Statsutskottets utlåtande Nr 47.
1
Nr 47.
Ankom till riksdagens kansli den 9 mars 1926 kl. 11 f. m.
Utlåtande i anledning av väckt motion om rätt för kaptenen Gösta
Nils Herman Krook att för uppflyttning i löneklass tillgodoräkna
sig viss tjänstgöring i republiken Chiles marin.
(l:a avd.)
Uti en inom andra kammaren av herr B. F:son Holmgren väckt motion (nr 6)
har hemställts, att riksdagen ville besluta, att kaptenen vid kungl. flottan Gösta
Nils Herman Krook må för uppflyttning i löneklass tillgodoräknas tiden den 1
juni 1913—8 mars 1915, varunder han, med tillstånd att såsom lönlös kvarstå i
flottan, tjänstgjort i republiken Chiles marin.
Motionären har till stöd för sin framställning anfört följande:
”Den 26 januari 1912 erhöll kaptenen vid kungl. flottan Gösta Nils Herman
Krook ett års tjänstledighet för att tråda i chilensk tjänst såsom instruktör med
regementsofficers grad i Chiles marin, dels såsom chef för sjömätningarna och
dels å dess sjökarteverk. Krook erhöll sedermera för fortsatt tjänstgöring i Chile
avsked med tillstånd att kvarstå såsom lönlös i flottan.
På grund av omständigheter i samband med världskriget uppsade Chiles
regering kontrakten med samtliga utländska instruktörer, varefter kaptenen
Krook återinträdde i tjänst i svenska flottan.
I skrivelse den 11 augusti 1922 (bil. A) gjorde Krook framställning om att
såsom tjänstetid vid flottan få tillgodoräkna sig den tid, under vilken han med
avsked från lön tjänstgjorde i republiken Chiles marin. Denna framställning
tillstyrktes av chefen för marinstaben (bil. B), men avstyrktes av marinförvaltningen
(bil. C), som åberopade de beslut Kungl. Maj:t fattat i anledning av
liknande framställningar från officerare vid armén, vilka tjänstgjort vid gendarmeriet
i Persien. Kungl. Maj:t avslog den gjorda framställningen.
Sedan frågan kommit i annat läge genom 1925 års riksdagsbeslut angående
medgivande för officerare och underofficerare, som fullgjort uppdrag att organisera
Persiens gendarmeri, att i lönehänseende tillgodoräkna sig den tid, de
med vederbörligt tillstånd på grund av detta uppdrag såsom lönlösa kvarstått i
resp. regementen och kårer, gjorde Krook den 29 sistlidne oktober förnyad
framställning i ärendet, vilken tillstyrktes av marinförvaltningen (bil. D) och
chefen för sjökarteverket (bil. E) men icke föranledde någon Kungl. Maj:ts
vidare åtgärd.
§ 7 mom. 6 i Kungl. Maj:ts avlöningsreglemente för officerare och underofficerare
samt civilmilitära befattningshavare på aktiv stat m. fl. vid armén
Bihang till riksdagens protokoll 1926. 6 saml. 31 käft. (Nr 47—49.)
2
Statsutskottets utlåtande Nr 47.
och. marinen den 29 juni 1921 föreskriver följande: ”För samma ändamål, som
avses i 2 mom., må beställningshavare, efter prövning av Kungl. Maj:t i varje
särskilt fall, helt eller delvis tillgodoräknas jämväl den tid, han utom statens
tjänst utfört arbete, som ur det allmännas synpunkt må anses likvärdigt med
eller av högre värde än det han har att utföra å beställningen”. ”Det allmännas
synpunkt torde i detta mom. avse svenska förhållanden, vadan momentet icke
utan vidare kan anses tillämpligt pa ifrågavarande fall. Av chefens för sjökarteverket
yttrande framgar emellertid, att han tillmäter Krooks tjänstgöring i
Chiles marin stor betydelse för dennes utveckling, och att hans tjänstgöring i
Chiles sjökarteverk varit i sådant avseende av vida större värde än två års
tjänstgöring hemma.
Under sådana omständigheter måste Krooks prestationer i sin tjänst för närvarande
anses mer värdefulla, än om han icke antagit den honom erbjudna
tjänsten i Chile, och staten har sålunda en konstaterad fördel av de erfarenheter
han vunnit under sitt arbete i annat lands tjänst. Det vill därför synas rättvist,
att ersättning härför beredes honom under någon form, förslagsvis därigenom
att han såsom tjänstetid för uppflyttning i löneklass får tillgodoräkna sig den
tid 1 juni 1913 8 mars 1915, under vilken han med frånträdande av sina löneförmåner
tjänstgjort i republiken Chiles marin.”
Med stöd av § 46 riksdagsordningen har utskottet över motionen inhämtat
här bifogade yttranden (Bil. A och B) från statskontoret och försvarsväsendets
lönenämnd.
Utskottets
yttrande.
Av handlingarna i ärendet framgår, att Krook redan uppnått högsta löneklassen
i den lönegrad, vilken han tillhör, samt att ett bifall till motionärens
yrkande sålunda allenast skulle föranleda ett retroaktivt utbetalande till honom
av lönemedel. Med hänsyn därtill och vid det förhållandet att Krook numera
erhållit tjänstledighet och kommer att placeras å övergångsstat, varigenom han
alltså avgår från sin militära tjänst, anser utskottet icke tillräckliga skäl föreligga
för att riksdagen skulle lämna det av motionären begärda medgivandet.
Utskottet hemställer alltså,
att herr Holmgrens förevarande motion (II: 6) icke må till någon
riksdagens åtgärd föranleda.
Stockholm den 9 mars 1926.
På statsutskottets vägnar:
S. ID KVARNZELIUS.
Närvarande: Se under utlåtandet nr 48.
Statsutskottets utlåtande Nr 47.
3
Till riksdagens statsutskott.
Bilaga A.
Sedan Kungl. Maj:t den 5 februari 1926 i anledning av Eder i skrivelse
till vederbörande statsråd därom gjorda framställning anbefallt statskontoret
att till Eder avgiva yttrande över en av herr B. Holmgren inom andra kammaren
väckt motion (nr 6) om rätt för kaptenen G. N. H. Krook att för uppflyttning
i löneklass tillgodoräkna sig viss tjänstgöring i republiken Chiles
marin, får ämbetsverket härmed anföra följande.
Under den tid, som enligt förslaget skulle för uppflyttning i löneklass
räknas Krook tillgodo, har han med tillstånd att såsom lönlös kvarstå i flottan
tjänstgjort såsom instruktör med regementsofficers grad vid Chiles ejömätningsväsende,
och har denna tjänstgöring av chefen för sjökarteverket
vitsordats hava varit för Krooks fackutbildning av vida större betydelse
än två års tjänstgöring vid det svenska sjökarteverket och dess sjömätningar.
Anställningen i chilensk tjänst skedde, sedan Chiles regering i ärendet
hänvänt sig till den svenska regeringen.
Det vill med hänsyn härtill synas statskontoret, som om samma skal,
vilka föranlett riksdagen att medgiva de officerare och underofficerare, som
organiserat Persiens gendarmeri, rätt att i lönehänseende tillgodoräkna sig
den tid, de i anledning härav såsom lönlösa kvarstått i respektive regementen
och kårer, skulle föreligga även för Krooks vidkommande. Därest medgivanden
av berörda art inskränkas till att omfatta allenast sadana fall, då
den utländska tjänstgöringen varit av särskild betydelse för vederbörandes
utbildning och arbete i egen befattning, och beställningshavarna under tjänstgöringen
i utlandet bibehållit sin anställning hos svenska staten, torde några
mera betydande konsekvenser härav icke behöva befaras.
Det torde i detta sammanhang jämväl böra uppmärksammas, att Krook
vid tiden för tjänstgöringen i Chiles marin saknat anledning antaga, att
hans ifrågavarande tjänstgöring skulle i framtiden kunna för honom medföra
en försämring i lönehänseende vid jämförelse med andra likställda best
äl 1 nin gsh avar e.
Statskontoret anser sig på grund av vad sålunda anförts kunna tillstyrka
den i motionen gjorda framställningen. Emellertid vill statskontoret icke
underlåta att nämna, att Krook i samband med de år 1925 beslutade indragningarna
av personal inom flottan på ansökan avgått från aktiv tjänst.
I handläggningen av detta ärende hava, förutom undertecknade, deltagit
s t atsk ommissar i en friherre Leijonhufvud samt t. f. statskommissarierna Bäckström
och Alve.
Stockholm den 10 februari 1926.
PER SÖDERMARK.
Karl H. Tottie.
Carl Peyron.
4
Statsutskottets utlåtande Nr 47.
Till riksdagens statsutskott.
Bilaga B.
Sedan försvarsväsendets lönenämnd den 5 februari 1926 av Kungl. Maja
anbefallts avgiva yttrande över en inom andra kammaren väckt motion, nr
6, angående rätt för kaptenen vid flottan G. N. II. Krook att för uppflyttning
i löneklass tillgodoräkna sig viss tjänstgöring i republiken Chiles marin,
får lönenämnden anföra följande.
Såsom av motionen framgår, har Krook under den tid, som enligt motionärens
förslag skulle för uppflyttning i löneklass honom tillgodoräknas, med
tillstånd att såsom lönlös kvarstå i flottan tjänstgjort såsom instruktör med
regementsofficers grad i Chiles marin, dels som chef för sjömätningarna och
dels å dess sjökarteverk. Av tillgängliga handlingar har lönenämnden inhämtat,
att, sedan chilenska regeringen gjort framställning om alt en svensk sjöofficer,
van vid sjömätningar, måtte bemyndigas att under två å tre år i egenskap
av sjömätningsofficer tjänstgöra, vid chilenska flottan och chefen för dåvarande
sjöförsvarsdepartementet tillfrågat Krook, om denne vore villig åtaga sig uppdraget,
Krook efter ansökning hos Kungl. Maj:t beviljats tjänstledighet för
fullgörande av uppdraget i fråga.
Enligt va,d motionen vidare u tv i sar, har Krook dels i augusti 1922 och dels
i oktober 1925 hos Kungl. Maj:t hemställt att såsom tjänstetid vid flottan
få tillgodoräkna sig den tid, under vilken han med avsked från lön tjänstgjort
i Chiles marin. Förstnämnda framställning avslogs av Kungl. Maj:t
och den senare föranledde icke någon Kungl. Maj:ts vidare åtgärd.
I det utlåtande marinförvaltningen, som på anförda skäl avstyrkte den först
ingivna framställningen, avgav över den i oktober 1925 till Kungl. Maj:t ingivna,
åberopade marinförvaltningen, såsom av motionen ock framgår, att 1925 års riksdag
i anledning av en inom andra kammaren väckt motion medgivit, att officerare
och underofficerare, som fullgjort uppdrag att organisera Persiens gendarmeri,
finge i lönehänseende tillgodoräkna sig den tid, de med vederbörligt
tillstånd på grund av detta uppdrag såsom lönlösa kvarstått i respektive
regementen och kårer, och hemställde marinförvaltningen på i utlåtandet närmare
angivna skäl, att i fråga om tjänsteårsberäkning för Krook medgivande
i likhet med det 1925 års riksdag beviljat förenämnda, officerare och underofficerare
måtte utverkas av riksdagen.
Då lönenämnden nu har att angiva sin ståndpunkt till den föreliggande
motionen, vill lönenämnden framhålla, att nämnden, som i anledning av särskilda
remisser från Kungl. Maj:t avgivit utlåtanden angående tjänsteårsberäkning
för officerare, som fullgjort uppdrag att organisera Persiens gendarmeri,
därvid icke kunnat förorda, att stadgandet i 7 § 6 mom. av officersavlöningsreglementet
finge beträffande dessa vinna tillämpning.
Även om lönenämnden med hänsyn till arten av Krooks tjänstgöring i chilenska
marinen samt sättet för hans anställning därstädes anser, att den av Krook
fullgjorda tjänstgöringen bör för lönetursberäkning tillmätas lika stort värde som
den utav berörda officerare och underofficerare fullgjorda, har lönenämnden
dock ansett det kunna ifrågasättas, huruvida med hänsyn till de omständigheter,
som i förevarande fall föreligga, skäl för bifall till motionärens framställning
kunna anses förefinnas. Krook bär nämligen från och med den 1
oktober 1924 kommit i åtnjutande av lön enligt högsta löneklassen i vederbörande
lönegrad och kommer han, som, enligt vad lönenämnden under hand
inhämtat, för närvarande åtnjuter tjänstledighet och erhållit anställning i privat
tjänst, att efter därom gjord ansökning från och med den 1 mars 1926 över
-
Statsutskottets utlåtande Nr 47.
5
föras på övergångsstat med rätt till den högsta avlöning, som kan tillkomma
kapten, som frivilligt övergått till dylik stat. Ett tillgodoräknande av den i
motionen angivna tjänstetiden i utländsk tjänst skulle sålunda allenast innebära,
att Krook, sedan lian avgått ur aktiv tjänst, nu skulle tillerkännas retroaktivt
tillskott i sina löneförmåner.
Stockholm den 20 februari 1926.
ERIK STRIDSBERG
Olof Ekeroth