Statsutskottets utlåtande Nr 2.
1
Nr 2.
Ankom till riksdagens kansli den 4 maj 1926 kl. 4 e. m.
Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1926—1927 av utgifterna
under riksstatens andra huvudtitel, innefattande
anslagen till justitiedepartementet.
(3:e avd.)
Departementet.
1:°) Uti den till riksdagen den 7 januari 1926 avlåtna propositionen (nr 1)
angående statsverkets tillstånd och behov för budgetåret 1926—1927 har
Kungl. Maj:t i avseende å andra huvudtiteln, innefattande anslagen till
justitiedepartementet, föreslagit riksdagen (punkt 1 av det vid propositionen
fogade statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden nämnda dag)
dels bestämma antalet ordinarie befattningar i justitiedepartementet på
följande sätt:
Befattning
Kansliavdelningen.
1 statssekreterare och expeditionschef, arvode enligt 5 § i avlönings
reglementet.
......................................................................
3 kansliråd.......................................................................
2 förste kanslisekreterare .............................................
1 registrator ..................................................................
3 andre kanslisekreterare ..............................
Lönegrad
B 30
B 26
B 22
B 21
Lagavdelningen.
1 statssekreterare och chef för lagavdelningen, arvode enligt § 5 i av
löningsreglementet
.....................................................
1 ledamot å lagavdelningen, arvode enligt 5 § i avlöningsreglementet _
1 förste expeditionsvakt ............................................................ g
1 kanslibiträde ............................................................ g
2 expeditionsvakter .................................................................... g
3 kontorsbiträden................................................................... g *
* Hänvisar till punkt i statsrådsprotokollet.
Bihang till riksdagens protokoll 1926. 6 samt. 2 käft. (Sr 2.) 1
Departementets
avdelning
av
Kungl. Maj.ts
kansli.
HM
2
Statsutskottets utlåtande Nr 2.
Extra ledamöter
ä lagavdelningen.
Föredragande
i regeringsrätten.
[2 och 3.]
Handsekreterare
åt statsministern.
[4.]
Lagbered
ningen.
[5.]
Befattning Lönegrad
För tjänstgöring i statsrådsberedningen.
1 förste expeditionsvakt ................................................................................ ® ^
1 expeditionsvakt........................................................................................... ® **’
dels godkänna följande stat för justitiedepartementet, att tillämpas från
och med den 1 juli 1926:
Stat.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ........ kronor 155,500
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m., förslagsanslag
............................................................................... * 33,300
Summa förslagsanslag kronor 188,800;
dels ock höja det i riksstaten under andra huvudtiteln uppförda ordinarie
förslagsanslaget till departementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli från
dess nuvarande belopp, 157,800 kronor, med 31,000 kronor, till 188,800 kronor.
över denna framställning kommer utskottet att framdeles under riksdagen
avgiva utlåtande; vilket utsköttet skolat härigenom för riksdagen
anmäla.
2:o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag i fråga om anslag till avlönande
av dels två extra ledamöter å lagavdelningen i justitiedepartementet dels
ock föredragande i regeringsrätten (punkterna 2 och 3) kommer utskottet
likaledes att framledes under riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet
skolat härigenom för riksdagen
anmäla.
3:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 4) får utskottet hemställa,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
budgetår ägt rum, till avlönande av en handsekreterare
åt statsministern för budgetåret 1926—1927 anvisa ett
extra anslag å 4,000 kronor.
Lagberedningen m. m.
4:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 5)
dels att för fortsatt uppehållande av lagberedningens verksamhet för budgetåret
1926—1927 anvisa ett extra reservationsanslag å 70,000 kronor,
dels ock att för beredande av dyrtidstillägg motsvarande ersättning till
Statsutskottets utlåtande Nr 2. 3
lagberedningens personal för samma budgetår anvisa ett extra förslagsanslag
å 8,000 kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 22 och 23 i statsrådsprotokollet.
Till lagberedningen bär å extra stat för varje år från och med 1903
anvisats särskilt reservationsanslag. Anslaget uppgick för ett vart av åren
1903—1919 till 50,000 kronor, för vartdera av åren 1920 och 1921 till
60.000 kronor samt för år 1922, då löneregleringen för den centrala statsförvaltningen
trädde i kraft och nödvändiggjorde en betydande höjning av
anslagsbeloppet, till 75,000 kronor. På grund av förefintliga reservationer
å anslaget kunde detsamma begränsas för 1923 års första halvår till 25,000
kronor, för budgetåret 1923—1924 till 58,000 kronor och för budgetåret
1924 1925 till 55,000 kronor. För innevarande budgetår är anslagsbeloppet
75.000 kronor.
Från och med budgetåret 1924—1925 har därjämte anvisats ett extra förslagsanslag
å 6,500 kronor för beredande av dyrtidstillägg motsvarande
ersättning till lagberedningens personal, vilken ersättning under budgetåret
1923 1924 bestritts från förenämnda reservationsanslag och därförut från
andra huvudtitelns allmänna anslag till dyrtidstillägg åt befattningshavare
i statens tjänst.
Beredningens personal utgöres numera av en ordförande samt två ledamöter.
Från och med den 15 augusti 1923 har en särskild sekreterare varit
anställd hos beredningen.
Enligt vad statsrådsprotokollet utvisar, förefanns å det för beredningens
verksamhet anvisade reservationsanslaget den 1 juli 1925 en besparing av
omkring 11,800 kronor. Om härtill lägges det för budgetåret 1925—1926
beviljade reservationsanslaget å 75,000 kronor, erhålles ett belopp av omkring
86,800 kronor, vilket står till förfogande för bestridande av utgifterna
för ändamålet under innevarande budgetår. Enligt vad verkställda beräkningar
givit vid handen, komma beredningens ifrågavarande utgifter under
samma budgetar att uppgå till omkring 78,000 kronor, på grund varav en
besparing a anslaget den 1 juli 1926 beräknas icke komma att understiga
8.000 kronor.
Kostaderna för beredningens verksamhet under budgetåret 1926—1927 hava,
frånsett den dyrtidstillägg motsvarande ersättningen till beredningens personal,
uppskattats till omkring 78,000 kronor. Vid sådant förhållande har
med hänsyn till den beräknade besparingen synts tillräckligt att för ändamålet
å sistnämnda budgetårs stat äska ett anslag av 70,000 kronor. Härjämte
skulle för det kommande budgetåret, liksom i nu gällande riksstat,
upptagas ett särskilt förslagsanslag till dyrtidstilläggsersättning. Det härför
beviljade anslaget har, med tillämpning av de allmänna dyrtidstilläggsbestämmelserna,
senast överskridits med ett belopp av omkring 1,400 kronor,
varför en höjning av detta anslag till 8,000 kronor ansetts nödvändig.
4
Statsutskottets utlåtande Nr 2.
Processkom- missionen. [6.] |
Utskottet, som icke funnit skäl till erinran mot Kungl. Maj:ts förevarande att riksdagen må a) för fortsatt uppehållande av lagberedningens verk-samhet för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra reser-vationsanslag å 70,000 kronor, samt b) för beredande av dyrtidstillägg motsvarande ersätt-ning till lagberedningens personal för samma budgetår 5:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 6) dels att för fortsatt uppehållande av processkommissionens verksamhet för dels ock att för beredande av dyrtidstillägg motsvarande ersättning till Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 23 och 24 Till en förberedande utredning angående en rättegångsreform har riks-dagen för tiden från och med år 1912 beviljat anslag av växlande stor-lek. Under de första åren var uppdraget i fråga anförtrott åt allenast en Börande utredningsarbetets ställning vid ingången av år 1925 lämnade Angående de härför erforderliga medlen har anförts följande. Å det för |
Statsutskottets utlåtande Nr 2. 5
3.000 kronor. Om till den sålunda uppkomna verkliga behållningen, eller
4,500 kronor, lades det för budgetåret 1925—1926 beviljade anslaget 89,500
kronor, erhölles ett belopp av 94,000 kronor. Utgifterna för processkommissionens
verksamhet under sistnämnda budgetår beräknades av kommissionen
till vid pass 76,000 kronor, vadan behållningen å anslaget vid ingången
av budgetåret 1926—1927 kunde väntas bliva omkring 18,000 kronor.
Da under samma budgetårs förra hälft kostnaderna för kommissionen
borde beräknas till omkring hälften av kostnaderna för nu löpande budgetår,
eller sålunda 38,000 kronor, erfordrades följaktligen för slutförande av kommissionens
uppdrag ett ytterligare anslag av 20,000 kronor. Häri vore likväl
ej inräknade kostnaderna för dyrtidstilläggsersättning åt kommissionens
personal, vilken ersättning från och med budgetåret 1924—1925 bestredes
från härför anvisat särskilt förslagsanslag. För sistnämnda ändamål borde
lämpligen beräknas ett belopp av 2,500 kronor.
Da utskottet ansett sig böra biträda Kung]. Maj:ts förevarande förslag,
hemställer utskottet alltså,
att riksdagen må
a) för fortsatt uppehållande av processkommissionens
verksamhet för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra
reservationsanslag å 20,000 kronor,
samt
b) för beredande av dyr tidst iltåg g motsvarande ersättning
till processkommissionens personal för samma
budgetår anvisa ett extra förslagsanslag å 2,500 kronor.
6:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 7)
dels att för fortsatt uppehållande av Dalautredningens verksamhet för
budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra reservationsanslag å 65,000 kronor,
dels ock att för beredande av dyrtidstillägg motsvarande ersättning till
utredningens personal för samma budgetår anvisa ett extra förslagsanslag å
5.000 kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 24 och 25 i statsrådsprotokollet.
Till bestridande av kostnaderna för utredning av jordförhållandena i
Kopparbergs län, den s. k. Dalautredningen, har såsom extra anslag beviljats
för budgetåret 1923 1924 ett reservationsanslag å 54,000 kronor samt
för vart och ett av budgetåren 1924—1925 och 1925—1926 dels ett reservationsanslag
å 62,000 kronor, dels ock, för beredande av dyrtidstillägg motsvarande
ersättning till utredningens personal, ett förslagsanslag å 4,000
kronor. Utredningens ledare har till sitt förfogande eu yngre jurist och
en lantmätare. För ett i maj 1925 påbörjat försöksskifte inom Gustavs
socken har särskild lantmätare förordnats. Vid sidan av utredningen stå
Dalautredn
ingen.
[7.]
6
Statsutskottets utlåtande Nr 2.
Högsta domstolen
och
reg. ringsrätten.
[8.]
fyra tillkallade sakkunniga ortsrepresentanter. Dessutom hava i arbetet, i
vad det avser Leksands socken, deltagit två av socknen valda ombud.
Å det för utredningens verksamhet anvisade reservationsanslaget förefanns
den 1 juli 1925 en besparing av omkring 7,500 kronor. Med hänsyn till
de rätt avsevärda utgifterna för nyssnämnda försöksskifte samt för hittills
under det löpande budgetåret företagna resor och då särskilda omkostnader
kunde förväntas bliva förenade bland annat med den verksamhet, som tillkomme
utredningen i anledning av lagen den 30 april 1925 rörande vissa
laga skiften inom de på bekostnad eller med understöd av staten storskiftade
delarna av Kopparbergs län, har departementschefen emellertid ansett försiktigheten
bjuda att icke räkna med att vid ingången av budgetåret 1926—
1927 komme att förefinnas besparing av sådan storlek, att den kunde inverka
på anslagskravet för sistnämnda budgetår.
Till bestridande av utgifterna för budgetåret 1926—1927 har, frånsett
den dyrtidstillägg motsvarande ersättningen till utredningens personal, beräknats
65,000 kronor. Då, enligt vad nyss sagts, någon avsevärd besparing
å förut beviljade medel icke vore att påräkna, erfordrades anslag för ändamålet
med detta belopp. Härjämte borde, liksom i nu gällande riksstat, upptagas
ett särskilt anslag till dyrtidstilläggsersättning åt utredningens personal.
Enär det för sistnämnda ändamål hittills anvisade anslaget, i likhet med
motsvarande anslag till lagberedningen, visat sig otillräckligt och under
senast tilländalupna budgetår överskridits med omkring 2,000 kronor, tiar
samma anslag ansetts böra något höjas, vilken.förhöjning dock synts kunna
begränsas till 1,000 kronor.
Mot vad Kungl. Maj:t under förevarande punkt föreslagit riksdagen, har
utskottet icke haft något att erinra och får utskottet alltså hemställa,
att riksdagen må
a) för fortsatt uppehållande av Dalautredningens
verksamhet för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra
reservationsanslag å 65,000 kronor,
samt
b) för beredande av dyrtidstillägg motsvarande ersättning
till utredningens personal för samma budgetår
anvisa ett extra förslagsanslag å 5,000 kronor.
Domstolarna.
7:o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag (punkt 8) angående anslag till högsta
domstolen och regeringsrätten kommer utskottet att framdeles under riksdagen
avgiva utlåtande; vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen
anmäla.
Statsutskottets utlåtande Nr 2.
8:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 9) att till avlönande
av en extra expeditionsvakt vid högsta domstolen för budgetåret 1926—
1927 anvisa ett extra anslag å 2,364 kronor.
Till förstärkning av antalet ordinarie expeditionsvakter vid högsta domstolen
har riksdagen årligen från och med år 1920 beviljat ett extra anslag,
vilket alltsedan år 1922 varit bestämt till 2,364 kronor för år räknat,
motsvarande avlöning till en extra expeditionsvakt enligt 4:e löneklassen,
ortsgrupp G, i löneplanen för extra ordinarie befattningshavare
(kungörelse den 26 juni 1925, nr 356). Denna förstärkning har synts behövlig
åtminstone så länge högsta domstolen, för avarbetande av den förefintliga
arbetsbalansen, i betydligt större utsträckning än enligt tidigare
gällande arbetsordningar tjänstgör på tre avdelningar. Det har ansetts
nödvändigt, att detta bleve händelsen även under nästa budgetår.
Kungl. Maj:ts förevarande förslag har icke givit utskottet anledning till
annan erinran än att, med hänsyn till de från och med den 1 juli 1925
gällande avlöningsbestämmelserna för icke-ordinarie befattningshavare vid
statsdepartement m. fl. verk, lönen till nu ifrågavarande befattningshavare
torde böra beräknas efter 3:e löneklassen i 5:e lönegraden av den för ickeordinarie
befattningshavare vid civilförvaltningen gällande löneplan och
sålunda bestämmas till 2,208 kronor. Avlöningsförhöjningar till befattningshavaren
i fråga torde böra utgå från det under sjunde huvudtiteln
uppförda anslaget till avlöningsförhöjningar åt vissa icke-ordinarie befattningshavare
inom den civila statsförvaltningen.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må till avlönande av en extra expeditionsvakt
vid högsta domstolen för budgetåret 1926—
1927 anvisa ett extra anslag å 2,208 kronor.
9:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt 10)
och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 53—55) i ämnet
innehåller, hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
budgetår ägt rum, för tillfällig förstärkning av nedre
justitierevisionens arbetskrafter med fyra tillförordnade
revisionssekreterare, en tillförordnad protokollssekreterare,
en amanuens och två tillförordnade kontorsbiträden
för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra anslag
å 54,700 kronor.
10:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 11) att till avlönande
av en extra expeditionsvakt i nedre justitierevisionen för budgetåret 1926
—1927 anvisa ett extra anslag å 2,364 kronor.
. Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 55 i statsrådsprotokollet.
Extra
expedit io lifvakt
vid
högsta domstolen.
[9.J
Utskottets
yttrande.
Tillfällig
förstärkning
av arbetskrafterna
i
nedre just it ierevisionen.
[io.]
Extra
expeditionsvakt
i
nedre justitierevisionen.
[ii.]
8
Statsutskottets utlåtande Nr 2.
Utskottets
yttrande.
Motion
angående
avlöning sförbättring
för hovrättsråd.
Utskottets
yttrande.
Extra ledamot
i Svea
hovrätt.
[12.1
Under hänvisning till vad utskottet under punkt 8 anfört i fråga om
lön till en expeditionsvakt vid högsta domstolen, får utskottet hemställa,
att riksdagen må till avlönande av en extra expeditionsvakt
i nedre justitierevisionen för budgetåret 1926
—1927 anvisa ett extra anslag å 2,208 kronor.
ll:o) I en inom första kammaren av herr S. Luterkort väckt motion,
nr 164, vilken hänvisats till statsutskottets förberedande behandling, har
hemställts,
att riksdagen måtte besluta, att hovrättsråd må, sedan fem år förflutit
från hans utnämning till tjänsten, komma i åtnjutande av avlöningsförstärkning
med ett årligt belopp av 2,500 kronor,
att riksdagen ville för detta ändamål anslå erforderliga medel,
samt att riksdagen måtte till kungl. kungörelsen den 6 juni 1925 angående
utsträckt tillämpning av avlöningsreglementet den 22 juni 1921
m. m. besluta ett tillägg under rubriken Rikets hovrätter av följande
lydelse: »Hovrättsråd skall utöver honom enligt avlöningsreglementet
tillkommande lön uppbära avlöningsförstärkning med ett årligt belopp av
2,500 kronor. Vid tjänstledighet för hovrättsråd på grund av sjukdom
eller av annan anledning skola ifråga om hans rätt att uppbära avlöningsförstärkning
gälla de särskilda bestämmelser, som av Kungl. Maj:t i
sådant hänseende meddelas»,
eller, därest denna hemställan icke bifalles, att riksdagen måtte i skrivelse
till Kungl. Maj:t anhålla om utredning och förslag rörande förbättring
av hovrättsrådens nuvarande löner.
I fråga om de skäl, motionären anfört till stöd för sitt förslag, får utskottet
hänvisa till motionen.
Enligt vad utskottet inhämtat, har Kungl. Maj:t på därom gjord hemställan
den 26 februari 1926 bemyndigat chefen för justitiedepartementet
att tillkalla fyra sakkunniga för att i enlighet med av bemälde departementschef
i statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden sagda
dag angivna riktlinjer biträda inom departementet vid utredning angående
hovrätternas löneförhållanden och därmed sammanhängande spörsmål.
Då frågan om hovrättsrådens löneställning sålunda för närvarande
är föremål för särskild utredning, får utskottet hemställa,
att herr Luterkorts förevarande motion, nr 164, icke
måtte till någon riksdagens åtgärd föranleda.
12:o) I enlighet med vad Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen (punkt 12) och
under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 55 och 56) i ämnet innehåller,
hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
budgetår ägt rum, till avlönande av en extra ledamot
Statsutskottets utlåtande Nr 2.
9
i Svea hovrätt för budgetåret 1926—1927 anvisa ett
extra anslag å 8,580 kronor.
13:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 13) och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid.
57) i ämnet innehåller, får utskottet hemställa,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
budgetår ägt rum, till avlönande av en förste amanuens
å krigshovrättsavdelningen i Svea hovrätt för budgetåret
1926—1927 anvisa ett extra anslag å 4,596 kronor.
14:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 14) att till avlönande
av en extra expeditionsvakt i Svea hovrätt för budgetåret 1926—1927 anvisa
ett extra anslag å 2,364 kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 57 i statsrådsprotokollet.
Under erinran om vad utskottet ovan under punkt 8 anfört i fråga om
lön till en expeditionsvakt vid högsta domstolen, får utskottet hemställa,
att riksdagen må till avlönande av en extra expeditionsvakt
i Svea hovrätt för budgetåret 1926—1927
anvisa ett extra anslag å 2,208 kronor.
15:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 15) att under riksstatens
elfte huvudtitel, allmänna indragningsstaten, uppföra ett personligt lönetillägg
å 400 kronor till kontorsbiträdet å advokatfiskalsexpeditionen i Göta hovrätt
J. M. Håkansson, att utgå så länge han kvarstår i sin nuvarande befattning.
Enligt grunderna för remissen av statsverkspropositionen ankommer handläggningen
av förevarande punkt på bankoutskottet; varom utskottet velat här
erinra.
16:o) Kungl. Maj-.t har föreslagit riksdagen (punkt 16) att för tillfällig
förstärkning av hovrätternas arbetskrafter för budgetåret 1926—1927 anvisa
ett extra anslag å 157,000 kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 58 — 62 i statsrådsprotokollet.
I hovrätterna finnas för närvarande följande antal ordinarie divisioner,
nämligen i Svea hovrätt åtta, i Göta hovrätt fyra och i hovrätten över
Skåne och Blekinge två.
Den särskilt under kristiden exceptionellt stegrade tillströmningen av mål
till hovrätterna har förorsakat uppkomsten därstädes av betydande balanser,
särskilt av vademål. För balansernas avarbetande hava samtliga hovrätter
Förste
amanuens d
krigshorrättsavdeln
ingen.
[13.
Extra expeditionsvakt
i
Svea hovrätt.
[14.]
Utskottets
yttrande.
Personligt
lönetillägg
åt kontorsbiträdet
i
(röta hovrätt
J. Jf. Håkansson.
[15.]
Tillfällig
förstärkning
av hovrätternas
arbetskrafter.
[16.]
10
Statsutskottets utlåtande Nr 2.
måst under senare åren förstärkas med extra arbetskrafter. Sålunda hava
varit verksamma vid Svea hovrätt från och med år 1921 en och sedan början
av 1922 års höstsession ytterligare en extra division samt vid Göta hovrätt
sedan början av höstsessionen 1918 en och under tiden från och med
höstsessionen 1922 intill den 26 april 1924 ytterligare en extra division.
Den hovrätten över Skåne och Blekinge tillförda förstärkningen har bestått
under viss del av år 1918 av tva extra ledamöter samt under tiden från
1919 års ingång till den 15 augusti 1923 av en extra division. Från och
med sistnämnda dag har, i samband därmed att i denna hovrätts ordinarie
organisation införts viss ändring för bättre utnyttjande av fiskalernas arbetskrafter,
förstärkningen inskränkts till allenast en extra ledamot.
För närvarande finnas alltså i Svea hovrätt två extra divisioner och i
Göta hovrätt en dylik division, varjämte i hovrätten över Skåne och Blekinge
tjänstgör en extra ledamot. Till bestridande av kostnaderna för den hovrätterna
sålunda tillförda tillfälliga förstärkningen är i innevarande budgetårs
riksstat uppfört ett extra anslag å 156,900 kronor.
Vid anmälan av nu förevarande anslagsäskande har departementschefen
anfört följande:
»För egen del anser jag den i ärendet förebragta utredningen giva vid
handen, att en förstärkning av hovrätternas arbetskrafter fortfarande är av
behovet påkallad. I fråga om Svea hovrätt synes det mig, med hänsyn till
den alltjämt bestående stora balansen av vädjade mål vid denna hovrätt,
uppenbart att någon minskning av de för närvarande anställda extra arbetskrafterna
därstädes icke kan ifrågakomma. Även vad de övriga hovrätterna
angår torde försiktigheten bjuda, att anslag till den nuvarande
arbetsförstärkningen beräknas oförändrat jämväl under nästkommande budgetår.
Givetvis komma för dessa hovrätters del medel att av Kungl. Maj:t
disponeras endast i den omfattning sådant med hänsyn till förnyade undersökningar
rörande de inkomna målens antal och arbetsbalansens omfattning
kan anses erforderligt.
En förstärkning av hovrätterna enligt nu angivna grunder med tillfälliga
arbetskrafter kan — under förutsättning att hovrätternas ordinarie anslag
till icke-ordinarie befattningshavare, liksom nu, i avsevärd utsträckning anlitas
för ändamålet — beräknas komma att under budgetåret 1926—1927
kräva följande extra kostnader:
för Svea hovrätt ............................................................ kronor 103,700
» Göta » ............................................................ * 40,500
» hovrätten över Skåne och Blekinge .................... » 12,800 .
summa kronor 157,000.»
Utskottet, som funnit sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förevarande förslag,
får alltså hemställa,
Statsutskottets utlåtande Nr 2.
11
att riksdagen må för tillfällig förstärkning av hovrätternas
arbetskrafter för budgetåret 1926—1927 anvisa
ett extra anslag å 157,000 kronor.
17:o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag angående dels ordinarie anslagen [17—20.]
till justitiestat under Svea och Göta hovrätter (punkterna 17 och 18), dels anslag
till partiell löneförbättring för häradshövdingarna (punkt 19), dels ock
anslag till bestridande av vissa bidrag till kostnaderna för domsagornas förvaltning
(punkt 20) kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva
utlåtande; vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen
anmäla.
18:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 21) att till bestridande
av årsarvoden åt vattenrättsdomare, vattenrättsingenjörer och vattenrättssekreterare
så ock av gottgörelse åt vid vattendomstolarna anställda
amanuenser samt av vikariatsersättning under semester för vattenrättsdomare
och vattenrättssekreterare m. m. för budgetåret 1926—1927 anvisa
ett extra förslagsanslag å 235,000 kronor.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 99—101
i statsrådsprotokollet.
Vattendom
stolarna.
[21.]
Den av 1918 års lagtima riksdag antagna vattenlagen trädde i kraft
med 1919 års ingång. Till bestridande av kostnaderna för uppehållande
under åren 1919 och 1920 av verksamheten vid de genom denna lag upprättade
vattendomstolarna har riksdagen på Kungl. Maj:ts framställning
på extra stat för vart och ett av sagda år beviljat ett förslagsanslag, högst
160,000 kronor. Likaledes efter förslag av Kungl. Maj:t blev anslaget
av 1920 års riksdag höjt till 180,000 kronor, och bestämdes anslaget av
1924 års riksdag till 185,000 kronor. I riksstaten för nu löpande budgetår
är för ändamålet uppfört ett extra anslag å 197,000 kronor.
Från anslaget bestridas dels årsarvoden åt vattenrättsdomare, vattenrättsingenjörer
och vattenrättssekreterare, dels gottgörelse åt vid vattendomstolarna
anställda amanuenser, dels ock vikariatsersättning under semester för
vattenrättsdomare och vattenrättssekreterare m. m.
Enligt Kungl. Maj:ts nu föreliggande förslag skulle från förevarande
anslag hädanefter jämväl bestridas de avlöningskostnader för vattendomstolarnas
verksamhet, som nu belasta anslaget till domare, vittnen och parter.
Dessa kostnader utgöras av:
1) ersättning till vattenrättsingenjörer, utöver dem tillkommande årsarvoden,
ävensom till vattenrättsnämndemän och av vattenöverdomstolen tillkallat
sakkunnigt biträde, dagarvoden eller annan gottgörelse i enlighet med
de grunder Kungl. Maj:t bestämmer (kungl. brev den 28 juni 1918);
12
Statsutskottets utlåtande Nr 2.
Utskottets
yttrande.
Civil personal
vid regementsoch
stationskriqsr
ätter na.
[22.1
2) ersättning till sakkunnigt biträde, som av Kungl. Maj:t i högsta domstolen
tillkallats i vattenmål (kungl. brev den 19 juni 1919); samt
3) ersättning som med stöd av 30 § i stadgan den 6 december 1918 (nr 1034)
angående tjänstgöringen vid vattendomstolarna må varda tillerkänd sådan
vikarie för vattenrättsdomare eller vattenrättsingenjör, som förordnats på
grund av bestämmelserna i 26 § samma stadga (kungl. brev den 14 juli
1922).
För budgetåret 1923—1924 hava ifrågavarande kostnader uppgått till omkring
38,000 kronor.
Vid bifall till Kungl. Maj:ts förslag skulle anslaget för vattendomstolarnas
verksamhet för nästkommande budgetår höjas från nuvarande belopp,
197,000 kronor, med 38,000 kronor till 235,000 kronor och anslaget förändras
till förslagsanslag.
Vid prövning av Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet haft
under övervägande, huruvida icke ett särskilt förslagsanslag lämpligen bör
å riksstaten uppföras för bestridande av de avlöningskostnader för vattendomstolarnas
verksamhet, som hittills belastat anslaget till domare, vittnen
och parter, och om sålunda ej anslaget till ifrågavarande domstolar jämväl
hädanefter bör uppföras såsom bestämt anslag. Då utskottet emellertid
ansett sig icke böra motsätta sig Kungl. Maj:ts förslag om överflyttande
av ifrågavarande kostnader till anslaget för vattendomstolarnas verksamhet
samt att i samband härmed detta anslag förändras till förslagsanslag,
förutsätter utskottet, att det i anslaget ingående beloppet å 197,000
kronor, som är avsett till bestridande av årsarvoden åt vattenrättsdomare,
vattenrättsingenjörer och vattenrättssekreterare samt gottgörelse åt amanuenser
och vikariatsersättning under semester, icke må överskridas.
Då storleken av det äskade anslaget icke givit utskottet anledning till
erinran, får utskottet alltså hemställa,
att riksdagen må till bestridande av årsarvoden åt
vattenrättsdomare, vattenrättsingenjörer och vattenrättssekreterare
så ock av gottgörelse åt vid vattendomstolarna
anställda amanuenser samt av vikariatsersättning
under semester för vattenrättsdomare och
vattenrättssekreterare m. m. för budgetåret 1926—1927
anvisa ett extra förslagsanslag å 235,000 kronor.
19:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 22) att till avlönande
av civil personal vid regements- och stationskrigsrätterna för budgetåret
1926 — 1927 anvisa ett extra anslag å 134,000 kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 101 och 102 i statsrådsprotokollet.
Statsutskottets utlåtande Nr 2. 13
Extra anslaget till avlönande av civil personal vid regements- och
stationskrigsrätterna är i riksstaten för budgetåret 1925—1926 liksom ock i
närmast föregående budgetårs riksstat upptaget med 130,000 kronor.
Ifrågavarande anslag uppgick för år 1920 till 160,000 kronor, för vartdera
av åren 1921 och 1922 till 150,000 kronor och för budgetåret 1923—1924 till
133,000 kronor. De för budgetåret 1925—1926 av Kungl. Maj:t den 8 maj
1925 fastställda avlöningsstaterna för krigsdomare, auditörer och krigsfiskaler
sluta å ett sammanlagt belopp av 129,900 kronor.
Visserligen kommer den vid förra årets riksdag beslutade nya organisationen
av försvarsväsendet att verka minskning i förevarande anslagsbehov,
men då enligt de fastställda principerna för övergången till den nya härordningen
indragning av övertaliga truppförband skall verkställas först
under budgetåret 1927—1928, är sådan verkan icke att emotse för nästkommande
budgetår. Tvärtom kommer samma organisation att medföra, att
ifrågavarande anslag måste övergående höjas. Enligt riksdagens beslut skall
nämligen uppsättningen av flygvapnet taga sin början under budgetåret
1926—1927. Organisationsplanen för flygvapnet omfattar bland annat upprättande
av fyra självständiga flygkårer. Envar av nämnda kårer måste
förses med egen krigsrätt. Verkställda beräkningar angående kostnaden
för dessa nya krigsrätter, i vad angår den civila personalen, giva emellertid
vid handen, att med användande av motsvarande personal vid de truppförband,
som redan finnas å flygkårernas blivande förläggningsorter, kostnadsökningen
kan begränsas till 4,000 kronor.
Utskottet, som icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts förevarande
förslag, får alltså hemställa,
att riksdagen må till avlönande av civil personal
vid regements- och stationskrigsrätterna för budgetåret
1926—1927 anvisa ett extra anslag av 134,000 kronor.
Rättegångsväsendet i allmänhet.
20:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 23) att
dels sänka det i riksstaten under andra huvudtiteln uppförda ordinarie
förslagsanslaget till ersättning åt domare, vittnen och parter från dess nuvarande
belopp, 740,000 kronor, med 300,000 kronor till 440,000 kronor;
dels medgiva, att från omförmälda anslag må utgå ej mindre samtliga
kostnader, med undantag av ersättningar enligt allmänna resereglementet,
i anledning av sådana ansöknings- och stämningsmål vid de allmänna
domstolarna och vattendomstolarna samt lantmäteriförrättningar och skiftesmål,
vari talan utföres av kammaradvokatliskalsämbetet för annan kronans
egendom än sådan av ecklesiastik natur eller ock för det allmänna,
Ersättning
åt domare,
vittnen och
parter.
[23.]
14
Statsutskottets utlåtande AV 2.
än även lösen för de till kronoombud utfärdade expeditioner i mål och
ärenden av nu angiven art rörande fastighet av ecklesiastik natur;
dels medgiva, att under budgetåret 1926—1927 må från samma anslag
utgå till förordnad brottmålsdomare i Norrbottens län ersättning för rannsakningar
med häktade i enlighet med, där särskilda omständigheter ej
föranleda annat, följande grunder, nämligen dels ett årligt arvode av,
förutom eventuellt dyrtidstillägg, 3,000 kronor, dels 40 kronor för varje
av brottmålsdomaren för sådan rannsakning hållet urtima ting eller extra
sammanträde under lagtima ting, dels resekostnads- och traktamentsersättning
enligt rese- och traktamentsklass I B i allmänna resereglemente!,
dock med iakttagande att traktamentsersättning ej må beräknas för dygn,
varunder förrättning ägt rum, dels ock för varje av brottmålsdomaren
handlagt rannsakningsmål traktamente för två expeditionsdagar efter 20
kronor för varje dag;
dels ock medgiva, att kostnader för rättegångsväsendet i allmänhet, som
kunna föranledas av föreskrift i lag eller i av riksdagen antagen författning,
må, därest icke särskilt anslag för ändamålet finnes i riksstaten uppfört
eller medel eljest enligt riksdagens beslut ställts till förfogande, efter
Kungl. Majits närmare bestämmande bestridas från anslaget till ersättning
åt domare, vittnen och parter.
Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 102—119
i statsrådsprotokollet.
I riksstaten för budgetaret 1925—1926 är ordinarie förslagsanslaget till
ersättning åt domare, vittnen och parter upptaget med ett belopp av
740,000 kronor. Från anslaget bestrides en mångfald utgifter av olika art,
vilka utgifter i huvudsak beröra domstolarnas verksamhet.
Enligt Kungl. Maj:ts nu föreliggande förslag skulle en uppdelning av
förevarande anslag genomföras.
Rörande den sålunda ifrågasatta uppdelningen har departementschefen
anfört följande:
»Ovedersägligt torde vara, att en uppdelning av förevarande anslag, vartill
tid efter annan nya utgifter av olika slag hänförts, måste anses av behovet
påkallad. Därigenom skulle vinnas bättre översikt över de från anslaget
bestridda utgifter, varjämte även ur redovisningssynpunkt en sådan åtgärd
komme att medföra fördel. Jag vill erinra om att en utbrytning ur anslaget
av vissa kostnader redan vid ett tidigare tillfälle ägt rum, nämligen
i anledning av beslut vid 1920 års riksdag, enligt vilket beslut resekostnadsoch
traktamentsersättning till domhavande i vissa fall skall utgå från andra
huvudtitelns allmänna anslag till rese- och traktamentspenningar.
Enligt såväl riksräkenskapsverkets som statskontorets nu föreliggande
förslag skulle för bestridande av de kostnader, som enligt lagen om fri
rättegång skola gäldas av allmänna medel, uppföras ett särskilt förslags
-
Statsutskottets utlåtande Nr 2.
15
anslag, vars belopp statskontoret ansett böra bestämmas till 260,000 kronor.
Vad ämbetsverken sålunda föreslagit anser jag mig böra biträda. Jag kommer
därför under nästföljande punkt att hemställa om uppförande i riksstaten
av ett dylikt anslag.
Till statskontorets förslag att från anslaget till domare, vittnen och parter
avskilja de kostnader för vattendomstolarna, som nu belasta anslaget, och
överföra dessa till anslaget till vattendomstolarnas verksamhet har jag redan
i det föregående under punkt [21] uttalat min anslutning.
Enligt riksräkenskapsverkets förslag skulle, efter utbrytning av kostnaderna
i anledning av lagen om fri rättegång, anslaget i övrigt uppdelas på tre anslag,
nämligen ett till ersättning till rättegångsbiträden, ett till vittnesersättningar
och ett till ersättning åt domare och vissa andra rättegångskostnader.
Statskontoret har av vissa skäl ansett sådan ytterligare uppdelning av
anslaget i riksstaten ej böra äga rum utan föreslagit att, med bibehållande
av anslaget som en enhet, detsamma skulle beräknas och redovisas under
fem särskilda titlar. Två av dessa skulle motsvara de av riksräkenskapsverket
föreslagna anslagen till ersättning till rättegångsbiträden och vittnesersättningar,
medan det tredje av de särskilda anslagen enligt riksräkenskapsverkets
förslag, nämligen anslaget till domare och vissa andra rättegångskostnader,
skulle motsvaras av tre anslagstitlar nämligen: 1) ersättning åt
domare, nämndemän m. fl., 2) kostnader för förundersökningar i brottmål
samt 3) kostnader i övrigt.
Utöver vad statskontoret föreslagit torde ur anslaget ytterligare böra utbrytas
de däri ingående posterna för rese- och traktamentsersättning till domhavande,
nämndemän och åklagare. Vad beträffar ersättning till de båda förstnämnda
befattningshavargrupperna, synes ifrågavarande post böra sammanföras med
andra huvudtitelns allmänna anslag till rese- och traktamentspenningar.
Kostnaderna för rese- och traktamentsersättning till åklagare torde böra
utgå från det under femte huvudtiteln uppförda förslagsanslaget till vissa
ersättningar åt befattningshavare vid polis- och åklagarväsendet. Enligt
verkställd överslagsberäkning kunna ifrågavarande kostnader antagas till årligen
sammanlagt vid pass 120,000 kronor, därav omkring 4,000 kronor
belöpa å ersättning till åklagare.
Statskontoret har föreslagit, att anslaget till domare, vittnen och parter
efter de utbrytningar, varom statskontoret hemställt och som jag i det föregående
förordat, skulle bestämmas till 560,000 kronor. Om, såsom jag nu
föreslår, från anslaget därjämte utbrytas kostnaderna för rese- och traktamentsersättningar
till domhavande, nämndemän och åklagare med tillhopa 120,000
kronor, skulle anslaget således nedbringas till 440,000 kronor.
En ytterligare uppdelning av anslaget i enlighet med riksräkenskapsverkets
förslag synes mig ej för närvarande böra äga rum. Möjligen skulle
kunna ifrågasättas, att från anslaget utbryta och till det nya anslaget till
bestridande av kostnader i anledning av lagen om fri rättegång överföra
även kostnaderna för ersättning till rättegångsbiträden. Tillräckliga skäl för
16
Statsutskottets utlåtande Nr 2.
en sådan åtgärd anser jag dock icke föreligga, helst som kostnaderna i de
olika fallen utgå efter helt skilda grunder. Däremot torde böra tagas under
övervägande lämpligheten av att, på sätt statskontoret ifrågasatt, anslaget
beräknas och redovisas under särskilda titlar. Frågan härom synes dock,
innan den företages till avgörande, böra underkastas ytterligare utredning.
Statskontoret har erinrat om, att riksdagen under årens lopp lämnat ett
stort antal bemyndiganden att för olika ändamål anlita anslaget till domare,
vittnen och parter. Emellertid torde en del fall hava förekommit, då i samband
med antagande av lagar, av vilka föranledas vissa kostnader för rättegångsväsendet,
något uttryckligt bemyndigande att för ändamålet anlita
förevarande anslag icke lämnats från riksdagens sida. I dylika fall lärer
dock riksdagens beslut om lagens antagande få anses innefatta ett medgivande
i sådant hänseende. Det synes mig emellertid lämpligt att i samband med
den nu ifrågasatta uppdelningen av anslaget ett mera generellt bemyndigande
från riksdagens sida i ifrågavarande hänseende inhämtas, förslagsvis
av den innebörd att kostnader för rättegångsväsendet i allmänhet, som
kunna föranledas av föreskrift i lag eller i av riksdagen antagen författning,
må, därest icke särskilt anslag för ändamålet linnes i riksstaten uppfört eller
medel eljest enligt riksdagens beslut ställts till förfogande, efter Kungl.
Maj:ts närmare bestämmande bestridas från anslaget till domare, vittnen
och parter.
I fråga om själva anslagsberäkningen ansluter jag mig till statskontorets
förslag med den ändring, som jag ovan ifrågasatt. Anslaget skulle således
i riksstaten för budgetåret 1926—1927 uppföras med 440,000 kronor.»
Kungl. Maj:ts förslag ifråga om anlitande av anslaget till ersättning
åt domare, vittnen och parter för bestridande av kronans kostnader i vissa
rättegångar, vilka kostnader hittills bestritts av skilda anslag, grundar sig
på en av kammarkollegium avgiven framställning i ämnet. Då dessa
kostnader emellertid äro av jämförelsevis ringa betydelse har någon ökning
av anslagsbeloppet icke synts departementschefen påkallad.
Genom förordningen den 10 april 1810 angående tiden, inom vilken
häktad person bör ställas för rätta, bemyndigades Svea hovrätt och Göta
hovrätt att i vissa domsagor förordna särskilda personer att, när ordinarie
domaren vore förhindrad, hålla urtima ting i brottmål, om den anklagade
vore häktad. I § 50 av gällande domsagostadga förutsättes nämnda förordning
fortfarande äga giltighet i vad den avser dylika tillförordnade ständiga
brottmålsdomare. Angående brottmålsdomarnas avlöningsförhållanden hava
tid efter annan utfärdats särskilda bestämmelser.
I enlighet med 1810 års förordning hava intill för några år sedan brottmålsdomare
varit förordnade i såväl Jämtlands som Norrbottens län. Båda
dessa befattningar blevo emellertid sedermera indragna, den i Norrbottens
län från och med år 1916. På förslag av Kungl. Maj:t (prop. nr 334, sid.
Statsutskottets utlåtande Nr 2.
17
78—83 samt 98) medgav emellertid 1920 års riksdag, att brottmalsdomarbefattningen
i Norrbottens län åter Unge inrättas för tiden från och med
den 1 juli 1920 till och med år 1923. Vid 1923 års riksdag lämnades enahanda
medgivande i fråga om tiden från och med den 1 januari 1924 till och
med den 30 juni 1926; och föreskrevs därvid, att ersättning till brottmålsdomaren
skulle utgå från andra huvudtitelns anslag till ersättning åt domare,
vittnen och parter i enlighet med, där särskilda omständigheter ej föranledde
annat, följande grunder, nämligen dels ett årligt arvode av, förutom eventuellt
dyrtidstillägg, 3,000 kronor, dels 40 kronor för varje av brottmålsdomaren
för rannsakning hållet urtima ting eller extra sammanträde under
lagtima ting, dels rese- och traktamentsersättning enligt tredje klassen i
gällande resereglemente eller enligt de grunder, som i blivande resereglemente
kunde komma att bestämmas för häradshövding, dock med iakttagande att
dagtraktamente ej finge beräknas för dygn, varunder förrättning ägt rum,
dels ock för varje av brottmålsdomaren handlagt rannsakningsmål traktamente
för två expeditionsdagar efter 20 kronor för varje dag. I enlighet
härmed har alltifrån början av juli 1920 särskild brottmålsdomare varit
av Svea hovrätt förordnad i Norrbottens län. Utskottet har inhämtat, att
brottmålsdomaren under budgetåret 1924—1925, förutom stadgat arvode,
uppburit i ersättning för rannsakning 3,160 kronor och i traktamentsersättning
839 kronor 35 öre.
Enligt Kungl. Maj:ts förevarande förslag skulle ersättning till brottmålsdomaren
för nästkommande budgetår utgå efter enahanda grunder, som
för närvarande gälla.
Utskottet har i likhet med departementschefen ansett, att eu uppdelning
av det nu å riksstaten anvisade anslaget till ersättning åt domare, vittnen
och parter är av behovet påkallad. Vad Kungl. Maj:t härutinnan föreslagit,
har utskottet ock funnit sig kunna biträda.
Då Kungl. Maj:ts förslag om anlitande av förevarande anslag för bestridande
av kronans kostnader i vissa rättegångar samt om ersättning
till tillförordnad brottmålsdomare i Norrbottens län ej heller givit utskottet
anledning till erinran, får utskottet alltså hemställa,
att riksdagen må
a) sänka det i riksstaten under andra huvudtiteln
uppförda ordinarie förslagsanslaget till ersättning åt
domare, vittnen och parter från dess nuvarande belopp,
740,000 kronor, med 300,000 kronor till 440,000 kronor;
b) medgiva, att från omförmälda anslag må utgå ej
mindre samtliga kostnader, med undantag av ersättningar
enligt allmänna resereglemente!, i anledning av
sådana ansöknings- och stämningsmål vid de allmänna
domstolarna och vattendomstolarna samt lantmäteriför
Bihang
till riksdagens protokoll 1926. (i sand- 2 höft. (Nr 2.) 2
Utskott et a
•jttrande.
Kostnader i
anledning av
lagen om fri
rättegång.
[24.]
Utskottets
yttrande.
18 Statsutskottets utlåtande Nr 2.
rättningar och skiftesmål, vari talan utföres av kammaradvokatfiskalsämhetet
för annan kronans egendom
än sådan av ecklesiastik natur eller ock för det allmänna,
än även lösen för de till kronoombud utfärdade expeditioner
i mål och ärenden av nu angiven art rörande
fastighet av ecklesiastik natur;
c) medgiva, att under budgetåret 1926—1927 må
från samma anslag utgå till tillförordnad brottmålsdomare
i Norrbottens län ersättning för rannsakningar
med häktade i enlighet med, där särskilda omständigheter
ej föranleda annat, följande grunder, nämligen
dels ett årligt arvode av, förutom dyrtidstillägg,
3,Q00 kronor, dels 40 kronor för varje av brottmålsdomaren
för sådan rannsakning hållet urtima ting
eller extra sammanträde under lagtima ting, dels resekostnads-
och traktamentsersättning enligt rese- och
traktamentsklass IB i allmänna resereglemente!, dock
med iakttagande att traktamentsersättning ej må beräknas
för dygn, varunder förrättning ägt rum, dels ock
för varje av brottmålsdomare!! handlagt rannsakningsmål
traktamente för två expeditionsdagar efter 20 kronor
för varje dag; samt
d) medgiva, att kostnader för rättegångsväsendet i
allmänhet, som kunna föranledas av föreskrift i lag eller
i av riksdagen antagen författning, må, därest icke särskilt
anslag för ändamålet linnes i riksstaten uppfört
eller medel eljest enligt riksdagens beslut ställts till
förfogande, efter Kungl. Maj:ts närmare bestämmande
bestridas från anslaget till ersättning åt domare, vittnen
och parter.
21:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 24) att till bestridande
av de kostnader, som enligt lagen om fri rättegång skola gäldas av allmänna
medel, i riksstaten under andra huvudtiteln uppföra ett ordinarie förslagsanslag
å 260,000 kronor.
Under hänvisning till vad utskottet under nästföregående punkt anfört och
då utskottet icke funnit skäl till erinran mot storleken av det av Kungl.
Maj:t för nu ifrågavarande ändamål äskade anslagsbeloppet, får utskottet
hemställa,
att riksdagen må till bestridande av de kostnader,
som enligt lagen om fri rättegång skola gäldas av all
-
Statsutskottets utlåtande Nr 2.
19
manna medel, i riksstaten under andra huvudtiteln uppföra
ett ordinarie förslagsanslag å 260,000 kronor.
22:o) På grund av Kungl. Ma.j:ts därom gjorda framställning (punkt 25) Understöd ät
och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 121 och 122) i ämnet rättshjälp
innehåller, hemställer utskottet, anstalter
125.1
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
budgetår ägt rum, till bestridande av understöd åt
offentliga rättshjälpsanstalter i huvudsaklig överensstämmelse
med de grunder, som finnas angivna i statsrådsprotokollet
över justitiedepartementsärenden den 12
april 1918 samt i ämnet den 12 september 1919, nr
639, utfärdad kungörelse med därvid fogat normalreglemente
för dylik anstalt, för budgetåret 1926—1927 anvisa
ett extra förslagsanslag å 50,000 kronor.
23:o) I enlighet med vad Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen (punkt 26) och övervakning
under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 122 och 123) i ämnet av villkorligt
innehåller, hemställer utskottet, dömda.
[26.]
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
budgetår ägt rum, till bestridande av kostnader för
övervakning av villkorligt dömda för budgetåret 1926
—1927 anvisa ett extra förslagsanslag å 25,000 kronor.
24:o) Med anledning av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt Ersättning
27) och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 123) i ämnet åt
innehåller, får utskottet hemställa, menigheter
inrättningar
att riksdagen må minska det i riksstaten uppförda f°r från''
ordinarie förslagsanslaget till ersättning åt personer,
menigheter och allmänna inrättningar för dem genom [27.]
nya strafflagens införande frångångna bötesandelar från
dess nuvarande belopp, 23,000 kronor, med 1,000 kronor
till 22,000 kronor.
Fångvården m. in.
25:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 28) Anslag till
dels godkänna följande stater för fångvården att tillämpas från och med fångvården.
budgetåret 1926—1927: [28.]
20
Statsutskottets utlåtande Nr 2.
A. Avlöningsstat.
Fångvårdsstyrelsen.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag............ kronor
Vikariatsersättningar, förslagsanslag.......................................
Arvoden å 2,000 kronor till två fullmäktige ........................ »
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m..... »
138,200
5.000
4.000
16,000
Fång vård sstaten.
Avlöningar till ordinarie tjänstmän, förslagsanslag
Vikariatsersättningar, förslagsanslag ....................................
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.,
förslagsanslag .......................................................................
2,013,000
150,000
247,500
B. Omkostnadsstat.
Övriga kostnader för fångvård, förslagsanslag .................... » 1,190,400
Summa förslagsanslag kronor 3,764,100;
dels ock sänka det ordinarie förslagsanslaget till fångvården från dess
nuvarande belopp, 3,774,600 kronor, med 10,500 kronor till 3,764,100 kronor.
Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 124—144 i
statsrådsprotokollet.
Fångvårdens ordinarie stat för budgetåret 1925 1926 har följande ut seende; -
A. Avlöningsstat.
Fångvårdsstyrelsen.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag........... kronor
Vikariatsersättningar, förslagsanslag........................................ »
Arvoden å 2,000 kronor till två fullmäktige........................ »
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m..... »
148,700
5.000
4.000
16,000
Fång vårdsstaten.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag............
Vikariatsersättningar, förslagsanslag
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.,
förslagsanslag............................................................................
2,013,000
150,000
247,500
B. Omkostnadsstat.
Övriga kostnader för fångvård, förslagsanslag
1,190,400
Summa förslagsanslag kronor 3,774,600.
Vid jämförelse med gällande stat innebär sålunda Kungl. Majrts nu framlagda
förslag en nedsättning av den i avlöningsstaten för fångvårdsstyrelsen
Statsutskottets utlåtande Nr 2.
21
ingående posten för avlöningar till ordinarie tjänstemän med 10,500 kronor.
Nedsättningen ifråga är föranledd därav, att en byrådirektörsbefattning hos
styrelsen hålles vakant.
I samband med Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet till behandling
förehaft en inom andra kammaren av herr 7. Anderson i Linköping
m. fl. väckt motion (nr 53), vari, bland annat, hemställts, att riksdagen
ville besluta indraga fullmäktige i fångvårdsstyrelsen och i följd härav
minska avlöningsstaten för fångvårdsstyrelsen med 4,000 kronor.
Likaledes har utskottet behandlat två likalydande motioner, väckta, den
ena inom första kammaren av fröken Kerstin Hesselgren (nr 167) och den
andra inom andra kammaren av fru Nelly Thiiring (nr 242), vari hemställts,
att vaktfruarna vid fångvården må erhålla avlöning enligt 3:e lönegraden,
avdelning B, av den i 9 § av kungl. kungörelse den 6 juni 1925 fastställda
löneplanen för befattningshavare vid statsdepartement och vissa andra verk,
tillhörande den civila statsförvaltningen samt att anslaget till fångvårdsstaten
under andra huvudtiteln på grund härav må höjas med 10,000
kronor.
I fråga om de skäl, motionärerna åberopat till stöd för sina förslag, får
utskottet hänvisa till motionerna.
Vidkommande först frågan om borttagande av nu utgående arvoden till
fångvårdsfullmäktige vill utskottet erinra, att riksdagen i anledning av den
utav herr Anderson in. fl. väckta motionen redan beslutat att i skrivelse till
Kungl. Maj:t anhålla, det Kungl. Maj:t måtte verkställa en förutsättningslös
utredning, huruvida och i vad mån fullmäktigesystemet inom statsförvaltningen
och de affärsdrivande verken bör avvecklas, begränsas eller bibehållas
ävensom i övrigt förenklingar och besparingar på detta och närbesläktade
områden må kunna vidtagas. Med hänsyn härtill har utskottet
ansett sig böra avstyrka motionärernas nu ifrågavarande yrkande.
Vad härefter angår frågan om vaktfruarnas vid fångvården placering i
lönehänseende, får utskottet erinra, att en av motionärerna vid innevarande
års riksdag väckt motion om samma förbättring i löneställning för motsvarande
befattningshavare vid statens tvångsarbetsanstalter på utskottets
hemställan av riksdagen avslagits. Med anledning härav kan utskottet ej
heller biträda det nu inotionsvis gjorda yrkandet.
Vad Kungl. Maj:ts förevarande förslag beträffar, har utskottet icke haft
något att anmärka mot detsamma, i vad det avser avlönings- och omkostnadsstater
för fångvårdsstyrelsen och fångvårdsstaten och har utskottet ej
heller funnit skäl till erinran mot vad departementschefen anfört i fråga
om ersättning för vid fångvårdsanstalterna tillverkade persedlar.
Utskottet får alltså hemställa,
Utskottets
yttrande.
Övergångsstat
för fångvården.
[29.]
Extra byrådirektör
å
fångvårdsstyrelsens
arbetskontor.
[30.]
22 Statsutskottets utlåtande Nr 2.
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande
förslag och med avslag å herr Andersons m. fl.
samt fröken Hesselgrens och fru Thiirings ovanberörda
motioner (II: 53 samt I: 167 och II: 242),
a) godkänna följande stater för fångvården att tilllämpas
från och med budgetåret 1926—1927:
A. Avlöningsstat.
Fångvårdsstyrelsen.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän.
förslagsanslag |
kronor |
138,200 |
Vikariatsersättningar, förslagsanslag. |
» |
5,000 |
Arvoden å 2,000 kronor till två full-mäktige ............................................... |
4,000 |
|
Avlöningar till icke-ordinarie befatt-ningshavare m. m. ............................ |
» |
16,000 |
Fån g vårdsstaten. |
2,013,000 |
|
Vikariatsersättningar, förslagsanslag |
» |
150,000 |
Avlöningar till icke-ordinarie befatt-ningshavare m. m., förslagsanslag |
247,500 |
|
B. O m kostnad sstat. Övriga kostnader för fångvård, för-slagsanslag ....................................... |
» |
1,190,400 |
Summa förslagsanslag kronor 3,764,100:
samt
b) sänka det ordinarie förslagsanslaget till fångvården
från dess nuvarande belopp, 3,774,600 kronor,
med 10,500 kronor till 3,764,100 kronor.
26:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt
29) och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 144) i ämnet innehåller
får utskottet hemställa,
att riksdagen må sänka det ordinarie förslagsanslaget
till övergångsstat för fångvården från dess nuvarande
belopp, 22,000 kronor, med 10,000 kronor till 12,000
kronor.
27:o) På grund av’ Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt
30) får utskottet hemställa,
Statsutskottets utlåtande Nr 2.
23
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
budgetår ägt rum, till avlönande av en extra
byrådirektör å fångvårdsstyrelsens arbetskontor för
budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra anslag å 10,500
kronor.
28a>) Kungl. Maj:t bär föreslagit riksdagen (punkt 31) att till uppförande
av hägbadsmur vid centralfängelset i Växjö för budgetåret 1926—1927 anvisa
ett extra reservationsanslag å 12,000 kronor.
Det egentliga fängelseområdet vid centralfängelset i Växjö är till ungefär
två'' tredjedelar omslutet av en hägnadsmur av tegel, under det att återstående
delen av hägnaden består av ett dubbelt plank, som är uppfört i tomtgränsen
till det intill fängelset belägna seminariet i Växjö.
Det av Kungl. Maj:t nu begärda anslaget är avsett att användas till uppförande
av en tegelmur i stället för plankhägnaden, som i flera år varit
och alltjämt är i synnerligen bristfälligt skick.
Då utskottet ej funnit något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till uppförande av hägnadsmur vid
centralfängelset i Växjö för budgetåret 1926—1927 anvisa
ett extra reservationsanslag å 12,000 kronor.
29:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 32) dels att för dppförande
i huvudsaklig överensstämmelse med av fångvårdsstyrelsen framlagt
förslag av logementsbyggnad och ladugård m. in. å en kolonigård vid fångkolonien
vid Singeshult ett belopp av högst 42,000 kronor må efter Kungl.
Maj:ts prövning av fångvårdsstyrelsen av tillgängliga medel tillsvidare förskotteras
för att sedermera återbetalas av den från jordbruket vid kolonien
inflytande avkastning eller köpeskillingar för områden, vilka må komma att
från de till kolonien hörande fastigheter för försäljning avskiljas, dels ock
att, till dess återbetalning skett, medlen i fångvårdsstyrelsens huvudbok må
redovisas å konto: »Förskott för fångvårdens övertagande av Singeshult».
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 147—155 i statsrådsprotokollet.
Såsom i statsrådsprotokollet erinras, stadgas i 6 § av lagen den 24 mars 1916
angående verkställighet av straffarbete och fängelsestraff, att, om fånge, som
hålles till straff i gemensamhet, under längre tid sysselsatts med arbete
huvudsakligen inomhus, skall han, där så lämpligen kan ske, någon tid
före frigivningen helt eller delvis hållas till arbete utomhus, samt att fånge,
som undergår straff i gemensamhet, må kunna sysselsättas med arbete utom
Häffnadftmvr
vid crntralfängelset
Växjö
[31.]
Xy kolonigård
rid
Singeshult.
[32.]
Utskottets
yttrande.
24 Statsutskottets utlåtande Nr 2.
straffanstaltens slutna område, såvida förbindelse mellan fången och obehöriga
förhindras.
Dessa bestämmelser hava tillkommit för att möjliggöra fångars hållande
till arbete ute i fria luften, särskilt jordbruksarbete och därmed sammanhörande
sysselsättningar.
Nu ifrågavarande anläggning har tillkommit för tillgodoseende av de
syften, varåt berörda bestämmelser giva uttryck. År 1918 bemyndigade
Kungl. Maj:t fångvårdsstyrelsen att vid Singeshult försöksvis anordna en
arbetskoloni för straffångar, och 1921 års riksdag medgav på Kungl. Maj:ts
förslag, att visst belopp Unge i samma ordning, som nu föreslagits, användas
för uppförande av vissa byggnader vid Singeshult.
Enligt vad statsrådsprotokollet utvisar, har resultatet av den hittills vid
Singeshult bedrivna verksamheten med fångars användande till friluftsarbete
under friare former befunnits så gynnsamt, att Kungl. Maj:t ansett
sig] böra föreslå enj^ytterligare utvidgning av ifrågavarande anläggning.
Avsikten är att anlägga en gård för självständigt jordbruk för en kostnad
av omkring 42,000 kronor.
Vid prövning av Kungl. Maj:ts förevarande framställning har utskottet
funnit sig böra tillstyrka den föreslagna utvidgningen av verksamheten vid
ifrågavarande fångkoloni.j Utskottet vill erinra om att, då förslag härutinnan
förelädes 1921 års riksdag, riksdagen uttalade, att de av Kungl. Maj:t då
ifrågasatta åtgärderna för möjliggörande av en utvidgning av den vid
Singeshult bedrivna fångvårdsverksamheten vore välbetänkta och medgav
riksdagen på grund härav, att medel för ändamålet ställdes till fångvårdsstyrelsens
disposition.
Då vad Kungl. Maj:t föreslagit i fråga om sättet för kostnadernas bestridande
ej heller givit utskottet anledning till erinran, får utskottet alltså
hemställa,
att riksdagen må medgiva dels att för uppförande i
huvudsaklig överensstämmelse med av fångvårdsstyrelsen
fi-amlagt förslag av logementsbyggnad och ladugård m. in.
å en kolonigård vid fångkolonien vid Singeshult ett belopp
av högst 42,000 kronor må efter Kungl. Maj:ts prövning av
fångvårdsstyrelsen av tillgängliga medel tillsvidare förskotteras
för att sedermera återbetalas av den från jordbruket
vid kolonien inflytande avkastning eller köpeskillingar
för områden, vilka må komma att från de till kolonien
hörande fastigheter för försäljning avskiljas, dels ock
att, till dess återbetalning skett, medlen i fångvårdsstyrelsens
huvudbok må redovisas å konto: »Förskott för
fångvårdens övertagande av Singeshult».
Statsutskottets utlåtande Nr 2.
25
30:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 33) att i avbidan på
särskild proposition i ämnet, för anordnande av anstalter för förvaring av
vissa förminskat tillräkneliga förbrytare och internering av vissa återfallsförbrytare
såsom extra reservationsanslag beräkna ett belopp av 55,000
kronor.
Enligt utskottet från kamrarna tillhandahållna protokollsutdrag har Kun g
Maj:t numera i skrivelse till riksdagen, nr 150, tillkännagivit, att Kungl. Maj:t
funnit frågan om framställning till riksdagen uti ifrågavarande ärende hava
förfallit, i följd varav medel för berörda ändamål ej vidare behövde beräknas
å riksstaten för budgetåret 1926—1927.
Med anledning härav påkallas icke något utskottets vidare yttrande i ärendet,
vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen
anmäla.
31:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 34) att till fångvårdsstyrelsens
disposition för understödjande av verksamheten till frigivna fångars
skydd för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra reservationsanslag å 23,000
kronor.
För understödjande av verksamheten till frigivna fångars skydd har
fångvårdsstyrelsen sedan många år tillbaka haft att disponera över ränteavkastningen
dels av fångvårdens s. k. besparingskassor, vilka uppkommit
väsentligen på grund av äldre stadganden om att viss andel av inkomsten
å fångarbetet skulle vid fängelserna besparas, dels ock av några
fonder, som av enskilda donerats för att användas till frigivnas stöd eller
andra med skyddsverksamheten sammanhängande ändamål. Därjämte har
riksdagen under senare år till fångvårdsstyrelsens disposition för nu ifrågavarande
ändamål anvisat anslag av skiftande storlek. Från och med år
1921 har detta anslag — ett tilläggsanslag för år 1921 inberäknat — belöpt
sig till 35,000 kronor för helt år räknat. De sålunda beviljade medlen
hava enligt Kungl. Maj:ts förordnande tillförts »fångvårdens besparingskassa»
för att förvaltas och användas i enlighet med det den 10 juni 1912
av Kungl. Maj:t för kassan fastställda reglemente.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förevarande förslag får utskottet hemställa,
att riksdagen må till fångvårdsstyrelsens disposition
för understödjande av verksamheten till frigivna fångars
skydd för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra reservationsanslag
å 23,000 kronor.
32:o) Kungl. Maj:t liar föreslagit riksdagen (punkt 35) att till understöd
åt Svenska skyddsförbundet för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra anslag
å 75,000 kronor.
Anstalter för
förvaring av
Dissa förminskat
tillräkneliga
förbrytare
och
internering av
Dissa åt er fall* -förbrytare.
[33.1
Understöd åt
verksamhet
för frigivna
fångars skydd.
[34.1
Understöd åt
Svenska
sky dds furbundet.
[35.1
26 Statsutskottets utlåtande Nr 2.
Beträffande utredning^! i ämnet får utskottet hänvisa till sid, 158—165 i
statsrådsprotokollet.
Vid anmälan i 1924 års statsvetksproposition av frågan om anslag till föreningar,
som verka för frigivna fångar, framhöll dåvarande departementschefen
önskvärdheten av, att med avseende å fångvårdsföreningarna och
Skyddsvärnet vunnes en större överensstämmelse i arbetsprinciper och i behandlingen
av det ofta likartade klientelet. Det lämpligaste och mest vetksamma
sättet för vinnande i erforderlig utsträckning av ett dylikt samarbete
syntes honom vara åstadkommande av en sammanslutning i en eller
annan form av de olika skyddsföreningarna.
Sedan av särskilt tillkallade personer, efter verkställd undersökning rörande
möjligheterna för en sådan sammanslutning, avgivits förslag till bestämmelser
för en sammanslutning av de olika skyddsföreningarna, uppdrog
Kung]. Maj:t genom beslut den 21 november 1924 åt fångvårdsstyrelsen
att söka få till stånd en sammanslutning av ifrågavarande organisationer
i huvudsaklig överensstämmelse med de bestämmelse!-, som innefattades i
berörda förslag.
Under fångvårdsstyrelsens medverkan fattades därefter den 26 juni 1925
vid sammanträde med representanter för fångvårds- och skyddsvärnsföreningar
beslut om en sammanslutning under namn av Svenska skyddstorbundet,
därvid jämväl godkändes förslag till stadgar för förbundet. Samtidigt valdes
en interimsstyrelse.
De föreningar, som anslutit sig till det sålunda bildade förbundet, äro
följande: Centralföreningen till stöd för frigivna, föreningen Skyddsvärnet
i Stockholm samt Skyddsvärnsföreningarna i Malmö, Göteborg, Vänersborg,
Örebro, Gävle, Falun och Umeå, Östergötlands läns skyddsförening, Skaraborgs
läns skyddsförening, Jönköpings läns fångvårdsförening, Kalmar läns
fångvårdsförening, Blekinge läns förening till stöd för frigivna, Kristianstads
fångvårdssällskap, Malmöhus läns fångvårdsförening, Västmanlands läns
fångvårdsförening, Västernorrlands läns fångvårdsförening, Jämtlands läns
fångvårdsförening, föreningen Uppsala samhjälp, Göteborgs fångvårdssällskap,
Södermanlands bins skyddsförening, Norrbottens läns skyddsförening och
Gotlands fångvårdsförening.
Enligt de antagna stadgarna bär skyddsförbund^ till ändamål att verka
för de anslutna organisationernas gemensamma intressen samt att åvägabringa
och förmedla samarbete dem emellan. Medlemmar av förbundet skola
vara fångsvårds- och skyddsvärnsföreningar och andra organisationer med
liknande verksamhet, som ansluta sig till förbundet. Förbundets angelägenheter
handhavas av ett förbundsmöte och en styrelse av fem personer. Styrelsens
ledamöter, som väljas av förbundsmötet, utses för en tid av fyra år.
Förbundsmöte skall i regel hållas varje år. Varje till förbundet ansluten
organisation äger utse ett ombud till förbundsmötet. Styrelsen handhar alla
förbundets angelägenheter, som avse förvaltning och verkställighet. Omkast
-
Statsutskottets utlåtande Nr 2.
27
naderna för förbundsstyrelsen och dess verksamhet skola bestridas genom
bidrag från staten eller andra offentliga institutioner samt genom årsbidrag
från anslutna organisationer, vilka bidrag utgå med 25 kronor för ett medlemsantal
intill 100 samt med 5 kronor för varje påbörjat nytt hundratal.
Utskottet har ansett sig böra biträda vad Kungl. Maj:t under förevarande
punkt föreslagit, och får alltså hemställa,
att riksdagen må till understöd åt Svenska skyddsförbundet
för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra
anslag å 75,000 kronor.
33:o) Uti två särskilda inom första kammaren, av herr A. Petrén väckta Motionär om
motioner (nr 5 och 6) har hemställts, dels att riksdagen till stipendier åt
f ängelseläkare för genomgående av rättspsykiatrisk kurs måtte för budget- för genomåret
1926—1927 anvisa ett extra anslag av 4,000 kronor, dels ock att riksdagen
ville besluta att i riksstaten uppföra ett ordinarie reservationsanslag
till resestipendium åt vid central fängelse, straffängelse eller kronohäkte anställda
läkare med 1,000 kronor.
Beträffande de skäl, motionären anfört till stöd för sina förslag, får utskottet
hänvisa till motionerna.
gående av
rättspsykiatrisk
kurs
m. m.
Såsom motionären erinrat avlät 1912 års riksdag eu skrivelse till Kungl.
Maj:t med anhållan, att Kungl. Maj:t måtte låta utreda frågan om fängelseläkarnas
kompetens i rättspsykiatriskt avseende samt därefter vidtaga de
åtgärder, som av utredningen kunde föranledas, och, om så syntes erforderligt,
inför riksdagen framlägga förslag i ärendet. Sedermera beslöt 1919
års riksdag på Kungl. Majrts förslag att å karolinska mediko-kirurgiska
institutets stat uppföra arvode åt en lärare i psykiatri, vilken därefter börjat
sin verksamhet år 1921, då sinnessjukavdelningen vid Långholmens centralfängelse
var färdig att tagas i bruk. De kurser, som denne lärare sedan
nämnda år hållit, hava emellertid, såsom motionären påpekar, ännu icke
bevistats av någon fängelseläkare.
Vid prövning av de förslag, motionären sålunda framlagt, har utskottet, i'':<kotteu
som visserligen till fullo inser betydelsen av att de läkare, varom fråga är, n,frondr.
erhålla en tillfredsställande rättspsykiatrisk utbildning, likväl ansett sig
icke böra enbart på motionsvis framställt yrkande förorda, att anslag för
nu berörda ändamål uppföras å riksstaten. Sedan Kungl. Maj:t den 12
februari 1926 tillkallat sakkunniga för fortsatt utredning av frågan om
revision av gällande bestämmelser angående sinnessjuka, torde för övrigt
de spörsmål, som motionerna innebära, bliva föremål för beaktande och
torde Kungl. Maj:t, sedan utredningen slutförts, ej underlåta, att, för den
händelse skäl därtill föreligga, för riksdagen framlägga förslag uti nu
ifrågavarande hänseenden.
Provisorisk
förläggning
till statens
uppfostringsanstalt
å Bona
av statens
uppfostringsanstalt
å
Vennqarn.
[36.]
Torrläggning
av vattensjuk
mark vid
Bona.
[37.]
Utskottets
yttrande.
Hyra m. m.
för uppfostringsanstalt
för minderåriga
kvinnliga
förbrytare.
[38.]
28 Statsutskottets utlåtande Nr 2.
Utskottet får alltså hemställa,
I) att herr Petréns ovanberörda motion, I: 5 icke må
vinna riksdagens bifall; samt
II) att herr Petréns motion, I: 6, ej heller må av riksdagen
bifallas.
Uppfostringsanstalter för minderåriga förbrytare.
34:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt 36)
hemställer utskottet,
. att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
budgetår ägt rum, för provisorisk förläggning till statens
uppfostringsanstalt å Bona av statens uppfostringsanstalt
å Venngarn för budgetåret 1926—1927
anvisa ett extra anslag å 20,000 kronor.
35:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 37) att för torrläggning
av vattensjuk mark vid statens uppfostringsanstalt å Bona för budgetåret
1926—1927 anvisa ett extra reservationsanslag å 17,000 kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 167—173 i statsrådsprotokollet.
Då utskottet, som tagit del av i ärendet ingivna ritningar och kostnadsberäkningar,
icke funnit skäl till erinran mot Kungl. Maj:ts förevarande
förslag, får utskottet alltså hemställa,
att riksdagen må för torrläggning av vattensjuk mark
vid statens uppfostringsanstalt å Bona för budgetåret
1926—1927 anvisa ett extra reservationsanslag å 17,000
kronor.
36:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 38) att till hyresersättning
för anstalt, där minderåriga kvinnliga förbrytare, vilka enligt
domstols förordnande skola insättas i allmän uppfostringsanstalt, mottagas
till uppfostran, ävensom till gottgörelse för bränsle, belysning, inventarier
m. m. vid anstalten samt bidrag till avlöning åt personal för anstaltens
skötsel för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra anslag å 45,200 kronor.
Från förevarande anslag bestridas hyresersättning samt kostnader för
bränsle och belysning, inventarier, telefon m. m. vid anstalten. Anslaget
har för ett vart av budgetåren 1923—1924 och 1924—1925 upptagits med
54,400 kronor. För innevarande budgetår är anslaget, till följd av avtalet
Statsutskottets utlåtande Nr 2.
29
angående Mossebohemmets överlämnande från och med 1 januari 1926 till
skyddshem, nedsatt till 49,800 kronor.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till hyresersättning för anstalt, där
minderåriga kvinnliga förbrytare, vilka enligt domstols
förordnande skola insättas i allmän uppfostringsanstalt,
mottagas till uppfostran, ävensom till gottgörelse
för bränsle, belysning, inventarier m. m. vid
anstalten samt bidrag till avlöning åt personal för
anstaltens skötsel för budgetåret 1926—1927 anvisa ett
extra anslag å 45,200 kronor.
37:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 39) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
budgetår ägt rum, till gottgörande av bespisning, beklädnad,
läkar- och sjukvård åt minderåriga kvinnliga
förbrytare, vilka enligt domstols förordnande mottagits
vid allmän uppfostringsanstalt, ävensom utrustning
vid elevs utskrivning från anstalten m. m. för
budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra förslagsanslag å
35,000 kronor.
Svensk författningssamling m. m.
38:o) Med anledning av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 40) och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 177 och
178) i ämnet innehåller, får utskottet hemställa,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
budgetår ägt rum, till understöd för fortsatt utgivande
av tidskriften »Nytt juridiskt arkiv» för budgetåret
1926—1927 anvisa ett extra anslag å 8,000 kronor.
39:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 41) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
budgetår ägt rum, till bestridande av kostnaderna för
utgivandet av regeringsrättens årsbok för budgetåret
1926—1927 anvisa ett extra förslagsanslag å 16,000
kronor.
Bespisning
och beklädnad
m. m. åt elever
vid uppfostringsanstalt
för minderåriga
kvinnliga
förbrytare.
[39.]
Understöd
för »Kytt
juridiskt
arkiv».
[40.]
Regeringsrättens
årsbok.
141.]
30
Statsutskottets utlåtande Nr 2.
[42-57.1
Polisbyrä för
övervakande
av utlänningar
i riket.
158.]
Ersättning
till häradsskrivare
för
röstlängders
upprättande.
[59.]
Jordregister
för landsbygden.
[60.1
Kyrkliga ändamål.
40:o) Beträffande Kung]. Maj:ts förslag angående anslag till kleresistaten,
Lappmarks ecklesiastikverk och kyrkliga ändamål, ersättning för prästerskapets
tionde, ersättning för vissa prästerskapet tilldelade statsanslag och
ersättning åt vissa församlingar till följd av lindring i främmande trosbekännares
skattskyldighet (punkterna 42—46), anslag till pastorer i svenska
församlingarna i Köpenhamn, Berlin och Helsingfors (punkterna 47 49)
samt anslag till stipendier för utbildande av präster, förtrogna med finska
språket, bidrag till avlöning och dyrtidstillägg åt svenska sjömanspräster i
vissa utländska hamnstäder, domkapitlens expeditioner och ökade arbetskrafter
vid sagda expeditioner, provisorisk lönereglering för tjänstemän vid
de ecklesiastika konsistorierna, kyrkors underhåll och svenska kyrkan i
Paris (punkterna 50—57) har riksdagen redan fattat beslut; varom utskottet
velat här
erinra.
Diverse.
41:o) På grund av Kungl. Majds därom gjorda framställning (punkt 58)
och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 199 och 200) i ämnet
innehåller, får utskottet hemställa,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
budgetår ägt rum, till fortsatt uppehållande av en särskild
polisbyrå för övervakande av här i riket vistande
utlänningar för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra
anslag å 60,000 kronor.
42:q) I enlighet med Kungl. Majds förslag (punkt 59) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
budgetår ägt rum, för beredande av särskild ersättning
till häradsskrtväre för röstlängders upprättande för
budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra förslagsanslag å
80,000 kronor.
43:o) Kungl. Majd har föreslagit riksdagen (punkt 60) att till fortsättande
av arbetet å inrättande av jordregister för landsbygden för budgetåret 1926
— 1927 anvisa ett extra reservationsanslag å 25,000 kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 201—203 i statsrådsprotokollet.
Utöver de anslag om tillhopa 2,050,000 kronor, som tidigare beviljats för
inrättande av jordregister för rikets landsbygd, beviljade 1925 års riksdag
Statsutskottets utlåtande Nr 2.
31
för fortsättande av detta arbete ett anslag å 50,000 kronor. Av detta sistnämnda
belopp har omkring hälften beräknats återstå odisponerad vid 1925
års utgång. För år 1926 har lautmäteristyrelsen beräknat kostnaderna för
jordregisterarbetet å lantmäterikontoren till 16,275 kronor eller eventuellt
18.000 kronor, varjämte styrelsen meddelat, att kostnaderna för detta arbete
under första halvåret 1927 preliminärt beräknats till högst 9,000 kronor.
Det granskningsarbete, som ankomme på domhavandena, har antagits komma
att under 1926 och första halvåret 1927 draga en kostnad av minst 15,000
kronor, och för vissa arbeten, som i samband med jordregisterarbetet i länen
verkställas i kammarkollegium, har under samma tid beräknats kräva omkring
10,000 kronor.
Att för tiden januari 1926—juni 1927 beräkna kostnaderna för jordregisterarbetet
till lägre belopp än nu angivits har synts departementschefen icke
vara att tillråda, då det vore angeläget att detta arbete så vitt möjligt linge
fortgå utan avbrott. Skulle de arbetsplaner, som ligga till grund för de
anförda beräkningarna, kunna fullföljas, skulle alltså enligt departementschefens
mening för ändamålet erfordras ett ytterligare anslag å 25,000 kronor.
Då utskottet icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts förevarande
förslag, får utskottet alltså hemställa,
att riksdagen må till fortsättande av arbetet å inrättande
av jordregister för landsbygden för budgetåret
1926—1927 anvisa ett extra reservationsanslag å 25,000
kronor.
44:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 61) och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid.
203—208) i ämnet innehåller, hemställer utskottet,
att riksdagen må av det för bestridande av de gå
staten belöpande kostnaderna för första uppläggande
av fastighetsregister i städer och visso andra samhällen
av 1917 års riksdag beviljade anslag å 750,000 kronor för
budgetåret 1926—1927 såsom extra reservationsanslag
anvisa 125,000 kronor.
45:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 62) att höja det i riksstaten
under andra huvudtiteln uppförda ordinarie förslagsanslaget till ålderstillägg
från dess nuvarande belopp, 4,000 kronor, med 10,000 kronor till
14.000 kronor.
Den av Kungl. Maj:t ifrågasatta höjningen av förevarande anslag är
föranledd av Kungl. Maj:ts för innevarande års riksdag framlagda förslag
om kyrkoärendenas överflyttning från åttonde till andra huvudtiteln. Sedan
Fastighetsregister
i
städer och
vissa andra
samhällen.
[61.]
Akterst Olag g.
[62.]
Utskottets
yttrande.
32
Statsutskottets utlåtande Nr 2.
Bese- och
traktaments
penningar.
[63.]
Skrifmaterialier
och expenser.
ved m. rrv.
[64.]
Utskottets
yttrande.
Trycknings
kostnader.
[65.]
riksdagen numera beslutat, att anslagen till kyrkliga ändamål skola bibehållas
under åttonde huvudtiteln, torde någon ändring i storleken av andra huvudtitelns
anslag till ålderstillägg icke böra vidtagas, och får utskottet alltså hemställa,
att riksdagen må i riksstaten för budgetåret 1926—
1927 upptaga ordinarie förslagsanslaget till ålderstillägg
med oförändrat belopp, 4,000 kronor.
46:o) Kungl. Ma,j:t har föreslagit riksdagen (punkt 63) att höja det i riksstaten
under andra huvudtiteln uppförda ordinarie förslagsanslaget till reseoch
traktamentspenningar från dess nuvarande belopp, 80,000 kronor, med
116,000 kronor till 196,000 kronor.
Förevarande förslag om höjning av anslaget till rese- och traktamentspenningar
är föranlett av ifrågasatt överflyttning till detta anslag av de
rese- och traktamentskostnader till domhavande och nämndemän, som nu
belasta anslaget till ersättning åt domare, vittnen och parter.
Under hänvisning till vad utskottet under punkt 20 anfört, får utskottet
hemställa,
att riksdagen må höja det i riksstaten under andra
huvudtiteln uppförda ordinarie förslagsanslaget till reseoch
traktamentspenningar från dess nuvarande belopp,
80,000 kronor, med 116,000 kronor till 196,000 kronor.
47:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 64) att höja det i riksstaten
under andra huvudtiteln upptagna ordinarie förslagsanslaget till skrivmaterialier
och expenser, ved m. m. från dess nuvande belopp, 260,000 kronor
med 33,000 kronor till 293,000 kronor (därav till domkapitlens expeditioner
högst 33,000 kronor).
Kungl. Maj:ts framställning om förhöjning av förevarande anslag är föranledd
av skäl, som omnämnes under punkt 45 här ovan. Under hänvisning
till vad utskottet under nämnda punkt anfört, får utskottet hemställa,
att riksdagen må i riksstaten för budgetåret 1926—-1927 upptaga det ordinarie förslagsanslaget till skrivmaterialier
och expenser, ved m. m. med oförändrat
belopp, 260,000 kronor.
48:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 65) att höja det i riksstaten
under andra huvudtiteln uppförda ordinarie förslagsanslaget till tryck
-
Statsutskottets utlåtande Nr 2.
33
ningskostnader från dess nuvarande belopp, 40,069 kronor, med 8,931 kronor
till 49,000 kronor (därav till domkapitlens expeditioner högst 9,000 kronor).
Jämväl förslaget om höjning av nu ifrågavarande anslag grundar sig på
samma skäl som den under punkt 45 ifrågasatta anslagsökningen. Av enahanda
anledning, som under samma punkt anförts mot förhöjning av anslaget
i fråga, torde någon ökning av nu berörda anslag ej heller vidtagas,
dock att i anslaget bör få göras den jämkning, som kan erfordras för jämnande
av huvudtitelns slutsumma.
Utskottet får alltså hemställa,
att riksdagen må i riksstaten för budgetåret 1926—
1927 upptaga det ordinarie förslagsanslaget till tryckningskostnader
med oförändrat belopp, 40,069 kronor,
dock att i anslaget må göras den jämkning, som kan
erfordras för jämnande av huvudtitelns slutsumma.
49:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 66) att sänka det i riksstaten
under andra huvudtiteln upptagna ordinarie reservationsanslaget till
kommittéer och utredningar genom sakkunniga från dess nuvarande belopp,
240,000 kronor, med 50,000 kronor till 190,000 kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 210—212 i statsrådsprotokollet.
Förevarande anslag har beräknats kunna å ena sidan av vissa angivna
orsaker minskas med 70,000 kronor, men har å andra sidan med hänsyn till
den av Kungl. Maj:t föreslagna överflyttningen av kyrkoärendena till justitiedepartementet
en ökning med 20,000 kronor ansetts erforderlig, vadan anslaget
föreslagits till upptagande med 190,000 kronor. Då emellertid av skäl,
som omförmäles under punkt 45, någon höjning av anslaget av sistnämnda
anledning icke bör vidtagas, torde detsamma böra bestämmas till 170,000 kronor.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må sänka det i riksstaten under andra
huvudtiteln upptagna ordinarie reservationsanslaget till
kommittéer och utredningar genom saukunniga från
dess nuvarande befopp, 240,000 kronor, med 70,000 kronor
till 170,000 kronor.
50:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 67) att höja det i riksstaten
under andra huvudtiteln uppförda ordinarie reservationsanslaget till
extra utgifter från dess nuvarande belopp, 30,000 kronor, med 5,000 kronor
till 35,000 kronor.
Under hänvisning till vad utskottet anfört under punkt 45 får utskottet
hemställa,
Bihang till riksdagens protokoll 1926. G samt. 2 höft. (Nr 2.) 3
Utskottets
yttrande.
Kommittéer
och utredningar
genom
saklcunniqa.
[66.]
Utskottets
yttrande.
Extra utgifter.
[67.]
Utskottets
yttrande.
34
Statsutskottets utlåtande Nr 2.
Tillfällig löneförbättring
för
viss personal
inom den civila
statsförvaltningen.
[68.]
Dyrtidstillägg
åt befattningshavare
i statens
tjänst.
[69.]
Utskottets
yttrande.
Övriga ordinarie
anslag.
att riksdagen må i riksstaten för budgetåret 1926—
1927 upptaga ordinarie reservationsanslaget till extra
utgifter med oförändrat belopp, 30,000 kronor.
51:o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag angående anslag för beredande av
tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila statsförvaltningen
(punkt 68) bar utskottet förut avgivit utlåtande; varom utskottet velat här
erinra.
52:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 69) att till täckande
av kostnader för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst för
budgetåret 1926—1927 under andra huvudtiteln anvisa ett extra förslagsanslag
å 1,800,000 kronor.
Enligt vad utskottet inhämtat, har vid beräkningen av förevarande anslag
hänsyn tagits till den ökade belastning av anslaget, som skulle liava
blivit en följd, därest Kungl. Maj:ts förslag om kyrkoärender överflyttning
till justitiedepartementet vunnit riksdagens bifall. På grund av riksdagens
under punkt 45 här ovan omförmälda beslut i denna fråga torde
anslaget sålunda kunna undergå någon reducering. Utskottet får föreslå, att
detsamma nedsättes med i runt tal 50,000 kronor.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må till täckande av kostnader för dyrtidstillägg
åt befattningshavare i statens tjänst för
budgetåret 1926—1927 under andra huvudtiteln anvisa
ett extra förslagsanslag å 1,750,000 kronor.
Övriga ordinarie anslag.
53:o) Beträffande övriga ordinarie anslag, som i riksstaten för innevarande
budgetår äro uppförda under andra huvudtiteln, har någon ändring icke
ifrågasatts.
Utskottet hemställer,
att samtliga de ordinarie anslag under andra huvudtiteln,
vilka icke här ovan blivit särskilt omförmälda,
må i riksstaten för budgetåret 1926 -1927 uppföras med
oförändrade belopp.
Stockholm den 4 maj 1926.
På statsutskottets vägnar:
S. H. KVARNZELIUS.
Statsutskottets utlåtande Nr 2.
35
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, A. C. Lindblad, J. L. Widell, E. J. G.
Rosen, E. A. Hallin, J. G. W allés, P. A. Bergström, J. Jeansson, K. E. Andersson i Eliantorp.
A. R. Rooth, C. A. Carlsson i Gävle och D- A. Petrén;
från andra kammaren: herrar A. Anderson i Kåstock, K. V. Rydén, A. Wiklund, C. R.
Jansson i Falun, L. J. Carlsson-Frosterud, P. M. Olsson i Blädinge, A. i. Törnkvist i Karlskrona,
J. Jönsson i Revinge, 0. Nilsson i Örebro, J. Olofsson i Digernäs, G. Strindlnnd och
0. E. F. Järte.
36
Statsutskottets utlåtande Nr 2.
Verkliga utgifter.
II. Andra huvudtiteln. Justitiedepartementet.
1 |
Ordinarie 1 |
Extra |
|
anslag |
anslag |
||
Kronor |
Kronor |
||
A. Departementet. |
|||
1 |
Lönefyllnad åt statsministern ........................................! |
6,000 |
|
2 |
Statsråden utan departement ........................................ |
72,000 |
|
3 |
Departementschefen .......................................................i |
24,000 |
|
4 |
Departementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli, för- |
||
slagsanslag ................................................................... |
* 165,600 |
||
5 |
Extra ledamöter å lagavdelningen ............................... |
* 24,000 |
|
6 |
Departementschefens ombud för tillsyn å tryckta skrif- |
* |
|
ters allmängörande, förslagsanslag ............................ |
14,000 |
4,000 |
|
7 |
Handsekreterare åt statsministern ................................ |
||
Säger för departementet |
281,600 |
28,000 |
|
B. Lagberedningen m. m. |
|||
Lagberedningen: |
|||
1 |
Lagberedningens verksamhet, reservationsanslag |
70,000 |
|
2 |
Dyr tidstil] ägg motsvarande ersättning till lagbered- |
||
ningens personal, förslagsanslag ........................... |
8,000 |
||
78,000 |
|||
Processkommissionen: |
|||
3 |
Processkommissionens verksamhet, reservationsanslag |
20,000 |
|
4 |
Dyrtidstillägg motsvarande ersättning till process- |
||
kommissionens personal, förslagsanslag ................ |
2,500 |
||
j 22,500 |
|||
Dalautredningen: |
|||
5 |
Dalautredningens verksamhet, reservationsanslag........ |
65,000 |
|
6 |
Dyrtidstillägg motsvarande ersättning till Dalautred- |
||
ningens personal, förslagsanslag ............................ |
5,000 |
||
70,000 |
|||
Säger för lagberedningen m. m. |
170,500 |
||
C. Justitiekanslersämbetet. |
|||
1 |
Justitiekanslersexpeditionen, förslagsanslag ................... |
46,400 |
I |
* Härom har särskilt utlåtande avgivits.
Statsutskottets utlåtande Nr 2.
37
Ordinarie |
Extra |
||
anslag |
anslag |
||
Kronor |
Kronor |
||
D. Domstolarna. |
|||
Högsta domstolen och regeringsrätten: |
|||
1 |
Högsta domstolen, förslagsanslag ................................ |
* 513,500 |
|
2 |
Regeringsrätten, förslagsanslag ................................... |
* 153,500 |
|
3 |
Extra expeditionsvakt vid högsta domstolen ............ |
2,208j |
|
667,000 |
2,2081 |
||
Nedre justitierevisionen: |
|||
4 |
Nedre justitierevisionen, förslagsanslag .................... |
434,400 |
|
5 |
Tillfällig förstärkning av arbetskrafterna................... |
54,700 |
|
6 |
Extra expeditionsvakt ............................................... |
2,208 |
|
434,400 |
56,908 |
||
Hovrätterna: |
|||
Svea hovrätt: |
|||
7 |
Hovrätten, förslagsanslag ............ 839,300 |
||
8 |
Extra ledamot................................ 8,580 |
||
9 |
Förste amanuens å krigshovrätts |
||
avdelningen................................ 4,596 |
|||
10 |
Extra expeditionsvakt ................ 2,208 |
839,300 |
15,384 |
11 |
Göta hovrätt, förslagsanslag ........................................ |
412,000 |
|
12 |
Hovrätten över Skåne och Blekinge, förslagsanslag |
217,700 |
|
13 |
Tillfällig förstärkning av hovrätternas arbetskrafter |
157,000 |
|
1,469,000 |
172,384 |
||
Häradsrätterna: |
|||
14 |
Justitiestat under Svea hovrätt.................................... |
* 387,037 |
|
15 |
Justitiestat under Göta hovrätt.................................... |
* 275,913 |
|
16 |
Justitiestat under hovrätten över Skåne och Blekinge |
108,913 |
|
17 |
Partiell löneförbättring för häradshövdingarna ........ |
* 197,500 |
|
18 |
Bidrag till kostnaderna för domsagornas förvaltning, |
||
förslagsanslag ........................................................... |
* 500,000 |
||
771,863 |
697,500 |
||
19 |
Vattendomstolarna, förslagsanslag ................................... |
235,000 |
|
Krigsrätterna: |
|||
20 |
Civil personal vid regements- och stationskrigsrätterna |
134,000 |
|
21 |
Å äldre stat kvarstående auditör................................ |
4,000 |
|
22 |
Civil personal vid särskilda krigsrätter m. m., för- |
1 |
|
slagsanslag ............................................................... |
10,000 |
||
14,000 |
134,000 |
||
Säger för domstolarna |
3,356,263 |
1,298,000 |
|
E. Rättegångsväsendet i allmänhet. |
|||
1 |
Ersättning åt domare, vitlnen och parter, förslagsanslag |
440,000 |
|
2 |
Kostnader, som enligt lagen om fri rättegång skola |
||
gäldas av allmänna medel, förslagsanslag ................ |
260,000 |
* Av Kungl. >laj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.
38
Statsutskottets utlåtande Nr 2.
i |
Ordinarie |
Extra |
|
1 |
anslag |
anslag |
|
Kronor |
Kronor |
||
3 |
[ Understöd åt offentliga rättshjälpsanstalter, förslags- |
||
anslag ........................................................................... |
50,000 |
||
! 4 |
Övervakning av villkorligt dömda, förslagsanslag ........ |
25,000 |
|
5 |
Medikolegala besiktningar, förslagsanslag....................... |
12,000 |
|
6 |
Ersättning åt personer, menigheter och allmänna in- |
||
rättningar för dem genom nya strafflagens införande |
|||
frångångna bötesandelar, förslagsanslag ................... |
22,000 |
||
Säger för rättegångsväsendet i allmänhet |
734,000 |
75,000 |
|
F. Fångvården m. m. |
|||
1 |
Fångvården, förslagsanslag................................................ |
3,764,100 |
|
i 2 |
Övergångsstat för fångvården, förslagsanslag ................ |
12,000 |
|
3 |
Extra byrådirektör å fångvårdsstyrelsens arbetskontor |
10,500 |
|
4 |
Hägnadsmur vid centralfängelset i Växjö, reservations- |
||
anslag .......................................................................... |
12,000 |
||
5 |
Understöd åt verksamheten till frigivna fångars skydd, |
||
reservationsanslag ....................................................... |
23,000 |
||
6 |
Understöd åt Svenska skyddsförbundet ........................ |
75,000, |
|
Säger för fångvården in. m. |
3,776,100 |
120,500 |
|
G. Uppfostringsanstalter för minderåriga för- |
|||
brytare. |
|||
Minderåriga manliga förbrytare: |
|||
i |
Statens uppfostringsanstalt å Bona, förslagsanslag .... |
285,150 |
|
2 |
Provisorisk förläggning till statens uppfostringsanstalt |
||
å Bona av statens uppfostringsanstalt å Venngarn |
20,000 |
||
3 |
Torrläggning av vattensjuk mark vid statens uppfost- |
||
ringsanstalt å Bona, reservationsanslag.................... |
17,000 |
||
285,150 |
37,000 |
||
Minderåriga kvinnliga förbrytare: |
|||
4 |
Hyra m. m. för uppfostringsanstalt........................... |
45,200 |
|
5 |
Bespisning och beklädnad m. m. åt elever vid |
||
uppfostringsanstalt, förslagsanslag............................ |
35,000 |
||
80,200 |
|||
Säger för uppfostringsanstalter för minderåriga förbrytare |
285,150 |
117,200 |
|
H. Svensk författningssamling m. m. |
|||
i |
Svensk författningssamling, förslagsanslag .................... |
90,000 |
|
2 |
Understöd för “Nytt juridiskt arkiv" ............................ |
8,000 |
|
3 |
Regeringsrättens årsbok, förslagsanslag............................ |
16,000 |
|
Säger för Svensk författningssamling m. in. |
90,000 |
24,000 |
Statsutskottets utlåtande Nr 2.
39
Ordinarie |
Extra |
||
anslag |
anslag |
||
Kronor |
Kronor |
||
I. Diverse. |
|||
1 |
Särskild polisbyrå för övervakande av utlänningar i riket |
60,000 |
|
2 |
Ersättning till liäradsskrivare för röstlängders upp- |
||
rättande, förslagsanslag ............................................... |
80,000 |
||
3 |
Jordregister för landsbygden, reservationsanslag............ |
25,000 |
|
4 |
Fastighetsregister i städer och vissa andra samhällen, |
||
reservationsanslag ....................................................... |
125,000 |
||
5 |
Internationella byrån i Bern, förslagsanslag ................ |
4,000 |
|
6 |
Ålderstillägg, förslagsanslag ............................................ |
4,000 |
|
7 |
Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag ............ |
196,000 |
|
8 |
Skrivmaterialier och expenser, ved m. in., förslagsanslag |
260,000 |
|
9 |
Tryckningskostnader, förslagsanslag ................................ |
40,069 |
|
10 |
Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reser- |
||
vationsanslag ................................................................ |
170,000 |
||
11 |
Extra utgifter, reservationsanslag ................................... |
30,000 |
|
12 |
Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den |
||
civila statsförvaltningen, förslagsanslag .................... |
* 5,200 |
||
13 |
Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst, för- |
||
slagsanslag .................................................................... |
1,750,000 |
||
Säger för diverse |
704,069 |
2,045,200 |
|
Summa |
9,273,582 |
3,878,400 |
* Härom har särskilt utlåtande avgivits.