4

Bankoutskottets utlåtande Nr 9.

Utskottet.

Nr 9.

Ankom till riksdagens kansli den 28 januari 1926 kl. 1 e. m.

Utlåtande, i anledning av fullmäktiges i riksbanken framställning
om årligt understöd åt vaktmästaren vid riksbankens sedeltryckeri
J. V. Andersson.

I en till bankoutskottet avlåten, den 30 december 1925 dagtecknad skrivelse
hava fullmäktige i riksbanken hemställt, att utskottet ville hos riksdagen
utverka ett årligt understöd åt vaktmästaren vid riksbankens sedeltryckeri
John Viktor Andersson; och hava fullmäktige härom anfört följande:

»Vaktmästaren vid riksbankens sedeltryckeri John Viktor Andersson,
vilken är född den 27 november 1870 och år 1888 anställdes vid sedeltryckeriet,
har sedan den 16 januari 1925 vårdats för sinnessjukdom å Stockholms
hospital. Enligt vad som framgår av företett utdrag av Stockholms
rådhusrätts protokoll för den 20 sistlidna oktober, har Andersson på grund
av nämnda sjukdom ansetts vara ur stånd att vårda sig och sin egendom;
och har på grund härav rådhusrätten förklarat honom omyndig. Av ett
i nämnda protokoll intaget läkarbetyg framgår vidare, att Anderssons sjukdom
är av den beskaffenhet, att han för all framtid synes kräva vård å
hospital. Han kan således icke vidare beräknas komma att återupptaga
sitt arbete vid tryckeriet. Med hänsyn till hans långa tjänstgöringstid —
omkring 26 år — synes det vara skäligt, att Andersson, som de senaste
åren från sedeltryckeriet haft en inkomst av omkring 6,000 kronor om året,
under sin återstående livstid av riksbankens medel beredes något årligt
understöd. Beträffande storleken av detta vilja fullmäktige meddela, att
kostnaden för Anderssons vård å hospitalet utgör 2 kronor 65 öre om
dagen eller 967 kronor 25 öre om året. Från rånte- och kapitalförsäkringsanstalten
i Stockholm äger Andersson, som uppnått en ålder av 55 år, från
och med ingången av år 1926 uppbära en årlig livränta av i runt tal 590
kronor, vilken livränta åstadkommits genom årliga gemensamma inbetalningar
av sedeltryckeriet och Andersson. För att kostnaderna för hospitalvården
skola kunna av Andersson själv bestridas, erfordras alltså ytterligare
omkring 400 kronor om året, och synes riksbanken böra bidraga med ett
till nyssnämnda summa avrundat understödsbelopp, vilket torde böra utgå
från och med den dag Anderssons anställning vid sedeltryckeriet upphör.

Fullmäktige få alltså hemställa, att bankoutskottet ville hos riksdagen
åt Andersson utverka ett årligt understöd å 400 kronor, att utgå av bankens
medel från och med den dag hans anställning vid sedeltryckeriet upphör.»

Av ovanintagna skrivelse jämte tillgängliga handlingar i övrigt inhämtas,
att Andersson, vilken är född den 27 november 1870, vid 18 års ålder

Bankoutskottets utlåtande Nr 9

5

erhållit anställning vid sedeltryckeriet och därvid antagits av dåvarande
entreprenören av tryckeriet. Ehuru riksbanken, som först år 1918 under
egen drift övertog tryckeriet, icke åtagit sig någon förpliktelse med avseende
å familjepensionering av arbetspersonalen därstädes, har riksdagen
likväl vid särskilda tillfällen, på framställning av fullmäktige, beviljat pensioner
eller understöd åt arbetare vid tryckeriet eller efterlevande till avlidna
arbetare, varvid framhållits, att hänsyn syntes böra tagas till den
tid vederbörande utfört arbete för riksbankens räkning, åven om de icke
hela denna tid direkt tillhört riksbankens arbetspersonal.

Vaktmästaren Andersson har, om också icke direkt längre än från år
1918, utfört arbete för riksbankens räkning under en tid av omkring
36 år. Sedan den 16 januari 1925 vårdas han på grund av sinnessjukdom
på hospital och är sålunda urståndsatt att vårda sig och sin
egendom. Hans sjukdom synes ock vara av den beskaffenhet, att han
för all framtid kräver hospitalsvård, och han kan följaktligen icke vidare
antagas komma att återupptaga sitt arbete vid tryckeriet. Under sådana
förhållanden anser utskottet i likhet med fullmäktige, att något årligt understöd
av riksbankens medel bör beredas honom under hans återstående
livstid. Enligt vad fullmäktige meddelat, äger Andersson, räknat från och
med ingången av detta år, från rånte- och kapitalförsäkringsanstalten i
Stockholm uppbära en livränta av i runt tal 590 kronor om året. I avseende
å detta livräntebelopp har utskottet inhämtat, att under en lång
följd av år för beredande av livränta åt tryckeripersonalen från och med
det år vederbörande fyllde 56 år tryckeriet till rånte- och kapitalförsäkringsanstalten
för varje person från och med det år, under vilket han fyllt
20 år, till och med det år, under vilket han uppnått 55 levnadsår, inbetalt
viss årlig avgift, vartill personalen själv bidragit med en tredjedel. Med
dessa inbetalningar har den ifrågavarande livräntan beräknats komma att
uppgå till omkring 1,000 kronor. Då med bestämmelsen om årliga inbetalningar
från början torde hava avsetts att åstadkomma en livränta till
nyssnämnda belopp, har utskottet, i överensstämmelse med vad som skedde
år 1924 beträffande arbetaren vid sedeltryckeriet K. F. Brodd, ansett skäligt
föreslå, att det årliga understödet till Andersson bestämmes till 1,000
kronor, däri dock bör inräknas vad han äger uppbära från förenämnda
försäkringsanstalt. I likhet med övriga personer, vilka erhålla pensioner
eller understöd av riksbankens medel, torde även Andersson höra tillerkännas
dyrtidstillägg å det årliga understöd, som han i händelse av bifall
till framställningen skulle komma att uppbära från riksbanken. Däremot
synes något pensionstillägg icke böra ifrågakomma.

Understödet torde böra beviljas att utgå av riksbankens medel från och
med den dag Anderssons anställning vid sedeltryckeriet upphör.

Åberopande det anförda får utskottet hemställa,

6

Bankoutskottets utlåtande Nr 9.

att riksdagen, i anledning av fullmäktiges i riksbanken
förevarande framställning, må medgiva, att vaktmästaren
vid riksbankens sedeltryckeri John Viktor Andersson må
från och med den dag hans anställning därstädes upphör
under sin återstående livstid av riksbankens medel erhålla
ett årligt understöd till sådant belopp, att detsamma jämte
vad han äger uppbära från rånte- och kapitalförsäkringsanstalten
i Stockholm uppgår till ettusen kronor, dock utan
rätt för honom att därå åtnjuta pensionstillägg.

Stockholm den 28 januari 1926.

På bankoutskottets vägnar:

BERNH. ERIKSSON.

Vid detta ärendes slutbehandling bava närvarit:

av första kammaren: herrar Lindley, Pettersson i Olovstorp, Dalberg, Enhörning,
Johansson i Friggeråker, Bondeson, Berge och Åbrahamsson; samt

av andra kammaren: herrar Eriksson i Grängesberg, Winkler, Bäcklund, Lovén,
Ryberg, Svensson i Betingetorp, Höglund och Wikström.

CENTRALTRYCKERIET, STOCKHOLM 1926.