Bevillningsutskottets betänkande Nr 50.

1

Kr 50.

Ankom till riksdagens kansli den 20 maj 1926 k!. 12 m.

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av väckt motion om
tullfrihet för karbidkväve m. fl. gödningsämnen.

(l:a avd.)

I en inom andra kammaren vackt, till bevillningsutskottet hänvisad motion,
nr 267, har herr Nilsson i Hörby hemställt, »att riksdagen måtte besluta,
att följande tulltaxans rubriker erhålla denna lydelse: 1228. Karbidkväve
(kalkkväve) fri. 1229. Superfosfat fri, samt att kalksalpeter av B. A. S. F.,
vari ingår ammoniumnitrat, måtte hänföras till tulltaxans rubrik 1227,
norgesalpeter».

Till stöd för förslaget, som avser, att tullfrihet måtte stadgas för de i motionen
angivna gödningsämnena, har motionären till en början anfört följande.

Kostnaderna för det svenska jordbruket för att genom konstgödsling av
jorden hålla den i högsta möjliga kultur och därmed uppnå bästa möjliga
avkastning belöpte sig till högst avsevärda belopp. Det måste anses såsom ett
ej endast enskilt jordbrukareintresse, att dessa konstgödselmedel icke onödigt
fördyrades och deras användning i följd därav inskränktes. I stort sett åtnjöte
även de konstgödselmedel, av vilka det svenska jordbruket vore i behov,
tullfrihet. Sålunda vore kali, chile- och norgesalpeter tullfria.

Rörande vad motionären i övrigt anfört får utskottet, i den mån redogörelse
icke lämnas här nedan, hänvisa till motionen.

Rubrikerna 1227, 1228 och 1229 i tulltaxan hava för närvarande följande
lydelse:

Kvantitet
för tullbe-räkningen.

Tullsats.

Kronor öre

1227.

Chilesalpeter (natriumnitrat); norgesalpeter (kalci-

umnitrat); stassfurterkalisalter, ej särskilt
nämnda, även raffinerade; samt tomasfosfat och
omalen s. k. tomasslagg ........................................

i

fria.

1228.

Karbidkväve (kalkkväve)...........................................

100 kg.

5 —

1229.

Superfosfat...................................................................

100 kg.

— |10

Bihang till riksdagens protokoll 1926. 7 sand. 32 höft. (Nr 50.) 1

Utskottet

Gällande

bestämmelser.

2

Bevillningsutskottets betänkande Nr 50.

Karbid- eller
kalklcväve
samt kalciumkarbid.

Utskottet.

Utskottet, soin vid behandlingen av förevarande motion anlitat byråchefen
i generaltullstyrelsen T. Alsén såsom sakkunnig, upptager i det följande
frågorna om tullfrihet för de i motionen angivna gödningsämnena var för sig.

I det betänkande (nr 46), som utskottet denna dag avgivit angående Kungl.
Maj:ts proposition nr 224 med förslag till vissa av den mellan Sverige och
Tyska riket avslutade handels- och sjöfartstraktaten föranledda ändringar i
gällande tulltaxa, har utskottet för karbidkväve (kalkkväve) tillstyrkt en
tulInedsättning till 2 kronor 50 öre för 100 kilogram. Någon ytterligare
nedsättning av sistnämnda tullsats kan utskottet icke förorda.

Däremot har utskottet ansett, att en sänkning av tullen å karbidkväve
påkallar ändring av tullsatsen vid en annan rubrik i tulltaxan, nämligen
rubriken 1170, som upptager, jämte eu annan artikel, kalciumkarbid.

1906 års tulltaxekommitté anförde i sitt den 3 maj 1909 avgivna betänkande
rörande sistnämnda båda artiklar, efter att hava omnämnt och motiverat att
kalciumkarbid i kommitténs förslag upptagits med en tullsats av 5 öre per
kilogram, motsvarande, enligt uppgift, 20 å 25 procent av värdet, följande.

Karbid- eller kalkkväve vore ett nytt gödslingsmedel, som syntes kunna
i tillräcklig mängd för landets behov erhållas inom landet, om den inhemska
tillverkningen erhölle verksamt skydd mot den utländska konkurrens, som
vore att emotse. Tillverkningen skedde på ett med framställning av
kalciumkarbid likartat sätt, och, enligt vad kommittén från sakkunnigt håll
erfarit, syntes det vara lämpligt att åsätta karbidkväve tull till samma
belopp som kalciumkarbid. Visserligen vore denna tullsats avsevärd i betraktande
därav, att priset å karbidkväve enligt uppgift utgjorde allenast
18 å 25 öre per kilogram, men den syntes icke öva nämnvärd inverkan på
den inhemska varans pris, som reglerades av priset å det kväverikare ämnet
chilesalpeter.

I enlighet med 1906 års tulltaxekommittés förslag har i gällande tulltaxa
för kalciumkarbid, varmed bariumkarbid likställts, och karbid- eller kalkkväve
stadgats en tull av 5 öre för kilogram.

Den nuvarande tullen å karbidkväve har således bestämts till samma belopp
som tullen å kalciumkarbid på grund av det likartade sätt, på vilket
de båda artiklarna framställas. Av nämnda skäl har utskottet ansett den
föreslagna nedsättningen av tullen å karbidkväve böra föranleda motsvarande
nedsättning av tullen å kalciumkarbid och den därmed i tulltaxan jämställda
artikeln bariumkarbid, rubriken 1170, varför utskottet, med begagnande
av den befogenhet att väcka förslag i bevillningsfrågor, som jämlikt § 40
riksdagsordningen tillkommer utskottet, i sin hemställan upptager förslag
härom.

Superfosfat. Frågan huruvida superfosfat bör vara belagt med tull har vid flera tillHistorik.
fallen förevarit inom riksdagen. Efter att 1888, 1892, 1896 och 1897 års

Bevillningsutskottets betänkande Nr SO. 3

riksdagar avslagit framlagda förslag om upphävande av tullfriheten för
superfosfat och införande av en tull av, vid 1888 och 1896 års riksdagar
50 öre och vid 1892 och 1897 års riksdagar 25 öre för 100 kilogram,
åsattes superfosfat enligt beslut av 1898 års riksdag en tull av 25 öre för
100 kilogram. Förslag om upphävande av den sålunda beslutade tullsatsen
väcktes sedermera vid 1901, 1904 och 1906 års riksdagar utan att vinna
riksdagens bifall. I anledning av ett vid 1913 års riksdag väckt förslag
om tullfrihet beslöt emellertid riksdagen, på hemställan av bevillningsutskottet
(betänkande nr 20), en nedsättning av tullen å superfosfat till 10
öre för 100 kilogram. Till stöd för sitt förslag anförde utskottet bland
annat följande.

Utskottet hade funnit det vara ådagalagt, att den då gällande tullavgiften
å superfosfat verkade betungande för jordbruket i vårt land, utan att den
kunde anses oumbärlig för skyddande av svensk industri. Det syntes emellertid
utskottet, att försiktighetsskäl talade för att icke tullen då helt och
hållet upphävdes, utan att den i stället nedsattes till lämpligt belopp, samt
att en tullsats av 10 öre för 100 kilogram — på samma gång som den ej
gärna borde kunna bliva i nämnvärd män kännbar för jordbruket — dock
skulle bjuda ett fullt tillräckligt skydd för superfosfatindustriens intressen.

Sedan år 1913 har frågan om ändring av tullen å superfosfat varit föremål
för riksdagens prövning endast en gång, nämligen år 1921 i anledning
av väckta motioner om förhöjning av åtskilliga industritullar, vilka motioner
emellertid, i enlighet med bevillningsutskottets hemställan (betänkande
nr 4), icke föranledde någon riksdagens åtgärd. Tullen å superfosfat är
sålunda för närvarande 10 öre för 100 kilogram.

I motiveringen till sitt förslag har motionären särskilt framhållit, att
ifrågavarande tull utgjorde en skäligen oväsentlig men till synes helt meningslös
pålaga.

Den nuvarande tullen å superfosfat, 10 öre för 100 kilogram, saknar enligt
utskottets mening betydelse för den svenska industrien å området. Vid
angivna förhållande och då varans tullbeskattning i vissa fall kan för importören
medföra extra kostnader för tullbevakning och arbetsbiträde vid
tullbehandlingen, har utskottet ansett sig böra tillstyrka tullens borttagande.

Jämlikt § 1 a) tulltaxeunderrättelserna gäller, att vara, som utgör en
blandning av beståndsdelar, hänförliga till taxerubriker med olika tullsatser,
skall, om icke någon beståndsdel drager värdetull, tullbehandlas lika med
den beståndsdel, som är underkastad högsta tullavgiften, därvid emellertid
beståndsdelar, som förekomma endast i obetydlig mängd och icke väsentligen
inverka på varans beskaffenhet, skola lämnas utan avseende, för så vitt de
icke utgöras av sprit eller eter eller ock avsikt skäligen kan förutsättas att
medelst deras inblandning undandraga dem belöpande tullavgift.

Motionen.

Utskottets

yttrande.

Kalksalpeter.

Utskottets

yttrande.

4 Bevillningsutskottets betänkande Nr 50.

Den i motionen omförrnälda tyska kalksalpetern (B. A. S. F.) innehåller
såsom huvudsaklig beståndsdel kalciumnitrat, som enligt taxerubriken 1227
är tullfritt, samt därjämte ammoniumnitrat, som i undersökta prover befunnits
utgöra ungefär 5 procent. Generaltullstyrelsen, som ansett sistnämnda
kväverika beståndsdel väsentligen inverka på varans beskaffenhet,
har i förekomna tullbehandlingsmål med stöd av nyssberörda stadgande i
tulltaxeunderrättelserna beslutat, att ifrågavarande gödningsämne skall tullbehandlas
såsom ammoniumnitrat enligt tulltaxerubriken 1152 med en tull
av 10 öre för kilogram.

Motionären har, under framhållande att nämnda tull vore för jordbruket
betungande, föreslagit, att ifrågavarande slag av kalksalpeter skulle, oaktat
detsamma innehölle ammoniumnitrat, tullbehandlas såsom norgesalpeter
(kalciumnitrat) enligt tulltaxerubriken 1227 och därmed bliva tullfritt.
Sedan motionen avgivits, har, enligt vad utskottet inhämtat, nu förevarande
spörsmål kommit i ett nytt läge, i det att regeringsrätten meddelat utslag i
två mål, i vilka generaltullstyrelsens beslut av nyss angivna innebörd överklagats,
samt därvid ogillat den av styrelsen tillämpade tullbehandlingen.
I båda de åsyftade målen hade partier av en vara, benämnd kalksalpeter
B. A. S. F. och innehållande omkring 5 procent ammoniumnitrat, av vederbörande
lokala tullmyndigheter attesterats enligt tulltaxans rubrik 1152 med,
såsom nämnts, tull av 10 öre för kilogram. Häröver hade importörerna
anfört besvär hos generaltullstyrelsen under yrkande om tullbehandling enligt
rubriken 1227 med tullfrihet. Styrelsen hade gillat den verkställda tullbehandlingen.
I besvären hos Kungl. Maj:t hade importörerna fullföljt
sin talan. Med ändring av överklagade besluten förklarade regeringsrätten
varupartierna böra med tillämpning av tulltaxerubriken 1227 åtnjuta tullfrihet.

I likhet med motionären har utskottet ansett skäligt, att ifrågavarande
gödningsämne hänföres till rubriken 1227 med tullfrihet.

Till följd av regeringsrättens ovannämnda utslag hänföres numera kalksalpeter,
därest ammoniumnitrat däri icke ingår i större myckenhet än omkring
5 procent, till rubriken 1227 och det torde icke vara uteslutet, att
kalksalpeter även med en något högre halt ammoniumnitrat kan utan ändring
i tulltaxan komma att tullbehandlas enligt sistnämnda rubrik. Emellertid
är det ifrågavarande gödningsämnets halt av ammoniumnitrat växlande.
Med hänsyn härtill samt för att undanröja varje tvekan vid tullbehandlingen
har utskottet ansett lämpligt, att det i tulltaxerubriken 1227 uttryckligen
angives, att till densamma skall hänföras kalksalpeter, innehållande högst
10 procent ammoniumnitrat. För sådant ändamål framlägger utskottet förslag
till ändring av nämnda tulltaxerubrik.

Bevillningsutskottets betänkande Nr 50. 5

Under åberopande av vad ovan anförts får utskottet hemställa,

A) att riksdagen måtte, i anledning av herr Nilssons i
Hörby förevarande motion II: 267, om tullfrihet för
karbidkväve m. fl. gödningsämnen, besluta,

1) att rubriken 1229 i gällande tulltaxa skall hava
följande ändrade lydelse:

Kvantitet
för tullbe-räkningen.

Tullsats.

Kronor öre

1229.

Superfosfat ...............................

—

fritt.

2) att rubriken 1227 i gällande tulltaxa skall hava
följande ändrade lydelse:

Kvantitet

för tullbe-

Tullsats.

räkningen.

I

Kronor

öre

1227.

Chilesalpeter (natriumnitrat);

norgesalpeter och annan kalk-salpeter (kalciumnitrat), även
med en halt av högst 10 pro-cent ammoniumnitrat; stass-furterkalisalter, ej särskilt
nämnda, även raffinerade; samt
tomasfosfat och omalen s. k.

tomasslagg ................

—

fria.

B) att vad i herr Nilssons i Hörby under A) omnämnda
motion hemställts rörande rubriken 1228 i gällande tulltaxa
måtte anses besvarat genom vad utskottet i sitt betänkande
nr 46 hemställt i fråga om sistnämnda rubrik;

Med begagnande av sin befogenhet att väcka förslag i bevillningsfrågor
får utskottet tillika hemställa,

C) att riksdagen måtte besluta, att rubriken 1170 i
gällande tulltaxa skall hava följande ändrade lydelse:
Bihang 011 riksdagens protokoll 1926. 7 saml. 32 höft. (Nr 50.) 2

Hemställan.

6

Bevillningsutskottets betänkande Nr 50.

Kvantitet
för tullbe-räkningen.

Tullsats.

Kronor

öre

1170.

Kalciumkarbid och bar iumkarbid

100 kg.

2

50

Stockholm den 20 maj 1926.

På bevillningsutskottets vägnar:
ERIK RÖING.

Närvarande: herrar Röing, Johan Nilsson i Kristianstad, Rune*, Bärg*, Pers, Björnsson*, Boren*,
Johan Bergman, Jönsson i Boa, Hedlund i Östersund, Bengtsson i Kullen,
Jönsson i Slätåker, Ericson i Oberga, Åström, Björklund*, Nyländer, Olsson i
Gävle, Elof Ljunggren*, Granath* och Nilsson i Hörby*.

* Icke närvarit vid justeringen av betänkandet.

Stockholm, Isaac Marcus’ Boktryckeri-Aktiebolag, 1926.