Statsutskottets utlåtande Nr 154.

1

Nr 154.

Ankom till riksdagens kansli den 22 maj 1926 kl. 1 e. in.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående lån
till främjande av bostadsproduktionen jämte en i ämnet
väckt motion.

(3:e avd.)

Uti en till riksdagen avlåten, den 25 februari 1926 dagtecknad proposition,
nr 153, vilken hänvisats till statsutskottets förberedande behandling, har
Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över socialärenden för samma dag, föreslagit riksdagen medgiva,
att för år 1927 ej mindre till statens bostadslånefond inflytande amorteringar
för år 1926 må disponeras till beredande av nya lån ur fonden än
även att för samma ändamål må disponeras såsom nya lån ur statsverkets
fond av rusdrycksmedel dels de till bostadslånefonden inflytande räntorna
för år 1926, dels till rusdrycksmedelsfonden inflytande räntor för andra
halvåret 1926 å medel, som placerats i annan ordning än såsom lån till
bostadslånefonden, och dels, i den mån rusdrycksmedelsfondens tillgångar
den 30 juni 1926 därtill förslå, ytterligare så stort belopp, att detsamma
tillhopa med förenämnda räntor och amorteringar uppgår till sammanlagt
högst 8,000,000 kronor.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till åberopade statsrådsprotokollet.

I sammanhang med Kungl. Maj:ts förevarande proposition har utskottet
till behandling förehaft en inom andra kammaren av herr O. Järte m. fl.
väckt motion, nr 417, vari hemställts, att riksdagen icke måtte bifalla de i
proposition nr 153 framställda yrkanden i vidare mån än att till beredande
av nya lån ur statens bostadslånefond må av medel, som i propositionen
angivas, disponeras 3,000,000 kronor, samt att för riksdagens bifall i angivna
utsträckning till Kungl. Maj:ts förslag måtte såsom villkor uppställas förändring
av bestämmelserna rörande räntevillkoren på sätt i motionen
angivits.

I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt förslag, får
utskottet hänvisa till motionen.

I 1922 års bostadsproposition (nr 228, sid. 2) lämnades en sammanfattande
översikt över de åtgärder, som från statens sida vidtagits under

Bihang till riksdagens protokoll 1926. 6 samt. 89 höft. (Nr 15b.) t

2

Statsutskottets utlåtande Nr 154.

åren 1920 och 1921 för att genom direkt ekonomiskt stöd främja bostadsproduktionen.
Motsvarande redogörelser för de tre följande åren hava
lämnats i propositionerna i ämnet för åren 1923 (nr 62, sid. 2), 1924 (nr 68,
sid. 2) och 1925 (nr 202, sid. 2).

År 1925 medgav riksdagen (skrivelse nr 277) i anledning av Kungl.
Maj:ts proposition nr 202 och i ämnet väckta motioner, att för beredande
av lån ur statens bostadslånefond finge av angivna medel disponeras dels
för år 1925 8,000,000 kronor och dels, i den män medlen därtill försloge, för
år 1926 likaledes 8,000,000 kronor. Det för år 1925 anvisade beloppet finge
utgå såsom lån ur statsverkets fond av rusdrycksmedel. För beredande
av 1926 års bostadslån finge, inom den angivna maximigränsen av högst
8,000,(X)0 kronor, disponeras dels räntor och amorteringar till bostadslånefonden
för år 1925 och dels, såsom lån, rusdrycksmedelsfondens tillgångar
den 30 juni 1925, efter avdrag av det för 1925 års utlåning avsedda beloppet
jämte ytterligare 2,000,000 kronor, vilket sistnämnda belopp skulle
reserveras för andra ändamål. Det för år 1926 faktiskt disponibla lånebeloppet
beräknades enligt dessa grunder komma att uppgå till 2,800,000
kronor, men förutsattes kunna bliva något större.

Erinras må, att bostadslånefondcn genom beslut av 1924 års riksdag
bringats upp till ett sammanlagt belopp av 55,500,000 kronor. Genom nu
berörda beslut, avseende åren 1925 och 1926, ökades det utlåningsbara beloppet
med ytterligare en summa, vilken uppskattades till sammanlagt
minst 10,800,000 kronor, men som dock högst finge uppgå till 16,000,000
kronor. Häri inginge cirka 1,500,000 kronor till bostadslånef onden inflytande
räntemedel vilka emellertid vore att anse såsom en bostadslånefondens
skuld till rusdrycksmedelsfonden, ävensom ett helt ringa belopp till bostadslånefonden
inflytande amorteringar.

Med avseende å dessa för åren 1925 och 1926 disponibla lånemedel hava
bestämmelser meddelats i kungörelse angående lån ur statens bostadslånefond
den 26 juni 1925 (nr 296). Bestämmelserna ansluta sig med vissa
undantag, som strax skola beröras, väsentligen till föreskrifterna i motsvarande
kungörelse för år 1924 (nr 262), för vilkas huvudsakliga innehåll
lämnades en sammanfattande redogörelse i 1925 års proposition (nr 202,
sid. 2).

En avvikelse från 1924 års föreskrifter föranleddes därav, att enligt

1925 års riksdagsbeslut medel på en gång ställdes till förfogande för
tvenne kalenderår. I detta sammanhang må nämnas, att ansökningstiden
i fråga om 1925 års lånemedel sattes till den 1 november 1925 och för

1926 års medel till den 1 februari 1926. Beträffande skälet varför ansökningstiderna
för de båda årens lån förlädes så nära varandra må hänvisas
till vad härutinnan anfördes i 1925 års bostadsproposition (nr 202, sid. 20).
Det gällde att söka förmedla övergången till en sådan anordning, att vederbörande
granskning hos statens byggnadsbyrå av byggnadsritningar m. m.,
vilken ofta till men för granskningens effektivitet och syfte kommit att ske

Statsutskottets utlåtande Nr 154. 3

i efterhand, skulle kunna äga rom på förhand, innan byggnadsarbetet påbörjats.

I föregående kungörelse hade föreskrivits, att vederbörande byggnadsföretag
skulle vara påbörjat tidigast vid ingången av det kalenderår, för
vilket lånemedlen vore disponibla, för så vitt icke Kungl. Maj:t medgåve
undantag. I 1925 års kungörelse meddelades liknande föreskrifter beträffande
1925 års medel. Beträffande 1926 års medel åter föreskrevs i anslutning
till nyss berörda önskemål, att vederbörande byggnadsföretag under
inga förhållanden finge vara påbörjat före den 1 januari 1926.

Lån ur statens bostadslånefond kunde förr utlämnas allenast till kommun
eller under förmedling av kommun, som jämväl i senare fallet hade
att ikläda sig fullt betalningsansvar för lånet. I 1925 års kungörelse föreskrives
emellertid, att lån till annan än kommun visserligen skall utgå
genom särskild låneförmedlare, men att såsom förmedlare må fungera icke
blott kommun utan också bolag, förening eller stiftelse, som Kungl. Maj:t
därtill lämnar tillstånd.

I övrigt må erinras om några av de viktigare föreskrifterna, vilka i
huvudsak i oförändrat skick bibehållits från tidigare kungörelser.

Lån må ej, med mindre Kungl. Maj:t på synnerliga skäl lämnar tillstånd
därtill, utgå för större lägenheter än om tre rum och kök eller, där
fråga är om egnahemsbyggnad, innehållande allenast eu lägenhet, om fyra
rum och kök.

Lån må ej överstiga femtio procent av byggnadskostnaden, tomtkostnaden
däri ej inberäknad, och får utgå med högst åttatusen kronor för lägenhet.

Låneförmedlare må ej av låntagare betinga sig strängare lånevillkor,
än som gälla i fråga om förmedlarens förbindelse mot staten. Härutinnan
göres dock beträffande enskilda låneförmedlare undantag för de bidrag
till förvaltningskostnader och till täckande av förluster, som förmedlaren
efter Kungl. Maj:ts medgivande må kunna betinga sig av låntagaren. I
intet fall må låneförmedlare av företagaren mottaga sådan säkerhet för
lånet, att denne förhindras att i skälig omfattning för byggnadsföretaget
upptaga annat byggnadslån med förmånsrätt framför förmedlarens fordran.

Lån löper utan ränta och amortering till utgången av det kalenderår,
då det utlämnats eller, där det lyftats i skilda delar, den sista delen utlämnats.
För tiden därefter löper lånet såsom amorteringslån. Amorteringen
jämte fem procent ränta å oguldet lånebelopp utgöres genom eu
annuitet av tillhopa sex och en halv procent.

Ansökningar om lån ställas till Kungl. Maj:t och ingivas hos statens
byggnadsbyrå, som har att till Kungl. Maj:t inkomma med förslag till fördelning
av lånemedlen.

Av den utav statens byggnadsbyrå i ärendet förebragta utredningen
synes utskottet oförtydbart framgå, att bostadsfrågan alltjämt befinner sig

Utskottets

yttrande.

4

Statsutskottets utlåtande Nr 154.

i sådant läge, att åtgärder från statens sida till främjande av produktionen
av bostäder äro av behovet påkallade. Beträffande anledningen till att trots
den förbättring, som under senare åren inträtt, läget dock är sådant, må endast
erinras om, att av de av socialstyrelsen gjorda undersökningarna framgår, att
av trettiosex större städer ännu i oktober 1925 bostadstillgången betecknats
såsom otillräcklig eller knapp i icke mindre än tjugunio, att av sjuttioen
mindre städer, där förhållandena äro genomsnittligt bättre, bostadstillgången
på smålägenheter betecknats såsom knapp eller otillräcklig i tjugufyra
samt att under år 1925 i 31 städer 1255 familjer måst såsom husvilla
omhändertagas av de kommunala myndigheterna. I betraktande härav
och med hänsyn till den utomordentliga betydelsen av en tillfredsställande
bostadsstandard får utskottet tillstyrka, att produktionen ifråga alltjämt
understödjes och synes utskottet detta böra ske, på sätt för närvarande
är fallet, d. v. s. genom lån av statens bostadslånefond.

Vad lånevillkoren beträffar, har departementschefen ansett, att de nu
gällande villkoren och föreskrifterna med mindre skärpningar böra bibehållas
oförändrade. Sålunda skulle jämväl för nästkommande år gälla,
att under vissa förutsättningar även annan än kommun, närmast bolag
eller föreningar, skulle kunna fungera såsom förmedlare av lån ur statens
bostadslånefond.

Då sistlidet års riksdag medgav ifrågavarande utvidgning av den låneförmedlande
verksamheten, uttalade riksdagen, att riksdagen icke kunnat
undgå att hysa vissa betänkligheter mot förslaget härutinnan, men att
riksdagen icke velat motsätta sig detsamma.

Enligt vad utskottet nu inhämtat, har Kungl. Maj:t lämnat tillstånd åt
tre i Stockholm bildade bostadsföreningar att av de för år 1926 till disposition
stående medlen, tillhopa 7,132,600 kronor, förmedla lån till ett belopp
av icke än mindre än 2,900,000 kronor, därav till en förening 2,620,000
kronor, eller sålunda ett belopp, som utgör mer än en tredjedel av hela
den disponibla lånesumman. Stockholms stad har däremot icke sökt lån
ur bostadslånefonden för sagda år. Med anledning av vad sålunda förekommit,
föranlåtes utskottet ytterligare inskärpa vikten av att varsamhet
iakttages vid utlåning till enskilda låneförmedlare och får utskottet tillika
erinra om att, då sistlidet års riksdag medgav, att lån till annan än kommun
finge utgå genom särskild låneförmedlare, riksdagen förutsatte, att
lån icke utlämnades vid förmedling av dylika förmedlingsorgan med mindre
tillräcklig visshet vunnits rörande dessa förmedlares solvens och förmåga
att svara för lånens behöriga gäldande.

I fråga om storleken av det belopp, som bör ställas till förfogande ur
bostadslånefonden under år 1927, har Kungl. Maj:t föreslagit ett maximum
av 8,000,000 kronor. Motionsvis har yrkats, att beloppet måtte begränsas
till 3,000,000 kronor. Med hänsyn till det föreliggande behovet av åtgärder
på ifrågavarande område har utskottet funnit sig böra biträda Kungl.
Maj:ts förslag, att medel från rusdrycksmedelsfonden ställas till disposition

Statsutskottets utlåtande Nr 154.

5

för ändamålet. Emellertid synes fondens ställning vara sådan, att en
begränsning i det av Knngl. Maj:t föreslagna maximibeloppet bör äga
rum. Enligt från statskontoret erhållna uppgifter beräknas fondens tillgångar
komma att vid utgången av innevarande budgetår uppgå till i
runt tal 75,800,000 kronor. Därvid har såsom avsättning till fonden av
överskott å rusdrycksmedelstitlarna endast räknats med vad riksstaten i
sådant avseende angivit eller 2,835,000 kronor.

Av fondens tillgångar hava hittills såsom kapitalförsträckning till bostadslånefonden
anvisats:

för år 1920

kronor 15,000,000

» » 1921 ..................................................

» » 1922.......................................................

» » 1923 ..................................................

» » 1924 .....................................................

» » 1925 ..................................................

» » 1926 (i det närmaste)......................

varav hittills till bostadslånefonden överförts
och återstå ännu ej överförda

15,000,000

11,500,000

7,000,000

7.000. 000

8.000. 000

8,000,000 71,500,000

................ 59,000,000

...... 12,500,000.

Rusdrycksmedelsfondens tillgångar, i den mån de ej redan äro disponerade
för kapitalförsträckning till bostadslånefonden, skulle således kunna
beräknas vid utgången av innevarande budgetår komma att uppgå till i
runt tal 4,300,000 kronor.

Sannolikt är emellertid att överskottet å rusdrycksmedelstitlarna blir
större än vad ovan angivits och det för bostadslån disponibla beloppet
redan vid ingången av det nya budgetåret således högre än det beräknade,
4,300,000 kronor. Härtill kommer fondens normala tillväxt under sistnämnda
budgetår, därvid dock bör beaktas att genom beslut av innevarande
riksdag fonden belastats med i propositionen ej beräknade utgifter
för andra ändamål till belopp av omkring 2,000,000 kronor. \ ld
övervägande av samtliga dessa omständigheter har utskottet funnit försiktigheten
bjuda att maximibeloppet begränsas från det begärda 8,000,000
kronor till 6,000,000 kronor.

Vad slutligen angår Kungl. Majrts förslag, i vad detsamma avser medel
till bestridande av kostnaden för statens byggnadsbyrås verksamhet under
budgetåret 1926—1927, har utskottet med tagen hänsyn till kostnaden för
år 1925 ansett beloppet härför kunna nedsättas från 50,000 till 45,000 kronor.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande
proposition och med avslag å herr Järtes m. fl.
ovanberörda motion, II: 417, i vad densamma skiljer sig
från Kungl. Maj:ts proposition, medgiva, att för år 1927
ej mindre till statens bostadslånefond inflytande amor -

6

Statsutskottets utlåtande Nr 154.

teringar för år 1926 må disponeras till beredande av nya
lån ur fonden än även att för samma ändamål må disponeras
såsom nya lån ur statsverkets fond av rusdrycksmedel
dels de till bostadslånefonden inflytande
räntorna för år 1926, dels till rusdrycksmedelsfonden
inflytande räntor för andra halvåret 1926 å medel, som
placerats i annan ordning än såsom lån till bostadslånefonden,
och dels, i den mån rusdrycksmedelsfondens tillgångar
den 30 juni 1926 därtill förslå, ytterligare så
stort belopp, att detsamma tillhopa med förenämnda
räntor och amorteringar uppgår till sammanlagt högst
6,000,000 kronor.

Stockholm den 22 maj 1926.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS ANDERSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar A. F. Yennersten, Oscar Olsson. C. P. V. Nilsson i
Gränebo, E. J. G. Rosén, E. A. Hallin, C. I. Asplund, P. A■ Bergström, G. Iiobb, A. R. Rootb,
C. A. Carlsson i Gävle, D. A. Petrén och J. B. Johansson i Fredrikslund;

från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, C. R, Jansson i Falun, L. J.
(.arlsson-Frosterud, O. Olsson i Kullenbergstorp, A. A. Törnkvist i Karlskrona, E- Kristensson
i Göteborg, O. Nilsson i Örebro, B. F.-son Holmgren, S. Persson i Fritorp, A. Danielsson
och O. E. F. Järte.

Statsutskottets utlåtande Nr 154.

7

Reservationer:

av herrar A. F. Vennersten, J. B. Johansson i Fredrikslund, B. F.son
Holmgren, S. Persson i Fritorp och O. E. F. Järte, vilka ansett, att utskottet
bort hemställa,

att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts förevarande
proposition och herr Järtes m. fl. ovanberörda
motion må medgiva att för år 1927 ---samman lagt

högst 3,000,000 kronor;

av herr A. Å:son Törnkvist i Karlskrona, som ansett, att utskottet bort
hemställa om bifall till Kungl. Majrts proposition;

av herr O. Olsson i Kullenbergstorp, vilken ansett, att utskottets motivering
bort hava följande lydelse:

»Av den — — — statens bostadslånefond.

Vad lånevillkoren beträffar, har departementschefen ansett, att de nu
gällande villkoren och föreskrifterna med mindre skärpningar böra bibehållas
oförändrade. Sålunda skulle jämväl för nästkommande år gälla,
att under vissa förutsättningar även annan än kommun, närmast bolag
eller föreningar, skulle kunna fungera såsom förmedlare av lån ur statens
bostadslånefond.

Då sistlidet års riksdag medgav ifrågavarande utvidgning av den låneförmedlande
verksamheten, uttalade riksdagen, att riksdagen icke kunnat
undgå att hysa vissa betänkligheter mot förslaget härutinnan, men att
riksdagen icke velat motsätta sig detsamma.

Enligt vad utskottet nu inhämtat, har Kungl. Maj:t lämnat tillstånd åt
tre i Stockholm bildade bostadsföreningar att av de för år 1926 till disposition
stående medlen, tillhopa 7,132,600 kronor, förmedla lån till ett belopp
av icke mindre än 2,900,000 kronor, därav till en förening 2,620,000 kronor,
eller sålunda ett belopp, som utgör mer än en tredjedel av hela den disponibla
lånesumman. Stockholms stad har däremot icke sökt lån ur bostadslånefonden
för sagda år. Härav synes framgå, att kommungarantierna för ifrågavarande
lån äro på väg att elimineras och att lånen härigenom få en helt
annan karaktär än från början avsetts. Utskottet anser på grund härav
försiktigheten bjuda, att ett fortsättande av låneförmedlingen genom andra
än kommuner icke bör vidare ifrågakomma.

I fråga om---- 6,000,000 kronor.

Vad slutligen —-- 45,000 kronor.»