Bevillningsutskottets betänkande Nr 30.
1
Nr 30.
Ankom till riksdagens kansli den 18 mars 192t> kl. 1 e. in.
Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
med förslag till vissa ändringar i förordningen
den 9 juni 1911 (nr 80) med tulltaxa för inkommande
varor samt i den vid sagda förordning fogade tulltaxa.
I en den 19 februari 1926 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad
proposition, nr 143, har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag,
föreslagit riksdagen besluta
att § 9 mom. 1 samt § 13 mom. 5 och 7 i förordningen den 9 juni 1911
(nr 80) med tulltaxa för inkommande varor skola från och med den 1 juli
1926 hava följande ändrade lydelse:
»§ 9-
1. För varor, som utföras för att i utlandet undergå reparation eller
någon bearbetning, vilken icke väsentligen förändrar deras karaktär, liksom
ock för inom landet tillverkad eller här förut införtullad transportmateriel,
som i trafik avgått till utlandet och där reparerats, må åter införsel inom
högst ett år efter utförseln eller avgången medgivas mot tullavgift, motsvarande
15 procent av det belopp, vartill reparations- eller bearbetningskostnaden
uppgått.
Varder vara i följd av bearbetning hänförlig till tulltaxerubrik med
högre tullsats än den förut tillämpliga, skall i stället belöpande skillnadstull
erläggas. Har reparation av transportmateriel nödvändiggjorts av
skada, som åkommit efter avgången till utlandet, må vid återinförseln tullavgift
ej beräknas för sådan reparation.
Medgivande, som i detta moment sägs, och bestämmande av därvid erforderliga
kontrollföreskrifter ankommer på tullförvaltningen i den ort,
över vilken återinförseln sker eller är avsedd att äga rum; dock att tullförvaltningen
därvid har att iakttaga de allmänna anvisningar, som av
generaltullstyrelsen i ämnet utfärdas.
§ 13.
5. Åt näringsidkare, som vill införa utländsk ^illpliktig vara för att,
med eller utan tillsats av inhemskt eller icke tullpliktigt utländskt råämne,
använda densamma till framställning av exportvara eller till reparation eller
Bihang till riksdagens protokoll 1926. 7 samt. U höft. (Nr 30—31.) 1
2
Bevillningsutskottets betänkande Nr SO.
komplettering av vara, avsedd att ur riket utföras, må, för särskilt fall eller
för viss tid, kunna medgivas rätt att vid utförsel av sålunda framställd
eller reparerad eller kompletterad vara eller vid dess uppläggning å restitutionsupplag,
varom i mom. 7 stadgas, återbekomma erlagd tullavgift för den
utländska tullpliktiga vara, som använts till exportvarans framställning,
reparation eller komplettering, eller, ifall tullavgiften, efter vad nedan sägs,
ännu icke er lagts, njuta befrielse från dess gäldande; kunnande härvid jämväl
tagas hänsyn till råämnesförlust, som finnes oundviklig vid exportvaras
framställning. Rätt till tullrestitution enligt detta moment må endast lämnas
åt näringsidkare, som är känd såsom redbar och i övrigt prövas lämplig.
Sådant medgivande, vilket kan lämnas även för exportvara, som i mom.
1 sägs, i händelse den därstädes bestämda restitution anses icke bereda
nöjaktig gottgörelse för den erlagda tullavgiften, ankommer på prövning av
Konungen, som jämväl bestämmer de närmare villkoren för rättighetens
tillgodonjutande; skolande emellertid denna anses förfallen med avseende å
utländsk vara, som ingår i exportvai’a, vilken icke inom två år efter den
utländska varans angivning till förtullning utförts eller intagits å restitutionsupplag.
önskar näringsidkare — — •— meddelade föreskrifter.
7. Tullrestitution eller — — — tullverket godkänts.
Vill ägare av gods, som å restitutionsupplag finnes upplagt, åter inom
riket förfoga däröver, skall restitutionsbeloppet jämte därå från lyftningsdagen
belöpande ränta, efter sex för hundra om året, till tullkassan återbetalas.
Har tullrestitution för godset icke åtnjutits, utan i stället befrielse
från tullavgift för däri ingående utländsk vara beviljats, skall denna avgift
till tullkassan inbetalas jämte ränta därå, efter sex för hundra om året,
från det den införda varan angivits till förtullning.
Lag samma — — — av Konungen»;
att efter rubriken 953 i den till förenämnda förordning fogade tulltaxa
skall intagas en anmärkning av följande lydelse:
»Vid tullbehandlingen av arbeten av aluminium, ej särskilt nämnda, fästes
ej avseende vid ytbetäckning, som endast har till uppgift att skydda varan
mot oxidation»; samt
att tulltaxerubriken 1098 skall hava följande ändrade lydelse:
»Järnvägs- och spårvägsvagnar i förening med motorer eller ångmaskiner;
åkdon och fordon, ej särskilt nämnda, även med motor försedda, samt underreden
och med gummiringar försedda hjul därtill, ej avsedda till flygplan;
ävensom karosserier till automobiler ................................... 100 kr. 15: .
Anm. Underreden till flygplan samt med gummiringar försedda hjul till
sådana fordon tullbehandlas efter sin beskaffenhet.»
Bevillningsutskottets betänkande Nr 30.
3
Den föreliggande propositionen, som är föranledd av en framställning Utskottet,
från aktiebolaget Plygindustri, avser Proposi
dels
ändring av § 9 mom. 1 tulltaxeförordningen, i syfte bland annat Unnenatt
luftfartyg och annan transportmateriel, som begagnats för befordran
av gods eller personer mellan Sverige och utlandet och som till följd av
skada under sådan resa måst i utlandet undergå reparation, må tullfritt
återinföras, under förutsättning att återinförseln äger rum inom ett år
från utförseln,
dels sådan ändring i § 13 mom. 5 tulltaxeförordningen att möjlighet
till tullfrihet för flygmotorer — tullfrihet i fråga om motorer, som
användas vid tillverkning av flygplan för export, kan redan nu medgivas
genom restitutionsförfarande enligt berörda författningsrum — må
beredas även för det fall, att utländska motorer användas för reparation
eller komplettering av flygplan, avsedda att ur riket utföras, jämte viss
formell jämkning i § 13 mom. 7 andra stycket av samma förordning,
dels införande av eu anmärkning till rubriken 953 i gällande tulltaxa av
innehåll, att vid tullbehandling av arbeten av aluminium, ej särskilt nämnda,
avseende ej skall fästas vid ytbetäckning, som endast har till uppgift att
skydda varan mot oxidation, varigenom bland annat flygindustrien skulle
komma i åtnjutande av tullnedsättning för med dylik ytbetäckning försedd
s. k. duraluminium,
dels ock anslutande till tulltaxerubriken 1098 av en anmärkning av innehåll,
att underreden till flygplan samt med gummiringar försedda hjul till
sådana fordon, vilka artiklar nu äro åsätta värdetull, skola tullbehandlas
efter sin beskaffenhet och alltså i stället bliva underkastade vikttull, jämte
härav föranledd jämkning i tulltaxerubriken 1098.
Beträffande den i ärendet förebragta utredningen får utskottet hänvisa till
det vid propositionen fogade utdraget av statsrådsprotokollet.
Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot föreliggande för- utskottet.
slag, får, under åberopande av vad chefen för finansdepartementet till ovannämnda
statsrådsprotokoll anfört, hemställa,
att riksdagen måtte, med bifall till Kungl. Maj:ts
förevarande proposition nr 143, besluta,
1) att § 9 mom. 1 samt § 13 mom. 5 och 7 i förordningen
den 9 juni 1911 (nr 80) med tulltaxa för inkommande
varor skola från och med den 1 juli 1926 hava
ovan intagna ändrade lydelse;
2) att efter rubriken 953 i den till förenämnda förordning
fogade tulltaxa skall intagas en anmärkning av
följande lydelse:
Bevillningsutskottets betänkande Nr 30.
»Vid tullbehandlingen av arbeten av aluminium, ej särskilt nämnda,
fastes ej avseende vid ytbetäckning, som endast har till uppgift att
skydda varan mot oxidation»;
samt
3) att till 1 taxerubriken 1098 skall hava följande ändrade
lydelse:
»Järnvägs- och spårvägsvagnar i förening med motorer
eller ångmaskiner; åkdon och fordon, ej särskilt
nämnda, även med motor försedda, samt underreden
och med gummiringar försedda hjul därtill, ej avsedda
till flygplan; ävensom karosserier till automobiler
................................................ 100 kr. 15:—.
Anm. Underreden till flygplan samt med gummiringar försedda
hjul till sådana fordon tullbehandlas efter sin beskaffenhet.
»
Stockholm den 18 mars 1920.
På bevillningsutskottets vägnar:
ERIK RÖING.
Närvarande: herrar Köing, Wohlin. Johan Nilsson i Kristianstad. Rune, Pers, Bjömsson.
Johan Bergman, Månsson i Furuvik, Jönsson i Boa, Olsson i Ramsta, Lithander,
Bengtsson i Kullen"'', Lövgren i Nyborg, Wahlmark*, Åström, Vrång, Björklund,
Granath och Nilsson i Hörby.
Icke närvarit vid justeringen av betänkandet.