Bevillningsutskottets betänkande Nr 14.
13
Sr 14.
Ankom till riksdagens kansli den 16 februari 1926, kl. 4 e in.
Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av väckt motion om
tull å kardbeslag.
(l:a avd.)
I en inom andra kammaren vackt, till bevillningsutskottet hänvisad motion
nr 111, har herr Björkman hemställt, att riksdagen måtte besluta, att
rubrik 854 i gällande tulltaxa skall erhålla följande lydelse:
»854. Kardbeslag ........................................................................ 1 i.„ 9n
Rörande motiveringen för detta förslag får utskottet hänvisa till motionen.
Enligt de anvisningar till gällande tulltaxa, som finnas införda i den av
generaltullstyrelsen utfärdade varu förteckningen, utgöras kardbeslag, som
aro tillbehör till de inom textilindustrien använda kardmaskinerna, av
kardnockar, fästade på ett underlag, bestående av med kautschuk överdragen
vavnad, stålband, läder eller dylikt samt förekomma oftast i långa banor.
4—6 cm. breda, med kardnockar ända ut i kanterna.
Enligt 1906 års tulltaxeförordning hänfördes kardbeslag i tullbehandlingshanseende
till maskiner, redskap och verktyg eller delar därav, ej specificerade,
med tull av 10 procent av värdet. I sitt den 3 maj 1909 avgivna
betänkande med förslag till ny förordning med tulltaxa yttrade 1906 års
tulltaxekommitté beträffande tullen å kardbeslag, att någon inhemsk tillverkning
av ifrågavarande artikel veterligen icke förekomme samt att möjlighet
att inom landet åstadkomma dylik tillverkning, nog kraftig att med
framgång kunna upptaga konkurrensen med de stora utländska fabrikerna,
enligt sakkunnigas uttalanden icke förefunnes, och föreslog kommittén vid
sadant förhållande, att tullen för kardbeslag, vilken vara, enligt kommittén
tillhandakomna uppgifter, för det dåvarande kostade omkring 4 kronor 50
öre per kilogram, icke måtte sättas högre än 25 öre per kilogram. Sedan
proposition på grundval av nämnda kommittébetänkande förelagts 1910 års
riksdag, beslöt riksdagen (skrivelse nr 191), att artikeln kardebeslag skulle
vara tullfri. I riksdagens skrivelse åberopades kommitténs ovan återgivna yttranden
samt framhölls, att kardbeslag vore av stor betydelse bland annat
tor den mindre industrien inom spinnerifacket.
Utskottet.
Kardbeslag.
Historik.
Utskottets
yttrande.
14 Bevillningsutskottets betänkande Nr 14.
Sedan under världskriget en fabrik för tillverkning av kardbeslag anlagts
inom landet, hava vid 1920, 1921 och 1922 års riksdagar motioner väckts
om införande av tull å nämnda artikel. Vid 1920 och 1921 års riksdagar
avstyrkte bevillningsutskottet i avgivna betänkanden (nr 11 vid 1920 års
riksdag och nr 43 vid 1921 års riksdag) då föreliggande förslag om en
skyddstull av 1 krona för kilogram; därvid hänvisade utskottet till den
inom tull- och traktatkommittén pågående utredningen angående det gällande
tullsystemets verkningar, vilken utredning enligt utskottets mening icke utan
synnerligen starka skäl av säregen natur borde föregripas genom vidtagande
av någon ändring i tulltaxan. Vid 1922 års riksdag avstyrkte bevillningsutskottet
(betänkande nr 9) det då väckta förslaget om en tull av 2 kronor
för kilogram. Såsom skäl anförde utskottet bland annat, att det i detta
fall, såsom av motiveringen till förslaget synts framgå, icke vore fråga om
tullskydd i vanlig mening eller om ett skydd, föranlett av och avpassat
efter några den inhemska industriens merkostnader i jämförelse med konkurrerande
utländsk industri, utan om skydd mot en mäktig sammanslutning
av utländska fabriker, vilken förfogade över tillräckliga ekonomiska
resurser att även med förlustbringande priser konkurrera med den svenska
kardläderindustrien, samt att vid angivna förhållanden varje tullskydd, som
hölles inom rimliga gränser, syntes bliva av mycket osäker verkan. I enlighet
med utskottets hemställan blevo de vid 1920, 1921 och 1922 års riksdagar
väckta motionerna avslagna och gäller sålunda fortfarande tullfrihet
för kardbeslag.
Det föreliggande förslaget är av helt annan innebörd än omförmälda vid
1920, 1921 och 1922 års riksdagar framförda förslag. Såsom motionären
påvisat, draga de halvfabrikat, som för tillverkningen inom landet av kardbeslag
måste hit införas, en genomsnittligt beräknad tull av omkring 20
öre per kilogram, under det att det färdiga fabrikatet är tullfritt. Den
svenska industrien befinner sig följaktligen i tullhänseende i ett ofördelaktigare
läge än den konkurrerande utländska industrien. Vid angivna förhållande
har det synts utskottet rimligt, att omförmälda belastning i tullhänseende
å halvfabrikaten för den svenska industrien å området, vilken enligt
uppgift för närvarande drives utan att lämna ett tillfredsställande ekonomiskt
utbyte, motväges av en tull å det färdiga fabrikatet. Den av motionären
föreslagna tullsatsen för kardbeslag, 20 öre för kilogram, har utskottet,
som vid behandlingen av förevarande motion anlitat byråchefen i generaltullstyrelsen
T. Alsén såsom sakkunnig, på grund av vad ovan anförts funnit
sig böra tillstyrka. Tullsatsen har synts utskottet böra träda i tillämpning
snarast möjligt.
På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att riksdagen måtte, i anledning av herr Björkmans
förevarande motion IT: 111, om tull a kardbeslag,
Bevillningsutskottets betänkande Nr 14.
15
1) besluta, att rubriken 854 i gällande tulltaxa skall
erhålla följande ändrade lydelse:
Kvantitet |
||||
för tullbe- |
Tullsats. |
|||
räkningen. |
||||
. |
Kronor |
öre |
||
854. |
Kardbeslag .......................... |
1 kg. |
— |
20 |
2) under förutsättning av bifall till vad under 1)
hemställts,
a) för sin del jämväl besluta, att den ändrade bestämmelsen
skall tillämpas redan under innevarande
budgetår från dag, som Kungl. Maj:t bestämmer; samt
b) i skrivelse till Kungl. Maj:t, med tillkännagivande
av sina sålunda fattade beslut, anhålla, att Kungl.
Maj:t ville förordna om den beslutade ändringens ikraftträdande
snarast möjligt.
Stockholm den 16 februari 1926.
På bevillningsutskottets vägnar:
ERIK RÖING.
Närvarande: se under betänkandet nr 13.
Reservation
av herrar Gustaf Nilsson i Kristianstad och Månsson i Furuvik.