Statsutskottets utlåtande Nr 43.

o

Nr 43.

Ankom till riksdagens kansli den 5 mars 1926 kl. 12 in.

Utlåtande i anledning av väckt motion angående tillgodoräknande
av viss tjänstetid för expeditionsvakten
i sjöförsvarets kommandoexpedition G. W. Breed.

(l:a avd.)

Uti en inom första kammaren av herr J. H. T. Julin väckt motion (nr 74)
har hemställts, att riksdagen ville medgiva, att expeditionsvakten i sjöförsvarets
kommandoexpedition G. W. Breed, måtte för bestämmande av begynnelselön
och sedermera för uppflyttning i löneklass tillgodoräknas en tid
av 11 år och sex månader av förut innehavd militäranställning, samt att den
avlöningsförhöjning, varav han sålunda skulle komma i åtnjutande, måtte
till honom utgå retroaktivt, räknat från den 1 juli 1923.

Motionären har till stöd för sin framställning anfört följande:

»Expeditionsvakten i sjöförsvarets kommandoexpedition G. W. Breed anställdes
år 1907 såsom skeppsgosse och innehade sedan oavbruten anställning
vid flottan till den 30 juni 1923, då han på egen begäran erhöll avsked såsom
underofficer av 3:e graden för att den 1 juli samma år tillträda nu innehavande
expeditionsvaktsbefattning, varvid han placerades i lägsta löneklassen
för expedition svakt.

Under sin tjänst vid flottan har Breed genomgått stadgade skeppsgosse-,
rekryt-, korprals- och underofficersskolor samt sedan den 31 oktober 1912
tjänstgjort i underbefälsställning såsom korpral, underofficerskorpral och
underofficer av 3:e graden.

De fordringar, som ställas på den militära befattningshavaren, torde redan
i korpralsgraden, med hänsyn till hans befälsställning och det ansvar denna
medför, kunna anses fullt likvärdiga med vad som i allmänhet kräves av en
expeditionsvakt. Vad åter arten av tjänsten beträffar, torde ävenledes redan
i korpralsgraden den militära befattningshavarens tjänst, oavsett det rent
militära, kunna likställas med de åligganden, som i allmänhet utföras av expeditionsvakt,
t. ex. under kommendering till expeditionstjänst, vakttjänst
o. d. Vad beträffar tjänsten i underofficerskorprals och underofficers av
3:e graden tjänstebefattningar — båda underofficerstjänst — torde den vara
till art och värde lika och mervärdig den tjänst, som bestrides av expeditionsvakt.

Vad expeditionsvakten Breed beträffar, torde de skolor han genomgått, den
tjänstgöring å olika militära expeditioner (t. o. m. i egenskap av underofficer

4

Statsutskottets utlåtande Nr 43.

Utskottets

yttrande.

å sjöförsvarets kommandoexpedition) lian innehaft samt den långa tjänstetiden
hava förskaffat honom en grundlig kännedom om organisations- och expeditionsförhållanden
vid det vapen, å vars överstyrelse han nu innehar civilanställning.
Det måste således anses, att hans föregående tjänst är av synnerligen
stort värde för hans nuvarande befattning. För det fall, att han från
anställning såsom expeditionsvakt vid ett civilt ämbetsverk, ja t. o. m. från
en likartad befattning utom statens tjänst transporterats till eller vunnit anställning
i nuvarande befattning, torde han jämlikt S. F. S. nr 451/21, 13 §,
367/22, 11 och 12 §§, fått tillgodoräkna sin föregående tjänstetid eller del
därav, ehuru den praktik, han under denna tjänst vunnit, icke tillnärmelsevis
torde i samma grad som den föregående militärtjänsten i detta fall kunnat
utnyttjas. I detta sammanhang kan också anföras, att viss personal vid kommunikationsverken
för uppflyttning i löneldass äger att tillgodoräkna föregående
militärtjänst.

Med åberopande av dessa omständigheter har Breed i två särskilda skrivelser
till Konungen anhållit att för placering i löneklass få såsom tjänstetid
tillgodoräkna sig sin militäranställning vid flottan. Å den senare av dessa
skrivelser antecknade chefen för sjöförsvarets kommandoexpedition följande
utlåtande:

»Överlämnas till Konungen med tillkännagivande, att expeditonsvakten
Breed jämlikt gällande instruktion för tjänsten inom sjöförsvarets kommandoexpedition
biträder kommandoexpeditionens registrator med förandet av diarier
och register, expediering av samtliga utgående skrivelser och remisser,
orderskrivning m. m., allt göromål för vars utförande hans föregående anställning
vid flottan är av synnerligt stort värde, varför och med hänsyn till
det sätt, på vilket dessa åligganden av honom utföras, den gjorda framställningen
i underdånighet tillstyrkes.

Stockholm den 11 maj 1925.

Harald Åkermark.»

Över den förra av Breeds ansökningar avgåvo statskontoret och allmänna
civilförvaltningens lönenämnd den 11 januari resp. den 28 februari 1924 bifogade
utlåtanden. Medan statskontoret förordade ärendets hänskjutande till
riksdagen, ansåg lönenämnden, att ansökningen kunde tillmötesgås genom
tillämpning av redan träffade avlöningsbestämmelser. Kungl. Maj:t lämnade
enligt beslut den 20 mars och den 22 maj 1925 Breeds ansökningar utan
bifall.

Härav synes framgå, att Kungl. Maj.4 funnit den av lönenämnden förordade
vägen oframkomlig. Återstår alltså den av statskontoret anvisade. Då
ett tillgodoräknande av Breeds föregående tjänstetid vid flottan synes mig
överensstämma såväl med syftemålet beträffande bestämmelser om tillgodoräknande
av föregående tjänstetid som med vad rättvisa och billighet kräva,
vågar jag hänskjuta ärendet till riksdagens provning.»

Utskottet har inhämtat, att Breeds anställning vid flottan i varje fall
skolat upphöravid den tidpunkt, då han erhöll anställning såsom expeditions -

Statsutskottets utlåtande Nr 43.

5

vakt. Erhållandet av denna anställning måste därför anses hava för honom
inneburit en avsevärd förmån. Att bereda honom den ytterligare fördel, som
ett tillgodoräknande för löneklassplacering av tjänstgöringen vid flottan
skulle innebära, kan utskottet vid sådant förhållande icke finna vara av omständigheterna
påkallat.

Utskottet, som alltså får avstyrka den väckta motionen, hemställer

att herr Julius förevarande motion I; 74, icke må av riksdagen
bifallas.

Stockholm den 5 mars 1926.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELILTS.

Närvarande: Se under utlåtandet nr 42.

Bihang till riksdagens protokoll 1923. 3 samt. 29 käft. (Nr 42—43.) 53i 26 2