Bankoutskottets utlåtande Nr 21.
1
Nr 21.
Ankom till riksdagens kansli den 25 februari 1926 kl. 2 e. m.
Utlåtande, angående vissa ombyggnads- och inredningsarbeten inom
riksdagshuset m. m.
I skrivelse den 14 nästlidna januari hava fullmäktige i riksgäldskontor^
efter erinran att 1925 års riksdag uppdragit åt fullmäktige att låta verkställa
en närmare utredning av frågan om åtgärder för utnyttjande för riksdagen
av riksgäldskontorets nuvarande lokaler inom riksdagshuset m. m., meddelat,
att fullmäktige för verkställande av omförmälda utredning utsett särskilda delegerade
ävensom att dessa avgivit ett den 16 december 1925 dagtecknat utlåtande
i ärendet; och hava fullmäktige med förenämnda skrivelse till bankoutskottet
överlämnat detsamma. Berörda utlåtande, som tidigare tryckts och
utdelats i riksdagens kamrar, är såsom bilaga fogat härvid; och tillåter
sig utskottet att hänvisa till innehållet i detsamma.
Såsom delegerade erinra, kommer genom riksgäldskontorets förestående
avflyttning från riksdagshuset ett betydande antal rum att ställas till riksdagens
förfogande. Delegerade hava därför i främsta rummet utrett frågan,
huru dessa lokaler lämpligast böra utnyttjas för riksdagen ävensom i samband
därmed jämväl undersökt vad som i övrigt för rimliga kostnader skulle
kunna åstadkommas inom fastigheten för beredande av såväl större utrymme
som ökad bekvämlighet och trevnad. Härvid hava delegerade icke ansett
några mera genomgripande förändringar av den allmänna lokaldispositionen
inom fastigheten behövliga utan endast framlagt förslag rörande vissa
detaljfrågor, av vilka dock flera äro tämligen omfattande.
I fråga om förändrade lokaldispositioner inom riksdagshuset innebär förslaget
i huvudsak följande.
Den nuvarande s. k. attikvåningen, som disponeras av vissa andra kammarens
tillfälliga utskott, förändras till en lokal för partisammanträden.
I utskottsvåningen vidtages den anordningen, att konstitutionsutskottet
erhåller ytterligare ett rum, nämligen det rum, som för närvarande är upplåtet
åt första lagutskottets ordförande. Särskilda utskottets avdelningsrum
delas i två rum, av vilka lagutskottet erhåller det ena.
I entresolvåningens södra del upplåtas ett rum åt riksdagens kvinnliga
ledamöter samt ett till socialdemokratiska parties förtroenderåd, varjämte
återstående tio rum inredas till enskilda mottagnings- och arbetsrum för
riksdagens ledamöter.
Beträffande huvudvåningen vidtages ej annan förändring än att andra
kammarens sekreterare erhåller det nuvarande justeringsrummet. I stället
Bihang till riksdagens protokoll 1926. S sand. Itp höft. (Nr 21.) 1
Utskottet.
2 Bankoutskottets utlåtande Nr 21.
upplåtes till justeringsrum socialdemokratiska partiets förtroenderådsrunn
varjämte andra kammarens andre vice talman erhåller det hittillsvarande
sekreterarerummet.
I bottenvåningen vidtagas nedanstående förändringar. Det rum åt södei,
som hittills disponerats av konstitutionsutskottet, upplåtes åt ett av andra
kammarens tillfälliga utskott. Riksgäldsfullmäktiges sessionsrum upplåtes åt
statsråden; deputerades båda rum sammanslås och inredas såsom lokal åt
ett tillfälligt utskott. Riksgäldssekreterarens rum och kanslirummet inredas
efter mellanväggens borttagande till sessionsrum för bankoutskottet. Nuvarande
sekreterarerummet och riksgäldskommissariens rum upplåtas jämväl
åt bankoutskottet. Nordöstra hörnrummet samt andra rummet söder därom
upplåtas åt två tillfälliga utskott. Rummet mellan dessa två utskottslokaler
reserveras för förefallande behov. Statsskuldboksavdelningens stora expeditionsrum
och kassörens rum inredas efter mellanväggens borttagande till
sessionsrum för ett särskilt utskott. Det s. k. A-valvet upplåtes till telegrafstation.
Förbindelse mellan riksdagshusets stora uppgång och riksgäldskontorets
del av bottenvåningen anordnas genom nuvarande telegraflokalen
och riksgäldskontorets s. k. B-valv.
I jordvåningen upplåtas hela längan mot norr (med undantag a\ materialförvaltarens
rum) samt de därmed sammanhängande två rummen åt Norrbro
ävensom det rum, som erhålles genom borttagande av trappan till riksgäldskontorets
lokaler, till kamrarnas notarier. Av de fyra rummen mellan
riksgäldskontorets ingång och stora porten upplåtas det närmast stora vestibulen
liggande till maskinskrivningsrum samt de tre övriga framdeles till
arbets- och mottagningsrum för riksdagens ledamöter.
Förslaget innefattar vidare anordnande i korridorerna utanför kamrarnas
klubbrum av skåp med fack eller lådor, avsedda för förvar av handlingar
o. d., ombyggnad av hissen i nordvästra hörnet samt vissa ändringsarbeten
vid huvudentrén m. m.
Vid den ingående granskning, utskottet ägnat delegerades förslag, har utskottet
i huvudsak funnit sig böra tillstyrka bifall till detsamma. Utskottet
har emellertid funnit skäl föreslå vissa ändringar och tillägg, för vilka här
nedan redogöres.
Enligt delegerades förslag skulle eventuellt i samband med inredandet i
attikvåningen av en lokal för partisammanträden en genare trappförbindelse
anordnas från korridoren utanför statsutskottets lokaler till attikvåningen.
Såsom delegerade erinra, leder emellertid till nämnda våning redan nu eu
god förbindelse genom stora huvudtrappan, varjämte båda hissarna i byggnadens
östra del avsevärt underlätta förbindelsen dit. Under sådana förhållanden
har utskottet ansett den ifrågasatta trappförbindelsen icke böra
komma till utförande.
För att bereda en direkt förbindelse från riksdagshusets stora vestibul till
de föreslagna utskottsrummen inom riksgäldskontorets nuvarande lokaler
Bankoutskottets utlåtande Nr 21.
3
hava delegerade förordat ett av arkitekten A. Johansson uppgjort förslag, som
går ut på att för ändamålet disponera den nuvarande telegraflokalen och riksgäldskontorets
s. k. B-valv. Telegraf expeditionen skulle därvid i stället förllyttas
till riksgäldskontorets s. k. A-val v, vettande åt Norrbro. Utskottet
anser sistnämnda utrymme lämpligare kunna användas såsom sekreterartill
det särskilda utskott, för vilket lokaler avsetts i de angränsande
rummen. Såsom plats för telegrafexpeditionen vill utskottet i stället föreslå
det rum, som på sin tid erhölls genom borttagande av referenttrappan och
vilket för närvarande disponeras av kronans fastighetskommission av år 1925.
Härigenom skulle en del av den nuvarande telegrafexpeditionens förrum
kunna efter vissa smärre förändringar användas såsom skrivrum.
Då från olika håll inom riksdagen framställts önskemål, att i samband
med nu föreslagna ändringsarbeten inom riksdagshuset utrymmen jämväl
måtte avses för ett duschrum och en barberstuga, har arkitekten Johansson
på anmodan av utskottet upprättat förslag i sådant avseende. Enligt detta
skulle dels duschrum med avklädningsrum och två duschar, dels barberstuga
med tre rakstolar inrättas med anlitande av två nuvarande toalettrum
i riksgäldskontoret.
Kostnaderna för genomförande av de av delegerade föreslagna förändringarna
hava beräknats till sammanlagt 164,000 kronor, fördelade på följande
sätt:
för partisammanträdeslokalen i attikvåningen ........................ |
kronor |
60,000 |
|
» |
eventuell trappförbindelse till attikvåningen .................... |
» |
10,000 |
» |
ändringar i bottenvåningen................................................... |
» |
32,500 |
» |
» i jordvåningen .................................................... |
» |
19,000 |
» |
nya dörrar och mellanvägg i huvud- och utskottsvå- |
||
ningarna ....................................................................... |
» |
3,000 |
|
» |
förvaringsskåp .................................................................... |
» |
11,200 |
» |
ombyggnad av hissen i nordvästra hörnet......... |
» |
7,000 |
» |
ändringsarbeten vid huvudentrén.................................. |
» |
1,500 |
» |
oförutsedda utgifter, arvoden m. m..................................... |
» |
19,800 |
Summa kronor 164,000.
Med de av utskottet föreslagna förändringarna skulle nämnda beräkningar
å ena sidan minskas med 10,000 kronor, kostnaden för den föreslagna trappförbindelsen
till attikvåningen, vilken förbindelse utskottet ansett icke böra
komma till utförande. Å andra sidan tillkomma genom vad utskottet föreslagit
i fråga om telegrafexpeditionen samt duschrum och barberstuga vissa
utgifter, enligt verkställda beräkningar uppgående till 1,500 kronor för
telegrafexpeditionen, 3,500 kronor för duschrummet samt 2,000 kronor för
barberstugan (däri icke inräknad kostnaden för möblering) eller tillhopa
7,000 kronor. Kostnaderna för samtliga här ifrågavarande ändringsarbeten
skulle sålunda enligt utskottets förslag belöpa sig till 161,000 kronor.
4 Bankoutskottets utlåtande Nr 21.
Vad beträffar kostnaderna för anskaffning av möbler m. m. till de lokaler,
som efter riksgäldskontorets avflyttning skola inredas för riksdagen, ingå
desamma icke i den av delegerade angivna summan. Delegerade hava nämligen
ansett sig icke kunna framlägga något förslag i detta avseende
med hänsyn till svårigheten att med noggrannhet beräkna, i vilken omfattning
nyanskaffning av möbler m. m. kan bliva erforderlig. En approximativ
uppskattning har emellertid givit vid handen, att ett belopp av 45,000
kronor skulle erfordras för ändamålet. Då utskottet anser det böra överlämnas
åt fullmäktige i riksgäldskontoret att i anslutning till delegerades
förslag anskaffa erforderliga möbler, vill utskottet för sin del förorda, att
förslagsvis nämnda belopp ställes till fullmäktiges förfogande.
I sitt utlåtande hava delegerade slutligen berört vissa frågor av estetisk
natur, nämligen dekorering av kamrarnas plenisalar samt förändring av det
gemensamma samtalsrummet (stora galleriet) och förbättrande av korridorerna
i huvud- och utskottsvåningarna m. m.
Vad angår frågan om plenisalarnas dekorering, har utskottet i sakens nuvarande
läge icke ansett något särskilt yttrande böra ifrågakomma. Utskottet
vill erinra, att riksdagen genom beslut förlidet år uppdragit åt fullmäktige
i riksgäldskontoret att närmare utreda denna fråga, och torde fullmäktige
i sinom tid inkomma med förslag i ämnet.
Vid granskning av delegerades förslag beträffande ifrågasatta förändringar
i stora galleriet vill utskottet förorda inläggande av den föreslagna mattan
för en beräknad kostnad av omkring 12,000 kronor. I fråga om övriga tilltänkta
åtgärder till förbättrande av rummets utseende ställer sig utskottet
betänksamt mot förslaget att utbyta ramarna å talmansporträtten och anser,
att vad delegationen i detta avseende föreslagit icke för närvarande bör
komma till utförande. Vad delegationen avsett att vinna genom detta förslag
synes kunna i väsentlig mån uppnås genom en omplacering av porträtten
och förflyttning av en del porträtt till lämpliga platser inom angränsande
lokaler. Utskottet vill förorda, att försök göres med ändrad placering av
porträtten på sätt nu antytts. I detta sammanhang vill utskottet erinra, att
några talmansporträtt från ståndsriksdagarnas tid för närvarande äro upphängda
i konstitutionsutskottets lokaler. Det synes kunna ifrågasättas, om
icke sistnämnda porträtt borde givas en för riksdagens ledamöter och besökande
mera tillgänglig placering.
Beträffande delegerades förslag i övrigt i syfte att göra stora galleriet och
korridorerna i huvud- och utskottsvåningarna mera tilltalande anser utskottet,
att det bör överlämnas åt fullmäktige i riksgäldskontoret att besluta om
vidtagande av de åtgärder, som i berörda avseende må befinnas ändamålsenliga
och lämpliga. Då utskottet sålunda håller före, att en närmare prövning
av vad som härutinnan föreslagits bör uppdragas åt fullmäktige i
riksgäldskontoret, finner utskottet sig icke kunna föreslå något särskilt
belopp till täckande av härför uppkommande kostnader. Nödiga medel
Bankoutskotlets utlåtande Nr 21.
5
härför torde böra utgå av förslagsanslaget till riksdags- och revisionskostnader
samt kostnader för riksdagens hus i den mån ej eventuella besparingar å de
för förut angivna ändamål beräknade beloppen finnas kunna lämna tillgång
jämväl för nu berörda åtgärder. Utskottet vill i detta sammanhang
framhålla att det av delegerade uppskattade beloppet till oförutsedda utgifter
in. m. synes vara beräknat så att det torde innefatta en viss marginal även
för andra utgifter än de med beloppet närmast avsedda.
De beräknade kostnaderna för de föreslagna ombyggnads- och inredningsarbetena
uppgå, såsom förut nämnts, till 161,000 kronor. Med tillägg av nyssnämnda
belopp å 12,000 kronor för mattan i stora galleriet ävensom för
anskaffande av möbler m. m. erforderligt belopp 45,000 kronor utgöra således
kostnaderna för av delegerade föreslagna och av utskottet tillstyrkta åtgärder
inom riksdagshuset inalles 218,000 kronor. Fullmäktige i riksgäldskontoret
synas böra bemyndigas att av förslagsanslaget till riksdags- och revisionskostnader
samt kostnader för riksdagens hus för ändamålet disponera förslagsvis
sistnämnda belopp.
Under åberopande av det ovan anförda får utskottet hemställa,
att riksdagen må
Do) uppdraga åt fullmäktige i riksgäldskontoret att,
i huvudsaklig överensstämmelse med delegerades ovan
omförmälda förslag samt vad i övrigt här ovan angivits,
låta utföra ombyggnads- och inredningsarbeten inom
riksdagshuset ävensom anskaffa för riksdagens nya lokaler
erforderliga möbler m. m.; och
2:o) bemyndiga fullmäktige att av förslagsanslaget till
riksdags- och revisionskostnader samt kostnader för riksdagens
hus för ändamålet använda ett belopp av förslagsvis
218,000 kronor.
Stockholm den 25 februari 1926.
På bankoutskottets vägnar:
BERNH. ERIKSSON.
Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:
av törsta kammaren: herrar Gustafsson i Stensholm, Pettersson i Olovstorp, Dalberg,
Enhörning, Ström, Abrahamsson, Östergren och Bodin; samt
av andra kammaren: herrar Eriksson i Grängesberg, Bäcklund, Hamrin, Svensson i
Betingetorp, Törnkvist i Bjuv, Laurin, Uddenberg i Varberg och Molander.
6
Bankoutskottets utlåtande Nr 21.
Bilaga.
Utlåtande
avgivet av de av fullmäktige i riksgäldskontoret den 5 mars 1925 utsedda
delegerade för utredning av frågan om åtgärder för utnyttjande
för riksdagen av riksgäldskontorets nuvarande lokaler inom riksdagshuset
m. m.
Med bifall till bankoutskottets hemställan i dess utlåtande nr 14 beslöt
1925 års riksdag
l:o) uppdraga åt fullmäktige i riksgäldskontoret att i överensstämmelse
med vad i berörda utlåtande angivits låta verkställa en närmare utredning
av frågan om dels de åtgärder, som må erfordras inom riksdagshuset för
utnyttjande för riksdagens eget behov av riksgäldskontorets nuvarande
lokaler, dels oek de anordningar i övrigt inom nämnda byggnad, som utan
alltför stora kostnader må kunna genomföras för beredande åt riksdagen
av större utrymme samt ökad bekvämlighet och trevnad; och
2:o) bemyndiga fullmäktige att av förslagsanslaget till riksdags- och revisionskostnader
samt kostnader för riksdagens hus för ändamålet använda
erforderligt belopp.
I motiveringen till sin ovanberörda hemställan uttalade bankoutskottet
bl. a., att det ej syntes vara något att erinra mot, att utredningen anförtroddes
åt eu särskild delegation, som enligt utskottets mening borde bestå
huvudsakligen av representanter för riksdagen, utsedda av fullmäktige i
riksgäldskontoret i samråd med kamrarnas talmän. Utskottet uttalade
vidare, att det syntes vara av vikt, att utredningsarbetet bedreves med
skyndsamhet och i varje fall avslutades inom sådan tid, att förslag i ämnet
kunde framläggas omedelbart vid början av nästkommande års riksdag.
Med anledning av vad sålunda förekommit, utsågo fullmäktige i riksgäldskontoret
den 5 mars 1925 undertecknade Lindqvist, greve Lagerbjelke,
Kobb, von Geijer, Tengdahl, Eriksson och Hamrin till delegerade för verkställande
av den ifrågavarande utredningen.
Vid sitt första sammanträde den 23 mars s. å. beslöto delegerade anmoda
arkitekten Aron Johansson att såsom byggnadssakkunnig delegerad deltaga
i utredningen.
Delegerade beslöto vidare den 30 i samma månad antaga arkitekten Hakon
Ahlberg såsom biträdande arkitekt vid utredningen.
Delegerade hava utsett undertecknad Lindqvist att såsom ordförande leda
arbetet och riksgäldssekreteraren J. Hägglund att tjänstgöra såsom sekreterare.
Till fullgörande av sitt uppdrag få delegerade anföra följande.
Då riksdagen år 1905 inflyttade i det då färdiga nya riksdagshuset, ansågs
hela byggnaden ej erforderlig för riksdagens eget behov. Lokaler upplätos
därför jämväl åt riksgäldskontoret och justitieombudsmannen, varjämte ett
flertal bostäder för riksdagshusets, riksgäldskontorets och riksdagsbibliotekets
vaktpersonal anordnades i fastighetens s. k. jordvåning. Till en början
Bankoutskottets utlåtande Nr 21.
förspordes ej någon brist på utrymme för riksdagen eller andra anmärkningar,
ehuru givetvis smärre förändringar i den ursprungliga dispositionen
av de tillgängliga utrymmena företogos i syfte att öka lokalernas användbarhet
och trevnaden inom fastigheten. Efter hand inställde sig emellertid
i samband med det politiska livets utveckling samt till följd av växande
anspråk på bekvämlighet behov av ökat utrymme för skilda ändamål. Dessa
behov har man i möjligaste mån sökt lösa inom ramen för det från början
tillgängliga utrymmet. Nya utrymmen för riksdagens räkning hava hittills
vunnits endast genom justitieombudsmannens och hans expeditions år 1920
verkställda förflyttning till lokal utom riksdagshuset.
Det blev emellertid efter hand tydligt, att de alltjämt ökade lokalbehoven
i längden ej kunde tillgodoses utan genomgripande åtgärder för tillskapande
av nya utrymmen inom fastigheten. I detta syfte framkom år 1916 ett
förslag till inredande av vindarna över byggnadens lägre sidopartier till
arbetslokaler, varigenom ett betydande tillskott i golvyta hade vunnits.
Detta förslag, som skulle hava medfört någon ökad belastning av husets
grund, ansågs emellertid outförbar till följd av dennas daliga beskaffenhet.
För ökande av utrymmet särskilt i riksdagshusets huvudvåning utarbetades
år 1922 ett förslag till borttagande av trapporna i husets nordvästra och
sydvästra hörn och deras ersättande med mindre trappor inåt motsvarande
gårdar samt de nuvarande trapphusens inredande till arbetsrum.
Genom riksgäldskontorets nu förestående avflyttning, varigenom ett betydande
antal rum ställas till riksdagens förfogande, synes möjlighet föreligga
att utan alltför omfattande och dyrbara ombyggnadsarbeten erhålla
en i stort sett tillfredsställande lösning av så gott som alla de skiftande
lokalfrågor, som under de senare åren stått på dagordningen. Delegerades
uppdrag oinfattar främst utredning av frågan om de åtgärder, som kunna
erfordras för utnyttjande av nyssberörda lokaler. I samband därmed hava
delegerade jämväl haft att utreda vad som i övrigt för rimliga kostnader
skulle kunna göras inom fastigheten för beredande av såväl större utrymme
som ökad bekvämlighet och trevnad. De frågor, som delegerade sålunda
haft i uppdrag att söka lösa, äro i huvudsak av praktisk natur, därvid dock
givetvis även estetiska synpunkter böra beaktas.
Några mera genomgripande förändringar av den allmänna lokaldispositionen
inom fastigheten hava delegerade, såsom framgår av vad nedan
anföres, ej ansett behövliga utan hava inskränkt sig till att utreda och avgiva
förslag rörande en rad av varandra mer eller mindre oberoende detaljfrågor,
av vilka dock några äro tämligen omfattande.
Delegerade voro redan från början ense om, att vid dispositionen av riksgäldskontorets
nuvarande lokaler utrymme bör beredas åt bankoutskottet,
särskilt med hänsyn till föreliggande behov av ökat utrymme för riksbanken.
De skäl, som på sin tid föranledde bankoutskottets placering i riksbankens
fastighet, torde ej mer vara av beskaffenhet att hindra en överflyttning,
vilken, jämväl, enligt vad delegerade inhämtat, tillstyrkes av riksbankens
ledning.
De viktigaste lokalfrågor i övrigt, som nu böra lösas, hava delegerade
ansett vara anordnande av lokaler för partisammanträden och ytterligare
ett särskilt utskott, beredande av större utrymme åt statsråden och andra
kammarens talmän samt upplåtande av ett antal rum till enskilda arbetsoch
mottagningsrum för riksdagens ledamöter. Även vissa andra lokalfrågor
böra avgöras, såsom upplåtande av bättre lokaler för vissa partiers förtro
-
8
Bankoutskoltets utlåtande Nr 21.
enderåd samt anordnande av ett enskilt rum för riksdagens kvinnliga ledamöter
ävensom ett maskinskrivningsrum.
De förändringar av estetisk natur, som sta främst på dagordningen, hava
delegerade ansett vara dekorering av kamrarnas plenisalar samt förändring
av det gemensamma samtalsrummet (stora galleriet) och förbättring av
korridorernas i huvud- och utskottsvåningarna utseende.
Givet är, att inredandet av en större samlingssal för partimöten samt
beredandet av plats för bankoutskottet jämte de omflyttningar inom riksdagshuset,
som härav föranletts, måste inkräkta på möjligheten av vissa
andra anordningar, som måhända kunnat vara ägnade att underlätta riksdagens
arbete och bereda ökad trevnad för riksdagsmännen. I detta hänseende
har bland delegerade framförts krav på en central klädhall och anordningar
för besökandes emottagande i bottenvåningen. Delegerade hava emeltid
ej ansett sig böra förorda åtgärder för genomförande av dessa önskemål.
Arkitekterna Johansson och Ahlberg hava var för sig utarbetat och till
delegerade avlämnat av ritningar åtföljda förslag till lösning av de föreliggande
lokalfrågorna. Förslagen, som härmed överlämnas, skilja sig i
huvudsak genom förläggningen av lokalen för partisammanträden samt
genom lösningen av frågan om ny trappförbindelse i stället för trapporna i
riksdagshusets sydvästra och nordvästra hörn. I arkitekten Ahlbergs förslag
ingår därjämte eu väsentlig ombyggnad av stora huvudtrappan i syfte
att bereda utrymme för särskilda kapprum i bottenvåningen, varigenom
nuvarande kapprumskorridorer skulle frigöras. Arkitekten Johanssons förslag,
uppgjort i större skala, åtföljes av specificerad kostnadsberäkning
rörande alla i detsamma ingående arbeten.
Vad först beträffar frågan om partisammanträdeslokal, bär arkitekten
Johansson föreslagit densammas förläggande till de fyra rum i attikvåningen,
som nu äro upplåtna åt andra kammarens tillfälliga utskott nr
2—5. Dessa utskottsrum skulle sammanslås till en större sal och taket
höjas avsevärt. Två smärre ruin skulle enligt förslaget jämväl erhållas invid
salen. Kostnaden för arbetet har beräknats till 60,000 kronor. Enligt
arkitekten Ahlbergs förslag skulle ifrågavarande lokal inredas i den mot
Norrbro vettande delen av riksgäldskontorets nuvarande lokaler i bottenvåningen,
och har kostnaden härför, inberäknad kostnaden för anordnande
av trappförbindelse till stora uppgången, uppskattats till 43,000 kronor.
Vid övervägande av dessa förslag gjorde sig till eu början delade meningar
gällande bland delegerade, dock i betydlig mån beroende på, att det
senare förslaget först beräknades medföra en betydligt mindre kostnad än
enligt den sista beräkningen. Mot arkitekten Johanssons förslag ansågs
tala lokalens avlägsna och isolerade läge, varemot en partilokal i bottenvåningen
bleve mera lättillgänglig. Mot arkitekten Ahlbergs förslag anfördes
särskilt, att partilokalen enligt detta skulle erhålla en olämplig avlång
form, som skulle försvåra placeringen av sittplatser och ur akustisk
synpunkt vara otillfredsställande. Visserligen har professor H. Kreuger i
ett avgivit yttrande förklarat, att genom beklädande av väggarna med ljudabsorberande
material av oljeduk eller målad säckväv i träramar möjlighet
förelåge, att i lokalen erhålla god akustik ur talsynpunkt. De framförda
betänkligheterna hava dock ej därigenom helt kunnat hävas. Då det därjämte
enligt delegerades mening måste anses oekonomiskt att till ett så
centralt parti av byggnaden som det ifrågavarande förlägga eu lokal, som
komme att tagas i anspråk endast ett relativt fåtal gånger under riksdagen
men i övrigt mestadels stå oanvänd, hava delegerade stannat vid att för
-
Bankoutskottets utlåtande Nr 21.
9
orda partilokalens förläggande till attikvåningen på sätt arkitekten Johansson
föreslagit. Vid genomförandet av detta förslag erhålles eu till form
och storlek lämplig och i övrigt tilltalande sal, där sittplatser kunna beredas
för omkring 150 personer. De invändningar, som kunna göras med
hänsyn till lokalens tämligen avlägsna läge, böra enligt delegerades mening
ej tillmätas för stor betydelse i betraktande av att lokalen, som nämnts,
kommer att användas endast tämligen sällan. Till attikvåningen leder god
förbindelse genom stora huvudtrappan, varjämte båda hissarna i byggnadens
östra del förmedla förbindelse dit. Anordnande av ytterligare hissförbindelse
i och för partilokalen bar synts delegerade överflödigt. Kostnaden
härför skulle för övrigt gå till ett betydande belopp. — Möjligen kan
det visa sig erforderligt att skapa eu genare förbindelse mellan utskottsvåningens
västra del och attikvåningen genom att anordna eu spiraltrappa
dit från korridoren utanför statsutskottets lokaler. Eu liten trappa
linnes där redan nu, ledande upp till ett mindre arkivutrymme. Genom
denna trappas ersättande med eu något större skulle en god förbindelse
vinnas. Kostnaden för detta arbete kan uppskattas till omkring 10,000
kronor.
Vid förläggande av partilokalen till attikvåningen, varemot Stockholms
stads brandchef ur brandsäkerhetssynpunkt ej haft något att erinra, torde
lokal för ett särskilt utskott böra anordnas i riksgäldskontorets lokaler åt
Norrbro, närmare bestämt genom sammanslagning av de två rum, som nu
användas för riksgäldskontorets kassa och statsskuldboksexpedition. Skulle
däremot partilokalen komma att förläggas därstädes, finge lokal för ett särskilt
utskott i stället inredas i attikvåningen för en beräknad kostnad av
cirka 30,000 kronor.
Åt de tillfälliga utskott, som skulle bliva husvilla genom den föreslagna
lösningen av frågan om partilokal, måste givetvis andra lokaler beredas.
Delegerade anse lämpligt att förflytta tre av ifrågarande utskott till riksgäldskontorets
lokaler, varvid ett utskott skulle placeras i det rum, som
vinnes genom sammanslagning av de båda nuvarande deputeraderummen,
ett i nordöstra hörnrummet i bottenvåningen, varvid den nuvarande inre
kommunikationstrappan därstädes till jordvåningen skulle borttagas,och ett i ett
närliggande rum åt Norrbro, sedan detta genom rivning och förflyttning av
den västra väggen erhållit samma djup som övriga rum. Sistnämnda arbete
kommer visserligen att medföra en rätt betydande kostnad, cirka 12,000
kronor, varmed således det specificerade kostnadsförslaget måste ökas. Bjälklaget
vilar nämligen på väggen och måste således rivas och ersättas med
nytt, vilket i sin ordning medför en del ombyggnadsarbeten i huvudvåningen.
Åt det fjärde av förevarande tillfälliga utskott torde kunna upplåtas
det rum i justitieombudsmannens f. d. lokaler i bottenvåningen, som användes
av konstitutionsutskottet vid dess granskning av statsrådsprotokollen. Av
de återstående tre tillfälliga utskotten är ett placerat i till nyssberörda lokaler
angränsande rum och två i attikvåningen. Någon förändrad placering av
dessa tre utskott är ej erforderlig. — Åt konstitutionsutskottet synes i stället
för ovannämnda lokal kunna upplåtas det rum intill utskottets övriga
lokaler, som hittills disponerats av första lagutskottets ordförande. Ersättning
åt lagutskottet kan beredas genom delning av avdelningsrummet i de
nuvarande lokalerna för särskilt utskott. Sistnämnda rum, som i allmänhet
användes av de särskilda utskottens kansli, förefaller onödigt stort, varför
hälften därav utan olägenhet bör kunna avstås. Dörrar böra i så fall upptagas
till korridoren från de rum, som enligt nyssnämnda förslag skola till
-
10 Bankoutskottets utlåtande Nr 21.
läggas respektive konstitutionsutskottet och första lagutskottet och eventuellt
mellan sistnämnda rum och första lagutskottets nuvarande sekreterarerum.
Lokaler för bankoutskottet böra inredas i riksgäldskontorets lokaler åt
strömmen, varvid sessionsrum erhålles genom sammanslagning av riksgäldssekreterarens
rum och kanslirummet och de två öster om det sistnämnda
belägna rummen upplåtas åt utskottet i befintligt skick.
Vidkommande härefter frågan om beredande av större utrymme åt statsråden
och kamrarnas talmän utgingo delegerade till eu början från, att en
lösning av dessa frågor ej kunde vinnas utan borttagande av trapporna i
byggnadens nordvästra och sydvästra hörn med anordnande i stället av nya
trappförbindelser samt trapphusens inredande till rum. Även om en sådan
ombyggnad, företagen på sätt arkitekten Johansson enligt bifogade ritningar
föreslagit och mot vilket förslag Stockholms stads brandchef ej haft
något att erinra ur brandsäkerhetssynpunkt, skulle innebära den mest tillfredställande
och praktiska lösningen av det föreliggande problemet, då därigenom
ernåddes eu betydande ökning av nu tillgängliga utrymmen, hava
delegerade ej ansett sig kunna förorda denna åtgärd, främst enär dess
genomförande skulle medföra mycket betydande kostnader, enligt beräkning
148,000 kronor. Delegerade hava därför försökt finna en lösning genom
förändrad disposition av redan befintliga lokalutrymmen. En åtminstone
tillsvidare godtagbar anordning skulle enligt delegerades mening vara följande.
Det socialdemokratiska partiets förtroenderåds lokal flyttas från det
nuvarande rummet i huvudvåningens sydvästra del till entresolvåningen.
Om vidare andra kammarens sekreterare placeras i hörnrummet (nuvarande
justeringsrummet) och till justeringsrum upplåtes nyssnämnda förtroenderådsrum,
varvid från detta upptages en dörr till korridoren, erhållas tre
lämpliga intill varandra belägna rum för andra kammarens talman och
vice talmän. — Åt statsråden upplåtes, förutom de nuvarande statsrådsrummen,
riksgäldsfullmäktiges sessionsrum, som visserligen ligger i en
annan våning, men synes såsom ganska lätt tillgängligt samt rymligt vara
användbart för konferenser och dylikt. Då, enligt vad de delegerade inhämtat,
första kammarens andre vice talman önskar behålla sitt nuvarande
rum i entresolvåningen, krävas i varje fall för närvarande inga förändringar
i huvudvåningen ä förstakammarsidan. — Delegerade vilja dock framhålla,
att vid nu omförmälda lokaldispositioner alla tillgängliga utrymmen
i huvud- och bottenvåningarna utnyttjas, med undantag av ett enda rum i
riksgäldskontorets lokaler åt Norrbro.
För tillgodoseende av det gamla önskemålet om inrättande av ett antal
enskilda mottagnings- och arbetsrum för kamrarnas ledamöter vilja delegerade
förorda, att större delen av utrymmet i den huvudsakligen åt kamrarnas
notarier upplåtna entresolvåningen tages i anspråk för detta ändamål.
Denna våning består av inalles fjorton rum, sju åt vardera kammarsidan,
skilda genom riksdagens handbibliotek. Fyra av rummen, varav två
upplåtna åt vaktmästarna, äro belägna åt gårdssidan och mycket mörka.
Av rummen åt gatan å förstakammarsidan är ett, såsom nämnts, upplåtet åt
kammarens andre vice talman. Av de återstående fem rummen kan ett
uppdelas i två. Ä andrakammarsidan skulle ett rum — det största —
disponeras av socialdemokratiska partiets förtroenderåd och ett — motsvarande
vice talmansrummet å förstakammarsidan — kunna upplåtas såsom
enskilt rum för riksdagens kvinnliga ledamöter, som för närvarande till
sitt förfogande hava endast ett av de små avskilda utrymmena i stora galle
-
Bankoutskottets utlåtande Nr 21.
i;
riet. Således skulle å andrakammarsidan återstå fyra rum. Därest ej
ytterligare utrymme i entresolvåningen måste upplåtas till förtroenderådsrum,
varom delegerade ej bestämt kunna uttala sig, skulle alltså såsom
enskilda mottagnings- och arbetsrum kunna disponeras inalles tio rum.
varav sex på förstakammarsidan och fyra på andrakammarsidan. Av dessa
tio rum äro emellertid de två åt gårdssidan belägna av tämligen mindervärdig
beskaffenhet.
För ett tillfredsställande utnyttjande för riksdagens räkning av riksgäldskontorets
nuvarande lokaler i bottenvåningen erfordras anordnande av direkt
förbindelse till dessa lokaler från riksdagshusets stora vestibul. Förslag
härtill ingå ock i de av arkitekterna Johansson och Alilberg utarbetade
förslagen till ändringsarbeten. Arkitekten Alilberg bär ifrågasatt en trappa
från entréhallen upp genom ett av riksgäldskontorets nuvarande förvaringsvalv
(A-valvet), varemot arkitekten Johanssons förslag går ut på förbindelsens
anordnande från den första trappavsatsen genom nuvarande telegraflokalen
och riksgäldskontorets andra valv (B-valvet). Delegerade hava
stannat vid att förorda det senare förslaget såsom det enligt delegerades
mening ändamålsenligaste och jämväl det minst kostsamma. Telegraflokalen
synes i stället kunna inrymmas i riksgäldskontorets A-valv, vettande åt Norrbro.
Den ovan föreslagna dispositionen av entresolvåningen förutsätter beredande
av andra lokaler åt kamrarnas notarier, för vilket ändamål endast
vissa delar av den s. k. jordvåningen stå till buds. Notarierna, som till
antalet äro sjutton i första kammaren, därav tre förste notarier, och tjugu i
andra kammaren, därav fyra förste notarier, hava under de senaste åren.
med bortseende från de mörka gårdsrummen, vilka mer undantagsvis kommit
till användning, i entresolvåningen disponerat respektive fem rum (därav
ett större) och sex rum (därav ett större). Klagomål hava emellertid vid
upprepade tillfällen framställts över de upplåtna utrymmenas otillräcklighet
och kunna ej heller anses obefogade. Ett något större antal rum — åtminstone
tolv — synes därför böra för ändamålet reserveras i jordvåningen.
I detta sammanhang anse sig delegerade böra lämna eu redogörelse för,
huru jordvåningens utrymmen för närvarande äro disponerade.
I den södra längan disponera tryckeriexpeditionen och kanslideputerade
sammanlagt åtta rum. De återstående två rummen i denna länga äro upplåtna
åt restaurangen, som jämväl disponerar två av rummen åt Norrbro
söder om stora ingången. De återstående tre rummen därstädes bebos av
riksgäldskontorets förste vaktmästare. Av rummen åt Norrbro mellan störa
ingången och riksgäldskontorets port har det närmast stora porten liggande
kommit till endast ringa användning, varemot de tre andra äro upplåtna
till bostad åt den portvakt, som bevakar ingången till riksgäldskontoret och
första kammaren. De två rummen mot Norrbro norr om riksgäldskontorets
port disponeras av riksgäldskontoret, likaså de två östligaste rummen
i norra längan. De närmast följande fem rummen därstädes äro upplåtna
till bostäder åt riksdagshusets biträdande maskinist och riksdagsbibliotekets
förste vaktmästare. Vidare äro tre rum upplåtna såsom lunclilokaler
åt riksgäldskontorets personal. Nordvästra hörnrummet användes
såsom tjänsterum för materialförvaltaren. Alla rummen i västra längan
disponeras såsom bostäder, nämligen norr om stora porten åt Drottninggatans
förlängning av materialförvaltaren och en riksgäldskontorets vaktmästare
och söder om stora porten av den andre portvakten och övermaskinisten.
12
Bankoutskottets utlåtande Nr 21.
Då det nu gäller att för riksdagens eget behov iordningställa så stora
utrymmen som möjligt inom byggnaden, hava delegerade ansett såsom självfallet,
att bostäder för framtiden böra tillhandahållas endast de befattningshavare,
vilkas arbete är av den art, att de böra vara boende inom fastigheten.
Det är sålunda utan vidare klart, att riksgäldskontorets vaktmästare
böra avflytta under nästkommande år, och hava delegerade anmodat riksgäldsfullmäktige
att vidtaga åtgärder härför. Däremot torde följande befattningshavare
alltjämt böra kvarbo i huset, nämligen materialförvaltaren,
övermaskinisten, biträdande maskinisten och de båda portvakterna. Den
ene av dessa senare kan visserligen efter riksgäldskontorets avflyttning
möjligen anses överflödig, men då båda äro uppförda på ordinarie stat, kan
något avskedande för närvarande ej ifrågakomma. Den äldre av portvakterna
ingår för övrigt år 1931 i pensionsåldern, och bör då frågan om indragning
av hans tjänst komma under omprövning. — Bland delegerade
har ifrågasatts, huruvida tillräckliga skäl tala för bifall till en av riksdagsbibliotekets
styrelse gjord framställning om fortsatt upplåtande av bostad i
riksdagshuset åt bibliotekets förste vaktmästare. Efter övervägande av
frågan hava delegerade emellertid stannat vid att förorda, att nu ifrågavarande
befattningshavare tills vidare må disponera en bostadslägenhet i
huset.
De lokaler i jordvåningen, som äro upplåtna åt tryckeriexpeditionen,
kanslideputerade och restaurangen, äro även för framtiden erforderliga för
sina respektive ändamål. Efter överflyttning av biträdande maskinisten
och biblioteksvaktmästaren till de bostäder, som nu disponeras av förste
vaktmästaren och en vaktmästare i riksgäldskontoret, skulle efter riksgäldskontorets
avflyttning till Rosenbad för riksdagens eget behov bliva tillgängliga
rummen i jordvåningens norra länga med undantag av det åt materialförvaltaren
upplåtna — tillhopa tio — samt de två rummen åt Norrbro intill
riksgäldskontorets port. Därest djen nuvarande trappan till riksgäldskontorets
lokaler borttages såsom obehövlig efter anordnandet av förut
omförmälda förbindelse till stora uppgången, kan ytterligare ett rum inredas,
varigenom antalet tillgängliga rum i ifrågavarande del av jordvåningen
ökas till tretton. Då, såsom nämnts, för notarierna krävas åtminstone tolv
rum samt på grund av de förordade, förändrade dispositionerna av vissa
lokaler i huvudvåningen torde bliva erforderligt att åt andra kammarens
förste notarier, vilka pläga använda kammarens justeringsrum såsom
arbetslokal, upplåta ett särskilt rum, synes det lämpligast, att notarierna
få disponera nyssnämnda tretton rum. Av dessa torde de rum, som äro
belägna närmast nordvästra ingången böra i främsta rummet avses för andra
kammarens notarier och de längre bort belägna för första kammarens.
Denna förflyttning skulle visserligen innebära, att notarierna — särskilt
andra kammarens — finge längre väg från plenisalarna till sina arbetsrum
än för närvarande, men torde detta ej medföra någon större olägenhet.
Vid upplåtande av förenämnda rum i jordvåningen åt notarierna erfordras
därstädes vissa ändringsarbeten, såsom inredande av toaletter, borttagande
av nuvarande köksinredningar m. m., vilket allt framgår av arkitekten
Johanssons ritningar. Vidare torde det bliva nödvändigt att förändra den
nuvarande konduktörshissen i nordvästra hörnet till kombinerad knapp- och
konduktörshiss, en åtgärd, som även i övrigt synes vara lämplig. I sammanhang
därmed torde böra inmonteras en visareapparat, som angiver
hissens rörelseriktning.
Till maskinskrivningsrum synes åtminstone tillsvidare kunna användas
Bankoutskottets utlåtande Nr 21.
13
det redan nu disponibla rummet i jordvåningen närmast norr om stora
vestibulen. Rummet är avsett att under riksdagarna upplåtas åt någon
byrå eller person, som är villig att för riksdagsmännens räkning utföra
skrivarbeten. De tre återstående rummen i jordvåningen mellan riksgäldskontorets
ingång och stora porten åt Norrbro, vilka framdeles kunna bliva
lediga efter den äldre portvaktens avgång, synas då kunna komma till god
användning såsom arbets- och mottagningsrum för andra kammarens ledamöter,
vilka, såsom ovan nämnts, skulle erhålla endast högst fyra sådana
rum i entresolvåningen. Eventuellt kunde jämväl något av ifrågavarande
rum i jordvåningen upplåtas till maskinskrivning, därest ovannämnda för
detta ändamål avsedda rum skulle visa sig otillräckligt.
Till delegerade har framförts såsom ett önskemål, att på lämpligt ställe
i närheten av plenisalarna anordnas skåp med fack eller lådor, som kunde
upplåtas åt riksdagens ledamöter för förvarande av handlingar. Delegerade,
som ansett detta önskemål böra tillgodoses, hava låtit arkitekten Johansson
upprätta förslag till anbringande av dylika skåp å platser, som därför synts
lämpligast, nämligen i korridorerna utanför respektive kammares klubbrum.
Kostnaden för dessa fackskåp, varå ritningar härmed överlämnas, har beräknats
till 11,200 kronor, därav 6,560 kronor för andra kammaren och
4,640 kronor för första kammaren.
För avhjälpande av ett par olägenheter, som länge gjort sig gällande,
nämligen dels det otillräckliga utrymmet mellan de yttre och inre dörrarna
i riksdagshusets huvudentré åt Norrbro, dels ock kylan och draget i huvudvestibulen
har arkitekten Johansson utarbetat förslag till inflyttande av
mellandörrarna och anordnande av värmekammare å ömse sidor i vindfånget.
Dessa arbeten, vilkas utförande delegerade vilja förorda, hava beräknats
kosta 1,500 kronor. Ritningar medfölja detta utlåtande.
I detta sammanhang anse sig delegerade böra omförmäla en uppkommen
fråga angående ommöblering av riksdagshusets matsal. Sedan riksgäldsfullmäktige
under sistlidna augusti träffat avtal med Stockholms allmänna
restaurantaktiebolag rörande handhavande av restaurationsrörelsen i riksdagshuset
under 1926 års lagtima riksdag, gjorde bolaget under hand hos
fullmäktige framställning angående vissa omändringsarbeten i restaurantlokalerna
samt anskaffande av nya möbler därstädes. Ett förslag till lokalernas
omdaning utarbetades sedermera på uppdrag av bolaget av arkitekten
Ahlberg. Förslaget, vars genomförande bei’äknades draga en kostnad av
60,000 kronor, avsåg såväl den fasta inredningen i matsal och kaférum som
det nuvarande matsalsmöblemangets ersättande med nytt. Riksgäldsfullmäktige,
som funnit detta förslag allt för vittgående och i varje fall ej
kunna genomföras utan att anslag beviljades av riksdagen, anhöllo under
sistlidna september om ett uttalande av delegerade i ärendet. Efter frågans
övervägande förklarade sig delegerade ej kunna tillråda fullmäktige att för
riksdagen framlägga förslag om mera genomgripande och dyrbara förändringar
i restaurantlokalerna, varemot en komplettering och förbättring
av lokalernas möblemang syntes delegerade befogat. Med anledning därav
införskaffade restaurantbolaget, enligt vad delegerade inhämtat, alternativa
anbud å en del nya möbler ävensom gardiner och armatur för matsalen.
Sedan riksdagens revisorer på begäran av fullmäktige tillstyrkt antagande
av ett alternativ, slutande å omkring 17,000 kronor, hava fullmäktige uppdragit
åt bolaget att ombesörja anskaffandet av de nya möblerna m. ra.,
och beräknas ommöbleringen vara verkställd vid början av 1926 års riksdag.
14
Bankoutskottets utlåtande Nr 21.
Delegerade lämna här nedan en sammanfattning av sina förslag till förändrade
lokaldispositioner inom riksdagshuset.
De lokaler i attikvåningen, som disponeras av andra kammarens tillfälliga
utskott nr 2 — 5, sammanslås och ombyggas till en lokal för partisammanträden.
I sammanhang därmed anordnas eventuellt en bättre trappförbindelse
mellan statsutskottets korridor och attikvåningen.
I utskottsvåningen vidtages endast den förändringen, att konstitutionsutskottets
lokaler utökas med första lagutskottets ordföranderum samt i
stället till sistnämnda utskott upplåtes ett av de ruin, som vinnas genom
delning av särskilda utskottets avdelningsrum.
I entresolvåningens södra del upplåtes ett rum åt riksdagens kvinnliga
ledamöter och ett till socialdemokratiska partiets förtroenderåd. Första
kammarens andre vice talman ävensom vaktmästarna bibehålla sina hittillsvarande
rum, varefter återstående tio rum inredas till enskilda mottagningsoch
arbetsrum för riksdagens ledamöter (något av dessa rum upplåtes möjligen
åt något av de mindre partiernas förtroenderåd).
Dispositionen av huvudvåningen bibehålies oförändrad med undantag av
att andra kammarens sekreterare förflyttas till nuvarande justeringsrummet
och att till justeringsrum i stället upplåtes socialdemokratiska partiets nuvarande
förtroenderådsrum samt att till andra kammarens andre vice talman
upplåtes det hittillsvarande sekreterarerummet.
I bottenvåningen vidtagas nedanstående förändringar. Det rum åt söder,
som hittills disponerats av konstitutionsutskottet, upplåtes åt ett av andra
kammarens tillfälliga utskott. — Riksgäldskontorets nuvarande lokaler
disponeras på följande sätt. Riksgäldsfullmäktiges sessionsrum upplåtes åt
statsråden ; deputerades båda rum sammanslås och inredas såsom lokal åt
ett tillfälligt utskott. Riksgäldssekreterarens rum och kanslirummet inredas
efter mellanväggens borttagande till sessionsrum för bankoutskottet. Nuvarande
sekreterarerummet och riksgäldskommissariens rum upplåtas jämväl
åt bankoutskottet. Nordöstra hörnrummet samt andra rummet söder därom
upplåtas åt två tillfälliga utskott, sedan sistnämnda rum fördjupats på sätt
förut angivits. Rummet mellan dessa två utskottslokaler reserveras för
förefallande behov. Statsskuldboksavdelningens stora expeditionsrum och
kassörens rum inredas efter mellanväggens borttagande till sessionsrum för
ett särskilt utskott. Det s. k. A-valvet upplåtes till telegrafstation. — Förbindelsen
mellan riksdagshusets stora uppgång och riksgäldskontorets del
av bottenvåningen anordnas genom nuvarande telegraflokalen och riksgäldskontorets
s. k. B-valv. Utrymmet under första kammarens plenisal, som
av riksgäldskontoret användes till arkiv och förvaring av riksdagstryck,
torde även efter riksgäldskontorets avflyttning behöva, åtminstone delvis,
disponeras av verket. Hinder synes emellertid ej möta, att riksdagsbiblioteket,
från vars sida förklarats föreligga behov av utökning av dess magasinslokaler,
får disponera ifrågavarande utrymme, i den mån detsamma ej erfordras
för riksgäldskontoret eller riksdagen.
I jordvåningen upplåtes hela längan mot norr (med undantag av materialförvaltarens
rum i nordvästra hörnet) samt de därmed sammanhängande
två rummen åt Norrbro ävensom det rum, som erhålles efter borttagande
av trappan till riksgäldskontorets lokaler (nuvarande vestibulen till riksgäldskontoret),
till kamrarnas notarier. Av de fyra rummen mellan riksgäldskontorets
ingång och stora porten upplåtes det närmast stora vestibulen
liggande till maskinskrivningsrum samt de tre övriga framdeles till arbets
-
Bankoutskottets utlåtande Nr 21.
15
och mottagningsrum för riksdagens ledamöter (eventuellt jämväl ett av
dessa till maskinskrivningsrum).
Kostnaderna för genomförande av de av delegerade sålunda föreslagna
förändringarna beräknas, på sätt i detalj framgår av arkitekten Johanssons
ovan omförmälda kostnadsberäkningar, uppgå till inalles 164,000 kronor,
fördelade på följande sätt: för partisammanträdeslokalen 60,000 kronor, för
ändringar i bottenvåningen 32,500 kronor (sedan posten 7,500 kronor för
kommunikationstrappa strukits och 12,000 kronor tillagts), för ändringar i
jordvåningen 19,000 kronor, för nya dörrar och mellanvägg i huvud- och
utskottsvåningen 3,000 kronor, för förvaringsskåp 11,200 kronor, för eventuell
trappförbindelse mellan statsutskottets korridor och attikvåningen
10,000 kronor, för ombyggnad av hissen i nordvästra hörnet 7,000 kronor,
för ändringsarbetena vid stora porten 1,500 kronor samt för oförutsedda
utgifter, arvoden m. m. 19,800 kronor.
Kostnaderna för anskaffning av möbler in. m. till de lokaler, som efter
riksgäldskontor® avflyttning skola inredas för riksdagen, ingå ej i ovannämnda
belopp. Delegerade hava ej ansett sig kunna framlägga något
kostnadsförslag i detta avseende, då för närvarande ej exakt kan angivas,
i vilken omfattning nyanskaffning av möbler m. m. kan bliva erforderlig.
Enligt vad delegerade inhämtat, hava riksgäldsfullmäktige i samband med
inköpet av fastigheten Rosenbad nr 5 till förmånligt pris av en förutvarande
hyresgäst i fastigheten övertagit ett större parti möbler, varav
möjligen en del ej erfordras för riksgäldskontorets behov, liksom en del av
inventarierna i riksgäldskontorets nuvarande lokaler säkerligen ej komma
att medtagas från riksdagshuset.
Delegerade hava emellertid låtit verkställa en ungefärlig uppskattning av
kostnaderna för anskaffning av möbler till de nya lokalerna för riksdagen,
slutande å ett belopp av 45,000 kronor. Delegerade hava därvid utgått
ifrån dels att möblerna i riksgäldskontorets sessionsrum komma att kvarlämnas,
dels att möblerna i bankoutskottets nuvarande lokaler, vilka äro
inköpta för riksbankens medel, överlåtas på riksdagen för ett belopp av
cirka 5,000 kronor dels ock att partisammanträdeslokalen kan möbleras
med stolar, som bliva disponibla genom omförmälda nyanskaffning av
möbler för matsalen, och i övrigt med bord och soffor m. in., som finnas i
riksdagshusets förråd. Den approximativt angivna kostnadssumman innefattar
ej anskaffningskostnaden för mattor, gardiner, armatur m. in. Under
1926 års riksdag torde, om så anses erforderligt, genom riksgäldsfullmäktiges
försorg kunna verkställas och för riksdagen framläggas en detaljerad
utredning rörande nu ifrågavarande kostnader för möbler m. m.
Delegerade övergå härefter till de frågor av estetisk natur, som varit
föremål för delegerades behandling. Såsom förut nämnts, hava delegerade
ansett följande frågor av denna art främst stå på dagordningen, nämligen
dekorering av kamrarnas plenisalar samt förändring av det gemensamma
samtalsrummet (stora galleriet) och förbättrande av korridorernas i huvudoch
utskottsvåningarna utseende.
Vid 1914 års senare riksdag väcktes en motion, i vilken hemställdes, att
riksdagen måtte besluta att uppdraga åt fullmäktige i riksgäldskontoret att
genom arkitekten Aron Johansson och konstnären Axel Törneman låta utarbeta
plan till kompletterande dekorering av andra kammarens plenisal och
att därefter förelägga riksdagen, om möjligt redan samma års riksdag, den
16
Bankoutskottets utlåtande Nr 21.
sålunda utarbetade planen för prövning och eventuellt godkännande. I avgivet
utlåtande förklarade sig bankoutskottet icke hava något att erinra mot
motionen och tillstyrkte bifall till densamma, dock med uttalande, att den
ifrågavarande planen borde åtföljas av kostnadsförslag. Utskottets hemställan
blev av riksdagen bifallen. Sedan efter anmodan av riksgäldsfullmäktige
dels plan och kostnadsberäkningar för ifrågavarande dekorering dels ock fem
skisser till de planerade målningarna in. m. uppgjorts samt berörda förslag
på utskottets anmodan underkastats granskning ur konstnärlig synpunkt av
en särskild nämnd, avgav utskottet den 29 augusti 1914 förnyat utlåtande i
ärendet, däri utskottet under hänvisning till ett av den sakkunniga nämnden
avgivet yttrande i övrigt anförde, att utskottet med hänsyn till de tryckta
tiderna icke ville föreslå riksdagen att fatta beslut angående dekoreringens
utförande. Förslaget föranledde i enlighet med utskottets hemställan icke
heller någon riksdagens åtgärd.
Under erinran om vad således år 1914 förekommit, väckte vid innevarande
års riksdag inom andra kammaren herr Rydén jämte fyra andra av kammarens
ledamöter en motion (nr 102), däri hemställdes, att riksdagen måtte dels
uppdraga åt fullmäktige i riksgäldskontoret att genom konstnären Axel Törneman
och arkitekten Aron Johansson låta utföra kompletterande dekorering
av andra kammarens plenisal i enlighet med det förslag, som av fullmäktige
den 28 juli 1914 överlämnades, dels ock bemyndiga fullmäktige att av
anslaget till riksdagskostnader bestrida för denna dekorering erforderliga utgifter.
Till stöd för sitt förslag anförde motionärerna:
»Då förutsättningarna för uppskovet med slutförandet av plenisalens dekorering
numera icke längre föreligga, och dä det synts oss synnerligen önskvärt,
att denna dekorering måtte fullföljas i enlighet med den förut uppgjorda
och av vederbörande sakkunniga tillstyrkta planen i syfte att förläna
salen en mera enhetlig och ur skönhetssynpunkt tilltalande verkan, tillåta
vi oss att föreslå åtgärder i denna riktning. Enligt vad vi inhämtat, hava
jämväl de sakkunniga, som år 1914 yttrade sig över det då uppgjorda förslaget,
med undantag av konstnären Richard Bergig som under tiden avlidit,
förklarat sig vidhålla sin uppfattning om önskvärdheten av att 1914
års plan måtte komma till utförande. Kostnaderna för dekoreringen beräknades,
på sätt av det ovanstående framgår, år 1914 till 33,000 kronor,
vilket belopp med hänsyn till det ändrade penningevärdet numera torde få
höjas. Vi förutsätta, att utskottet härom från riksgäldsfullmäktige införskaffar
nödig utredning. Kostnaderna torde få bestridas av anslaget till
riksdagskostnader.»
I sitt över motionen avgivna utlåtande (nr 60) anförde bankoutskottet:
»Vid denna frågas senaste behandling förelågo såväl plan jämte kostnadsberäkning
som ock erforderliga skisser till de målningar, vilka voro avsedda
att utföras. Dessa skisser hava emellertid numera förkommit. Vid sådant
förhållande och med hänsyn jämväl till den långa tid, som förflutit sedan
ärendet sist behandlades, synas några åtgärder i motionens syfte icke böra
vidtagas, utan att en förnyad utredning först verkställes. Utskottet vill i
detta sammanhang erinra, att riksdagen nyligen på förslag av utskottet uppdragit
åt fullmäktige i riksgäldskontoret att låta verkställa en närmare utredning
av frågan om bland annat utförande av vissa anordningar inom riksdagshuset
för beredande åt riksdagen av större utrymme samt ökad bekvämlighet
och trevnad. Enligt vad utskottet inhämtat, hava fullmäktige anförtrott
ifrågavarande utredning åt en särskild delegation. Denna delegation
Bankoutskottets utlåtande Nr 21.
17
torde i samband med sina övriga uppdrag jämväl böra taga under övervägande,
vilka åtgärder lämpligen må vidtagas i avseende å den i motionen
berörda frågan om en kompletterande dekorering av andra kammarens
plenisal.
Erforderliga kostnader för frågans närmare utredning in. in. torde böra
bestridas av förslagsanslaget till riksdags- och revisionskostnader samt kostnader
för riksdagens hus.»
Utskottet hemställde, att riksdagen, i anledning av förevarande motion,
måtte uppdraga åt fullmäktige i riksgäldskontoret att genom omförmälda
delegation närmare utreda, vilka åtgärder borde vidtagas i fråga om eu
ytterligare dekorering av andra kammarens plenisal.
Utskottets hemställan blev av riksdagen bifallen.
Berörda utlåtande har sedermera av riksgäldskontoret överlämnats till
delegerade för vidtagande av erforderliga åtgärder.
Genom delegerades försorg har avtal träffats med artisten Törneman om
utarbetande av fem skisser till ifrågavarande dekorering mot ett arvode av
3,000 kronor, som, i händelse herr Törneman sedermera erhölle uppdrag att
utföra dekoreringsarbetet, skulle avdragas å hans honorar därför. Enligt
vad delegerade inhämtat, hava ovan omförmälda, år 1914 utarbetade skisser
numera tillrättakommit, varom herr Törneman blivit underrättad.
Herr Törneman är för närvarande sysselsatt med utarbetande av nya
skisser. Så snart dessa föreligga färdiga, torde den närmaste åtgärden böra
bliva att, på sätt skedde år 1914, låta desamma underkastas granskning
av sakkunnig nämnd.
Då delegerade nu hava avslutat sina arbeten i övrigt, synes det vara
lämpligt, att herrar fullmäktige vidtaga erforderliga åtgärder för granskning
av ifrågavarande skisser samt därefter eventuellt för riksdagen framlägga
förslag om väggmålningarnas utförande. Sedan målningarna kommit
till stånd, synes efter samråd med konstnären böra upptagas frågan om
ommålning av plenisalen helt eller delvis i syfte att erhålla en i möjligaste
mån helgjuten karaktär å rummet.
Beträffande första kammarens plenisal lärer fråga framdeles uppkomma
att vidtaga åtgärder för denna sals försättande i värdigt skick i överensstämmelse
med andra kammarens.
Klagomål hava vid upprepade tillfällen framställts mot plenisalarnas
bänkar, som ansetts ej erbjuda kamrarnas ledamöter tillräcklig bekvämlighet.
År 1919 verkställde jämväl arkitekten Johansson på riksgäldsfullmäktiges
uppdrag eu undersökning rörande möjligheterna till förbättring i detta avseende.
Enligt denna utredning, varav eu avskrift här bilägges, skulle
emellertid en förändring av bänkarna på grund av det knappa utrymmet i
salarna icke låta sig göra utan att andra ännu större olägenheter uppstode.
Frågan föranledde ej heller någon riksgäldsfullmäktiges vidare åtgärd.
Delegerade få för övrigt framhålla, att, även om eu förbättring av bänkarna
ur utrymmessynpunkt vore möjlig, en sådan skulle bliva synnerligen kostsam,
då icke blott nya bänkar måste anskaffas utan även de nuvarande
uppvärmningsanordningarna i plenisalarna ombyggas. Vid sådant förhållande
anse sig delegerade ej kunna framlägga något förslag till förbättringar
i ifrågavarande avseende.
Vidare har anmärkts, att den artificiella belysningen i plenisalarna varit
mindre tillfredsställande. Av den undersökning, som med anledning därav
på delegerades föranstaltande verkställts av sakkunnig person, har emeller
Bihang
till riksdagens protokoll 1926. S sand. /''/ höft. (Sr 21.) -
18
Bankoutskottets utlåtande Nr 21.
tid framgått, att en ej obetydlig förbättring vore att vinna genom en mindre
ändring beträffande de elektriska lampor, som finnas anbragta ovanför
kupolernas glastak. Denna ändring torde kunna vara genomförd redan till
1926 års riksdag.
Vidkommande härefter det gemensamma samtalsrummet (stora galleriet)
få delegerade erinra om att arkitekten Johansson år 1920 framlade ett
förslag till vissa förändringar därstädes med bibehållande av rummets nuvarande
karaktär, vilket förslag emellertid, då anmärkningar framställdes
däremot av tillkallade sakkunniga, år 1921 efterföljdes av ett nytt, mer
genomgripande förslag. På uppdrag av delegerade har arkitekten Ahlberg
därjämte utarbetat ett ävenledes omfattande förslag till ombyggnad av
ifrågavarande sal. Båda arkitekternas förslag avse borttagande av det
nuvarande välvda taket och dess ersättande med ett plant tak, varigenom
salens utseende skulle komma att väsentligen förändras. Anledningen till
utarbetandet av de ifrågavarande förslagen har främst varit den, att det
ansetts önskvärt att få utredd frågan om möjligheten att genom förändringar
i salen få större och lämpligare väggytor för upphängning av de nu
mycket illa placerade talmansporträtten. Enligt båda arkitekternas uppfattning
kan ej tillfredsställande plats beredas för alla porträtten utan företagandet
av ovanberörda ombyggnad av taket.
En dylik ombyggnad har beräknats draga eu kostnad av e:a 100,000
kronor. Med hänsyn till detta stora belopp hava delegerade ej ansett sig
kunna förorda något av förslagen till utförande. Förslagen åtfölja emellertid
detta utlåtande såsom bilagor.
Vissa mindre genomgripande åtgärder för förbättrande av rummets utseende
synas emellertid böra vidtagas. Framför allt torde en förändring
böra ske i fråga om talmansporträtten. Enligt delegerades mening böra de
nuvarande ramarna å porträtten utbytas mot smalare sådana och i samband
därmed vidtagas en omflyttning av porträtten, varvid ej flera av dessa bibehållas
i salen än att de därstädes kunna erhålla med hänsyn till den
nuvarande rumsarkitekturen lämpliga platser. De återstående porträtten
böra förflyttas till klubbrummen eller möjligen annorstädes inom riksdagshuset.
Eu av arkitekten Johansson verkställd undersökning har givit vid
handen, att, efter ramarnas utbytande på angivet sätt och minskning av
förstakammarporträtten till samma format som andra kammarens, något så
när god placering kan erhållas för inalles aderton porträtt. Då porträtten
av första kammarens talmän äro endast sju, kunna sålunda alla dessa
kvarhänga i galleriet, varemot tre av de tolv andrakammarporträtten måste
flyttas till annan plats. Kostnaden för anskaffande av nya ramar till de
femton porträtt, å vilka ramarna böra utbytas, har beräknats till 1,200 kr.
Framlidne statsminister Staaffs byst, som ej kan anses passa i galleriet,
torde böra förflyttas därifrån, vilket för övrigt är en förutsättning för att
nio talmansporträtt skola kunna beredas plats. Sedan den beslutade bysten
av förre statsminister Branting tillkommit, synas bysterna kunna placeras
antingen i sidorummet vid andra kammaren intill galleriet eller i passagen
mellan stora trapphuset och korridoren utanför statsrådsrummen, i vilket
fall de därstädes placerade sofforna måste borttagas, eller ock eventuellt i
den föreslagna lokalen för partisammanträden.
Det har ock ifrågasatts att i stora galleriet inlägga parkettgolv. Ehuru
detta obestridligen skulle vara ägnat att förhöja salens utseende, anse sig
delegerade dock ej kunna förorda detta tämligen kostsamma arbetes utfö
-
Bankoutskottets utlåtande Nr 21.
19
rande för närvarande, då deil befintliga linoleummattan alltjämt befinner
sig i gott skick. Däremot vilja delegerade förorda inläggande av en c:a
tre och en halv meter bred matta längs hela salen. För mittpartiet bör
dock beställas en särskild matta, som följer rummets plankonturer. Kostnaden
för dessa mattor kan beräknas till omkring 12,000 kr. Önskvärt
vore ock att få det nu ganska mörka mittpartiet att framträda ljusare.
Detta kan måhända i någon män ernås genom lämpliga gardinanordningar
för fönstren. I varje fall synes det delegerade lämpligt, att fönstren liksom
ock de båda stora dörröppningarna å salens kortsidor förses med långa,
nedhängande gardiner resp. draperier för eu beräknad kostnad av omkring
1,600 kr. Möjligen kan ock ifrågakomma att anbringa stores för fönstren,
och torde dylika kunna anskaffas för c:a 600 kr. Vidare kan ifrågasättas
att förstärka möbleringen i salen med ett tjugutal fåtöljer, som skulle placeras
gruppvis kring borden vid sidorna. Kostnaden härför har uppskattats
till c:a 5,200 kr. — Slutligen har ifrågasatts att anskaffa fyra piedestaler
för att markera salens med överljus försedda mittparti, å vilka piedestaler
skulle anbringas plastiska konstverk, som åtminstone tills vidare torde
.kunna få lånas från Nationalmuseum. Provisoriska piedestaler av målat
trä kunna, om så skulle anses önskvärt, på försök uppsättas under riksdagen.
De båda förrummen vid sidan om stora galleriet torde böra förses med
möbler och några mindre konstverk, t. ex. gravyrer, samt mattor ävensom
gardiner för fönstren och draperier vid öppningen till kapprumskorridoren.
Kostnaden härför har approximativt beräknats till 1,500 kr. för vartdera
rummet.
Vad slutligen beträffar korridorerna i huvud- och utskottsvaningarna.
synes främst korridoren utanför statsrådsrummen böra ägnas någon omsorg
för att göras mera tilltalande. De åtgärder, som därvid böra ifrågakomma,
hava delegerade ansett vara följande. En del av de befintliga pilastrarna
borthuggas för vinnande av väggfält, lämpliga för upphängande av målningar
eller gravyrer, varjämte taket genom tvärbalkar avdelas i partiel-.
I fönstrens innerbågar insättes katedralglas, såsom fallet är i trapphusfönstren.
Ny, mera tilltalande armatur anskaffas. För nu omförmälda
åtgärder torde erfordras ett belopp av c:a 4,000 kr. — Vidare inlägges eu
gångmatta av röd färg och anbringas lambrekänger för fönstren för eu
beräknad kostnad av c:a 2,000 kr. Konstverk för väggarnas prydande torde
kunna erhållas som lån från Nationalmuseum.
För att avskilja ifrågavarande korridor och dölja de fula uppgångarna
till entresolvåningen uppsättas å ömse sidor i närheten av ingångarna från
hörntrapporna ett glasparti, försett med dörrar, för en beräknad kostnad av
c:a 1,300 kr.
I övriga korridorer i huvudvåningen förses fönstren med lambrekänger
och stores upp till losholzen, varjämte ny armatur eventuellt anskaffas.
Kostnaden härför har approximativt beräknats till 6,500 kr. En ommålning
av väggarna i behagligare färger bör ock ske men torde lämpligen anstå,
till dess renovering av korridoren blir erforderlig.
Åtgärder synas ock böra vidtagas för att försätta de kala och föga inbjudande
korridorerna i utskotts våningen i ett mera tilltalande skick. Härför
kan ifrågasättas att avgränsa de norra och södra korridorerna genom att
vid deras ändpunkter i öster uppsätta ett glasparti med genomgångsdörrar
för en beräknad kostnad av sammanlagt 1,300 kr. Alla fönstren förses
20
Bankoutskottets utlåtayide Nr 21.
med lambrekänger och stores för en kostnad, som uppskattats till c:a 2,000
kr. Ytterligare ett antal soffor — förslagsvis åtta — anskaffas för omkring
2,000 kr. ävensom eventuellt ny armatur för en kostnad av c:a 2,700 kr.
Vid nästkommande renovering målas väggarna i två färger, avdelande dem
horisontellt. Ovanför det undre partiet, som hålles i mörkare färgton, upphängas
förslagsvis Sven Anderssons på vinden förvarade porträttmedaljonger,
sedan de eventuellt bronserats. Denna upphängning kan för övrigt ske
även innan ommålning skett.
Vidare synes kunna ifrågasättas att belägga korridorerna i utskottsvåningen
med mörka gångmattor (förslagsvis 120 om. breda hårmattor).
Kostnaden för anskaffande av dylika har beräknats till c:a 3,700 kr.
Slutligen har bland delegerade ifrågasatts att bättre markera utgångarna
från korridorerna till trapphusen i nordvästra och sydvästra hörnen, vilka
utgångar nu ej skilja sig från övriga dörrar i korridorerna. Detta synes
enklast kunna ske på det sätt, att dörrkarmarna förflyttas utåt, varigenom
skulle bildas dörrsmygar inåt korridorerna, samt den övre delen av dörrfyllningen
av trä ersättes med glas. Detta arbete torde kunna utföras i alla
våningarna för en sammanlagd kostnad av 1,800 kr.
De avgivna kostnadsbeloppen för åtgärder i stora galleriet och korridorerna
uppgå sammanlagt till resp. 23,600 kr. och 27,300 kr. I dessa belopp,
som endast äro approximativt uppskattade, ingå ej kostnaderna för anskaffande
av ifrågasatta piedestaler i stora galleriet och ommålning av
väggarna i korridorerna.
De beräknade kostnaderna för i övrigt föreslagna ombyggnads- och inredningsarbeten
uppgå, såsom förut nämnts, till sammanlagt 164,000 kr. Med
tillägg av nyssnämnda två belopp utgöra således kostnaderna för av delegerade
föreslagna eller ifrågasatta åtgärder inom riksdagshuset inalles 214,900
kr., vartill emellertid komma kostnaderna dels för dekorering av kamrarnas
plenisalar, rörande vilka kostnader delegerade ej ansett sig kunna framlägga
någon beräkning, dels för nyssberörda ommålning m. m., dels ock
för erforderlig anskaffning av möbler m. m. till de lokaler, som efter riksgäl
dskontorets avflyttning skola inredas för riksdagen.
Stockholm den 16 december 1925.
HERM. LINDQVIST. |
||
Bernh. eriksson. |
G. LAGERB.JELKE. |
G. KOBB. |
K. von GEI.JER. |
FELIX HAMRIN. |
KNUT A. TENGDAHL, |
John Häijglund. |
Stockholm, Isaac Marcus’ Boktryckeri-Aktiebolag, 1926.