Statsutskottets utlåtande Nr 57.

Nr 57.

Ankom till riksdagens kansli den 12 mars 1926 kl. 12 in.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj ds i statsverkspropositionen
gjorda framställning om anslag till kraftledningslånefonden
m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

(4:e avd.)

Uti den till riksdagen den 7 januari 1926 avlåtna propositionen angående
statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1926—1927 har
Kungl. Maj:t, under åberopande av det vid propositionen under rubrik:
»Utgifter för kapitalökning, bil. 4» fogade statsrådsprotokollet över handelsärenden
för nämnda dag, föreslagit riksdagen dels medgiva, att under 1926
lån ur kraftledningslånefonden må beviljas till ett belopp av högst 2,500,000
kronor, dels såsom kapitalökning för samma fond anvisa för budgetåret
1926—1927 ett reservationsanslag av 1,500,000 kronor, dels ock medgiva,
att Kungl. Maj:t må bemyndiga kommerskollegium och lantbruksstyrelsen
gemensamt att på ansökning i varje särskilt fall besluta, att nu gällande
bestämmelser i fråga om annuitetens beräknande vid återbetalning av
lån från kraftledningslånefonden må tillämpas jämväl å före den 1 juli
1923 beviljat sådant lån.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade
statsrådsprotokollet.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft tvenne likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren, nr 16, av
herrar Petrus Nilsson m. fl. och den andra inom andra kammaren av
herr K. Wirsell m. fl., nr 29, däri hemställts, att riksdagen måtte i och
för understödjande av Ölands elektrifiering bevilja:

dels ett anslag å 240,000 kronor för tecknande av stamaktier i ett
aktiebolag, bildat att förse Öland med elektrisk kraft enligt därför upprättad
plan;

dels ett anslag å 300,000 kronor till kapitalökning av kraftledningslånefonden
i och för tillhandahållande åt bolaget av lån till högst motsvarande
belopp ur denna fond för utbyggande av nu planerat bygdenät
å Öland.

6

Statsutskottets utlåtande Nr 57.

Såsom ytterligare villkor för förberörda statsanslags och statslåns utbetalande
hava motionärerna föreslagit, att det ifrågasatta aktiebolaget, med
ett minimikapital å 490,000 kronor och ett maximikapital å 810,000 kronor,
blivit bildat och ordning för detsamma av Kungl. Maj:t fastställd, innehållande
bland annat, att preferensaktier skola hava förmånsrätt till 8 %
accumulativ årlig utdelning, men att vid eventuell upplösning av bolaget
samtliga aktier skola tillerkännas samma rätt till andel i bolagets tillgångar,
ävensom att Kungl. Maj:t skall utse en styrelseledamot och en revisor i
bolaget;

att av minimikapitalet 250,000 kronor tecknats i form av preferensaktier;

att bolaget i samband med aktieteckningen tillförsäkrats avsättning av
elektrisk energi till sådan omfattning, som Kungl. Maj:t kan finna gott
föreskriva;

att kontrakt avslutas för en tid av minst 20 år, dels om inköp av erforderlig
energi och dels om energileverans till industriföretag på Öland.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sin framställning,
får utskottet hänvisa till motionen.

På därom gjord framställning har 1918 års lagtima riksdag beslutat
inrättande av kraftledningslånefonden. Allmänna bestämmelser för lån från
fonden hava i enlighet med vissa av riksdagen godkända huvudgrunder fastställts
av Kungl. Maj:t genom kungörelse den 13 september 1918 (nr 718),
däri ändringar vidtagits genom kungörelserna den 27 juni 1919 (nr 480),
den 8 juni 1923 (nr 194) och den 20 juli 1925 (nr 366).

Jämlikt riksdagens beslut har det belopp, vartill lån ur fonden må för
året högst beviljas — för vart och ett av åren 1921—1923 bestämt till
2,500,000 kronor —- för 1924 begränsats till 2,200,000 kronor och för 1925
till 1,500,000 kronor.

I skrivelse den 31 oktober 1925 hava kommerskollegium och lantbruksstyrelsen
gjort framställning i fråga om en utökning av kraftledningslånefonden.
Ämbetsverken hava däri, med överlämnande av en å statskontorets
fondbyrå uppgjord promemoria angående kraftledningslånefonden, hemställt,
att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att dels medgiva att för 1926 lån
ur kraftledningslånefonden må beviljas till ett belopp av högst 2,500,000
kronor, dels ock såsom kapitalökning för samma fond anvisa för budgetåret
1926—1927 ett reservationsanslag av 1,500,000 kronor.

Detta förslag är grundat på en av särskilt tillkallade sakkunniga verkställd
utredning beträffande bl. a. de elektriska distributionsföretagens på
landsbygden ekonomiska svårigheter.

Kommerskollegium och lantbruksstyrelsen hava i sin ovanberörda skrivelse
den 22 september 1925 i övrigt anfört följande:

Till ämbetsverken hava inkommit ett antal ansökningar avseende lån,
vilka beviljats före den 1 juli 1923, i vilka ansökningar samtidigt anhålles
om medgivande att få återbetala lån med lika annuitet och om utsträckning

Statsutskottets utlåtande Nr 57. 7

av lånetiden till 30 år. Ett flertal ansökningar av enahanda art förväntas
ytterligare inkomma.

Då avgörandet i dessa ärenden ankommer på Kungl. Maj:t i vad angår
ändrade återbetalningsvillkor men på ämbetsverken beträffande utsträckning
av lånetiden, torde framgå, att handläggningen härav enligt nuvarande
bestämmelser blir förenad med betydande olägenheter.

Enligt ämbetsverkens förmenande synas ifrågavarande olägenheter bäst
avhjälpas därmed, att ämbetsverken bemyndigas avgöra jämväl berörda
frågor angående ändrade återbetalningsvillkor. Några principiella skäl
häremot synas icke föreligga, då en befogenhet för ämbetsverken av ifrågavarande
art icke torde vara av större räckvidd ur statens synpunkt än den
ämbetsverken redan nu tillkommande befogenheten att bevilja och uppsäga
lån samt att medgiva utsträckning av stadgad högsta lånetid.

Ämbetsverken hemställa, att Kungl. Maj:t måtte bemyndiga ämbetsverken
att beträffande lån från kraftledningslånefonden, vilka beviljats före den 1
juli 1923, medgiva tillämpning av de återbetalningsvillkor, som genom kungörelsen
den 8 juni 1923 stadgats angående från och med den 1 juli 1923
beviljade lån.

Departementschefen, som tillstyrkt myndigheternas förslag, har i avseende
å frågan om rätt för kommerskollegium och lantbruksstyrelsen att medgiva
retroaktiv verkan av 1923 års annuitetsbestämmelse för lån från kraftledningslånefonden
uttalat, att några betänkligheter mot att åt nämnda ämbetsverk
överlåta den befogenhet, som enligt riksdagens ovanberörda uttalande för
närvarande kan utövas av Kungl. Maj:t icke syntes behöva hysas, särskilt
som ett sådant förfaringssätt med hänsyn till den ifrågavarande ämbetsverk
tillkommande prövningsrätt i övrigt beträffande lån från kraftledningslånefonden
vore ur praktisk synpunkt lämpligt.

Enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle täckning för ifrågavarande anslag,
1,500,000 kronor, utgå av lånemedel.

Beträffande till en början Kungl. Maj:ts förevarande förslag får utskottet
tillstyrka att såsom kapitalökning för kraftledningslånefonden för budgetåret
1926—1927 anvisas det begärda beloppet 1,500,000 kronor. Ej heller har
utskottet funnit anledning till erinran mot vad Kungl. Maj:t i övrigt under
denna punkt föreslagit.

I avseende därefter den motionsvis väckta frågan om anslag för Ölands
elektrifiering får utskottet anföra följande.

Såsom i motionerna närmare belyses, hava på senare tid pågått vissa tämligen
omfattande utredningar rörande Ölands förseende med elektrisk kraft.
Sålunda hava övervägts möjligheterna för anläggning av en kraftcentral på
ön med torv eller skiffer som bränsle. Förutsättningarna för en elektrifiering
medels dieselmotorcentraler hava också undersökts. Utredningarna hava
emellertid givit till slutligt resultat att den gynnsammaste lösningen är en
överföring av den erforderliga energien från fastlandet medelst en under
Kalmarsund förlagd sjökabel. Ett preliminärt avtal om energileverans kar
också uppgjorts med Finsjö kraftaktiebolag.

Redan år 1919 gjorde Kalmar läns elektricitetsförening framställning om

Utskottets

yttrande.

8

Statsutskottets utlåtande Nr 57.

statsbidrag för ändamålet. Samtliga i ärendet hörda myndigheter hava ställt
sig välvilliga till ifrågavarade framställning. Enligt vad i årets statsverksproposition
meddelas (tionde huvudtiteln, sid. 233), har emellertid frågan
med hänsyn till rådande statsekonomiska läge befunnits icke nu böra upptagas
till avgörande.

För egen del vill utskottet erinra, hurusom en elektrifiering av Öland
anses utgöra en av förutsättningarna, för att befolkningen därstädes skall
kunna förlijälpas ur det ekonomiskt svaga läge och den efterblivenhet, vari
densamma, trots öns naturliga utvecklingsmöjligheter, för närvarande befinner
sig.

Av de verkställda utredningarna framgår att en elektrifiering av ön måste
ur ekonomisk synpunkt anses fullt genomförbar. Sålunda har av elektrifieringskommittén
vitsordats, att, om anslutningen å Öland till ett blivande
kraftledningsnät erhölle samma omfattning, som redan under de första åren
efter distributionens igångsättning är vanlig inom vattenfallsstyrelsens avsättningsområden,
kostnaderna för elektrisk energi och distributionsnät icke
skulle bliva ogynnsammare än de motsvarande kostnader, vilka å fastlandet
anses som normala.

Redan med hänsyn till nu angivna omständigheter torde få anses önskvärt,
att en elektrifiering av Öland inom den närmaste tiden kan åstadkommas.
Såväl öbefolkningens svaga ekonomiska bärkraft som ock framför
allt öns avskilda läge torde dock göra det motiverat, att statens medverkan
härvidlag lämnas i större omfattning än som i allmänhet plägar
ske. Närmast gäller detta åstadkommandet av kabelanläggningen till ön.

Kommerskollegium och lantbruksstyrelsen hava i ett den 31 oktober
1925 gemensamt avgivet utlåtande tillstyrkt, att statsunderstöd i detta fall
måtte beredas i form av dels ett lån från kraftledningslånefonden å ett
belopp av 300,000 kronor, dels ock aktieteckning av staten i ett för ändamålet
bildat bolag med 240,000 kronor, varav ett belopp av 180,000 kronor
skulle motsvara kostnaderna för själva kabelanläggningen och 00,000 kronor
ställas till förfogande för att möjliggöra förräntning i vanlig ordning av
det sålunda utlämnade kraftledningslånet under själva startåren. Detta
förslag innebär alltså att, jämte det lån i vanlig ordning skulle beviljas,
icke blott kostnaderna för själva kabeln skulle bestridas av staten utan ock
viss subvention därutöver lämnas. Om än av förhållandena kan vara påkallat,
att lån från kraftledningslånefonden beredes med sålunda angivet
belopp och även om vissa billighetsskäl tala för att staten bekostar själva
kabelanläggningen, måste dock utskottet på frågans nuvarande stadium
finna tveksamt, huruvida statsunderstöd bör lämnas i så stor utsträckning,
som i förslaget förutsättes. Hithörande spörsmål torde böra göras till
föremål för närmare undersökning, varvid vattenfallsstyrelsens medverkan
lärer böra tagas i anspråk.

Med fasthållande alltså å ena sidan att statens särskilda mellankomst
torde påkallas för genomförande av en elektrifiering av Öland, men å

Statsutskottets utlåtande Nr 57.

9

andra sidan att blivande statsunderstöd — i den mån detta skall utgå i
annan ordning än som i allmänhet gäller för lån från kraftledningslånefonden
— endast kan påräknas i viss begränsad omfattning, får utskottet
tillstyrka, att frågan göres till föremål för ytterligare utredning och att
framställning härom avlåtes till Kungl. Maj:t, (hiskligt synes utskottet
härvid vara, att erforderliga undersökningar och förhandlingar så bedrivas,
att förslag i ämnet kan föreläggas nästkommande års riksdag.

Under åberopande av vad utskottet sålunda anfört, får utskottet hemställa,

att riksdagen må

I) med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande förslag

a) medgiva, att under 1926 lån ur kraftledningslånefonden
må beviljas till ett belopp av högst 2,500,000
kronor,

b) såsom kapitalökning för samma fond anvisa för
budgetåret 1926—1927 ett reservationsanslag av 1,500.000
kronor, att utgå av lånemedel,

c) medgiva, att Kungl. Maj:t må bemyndiga kommerskollegium
och lantbruksstyrelsen gemensamt att
på ansökning i varje särskilt fall besluta, att nu gällande
bestämmelser i fråga om annuitetens beräknande vid
återbetalning av lån från kraftledningslånefonden må
tillämpas jämväl å före den 1 juli 1923 beviljat sådant
lån;

II) i anledning av de av herr Petrus Nilsson m.fl. och
herr K. Wirsell m. fl. i ämnet väckta motionerna (1:16
och II: 29) i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om utredning
rörande åstadkommande genom statens medverkan
av en elektrifiering av Öland samt om framläggande
för riksdagen av det förslag i ämnet, som
härav kan föranledas.

Stockholm den 12 mars 1926.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Närvarande: se under utlåtandet nr 56.

Bihang till riksdagens protokoll 1926. 6 sand. 36 höft. (Nr :>6—57.)

2