Statsutskottets utlåtande Nr 22.

5

Nr 22.

Ankom till riksdagens kansli den 12 februari 1926 kl. 2 e. m.

Utlåtande i anledning av väckt motion angående inlösning
av stamaktierna i aktiebolaget Vin- och spritcentralen.

(4:e avd.)

I en inom andra kammaren av herr E. Lithander väckt motion (nr 258), vilken
hänvisats till förberedande behandling av statsutskottet, har hemställts,
att riksdagen för sin del ville besluta, att staten under budgetåret 1926—1927
måtte begagna sin rätt att inlösa stamaktierna i aktiebolaget Yin- och
spritcentralen.

Beträffande de skäl, motionären anfört till stöd för sin framställning,
får utskottet hänvisa till motionen.

Det yrkande, motionären framställt i förevarande motion, sammanfaller
helt med en i motion inom andra kammaren vid 1925 års riksdag (nr 218)
gjord hemställan. I utlåtande rörande sistnämnda motion erinrade statsutskottet,
att stamaktierna i aktiebolaget Yin- och spritcentralen uppginge
till 400 och lydde var och en å 1,000 kronor. Å ifrågavarande aktier, som
vore fördelade på 10 enskilda personer, varå de övergått från aktiebolaget
Stockholmssystemet, utginge utdelning med allenast visst begränsat belopp.
I anslutning härtill anförde utskottet bland annat följande.

»Till en början må i avseende å motionärernas yrkande framhållas, att
en inlösen av ifrågavarande stamaktier medför skyldighet för statsverket att
i mån av anfordran inlösa jämväl preferensaktierna i aktiebolaget Yin- och
spritcentralen. Nämnda preferensaktiekapital uppgår till 19,600,000 kronor.
Om än icke inlösen av dessa preferensaktier för närvarande i någon större
utsträckning skulle komma att påfordras, har utskottet ansett sig böra omnämna
detta förhållande, vilket torde vid frågans bedömande böra beaktas.

Spörsmålet om Yin- och spritcentralens lämpliga organisation har så sent
som vid 1923 års riksdag varit föremål för statsmakternas omprövning.
Gentemot tanken på ett rent statsmonopol anfördes av departementschefen
bland annat, att det ur principiella synpunkter syntes mindre tilltalande,
att staten så engagerade sig i rusdryckshanteringen, att staten direkt uppträdde
såsom köpare och säljare. Det vore enligt departementschefens mening
ej heller uteslutet att det kunde vara förenat med vissa ej obetydliga
olägenheter för staten att själv uppträda på den utländska marknaden såsom
köpare av viner och spirituösa. Riksdagen lämnade dessa synpunkter utan
erinran, och den nuvarande avvägningen mellan statens inflytande och av de

Bihang till riksdagens protokoll 1926. 6 samt. 18 käft. (Nr 20—22.) S23 *6 2

e

Statsutskottets utlåtande Nr 22.

av vederbörande privata aktieägare företrädda intressena fastslogs av riks
dagen såsom lämplig.

Såvitt utskottet kan finna, hava sedan dess inga omständigheter tillkommit,
som vid innevarande riksdag böra påkalla beslut om ändring i detta
förhållande.»

I enlighet med utskottets hemställan vann motionen icke riksdagens bifall.

Under åberopande av vad utskottet sålunda tidigare i ämnet anfört, får
utskottet i avseende å det nu motionsvis ånyo i samma syfte gjorda yrkandet
hemställa,

att den av herr Lithander i ämnet väckta motionen
icke må av riksdagen bifallas.

Stockholm den 12 februari 1926.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KYAENZELIUS.

Närvarande: Se under utlåtandet nr 20.

Reservationer:

av herrar P. M. Olsson i Blädinge, 0. Olsson i Kullenbergstorp och B.
F:son Holmgren, vilka ansett, att utskottet bort tillstyrka den i ämnet väckta
motionen;

av herrar C. P. V. Nilsson i Gränebo och C. G. Ekman.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1926.