Andra lagutskottets utlåtande nr 1.
1
Nr 1.
Ankom till riksdagens kansli den 29 januari 1926 kl. 1 e. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
med förslag till lag angående förbud i vissa fall
mot arbetares användande till målning sarbete, vid
vilket nyttjas blyfärg.
Genom en den 11 december 1925 dagtecknad proposition, nr 3, vilken
hänvisats till lagutskott och behandlats av andra lagutskottet, har Kungl.
Maj:t, under åberopande av propositionen bilagda i statsrådet och lagrådet
hållna protokoll, föreslagit riksdagen att antaga följande förslag till
Lag angående förbud i vissa fall mot arbetares användande till
mälningsarbete, vid vilket nyttjas blyfärg.
Härigenom förordnas som följer:
1 §•
Denna lag äger tillämpning å allt mälningsarbete, som icke är undantaget
från tillämpningen av lagen den 29 juni 1912 (nr 206) om arbetarskydd.
Med blyfärg förstås i denna lag blykarbonat (blyvitt) och blysulfat ävensom
annat färgämne, vari blykarbonat eller blysulfat ingår.
I fråga om vilka personer, som enligt denna lag äro att anse såsom arbetare
och arbetsgivare, gäller vad som finnes stadgat i 2 § i lagen om arbetarskydd.
2 §■
Manlig arbetare under aderton år eller kvinnlig arbetare må ej användas
till mälningsarbete, vid vilket nyttjas blyfärg.
Till arbete, som avser målning av byggnad invändigt med blyfärg, må
icke heller användas manlig arbetare, som fyllt aderton år, under annan
förutsättning än att i blyfärgen icke ingår blykarbonat eller blysulfat i sådan
myckenhet, att färgen innehåller mera än två procent bly; dock skall
detta förbud icke gälla beträffande dekorationsmålning eller mälningsarbete,
som består i uppdragande av fina linjer eller konturer.
. . 3 §■
Yrkesinspektionens chefsmyndighet äger, efter hörande av vederbörande
organisationer av arbetsgivare och arbetare, medgiva, att utan hinder av vad
Bihang till riksdagens protokoll 1926. 9 saml. 2 avd. 1 käft. (Nr 1.) 20126 1
2
Andra lagutskottets utlåtande nr 1.
i 2 § första stycket sägs manlig arbetare under aderton år må, då så erfordras
för hans yrkesutbildning, användas till målningsarbete, dock endast
där arbetet är av sådan beskaffenhet, att jämlikt denna lag manlig arbetare,
som uppnått nämnda ålder, må användas därtill.
I fråga om målningsarbete i byggnad, hörande till järnvägsstation eller
industriell anläggning, må, efter hörande av vederbörande organisationer av
arbetsgivare och arbetare, yrkesinspektionens chefsmyndighet, då sa prövas
nödigt, medgiva undantag från det i 2 § andra stycket stadgade förbud.
4 §.
Då blyfärg nyttjas vid målningsarbete, åligger det arbetsgivaren att, till
förekommande av ohälsa i följd av arbetet, utöver vad i 5 § i lagen om
arbetarskydd sägs, särskilt tillse:
a) att färgämnet endast i form av pasta eller färdigberedd färg liandhaves
av arbetarna;
b) att vid färgens anbringande medelst sprutning ävensom vid torrslipning
eller torrskrapning därav åtgärder till förebyggande av förgiftning äro
vidtagna, i den mån sådant är möjligt;
c) att såväl under det arbetet pågår som efter dess slut tvättanordningar,
som kunna anses tillfredsställande, finnas tillgängliga för arbetarna,
d) att arbetarna under hela den tid, då arbetet pågar, bära särskilda arbetskläder;
samt
e) att nödiga åtgärder äro vidtagna till förhindrande av att arbetarnas under
arbetet avlagda kläder förorenas av blyfärg.
Av yrkesinspektionens chefsmyndighet fastställda anvisningar till undvikande
av ohälsa som följd av blyfärgs nyttjande vid målningsarbete skola
genom arbetsgivarens försorg tilldelas varje arbetare, som av honom sysselsättes
med arbete, vid vilket dylik färg nyttjas.
5 §■
Insjuknar måleriarbetare i blyförgiftning eller i sjukdom, som kan misstänkas
vara sådan förgiftning, åligger det arbetsgivaren att, så snart han erhållit
kännedom om sjukdomsfallet, därom göra skriftlig anmälan till yrkesinspektionens
chefsmyndighet. Enahanda anmälningsskyldighet åligger i statens
eller kommuns tjänst anställd läkare, som vårdar måleriarbetare under
sjukdom, varom nu är sagt.
Formulär till anmälan, som avses i denna paragraf, fastställes av yrkesinspektionens
chefsmyndighet efter samråd med medicinalstyrelsen.
6 §•
Då anmälan, varom i 5 § sägs, blivit gjord, så ock eljest, dar så finnes
nödigt, äger yrkesinspektionens chefsmyndighet hos vederbörande länsstyrelse
göra framställning om läkarundersökning av alla eller en del av måleriarbetarna
å visst arbetsställe eller hos viss arbetsgivare.
Har sådan framställning skett, skall länsstyrelsen skyndsamt i enlighet
därmed förordna om läkarundersökning.
Andra lagutskottets utlåtande nr 1.
3
7 §;
Läkare, som verkställer undersökning, varom i 6 § sägs, äger därvid ej
mindre föreskriva särskilda villkor för att arbetare, vilken drabbats av blyförgiftning,
må användas i arbete, varvid blyfärg nyttjas, eller förbjuda hans
användande i sådant arbete än även meddela särskilda regler för dylikt
arbetes fortsatta bedrivande å arbetsstället. Angående sålunda lämnade
föreskrifter skall skriftligt meddelande tillställas arbetsgivaren.
Arbetsgivare äger påkalla yrkesinspektionens chefsmyndighets prövning
av dylik föreskrifts befogenhet men är, intill dess annorlunda kan varda av
nämnda myndighet förordnat, skyldig att ställa sig föreskriften till efterrättelse.
Ändras eller upphäves föreskriften, skall genom chefsmyndighetens
försorg skriftligt meddelande därom tillställas arbetsgivaren.
Över verkställd undersökning skall läkare avgiva rapport till yrkesinspektionens
chefsmyndighet.
8 §''
I fråga om vilka läkare, som må förordnas till förrättande av undersökning,
som i denna lag avses, ävensom beträffande verkställandet av dylik
undersökning och om gottgörelse därför skall i tillämpliga delar gälla vad
som rörande läkarbesiktning är stadgat i 35, 36 och 40 §§ i lagen om arbetarskydd.
»§•
Tillsyn å efterlevnaden av denna lag utövas, under överinseende och ledning
av yrkesinspektionens chefsmyndighet, av yrkesinspektionens befattningshavare;
och skall därvid i tillämpliga delar lända till efterrättelse vad som
finnes stadgat rörande tillsyn å efterlevnaden av lagen om arbetarskydd.
10 §.
Bryter arbetsgivare mot förbud, som stadgats i 2 §, straffes med böter
från och med tio till och med femhundra kronor. Var arbetaren, som användes
till ifrågavarande arbete, under aderton år och har förseelsen skett
med hans faders eller målsmans vetskap och vilja, vare jämväl fadern eller
målsmannen förfallen till böter från och med fem till och med tjugu kronor.
Lag samma vare, där arbetsgivare underlåter att ställa sig till efterrättelse
föreskrift, som meddelats med stöd av 7 §.
Den, som under tid, då han är ställd under tilltal för förseelse, varom i
denna paragraf förmäles, fortsätter samma förseelse, skall, när han varder
därtill lagligen förvunnen, för varje gång stämning därför utfärdats och delgivits
fällas till de böter, som äro bestämda för sådan förseelse.
. . 11 §''
För underlåtenhet att ställa sig till efterrättelse vad i 5 § föreskrives straffes
arbetsgivare med böter från och med fem till och med tvåhundra kronor.
Lag samma vare, där arbetsgivare eller hans ställföreträdare åsidosätter
honom jämlikt 8 § åliggande skyldighet att ställa sig till efterrättelse vad i
36 § andra stycket i lagen om arbetarskydd finnes för där avsett fall stadgat.
Utskottet.
4 Andra lagutskottets utlåtande nr 1.
12 §■
Förseelse, varom i denna lag förmäles, skall åtalas vid polisdomstol, där
särskild sådan är inrättad, men eljest hos poliskammare eller, där sådan ej
finnes, vid allmän domstol.
Böter, som ådömas enligt denna lag, tillfalla kronan.
Saknas tillgång till böternas fulla gäldande, skola de förvandlas enligt
allmänna strafflagen.
13 §.
Över beslut av yrkesinspektionens chefsmyndighet eller länsstyrelse i fråga,
varom förmäles i denna lag, må klagan föras hos Konungen i vederbörande
statsdepartement inom tid, som för överklagande av förvaltande myndigheters
och ämbetsverks beslut är bestämd.
14 §.
Beträffande målningsarbete, som bedrives av staten eller kommun, skall
vad i denna lag är stadgat om arbetsgivare gälla arbetsföreståndaren.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1926.
Beträffande de skäl, som ligga till grund för ifrågavarande förslag, får
utskottet, i den mån redogörelse därför ej lämnas här nedan, hänvisa till
propositionen.
Förevarande lagförslag är föranlett av Sveriges biträdande av ett å den
internationella arbetsorganisationens konferens i Geneve år 1921 antaget
förslag till konvention angående användandet av blyvitt vid målning. Såsom
i propositionen erinras hade Kungl. Maj:t vid 1923 års riksdag genom proposition
nr 198 anhållit om riksdagens yttrande över bl. a. ifrågavarande
konventionsförslag; och hade riksdagen, efter hemställan av andra lagutskottet
i dess utlåtande nr 14, förklarat, att riksdagen för sin del icke hade
något att erinra mot att konventionsförslaget från svensk sida biträddes.
Sedermera har ratifikation av konventionsförslaget skett. Det i nu föreliggande
proposition innefattade lagförslaget ansluter sig i huvudsak till konventionens
bestämmelser i ämnet. Utskottet har vid granskning av förslaget
icke funnit anledning till anmärkning mot detsamma. Utskottet vill emellertid
i fråga om 7 § i lagförslaget framhålla, att läkare, som förordnats att
verkställa undersökning, varom i 6 § sägs, givetvis bör, före utövande av
den i 7 § medgivna rätten att i fall av blyförgiftning meddela särskilda
regler för arbetes fortsatta bedrivande å arbetsstället, hava samrått med
vederbörande yrkesinspektör. Något nämnvärt dröjsmål med föreskrifternas
meddelande torde icke härigenom behöva uppkomma.
Under hänvisning till vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att förevarande proposition måtte av riksdagen bifallas.
Stockholm den 29 januari 1926.
På andra lagutskottets vägnar:
K. G. WESTMAN.
Andra lagutskottets utlåtande nr 1.
;)
Vid ärendets behandling hava närvarit:
från första kammaren: herrar K. G. Westman, Linder*, Sigfrid Hansson,
greve Spens och Frändén*, fröken Hesselgren samt herr Luterkort;
från andra kammaren: herrar Magnusson i Kalmar, Öberg, Hagman, Magnusson
i Skövde, Ödström, Johanson i Stockholm*, Johansson i Kälkebo och Holmström i
Stockholm.
*) Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Bihang till riksdagens protokoll 1926. 9 sand. 2 avd. 1 käft. (Nr 1.)
801 26 2