24
BanTcoutslcottets utlåtande Nr G.
Nr <>.
Ankom till riksdagens kansli den 4 februari 1926 kl. 5 e. m
Utlåtande,
angående verkställd granskning av riksgäldskontorets
styrelse och förvaltning.
Sedan bankoutskottet tagit kännedom om den av riksdagens år 1925 församlade
revisorer avgivna berättelsen om granskning'' av riksgäldskontorets tillstånd
och förvaltning för tiden 1 juli 1924—30 juni 1925 samt genomläst de
protokoll, som blivit förda hos fullmäktige i riksgäldskontoret från och med den
10 januari 1925, intill vilken dag ansvarsfrihet tillerkänts fullmäktige för
deras i protokollen antecknade beslut och åtgärder, till och med den 9 januari
1926, får utskottet nu meddela yttrande i anledning av berörda, sålunda verkställda
granskning.
l:o.
I sin ovannämnda berättelse hava riksdagens revisorer (sid. 233—234) anfört
följande.
Ang. inrät- »I sin denna dag avgivna berättelse om granskningen av statsverkets tillstånd
tande av en och förvaltning hava revisorerna framlagt en utredning rörande motorvagnslånefond
driften å ett antal enskilda järnvägar. Såsom nämnda utredning utvisar, hava
lättande av flera av dessa järnvägar ernått mycket göda resultat med sådan drift, varför
införande av det enligt revisorernas mening vore önskvärt, att motordrift kunde införas på
motordrift å allt flera järnvägar. Enligt vad som framgått vid granskningen av de med
enskilda statslån understödda järnvägsbolagens styrelseberättelser och av vad i övrigt
jarnvagar. kommit till revisorernas kännedom, hava ock flera av dessa bolags haft frågan
om motordrift under övervägande. Anskaffningen av det erforderliga kapitalet
har dock på många håll mött svårigheter. I vissa fall hava dessa övervunnits,
bl. a. på det sätt, att för Amderbörande järnväg intresserade bildat särskilda bolag,
som anskaffat den rullande materielen och uthyr densamma till järnvägsbolaget
i fråga. I många fall åter har frågan om medelanskaffningen hittills
ej kunnat lösas.
På sätt framgår av de redogörelser, revisorerna förut i denna berättelse lämnat,
kämpa åtskilliga av de statslåneunderstödda järnvägsbolagen med störa
ekonomiska svårigheter med därav följande oförmåga att behörigen erlägga
ränta och amortering å sina statslån. Det synes revisorerna sannolikt, att
åtskilliga av dessa ekonomiskt svaga bolag skulle kunna genom att i större eller
mindre omfattning övergå till motorvagnsdrift ej oväsentligt nedbringa sina
driftkostnader. För att i möjligaste mån söka motverka de för järnvägarnas
ekonomi ogynnsamma följderna av den allt mer tilltagande automobil- och omnibustrafiken,
föreligger jämväl ett trängande behov för ett flertal järnvägar
att inrätta tätare och snabbare tågförbindelser, vilket i många fall torde låta
sig göra utan väsentligt ökade kostnader genom införande av motordrift. Givet
är, att utsikterna för statsverket att erhålla förräntning och amortering å ut
-
Bankoutskottets utlåtande Kr 6.
■Jo
lämnade lån komma att ökas i den mån järnvägarnas driftkostnader kunna nedbringas
och persontrafiken ökas.
Vid sådant förhållande vilja revisorerna ifrågasätta, huruvida ej staten bör
träda emellan genom tillhandahållande av för anskaffning av motorvagnar
erforderligt kapital. Detta torde lämpligast ske på så sätt, att för ändamålet
bildas en lånefond, från vilken, givetvis efter ingående prövning i varje särskilt
fall, lån skulle av Kungl. Maj:t utlämnas till järnvägsbolag, som styrkte
sig vara i behov därav i och för genomförande av planerad övergång till motorvagnsdrift.
Med statslån till järnvägsanläggning understödda bolag synas böra
äga företräde till erhållande av lån från en dylik fond, ehuru övriga järnvägsbolag
med mindre god ekonomisk ställning ej torde böra vara därifrån uteslutna.
—- Angående den ifrågasatta fondens storlek samt de närmare villkor, som
böra stadgas för lån från densamma nr. in., äro revisorerna ej i tillfälle framlägga
något förslag, då därför erfordras en mera ingående undersökning än
revisorerna varit i tillfälle verkställa.
Med åberopande av vad här ovan sagts vilja revisorerna sålunda såsom sin
mening uttala, att genom statsmakternas försorg en utredning av den förevarande
frågan bör verkställas.»
Såsom av ovanstående framgår, hava revisorerna i sin senast avgivna berättelse
om granskning av statsverkets tillstånd och förvaltning framlagt en
utredning rörande motorvagnsdriften å ett antal enskilda järnvägar. I sin omförmälda
berättelse hava revisorerna vidare ansett sig böra framhålla angelägenheten
av att statens järnvägar med begagnande av de erfarenheter, som under
senare tid vunnits vid enskilda järnvägar, i lämplig omfattning inrätta motorvagnstrafik
å sådana bandelar, som äro lämpade därför.
Då även bankoutskottet anser den av revisorerna berörda frågan om införande
av motordrift vid de enskilda järnvägarna i större utsträckning än vad för närvarande
är fallet vara förtjänt av beaktande, men utskottet lärer sakna befogenhet
att avgiva något förslag angående inrättande av en lånefond för ändamålet,
har utskottet endast velat vad i ärendet förekommit för riksdagen
omförmäla.
2 :o.
Enligt gällande reglementen för riksbanken och riksgäldskontoret äga fullmäktige
i dessa båda verk att gemensamt bland annat vidtaga de åtgärder, som
erfordras för utförande av riksdagens beslut i fråga om nya byggnader för
riksdagen m. m. och riksbanken, allt i överensstämmelse med de närmare föreskrifter,
som i särskilda skrivelser den 11 och 12 maj 1888 och den 6 april 190(1
blivit av riksdagen meddelade.
Några gemensamma sammanträden mellan bemälda fullmäktige för utförande
av ifrågavarande uppdrag hava, enligt vad för utskottet anmälts, icke
ägt rum under den tid, utskottets granskning omfattat; vilket utskottet härmed
får för riksdagen
anmäla.
3 :o.
Vad i revisorernas berättelse om granskningen av riksgäldskontorets ställning
och förvaltning eljest blivit anfört, har utskottet funnit icke vara av beBihang
till riksdagens protokoll 1926. S samt. 4 käft. (N:r 4—■6.) 3
Utskottet.
Ang. åtgärder
i fråga
om riksbyggnaderna
å Helgeandsholmen.
Ang. revisionsberättelsen
m. m.
Bankoutskottets utlåtande Nr G.
26
skaf lenhet att från utskottets sida påkalla något yttrande; och har utskottet
funnit vad vid läsningen av fullmäktiges protokoll förekommit ej böra föranleda
någon anmälan eller hemställan; vilket utskottet härmed får för riksdagen
anmäla.
4:o.
Ang. an- I enlighet med föreskriften i § 4 av den för utskottet gällande instruktion vill
SVf''fir^rihs ^ skottet slutligen meddela, att med avseende på riksgäldskontorets ställning
gäldskonto- och förvaltning under den tid, granskningen omfattat, utskottet ej funnit anrets
styrelse, ledning till erinran samt att utskottet för sin del anser, att ansvarsfrihet bör
beviljas fullmäktige.
Utskottet hemställer alltså,
att fullmäktige i riksgäldskontoret må tillerkännas ansvarsfrihet
ej mindre för den av riksdagens år 1925 församlade revisorer
granskade förvaltningen av riksgäldskontoret under tiden
1 juli 1924—30 juni 1925 än även för alla beslut och åtgärder,
som finnas antecknade i fullmäktiges protokoll från och med
den 10 januari 1925 till och med den 9 januari innevarande år.
Stockholm den 2 februari 1926.
På bankoutskottets vägnar:
BERNH. ERIKSSON.
Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:
av första kammaren: lierrar Bindley, Pettersson i Olovstorp, Enhörning, Bondeson,
Berge, Ström, Anderson i Hägelåkra och Bodin; samt
av andra kammaren: herrar Eriksson i Grängesberg, Bor g gren, Bäcklund, Olsson
i Berg, Boven, Svensson i Betingetorp, Wikström och Ernfors.
Reservation.
av herr Loven.
Stockholm 1926. Kung!. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.
2604.74