Statsutskottets utlåtande Nr 49.
9
Nr 49.
Ankom till riksdagens kansli den 9 mars 1926 kl. 11 f. m.
Utlåtande i anledning av väckt motion om flyttning sersättning åt
flaggunderofficeren O. J. Lindh. (l:a avd.)
Uti en inom andra kammaren av herr B. F:son Holmgren väckt motion, nr 5,
har hemställts, att riksdagen ville besluta, att till flaggunderofficeren O. J.
Lindh må få utbetalas flyttningsersättning för flyttning från Karlskrona till
Bofors, att beräknas och utgå enligt bestämmelserna om ersättning för flyttningskostnad
m. m. i kungl. kungörelsen den 31 december 1921 med vissa tillläggsbestämmelser
till de militära avlöningsreglementena.
Motionären har till stöd för sin framställning anfört följande:
”Såsom biträde åt marinens kontrollofficer vid Bofors tjänstgör sedan den
1 februari 1924 Karlskrona station tillhörande flaggunderofficeren O. J. Lindh.
Lindh, som med anledning av denna sin tjänstgöring vid Bofors måst verkställa
flyttning av familj och bohag från Karlskrona till Bofors, hemställde hos
marinförvaltningen om ersättning för sina flyttningskostnader. Marinförvaltningen
ansåg sig emellertid icke kunna fatta beslut i ärendet utan underställde
detsamma Kungl. Maj:ts prövning. I sin den 17 juli 1925 dagtecknade underdåniga
framställning anförde ämbetsverket bland annat följande:
''Under tiden från kommenderingens början till den 1 innevarande juli har
Lindhs tjänstgöring vid Bofors varit att betrakta såsom tjänstgöring i sammanhängande
tidsföljd å annan ort än förläggningsorten, och han har sålunda
därunder kommit i åtnjutande av tjänstgöringstraktamente enligt bestämmelserna
i 8 kap. av nådiga kungörelsen den 31 december 1921 med vissa tilläggsbestämmelser
till de militära avlöningsreglementena, men icke ersättning för
flyttningskostnad. Från och med ingången av innevarande budgetår har emellertid
kontrollunderofficerens vid Bofors tjänstgöring fått så till vida ändrad
karaktär, som för befattningens innehavare uppförts ett särskilt arvode, upptaget
å förteckning över i stat icke uppförda arvoden m. m. Kontrollunderofficerens
förläggningsort bör sålunda numera i enlighet med bestämmelsen i 1 kap.
3 § 2 mom. av ovannämnda nådiga kungörelse anses vara Bofors, i följd varav
traktamentsersättning ej längre skall till honom under tjänstgöringen därstädes
utgå.
Hade flaggunderofficeren Lindh nu tillträtt befattningen och verkställt flyttning
från Karlskrona till Bofors, hade han utan vidare varit berättigad till
10
Statsutskottets utlåtande Nr 49.
Utskottets
yttrande.
ersättning för flyttningskostnaden enligt bestämmelserna i 9 kap. av förut åberopade
nådiga kungörelse.
Den omständigheten att flyttningen skett vid en tidpunkt, då den ordinarie
förläggningsörten fortfarande var Karlskrona, har utgjort hinder för marinförvaltningen
att lämna bifall till Lindhs inkomna framställning.
Men då marinförvaltningen finner billighetsskäl tala för att Lindh, med hänsyn
till numera inträdda ändrade förhållande i avseende å förläggningsort, beredes
ersättning för sin flyttningskostnad, får ämbetsverket i underdånighet hemställa,
det täckes Eders Kungl. Maj:t medgiva, att till Lindh får utbetalas flyttningsersättning
för angivna flyttning från Karlskrona till Bofors, att beräknas och
utgå enligt bestämmelserna om ersättning för flyttningskostnad m. m. i förut
åberopade nådiga kungörelse den 31 december 1921 med vissa tilläggsbestämmelser
till de militära avlöningsreglementena samt bestridas av sjöförsvarets
anslag till flyttningsersättning.’
Kungl. Maj:t lämnade emellertid marinförvaltningens framställning utan bifall.
Såsom av det ovan anförda framgår, har flyttningsersättning icke kunnat
beredas Lindh på den grund, att han företagit sin flyttning vid en tidpunkt,
då den ordinarie förläggningsorten fortfarande var Karlskrona.
Tungt vägande billighetsskäl synas mig tala för att Lindh beredes ersättning
för sina flyttningskostnader, vilka skolat av staten gäldas, därest flyttningen
skett vid tiden för ändrad förläggningsort, d. v. s. omkring den 1 juli 1925.”
Utskottet har inhämtat, att Lindh under tiden 1/a 1924—30/0 1925, då han varit
kommenderad till tjänstgöring vid Bofors men fortfarande haft Karlskrona till
förläggningsort, uppburit tjänstgöringstraktamente med sammanlagt omkring
2,400 kronor. Denna ersättning har till Lindh utgått med hänsyn till att han
icke varit skyldig företaga flyttning från Karlskrona till Bofors. Då han emellertid
i själva verket tidigare än han därtill varit pliktig verkställt sådan flyttning,
har detta tydligen skett på grund av de ekonomiska fördelar, detta för honom
medfört. Med hänsyn härtill och då flyttningsersättning enligt 9 kap. 1 § av
kungl. kungörelsen den 31 december 1921 (nr 831) endast utgår för den händelse
vederbörande på grund av förändrad förläggningsort nödgats företaga flyttning
från en ort till en annan, anser utskottet icke tillräckliga skäl föreligga för att
tillstyrka riksdagen att i denna fråga intaga annan ståndpunkt än Kungl. Maj:t.
Utskottet, som alltså får avstyrka den väckta motionen, hemställer,
att herr Holmgrens förevarande motion (II: 5) icke må till
någon riksdagens åtgärd föranleda.
Stockholm den 9 mars 1926.
På statsutskottets vägnar:
S. H. KVARNZEL1US.
Närvarande: Se under utlåtandet nr 48.
Stockholm 1920. A.-B. Hasse W. Tullbergs boktr.