Bevillningsutskottets betänkande Nr 25.

1

Nr 25.

Ankom till riksdagens kansli den 11 mars 192G kl. 4 e- m.

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av väckta motioner
om vissa ändringar i förordningen angående försäljning av
/pilsner dricka.

(2:a avd.)

I två likalydande, till bevillningsutskottet hänvisade motioner, nr 54 i
första kammaren av herr Johan Bernhard Johansson och nr 60 i andra
kammaren av herr Anderson i Storegården har hemställts, »att riksdagen
för sin del ville besluta, att nedanstående paragrafer i kungl. förordningen
den 11 juli 1919 angående försäljning av pilsnerdricka skola erhålla följande
ändrade lydelse:

§ 8.

1. Tillstånd--— Konungens befallningshavande.

2. Ansökan---rörelsen. Över gjord ansökan inhämte Konungens

befallningshavande yttranden i stad av magistrat samt å landet av kommunalnämnd
och kommunalstämma. Dessa yttranden böra, i vad de avse landsbygden,
innehålla bestämt till- eller avstyrkande med angivande av skälen
därför.

I Stockholm — — — ej tillämpning.

3. Har ansökning om försäljningsrätt å landsbygden blivit avstyrkt av
båda de kommunala myndigheter, som i ärendet hörts, må densamma ej
bifallas.

§ 13.

1. Tillstånd — — — 1 oktober.

2. Vill någon — — — rörelsen.

3. över ansökning---skälen därför; och skall, därest ansökningen

tillstyrkts av någondera av de kommunala myndigheter, som i ärendet
hörts, magistrat eller kommunalnämnd tillika avgiva yttrande, huruvida
särskilda föreskrifter för utskänkningens bedrivande anses nödiga.

I Stockholm — — — ej tillämpning.

4. Har ansökning blivit avstyrkt, i Stockholm av stadsfullmäktige och
å annan ort av båda de kommunala myndigheter, som i ärendet hörts,
må densamma ej bifallas.»

Bihang till riksdagens protokoll 1926. 7 samt. 11 höft. (Nr 25.)

1

Utskottet.

Det kommunala
inflytandet
i fråga
om medgivande
av rätt
till detaljhandel
med
mellanstarka
maltdrycker
enligt 1905
och 1919 års
för säljning sför
ordning ar.

Utskottets

yttrande.

2 Bevillningsutskottets betänkande Nr 25.

Beträffande vad motionärerna anfört till stöd för förslaget får utskottet
hänvisa till motionerna.

Genom förordningen den 11 juli 1919 angående försäljning av pilsnerdricka,
som trädde i kraft den 1 januari 1920, erhöllo kommunerna ökat inflytande
i fråga om medgivande av rätt till detaljhandel med mellanstarka maltdrycker.
Tidigare reglerades kommuns rätt i detta hänseende av förordningen
den 9 juni 1905 angående försäljning av vin och Öl, vartill räknades
alla slag av maltdrycker med undantag av svagdricka. Över gjord ansökan
till detaljhandel skulle å landet höras kommunalnämnd och kommunalstämma.
Därest båda dessa myndigheter avstyrkt ansökan, ägde länsstyrelse icke bevilja
densamma. I stad åter gällde beträffande kommuns medbestämmanderätt
skilda bestämmelser i fråga om rätt att till avhämtning försälja Öl och tillstånd
till utskänkning därav. Tillstånd att till avhämtning försälja Öl i stad ägde
länsstyrelse meddela, även om den kommunala myndighet, som skulle höras
över ansökan därom, avstyrkt densamma. Ansökan till utskänkning åter
ägde länsstyrelse icke bevilja, därest i Stockholm stadsfullmäktige och i annan
stad såväl magistrat som stadsfullmäktige avstyrkt ansökan.

Enligt nu gällande bestämmelser skall länsstyrelse över gjord ansökan om
tillstånd att försälja pilsnerdricka — vare sig tillstånd sökes att försälja till
avhämtning eller att utskänka sådan dryck — inhämta yttrande i Stockholm
av stadsfullmäktige, i annan stad av magistrat och stadsfullmäktige samt å
landet av kommunalnämnd och kommunalstämma. Har ansökan avstyrkts
i stad av stadsfullmäktige och å landet av kommunalstämma, må densamma
icke bifallas.

Det i förevarande motioner framlagda förslaget avser, beträffande kommuns
inflytande å beviljande av rätt till detaljhandel, en återgång till de
bestämmelser, som lämnades i 1905 års försäljningsförordning.

Gällande försäljningsförordning tillkom såsom resultat av en utav bevillningsutskottet
föreslagen sammanjämkning av kamrarnas skiljaktiga beslut
och denna sammanjämkning innefattade från första kammarens sida bland
annat den eftergiften, att de av andra kammaren godkända besluten i fråga
om kommuns medbestämmanderätt å beviljande av tillstånd till detaljhandel
antogos, medan första kammaren tidigare fattat beslut om bibehållande av
1905 års lagstiftning å förevarande område. Såsom motivering för bestämmelserna
i deras nuvarande avfattning anfördes, att hållbara grunder icke
påvisats för att göra skillnad mellan stad och landsbygd i avseende å den
kommunala vetorättens tillämpning ävensom att det måste anses följdriktigt
att samma kommunala myndighet, som hade att utöva vetorätten beträffande
rusdrycker, tillerkändes denna befogenhet i fråga om pilsnerdricka.

Dessa skäl äga enligt utskottets mening fortfarande full giltighet. Det
synes uppenbart, att genom de nu gällande bestämmelserna kommunernas

Bevillningsutskottets betänkande Nr 25.

3

intressen äro på ett bättre sätt tillgodosedda än genom de av motionärerna
föreslagna, vilka såsom ovan framhållits därjämte lida av bristande konsekvens.
Härtill kommer att några praktiska olägenheter av nu rådande
anordning icke kunnat påvisas.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att förevarande motioner I: 54 av herr Johan Bernhard
Johansson och II: 60 av herr Anderson i Storegården,
om vissa ändringar i förordningen angående
försäljning av pilsnerdricka, icke måtte föranleda någon
riksdagens åtgärd.

Stockholm den 11 mars 1926.

På bevillningsutskottets vägnar:

ERIK RÖING.

Närvarande: herrar Röing, Wohlin, Gustal Nilsson i Kristianstad, Johan Nilsson i Kristianstad,
Rune, Bärg, Pers, Björnsson, Boren, Johan Bergman, Månsson i Furuvik,
Jönsson i Boa, Lithander, Hedlund i Östersund, Olsson i Golvvasta, Lövgren
i Nyborg, Jönsson i Slätåker, Nyländer, Olsson i Gävle och Elol Ljunggren.