt indraga statsbidrag till ett
seminarium, vilket torde komma att medföra seminariets nedläggande,
och låta de andra två fortsätta sin verksamhet på hittillsvarande sätt. I
händelse ett av seminarierna nedlägges, skulle detta medföra en minskning
i antalet utexaminerade lärarinnor, vilken efter några år torde visa
sitt resultat i minskat antal lärarinnor utan anställning. Då enligt departementschefens
förmenande beslut om en sådan indragning av statsbidrag
till ett seminarium bör fattas, anmodades skolöverstyrelsen att inkomma
med förslag beträffande den ordning, i vilken de nu statsunderstödda privata
lärarinneseminarierna borde förlora rätten till statsanslag.

Överstyrelsen framhåller därvid, att då, förutom statens högre lärarinneseminarium,
två seminarier äro belägna i Stockholm, syntes något av dessa
senare böra i första hand indragas och det i Göteborg befintliga bibehållas.
Ifråga om indragningen av något av Stockholmsseminarierna, privata högre
lärarinneseminariet och Anna Sandströms högre lärarinneseminarium, anser
överstyrelsen, att en indragning av anslag i första hand bör drabba Anna
Sandströms högre lärarinneseminarium.

Departementschefen ansluter sig till överstyrelsens förslag. Då den genom
en indragning avsedda minskningen i antalet lärarinnor syntes böra
ske så snart som möjligt, borde någon nyantagning av elever vid nämnda
seminarium icke ske under år 1926 utan den första årskursen indragas redan
läsåret 1926—1927. Statsanslaget till seminariet borde därför för detta läsår
endast beräknas för andra och tredje årsavdelningarna. Minskningen i
statsanslaget skulle utgöra 1,500 kronor det år, då anslag icke utgår till eu
första årsavdelning. Statsanslaget till Anna Sandströms högre lärarinneseminarium
borde därför för budgetåret 1926—1927 utgå med ett belopp
av 7,500 kronor beräknat för 2 årsavdelningar. För budgetåret 1927—
1928 skulle det för endast en årsavdelning utgöra 3,750 kronor, för att därefter
helt upphöra. Anslagsposten till enskilda lärarinneseminarier, som

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

123

nu är uppförd med 28,500 kronor, skulle således för budgetåret 1926—1927
minskas med 1,500 kronor till 27,000 kronor.

Fröken Hesselgrens ovanberörda motion avser att bereda Anna Sandströms
seminarium samma årsanslag som det förut haft i syfte att förebygga
en alltför hastig indragning av seminariet.

På grund av den av skolöverstyrelsen och departementschefen förebragta
utredningen finner utskottet det vara ställt utom allt tvivel, att åtgärder
böra vidtagas för en inskränkning av antalet vid de högre lärarinneseminarierna
nyutbildade lärarinnor i landet. Utskottet finner jämväl, att
denna inskränkning måste erhålla minst den omfattning, som Kungl. Maj ds
föreliggande förslag innebär. Emellertid har utskottet med hänsyn till vad
i motionen anförts funnit skäligt, att ett års ytterligare respittid må beredas
den eller de läroanstalter, som må komma att träffas av de förestående inskränkningarna,
och tillstyrker därför, att anslag må för budgetåret 1926—
1927 i full utsträckning beviljas jämväl Anna Sandströms högre lärarinneseminarium.
Utskottet förutsätter emellertid, att förslag om inskränkning i
ifrågavarande lärarinneproduktion förelägges nästkommande års riksdag, och
torde det därvid få bero på förnyat övervägande från Kungl. Majds sida.
huruvida inskränkningen i fråga bör äga rum genom indragning av Anna
Sandströms högre lärarinneseminarium eller Privata högre lärarinneseminariet
i Stockholm eller ock tilläventyrs genom annan anordning, såsom t. ex.
nyintagning av elever vartannat år alternerande vid nämnda båda seminarier.

Vad vidare beträffar det i herr Lindhagens motion framförda yrkandet
må erinras, att ett i viss mån liknande förslag motionsvis förelåg vid 1925
års riksdags behandling av anslaget till privatläroverken och då blev av
riksdagen avslaget. Med hänsyn till de utomordentligt stora praktiska svårigheter,
som äro förknippade med ett bifall till det i motionen nu framlagda
förslaget, har utskottet icke funnit sig böra tillstyrka detsamma.

Vidkommande därefter den av herrar Holmdahl och Almquist väckta
motionen angående tjänstgöringsskyldigheten för vissa biträdande föreståndarinnor
vill utskottet erinra, hurusom 1925 års riksdag (skrivelse nr 206 sid.
19 f.) påpekade, att vid vissa läroanstalter med manlig föreståndare funnes
anställd en biträdande föreståndarinna. Riksdagen fann skäligt, att med
hänsyn till de i många fall krävande göromål, som kunde tillkomma eu
dylik biträdande föreståndarinna, tjänstgöringsskyldigheten för henne finge
nedsättas med högst fem veckotimmar. Motionärernas förslag åsyftar beredande
av enahanda förmån för biträdande föreståndarinna vid läroanstalt
med kvinnlig föreståndare.

Riksdagens nyssberörda beslut avsåg såsom nämnts, allenast biträdande
föreståndarinna vid läroanstalt med manlig föreståndare. En anordning med

Utskottet*

yttrande

124

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Lönetillägg
åt lärarinnor
vid statsunderstödda

enskilda läroanstalter.

[124.]

anställande av biträdande föreståndarinna vid läroanstalt med manlig rektor
är i skolsystemet genomförd vid sådana läroanstalter, där både gossar och
flickor undervisas, såsom vid statens samskolor och vid de kommunala
mellanskolorna. Skälen för denna anordning ligga i öppen dag och torde
ej behöva närmare utvecklas. Med hänsyn härtill finner utskottet uppenbart,
att, därest vid privatläroverk behov av biträdande föreståndarinnor
finnes, en undantagsställning i avseende å tjänstgöringsskyldigheten allenast
bör beredas sådana biträdande föreståndarinnor, som i förhållande till eleverna
intaga en ställning, motsvarande den som dessa föreståndarinnor vid
samskolorna och de kommunala mellanskolorna hava, d. v. s. sålunda endast
vid läroanstalter med manlig föreståndare. Utskottet har följaktligen icke
ansett sig böra tillstyrka den i senast berörda hänseende väckta motionen.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må,

a) i anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt fröken
Ilesselgrens ovanberörda motion I: 176, uppföra det ordinarie
reservationsanslaget till privatläroverk, nu 751,000
kronor, med oförändrat belopp samt i riksstaten för budgetåret
1926—1927 upptaga de i nämnda anslag ingående
anslagsposterna med följande belopp, nämligen:

enskilda mellanskolor............kronor 20,000: —

högre flickskolor ............... » 470,000:

högre goss- eller samskolor........ »* 232,500: —

enskilda lärarinneseminarier....... » 28,500: —

att utgå såsom ett gemensamt reservationsanslag å sammanlagt
751,000 kronor;

b) avslå herr Lindhagens ovanberörda motion I: 104;

c) avslå herrar Holmdahls och Almquists ovanberörda
motion II: 246.

128:o) Kungl. Maj:t har (punkt 124) föreslagit riksdagen att minska det
i riksstaten upptagna ordinarie förslagsanslaget till lönetillägg åt lärarinnor
vid statsunderstödda enskilda läroanstalter, nu 474,000 kronor, med 2,000
kronor till 472,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 463—464.

Anslagsminskningen är en följd av de skärpta bestämmelserna för statsanslag
åt enskilda läroanstalter och därmed följande minskning av antalet
lärare.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må minska det i riksstaten upptagna ordinarie
förslagsanslaget till lönetillägg åt lärarinnor vid statsunderstödda
enskilda läroanstalter, nu 474,000 kronor, med

2,000 kronor till 472,000 kronor.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

125

129:o) Kungl. Maj:t har (punkt 125) föreslagit riksdagen att för beredande
under tiden 1 juli 1926—30 juni 1927 av tillfällig löneförbättring åt lärare rinfTåU&raroch
lärarinnor vid enskilda mellanskolor, högre flickskolor, högre goss- eller
samskolor samt enskilda lärarinneseminarier för budgetåret 1926—1927 an- iäroverken.
visa ett extra förslagsanslag av 2,395,000 kronor att utgå i enlighet med [125.]
de i kungörelsen den 18 juni 1925 (nr 327) stadgade grunder.

Utredningen återfinnes å sid. 464—465 i statsrådsprotokollet.

För budgetåret 1925—1926 utgår anslaget med 2,403,000 kronor. Anslagsminskningen
möjliggöres av skärpningen av bestämmelserna rörande
statsbidrag till de enskilda läroanstalterna.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må för beredande undertiden 1 juli 1926—30
juni 1927 av tillfällig löneförbättring åt lärare och lärarinnor
vid enskilda mellanskolor, högre flickskolor, högre goss- eller
samskolor samt enskilda lärarinneseminarier för budgetåret
1926—1927 anvisa ett extra förslagsanslag av 2,395,000 kronor
att utgå i enlighet med de i kungörelsen den 18 juni 1925
(nr 327) stadgade grunder.

130:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 126) hemställer utskottet, Resestipenatt
riksdagen må, i likhet med vad för innevarande bud- f^ämma^de
getår ägt rum, till resestipendier åt lärare i främmande levande levande

språk vid privatläroverk anvisa för budgetåret 1926—1927 ett p^ivatläro extra

reservationsanslag av 6,000 kronor, att utgå under de verk.

villkor och bestämmelser, Kungl. Maj:t kan finna gott före- [126.]

skriva.

131:o) Kungl. Maj:t har (punkt 127) föreslagit riksdagen att till beredande Understöd
av understöd enligt Kungl. Maj:ts beprövande av kommunalt gymnasium,
som är förenat med ett statens högre läroverk eller en statens realskola, för nasier.

budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra reservationsanslag av 60,000 kronor, [127.]

att utgå på de villkor och under de närmare föreskrifter, Kungl. Maj:t må
finna gott meddela.

Utredningen återfinnes å sid. 466—468 i statsrådsprotokollet,

På därom av Kungl. Maj:t gjord framställning anvisade 1925 års riksdag
för beredande av understöd enligt Kungl. Maj:ts beprövande av kommunalt
gymnasium, som vore förenat med en statens realskola, för budgetåret 1925
-—1926 ett extra reservationsanslag av 50,000 kronor, att utgå på de villkor
och under de närmare föreskrifter, Kungl. Maj:t kunde finna gott meddela.

126

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Den 18 juni 1925 utfärdade Kungl. Maj:t kungörelse angående ansökningar
om statsunderstöd åt vissa kommunala gymnasier (nr 328). Sedan
i anledning härav till Kungl. Maj:t inkommit ansökningar om understöd åt
sex kommunala gymnasier, vilka samtliga äro förenade med statens realskolor,
utdelade Kungl. Maj:t den 27 november 1925 understöd från detta
anslag för läsåret 1925—1926 med följande belopp:

till kommunala gymnasiet i

» ■» »

» » »

Södertälje.............kronor 10,000: —

Eskilstuna............. » 10,000: —

Eksjö................ » 9,000: —

Uddevalla............. » 8,000: —

Skövde............... » 7,000: —

Söderhamn............. » 6,000: —

Summa kronor 50,000

Från Kungl. Maj:ts sida har nu ifrågasatts en utvidgning av möjligheten
att utdela dylikt understöd till att gälla även av kommun bekostad gymnasielinje
vid högre allmänt läroverk. Sådana kommunala gymnasielinjer
äro upprättade vid de högre allmänna läroverken i Hudiksvall och Ystad,
och enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle nu även dessa kommunala linjer
vid statsgymnasierna beredas möjlighet till erhållande av understöd. På grund
härav skulle erfordras en ökning av anslaget med 10,000 kronor.

Gentemot den nya princip i fråga om understöd från förevarande anslag,
som innefattas i Kungl. Maj:ts förslag, ställer sig utskottet synnerligen tveksamt.
Under det att enligt för anslaget hittills gällande grunder understöd
kan beviljas endast till kommunalt gymnasium, som är förenat med realskola,
innebär förslaget, att understöd skulle beviljas till gymnasiallinje, som
av kommun upprättats till fullständigande av ett högre allmänt läroverk,
där alltså redan förut en med statsmedel upprättad gymnasiallinje finnes.
Kungl. Maj:ts förevarande förslag avser visserligen att möjliggöra ett understödjande
av kommunala gymnasiallinjer vid endast två högre allmänna statsläroverk,
nämligen läroverken uti Hudiksvall och Ystad, men det synes utskottet
icke uteslutet, att anspråk sedermera kunna komma att göras gällande på
understöd till ytterligare av kommuner upprättade gymnasiallinjer vid andra
motsvarande statsläroverk. På grund av de principiella och ekonomiska erinringar,
som sålunda kunna göras mot Kungl. Maj:ts förslag om understöd
till nämnda två gymnasiallinjer, har utskottet ansett sig icke böra förorda
förslaget i denna del utan tillstyrker anvisande av anslag enligt
samma grunder och till samma belopp, som för närvarande utgår.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, till beredande av understöd enligt Kungl.
Maj:ts beprövande åt kommunalt gymnasium, som är förenat
med en statens realskola, för budgetåret 1926—1927

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

127

anvisa ett extra reservationsanslag av 50,000 kronor, att
utgå på de villkor och under de närmare föreskrifter, Kungl.
Maj:t må finna gott meddela.

132:o) Kungl. Maj:t har (punkt 128) föreslagit riksdagen att till understöd
åt en av Göteborgs allmänna folkskolestyrelse anordnad utbildningskurs för
lärarinnor i hushållsgöromål för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra
anslag av 8,000 kronor, att utgå under de villkor, Kungl. Maj:t kan finna
skäl bestämma.

Beträffande utredningen hänvisas till sid. 469—475 i statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra
kammaren av herrar 0. Holmdahl och II. Almquist väckt motion (nr 245) däri
hemställts, att riksdagen måtte jämväl för budgetåret 1926—1927 anvisa ett
extra anslag av 8,000 kronor till understöd å Ateneums skolköksseminarium
och sålunda till understöd till utbildningskurser för lärarinnor i hushållsgöromål
anvisa oförändrat 16,000 kronor.

Till stöd för detta yrkande hava motionärerna anfört följande:

»I sin framställning i statsverkspropositionen, åttonde huvudtiteln, angående
understöd till utbildningskurser för lärarinnor i hushållsgöromål erinrar
föredragande departementschefen därom, att till understöd åt sådana kurser
årligen beviljats ett anslag, som sedan budgetåret 1923—1924 varit uppfört
i riksstaten med ett belopp av 16,000 kronor, varav hälften utgått till
Ateneums och hälften till Göteborgs skolköksseminarium. Vid beviljande av
anslag för ändamålet för budgetåret 1925—1926 hade emellertid riksdagen i
skrivelse den 25 maj 1925 (nr 206) anfört, att dessa två skolköksseminarier
enligt riksdagens mening borde upphöra med hänsyn till rådande överproduktion
av skolkökslärarinnor, varvid riksdagen emellertid utginge från att
statsbidrag skulle komma dem till del under två år framåt, för att möjliggöra,
att seminariernas avveckling skulle kunna ske utan allt för stora
olägenheter för läroanstalterna själva och den .vid dem anställda lärarpersonalen.

Detta uttalande av 1925 års riksdag angående önskvärdheten av dessa två
kursers nedläggande var så till vida överraskande, att det icke grundade sig
på någon som helst utredning vare sig av behovet av produktionens inskränkande
eller av sättet, på vilket inskränkningen borde ske. En utredning
i dessa avseenden har efter riksdagsbeslutets fattande verkställts av
kungl. skolöverstyrelsen, som på grund av densamma ansett sig böra anvisa
en annan väg till produktionens inskränkning. Överstyrelsen finner
nämligen sin utredning ge vid handen, att en betydande ökning av behovet
av skolkökslärarinnor kan väntas redan omkring 1930, och anser det, även
om för närvarande ett större överskott finnes på dessa lärarkrafter, än som
kan anses erforderligt eller önskvärt, dock ej tillrådligt att vid själva startandet
av de praktiska ungdomsskolorna inskränka utbildningen av lärarinnor
på ett av de viktigaste områdena för dessa skolors undervisningsverksamhet
på ett sådant sätt, att eu snart inträdande ökning av behovet
av dylik utbildning försvåras eller omöjliggöres. Detta skulle enligt överstyrelsens
mening kunna bli fallet, därest något av skolköksseminarierna
på grund av statsbidragets indragande tvingades att helt nedlägga sin verksamhet.

Understöd
till utbildningskurser

för lärarinnor
i hushållsgöromål.

[128.]
jämte en i
ämnet väckt
motion.

Utskottets

yttrande.

128 Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Däremot förordar överstyrelsen en tillfällig inskränkning i fråga om intagning
av nya elever vid den ena eller den andra av lärarinnekurserna vid
Fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala, där sex lärarinnekurser samtidigt
pågå under det att i kurserna i Göteborg och vid Ateneum nya elever intagas
endast vartannat år.

Kungl. Maj:t har emellertid nu föreslagit, att anslag bör beviljas för nästa
budgetår endast till Göteborgs, men icke till Ateneums skolköksseminarium.
Departementschefen motiverar detta med att ny tvåårig kurs skulle intagas
i Ateneums seminarium hösten 1926, däremot icke i Göteborgs, där ny kurs
intogs 1925, och att det kunde antagas, att kursen vid Ateneum komme att
nedläggas med utgången av innevarande läsår, därest något statsbidrag för
budgetåret 1926—1927 icke bleve beviljat.

Den av Kungl. Maj:t föreslagna åtgärden står i bestämd strid med den
utfästelse till statsbidrag jämväl till Ateneums skolköksseminarium under
budgetåren 1925—1927, som 1925 års riksdagsuttalande otvetydigt innebär,
och som avsåg att bereda båda seminarierna en möjlighet att företaga den
av riksdagen önskade avvecklingen utan alltför stora olägenheter, särskilt
för den vid dem anställda lärarpersonalen. Enligt uppgift från Ateneums
skolköksseminarium synes också den av statsrådet förutsatta möjligheten av
dettas nedläggande redan med innevarande läsår vara utesluten. Styrelsen
för Ateneum för flickor bar nämligen redan i maj 1925 — för att icke
lärarpersonalen skulle behöva sväva i ovisshet angående sin anställning de
närmaste åren — på grund av riksdagens ovan återgivna utfästelse beslutit,
att ny kurs skulle intagas hösten 1926. Prospekt om denna ha också utsänts,
enär förfrågningar i mängd ingått. Styrelsen har även av Kungl.
Maj:t fått sig rätt medgiven att utexaminera lärarinnor i hushållsgöromål
under 5 år från 1923 räknat.»

Till understöd åt kurser för utbildning av lärarinnor i hushållsgöromål har
riksdagen, som av motionärerna erinrats, årligen beviljat ett anslag, som sedan
budgetåret 1923—1924 varit uppfört i riksstaten med ett belopp av 16,000 kronor.
Av detta anslag utgår hälften till kurs, anordnad vid Ateneum för flickor
i Stockholm, vanligen kallad Ateneums skolköksseminarium, och hälften till
en av Göteborgs allmänna folkskolestyrelse upprättad kurs, vanligen benämnd
Göteborgs skolköksseminarium. Vid beviljande av anslag för ändamålet
för budgetåret 1925—1926 anförde riksdagen i skrivelse den 25 maj
1925 (nr 206), att dessa två skolköksseminarier enligt riksdagens mening
borde upphöra med hänsyn till rådande överproduktion av skolkökslärarinnor.
För att möjliggöra, att seminariernas avveckling skulle kunna ske utan allt
för stora olägenheter för läroanstalterna själva och den vid dem anställda
lärarpersonalen, utgingc emellertid riksdagen från att statsbidrag skulle
komma dem till del under två år framåt.

Med anledning av nyssberörda av riksdagen år 1925 gjorda uttalande har
utskottet icke kunnat undgå finna fog för det av motionärerna framförda
yrkandet. Då utskottet sålunda anser sig böra i konsekvens med nämnda
riksdagsuttalande förorda motionen och för budgetåret 1926—1927 tillstyrka
statsbidrag jämväl till Ateneums skolköksseminarium, vill utskottet emellertid

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

129

uttryckligen framhålla, att ett bifall till detta förslag icke får tagas till
intäkt för krav på ett fortsatt understödjande från statens sida av dessa läroanstalter,
utan att med hänsyn till den otvivelaktigt förekommande överproduktionen
på skolkökslärarinnor statsbidrag till ifrågavarande båda skolköksseminarier
efter utgången av budgetåret 1926—1927 icke synes böra
ifrågakomma.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj ds förslag
och herrar Holmdahls och Almquists ovanberörda motion,
II: 245, till understöd åt utbildningskurser för lärarinnor i
hushållsgöromål anvisa för budgetåret 1926—1927 ett extra
anslag av 16,000 kronor, att under de villkor, Kungl. Maj:t
må finna lämpligt föreskriva, utgå till styrelsen för aktiebolaget
Ateneum för flickor i Stockholm och till Göteborgs
allmänna folkskolestyrelse med högst 8,000 kronor till vardera.

133:o) I enlighet med Kungl. Majds förslag (punkt 129) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till Fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala
anvisa för budgetåret 1926—1927 ett extra anslag av 80,000
kronor.

134:o) Kungl. Majd har (punkt 130) föreslagit riksdagen att till understöd
enligt de bestämmelser, Kungl. Majd kan finna gott meddela, åt vissa anstalter
för utbildande av lärarinnor i handarbete för budgetåret 1926—1927
anvisa ett extra anslag av 31,000 kronor, att med den fördelning, som av
Kungl. Majd bestämmes, utgå till Maria Nordenfelts högre handarbetslärarinneseminarium
i Göteborg, föreningen Handarbetets vänners och Hulda
Lundins högre slöjdseminarium i Stockholm samt Andrea Eneroths högre
handarbetsseminarium i Stockholm.

Utredningen återfinnes å sid. 477—480 i statsrådsprotokollet.

Sedan åtskilliga år tillbaka liar statsunderstöd utgått till tre läroanstalter
för utbildande av lärarinnor i handarbete, nämligen högre liandarbetslärarinneseminariet
vid Maria Nordenfelts kvinnliga yrkesskola i Göteborg, numera
benämnt Maria Nordenfelts högre handarbetslärarinneseminarium i
Göteborg, Andrea Eneroths högre handarbetsseminarium i Stockholm samt
föreningen Handarbetets vänners och Hulda Lundins högre slöjdseminarium
i Stockholm. Anslaget uppgår för budgetåret 1925—1926 till ett belopp av

27,100 kronor.

Såsom framgår av statsrådsprotokollet, har departementschefen framhållit,
att överproduktion av lärarkrafter i handarbete förefinnes och att frågan om
indragning av statsanslaget till ett eller flera av seminarierna bör tagas under
övervägande. En närmare undersökning härom bör enligt departements Bihang

till riksdagens protokoll 1926. 6 saml. 8 käft. (Nr 8.) 9

Fackskolan
för huslig
ekonomi i
Uppsala.

[129.]

Understöd
till vissa an
stalter för ut
bildande av
lärarinnor i
handarbete.

[130.]

130 Statsutskottets utlåtande Nr 8.

chefens mening verkställas och framläggas för 1927 års riksdag. För närvarande
anser sig departementschefen kunna begränsa sig till att i samband
med fördelningen av statsanslaget för läsåret 1926—1927 meddela föreskrifter
om inskränkning i antalet elever vid dessa seminarier, därvid antalet nyantagna
elever skulle fastställas till ungefär detsamma som året 1920—1921.
Därest en sådan begränsning genomföres, finner departementschefen en höjning
av statsanslagen till seminarierna vara nödvändig, då en minskning
i elevantalet ej motsvaras av en liknande minskning i utgifterna. Departementschefen
förordar med hänsyn härtill, att anslaget höjes till 31,000 kronor.

Av departementschefen har sålunda ställts i utsikt en utredning rörande
möjligheten att indraga statsanslaget till ett eller flera av ifrågavarande
seminarier. Innan en dylik utredning och ett därpå grundat förslag föreligger,
synes det utskottet mindre lämpligt att företaga en höjning av ifrågavarande
anslag, varför utskottet tillstyrker beviljande av samma anslagsbelopp,
som nu utgår.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till understöd enligt de bestämmelser,
Kungl. Maj:t kan finna gott meddela, åt vissa anstalter för
utbildande av lärarinnor i handarbete för budgetåret 1926
—1927 anvisa ett extra anslag av 27,100 kronor, att med
den fördelning, som av Kungl. Maj:t bestämmes, utgå till
Maria Nordenfelts högre handarbetslärarinneseminarium i
Göteborg, föreningen Handarbetets vänners och Hulda Lundins
högre slöjdseminarium i Stockholm samt Andrea Eneroths
högre handarbetsseminarium i Stockholm.

Folkundervisningen.

Folkskolese*

minarierna

[131.]

jämte i ämnet
väckta
motioner.

135:o) Beträffande vad Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen (punkt 131) i
fråga om den i det gemensamma ordinarie reservationsanslaget till folkskoleseminarierna
ingående posten: Folkskoleseminarierna samt beträffande två i
anledning härav väckta motioner, har riksdagen redan fattat beslut, varom
utskottet härigenom velat

erinra.

Stipendier 136:o) Kungl. Maj:t har (punkt 132) föreslagit riksdagen att höja den i
för elever • • • •

vid folkskole- det gemensamma ordinarie reservationsanslaget till folkskoleseminarierna in eeminarier.

gående anslagsposten: stipendier för elever vid folkskoleseminarier, nu 198,225

[132.] kronor med 9,600 kronor till 207,825 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 488—489 i statsrådsprotokollet.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

131

Kungl. Maj:ts förevarande framställning är gjord i anslutning till det under
nästföregående punkt omförmälda förslaget angående ordinarie reservationsanslaget
till folkskoleseminarierna, innebärande bland annat folkskoleseminariets
i Umeå uppförande från och med budgetåret 1926—1927 som
dubbelseminarium å ordinarie stat. I överensstämmelse härmed hava de
för parallellavdelningarna vid nämnda seminarium avsedda stipendiemedel
å 9,600 kronor ansetts böra överflyttas från anslaget till studentkurser och
parallellavdelningar till nu ifrågavarande stipendieanslag.

Med erinran att riksdagen bifallit framställningen angående seminariet i
Umeå, får utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl.
Maj:ts nu förevarande förslag, hemställa,

att riksdagen må höja den i det gemensamma ordinarie
reservationsanslaget till folkskoleseminarierna ingående anslagsposten:
stipendier för elever vid folkskoleseminarier)
nu 198,225 kronor, med 9,600 kronor till 207,825 kronor.

137:o) Kungl. Maj:t har (punkt 133) föreslagit riksdagen att för beredande
av höjda stipendier åt elever vid folkskoleseminarier anvisa för budgetåret
1926—1927 ett extra reservationsanslag av 65,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 489—490 i statsrådsprotokollet.

Anslaget utgår nu med ett belopp av 75,000 kronor, men anses kunna
nedsättas på grund av att elevantalet kommer att begränsas i syfte att minska
lärarproduktionen.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer,

att riksdagen må för beredande av höjda stipendier åt
elever vid folkskoleseminarier anvisa för budgetåret 1926—
1927 ett extra reservationsanslag av 65,000 kronor.

138:o) Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkt 134) föreslagit riksdagen i
fråga om anslag till anordnande av studentkurser och parallellavdelningar
vid vissa folkskoleseminarier m. m. ävensom beträffande en i anledning
härav väckt motion har riksdagen redan fattat beslut, varom utskottet härigenom
skolat

erinra.

139:o) Kungl. Maj:t har (punkt 135) föreslagit riksdagen att till bestridande
av hyresersättning till rektorerna vid folkskoleseminarierna i Linköping,
Skara, Kalmar, Lund, Karlstad och Umeå, utan rätt för sagda rektorer att
å hyresersättningen åtnjuta dyrtidstillägg, anvisa för budgetåret 1926—1927
ett extra anslag av 14,500 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 496—497 i statsrådsprotokollet.

Höjda stipendier
åt
elever vid
folkskoleseminarier.

[133.]

Studentkurser
och parallellavdelningar
vid
vissa folkskoleseminarier
m. m.

[134.]

jämte en i
ämnet väckt
motion.

Hyresersättning
till rektorerna
vid
vissa folkskoleseminarier.

[135.]

132

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

För budgetåret 1925—1926 utgår anslaget med 13,600 kronor. Anslagsökningen
är beroende på hyresförhöjningen för rektorerna vid folkskoleseminarierna
i Kalmar och Umeå å tillhopa 900 kronor.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må till bestridande av hyresersättning till
rektorerna vid folkskoleseminarierna i Linköping, Skara,
Kalmar, Lund, Karlstad och Umeå, utan rätt för sagda
rektorer att å hyresersättningen åtnjuta dyrtidstillägg, anvisa
för budgetåret 1926—1927 ett extra anslag av 14,500
kronor.

Hyresbidrag
till lärare vid
folkskoleseminarierna

i Stockholm
och Göteborg.

[136.]

140:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 136) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, för beredande av hyresbidrag till lärare vid
folkskoleseminarierna i Stockholm och Göteborg, utan rätt
för vederbörande lärare att å hyresbidragen åtnjuta dyrtidstillägg,
anvisa för budgetåret 1926—1927 ett extra förslagsanslag
av 14,000 kronor.

Förhyrande
av vissa lokaler
för folkskoleseminariet
i Göteborg
m. m.

[137.]

141:o) På grund av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 137) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till förhyrande av vissa lokaler för folkskoleseminariet
i Göteborg samt till dessa lokalers uppvärmning,
belysning och städning m. m. anvisa för budgetåret 1926
—1927 ett extra reservationsanslag av 2,675 kronor.

Nya byggnader
för
folkskoleseminariet

i Linköping.

[138.1

142:o) Sedan 1922 års riksdag beslutat, att byggnader för ett dubbelseminarium
i Linköping skulle å närmare angiven tomt uppföras i huvudsaklig
överensstämmelse med av arkitekten Georg A. Nilsson upprättade ritningar,
samt anvisat för påbörjande av sagda byggnadsarbeten på extra stat för
tiden den 1 januari—den 30 juni 1923 ett reservationsanslag av 150,000
kronor samt 1923 års riksdag till uppförande av omförmälda byggnader,
utöver det redan anvisade anslaget å 150,000 kronor, beviljat ett belopp av

1,800,000 kronor och därav för budgetåret 1923—1924 såsom extra reservationsanslag
anvisat ett belopp av 800,000 kronor, har nu Kungl. Maj:t
(punkt 138) föreslagit riksdagen att av det av 1923 års riksdag för uppförande
av byggnader för folkskoleseminariet i Linköping beviljade beloppet
å 1,800,000 kronor anvisa för budgetåret 1926—1927 såsom extra reservationsanslag
ett belopp av 554,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 498—501 i statsrådsprotokollet.

Utskottet hemställer,

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

133

att riksdagen må av det av 1923 års riksdag för upp.
förande av byggnader för folkskoleseminariet i Linköping
beviljade beloppet å 1,800,000 kronor anvisa för budgetåret
1926—1927 såsom extra reservationsanslag ett belopp av

554,000 kronor.

143:o) Kungl. Maj:t har (punkt 139) föreslagit riksdagen att

dels för inredning och möblering av de nya byggnaderna för folkskoleseminariet
i Linköping anvisa för budgetåret 1926—1927 ett extra reservationsanslag
å 81,000 kronor,

dels för anläggande av trädgård vid samma seminarium bevilja ett belopp
av 14,000 kronor och därav anvisa för budgetåret 1926—1927 såsom extra
reservationsanslag ett belopp av 7,000 kronor,

dels ock för anskaffande av undervisningsmateriell och böcker för seminariet
bevilja ett belopp av 31,000 kronor och därav anvisa för budgetåret 1926—
1927 såsom extra reservationsanslag ett belopp av 12,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 501—504 i statsrådsprotokollet.

Utskottet, som vid prövning av de olika anslagsäskandena funnit kostnadsberäkningarna
vara uppgjorda med erforderlig varsamhet, har icke funnit
något att erinra mot Kungl. Maj:ts framställning.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må

a) för inredning och möblering av de nya byggnaderna
för folkskoleseminariet i Linköping anvisa för budgetåret
1926—1927 ett extra reservationsanslag å 81,000 kronor,

b) för anläggande av trädgård vid samma seminarium
bevilja ett belopp av 14,000 kronor och därav anvisa för
budgetåret 1926—1927 såsom extra reservationsanslag ett
belopp av 7,000 kronor,

c) för anskaffande av undervisningsmateriell och böcker
för seminariet bevilja ett belopp av 31,000 kronor och därav
anvisa för budgetåret 1926—1927 såsom extra reservationsanslag
ett belopp av 12,000 kronor.

144:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 140) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum,

a) för anordnande vid folkskoleseminariet i Stockholm
av en utbildningskurs för lärare vid hjälpklasser för psy -

Inredning
och möblering
av nybyggnaden

för folkskoleseminariet
i
Linköping

m. m.

[139.]

U tbildningskurs
för lärare
vid hjälpklasser
för
psykiskt
efterblivna
barn.

[140.]

134

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Understöd
åt enskilda
folkskoleseminarier.

[141.]

Motion ang.
resestipendier

åt lärare
vid folkskoleseminarierna.

kiskt efterblivna barn anvisa för budgetåret 1926—1927 ett
extra reservationsanslag av 4,900 kronor att utgå i enlighet
med de bestämmelser, Kungl. Maj:t kan finna gott meddela; b)

medgiva, att av de medel, som äro avsedda till arvode
åt föreståndaren för de vid folkskoleseminariet i Stockholm
anordnade provårskurser, må till rektor vid nämnda
seminarium för ledning av ifrågavarande utbildningskurs utbetalas
ersättning med högst 300 kronor, att utgå enligt de
närmare grunder, Kungl. Maj:t kan komma att bestämma.

145:o) Kungl. Maj:t har (punkt 141) föreslagit riksdagen att till understöd
åt Ateneums folkskoleseminarium och Göteborgs kvinnliga folkskoleseminarium
anvisa för budgetåret 1926—1927 ett extra anslag av 10,000 kronor, att utgå
på de villkor och med det belopp till vartdera seminariet, som Kungl. Maj:t
bestämmer.

Utredningen återfinnes å sid. 507—508 i stadsrådsprotokollet.

Anslaget utgår nu med 14,000 kronor. Då verksamheten vid ifrågavarande
seminarier, vilka efter utgången av läsåret 1926—1927 äro avsedda
att nedläggas, under detta läsår kommer att bedrivas i begränsad omfattning,
har en sänkning av anslaget, på sätt nu föreslås, ansetts kunna vidtagas.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag,
hemställer,

att riksdagen må till understöd åt Ateneums folkskoleseminarium
och Göteborgs kvinnliga folkskoleseminarium
anvisa för budgetåret 1926—1927 ett extra anslag av 10,000
kronor, att utgå på de villkor och med det belopp till vartdera
seminariet, som Kungl. Maj:t bestämmer.

146:o) I en inom andra kammaren av herrar O. Holmdahl och 11. Wagnsson
väckt motion (nr 244) har hemställts, att riksdagen såsom bidrag till bestridande
av kostnaderna för studiebesök vid folkskolor, vilka av lärare vid
folkskoleseminarierna företagas för att inhämta kännedom om folkskolor av
olika slag inom Sverige, måtte anvisa för budgetåret 1926—1927 ett extra
reservationsanslag av 4,000 kronor.

Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställning andragna
skälen får utskottet hänvisa till motionen.

För ifrågavarande ändamål har riksdagen på extra stat för vart och ett
av åren 1918—1921 anvisat ett förslagsanslag, högst 3,000 kronor samt för

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

135

år 1922 ett reservationsanslag av 4,000 kronor. Sedermera har anslag
för ändamålet icke varit uppfört å riksstaten.

Med hänsyn till den fördel för lärarutbildningen vid folkskoleseminarierna,
som måste anses ligga däri, att de seminarielärare, åt vilka elevernas praktiska
utbildning blivit anförtrodd, erhålla tillfälle att komma i direkt beröring
med arbetet i verkliga folk- och småskolor, finner utskottet det nu
framställda kravet på anslagets återupptagande vara i och för sig fullt befogat.
Då emellertid Kungl. Maj:t icke för riksdagen framlagt förslag i
ämnet och utskottet anser det mindre tillrådligt att på grundval av enskild
motion förorda anslagets återupptagande, har utskottet ansett sig icke nu
böra förorda motionärernas yrkande, men förutsätter emellertid utskottet,
att Kungl. Maj:t vid uppgörande av förslag till statsregleringen för budgetåret
1927—1928 tager behörig hänsyn till det viktiga ändamål, varom här
är fråga.

Utskottet hemställer alltså,

att herrar Holmdahls och Wagnssons ifrågavarande motion,
II: 244, icke må vinna riksdagens bifall.

147:o) Kungl. Maj:t har (punkt 142) föreslagit riksdagen att minska det
ordinarie reservationsanslaget till statens småskoleseminarier, nu 130,000
kronor, med 2,400 kronor till 127,600 kronor.

Beträffande utredningen hänvisas till sid. 508—511 i statsrådsprotokollet.

Det ordinarie reservationsanslaget till statens småskoleseminarier är i riksstaten
för budgetåret 1925—1926 uppfört med ett belopp av 130,000 kronor.
Från detta anslag bestridas kostnaderna för uppehållande av de båda staten
tillhöriga småskoleseminarier, vilka äro uppförda på ordinarie stat, nämligen
seminarierna i Haparanda och Murjek. Med hänsyn till beräknade inkomster
för hyra av elevernas bostäder och genom elevernas avgifter för ved och
lyse vid seminariet i Murjek anses en minskning i det för budgetåret 1925
—1926 beviljade anslaget till sagda seminarium kunna äga rum med ett
belopp av 1,400 kronor, varjämte på grund av någon nedgång i elevantalet
varigenom minskning automatiskt sker i det för elevstipendier beräknade
beloppet, anslaget i det hela till dessa båda seminarier befunnits för budgetåret
1926—1927 skola räcka, även om det nuvarande beloppet minskas med
ytterligare 1,000 kronor till 127,600 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må minska det ordinarie reservationsanslaget
till statens småskoleseminarier, nu 130,000 kronor, med 2,400
kronor till 127,600 kronor.

148:o) Kungl. Maj:t har (punkt 143) föreslagit riksdagen

dels medgiva, att rektor och fast anställda lärare vid statens småskolese -

S tätens
småskoleseminarier.

[142.]

Verksamheten
vid
statens små -

136

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

skoleseminarier
i
Lycksele och
Hagaström.

[143.]

Tillfällig
löneförbättring
för
lärare vid
vissa småskoleseminarier.

[144.]

minarier i Lycksele och Hagaström må från och med den 1 juli 1926 äga
åtnjuta ålderstillägg till belopp och enligt de villkor och bestämmelser, som
äro eller kunna varda föreskrivna beträffande motsvarande lärarpersonal vid
statens småskoleseminarier i Haparanda och Murjek,

dels och för uppehållande av verksamheten vid statens småskoleseminarier
i Lycksele och Hagaström för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra reservavationsanslag
av 100,800 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 511—515 i statsrådsprotokollet.

För uppehållande av verksamheten vid statens småskoleseminarier i Lycksele
och Hagaström har riksdagen för budgetåret 1925—1926 anvisat ett
extra reservationsanslag av 101,450 kronor, varav avsetts för seminariet i
Lycksele 69,550 kronor och för seminariet i Hagaström 31,900 kronor. För
budgetåret 1926—1927 har seminariernas anslagsbehov under i övrigt oförändrade
förhållanden beräknats till, vid seminariet i Lycksele 65,100 kronor,
alltså en sänkning i förhållande till det nu löpande budgetåret med 4,450
kronor, och vid seminariet i Hagaström 32,895 kronor, vilket åter innebär
en ökning i förhållande till det löpande budgetårets anslag med 995 kronor.
Härtill skulle läggas erforderliga belopp för beredande av ålderstillägg åt
lärarpersonalen i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag. För ändamålet har
beräknats, vid seminariet i Lycksele 1,900 kronor och vid seminariet i Hagaström
900 kronor. Sammanlagt skulle alltså erfordras för seminariet i
Lycksele 67,000 kronor (65,100 + 1,900) och för seminariet i Hagaström
33,<95 kronor (32,895 -f- 900), vilket sistnämnda belopp föreslagits avrundat
till 33,800 kronor, eller tillhopa 100,800 kronor.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må,

a) medgiva, att rektor och fast anställda lärare vid statens
småskoleseminarier i Lycksele och Hagaström må från
och med den 1 juli 1926 äga åtnjuta ålderstillägg till belopp
och enligt de villkor och bestämmelser, som äro eller
kunna varda föreskrivna beträffande motsvarande lärarpersonal
vid statens småskoleseminarier i Haparanda och Murjek,

b) för uppehållande av verksamheten vid statens småskoleseminarier
i Lycksele och Hagaström för budgetåret
1926—1927 anvisa ett extra reservationsanslag av 100,800
kronor.

149:o) Kungl. Maj:t har (punkt 144) föreslagit riksdagen att
dels besluta, att tillfällig löneförbättring för lärare vid småskoleseminarier,
som inrättats av landsting eller stad, som ej i landsting deltager, skall för
budgetåret 1926—1927 utgå med 3A av det belopp, som må tillkomma mot -

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 137

svarande lärare vid folkskoleseminariernas övningsskolor och vid statens småskoleseminarier; dels

ock för sådant ändamål anvisa för budgetåret 1926—1927 ett extra
förslagsanslag av 40,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 516 i statsrådsprotokollet.

För budgetåret 1925—-1926 är för ändamålet anvisat ett extra förslagsanslag
av 30,000 kronor. Enligt 1925 års riksdags beslut angående tillfällig
löneförbättring åt bl. a. lärarpersonalen vid folkskoleseminarierna och
statens småskoleseminarier har den tillfälliga löneförbättringen för dessa befattningshavare
höjts, detta beroende på att nämnda riksdag beslutat genomföra
dyrortsgruppering för löneförbättringens utgående till ifrågavarande personal.
I anslutning härtill har Kungl. Maj:t genom kungörelse den 11 september
1925 vidtagit motsvarande åtgärd med avseende å den tillfälliga löneförbättringen
för nu ifrågavarande lärarpersonal. Med hänsyn härtill och
under förutsättning, att lärarna vid folkskoleseminariernas övningsskolor och
statens småskoleseminarier för budgetåret 1926—1927 tillerkännas tillfällig
löneförbättring med samma belopp som för budgetåret 1925—1926, har eu
höjning av ifrågavarande anslag å 30,000 kronor ansetts erforderlig och
föreslagits till 10,000 kronor, varigenom anslaget för budgetåret 1926—1927
skulle komma att ökas till 40,000 kronor.

Utskottet har ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer
följaktligen,

att riksdagen må

a) besluta, att tillfällig löneförbättring för lärare vid
småskoleseminarier, som inrättats av landsting eller stad,
som ej i landsting deltager, skall för budgetåret 1926—1927
utgå med 8A av det belopp, som må tillkomma motsvarande
lärare vid folkskoleseminariernas övningsskolor och vid statens
småskoleseminarier;

b) för sådant ändamål anvisa för budgetåret 1926—1927
ett extra förslagsanslag av 40,000 kronor.

150:o) Beträffande vad i motionen I: 110 föreslagits i fråga om anslag
till allmänna fortbildningskurser för lärare vid egentliga folkskolor och småskolor
kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande, vilket
utskottet härigenom skolat för riksdagen

anmäla.

151:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 145) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till bestridande av tilläggsersättning för ex -

Motion om
anslag till allmänna
fortbildningskurser
för
lärare vid
egentliga
folkskolor
och småskolor.

Tilläggsersättning
för
expenser åt
folkskolinspektörer.

[145.]

138

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Statsbidrag
till avlönande
av lärare vid
folkskolor.

_ [146.]

jämte en i
ämnet väckt
motion.

Avlöningsoch
statsbidrags
utgående,
där
undervisningen
inställts
på grund av
smittsam
sjukdom
m. in.

penser åt folkskolinspektörer anvisa för budgetåret 1926—
1927 ett extra anslag av 10,400 kronor.

152:o) Kungl. Maj:t har (punkt 146) föreslagit riksdagen att höja det ordinarie
förslagsanslaget till avlöning åt lärare vid folkskolor, nu 47,750,000
kronor, med 100,000 kronor till 47,850,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 518—519 i statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels en inom första kammaren av herr K. J. Ekman väckt motion (I: 79),
däri hemställts, att riksdagen, i samband med beviljande av anslag till statsbidrag
för lärarpersonalen vid folkskolan och dess överbyggnader, ville hos
Kungl. Maj:t anhålla om sådan ändring av bestämmelserna rörande statsbidragets
utbekommande, att hinder härför ej må möta därav, att undervisningen
till följd av rådande smittosam sjukdom eller annan särskild orsak,
utan vederbörande skolråds eller skolstyrelses förvållande, måst för någon
tid inställas;

dels ock en av Kungl. Maj:t den 19 februari 1926 till riksdagen avlåten
proposition nr 147, däri Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för sistnämnda
dag, föreslagit riksdagen att i nu förevarande avseenden godkänna följande
grunder beträffande avlönings och statsbidrags utgående vid folk- och småskolor,
fortsättningsskolor, högre folkskolor, kommunala mellanskolor och
folkhögskolor:

I. Författningsenlig avlöning till lärare vid folk- och småskolor, fortsättningsskolor,
högre folkskolor, kommunala mellanskolor och folkhögskolor
samt statsbidrag till avlönande av lärare vid folk- och småskolor, fortsättningsskolor,
högre folkskolor och kommunala mellanskolor ävensom statsbidrag
till undervisning i slöjd och hushållsgöromål vid folk- och småskolor
samt högre folkskolor skola, utan hinder därav att undervisningen
vid vederbörande läroanstalt till följd av smittsam sjukdom bland människor
eller husdjur måst för någon tid inställas, utgå med samma belopp
som om undervisningen bedrivits i eljest bestämd omfattning, dock med
skyldighet för läraren att utan särskild ersättning fullgöra i vederbörlig
ordning föreskriven återläsning.

II. Vid beräkning av tjänstår för uppflyttning i högre lönegrad och för
erhållande av pension må icke föras lärare till last den tid han av ovan
nämnd anledning varit förhindrad att tjänstgöra.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

139

oavkortat belopp, dels ock till avlönande av hans vikarie a) vid folk- och
småskolor enligt de grunder, som gälla i fråga om statsbidrag till avlönande
av vikarie å ledig tjänst, b) vid fortsättningsskolor samt vid undervisning
i slöjd- och hushållsgöromål vid folk- och småskolor och högre folkskolor
enligt samma grunder, som gälla för utgående av statsbidrag till avlönande
av den lärare, för vilken vikarien förordnats att tjänstgöra, c) vid
högre folkskolor och kommunala mellanskolor med ett belopp som motsvarar
vikariens författningsenligt bestämda arvode samt d) vid folkhögskolor
med belopp som för varje fall bestämmes av Kungl. Maj:t.

Vad beträffar det motionsvis nu gjorda yrkandet, är detsamma formellt
knutet vid »anslag till statsbidrag för lärarpersonalen vid folkskolan och
dess överbyggnader». Något eller några anslag med denna rubrik är icke
uppfört i förslaget till riksstat för budgetåret 1926—1927. Utskottet har
emellertid ansett sig böra till saklig behandling upptaga detta yrkande i
samband med sitt utlåtande angående förslagsanslaget till avlöning åt lärare
vid folkskolor.

Beträffande de av motionären till stöd för hans förslag anförda skälen
hänvisar utskottet till motionen, liksom utskottet beträffande det i propositionen
nr 147 framlagda förslaget hänvisar till det vid denna proposition
fogade statsrådsprotokollet.

Mot den föreslagna ökningen av förslagsanslaget till avlöning åt lärare vid
folkskolor har utskottet intet att erinra.

Likaledes har utskottet ansett sig böra tillstyrka det i propositionen nr
147 framlagda förslaget, dock allenast med tillägg om rätt för vikarierande
lärare att av skoldistrikt åtnjuta bostad och bränsle.

Vidkommande herr Ekmans ovanberörda motion har utskottet av vad till
stöd härför anförts icke funnit skäl förorda motionärens yrkande, i vad detsamma
skiljer sig från det i propositionen nr 147 framställda förslaget.

Utskottet hemställer alltså, att riksdagen må

a) höja det ordinarie förslagsanslaget till avlöning åt lärare
vid folkskolor, nu 47,750,000 kronor, med 100,000 kronor
till 47,850,000 kronor;

b) med bifall till Kungl. Maj:ts i propositionen nr 147 framlagda
förslag samt med anledning av herr Ekmans ovanberörda
motion (I: 79), i nu förevarande avseenden godkänna
följande grunder beträffande avlönings och statsbidrags
utgående vid folk- och småskolor, fortsättningsskolor,
högre folkskolor, kommunala mellanskolor och folkhögskolor: I.

Författningsenlig avlöning till lärare vid folk- och
småskolor, fortsättningsskolor, högre folkskolor, kommunala

140

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

mellanskolor och folkhögskolor samt statsbidrag till avlönande
av lärare vid folk- och småskolor, fortsättningsskolor,
högre folkskolor och kommunala mellanskolor ävensom statsbidrag
till undervisning i slöjd och hushållsgöromål vid
folk- och småskolor samt högre folkskolor skola, utan hinder
därav att undervisningen vid vederbörande läroanstalt
till följd av smittsam sjukdom bland människor eller husdjur
måst för någon tid inställas, utgå med samma belopp
som om undervisningen bedrivits i eljest bestämd omfattning,
dock med skyldighet för läraren att utan särskild
ersättning fullgöra i vederbörlig ordning föreskriven återlösning.

II. Vid beräkning av tjänstår för uppflyttning i högre
lönegrad och för erhållande av pension må icke föras lärare
till last den tid han av ovan nämnd anledning varit förhindrad
att tjänstgöra.

III. Till lärare, som till förekommande av smittofara av
vederbörande myndighet förbjudits att tjänstgöra, skall under
den tid, han i anledning härav är avstängd från tjänstgöring,
lönen utgå oavkortad, dock icke för längre tid än
högst sex månader. Statsbidrag skall under samma tid utgå
dels till avlönande av den från tjänstgöring avstängde
läraren med oavkortat belopp, dels ock till avlönande av
hans vikarie som av skoldistrikt skall tillhandahållas bostad
och bränsle a) vid folk- och småskolor enligt de grunder,
som gälla i fråga om statsbidrag till avlönande av vikarie
å ledig tjänst, b) vid fortsättningsskolor samt vid undervisning
i slöjd- och hushållsgöromål vid folk- och småskolor
och högre folkskolor enligt samma grunder, som gälla för
utgående av statsbidrag till avlönande av den lärare, för
vilken vikarien förordnats att tjänstgöra, c) vid högre folkskolor
och kommunala mellanskolor med ett belopp som
motsvarar vikariens författningsenligt bestämda arvode samt

d) vid folkhögskolor med belopp som för varje fall bestämmes
av Kungl. Maj:t.

Byggnader
för folkskoleväsendet
i
vissa av
rikets nordligaste
gränsorter.

[147.]

153:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 147) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till statsbidrag till byggnader för folkskoleväsendet
i vissa av rikets nordligaste gränsorter bevilja för
budgetåret 1926—1927 ett extra reservationsanslag av 325,000
kronor att utgå under de villkor och bestämmelser, Kungl.
Maj:t kan finna gott meddela.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

141

154:o) Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkt 148) föreslagit i fråga om anslag
till ny- och ombyggnader vid Skytteanska lappfolkskolan i Tärna har
riksdagen, i anledning av en utav Kungl. Maj:t sedermera till riksdagen avlåten
proposition nr 47, redan fattat beslut, varom utskottet härigenom velat
erinra.

l55:o) Kungl. Maj:t har (punkt 149) föreslagit riksdagen att

dels såsom bidrag till skolhemsbyggnader och deras inredning i skoldistrikt
inom Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län, dock med undantag
för rikets nordligaste gränsorter, anvisa för budgetåret 1926—1927 ett
extra reservationsanslag av 150,000 kronor att utgå enligt av Kungl. Maj:t
fastställda grunder,

dels — med uteslutande av det i riksstaten uppförda ordinarie anslaget å

125,000 kronor till beredande av möjlighet till skolgång genom inackordering
i skolhem eller enskilda hem för skolpliktiga barn av fattiga, avlägset
boende föräldrar i lappmarksförsamlingar med icke finsktalande befolkning
i Västerbottens och Norrbottens län — för beredande av möjlighet till skolgång
genom inackordering i skolhem eller enskilda hem för skolpliktiga
barn av fattiga, avlägset boende föräldrar i skoldistrikt inom Jämtlands,
Västerbottens och Norrbottens län, dock med undantag för rikets nordligaste
gränsorter, uppföra ett ordinarie anslag å 200,000 kronor att utgå enligt de
villkor och bestämmelser, Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva,

dels ock till bidrag för anordnande av skolskjutsar för skolpliktiga barn
anvisa för budgetåret 1926—1927 ett extra anslag av 30,000 kronor att utgå
enligt de närmare villkor och bestämmelser, Kungl. Maj:t kan finna gott
föreskriva.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 522—545 i statsrådsprotokollet.

1924 års riksdag har med anledning av en inom riksdagen väckt motion
anhållit, att Kungl. Maj:t täcktes låta verkställa skyndsam utredning angående
behovet och lämpligheten av statsbidrag i vissa fall för underlättande
av skolgång för långt från skola boende skolpliktiga barn samt sedan framlägga
det förslag, vartill denna utredning kunde föranieda.

För den sålunda verkställda utredningen redogöres närmare i statsrådsprotokollet
och har densamma utmynnat i ovanberörda under förevarande
punkt framställda anslagsäskanden.

Till skolhems uppförande och inredning beviljade riksdagen första gången
anslag år 1919 med ett belopp av 240,000 kronor. Detta belopp anvisades
med 80,000 kronor för vart och ett av åren 1920, 1921 och 1922. Enligt de av
Kungl. Maj:t föreslagna grunder för beviljande av statsbidrag till skolhems
uppförande och inredning, vilka grunder av riksdagen godtogos, avsågos
berörda bidrag allenast för lappmarksförsamlingar med icke finsktalande be -

Ky- och ombyggnader

vid Skvttearvska
lappfolkskolan
i

Tärna.

[148.]

Statsbidrag i
vissa fall för
underlättande
av
skolgång för
långt från
skola boende
skolpliktiga
barn m. m.

[149.]

142

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

folkning i Västerbottens och Norrbottens län samt för Överkalix församling
i sistnämnda län. I propositionen uppskattades behovet av skolhem i
nämnda församlingar till 11 för den närmaste framtiden. De av riksdagen
beviljade medlen fördelades sedermera av Kungl. Maj:t med 65,000 kronor
till vart och ett av Överkalix, Jokkmokks och Arjeplogs skoldistrikt och
med 45,000 kronor till Arvidsjaurs skoldistrikt. År 1925 framlade Kungl.
Maj:t förslag om ett anslag av 100,000 kronor till fullföljande av arbetet
på åstadkommande av skolhem i omförmälda församlingar, vilket förslag
av riksdagen bifölls. Detta belopp är, enligt vad i statsrådsprotokollet meddelas,
ännu icke taget i anspråk.

Den nu föreliggande utredningen giver vid handen, att behovet av skolhem
enligt folkskolinspektörernas uppskattning har mycket omfattande dimensioner.
Dessa hava nämligen förordat inrättandet av skolhem i icke mindre
än 57 skoldistrikt, varav 47 inom Norrland, 5 inom Värmland, 2 inom Halland
och 1 inom vartdera av Dalarna, Dalsland och Östergötland. Inom
vissa av dessa skoldistrikt skulle på grund av barnantalet erfordras två
eller flera skolhem.

Skolöverstyrelsen framhåller skolhemmets stora betydelse såsom ersättare
för på en gång både skola och hem i de fall, där på grund av gles bebyggelse
och svåra skolvägar barnen eljest icke kunde beredas tillfälle till skolgång
eller endast erhålla undervisning i mindervärdiga skolor samt inackordering
i enskilda hem — vilken inackorderingsform överstyrelsen dock ur
principiell pedagogisk synpunkt föredrager — icke kunde tillgripas på grund
av brist på lämpliga inackorderingshem. Med beaktande av vissa betänkligheter,
som av åtskilliga av de i ärendet hörda myndigheterna framförts
mot att mera allmänt i nu angivna fall skilja barnen från föräldrarna och
sätta dem under främmande vård och fostran, betonar överstyrelsen, att
man på detta område borde gå fram med försiktighet. Överstyrelsen finner
emellertid konstaterat, att behov av skolhem förelåge även utanför de församlingar,
som enligt nu gällande bestämmelser kunde komma i åtnjutande
av bidrag till dylika anläggningars inrättande, samt förordar en sådan utvidgning
av den statliga understödsverksamheten för ifrågavarande ändamål,
att denna måtte komma att omfatta samtliga skoldistrikt i Västerbottens och
Norrbottens län ävensom skoldistrikten i Jämtlands län. Det erforderliga
anslagsbeloppet beräknar överstyrelsen till 190,000 kronor, varav 140,000
kronor skulle erfordras för skolhem inom lappmarksförsamlingar med icke
finsktalande befolkning samt återstoden avses för de nytillkomna skoldistriktens
räkning.

På sätt framgår av statsrådsprotokollet förklarar sig departementschefen,
i likhet med överstyrelsen, uppskatta skolhemmens stora värde såsom ett
medel till skolväsendets upphjälpande i sådana församlingar, där ogynnsamma
naturförhållanden och fattigdom bland befolkningen lägga hinder i vägen
för en ordnad skolgång i fråga om ett mera avsevärt antal av de skolplikt

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

143

tiga barnen. Skolhemsverksamheten vore därför enligt departementschefens
mening förtjänt av ett kraftigt ekonomiskt stöd från statsmakternas sida.
Emellertid finge man icke frånkänna de invändningar betydelse, som gjorts
mot tanken att giva inackorderingssystemet en vittomfattande användning
jämväl såsom ett medel att vinna besparingar i utgifterna för skolväsendet
genom en på sådant sätt vunnen starkare koncentration av detsamma. Inackorderingen
betecknar departementschefen såsom en nödfallsutväg, som
borde tagas i anspråk endast där den påkallades av särskilda förhållanden.
Förelåge emellertid med hänsyn till dylika förhållanden tillräckliga skäl att
begagna inackorderingssystemet, vore det enligt departementschefens mening
en eftersträvansvärd sak, om samtidigt härigenom en minskning i kostnaderna
för skolväsendet kunde ernås genom indragning av en skola eller
på annat sätt, och detta spörsmål borde uppenbarligen noga uppmärksammas
vid skolmyndigheternas prövning av här förevarande ärenden.

Enligt departementschefens mening borde man på denna väg gå fram
med en viss varsamhet. Av den förebragta utredningen vore dock klarlagt,
att i åtskilliga skoldistrikt utom den icke finsktalande lappmarken de förut
angivna betingelserna för inackorderingssystemets användning förelåge, men
att lämpliga enskilda inackorderingsliem därstädes icke kunde uppbringas
i tillräckligt antal. Här ansåg departementschefen skolhems upprättande
vara den bästa vägen till skolväsendets förbättrande. Detta gällde i särskild
grad ett flertal skoldistrikt i Västerbottens, Norrbottens och Jämtlands län,
som enligt nu gällande bestämmelser icke kunde komma i åtnjutande av
statsbidrag till skolhemsanläggningar, men även några skoldistrikt i t. ex.
Värmland och Dalarna, där förhållandena vore enahanda. En utvidgning
x av den statliga understödsverksamheten till dessa skoldistrikt vore otvivelaktigt
av behovet påkallad. Härvid anser departementschefen det dock vara
klokt att, i enlighet med överstyrelsens förslag, tills vidare stanna vid en utsträckning
av nämnda verksamhet till de omtalade skoldistrikten i Västerbottens,
Norrbottens och Jämtlands län.

För åtnjutande av statsbidrag till uppförande och inredning av skolhem
i sist omförmälda skoldistrikt böra enligt departementschefens mening gälla
samma bestämmelser, som för de svensktalande lappmarksförsamlingarna
meddelats. I enlighet härmed skulle bl. a. statsbidragets belopp bestämmas
av Kungl. Maj:t med avseende fästat å vederbörande skoldistrikts ekonomiska
förhållanden samt efter prövning av övriga omständigheter i varje
särskilt fall. Likaledes borde i fråga om statsbidrag till avlöning av föreståndarinna
vid skolhem i nu berörda skoldistrikt samt i fråga om sådan
föreståndarinnas rätt till delaktighet i statens anstalt för pensionering av
folkskollärare m. fl. gälla enahanda bestämmelser som för de svensktalande
lappmarksförsamlingarna.

Vad beträffar beloppet av det anslag, som skulle erfordras för bidrag till
uppförande och inredning av skolhem uti ifrågavarande skoldistrikt, anser

144

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

departementschefen det icke nu vara möjligt att ens approximativt beräkna
detsamma. Då anslaget för budgetåret 1925—1926 utgör 100,000 kronor,
borde det lämpligen höjas med hänsyn till de nytillkommande skoldistrikten.
Kungl. Maj:ts förslag innebär en höjning till 150,000 kronor.

Utskottets

yttrande.

Vid provning av det föreliggande förslaget om anslag till skolhemsbyggnader
och av vad till stöd för detsamma anförts, har utskottet icke kunnat
undgå att hysa starka betänkligheter mot en utsträckning av grundsatsen
om statsbidrag till dylika byggnader jämväl till andra trakter än dem, där
ett statligt understödjande i detta hänseende redan nu ägt rum. Givet är,
att utanför den gräns, inom vilken statsbidrag hittills förekommer, behov
av understöd från det allmännas sida till ifrågavarande ändamål kan med
lika stor styrka göra sig gällande inom många andra trakter av landet än
just dem, som avses i det nu föreliggande förslaget, och de ekonomiska
konsekvenserna av ett bifall till detsamma äro uppenbarligen ägnade att
ingiva en viss tvekan. Utskottet har emellertid icke velat motsätta sig bifall
till Kungl. Maj:ts förslag i nu nämnda del, därvid utskottet dock uttryckligen
förutsätter, att statsbidrag kommer endast sådana församlingar
till del, där på grund av fjällbygd eller övriga naturförhållanden bebyggelsen
är synnerligen gles och i övrigt den ekonomiska bärkraften särskilt
svag. Under denna förutsättning och då vidare en garanti för en rationell
disposition av anslaget torde få anses ligga däri, att Kungl. Maj:t skulle
äga att för varje fall pröva och bestämma statsbidragets belopp, har utskottet
funnit sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag, i vad det avser anslag
till skolhemsbyggnader och deras inredning.

Till inackordering i skolhem eller enskilda hem av avlägset boende skolpliktiga
barn utgå för närvarande statsunderstöd under olika anslagstitlar. Huvudanslaget
är det ordinarie anslag å 125,000 kronor, som riksdagen sedan
flera år tillbaka beviljat för beredande av möjlighet till skolgång genom inackordering
i skolhem eller enskilda hem för skolpliktiga barn av fattiga,
avlägset boende föräldrar i lappmarksförsamlingar med icke finsktalande befolkning
i Västerbottens och Norrbottens län samt i Överkalix församling i
sistnämnda län. Vid sidan härav utgår sedan åtskilliga år ett extra anslag
å 3,000 kronor för enahanda ändamål till Iiotagens och Frostvikens församlingar
i Jämtland. Av nämnda belopp, 3,000 kronor, hava församlingarna
erhållit hälften vardera, Frostviken under villkor, att församlingen själv tillsköte
lika mycket som statsbidraget.

Även beträffande detta slag av åtgärder till skolgångens underlättande och
befrämjande har nu, på grundval av den förut omtalade utredningen, ifrågasatts
en utvidgning av den statliga understödsverksamheten. Skolöverstyrelsen
vill för sin del utsträcka verksamheten till att omfatta församlingar i
Värmlands, Jämtlands, Kopparbergs, Västerbottens och Norrbottens län, där
behovet anses särskilt stort, men härutöver även i de fall, då sådant prövas

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

145

av behovet påkallat, till övriga delar av riket. Då enligt överstyrelsens förslag
inackorderingsbidrag skulle utgå jämväl för att bereda möjligheter till
skolorganisatoriska förenklingar och besparingar, anser överstyrelsen, att
statsbidrag till inackordering icke borde, såsom hittills, begränsas endast till
barn av fattiga föräldrar utan utgå oavsett föräldrarnas ekonomiska ställning.
Det för ändamålet erforderliga anslaget beräknar överstyrelsen till 250,000
kronor, vari då också skulle inbegripas anslaget till Hotagens och Frostvikens
församlingar.

Departementschefen anser här samma skäl gälla för ett varsamt framgående
som beträffande anslaget till skolhemsanläggningar samt gör gällande,
att det blivande anslaget, liksom skolhemsanslaget, tills vidare bör avses allenast
för församlingar i Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län. Vidare
avvisar departementschefen tanken att utsträcka understödet även till
barn av andra än fattiga föräldrar. För ifrågavarande ändamål föreslås
nu, med hänsyn jämväl till det starkt ökade behovet av inackorderingsbidrag
inom lappmarksförsamlingarna i de två nordligaste länen, ett belopp
av 200,000 kronor såsom ordinarie anslag å riksstaten för budgetåret 1926
—1927. Därmed skulle det ovan omnämnda anslaget å 125,000 kronor
bortfalla och likaså det särskilda anslaget till Hotagens och Frostvikens församlingar
å 3,000 kronor.

Utskottet finner det av Kungl. Maj:t i nu förevarande avseende framlagda
förslaget i så måtto innebära ett försök till vinnande av skolorganisatoriska
förbättringar och besparingar, att man genom inackordering undviker anordnande
av primitiva skolformer och anställande av nya lärarkrafter och
dymedelst erhåller möjlighet att bibehålla ett bättre skolväsen å respektive
orter. Dock delar utskottet departementschefens uppfattning att ett varsamt
framgående med anslag till nu berörda ändamål uppenbarligen är av nöden.
Den nu föreslagna anordningen bör också, liksom departementschefen antytt
i fråga om skolhemsprincipen, betraktas såsom en nödfallsutväg, som
endast bör tillgripas, då särskilda omständigheter härför föreligga. Under
uttalande härav och med hänsyn till vad den i ärendet förebragta utredningen
giver vid handen, har utskottet ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts
förslag i denna del.

Enligt den av folkskolinspektörerna verkställda utredningen skulle anordningen
med skolskjutsar kunna tänkas ifrågakomma för sammanlagt omkring
5,600 barn, fördelade å 266 skoldistrikt med en tämligen jämn utbredning
över hela riket. Totalkostnaden för skjutsning av dessa barn har uppskattats
till 492,836 kronor. I allmänhet har man utgått från att för skjutsningen
motorfordon skulle komma till användning. Några inspektörer hava
vid beräkningen följt gällande skjutstaxa inom länet, men flertalet har räknat
med att avtal om daglig och regelbunden skjutsning skulle kunna vinnas
till avsevärt lägre kostnad. I vissa fall har man tänkt sig, att skol Biliang

till riksdagens protokoll 1926. 6 samt. 8 häft. (Nr 8.) 10

Utskottets

yttrande.

146

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

distriktet självt anskaffade omnibus eller bil och avlönade chaufför. I regel
framhålles, att endast barn med 4 ä 5 km. skolväg eller däröver borde
komma i åtnjutande av skjuts, dock med undantag för barn, som måste
färdas till skolan båtledes. I fråga om statens bidragsskyldighet äro förslagen
växlande. Somliga räkna med att staten borde bidraga med 7s av kostnaderna,
andra med 3/ motverka en befarad benägenhet från skoldistriktens sida att utan tvingande
skäl vilja anordna skolskjutsar.

Skolöverstyrelsen uttalar, att anordningen med skolskjutsar, som utgjorde
en nyhet för vårt land, otvivelaktigt innebure möjligheter till väsentliga förbättringar
av skolväsendet på vissa orter. Då emellertid anordningen vore
oprövad, anser överstyrelsen försiktigheten bjuda, att man till en början inskränkte
sig till att endast försöksvis anordna skolskjutsar. Någon begränsning
till vissa delar av landet finner överstyrelsen icke böra föreskrivas. Bidragens
storlek borde i allmänhet beräknas efter de omkostnader, som av
skjutsningen föranleddes, och icke efter antalet barn, som komme i åtnjutande
av skjuts. Såsom en regel syntes överstyrelsen böra gälla, att man
inskränkte bidraget till företrädesvis sådana fall, då de med ifrågavarande
anordning förenade kostnaderna uppvägdes av motsvarande besparingar för
skolväsendet i övrigt. För ändamålet begär överstyrelsen ett extra anslag
för budgetåret 1926—1927 å 30,000 kronor.

Såsom framgår av statsrådsprotokollet anser departementschefen, i likhet
med överstyrelsen, att i åtskilliga skoldistrikt, där vägförhållandena och bebyggelsen
vore sådana, att avlägset boende barn utan större svårigheter
kunde uppsamlas för transport till skola, anordningen med skolskjutsar kunde
bliva till nytta. Den innebure i varje fall så stora möjligheter till åstadkommande
av förbättringar i skolväsendet, att den icke borde av statsmakterna
lämnas oförsökt, så mycket mindre som den samtidigt syntes innesluta
möjligheter till besparingar, som kunde uppväga de å skjutsningen
nedlagda kostnaderna.

Någon inskränkning av statsbidraget till endast vissa delar av riket
anser departementschefen i detta fall icke böra förekomma. Ett villkor
för att skoldistrikt skulle komma i åtnjutande av statsbidrag till skolskjutsar
borde vara, att distriktet förbunde sig att i avsevärd mån självt
deltaga i kostnaden härför. Med hänsyn till de besparingar i distriktets
egna utgifter för skolväsendet, skjutsningen kunde komma att medföra,
anser departementschefen lämpligt att av distriktet fordra minst samma ekonomiska
prestation som statsverkets. I enlighet härmed borde statsbidrag
företrädesvis utgå i de fall, där å skjutsningen nedlagda kostnader upp
vägdes av besparingar för skolväsendet. Där särskilda förhållanden så föranledde,
borde dock, såväl ifråga om denna regel som beträffande villkoret
om skoldistriktets bidragsskyldighet, undantag eller modifikationer kunna
göras. I regel borde endast barn med mycket lång eller eljest svår skolväg

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

147

ifrågakomma till skjutsning. Även på denna punkt kunde emellertid avvikelser
tänkas befogade. Någon viss kilometersgräns borde i varje fall icke
fastställas, utan borde åt den anslagsbeviljande myndigheten överlämnas att
härutinnan uppställa de villkor och meddela de föreskrifter, som omständigheterna
i det särskilda fallet påkalla. Givetvis borde statsbidrag även kunna
utgå för skjutsning från skola och för färd med båt. Det borde slutligen
ankomma på Kungl. Maj:t att pröva och avgöra ansökningar om statsbidrag
till skjutsning, åtminstone så länge anordningen hade karaktären av
försök och till dess en stadgad praxis på området hunnit utveckla sig.

Kungl. Maj:ts förslag beträffande skolskjutsar innebär en ny och hittills
oprövad anordning, gent emot vilken enligt utskottets mening starka betänkligheter
kunna resas. Att behov av en dylik anordning kan inom vissa
skoldistrikt föreligga och att densamma kan i vissa trakter vara till gagn
för skolväsendet, vill utskottet ingalunda bestrida. Men härav följer enligt
utskottets mening ingalunda, att ett initiativ till ekonomiskt understödjande
av anordningen bör utgå från staten. Det synes ligga närmast till hands,
att skoldistrikten själva i första rummet sörja för ett tillgodoseende av detta
behov, där det kan anses föreligga, och att först i den mån utvecklingen
visar hän på nödvändigheten av ett statligt understödjande, det bör tagas
i övervägande, efter vilka grunder och i vilken utsträckning ett sådant bör
komma till stånd. Med hänsyn härtill och i betraktande av det nu föreliggande
förslagets vittgående ekonomiska konsekvenser, har utskottet funnit
sig böra avstyrka Kungl. Maj:ts förslag i denna del.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må

a) såsom bidrag till skolhemsbyggnader och deras inredning
i skoldistrikt inom Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens
län, dock med undantag för rikets nordligaste gränsorter,
anvisa för budgetåret 1926 — 1927 ett extra reservationsanslag
av 150,000 kronor att utgå enligt av Kungl. Maj:t
fastställda grunder,

b) — med uteslutande av det i riksstaten uppförda ordinarie
anslaget å 125,000 kronor till beredande av möjlighet
till skolgång genom inackordering i skolhem eller enskilda
hem för skolpliktiga barn av fattiga, avlägset boende
föräldrar i lappmarksförsamlingar med icke finsktalande befolkning
i Västerbottens och Norrbottens län — för beredande
av möjlighet till skolgång genom inackordering i
skolhem eller enskilda hem för skolpliktiga barn av fattiga,
avlägset boende föräldrar i skoldistrikt inom Jämtlands,
Västerbottens och Norrbottens län, dock med undantag för

Utskottets

yttrande.

Avlönande
av lärare åt
vid vanföranstalter
och
kustsanatorier
intagna
barn i skolåldern.

[150.]

Anordnande
av slöjd i folkskola,
mindre
folkskola
eller särskild
slöjdskola.

[151.]

Anordnande
av undervisning
i hushållsgöromål

i egentlig
folkskola.

[152.]

Undervis
ningsmateriell

m. m. för
folkskolor.

[153.]

148 Statsutskottets utlåtande Nr 8.

rikets nordligaste gränsorter, uppföra ett ordinarie anslag å

200.000 kronor att utgå enligt de villkor och bestämmelser,
Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva,

c) avslå Kungl. Maj:ts förslag om anslag till bidrag för
anordnande av skolskjutsar för skolpliktiga barn.

156:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 150) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till avlönande av lärare åt vid vanföranstalter
och kustsanatorier intagna barn i skolåldern anvisa för budgetåret
1926—1927 ett extra förslagsanslag av 23,000 kronor.

157:o) Kungl. Maj:t har (punkt 151) föreslagit riksdagen att höja det ordinarie
förslagsanslaget till anordnande av slöjd i folkskola, mindre folkskola
eller särskild slöjdskola, nu 2,765,000 kronor, med 115,000 kronor till

2,880,000 kronor.

Den föreslagna höjningen är betingad därav, att anslaget under senaste
budgetår väsentligt överskridits.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget till anordnande
av slöjd i folkskola, mindre folkskola eller särskild
slöjdskola, nu 2,765,000 kronor, med 115,000 kronor till

2.880.000 kronor.

158:o) Kungl. Maj:t har (punkt 152) föreslagit riksdagen att höja det ordinarie
förslagsanslaget till anordnande av undervisning i hushållsgöromål i
egentlig folkskola, nu 317,000 kronor, med 33,000 kronor till 350,000 kronor.

Jämväl denna anslagsökning är föranledd därav, att anslaget under senaste
budgetår överskridits.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget till
anordnande av undervisning i hushållsgöromål i egentlig
folkskola, nu 317,000 kronor, med 33,000 kronor till 350,000
kronor.

159:o) Kungl. Maj:t har (punkt 153) föreslagit riksdagen att i riksstaten
för budgetåret 1926—1927 upptaga det ordinarie reservationsanslaget till undervisningsmateriell
m. m. för folkskolor utan angivet belopp.

A anslaget förefinnas reservationer, vilka vid slutet av budgetåret 1924—
1925 uppgingo till 51,578 kronor 45 öre, varför något anslagsbelopp för
ändamålet icke ansetts erforderligt för budgetåret 1926 — 1927.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

149

Utskottet hemställer,

att riksdagen må i riksstaten för budgetåret 1926—1927
upptaga det ordinarie reservationsanslaget till undervisningsmateriell
m. m. för folkskolor utan angivet belopp.

160: o) Kungl. Maj:t har (punkt 154) föreslagit riksdagen att anvisa för
budgetåret 1926—1927 ett extra anslag av 15,800 kronor, att utgå till upprätthållande
av svensk undervisning åt svenska barn: i Berlin med högst

2,700 kronor, i London med högst 6,000 kronor, i Hamburg med högst

2,700 kronor och i Paris med högst 4,400 kronor, samtliga beloppen enligt
de bestämmelser, Kungl. Maj:t kan finna lämpligt fastställa.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 549—552 i statsrådsprotokollet.

På därom av Kungl. Maj:t framlagt förslag har riksdagen beviljat för budgetåret
1925—1926 ett extra anslag av 10,900 kronor, att utgå till upprätthållande
under läsåret 1925—1926 av svensk undervisning åt svenska barn:
i Berlin med högst 2,700 kronor, i London med högst 6,000 kronor och i
Hamburg med högst 2,200 kronor, samtliga beloppen att utgå enligt de
bestämmelser, Kungl. Maj:t kunde finna lämpligt fastställa.

Vad angår den begärda ökningen av anslaget till skolan i Hamburg,
är denna avsedd till förbättrande av lärarinnans avlöning. Vidare har tillkommit
ett nytt anslagskrav, nämligen för svenska skolan i Paris, som tidigare
åtnjutit statsunderstöd, till dess verksamheten vid skolan under krigsåren
nedlades.

Utskottet har ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer
alltså,

att riksdagen må anvisa för budgetåret 1926—1927 ett
extra anslag av 15,800 kronor, att utgå till upprätthållande
av svensk undervisning åt svenska barn: i Berlin med högst

2,700 kronor, i London med högst 6,000 kronor, i Hamburg
med högst 2,700 kronor och i Paris med högst 4,400 kronor,
samtliga beloppen enligt de bestämmelser, Kungl. Maj:t
kan finna lämpligt fastställa.

161:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 155) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, såsom understöd åt svenska skolan i Kina
anvisa för budgetåret 1926—1927 ett extra anslag av 8,000
kronor, att utgå under de villkor och bestämmelser, som
Kungl. Maj:t kan finna lämpligt fastställa.

Svensk undervisning

för svenska
barn i utlandet.

[154.]

Understöd åt
svenska skolan
i Kina.

[155.]

150

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Motion ang.
anslag till läkarundersökningar
och
läkarvård av
landsbygdens
folkskolebarn.

Motioner ang.
tillfällig löneförbättring

för lärare vid
folk- och småskolor
samt
högre folkskolor.

Understöd
för avlönande
av lärare vid
fortsättningsskolor.

[156]

jämte åtskilliga
i ämnet
väckta motioner.

162:o) I en inom första kammaren av herr G. H. von Kock m. fl. väckt
motion (I: 177) har hemställts, att riksdagen måtte besluta ställa till Kungl.
Maj:ts förfogande ett belopp av förslagsvis 20,000 kronor för att sätta medicinalstyrelsen
i stånd att i samråd med skolöverstyrelsen försöksvis i olika
delar av landet föranstalta om läkarundersökningar och läkarvård av landsbygdens
folkskolebarn.

Beträffande de av motionärerna till stöd för förslaget anförda skäl hänvisar
utskottet till motionen.

Utskottet skänker sitt livliga erkännande åt det behjärtansvärda syfte,
motionärerna med sitt förslag vilja vinna. Den fråga, som i motionen beröres,
synes utskottet dock ej vara så utredd och klarlagd, att ett beslut på
grundvalen av nu förevarande förslag torde böra fattas av riksdagen. I ett
spörsmål som detta lärer otvivelaktigt initiativet böra utgå från Kungl. Maj :t,
varför utskottet icke ansett sig böra tillstyrka det motionsvis framlagda förslaget.

Utskottet hemställer förty,

att herr von Kochs m. fl. ovanberörda motion (I: 177) icke
må vinna riksdagens bifall.

163:o) Beträffande vad i motionerna I: 109 och II: 215 föreslagits i fråga
om tillfällig löneförbättring för budgetåret 1926—1927 till lärare vid folkoch
småskolor samt högre folkskolor, kommer utskottet att framdeles under
riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet härigenom skolat för riksdagen anmäla.

164:o) Kungl. Maj:t har (punkt 156) föreslagit riksdagen att höja det ordinarie
förslagsanslaget till understöd för avlönande av lärare vid fortsättningsskolor,
nu 3,175,000 kronor, med 765,000 kronor till 3,940,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 553—558 i statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr C. G. Schedin m. fl. (nr 45) och den andra inom andra kammaren av
herr J. Nilsson i Hörby m. fl. (nr 105), i vilka hemställts, att riksdagen vid
behandlingen av det i statsverkspropositionen upptagna anslaget till fortsättningsskolor
måtte medgiva, att den tid, inom vilken skoldistrikt skall, på
sätt i stadgan den 16 september 1918 för fortsättningsskolan föreskrives,
hava ordnat den fortsatta undervisningen, må utsträckas till utgången av
år 1929;

dels en inom andra kammaren av herr E. Eengtsson i Kullen väckt motion
(nr 151), däri hemställts, att riksdagen ville i samband med beviljandet
av anslag till fortsättningsskolan besluta att hos Kungl. Maj:t anhålla om

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

151

sådan ändring av bestämmelserna rörande fortsättningsskolan, att dess definitiva
införande såsom obligatorisk uppskjutes på ytterligare tre år, räknat
från 1927 års början;

dels en inom första kammaren av herr Nils Ant. Nilsson väckt motion
(nr 174), däri hemställts, att riksdagen i samband med beviljande av anslag
till fortsättningsskolan ville hos Kungl. Maj:t anhålla om sådan ändring av
bestämmelserna rörande fortsättningsskoleväsendet, att den allmänna fortsättningsskolan
må kunna, där vederbörande skoldistrikt så beslutar, anordnas
såsom ettårig;

dels en inom första kammaren av densamme väckt motion (nr 175), däri
hemställts, att riksdagen ville i samband med beviljande av anslag till fortsättningsskolan
hos Kungl. Maj:t anhålla att § 27 mom. 5 i fortsättningsskolestadgan
den 16 september 1918 måtte erhålla följande ändrade lydelse:

§ 27. mom. 5. Huruvida skolpliktig må på grund av sjukdom, lyte eller
liknande omständigheter eller eljest, där särskilda skäl äro, kunna befrias
från skyldighet att besöka fortsättningsskola, skall bero på prövning i varje
särskilt fall av skolstyrelsen;

dels ock en inom andra kammaren av herr E. 0. Magnusson i Tumhult
m. fl. väckt motion (nr 90), däri hemställts,

att riksdagen i samband med beviljande av anslag till fortsättningsskolan
ville hos Kungl. Maj:t anhålla om sådana ändringar av bestämmelserna rörande
fortsättningsskoleväsendet,

att den allmänna fortsättningsskolan må kunna, där vederbörande skoldistrikt
så beslutar, anordnas såsom ettårig och omfattande minst tvåhundrafyrtio
undervisningstimmar, vilken förkortning må gälla även i det fall, då
tvenne årskurser förläggas i nära sammanhang med varandra, samt

att fortsättningsskolestyrelse må äga rätt att efter prövning i varje särskilt
fall befria lärjunge från skyldigheten att besöka fortsättningsskola på
grund av sjukdom, lyte eller där eljest särskilda skäl äro för handen.

Vad beträffar samtliga de motionsvis nu gjorda yrkandena, äro desamma
formellt knutna vid »anslag till fortsättningsskolor», resp. »anslag till fortsättningsskolan».
Något anslag med dessa rubriker är icke uppfört i förslaget
till riksstat för budgetåret 1926—1927. Utskottet har emellertid ansett
sig böra till saklig behandling upptaga sagda yrkanden i samband med sitt
utlåtande angående förslagsanslaget till understöd för avlönande av lärare
vid fortsättningsskolor.

Beträffande de av motionärerna till stöd för de olika förslagen anförda
skälen hänvisar utskottet till motionerna.

Mot den av Kungl. Maj:t ifrågasatta anslagsökningen, vilken är beroende
på tillväxten av antalet fortsättningsskolor av 1918 års typ, har utskottet
intet att erinra.

Utskottets

yttrande.

152

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Motionsvis har (I: 45, II: 105 och 151) föreslagits en utsträckning till utgången
av år 1929 av den tid, inom vilken skoldistrikt skall enligt vederbörlig
föreskrift hava ordnat den fortsatta undervisningen. Att svårigheter
kunna förefinnas för skoldistrikten vid övergången till den nya ordningen
är utskottet villigt erkänna. Detta har ock av riksdagen förutsetts, och riksdagen
har förklarat, att skoldistrikt efter medgivande av Kungl. Maj:t må,
där förhållandena sådant påkalla, kunna även efter utgången av år 1926
under viss tid i större eller mindre mån vinna befrielse från vad eljest i
förevarande hänseende åligger distriktet. Frånsett det betänkliga i att ifrågasätta
ett ytterligare generellt uppskov med reformens genomförande, vill utskottet
framhålla, att nyss anförda bestämmelse inrymmer en befogenhet
för Kungl. Maj:t att i skälig utsträckning dispensera från vederbörande föreskrifter.
Utskottet vill vidare erinra, hurusom 1924 års riksdag (skrivelse
nr 8 A sid. 73) uttalade sig i denna sak och därvid bland annat framhöll,
att riksdagen föreställde sig, att Kungl. Maj:t vid bestämmelsens tillämpning
särskilt toge hänsyn till de svårigheter, som kunde möta i avlägsna
och glest befolkade delar av landet, framför allt Norrland. Vid nu anförda
förhållanden har utskottet icke funnit sig böra tillstyrka de i detta hänseende
motionsvis gjorda yrkandena.

Vidare har i motionerna I: 174 och II: 90 förslag framlagts om beredande
av möjlighet till anordnande av en ettårig fortsättningsskola. Utskottet vill
bringa i erinran, hurusom 1925 års riksdag i anledning av en utav Kungl.
Maj:t då gjord framställning fattat ett beslut, som innebär möjlighet till
anordnande av en ettårig fortsättningsskola i skoldistrikt, som inrättat ett
sjunde obligatoriskt skolår. Då de i anledning härav utfärdade bestämmelserna
så nyligen trätt i kraft, finner utskottet det icke tillrådligt att nu förorda
åtgärder, ägnade att ytterligare rubba den hittillsvarande organisationen.
Härjämte vill utskottet erinra, att vid såväl 1924 års som fjolårets riksdag
även förelågo motioner med begäran att fortsättningsskola på landet måtte
kunna anordnas genom en ettårig kurs. Utskottet ansåg sig icke kunna
biträda dessa förslag, då härigenom fortsättningsskolans karaktär och uppgift
skulle förryckas, och utskottets uppfattning delades också av riksdagen.
Utskottet hyser fortfarande samma åskådning i denna fråga och har förty
icke kunnat förorda de härutinnan motionsvis gjorda yrkandena.

Vad slutligen beträffar det i motionerna I: 175 och II: 90 framställda förslaget
om tillägg till gällande bestämmelse om befrielse från skyldighet att besöka
fortsättningsskola, må erinras, hurusom ifrågavarande författningsrum
för närvarande lyder: »Huruvida skolpliktig må på grund av sjukdom, lyte

eller liknande omständigheter kunna befrias från skyldighet att besöka fortsättningsskola,
skall bero på prövning i varje särskilt fall av skolstyrelsen».
Ett motionsvis väckt förslag om dylik befrielse jämväl »på grund av särskilda
förhållanden i hemmet» avvisades av 1925 års riksdag. Då det nu
föreliggande förslaget till tillägg: »där eljest särskilda skäl äro för handen»

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

153

enligt utskottets mening innebär eu alltför vag och tänjbar formulering
och dessutom den nuvarande lydelsen lämnar all skälig rörelsefrihet för
skolstyrelse beträffande meddelande av befrielse från skolgång, har utskottet
ej funnit anledning tillstyrka förändring i enlighet med motionärernas förslag.

Utskottet hemställer alltså,

1) att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget
till understöd för avlönande av lärare vid fortsättningsskolor,
nu 3,175,000 kronor, med 765,000 kronor till 3,940,000
kronor;

2) att riksdagen må avslå

a) herr Schedins in. fl. och herr J. Nilssons i Hörby
in. fl. motioner 1:45 och 11:105;

b) herr Bengtssons i Kullen motion II: 151;

3) att riksdagen må qvslå herr N. A. Nilssons ovanberörda
motion I: 174 ävensom herr Magnussons i Tumhult m. fl.
motion II: 90, i vad sistnämnda motion avser fortsättningsskolans
anordnande såsom ettårig;

4) att riksdagen må avslå

a) herr N. A. Nilssons motion I: 175;

b) herr Magnussons i Tumhult m. fl. motion II: 90, i vad
denna motion avser befrielse för lärjunge från skolgång i
vissa fall.

165:o) Kungl. Maj:t har (punkt 157) föreslagit riksdagen att till utbildningskurser
för lärare vid fortsättningsskolor anvisa för budgetåret 1926—1927 ett
extra reservationsanslag av 125,000 kronor, att utgå enligt Kungl. Maj:ts
bestämmande och på de villkor, Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.

Utredningen återfinnes å sid. 558—562 i statsrådsprotokollet.

För budgetåret 1925—1926 utgår för ifrågavarande ändamål ett anslag
av 130,000 kronor. För 1927 års kurser har skolöverstyrelsen ansett ett
belopp av 132,000 kronor behövligt, varvid överstyrelsen räknat med en
minskning av kursernas antal till 22 mot 23 under år 1926 och 32 under
år 1925. Överstyrelsen har i sin kostnadsberäkning vidtagit åtskilliga men
i det hela relativt obetydliga nedskärningar av utgifterna för undervisningen
vid kurserna. Den väsentligaste kostnadsminskningen för 1926 och 1927
års kurser har ernåtts genom en inskränkning av kursernas antal. Att välja
denna väg för att vinna en utgiftssänkning har icke synts departementschefen
tilltalande. Såsom motvikt häremot har överstyrelsen åberopat, att
under år 1925, visserligen med förbrukande till väsentlig del av vissa å
föregående års anslag uppkomna reservationer, hållits 5 kurser mer än som
ursprungligen planerats. I anledning härav har departementschefen emellertid
framhållit, att överstyrelsen borde för framtiden vinnlägga sig om att

Utbildningskurser
för lä
rare vid fort
sättningsskolor.

[157.]

154

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Anordnande
av slöjd i
högre folkskolor.

[158.]

Ökat understöd
åt folkhögskolor.

[159.]

Motion ang.
tillfällig löneförbättring

för lärare vid
statsunderstödda
folkhögskolor.

i huvudsak följa den plan för kursernas anordning, jämväl i fråga om antalet
kurser, som legat till grund för Kungl. Maj.ts och riksdagens prövning
av anslagsbehovet.

Departementschefen utgår från att kostnaderna för 1927 års kurser skulle
belöpa sig till 132,000 kronor; enligt departementschefens beräkning skulle
alltså krävas för ändamålet ett anslag, motsvarande skillnaden mellan detta
belopp och överskottsmedlen vid utgången av budgetåret 1925—1926, uppskattade
till cirka 5,000 kronor, eller 127,000 kronor, vilken summa avrundats
nedåt till 125,000 kronor.

I anledning av vad departementschefen i ovan berörda hänseende låtit
komma till uttryck, vill utskottet framhålla, att å ena sidan den av Kungl.
Maj:t för riksdagen framlagda planen beträffande ifrågavarande kursers anordning
och antal visserligen bör i allt väsentligt följas, men att å andra
sidan ett rationellt tillgodogörande av anslagets syftemål måste kräva, att
skolöverstyrelsen äger inom ramen för tillgängliga medel en viss rörelsefrihet
i avseende å kursernas anordning och antal.

Utskottet, som i övrigt ej funnit anledning till erinran med anledning av
Kungl. Maj:ts förslag, har ansett sig böra tillstyrka detsamma och hemställer
alltså

att riksdagen må till utbildningskurser för lärare vid fortsättningsskolor
anvisa för budgetåret 1926—1927 ett extra
reservationsanslag av 125,000 kronor, att utgå enligt Kungl.
Maj:ts bestämmande och på de villkor, Kungl. Maj:t kan
finna gott föreskriva.

166:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 158) hemställer utskottet,

att riksdagen må i riksstaten för budgetåret 1926—1927
uppföra det ordinarie förslagsanslaget till anordnande av
slöjd i högre folkskolor med oförändrat belopp, 70,000
kronor.

167:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt 159)
hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, för beredande av ökat understöd åt folkhögskolor
anvisa för budgetåret 1926—1927 ett extra förslagsanslag
av 75,000 kronor.

168:o) Beträffande vad i motion II: 153 föreslagits i fråga om tillfällig
löneförbättring för lärare vid statsunderstödda folkhögskolor, kommer utskottet
att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet härigenom
skolat för riksdagen

anmäla.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

155

169:o) Kungl. Maj:t har (punkt 160) föreslagit riksdagen att uppföra det
ordinarie anslaget till stipendier åt elever vid folkhögskolor såsom förslagsanslag
med ett belopp av 220,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 564—567 i statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft eu inom första
kammaren av fröken Kerstin Hesselgren väckt motion (nr 112), däruti hemställts,
att riksdagen ville hos Kungl. Maj:t anhålla, att understöd ur anslaget
till understöd åt folkhögskoleelever till viss del måtte kunna utgå till
deltagare i vid folkhögskolor anordnade kortare kurser, huvudsakligen avsedda
för industriarbetande ungdom.

Nyssberörda yrkande avser »anslag till understöd åt folkhögskoleelever».
Något anslag med denna rubrik är icke uppfört i förslaget till riksstat för
budgetåret 1926—1927. Utskottet har emellertid ansett sig böra till saklig
behandling upptaga detta yrkande i samband med sitt utlåtande angående
det ordinarie anslaget till stipendier åt elever vid folkhögskolor.

Beträffande de av motionären till stöd för hennes framställning andragna
skälen får utskottet hänvisa till motionen.

Till stipendier åt elever vid folkhögskolor har under de sista budgetåren utgått
ett ordinarie reservationsanslag av 140,000 kronor, varjämte anvisats ett
extra anslag å 80,000 kronor till förstärkning av nämnda reservationsanslag.

Vad först beträffar Kungl. Maj:ts förslag, innebär detsamma, att det extra
förstärkningsanslaget och det ordinarie reservationsanslaget skulle sammanslås
och förändras till ett ordinarie förslagsanslag å 220,000 kronor.

Utskottet vill erinra, hurusom vid 1923 års riksdag motionsvis förslag
förelåg om förändrad karaktär å då utgående ordinarie anslag och extra
förstärkningsanslag från reservationsanslag till förslagsanslag. Statsutskottet
ställde sig avvisande mot detta förslag såsom innebärande en från budgetsynpunkt
mindre lämplig anordning. Utskottets uppfattning delades av
riksdagen, som i statsregleringen för de därnäst följande och innevarande
budgetår bibehållit anordningen med ett ordinarie reservationsanslag och ett
extra förstärkningsanslag. Några ändrade förhållanden hava nu icke tillkommit,
vilka skulle föranleda utskottet att frångå den uppfattning, varåt
utskottet så sent som år 1923 gav uttryck. Så mycket mindre anledning
finner utskottet att nu förorda en ändrad anordning i detta hänseende, som
enligt vad i statsrådsprotokollet upplyses, en reservation å 31,292 kronor
50 öre fanns vid slutet av budgetåret 1924—1925 å ifrågavarande ordinarie
anslag. Utskottet tillstyrker alltså nuvarande anordning med ett ordinarie
reservationsanslag å 140,000 kronor och ett extra förstärkningsanslag å 80,000
kronor.

Vad vidare beträffar ovanberörda motion I: 112, finner utskottet syftet med
motionärens förslag värt allt beaktande. Skall emellertid motionärens yr -

Stipendier
åt elever vid
folkhögskolor [160.

]
jämte en i
ämnet väckt
motion.

156

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Gemensamt.

Motioner ang.
anslag till
anordnande
av s. k. folkhögskolekurser
i
Härjedalen.

Understöd åt
den svenska
folkhögskolan
i
Birkas.

[161.]

kande tillgodoses, bör det enligt utskottets mening ske på det sätt, att ett
särskilt anslag uppföres för det av motionären avsedda ändamålet och någon
sammanblandning ej kommer till stånd med nu utgående anslag till elevstipendier.
I avseende å omfattningen av motionärens förslag tager detsamma
närmast sikte på kortare kurser, huvudsakligen avsedda för industriarbetande
ungdom. Med samma fog torde med dessa jämväl kunna likställas
andra kortare kurser, förlagda till ort utanför vederbörande folkhögskola,
t. ex. bygdekurser och andra med sådana jämförliga kurser. Givetvis
böra stipendier ej utgå till elever, som äro bosatta å den ort där kurserna i
fråga givas. Emellertid anser sig utskottet icke nu kunna tillstyrka åtgärder i
enlighet med motionärens förslag. Frånvaron av vissa bestämda regler och
grunder talar emot ett tillstyrkande, och utskottet är förvissat därom, att
Kungl. Maj:t i samband med prövningen av folkbildningssakkunnigas betänkande
och förslag ej lämnar nu berörda angelägenhet obeaktad. Utskottet
har alltså icke ansett sig kunna tillstyrka ifrågavarande motion.

Utskottet får således hemställa,

att riksdagen må

I) a) uppföra det ordinarie reservationsanslaget till stipendier
åt elever vid folkhögskolor med oförändrat belopp,

140,000 kronor,

b) i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum,
till förstärkande av det ordinarie reservationsanslaget till
stipendier åt elever vid folkhögskolor anvisa för budgetåret
1926—1927 ett extra anslag av 80,000 kronor,

II) avslå fröken Hesselgrens ifrågavarande motion (I: 112).

170:o) Uti två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr J. P. Johansson, nr 111, och den andra inom andra kammaren av
J. Olofsson i Digernäs, nr 252, har hemställts, att riksdagen måtte besluta
att för anordnande av s. k. folkhögskolekurser inom Härjedalen, i huvudsaklig
överensstämmelse med därom framlagt förslag, bevilja ett extra anslag
av 15,000 kronor samt därav för budgetåret 1926—1927 anvisa ett belopp
av 5,000 kronor att utgå i enlighet med de närmare bestämmelser, Kungl.
Maj:t kan finna gott föreskriva.

Över detta förslag kommer utskottet framdeles under riksdagen avgiva
utlåtande, vilket utskottet härigenom skolat för riksdagen
anmäla.

171:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 161) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till understöd åt den svenska folkhögskolan

Statsutskottets uttåtande Nr 8.

157

i Birkas inom republiken Estland för budgetåret 1926—1927
anvisa ett extra anslag å 5,000 kronor att utgå på de villkor,
Kungl. Maj:t kan finna skäligt föreskriva.

172:o) Kungl. Maj:t har (punkt 162) föreslagit riksdagen att Befrämjande

dels i riksstaten för budgetåret 1926—1927 upptaga det ordinarie förslags- a undervisanslaget
till befrämjande av dövstumundervisningen, nu 165,000 kronor, ningen,

med ett belopp av 190,000 kronor, dels ock medgiva, att ur nämnda för- [162.]
slagsanslag må för budgetåret 1926—1927 för anskaffande av lämplig
litteratur åt dövstumma, under de villkor Kungl. Maj:t äger bestämma, utgå
ett belopp av högst 2,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 568—569 i statsrådsprotokollet.

Anslagsförhöjningen betingas av att anslaget under budgetåret 1924—1925
överskridits med omkring 25,000 kronor. Vad beträffar understödet för
anskaffande av för dövstumma lämplig litteratur, vill utskottet i likhet med
departementschefen framhålla, att anslagets beviljande icke får anses innebära
någon utfästelse från statens sida att för framtiden stödja utgivandet
av i framställningen avsedd litteratur samt att det allenast är fråga om att
under ännu ett år fullfölja det påbörjade försöket å området.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) i riksstaten för budgetåret 1926—1927 upptaga det
ordinarie förslagsanslaget till befrämjande av dövstumundervisningen,
nu 165,000 kronor, med ett belopp av 190,000
kronor,

b) medgiva, att ur nämnda förslagsanslag må för budgetåret
1926—1927 för anskaffande av lämplig litteratur åt
dövstumma, under de villkor Kungl. Maj:t äger bestämma,
utgå ett belopp av högst 2,000 kronor.

173:o) I
skottet,

enlighet med Kungl. Majts förslag (punkt 163) hemställer ut- Tidning för

dövstumma.

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande bud- [163.]
getår ägt rum, till understöd för utgivande av Tidning för
dövstumma anvisa för budgetåret 1926—1927 ett extra anslag
å 1,000 kronor, att utgå enligt de bestämmelser, Kungl.

Maj:t kan finna skäl meddela.

174:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt 164) Tysta skolan
hemställer utskottet, a l-idin?ön''

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande bud- ‘ ''l
getår ägt rum, till understöd åt Tysta skolan å Lidingön

158

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Understöd åt
svenska föreningen
för
dövas väl.

[165.]

Förstärkande
av det ordinarie
anslaget
till institutet
och
förskolan för
blinda å Tomteboda.

[166.]

Omläggning
av
vatten- och
avloppsledningar
vid
institutet och
förskolan för
blinda å
Tomteboda.

[167.]

Förstärkande
av det
ordinarie anslaget
till förskolan
för
blinda i
Växjö.

[168.]

Förstärkande
av det
ordinarie reservationsanslaget
till
hantverks -

anvisa för budgetåret 1926-—1927 ett extra anslag av 20,000
kronor, att utgå under de villkor, Kungl. Maj:t kan finna
gott föreskriva.

175:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 165) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till understöd åt svenska föreningen för
dövas väl anvisa för budgetåret 1926—1927 ett extra anslag
av 5,000 kronor, att utgå under de villkor och bestämmelser,
Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.

176:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 166) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till förstärkande av det ordinarie anslaget
till institutet och förskolan för blinda å Tomteboda för
budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra anslag av 45,000
kronor.

177:o) Kungl. Maj:t har (punkt 167) föreslagit riksdagen att till omläggning
av vatten- och avloppsledningar vid institutet och förskolan för
blinda å Tomteboda anvisa för budgetåret 1926—1927 ett extra reservationsanslag
av 10,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 575 i statsrådsprotokollet.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må till omläggning av vatten- och avloppsledningar
vid institutet och förskolan för blinda å Tomteboda
anvisa för budgetåret 1926—1927 ett extra reservationsanslag
av 10,000 kronor.

178:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 168) hemställer
utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till förstärkande av det ordinarie anslaget
till förskolan för blinda i Växjö för budgetåret 1926—1927
anvisa ett extra anslag av 7,000 kronor.

179:o) Kungl. Maj:t har (punkt 169) föreslagit riksdagen att till förstärkande
av det ordinarie reservationsanslaget till hantverksskolan i Kristinehamn
för blinda för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra anslag av
9,800 kronor.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

159

Utredningen återfinnes å sid. 576—577 i statsrådsprotokollet.

För ifrågavarande ändamål utgår för löpande budgetår ett anslag av

10,500 kronor.

Utskottet har ansett sig böra tillstyrka Kung! Maj:ts förslag och hemställer
alltså,

att riksdagen må till förstärkande av det ordinarie reservationsanslaget
till hantverksskolan i Kristinehamn för blinda
för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra anslag av 9,800
kronor.

180:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 170) hemställer
utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till uppehållande vid hantverksskolan i Kristinehamn
för blinda av ytterligare en korgmakeriavdelning
anvisa för budgetåret 1926—1927 ett extra reservationsanslag
av 6,600 kronor.

181:o) På grund av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 171) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till beredande av fria frakter för arbetsmaterialier,
som från hantverksskolans i Kristinehamn för
blinda materialdepå sändas blinda hantverkare, anvisa för
budgetåret 1926—1927 ett extra reservationsanslag av 7,500
kronor.

182:o) Kungl. Maj:t har (punkt 172) föreslagit riksdagen att

dels besluta, att den i staten för vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat
lyte upptagna inkomstposten »elevavgifter» skall från och med budgetåret
1926—1927 upptagas till 72,000 kronor, samt att de i vårdanstaltens stat under
rubrik »övriga utgifter» upptagna posterna skola från och med nämnda
budgetår upptagas till de belopp, som finnas angivna i en av departementschefen
i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 7 januari 1926
åberopad tablå,

dels ock i anledning härav minska det ordinarie anslaget till ifrågavarande
anstalt, nu 129,850 kronor, med 29,850 kronor till 100,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 578—580 i statsrådsprotokollet.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer
alltså,

skolan i Kri
stinehamn
för blinda.

[169.]

Uppehållande
av ytterligare
en
korgmakeriavdelning
vid
hantverksskolan
i Kristinehamn

för blinda.

[170.]

Beredande
av fria frakter
för arbetsmateri
aller
till blinda
hantverkare.

[171.]

Vårdanstalten
i Lund
för blinda
med komplicerat
lyte.

[172.]

Extra ordinarie
lärarpersonal
och
vaktmästare
vid blindanstalten
i
Lund.

[173.]

Understöd åt
hantverksskolan
i Uppsala
för
blinda
kvinnor.

[174.]

Bidrag till
avlönande av
vikarier för
lärare vid
blindundervisningsanstalter.

[175.]

160 Statsutskottets utlåtande Nr 8.

att riksdagen må

a) besluta, att den i staten för vårdanstalten i Lund
för blinda med komplicerat lyte upptagna inkomstposten
»elevavgifter» skall från och med budgetåret 1926—1927 upptagas
till 72,000 kronor, samt att de i vårdanstaltens stat
under rubrik »övriga utgifter» upptagna posterna skola från
och med nämnda budgetår upptagas till de belopp, som
finnas angivna i den av departementschefen under punkt
172 i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 7
januari 1926 åberopade tablån,

b) i anledning härav minska det ordinarie anslaget till
ifrågavarande anstalt, nu 129,850 kronor, med 29,850 kronor
till 100,000 kronor.

183:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 173) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till avlöning av extra ordinarie lärarpersonal
och vaktmästare vid vårdanstalten i Lund för blinda med
komplicerat lyte för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra
anslag av 11,500 kronor.

184:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt
174) hemställer utskottet,

att riksdagen må till understöd åt hantverksskolan i Uppsala
för blinda kvinnor anvisa för budgetåret 1926—1927
ett extra anslag av 20,000 kronor, att utgå i enlighet med
de närmare bestämmelser, Kungl. Maj:t kan finna skäl föreskriva.

185:o) Kungl. Maj:t har (punkt 175) föreslagit riksdagen att

dels i riksstaten uppföra det ordinarie förslagsanslaget till bidrag till avlönande
av vikarier för lärare vid blindundervisningsanstalterna med oförändrat
belopp, 1,000 kronor,

dels ock medgiva, att från ovannämnda ordinarie förslagsanslag må från
och med budgetåret 1926—1927, enligt de grunder, Kungl. Maj:t finner
skäligt bestämma, utgå arvodesfyllnad till vikarie för på grund av sjukdom
tjänstledig extra ordinarie lärare vid blindundervisningsanstalt.

Utredningen återfinnes å sid. 581—584 i statsrådsprotokollet.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

161

att riksdagen må

a) i riksstaten uppföra det ordinarie förslagsanslaget till
bidrag till avlönande av vikarier för lärare vid blindundervisningsanstalterna
med oförändrat belopp, 1,000 kronor,

b) medgiva, att från ovannämnda ordinarie förslagsanslag
må från och med budgetåret 1926—1927, enligt de
grunder, Kungl. Maj:t finner skäligt bestämma, utgå arvodesfyllnad
till vikarie för på grund av sjukdom tjänstledig extra
ordinarie lärare vid blindundervisningsanstalt.

186:o) Kungl. Maj:t har (punkt 176) föreslagit riksdagen att
dels i riksstaten upptaga det ordinarie förslagsanslaget till järnvägsresor för
blindskolelever jämte åtföljande vårdare med oförändrat belopp, 5,000 kronor,
dels ock medgiva, att nämnda anslag må tagas i anspråk jämväl för resor, som
av departementschefen i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 7
januari 1926 angivits, ävensom bemyndiga Kungl. Maj:t att utfärda närmare
bestämmelser i sådant hänseende.

Järnvägsresor
för
blindskolelever
jämte
åtföljande
vårdare.

[176.]

Utredningen återfinnes å sid. 584—587 i statsrådsprotokollet.

Kungl. Maj:ts förslag innebär vissa jämkningar i de hittills gällande bestämmelserna
rörande blindskolelevernas ferieresor i avsikt att vinna det
med ifrågavarande anslag avsedda syftet att i största möjliga utsträckning
söka stärka sambandet mellan eleverna och deras anhöriga samt underhålla
och om möjligt uppöva elevernas förmåga att finna sig tillrätta utom skolans
murar och därigenom bereda dem omväxling och vederkvickelse. Sålunda
skulle hädanefter ifrågavarande resor kunna få företagas även å annan
tid än sommaren, och även från annan plats än just den skola, som bär ansvaret
för elevens utbildning. De borde vidare undantagsvis kunna äga rum
till annan plats än elevens hemort.

Utskottet har ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer
alltså,

att riksdagen må

a) i riksstaten upptaga det ordinarie förslagsanslaget till
järnvägsresor för blindskolelever jämte åtföljande vårdare
med oförändrat belopp, 5,000 kronor,

b) medgiva, att nämnda anslag må tagas i anspråk jämväl
för resor, som av departementschefen under punkt 176 i
statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 7 januari
1926 angivits, ävensom bemyndiga Kungl. Maj:t att utfärda
närmare bestämmelser i sådant hänseende.

187:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 177) hemställer utskottet,

Bihang till riksdagens protokoll 1926. 6 samt. 8 höft. (Nr 8.) 11

Tryckning av
blindskrifter

[177.]

162

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

De blindas
förening.

[178.]

Tekniska

läroverk.

[179]

jämte en i
ämnet väckt
motion.

att riksdagen må i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till tryckning av blindskrifter anvisa för
budgetåret 1926—1927 ett extra reservationsanslag av 7,000
kronor.

188:o) På grund av Kungi. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt
178) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till understöd åt De blindas förening anvisa
för budgetåret 1926—1927 ett extra anslag av 100,000 kronor,
att utgå enligt de bestämmelser, Kungl. Maj:t kan
finna gott meddela.

Yrkesundervisningen.

189:o) Kungl. Maj:t har (punkt 179) föreslagit riksdagen att, i avbidan på
proposition om anslag till de tekniska läroverken, i riksstaten för budgetåret
1926—1927 för ändamålet beräkna

dels ett ordinarie reservationsanslag av 483,000 kronor;

dels ock extra anslag till ett belopp av sammanlagt 30,300 kronor.

Sedermera har Kung], Maj:t i en till riksdagen avlåten, den 19 februari
1926 dagtecknad proposition, nr 146, under åberopande av bilagt utdrag av
statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för samma dag, föreslagit riksdagen
att

dels minska det ordinarie reservationsanslaget till tekniska läroverk, nu

493,200 kronor, med 10,200 kronor till 483,000 kronor att fördelas mellan
de olika läroverken på sätt av departementschefen i nämnda statsrådsprotokoll
angivits;

dels till uppehållande av parallellavdelningar vid tekniska fackskolan för
maskinindustri i Eskilstuna anvisa för budgetåret 1926—1927 ett extra anslag
av 6,300 kronor;

dels till uppehållande av en fjärde parallellavdelning vid tekniska gymnasiet
i Örebro anvisa för nämnda budgetår ett extra anslag av 24,000 kronor;

dels ock medgiva, att från de å ovannämnda reservationsanslag reserverade
medel må för budgetåret 1926—1927 anvisas till laboratorieutrustning vid
tekniska gymnasiet i Örebro 15,000 kronor, till laboratorieutrustning vid tekniska
elementarskolan i Borås 5,000 kronor samt till laboratorieutrustning
vid tekniska elementarskolan i Norrköping 5,000 kronor.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till åberopade statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom första
kammaren av herr A. Thorberg väckt motion, nr 258, däruti hemställts;

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

163

att riksdagen måtte för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra reservationsanslag
av 10,000 kronor att enligt de närmare bestämmelser, Ivungl.
Maj:t må finna gott föreskriva, användas till stipendier åt behövande elever
vid statens tekniska fackskolor.

Beträffande de av motionären till stöd för hans framställning andragua
skälen får utskottet hänvisa till motionen.

I den utredning av skolöverstyrelsen — innefattande en ingående undersökning,
huruvida ifrågavarande läroanstalter kunna anses överorganiserade och
beträffande de indragningsåtgärder, som i besparingssyfte kunna vidtagas —
som ligger till grund för Kungl. Maj:ts förevarande förslag, lämnar överstyrelsen
följande sammanfattning av sina åsikter i de spörsmål, utredningen
avsett.

1. De tekniska fackskolorna liksom de tekniska gymnasierna, sådana de
angivas i den till grund för 1918 års riksdags beslut liggande utredningen,
äro var för sig väl motiverade.

2. De kvarvarande tekniska elementarskolorna böra i och för skolsystemets
förenkling samt av pedagogiska skäl omorganiseras till tekniska gymnasier.
En förenkling enbart genom indragning av dessa skolors kemiska
och byggnadstekniska linjer skulle väsentligt försvaga ifrågavarande skolor
utan att medföra någon mera avsevärd besparing för statsverket.

3. Intet av de nuvarande tekniska gymnasierna bör nedläggas, utan denna
skolform bör än ytterligare komma till användning vid sidan av de tekniska
fackskolorna och han delsgymnasierna samt de allmänna läroverkens real- och
latingymnasier, vilka, ehuru sidoställda, alla hava olika mål — de tre förstnämnda
huvudsakligen att utbilda för direkt utträde i det praktiska livet.

4. Beträffande de tekniska fackskolorna bör, trots deras ringa elevantal,
ingen indragning eller organisationsförändring företagas, utan vidare erfarenhet
avvaktas.

5. Kraftiga åtgärder böra vidtagas för att underlätta förvärvandet av för
inträde i fackskolorna föreskriven teoretisk och praktisk kompetens dels genom
inrättandet vid lärlings- och yrkesskolor av förberedande kurser, enligt
av riksdagen år 1924 lämnat medgivande, och dels genom att vederbörande
industriorganisationer bereda erforderlig möjlighet till lämplig praktisk
utbildning.

6. Statliga elevstipendier böra inrättas vid de tekniska fackskolorna.

7. Beträffande tekniska gymnasiet i Örebro bör iakttagas,

a) att dess fjärde parallellavdelning, såsom för undervisningsbehovet i det
hela numera obehövlig, bör successivt avvecklas;

b) att i samband därmed gymnasiets elektrotekniska linje bör indragas;

c) att differentieringen av undervisningen i vissa undervisningsämnen de
återstående tre parallellavdelningarna eller linjerna emellan bör närmare bestämmas
genom föreskrifter, som meddelas av Kungl. Maj:t i den ordning,
som tillämpas beträffande de tekniska läroverken i övrigt, varvid en av linjerna
tills vidare må försöksvis erhålla en mera merkantil läggning än de
övriga, samt

d) att de olika parallellavdelningarna eller linjerna icke vidare må uppdelas
i ytterligare parallellavdelningar utan att, såsom i fråga om andra sta -

164 Statsutskottets utlåtande Nr 8.

tens läroanstalter, vederbörligt medgivande därtill dessförinnan erhållits i
varje särskilt fall.

Departementschefen gör gällande, att man vid prövning av frågan om de
tekniska läroverken bör bygga på erfarenhet, inhämtad under några år med
mera normala konjunkturer i fråga om elevrekryteringen än de nu rådande.
Först sedan en dylik erfarenhet vunnits hade man erhållit en säkrare grundval
för bedömande av frågan huruvida och i så fall vilka ändringar i den
nuvarande organisationen av den lägre tekniska undervisningen lämpligen
borde vidtagas, därvid även spörsmålet om en koncentrering av undervisningen
till ett färre antal läroanstalter borde komma under övervägande.
Departementschefen ansåge följaktligen, att för närvarande ingen rubbning
i denna organisation borde äga rum, utan att man borde inskränka sig till
vidtagande av vissa åtgärder, som kunde underlätta kommande indragningar.

De åtgärder, som nu lämpligen syntes departementschefen kunna vidtagas,
inskränkte sig i huvudsak till en vakanssättning av sådana ledigblivna lektorstjänster,
vilkas innehavare undervisade i de läroanstalter eller å de linjer,
som på grund av den svaga elevfrekvensen närmast ifrågakomme till indragning.

Det ordinarie reservationsanslaget till tekniska läroverk är i riksstaten för
budgetåret 1925—1926 uppfört med ett belopp av 493,200 kronor. Anslaget
är fördelat mellan de särskilda läroanstalterna på följande sätt:

Tekniska elementarskolan i Norrköping............kronor 46,500: —

Tekniska elementarskolan i Borås................ » 46,500: —

Tekniska gymnasiet i Örebro.................... * 121,225: —

Tekniska läroverket i Malmö.................... » 120,000: —

Tekniska läroverket i Härnösand................. » 62,950: —

Tekniska fackskolan i Västerås.................. » 39,000: —

Tekniska fackskolan i Eskilstuna................. » 35,300: —

Arvoden åt extra lärare och vikarier samt för oförutsedda
behov............................... * 21,725: —

Summa kronor 493,200: —

I fråga om tekniska läroverket i Malmö innebär Kungl. Maj:ts förslag
en nedsättning av anslagsposten till läroverket med 7,900 kronor till 112,100
kronor, vilken nedsättning skulle möjliggöras dels därigenom, att ur läroverkets
stat avfördes en av de i densamma uppförda 12 lektorsbefattningarna,
dels genom minskning av den i nämnda stat ingående anslagsposten
till arvoden åt extra lärare. Kungl. Maj:ts förslag i denna del har
icke givit utskottet anledning till erinran.

Beträffande tekniska fackskolan i Eskilstuna föreslås att, med uteslutande
av den för fackskolan i Eskilstuna gällande staten av de i densamma in -

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

165

gående anslagsposterna å sammanlagt 4,000 kronor till belysning och renhållning
samt till uppvärmning, i samma stat bland utgiftstitlarna uppföres
en anslagspost å 4,500 kronor till uppvärmning (bidrag till kostnaden), belysning,
renhållning m. m., dels ock att i samma stat uppföres en ny anslagspost
å 500 kronor till biträde vid laborationer. Vid bifall härtill skulle
den i reservationsanslaget till tekniska läroverk ingående anslagsposten för
fackskolan i Eskilstuna ökas med 1,000 kronor till 36,300 kronor. Utskottet
anser sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag i denna del.

Kungl. Maj:ts förslag innebär vidare en nedsättning av den för de tekniska
läroverken gemensamma anslagsposten till arvoden åt extra lärare
och vikarier samt för oförutsedda behov till 18,425 kronor. Utskottet anser
sig böra tillstyrka förslaget i denna del.

I övrigt skulle anslagsposterna till de särskilda läroanstalterna utgå med
sina nuvarande belopp.

Beträffande parallellavdelningarna vid tekniska fackskolan i Eskilstuna
och en fjärde parallellavdelning vid tekniska gymnasiet i Örebro föreslås
anvisande av anslag till samma belopp, som för löpande budgetår utgå för
respektive ändamål. Utskottet har häremot intet att erinra, liksom utskottet
tillstyrker vad som föreslagits i fråga om anvisande av särskilda anslagsmedel
till vissa läroanstalter.

Vad beträffar det i ovanberörda motion framförda yrkandet, ansluter sig
detsamma till punkten 6 i skolöverstyrelsens ovan återgivna sammanfattning.

Utskottet vill erinra, hurusom riksdagen år 1918 i skrivelse till Kungl.
Maj:t anhöll om utredning rörande statsstipendier åt mindre bemedlade och
obemedlade elever vid de tekniska elementarskolorna och med dem jämförliga
läroanstalter. Något förslag i ämnet har, oaktat sedan dess upprepade
framställningar härutinnan gjorts hos Kungl. Maj:t, icke förelagts riksdagen.
Utskottet måste finna det i hög grad önskligt, att vid dessa liksom vid
andra läroanstalter åtgärder vidtagas för att bidraga till undanrödjande av
de ekonomiska hinder, vilka tilläventyrs förefinnas för begåvade obemedlade
eller mindre bemedlade elever att besöka och uppehålla sig vid dessa
skolor. Ett så mycket starkare skäl till ett skyndsamt vidtagande av erforderliga
åtgärder finner utskottet ligga i den av skolöverstyrelsen verkställda
utredningen, som påvisar, att de tekniska fackskolorna icke äga det elevantal,
man från början här tänkt sig. Detta sammanhänger uppenbarligen
med en viss obenägenhet hos dem, för vilka dessa fackskolor närmast äro
avsedda, att underkasta sig de ekonomiska uppoffringar, ett genomgående
av skolorna medför. Ett bifall till motionen skulle i hög grad vara ägnat
att befrämja vad man med denna skolform från början åsyftat, och utskottet
har vid nu anförda förhållanden ansett sig böra förorda beviljande

Resestipendier
åt
vissa lärare
vid tekniska
läroverk.

[ISO.]

Förhöjt
understöd åt
handelsgymnasier [181.

]
jämte i ämnet
väckta
motioner.

166 Statsutskottets utlåtande Nr 8..

av för ändamålet av medel vilka utskottet dock ansett böra begränsas till

5,000 kronor.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må

a) minska det ordinarie reservationsanslaget till tekniska
läroverk, nu 493,200 kronor, med 10,200 kronor till 483,000
kronor att fördelas mellan de olika läroverken på sätt av
departementschefen i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
den 19 februari 1926 angivits;

b) till uppehållande av parallellavdelningar vid tekniska
fackskolan för maskinindustri i Eskilstuna anvisa för budgetåret
1926—1927 ett extra anslag av 6,300 kronor;

c) till uppehållande av en fjärde parallellavdelning vid
tekniska gymnasiet i Örebro anvisa för nämnda budgetår
ett extra anslag av 24,000 kronor;

d) medgiva, att från de å ovannämnda reservationsanslag
reserverade medel må för budgetåret 1926—1927 anvisas
till laboratorieutrustning vid tekniska gymnasiet i Örebro

15,000 kronor, till laboratorieutrustning vid tekniska elementarskolan
i Borås 5,000 kronor samt till laboratorieutrustning
vid tekniska elementarskolan i Norrköping 5,000 kronor;

e) i anledning av herr Thorbergs ovanberörda motion
1: 258 till stipendier åt obemedlade och mindre bemedlade
elever vid tekniska fackskolorna för budgetåret 1926—1927
anvisa ett extra reservationsanslag av 5,000 kronor att utgå
enligt de närmare bestämmelser, Kungl. Maj.t kan finna
gott föreskriva.

190:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 180) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till resestipendier åt lärare i främmande levande
språk vid de tekniska läroverken och med dem jämförliga statsunderstödda
läroanstalter anvisa för budgetåret 1926—1927
ett extra reservationsanslag av 1,500 kronor, att utgå under
de villkor och bestämmelser, Kungl. Maj:t kan finna gott
föreskriva.

191:o) Kungl. Maj:t har (punkt 181) föreslagit riksdagen att till beredande
av förhöjt understöd åt handelsgymnasierna i Stockholm, Göteborg, Malmö,
Hälsingborg, Örebro och Norrköping, utöver till dem redan anslagna belopp,,
anvisa för budgetåret 1926—1927 ett extra anslag av 120,000 kronor att
utgå under förutsättning att kommun, där handelsundervisningsanstalt åtnjuter
statsunderstöd, själv eller genom enskilda donatorer såväl tillhanda--

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

167

håller erforderliga lokaler för undervisningen som ock årligen lämnar ett
kontant bidrag, motsvarande minst en tredjedel av statsunderstödet, samt
med den fördelning och under de villkor i övrigt, som Kungl. Maj:t kan
finna skäligt bestämma.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 594—595 i statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två lika lydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr E. A. Enhörning
m. fl. (nr 123) och den andra inom andra kammaren av herrar C. J. Oberg
och H. Lagerkwist (nr 249), däri hemställts, att riksdagen till beredande av
understöd åt ett handelsgymnasium i Sundsvall måtte för budgetåret 1926—
1927 anvisa ett extra anslag av 15,000 kronor att utgå på de villkor och
enligt de bestämmelser, som äro föreskrivna för hittillsvarande statsunderstödda
handelsgymnasier.

Beträffande de av motionären till stöd för förslaget anförda skälen får
utskottet hänvisa till motionen 1:123.

Det av Kungl. Maj:t äskade anslaget till förhöjt understöd åt vissa handelsgymnasier
är till beloppet detsamma, som för innevarande budgetår
utgår till detta ändamål. Utskottet tillstyrker vad härutinnan föreslagits.

''Beträffande det motionsvis väckta förslaget om understöd åt ett handelsgymnasium
i Sundsvall vill utskottet ej underkänna de skäl, som framförts
till förmån för detta förslag, men då Kungl. Maj:t, som ej lärer underlåta
att, när tidsförhållandena sådant påkalla, taga frågan i allvarligt övervägande,
icke nu funnit sig böra framlägga förslag i ämnet för riksdagen,
har utskottet icke ansett skäl föreligga att nu tillstyrka motionärernas förslag.

Utskottet hemställer alltså,

a) att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till beredande av förhöjt understöd åt handelsgymnasierna
i Stockholm, Göteborg, Malmö, Hälsingborg,
Örebro och Norrköping, utöver till dem redan anslagna
belopp, anvisa för budgetåret 1926—1927 ett extra anslag av

120,000 kronor att utgå under förutsättning att kommun,
där handelsundervisningsanstalt åtnjuter statsunderstöd, själv
eller genom enskilda donatorer såväl tillhandahåller erforderliga
lokaler för undervisningen som ock årligen lämnar ett
kontant bidrag, motsvarande minst en tredjedel av statsunderstödet,
samt med den fördelning och under de villkor
i övrigt, som Kungl. Maj:t kan finna skäligt bestämma; b)

att herrar Enhörnings m. fl. samt Öbergs och Lagerkwists
ovanberörda motioner-(I: 123 och II: 249) icke må
vinna riksdagens bifall.

168

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Resestipendier
åt
vissa lärare
vid statsunderstödda

handelsgymnasier.

[182.]

Understöd åt
kommunala
anstalter för
yrkesundervisning.

[183.]

Understöd åt
enskilda anstalter
för
yrkesundervisning.

[184.]

Understöd
till behövande
elever
vid vissa
skolor för
husmodersutbildning [185.

]

jämte i
ämnet väckta
motioner.

192:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 182) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till resestipendier åt lärare i främmande levande
språk vid statsunderstödda handelsgymnasier anvisa
för budgetåret 1926—1927 ett extra reservationsanslag av

1.000 kronor att utgå under de villkor och bestämmelser,
Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.

193:o) Kungl. Maj:t har (punkt 183) föreslagit riksdagen att höja det ordinarie
förslagsanslaget till understöd åt kommunala anstalter för yrkesundervisning,
nu 750,000 kronor, med 150,000 kronor till 900,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 596—598 i statsrådsprotokollet.

Då, såvitt av statsrådsprotokollet framgår, anslagsbehovet för innevarande
budgetår beräknats komma att uppgå till minst 860,000 kronor, synes det
utskottet tillfyllest att beräkna det för budgetåret 1926—1927 erforderliga
anslaget till 875,000 kronor.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må böja det ordinarie förslagsanslaget till
understöd åt kommunala anstalter för yrkesundervisning, nu

750.000 kronor, med 125,000 kronor till 875,000 kronor.

194:o) Kungl. Maj:t har (punkt 184) föreslagit riksdagen att höja det ordinarie
anslaget till understöd åt enskilda anstalter för yrkesundervisning,
nu 625,000 kronor, med 25,000 kronor till 650,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 598—600 i statsrådsprotokollet.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag,
hemställer,

att riksdagen må höja det ordinarie anslaget till understöd
åt enskilda anstalter för yrkesundervisning, nu 625,000
kronor, med 25,000 kronor till 650,000 kronor.

195:o) Kungl. Maj:t har (punkt 185) föreslagit riksdagen att för budgetåret
1926—1927 anvisa ett extra reservationsanslag av 25,000 kronor att i
enlighet med nu gällande beräkningsgrunder utgå som understöd till obemedlade
och mindre bemedlade elever vid statsunderstödda enskilda skolor
för husmodersutbildning.

Utredningen återfinnes å sid. 600—601 i statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av fröken Kerstin Hessel -

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

169

gren (nr 80) och den andra inom andra kammaren av herr S. Bengtsson i
Norup (nr 92), däri hemställts,

att stipendierna till enskilda skolor för husmoderlig utbildning höjas till
30 resp. 15 kr. i månaden, samt

att anslaget till stipendier omlägges från reservations- till förslagsanslag.

Beträffande de av motionären anförda skälen hänvisar utskottet till motionen
I: 80.

Under åtskilliga år har riksdagen till understöd åt obemedlade och
mindre bemedlade elever vid statsunderstödda enskilda skolor för husmodersutbildning
beviljat medel å extra stat. För budgetåret 1925 1926 anvisades

för ändamålet ett reservationsanslag av 40,000 kronor. Enligt gällande bestämmelser
har skolöverstyrelsen att meddela beslut rörande det belopp till
understöd åt elever, som skall tillkomma varje skola. Vid bestämmandet
av nämnda belopp skall för obemedlad elev beräknas högst 20 kronor och
för mindre bemedlad elev högst 10 kronor för månad.

Såsom framgår av statsrådsprotokollet har skolöverstyrelsen anhållit om
förslag till riksdagen att för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra förslagsanslag
av 130,000 kronor att i huvudsaklig överensstämmelse med vissa av
överstyrelsen angivna grunder användas till understöd åt behövande elever
vid statsunderstödda kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning
med heldagsundervisning och sammanhängande kurs av minst fem månaders
längd. Därest skäl ej ansåges föreligga att sålunda utvidga statens
stipendieunderstödjande verksamhet har överstyrelsen alternativt anhållit om
utverkande av riksdagens medgivande, att maximibeloppen för stipendierna
åt elever vid statsunderstödda enskilda husmodersskolor måtte bestämmas
till samma belopp, som fastställts för elevstipendierna vid folkhögskolor och
lanthushållsskolor eller 30 kronor för obemedlad och 15 kronor för mindre
bemedlad elev i månaden samt att, för möjliggörande av den sålunda föreslagna
höjningen av understödets maximibelopp, ifrågavarande anslag måtte
för budgetåret 1926—1927 bestämmas till 45,000 kronor.

Departementschefen har icke ansett sig höra förorda ett utvidgande av
statens stipendieunderstödjande verksamhet till kommunala och enskilda anstalter
för yrkesundervisning. Jämväl de nuvarande beräkningsgrunderna
anser departementschefen böra bibehållas. I ovanberörda motioner hava
från skolöverstyrelsens förslag upptagits frågorna om dels höjning av stipendiebeloppen,
dels ändring av anslagets natur.

Vad först beträffar frågan om ändring av stipendiebeloppens storlek har
utskottet icke funnit skäligt att, såsom motionsvis yrkats, förorda en rubbning
av nu rådande förhållanden och ansluter sig följaktligen till departementschefens
uppfattning av bibehållande av nu gällande grunder.

Vidkommande därefter motionärernas yrkande om förändring av anslagets
uatur från reservationsanslag till förslagsanslag, anser utskottet samma princi -

Tekniska
skolan i
Stockholm.

[186.]

1^0 Statsutskottets utlåtande Nr:< 8.

piella betänklighet kunna anföras möten sådan anordning, som utskottet (punkt
169) låtit komma till uttryck i fråga om Kungl. Maj:ts förslag i motsvarande
hänseende rörande anslaget till stipendier åt elever vid folkhögskolor. Utskottet
har därför ansett sig böra avstyrka motionärernas förslag i denna del.

Utskottet hemställer alltså

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å fröken Hesselgrens och herr Bengtssons
i Norup ovanberörda motioner (I: 80 och II: 92) för budgetåret
1926—1927 anvisa ett extra reservationsanslag av 25,000
kronor att i enlighet med nu gällande beräkningsgrunder
utgå som understöd till obemedlade och mindre bemedlade
elever vid statsunderstödda enskilda skolor för husmodersutbildning.

196:o) Kungl. Maj:t har (punkt 186) föreslagit riksdagen att dels höja det
ordinarie anslaget till tekniska skolan i Stockholm, nu 97,075 kronor, med

1,500 kronor till 98,575 kronor,

dels ock till upprätthållande av verksamheten vid tekniska skolan i Stockholm
anvisa för budgetåret 1926—1927 ett extra anslag av 33,000 kronor,
under villkor att Stockholms stad för samma tid utöver förut anslagna medel,
7,500 kronor för år, för berörda ändamål bidrager med samma belopp
som statsanslaget samt med beräknande, att 480 kronor tillskjutas av Sjöstedtska
fonden.

Beträffande utredningen hänvisas till sid. 601—603 i statsrådsprotokollet.

Höjningen av det ordinarie anslaget avser att bereda skolan ökade medel
för bokinköp och bokbindning, för vilket ändamål för närvarande utgår ett
anslag av 1,500 kronor.

Det extra anslaget till upprätthållande av verksamheten vid skolan utgår
för budgetåret 1925—1926 med ett belopp av 32,700 kronor. Med den
föreslagna höjningen avses att bereda ökad ersättning åt skolans räkenskapsförare
och kassör, vilkens avlöning för närvarande utgår med endast 400
kronor per år.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må,

a) höja det ordinarie anslaget till tekniska skolan i Stockholm,
nu 97,075 kronor, med 1,500 kronor till 98,575 kronor,

b) till upprätthållande av verksamheten vid tekniska skolan
i Stockholm anvisa för budgetåret 1926—1927 ett extra
anslag av 33,000 kronor, under villkor att Stockholms stad
för samma tid utöver förut anslagna medel, 7,500 kronor
för år, för berörda ändamål bidrager med samma belopp

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

171

: ; som statsanslaget samt med beräknande, att 480 kronor till skjutas

av Sjöstedtska fonden.

197:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 187) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
r >; ägt rum, såsom bidrag till uppehållande av bergsskolorna

:|, i Filipstad och Falun, anordnade på sätt av föredragande

departementschefen i yttrande till statsrådsprotokollet över
■ ecklesiastikärenden den 14 mars 1922 närmare angivits, för

budgetåret 1926—1927 anvisa

dels såsom bidrag med 3/s till kostnaderna för verksamheten
vid skolorna under tiden 1 juli 1926—30 juni 1927 ett
extra anslag av 45,210 kronor,

dels ock såsom särskilt bidrag med */5 till ålderstillägg åt
lärare och vaktmästare ett extra anslag av 1,230 kronor
eller tillhopa 46,440 kronor,

allt under villkor att järnkontoret ansvarar för den del
av kostnaderna för skolornas uppehållande i av föredragande
departementschefen uti nämnda yttrande angiven omfattning,
som ej täckes genom anslag av statsmedel, samt med rätt
för Kungl. Maj:t att meddela de närmare föreskrifter i fråga
om nämnda anslag, som av Kungl. Maj:t prövas erforderliga.

1 198:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt 188)
hemställer utskottet,

1 att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande bud getår

ägt rum, till uppehållande av verksamheten vid väv•
a skolan i Borås anvisa för budgetåret 1926—1927 ett extra

anslag av 9,850 kronor att utgå med de belopp, till de
ändamål och under de villkor, som av departementschefen
under punkt 188 i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
den 7 januari 1926 angivits.

j 1 » . ;• •

199:o) Kungl. Maj:t har (punkt 189) föreslagit riksdagen att
dels för beredande av dyrtidstillägg åt befattningshavare vid tekniska skolan
i Stockholm, bergsskolorna i Filipstad och Falun samt vävskolan i
Borås anvisa för budgetåret 1926—1927 ett extra förslagsanslag av 42,000
kronor;

dels föreskriva, att nämnda dyrtidstillägg skall utgå efter de grunder, som
må. komma att gälla för dyrtidstillägg; under budgetåret 1926—1927 åt befattningshavare
i statens icke nyreglerade verk;

. .dock med iakttagande att dyrtidstillägg skall beräknas, ej blott å de avlö -

Bergsskolorna
i Filipatad
och
Falun.

[187.]

Vävskolan
i Borås.

[188.]

Dyrtidstillägg
åt befattningshavare
vid
vissa statsunderstödda

anstalter för
yrkesundervisning.

[189.]

172 Statsutskottets utlåtande Nr 8.

ningsförmåner, som äro för vederbörande befattningshavare å stat uppförda,
utan även å den förhöjning av avlöningen, som i form av provisorisk lönereglering
eller tillfällig löneförbättring må tillkomma dem genom bidrag av
stat, landsting, kommun eller från enskild donation; samt

under villkor, vad angår befattningshavare vid tekniska skolan i Stockholm
och vävskolan i Borås, att halva kostnaden för dyrtidstillägg bestrides
av vederbörande kommun eller landsting, samt, vad angår bergsskolorna i
Filipstad och Falun, att 2/s av kostnaden för dyrtidstillägg bestrides av järnkontoret
;

dels ock bemyndiga Kungl. Maj:t att meddela de närmare föreskrifter, som
må befinnas erforderliga för tillämpning av de utav riksdagen fastställda
grunderna för dyrtidstilläggens utgående.

För innevarande budgetår utgår för ändamålet ett anslag av 43,000 kronor,
vilket emellertid på grund av verkställda beräkningar ansetts böra minskas
till belopp, som nu föreslagits.

Med erinran, att riksdagen numera fattat beslut i fråga om dyrtidstillägg
åt befattningshavare i statens tjänst för budgetåret 1926—1927 hemställer
utskottet,

att riksdagen må

a) för beredande av dyrtidstillägg åt befattningshavare
vid tekniska skolan i Stockholm, bergsskolorna i Filipstad
och Falun samt vävskolan i Borås anvisa för budgetåret
1926—1927 ett extra förslagsanslag av 42,000 kronor;

b) föreskriva, att nämnda dyrtidstillägg skall utgå efter
de grunder, som må komma att gälla för dyrtidstillägg under
budgetåret 1926—1927 åt befattningshavare i statens
icke nyreglerade verk;

dock med iakttagande att dyrtidstillägg skall beräknas ej
blott å de avlöningsförmåner, som äro för vederbörande befattningshavare
å stat uppförda, utan även å den förhöjning
av avlöningen, som i form av provisorisk lönereglering eller
tillfällig löneförbättring må tillkomma dem genom bidrag
av stat, landsting, kommun eller från enskild donation; samt

under villkor, vad angår befattningshavare vid tekniska
skolan i Stockholm och vävskolan i Borås, att halva kostnaden
för dyrtidstillägg bestrides av vederbörande kommun
eller landsting, samt, vad angår bergsskolorna i Filipstad
och Falun, att Vs av kostnaden för dyrtidstillägg bestrides
av järnkontoret;

c) bemyndiga Kungl. Maj:t att meddela de närmare föreskrifter,
som må befinnas erforderliga för tillämpning av de utav
riksdagen fastställda grunderna för dyrtidstilläggens utgående.

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 173

200:o) Kung! Maj:t har (punkt 190) föreslagit riksdagen att JiskaScentral dels

till en yrkespedagogisk centralanstalt med de uppgifter och den an- anstalten.
ordning, som av Kungl. Maj:t närmare bestämmes i huvudsaklig anslutning [190.)
till nu tillämpade grunder, anvisa för budgetåret 1926—1927 ett extra reservationsanslag
av 60,000 kronor.

dels ock förklara, att av yrkespedagogiska centralanstalten må i den utsträckning,
som Kungl. Maj:t kan finna gott medgiva, anordnas kurser för
lärare vid tekniska läroverk och handelsgymnasier samt därmed jämförliga
läroanstalter, ävensom att deltagare i dessa kurser må av de till anstalten
anvisade medlen tilldelas understöd i form av resekostnads- och traktamentsersättning
enligt de grunder, som av Kungl. Maj:t bestämmas.

Utredningen återfinnes å sid. 608—610 i statsrådsprotokollet.

För budgetåret 1925—1926 utgår för ifrågavarande ändamål ett anslag
av 60,000 kronor.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må,

a) till en yrkespedagogisk centralanstalt med de uppgifter
och den anordning, som av Kungl. Maj:t närmare
bestämmes i huvudsaklig anslutning till nu tillämpade grunder,
anvisa för budgetåret 1926—1927 ett extra reservationsanslag
av 60,000 kronor,

b) förklara, att av yrkespedagogiska centralanstalten
må i den utsträckning, som Kungl. Maj:t kan finna gott
medgiva, anordnas kurser för lärare vid tekniska läroverk
och handelsgymnasier samt därmed jämförliga läroanstalter,
ävensom att deltagare i dessa kurser må av de till anstalten
anvisade medlen tilldelas understöd i form av resekostnadsoch
traktamentsersättning enligt de grunder, som av Kungl.

Maj:t bestämmas.

Folkbildningsåtgärder i övrigt.

201 :o) Kungl. Maj:t har (punkt 191) föreslagit riksdagen att folkbibliotek4

a) i riksstaten för budgetåret 1926—1927 höja det ordinarie förslagsan- r191 ]
slaget till understöd åt folkbibliotek, nu 460,000 kronor, med 40,000 kronor

till 500,000 kronor,

b) medgiva, att den från ifrågavarande förslagsanslag utgående anslagsposten
å 1,400 kronor till ersättning åt vikarier för de kvinnliga biträdena
hos skolöverstyrelsens bibliotekskonsulenter må erhålla naturen av förslagsanslag,

Populärvetenskapliga
föreläsningar.

[192.]

174 Statsutskottets utlåtande Nr 8.

c) medgiva, att från förevarande förslagsanslag må för budgetåret 1926

1927 utgå ett belopp av högst 750 kronor till tryckning av supplement
till katalogen över centralbyråns i Lund för populära vetenskapliga föreläsningar
vandringsbibliotek.

Utredningen återfinnes å sid. 612—616 i statsrådsprotokollet.

Utgifterna under ifrågavarande anslagstitel för budgetåret 1925—1926
hava av skolöverstyrelsen beräknats till 496,000 kronor. Med hänsyn till
den normala årliga utvecklingen av folkbiblioteksverksamheten beräknas, att
någon ökning är erforderlig utöver nämnda belopp, och kommer departementschefen
till ett sammanlagt anslagsbehov å i runt tal 500,000
kronor.

Utskottet har ansett sig böra tillstyrka Ivungl. Maj:ts förslag och hemställer
alltså,

att riksdagen må

a) i riksstaten för budgetåret 1926—1927 höja det ordinarie
förslagsanslaget till understöd åt folkbibliotek, nu 460,000
kronor, med 40,000 kronor till 500,000 kronor,

b) medgiva, att den från ifrågavarande förslagsanslag utgående
anslagsposten å 1,400 kronor till ersättning åt vikarier
för de kvinnliga biträdena hos skolöverstyrelsens bibliotekskonsulenter
må erhålla naturen av förslagsanslag,

c) medgiva, att från förevarande förslagsanslag må för
budgetåret 1926—1927 utgå ett belopp av högst 750 kronor
till tryckning av supplement till katalogen över centralbyråns
i Lund för populära vetenskapliga föreläsningar vandringsbibliotek.

202:o) Kungl. Maj:t har (punkt 192) föreslagit riksdagen

dels till understöd åt anstalter och föreningar, som anordna populärvetenskapliga
föreläsningar, anvisa för budgetåret 1926—1927 ett extra
reservationsanslag av 400,000 kronor ävensom medgiva, att av detta anslag
må enligt av Kungl. Maj:t fastställda villkor användas högst 25,000 kronor
till understöd åt centralbyråer och undantagsvis även åt andra sammanslutningar
för förmedling av dylika föreläsningar, 3,000 kronor till arvode
åt en hos skolöverstyrelsen anställd föreläsningskonsulent samt högst 8,000
kronor till understöd åt vissa anstalter och föreningar för av dem havda
resekostnader för föreläsare,

dels och medgiva, att för tiden 1 juli 1926—30 juli 1927 det minsta antal
föreläsningar, som för åtnjutande av statsbidrag skall årligen anordnas av
anstalt eller förening, varom här är fråga, må utgöra 10.

Utredningen återfinnes å sid. 616—619 i statsrådsprotokollet.

Statsutskottets utlåtande Nr 8-.

175

Av det för budgetåret 1925—1926 beviljade extra reservationsanslaget
av 350,000 kronor får enligt riksdagens medgivande användas dels högst

25.000 kronor till understöd åt centralbyråer och undantagsvis även åt andra
sammanslutningar för förmedling av populärvetenskapliga föreläsningar, dels

3.000 kronor till arvode åt en hos skolöverstyrelsen anställd föreläsningskonsulent,
dels ock högst 8,000 kronor till understöd åt vissa anstalter och
föreningar för av dem havda resekostnader för föreläsare. Det minsta
antal föreläsningar, som för åtnjutande av statsbidrag skall årligen anordnas
av anstalt eller förening, varom här är fråga, utgör jämväl för löpande
budgetår 10.

Utskottet anser i likhet med Kungl. Maj:t starka skäl tala för en höjning
av anslaget till det föreslagna beloppet, 400,000 kronor. Anslagshöjningen
är nödvändig för att icke anordnandet av populärvetenskapliga föreläsningar
skall omöjliggöras på många platser, där det lokala intresset med
stora uppoffringar åstadkommit de nödiga förutsättningarna för övrigt för
en fruktbärande föreläsningsverksamhet.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må

a) till understöd åt anstalter och föreningar, som anordna
populärvetenskapliga föreläsningar, anvisa för budgetåret
1926-^1927 ett extra reservationsanslag av 400,000
kronor ävensom medgiva, att av detta anslag må enligt av
Kungl. Maj:t fastställda villkor användas högst 25,000 kronor
till understöd åt centralbyråer och undantagsvis även
åt andra sammanslutningar för förmedling av dylika föreläsningar,
3,000 kronor till arvode åt en hos skolöverstyrelsen
anställd föreläsningskonsulent samt högst 8,000 kronor
till understöd åt vissa anstalter och föreningar för av dem
havda resekostnader för föreläsare,

b) medgiva, att för tiden 1 juli 1926—30 juni 1927 det
minsta antal föreläsningar, som för åtnjutande av statsbidrag
skall årligen anordnas av anstalt eller förening, varom
här är fråga, må utgöra 10.

203:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 193) hemställer ututskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, såsom bidrag till arbetarnas bildningsförbund för bestridande
av dess organisations- och administrationskostnader
anvisa för budgetåret 1926—1927 ett extra anslag av 26,000
kronor att utgå i den mån förbundet visar sig för ändamålet
för samma tid disponera från annat håll bekomna
medel till minst lika stort belopp som statsbidraget, och i

Bidrag till
arbetarnes
bildningsförbund
för
organisations-
och
administrationskostnader.

[193.]

176

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

övrigt enligt de bestämmelser, Kungl. Maj:t kan finna gott
föreskriva.

Populär- 204:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt 194)
tS hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, såsom bidrag till täckande av kostnaderna för de föreläsningskurser,
som från universiteten i Uppsala och Lund
varda på begäran vare ‘sig av institution, som ej åtnjuter
särskilt till populärvetenskapliga föreläsningar beviljat statsunderstöd,
eller av viss kommun eller enskild person anordnade
att under tiden 1 juli 1926—30 juni 1927 eller senare
hållas utom universitetsstäderna, anvisa för budgetåret 1926
—1927 ett extra reservationsanslag av 11,500 kronor, varav

7,000 kronor till Uppsala universitet och 4,500 kronor till
Lunds universitet, att utgå under villkor att den, som begärt
föreläsning, tillskjuter för täckande av föreläsarens resekostnad
och arvode minst lika stort belopp som statsbidraget.

Sommarkur- 205:o) Kungl. Maj:t har (punkt 195) föreslagit riksdagen att såsom bidrag
r , '' till bestridande av kostnaderna för de föreläsningskurser, som äro avsedda
att sommaren 1926 eller senare i Lund anordnas för allmänheten, anvisa
för budgetåret 1926—1927 ett extra reservationsanslag av 8,000 kronor.

Alltsedan år 1893 hava vid våra universitet och högskolor hållits så kallade
sommarkurser, avsedda för personer, som icke äro i tillfälle att begagna
sig av den regelbundna akademiska undervisningen. I Lund höllos sommarkurser
senast år 1921 och under de följande åren hava dylika kurser anordnats
i Göteborg, Uppsala och Stockholm. För 1921 års sommarkurser i
Lund beviljades av riksdagen ett statsanslag å 8,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må såsom bidrag till bestridande av kostnaderna
för de föreläsningskurser, som äro avsedda att
sommaren 1926 eller senare i Lund anordnas för allmänheten,
anvisa för budgetåret 1926—1927 ett extra reservationsanslag
av 8,000 kronor.

Anordnande 206:o) Kungl. Maj:t har (punkt 196) föreslagit riksdagen att till anordaVversUetBni
nanc*e av tre s- k. universitetscirklar för budgetåret 1926—1927 anvisa ett
cirklar. extra reservationsanslag av 3,900 kronor att fördelas enligt de närmare be[196.
] stämmelser, Kungl. Maj:t finner gott meddela.

Utredningen återfinnes å sid. 622—624 i statsrådsprotokollet.

kurser, anordnade
från
universiteten
Uppsala och
Lund.

[194.]

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

177

Till anordnande av två s. k. universitetscirklar har riksdagen för vart och
ett av budgetåren 1924—1925 och 1925—1926 anvisat ett extra anslag av
2,600 kronor. Av dessa har en universitetscirkel förlagts till Stockholm och
en till Malmö. Den nu begärda anslagshöjningen påkallas av inrättande av
ytterligare en universitetscirkel i Stockholm.

Utskottet har ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer
alltså,

att riksdagen må till anordnande av tre s. k. universitetscirklar
för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra reservationsanslag
av 3,900 kronor att fördelas enligt de närmare
bestämmelser, Kungl. Maj:t finner gott meddela.

207:o) Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkterna 197, 198 och 199) föreslagit
riksdagen angående åtgärder till nykterhetens främjande ävensom
beträffande följande motioner, nämligen 1:81, 1: 179, II: 91 och II: 239
kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande, vilket
utskottet härigenom skolat för riksdagen
anmäla.

208:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 200) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till understöd åt föreningar, som anordna
god orkestermusik för allmänheten, samt till inspektion av
ifrågavarande föreningars och orkestrars verksamhet anvisa
för budgetåret 1926—1927 ett extra anslag å 57,000 kronor.

209:o) Kungl. Maj:t har (punkt 201) föreslagit riksdagen att till folkliga
musikskolan i Arvika för en minst 20 veckor lång kurs under verksamhetsåret
1926—1927 bevilja för budgetåret 1926—1927 ett extra anslag ov 5,000
kronor, att utgå på de villkor, Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.

Utredningen återfinnes å sid. 633—636 i statsrådsprotokollet.

Till skolan utgår för budgetåret 1925—1926 ett anslag av 3,000 kronor.
Den föreslagna höjningen av nu utgående belopp har motiverats med
hänsyn till skolans utveckling.

Utskottet har ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer
alltså,

att riksdagen må till folkliga musikskolan i Arvika för
en minst 20 veckor lång kurs under verksamhetsåret 1926
—1927 bevilja för budgetåret 1926—1927 ett extra anslag
av 5,000 kronor, att utgå på de villkor, Kungl. Maj: t kan
finna gott föreskriva,

Bihang till riksdagens protokoll 1926. 6 samt. 8 käft. (Nr 8.)

Åtgärder
för nykterhetens

främjande

197.1

198.

199..

jämte fyra
i ämnet
väckta
motioner.

Musikföreställningar

för allmänheten.

[200.]

Folkliga
musikskolan
i Arvika.

[201.]

178

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Statens

biografbyrå

[202.]

210:o)

skottet.

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 202) hemställer ut att

riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum,

a) till bestridande av utgifterna för statens biografbyrå
för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra reservationsanslag
av 61,500 kronor att direkt utgå av avgifter för granskning
av biograf bilder;

b) medgiva, att reservation, som kan uppkomma å nämnda
anslag, må i den omfattning, Kungl. Maj :t prövar lämpligt,
användas till befrämjande av sådana i samband med kinematografien
stående ändamål, som Kungl. Maj:t finner vara
förtjänta av understöd.

Dyrtidstillägg
åt
befattningshavare
vid
statens
biografbyrå.

[203.]

211:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 203) och under erinran,
att riksdagen numera fattat beslut i fråga om dyrtidstillägg för budgetåret
1926—1927 åt befattningshavare i statens tjänst, hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till bestridande av kostnaderna för dyrtidstillägg åt
befattningshavare i statens biografbyrå för budgetåret 1926—-1927 anvisa ett extra reservationsanslag av 15,000 kronor att
direkt utgå av avgifter för granskning av biografbilder.

Vissa kostnader
för
utdelning av
statens räntefria
studielån.

[204.]

212:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 204) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, för budgetåret 1926—1927 anvisa

a) till ersättning åt postverket för dess bestyr med statens
räntefria studielån ett extra förslagsanslag av 1,500 kronor.

b) till bestridande av kostnaderna för den nämnd, som
under år 1927 må komma att handlägga ärenden rörande
omförmälda lån, ett extra anslag av 4,500 kronor.

Åtgärder för fysisk utbildning.

Lönereglering
för befattningshavare
vid
gymnastiska
centralinstitutet.

[205.]

213:o) Kungl. Maj:t har (punkt 205) föreslagit riksdagen att
dels förklara, att avlöningsreglementet för befattningshavare vid statsdepartement
och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen,
skall från och med den 1 juli 1926 äga tillämpning å ordinarie befattningshavare
vid gymnastiska centralinstitutet;

dock att därvid följande särskilda bestämmelser skola lända till efterrättelse
:

Vad i 13 § stadgas om förflyttning till annan tjänst skall äga tillämpning
för ordinarie lärare vid gymnastiska centralinstitutet i fråga om förflyttning
till annan befattning såsom lärare i fysisk fostran.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

179

I stället för vad i 21 § sägs om semester skall gälla, att lärare vid
gymnastiska centralinstitutet äga åtnjuta ferier å tider, som i vederbörlig
ordning bestämmas.

Envar vaktmästare och jämförlig befattningshavare skall, där det erfordras
för beredande av semester åt annan dylik befattningshavare ävensom i övrigt
enligt bestämmande av institutets föreståndare, vara skyldig att, utan särskild
ersättning utöver den honom eljest tillkommande avlöningen, jämte egen
tjänst bestrida göromål, tillhörande annan befattning av nämnda slag vid
institutet;

dels bestämma antalet ordinarie befattningshavare vid gymnastiska centralinstitutet
på följande sätt:

Lönegrad

3 överlärare........................................ B28

4 lärare ............................................B 21

2 lärarinnor ....................................... B 18

2 vaktmästare, tillika portvakter......................... B 5

1 kontorsbiträde..................................... B 4

dels fastställa av departementschefen i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
den 7 januari 1926 förordat förslag till stat för gymnastiska
centralinstitutet;

dels medgiva, att Kungl. Maj:t må utfärda nödiga bestämmelser i fråga
om övergång på ny stat för de tjänstemän, å vilka förenämnda avlöningsreglemente
skall äga tillämpning;

dels besluta, att, där sådan ordinarie tjänsteman vid gymnastiska centralinstitutet,
å vilken förenämnda avlöningsreglemente kommer att äga tilllämpning,
enligt hittills gällande avlöningsbestämmelser ägt uppbära någon
del av avlöningen — såväl i stat upptagen avlöning som tillfällig löneförbättring
och tillfälligt lönetillägg — i förskott, vid ingången av juli månad
1926 till honom skall på statsverkets bekostnad utbetalas ett belopp, motsvarande
vad tjänstemannen skulle hava i den befattning, han vid utgången
av juni månad 1926 innehar, i förskott uppburit för juli månad 1926, om
de dittillsvarande avlöningsbestämmelserna då fortfarande varit gällande,
vilket belopp för tjänsteman, som utöver kontant avlöning åtnjuter fri bostad
eller fri bostad jämte fritt bränsle eller fri bostad jämte fri uppvärmning
och fri belysning, bör ökas med värdet, enligt vederbörande myndighets
uppskattning, av denna förmån för en månad;

dels medgiva, att kostnaderna för berörda övergångsanordning må bestridas
av den i ordinarie staten upptagna anslagsposten till avlöningar till ordinarie
tjänstemän;

dels förklara, att kostnaderna för de förmåner, som omförmäles i 25, 28
och 32 §§ av nämnda avlöningsreglemente, må bestridas från anslagsposten
till avlöningar till ordinarie tjänstemän, de i 26 och 27 §§ i avlöningsreglementet
omförmälda kostnader från åttonde huvudtitelns till dylika ändamål

180

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

anvisade anslag, för så vitt ej resekostnads- och traktamentsersättning utgår
av särskilt för ändamålet anvisat anslag, i vilket fall angivna kostnader
skola bestridas av sådant anslag, samt den i 29 § av avlöningsreglementet
omförmälda kostnaden, där sådan förekommer, från anslagsposten till avlöningar
till icke-ordinarie befattningshavare m. m.;

dels bemyndiga Kungl. Maj:t att i förekommande fall medgiva, att avlöningsreglementet
må äga tillämpning jämväl å eu å äldre stat än den nuvarande
kvarstående tjänsteman, därest denne förklarar sig villig underkasta
sig nämnda reglemente;

dels ock under riksstatens åttonde huvudtitel — med uteslutande av därstädes
under rubrik Gymnastiska centralinstitutet uppfört ordinarie anslag å

75,700 kronor — uppföra under samma rubrik ej mindre till avlöningar ett
ordinarie förslagsanslag å 106,000 kronor,

än även till materiell m. m. ett ordinarie reservationsanslag å 9,600 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 641—649 i statsrådsprotokollet.

Jämväl nu föreliggande löneregleringsförslag är grundat på högskolornas
löneregleringskommittés betänkande.

De vid gymnastiska centralinstitutet anställda tre överlärarna äro nu i lönehänseende
likställda med professorerna vid farmaceutiska institutet och Chalmers
tekniska institut. Lönen uppgår således nu till 6,400 kronor, vartill
kan komma ett ålderstillägg efter fem år å 600 kronor. Mot Kungl. Maj:ts
förslag att placera överlärarna i lönegrad B 28 har utskottet intet att erinra.

De vid institutet anställda fyra lärarna hava avlöning enligt den för förstagradstjänstemän
enligt 1907 års stat för statskontoret gällande lönetypen.
Utskottet ansluter sig till Kungl. Maj:ts förslag att placera dessa lärare i
lönegrad B 21.

De två lärarinnorna vid institutet äro i avlöningshänseende likställda med
kvinnliga adjunkter vid de allmänna läroverken. Avlöningen utgör sålunda
3,600 kronor, vartill komma tre ålderstillägg, vart och ett å 300 kronor.
Kungl. Maj:ts förslag innebär dessa lärarinnors hänförande till lönegraden
B 18. Utskottet har häremot intet att erinra.

Kungl. Maj:ts förslag att hänföra vaktmästarna till lönegraden B 5 anser
sig utskottet böra tillstyrka.

En av institutets överlärare är förordnad till föreståndare för detsamma
och åtnjuter härför ett arvode av 1,000 kronor. I staten för institutet äro
vidare uppförda arvoden till en sekreterare och en räkenskapsförare med

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

181

vardera 1,000 kronor och till en bibliotekarie med 500 kronor. Dessutom
är i staten uppfört ett skrivbiträde med avlöning bestämd i enlighet med
de för kvinnliga biträden i den så kallade första lönegraden fastställda avlöningsförmåner.
Beträffande denna förvaltningspersonal innebär Kungl.
Maj:ts förslag, att arvodet till institutets föreståndare med hänsyn till den
nedsättning i dyrtidstillägg, som föranledes av genomförd lönereglering, bestämmes
till 1,200 kronor att utgå av anslaget till ordinarie befattningshavare.
Beträffande arvodena till sekreterare, räkenskapsförare och bibliotekarie
förordas ingen annan ändring än att deras nuvarande belopp med
anledning av nedsättningen i dyrtidstillägget höjas till respektive 1,550 kronor,
1,550 kronor och 600 kronor. Dessa arvoden föreslås skola sammanföras
med andra arvoden till en å staten uppförd anslagspost till avlöningar
åt icke ordinarie befattningshavare. Biträdet å institutets expedition har
hänförts till lönegraden B 4. Utskottet tillstyrker vad Kungl. Maj:t föreslagit
beträffande förvaltningspersonalen.

I staten för institutet är uppfört ett anslag till arvoden till extra lärare,
vilket, efter att förut hava utgått med 11,000 kronor, av 1925 års riksdag
höjdes till 14,000 kronor från och med budgetåret 1925—1926. Någon ändring
av denna anslagspost är icke ifrågasatt, men med hänsyn därtill att dyrtidstillägg
efter genomförd lönereglering kommer att utgå med lägre belopp,
har densamma beräknats till 16,700 kronor. Till denna anslagspost skulle
jämväl hänföras de förut omnämnda arvodena till sekreterare, räkenskapsförare
och bibliotekarie å tillsammans 3,700 kronor. Anslagsposten skulle
följaktligen stiga till ett belopp av 20,400 kronor.

Mot Kungl. Maj:ts förslag i denna del ävensom mot vad Kungl. Maj:t
föreslagit beträffande särskilda avlöningsbestämmelser och övergångsanordningar
har utskottet intet att erinra.

I den av Kungl. Maj:t föreslagna staten skulle vidare med oförändrat
belopp upptagas den nuvarande anslagsposten till stipendier åt elever vid
institutet, 2,000 kronor. Den nu i staten intagna posten å 9,000 kronor till
ved, ljus, materiell, samlingar m. m. skulle utbrytas ur staten och givas
reservationsanslags natur.

Sedan ett antal år har riksdagen på extra stat anvisat ett reservationsanslag
å 600 kronor till inköp av litteratur och bokbindning vid institutets
bibliotek. Då ifrågavarande anslag befunnits behövligt jämväl för framtiden,
har det sammanförts med förenämnda nu å den ordinarie staten för
institutet uppförda anslagsmedel till ved, ljus, materiell, samlingar m. m.
De sålunda sammanslagna anslagen skulle med ett belopp av 9,600 kronor
böra upptagas såsom ett särskilt ordinarie reservationsanslag till materiell m. m.

Nu gällande stat för institutet, ökad med tillfällig löneförbättring och tillfälliga
lönetillägg samt det extra anslaget till litteratur och bokbindning,
uppgår till 85,200 kronor. Dragés sistnämnda belopp från summan av
de ifrågasatta anslagen av 106,000 kronor och 9,600 kronor, erhålles 30,400

182 Statsutskottets utlåtande Nr 8.

kronor, vilket belopp alltså angiver den av löneregleringen påkallade kostnadsökningen.

Utskottet har icke något att erinra mot vad i senast berörda hänseende anförts
och föreslagits.

Då utskottet jämväl i övrigt ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag,
hemställer utskottet,

att riksdagen må

dock att därvid följande särskilda bestämmelser skola
lända till efterrättelse:

Vad i 13 § stadgas om förflyttning till annan tjänst skall
äga tillämpning för ordinarie lärare vid gymnastiska centralinstitutet
i fråga om förflyttning till annan befattning
såsom lärare i fysisk fostran.

I stället för vad i 21 § sägs om semester skall gälla, att
lärare vid gymnastiska centralinstitutet äga åtnjuta ferier å
tider, som i vederbörlig ordning bestämmas.

Envar vaktmästare och jämförlig befattningshavare skall,
där det erfordras för beredande av semester åt annan dylik
befattningshavare ävensom i övrigt enligt bestämmande av
institutets föreståndare, vara skyldig att, utan särskild ersättning
utöver den honom eljest tillkommande avlöningen,
jämte egen tjänst bestrida göromål, tillhörande annan befattning
av nämnda slag vid institutet;

b) bestämma antalet ordinarie befattningshavare vid gymnastiska
centralinstitutet på följande sätt:

Lönegrad

3 överlärare........................... B 28

4 lärare.............................. B21

2 lärarinnor........................... B18

2 vaktmästare, tillika portvakter.........> . . B 5

1 kontorsbiträde........................ B 4

c) fastställa följande

stat för gymnastiska centralinstitutet.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag
.................... kronor 82,300:

Anm. Till institutets föreståndare utgår arvode
med 1,200 kronor.

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 183

Vikariatsersättningar, förslagsanslag . . . kronor 1,300: —
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare
m. m.............. » 20,400: —

Till stipendier åt elever............ »_2,000: —

Summa förslagsanslag kronor 106,000: —
Materiell m. m., reservationsanslag .... » 9,600: —

d) medgiva, att Kungl. Maj:t må utfärda nödiga bestämmelser
i fråga om övergång på ny stat för de tjänstemän,
å vilka förenämnda avlöningsreglemente skall äga tillämpning; e)

besluta, att, där sådan ordinarie tjänsteman vid gymnastiska
centralinstitutet, å vilken förenämnda avlöningsreglemente
kommer att äga tillämpning, enligt hittills gällande
avlöningsbestämmelser ägt uppbära någon del av avlöningen
— såväl i stat upptagen avlöning som tillfällig
löneförbättring och tillfälligt lönetillägg — i förskott, vid
ingången av juli månad 1926 till honom skall på statsverkets
bekostnad utbetalas ett belopp, motsvarande vad tjänstemannen
skulle hava i den befattning, han vid utgången av
juni månad 1926 innehar, i förskott uppburit för juli månad
1926, om de dittillsvarande avlöningsbestämmelserna
då fortfarande varit gällande, vilket belopp för tjänsteman,
som utöver kontant avlöning åtnjuter fri bostad eller fri
bostad jämte fritt bränsle eller fri bostad jämte fri uppvärmning
och fri belysning, bör ökas med värdet, enligt
vederbörande myndighets uppskattning, av denna förmån
för en månad;

f) medgiva, att kostnaderna för berörda övergångsanordning
må bestridas av den i ordinarie staten upptagna
anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän;

g) förklara, att kostnaderna för de förmåner, som omförmälas
i 25, 28 och 32 §§ av nämnda avlöningsreglemente,
må bestridas från anslagsposten till avlöningar till ordinarie
tjänstemän, de i 26 och 27 §§ i avlöningsreglementet omförmälda
kostnader från åttonde huvudtitelns till dylika ändamål
anvisade anslag, för så vitt ej resekostnads- och traktamentsersättning
utgår av särskilt för ändamålet anvisat
anslag, i vilket fall angivna kostnader skola bestridas av
sådant anslag, samt den i 29 § av avlöningsreglementet omförmälda
kostnaden, där sådan förekommer, från anslagsposten
till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.;

h) medgiva, att, därest Kungl. Maj:t antingen med stöd

184

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Extra personal
vid gymnastiska
centralinstitutet

in. m.

[206.]

Understöd
jande av
idrotten.

[207.]

av 31 § avlöningsreglementet för särskilda fall finner en avvikelse
från de i 19 § av reglementet stadgade regler om
vikariatsersättning påkallad eller i motsvarande fall med stöd
av 34 § tillerkänner icke-ordinarie befattningshavare vikariatsersättning,
Kungl. Maj:t må äga att för ändamålet taga
i anspråk den i staten upptagna anslagsposten till avlöningar
åt ordinarie tjänstemän;

i) bemyndiga Kungl. Maj:t att i förekommande fall medgiva,
att avlöningsreglementet må äga tillämpning jämväl å
en å äldre stat än den nuvarande kvarstående tjänsteman,
därest denne förklarar sig villig underkasta sig nämnda
reglemente;

j) under riksstatens åttonde huvudtitel — med uteslutande
av därstädes under rubrik Gymnastiska centralinstitutet uppfört
ordinarie anslag å 75,700 kronor — uppföra under
samma rubrik ej mindre till avlöningar ett ordinarie förslagsanslag
å 106,000 kronor, än även till materiell m. in.
ett ordinarie reservationsanslag å 9,600 kronor.

214:o) Kungl. Maj:t har (punkt 206) föreslagit riksdagen att för budgetåret
1926—1927 anvisa:

dels till extra personal vid gymnastiska centralinstitutet m. m. ett extra
anslag av 5,810 kronor att utgå med den fördelning, som av Kungl. Maj:t
bestämmes;

dels ock till täckande av brist i institutets anslag till ved, ljus, materiell,
samlingar in. m. vid utgången av budgetåret 1924—1925 ett extra anslag
av 2,743 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 651—652 i statsrådsprotokollet.

Anslaget till extra personal utgår jämväl för innevarande budgetår med
samma belopp, som nu föreslås.

Utskottet har ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer
alltså,

att riksdagen må för budgetåret 1926—1927 anvisa:

a) till extra personal vid gymnastiska centralinstitutet
m. m. ett extra anslag av 5,810 kronor att utgå med den
fördelning, som av Kungl. Maj:t bestämmes;

b) till täckande av brist i institutets anslag till ved, ljus,
materiell, samlingar m. m. vid utgången av budgetåret 1924
—1925 ett extra anslag av 2,743 kronor.

215:o) Kungl. Maj:t har (punkt 207) föreslagit riksdagen att till understödjande
av idrotten anvisa för budgetåret 1926—1927 ett extra anslag av

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

185

110.000 kronor, därav till svenska gymnastikförbundet 50,000 kronor, att
utgå på de villkor, Kungl. Maj:t kan finna skäl bestämma.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 652—653 i statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två inom andra
kammaren väckta motioner, den ena av herr S. Bengtsson i Norup (nr 152)
och den andra av herr C. Vahlstedt, (nr 243).

I motion II: 152 hemställes, att riksdagen måtte till understödjande av
gymnastiken anvisa . för budgetåret 1926—1927 ett extra anslag å 60,000
kronor, att utgå till svenska gymnastikförbundet på de villkor, Kungl. Maj:t
kan finna skäl bestämma.

I motionen 11:243 har hemställts, att riksdagen måtte avslå Kungl. Maj:ts
förslag uti punkten 207 i 8:e huvudtiteln i den del, där förslaget avser understödjande
av annan idrott än gymnastik.

Beträffande de till stöd för motionerna andragna skälen får utskottet hänvisa
till dessa.

I betraktande av pågående utredningsarbete beträffande statsunderstöd för
idrottens främjande samt därmed sammanhängande spörsmål har utskottet
icke funnit sig böra föreslå annan ändring i avseende å det till nu ifrågavarande
ändamål utgående anslaget i förhållande till vad för innevarande
budgetår gäller än att utskottet med hänsyn till vad i ovanberörda motioner
anförts funnit sig böra förorda, att av det utav Kungl. Maj:t föreslagna
anslagsbeloppet må för svenska gymnastikförbundet avses en summa av

55.000 kronor.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt herr Bengtssons i Norup ovanberörda motion II: 152
och med avslag å herr Vahlstedts ovanberörda motion II: 243
i vad den skiljer sig från Kungl. Maj:ts förslag, till understödjande
av idrotten anvisa för budgetåret 1926—1927
ett extra anslag av 110,000 kronor, därav till svenska gymnastikförbundet
55,000 kronor, att utgå på de villkor, Kungl.
Maj:t kan finna skäl bestämma.

216:o) Kungl. Maj:t har (punkt 208) föreslagit riksdagen att till understödjande
av skididrotten bland ungdomen anvisa för budgetåret 1926—1927
ett extra reservationsanslag av 30,000 kronor, att utgå på de villkor, Kungl.
Maj:t kan finna gott bestämma.

Utredningen återfinnes å sid. 654—655 i statsrådsprotokollet.

Anslaget utgår för löpande budgetår med 20,000 kronor.

Utskottet har funnit goda skäl tala för bifall till Kungl. Maj.ts förslag
och hemställer alltså,

Understödjande
av skididrotten

bland ungdomen.

[208.]

186

Statsutskottets utlutande Nr 8.

Motion om
, anslag till
gratifikationer
åt inspektörerna
för
gymnastikundervisningen

vid vissa
skolor.

att riksdagen må till understödjande av skididrotten bland
ungdomen anvisa för budgetåret 1926—1927 ett extra reservationsanslag
av 30,000 kronor, att utgå på de villkor,
Kungl. Maj:t kan finna gott bestämma.

217:o) I en inom andra kammaren av herr E. Laurén väckt motion (nr
106) har hemställts, att riksdagen behagade ställa en summa av 20,000
kronor till Kungl. Maj:ts förfogande, att på sätt kungl. skolöverstyrelsen
kan föreslå användas såsom gratifikationer till de för gymnastikundervisningen
vid rikets småskolor, folkskolor, fortsättningsskolor, högre folkskolor
samt läroanstalter för dövstumma och blinda anställda inspektörerna.

Till stöd för sitt förslag har motionären anfört följande:

»Redan vid 1900-talets början voro i vissa landskap och stift genom domkapitlens
och direktionens över kungl. gymnastiska centralinstitutets försorg
gymnastikinspektörer förordnade. Från år 1914 har Kungl. Maj:t förordnat
sådana för samtliga folkskolinspektionsområden.

För sitt arbete hava dessa inspektörer icke åtnjutit annan form av gottgörelse
än ersättning för rese- och traktamentskostnader under förrättningsresor
enligt klass 3 i förutvarande resereglemente.

Att detta ej varit tillräckligt har erkänts, och kungl. skolöverstyrelsen
har också i ett detaljerat förslag den 3 november 1923 föreslagit, att inspektörerna
skulle, förutom rese- och traktamentsersättning i vanlig ordning,
erhålla arvoden, bestämda efter förhållandena i varje särskilt inspektionsområde.
I genomsnitt räknades därvid med ett belopp av 500 kronor för
varje folkskolinspektörsområde, varigenom, då i regel fyra sådana områden
skulle tilläggas varje gymnastikinspektör, medelarvodet för inspektör skulle
komma att uppgå till 2,000 kronor. Härförutom skulle till gymnastikinspektör
utgå ersättning för expenser med i medeltal 200 kronor för varje
inspektör. Detta förslag tillstyrktes av sakkunniga för kungl. gymnastiska
centralinstitutets omorganisation den 20 maj 1924 men har ej hittills föranlett
någon åtgärd från Kungl. Maj:ts sida.

Emellertid har den hittills utgående och som otillräcklig ansedda ersättningen
nedsatts genom det nya resereglementets införande. Enligt detta
hänföras inspektörerna till klass II C, vilket genom den reducerade skjutslegan
och traktamentets uppdelning i dag- och nattraktamenten minskar inkomsten.
Då samtliga dessa inspektörer innehava annan tjänst som huvudsyssla,
vilken i allmänhet. hindrar dem att någon längre tid vara frånvarande
från tjänstgöringsorten, nödgas de i stor utsträckning lägga sina inspektionsresor
så, att dessa kunna utföras under dagens lopp och inspektören
återvänder till hemmet samma dag. Tillkomsten av de nya bestämmelserna
har därför i realiteten medfört en sänkning av traktamentsersättningen för
dessa inspektörer från 16 till 12 kronor.

Även om, efter en planerad omorganisation av inspektörsinstitutionen,
deras ställning skulle bli bättre, ligger det dock i öppen dag, att under
tiden något måste göras för att hålla dem skadeslösa för den förlust, de lida
genom det nya resereglementets införande. Ovannämnda sakkunniga hava
också i skrivelse till Konungen den 14 innevarande januari framhållit
detta och föreslå, att eu summa av 20,000 kronor för ändamålet ställes till
Kungl. Maj:ts förfogande.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Då dessa tjänstemän sålunda genom en riksdagens åtgärd blivit satta i
en sämre ställning än förut, synes det vara en plikt för riksdagen att avhjälpa
detta missförhållande. Då detta lämpligen torde ske i form av gratifikationer,
till dess en omreglering av löneförmånerna blivit gjord, hemställes,
---»

Såsom i motionen framhålles, åtnjuta ifrågavarande inspektörer föi sitt
arbete icke annan gottgörelse än rese- och traktamentsersättning. Då denna
gottgörelse genom det nya resereglementets bestämmelser blivit betydligt
nedsatt, synes det utskottet med rättvisa och billighet förenligt, att inspektörerna
genom ersättning i annan form hållas skadeslösa för den förlust, de
genom det nya resereglementets införande kommit att lida. Betydelsen av
den verksamhet och det arbete till förmån för vårt folks fysiska fostran,
som genom dessa inspektörer utövas, får enligt utskottets mening icke underskattas,
och utskottet har vid nu anförda förhållanden ansett stål ka skäl
tala för ett bifall till ifrågavarande motion.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, i anledning av herr Laurens ovanberörda
motion II: 106, till gratifikationer åt de för gymnastikundervisningen
vid folk- och småskolor, fortsättningsskolor, högre
folkskolor samt läroanstalter för dövstumma och blinda
anställda inspektörerna för budgetåret 1926—1927 anvisa
ett extra anslag av 20,000 kronor att utgå enligt grunder,
som av Kungl. Maj:t bestämmas.

Understöd åt vetenskap, vitterhet och konst m. m.

218:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 209) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande bud- skåpet,

getår ägt rum, till svenska fornskriftsällskapet för budget- [209.]

året 1926—1927 anvisa ett extra reservationsanslag av 2,000
kronor, under villkor att sällskapet kostnadsfritt för statens
räkning avlämnar 150 exemplar av sina under år 1926 utgivna
arbeten.

2l9:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt 210) Samhindet

hemställer utskottet, utgivande av

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande bud- kandsknUer

getår ägt rum, till understöd åt samfundet för utgivande skandinaav
handskrifter rörande Skandinaviens historia för budget- h™e™a

året 1926—1927 anvisa ett extra reservationsanslag av 1,000 [210.

kronor, under villkor att samfundet till ecklesiastikdepartementet
avlämnar 50 exemplar av den för år 1926 avsedda
publikationen.

188

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Svenska

vitterhets samfundet.

[211.]

Understöd
åt inhemska
skönlitterära
författare.

[212.]

Ortnamns kommittén.

[213.]

Inlösen av
vissa delar av
ortnamnskommitténs

arbete över
ortnamn i
Alvsborgs
län.

[214.]

220:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 211) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till understödjande av svenska vitterhetssamfundets
verksamhet under år 1926 anvisa för budgetåret
1926—1927 ett extra reservationsanslag av 2,000 kronor,
att utgå på de villkor, Kungl. Maj:t kan finna skäl bestämma.

221 :o) Sedan 1925 års riksdag till understöd under tiden 1 januari 1926
—30 juni 1928 åt inhemska skönlitterära författare av utmärkt förtjänst

beviljat ett belopp av 50,000 kronor samt för budgetåret 1925—1926 såsom
extra anslag anvisat dels av nämnda belopp 10,000 kronor, dels ock av ett

år 1922 för samma ändamål beviljat anslag å 60,000 kronor ett belopp av

likaledes 10,000 kronor, har nu Kungl. Maj:t (punkt 212) föreslagit riksdagen
att av det år 1925 till årliga understöd under tiden 1 januari 1926
—30 juni 1928 åt inhemska skönlitterära författare av utmärkt förtjänst

beviljade anslaget av 50,000 kronor, att användas enligt av riksdagen angivna
grunder och villkor, för budgetåret 1926—1927 såsom extra anslag anvisa

20,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må av det år 1925 till årliga understöd
under tiden 1 januari 1926—30 juni 1928 åt inhemska skönlitterära
författare av utmärkt förtjänst beviljade anslaget
av 50,000 kronor, att användas enligt av riksdagen angivna
grunder och villkor, för budgetåret 1926—1927 såsom extra
anslag anvisa 20,000 kronor.

222:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 213) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till arvode under tiden 1 juli 1926—30 juni
1927 åt ortnamnskommitténs sekreterare med erforderliga
biträden anvisa för budgetåret 1926—1927 ett extra anslag
av 8,000 kronor.

223:o) Kungl. Maj:t har (punkt 214) föreslagit riksdagen att för inlösen
hos aktiebolaget Ljus av 150 exemplar av två i statsrådsprotokollet angivna
häften utav ortnamnskommitténs arbete över ortnamn i Älvsborgs län för
budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra anslag av 1,125 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 660—661 i statsrådsprotokollet.

Utskottet har ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer
alltså,

StatsutsJcottets utlåtande Nr 8.

189

att riksdagen må för inlösen hos aktiebolaget Ljus av
150 exemplar av två i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
den 7 januari 1926 angivna häften utav ortnamnskommitténs
arbete över ortnamn i Älvsborgs län för budgetåret
1926—1927 anvisa ett extra anslag av 1,125 kronor.

224:o) Sedan riksdagen år 1919 såsom understöd åt docenten Olof Östergren
för fullföljande och avslutande under åren 1920—1929 av hans arbete
»Nusvensk ordbok» beviljat ett anslag av 56,000 kronor och därav anvisat
på extra stat för vartdera av åren 1920, 1921 och 1922 5,000 kronor, för
förra halvåret 1923 2,500 kronor, för budgetåret 1923—1924 5,500 kronor
samt för vartdera av budgetåren 1924—1925 och 1925—1926 6,000 kronor,
bar nu Kungl. Maj:t (punkt 215) föreslagit riksdagen att av förenämnda
år 1919 beviljade anslag å 56,000 kronor för budgetåret 1926—1927 anvisa
ett extra anslag av 6,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må av det år 1919 såsom understöd åt docenten
Olof Östergren för fullföljande och avslutande under
åren 1920—1929 av hans arbete »Nusvensk ordbok» beviljade
anslaget å 56,000 kronor för budgetåret 1926—1927
anvisa ett extra anslag av 6,000 kronor.

225:o) Kungl. Maj:t har (punkt 216) föreslagit riksdagen att för budgetåret
1926—1927 anvisa ett extra anslag av 6,350 kronor att på de villkor,
Kungl. Maj:t kan finna lämpligt bestämma, användas till understöd för utgivande
under år 1926 av tidskriften »Svenska landsmål och svenskt folkliv».

Utredningen återfinnes å sid. 662—663 i statsrådsprotokollet.

För budgetåret 1923—1924 anvisade riksdagen på Kungl. Maj:ts framställning
ett extra anslag av 6,000 kronor till understöd för tidskriftens utgivande
under år 1923. Vidare har riksdagen i överensstämmelse med
Kungl. Maj:ts förslag för budgetåret 1924—1925 anvisat ett extra anslag av

5,000 kronor till understöd för tidskriftens utgivande under år 1924 och för
budgetåret 1925—1926 ett extra anslag av 5,500 kronor till understöd för
tidskriftens fortsatta utgivande under år 1925.

Utskottet har ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer
alltså,

att riksdagen må för budgetåret 1926—1927 anvisa ett
extra anslag av 6,350 kronor att på de villkor, Kungl. Maj:t
kan finna lämpligt bestämma, användas till understöd för
utgivande under år 1926 av tidskriften »Svenska landsmål
och svenskt folkliv».

Nusvensk

ordbok.

[215.]

Tidskriften
Svenska
landsmål och
svenskt
folkliv.

[216.]

190

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Undersökning
av
svenska folkmål.

[217.]

226:o) Kungl. Maj:t har (punkt 217) föreslagit riksdagen att till fortsatt
systematisk undersökning av svenska folkmål för budgetåret 1926—1927
anvisa ett extra reservationsanslag av 28,650 kronor att utgå på de närmare
villkor, Kungl. Maj:t kan finna lämpligt bestämma.

Utredningen återfinnes å sid. 663—669 i statsrådsprotokollet.

För ändamålet utgår för budgetåret 1925—1926 ett anslag av 26,000
kronor. Anslagets användning för detta budgetår framgår av följande sammanställning
:

(för posterna
3—10 ungefär 1.

Arvode åt en vetenskaplig medarbetare, som tillika ''''Ba siffror)

är undersökningens och arkivets föreståndare . . . kronor 9,000: —

2. Arvode åt en vetenskaplig medarbetare........ » 6,000: —

3. Arvode åt ett hela året tjänstgörande expeditions biträde.

.......................... 1 2,400: —

4. Tillfällig arbetshjälp för förvaltningsändamål..... » 1,850: —

5. Resor............................. ». 4,500: —

6. Inlösen av handskrifter.................. » 750: —•

7. Böcker och kartor...................... » 500: —

8. Bindning........................... 1 100: —

9. Materialier.......................... » 600: —

10. Expenser...................... »_300: —

Summa kronor 26,000

Kungl. Majrts förslag innebär nu en höjning av den för syftet med dessa
undersökningar mest betydelsefulla anslagsposten 5. Resor från 4,500 kronor
till 6,000 kronor.

Vidare förordas en höjning av den nu med 1,850 kronor utgående anslagsposten
4. Tillfällig arbetshjälp för förvaltningsändamål till 3,000 kronor.

Utskottet har ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag, och hemställer
alltså,

att riksdagen må till fortsatt systematisk undersökning av
svenska folkmål för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra
reservationsanslag av 28,650 kronor att utgå på de närmare
villkor, Kungl. Maj:t kan finna lämpligt bestämma.

Undersökningar
m. m.
av sydsvenska
folkmål.

227:o)

skottet,

[218.]

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 218) hemställer ut att

riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till systematisk undersökning av sydsvenska
folkmål för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra reservationsanslag
av 3,500 kronor att utgå på de närmare villkor,
Kungl. Maj:t kan finna lämpligt bestämma.

Gotlands61 228:o) Kungl. Maj:t har (punkt 219) föreslagit riksdagen att till understöd
folkmål. för utgivande av ordbok över Gotlands folkmål för budgetåret 1926—1927
[219.]

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

191

anvisa ett extra anslag av 3,000 kronor, att utgå på de villkor, Kungl. Maj:t
kan finna lämpligt bestämma.

Utredningen återfinnes å sid. 670—671 i statsrådsprotokollet.

Anslaget utgår för budgetåret 1925—1926 med ett belopp av 1,000 kronor.

Såsom i statsrådsprotokollet meddelas, har från enskilt håll anbud ingått
om betydande bidrag till bestridande av kostnaderna för ordboken, närmare
bestämt så, att av enskilda medel skulle täckas kostnaderna för arbetets
tryckning, under förutsättning dels att av allmänna medel bekostades själva
redaktionsarbetet, dels att arbetet bedreves med den fart, att ordboken kunde
antagas i sin helhet föreligga färdig inom högst 5 år. Det från enskilt håll
erbjudna tryckningsbidraget beräknas till omkring 15,000 kronor. Det höjda
statsanslaget betingas alltså av arbetets forcerade utgivande.

Utskottet har ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer
alltså,

att riksdagen må till understöd för utgivande av ordbok
över Gotlands folkmål för budgetåret 1926—1927 anvisa ett
extra anslag av 3,000 kronor, att utgå på de villkor, Kungl.
Maj:t kan finna lämpligt bestämma.

229:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 220) hemställer utskottet, Undersökö
° . , , , mngar röran att

riksdagen må, i likhet med vad för innevarande bud- de lapskt folkgetår
ägt rum, till undersökningar rörande lapskt folkliv liv och lapskt
och lapskt språk för budgetåret 1926—1927 anvisa: joVo ]

a) till Norrlands kulturhistoriska museum i Härnösand ett
extra anslag av 4,000 kronor,

b) till Norrbottens läns hembygdsförening ett extra anslag
av likaledes 4,000 kronor,

med rätt för Kungl. Maj:t att beträffande ifrågavarande
bägge anslag meddela de närmare bestämmelser, som kunna
befinnas nödvändiga.

230:o) I
skottet,

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 221) hemställer ut- Äldre^syensk

[221.]

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till utredigering och tryckning av framlidne
revisionssekreteraren Nils Anderssons efterlämnade samlingar
av äldre svensk folkmusik anvisa för budgetåret 1926—1927
ett extra reservationsanslag av 10,000 kronor, att utgå på
de villkor, som av Kungl. Maj:t bestämmas.

231:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt 222)
hemställer utskottet,

Föreningen

Pietas.

[222.]

192

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till främjande av föreningen Pietas’ verksamhet
under år 1926 anvisa för budgetåret 1926—1927 ett
extra anslag av 2,500 kronor, under villkor att föreningen
till statens historiska museum med äganderätt överlämnar
genom föreningens försorg utförda fotografier, register och
beskrivningar över behandlade föremål.

Verket 232:o) I
»Sveriges .
kyrkor,konst- Skottet,
historiskt inventarium».

[223.]

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 223) hemställer ut att

riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, såsom bidrag till fortsatt utgivande under år
1926 av det av riksantikvarien S. Curman och professorn
J. Roosval påbörjade, med stöd av vitterhetsakademien utgivna
verket »Sveriges kyrkor, konsthistoriskt inventarium»
anvisa för budgetåret 1926—1927 ett extra reservationsanslag
av 10,000 kronor, att utgå på de närmare villkor, Kungl.
Maj:t kan finna skäl bestämma.

Statistiska
tabeller över
Öresundstullen.

[224.]

233:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt 224)
hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, såsom bidrag till bestridande av kostnaderna
för utgivandet av statistiska tabeller över Öresundstullen för
tiden efter år 1660 för budgetåret 1926—1927 anvisa ett
extra anslag å 1,500 kronor, att utgå på de villkor, Kungl.
Maj:t kan finna skäl bestämma.

Tidskriften 234:o)
Acta mathe- , .

matica. skottet,

[225.]

enlighet med Kungl. Majrts förslag (punkt 225) hemställer utäta
riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till understöd för fortsatt utgivande av tidskriften
Acta mathematica för budgetåret 1926—1927 anvisa
ett extra anslag av 12,000 kronor, att utgå på de villkor,
Kungl. Maj:t kan finna lämpligt bestämma.

Svenska

naturskydds föreningen.

[226.]

235:o)

skottet,

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 226) hemställer utäta
riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till främjande av svenska naturskyddsföreningens
verksamhet för budgetåret 1926—1927 anvisa ett
extra anslag av 2,500 kronor, att utgå under de villkor, som
av Kungl. Maj:t bestämmas.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

193

236:o) Sedan 1925 års riksdag för beredande av delaktighet för Sverige i
Ramsay Memorial Fund beviljat ett anslag av 27,000 kronor och därav för
budgetåret 1925—1926 såsom extra anslag anvisat ett belopp av 5,400 kronor,
har nu Kungl. Maj:t (punkt 227) föreslagit riksdagen att för beredande av
delaktighet för Sverige i Ramsay Memorial Fund av det utav 1925 års riksdag
beviljade anslaget av 27,000 kronor för budgetåret 1926—1927 anvisa
ett extra anslag av 5,500 kronor, att utgå efter Kungl. Maj:ts beprövande
och på de villkor, Kungl. Maj:t kan finna skäligt föreskriva.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må för beredande av delaktighet för Sverige
i Ramsay Memorial Fund av det utav 1925 års riksdag beviljade
anslaget av 27,000 kronor för budgetåret 1926—1927
anvisa ett extra anslag av 5,500 kronor, att utgå efter Kungl.
Maj ds beprövande och på de villkor, Kungl. Maj:t kan
finna skäligt föreskriva.

237:o) Kungl. Maj:t har (punkt 228) föreslagit riksdagen att till förhyrande
för en tid av tre år från och med den 1 juli 1926 av ett arbetsbord vid
den zoologiska stationen i Neapel bevilja ett extra anslag å 5,400 kronor
samt därav för budgetåret 1926—1927 anvisa ett belopp av 1,800 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 682—688 i statsrådsprotokollet.

Utskottet, som funnit goda skäl tala för bifall till Kungl. Maj:ts förslag,
hemställer,

att’ riksdagen må till förhyrande för en tid av tre år från
och med den 1 juli 1926 av ett arbetsbord vid den zoologiska
stationen i Neapel bevilja ett extra anslag å 5,400 kronor
samt därav för budgetåret 1926—1927 anvisa ett belopp
av 1,800 kronor.

238:o) Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkt 229) föreslagit riksdagen angående
anslag till vetenskaplig bearbetning av den s. k. Kinakommitténs
ostasiatiska arkeologiska samlingar, har riksdagen, på sätt framgår av punkt
44 här ovan, fattat beslut, varom utskottet härigenom velat

erinra.

239:o) I enlighet med Kungl. Maj ds förslag (punkt 230) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till understöd åt ryske undersåten Alexander
Sibiriakoff för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra anslag
av 3,000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1926. 6 samt. 8 haft. (Nr 8.) 13

Delaktighet
för Sverige
i Ramsay
Memorial
Fund.

Arbetsbord
vid den
zoologiska
stationen
i Neapel.

Vetenskaplig
bearbetning
av den s. k.
Kinakommitténs
ostasiatiska
arkeologiska
samlingar.

[229.]

Understöd åt
ryske undersåten
Alexander
Sibiriakoff.

[230.]

194

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Ytterligare
medel till
utgivande av
tidskrifter,
lärda verk
och läroböcker.

[231.]

Motion om
anslag till
resestipendier
åt journalister.

Ålderstillägg.

. [232.]

240:o) På grund av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 231) hemställer utskottet,
att riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, må till beredande av ytterligare medel för utgivande
av tidskrifter, lärda verk och läroböcker för budgetåret
1926—1927 anvisa ett extra anslag av 15,000 kronor.

241 :o) I en inom första kammaren av herr J. Nilsson i Malmö väckt motion
(nr 180) har hemställts, att riksdagen måtte besluta att till resestipendier
för budgetåret 1926—1927 åt journalister, företrädesvis medarbetare,
som hava redaktionellt arbete i svensk tidning eller journalistisk byrå till
huvudsaklig sysselsättning, bevilja på extra stat ett reservationsanslag av

8,000 kronor, att efter sakkunnigas hörande av Kungl. Maj:t fördelas under
de villkor för stipendiernas åtnjutande, som Kungl. Maj:t kan finna skäl bestämma.

Beträffande de av motionären till stöd för förslaget anförda skälen hänvisar
utskottet till motionen.

Till ifrågavarande ändamål har under föregående år, senast år 1922, anslag
varit uppfört å riksstaten, men har sedan dess medel icke anvisats.
Upprepade framställningar hava i ämnet till Kungl. Maj:t inkommit, men
har Kungl. Maj:t icke funnit skäligt att för riksdagen framlägga därpå grundat
förslag. Vid detta förhållande och då utskottet icke anser sig böra på
enskild motion tillstyrka återupptagande av ifrågavarande anslag, hemställer
utskottet,

att herr Nilssons i Malmö ovanberörda motion I: 180 icke
må av riksdagen bifallas.

Diverse.

242:o) Kungl. Maj:t har (punkt 232) föreslagit riksdagen att minska det
ordinarie förslagsanslaget till ålderstillägg, nu 240,000 kronor, med 75,000
kronor till 165,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 691 i statsrådsprotokollet.

Den föreslagna anslagsminskningen är beroende dels på de i det föregående
omförmälda löneregleringarna, dels på den ifrågasatta överflyttningen
av kyrkoärendena från ecklesiastikdepartementet till justitiedepartementet.
På sätt fratngår av statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden den
7 januari 1926 (punkt 62) har av sistnämnda orsak andra huvudtitelns förslagsanslag
till ålderstillägg föreslagits skola ökas från 4,000 kronor till

14,000 kronor eller alltså med 10,000 kronor. Då riksdagen numera beslutat,
att kyrkoärendena fortfarande skola handläggas i ecklesiastikdepartementet,
tarvas följaktligen av denna anledning icke någon ökning av andra
huvudtitelns anslag till nu ifrågavarande ändamål, på samma gång den nu

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

195

ifrågasatta minskningen av åttonde huvudtitelns ålderstilläggsanslag torde
böra begränsas till 65,000 kronor. Utskottet, som i annat sammanhang
kommer att yttra sig ifråga om det under andra huvudtiteln uppförda anslaget,
hemställer nu,

att riksdagen må minska det ordinarie förslagsanslaget till
ålderstillägg, nu 240,000 kronor, med 65,000 kronor till

175.000 kronor.

243:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt 233)
hemställer utskottet,

att riksdagen må minska det ordinarie förslagsanslaget till
rese- och traktamentspenningar, nu 180,000 kronor, med

30.000 kronor till 150,000 kronor.

244:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 234) och under hänvisning
till utredningen i ärendet (sid. 692—693 i statsrådsprotokollet) hemställer
utskottet,

att riksdagen må öka det i riksstaten under åttonde huvudtiteln
uppförda ordinarie reservationsanslaget till extra
utgifter, nu 120,000 kronor, med 30,000 kronor till 150,000
kronor.

245:o) Kungl. Maj:t har (punkt 235) föreslagit riksdagen att i riksstaten
upptaga det ordinarie reservationsanslaget till kommittéer och utredningar
genom sakkunniga med oförändrat belopp, 120,000 kronor.

På sätt framgår, av statsrådsprotokollet, har departementschefen framhållit,
att under förutsättning att kyrkoärendena bleve överflyttade till annat
departement belastningen å ifrågavarande anslag visserligen komme att minskas
— vilken minskning beräknades till 20,000 kronor — men att med hänsyn
till de synnerligen stora krav, som ställdes på anslaget, och till de utredningsarbeten,
som under budgetåret 1926—1927 borde bekostas från detsamma,
någon nedsättning av nuvarande anslagsbelopp icke borde vidtagas.
Såsom vidare framgår av statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden
den 7 januari 1926, punkt 66, har andra huvudtitelns kommittéanslag,
nu 240,000 kronor, beräknats kunna å ena sidan av i sistnämnda statsrådsprotokoll
angivna orsaker minskas med 70,000 kronor, å andra sidan med
hänsyn till den föreslagna överflyttningen av kyrkoärendena ökas med

20,000 kronor, vadan sistnämnda anslag sålunda föreslagits till 190,000
kronor. Då numera förslaget om överflyttning av kyrkoärendenas handläggning
till justitiedepartementet icke av riksdagen bifallits, torde anledning
icke förefinnas att vid beräkningen av andra huvudtitelns kommittéanslag
taga hänsyn till kyrkoärendena men väl att av denna orsak höja
åttonde huvudtitelns kommittéanslag med den för kyrkoärendena beräknade
summan av 20,000 kronor. Utskottet, som i annat sammanhang återkom -

Rese- och
tråk t am en tspenningar.

[233 J

Extra

utgifter.

[234.]

Kommittéer
och utredningar
genom
sakkunniga.

[235.]

196

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Skrivmaterialier
och
expenser,
ved m. in.

{-36.J.

I ’ - i

i..''.

Trycknings kostnader.

[237.]

mer till det under andra huvudtiteln uppförda anslaget till ifrågavarande
ändamål, hemställer nu,

att riksdagen må öka det under åttonde huvudtiteln uppförda
ordinarie reservationsanslaget till kommittéer och utredningar
genom sakkunniga, nu 120,000 kronor, med

20.000 kronor till 140,000 kronor.

246:o) Kungl. Maj:t har (punkt 236) föreslagit riksdagen att minska det
i riksstaten under åttonde huvudtiteln uppförda ordinarie förslagsanslaget
till skrivmaterialier och expenser, ved m. in., nu 250,000 kronor, med 40,000
kronor till 210,000 kronor.

Såsom framgår av statsrådsprotokollet, skulle den ifrågasatta överflyttningen
av kyrkoärendena till justitiedepartementet föranleda en minskning
av anslaget med 33,000 kronor, vilket belopp varit avsett för domkapitlens
expeditioner, och har motsvarande anslag under andra huvudtiteln föreslagits
skola höjas med sistnämnda belopp. Då numera riksdagen avslagit förslaget
om kyrkoärendenas överflyttning till annat departement, torde anledning
saknas att öka andra huvudtitelns anslag till skrivmaterial och expenser,
ved m. m. Däremot torde det under åttonde huvudtiteln till samma
ändamål nu föreslagna anslagsbeloppet av denna anledning böra höjas
med nämnda summa 33,000 kronor. Utskottet, som i annat sammanhang
kommer att yttra sig om andra huvudtitelns anslag till nu ifrågavarande
ändamål, hemställer alltså,

att riksdagen må minska det i riksstaten under åttonde
huvudtiteln uppförda ordinarie förslagsanslaget till skrivmaterialier
och expenser, ved m. m., nu 250,000 kronor, (därav
till domkapitlens expeditioner högst 33,000 kronor), med

7.000 kronor till 243,000 kronor (därav till domkapitlens expeditioner
högst 33,000 kronor).

247:o) Kungl. Maj:t har (punkt 237) föreslagit riksdagen att minska det
i riksstaten under åttonde huvudtiteln uppförda ordinarie förslagsanslaget
till tryckningskostnader, nu 55,153 kronor, med 19,663 kronor till 35,490
kronor.

Av det nu uppförda anslaget, 55,126 kronor, utgår till domkapitlens expeditioner
ett belopp av högst 9,000 kronor. Den ifrågasatta anslagsminskningen
är till en del beroende på förslaget om kyrkoärendenas överflyttning
till justitiedepartementet, och har med hänsyn härtill ifrågasatts en ökning
å andra huvudtitelns anslag till tryckningskostnader med belopp, i stort sett
motsvarande nu till domkapitlens expeditioner utgående anslagsmedel. Då
förslaget om. kyrkoärendenas överflyttning till annat departement numera av
riksdagen avslagits, torde anledning saknas att av denna orsak öka andra
huvudtitelns ifrågavarande anslag. Däremot torde den nu å åttonde huvud -

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

197

titelns tryckningsanslag ifrågasatta minskningen böra begränsas och den
föreslagna anslagssumman ökas med berörda för domkapitlens expeditioner
avsedda 9,000 kronor. Utskottet, som i annat sammanhang kommer att
yttra sig om andra huvudtitelns anslag till tryckningskostnader, hemställer nu,
att riksdagen må minska det i riksstaten under åttonde
huvudtiteln uppförda ordinarie förslagsanslaget till tryckningskostnader,
nu 55,126 kronor (därav till domkapitlens
expeditioner högst 9,000 kronor) med 10,633 kronor till
44,490 kronor (därav till domkapitlens expeditioner högst

9,000 kronor);

dock att i anslaget må få göras den ändring, som till jämnande
av huvudtitelns slutsumma kan visa sig erforderlig.

248:o) Kungl. Maj:t har (punkt 238) föreslagit riksdagen att för ersättande
av de av riksgäldskontoret förskottsvis utbetalade medel till uppförande av
nya byggnader för naturhistoriska riksmuseet för budgetåret 1926—1927
anvisa ett extra anslag av 990,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 694—696 i statsrådsprotokollet.

Enligt skrivelse den 14 maj 1904 medgav riksdagen, bland annat, att kvarteret
Grönlandet södra i Stockholm jämte den staten tillhöriga delen av
kvarteret Grönlandet norra därstädes ävensom statens byggnader inom dessa
kvarter finge försäljas och härför inflytande försäljningsmedel sammanslås
med besparad hyresinkomst från egendomen i förstnämnda kvarter till en
byggnadsfond för naturhistoriska riksmuseet att tills vidare av vetenskapsakademien
förvaltas enligt de för hyresmedelsfonden gällande föreskrifter
samt att till område för naturhistoriska riksmuseet skulle under äganderätt
upplåtas viss till lägenheten Djurgårds-Frescati hörande mark mot ersättning
till den under statskontorets förvaltning stående djurgårdsfonden att för
djurgårdskassans ändamål användas.

I skrivelse den 1 juni 1908 anmälde riksdagen, bland annat, att riksdagen
med bifall till vad Kungl. Maj:t föreslagit för uppförande å ett till
tomt för naturhistoriska riksmuseet inköpt område vid Djurgårds-Frescati
av nya byggnader för museet i huvudsaklig överensstämmelse med företedda
ritningar dels medgivit, att riksmuseets byggnadsfond finge i sin helhet
användas, dels beslutit, att ett belopp intill 990,000 kronor skulle av
riksgäldskontoret förskottsvis utbetalas på sätt Kungl. Maj:t bestämde, för
att återgäldas i den mån då ännu osålda, staten tillhöriga andelar i kvarteren
Grönlandet södra och Grönlandet norra i Stockholm ävensom statens
byggnader i samma kvarter bleve försålda och köpeskillingar därför inflöte,
dels ock under åttonde huvudtiteln beviljat för byggnaderna ytterligare erforderliga
medel.

Riksgäldskontoret har under åren 1912 och 1913 till dåvarande överintendentsämbetet
utbetalat hela det anvisade beloppet 990,000 kronor. Seder -

Ersättande
av vissa av
riksgäldskontoret
förskotterade

medel.

[238.]

198

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Tillfällig
löneförbättring
för viss
personal
inom den civila
statsförvaltningen.

[239.]

Tillfälligt
lönetillägg åt
vissa vaktmästare.

[240.]

Dyrtidstillägg
åt befattningshavare
i statens
tjänst.

[241.]

mera har detta belopp år efter år balanserats i riksgäldskontorets räkenskaper
såsom en dess fordran. Någon försäljning av de staten tillhöriga tomterna
och byggnaderna i ovannämnda båda kvarter har numera icke ansetts böra
ifrågakomma. Fastigheterna i kvarteret Grönlandet norra hava redan disponerats
till lokaler för statsinstitutioner, och även byggnaderna i kvarteret
Grönlandet södra anses behövliga för allmänna ändamål. Till följd därav
har ersättning för ifrågavarande förskott ansetts böra beredas riksgäldskontoret
på annat sätt än som förutsattes, då anslaget beviljades.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,
att riksdagen må för ersättande av de av riksgäldskontoret
förskottsvis utbetalade medel till uppförande av nya
byggnader för naturhistoriska riksmuseet för budgetåret
1926—1927 anvisa ett extra anslag av 990,000 kronor.

249:o) Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkt 239) föreslagit angående
anslag för beredande av tillfällig löneförbättring för viss personal inom den
civila statsförvaltningen, kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva
utlåtande, vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen
anmäla.

250:o) Kungl. Maj:t bar (punkt 240) föreslagit riksdagen att för beredande
av tillfälligt lönetillägg åt vissa vaktmästare och med dem jämförliga
befattningshavare för budgetåret 1926—1927 under åttonde huvudtiteln
anvisa ett extra förslagsanslag av 4,600 kronor.

I anslutning till riksdagens tidigare fattade beslut i fråga om grunderna
för ifrågavarande tillfälliga lönetillägg får utskottet, som icke har något att
erinra mot det nu äskade anslaget, hemställa,

att riksdagen må för beredande av tillfälliga lönetillägg
åt vissa vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare
för budgetåret 1926—1927 under åttonde huvudtiteln
anvisa ett extra förslagsanslag av 4,600 kronor.

251:o) Kungl. Maj:t har (punkt 241) föreslagit riksdagen att till beredande
av dyrtidstillägg under tiden 1 juli 1926—30 juni 1927 åt befattningshavare
i statens tjänst för budgetåret 1926—1927 under åttonde huvudtiteln
anvisa ett extra förslagsanslag av 6,300,000 kronor.

I anslutning till riksdagens tidigare fattade beslut i fråga om de allmänna
grunderna för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst får
utskottet, som icke har något att erinra mot det under förevarande huvudtitel
för ändamålet äskade anslaget, hemställa,

att riksdagen må till beredande av dyrtidstillägg under
tiden 1 juli 1926—30 juni 1927 åt befattningshavare i statens
tjänst för budgetåret 1926—1927 under åttonde huvudtiteln
anvisa ett extra förslagsanslag av 6,300,000 kronor.

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 199

252:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 242) och under erinran,
att riksdagen numera fattat beslut angående grunder för dyrtidstillägg
åt befattningshavare i statens tjänst för budgetåret 1926—1927, vilka grunder
äro lika med vad i motsvarande hänseende gäller för budgetåret 1925
1926, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) besluta, att de för budgetåret 1925—1926 gällande
allmänna grunder för dyrtidstillägg åt lärare vid folk- och
småskolor samt vissa sjukvårdsanstalter, högre folkskolor,
kommunala mellanskolor och vissa småskoleseminarier, ävensom
åt lärare vid privatläroverk samt vid folkhögskolor skola
lända till efterrättelse jämväl för budgetåret 1926—1927;

b) bemyndiga Kungl. Maj:t såväl att utfärda de närmare
föreskrifter, som för tillämpning av förberörda allmänna
grunder må befinnas erforderliga, som även att i huvudsaklig
enlighet med de i sådant avseende nu gällande föreskrifter
meddela närmare bestämmelser i fråga om dyrtidstillägg
åt vissa lärarinnor vid fackskolan för huslig ekonomi
i Uppsala samt vid de i statsrådsprotokollet över
ecklesiastikärenden den 7 januari 1926 angivna läroanstalter
för utbildande av lärarinnor i handarbete;

c) till bestridande av kostnaderna för dyrtidstillägg åt
nämnda lärargrupper anvisa för budgetåret 1926—1927 ett
extra förslagsanslag av 21,000,000 kronor.

253:o) I avseende å de i nu gällande riksstat uppförda ordinarie anslag,
som icke här ovan blivit särskilt omnämnda, har någon annan förändring
icke ifrågasatts än att ordinarie förslagsanslaget till uppfostringsanstalter för
vanartade och i sedligt avseende försummade barn ur huvudtiteln uteslutits
och medel för ändamålet i stället beräknats under femte huvudtiteln.

Utskottet hemställer,

att samtliga de ordinarie anslag under åttonde huvudtiteln,
vilka icke här ovan blivit särskilt omförmälda, må i
riksstaten för budgetåret 1926—1927 upptagas med oförändrade
bolopp.

Stockholm den 16 april 1926.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Dyrtidstilllägg
åt lärare
vid vissa
statsunderstödda
undervisningsanstalter.

[242.]

Övriga ordinarie
anslag.

200

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar] S. II. Kvarnzelius, A. C. Lindblad, Oscar Olsson, J. L.

Widell, C. P. V. Nilsson i Gränebo, J. Nilsson i Malmö, O. Bergqvist, E. J. G.
Rosén, E. A. Hallin, J. G. Walles, J. Jeansson och G. A. Carlsson i Gävle,
från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, II. V. Rydén, A. Wiklund,
S. Bengtsson i Norup, L. J. Carlsson-Frosterud, P. M. Olsson i Blädinge, E.
Kristensson i Göteborg, S. J. Karlsson i Nynäshamn, G. Strindlund, C. Lindskog,
P. C. Jonsson och A. Danielsson;
med undantag därav att

i behandlingen av punkterna 73—126 deltagit herr A. R. Rooth i st. f. herr Hallin,
i behandlingen av punkterna 1—154 deltagit herr I. Hj. E. Pauli i st. f. herr Walles,
i behandlingen av punkt 155 deltagit herr Pauli i st. f. herr Nilsson i Malmö,
i behandlingen av punkterna 95—126 deltagit herr G. Kobb i st. f. herr Rosén,
i behandlingen av punkterna 169—253 deltagit herr K. E. Andersson i Eliantorp i st.
f. herr Nilsson i Gränebo,

i behandlingen av punkterna 73—190 och 192—253 deltagit herr 8. Persson i Fritorp i
st. f. herr Wiklund,

i behandlingen av punkterna 155—253 deltagit herr O. Nilsson i Örebro i st. f. herr
Carlsson-Frosterud,

i behandlingen av punkterna 127—253 deltagit herr E. Andersson i Prästbol i st. f.
herr Karlsson i Nynäshamn; samt

i behandlingen av punkterna 169—253 deltagit herr J. Olofsson i Digernäs i st. f. herr
Danielsson.

Reservationer:

vid punkt 64 (Professur i statistik vid universitetet i Lund) av herrar
C. P. V. Nilsson i Gränebo, E. J. G. Rosen, C. A. Carlsson i Gävle, P. M.
Olsson i Blädinge, G. Strindlund och A. Danielsson, vilka ansett, att utskottet
bort avstyrka Kungl. Maj:ts förslag;

vid punkt 72 (Anslag till vissa värmeledningsarbeten i universitetets i Lund
institutionsbyggnader) av herr C. Lindskog;

vid punkt 78 (Lönereglering för befattningshavare vid tandläkarinstitutet)

dels beträffande arvode åt en laborator vid tandläkarinstitutets röntgenlaboratorium
av herrar Oscar Olsson, J. Nilsson i Malmö, C. A. Carlsson i Gävle,
I. H. E. Pauli och E. Kristensson;

dels ock beträffande avlöning åt en sjuksköterska vid tandläkarinstitutet
av herrar Oscar Olsson, J. Nilsson i Malmö och I. II. E. Pauli;

vid punkt 91 (Professur i svenska språket och litteraturen vid universitetet
i Dorpat) av herrar Oscar Olsson, O. Eergqvist, E. J. G. Rosén, S. Bengtsson
i Norup, C. Lindskog och A. Danielsson, vilka ansett, att utskottets
yttrande och förslag bort hava följande lydelse:

»Såsom i--------framställda kravet.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

201

Då de omständigheter, som år 1925 föranledde utskottets avvisande ställning,
icke längre äro, såsom i motionen påvisas, för handen, har utskottet
icke vidare anledning att avstyrka motionen och härigenom bidraga till uppskjutandet
av lösningen av en fråga, vars betydelse blivit allmänt vitsordad.

Utskottet har följaktligen ansett sig böra i konsekvens med vad i ärendet
förekom vid 1925 års riksdag tillstyrka det motionsvis nu gjorda yrkandet
och hemställer alltså,

att riksdagen må, i anledning av herr Bergmans m. fl.
och herr Englunds m. fl. ovanberörda motioner (I: 171 och
II: 251), för uppehållande av en professur i svenska språket
och litteraturen vid universitetet i Dorpat för budgetåret
1926—1927 anvisa ett extra anslag av 7,500 kronor att utgå
enligt de villkor Kungl. Maj:t kan finna skäl föreskriva»;

vid punkt 101 (Lönereglering för befattningshavare vid Chalmers tekniska
institut m. m.) av herrar A. C. Lindblad och E. Kristensson, vilka ansett,
att utskottet bort tillstyrka de under punkten omnämnda motionerna 1:44
och II: 55 angående en ny professur i kemisk teknologi vid Chalmers tekniska
institut;

vid punkt 116 (Undervisning i manlig slöjd vid de allmänna läroverken)
av herrar G. P. O. Nilsson i Gränebo, C. A. Carlsson i Gävle, S. Bengtsson
i Norup, P. M. Olsson i Blädinge, S. Persson i Fritorp, G. Strindlund och
A. Danielsson, vilka ansett att utskottets yttrande och förslag bort hava
följande lydelse:

»Till och med--— — — — — — 41,000 kronor.

Utskottet anser, att nu gällande bestämmelser för statsbidrag till ifrågavarande
undervisning tillämpats under så kort tid, att tillräcklig erfarenhet
icke kan anses hava vunnits om, huru de nuvarande grunderna för statsbidrag
verkat. Utskottet anser på grund härav tiden icke vara inne för
vidtagande av ändring av ifrågavarande bestämmelser. Statsbidraget synes
utskottet alltså böra utgå med oförändrat belopp och under oförändrade
villkor, dock med visst tillägg beträffande arvode åt kvinnlig lärare.

Utskottet får sålunda hemställa,

att riksdagen, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag, må

a) i riksstaten uppföra det ordinarie förslagsanslaget till
undervisning i manlig slöjd vid de allmänna läroverken
med oförändrat belopp, 21,000 kronor;

b) medgiva, att från nämnda anslag må såsom arvode
för undervisning i manlig slöjd vid de allmänna läroverken
från och med den 1 juli 1926 utgå: till manlig lärare 42
kronor 50 öre och till kvinnlig lärare 37 kronor 50 öre,
allt för veckotimme och år, under villkor att vederbörande
kommun för ändamålet tillskjuter minst samma belopp»;

202

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

vid punkt 127 (Reservationsanslaget till privatläroverken) av herrar J. L.
Widell, C. A. Carlsson i Gävle, S. Bengtsson i Norup, P. M. Olsson i Blädinge,
C. Lindskog och A. Danielsson, vilka ansett, att utskottets yttrande
och förslag bort hava följande lydelse:

»På grund av---kvinnlig föreståndare.

Med hänsyn till vad i motionen anförts, finner utskottet billigheten kräva,
att biträdande föreståndarinna vid läroanstalt med kvinnlig föreståndare i förevarande
hänseende likställes med motsvarande befattningshavare vid läroanstalt
med manlig föreståndare, och har utskottet förty ansett sig böra förorda
motionärernas yrkande.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må,

a) ----------------

b) ----------------

c) att riksdagen, i anledning av herrar Holmdahls och
Almquists ovanberörda motion II: 246, må besluta, att mom.
4 i avd. A av kungörelsen den 18 juni 1925 om ändring i
vissa delar av kungörelsen den 29 oktober 1909 angående
avlöning åt lärarinnorna vid statsunderstödda enskilda läroanstalter
samt angående statsunderstöd åt dessa läroanstalter
m. m. skall hava följande ändrade lydelse:

»Med full---allmänt läroverk.

Vid skola--— i veckan.

För föreståndare---prövas skälig.

För biträdande föreståndarinna må tjänstgöringsskyldigheten
kunna med skolöverstyrelsens medgivande nedsättas
med högst 5 veckotimmar»;

vid punkt 131 (Understöd åt kommunala gymnasier) av herrar Oscar Olsson,
J. Nilsson i Malmö, O. Bergqvist, C. A. Carlsson i Gävle, I. H. E. Pauli
och C. Lindskog, vilka ansett, att utskottets yttrande och förslag bort hava
följande lydelse:

»På därom —-- 10,000 kronor.

Då utskottet funnit goda skäl tala för att även de kommuner, som fullständigat
i dem befintliga statsgymnasier med av staten ej upprättade
gymnasielinjer och därför ådragit sig dryga kostnader, av staten erhålla
något bidrag till bestridande av dessa kostnader, hemställer utskottet,

att riksdagen må till beredande av understöd enligt Kungl
Maj:ts beprövande av kommunalt gymnasium, som är förenat
med ett statens högre läroverk eller en statens realskola,
för budgetåret 1926—-1927 anvisa ett extra reservationsanslag
av 60,000 kronor, att utgå på de villkor och under de
närmare föreskrifter, Kungl. Maj:t må finna gott meddela»;

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

203

vid punkt 132 (Understöd för utbildning av lärarinnor i hushållsgöromål)
av herrar I. IT. E. Pauli och E. Kristensson, vilka ansett, att utskottets
motivering bort hava följande lydelse:

»Med anledning av — — yrkandet. Utskottet anser sig sålunda böra
---Ateneums skolköksseminarium»;

vid punkt 155 (Statsbidrag för underlättande av skolgång för långt från
skola boende skolpliktiga barn m. m.) av herrar Oscar Olsson, J. G. Walles,
I. H. E. Pauli, A. Anderson i Råstock, E. Kristensson, O. Nilsson i Örebro,
E. Andersson i Prästbol, P. C. Jonsson och A. Danielsson, vilka ansett, att
utskottet bort tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag om anslag till bidrag för anordnande
av skolskjutsar för skolpliktiga barn.

vid punkt 164 (Understöd för avlönande av lärare vid fortsättningsskolor)
av herrar J. L. Widell, C. P. V. Nilsson i Gränebo, O. Bergqvist, E. A.
Hallin, J. Jeansson i Kalmar, P. M. Olsson i Blädinge, S. Persson i Fritorp,
G. Strindlund och C. Lindskog, vilka ansett, att utskottets yttrande och förslag
bort hava följande lydelse:

»Mot den av--------------yrkanden.

Vidare har i motionerna I: 174 och II: 90 förslag framlagts om beredande
av möjlighet till anordnande av en ettårig fortsättningsskola. Utskottet vill
giva sitt fulla erkännande åt den år 1918 beslutade obligatoriska fortsättningsskolan
såsom en nyttig och behövlig överbyggnad på folkskolan. Någon
rubbning av de allmänna principerna för denna skolform eller av de lärokurser,
som äro avsedda att i fortsättningsskolan genomgås, vill utskottet
icke ifrågasätta.

Emellertid torde beträffande den yttre anordningen av fortsättningsskolan
skäl förefinnas att taga under övervägande, huruvida icke vissa jämkningar
kunna vara erforderliga i nu gällande bestämmelser. Förhållandena i vårt
land äro nämligen mycket olika på olika orter. Vad som därför passar
för några orter — låt vara de flesta — passar icke alls för andra. Den
anordning av skolan, som lämpar sig i trakter med tät bebyggelse, är icke
lika lämplig å orter med en gles och kringspridd befolkning. A de förra
torde skolan i allmänhet helst böra vara tvåårig. För de senare åter torde
vara en given fördel eller rent av en nödvändighet, att skolan kan anordnas
såsom en ettårig kurs. Där en folkskola, såsom ofta är fallet, har ett
relativt ringa antal elever och sålunda endast några få avgå per år samt
andra folkskolor ej finnas i närheten, med vilka gemensam fortsättningsskola
kan anordnas, synes det vara nödvändigt att till undvikande av ett
alltför litet elevantal söka ordna så, att elever intagas i fortsättningsskolan
endast vartannat år. Men där så sker, synes fortsättningsskolan ej böra
omfatta mer än ett år, enär i annat fall skolplikten för vissa barn kommer
att utsträckas allt för långt.

204

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

I en sådan ettårig fortsättningsskola bör givetvis samma kunskapsmått inhämtas
som i en tvåårig. En viss begränsning av det för den tvååriga
fortsättningsskolan bestämda sammanlagda timantalet synes dock kunna
utan olägenhet äga rum, då kursen genomgås i ett sammanhang.

Utan föregående utredning finner sig emellertid utskottet icke kunna
föreslå införande av en ettårig fortsättningsskola, men håller för önskvärt,
att en utredning i ärendet verkställes för att därigenom må kunna utrönas,
huruvida icke i vissa fall fortsättningsskolan må bättre kunna tjäna sitt
ändamål såsom ettårig än som tvåårig.

Vad slutligen beträffar------------förslag.

Utskottet hemställer alltså,

1)-----------------

2) ~---------------;

3) att riksdagen må, i anledning av herr N. A. Nilssons ovanberörda
motion I: 174 ävensom herr Magnussons i Tumhult
m. fl. motion II: 90, i vad sistnämnda motion avser fortsättningsskolans
allmänna anordnande, i skrivelse till Kungl.
Maj:t hemställa, det Kungl. Maj:t täcktes verkställa utredning,
huruvida med hänsyn till de olika förhållandena i
landet fortsättningsskolan må kunna, där förhållandena sådant
påkalla, anordnas som ettårig och i vad mån det för tvåårig
fortsättningsskola föreskrivna timantalet i sådant fall må
kunna begränsas, samt för riksdagen framlägga det förslag,
vartill utredningen må föranleda;

4) ----------------

vid punkt 169 (Stipendier vid folkhögskolor) av herrar Osrar Olsson, J. G.
Walles, C. A. Carlsson i Gävle och S. Bengtsson i Norup, vilka ansett, att
utskottets yttrande och förslag bort hava följande lydelse:

»Till stipendier----------— 220,000 kronor.

Den omständigheten att det ordinarie anslaget hittills haft karaktär av
reservationsanslag har för eleverna medfört en viss osäkerhet, huruvida de
kunnat påräkna stipendier till författningsenliga maximibelopp, och har departementschefen
ansett denna omständighet i sin mån hava medverkat till
nedgången i elevantalet vid folkhögskolorna. Utskottet vill förorda den av
Kungl. Maj:t nu ifrågasatta ändrade anordningen, därvid utskottet dock
vill uttala, att utskottets tillstyrkan får anses allenast innebära en tillsvidare
förslagsvis gjord omläggning av anslaget. Visar förslagsanslaget tendens att
automatiskt stiga väsentligt över nuvarande beräkning, torde böra övervägas,
huruvida en återgång till nuvarande anslagsbeteckning bör vidtagas.

Vad vidare-----------—- ifrågavarande motion.

Utskottet får således hemställa,

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

205

att riksdagen må

I) uppföra det ordinarie anslaget till stipendier åt elever
vid folkhögskolor såsom förslagsanslag med ett belopp av

220,000 kronor,

II) ----------------•»

vid punkt 191 (Förhöjt understöd åt handelsgymnasier) av herrar S. H.
Kvarnzelius, J. G. Walles, A. Wiklund och G. Strindlund, vilka ansett, att
utskottet bort tillstyrka bifall till herrar Enhörnings m. fl. samt Öbergs och
Lagerkwists motioner 1: 123 och II: 249.

vid punkt 195 (Understöd åt elever vid husmoderskolor) av herrar Oscar
Olsson, J. G. Walles, C. A. Carlsson i Gävle och S. Bengtsson i Norup,
vilka ansett, att utskottets yttrande och förslag bort hava följande lydelse:

»Under åtskilliga år---------nu gällande grunder.

Vidkommande därefter motionärernas yrkande om förändring av anslagets
natur från reservationsanslag till förslagsanslag, har utskottet funnit samma
skäl, som föranlett utskottet (punkt 169) att tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag
om en motsvarande omläggning av anslaget till stipendier åt elever vid folkhögskolor,
föreligga beträffande nu förevarande anslag, och får utskottet
förty förorda motionärernas yrkande i denna del.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
och fröken Hesselgrens och herr Bengtssons i Norup ovanberörda
motioner (1: 80 och II: 92), i vad desamma avse
ändrad natur av ifrågavarande anslag, samt med avslag å
samma motioner, i vad de avse höjning av nu utgående
stipendiebelopp, för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra
förslagsanslag av 25,000 kronor att i enlighet med nu gällande
beräkningsgrunder utgå som understöd till obemedlade och
mindre bemedlade elever vid statsunderstödda enskilda skolor
för husmodersutbildning.»

vid punkt 241 (Resestipendier åt journalister) av herr J. Nilsson i Malmö,
som ansett, att utskottet bort tillstyrka den i ämnet väckta motionen.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Verkliga utgifter.

VIII. Åttonde huvudtiteln. Ecklesiastikdepartementet.

			Ordinarie	Extra
			anslag	anslag
			Kronor	Kronor
	A. Departementet.
1	Departementschefen ..........................................		24,000
2	Departementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli, för-
	statsanslag ......................................................		* 186,500
	Säger för departementet	210,500
	B. Arkiv, bibliotek och museer.
	Arkiv.
	Riksarkivet:
1	Riksarkivet, förslagsanslag............................	167,800
2	Inköp av arkivalier och tryckta arbeten
	för riksarkivet, reservationsanslag .......	1,000
3	Fortsatt utgivande genom riksarkivet av
	sådana handlingar, som äro av vikt för
1	fäderneslandets historia, reservations-
	anslag ........................................................	8,000	176,800
4	Expedition i riksarkivets nya lokaler vid Östermalms-
	gatan i Stockholm ..........................................			4,000
	Landsarkiven:
5	Landsarkiven, förslagsanslag ........................	85,600
6	Övergångsstat för landsarkiven ....................	2,400
7	Inköp av arkivalier och tryckta arbeten för
	landsarkiven, reservationsanslag ................	1,100	89,100
			265,900	4,000
	Bibliotek.			1
	Kungl. biblioteket:
8	Kungl. biblioteket, förslagsanslag 248,200			j
9	Ökning av kungl. bibliotekets ar-
	betskrafter ................................	11,000
10	Katalogiseringsarbeteninom kungl.
	biblioteket ................................	29,000
11	Sveriges offentliga biblioteks ge-			•
	mensamma accessionskatalog. ..	5,000
12	Tioårsregister till Sveriges offent-
	liga biblioteks gemensamma ac-
	cessionskatalog, reservationsan-
	slag ............................................	3,000

* Av Kungl. Maj:t töreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.

Bihang till riksdagens protokoll 1926. 6 samt. 8 höft. (Nr 8.) 1

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

	-----	—		Ordinarie	Extra
				anslag	anslag
				Kronor	Kronor \|
13	Bokinköp och bokbindning för
	kungl. biblioteket, reservations-anslag ........................................		20,000	248,200	68,000
14	Uppförande i samband med kungl.	bibliotekets	nuva-
	rande huvudbyggnad av två flygelbyggnader, reserva-
	tionsanslag .....................................				365,000
	Stifts- och landsbiblioteket i Linköping:
15	Avlöningar, förslagsanslag ............	*13,060
16	Bokinköp, inbindning och vissa
	expenser, reservationsanslag ....	*8,000
17	Ytterligare medel till bokinköp,
	inbindning och vissa expenser, reservationsanslag ....................		*2,000
18	Vissa konserveringsarbeten, reser-
	vationsanslag ............................		*3,000	21,060	5,000
19	Pedagogiska biblioteket...................				5,000
20	Extra biträde vid pedagogiska bibliotekets ordnande i
	samband med den förestående flyttningen in.	m.....		1,500\|
21	Skandinavisk bibliotekarie vid nordiska avdelningen av
	S:te Geneviévebiblioteket i Paris .				1,500
				269,260	446,000
	Museer.
	Nationalmuseet:
	Museet:
22 a	Förslagsanslag ............................ Reservationsanslag:	154,200
22 b	Målnings- och skulptursam-
	lingarnas ökande................	30,000
22 c	Inlösen av levande svenska
	konstnärers arbeten .......	25,000
22 d	Ilandtecknings- och gravyr-
	samlingarnas ökande ........	6,500
22 e	Samlingarnas vård och under-
	håll samt expenser............	11,000
22 f	Ökande av samlingen av konst-
	hantverk .........................	8,000
22 g	Boksamlingen ........................	2,000
22 h	Utländska studieresor............	—
23	Förstärkning av reservationsan-
	slaget till samlingarnas vård och underhåll samt expenser ........		5,000
24	Etikettering av samlingen av konst-
	hantverk, reservationsanslag ....		3,000
25	Ökning av arbetskrafterna vid
	avdelningen för depositioner och slottssamlingar ................		3,850

* Beloppet redan beviljat av riksdagen

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Vandringsutställningar in. in., reservationsanslag
........................

Försäkring och transport av konstföremål,
reservationsanslag........

Konservering av handteckningsoch
gravyrsamlingar inom museet,
reservationsanslag ............

Konserveringsarbeten för statens
tavelsamlingar å Gripsholms och
Drottningholms slott, reservationsanslag
................................

Livrustkammaren:

Avlöningar, förslagsanslag............ 11,000

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare
vid livrustkammaren
........................................

Underhåll och vård av livrustkammarens
samlingar, reservationsanslag.
...................................

Naturhistoriska riksmuseet:

Avlöningar m. in., förslagsanslag 229,250

Tjänsteresor för intendenter och

assistenter, reservationsanslag.... 2,000

Samlingar in. m., reservationsanslag 93,695

Arbetsbiträde vid paleozoologiska

avdelningen................................

Arbetsbiträde vid etnografiska avdelningen
...................................

Vetenskapligt biträde för bearbetning
av vissa samlingar å ever tebratavdelningen

....................

Arvode åt en vaktmästare, tillika

trädgårdsskötare ........................

Instrument och museiskåp för
paleozoologiska avdelningen, reservationsanslag
........................

Uppvärmning, belysning, städning
m. m. av vissa lokaler för etnografiska
avdelningen ............

Täckande av brist för budgetåret
1924 — 1925 i den i staten för
museet för avdelningarna vid
Frescati uppförda anslagsposten

till expenser ............................

Ytterligare medel till expenser för
avdelningarna vid Frescati samt
till expenser in. in. för etnografiska
avdelningen ................

Ordinarie	Extra
anslag	anslag
Kronor	Kronor

5,000

2,500

12,000

23,900

22,100

2,400

4,000

300

2.300

1,750

1.300

11,000

236,700

33,850

11,000 46,000

324,945 28,450

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

		Ordinarie	Extra
		anslag	anslag
''		Kronor	Kronor
	Nordiska museet:
44	Museet ............................................................ 115,450
45	Tillfällig löneförbättring åt viss museets
	personal .................................................... * 14,975		130,425
46	Tillfälliga lönetillägg åt vissa vaktmästare m. fl. vid
	nordiska museet............................................................		3,600
47	Dyrtidstillägg åt viss nordiska museets personal ........		44,000
48	Kulturhistoriska museet i Lund ...................................		25,000
49	Musikhistoriska museet ...................................................		4,000
50	Svenska skolmuseet ......................................................		2,450
		572,645	317,775
	Säger för arkiv, bibliotek och museer	1,107,805	767,775
	C. Kyrkliga ändamål.
	Kleresistaten.
1	Kleresistaten, förslagsanslag ............................................	* 150,000
2	I.appmarks ecklesiastikverk, kyrkliga ändamål, förslags-
	anslag ........................................................	* 4,000
3	Ersättning för prästerskapets tionde, förslagsanslag ....	* 4,510,600
4	Ersättning för vissa prästerskapet tilldelade statsanslag	* 304,752
5	Ersättning åt vissa församlingar till följd av lindring i
	främmande trosbekännares skattskyldighet, förslags-
	anslag ........................................................................	* 30,000
6	Pastor vid svenska Gustafsförsamlingen i Köpenhamn	* 6,000
7	Pastor vid svenska Victoriaförsamlingen i Berlin ........	* 6,000
8	Pastorn vid svenska Olaus Petriförsamlingen i Helsing-
	fors .............................................................................		* 6,000
9	Stipendier för utbildande vid universitet av präster,
	förtrogna med finska språket ....................................		* 3,600
10	Svenska sjömanspräster i vissa utländska hamnstäder		* 41,500
11	Dyrtidstillägg åt svenska sjömanspräster i vissa utländ-
	ska hamnstäder, förslagsanslag ....................................		* 17,000
		5,011,352	68,100
	Domkapitlens expeditioner.
12	Domkapitlens expeditioner ............................................	* 91,350
13	Ökade arbetskrafter vid domkapitlens expeditioner ....		* 34,070
14	Provisorisk lönereglering för tjänstemän vid de eckle-
	siastika konsistorierna, förslagsanslag ........................		* 42,000
		91,350	76,070

* Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

		Ordinarie	Extra
		anslag	anslag
		Kronor	Kronor
	Kyrkors underhåll in. m.
	Kyrkors underhåll:
15	Underhåll....................................................... * 1,028
16	Ersättningar, förslagscmslat)............................*275,000	276,028
17	Svenska kyrkan i Paris....................................................	* 4,119
	280,147
•	Säger för kyrkliga ändamål	5,382,849	144,170:
	D. Akademier in. m.
	Svenska akademien.		■
1	Akademien ......................................................................	8,250
Vetenskapsakademien.		\|
2	Akademien .......................................................................	10,000
\| 3	Katalog över svensk naturvetenskaplig litteratur ........		2,50oi
4	Bidrag till underhåll av akademiens, av styrelsen för
	makarna Mittag-Lefflers matematiska stiftelse för-valtade matematiska bibliotek ....................................		1 15,000!
5	Sveriges anslutning till vissa internationella vetenskap-		4,100''
	liga sammanslutningar, reservationsanslag ................
		10,000	21,600
	Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien.
	Akademien:
6 a	Förslagsanslag ................................ 99,750 Reservationsanslag:
6b	Underhåll och förökande av de
	under akademiens inseende ställda samlingar ................ 18,000
6c	Tryckningskostnader samt ntgi-
	vande av planschverk över fornsaker och andra märk-
	värdiga föremål i statens historiska museum m. m..... 14,000
6 d	Underhåll och fortsättning av
	inredningen i statens histo-riska museum och myntkabi-nettet .................................... 4,000
6 e	Undersökning och beskrivning
	av fäderneslandets fornläm-ningar .................................... 6,000
i ■ 6 f	Fornlämningars vård ................ 4,000

* Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varoin utlåtande Iramdeles kommer att avgivas.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

		Ordinarie	Extra
	V	anslag	anslag
6 g	Transporter, lyshållning och	Kronor	Kronor

	vissa andra expensutgifter... 10,000
6 h	Vård och underhåll av Visby
	ruiner och andra byggnads-
	minnesmärken....................... 5,000 61,000	160,750
7	Ökade medel för fornminnesvården, reservationsanslag		10,000
8	Omedelbara iståndsättningsåtgärder å vissa byggnads-
	minnesmärken, reservationsanslag................................		15,000
9	Ökade medel till avlönande av icke-ordinarie befatt-
	ningshavare vid akademien ........................................		42,250
10	Inventering och konservering av vissa samlingar inom
	statens historiska museum m. m., reservationsanslag		15,000
11	Vård och underhåll av biblioteket, reservationsanslag		3,000
12	Underhåll av antikvariskt-topografiska arkivet, reserva-
	tionsanstag ....................................................................		1,500
13	Täckande av brist i akademiens räkenskaper för bud-
	getåret 1924-1925 ....................................................		7,663
14	Vissa ändringsarbeten i de åt akademien upplåtna lo-
	kalerna i nationalmuseibyggnaden, reservationsanslag		35,000
15	Nya montrer för myntkabinettet, reservationsanslag ....		10,000
1 16	Inredningsarbeten m. m. för den ostasiatiska arkeo-
	logiska samlingen, reservationsanslag .......................		* 25,000
17	Lokalhyra för den ostasiatiska arkeologiska samlingen
	in. m.............................................................................		* 33,000
		160,750	197,413
1	Akademien för de fria konsterna.
	Akademien:
18	Avlöningar m. m., förslagsanslag................ ** 131,900
19	Undervisningsmateriel m. m., reservations-
	anslag .................................................... **41,300	173,200
20	Ökade medel för vissa i staten för akademien upp-
	förda ändamål................................................................		** 12,300
21	Skolan för dekorativ konst ............................................		**18,400
22	Uppehållande av vaktmästargöromål vid de åt konst-
	högskolan upplåtna lokalerna vid Sergelgatan i
	Stockholm ....................................................................		** 2,200
		173,200	32,900
	Musikaliska akademien.
	Akademien:
23	Avlöningar m. m., förslagsanslag ................ 152,360
24	Materiel och expenser m. m., reservations-
	anslag ........................................................ 6,740
25	Stipendier m. in., reservationsanslag ........ 25,000	184,100
26	Förstärkning av reservationsanslaget till materiel och
	expenser m. m.............................................................		16,500
27	Inventarier m. m. i vissa för akademien avsedda lokaler		20,000
		184,100	36,500

* Beloppet redan beviljat av riksdagen.

** Av Kung!. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.


		Ordinarie	Extra
		anslag	anslag
		Kronor	Kronor
	De kungl. teatrarna.	1
28	Kungl. operan....................................................................	150,000)
29	Brandförsäkring av operabyggnaden och dramatiska
	teaterns byggnad m. m............................................	1	52,643;
.	Säger för akademier m. m.	686,300;	341,056
I ''	E. Universiteten, den medicinska undervisningen	,
	m. m.	1
	U n iversitetska nslersexpeditionen.	i
1	Expeditionen, förslagsanslag ...........................................	23,450	i
i	Uppsala universitet.
	Universitetet:
i 2	Universitetsstaten ........................................ 1,345,420		1
i 3	Avlöningar till vissa tjänstemän och be-		■
	tjänte vid universitetets samlingar och
	inrättningar m. m., förslagsanslag ........ 349,500	1,694,920	.
4	Avlöningar åt vissa extra ordinarie lärare, amanuenser
	och tjänstemän m. m.................................................		34,980
5	Akademiska sjukhuset, förslagsanslag ............................	110,000
6	Materiel för vissa institutioner m. m„ reservationsanslag		107,3o0
7	Materiel m. m. för hygieniska institutionen, reservations-
			8,500

8	Täckande av motsedd brist för budgetåret 1925 —1926		\|
	i räkenskaperna för farmakologiska institutionen ....		2,870]
9	Materielutrustning för farmakologiska institutionen,
	reservationsanslag .......................................................		2,000*
10	Instrument, modeller och preparat för den geologisk-
	mineralogiska institutionen, reservationsanslag............		10,000
11	Räknebiträde vid astronomiska observatoriet................		1,500
12	Driftkostnaderna för Klubbans biologiska station, reser-
	vationsanslag ................................................................		5,000
13	Ytterligare medel till materiel m. m. för vissa institu-
	tioner, reservationsanslag ...........................................		25,000
		1,804,920	197,200
	Lunds universitet.
	Universitetet:
14	Universitetsstaten ........................................ 1,220,200
15	Avlöningar till vissa tjänstemän och be-
	tjänte vid universitetets samlingar och
	inrättningar m. m., förslagsanslag ........ 245,300	1,465,500
16	Avlöningar åt vissa extra ordinarie lärare, amanuenser
	och tjänstemän m. m. ...............................................		53,635
17	Materiel för vissa institutioner m. m., reservationsanslag		78,225
18	Bidrag till driftkostnaderna under år 1925 för Malmö-
	hus läns sjukvårdsinrättningar i Lund ...................		85,967

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

''		\| Ordinarie	Extra
		anslag	anslag
		Kronor	Kronor
19	Förstärkning och ersättning av elektromaskinell ut-
	rustning för fysiska institutionen, reservationsanslag		5,000
20	Röntgeninstrumentarium för geologisk-mineralogiska
	institutionen m. m.............................		19,457
21	Ytterligare medel till materiel m. m. för vissa institu-
	tioner, reservationsanslag ...........................................		63,000
	Karolinska mediko-kirurgiska institutet.	1,465,500	305,284

	Institutet:
22	Avlöningar för professorer och lärare m. fl. 464,700
23	Avlöningar till vissa tjänstemän och be-
	tjänte vid institutet och dess institutioner, förslagsanslag........................................... 88,000	552,700
24	Avlöningar åt vissa extra ordinarie lärare, amanuenser
	och tjänstemän m. m.........................		93,013
25	Materiel m. m. för vissa institutioner och kliniker, re-
	servationsanslaq ............................	72,100
26	Undervisning i medicinsk rörelsebehandling ................	8,250
27	Materiel för vissa institutioner m. m., reservationsanslag	56,300
28	Biträdande lärare i histologi............................................		4,200
29	Vissa anordningar för undervisningen vid röntgeninsti-
	tutet................................................................................		4,772
		633,050	158,285
	Tandlåkarinstitutet.
30	Institutet, förslagsanslag....................................................	91,950
	Serafimerlasarettet.
31	Understöd och ersättningar ............................................	120,000
32	Inrättningen för sjukas behandling med elektricitet ....	750
33	Ökade medel för serafimerlasarettets verksamhet under
1 : '' ■ 34	budgetåren 1925 — 1926 och 1926 — 1927 ................ Nybyggnader för eu ny medicinsk högskola samt för		317,000
	ändringsarbeten å serafimerlasarettet m. m., reserva-tionsanslag ....................................................................		* 507,600
		120,750	824,600
	Allmänna barnbördshuset i Stockholm.
35	Allmänna barnbördshuset i Stockholm ........................	24,853
36	Verksamheten vid allmänna barnbördshuset i Stockholm	127,104
	Gemensamma universitetsåndamål.
37	Klinisk undervisning i epidemiologi åt medicine kandi-
	dater ......................................		9,400

* Av Kung). Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

		Ordinarie	Extra
		anslag	anslag
	.	Kronor	Kronor
38	Tryckning av doktorsavhandlingar vid universiteten i
	Uppsala och Lund samt karolinska mediko-kirurgiska
	institutet, reservationsanslag .....................................		30,000
39	Tryckning av doktorsavhandlingar vid högskolorna i
	Stockholm och Göteborg, reservationsanslag ............		6,000
40	Kurser i skyddskoppympning, reservationsanslag .......		1,000
41	Ersättning åt vissa opponenter vid disputationer ........		1,500
42	Institut d’études scandinaves vid Paris universitet ....		2,000
43	Utgivande i tryck av anteckningar efter juridiska före-
	läsningar vid rikets universitet, reservationsanslag...		10,000
44	Resestipendier åt ordinarie lärare m. fl. vid rikets uni-
	versitet samt karolinska mediko-kirurgiska institutet,
	reservationsanslag ........................................................		20,000
45	Resestipendier åt obefordrade vetenskapsidkare vid uni-
	versiteten i Uppsala och Lund, reservationsanslag ....		15,000
46	Ersättning åt sakkunniga vid tillsättning av professors-
	m. fl. befattningar vid universiteten och karolinska
	mediko-kirurgiska institutet, förslagsanslag................	* 2,000
47	Forskarstipendier för docenter vid universiteten och
	karolinska mediko-kirurgiska institutet ....................		* 84,000!
		2,000	178,900
	Rasbiologiska institutet.
48	Avlöning åt chefen för institutet....................................	12,000
49	Institutets verksamhet, reservationsanslag ....................		65,000
50	Tryckning av »Anthropologia Suecica», reservations-
	anslag ............................................................................		12,000
		12,000	77,000
	Farmaceutiska institutet.
51	Avlöningar, förslagsanslag ................................................	74,750
52	Materialier m. m., reservationsanslag ............................	22,900
		97,650
	Säger för universiteten, den medicinska undervisningen
	m. ..............................................................................	4,276,123	1,868,373
	F. Tekniska högskolan m. m.
	Tekniska högskolan.
	Högskolan:
1	Avlöningar, förslagsanslag............................ 672,600
	Vissa omkostnader för uppehållande av
	högskolans verksamhet:
2	Stipendier åt elever, reserva-
	tionsanslag ............................ 5,000
3	Materiel m. m., reservations-
	anslag .................................... 321,000 326,000	998,600

* Av Kungl. Maj:t löresiaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

	—	Ordinarie	Extra
		anslag	anslag
		Kronor	Kronor
4	Ökade medel till samlingar och laborationer................		35,000
5	Ökade medel till uppvärmning, belysning och diverse
	utgifter............................................................		35,000
6	Inköp av böcker för högskolans bibliotek, reservations-
	anslag ..........................................................................		10,000
7	Nyanskaffning av apparater och instrument för vissa
	institutioners laboratorier, reservationsanslaq ............		20,000
		998,600	100,000
	Chalmers tekniska institut.
	Institutet:
8	Avlöningar, förslagsanslag ........................ 253,200
	Vissa omkostnader för uppehållande av
	institutets verksamhet:
9	Stipendier och premier åt ele-
	ver, reservationsanslag ............ 000
10	Materiel m. m., reservationsanslag 62,000 62,600	315,800
11	Övergångsstat för institutet ............................................	7,000
12	Avlöningsförbättring m. in. åt innehavarna av de å över-
	gångsstat för institutet uppförda befattningarna........		3,300
13	Ökade medel till uppvärmning, belysning och diverse
	utgifter ........................................................................		9,000
14	Nybyggnader för kemiska och fysiska institutionerna,
	reservationsanslag ........................................................		522,320
		322,800	534,620
	Säger för tekniska högskolan m. m.	1,321,400	634,620
	G. Skolöverstyrelsen.
1	Skolöverstvrelsen. förslagsanslag ...........	528,100	1
2	Övergångsstat för skolöverstyrelsen...............................	1,900
3	Inspektion och sakkunniga biträden hos skolöverstyrelsen		10,500
4	Byggnadssakkunnigt biträde hos skolöverstyrelsen........		4,800
5	Expeditionsvaktsgöromål hos skolöverstyrelsen............		1,800
6	Möblering av skolöverstyrelsens nya lokaler m. m.....		10,000
	Säger för skolöverstyrelsen	530,000	27,100
	H. Allmänna läroverken m. m.
	Högre lärarinneseminariet.
1	Högre lärarinneseminariet..................................	130,285
2	Diverse behov vid högre lärarinneseminariet................		54,860
3	Timlärare och vikarier vid högre lärarinneseminariet		21,000
		130,285	75,860

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

1	—---~------------ " "j	Ordinarie	Extra
		anslag	anslag
i		Kronor	Kronor \|
	Allmänna läroverken.
4	Allmänna läroverken, reservationsanslag ........................	* 6,683,500j
5	Ålderstillägg åt lärarpersonalen vid de allmänna läro-
	verken, förslagsanslag....................................................i	1,122,000	•
6	Arvoden åt extra och vikarierande lärare vid de all-	1
\|	männa läroverken ........................................................j		* 631,100’
7	Understöd åt extra ordinarie lärare vid de allmänna
	läroverken under förfall på grund av sjukdom, för-\		j
	slagsanslag ...................................................................	3,000\|	I
8	Extra arvoden åt teckningslärare vid de allmänna läro-
i	verken............................................................................		* 70,600j
9	Extra arvoden åt gymnastiklärare vid de allmänna
	läroverken ....................................................................		41,600;
1 io	Extra arvoden åt musiklärare vid de allmänna läro-
1	verken ............................................................................		5,100
11	Extra arvoden åt lärarinnor i kvinnligt handarbete vid
	statens samskolor ........................................................		2,850j
12	Undervisning i manlig slöjd vid de allmänna läroverken,
	förslagsanslag ...............................................................	41,000
13	Arvoden åt skolläkare vid de allmänna läroverken,
	förslagsanslag ................................................................		60,000
1 14	Upprätthållande vid ett högre läroverk i Göteborg av
	provårskurs för blivande lärare vid de allmänna läro-
	verken ............................................................................		15,500
15	Undervisning genom infödda lärare i tyska och engelska
	vid de allmänna läroverken m. fl. läroanstalter ....		7,000;
16	Bidrag till svensk studiekurs i Frankrike ....................		3,000;
17	Bidrag till täckande av utgifter för allmänna läro-
	verkens ljus- och vedkassor, reservationsanslag........		2,500j
18	Resestipendier åt lärare i främmande levande språk
	vid de allmänna läroverken, reservationsanslag........		13,000i
		7,849,500	852,250j
	Kommunala mellanskolor.		!
19	Kommunala mellanskolor, förslagsanslag.......................	1,650,000
20	Undervisning i manlig och kvinnlig slöjd samt hand-
	arbete vid kommunala mellanskolor, förslagsanslag	26,000
21	Tillfällig löneförbättring åt lärarpersonalen vid kom-
	munala mellanskolor, förslagsanslag .......................		360,000
22	Resestipendier åt lärare i främmande levande språk
	vid kommunala mellanskolor, reservationsanslag ...		2,500
		1,676,000; 362,500

* Av Kung!. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

	....	! Ordinarie	Extra
		anslag	anslag
		Kronor	Kronor
	Privatlåroverken.
	Privatläroverken:
	Gemensamt reservationsanslag:
23 a	Enskilda mellanskolor ........................... 20,000
23 b	Högre flickskolor .................................... 470,000
23 c	Högre goss- och samskolor.................... 232,500
23 d	Enskilda lärarinneseminarier ................ 28,500	751,000
24	Lönetillägg åt lärarinnor vid statsunderstödda enskilda
	läroanstalter, förslagsanslag .......................................	472,000
25	Bidrag till de statsunderstödda enskilda läroanstalternas
	vikariatskassa, förslagsanslaq......................................	19,000
26	Tillfällig löneförbättring åt lärare och lärarinnor vid
	privatläroverken, förslagsanslag ................................		2,395,000
27	Resestipendier åt lärare i främmande levande språk
	vid privatläroverk, reservationsanslag ........................		6,000
28	Understöd åt kommunalt gymnasium, som är förenat
	med en statens realskola, reservationsanslag ............		50,000
29	Understöd till utbildningskurser för lärarinnor i hus-
	hållsgöromål ........................................		16,000
30	Fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala .............		80,000
31	Understöd till vissa anstalter för utbildande av lära-
	rinnor i handarbete .......................................		27,100
		1,242,000 ......	2,574,100
	Säger för allmänna läroverken in. m.	10,897,785	3,864,710
	I. Folkundervisningen.
	Anstalter för lärarutbildning.
	F olkskoleseminarier:
	Gemensamt reservationsanslag:
la	Folkskolesemina-
	rierna ................*1,799,070
lb	Stipendier för elever		j
	vid folkskolesemi-
	narier ................ 207,825 2,006,895
2	Ålderstillägg åt lärare vid folk- ‘
	skoleseminarierna, förslagsan-
	slag............................................ 150,000
3	Höjda stipendier åt elever vid
	folkskoleseminarier, reserva-
	tionsanslag ................................ 65,000
4	Studentkurser och parallellavdel-
	ningar vid vissa folkskolesemi-
	narier m. m., reservationsanslag * 190,000

* Beloppet redan beviljat av riksdagen.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

	----- -------			Ordinarie	Extra
				anslag	anslag
■				Kronor	Kronor
5	Hyresersättning till rektorerna vid
	vissa folkskoleseminarier........		14,500
6	Hyresbidrag till lärare vid folk-
	skoleseminarierna i Stockholm och Göteborg, förslagsanslag■■■■		14,000
7	Förhyrande av vissa lokaler för
	folkskoleseminariet i Göteborg m. m., reservationsanslag........		2,675
8	Byggnader för ett dubbelsemi-
	narium i Linköping, reserva-tionsanslag ................................		554,000
9	Inredning och möblering av de
	nya byggnaderna för folkskole-seminariet i Linköping, reserva-
	tionsanslag ................................		81,000
10	Anläggande av trädgård vid folk-
	skoleseminariet i Linköping, reservationsanslag ....................		7,000
11	Anskaffande av undervisnings-
	materiel och böcker för folk-skoleseminariet i Linköping, reservationsanslag ....................		12,000		i i 1
12	Utbildningskurs för lärare vid
	hjälpklasser för psykiskt efter-blivna barn, reservationsanslag		4,900
13	Ateneums folkskoleseminarium
	och Göteborgs kvinnliga folk-skoleseminarium ....................		10,000	2,156,895	955,075
	Småskoleseminarier:
14	Statens småskoleseminarier, reser-
	vationsanslaq ............................	127,600
15	Verksamheten vid statens små-
	skoleseminarier i Lycksele och Hagaström, reservationsanslag		100,800
16	Understöd åt småskoleseminarier,
	förslagsanslag...........................	330,000
17	Stipendier åt elever vid småskole-
	seminarier, reservationsanslag	90,000
18	Tillfällig löneförbättring för lärare
	vid småskoleseminarier, inrät-tade av landsting eller stad, som ej deltager i landsting, förslagsanslag............................		40,000	547,600	140,800
		2,704,495j 1,095,875

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

		Ordinarie	Extra
		anslag	anslag
		Kronor	Kronor
	Folkskolinspektionen.
19	Avlöning in. m. åt folkskolinspektörer, förslagsanslag	345,000
20	Tilläggsersättning för expenser åt folkskolinspektörer		10,400
21	Resekostnadsersättning åt folkskolinspektörer, förslags-
	anslag ............................................................................	250,000
		595,000	10,400
	Folkskolor.
22	Avlöning åt lärare vid folkskolor, förslagsanslag ........	47,850,000
23	Folkundervisningens befrämjande i rikets nordligaste
	gränsorter, förslagsanslag ...........................................	430,000
24	Statsbidrag till byggnader för folkskoleväsendet i vissa
	av rikets nordligaste gränsorter, reservationsanslag		325,000
25	Lappmarks ecklesiastikverk, folkbildningsändamål, för-
	slagsanslag ....................................................................	160,000
26	Särskilt lönetillägg åt lärare i lappmarksförsamlingar
	med icke finsktalande befolkning samt i Överkalix
	församling, förslagsanslag ...........................................	47,000
27	Avlönande av föreståndarinna för skolhem eller arbets-
	stuga inom lappmarksförsamlingar med icke finsk-
	talande befolkning samt i Överkalix församling, för-
	slagsanslaq .......................................................	11,000
! 28	Skytteanska lappfolkskolan i Tärna, förslagsanslag ....	10,600
29	Ny- och ombyggnader vid Skytteanska lappfolkskolan
	i Tärna m. in., reservationsanslag................................		* 75,000
30	Bidrag till skolhemsbyggnader och deras inredning i
	skoldistrikt inom Jämtlands, Västerbottens och Norr-
''	bottens län, dock med undantag för rikets nord-
	ligaste gränsorter, reservationsanslag ........................		150,000
i 31	Beredande av möjlighet till skolgång genom inackorde-
	ring i skolhem eller enskilda hem för skolpliktiga
	barn av fattiga, avlägset boende föräldrar i skol-
	distrikt inom Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens
	län, dock med undantag för rikets nordligaste gräns-
	orter...............................................................................	200,000
32	Bidrag till vissa kostnader för skolundervisning åt lots-
	och fyrpersonalens barn, förslagsanslag ....................	39,000
33	Lärare åt vid vanföranstalter och kustsanatorier intagna
	barn i skolåldern, förslagsanslag................................		23,000
34	Anordnande av slöjd i folkskola, mindre folkskola eller
	särskild slöjdskola, förslagsanslag ............................	2,880,000
35	Anordnande av undervisning i hushållsgöromål i egent-
	lig folkskola, förslagsanslag ........................................	350,000
36	Undervisningsmateriel m. m. för folkskolor, reserva-
	lionsanslag ....................................................................	—

* Beloppet redan beviljat av riksdagen.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

	-.---------- -------- -	Ordinarie	Extra
		anslag	anslag
		Kronor	Kronor
37	Understödjande av folkskolebarns ferie- och studie-		I
	resor, förslagsanslag ....................................................	90,000	„ J
38	Svensk undervisning för svenska barn i utlandet........	1	15,800
39	Svenska skolan i Kina ...................................................		8,000
	■	52,067,600!	596,800
	Fortsättningsskolor.
40	Understöd för avlönande av lärare vid fortsättnings-
	skolor, förslagsanslag....................................................	3,940,000
41	Utbildningskurser för lärare vid fortsättningsskolor, re-
	servationsanslaq ...........................................................		125,000
	Högre folkskolor.
1 '' 42	Understöd åt högre folkskolor, förslagsanslag..............	890,000
43	Anordnande av slöjd i högre folkskolor, förslagsanslag	70,000
44	Sällskapet för folkundervisningens befrämjande, reser-
	vationsanslaq ................................................................	1,500
		961,500	j
1	Fiolkhögskolor.
45	Understöd åt folkhögskolor, förslagsanslag ....................	830,000
46	Ökat understöd åt folkhögskolor, förslagsanslag ........		75,000
47	Stipendier åt elever vid folkhögskolor, reservationsanslag	1 10,000
i 48	Förstärkning av reservationsanslaget till stipendier åt
	elever vid folkhögskolor ............................................		SO,000
i 49	Understöd åt svenska folkhögskolan i Birkas inom
	republiken Estland.......................................................		5,000
		970,000	160,000
	Abnormundervisningen.
50	Befrämjande av dövstumundervisningen, förslagsanslag	190,000	j
! 51	Kyrklig själavård åt dövstumma ...................................	14,000
52	Tidning för dövstumma....................................................		1,000
\| 53	Tysta skolan å Lidingön ................................................		20,000
54	Svenska föreningen för dövas väl ................................		5,000
	Institutet och förskolan för blinda å Tomteboda:
55	Institutet och förskolan ................ 103,150
56	Förstärkning av anslaget till in-
i	stitutet och förskolan ................ 45,000	:
57	Omläggning av vatten- och avlopps-
	ledningar vid institutet och för-
	skolan, reservationsanslag ........ 10,000	103,150	55,000
	Förskolan för blinda i Växjö:
58	Förskolan.......................................................................	20,600
59	Förstärkning av anslaget till förskolan....................		7,000j
	Ilantverksskolan i Kristinehamn för blinda:
60''	Avlöningar........................................ 17,300
61	Materialier, expenser m. m., reser-		1
\|	vationsanslaq ................................ 11,000		1

Statsutskottets utlåtahde Nr 8.

Förstärkning av reservationsanslaget
till materialier, expenser

m. m.............................................

Uppehållande av ytterligare en korgmakeriavdelning,
reservationsanslag.
.....................:........................

Beredande av fria frakter för arbetsraaterialier
till blinda hantverkare,
reservationsanslag ........

9,800

6,600

7,500

Anstalten...............................................................

Extra ordinarie lärarpersonal och vaktmästare
Hantverksskolan i Uppsala för blinda kvinnor
Bidrag till avlönande av vikarier för lärare vid b
undervisningsanstalter, förslagsanslag ................

dåre, förslagsanslag .....................................

Tryckning av blindskrifter, reservationsanslag.
De blindas förening .........................................

industri i Eskilstuna

vid tekniska fackskolorna, reservationsanslag ..
Resestipendier åt lärare i främmande levande

statsunderstödda läroanstalter, reservationsanslag
Handelslä r overk.

Handelsgymnasier ......................................................

Förhöjt understöd åt handelsgymnasier ..................

statsunderstödda handelsgymnasier, reservationsanslag

Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning.

Understöd åt kommunala anstalter för yrkesundervisning,
förslagsanslag .............................................

Understöd åt enskilda anstalter för yrkesundervisning
Understöd till obemedlade och mindre bemedlade
elever vid statsunderstödda enskilda skolor för
modersutbildning, reservationsanslag........ .............

Ordinarie

anslag

Kronor

Extra

anslag

Kronor

Säger för folkundervisningen1 61

Y rkesundervisningen.

Tekniska läroverk.

Tekniska läroverk, reservationsanslag .....................

'' 28,300	23,900
100,000	11,500 20,000
1,000	I
5,000	O © -J © © © © © ©
462,050	250,400!
l] 61,700,645	2,238,475
483,000	6,300 24,000 5,000
	1,500
483,000	36,800\|
1 135,000	120,000
	h-k © © ©
135,000	121,000
875.000 650.000	1 25,000
1,525,000	25,000

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

	'' "■ '' -- '' ""	Ordinarie	Extra
		anslag	anslag
		Kronor	Kronor
	Särskilda anstalter för yrkesundervisning.
	Tekniska skolan i Stockholm:
12	Tekniska skolan i Stockholm ....................................	98,575
13	Verksamheten vid skolan ............................................ Bergsskolorna i Filipstad och Falun:		33,000
14	Bidrag till verksamheten vid skolorna........ 45,210
15	Särskilt bidrag till ålderstillägg åt lärare och
	vaktmästare ................................................ 1,230		46,440
16	Vävskolan i Borås ............................................................		9,850
17	Dyrtidstillägg vid tekniska skolan i Stockholm, bergs-
	skolorna i Filipstad och Falun samt vävskolan i Borås, förslagsanslag ....................................................		42,000
		98,575	131,290
	Anstalter för utbildande av lärare för yrkes-
	undervisningen.
18	Yrkespedagogisk centralanstalt, reservationsanslaq ........		60,000
	Säger för yrkesundervisningen	2,241,575	374,090
	K. Folkbildningsåtgärder i övrigt.		•
	Folkbibliotek.		•
1	Understöd åt folkbibliotek, förslagsanslag ....................	500,000
	Populärvetenskapliga föreläsningar.		j
2	Understöd åt anstalter och föreningar, som anordna
	populärvetenskapliga föreläsningar, reservationsanslag		400,000
3	Bidrag till arbetarnas bildningsförbund för organisa-
	tions- och administrationskostnader...........................		26,000
4	Bidrag till de från universiteten i Uppsala och Lund
	utom universitetsstäderna anordnade föreläsnings-kurser, reservationsanslag ............................................		11,500
5	Bidrag till sommarkurser i Lund, reservationsanslag ....		8,000
6	Anordnande av s. k. universitetscirklar, reservations-
	anslag ............................................................................		3,900
			449,400
	Åtgärder till nykterhetens främjande.
7	Undervisnings- och upplysningsverksamhet ................		* 153,000
8	Föreläsnings- och instruktionsverksamhet, reservations-
	anslag ...........................................................................		* 60,000
9	Främjande i övrigt av nykterhet och motarbetande av
	dryckenskapens följder, reservationsanslag ................		* 3,000
			216,000

* Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.
Bihang till riksdagens protokoll 1926. 6 samt. 8 höft. (Nr 8.)

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

		Ordinarie	Extra
		anslag	anslag
	Musikföreslällningar för allmänheten.	Kronor	Kronor
10	Föreningar, som anordna god orkestermusik för all-
	mänheten, in. in........................................................		57,000
	Folklig musikskola.
11	Folkliga musikskolan i Arvika ........................................		5,000
	Statens biografbyrå.
12	Statens biografbyrå, reservationsanslag, att direkt utgå
	av avgifter för granskning av biografbilder ............	61,500
13	Dyrtidstillägg vid statens biografbyrå, reservationsan-
	slag, att direkt utgå av avgifter för granskning av
	biografbilder ..............................................................		15,000
	Förvaltningskostnader för statens räntefria		76,500

	studielån.
14	Ersättning till postverket för dess bestyr med statens
	räntefria studielån, förslagsanslag................................		1,500
15	Nämnden för statens räntefria studielån......................		4,500
	* ''1	6,000
.	Säger för folkbildningsåtgärder i övrigt	500,000	809,900
	L. Åtgärder för fysisk utbildning.
	Gymnastiska centralinstitutet:
1	Avlöningar, förslagsanslag ........................ 106,000
2	Materiel m. m., reservationsanslag ............ 9,600	115,600
3	Extra personal vid gymnastiska centralinstitutet m. m.		5,810
4	Täckande av brist i gymnastiska centralinstitutets an-
1 !	slag till ved, ljus, materiel, samlingar m. m.........		2,743
5	Understödjande av idrotten ............................................		110,000
6	Understödjande av skididrotten bland ungdomen, re-
	servationsanslag ...........................................		30,000
7	Gratifikationer åt inspektörerna för gymnastikunder-
	visningen vid vissa skolor ......................		20,000\|
	Säger för åtgärder för fysisk utbildning	115,600	168,553
	M. Understöd åt vetenskap, vitterhet och
	konst m. m.
1	Svenska fornskriftssällskapet, reservationsanslag ........		2,000
2	Samfundet för utgivande av handskrifter rörande Skan-
	dinaviens historia, reservationsanslag .......................		1,000
3	Svenska vitterhetssamfundet, reservationsanslag............		2,000
4	Understöd åt inhemska skönlitterära författare av ut-
	märkt förtjänst ...........................................................		20,000

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

		Ordinarie Extra
		anslag anslag
		Kronor \| Kronor
5	Ortnamnskommittén ......................................................	8,000
6	Inlösen av vissa delar av ortnamnskommitténs arbete
	över ortnamn i Alvsborgs län ....................................	1,125
7	Nusvensk ordbok ............................................................	6,000
8	Tidskriften »Svenska landsmål och svenskt folkliv»....	6,350
9	Systematisk undersökning av svenska folkmål, reserva-
	tionsanslaq ...................................................................	28,650
10	Systematisk undersökning av sydsvenska folkmål, reser-
	vationsanslag ................................................................	3,500
11	Ordbok över Gotlands folkmål.......................................	3,000
	Undersökningar rörande lapskt folkliv och språk:
12	Norrlands kulturhistoriska museum i Härnösand ...	4,000
13	Norrbottens läns hembygdsförening............................	4,000
		8,000
14	Utredigering och tryckning av framlidne revisionssekre-	1
	teraren Nils Anderssons samlingar av äldre svensk
	folkmusik, reservationsanslag ..................................	10,000
15	Föreningen Pietas .........................................................	2,500
16	Sveriges kyrkor, konsthistoriskt inventarium, reserva-
	tionsanslag ....................................................................	10,000
17	Statistiska tabeller över Öresundstullen .......................	1,500
18	Tidskriften »Acta mathematica» ....................................	12,000
19	Svenska naturskyddsföreningen........................................	2,500
20	Delaktighet för Sverige i Ramsay Memorial Fund........	5,500
21	Förhyrande av ett arbetsbord vid den zoologiska sta-
	tionen i Neapel ...........................................................	1,800
22	Understöd åt ryske undersåten Alexander Sibiriakoff	3,000
23	Utgivande av tidskrifter, lärda verk och läroböcker,
	reservationsanslag ........................................................	150,0001
24	Ytterligare medel för utgivande av tidskrifter, lärda
	verk och läroböcker ....................................................	15,000
	Säger för understöd åt vetenskap, vitterhet och konst
	m. m.............................................................................	150,000\| 153,425
	N. Diverse.
1	Ålderstillägg, förslagsanslag ...........................................	175,000
2	Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag............	150,000
3	Extra utgifter, reservationsanslag ....................................	150,000
4	Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reser-
	vationsanslaq ................................................................	140,000!
5	Skrivmaterialier och expenser, ved m. m., förslagsanslag
	(därav till domkapitlens expeditioner högst 33,000
	kronor)............................................................................	243,000!
6	Tryckningskostnader, förslagsanslag (därav till dom-
	kapitlens expeditioner högst 9,000 kronor) ............	44,490

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

		Ordinarie	Extra
		anslag	anslag
		Kronor	Kronor
7	Ersättande av de av riksgäldskontor^ förskottsvis ut-
	betalade medel till uppförande av nya byggnader
	för naturhistoriska riksmuseet ....................................		990,000
8	Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den
	civila statsförvaltningen, förslagsanslag ...................		* 1,820,000\|
9	Tillfälliga lönetillägg åt vissa vaktmästare och med dem
	jämförliga befattningshavare, förslagsanslag................		4,000
10	Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst, för-
	slagsanslag ........................................................		0,300,000
11	Dyrtidstillägg åt lärare vid vissa statsunderstödda under-
	visnings- m. fl. anstalter, förslagsanslaq....................		21,000,000l
''	Säger för diverse	902,490	30,114,600;
	Summa	90,023,072	41,506,847

* Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.

Stockholm, Isaac Marcus’ Boktryckeri-Aktiebolag, 1926.