Bankoutskottets utlåtande Nr 31.
1
Kr 31.
Ankom till riksdagens kansli den 13 april 1926 kl. 11 f. in.
Utlåtande, i anledning av väckta motioner om förbättring i pensionsvillkoren
för vissa förmän och arbetare vid flottans varv
m. fl.
I två likalydande, till bankoutskottets förberedande behandling överlämnade
motioner, väckta den ena inom första kammaren under nr 9 av greve
Wachtmeister och herr Clemedtson och den andra inom andra kammaren
under nr 1 av herr Holmgren, hemställes, att riksdagen ville besluta
»att förmän och arbetare vid flottans varv och med dem jämställda löntagare,
vilka uppnått en levnadsålder av 50 år och hava en sammanlagd
väl vitsordad tjänstetid vid försvarsväsendet av minst 15 år samt beretts
förtidspension, skola erhålla ett tillägg till förtidspensionen motsvarande 50
procent av den timlön, som vid tiden för avskedet var dem tillmätt;
att ovannämnda förmän och arbetare vid uppnådda 65 levnadsår erhålla
samma pension, som de skulle hava erhållit, om de oavbrutet varit i tjänst:
att ovannämnda förmän och arbetare skola äga skyldighet att på kallelse
inställa sig i tjänst och under tjänstgöring uppbära gällande timlön.»
Till stöd för berörda yrkande anföres i motionerna följande:
»Förutom den inskränkning av de militära personalstyrkorna, som blivit
följden av 1925 års riksdagsbeslut i försvarsfrågan, har detta beslut även
innefattat en reduktion av den civila arbetarestammen vid flottans varv.
Den personal, som sålunda måste tvångsavskedas, tillerkändes av riksdagen
en kompensation av olika art och storlek beroende på innehavande
ställning och tjänstetid. För verkställande av detta riksdagens beslut lär
detsamma för överarbetning hava inlämnats till sakkunniga, bland vilka
en var representant för »Försvarsverkens civila personalförbund». Resultatet
av de sakkunnigas arbete utgöres av en »kungörelse angående förtidspension
och avskedsersättning åt vissa övertaliga löntagare vid armén och
marinen».
Härmed ha statsmakterna i princip erkänt sin moraliska skyldighet att
omhändertaga de äldre varvsarbetare, som mot sin egen vilja av omständigheternas
makt tvingas att avgå från sin tjänst.
Ett flertal av varvens äldre arbetare tillhöra icke försvarsverkens civila
personalförbund och anse nu, att deras intressen icke blivit rätt tillvaratagna
av förbundets representant bland de sakkunniga. Det förslag, som
av representanten för nyssnämnda arbetareförbund framlagts och som av
de sakkunniga godtagits, innebär i fråga om förtidspensionering av förmän
och arbetare, vilka fyllt 50 år, följande, nämligen:
att en arbetare med 15 års tjänstetid erhåller en förtidspension om 680
kronor årligen;
Bihang till riksdagens protokoll 1926. 8 samt. 22 höft. (Nr 31.)
1
2
Bankoutskottets utlåtande Nr 31.
att för varje påbörjat högre tjänsteår en förhöjning av 20 kronor per å
erhålles;
att förtidspensionerna dock ej, oberoende av tjänstetidens längd, få överstiga
980 kronor årligen; samt
att förmän inom respektive tjänsteåldrar, enligt riksdagens beslut, tillerkänts
en förhöjning om 100 kronor per år.
Sedan länge har den praxis varit gällande vid flottans varv, att en
arbetare, som utan anmärkning tjänat i visst antal är och uppnått 50 års
ålder, får kvarstå, så länge hälsa och krafter räcka till, varefter han pensioneras.
Den gamle arbetaren har sålunda betraktat sig som fast anställd
och även hittills blivit behandlad som sådan. Även om anställningsformen
är vida lösligare än den fast anställda militärpersonalens och en jämförelse
med denna personal sålunda formellt sett är oberättigad, så bör på grund
av denna gamla praxis de äldre arbetarnas förmåner realiter kunna jämföras
med de fast anställdas.
Under det att den lön de militära befattningshavarna få behålla vid
överflyttningen på övergångsstat är högre än den pension, som väntar dem
vid uppnådd pensionsålder, så blir de gamla varvsarbetarnas mindre.
Medan den pension de enligt reglementet erhålla vid uppnådd pensionsålder
för den arbetaregrupp det här gäller är i ett för allt omkring 1,400
kronor, så kommer förtidspensionen för samma grupp endast att uppgå till
980 kronor. Sålunda icke nog med att de i förtid berövas viss del av en
inkomst, som hittills av dem betraktats såsom säker — för en inkomst
på 2,700 kronor blir årligen inkomstminskningen 1,720 kronor, vilket på
15 år gör 25,800 kronor — utan även efter inträdet i pensionsåldern få de
en minskning i inkomster, i jämförelse med vad de hittills kunnat påräkna,
av 420 kronor per år.
Att en djup oro råder bland de gamla arbetarna, är helt naturligt, då
de med nuvarande läge på arbetsmarknaden knappast ha någon utsikt att
vid sin framskridna ålder på annat håll kunna få arbete, utan måste förutse,
att de för sin existens bliva uteslutande hänvisade till förtidspensionen.
För de gamla synes det mig sålunda rimligt att fastställa övergångsbestämmelser
i huvudsak överensstämmande med dem som gälla för den
fast anställda personalen, men då arbetarna onekligen icke kunna göra
anspråk på samma förmåner som den tvångsavskedade fasta personalen,
synas mig lämpligen de frivilligt överfördas förmåner kunna tjäna som
norm. Om de gamla arbetarna förutom de dem tilldelade förmånerna erhålla
50 procent av den till dem vid avskedet utgående timlönen, skulle
förtidspensionen komma att uppgå till omkring 75 procent av avlöningen
vid avskedet eller ungefär motsvara de förmåner, som tilldelas den fast anställda
personal, vilken frivilligt övergår till övergångsstat.
Sålunda ökade förmåner synas mig emellertid också böra kompenseras
av ökad skyldighet att vid behov gå i tjänst och utföra det arbete, som
ålägges densamma, men under tjänstgöringen erhålla full lön. Härigenom
vinnes den fördelen, att flottans varv vid tillfälligt behov av ökad arbetskraft
kan tillgodogöra sig de gamlas erfarenhet och yrkesskicklighet. Åtminstone
vad Karlskrona varv beträffar, torde det vara eu inom verkstadsindustrien
känd sak, att ett synnerligen gediget arbete där presteras av de
vid varvet efter gammal praxis fast anställda gamla arbetarna.
I överensstämmelse med bestämmelserna för de militära kårerna borde
nu ifrågavarande arbetaregrupp vid uppnådda 65 års ålder erhålla full
pension.»
Bankoutskottets utlåtande Nr 31.
3
I samband med antagande av ny försvarsorganisation beslöt 1925 års riksdag,
att ersättning skulle beredas vid försvarsväsendet anställda arbetare med
flera, som genom inskränkningar i försvarsorganisationen komme att bliva
övertaliga. Den ifrågavarande ersättningen skulle utgå efter vissa grunder,
närmare angivna i den till riksdagen avlåtna propositionen angående försvarsväsendets
ordnande, och innefattades dessa grunder i ett av särskilda
sakkunniga uppgjort, den 25 februari 1925 dagtecknat förslag. Bemälda
sakkunniga, jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 19 december 1924
tillkallade av chefen för försvarsdepartementet, voro marindirektören S. Pauli,
krigsrådet A. Ekman samt ombudsmannen hos »försvarsverkens civila personals
förbund» E. Andersson.
De sakkunniga hade för ersättningens utgående föreslagit följande
grunder.
»1. I avseende å anställning indelas personalen i följande 3 grupper,
nämligen:
Grupp I. Verkmästare och mästare vid flottan samt med dem jämställda
löntagare vid armén eller marinen.
Grupp II. Förmän och med dem jämställda löntagare, såsom verkstadsföreståndare
vid armén, maskinister, sjukvaktare.
Grupp III. Arbetare, andra daglönare vid flottan, utom förmän, samt
med dessa jämställda löntagare.
I de fall då anställningens art icke är i kontrakt eller på annat sätt angiven,
skall löntagare hänföras till den grupp, vilken han i lönehänseende
står närmast.
2. Genom inskränkning av försvarsorganisationen övertaliga löntagare
skola, så långt möjligt är, beredas likvärdig anställning vid annat statens
verk.
3. Har sådan anställning icke kunnat beredas, utgår till dem av ovan
omförmälda löntagare, vilkas avskedande är en följd av försvarsorganisationens
inskränkning, ersättning enligt följande grunder samt med nedan
nämnda undantag och villkor.
a) Löntagare, vilka icke hava uppnått en levnadsålder av 25 år och icke
heller äro gifta eller hava försörjningsplikt för barn, ävensom de löntagare,
vilka vid avgång ur tjänst icke hava en sammanlagd anställningstid av
minst 4 år, erhålla ingen ersättning.
b) De övriga löntagare, vilka icke hava uppnått en levnadsålder av 50 år
och en sammanlagd anställningstid vid försvarsväsendet av, löntagare tillhörande
grupp I 20 år och övriga löntagare 15 år, erhålla en avskedsersättning,
motsvarande en månads arbetsförtjänst för varje helt års anställning
vid försvarsväsendet intill 15 års anställningstid samt två månaders arbetsförtjänst
för varje helt års anställning därutöver; dock må avskedsersättning
icke till någon utgå med högre belopp än
för |
grupp |
i,............................................... |
............. 10,000 kronor, |
» |
» |
II, manliga löntagare ............ |
............. 6,800 » |
» |
» |
II, kvinnliga » ........... |
............. 4,800 » |
» |
» |
III, manliga » ........... |
............. 6,000 » |
» |
» |
III, kvinnliga » ............ |
............. 4,200 » |
Utskottet.
4
Bankoutskottets utlåtande Nr 31.
Arbetsförtjänsten beräknas enligt de i gällande olycksfallsförsäkringslag
givna bestämmelser, dock att även inkomst överstigande 2,400 kronor för
år skall medtagas vid beräkningen.
4. I punkt 3 b) nämnd avskedsersättning utbetalas vid avgång från anställning
i en summa, i den mån denna ej överstiger en tredjedel av där
angivna högsta belopp. Överstigande ersättningsbelopp intill en tredjedel av
högsta beloppet utbetalas ett år efter avgången och eventuellt återstående
belopp två år efter avgången.
5. Löntagare, vilka uppnått en levnadsålder av 50 år och hava en sammanlagd
anställningstid vid försvarsväsendet av grupp I tillhörande löntagare
minst 20 år och övriga löntagare minst 15 år, beredas förtidspension
enligt följande grunder.
a) Grupp I.
Verkmästare vid flottan och med dessa jämställda löntagare,
förtidspension .......................................................................... kronor 1,094: 4 o
pensionsförbättring......................................................... » 1.155: 60
Summa kronor 2,250: —
Mästare vid flottan och med dessa jämställda löntagare,
förtidspension ....................................................................... kronor 1,000: —
pensionsförbättring..............................................................- » 910: —
Summa kronor 1,910: —
b) Grupp II.
Manliga löntagare:
Förtidspension vid en anställningstid av sammanlagt 15 år . .. kronor 600: —
Pensionstillägg ..................................................................... » 180: —
Summa kronor 780: —
För varje fullt tjänstår utöver 15 år höjes beloppet av förtidspensionen
med 20 kronor, dock skall högsta beloppet av densamma utgöra 900 kronor.
Kvinnliga löntagare:
Förtidspension vid en anställningstid av sammanlagt 15 år ... kronor 420: —
Pensionstillägg .................................................................... » ISO: —
Summa kronor 600: —
För varje fullt tjänstår utöver 15 år höjes beloppet av förtidspensionen
med 14 kronor, dock skall högsta beloppet av densamma utgöra 630 kronor.
c) Grupp III.
Manliga löntagare:
Förtidspension vid en anställningstid av sammanlagt 15 år.... kronor 500: —
Pensionstillägg ........................................................................ » 180: —
Summa kronor 680: —
För varje fullt tjänstår utöver 15 är höjes beloppet av förtidspensionen
med 20 kronor, dock skall högsta beloppet av densamma utgöra 800 kronor.
Kvinnliga löntagare:
Förtidspension vid en anställningstid av sammanlagt 15 år. .. kronor 350: —
Pensionstillägg ............................................................................... » 180: —
Summa kronor 530: —
Bankoutskottets utlåtande Nr 31.
5
För varje fullt tjänstår utöver 15 år höjes beloppet av förtidspensionen
med 14 kronor, dock skall högsta beloppet av densamma utgöra 560 kronor.
6. Vid beräkning av anställningstiden må anställningsperioder av kortare
varaktighet än ett år icke medtagas.
7. Har löntagare beretts likvärdig och varaktig anställning vid annat
statens verk, skall ersättning av här ifrågavarande slag till honom icke
vidare utgå, dock är löntagare icke skyldig återbetala redan uppburet belopp.
Samma vare förhållandet, därest löntagare beretts sådan anställning,
som ovan nämnts, men vägrat mottaga densamma.
8. Avsked, som äger rum, sedan längre tid än ett år förflutit från slutet
av det budgetår, varunder övergången till den nya organisationen i stort
sett genomförts vid det etablissement eller truppförband, som den avskedade
tillhört, medför icke rätt till här omnämnd ersättning».
Sedan i anledning av riksdagens ovanberörda beslut inom försvarsdepartementet
utarbetats utkast till kungörelse i ämnet, grundat på här ovan intagna
förslag, samt arméförvaltningen, marinförvaltningen och statskontoret
anmodats att var för sig inkomma med yttrande över omförmälda utkast
ävensom med förslag till erforderliga föreskrifter, hade dylika yttranden
och förslag av ämbetsverken avgivits, och hade i dessa yttranden vissa erinringar
framställts mot det uppgjorda förslaget.
På grund av vad i nämnda yttranden anförts, hade chefen för försvarsdepartementet
den 9 september 1925 anmodat arméförvaltningen och marinförvaltningen
att gemensamt utarbeta och till departementet inkomma med
förslag till kungörelse i ämnet. I anledning härav överlämnade ämbetsverken
den 14 november 1925 ett av dem upprättat förslag till sådan kungörelse.
Beträffande detta förslag framhölls av ämbetsverken, att vid detsammas
utarbetande i möjligaste mån beaktats de erinringar, som gjorts mot
förut omförmälda utkast. Förslaget hade sålunda undergått en ej obetydlig
omarbetning i formellt hänseende, under det att detsamma med hänsyn till
innehållet i stort sett bibehållits oförändrat och allenast i några få hänseenden
avveke från nämnda utkast.
De ändringar av någon större betydelse, som föreslagits, avsågo dels frågan,
huruvida fullgörande av annan statstjänst än vid försvarsväsendet skulle få
tillgodoräknas en löntagare vid bedömande av lians rätt till erhållande av
förmån enligt kungörelsen, dels ock frågan huruvida vid dylikt bedömande
hänsyn borde tagas jämväl till kortare tjänstgöringsperioder än ett år.
Beträffande dessa spörsmål hade statskontoret i sitt förut åberopade yttrande
anfört:
»Enligt förslaget må vid avgörande av frågan om tilldelande av avskedsersättning
eller pension hänsyn tagas endast till anställningstid vid försvarsväsendet.
Då emellertid fall lära förekomma, där löntagare av ifrågavarande
slag tidigare innehaft anställning i annan statstjänst än vid försvarsväsendet,
och det synes billigt, att även sådan anställningstid må i nu ifrågavarande
avseende komma i betraktande, vill det synas statskontoret, som om
bestämmelserna i detta hänseende borde så avfattas, att hela anställningstiden
i statstjänst må läggas till grund för avgörandet.
6
Bankoutskottets utlåtande Nr 31.
Vidare lärer det förekomma, att löntagare väl varit år efter år anställd
i statstjänst men såsom säsongarbetare, exempelvis murare, icke arbetat under
hela året; och med hänsyn härtill synes det kunna leda till obillighet, om,
såsom förslaget i punkt 6 innebär, vid beräkning av anställningstiden icke
skulle få medtagas anställningsperioder av kortare varaktighet än ett år.»
Arméförvaltningen och marinförvaltningen, som ansågo fog föreligga för
en ändring av det ursprungliga förslaget i den av statskontoret antydda
riktningen, föreslogo i anslutning härtill ''en i överensstämmelse härmed avfattad
förändrad lydelse. Ämbetsverken ansågo sig likväl därvid böra fästa
uppmärksamheten å, att dessa bestämmelser avveke från de i ovan förut omförmälda
proposition angående försvarsväsendets ordnande angivna allmänna
riktlinjer rörande beredande av förtidspension och avskedsersättning åt vissa
övertaliga löntagare vid armén och marinen, vilka riktlinjer av riksdagen
lämnats utan anmärkning.
Ämbetsverken ville i detta sammanhang även framhålla, att i förslaget
intagits föreskrift bland annat därom, att för den, som komme i åtnjutande
av förtidspension enligt ifrågavarande kungörelse, skulle beträffande de förmåner,
som avsåges i kungörelsen den 18 juni 1925 med bestämmelser om
ny pension - för vissa pensionerade f. d. befattningshavare i statens tjänst
m. fl. pensionärer, gälla vad i § 2 mom. 3 av sistnämnda kungörelse stadgades
i fråga om vissa där angivna pensionärer eller att de skulle undantagas
från den i § 4 av samma kungörelse avsedda ytterligare förhöjning
(förhöjning II).
Vidkommande sättet för bestämmandet av förtidspensioner åt dem bland
ifrågavarande befattningshavare, vilka skulle bliva berättigade till en sådan
förmån, utgingo ämbetsverken därifrån, att frågor om dylika pensioners medgivande,
därest desamma icke i varje fall skulle anses böra göras till föremål
för Kungl. Maj:ts beslut, skulle komma att anförtros åt statskontoret,
som förvaltade anslaget till allmänna indragningsstaten och handhade utbetalningar
av alla övriga därifrån utgående pensioner. Med hänsyn jämväl
till önskvärdheten av att likartade principer måtte tillämpas vid bedömande
av den övertaliga personalens rätt till förtidspension hade ämbetsverken
i förslaget till särskilda föreskrifter rörande fastställande och utbetalning
av förtidspension enligt den ifrågavarande kungörelsen intagit bestämmelse
därom, att ärenden rörande dylika pensioner skulle prövas och
avgöras av statskontoret.
Kungl. Maj:t utfärdade sedermera den 15 januari innevarande år kungörelse
i ämnet (nr 10) i överensstämmelse med ämbetsverkens senast omförmälda
förslag.
De löntagare, vilka de sakkunnigas utredning avsåg, uppgingo, enligt vad
som meddelas i utredningen, till omkring 3,500 vid armén och omkring 3,230
vid marinen eller sammanlagt till omkring 6,730. Av dessa beräknades vid
armén omkring 700 och vid marinen omkring 525 komma att bliva över
Bankoutskottets utlåtande Nr 31. 7
tali^a. Beträffande den övertaliga personalen vid marinen skulle dock under
vissa av de sakkunniga angivna förutsättningar endast omkring 380 behöva
avskedas, därav 215 skulle erhålla avskedsersättning och 125 förtidspension.
Utan dylik förmån skulle ett antal av 40 avskedas. Av ovannämnda 700.
anställda vid armén, skulle 365 erhålla avskedsersättning och 145 förtidspension,
varjämte övriga 190 komma att avskedas utan ersättning.
Enligt bestämmelserna i förenämnda kungörelse skola ärenden rörande
förtidspension prövas och avgöras av statskontoret, som jämväl äger att i
samråd med armé- och marinförvaltningarna utfärda erforderliga föreskrifter
rörande ordningen för beredande och utbetalning av sådan pension. Ärenden
rörande avskedsersättning handläggas och avgöras av arméförvaltningen
beträffande armén tillhörande personal och av marinförvaltningen i fråga
om personal tillhörande marinen. Dessa myndigheter hava ock, var för sig
i vad angår dem underlydande personal, att utfärda erforderliga föreskrifter
rörande ordningen för beredande och utbetalning av berörda ersättning.
Enligt vad utskottet inhämtat, utarbetas för närvarande inom såväl statskontoret
som marinförvaltningen nödiga föreskrifter för tillhandahållande
av ifrågavarande särskilda förmåner. Arméförvaltningen har under nästlidna
mars månad utfärdat föreskrifter angående utbetalande av avskedsersättning,
vilka intagits i de genom lantförsvarets kommandoexpedition utgivna
tjänstemeddelanden rörande lantförsvaret (A nr 9).
Motionärernas förslag avser i främsta rummet, att ifrågavarande marinen
tillhörande personal skulle beredas ett tillägg till förtidspensionen, motsvarande
50 procent av den timlön, som vid tiden för avskedet var vederbörande
tillmätt. Högsta lieloppet av en arbetares förtidspension utgör enligt
kungörelsen 980 kronor, däri inberäknat pensionstillägg. Härtill böra dock
läggas dels pensionsförhöjning (förhöjning I) dels ock dyrtidstillägg, något
som motionärerna synas hava förbisett. Under sådana förhållanden kommer
förtidspensionen i själva verket att uppgå till omkring 1,470 kronor eller
ungefär samma belopp, som enligt gällande bestämmelser arbetare, om vilken
här är fråga, vid uppnådd pensionsålder erhåller i pension. Enligt vad som
meddelats utskottet, utgör arbetsförtjänsten för en varvsarbetare för närvarande
omkring 3,672 kronor för en yrkesarbetare och omkring 3,024 kronor
för en grovarbetare, allt för år räknat och inklusive dyrtidstillägg. Vid denna
beräkning har antalet arbetstimmar uppskattats till 2,400 med eu medeltimlön
av 89 öre för yrkesarbetare och 72 öre för grovarbetare. Vid bifall
till motionärens förslag skulle ifrågavarande arbetare erhålla förtidspensioner
å respektive omkring 2,542 kronor och 2,338 kronor, vartill komme dyrtidstillägg
å den del av pensionen, som motsvarar det av motionärerna avsedda
särskilda tillägget.
Då riksdagen så nyligen som förlidet år efter eu noggrann utredning
fastställt de ifrågavarande ersättningsbeloppen, har utskottet funnit sig icke
äga anledning att på grund av de föreliggande motionerna föreslå någon
Utskottet
yttrande
8
Bankoutskottets utlåtande Nr 31.
höjning av beloppen. Ett bifall till förslaget skulle för övrigt medföra
ganska betydande kostnader för statsverket, då en ifrågasatt höjning givetvis
måste avse även den övertaliga personalen vid armén.
Vad motionärerna i övrigt hemställt torde icke heller böra föranleda någon
åtgärd. Utskottet vill särskilt framhålla, att det i allmänhet icke skulle vara
till fördel för den, som erhållit förtidspension, att åläggas skyldighet att
på kallelse ånyo inställa sig i tjänst, i synnerhet om han till äventyrs redan
vunnit anställning i enskild tjänst. Beredes honom annan likvärdig anställning
vid försvarsväsendet eller eljest i statens tjänst, äger han enligt
bestämmelserna i kungörelsen icke vidare uppbära någon förtidspension.
Åberopande vad sålunda i ärendet förekommit får utskottet hemställa,
att ifrågavarande motioner I: 9 och II: 1 icke må till
någon riksdagens åtgärd föranleda.
Stockholm den 13 april 1926.
På bankoutskottets vägnar:
BERNH. ERIKSSON.
Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:
av första kammaren: herrar Gustafsson i Stensholm, Lindley, Pettersson i Olovstorp
Johansson i Friggeråker, Bondeson, Östergren, Lindgren och Sandén; samt
av andra kammaren: herrar Eriksson i Grängesberg, Borggren, Olsson i Berg, Hamrin,
Ryberg, Kloo, Höglund och Uddenberg i Varberg.
Stockholm, Isaac Marcus’ Boktryckeri-Aktiebolag, 1926.