Statsutskottets utlåtande Nr 15.
1
Nr 75.
Ankom till riksdagens kansli den 22 mars 1926 kl. 1 e. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts under fjärde
huvudtiteln gjorda framställning i fråga om kostnaden
för förläggning av skeppsgossar till Nya Varvet.
(l:a avd.)
I den till riksdagen avlåtna den 7 januari 1926 dagtecknade propositionen
angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1926—1927
har Kungl. Maj:t under fjärde huvudtiteln (punkt 108 av det vid propositionen
fogade statsrådsprotokollet över försvarsärenden för samma dag) föreslagit
riksdagen medgiva, att av de utav 1925 års riksdag för omändring av
f. d. pansarskeppen Göta och Thule till logementsfartyg till förfogande
ställda medel må tagas i anspråk ett belopp av högst 77,000 kronor för
verkställande av vissa för skeppsgosseförläggning å Nya Varvet erforderliga
tillbyggnads-, ändrings- och reparationsarbeten.
I statsrådsprotokollet lämnas följande utredning i ärendet.
I försvarspropositionen till 1925 års riksdag föreslogs beträffande skeppsgossekårens
förläggning, att densamma i sin helhet skulle förläggas till
Karlskrona och att således den nuvarande förläggningen i Marstrand skulle
upphöra.
Av närmare angivna skäl, bland vilka särskilt framhölls den större rekryteringsmöjligheten,
förordade emellertid försvarsutskottet (se utlåtande nr 1,
sid. 130—131) bibehållande av kårens nuvarande delade förläggning. Det
syntes emellertid utskottet önskvärt, att utredning verkställdes, huruvida
icke en förläggning till Nya Varvet eller eventuellt annan plats kunde med
utnyttjande av ledigblivna etablissemang visa sig ur såväl ekonomiska som
andra synpunkter fördelaktigare än förläggning i Marstrand.
Vad utskottet sålunda anfört föranledde från riksdagens sida icke någon
erinran.
Sedan marinförvaltningen och chefen för marinstaben anbefallts att, med
beaktande av vad försvarsutskottet i ämnet anfört, gemensamt verkställa utredning
rörande skeppsgossekårens förläggning, hava myndigheterna med
skrivelse den 25 oktober 1925 avgivit den sålunda infordrade utredningen.
Myndigheterna hava därvid inledningsvis anfört, att de skäl, som på sin
tid föranledde till förläggning av en skeppsgossekår till Västkusten, fort
Biliang
till riksdagens protokoll 1926. 6 sand. 48 höft. (Nr 15—11.) 676 26
Marinforvaltningens
och
chefens för
marinstaben
framställning.
2
Statsutskottets utlåtande Nr 16.
farande förelåge. Myndiglieterna hade därför undersökt möjligheterna av
en förläggning av skeppsgossar antingen till Nya Varvet eller — under förutsättning
att därvarande kasernetablissemang skulle bliva ledigt — till
Uddevalla, vilka två platser syntes vara de enda å rikets västra kust, som
kunde ifrågakomma för en dylik förläggning.
På angivna skäl hava myndigheterna funnit en förläggning till Uddevalla
icke kunna förordas.
Beträffande möjligheten att förlägga skeppsgossekåren till Nya Varvet
hava myndigheterna anfört följande.
Det hade synts myndigheterna först och främst böra undersökas, huruvida
en förläggning av skeppsgossar till Göteborgs närhet möjligen skulle
kunna medföra sådana olägenheter, att en dylik förläggning med anledning
därav ej lämpligen borde ifrågasättas. I nu nämnt avseende syntes böra
erinras därom, att en förläggning av skeppsgossar till en storstad eller till
dess omedelbara närhet för gossarna otvivelaktigt erbjöde större frestelser
under de tider av dagen, då de ej vore upptagna av tjänstgöring, än om de
vore förlagda till en småstad. Detta vore helt visst eu mycket beaktansvärd
fråga vid bedömande av, huruvida eu förläggningsort kunde anses lämplig
eller ej. Det borde emellertid i föreliggande fall särskilt erinras därom,
att Nya Varvet läge så pass avlägset från själva Göteborgs stad, att allmän
permission till denna icke lämpligen borde lämnas annat än under lördagar
och söndagar. Med dylik permission eventuellt förenade olägenheter i ovanberört
avseende borde åtminstone delvis kunna motverkas genom vidtagande
av lämpliga åtgärder vid färderna till och från Göteborg. Därjämte syntes
det böra beaktas, att det ofta inträffat, då gossarna, efter att under hela
skeppsgossetiden (med undantag av tiden för besök i en eller annan hamn
under sommarresorna) hava uppehållit sig i en småstad, senare såsom nykarlskrivna
komme till Stockholm, där många frestelser mötte dem och där
de samtidigt finge rätt avsevärt med pengar att röra sig med, att storstadslivet,
såsom något nytt och lockande, haft ett mycket ogynnsamt inflytande
på de nykarlskrivnas uppförande.
Ur utbildningssynpunkt syntes Nya Varvet i förhållande till Marstrand
erbjuda betydligt större möjligheter till såväl övning i terräng som idrott.
Terrängförhållandena i Marstrand vore nämligen sådana, att det vore
tämligen svårt att med omväxlande program ordna de utmarscher, som skolreglementet
förutsatte skulle äga rum till ett visst antal varje månad. I Nya
Varvets närhet däremot syntes lämplig terräng vara lätt att finna för dylika
övningar. Dessutom funnes å Nya Varvet lämplig idrottsplats, vilket förhållande
syntes bliva av betydelse vid de ungas fysiska fostran och en god
motvikt till olämpliga förströelser på fritiden samt sålunda motverkade vissa
olägenheter, som enligt vad ovan anförts kunde vara förenade mod skeppsgossarnas
förläggning till Nya Varvet. Ävenledes förefunnes här möjlighet
till tävlan med andra idrottsföreningar å platsen, vilken möjlighet däremot
saknades i Marstrand.
I Marstrand finge gossarna icke tillfälle att se några av flottans stridsfartyg.
I rekrytundervisningen skulle de lära sig svenska flottans fartygstyper,
vilket bleve en ganska död kunskap, då det vore svårt att giva dem
någon uppfattning om fartygens storlek, utseende och egenskaper endast
med hjälp av fotografier.
I detta avseende skulle förläggning till Nya Varvet medföra en viss fördel.
Den fartygsmateriel, som kunde komma att finnas tillgänglig å örlogsdepån
eller under byggnad vid skeppsvarv i Göteborg, skulle nämligen här
-
Statsutskottets utlåtande Nr 75. 3
vid bliva av betydelse som åskådningsmateriel. Gossarna finge å Nya Yarvet
även tillfälle att se en kustfästning.
Med hänsyn till de betydande skeppsvarv, som funnes i Göteborg och
den livliga sjötrafik, som rådde i Göteborgs hamn, bleve gossarna även i
tillfälle att förvärva kännedom om moderna handelsfartyg.
Ur ekonomisk synpunkt och särskilt i fråga om utnyttjande av till buds
stående personal vore en förläggning till Nya Varvet utan tvivel att föredraga
framför en dylik till Marstrand.
Vid eu förläggning till Nya Varvet kunde gemensam förvaltning och bevakning
för depån och skeppsgossekåren anordnas. Härigenom kunde för
förrättande av nu nämnt arbete erforderlig personal rätt avsevärt reduceras,
vilket närmare framginge av förslag till besättningslista, upprättad av chefen
för marinstaben.
I utskottets utlåtande hade förutsatts, att, om skeppsgosseförläggningen
skulle fortfara i Marstrand, logementsfartyget Norrköping skulle utbytas mot
ett annat fartyg, eventuellt Thule eller Göta, vilket skulle ombyggas till
logementsfartyg. Härigenom kvarstode dock de allmänna olägenheter, som
vore förknippade med förläggning till logementsfartyg jämfört med förläggning
i kasern. Eu dylik omändring av en pansarbåt till logementsfartyg
hade beräknats betinga en kostnad av omkring 130,000 kronor, och då därjämte
logementsfartygets underhåll vore dyrbart, vunnes en betydande besparing
genom att logementsfartyget åtminstone för ifrågavarande ändamål
ej bleve behövligt, om skeppsgossarna förlädes i kaserner å Nya Varvet.
Byggnaderna å Nya Varvet syntes i allmänhet befinna sig i gott skick.
Dock måste givetvis erforderliga medel ställas till förfogande för vissa nödvändiga
reparationer å Nya Varvet och ändringar av kaserninredningen därstädes.
Marstrand tillhörde ortsgruppen E och Nya Varvet ortsgruppen F, vilket
förhållande komme att öka kostnaderna vid en förläggning till Nya Varvet.
Men denna ökning motsvarades mer än väl av den inbesparing av kostnaderna
för det avlöningstillägg (sjötillägg), som nu utginge till personalen
vid skeppsgossekåren i Marstrand jämlikt kung!, brev den 17 maj 1907 och
som för närvarande kunde beräknas till omkring 15,000 kronor om året.
Vidare syntes man kunna räkna med en besparing i fråga om kostnader
till förplägnad. En jämförelse emellan portionspriset per dag för skepps
gosse i Marstrand och Nya Varvet under tiden 1920—1925 gåve nämligen
till resultat, att detsamma å förra platsen uppgått till 1 krona 24 öre mot
å den senare 1 krona 15 öre i medeltal.
Enär en matinrättning under alla förhållanden måste finnas å Nya Varvet
för örlogsdepån, syntes driftskostnaden för eu gemensam sådan inrättning,
avseende att betjäna både depån och skeppsgossekåren, avgjort bliva lägre
än motsvarande kostnad för tvenne matinrättningar på skilda håll.
Likaså syntes genom en förläggning av Marstrandskåren till Nya Varvet
kostnaderna för bad kunna minskas i förhållande till motsvarande kostnader
i Marstrand.
Vidare inbesparades åtskilliga transportkostnader, då för närvarande en
stor del för kåren i Marstrand erforderliga artiklar måste köpas i Göteborg.
Ur rekryteringssynpunkt kunde framhållas följande.
En undersökning rörande de orter, från vilka skeppsgossekåren i Marstrand
rekryterades, gåve vid handen, att Göteborg utgjorde den förnämsta rekryteringskällan
å Västkusten, varemot Marstrand endast bidroge med ett mycket
ringa antal gossar. Ur denna synpunkt kunde alltså kårens förflyttning från
Marstrand till Nya Varvet icke anses medföra någon olägenhet.
I fråga om skeppsgossekårens rekrytering från övriga delar av landet
4
Statsutskottets utlåtande Nr 75.
vore det ej uteslutet, att föräldrar och målsmän hellre sände sina söner
såsom skeppsgossar till Göteborg än till Marstrand, enär den förra platsen
hade väsentligt bättre kommunikationer och större resurser än den senare.
Ur trevnadssynpunkt erbjöde en förläggning till Nya Varvet flera fördelar.
Området vore vackert och rymligt och ganska väl lämpat för idrottsövningar.
Tillfälle kunde lätt beredas gossarna att i Göteborg bese muséer och anläggningar
av olika slag. Lämpliga förströelser kunde utan större svårighet
anordnas, och den omväxling, som över huvud taget kunde beredas skeppsgossarna
där, syntes böra medverka till att utveckla dem. Att gossarna
trivdes underlättade såväl rekryteringen som upprätthållandet av en god
anda inom kåren.
Vad anginge kaserneringsförhållandena vore dessa naturligen av stor betydelse
för de ungas fostran och hygieniska förhållanden. Myndigheterna,
som undersökt de lokala möjligheterna å Nya Varvet, hade funnit dessa
fullt tillfredsställande för en förläggning av intill 200 skeppsgossar med befäl
och underbefäl samt lärarpersonal jämte övrig personal, som jämlikt
ovannämnda utskottsutlåtande kunde beräknas komma att förläggas dit. 200
skeppsgossar syntes vara det högsta antal, som enligt 1925 års riksdags beslut
kunde ifrågasättas att förläggas till Nya Varvet.
På grund av vad sålunda anförts finge myndigheterna uttala, att en förläggning
till Nya Varvet av sagda skeppsgossekår måste anses önskvärd.
Myndigheterna hade med anledning härav närmare undersökt förläggningsmöjligheterna
därstädes under förutsättning, att dit förlädes ej blott örlogsdepåns
personal utan jämväl högst 200 skeppsgossar med tillhörande befäl,
underbefäl och lärare, allt i enlighet med av chefen för marinstaben uppgjort
förslag till besättningslista.
Myndigheterna hava härjämte framlagt detaljerad plan för dispositionen
för ifrågavarande ändamål av lokalutrymmen m. m., för vilken plan här icke
torde behöva närmare redogöras.
I fråga om kostnaderna hava myndigheterna anfört följande.
För genomförande av den förordade förläggningen av skeppsgossekåren i
Marstrand till Nya Varhet krävdes vissa nybyggnads-, förändrings- och
reparationsarbeten, för vilka kostnaderna beräknats av fortifikationsbefälhavaren
i Älvsborgs fästning. Dessa uppginge enligt berörda kostnadsberäkning
till ett belopp av 77,000 kronor. Kostnaderna för underhållet av
byggnaderna å Nya Varvet kunde emellertid ej, i händelse desamma toges
i anspråk för ovan föreslagna ändamål, såsom i propositionen nr 50/25
(sid. 504) förutsatts, i viss mån täckas genom uthyrning till privatpersoner,
utan borde i stället upptagas å anslaget till underhåll av flottans fartyg och
byggnader in. in., som för ändamålet sålunda borde ökas med ett beräknat
belopp av 68,000 kronor.
I proposition nr 50/25 funnes ej någon läkarbefattning i Älvsborgs fästning
upptagen. Vid en eventuell förflyttning av skeppsgossekåren i Marstrand
till Nya Varvet skulle emellertid å denna senare plats komma att
förläggas så stor styrka, att behov av en läkare nödvändigtvis förelåge.
Det syntes därför erforderligt att öka marinläkarkåren med eu marinläkare,
avsedd för ifrågavarande befattning.
På grund av det anförda hava myndigheterna, under förutsättning att för
erforderliga nybyggnads-, förändrings- och reparationsarbeten beräknade medel,
77,000 kronor, ställdes till förfogande, förordat, att skeppsgossekåren i Mar -
Statsutskottets utlåtande Nr 15. 5
strand flyttas till Nya Varvet vid Göteborg, sedan Älvsborgs kustartillerikår
indragits.
Genom den nu gjorda utredningen syntes det departementschefen vara Kung], Maj:t.
klarlagt, att övervägande skäl tala för förflyttning till Nya Varvet av den i
Marstrand förlagda skeppsgossekåren.
Älvsborgs kustartillerikår vore avsedd att upphöra från och med den
1 november 1926. Förflyttningen av skeppsgossarna borde lämpligen äga
rum efter sommarexpeditionernas slut år 1927, vid vilken tidpunkt nödiga
tillbyggnads-, ändrings- och reparationsarbeten kunde vara verkställda. Kostnaderna
för dylika arbeten hade beräknats till 77,000 kronor.
Såsom av myndigheterna erinrats hade det varit avsett, att, därest skeppsgossekåren
skulle kvarbliva i Marstrand, det nuvarande logementsfartyget
därstädes, Norrköping, skulle ersättas med ettdera av de utrangerade pansarskeppen
Göta eller Thule. 1925 års riksdag hade medgivit, att för omändring
av nämnda två fartyg till logementsfartyg ett belopp av tillsammans högst
260.000 kronor finge tagas i anspråk från återstående behållning å ett av
1919 års riksdag beviljat anslag till krigsfartygsmateriel. Genom den nu
föreslagna förflyttningen av skeppsgossekåren till Nya Varvet skulle inledningen
av det ena av sagda fartyg för berörda ändamål icke längre erfordras.
Med hänsyn till den besparing, som härigenom möjliggjordes, syntes det
departementschefen lämpligt, att från berörda medelstillgång erforderligt
belopp ställdes till förfogande för bestridande av kostnaderna för ifrågavarande
arbeten å Nya Varvet.
Sedan Kung!. Maj:t anbefallt marinförvaltningen att, efter samråd med Ifrågasatt
chefen för marinstaben och högste befälhavaren över kustflottan, inkomma
med förslag till ändrad inredning av ettdera av ifrågavarande fartyg för an- riksdag framvändning
såsom logementsfartyg, har marinförvaltningen i skrivelse den 8 lagda planenjanuari
1926 förordat iordningställande för ändamålet av Göta ävensom
meddelat, att kostnaderna härför — inklusive kostnaderna för vissa underhållsarbeten,
som vore erforderliga för att sätta fartyget i sådant stånd, att
det kunde inredas till logementsfartyg — beräknades uppgå till omkring
183.000 kronor. Samtliga ifrågavarande kostnader jämte förenämnda, till
77.000 kronor beräknade utgifter för vissa arbeten å Nya Varvet kunna
emellertid bestridas av förut omförmälda anslagsbehållning å 260,000 kronor.
Utskottet har under hand från försvarsdepartementet erhållit del av den
sålunda ifrågasatta jämkningen i 1925 års riksdags beslut i förevarande
hänseende.
Innan utskottet yttrar sig i den föreliggande frågan, torde böra erinras om 1925 års
vad departementschefen i det vid propositionen nr 50 till 1925 års riksdag riksdas
fogade
statsrådsprotokollet uttalat beträffande frågan om skejjpsgossekårens
förläggning. Körande ifrågasatt förläggning av skeppsgossekåren till Karlskrona
grenadjärregementes kasernetablissemang i Karlskrona framhöll departementschefen
sålunda, att ehuru regementets etablissemang icke behövde i sin helhet
6
Statsutskottets utlåtande Nr 75.
Utskottets
yttrande.
tagas i anspråk för förläggning av infanteri till Karlskrona, det icke borde
ifrågasättas att dit jämväl förlägga skeppsgossar, då nämligen dylik blandad
förläggning av skeppsgossar och vuxet manskap icke kunde anses vara lämplig
och även blivit vid tidigare tillfällen bestämt avstyrkt av marinens myndigheter.
Vid sådant förhållande borde enligt departementschefens uppfattning
skeppsgossekåren böra förbliva förlagd i sin nuvarande kasern och eventuellt
bristande utrymme ersättas antingen genom eu tillbyggnad eller ock genom
anlitande av ett logementsfartyg. I anledning av förberörda uttalande av
departementschefen anförde första särskilda utskottet vid 1925 års riksdag
i sitt utlåtande nr 1, att utskottet i fråga om skeppsgossarnas förläggning
endast ansett sig kunna välja mellan tvenne alternativ, nämligen
i ena fallet påbyggnad av skeppsgossekasernen i Karlskrona och i andra
fallet bibehållande tillsvidare, av en förläggning i Marstrand med utbyte
av logementsfartyget Norrköping mot annat logementsfartyg, eventuellt
Thule eller Göta. Det senare alternativet skulle visserligen föranleda
något större kostnader, men hade utskottet funnit denna kostnadsökning
väl motiverad med tanke på de fördelar, som en delad förläggning av
skeppsgossarna skulle medföra. Härvid hade utskottet särskilt beaktat de
större rekryteringsmöjligheterna. Utskottet förordade sålunda, att skeppsgossekårens
nuvarande förläggning tillsvidare bibehölles och att högst 350
skeppsgossar förlädes till Karlskrona och återstoden till Marstrand. Det
syntes emellertid utskottet önskvärt, att en utredning verkställdes, huruvida
icke en förläggning till Nya Varvet eller eventuellt annan plats kunde
med utnyttjande av ledigblivna etablissemang visa sig ur såväl ekonomiska
som andra synpunkter fördelaktigare än förläggningen i Marstrand.
Den i ärendet verkställda utredningen har enligt marinmyndigheternas
uppfattning, till vilken även departementschefen anslutit sig, givit vid
handen, att övervägande skäl tala för en förflyttning till Nya Varvet av
den i Marstrand förlagda skeppsgossekåren. Utskottet, som avlagt besök
såväl å Nya Varvet som i Marstrand för att på ort och ställe göra sig
underrättat om de olika förläggningsmöjligheterna, har emellertid icke ansett
sig kunna biträda den av marinmyndigheterna och departementschefen
sålunda uttalade uppfattningen.
Utskottet vill då till en början erinra om att departementschefen i sitt
ovannämnda uttalande i det vid förenämnda proposition nr 50 fogade
statsrådsprotokollet tagit bestämd ståndpunkt mot en blandad förläggning
av skeppsgossar och vuxet manskap, en uppfattning som jämväl tidigare
synes hava delats av marinens myndigheter. För egen del måste utskottet
finna, att denna ståndpunkt fortfarande är den riktiga. Emellertid kommer
genom skeppsgossekårens förläggning till Nya Varvet i samband med
manskap från den likaledes till denna plats förlagda örlogsdepan en dylik
blandad förläggning att uppstå. Men även den omständigheten, att Nya
Varvet är beläget i omedelbar närhet till en storstad, är enligt utskottets
mening ett skäl, som talar emot det av Kungl. Maj:t framlagda förslaget.
Statsutskottets utlåtande Nr 75. 7
Härtill kommer, att utredningen i ärendet i vissa avseenden måste anses
mindre tillfredsställande. Sålunda synas de lokaler, som avses att å Nya
Varvet disponeras till skollokaler, icke lämpliga för detta ändamål, varjämte
frågan om huruvida sjötillägg skall utgå till flottans personal vid
förläggning till Nya Yarvet icke synes föreligga i fullt utrett skick.
Under sådana förhållanden torde skeppsgossekåren böra åtminstone tillsvidare
kvarbliva i Marstrand och en allsidig utredning verkställas rörande
kårens blivande förläggning. Härvid synes då först böra undersökas, huruvida
icke de brister, som för närvarande otvivelaktigt vidlåda Marstrandsförläggningen,
kunna för rimliga kostnader avhjälpas. I detta sammanhang
synes jämväl böra uppmärksammas, att antalet skeppsgossar efter
den nya organisationens genomförande torde komma att minskas vid kåren
i Marstrand, varigenom bättre utrymme för framtiden står att vinna därstädes,
ävensom att genom föi-handlingar med stadens myndigheter vissa
förbättringar i avseende å förläggningens ändamålsenliga ordnande och vad
därmed äger samband torde stå att vinna.
Därest emellertid en blivande utredning skulle visa, att en förläggning
till Marstrand i allt fall icke bör ifrågakomma, lärer kunna komma i betraktande,
förutom Karlskrona, vilken stad redan tidigare ifrågasatts såsom
förläggningsort för skeppsgossekåren i dess helhet, även andra platser.
Då utskottet alltså anser förnyad utredning i frågan erforderlig, har utskottet
samtidigt velat uttala, att enligt utskottets mening någon förändring
av ytterligare en pansarbåt till logementsfartyg, utöver den, som avses
för Hägernäs, icke bör för närvarande ifrågakomma. De medel, som härför
avsetts, böra, i den mån desamma icke åtgå för fullständigt iordningställande
av den för Hägernäs avsedda pansarbåten, tillsvidare reserveras
för vidtagande av anordningar i samband med det definitiva bestämmandet
av förläggningsort för skeppsgossekåren.
På grund av vad utskottet sålunda anfört får utskottet hemställa,
att riksdagen må
a) avslå Kungl. Maj:ts framställning om disponerande av
visst belopp för verkställande av vissa för skeppsgosseförläggning
å Nya Yarvet erforderliga tillbyggnads-, ändringsoch
reparationsarbeten;
b) i skrivelse till Kungl. Maj: t anhålla, att Kungl. Maj:t
måtte låta verkställa en allsidig utredning av frågan om
skeppsgossekårens i Marstrand blivande förläggning ävensom
för riksdagen framlägga det förslag, vartill utredningen må
föranleda.
Stockholm den 22 mars 1926.
På statsutskottets vägnar:
S. H. KYARNZELIUS.
8
Statsutskottets utlåtande Nr 15.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, A. C. Lindblad, Oscar Olsson,
J. L. Widell, C. P. V. Nilsson i Gränebo, O. Bergqvist, E. J. G. Rosén, E. A. Hallin,
J. G. Walles, C. I. Asplund, A. R. Rooth och C. A. Carlsson i Gävle;
från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, C. R. Jansson i Falun,
S. Bengtsson i Norup, P. M. Olsson i Blädinge, O. Olsson i Kullenbergstorp, A. A,
Törnkvist i Karlskrona, E. Kristensson i Göteborg, J. Jönsson i Revinge, B. F:son
Holmgren, E. Andersson i Prästbol, S. Persson i Fritorp och E. G. E. Eriksson i
Stockholm.
Reservation
av herrar A. C. Lindblad, O. Olsson, C. I. Asplund, A. Anderson i
Råstock, C. B. Jansson i Falun, E. Kristensson, J. Jönsson i Revinge,
E. Andersson i Prästbol och E. G. E. Eriksson i Stockholm, vilka ansett att
utskottet bort tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag.